Issuu

En tidning frรฅn Nykterhetsrรถrelsens Scoutfรถrbund

Nummer 4 december 2018

Demokrati

I detta nummer: I de globala målens anda 4

Läs om Nadyas och Celice upplevelse från Demokratijamboreen

Demokratijamboree 6

En kort sammanfattning över beslut som togs på Demokratijamboreen.

16 eBas

Året är snart slut. Anneli förtydligar och guidar i eBas.

nga Spirit: 18 UVärldens viktigaste lista

Genom Barnkonventionen har alla världens

Skriva motion 8

länder bestämt sig för att tillsammans jobba för

Påverka din organisation genom att skriva motioner.

10 Årsmöte med hela kåren

Hällan scoutkår skriver om hur de gör sina årsmöten för att få alla medlemmar delaktiga.

Barn och vuxna bestämmer tillsammans

Få tips och trix för hur en kan göra barnen mer inkluderade i årsmötet.

couterna och de globala 14 Smålen

barns rättigheter.

20 Unga Spirit: Gofika vid elden

Recept till en mysig värmande fika vid elden.

22 Tanzania

Följ med till Tanzania, ett land med stora alkoholproblem.

24 Personligt: Oscar Karlsson

Möt Oscar Karlsson, en scout med brinnande intresse som vill mer.

26 Förbundsnytt

Läs senaste nytt från NSF.

Scoutrörelsen världen över mobiliserar för de globala målen och Agenda 2030.

Scouting Spirit – officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm Tel: 08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84 E-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se Redaktör: Towe Bengtsson Ansvarig utgivare: Karin Wester Tryck: Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

Omslagsbild: Scouterna/Nathalie Malic Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan 2019: Nr 1: Manusstopp 20 januari, ute i mitten av februari. Nyhetsbrev och kårpost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. Material:Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta kontakta Towe Bengtsson på telefon: 070-928 60 86 eller e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Demokrati FOTO: SCOUTERNA/NATHALIE MALIC

Demokrati Scouterna är en av världens största demokrati skolor. Redan från spårarscoutålder får vi öva oss i att använda vår demokratiska rätt. Vi pratar om värderingar, normer och åsikter. Men inte bara pratar vi om dem. Vi lever dem. Demokrati är något viktigt och roligt. Allas åsikter är viktiga och alla ska få chans att uttrycka sig. I detta nummer får du läsa om vad som hände på Demokratijamboreen, scouternas största beslutande organ. Men också få tips och trix om hur en kan göra kårens årsmöten roligare och mer inkluderande.

Demokrati FOTO: SCOUTERNA/FREDRIK KADESJÖ

Demokratijamboree 2018

I de globala målens anda Demokratijamboree kan förklaras som alla scouternas gemensamma stämma där vi beslutar om hur vår verksamhet ska fungera och utvecklas inför framtiden, ungefär som ett årsmöte. Det sker vart annat år och 2018 genomfördes demokratijamboree mellan den 9 och 11 november i Karlstad.

Text: Celice Forbes och Nadya Antman Foto: Towe Bengtsson

i var över 1000 scouter på plats med nästan 500 ombud. Helgen erbjöd spännande workshops,

informativa montrar från både scoutanläggningar och organisationer och även en scoutshop. Men det som alltid står i

huvudfokus under ett Demokratijamboree är just demokrati och beslut om hur vår verksamhet ska fungera och utvecklas.

Som ombud under Demokratijamboree får man möjligheten att delta i en beredningsgrupp som diskuterar ett antal specifika motioner och propositioner som skickats in. Beredningsgrupperna ger ombud möjligheten att diskutera och uttala sig i frågor där man själv kanske har ett förbättringsförslag eller vill få sin röst hörd. Om man aldrig varit på ett Demokratijamboree är detta ett ypperligt tillfälle att öva sin förmåga att tala inför andra människor för att kanske senare våga skicka in en motion eller tala i plenum.

som serverades försökte i bästa mån vara klimatsmart för att minska vårt ekologiska fotavtryck, därför erbjöds helveganska luncher åt alla under hela helgen. Lördagskvällen spenderades tillsammans under en middag där samtalen drevs på med hjälp utav middagskort som även dem var inspirerade av FN:s globala mål. God mat, underhållning, tal och utdelandet av en Silvervarg

förgyllde kvällen och gav energi för en kommande dags förhandlingar.

Vi gör världen bättre

Demokratijamboree 2018 var ett fantastiskt arrangemang som gett oss riktlinjer för hur vår verksamhet ska utvecklas till det bättre och hur vi gemensamt ska ta tag för att förändra världen vi lever i. Tillsammans gör vi världen till en bättre plats.

Bra alkoholpolicy

Under helgen fattades viktiga beslut om vår verksamhet, men något som vi i NSF brann lite extra för var besluten angående alla scouters gemensamma alkoholpolicy. Än en gång ville man ändra den nuvarande alkoholpolicyn för att göra alkohol mer tillgängligt i vår verksamhet, men lyckligtvis beslutades att alkohol fortfarande inte har något med scoutverksamheten att göra och den nuvarande policyn bibehölls. Demokratijamboree 2018 genomsyrades av FN:s globala mål och det var ett ständigt samtalsämne under hela helgen. I motioner, workshops, tal och montrar kunde man finna information men också uppmaningar om att vi alla måste samla kraft och arbeta tillsammans för att göra världen till en bättre plats. Eller som Scouternas generalsekreterare sa ”tillsammans kan vi gå framåt mot en bättre värld.” Även maten

Celice Forbes och Nadya Antman rapporterar från Demokratijamboreen.

Demokrati

Demokratijamboree 1000 scouter, varav ungefär hälften av dessa ombud, samlades för Scouternas stämma, Demokratijamboree. Fler än hälften av alla dessa ombud var för första gången under 25 år. Men vad beslutades egentligen? Text & foto: Towe Bengtsson

nder helgen diskuterades många olika frågor på påverkanstorget och i beredningsgrupper. 30 av förslagen som diskuterades kom från medlemmar i form av motioner. Motioner som handlade om allt mellan Trygga Mötens utveckling till billigare scouting. Här följer en snabb sammanfattning, håll utkik efter protokollet på scouternas

hemsida, men om du inte orkar vänta finns alla beslut att hitta på VoteIT.

Trygga Möten

Mycket av helgens diskussion handlade om Trygga Möten. Om hur den kursen ska utvecklas, hur den ska förstärkas och hur den kursen kan bli än mer inkluderande. På mötet beslutades att

live-kurser ska komma tillbaka igen. Under några år har livekurserna fått stå tillbaka till förmån för webbkursen. Nu ville mötet att livekursen ska komma tillbaka, inte för att ersätta utan vara ett komplement till webbkursen för de som vill. Kurserna ska vara likvärdiga och båda kurserna ska kräva en typ av examination för att få sitt intyg.

FOTO: SCOUTERNA/NATHALIE MALIC FOTO: SCOUTERNA/NATHALIE MALIC

FOTO: SCOUTERNA/NATHALIE MALIC

Scoutdräkt och märken

En annan stor diskussion med flera olika motioner handlade om det symboliska ramverk vi scouter rör oss med, alltså scoutdräkten och våra märken. Mötet tydliggjorde att scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen på dessa ska vara petroleumblå och scoutsymbolen ska vara vit. Till detta ska också halsduken bäras. Det betyder att scout-tröjan med exempelvis scoutsymbolen i pridefärger ej räknas till scoutdräkten utan som ett övrigt scoutplagg. Scoutshoppen fick under mötet också flera olika påbud, bland annat att de återigen ska erbjuda en kortärmad scoutskjota samt att scoutskjortorna framöver skall ha hål för penna i bröstfickorna. Mötet beslutade också att märkessystemet skall ses över och utvecklas. Och att Scouternas programgrupp skall ta fram och tillgängliggöra mallar för patrull- samt bevis- och intressemärken. Detta för att det ska bli lättare för kårer och scouter att göra egna kompletterande märken.

Nej till spel- och bettingfinansiering Mötet beslutade att ge styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att bredda scouternas finansieringsstöd och insamlingskanal till Scouternas

verksamhet. Den befintliga policyn om fundraising och finansiering skall också kompletteras med orden: ”Scouterna accepterar inte heller bidrag från företag som huvudsakligen arbetar med alkohol, tobak, narkotika, casino- och bettingverksamhet, pornografi eller vapen”.

Fortsatt stark och tydlig alkoholpoilicy

Årets motion om att försvaga Scouternas alkoholpolicy, röstades ned med klar majoritet. 82 procent av mötets ombud valde att rösta för det befintliga alkoholpolicyn. Vilket innebär att öven i fortsättningen kommer all scoutverksamhet vara alkoholfri.

Flera snabba

Luddes stipendie ska framöver delas ut varje år till en kvinnlig scoutledarförebild. Medlemsavgiften för scouter under 8 år blir 50 procent av ordinarie avgift. Scouterna ska arbeta för att erbjuda samtliga

medlemmar utveckling och göra alla medlemmar redo för livet, därför ska en grupp tillsättas som ska utreda möjligheten för ett program även för medlemmar över 25 år. Dessutom ska arbetet med arbetsmiljö för ideella uppdrag på nationell nivå förstärkas. Många fler frågor diskuterades, och flera beslut togs. Så håll utkik efter protokollet.

Scouternas nya styrelse Birgitta Burreau, ordförande Gustaf Haag, ordförande Martin Persson, International Commissioner Linda Wallberg, International Commissioner Oscar Sunds Stina Alm Marie-Louise Lövgren Theres Sysimetsä Viktor Lundqvist

Demokrati

FĂśrĂ¤ndra genom motioner 8

Tyra Markebo från Boråskåren var i Karlstad på Demokratijamboreen i november, och hon var där som motionär. Detta var första gången som Tyra skrivit en motion och hon tvekar inte för att skriva fler motioner i framtiden.

Text & foto: Towe Bengtsson

När en skriver en motion, vad är viktigt att tänka på? – Jag utgick från vad jag ville förändra. Sen skrev jag en argumentativ text, med grund i det jag lärt mig i skolan om argumentativa texter, samt att-satser. Det skedde lite i etapper. Jag skrev lite, lade till en att-sats, skrev lite till, redigerade formuleringen i en att-sats, bollade med min med-motionär och så vidare. Börja i hyfsad tid, det är skönt att inte behöva stressa igenom skrivandet. Ha någon att bolla med och som kan korrekturläsa. Tänk över formuleringar och argument. Finns det kanske ett synsätt du kan utnyttja eller liknande för att få över så många som möjligt på din sida? Vad handlade dina motioner till Demo kratijamboreen om? – En handlade om att göra Trygga Möten mer inkluderande och en om att ha ett ickebinärt alternativ till WOSM- och WAGGGS-tillhörighetsmärkena. Hur tänkte du när du skulle skriva dem? – Jag vill att alla ska kunna känna sig trygga, välkomna och inkluderade i Scouterna, och att

Alla medlemmar i NSF kan skriva en motion till något av våra beslutande organ. Det kan vara till kåren, distriktet, förbundet eller Scouternas stämma. Tänk på att olika motioner hör hemma på olika möten. 1. Tänk efter vad det är du vill förändra Vad är det du vill förändra och varför?

et mest direkta sättet att påverka en organisations utveckling och framtid, utöver att vara med och rösta på ett årsmöte är att skriva motioner. Att skriva motion är ett sätt att påverka och innebär att man skriftligt lämnar ett förslag till förändring till ett återkommande möte, exempelvis årsmöte eller stämma. Att motionera är ett sätt att lyfta fram något som du vill förändra och det behöver inte vara särskilt svårt. Tyra Markebo från Borås scoutkår var en av alla de som skrivit motioner till årets Demokratijamboree. Hens mål var att göra Scouterna ännu bättre på att skapa en trygg och inkluderande verksamhet. Varför är det viktigt att skriva motioner? – För att kunna förändra och påverka, eller kanske bara för att uppmärksamma och skapa en diskussion kring en fråga eller ett problem.

Hur skriver jag en motion?

2. Titta efter om det redan arbetas med det du vill förändra Gör efterforskningar, fråga runt om det du vill förändra redan är på gång och görs på det sättet som du vill.

alla ledare ska ha tillräcklig kunskap för att kunna göra det till en realitet. Hur var det att vara motionär på Demokratijamboreen? – Det var lite nervöst. Men också givande och trevligt. Vad fick du göra och hur fungerade det för dig med påverkanstorg och beredningsgrupper? – Påverkanstorget gick ganska bra och jag hade turen att de två motioner jag skrivit hamnade i påverkanspunkter bredvid varandra på påverkanstorget. Sen hamnade mina motioner i två olika beredningsgrupper tyvärr. Så jag fick gå emellan dem eftersom min medmotionär tyvärr inte kunde delta på Demokratijamboreen. Hur gick det för dina motioner? – Inte jättebra. Men jag hoppas att jag har fått folk att tänka på vad de handlade om och att det kanske inspirerar till en mer långsiktig förändring. Kommer du skriva fler motioner framöver? – Om jag kommer på något jag vill förändra, så definitivt!

3. Lista ut var motionen hör hemma Är mötet du tänk skicka motionen till verkligen rätt plats för att föra upp frågan? Ska förändringen ske hos din scoutkår, ditt distrikt eller kanske på NSF:s förbundsmöte. Känner du dig osäker så kan du alltid fråga en scoutledare eller anställda på förbundet. Tänk på att olika möten har olika regler för när motionen senast ska vara inne. 4. Skriv bakgrunds- och framtidsfakta Nästa steg är att skriva en beskrivande text till motionen. Du behövs förklara vad det är du vill förändra. Hur ser det ut idag, och vad skulle hända och förändras om din motion går igenom. 5. ”Att-satsen” Det absolut viktigaste i en motion är ”att-satsen”. Det är den som är det verkliga förslaget som det sedan röstas om. Resten av texten är till för att förklara. ”Att-satsen” ska formuleras som ett beslut och inte som en åsikt. Tänk på att skriva den tydligt så att en utomstående kan förstå bara genom att läsa den delen. 6. Signera din motion Skriv under din motion. Olika möten har lite olika regler. Men skriv för- och efternamn och vilken kår du tillhör. Är motionen till kårens årsmöte bör du också skriva till patrull och avdelning. 7. Låt någon läsa igenom din motion Be någon annan att läsa motionen när du är klar. Går den att förstå? Är det tydligt vad som ska beslutas om? 8. Skicka in din motion Nu är du färdig och det är dags att skicka in motionen! Passa på att fira när du gjort det, nu har du gjort ditt för att skapa en ännu bättre organisation.

Demokrati

Årsmöte med hela kåren I Hällans Scoutkår har vi genom åren funderat mycket på hur vi ska kunna genomföra ett bra årsmöte där många medlemmar är delaktiga. Text: Katarina Funning, Hällans Scoutkår

i är få vuxna i föreningen och det innebär att de flesta är både ledare och med i kårstyrelsen och är delaktiga i att ta fram alla handlingar till årsmötet. Kåren har idag många medlemmar och vi tror att det är bra om så många som möjligt av dem kan vara med på årsmötet. Därför har vi de senaste åren valt att att ersätta ett vanligt scoutmöte under vårterminen med kårens årsmöte. Varje måndag har tre avdelningar scoutmöten samtidigt utanför vår scoutlokal och en måndag passar vi på att ha årsmöte tillsammans.

Så här kan ett årsmöte se ut

Hela kåren samlas vid spårarscouternas plats. Där hälsas alla varmt välkomna av ordföranden och så går vi igenom de första punkterna på dagordningen. Då väljer vi också mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet. För att välja till exempel justerare använder vi oss av en 4-hörn övning. De scouter som vill vara justeringsmän delas in i grupper om 2-3 stycken och sedan får övriga gå till den grupp som de röstar på. Innan mötet har vi ledare på olika platser på hela tomten satt upp alla punkter på dagordningen. Vi har lika många stationer som vi har möjlighet att bemanna med de ledare och styrelseledamöter som kan delta på mötet. Sen har vi även en obemannad station för att ta upp närvaron.

Dagordningen gås igenom i patrullen

Scouterna får sen gå runt patrullvis. Men eftersom vi inte kan ha fler patruller än stationer så får vi om det behövs slå ihop mindre patruller.

Patrullerna går sedan runt till alla punkter på dagordningen och pratar igenom dem med ledaren, kommer med eventuella förändringar och beslutar om den kan godkännas. För att förflytta sig mellan de olika stationerna får patrullerna olika uppdrag. Till exempel gå genom ett spindelnät, balansera på sittunderlag eller leka sista patrullen ut. När alla patruller gått igenom alla punkter på dagordningen återsamlas vi igen. Då går vi igenom dagordningen och den ledare som hade hand om diskussionerna kring punkterna summerar och vi beslutar om frågan. Kommer det upp förslag eller förändringar på någon punkt röstar vi oftast med hjälp av ”4-hörn-övningen”. Årsmötet avslutas och om vi har riktigt tur har äventyrarscouterna bakat något gott så att alla kan ta en bit innan vi går hem.

Tips för årsmötet Beredningsgrupp i patrullen

• Utnyttja de vanliga scoutmötena inför årsmötet för att enkelt och tydligt förklara och diskutera igenom i patrullerna om vad scouterna vill göra under året som kommer och ge dem möjlighet att skriva egna förslag.

Födelsedagskalas

• Fira årsmötet som ett födelsedagskalas. Bjud på tårta, sång och ballonger under mötet. Samtidigt som ni beslutar om kårens framtid får ni chans att fira det som varit och det som kommer under glada former.

Disco

• Avsluta kårens årsmöte med ett disco för de mindre scouterna.

Låt mötet vara en tipsrunda

• Låt varje punkt på dagordningen bli en fråga i en tipsrunda. Passa på att diskutera eller leka när ni går mellan punkterna.

Lekpauser

• Pausa ofta och gör något kul i pausen. Det är svårt att hålla koncentrationen uppe ett helt årsmöte, då kan det vara bra att lägga in lite pauslekar för att få ny energi till alla kloka beslut.

Bildspel och filmvisning

• Visa bilder och filmer från sommarens läger och årets scoutaktiviteter. Låt barn och vuxna berätta om vad de gjort på sina avdelningar och minns tillbaka tillsammans.

Demokrati Temasidor

Barn och vuxna bestämmer tillsammans Snart är det nytt år, och då börjar också årsmötesperioden för kårer och distrikt. Många funderar på hur en bättre får in de yngre scouternas åsikter och tankar. Hur kan vi använda kårens årsmöte som en demokratiskola för scouterna? Scouting Spirit tog hjälp av vår kompisorganisation Junis för att få lite tips och trix.

Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

årens årsmöte handlar om att bestämma tillsammans om framtiden. Om vart vi vill och vad vi vill göra. Scouterna ska vara, och är en demokratiskola där vi gör demokrati till något roligt och viktigt. Från tidiga åldrar. För oss är det viktigt att vi och våra unga bestämmer tillsammans. Men det kan också kännas svårt. Junis har lång erfarenhet av att ha med sina medlemmar på mötena, här kommer deras tips.

Ett roligare årsmöte

Ladda ner junis material på junis.org/ demokrati

Junis har tagit fram ett dokument som heter Vi bestämmer tillsammans. Där finns mängder med tips att läsa om hur de tänker kring årsmötet. Det viktigaste handlar om att göra barnens delaktiga och göra demokrati roligt. För att göra ett litet roligare årsmöte behöver mötet planeras på ett sätt som gör att det blir mer levande för de som deltar. Inför till exempel en 20-minuters regel som innebär att ni var 20:e minut pausar för lek. Med mer lek och rörelse under mötet får ni mer energi till diskussionerna. Kanske kan ni också dela in er i mindre grupper där barnen får prata om några punkter, det gör det lättare för barnen att våga säga vad de tycker. Kan årsmötet ha ett tema? Kanske är det årsmöteskalas med tårta och ballonger, kanske är det något annat. Men genom att leka fram det viktiga och demokratiska kan det kännas lättare och roligare.

Välj arbetsform som inkluderar

Till ett årsmöte behövs ett antal olika dokument likt verksamhetsberättelse, arbetsplan och budget. Hur gör en då så att även dessa blir lättförståeliga och roliga för barnen? Gör verksamhetsberättelsen tillsammans på mötet. Förbered med olika rubriker, exempelvis sommarlägret eller spårarnas hösthajk. Låt sedan scouterna tillsammans minnas och berätta, rita tekningar eller se på foton och filmer från era olika aktiviteter. Under tiden skriver en sekreterare ned i protokollet det ni berättar. Arbetsplanen handlar om vad ni tillsammans vill göra under året som kommer. Dela upp er i smågrupper för att diskutera igenom de olika förslagen och aktiviteterna som finns. Ge barnen en chans att få säga vad de tycker i ett mindre format. För att göra mötet mer rörligt och interaktivt kan ni senare också idéstorma tillsammans. Ni kan exempelvis lägga ut lappar på golvet med olika förslag, omröstningen gör ni sedan genom att alla får ställa sig vid det allternativ de helst vill. Här är det viktigt att varje förslag är rimligt och genomförbart. Att tillsammans med yngre barn planera vad pengarna ska räcka till och hur mycket saker och aktiviteter kostar kan vara svårt. Junis har därför tagit fram speciella ”junis-sedlar” för att enklare kunna visualisera för barnen vad saker kostar. Med dem kan ni visa hur pengarna användes under året för att synliggöra vad tidigare arrangemang kostat.

Barnenes delaktighet Junis delaktighetsstege som är en modell som används för att

Barnens delaktighetsstege 5. Barnen och ledarna bestämmer tillsammans.

planerna och utvärdera på vilket sätt barn är delaktiga i beslut. Stegen kan användas för att synliggöra och prata om barns delaktighet. De olika nivåerna på stegen handlar om delaktighet i en stigande grad där nivå fem är den allra högsta delaktigheten och nivå ett den lägsta. I materialet finns också mallar för dagordning och motioner. Kanske kan din kår använda er av några av dessa tips för att göra ett roligare årsmöte, roligare för både barn och vuxna.

Du får vara med och bestämma om alla frågor i föreningen, även svåra frågor. Ledarna ör med och förklarar det som är svårt och ger tips utifrån att de vet mer om vissa saker. Men du och de andra barnens och de vuxna ledarna beslutar sen tillsammans.

4. Barnen bestämmer själva. Du och de andra barnen får bestämma helt själv om till exempel vad ni ska göra för aktiviteter. Men du får inte bestämma om alla frågor. De frågat som är för svåra för barn att besluta om själva, tar ledarna hand om.

3. Barnen får var med och bestämma.

Du får både veta vad som ska hända, säga vad du tycker om det och var med och bestämma. Men det är ledarna som bestämmer vad du får bestämma om.

2. Barnen får säga vad de tycker.

Ledarna berättar om vad de har bestämt och frågar dig och de andra barnen vad ni tycker om det. Men ni får inte vara med och bestämma.

1. Barnen får information.

De vuxna talar om för dig vad som ska hända. Men du och de andra barnen får inte diskutera eller ställa frågor om det som de vuxna har bestämt.

Demokrati

Scouterna och de globala målen

Agenda 2030 och de Globala målen kommer att vara en stor del av vår scouting i många år framöver. Scouting har bidragit till en hållbar utveckling sedan lång innan de globala målen fanns, men nu mobiliseras 50 miljoner scouter för att lägga in ytterligare en växel för att pusha utveckling fram till 2030. Text: Towe Bengtsson Foto: Scouterna/Nathalie Malic

Vad är Agenda 2030?

Den 25:e september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030. Ett universalt dokument som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. Med 17 olika mål som tillsammans med dess 169 delmål och 230 indikatorer har nu världen ett mål och ett arbetssätt för att skapa en bättre värld tillsammans. De globala målen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd

för planeten och dess naturresurser. Hållbarhetsmålen är integrerade och odelbara, de balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. En av styrkorna med de globala målen är att alla världens länder är överens om att vi behöver agera tillsammans och gemensamt för att vi även i framtiden ska ha en värld att leva i.

Världsscouting och de Globala målen

Scouter över hela världen bidrar till hållbar utveckling på väldigt många sätt. Mycket av det vi gör går att koppla till hållbarhet, både i stort och smått. Ibland är kopplingen tydlig och ibland kanske lite mer långsökt. 18 november lanserade WOSM Scouts for SDGs. En webbsida som samlar hela världens scouters arbete för de globala målen.

Bright Minds

Alkohol har en tydlig koppling till många utav de globala målen, närmre bestämt 13 av 17 mål påverkas negativt av alkohol. Kopplingen mellan alkohol och olika former av ohälsa är välkänd, men alkohol påverkar mycket bredare än så: Fattigdom, ekonomisk utveckling och jämställdhet är några exempel. Med avstamp i det skapade NSF materialet Bright Minds. Ett material som innehåller sju scoutmöten med olika teman, som alla relaterar till samhällsutveckling. Materialet riktar sig till äventyrarscouter och äldre. Varje möte innehåller en eller flera berättelser från unga vuxna och civilsamhället i olika delar av världen. Bright Minds ger en djupare förståelse för internationella frågor och de utmaningar som alkohol skapar i relation till samhällsutveckling.

Läs mer

• sdgs.scout.org

Scouternas nya ledarmaterial

Hållbarhetsmålen ska genomsyra allt. För att det också berör allt. För att det ska bli lättare att arbeta aktivt med hållbarhetsmålen har Scouterna i sitt material gjort en uppdelning i tre olika sätt att arbeta: göra, leda och påverka. Göra – spridning av kunskap och främjande av egen handling. Det betyder aktiviteter på scoutmöten och läger, utbildningar och att scouter engagerar sig i olika projekt. Leda – förankring i intern styrnig, ledning och policy. Det betyder att på alla nivåer: kåren, distriktet, samverkansorganisationerna och riksorganisationen antar policyer och riktlinjer som hjälper våra verksamheter att vara mer hållbara i allt vi gör. Påverka – påverka andra och utkräva ansvar. Det betyder att vi inte bara ser till oss jsälva, utan också påverkar fler att vara en del av en hållbar omställning. Det kan vara exempelvis genom att samarbeta med andra organisationer, uppvakta kommunen, påverka företag eller skriva insändare till lokalpress i frågor som är viktiga för eller påverka kåren eller deras medlemmar. För tillfället finns ledarmatierial till sju globala mål: 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. God hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 13. Bekämpa klimatförändringar, 15. Ekosystem och biologisk mångfald, 16. Fredliga och inkluderande samhällen. Men mer kommer att skapas.

• nsf.scout.se/brightminds

FOTO: JOÃO MATOS

• scouterna.se/ledascouting/ leda-scouting/globala-malen/

eBas

eBas Det börjar närma sig slutet av året och det är dags att kolla över så att allt är klart i medlemsregistret eBas. Anneli Simu Gunnarsson, administratör på NSF, förtydligar och guidar om vad som behöver göras. Text: Caroline Spångberg Illustrationer: Sverok Admin

Vad är det som behöver göras nu i december? Innan det blir nytt år behöver kårerna se till att alla medlemmar är inlagda, kolla att alla dokument är uppladdade och rapporterna ifyllda. Vilka rapporter och dokument handlar det om? Det är årsmötesrapporten och verksamhetsrapporten som fylls i direkt i eBas. Sen behöver årsmötesprotokollet,

verksamhetsberättelsen, balans- och resultaträkning samt revisionsberättelsen laddas upp, detta kan göras direkt efter årsmötet på våren om man vill ha det klart. Men varför ska vi fylla i och ladda upp dokumenten? De ligger till grund för vår stadsbidragsansökan, har vi inte allt som behövs kan vi inte räkna med kåren i ansökan. I förlängningen leder det till att vi inte får

Tips Mer information och manualer till eBas hittar ni på www.nsf.scout.se/ebas

bidrag för kåren och kan då inte heller betala ut något aktivitetsstöd.

Nytt år

Varför börjar det på 0 medlemmar efter årsskiftet? För att registret alltid ska vara aktuellt och uppdaterat. Endast de som är medlemmar finns med och deras uppgifter blir uppdaterade. Hur gör vi smidigast för att fylla vårt register igen efter nyår? Enklast är att skicka ut en länk till föregående års medlemmar till onlineregistreringen. Då bekräftar de sitt medlemskap och har samtidigt möjlighet att ändra eller lägga till uppgifter som till exempel adress, e-post och mobilnummer. Sedan bekräftar de sitt medlemskap för 2019 med en knapptryckning.

eBas

Hur kan vi utnyttja systemet mer? Det finns en mängd smarta funktioner i eBas, det är upp till kåren vad ni vill använda er av. Vi har till exempel en medlemsprofil där man kan fylla i kontaktinfo till anhörig/målsman, allergier, matpreferenser, avdelningsledarskap, utbildning, utmärkelser och förtroendeuppdrag på förbundsnivå. Där kan kåren också fylla i vilket år scouten gick med i NSF. Kåren kan också fylla i för varje medlem vilken åldersgrupp scouten tillhör, det underlättar för sökning till exempel om ett distrikt vill bjuda in alla äventyrare till läger.

Det finns andra sätt också, men det kräver mer jobb av medlemsregistreraren som kan ta ut Excellfiler och stämma av att personerna önskar vara medlemmar ett år till. Sedan ska filen laddas upp på 2019. Det går också att manuellt flytta över medlemmarna från föregående år. Vad behöver göras mer i början av året? När medlemmarna börjar trilla på plats är det dags att fylla i vilka avdelningar som ledarna är aktiva på. Det kan också vara bra att kolla över om det är dags för någon ledare att gå trygga möten igen. Allt detta görs i medlemsprofilen (lägg till ny profilrad). När det närmar sig slutet av januari är det dags att ansöka om aktivitetsbidrag och rekryteringsbidrag, 31 januari är deadline för dessa ansökningar.

Årsmöte

När vi har haft årsmöte, vad behöver vi göra då? Så snart som möjligt efter årsmötet är det bra om ni fyller i årsmötesrapporten och laddar upp ett underskrivet årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelsen, balans- och resultaträkning samt revisionsberättelsen. Har kåren antagit nya stadgar behöver även dessa laddas upp.

Behörighet till medlemsre gistret, hur ska det meddelas? Om inte beslut om detta togs på årsmötet och därmed finns i årsmötesprotokollet, får styrelsen fatta beslut och ladda upp ett protokoll som då döps till Protokoll eBas – behörigheter, för att vi ska veta vilka som ska ha behörighet det kommande året.

Nya medlemmar, vad mer?

Utöver att löpande lägga in nya medlemmar i registret, registrera kurser och utbildningar de gått samt uppdatera om någon ledare byter avdelning efter sommaren, är det ganska lugnt under resten av året. I december är det dags att kolla över läget igen så att allt är på plats och se till att verksamhetsrapporten är ifylld.

– Vi använder oss ofta av utskicks funktionen, berättar Erik Norberg från Fleninge-Ödåkra. Vi har skapat mallar för att utskicken ska se proffsiga ut och använder utskicken för att nå scouterna och deras målsmän. – SMS-funktionen är toppen för att skicka ut påminnelser och blänkare, menar Sibban Andersson från Stora Levene scoutkår. Vi skickar till scouterna och deras målsmän, tillexempel påminnelser om att vi ska vara ute i samhället på scoutmötet och att de ska komma ihåg att ta på sig reflexvästen. – Vid alla arrangemang vi har i kåren använder vi oss numera av arrangemangsfunktionen i eBas, berättar Katarina Funning från Hällans Scoutkår i Sundsvall. Det är smidigt när alla anmälningar och all information kommer på ett och samma ställe.

Unga Spirit

Barnkonventionen – världens viktigaste lista

Nästan alla världens länder har bestämt sig för att tillsammans jobba för barns rättigheter, genom Barnkonventionen. Det är faktiskt bara två länder som inte gjort det. I en konvention finns det regler, och det land som skriver på en konvention lovar att följa dessa regler. FN har flera olika konventioner om mänskliga rättigheter, men inne annan har så brett stöd som barnkonventionen! Om lite drygt ett år blir Barnkonventionen lag i Sverige. Text: Towe Bengtsson Illustration: iStock

Alla rättigheter för alla barn

Ledarna i olika länder har inte varit helt överens om vilka rättigheter som är viktigast för barn. Därför finns det alla sorters rättigheter med i Barnkonventionen. Alla rättigheter är lika viktiga. De olika reglerna kallas för artiklar, och hela Barnkonventionen består av 54 stycken. Även om alla rättigheter

är lika viktiga finns det några av artiklarna som kan vara bra att läsa först. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns det viktiga regler, de kallas

Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får diskrimineras, det vill säga bli sämre behandlade. Det betyder att det är förbjudet att behandla ett barn sämre på grund av till exempel färg på huden, om barnet är en flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt eller fattigt.

också Barnkonventionens huvudprinciper. De fyra artiklarna hjälper dig att förstå hur alla andra artiklar hänger ihop.

Barnkonventionen ska gälla för alla barn i alla länder. Det är regeringarna i världens länder som ska skydda barn och se till så att barnen får sina rättigheter.

Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer saker. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i första rummet. Ibland kan det finnas saker som är viktigare än barnets bästa, men då måste politiker eller de som bestämmer alltid kunna visa att de också tänkt på barnen.

Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.

Alla barn har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att alla länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig, men också att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att må bra och utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjligheter att leka och att gå i skolan.

Artikel 12 Barn har rätt att säga hur de vill ha det och bli lyssnade på.

Vuxna ska lyssna på barn och barn har rätt att uttrycka vad de tycker i alla frågor som berör dem. Domstolar och myndigheter ska fråga vad barnet tycker och lyssna på barnet när de bestämmer om saker som påverkar barnet. Barnets bästa ska komma i första rummet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga båda föräldrarna och barnet om hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker.

Läs mer om Barnkonventionen och vilka rättigheter du har. Läs mer:

minarattigheter.se barnombudsmannen.se/for-dig-under-18/ barnkonventionen worldschildrensprize.org

Unga Spirit

Blåbärskrabbelurer Recept, ca 14 st 1 ägg 0,75 dl socker 0,75 dl mjölk 2,5 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 1 dl blåbär, färska eller frysta

Gör så här:

lätt skummigt. Tillsätt • Vispa ägg och socker l, bakpulver och mjö mjölken och sedan a tills smeten är nog om r Rö vaniljsocker. . helt slät. Lägg i blåbären eller Murrikka över • Värm en stekpanna et och grädda krabelden. Klicka ner lite sm r på var sida. ute belurerna ca 3-4 min

Gofika vid elden

Vintern är i antågande och vad är då mysigare än en värmande fika vid elden? Här kommer några av våra egna scoutkårers bästa tips på gofika till vinterns scoutmöten. Recepten funkar naturligtvis lika bra till familjens helgmellis. Text & foto: Caroline Spångberg

Värmande äppelmust Recept

Äppelpaj ut och in

Äpplen/must

Recept Äpplen, 1/person

Gör så här:

1/3 socker 1/3 havregryn 1/3 smör

• Ta färdig äppelmust eller använd en råsaftcentrifug för att göra egen must. Häll musten i en gryta tillsammans med eventuella smaksättare och värm över elden. Drick och njut! Tips på smaksättare: Kanelstång, Ingefära, Stjärnanis eller Vaniljstång.

Gör så här:

• Gröp ur äpplet men se till att botten fortfarande är hel. • Blanda lika delar socker, smör och havregryn. Fyll i hålet i äpplet och ställ på ett galler över glöden. • Grilla tills äpplet är mjukt.

Våfflor

Kanelbullepinbröd Recept, ca 10 pinnbröd 4 dl vetemjöl 1,5 dl vatten 1 krm salt 2 krm bakpulver

Gör så här:

2 krm karde mumma Smält smör/olja Socker Kanel

na, häll i vatten • Blanda de torra ingredienser och blanda till en deg. och rulla runt • Gör långa ormar av degen grillpinnar. det inte längre • Grilla över glöden. När brö pinnen är från lätt nar är kladdigt och loss det färdigt. olja och rulla i • Pensla med smält smör eller kanel. och er sock av g en blandnin

Recept, 6-10 st 50 g smält smör 0.5 dl vispgrädde (ovispad) 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver

0.25 tsk salt 4 dl mjölk Smör till gräddning, gärna flytande i flaska Grädde och bär

Gör så här: • Smält smöret och låt svalna under tiden du vispar ihop övriga ingredienser till våffelsmeten. Blanda sist ner smöret. • Se till att du har ordentlig eld. Lägg in våffeljärnet i elden så att det blir riktigt varmt. • Häll i lite smör, stäng gärna och vänd en gång så att smöret fördelar sig i hela våffeljärnet, häll sedan i en klick smet. • Grädda tills våfflan släpper från våffeljärnet. Du behöver förmodligen vända järnet några gånger för att få jämt gräddade våfflor. • Servera med grädde och bär, eller något annat gott.

Internationellt

Tanzania

Byinvånare samlade för alkoholinformation.

ett land med stora alkoholproblem Det är måndag 1 oktober och jag har precis anlänt till byn Dinam i Mbulu-distriktet i norra Tanzania. Här samarbetar IOGT-NTO med en organisation som heter TPHA, Tanzania Public Health Association. Projektet handlar om att begränsa tillgången till alkohol ute i byarna och att förändra attityderna till alkohol. Text & foto: Lars Mannberg

årt första möte är med District Commissioner (DC) Chelesti Mofusa som stolt berättar hur man når framgång med de nya bystadgarna. Dessa stadgar begränsar öppettider för barer, gör det svårare att sälja alkohol i butiker utan licenser och ser till att ingen säljer alkohol i närheten av skolor.

Vi får också information om att antal rapporterade fall av våld i hemmet har börjat gå ner.

Dryga böter

– Vi bötfäller män som slår sina fruar, säger DC med myndig stämma. De får böta motsvarande tvåhundra kronor om de fälls.

Tvåhundra kronor är mycket pengar för ett hushåll i dessa byar och jag undrar hur mycket sanning det ligger i påståendet. Under diskussionerna börjar jag förstå att det stora problemet är inte alkoholen som säljs i butiker eller på barer utan den stora tillgången till illegal hembränning, så kallad Gongo-sprit.

Tunnor med mäsk vid ett mobilt hembränneri.

Mest hembrännd alkohol

I Världshälsoorganisationens, WHOs, senaste rapport 2018 om alkohol och hälsa kan man läsa att 86 procent av all alkohol som säljs i Tanzania är lokaltillverkad. Eftersom två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden kan man dra slutsatsen att merparten av all sprit som konsumeras kommer från spritbränning. Detta får vi bekräftat nästa morgon när vi ger oss ut på vandring i den närliggande byn Sanubaray. Tillsammans med personal från vår partnerorganisation TPHA och tre byinvånare ger vi oss iväg på jakt efter olaglig spritbränning. Upp och ned över kullar, korsar floder, genom sumpiga marker. Våra vägvisare från byn är målmedvetna. ”Vi vet det ska finnas ett bränneri här i närheten”, säger de. ”Vi sprang på den i förrgår”.

Mobila brännerier

Dessa brännerier är mobila och flyttas runt till nya platser hela tiden för att undgå lagens långa arm. Och mycket riktigt, strax öppnar sig skogen och nere i en flodfåra ser vi ett antal tunnor fyllda med mäsk, en obehaglig jäsande gröt. Jag fotograferar fyndet och frågar hur mycket liter Gongo kan en tunna producera? – 150 liter till ett försäljningsvärde av 1 000 kronor, får jag till svar. Det är hiskeligt mycket pengar. Jag räknar till fyra tunnor och får reda på att jäsningen bara tar 2 – 3 dagar genom kemiska tillsatser. Under vår fortsatta ”Gongo-jakt” hittar vi ytterligare två brännerier. Tack vare IOGT-NTOs projekt har byarna börjat

Läkaren undervisar om alkoholskador.

förstå vilka problem den hembrända spriten ställer till med. Genom tillsatser av metanol kan spriten leda till blindhet och i värsta fall dödsfall. En av våra vägvisare pekar på ett hus och berättar att en man dog just här för några månader sedan efter att ha druckit Gongo. Spriten har ofta en alkoholhalt mellan 30–45 procent. Den är dessutom billig att köpa, långt under priserna på den importerade spriten.

Unga flyr in i missbruk

Det som driver på produktionen av illegal sprittillverkning är tre faktorer; den höga arbetslösheten, fattigdomsnivån och korruption. Två tredjedelar av Tanzanias 57 miljoner invånare är under 25 år och arbetslösheten är nästan total. Det gör att många ungdomar flyr in i ett spritmissbruk som får allvarliga långsiktiga konsekvenser. Byinvånarna berättar för mig att polisen ”köps” av spritbrännarna och de kan i praktiken fortsätta sin verksamhet.

Byborna organiserar sig

skador. Han pekar på en stor plansch över människokroppen och försöker förklara hur långvarigt drickande leder till allvarliga hälsoproblem. Många räcker upp sina händer och ställer frågor. De nickar instämmande när läkaren ger exempel på problem som uppstår i familjer med stora alkoholmissbruk. Men jag märker också hur dessa frågor har börjat få kvinnor och män att reflektera över sina utmaningar. En äldre kvinna ställer sig upp och hytter med näven; – Det är ju helt tokigt att myndigheterna inte gör mer för att stoppa det förfärliga drickandet.

IOGT-NTO gör skillnad

Det är dags att åka tillbaka till Arusha där vi har vårt regionkontor. Varje gång jag reser runt och träffar människor ute i byarna möts jag av deras engagemang och glädje att IOGT-NTO vill hjälpa dem att skapa ett liv utan spritmissbruk. Det är ingen överdrift att säga IOGT-NTOs tålmodiga arbete med att förändra attityder till drickandet gör stor skillnad för ungdomar, barn, kvinnor och män.

Men nu har byinvånarna börjat organisera sig, tack vare IOGT-NTOs projekt, och de arbetar aktivt för att stänga ner brännerierna. Särskilt kvinnorna kan berätta om problemen med att få mat på borden och kunna betala skolavgifter. Männen i många hushåll dricker upp sina dagslöner. När jag besöker en annan by har man lyckats samla kanske 150 byinvånare i alla åldrar. De sitter på marken med utsträckta ben och lyssnar andaktsfullt på en läkare som bjudits in för att berätta om alkohol-

”IOGT-NTOs tålmodiga arbete med att förändra attityder till drickandet gör stor skillnad.”

150 liter mäsk.

Personligt

Namn: Oscar Karlsson Ålder: 19 Kår: Solglimten Karlstad

Oscar Karlsson Trots sina 19 år är Oscar Karlsson en person med mycket erfarenhet och kunskap om scouting och NSF, och mer ska det bli. I snart fyra och ett halvt år har han varit scoutledare, vilket betyder att han varit ledare under halva tiden han varit medlem. Oscars brinnande engagemang kring scouting, barn och unga lyser igenom när Scouting Spirit pratar med honom en fredag efter en hektisk jobbdag i en ny barngrupp. Text & foto: Towe Bengtsson

edan september jobbar Oscar som barnskötare i förskolan och han trivs mycket bra. – Det är väldigt kul, för man får så mycket uppskattning både från barn och föräldrar. Det kan såklart vara tung och jobbigt ibland, men man får tillbaka så väldigt mycket varje dag. Oscar berättar att det var skönt och betryggande att ha sin scoutledarerfarenhet i ryggen när han började jobba i förskolan. – Det var väldigt skönt att ha vanan av att vara ledare och ha hand om en grupp barn och unga. Genom scoutingen har jag får lära mig att ha koll på alla och tänka lite före saker händer, det underlättade mycket.

Ledare för utmanarscouter

I samband med höstuppstarten fick Oscar också en ny ledarroll i kåren, tidigare har han varit scoutledare för de lite yngre barnen och följt en grupp från spårare till upptäckare. Men nu har han axlat ansvaret som ledare för utmanarnscouterna i kåren, det direkt efter att han själv varit utmanare. – Det är både positivt och negativt. Det kan vara lite svårt eftersom jag inte är speciellt mycket äldre än scouterna. Men samtidigt har jag en nära erfarenhet och kunskap om hur det är att vara utmanare. Jag vet vad som händer, vilka arrangemang som finns och är insatt i programmet. Men det var också efter sommaren som Oscar kände att han ville göra mer, att han ville engagera sig lite utanför kåren. Det gjorde att han

började undersöka möjligheter till engagemang. Och nu några månader senare har det givit frukt. – Jag satt och kollade igenom NSF:s hemsida på vilka kommittéer som fanns. Just då sökte Internationella Kommittén folk. Så jag läste på och kände att det lät väldigt roligt. Så jag skickade in en ansökan, och de ville ha med mig.

Två nya nationella uppdrag

Efter två möten känner Oscar nu att han kommit in i det roliga arbetet, och är numera kontaktansvarig gentemot Girl Guides i Uganda kopplat till NSF:s projekt Umugenzi Rafiki. Umugenzi Rafiki är ett projekt för att koppla samman scouter och kårer i Sverige till scouter i framförallt Östafrika. Genom scoutmöten där scouterna planerar och lagar mat ska sedan en kokbok skapas gemensamt över landsgränserna. – Samtidigt som jag sökte till Internationella Kommittéen så var jag inne på Scouternas hemsida, och såg att de sökte personer till valberedningen och styrelsen. Valberedningen kändes som en

kul grej tyckte jag, det är kul att kunna engagera sig lite mer i Scouterna också. På Demokratijamboreen i november blev han invald och ska nu starta upp sitt första valberedningsuppdrag. Han ser som sitt mål att få in så många ansökningar som möjligt från framförallt samverkansorganisationerna. Det känns viktigt att Scouternas styrelse är representerad av alla delar av Scouterna, så att de är en blandning av åldrar och erfarenheter, berättar han. – Ett mål för mig är att få fler NSF:are att bli intresserade av att sitta i styrelsen. Och styrelsearbete är något som också lockar för Oscar i framtiden. – Just nu är jag väldigt nöjd med vad jag gör och blandningen. Men sen lockar styrelsen, antingen i NSF eller Scouterna. Jag vill göra vad jag kan för att ge fler möjlighet till scouting.

Förbundsnytt

Hur skulle det se ut utan Demokrati? Den här hösten har jag, liksom säkert många andra funderat på vart vi är på väg i Sverige. Vilka värderingar är det som är viktiga och hur ser vi egentligen på demokratin.

FOTO: TORKEL EDENBORG

ör många av oss är demokrati en sådan självklarhet att vi inte tänker på det särskilt ofta. Det bara finns där, precis som luft, något vi behöver för att leva. Men tar vi demokratin som så självklar att vi glömmer bort varför vi behöver demokrati? Som uppväxt inom Nykterhetsrörelsen har demokratin alltid varit en del av hur jag tänker. När jag som liten fick fundera över vad vi skulle göra under det kommande året, att som ung själv vara med och utforma arbetsplaner och budgetar. Att få ta ansvar för mina egna idéer, utveckla och genomföra dem. Att få motionera om att äta glass och att få träffa andra människor med samma vilja att utvecklas i en demokratisk miljö. Att vara med i en demokratisk organisation har lärt mig att vara lyhörd för andras åsikter. Även om jag inte tycker likadant så har andra rätt att tycka som de vill. Jag behöver inte hålla med men jag behöver acceptera ett demokratiskt fattat beslut. Det har också lärt mig att jag faktiskt får vara med och bestämma över både små och stora frågor. Det är min vilja och mitt engagemang som styr, det är genom mina tankar som medlem som vårt förbund förändras. Med hjälpa av demokratin. Vi måste ta ansvar för att demokratin fortsätter finnas. I Nykter hetsrörelsens Scoutför bund gör vi det genom att låta våra barn och unga vara med och bestämma. Utan demokrati skulle vi inte vara den organisation vi är idag.

Karin Wester, Förbundsordförande i NSF.

Uppdatering från Förbundsstyrelsen

Helgen tillbringades på Wendelsbergs folkhögskola i en fantastisk miljö med otroligt god mat tillsammans med kloka människor från våra syskonstyrelser i IOGT-NTO-rörelsen. För vår del börjades lördagen med diskussion om framtida strukturer och strategier. Vi imponerade även de övriga syskonorganisationerna genom att prova på vårat nya metodmaterial klartänkt under kvällen. Vi hade också en workshops om insamlingsarbetet och framtidens nykterhetsrörelse. Under söndagen påbörjades styrelsemötet med diskussion om reseutjämning och resefördelning, styrelseutvärdering om hur vi ska arbeta vidare i styrelsen om engangemang och delaktighet, struktur och policys, etik samt moral. Styrelsen har just nu en stor uppgift i att hitta styrelseledamöter till Scout Camp Ransbergs styrelse. Vi behöver all hjälp vi kan få. Hör av dig till valutskottet i förbundet med dina förslag. FS genom Caroline Fronér

Vit Jul

Årets Vit jul-kampanj är äntligen igång! Nu sprider vi ordet och får så många som möjligt att stötta kampanjen! Varför behövs Vit jul? Antalet barn och unga som möter julen med en klump i magen är tyvärr alldeles för många. I Sverige lever fyra till fem barn per skolklass i hem där någon vuxen har en riskfylld alkoholkonsumtion. Många av dessa barn känner oro, inte glädje, när jullovet närmar sig. När samhället stänger ned, när lamporna på fritidsgården släcks, när vaktmästaren låser porten till skolan och går på julledighet – då finns vi där. Och gör julen till barnens högtid. Vad är Vit jul? Vit jul är en insamlingskampanj som initierades 2007 av IOGT-NTO-rörelsens fyra förbund och har kommit att bli ett välkänt och omskrivet varumärke och begrepp. Under alla år har kampanjen vilat på två ben; dels Vit jul-aktiviteterna som fungerat som stärkande andningshål för tusentals barn och unga, och dels ett omfattande påverkans- och insamlingsarbete för att skapa fina julminnen med trygga och nyktra vuxna för ALLA barn. För att vi anser att alla barn har rätt till härliga julminnen.

Våra aktiviteter Vi tycker att om barn nu tvunget ska ha ont i magen under julen så ska det vara för att de har ätit för mycket pepparkaksdeg – inte för att de är oroliga för att mamma eller pappa ska dricka för mycket. 2017 anordnade vi tillsammans i IOGT-NTOrörelsen 271 aktiviteter som nådde över 10 700 barn och unga. Från julpyssel och pepparkaksbak till LAN och filmkvällar. Vit jul-aktiviteterna, som arrangeras av lokala eldsjälar inom IOGT-NTOrörelsens fyra förbund, var utspridda i 77 av Sveriges kommuner. Vad kan du göra? Skriv under för en vit jul du också och sprid till alla du känner. Arrangera en vit jul-aktivitet och registrera den på vitjul.se. Skänk en slant till insamlingen så att vi kan göra ännu fler aktiviteter nästa år. Köp dina julklappar i Vit juls gåvoshop.

Senaste scoutnyheterna hittar du på www.nsf.scout.se

Dags för årsmöte

Scouternas Stödstrumpa hjälper barn och unga

190 000 barn och unga mår psykiskt dåligt. Oro över att inte duga, ångest, sömnproblem och depressioner har gjort att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat med över 100 procent på tio år hos unga. Det tycker vi på Scouterna är helt oacceptabelt. Därför jobbar vi varje dag, året om, för att öka välmåendet och stärka självkänslan hos våra barn. Vi gör det genom äventyr och kompisar. Här får barn vara sig själva och känna trygghet - något som vi vet ger resultat för livet. Hjälp oss att bekämpa den psykiska ohälsan med hjälp av Scouternas Stödstrumpa! Läs mer om hur du bidrar på stodoss.scouterna.se/ stodstrumpan/

Boka en Tillsammansworkshop

Nu är det dags för alla kårer att vid årsmötet 2019 anta NSF:s normalstadgar för kår! Lägg in en punkt i föredragningslistan: antagande av NSF:s normalstadgar för kår Mer information kommer i ett separat kårutskick!

Utmanarläger 2019

Sommar i fjällen… ljusa nätter, milsvida vyer, fantastiska färger och kristallklara bäckar med friskt dricksvatten, har du upplevt det? Som utmanarscout kommer du få chansen att leva lägerliv i fjällvärden 4-9 augusti under 2019 års utmanarscoutläger i Storvallen! Har du redan passerat utmanaråldern så finns faktiskt en chans för dig med, kom och hjälp till som funkis! Lägerchef Linn Jansson har tillsammans med vice lägerchef Erik Norberg ett fantastiskt gäng i lägerkommittéen bestående av Emelie Brokvist, Ola Garnwall, Ellen Eklund, Emmy Dieden och Sandra Karlsson. Är du intresserad av att jobba inför och/eller under lägret kan du redan nu fylla i en intresseanmälan om att vara funkis på www.nsf.scout.se/ utmanarläger

Den 28:e december går årets Nyårsbal av stapeln och vi vill att du följer med! Den kommer som vanligt äga att rum på Ransbergs Herrgård i Värmland. Arrangemanget riktar sig mot utmanar- och roverscouter och i år är det superhjältetema. Balen kommer firas ordentligt med trerätters middag och dans natten lång! Arrangemanget börjar den 28 december och slutar den 2 januari. Temat är som sagt superhjälte vilket betyder att både aktiviteter och bal kommer vara influerade av detta. Om du kommer utklädd till din favorit av superhjältarna eller hittar på en alldeles egen är upp till dig – men det vi vet och kan lova är att det kommer bli en superfest!

Köp Klartänkt!

KLARTÄN

Nu finns äntligen Klartänkt tryckt och redo! Varje NSF-kår får ett exemplar som julklapp, men vill ni ha fler, eller ge bort till någon annan förening ni tycker borde ha boken. Då kan ni beställa den i vår webbshop!

Vill ni i kåren eller på distriktet få tips och metoder för att göra er scouting mer tillgänglig för alla? Då kan ni boka in en Tillsammans-workshop! Läs mer på nsf.scout.se/ tillsammans

Ledarrekrytering

På nsf.scout.se/rekrytering kan du ladda ner vår Rekryteringshandledning. Där kan du läsa mer och få tips och trix för er ledarrekrytering. Du kan också höra av dig till kårens verksamhetsutvecklare för att bolla idéer och få hjälp.

Beställ rekryterings broshyrer

Ska ni ut och rekrytera, du vet väll att det finns rekryte ringsbroshyer att beställa i webshopen på nsf. scout.se/ webshop

Läs mer scoutnyheter på www.nsf.scout.se 27

Förbundsnytt

Tänd en eld...

Ge möjligheten för både ledare, föräldrar och barn att stanna kvar efter ett scoutmöte vid en eld eller på annat sätt. Ta en lugn stund med tillfälle att prata med dem som stannar eller bara grilla en korv. Kravlös situation och så länge den förblir kravlös så kan stunden få bli återkommande. Vem vet, de som gillar att stanna en stund kanske är potentiella ledare. /Christian Ageland, verksamhetsutvecklare

Webshopen Kolla in vår webbshop och fyll på med NSF-prylar. I webshopen hittar du vattenflaskor, buffar, rekryteringsbroschyrer och annat smått och gott som du och kåren kan behöva. Du hittar webshopen på www.nsf.scout.se/webshop

Rekryteringskampanj

Under några veckor i månadsskiftet oktober/november genomförde NSF en rekryteringskampanj i sociala medier. På förbundsrådet 2016 beslutades att vi skulle genomföra detta som en del i Strategin, då kallades projektet stor reklamkampanj.

nder hösten 2017 spelades flera filmer in, och nu var det alltså dags för att tillsammans med fem kampanjkårer köra igång. Kampanjens syfte var att få fler vuxna i kårens närhet att få upp ögonen för vår verksamhet. Genom en kampanj på Facebook och Instagram har vi gjort detta och kampanjkårerna har bjudit in till olika roliga aktiviteter, allt från pajbakning vid elden till klimatscouting. Resultatet från kampanjen är inte helt klart än, då en av kampanjkårerna

kommer att ha sin kampanj i början av december. Men, totalt på de fyra andra kårerna har denna kampanj resulterat i att 181 713 personer sett våra annonser. Det tusental som tagit sig vidare till kårernas speciella kampanjwebb har där spenderat i genomsnitt 4-5 minuter. Tyvärr verkar detta inte genererat besök från nya vuxna till kåren. Men nästa gång kårens springer på dessa vuxna blir tröskeln förhoppningsvis lägre för ett engagemang. Vi ger inte upp, nu fortsätter vi fråga!

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

Scouternas nya Demokratiskola

Nu startar Scouterna ”Världsförbättrarprojektet” – en demokratiskola för några av Sveriges yngsta invånare, barn mellan 8 och 12 år. Målet är att sänka åldersgränsen för vilka som kan och vill delta i samhällsdebatten. På två år ska 10 000 barn utbildas och 500 lokala projekt ska planeras och genomföras där barnen själva tar en aktiv roll att demokratiskt arbeta för att ändra något de själva vill i deras lokalområde. Scouterna kommer att ta fram ett Påverkanspaket, det kommer när det är klart att finnas att ladda ner på Scouternas sajt.

Låna NSF:s insta!

Vi behöver er hjälp! Vi tycker det är kul när våra kårer och patruller hjälper till och fyller vårt instagramkonto med innehåll. Ska ni iväg på hajk, läger eller bara vill låna kontot några dagar för veckoverksamheten? Ingenting är för litet och ingenting är för stort! Är ni intresserade? Hör av er till towe.bengtsson@nsf. scout.se så skickar hon lösenord och förhållningsregler.

Nyhetsbrev

Vill du få koll på det senaste i NSF? Se till att du prenumererar på NSF:s nyhetsbrev, det gör du på nsf. scout.se/nyhetsbrev

Vilket sommarläger planerar ni åka på?

Julen är snart här och det är dags för lite ledighet och avkoppling. Men det betyder också att det bara är ett halvår kvar till sommaren. Har ni redan nu beslutat er för vilka läger kåren åker på till sommaren?

Gå Trygga möten

Hur länge sedan var det du gick Trygga Möten? Trygga Möten är den enda obligatoriska kursen för våra scoutledare, och den ska göras vart tredje år. Var det längesedan du gick den, eller om du ändå vill fräscha upp minnet. Du hittar kursen på tryggamoten.scout.se.

Förändringar FS

Mojje Abdi som suttit som ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2015, har nu valt att kliva av sitt uppdrag.

Scouter stöttar musikhjälpen

Den 10-16 december kommer Musikhjälpen till Lund. Scouterna har stöttat Musikhjälpen i flera år, men nu 2018 storsatsar man rejält! Flera kårer, avdelningar och individer är mer engagerade och involverade än någonsin och det kan också ni. Kolla in scouterstottar.se och läs om vad ni i kåren kan göra.

Scoutforum 2019

Scoutforum 2019 som kommer arrangeras utanför Flen på ängarna runt Gilwellstugan och Brittmäss den 13-15 september. Det blir en energifylld helg med kära ny- och återseenden, nya kunskaper och engagemang för att driva vår rörelse framåt. Det blir också en helg där vi lyfter Scouthjältar (som till skillnad från förtjänstmärken tilldelas team) som tilldelas förebilder, inspiratörer och scoutvardagshjältar. Mer information om Scoutforum kommer upp på scoutservice.se. Se till våren.

Kallelse till Utmanarscoutting Härmed kallar Utmanarscoutkommittén (UScK) utmanarlagens ombud till Tinget 2019, klockan 08:00, lördagen den 2 februari i Flen, i enlighet med §4.7 i utmanarnas bestämmelser. Tinget avslutas under eftermiddagen söndagen den 3 februari. Varje utmanarscoutlag har rätt att utse två ombud. Skulle laget ha fem medlemmar har det rätt att utse tre ombud, och därefter ytterligare ett ombud för var tredje medlem. Varje utmanarscout i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kan bli utsedd till ombud, såvida dessa inte är medlemmar i UScK. Fullmakt för ombud vid Tinget utfärdas av utmanarscoutlaget och ska skrivas under av utmanarscoutledare, kårordförande eller vice kårordförande. På fullmakten ska alla lagmedlemmars namn finnas med. De som är utsedda till ombud markeras och övriga på listan fungerar som suppleanter. Fullmakten ska vara förbundsexpeditionen tillhanda senast fyra veckor före Tingets öppnande. Skulle fullmakten vara förbundsexpeditionen tillhanda försent så får dessa ombud endast rösträtt om de i tid inskickade ombudsfullmakternas ombud beslutar detta. En fullmakt finns att ladda ner på http://www.nsf.scout.se/kalender/ utmanarscoutting-2019/ Som anges i bestämmelsernas §4.2 läggs motioner till Tinget av utmanarscoutlag eller den enskilde utmanarscouten och ska vara förbundsexpeditionen eller UScK tillhanda senast sex veckor innan tingets öppnande. Du hittar även ett formulär för att skicka in motioner här: https://goo.gl/forms/2wRCoxZPwTWLlntp1 Till sina resekostnader till Tinget 2018 finns reseutjämning att söka. Detta innebär att du får tillbaka pengar för resekostnader över 150 kr, såväl ombud som deltagare. Välkommen på ett demokratiskt arrangemang!

Förbundslednings samling 25–27 januari arrangeras återigen en förbundsledningssamling. Det är en helg för dig som har ett nationellt uppdrag i NSF. Förbundsstyrelse, kommittéer, valutskott, stiftelsestyrelser, personal, kursteam och lägerkommittéer möts för att planera framåt och utvecklas tillsammans. Deltagarna kommer att få vara med och påverka NSF:s arbetsplan och strategi 2020 och framåt.

Förbundsnytt

Revisor – se hit! Du som är vald som revisor i en kår eller ett distrikt har ett viktigt uppdrag. Tillsammans med en till revisor granskar du styrelsens arbete under året och rapporterar det du ser till årsmötet i en revisionsberättelse.

Du ska ta del av årsmötesprotokollet och styrelsens protokoll under året för att kunna se att styrelsen gör det årsmötet och de själva beslutat. Efter årsskiftet ska du granska ekonomin. Begär att få se kontoutdrag från de banker där pengar är placerade för att se att saldot stämmer överens med balansräkningen. Be också att få ta del av bokföringens fysiska underlag, sk. verifikat. Ta några stickprov och kontrollera att korrekta underlag finns för betalning av fakturor och utlägg. Innan du avger din revisionsberättelse ska du få ta del av årsredovisningen inkl balans- och resultaträkning som ska vara underskriven av styrelsen. Förbundet kommer publicera en standardmall för revisionsberättelse som ni kan använda. Det är inte ditt ansvar att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Ditt uppdrag är att i revisionsberättelsen påpeka vad du sett under din revision så att årsmötet har rätt underlag när de ska fatta beslut om ansvarsfrihet.

#inteimittflöde

Kolla in UNF:s nya kampanj Inte i mitt flöde! Unga exponeras för alkoholreklam och alkoholbudskap via sociala och traditionella medier 1120 gånger i månaden. Ju fler unga som exponeras för reklamen – desto fler är det som börjar

dricka. På inteimittflode.nu kan du läsa mer och skriva på brevet till Annika Strandhäll. Nu stoppar vi alkoholreklamen tillsammans! Alla röster behövs, gammal som ung.

Jubileumsår – patrull

2020 firar NSF 20 år som organisation! Ett jubileumsår kräver också en jubileumspatrull som vill vara med och planera för hur ett år av firande ska gå till! Vill du vara med i jubileumspatrullen, läs mer och ansök på nsf.scout.se/lediga.ideella-uppdrag.

Ge bort ett strålande nyårsfirande Vill du ge en gåva som betyder mycket, till någon som redan har allt? I Vit juls gåvoshop hittar du presenter som ger glädje och gemenskap. Köp en vinterutflykt, ett knattedisco för småtomtar eller ett härligt och spännande nyårsfirande för ungdomar. Gå in på www.vitjul.se och klicka dig vidare till gåvoshopen. När du genomfört din beställning får du ett bekräftelsemejl med en länk till sidan där du laddar ner och skriver ut ditt gåvobevis. Vill du istället ge en gåva till Vit jul-kampanjen och bidra till att fler barn får ett mysigt jullov, swisha till 900 51 90 och skriv Vit jul i meddelandefältet.

Tusen tack och GOD JUL & GOTT NYTT ÅR 

www.vitjul.se 30

Nytt aktivitetsmaterial - globala målen

Europeen jamboree 2020 i Polen

2005 arrangerades den senaste europeiska jamboreen och 2020 är det dags igen. Den här gången är det Polens tur att bjuda in och självklart kommer svenska scouter att kunna delta. Alla scouter har potential att förändra samhället. För att du ska upptäcka din kraft, när vi tillsammans verkar för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling, är jamboreens tema ACT (engelska för agera). Arbetet med jamboreen är i startgroparna men mer information kommer att dyka upp på scout service.se och ej2020.org.

Scouterna har lanserat en helt ny temasida på Leda scouting-sidorna med material, aktiviteter och tips på hur scouter i världen, i Sverige och lokalt i scoutkåren kan jobba med de globala målen för hållbar utveckling. Materialet kommer att utvecklas och byggas på under 2018 och 2019. Läs mer om detta på sidan 15 i tidningen. Du hittar detta på scouterna.se/ ledascouting/leda-scouting/globalamalen/

Kongress 2019

Sista veckan i juni är det dags för IOGTNTO-rörelsens kongresser i Örnsköldsvik, mötesplatsen för alla som är intresserade av att diskutera viktiga framtidsfrågor och utbyta erfarenheter med andra medlemmar i rörelsen.

Valutuskottet har börjat jobba

Med mindre än ett år kvar till Förbunds mötet i Älmhult har valutskottet påbörjat sitt arbete. Vill du skicka glada tillrop eller tips når du dem på valutskott@nsf.scout.se.

Nya idéer till terminsplaneringen

Behöver du lite nya idéer till planeringen för vårens scoutmöte? På scoutservice. se/ladda-ner/terminsprogram/ finns en mängd olika terminsprogram för alla åldersgrupper. Vad sägs om ett Pettson och Findustema för spårarna eller World of Scoutcraft för äventyrarna.

På gång December

21-30 Julkursen 2018 28-2/1 Nyårsbal

Januari

1-6 Idékurs 25-27 Förbundsledningssamling

Säker föreningsgård

Våra Gårdar lanserar nu tillsammans med Länsförsäkringar Halland certifieringen Säker föreningsgård. Säker föreningsgård är en webbutbildning och certifiering med kunskap, ökad säkerhet, en självriskcheck (värde 9 300 kronor) som belöning. Utbildningen kan också genomföras i form av en studiecirkel tillsammans med NBV. Gå in och anmäl er på https://sakerforeningsgard.se. Detta gäller NSF-kårer och distrikt som har medlemskap i Våra Gårdar och som har tecknat Våra Gårdarförsäkringen för byggnads- och/eller lösegendomsförsäkring.

Vi formar framtiden

Sverige står just nu i ett väldigt oklart parlamentariskt läge. När detta skrivs har vi över två månader efter valet fortfarande ingen ny regering. Det kan kännas läskigt och irriterande. Varför kommer de bara inte överens om vem, eller snarare vilka som ska få bestämma. Men det är också något fint. Det är en fin demokratiskt process vi är mitt inne i. Men nästan alla, oavsett politiskt ställningstagande är nog lite oroliga för var vi kommer landa. Det är också jag. Men mitt i oron får jag också en längtan efter att engagera mig mer. Inte nödvändigtvis partipolitiskt men iallafall för att göra världen och Sverige lite bättre. Det finns mycket i samhället jag skulle vilja förändra. Och om jag inte försöker, varför skulle någon annan? Men jag känner också en enorm trygghet i att veta att jag och vi i NSF och Scouterna gör något för att världen ska bli mer stabil, trygg och vänlig. Vi gör världen bättre tillsammans. Vi gör unga redo för livet. Vi är med och formar framtiden. Vad vill du förändra i samhället?

Februari

1-3 Utmanarscoutting 8-10 Del 1 UNF Höjdaren 24-1/3 Friluftsledarkurs fjälls vinterhajk för Äventyrare och utmanare

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Ta ställning för barnen! Genom att skriva under Vit juls ställningstagande tar du ställning för barns rätt att få fira jul i en trygg omgivning. www.vitjul.se