Scouting Spirit 2016 4

Nr. 4 dec 2016

Utmana dina rädslor Varför är jag rädd?

Osäker i nya sammanhang Är du rädd för mörkret

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

V i n Rj eetdta k t ö r e n

har ordet Foto : Evil Erin

Innehåll 4/VARFÖR ÄR JAG RÄDD?

Våra rädslor fyller en viktig funktion.

6/OSÄKER I NYA SAMMANHANG Att våga möta det främmande.

10/RÄDSLOR I SCOUTERNA

Scouterna ska vara en trygg plats för alla.

12/JULLOVET VAR ETT HELVETE Hillevi Wahl växte upp med missbrukande föräldrar.

Från orolig och rädd till spänd och förväntansfull

E

n av mina favoritsånger när jag var barn kommer från Astrid Lindgrens Karlsson på Taket och heter Vem är inte rädd ibland. Det var en sång som följde med mig ofta och som när jag var rädd eller orolig gav mig tröst. Jag sjunger ofta den fortfarande, fast nu för mitt barn. Helt enkelt för att säga att det är okej att vara rädd ibland, alla är lite rädda…

Nu till exempel är jag orolig och rädd för framtiden. Det är mycket som förändras i mitt liv just nu. Innan du har fått detta nummer i brevlådan har jag gått hem på föräldraledighet. Och vem vet, kanske har mitt andra barn bestämt sig för att komma ut till världen.

Mitt i alltihop är det jul, julfirande, nyårsfirande, lägenhetsvisningar och annat som gör att min framtid just nu känns lite förvirrad och skrämmande.

Det är mycket som kommer att ha förändrats i NSF när jag kommer tillbaka i augusti.

Vi kommer att ha haft ett förbundsmöte och vem vet vad som beslutas där? Vi kommer att ha en ny förbundsordförande, ni kommer att ha varit på Jamboree 17, ni kommer att ha avslutat strategin… Mycket kommer att vara annorlunda och mycket kommer att vara samma.

Jag försöker göra om min rädsla och oro inför den närmsta framtiden till något positivt.

Det är ju inte bara läskigt, det är spännande också! Jag är nyfiken på hur mitt liv kommer att förändras med två barn istället för ett, med en ny lägenhet i ett nytt område och att få följa NSF lite på håll igen. Jag är nyfiken, spänd och förväntansfull.

Vi ses igen i augusti, Sofia min vikarie, kommer att ta väl hand om er och tidningen under tiden, och jag hoppas att ni tar väl hand om henne!

Towe Bengtsson

14/ KITTY PÅVERKAR FLER ATT TA EN VIT JUL Kitty Jutbring är Vit jul-ambassadör.

18/ÄR DU RÄDD FÖR MÖRKRET Testa din mörkerrädsla.

20/PYSSEL

Gör dina egna ljuslyktor.

22/SCOUTERNA TILLBAKA I BURMA Flickscouter uppfyllde kraven för att bli medlemmar i WAGGGS.

24/FANTASI VIKTIGARE ÄN KUNSKAP Aktivitetstips för temaåret 2017.

26/PERSONLIGT

Viktigt arbete i valberedningen.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel :

08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e - post :

sofia.abrahamsson@nsf.scout.se redaktör :

Sofia Abrahamsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

2

Torkel Edenborg

Torkel Edenborg

2017: Nr 1: manusstopp 6 februari ute 3 mars.

utgivningsplan

nyhetsbrev och kår p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Sofia Abrahamsson, 0709-28 60 86 eller e-post sofia.abrahamsson@nsf.scout.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

341

388

TR

YCKSAK

Att vara rädd är mänskligt. Vi är alla mer eller mindre rädda – för mer eller mindre farliga saker. Det kan handla om rädsla för småkryp till rädsla för klimatförändringar eller rädslan för det okända.

Att vara rädd och orolig är i sig inget negativt, på många sätt har vår rädsla bidragit till vårt släktes överlevnad. Men när rädslor tar överhanden och gör att vi inte längre ser klart, att vi ändrar vår vardag eller blir misstänksam mot andra människor – då kan rädslorna förvandlas till något farligt.

Foto :Torkel Edenborg

Det är viktigt att ibland se sina rädslor i vitögat. Varför är jag rädd? Vad är det egentligen jag är rädd för? Finns det fog för min oro? Påverkar min oro mitt liv?

Påverkar min oro andra människors liv?

Rädslor

VARFÖR ÄR JAG RÄDD?

Att vara rädd är en del i vår överlevnad. Vår rädsla fyller en viktig funktion – den ser till att hålla oss vid liv. Den varnar oss och skyddar oss mot faror och det som kan göra oss illa.

Rädslan styr våra liv i mer eller mindre hög grad och för att förstå människan måste en därför förstå vad hon fruktar. Men rädsla är inte alltid konstruktiv, ibland kan den faktiskt också vara helt onödig, överdriven eller hämmande.

K

roppen består av två stycken olika alarmsystem – det primitiva och det rationella. Det primitiva alarmsystemet söker hela tiden av den information våra sinnen tar in från omgivningen och letar efter eventuella faror. När det slår till reagerar vi människor på olika sätt genom att fly, frysa eller kämpa. Detta alarmsystem kan rädda oss innan vi ens blivit medvetna om faran, vilket kan leda till att vi hoppar undan för en orm innan vi ens förstått att det är en orm vi sett. Det primitiva alarmsystemets största styrka är dess snabbhet. Men för att kunna vara blixtsnabbt gör det också grova bedömningar. Vilket leder till att vi ibland tar till vår flykt eller kamp även vid onödiga situationer, då ormen kanske inte var en orm utan en pinne.

Det rationella alarmsystemet sköts av hjärnbarken, alltså vårt medvetande. Den medvetna upplevelsen ger oss känslor som fruktan, pessimism, nedstämdhet och ångest. Det rationella alarmsys-

4

Text: Towe Bengtsson

temet kan skilja på olika objekt och händelser och har obegränsat med utrymme för detaljer. Det kan också ta god tid på sig för att dra slutsatser. Det rationella alarmsystemet är alltså mycket långsammare än det primitiva alarmsystemet.

Dessa två system står hela tiden i konkurrens till varandra om vår uppmärksamhet och kontrollen över vårt beteende. Vårt primitiva alarmsystem kan tvinga oss att koncentrera oss på en möjlig fara, även fast vi inte vill det. Det gör till exempel att en person med spindelfobi som får reda på att det finns en spindel i närheten inte kan koncentrera sig på något annat än spindeln – oavsett hur mycket hen än försöker.

Men rädsla är individuellt. Rädsla varierar kraftigt från person till person och kan sträcka sig från en mild känsla av oro till extrem rädsla med paranoia, ångest eller fobi. Så varför är en del mer rädda än andra?

Foto :Torkel Edenborg

Foto :K ian McK ellar

Foto :Torkel Edenborg

15 FOBIER DU KANSKE INTE VISSTE FANNS: Hos alla däggdjur finns individer som upplevs mer rädda än andra, vissa föds med ett extra känsligt alarmsystem, medan det för andra är helt tvärtom. Hos människan föds ungefär 15 procent med ett ökat anslag för rädsla, medan omkring 30 procent föds mer orädda än genomsnittet. En mer rädd person är mer känslig för negativa upplevelser och för vad andra ska tänka, denna person kan verka mer hämmad, allvarlig, ordentlig eller pessimistiskt. En mer orädd individ trivs ofta med att ta risker, denna person bryr sig mindre om vad andra tycker och kan vara mer impulsiv, men ibland också aggressiv. En orädd individ har oftast en lite mer optimistisk läggning.

Vi är alla lika viktiga. Det kanske kan anses konstigt att de lite mer rädda individerna inte har gallrats i evolutionen, men dessa personer är och har varit viktiga för vår arts överlevnad. De löper mindre risk att skadas eller dödas och utgör också utmärkta spejare som upptäcker alla faror och kan varna andra. De i kombination med de lite mer orädda individerna som flyttar fram positioner och testar nya vägar har varit en avgörande faktor för människans utveckling och överlevnad.

Rädsla är en nödvändig reaktion medan en fobi är en extra stark reaktion på rädsla,

en reaktion som ofta saknar en saklig grund.

För att något ska betraktas som en fobi krävs att den negativa känsla som upplevs är överdriven eller onödig i sin intensitet. En fobi inskränker också på människors liv på så sätt att en människa med en överdriven rädsla för något kommer att försöka undvika situationer där den rädslan triggas.

Det finns en stor mängd olika fobier, men de brukar delas in i tre olika kategorier: sociala fobier, specifika fobier och agorafobi (torgskräck). Social fobi innebär rädsla för att bli granskad eller göra bort sig inför andra människor, till exempel tala inför publik, träffa nya människor eller andra sociala situationer. En specifik fobi är rädslan för särskilda objekt eller situationer, till exempel rädsla för spindlar, eld eller färgen gul. Agorafobi innebär en rädsla för att tappa kontrollen och för att inte kunna ta sig därifrån. Till exempel att vistas på öppna platser, i offentliga lokaler eller i folksamlingar. Men det kan också handla om att vara instängd i ett flygplan eller fastna i en kö.

Många som lider av extrem rädsla, fobier och ångestsyndrom bär ofta på skam- och skuldkänslor över detta. Men kanske kan viss tröst finnas i att evolutionen har sett en mening i att vara rädd, och att den medfödda känsligheten är något som fått människan att utvecklas och överleva.

1. Pogonofobi:Rädd för skägg.

2. Omp-halofobi: Rädd för navlar, din egen och/eller andras.

3. Hylofobi: Rädd för skog och träd.

4. Phobofobi: Rädd för att bli rädd eller för att ha fobier.

5. Spectrofobi: Rädd för speglar och den egna spegelbilden.

6. Charofobi: Rädd för att dansa.

7. Sesquippedaliofobi: Rädd för långa ord.

8. Ombrofobi: Rädd för regn eller att få regn på sig

9. Heliofobi: Rädd för solljus.

10. Trypofobi: Rädd för håligheter, eller mer specifikt klusterliknande håligheter. Vanliga exempel är lotusblommor eller vaxkakor.

11. Arachibutyrofobi: Rädd för att kletig mat, till exempel jordnötssmör, ska fastna i gommen.

12. Paraskavedekatriafobi: Rädd för fredagen den 13.

13. Anthofobi: Rädd för blommor.

14. Nomofobi: Rädd för att vara onåbar via sin mobil, till exempel när man inte har den nära sig, när den har svagt batteri eller dålig täckning.

15. Osmofobi: Rädd för lukter i allmänhet, eller vissa specifika lukter.

Vad är du rädd för?

Foto :Sofia A brahamsson

Mattias Boström, SkövdeSkultorp Scoutkår, 25 år Jag är rädd för att göra fel i svåra situationer. Till exempel är jag rädd att säga fel saker när jag är stressad.

Celice Forbes, Skattkärrs Scoutkår, 17 år Jag är inte rädd för något fysiskt.

Jag är mest rädd för människor som inte förstår sig på andra, och andras åsikter.

Eva Nygren, Trollhättan Skogshöjden Scoutkår, 40 år Att bli fotograferad! Att bli fotograferad gör mig väldigt obekväm.

Men nu provar jag det i alla fall och det känns bra.

Didrik Folke, Vikingen Ekeby Scoutkår, 18 år Maktmissbruk överlag. Till exempel vissa politiker och andra som har förmåga och befogenhet att fatta beslut som rör många andra.

5

Rädslor

OSÄKER I NYA SAMMANHANG

Att känna osäkerhet och rädsla för sådant som är främmande och annorlunda är ingenting konstigt. Det är tvärtom en normal känsla som vi har haft stor användning för genom historien: det okända kan eventuellt vara någonting farligt. Men det är också en problematisk instinkt. Det okända är nämligen sällan farligt. Det är bara annorlunda.

Text:Sofia Abrahamsson Foto: Torkel Edenborg

6

De senaste åren har media skrivit mycket om islamofobi, det vill säga rädsla och hat gentemot islam och muslimer. Under 2015 anmäldes det också 558 hatbrott med islamofobiska motiv enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ), men det begås faktiskt hatbrott mot alla religioner. Till exempel anmäldes även 388 kristofobiska hatbrott samma år. Hatbrott är såklart ett extremt exempel på hur rädsla inför det okända kan yttra sig. Det är till exempel antagligen väldigt få islamofober som kommer att begå hatbrott mot muslimer. Men det handlar i grund och botten om ungefär samma sak, nämligen rädslan inför och oförmågan att handskas med sådant vi inte känner till. Och det gäller såklart inte bara andra etniska grupper eller religiösa tillhörigheter. Det gäller faktiskt väldigt många av de fenomen som vi inte känner till.

Ordet funkofobi är till exempel ganska nytt. Det togs med i Svenska akademiens ordlista (SAOL) så sent som förra året och betyder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Vi har en funktionsnorm i vårt samhälle som säger att människor fungerar på ett visst sätt både fysiskt och psykiskt. Den fysiska funktionsnormen gör att vi till exempel förutsätter att det inte är något problem för en person att ta sig uppför en trappa, vilket såklart är väldigt problema-

Foto : Franck Vervial

D

u är på middag hos en ny bekant som kommer från en annan kultur än du gör. Kanske blir du osäker på vad som förväntas av dig, varför de andra gör som de gör och kanske reagerar du också på att maten smakar annorlunda jämfört med vad du är van vid. Det är inget konstigt att bli lite osäker i nya sammanhang. Men osäkerhet gör oss ofta obekväma, och vi människor tycker om bekvämlighet. Samtidigt lever vi i ett mångkulturellt samhälle där människor som är olika varandra måste komma överens. Det fungerar inte att vi blir obekväma och osäkra av varandras olikheter.

I Sverige har vi till exempel en lång, kristen tradition som bland annat innebär att vi firar kristna högtider. För många är det en självklarhet att till exempel fira jul. När vi träffar en person som antingen inte alls firar jul eller som gör det på ett annat sätt än vi gör (I Norden är vi till exempel ensamma om att fira jul den 24 istället för den 25 december) är det lätt att haja till. Och det behöver såklart inte vara ett problem att vi gör det. Problemet uppstår när vi inte tänker till och anstränger oss för att vara öppensinnade när vi stöter på sådant som känns ovanligt och annorlunda. Det är då vi kan börja odla rädsla och kanske även skadliga fördomar som får konsekvenser både för oss själva och för dem vi har fördomar mot.

tiskt för de som inte klarar det. Men skillnaden mellan funkofobi och rädslan inför andra etniska grupper och religioner är att personer med funktionsnedsättningar alltid har funnits i alla samhällen. Här handlar det delvis om en rädsla för det okända och delvis om en rädsla för att bete sig fel – åtminstone så länge vi pratar om fysiska funktionsnedsättningar.

Om en person däremot har en psykisk funktionsnedsättning och därför beter sig på ett sätt som vi uppfattar avviker från det som anses normalt kan det vara annorlunda. Det går ju inte att se på en människa om hen har en psykisk funktionsnedsättning. Kanske yttrar sig vår osäkerhet inför den här personen genom att vi undviker den på olika sätt. Antingen för att vi känner oss tafatta eller för att personens beteende i sig får oss att bli illa till mods.

Men är till exempel islamofobi och funkofobi verkligen fobier? Nej, inte riktigt. Språkrådet, som är en del av en myndighet som heter Institutet för språk och folkminnen, arbetar bland annat med svensk språkpolitik och språkvård. De skriver till exempel att en islamofobisk person inte lider av fobi för muslimer utan av trångsynthet och rasism. Den psykologiska termen fobi betyder nämligen att man känner en stark och irrationell rädsla i en specifik situation. Man kan till exempel få panik och börja darra när man ser en spindel, eller börja svettas och få svårt att andas när man kliver in i en hiss. Det är därför lite dumt att vi använder samma ord för att beskriva fördomsfullhet som för att beskriva fobier.

Oavsett vilka rädslor som du, jag eller någon annan har så bör vi i alla fall försöka ifrågasätta oss själva när vi känner dem. Det kan ju faktiskt vara så att vi missar något jättekul bara för att vi inte vågade!

7

Rädslor

8

TYRA VAR OMBUD FÖR EN ANNAN KÅR

Tyra Markebo sitter tillsammans med hundratals andra i plenisalen på Scouternas stämma.

Hon är ombud för Hummelstad Scoutkår, vilket innebär att hon för hela kårens talan.

Hur känns det egentligen att ta på sig ett sådant ansvar?

J

ag får ett meddelande strax efter elva på söndagsförmiddagen. ”Det verkar som att jag får lite tid över innan lunch”. En halvtimme senare träffas vi för att prata om hennes medverkan som ombud på Scouternas stämma. Hon är arton år gammal och tillhör Eneryda Scoutkår, men det är inte dem hon företräder.

Hon företräder Hummelstad Scoutkår.

– Jag sitter i distriktsstyrelsen. De andra tog upp att vi kunde vara ombud för kårer som själva inte kunde skicka någon att företräda dem. Det kändes som en viktig grej, så jag sa ja och blev tilldelad Hummelstad. Jag har bara varit ombud en gång förut. Det var på Förbundsmötet 2015, men då var jag ombud för min egen scoutkår.

Det är alltså första gången Tyra är ombud på Scouternas stämma och dessutom är det första gången hon företräder en annan kår än sin egen. Att vara ombud innebär mer exakt att man röstar för en hel kår i de motioner som tas upp på stämman. En motion är ett slags ändringsförslag – på årets stämma fanns det till exempel två motioner om att luckra upp Scouternas alkoholpolicy, men dem röstade en majoritet av ombuden nej till.

Att vara ombud och företräda en hel kår är ett stort ansvar. Ombudet och kåren diskuterar de olika motionerna på förhand, men på plats så dyker det upp tillägg och ändringar som Tyra måste ta ställning till å kårens vägnar. Jag frågar henne hur det känns att tala för så många.

– Det känns lite konstigt och nervöst. Jag är såklart lite nervös över att de inte ska vara nöjda med hur jag resonerat i vissa fall. Det hade varit lättare att företräda sin egen kår, för även om man inte vet exakt hur alla tycker så har man en annan känsla för hur de tänker.

Tyra berättar också att även om hon är ensamt ombud för Hummelstads Scoutkår, så är hon inte själv. Hon känner flera personer från distriktet som är på stämman, som också är ombud för andra kårer.

– Det hade varit annorlunda om jag åkt ensam. Det gäller ju att hänga med, att verkligen förstå vad man röstar om. Nu har jag kompisar att bolla med. Jag kan fråga dem om det är något jag inte har hängt med på, och de kan fråga mig. Det är så lätt att tappa fokus en kort

”Jag är ombud för att det är ett sätt att hjälpa till, ett sätt att göra skillnad. Dessutom får jag en massa erfarenhet på köpet.”

Text & foto: Sofia Abrahamsson

stund och då är det bra att ha kompisar som kan fylla i. Det hade varit mycket läskigare att åka ensam!

Vi börjar prata om vad som skulle göra att hon vågade vara ombud helt själv. Dels spelar vanan in – hon är ny som ombud och då är det skönt att bli stöttad av andra – men hon lyckas ändå hitta några saker som skulle göra det lättare.

– Att man går igenom allt riktigt noga med kåren innan, eventuella problem som skulle kunna uppkomma och sådär. Man behöver få en känsla för hur de tänker. ”Om det här händer så kan jag göra såhär”, typ. Men det finns så många saker runtom som också är osäkerhetsfaktorer. Vem ska jag äta lunch med? Vem vaktar min väska när jag behöver gå på toa? Den typen av sociala grejer är också osäkerhetsfaktorer att ta med i beräkningen. Jag skulle inte kunna vara både ensam och ensamt ombud på samma gång.

Jag frågar henne om hennes bästa tips till någon som funderar på att vara ombud, eller göra någonting liknande. Svaret blir snarlikt: Förbered dig och se till att ha med dig någon att bolla dina tankar med. Jag slås av att hon verkar väldigt självsäker. Hon har till exempel inga problem med att erkänna sig osäker.

– Jag tror att jag är självsäker generellt. Jag är udda och det har jag alltid varit. Det bara är så och det är något jag står för. Innan stämman hamnade jag till exempel i diskussion online, på VoteIT. Diskussionen rörde motion 20 som handlar om att uppdatera Scouternas Trygga möten-utbildning för att inkludera HBTQI+-personer. Ämnet berör mig personligen och det kändes bra att stå upp för mig själv och argumentera för mina åsikter. Det gjorde mig också mer pepp på att vara ombud. Jag gillar att hjälpa andra.

Tiden börjar ta slut. Vi har ett tajt lunchschema att förhålla och till och Tyra måste vara tillbaka i plenisalen innan stämman fortsätter.

Vi reser oss upp för att skynda vidare på varsitt håll. Men vi säger inte riktigt hejdå, för vi börjar prata om en massa andra saker också. Det blir snabbt klart att Tyra är kunnig i och brinner för många samhälleliga frågor, inte minst HBTQ-personers rättigheter. Och hon berättar att hon absolut kan tänka sig att vara ombud igen om förutsättningarna är rätt.

– Som sagt, jag gillar att hjälpa andra. Jag är ombud för att det är ett sätt att hjälpa till, ett sätt att göra skillnad. Dessutom får jag en massa erfarenhet på köpet. Det är kul att vara delaktig i en demokratisk process och se hur den går till. Dessutom är det kul att jag får träffa andra scouter på samma gång.

9

Rädslor

Rädslor i scouterna

Scouterna ska vara en plats där alla får plats, en plats där vi får vara de vi vill vara och där vi ständigt får lära oss att vara en schysst kamrat och patrullkompis. Men även inom scouterna och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kan det finnas saker som skapar oro och rädsla.

Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

H

uvudmålet i NSF:s strategi är att vi ska göra det enklare och mer attraktivt att anta ett ledarskap i NSF. Men både när vi rekryterar nytt och när vi fått in nya scouter eller scoutledare i verksamheten stöter vi på flera olika farhågor och orosmoment både från nya och gamla scouter. Kanske känns det läskigt att släppa in en ny scoutledare till kåren – kan jag lita på den här personen? Eller kanske är det du som är ny som är rädd för att inte komma in i patrullen eller ledargruppen där alla redan verkar känna varandra så himla bra. Jag slog mig ner med Sara Mörner, verksamhetsutvecklare i Stockholm, för att låta henne bemöta olika farhågor som hon stött på från medlemmar och andra människor hon träffat och pratat med i jobbet.

10

Alla andra verkar ju känna varandra så bra redan innan, kommer jag verkligen att passa in?

– Scouterna är till för alla, och om det är någonstans en ska känna sig välkommen så är det här hos oss. Det kan kännas jobbigt att komma in som ny i scouterna, men det är väldigt viktigt att alla ska känna sig välkomna och delaktiga från sin första dag, oavsett om en är 8 eller 58 år gammal.

– Att vara rädd för att inte passa in, eller komma in i en grupp är inget ovanligt. Det är en rädsla vi lever med i alla sociala situationer, inte bara i scouterna. Men kom ihåg att dina scoutkompisar eller ledarkompisar är lika nervösa som du.

– Verksamheten blir vad den blir efter vilka personer som är engagerade, och varje

ny person blir en tillgång till verksamheten och patrullen.

Vi har fått en ny ledare till kåren, hur gör vi för att hen ska känna sig välkommen?

– Det är viktigt att göra allt ni kan för att den nya ledaren känner sig välkommen och delaktig. Det kan ni göra på lite olika sätt.

Dels genom att se till att den nya ledaren får all praktisk information den behöver. Lägg in personen på mejllistan, bjud in till er Facebook-grupp samt gå igenom scoutstugan och visa var alla grejer finns i förrådet. Dels måste ni också se till att personen får ett tydligt ansvarsområde på scoutmötet. Det är viktigt att känna sig behövd. Se också till att bjuda in den nya ledaren att gå utbildningar som Leda Scouting och Trygga Möten.

Jag kan inte lika mycket som alla andra, hur kan jag vara ledare när scouterna själva kan mer än mig?

– Då är det dags att lära dig, perfekt! Scouting handlar om ”learning by doing”, det betyder att du som ledare faktiskt inte behöver kunna allt. Ta hjälp av scouterna och se till att ni lär av varandra snarare än att du ska lära ut

något. Var öppen med att du är ny i scouterna och kanske inte kan allt och låt scouterna lära dig. Det är ett perfekt sätt för scouterna att lära genom att göra. Du kan säkert massa andra saker som scouterna inte kan. ”Ni kan lära mig göra upp en eld, men jag kan lära er detta som jag kan!”

– Det viktigaste du kan göra som scoutledare är att vara där för dina scouter. Att se varje individ, att lyssna på dem och att stötta dem. Praktiska kunskaper kan ni lära er tillsammans – eller låt scouterna lära dig! Ditt viktigaste jobb är att stötta, peppa och lyssna på scouterna. Är jag för gammal för att börja scouterna?

– Nej, du är aldrig för gammal för att börja scouterna. Scouting sitter inte i åldern och det sitter inte i praktiska kunskaper. Det handlar om att vilja, och vilja vara en del av scoutgemenskapen kan du känna oavsett om du är 9, 15, 33 eller 76 år.

– Du kan vara engagerad på olika sätt i scouterna. Du kan vara scoutledare, sitta i styrelsen, hjälpa till med scoutlokalen, vara funktionär på läger eller en hajk, eller engagera dig på nationell nivå i NSF eller Scouterna. Det finns inga begränsningar för ditt engagemang och ingen begränsning för din ålder!

Det känns läskigt att ha huvudansvaret för andras barn. Vad gör jag om det händer något?

– Du är inte ensam i att ha ansvaret över barnen! Ni är flera scoutledare som hjälps åt och som stöttar varandra. Det är viktigt att ni i ledargruppen hittar ett sätt att diskutera olika saker som händer men också hjälpa och peppa varandra i verksamheten.

– Dessutom är våra scouter väldigt kompetenta, de hjälper också gärna till.

– Tänk också på att du alltid kan vända dig till andra vuxna för att diskutera och få råd. Kanske är det din ledarkollega, kanske kårordföranden, kårens verksamhetsutvecklare, Trygga möten-linjen eller någon på NSF:s kansli. I scouterna hjälps vi åt!

Foto : Caroline Spångberg

– Engagera er i den nya ledaren. Vem är det egentligen som har kommit till er? Ställ mycket frågor och visa intresse att lära känna personen. Se till att ni presenterar alla andra ledare och scouter för den nya personen.

Och utse någon från kåren som kan vara en fadderledare, en person som har tar hand lite extra om den nya ledaren. Som kanske har lite extra ansvar för att välkomna och få den nya ledaren att känna sig välkommen, men som också ser till att följa upp och prata med den nya ledaren för att fånga upp tankar och funderingar. Var också tydliga med att en aldrig kan ställa för många frågor. Att vara frågvis är bra – det finns inga dumma frågor!

– Se också till att ni tar reda på om den nya ledaren har några särskilda behov eller allergier som kan påverka och som är viktiga att ta hänsyn till för att den nya ledaren ska känna sig välkommen. Ni vill till exempel inte råka bjuda på fika som personen inte kan äta!

Sara Mörner, Verksamhets­utvecklarea.

11

Vit

12

jul

JULLOVET VAR ETT HELVETE

Vissa ser julen som en magisk tid med familjemys, skramlande paket och saftiga skinkmackor. Andra får en klump i magen när högtiden närmar sig. För Hillevi Wahl, som växte upp med alkoholmissbrukande föräldrar, är det just så.

C

arolas julskiva går på repeat och levande ljus tänds hemma hos farmor. Alla är extra fina med glansiga strumpbyxor, slipsar och välstrykta kragar. Dofterna finns där; nejlikor och apelsiner, granen, skinkan i ugnen och glöggen på uppvärmning. Familjen tränger ihop sig för Kalle Anka på TV, sedan är det tomte och knäck.

Detta var långt ifrån författaren Hillevi Wahls barndomsjular.

– Jullovet var ett helvete från första till sista dagen. Det handlade om att överleva, säger hon. Även om föräldrarna hade alkoholproblem året runt, så var julen värst, för ledigheten var så lång och resten av året hade mamma och pappa ett jobb att gå till. Då var de tvungna att skärpa till sig. Men inför julen shoppade de sprit som skulle räcka ända till nyår.

– Det gjorde den aldrig, de drack upp allt på en gång.

Hillevi Wahl minns tomflaskor på borden och uteblivna julklappar. Hennes föräldrar låg och sov hela julafton eftersom att de var så berusade, firandet glömdes bort helt och släktingarna tog avstånd på grund av deras drickande. Hon gick ensam utomhus på julafton och sparkade på snöhögar. I alla andras hus såg hon värmen och hur de hade det mysigt.

Idag dricker Hillevi Wahl och hennes man knappt alkohol. På julen inget alls eftersom hon anser att det är barnens högtid.

– Fråga vilken unge som helst om vad de tycker om alkohol. Inte en enda kommer svara något positivt, säger hon.

Trots att barn tycker att berusade vuxna är obehagliga, visar en studie från Folkhälsoinstitutet att många tror att de kommer att dricka alkohol när de blir äldre.

– Det är normaliserat och tillhör vuxenrollen för barn, vilket skrämmer mig. Jag vill visa att man kan vara vuxen och fira alldeles utmärkt utan alkohol. Ännu bättre till och med, säger Hillevi Wahl.

I Sverige räknar man med att 385 000 barn och unga lever i familjer där en eller två föräldrar har ett riskfyllt drickande. Många av dem känner oro när julen närmar sig.

Hillevi Wahl tycker att IOGT-NTO:s årliga kampanj Vit jul är ett bra initiativ eftersom att man kan skylla på att man har skrivit på och inte behöver förklara vidare.

Text: Emelie Svensson Foto: Juliana Wiklund

– Jag älskar Vit jul, för att det funkar. En chef till mig var orolig för sin bror som drack mycket. Jag tipsade om kampanjen och hela hennes familj skrev på. Alla kunde slappna av och på så sätt behövde brodern inte pekas ut, säger Hillevi Wahl. Även om alla inte har alkoholproblem under julen på det vis Hillevi Wahls föräldrar hade, kan minsta berusning påverka barnen. Plötsligt får mamma den där glasartade blicken och tomtens kramar känns konstiga. De märker att något inte stämmer. Studier visar att vartannat barn upplever att vuxna förändras när de dricker alkohol.

Det ska drickas snaps till sillen, julöl till köttbullarna och sedan glögg till pepparkakorna. Traditioner och grupptryck gör att även vuxna känner sig pressade till att dricka mer under julen. I en färsk SIFO-underKAMPANJEN VIT JUL sökning svarar tre av fyra svenskar att andra personers Syftet är att vuxna som firar jul alkoholkonsumtion påvertillsammans med barn ska låta kat dem negativt. Passivt julhelgen vara alkoholfri och lovar drickande är ingen nyhet för det genom att skriva under på Hillevi Wahl. vitjul.se.

– Att bara en vuxen låter Förra året samlades 30 000 bli alkoholen kan betyda allt underskrifter in och kampanjen har för barn under julen. Det växt år efter år. innebär ofta att hela sällskapet dricker mindre.

Vit Jul firar tioårsjubileum i år.

Hon förvånas dock ofta Initierad av nykterav hur provocerade många hetsrörelsens fyra personer blir av att hon låter organisationer: bli alkoholen under decemIOGT-NTO samt berledigheten. med Junis, UNF – Julgroggen och snapsen och Nykterhetsär en snuttefilt för dem. Men rörelsens om folk inte kan låta bli att Scoutförbund. dricka i tre dagar, då borde de ta en funderare.

13

Vit

jul

DET HÄR ÄR KITTY Namn: Kitty Jutbring Ålder: 39 år Familj: Maken Per och barnen Nikki-Lo, 4 och Kimmi-Kid, 2

Bor: Enskede, Stockholm Gör: Programledare, krönikör,

”Det vore jättekul om vi kunde peppa någon att till exempel gå ut eller gå på fest nykter, bara för att se vad som händer. ” Kitty och Manne Forssberg gör podden Askalas tillsammans.

poddare och bloggare

KITTY PÅVERKAR FLER ATT TA EN VIT JUL! 14

Vit jul, kampanjen som belyser alkoholkonsumtion i relation till barn och unga under julen, är i full gång. Vi har träffat Kitty Jutbring som är en av ambassadörerna för kampanjen. Hon berättar om varför alkohol är extra problematiskt under julhelgen och om sin egen relation till nykterhet.

Text: Sofia Abrahamsson Foto: Anna Ledin Wirén Foto : Vit jul

K

itty är en stark röst i alkoholdebatten. I flera år har hon varit ambassadör för Vit jul, en kampanj som alltså uppmanar vuxna att avstå från alkohol under julhelgen.

Det kanske inte låter som en stor grej att avstå alkohol under tre dagar, men för många är det otänkbart. När julen kommer stänger samhället, fritidsgårdar och aktiviteter till stor del ned och det är blir extra viktigt att hemmet är en trygg plats. När jag frågar Kitty om varför hon valt att vara ambassadör är det exakt det hon lyfter.

– Bara tanken på att ett enda barn får en tryggare jul räcker för mig.

Det är det korta svaret. Det långa svaret är väl att jag tycker det är så konstigt att det väger tyngre att dricka, än att barnen ska få känna sig trygga. Även om många bara dricker måttligt så märker barn det, de är som små svampar. Jag kan tänka tillbaka på hur jag själv hade det som barn.

Kitty själv dricker aldrig alkohol, vare sig under jul eller vid andra tillfällen. Men nykterheten kom in förhållandevis sent i hennes liv. Hur länge har det egentligen varit en hjärtefråga för henne?

– Det är så knäppt, för jag vet inte det. Jag har varit helnykter i typ… snart fem år tror jag. Men det har vuxit fram. För fem år sedan hade jag börjat få ihop pusslet om hur och varför jag tidigare hade druckit.

Jag började minnas olika specifika tillfällen när jag varit full och olika saker hänt. Jag har gjort mina dummaste val här i livet under påverkan av alkohol.

Hon börjar också berätta om personer från hennes gamla umgängeskrets, som farit illa på olika vis till följd av alkoholen. Och hon beskriver hur problematiskt det är att många uppfattar nykterhet som så mycket mer än att bara avstå alkohol. Det blir inte bara ett val, det blir en identitet.

– Ibland tänker folk ”Va, har du alkoholproblem?” när någon avstår från att dricka. Då syns verkligen hur stark alkoholnormen är. Man kan inte helt enkelt låta bli att dricka alkohol, för folk läser in en massa saker i det valet. Men alkohol orsakar så mycket lidande världen över, inte minst för kvinnor och barn. Jag vill inte vara en del av det. Dessutom är alkohol ett gift. Varför skulle jag vilja ha ett gift i min kropp?

Det gör det så lätt att avstå. Jag säger bara nej istället för ja.

Det låter så självklart när hon säger det. Och visst är vi många som tycker att det är en självklarhet att avstå alkohol. Kitty beskriver hur hon känner när hon ser fulla människor ute på stan. Det får henne att dels minnas sina egna fyllor, dels alla jobbiga dagar som hon låg hemma och var bakfull. Hon känner glädje och tacksamhet över att ha slutat.

– Om ett barn själv får välja så tror jag inte att det väljer att vuxna runtomkring ska dricka. Det är extra viktigt att påminna sig om det under julen, för julen är barnens högtid samtidigt som alkoholnormen är starkare än någonsin under våra högtider. Det är faktiskt på sin plats att tänka steget längre. Det är egoistiskt att inte avstå spriten.

Jag vill göra mitt bästa för mina barn. Under julen tycker jag att vi vuxna ska vara helt närvarande så att vi kan ge oss hän och mysa!

Vit jul är en kampanj som uppmärksammar just det som Kitty pratar om, nämligen att julen är barnens högtid. Och att skriva under på Vit juls namninsamling betyder inte att man avlägger ett nykter-

hetslöfte – annat än för julafton, juldagen och annandag jul. Man kan skriva under för att göra sina egna barn tryggare, men också för att visa solidaritet med de 385 000 barn som har någon förälder med ett riskbeteende. Trots dessa fakta möter Kitty ibland personer som ställer sig frågade inför Vit jul-kampanjen.

– Jag tror att många tycker att alkoholhaltiga drycker spelar en väldigt stor roll under högtider. Att avstå alkohol stör den här ”såhär har det alltid varit”-känslan. Många tycker det är obekvämt att ändra sitt beteende och testa någonting nytt. De vill göra som de alltid har gjort. Jag tror också att många tänker ”om jag börjar ifrågasätta det här så kanske jag hittar annat i mig själv som jag också borde ifrågasätta”. Såklart det är läskigt! Men jag tycker att det är lite farligt när folk gör något för att det ska vara på ett visst sätt. Då borde de tänka efter ett varv till.

Utöver att vara ambassadör för Vit jul har Kitty nyligen börjat sända en podcast tillsammans med Manne Forssberg. Den heter Askalas och i den så vänder och vrider de på hur alkoholnormen tar sig i uttryck på till exempel jobbet, fester och i familjen. Ett avsnitt handlar också om att ragga nykter.

– Det vore jättekul om vi kunde peppa någon att till exempel gå ut eller gå på fest nykter, bara för att se vad som händer. Vi brukar ha VAD ÄR VIT JUL? med gäster i podden, Vit jul är en kampanj som drivs av så vi får in lite olika IOGT-NTO-rörelsen sedan år 2007. perspektiv och ny fakta.

Kampanjen uppmanar vuxna att I ett avsnitt gästas vi till avstå alkohol under julhelgen, så exempel av en alkoholatt julen får vara barnens.

Aktiviteter anordnas också för forskare. Att nå ut och barn och unga som behöver ifrågasätta den här ”det komma hemifrån under julen. är klart vi ska dricka!”kulturen som finns Är du över 18 år och vill ta ställning för en vit jul? Gå då in känns som en väldigt på vitjul.se och skriv under! viktig sak. Inte minst under julen.

15

Demokrati

NÄR FLERA RÖSTER BLIR EN

Vi hängde med drygt 1000 andra scouter, gick på workshops och minglade – och dessutom bevakade vi påverkanstorget och Scouternas stämma. Hur kan man bättre ljusa upp en grå novemberhelg än med att gå på Demokratijamboree?

Å

rets demokratijamboree var ett imponerande arrangemang.

Den hölls på Aros Kongresscenter i Västerås och det fanns (som alltid) stora krav på logistiken. Redan i entrén möttes vi av funktionärer som dirigerade oss upp till garderoben där man kunde hänga av sig sina ytterkläder. För när ungefär 1000 personer behöver hänga av sig sina jackor och väskor, äta lunch i en lunchmatsal med begränsat utrymme och få plats att bara hänga och umgås så ställs det stora krav på planering och arrangemang.

16

Text: Sofia Abrahamsson Foto: Caroline Spångberg

Lördagen kickade igång vid 9.00. Ida Krogh Sjöholm intog scenen för att öppna Demokratijamboreen och stämman. Där fanns också Anders Tejlebäck från Västerås kommun som betonade hur viktig den demokratiska processen är: ”Vi måste värna det demokratiska samtalet i en tid där det håller på att förslummas”. Utanför plenum fanns redan alla montrar redo och dit strömmade folk till och från. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund var välrepresenterade i år.

Till exempel hade våra egna anläggningar Ransberg, Kungshol och Storvallen en egen

monter. I år hade också NSF själva en egen monter för första gången. Där fanns det dels lite kort information om vilka vi är, dels lyfte vi också NBV:s studiematerial Normalia och kampanjen Vit jul.

Det hade blivit en hel del diskussioner på det digitala påverkanstorget innan Demokratijamboreen. Där diskuterades de olika motionerna friskt – och den som var mest kommenterad var motion 2 som handlade om att luckra upp den nuvarande alkoholpolicyn inom Scouterna. På lördagen

hade det digitala påverkanstorget hunnit stänga och istället öppnade det fysiska påverkanstorget. Ombuden fick gå runt på torget och ta ställning till de olika motionerna genom att ”pluppa”. En grön plupp betydde att de var positiva till motionen och en röd plupp innebar det att de var negativa. Endast de motioner som fått minst 10 procent gröna pluppar skulle tas upp på stämman under söndagen. Totalt fanns 409 ombud på årets stämma, och ungefär 60 av dessa representerade NSF. Som sagt, vi var välrepresenterade i år!

Både under lördagen och söndagen fanns det också massor av workshops att gå på och NSF medverkade i två av dem. Den ena hölls av förbundsordföranden Fredrik Torberger och hette ”Varför allt detta om alkohol?” där man diskuterade varför det är viktigt att ta ställning mot just alkohol. När dagen började lida mot sitt slut var det dags för utdelning av GA-märket. I år delades det ut till NSF:aren Hanna Landquist för hennes insatser i Scouternas internationella arbete. Därefter åt vi en välbehövlig middag – lasagne med sallad och brownie med kaffe! – och sedan var det dags för utdelning av utmärkelsen Scouthjältar. Gycklargruppen Trix kom också och underhöll på scen. Allt det här var en skön andhämtning efter en fullspäckad

dag. Söndagen och omröstningarna skulle komma att bli ännu mer intensiva, särskilt för de som var ombud.

Söndagens omröstningar började på morgonen i plenum. Styrelsen tog upp motionerna var för sig och ombuden fick svara om de biföll (höll med) eller avslog motionen. I de fall det var jämnt kunde ombuden begära votering, vilket användes frekvent. Ombuden fick då rösta om motionen med hjälp av röstkort som de tydligt höll upp. Bland annat så beslutades att Scouterna får en ny ordförande i sin styrelse.

Inger Ekvall, som de senaste två åren delat ordförandeskapet med Gustaf Haag, ersätts nu av Britta Burreau som även är nytillträdd vd för KPA pension. Från NSF:s håll var vi såklart mest spända på omröstningen av motion 2 och 3 som båda handlade om att luckra upp och avskaffa Scouternas alkoholpolicy. Motion 3 hade dock fått mindre än 10 procents stöd, så den togs aldrig upp.

Motion 2 handlade om att ändra Scouternas alkoholpolicy, som i dagsläget slår fast att all scoutverksamhet ska vara fri från alkohol. Motionen föreslog att alkohol ska vara tillåtet, förutsatt att den konsumeras med ”måttlighet och gott omdöme”. Som tidigare nämnt var denna fråga en het potatis även

innan helgen, fast då på det digitala påverkanstorget. I plenum röstades motionen ner av en klar majoritet av ombuden. Många ombud som inte är medlemmar i NSF höll också med oss i denna fråga – scouting och alkohol hör helt enkelt inte ihop!

17

Unga Spirit

Är du rädd för mörkret?

Monster under sängen, spöken i garderoben eller läskiga figurer utanför fönstret. Att vara mörkrädd är inget ovanligt eller konstigt. När mörkret faller på inbillar vi oss att allt möjligt otäckt lurar där i natten. De flesta av oss är mer eller mindre rädda för det som kan finnas i mörkret. Här intill kan du testa din mörkrädsla.

18

Kommer du till scoutmötet när det är mörkt?

Gillar du att leka mörkerkurragömma?

Har du alltid ficklampan i närheten?

Händer det att du hoppar över tandborstningen på kvällen om det är mörkt?

Är du rädd för fladdermöss?

Går du på toaletten själv på natten?

Gillar du att gå ljusspår?

Gillar du att sitta länge vid lägerbålet på kvällen?

Brukar du gå och lägga dig tidigt för att slippa mörkret?

Håller du din ledare i handen när det är mörkt?

Välkommen till klubben för mörkrädda!

Du ser helst att vinterns scoutmöten hålls inomhus och ljusspår, lägerbål och mörkerkurragömma är inte din starka sida. Däremot att stanna inne och leka, pyssla eller mysa med dina bästa scoutkompisar – för finns det något som är bättre att hålla sig i ljuset och umgås med sina kompisar?

Äntligen är vintern och mörkret här!

Mörker, ljusspår, lägerbål och lekar i mörkret är det bästa du vet. Allt blir roligare när mörkret faller på, ingen vet vad som väntar runt hörnet och det är superspännande. Men kom ihåg att använda dina mörkersuperkrafter till att hjälpa dina kompisar. Så får alla chansen att njuta av vinterns mörker!

Tips för mörkrädda Du är aldrig för stor för att bli rädd!

Prata med någon vuxen du litar på om det du är rädd för.

Ta hjälp av en vuxen för att titta och se att det inte finns några monster under sängen.

Skaffa en nattlampa, eller be en vuxen sitta med dig tills du somnar.

Har du ett gosedjur? Tänk att gosedjuret är mer rädd för mörkret än vad du är och att din uppgift är att få gosedjuret att känna sig tryggt. Då kan du koncentrera dig på djurets känslor istället för dina egna.

19

Unga Spirit

a n e i d gna r รถ G

m ys r o p iga nattlam 20

Glittrig nattlampa Du behöver: • liten glasburk med lock • batteridrivet värmeljus • glitter • lim • pensel

Gör så här:

Doppa penseln i lim och pensla limfläckar lite här och var inne i glasburken.

Häll i den första färgen glitter och snurra lite så att det fastnar i limmet, om det blir glitter som inte fastnat, häll ut det på ett papper och häll tillbaka i burken.

Ta mer lim på penseln och limma på nya ställen i burken.

Häll i nästa glitterfärg och snurra runt lite, fortsätt tills hela burkens kanter är täckta med glitter.

Låt torka några timmar.

Tänd och ställ det batteridrivna värmeljuset på insidan av locket och skruva på burken. Klart!

Tips!

Är det en massa text på locket, eller gillar du inte färgen? Använd sprayfärg och måla det i din favoritfärg!

Nattlampa i plåt Du behöver: • Konservburk • Batteridriven ljusslinga • Skruvdragare och metallborr • Sprayfärg

Gör så här:

Borra hål i burken, både på sidorna och i botten, använd gärna ett skruvstäd eller liknande för att hålla fast burken.

Spraya burken i din favoritfärg och låt den torka enligt anvisningar på sprayflaskan.

Lägg in slingan i burken och tänd ljusen. Klart!

Att tänka på!

Kanterna på hålen kan bli vassa när du borrar, blir de för vassa kan det vara bra att försöka slipa ner dem lite med en fil.

21

Internationellt

Myanmar

Rangoon

Så kom scouterna tillbaka i Burma

Copyright © Free Vector Maps.com

Scouting inte en självklarhet. Det är otillåtet i några länder och där måste scouter träffas i hemlighet. Fast det finns hopp – Burma förbjöd scouting, men rörelsen får nu nytt liv 50 år senare.

Text: Emelie Svensson Foto: WAGGGS

M

ed 100 000 medlemmar var scouting större än någonsin i Burma. Men på 60-talet omkullkastades landet av en militärkupp, vilken ledde till en kedjereaktion av skeenden och en rad nya lagar.

Burma, även kallat Myanmar, fick endast ett enda tillåtet parti och det blev olagligt att organisera sig överhuvudtaget. Därmed

1907 Scoutrörelsen startas i England.

1900

1916 Flickscouting startas. En orsak till att Girl Guides en gång i tiden var vanligt i Burma, berodde på de många missionärskolorna som britterna startade.

1910

1920

1910 Scouting grundas i Burma. Är då koloni till Storbritannien och blir en del av den indisk-brittiska grenen av rörelsen.

22

1930

Tin Hal Kyi som idag är 72 år. Hennes patrulledare då var ingen mindre än Aung San Suu Kyl, idag världskänd frihetskämpe från Burma, som fick Nobels fredspris 1991 och nu leder landets styrande parti.

– När Suu Kyi lämnade för att åka till Indien med sin mamma, tog jag över patrulledarskapet. Jag var 15 år. Loggböckerna med våra namn i har jag fortfarande kvar,

försvann scouting officiellt och landet isolerade sig allt mer från omvärlden.

Scouter fortsatte dock att träffas på flera håll i högsta hemlighet. De sjöng sånger och höll scoutingen vid liv så att de skulle vara ”alltid redo” när regimen åter förändrades. En av de sista som hade chans att vara flickscout i Burma innan militärkuppen är

1952 Flickscouterna blev officiellt en del av World Association of Girl Guides and Girl Scouts (WAGGGS) för första gången.

1940

1922 Scouting i Burma får en egen förgrening utan att vara en del av den brittiska.

1950

1960

2014 Flickscouterna i Burma blir medlemmar i WAGGGS.

1962 Militärkupp i Burma.

1970

1964 Scouting förbjöds av den dåvarande regeringen. Vissa fortsatte dock att träffas i hemlighet.

1980

1990

2000

2012 Presidenten vill återinföra scouting i landet och pilotprojekt startas på olika skolor i Burma.

2010

2020

2016 I augusti blir Burmas scouter en del av WOSM igen och rörelsen har etablerats på allvar efter militärkuppen.

Scouter i Burma har återigen blivit medlemmar i WAGGGS.

säger Tin Hal Kyi i en intervju med brittiska tidningen The Telegraph från förra året.

Efter decennier av förtryck och inbördeskrig, togs de första stegen mot att återinföra scouting i landet 2012. Under ett statsbesök till Australien och kontakt med scouter där, uttryckte dåvarande presidenten i Burma att han ville starta rörelsen i sitt hemland igen. Så världsscoutrörelsen (WOSM) träffade Burmas utbildningsdepartement och planen blev ett pilotprogram för scouting som skulle testas på 18 skolor i december samma år.

– De satte in en annons i tidningen och efterfrågade gamla scouter som skulle kontakta dem, minns Tin Hal Kyi. Hon var en av de som nappade. Gamla scoutvänner kom åter i kontakt med varandra och den nya burmesiska scoutrörelsen pånyttföddes med Tin Hal Kyi som överhuvud för alla landets flickscouter. Tack vare donationer och stöd från utbildningsdepartementet har de sedan dess öppnat i 78 skolor och fått ungefär 29 000 medlemmar (enligt siffror från 2015).

Men att återstarta scouting är inte helt lätt. Även om den underjordiska rörelsens existens blev tydlig då gamla scouter hade bevarat manualer och uniformer, så finns det knappt några ledare som kvar som kan förklara hur det går till. De nya scouterna har fått förlita sig på gamla handböcker, material från internet och minnen från de få som är i livet.

Aung San Suu Kyi, oppositionspolitiker i Burma, gratulerar scouterna.

En av dem är Aung San Suu Kyi och hon har inte glömt sin gamla scoutgrupp. I november förra året genomfördes ett historiskt val i Burma, som satte punkt för den diktatur landet varit sedan 1962. Suu Kyi var alltså liten flickscout när militärkuppen inträffade och kom att bli en av de som ledde Burma in i demokratin igen.

För några veckor sedan skickade Aung San Suu Kyi ett öppet brev till flick­ scouterna i Burma där hon gratulerar dem på 100-årsjubileumet. Hon skriver bland annat att hon har fina minnen av flickscoutingen från sin ungdom och att det inte var ett enda möte som hon inte tyckte om. Oavsett om de gjorde knopar, eldade, hajkade eller sjöng sånger. ”Det var så roligt, men det fanns alltid ett underliggande allvar och en mening”, skriver hon. ”Jag vill tacka alla som hjälpt till att blåsa nytt liv i Girl Guide-rörelsen i Burma och önska alla medlemmar lycka och framgång”.

I augusti hurrade Burmas scouter när det stod klart att de återigen uppfyllde kraven för att bli medlemmar i WOSM. Flickorna blev medlemmar i sin motsvarighet, WAGGGS, för två år sedan och för första gången på över 50 år är scouting återigen etablerat i Burma.

Men än idag finns det andra länder som inte tillåter scouting. Grannlandet Kina är ett sådant exempel. Scouter finns i landets självstyrande regioner Macau, Hongkong

”Jag vill tacka alla som hjälpt till att blåsa nytt liv i Girl Guide-rörelsen i Burma och önska alla medlemmar lycka och framgång”

och Taiwan, men på fastlandet har det varit förbjudet sedan Mao tog makten med kommunistiska partiet 1949. Precis som i Burma förbjöds organiserade grupper och för att ha mer kontroll startade regeringen istället egna ungdomsverksamheter. Scouter i Taiwan och Hongkong har länge jobbat för att skapa utbyten mellan ungdomar i Kina, men alla försök har stoppats av myndigheterna.

Utvecklingen i Burma de senaste åren, ger många hopp om att det en dag ska bli möjligt att bedriva scouting även i hela Kina igen.

BURMA • Kallas även Myanmar. Ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien.

• Cirka 52 miljoner invånare.

Huvudstaden heter Naypyidaw.

• Burma koloniserades på 1800talet av Storbritannien men blev självständigt 1948.

• Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010 då en viss demokratisering inleddes.

LÄNDER SOM INTE HAR SCOUTING IDAG: • Kuba • Nordkorea • Kina • Laos • Andorra

23

Temaår Fantasi

Fantasi är viktigare än kunskap…

… för kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling, det ska Albert Einstein ha sagt i oktober 1929.

Och nog har han rätt! För mig finns det inget mer avstressande än att koppla bort den förnuftsmässiga delen av hjärnan, släppa loss min fantasi och skapa fritt, utan prestige eller måsten. Kreativiteten blir ett slags andningshål när livet i övrigt snurrar på lite för fort.

Därför trivs jag lite extra bra under detta temaår! Här nedan följer några aktivitetsidéer som jag hoppas ska inspirera till att släppa loss fantasin och kreativiteten lite mer under scoutmötena!

Text: Emma Olofsson

Så mycket bättre

Låt er inspireras av TV-programmet ”Så mycket bättre” och gör er egen version av en lägerbålssång. Kanske en rockig variant av ”Temperaturen” eller rappa ”The Banana Song”?

Utgå från er egen fantasi och släpp loss er musikaliska kreativitet.

Förberedelser:

Leta fram noter och text till några olika lägerbålssånger och skriv ut dem.

Ta med eller tillverka instrument.

24

Budkavle (stafettberättelse)

”Det var en gång…” Så börjar berättelsen men vad händer sen? Skriv en stafettberättelse i kåren så kan din patrull vara med och påverka handlingen.

Involvera hela kåren eller närliggande kårers jämnåriga patruller i en stafettberättelse (budkavle). Inled en berättelse på ett visst tema eller skriv xdirekt ur fantasin. Låt sedan scouterna fortsätta på berättelsen patrullvis. Ge dem en avgränsad tid att skriva och skicka sedan vidare berättelsen till nästa patrull eller avdelning. Läs gärna upp berättelsen eller tolka den som en teaterföreställning vid exempelvis terminsavslutningen.

Förberedelser:

Skriv en kort inledning på en berättelse på ett stort papper som rullas ihop.

Sandskulpturer

Ta hjälp av fantasin och skapa en skulptur av sand i sandlådan, på stranden eller i scoutlokalen!

Släpp loss fantasin och skapa en skulptur av sand på stranden, i en sandlåda eller i scoutlokalen (med exempelvis Kinetic Sandleksand för inomhusbruk). Inspireras av miljön runtomkring eller låt patrullerna skapa utifrån en tilldelad känsla. När skulpturerna är klara kan ni ha konstutställning och titta på varandras skapelser.

Fota gärna skulpturerna och sätt upp bilderna i scoutlokalen.

Stafettbygga installation

Släpp loss er fantasi och skapa tillsammans med slanor och surrgarn!

Ledarna har börjat bygga en grund av slanor och surrgarn. Scouternas uppgift blir att fortsätta på bygget. Tanken är ett fritt, abstrakt skapande, dvs. slutresultatet ska inte bli något funktionellt bygge utan snarare ett konstverk. Tanken är att byggandet ska funka på samma sätt som en stafettberättelse. Någon tillför en del och nästa person bygger vidare på detta och så fortsätter man så tills patrullen känner sig färdig med konstverket. Alternativt kan man involvera alla kårens avdelningar och låta dem bygga på installationen patrullvis på sina respektive möten under en vecka.

Förberedelser:

Utomhus: Hitta en lämplig plats med bra sand.

Inomhus: Köp leksand (exempelvis Kinetic Sand) på leksaksaffären, eller gör egen leksand såhär: Häll en liten hink sand i en stor plastlåda. Tillsätt en liten hink mjöl och 3 dl mat- eller babyolja (mer om det känns för torrt) och blanda.

Förberedelser:

Konstupplevelser i natten

Påbörja installationen så att scouterna har en grund att utgå från.

Skapa en gemensam konstupplevelse med ljus i natten.

Förlägg scoutmötet utomhus, gärna i skogen. Ge patrullerna i uppgift att skapa ett konstverk med material som finns i naturen. Placera ut patrullerna längs en stig eller liknande, så att varje konstverk får en egen plats. Ta med olika typer av ljuskällor (lyktor, pannlampor, ljusstavar etc.) och låt patrullerna ljussätta sina konstverk. Avsluta mötet med att gå på en gemensam konstrunda och njut av det som skapats.

Mat på filmtema

Hur ser Frost, Insidan ut eller Star Wars ut som maträtt?

Uppdraget är att tolka en film som en maträtt. Använd er fantasi och kreativitet för att spegla filmens tema i maten. Det är viktigt att välja en film som alla i patrullen har sett!

Förbered gärna scouterna inför aktiviteten i förväg. Använd ett scoutmöte innan till att se filmen tillsammans och prata sedan om hur den kan tolkas i en maträtt. Då hinner ni förbereda och fixa rekvisita till matlagningsmötet.

Förberedelser:

Köp ingredienser och rekvisita till maträtten.

Förberedelser:

Hitta en lämplig plats i naturen där ni kan genomföra mötet och köp eventuellt in pysselmaterial.

Temaåret

Pågående temaår handlar om målspåret fantasi och kreativt uttryck, som beskrivs enligt följande: Målspåret Fantasi och kreativt uttryck handlar om att försvinna in i fantasins förtrollade värld och låta kreativiteten flöda. Det kan göras på massor av olika sätt. Det kan handla om att sjunga och spela teater, men också att skapa teman till en hajk, lära sig sticka, tillverka något i läder eller göra en egen bilderbok.

Hitta fler aktivitetstips på www.nsf.scout.se/temaar

25

Personligt

Namn: Lotta Carlsson Ă…lder: 27 Yrke: jobbar med

3D-visualisering Namn: Lotta Carlsson

Ă…lder: 27 Yrke: jobbar med 3D-visualitering

LOTTA CARLSSON

Efter två intensiva år, och en än mer intensiv helg på Demokratijamboreen är de senaste två årens ideella uppdrag i Scouterna över för Lotta Carlsson. Men, hennes tankar och idéer hittar nog snart nya vägar i scoutrörelsen.

E

fter den här helgen har jag inte längre några uppdrag säger hon och pustar ut efter Demokratijamboreen som i mångt och mycket varit en hållpunkt i Lottas ideella liv de senaste åren.

Lotta Carlsson har varit med i NSF sedan barnsben, då hon började sin karriär som ledarbarn för att sedan som så många andra börja i scouterna ”på riktigt” som åttaåring. Hon kommer ursprungligen från Utby-kåren i Göteborg där hennes familj fortfarande är aktiv, men Lotta har de senaste åren engagerat sig på en lite mer nationell nivå – både i NSF och i Scouterna. Hon var en av arrangörerna bakom det gemensamma scoutlägret Livat 2015 i Lysestrand, hon har suttit i Scout Camp Ransbergs styrelse, hon har varit engagerad i Jamboree 17 och hon satt fram till Demokratijamboreen i november i Scouternas valberedning.

I somras valde hon att kliva av från Jamboree 17 arbetet, då tiden inte riktigt räckte till för alla hennes uppdrag och åtaganden.

Innan dess var Lotta funktionsansvarig för den del av lägerplaneringen som kallas deltagarservice, den avdelning som ansvarar för information till deltagarna. Men nu, säger hon att hon ska försöka landa lite innan hon hoppar på nästa uppdrag. ”För det är ju så himla kul, så det är lätt att hoppa på något som jag kasnke egentligen inte har tid och energi för”.

Att hitta en valberedning brukar vara svårt. Många drar sig för att anta det uppdraget då det många gånger kan vara väldigt tufft och svårt, men på Demokratijamboreen 2014 hände något oväntat.

– Vi gick till val på förra Demokratijamboreen med en spränglista på en valberedning, det är ju inte direkt det vanligaste berättar Lotta.

Och fortsätter med att säga att de som var med i det förslaget, som också antogs, hade börjat tänka att de skulle kunna göra valberedningens arbete annorlunda och kanske till och med lite bättre.

– Sen hade jag ju inte suttit i en valberedning, så jag ville testa! säger hon, och fortsätter, det var mycket roligare än jag trodde att det skulle vara, det kanske var för att vi gjorde som vi gjorde. Men också för att det inte innebar, som man oftast tror, samtal med människor som säger nej. Utan nu var det många som var peppade och intresserade.

Lotta berättar att arbetet i valberedningen drog igång tidigt. De satta upp tydliga mål och ramar för sig själva med en tydlig tanke på syfte och mål. Hela tiden med en ambition med att göra det annorlunda, och att alltid förbättra sig. De ville nå ut till fler, få fler att känna sig delaktiga och hitta de personer i Scouterna som gick bortom valberedningens egna kontaktnät. Därför initierade de en stor nomineringskampanj. En kampanj som på ett eller annat sätt hamnade mycket på Lottas bord, liksom mycket av valberedningens övriga

”Folk känner så mycket tillit till ens förslag om de känner sig välinformerade och delaktiga i processen.”

Text: Towe Bengtsson Foto: Sofia Abrahamsson

kommunikationsansvar gjorde. Nomineringskampanjen lockade otroligt många nomineringar och gav valberedningen en stor hjälp i att hitta kompetenta och passande kandidater till nya styrelsen.

Scouterna är en stor organisation med många medlemmar, och Lotta berättar att det var lite speciellt att vara valberedning då.

– Det känns stort för det är ju ett väldigt stort ansvar. Genom att sitta i valberedningen får man ju en väldigt stor, makt är fel ord, men en stor möjlighet att påverka. Och det är ju supermycket ansvar! Lotta berättar att de i valberedningen ville lägga fram ett så genomarbetat förslag att medlemmarna skulle känna att de verkligen kunde lita på förslaget och arbetet bakom. Verkligen lita på att valberedningen gjort sitt jobb. Men det var också därför nomineringskampanjen blev så viktig då de genom den fick in otroligt många förslag på kompetenta personer som de kanske annars aldrig hade hittat eller tänkt på.

När Lotta får frågan om vad hon tar med sig från arbetet i valberedningen och vad hon lärt sig under arbetes gång berättar hon att hon fått en ännu större förståelse för informationens och kommunikationens vikt.

– Folk känner så mycket tillit till ens förslag om de känner sig välinformerade och delaktiga i processen. Sen fortsätter hon med att säga att genom att de använde sig av nomineringskampanjen och var tydliga med vad de sökte efter och att valberedningen syntes i sitt jobb, skapades bra förutsättningar och en känsla av inkludering från medlemmarna. Vilket hjälpte valberedningen mycket i deras jobb.

– Sen har jag ju fått lite lättare att ringa upp och intervjua andra människor i och med att jag fått öva och utsätta mig för det mycket nu den senaste tiden fortsätter hon.

Genom Livat började Lottas engagemang i Scouterna på nationell nivå, och på den vägen är det. Där och då fick hon frågan om att vara med och göra ett läger gemensamt för hela scoutrörelsen och självklart hoppade hon på. Genom hennes arbete med Livaat hamnade hon i Jamboree 17 planeringen och säger att det kanske också, i alla fall delvis, var därför som hon hamnade i valberedningen.

Lotta berättar att hon såg många NSF-scouter på Demokratijamboreen, men att hon upplevt det som att det är betydligt färre som engagerar sig på andra sätt i Scouterna.

– Det var ju jättemycket NSF:are på Demokratijamboreen, och det är svinkul att se att de är aktiva och delaktiga där. Men i de roller som jag haft i både valberedningen och i Jamboree 17 har det varit lite tunt.

Det var jättefå som nominerades från NSF, och det är väldigt tråkigt.

Vi vill ju alla göra bra verksamhet och jag tror att vi har mycket att lära av varandra. Jag tror också att det är viktigt att vi syns! Vi gör väldigt mycket bra grejer i NSF, och det är dumt att Scouterna inte får ta del av det. Och tvärt om, Scouterna gör väldigt mycket bra grejer, och det är dumt om inte NSF tar del av det.

27

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Var inte rädd

28

Förbundsstyrelsen samlades en blåsig novemberhelg i Skövde. Föredragningslistan omfattade en ovanligt stor bredd av ämnen: förtjänstmärken, delegationsordning, våra stiftelser, resultatet av Scouternas demokratijamboree, antagandet av riktlinjer för Scouting Spirit, besök på distriktsårsmöten 2017, förbundsledningssamling i februari, med mera. Vi utvecklade också idéer till den kommande arbetsplanen, utifrån en analys av NSFs nuläge. Valberedningen gjorde ett besök. Den ekonomiska prognosen för 2016 pekar på att förbrukningen av förbundets sparkapital blir cirka 60 % mindre än vad som budgeterats. Dessutom hann vi med lite ledamots-vård genom besök på spa och en riktigt sjyst middag! En aktivitet värdig Ellen Eklunds avgång som vice förbundsordförande. En tillförordnad utses av FS under telefonmöte i december.

FS genom Karin Wester

Free being me

Över hela världen uppger barn och ungdomar att de ofta oroar sig över sitt utseende. De känner sig pressade att ändra sitt utseende för att passa in i samhällets snäva bild av vad skönhet är.

Free Being Me ger dig som scoutledare verktyg att hjälpa dina scouter att bli trygga med sina kroppar och se till att deras oro över sitt utseende inte hindrar dem från att vara aktiva, ansvarsfulla

och självsäkra. Det är ett unikt program som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 7–14 år. Läs mer om höstens program på www.scouterna.se/ ledascouting/leda-scouting/free-being-me/ K ristin Svensson

Så stod det på en gobeläng som hängde över de samtalande i Visby domkyrka. Jag var på Almedalsveckan 2014 och de där orden fastnade hos mig.

Att figuren på gobelängen var Jesus spelar mindre roll. Det kunde ha varit Buddha, Malala Yosafzai, Zara Larsson eller någon annan som levt och tänkt utanför det som förväntades av dem. När vi lyckas att inte vara rädda öppnas möjligheter att leva till fullo. Inte bara för oss själv utan också finnas till för andra.

En vän berättade om en fin bild där orädda människor tog hand om flyktingar på Stockholms central. Någon hade då pekat på bilden och den utslagna människan som låg på busshållplatsens bänk. En av de människor vi sett omkring oss i åratal, men som de flesta av oss inte hjälper.

Förmodligen för att vi inte vågar.

För rädsla kan också födas av förväntningar.

Förväntningar om vilka vi bör vara, det vi kallar normer. De finns omkring oss, i kåren, och genom rädsla styr de människor till likformighet.

Sedan finns det förväntningar som vi har på oss själva. Idéer om vilka vi borde vara, kanske från föräldrar eller andra viktiga människor under vår uppväxt. Rädslan att inte lyckas eller att inte få vara med i gemenskapen om vi avviker, gör att vi kanske aldrig hittar oss själva.

Jag tror att när Jesus pratade om att vi skulle dö och sedan återuppstå så menade han just det: att vi skulle låta våra idéer, förväntningar om oss själva dö. Då kan vi återfödas som de vi egentligen är. Kärleksfulla och utan den rädsla som gör oss upptagna med oss själva. Julen är egentligen bara ett långt träningspass i att ge. Precis som en flyktingkatastrof gör det lättare att engagera sig, ger julens starka tradition oss en möjlighet att vara generösa utan att upplevas konstig. När vi alla ger på samma gång blir det lättare att våga.

Avslutningsvis, det är aldrig fel att känna rädsla.

Men låt oss fortsätta att utveckla vårt mod, för det har alltid behövts när världens knuffats framåt.

God jul!

Nytt från Förbundsstyrelsen

Rapport från The Academy

F

örsta veckan i november deltog jag för LÄRs räkning på The Academy, som i år hölls på Cypern. LÄR är NSFs kommitté som jobbar med program och utbildnings-frågor.

Från NSF deltog även Oscar Johansson från UScK, och tillsammans med drygt 130 personer från WAGGGS och WOSMs Europaregioner spenderade vi några intensiva dagar med att diskutera med och inspirera varandra.

Dagarna var upplagda med ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass med workshop i många spridda ämnen att välja mellan, kring bland

annat rekrytering till styrelser och arbetsgrupper, marknadsföring, trendspaning, mångfald och ungdomsinflytande.

Jag tar med mig många intressanta idéer och tankar hem, till exempel hur vi i NSF kan bli bättre på att beskriva uppdraget för de olika roller vi söker personer till, eller hur kan vi bli bättre på att planera överlämningar i styrelser och arbetsgrupper. Har du några tankar kring detta, eller något annat som rör LÄRs arbete är du varmt välkommen att höra av dig till mig!

Kristin Svensson

Wermlandsfärden 2017

Tänk att få glida över Klarälven, sova under bar himmel och laga mat vid strandbrynet tillsammans med scoutkompisarna. Nästa sommar har du chansen! Den 25-30 juli går Wermlandsfärden. Vi färdas mot Scout Camp Ransberg dit vi ankommer lagom till Förbundsmötet börjar. Turen är för utmanar- och roverscouter. Anmälan öppnar den 1 december.

Utmanarscoutting 2017

Utmanarsscoutkommittén (UScK) kallar till Tinget 2017! På tinget beslutar utmanarscouterna i frågor som rör deras verksamhet. UScK:s uppdrag är bland annat att ta tillvara på utmanarscouternas intressen och behov samt se till att beslut som fattas på tinget efterlevs. Tinget 2017 hålls i Östersund den 1-2 april.

Motioner/förslag måste skickas till UScK eller kansliet senast den 18 februari.

Mer information finns på www.nsf.scout.se/ting2017

Nytt medlemsregister!

Jamboree17

Den 5-12 augusti 2017 är det dags för Jamboree17! Då möts 20 000 barn och unga på Rinkabyfältet i Kristianstad för att tillsammans skapa och uppleva äventyr, ha kul och lära känna nya vänner. Öppenhet, medskapande och stärkt självkänsla är de ledord som formar Jamboree17. Det här vill du inte missa! Alla är välkomna och sista anmälningsdag är den 31 januari.

Läs mer på www.jamboree.se

Solvarg

Om du vill lära dig att leda dina jämnåriga kamrater i en patrull för att göra ännu bättre scouting, så kan du gå ledarutbildningen Patrull Solvarg.

Kursen äger rum på Kungshol i sommar. Vi kommer att vara utomhus och vi sover i tält, lagar mat ute och går på hajk. Kursen är 8 dagar och till för dig som varit äventyrarscout under minst ett år.

Du kan läsa mer på www.nsf.scout.se/karservice/solvarg

Vit jul-märke

Arrangerar du en Vit jul-aktivitet? Vi har tagit fram ett märke 2016 att sätta på skjortan!

Hör av dig till info@nsf.scout.se och säg hur många märken du behöver så skickar vi märken hem till dig! Det är viktigt att visa att vi finns där för barn och unga under jullovet. Glöm inte att registrera din aktivitet på www.vitjul.se/anmal-aktivitet

Vårt gamla medlemsregister Madicken går i pension. Vi går nu över till eBas istället.

Det används redan av många ungdomsorganisationer och utgår från administrationen i ideella organisationer. eBas kommer bland annat att förenkla hanteringen av medlemsuppgifter. Hela systemet är ännu inte i full gång, men snart kommer varje enskild medlem ha tillgång till sin egen sida. Mer information finns på www.nsf.scout. se/nytt-medlemsregister

Välkommen till Karlstad och Scoutgalan 2017!

I år kommer galan bestå av fantastiska workshops, aktiviteter i både inom- och utomhusmiljö.

Och såklart, en sprakande festkväll!

Låter det inte underbart? Såklart det gör, så missa inte er chans att kliva in i en mysig, rolig och magisk värld i början av året. Läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/ scoutgalan2017

Leda insidan – en helgkurs om att stärka andras inre

Leda Insidan är kursen för dig som vill fördjupa dina kunskaper i att stötta andras personliga utveckling.

Med lättillgänglig teori och konkreta verktyg blir du vassare på stimulera existentiella samtal. Dessutom får du möjligheten att reflektera över dina egna synsätt på livet, universum och allting.

Den 3-5 februari träffas vi på Scout Camp Ransberg! Läs mer och anmäl dig senast 15/1 på www.nsf.scout.se/ ledainsidan.

Vit jul – för att julen är barnens

När samhället stänger ned, lamporna på fritidsgården släcks och vaktmästaren låser porten och går på julledighet – då finns vi där.

Och gör julen till barnens.

Vit jul anordnar hundratals aktiviteter runtom i landet för de barn och unga som inte kan eller vill vara hemma under jullovet. Många barn känner en oro när jullovet ändrar sig. Vi vill ändra på det. Är du också redo att göra julen till barnens så får du gärna ge en gåva till kampanjen. På så vis kan vi anordna fler jullovsaktiviteter!

Läs mer på www.vitjul.se

Planeringsdag för Världskongressen Välkommen till en inspirations- och planeringsdag för Världskongressen 2018!

I början av augusti 2018 kommer nykterhetsorganisationer från hela världen till Sverige. IOGT-NTO-rörelsen är värd och ska kunna erbjuda spännande workshops, roliga aktiviteter och en välfungerande logistik. Nu vill vi gärna ha din hjälp att komma på bra idéer!

Oavsett om du är intresserad av att sitta i en arbetsgrupp, göra punktinsatser eller helt enkelt bidra med tankar och nya perspektiv är du hjärtligt välkommen.

När: 4 februari kl. 10-16 Var: Tollare Folkhögskola, Saltsjö-Boo Anmälan eller frågor: Sanna Moberg, 070-190 84 85 sanna.moberg@nsf.scout.se

Konfirmationsläger på Scout Camp Ransberg Är du mellan 14-15 år och vill uppleva scouting och friluftsliv – samtidigt som du får utveckla din tro och dina värderingar? Då kan du gå Ransbergs konfirmationsläger. Där vävs nämligen konfirmationsläsningen samman med scoutaktiviteter. Konfirmanderna får tänja sina gränser och utvecklas som individer, samtidigt som de stärks som en del av en grupp. Lägret pågår i tre veckor mellan den 5-29 juli. Mer information finns på www.nsf.scout.se/ konfirmation-ransberg och vi behöver ha din anmälan snarast!

29

Förbundsnytt

Nyheter i Scoutshop!

Har du sett våra nya NSF-prylar i Scoutshoppen? Vi har tagit fram en ny vattenflaska i samarbete med Klean Kanteen och en ny buff. Kolla in och uppdatera höstgarderoben redan idag!

www.scoutshop.se

Kallelse till Förbundsmöte Den 1-2 juli är det Förbundsmöte (FM) på Ransberg! Förbundsstyrelsen kallar scoutkårer, scoutdistrikt och utmanarscoutting inom NSF till mötet. Vill ni lämna in motioner/förslag ska förbundsstyrelsen ha dem senast den 8 april. Vill du ha mer information – kanske om hur rösträtt, ombud och fullmakter egentligen fungerar – så går du in på www.nsf.scout.se/karservice/forbundsmote Förbundsmöte - du har möjlighet att påverka!

Vill du uppleva och vara med i den demokratiska processen, hänga med vänner på Ransberg och delta i roliga aktiviteter? Då borde du komma till Förbundsmötet den 1-2 juli.

Förbundsmötet är NSF:s högsta beslutande organ. Under helgen kommer vi att diskutera motioner/förslag, välja en ny styrelse och dessutom blir det mingel och fest. Om du tycker att det är något särskilt vårt scoutförbund borde ändra eller satsa på så kan du själv, din scoutkår eller ditt scoutdistrikt, skriva en egen motion.

Se bara till att skicka in den innan den 8 april, sen är det försent!

Mer information om förbundsmötet hittar du på www.nsf.scout.se/karservice/ forbundsmote/

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

30

Umugenzi - ett projekt mellan svenska och burundiska scouter Projektet Umugenzi började på riktigt för mig då jag i hast sprang genom en Pride-parad för att låna en dator. Jag behövde den för projektets första Skype-samtal då den svenska och den burundiska deltagargruppen skulle lära känna varandra. Femton minuter sen skrattade jag nervöst åt mig själv för hur fruktansvärt sen jag var.

Dyngsur, ja helt dränkt i svett, loggade jag in på mitt Skypekonto där jag anslöt mig till gruppsamtalet. Men jag möttes av – ingenting. Där fanns inget spår av burundierna. Så kan det bli!

Deras frånvaro berodde på att en presidentkortege hade spärrat av åtkomsten till scoutlokalen. I den fanns deras knappa medel att kommunicera med. Att Burundigruppens förutsättningar var helt andra än Sverige-gruppens var och är tydligt i organiseringen av projektet. Men allt detta blev snart mer av en komisk omständighet att

leva med än ett irritationsmoment.

“Men vänta nu, vad tusan är det här “Umugenzi” för något!”, säger kanske ni läsare.

Målet med Umugenzi-projektet är att scoutgrupperna ska få med sig berättelser, perspektiv, kunskaper och aktiviteter hem till respektive kårer i Sverige och Burundi. Målet är också att knyta kontakter för att fortsätta utveckla relationen mellan NSF och burundiska förbund. Vi vill fortsätta utveckla relationen mellan Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och burundiska pojk- och flick-förbund, samt kårer såsom Saint Joseph och Saint Raphael med flera.

I jul och nyår reser NSF:s ambassadörer också till Rwanda för att träffa burundierna.

Personligen hoppas jag att resan ska bli utbildande och en motvikt till den stereotypiska bild som media ibland målar upp.

Jesper Gustafsson

Slutspurt i strategiarbetet

H

ar din kår valt att jobba med På Väg och strategin?

Strategiarbetet avslutas vid Förbundsmötet den 1-2 juli 2017. Det är därför dags att ta tag i sådant ni inte hunnit göra. Har ni till exempel missat att skriva klart kårhandboken, eller är det dags att göra utvärderingsworkshopen?

Diplom och tårta utlovas till den som slutför! Kontakta din verksamhetsutvecklare för att utarbeta en plan för hur ni blir klara till Förbundsmötet. Även om ni inte är en strategikår kan ni göra värdegrundsworkshopen – kontakta din verksamhetsutvecklare även för det. Vi ses på FM!

Leda insidan – en helgkurs om att stärka andras inre Välkommen till Scout Camp Ransberg den 3-5 februari! Då kör vi Leda insidan, en kurs för dig som vill stötta unga till medvetna existentiella ställningstaganden och välgrundade övertygelser. En helg med lättillgänglig teori och konkreta verktyg för att stimulera andra människors personliga utveckling.

Kursen riktar sig främst till ledare men också till roverscouter. Låter det här spännande? Du hittar mer information på www.nsf.scout.se/ ledainsidan

Personalförändringar

Öppettider jul & nyår

Kansliet på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kommer att vara stängt mellan den 19 december-8 januari. Ärenden som inte är akuta går det bra att mejla till info@nsf.scout.se. För ärenden som är akuta ringer du på vårt krisnummer 073-274 60 88.

Explorer Belt 2017

Är du utmanarscout? Vill du åka till Nederländerna och vara med på en utmanande 10-dagarsvandring? Då borde du söka till Explorer Belt 2017! Vandringen är längre än vad de flesta utmanarscouter tidigare genomfört och den går igenom ett okänt område. Du och din parkamrat ska planera er vandring med mat, uppgifter, logi och klara mötet med människor i ett främmande.

Fantastiska möten och minnen för livet garanteras!

Ansök senast 29 januari. Mer info finns på www. explorerbelt.scout.se

Dags att ansöka om fonder!

Ska du åka på läger i sommar? Då kan du söka bidrag för det! Den 28 februari är sista ansökningsdatum till Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds minnesfond och till Dan Winthers fond. Du kan läsa mer om fonderna och om hur du söker pengar på www.nsf.scout.se/fonder

Jamboree i USA

BSA National Jamboree är Ameri­ kanska pojksscout­orga­nisa­tionen BSA:s (Boy Scouts of America) åter­kommande jamboree.

Det är troligtvis världens största scoutläger och det håller till i West Virginia i sommar. En amerikansk nationell jamboree är ofantligt stor och innehåller en massa aktiviteter som du sällan ser på svenska läger. Är du utmanarscout och intresserad av att delta? Då kan du läsa mer på www.bsa2017.scout. se. Anmälan stänger den 10 januari!

Sofia Abrahamsson börjar som redaktör för Scouting Spirit. Hon vikarierar för Towe Bengtsson under hennes föräldraledighet. Sofia är språkkonsult och har tidigare arbetat som webbredaktör på Folksam och som samordnare på RFSL. Dessutom har hon frilansat som skribent och arbetat med bland annat CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Sanna Moberg börjar som intern projektledare med fokus på internationella frågor. Hon vikarierar för delvis Emilia Sandgren i sitt arbete med internationella frågor, men Sanna kommer också att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Hon tog nyligen sin masterexamen i freds-och konfliktkunskap och har tidigare forskat inom internationell politik. Hon har dessutom erfarenhet av tillgänglighetsarbete från Gålölägret.

Sara Löfroth tillträder som verksamhetsutvecklare för Skåneregionen där hon arbetar med kårstöd. Sara sitter i Lund och har precis avslutat sin kandidatexamen i freds- och konfliktvetenskap.

Hon har tidigare engagerat sig ideellt bland annat som programsamordnare för Utrikespolitiska föreningen i Malmö och som delegat i flera internationella projekt.

Vi hälsar alla nya medarbetare välkomna!

Nyhetsbrev

Få information om det senaste som händer inom NSF rätt ner i din inkorg. Välj och vraka efter vad just du är intresserad av.

Anmäl dig till nyhetsbreven på www.nsf.scout.se/ nyhetsbrev.

Bli ledare för Upplev 2017!

Upplev är ett arrangemang för äventyrarscouter där man får möta ett nytt land, en ny kultur och utmana sina åsikter.

Upplev hölls för första gången under det gångna året och hade då tema Barnkonventionen.

Just nu planeras det för fullt för 2017 års Upplev med ett annat tema, land och andra upplevelser.

Vi söker nu ännu fler ledare till vårt Upplev 2017!

Du kan läsa mer på www.upplev.scout.se och skicka din ansökan till arrangemang@scouterna.se

På Gång december

26-3/1 Umugenzi, Rwanda 28-2/1 Nyårsbal, Scout Camp Ransberg

januari

2-7 Idekurs, Kungshol

februari

3-5 Leda insidan, Scout Camp Ransberg

3-5 Scoutgalan, Karlstad

4 Planering Världskongressen 2018 11-12 Förbundsledningssamling

mars april

1-2 DelTa

1-2 Ting, Östersund 28-30 Vårfest, Scout Camp Ransberg Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­ mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

Ta tag i vår värdegrund Hur praktiserar vi våra värderingar i vår scoutvardag?

N

SF har tagit fram ett nytt material för att arbeta mer med vår värdegrund i kåren och på avdelningen!

Kolla in materialet och börja diskutera i kåren, ta inspiration från scoutmötesförslagen eller boka in en värdegrundsworkshop med kårens

verksamhets­ utvecklare redan idag!

Läs mer på www.nsf.scout.se/ vardegrundsarbete

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm