Scouting Spirit nr 3 2019 by Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

En tidning frรฅn Nykterhetsrรถrelsens Scoutfรถrbund

Nummer 3 september 2019

Patrullen

I detta nummer: Patrull 4

Vad är patrullmetoden, vad är det som är så speciellt med patruller och varför är patrullen en så viktig del av scouting?

Patrull Solvarg

16 Föräldramöten

Föräldramötet i Landskrona ledde till fler ledare.

18 Unga Spirit: Ta med en kompis Ibland är det lätt att glömma bort att fråga sina

Nora har varit på Solvarg och berättar om hur

kompisar om de vill följa med. Har du frågat din

det är att vara på äventyr med en ny patrull.

kompis i skolan om hen vill följa med till

Aurora 8

ett scoutmöte?

Kajsa och hennes patrull från Skåne åkte till utmanarlägret Aurora i Jämtlandsfjällen.

10 KAOS på Aurora

20 Unga Spirit: Krokar

Man kan aldrig ha för många krokar! Tälj dina egna, till scoutlokalen eller till hallen där

Med hjälp av KAOS-modellen fick deltagarna på Aurora konkreta verktyg för att kunna ingripa mot kränkningar och förtryck.

hemma.

22 Internationellt: Världens Barn 15-åriga Kanjana kan gå i skolan och få en

utbildning tack vare Världens barn, IOGT-NTO

Lägersommar

Hälsningar från några av sommarens läger där flera hundra barn fått leva lägerliv och skapa fina sommarminnen.

och den lokala organisationen APCYF.

24 Personligt: Linn Jansson

Linn om utmaningen att vara lägerchef för

14 Jamboree

första gången.

Bright Minds, NSF:s workshop- och program material, åkte till Nordamerika på Jamboree! Sara var med och berättar vad de gjorde.

26 Förbundsnytt

Läs senaste nytt från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

Scouting Spirit – officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm Tel: 0709-28 60 80 E-post: caroline.spangberg@nsf.scout.se Redaktör: Caroline Spångberg Ansvarig utgivare: Karin Wester Tryck: Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

Omslagsbild: Caroline Spångberg Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan 2019: Nr 4, manusstopp 11 november, ute i början av december. Nyhetsbrev och kårpost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. Material:Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta kontakta Caroline Spångberg på telefon: 070-928 60 86 eller e-post: caroline.spangberg@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Patrullen FOTO: CAROLINE SPÅNGBERG

Patrullen ”Alla våra aktiviteter i scouterna genomförs i små grupper, patruller, där alla får synas och vara delaktiga. I patrullerna lär sig scouterna att samarbeta, att leda sig själv och andra och visa hänsyn. En annan viktig del av patrullsystemet är att lära sig respektera sig själv och omgivningen.” ur Scouternas definition av patrullsystemet i beskrivningen av Scoutmetoden.

Patrullen Temasidor

Patrullen Baden Powell, scoutings grundare, ska ha uttryckt ”Patrullmetoden är inte den bästa metoden, det är den enda!”. Men vad är då patrullmetoden, vad är det som är så speciellt med patruller och varför är patrullen en viktig del av scouting? Text & foto: Caroline Spångberg

atrullmetoden är ledarträning från unga år, något som är unikt för scouterna, menar Bodil Hansen, som brinner för att jobba med den lilla gruppen och önskar att fler skulle använda sig ännu mer av patrullmetoden i sin verksamhet. En patrull är en liten grupp som består av ungefär 5 - 8 scouter, där en av scouterna i patrullen är utsedd till patrulledare. En avdelning i kåren kan i sin tur bestå av en eller flera patruller. Ofta har patrullerna namn efter djur.

Alla har en roll

Patrulledaren i en patrull har en tydlig roll. Dennes viktigaste uppgift är att hålla ihop patrullen, men också att föra information vidare och leda patrullen framåt. Dock har alla i patrullen en roll att fylla. För att de ska klara sina uppgifter och nå sina mål, oavsett om det är att laga lunch på stormkök, surra en trefot eller bestiga Kebnekaise, behöver alla vara delaktiga, hjälpas åt, visa hänsyn och samarbeta. – I en patrull märks det också snabbt

när någon tappar fokus eller svävar iväg, något som ofta tar längre tid att se och fånga upp i en stor grupp, menar Bodil.

Skapar samhörighet

Att jobba mot gemensamma mål, utsätta sig för prövningar, och skapa minnen tillsammans gör att samhörigheten i en patrull ofta blir väldigt stark, speciellt när de kommer upp i äventyrar åldern. Att känna en stark gemenskap är utan tvekan en viktig faktor för att få scouterna att stanna kvar i verksamheten, även längre upp i åldrarna.

– Sen behöver de ut och träffa andra patruller, speciellt i de kårer som har få eller kanske bara en patrull på varje avdelning. Ju äldre scouter desto viktigare. Vi måste ju ge dem möjligheten att hitta kärleken också! Den finns oftast inte i den egna patrullen… Säger Bodil med glimten i ögat.

Fungerar på alla nivåer

Oftast är det när scouterna är Äventyrare som patrullsystemet kan blomma ut ordentligt, scouterna kan ge sig ut på egna äventyr och klarar sig riktigt bra själva. Men för att komma dit behöver man bygga upp dem succesivt redan från unga år. Och patrullsystemet fungerar faktiskt väldigt bra att använda i alla åldrar, det gäller bara att lägga det på rätt nivå. – Våra Spårarscouter är indelade i patruller och patrulledaren i respektive patrull är den som får information från oss ledare för att sedan sprida vidare till sina patrullkompisar. Patrulledare är även ansvarig för närvarokortet och den ryggsäck vi alltid har förberett inför mötet med det material som behövs, berättar Bodil. Hon menar att det fungerar bra, men att man behöver vara tydlig med den information man ger och berätta lagom mycket åt gången. Ett par extra ledare för att stötta patrullerna i sitt arbete, kanske ett gäng utmanare, är till stor hjälp när det är många patruller. Men över lag anser hon att det underlättar ledarskapet att jobba enligt patrullmetoden.

Underlättar för ledarna

Tänk dig att du ska försöka förmedla något till 25 Spårarscouter, bara att få alla scouterna att hålla fokus på dig samtidigt är inte alltid så enkelt och kan ta tid. – Har du 25 Spårarscouter underlättar det mycket om de är uppdelade i fem patruller som

alla skickar iväg sina patrulledare för att få information. Du har då fem scouter att prata till och försäkra sig om att de uppfattade, istället för 25. Och dessutom växer scouterna i uppgiften och ansvaret att förmedla informationen vidare till sina kompisar.

En utmaning som utvecklar

På Spårar- och Upptäckaravdelningarna byter de i Eneryda Scoutkår patrulledare efter 4–6 scoutmöten så att alla får prova på under året, medan de på Äventyraravdelningen har en patrulledare hela året. – Eftersom vi har åldersblandade patruller bland Äventyrarna så innehåller patrullerna ofta scouter mellan 12–15 år, det är ganska stor skillnad på en 12-åring och en 15-åring. Att de äldre scouterna på avdelningen får mer ansvar och känner att de kan fortsätta utvecklas är jätteviktigt för att behålla dem, menar Bodil. Något som Bodil återkommer till flera gånger är att det gäller att som ledare ha stora öron och sätta sig på händerna ibland. Man måste låta scouterna prova, men hela tiden finnas där som en trygghet om de behöver. Vilket också gör att ju mer ansvar scouterna själva tar, desto enklare är det att vara ledare. – Just nu är det rena semestern att vara ledare för Äventyrarscouterna, patrulledarna hjälper ju till och tar hand om sina patruller. Så om det behövs extra många ledare för de yngre scouterna så fungerar det väldigt bra med färre ledare när de är äldre, säger Bodil.

”De som upplever en fungerande patrullmetod under sin egen scouttid tar erfarenheterna med sig i sitt eget ledarskap som vuxna.”

Tar ledarskapet vidare

Ju äldre scouterna blir, desto mer ledarträning har de då automatiskt fått. Och när de sedan blir Utmanare är steget till att bli ledare inte så stort. – De som upplever en fungerande patrullmetod under sin egen scouttid tar erfarenheterna med sig i sitt eget ledarskap som vuxna, avslutar Bodil.

Bodils sex bästa tips

1. Våga lita på scouterna. 2. Använd patrullmetoden även om ni bara har en patrull på avdelningen. 3. Låt patrullmetoden genomsyra all verksamhet, på avdelningen, på hajken, på resan och på lägret. Så mycket enklare att vara ledare då. 4. Lyft patrulledarna på Äventyrar avdelningen genom att låta dem vara dina ledarkollegor. 5. Var inte rädd att förändra. patrullindelningen om någon scout inte trivs i gruppen, eller om gruppen inte fungerar tillsamman. 6. Kombinera patrullmetoden med stödjande och lyssnande ledarskap så når du långt.

Patrullen Temasidor

Solvarg – äventyr i ny patrull Resan började i Göteborg och skulle ta mig, Nora, till Rättvik och kursen Solvarg. Mamma har sagt att all utbildning är bra, så nu var jag på väg. Det var lite pirrigt eftersom jag inte visste om jag skulle hamna med någon från min patrull och vilka andra som skulle på Solvarg.

ramme på Kungshol, där vi skulle vara, fick vi alla varsin pusselbit som vi sedan skulle försöka sätta ihop. Det var tre olika pussel och min pusselbit passade in i en utter, de andra pusslen var en vessla och en mård, det var alltså våra patruller. Vi tittade på

Text: Nora Haiber Foto: Peter Romin

varandra och sa ”hej” och inte så mycket mer efter det. Efter att vi hade fått en rundtur skulle vi äta. När vi hade tagit till oss mat så satte jag och de övriga i min patrull sig vid samma bord. Vi gick igenom namnen ännu en gång eftersom vi inte kom ihåg och försökte lära känna

varandra. Vi skulle ju hänga ihop i lite mer än en vecka. Sen skulle vi börja bygga lägret. Det bestod av ett tipitält, ett kök, ett matbord, en slaskgrop, en portal och ett inhägnat område för att kunna hugga och såga ved i samtidigt som vi en efter en skulle ha ett samtal med den ledaren som var

”Det kändes spännande att skapa en helt ny patrull och jag kände mig lite nervös men mest nyfiken. Alla i patrullen fick vara PL under en dag vilket gav mer erfarenhet om hur det var att vara ledare i en patrull. Jag tycker att det var kul att instruera de andra och vidarebefordra vad vi skulle göra från solvargsledarna. Det var ibland svårt att få hela gruppen att göra så som jag hade tänkt att vi skulle göra. Men vi löste alla problem tillsammans.” Wilhelm, Solvarg 2019

ansvarig för vår patrull. Nu gäller det att inte blanda inte ihop honom med PL som betyder patrulledare, varje dag var det en ny PL så alla fick prova på. Jag, som ville få saker klart, föreslog att vi skulle börja med tältet och köket, vilket de andra höll med om. Det var lite stelt i början mellan oss men vi småpratade när vi jobbade. Det började med: Var kommer du ifrån? Hur länge har du varit scout? Det som vi mest pratade om var läger och scoutrelaterade saker. Eftersom ingen kände någon annan i patrullen var vi alla i samma situation och kunde prata om det.

Hajka tillsammans

I mitten av kursen skulle vi på hajk. Det var roligt bortsett från att vi var tvungna att packa om våra väskor. Under dagen vandrade vi. Vi pratade lite om hur hela Kungshol är byggt på sand och lärde hela tiden känna varandra ännu mer. Under hajken skulle vi bygga en flotte. Det gick sådär och vi kompromissade och diskuterade vad för form flotten skulle ha. Vi surrade den och gav oss ut. Det var jag och den andra tjejen i patrullen som gav oss ut på flotten. Vi kapsejsade ett par gånger innan vi kom ut till en dunk som flöt på

vattnet. Dunken var målet och vi skulle inte bli blöta men det klarade vi inte. Jag och dom andra kom på en snabb strategi för att kunna komma tillbaka till land. Det var att killarna skulle dra in oss med ett snöre som satt fast i flotten. Nu började jag tycka att jag att jag kände alla i min patrull rätt så bra.

Matlagning

När vi kom tillbaka till lägret, tog vi det bara lugnt. Så lugnt man kan ha det på ett läger. Vi fick ju fortfarande göra mat. De tillfällen då vi pratade mest med varandra var när vi lagade mat. I slutet av kursen kände vi varandra riktigt bra och skojade mycket. Vi diskuterade även olika dialekter och skojade om hur vi pratade. Jag upptäckte att jag tydligen har väldig lite dialekt och pratade närmast rikssvenska.

Bytte kontaktuppgifter

Slutet av kursen var här och det kändes konstigt att åka hem efter att ha träffat och lärt känna min patrull under

en vecka och sen ska jag antagligen aldrig få träffa dom igen. Men vi har bytt kontakuppgifter så vi kan kontakta varandra. Det skulle vara roligt om vi kanske skulle till samma läger någon gång i framtiden och kan träffas. På tågstationen sa vi ”hejdå”. Vissa skulle med samma tåg som jag så vi gick runt tillsammans innan tåget kom in på stationen. Sedan, när tåget väl var inne sa vi inte så mycket mer än hejdå till varandra eftersom så fort man satte sig ner så insåg vi alla hur trötta vi var.

Bästa patrullen

Jag hade aldrig trott att jag skulle bli så tajt med några på bara en vecka. Min patrull var bäst (det tyckte nog de andra om sina patruller också) och jag kommer sakna dem. Det har hänt så många saker denna veckan som varit spännande och utvecklande, mest när det gäller samarbete. Det är lätt att få gemenskap inom scouting. De flesta människorna är bra och man får vara som man är.

Lägersommar

Aurora

– en upplevelse utöver det vanliga! 8

Det enda jag visste säkert när jag åkte till Aurora var att vi skulle hajka i fjällen, resterande skulle få bli en överraskning.

agarna innan hajken hade vi ett flertal pass för att träna oss på sjukvård (vilket visade sig vara extra nyttigt), kartor och annat som skulle behövas. Det absolut häftigaste, men också jobbiga, på lägret var såklart hajken. För min del var det en helt ny typ av vandring, väldigt mycket backar, vem kunde gissat det? Men jag är väldigt glad över att ha gjort det tillsamman med min patrull, vi var sex personer från mitt utmanarlag som var på Aurora. Vi är alla väldigt olika men alla är en viktig del av patrullen, plus att vi har sjukt roligt när vi är tillsammans. Utsikten var heller inte att klaga på!

Avstickare till Norge

När vi kom fram till där vi skulle sova satte vi upp tälten och skulle laga kvällsmat, såklart började det regna. Vi bodde inte långt ifrån den norska gränsen så efter maten drog vi ut på ett litet äventyr. Detta läger blev också min första tripp till Norge! På vägen tillbaka från grannlandet gick vi en annan väg och då hittade vi en liten glaciär, eller kanske snarare en liten snö/is-fläck, så då blev det pulkarace på rumpan, extremt roligt men blött.

Text: Kajsa Thuresson Foto: Caroline Spångberg

Sjukvårdspasset kom till nytta

Morgonen därpå skulle vi traska tillbaka till lägerplatsen igen men bara en kort stund på tillbakavägen vrickar en i min patrull sin fot. Hon skriker till och snabbt som attan kastade vi andra av våra ryggsäckar. Jag och David höll tryck på det vrickade stället och under tiden plockades en elastisk binda fram. Jag har aldrig varit med om att vi varit så snabba och samspelta vid en skada innan, det var tur att vi nyligen hade gått igenom hur man skulle göra på ett av passen. Vi väntade en halvtimme och gick sedan vidare när den skadade kände sig redo, det blev en lång men skön fikapaus. Efter hajken hade vi en heldagsaktivitet i form av mountainbiking, paddling eller en kortare vandring. Jag hade valt mountainbiking men vi var en för mycket i den gruppen så det fick bli lottning och på nitlotten stod det ”Kajsa”. Jag och min kompis Matilda valde att åka med på paddlingen istället. Vilket

var väldigt mysigt men när vi kom ut till sjön blev det bara grundare och grundare, tillslut fick vi hoppa av och gå med kanoten. Vi gick en bra bit tills det blev lite djupare och mer eller mindre gick att paddla. Dock blåste det rejält från höger och jag som satt bak under hela paddlingen skulle ju styra upp detta. Tyvärr kan jag bara svänga på ena sidan vilket innebar att jag bara kunde paddla på den vänstra sidan. Jag har nog aldrig varit så trött i min arm förut men vi fick ut många glada skratt från den utmaningen.

Lärdom för livet

Från min kår åkte sex oerfarna scouter till fjällen med lust på äventyr och hem åkte sedan sex scouter med minnen och lärdomar för livet. Jag tackar de fantastiska ledarteamet för ett underbart läger!

”Från min kår åkte sex oerfarna scouter till fjällen med lust på äventyr och hem åkte sedan sex scouter med minnen och lärdomar för livet.”

Temasidor LĂ¤gersommar

Vad tar du med dig från Aurora??

KAOS på Aurora

Jacob Friman, Värends scoutkår Civilkuragepasset och allt som KAOS-övningen gav.

Konflikter behöver inte vara ett problem, men människors beteenden i en konflikt kan vara det. Med hjälp av KAOS-modellen fick deltagarna på Aurora konkreta verktyg för att som tredje part kunna ingripa mot kränkningar och förtryck. Text: Ellen Garnwall Foto: Caroline Spångberg

Nya vänner.

öreställ dig att du sitter på tunnelbanan och plötsligt hör någon börja säga nedsättande saker till en annan människa, enbart baserat på hur personen ser ut. Vad gör du? Vad kan du göra? I många situationer där det pågår en kränkning finns det saker vi som står runtomkring kan göra. Dock är det inte helt lätt att i stunden komma på lösningar. Därför fick deltagarna på Aurora öva på olika sätt att agera i situationer där ett förtryck eller en kränkning pågår. När vi med hjälp av rollspel övar på och testar olika tekniker att ingripa, blir steget att göra dem i vardagen inte lika stort.

Med KAOS-modellen blir det tydligt att det finnas många fler sätt att ingripa på för att bryta kränkande situationer. Genom att låtsas ramla omkull kan du avleda uppmärksamheten. Ett sätt att stödja den utsatta personen är att helt enkelt sätta sig bredvid den som blir utsatt och fysiskt visa sitt stöd. Omtolka kan innebära att du ger personen som beter sig illa en chans att visa en annan sida av sig själv, genom att exempelvis fråga vad klockan är. Det är dock viktigt att poängtera att alla situationer inte är lämplig att ingripa i.

KAOS-modellen

Under hela arbetet med lägret Aurora var ett återkommande tema omtanke och ansvar. Omtanke om natur, miljö och medmänniskor. Det går väl i linje med den välkända raden ”en scout känner ansvar för sig själv och andra”. Likaså är solidaritet en av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser, de andra två är nykterhet och demokrati. Vi människor är hela tiden med och påverkar den värld vi vill leva i. Ett sätt att under lägret betona detta var att prata om civilkurage; att ha mod att ingripa om någon blir utsatt eller stå upp för sin sak även om det innebär en personlig risk.

Vad är då KAOS-modellen? Övningen som användes under lägret är bearbetad av projektet Salams Vänner och bygger på ett utbildningsmaterial om konflikthantering av Klaus Engell-Nielsen. K står för konfrontera, A för avleda, O för omtolka och S för skilja/stödja. En av de vanligaste reaktionerna på vad vi som tredje person kan göra, är att konfrontera personen som beter sig illa. Det är dock en teknik som kan upplevas som obehaglig i ett skarp läge, då fokus kan hamna helt på den som konfronterar.

Gustaf Forsberg, Ånäset Scoutkår

En scout känner ansvar för sig själv och andra

Ida Clemborn, Kristdala Scoutkår

Fjällen och naturen här

Kajsa Thuresson, Fleningen-Ödåkra Scoutkår

Minnena, fjällmiljön och myggbetten.

Temasidor Lägersommar

Lägersommar Hälsningar från några av sommarens läger… Norporee

scouter från 5 kårer till Norporee i Västra distriktet samlade d i Lerums kommun. För ett helgläger vid Härsjönäs lägergår lägerupplevelsen på egen många av scouterna var detta första fort hemifrån, den egna hand utan sin största trygghet: all kom en. Trots regn och rusk så sängen, föräldrar och mobiltelefon Intressemärken stod för en klarade alla av det med gott humör. vitet utifrån vilket märke av aktiviteterna, scouterna valde akti fick scouterna en försmak av de ville jobba med. På lördagkvällen des käpphästar och kvällen nästa års förbundsläger. Det tillverka och mys. avslutades med gemensamt mingel Sibban Andersson, Stora Levene

scoutkår

Campalot

De hemligas ö

Under sommaren har Moheda och Bergs Scoutkår haft ett läger som hette ”De hemligas ö”, med tema – överlevnad – på Kungshol. Lägret hade totalt 36 deltagare i alla åldrar. Lägret bjöd på en mängd roliga akti t anna d blan viteter. – Scouterna fick n, Enå över göra flottar för att ta sig rena vatten med hjälp av naturen, sova i egenbyggda vindskydd, tälja gå dalahästar, bad, laga mat i eldgrop, Car sic Clas på skattjakt och besöka Week i Rättvik. Lägret avslutades med ett vackert lägerbål vid skogensöga och disco!

Johan Grasén, Moheda scoutkår

maren på som blev inställt förra som Campalot 2018 var lägret nu istället anordningsförbudet, och som grund av torkan och eld latsen Hjörnered scoutdistrikt på lägerp nades 2019 av Hallands deltog på lägret tal scoutkårer från NSF utanför Laholm. Ett fler bland annat paddUnder veckan blev det som hade Riddartema. rknad. Mycket spel, gycklarskola och ma ling, bad, vandring, torner Varbergs NSF ra guldkant på veckan! fint väder som satte ext var väldigt treve och Glasberget vilket bodde ihop med Mölnlyck n! ligt så det gör vi gärna ige utkår bergs sco Evelina Sundberg, Var

Seglarkvällar i Moheda

ition I Moheda Scoutkår har vi en lång trad varje s av segling. Detta kommer till sin spet i distrikr sommar då vi själva samt övriga kåre Vi g. brukar tet kommer för att segla varje tisda våra fylla både våra större segelbåtar och att segla optimistjollar. Här kan alla lära sig vara läskigt och vara på sjön. Och visst kan det lite sjövana när det lutar men det är inget som kan bota! Johan Grasén, Moheda scoutkår

Gamecamp

Vallentuna, Nacka Boo, Hällan Sundsvall och Östersunds scoutkårer drog till Kungshol för att spela på Gamecamp. På lägerområdet fanns det en portal som scouterna gick igenom dagligen för att komma in och ut ur spelvärl den. Vi fick besök av analoga Fia (Fia med knuff ) och digitala Super Mario som var lite oense om hur ett spel ska spelas. Under veckans gång spelades det bland annat Cluedo - Vem var det som egentligen mördare doktor Svart, med vilket mordvapen och var ägde mordet egentligen rum? Fortnight, Super Mario, Pokemon, Minecraft, Jakten på den försvunna diamanten och Stratego . Slutligen kom Fia och Super Mario fram till att spel faktiskt kan spelas på olika sätt. Tina Glandin, Vallentuna scoutkår

Läger i Storvallen

Sörmlandsdistriktets kårer med en upptäckar-, en äventyrar- och en föräldrapatrull gick dags vandringar och gjorde utflykter, bland annat till Vind arnas tempel. Patrullerna gjorde också en tvådagar svandring från Rundhögen mot Ulvåtjärn med tält, varma kängor, kämpig terräng, mygg, bad och fina naturupplevelser. Vid utflykten till fjällstationen vid Stor ulvån hittade vi en perfekt badhåla för att svalka oss i. Vid sista kvällens lägerbål, när det var utlyst eldningsförbud och termometern kl 21 stannade på 27 grader, delades lägermärken ut av lägerchefen Thor Andersson. Anne Norstedt, Flens scoutkår av

Wildscouts

Nästan 180 scouter från nio scoutkårer i mellersta Sörmland slog läger vid Brittmäss vid Gilwell utanför Sparreholm under Kristi Himmelfärdshelgen. Även Eskilstuna och Stigtomta NSF var deltagare i lägret. Under fyra dagar fick scouterna utföra uppdrag indelade i Björnar och Lejon. Patrullerna var ganska många, så de fick en siffra efter sitt patrullnamn, för att hålla reda på varandra. På invigningen dök det upp en mystisk figur som visade sig vara Vägvisaren, som gav råd och tips och berättade hur det hade gått under dagen. Hen kom fram vid flera tillfällen och den magiska kulan hen hade med sig hjälpte patrullerna i uppdragen. På schemat stod bågskytte, prisjakt, klättring, skattjakt och paddling. Och matlagning, lägerbål och springa till varandra mellan byarna – också förstås. Under dagarna genomfördes de olika uppdragen, och när man visade sig ha extra bra samarbete i patrullen, delades det ut guldklimpar som sparades i patrullens påse. Dessa växlades sedan in så att de med flest guldklimpar fick välja aktivitetsbox först. Det var våffelgräddning, gör ert egna spa, godistillverkning, pimpa ert läger med mera. Sista dagen utmynnade i grenvisa tävlingar, ju äldre scouter desto tuffare grenar. Det var kottkastning, hinderbana, spikislagning och ålning under rep bl.a. Patrullerna som vann, fick tjusiga guldmedaljer som dessutom var ätbara! Så avslutades fyra härliga dagar då scouter från mellersta Sörmland lärt känna ännu lite fler kompisar från andra kårer, och vårt goda samarbete stärktes ytterligare ett snäpp. Anne Norstedt, Flens scoutkår av NSF

NSF

Lägersommar Temasidor

Bright Minds på export till USA Sara åkte tillsammans med Karin och Madeleine till West Virgina i USA för att delta på Världsscoutjamboree och hålla workshops. Där träffade de scouter från hela världen för att lyfta djupa och viktiga frågor kring allt från alkohol, mens till demokrati. Text: Towe Bengtsson Foto: Jean-Pierre Pouteau

nget världsscoutjamboree är det andra likt, men något som faktiskt återkommer är GDV (Global Development Village). En plats för organisationer från världens alla hörn som erbjuder deltagarna möjlighet att diskutera och reflektera kring de lite större frågorna. I år var det stora temat för GDV:n de 17 globala målen. Det var dit Sara och hennes kompisar tog Bright Minds.

– Bright Minds är ett material utveck lat av Nykterhetsrörelsens Scoutför bund, som tar sig an lite mer djupgående ämnen så som klimat, demokrati, jämlikhet och alkohol. Det är ett diskus sionsmaterial som får deltagarna att reflektera över nutiden, dåtiden och sina egna tankar. Men som också ger möjlighet att lyssna på andra, berättar Sara Hill, en av de som ansvarade för Bright Minds på plats i West Virginia.

Hur kommer det fungera?

Sara Hill, Karin Levenstedt och Madeleine Rapp, valdes ut från NSF för att åka till Världsscoutjamboreen och hålla i workshopparna. Förberedelserna började långt innan jamboreen eftersom materialet också var nytt för dem. – Vi funderade mycket på hur det skulle fungera på plats. Materialet är riktat till lite äldre scouter, så vi ändrade för att det skulle passa deltagarna bättre. Men Sverige kan ju också på många sätt vara annorlunda och lite längre fram

Sara, Karin och Madeleine tillsammans med det gäng ISTare, funktionärer, som hjälpte till med Bright Minds under lägret samt fd. generalsekreteraren för FN, Ban Ki-moon.

än andra länder. Det finns ju länder där det till exempel inte är okej att vara homosexuell. Vi tog såklart inte bort de delarna i workshoparna, men vi behövde fundera på hur vi skulle göra. Man måste få vara med i diskussionen även om man kanske inte håller med, för det är ju så man lär sig något, berättar Sara.

Tre olika teman

De valde ut tre olika teman för workshops. Klimat, demokrati och jämlikhet samt alkohol och utveckling. – Jag tycker att det gick förvånansvärt bra om jag ska vara ärlig. När vi hade klimatworkshopen upplevde jag att många var väldigt medvetna. Många unga kan väldigt mycket och man kunde se att de diskuterar klimatet mycket. I workshopen om demokrati och jämlikhet blev det stora skillnader i diskussioner beroende på vart deltagarna var ifrån. Sara berättar att de inför jamboreen funderade mycket på en övning som handlade om mens. De diskuterade fram och tillbaka ifall de skulle ta bort den och om den passade, men valde tillslut att ha kvar den. – Det är lite svårt att stå och prata med 15-åriga amerikanska pojkscouter om mens. Det är en konstig konversation att ha, vilket det ju inte borde vara, men det är det ju ändå. Jag tänkte att de inte alls skulle tycka att det var kul och tänk om de tycker att det är jobbigt. Men sen kom jag på att det ju är exakt därför vi gör detta! Det gör stor skillnad för dom! Och de sa efteråt att det hade varit jätteintressant, och att det ju faktiskt är en jämlikhetsfråga! Den sista var om alkohol, och den berättar Sara att hon tyckte var väldigt rolig att hålla i. För scouterna hade så olika uppfattningar och historier om alkohol och andra droger. I vissa länder

är alkohol i stort sett förbjudet, och i andra länder är det helt lagligt att köpa cannabis. – När vi berättade om svensk scouting och framförallt NSF:s syn på alkohol, då var det många som sa att det var likadant i deras länder. Men i diskussioner sen kom det fram att hos de flesta så var det ju inte så. Utan alkoholen kom fram så länge alla var tillräckligt gamla. Alkoholen skärmar ju av och stänger människor ute, antingen av ålder eller något annat. För mig är scouterna ett av väldigt få ställen där man inte behöver sitta och förklara och argumentera för sitt val att inte dricka. En plats där normen är omvänd. Jag hoppas att det gav lite nya tankar och reflektioner till andra scouter.

Dagens ungdom

En viktig lärdom Sara tar med sig från sitt deltagande på GDV:n och världsscoutjamboreen är att hon lärt sig mycket om ”dagens ungdom”. – Jag tycker inte att man ska underskatta personer bara för att de är unga. Jag tror att ungdomarna har lika komplexa tankar som vuxna, men lite svårare att utrycka dom. Det ska man inte missta som att de inte förstår eller är dumma, men det var lite så folk behandlar dem. Sara konstaterar också att det faktiskt oftast var de äldre, scoutledarna, som var mer trångsynta och skeptiska än ungdomarna. Ledarna hade svårare att diskutera och ta till sig materialet än

ungdomarna, oavsett om det handlade om klimat eller alkohol. Det är viktigt att ta svåra diskussioner, det är de svåra diskussionerna som spelar roll berättar Sara. – När jag var på jamboree när jag var 14, det var så många saker jag inte fattade då. Men som jag uppskattar nu i efterhand. Jag hoppas att de vi träffade kanske inte heller förstått allting. Men om några år kan tänka att just ja, det var första gången på jamboreen i USA som jag tänkte sådär eller diskuterade mens eller politik.

World Scout Jamboree 2019 Världsscoutjamboree är ett stort internationellt scoutläger för scouter mellan 14–17 år. Det hålls vart fjärde år på olika ställen i världen. 2011 var det i Sverige, 2015 i Japan och 2023 kommer det vara i Sydkorea. Årets världsscoutjamboree lockade över 40 000 deltagare från nästan hela världen.

Bright Minds Ett material som innehåller sju olika workshops med olika teman kopplade till samhälls utveckling. Materialet riktar sig främst till utmanarscouter och unga vuxna. Här kan du läsa mer: www.nsf.scout.se/bright-minds

Föräldramöten

Under förbundsmötet 2017 togs det beslut om att vi ska bli 70 nya avdelningsledare för att kunna erbjuda mer och bättre scoutverksamhet. Nu närmar sig ett nytt förbundsmöte och tack vare hårt arbete i kårerna är vi nära att nå det målet!

Kreativa möten

Föräldrar deltar redan på många föräldramöten och är kanske vana vid att ett föräldramöte ser ut på ett speciellt sätt.

I kåren har ni möjlighet att vara kreativa när ni planerar inför föräldramötet! Kanske kan ni låta scouterna lära sina föräldrar ett enklare hantverk, ha en frågesport eller ha ett panelsamtal om vad som fått er vuxna att engagera er som ledare i kåren. Det är inte bara föräldrarna som uppskattar dessa tillfällen, utan många scouter tycker också det är roligt att visa upp för sina föräldrar vad de gör på scouterna.

Stort intresse

Landskrona scoutkår är en av de kårer som bjöd in till föräldramöte under våren 2019, i samband med sitt påskfirande. Mötet började med en gemensam lek och aktiviteter utomhus, innan föräldrarna fick följa med in i lokalen för ett kortare informationsmöte. Samtidigt fixade kårens äventyrare fika som de bjöd föräldrarna på i slutet av mötet.

Föräldrar vill hjälpa till

Efter föräldramötet uttryckte flera föräldrar att de gärna vill hjälpa till i kåren vid olika tillfällen eller till och med funderar på att engagera sig som ledare. Kåren hittade även vuxna som erbjöd sig att följa med och hjälpa till på kårläger! FOTO: TORKEL EDENBORG

ånga av dem som valt att engagera sig som nya ledare i kårerna är föräldrar till scouter som antingen nyss gått med eller redan varit med i vår verksamhet ett tag. För att ge föräldrarna en inblick i vår verksamhet och väcka intresse hos dem, är det många kårer som har haft föräldramöten det senaste året. Med lite praktiska scoutaktiviteter blir det snabbt ett roligt och spännande tillfälle där föräldrarna inte bara får höra om, utan också uppleva, en liten del av vad som är så kul med scouting!

Text: Sara Stan, Maria Hellzenius Foto: Landskrona scoutkår

Nyfiken

på scouting? Måndag 11 sept ember Kl. 18.00–19.30

Välkommen på föräldramöte! Un der kvällen kommer vi tills amma scouting är för någ ns att prova på vad ot. Vi kommer att olika scoutaktiv testa på iteter mer om vad vi kom och självklart berätta mer göra i scoute under hösten. rna Tillsammans me d scouterna kom mer vi avsluta kvällen med ett lägerbål som scouterna själva planerat. FOTO: TORKEL EDENBORG

Vi kommer att var a utomhus, så klä dig varmt efter väd er!

Föräldramöte gav flera ledare

Ann-Marie, ”Ammi” Sjöstrand, ledare i Landskrona scoutkår berättar om föräldramötet och vad det gav för reslutat, såhär ett halvår efter mötet. Vad tyckte ni om att ha ett föräldramöte? – Vi tyckte det var väldigt givande! Det var fullt hus och blev hur trevligt som helst! Jag tyckte att vi hade ett väldigt bra upplägg, det hade vi planerat tillsammans med vår verksamhetsutvecklare. Vi gjorde en del aktiviteter tillsammans allihop och eftersom det var påsk så flög vi bland annat kvast och rullade ägg. Det är viktigt med föräldrasamverkan! Vad var ert syfte med föräldramötet? – Det var så fint att få samla både föräldrar och barn i det här arrangemanget. Men det gav också tillfälle att samla föräldrarna för att informera om oss och vad vi håller på med för att ge dem en större inblick i vår verksamhet.

Dessutom fick vi möjlighet att ställa en mer organiserad fråga om det var någon förälder som skulle vilja hjälpa till eller testa på att vara ledare.

Hur gick det?

– Det gav resultat! Det var tre pappor som tidigare visat lite intresse, men i och med föräldramötet kunde vi fiska upp dem på ett naturligt sätt och nu är de med som hjälpledare och har varit med på läger! Idag har vi sammanlagt fem föräldrar som ställer upp regelbundet. –Det är så skönt att veta att vi kan ringa dem och höra om de kan hjälpa till. Vi är så nöjda!

Tips för framgångsrika föräldramöten:

• Varva information med praktiska scoutaktiviteter. Låt exempelvis scouterna lära föräldrarna hur man sätter ihop ett stormkök eller låt föräldrarna gå ett ljusspår. • Medan föräldrarna får informa tion kan ni låta scouterna förbereda något gott fika att bjuda på, kanske kanelbullepinnbröd eller skrabbelurer. • Ta in extra vuxna från kåren som kan hjälpa till. Det är bra om några ledare har möjlighet att ta hand om scouterna när andra ledare tar hand om föräldrarna. • Kontakta er verksamhetsut vecklare för att få hjälp! Verksamhetsutvecklaren har ofta möjlighet att vara med på föräldramötet om ni önskar det. • Slå ihop föräldramötet med en familjedag! Varför inte bjuda in föräldrarna till valborgsfirande i kåren med familjeaktiviteter och samtidigt ta tillfället i akt för ett kortare informationsmöte? • Samla in kontaktuppgifter till de föräldrar som önskar engagera sig och hjälpa till i kåren och var noga med att följa upp personligen kort efter mötet! Det kan vara bra att utse en person i kåren som ansvarar för att få med föräldrarna i verksamheten. • En del föräldrar vill inte genast bli ledare i kåren men kan tänka sig hjälpa till ibland. Ta vara på dessa personer – kanske är det de som bestämmer sig för att bli ledare följande termin!

Unga Spirit

Ta med en kompis!

Är dina kompisar lite nyfikna på vad du egentligen gör när du åker på scoutläger? Blir de avundsjuka när du efter ett tisdagsmöte berättar om allt du får göra? Text: Towe Bengtsson Foto: Caroline Spångberg

couting blir ännu roligare ju fler vi blir, då får vi fler kompisar att lära känna och fler idéer till äventyr att upptäcka. Ibland är det lätt att glömma bort att fråga sina kompisar om de vill följa med. Har du frågat din kompis i skolan om hen vill följa med till ett scoutmöte? Ibland kan det kännas läskigt att bjuda med sin kompis på något man själv

gillar mycket. Men det kan också vara läskigt att för första gången följa med till något där alla känner varandra redan.

Läskigt att vara ny

Skolterminen har precis börjat och scoutmöten, fotbollsträningar och körträffar likaså. Det brukar betyda att det kan komma nya personer till ditt scoutmöte eller din klass. Då är det

viktigt att tänka på hur man är och hur man beter sig mot den personen. Tänk på att fråga om hen vill vara med. Förklara och visa lite extra i början. Scoutmöten kan vara konstiga och alldeles annorlunda för en person som aldrig varit på ett innan. Var lite extra snäll, det är läskigt att vara ny. Det viktigaste av allt, tänk på hur du själv hade velat bli behandlad om det var du som var ny.

Vad ska man tänka på när det kommit en ny kompis till scouterna?

Maximilian

–Man ska försöka bli vänner. Man kan gå fram och säga hej och fråga: vill du leka?

Moa

–Jag brukar tänka att jag ska gå fram och hälsa först och främst. Man ska vara snäll också.

Oliver

–Om det är någon som kollar på lite, då ska man säga kom med, du får också vara med!

Selma

–Säga hej!

Elvira

–Man ska bjuda in, och visa den runt.

Unga Spirit

Krokar

kan man aldrig få för många av

Kanske behöver ni någonstans att hänga upp jackor och väskor när ni samlas i skogsgläntan? Eller en ny krok för hajkminnen i patrullyan? Eller kanske rent av en krok för nycklarna hemma i hallen? Gör en själv! Text & foto: Caroline Spångberg

Du behöv er: En pinne med klyk a Kniv och såg Något att med, sur sätta upp kroken rgarn ell er skruv Eventuell t en plan ka att fästa krok en på Plåster if all ter med k du slinniven

roken du ska ha k d a v å p a r Funde a på en sedan red m stor till och leta lyka i lago k n e d e m pinne lek. , du får inte ansrätten m e ll a å p ande träd Tänk ryta av lev b r e ll e r e såga n llåtelse! ägarens ti utan mark

att du får en Såga av pinnen så rm på kroken. fo h lagom längd oc r på hur du ska Tänk innan du såga n är klar. Ska du fästa kroken när de och skruva borra igenom pinnen eller en vägg ? upp den på en planka på ett träd? Eller surra fast den kroken så att Anpassa formen på a placera den. den passar där du sk

3 4

Dags att börja skala av barken på pinnen och tälja till kroken. Tälj tills du fått en fin form och du är nöjd med din kr ok.

Montera kroken dä r den ska sitta och prova de n!

Internationellt

– Jag vill gärna ha en ordentlig utbildning

Bland norra Thailands många apelsinodlingar lever arbetarna under ansträngda förhållanden. Många av dem har tvingats fly från sitt hemland Myanmar i jakten på trygghet och jobb.

är finns organisationen APCYF, en organisation som framförallt hjälper barn som följ med sina föräldrar över gränsen. Så att barnen ska få möjlighet att gå i skolan och utbilda sig. Men de jobbar också mycket med att minska alkoholkonsumtionen och skapa en tryggmiljö för barn och unga. Kanjana är 15 år och går i nionde klass. Hon berättar att familjen inte hade någonstans att bo när de flyttade hit, så de bodde på apelsinodlingen. –Jag föddes där, berättar hon. När mina föräldrar arbetat ihop lite pengar lyckades de bygga ett hus här i byn tillsammans med andra som flytt från Myanmar. För Kanjana är möjligheten att få gå i skolan jätteviktig. –Jag vill gärna ha en ordentlig utbildning, men jag vet att det blir svårt. Mina

Text:Towe Bengtsson Foto: Pierre Andersson

föräldrar har knappt råd att låta mig gå i grundskolan, egentligen skulle jag behöva hjälpa till genom att jobba jag också. Jag vill utbilda mig så att jag kan få ett bra jobb för att tjäna pengar och ta hand om min familj. Dessutom vill jag kunna använda min kunskap och utbildning för att utveckla mitt samhälle.

Alkoholmissbruk

Efter en tuff arbetsdag på odlingarna går ofta kvinnorna hem och lagar mat och männen samlas för att dricka alkohol. Alkoholmissbruk är extra vanligt bland arbetarna då alkoholen sägs kunna rena en från gifterna som arbetarna får i sig via besprutningen av apelsinerna. Det leder i sin tur ofta till en mer ansträngd ekonomisk situation samt våld i hemmen där kvinnor och barn blir särskilt utsatta.

–Därför jobbar vi inte bara med att se till att barnen kan gå i skolan utan vi arbetar också med att utbilda föräldrarna om alkoholens baksidor. Så att de skall sluta dricka och att hemmet skall bli en trygg plats för barnen, säger Abdul Duandeetaweerat som jobbar på organisationen APCYF.

Hållbar utveckling

Kring apelsinodlingarna arbetar IOGT-NTOrörelsen tillsammans med organisationen APCYF, för att se till att barnen får en tryggare uppväxtmiljö. Organisationen arbetar med att ge barnen tillgång till deras grundläggande rättigheter så som undervisning och sjukvård. För att utvecklingen skall bli hållbar och för att barnen skall kunna stanna i skolan på lång sikt så behövs det åtgärder mot alkoholkonsumtionen. Därför arbetar APCYF mycket med påverkansarbete och utbildning gentemot föräldrar och beslutsfattare kring alkoholens konsekvenser. APCYF har kontakt med över 400 barn mellan 0–18 år

IOGT-NTO-rörelsens övriga Världens Barn-projekt Thailand – VCDF, Volunteers for Children Development Foundation

I norra Thailands största stad Chiang Mai finns många familjer som lever under fattiga och svåra förhållanden. För att försörja sig och familjen tvingas barn ut på gatorna för att tigga eller sälja varor, men även för att sälja sina egna kroppar för sexuella tjänster. En stor del av barnen kommer från bergstrakterna mot gränsen mot Myanmar, och ofta saknar de medborgarskap och identitetshandlingar vilket gör att de inte får möjlighet att gå i skolan. Inte sällan finns missbruk med i bilden och många barn har föräldrar som sitter i fängelse. Men det finns en organisation som engagerar sig för de här barnen, VCDF, och dem stödjer IOGT-NTO-rörelsen via Världens Barninsamlingen.

Thailand – CAM, Church of Christ Aids Ministry Thailand

CAM är en kristen organisation som hjälper utsatta barn med att bevaka deras rättigheter, utbildning och vård. Många av barnen är smittade av HIV. CAM ser till att kunskapen om kopplingen mellan alkohol och HIV höjs och arbetar mot fördomar mot Hiv-smittade.

Uganda – KYDA, Kawempe Youth Development Association

Organisationen KYDA arbetar med att nå ut till gatubarn och unga som lever på gatorna i slummen i Kampala, Ugandas huvudstad. De har socialarbetare som arbetar för att förbättra barnens

psykosociala och fysiska förutsättningar för ett bättre liv. Barnen får skoluniformer och stöd att komma tillbaka till skolan. Föräldrarna får ökad kunskap om alkohol och droger och stöd i sitt föräldraskap.

Tanzania – IDYDC, Iringa Development of Youth, Disabled and Children

IDYDC finns i Iringa provincen där de dels arbetar för att stärka utsatta barn, barn som lever på gatan och barn med funktionsnedsättning. Genom sitt center får barnen möjlighet att gå i skolan, äta och sova tryggt. Genom arbetet med familjeåterförening – arbetar IDYDC för att barnen så snabbt som det går – ska flytta ”hem” till föräldrarna eller andra vårdnadshavare. Det viktiga är att barnet får en trygg miljö och därför utbildas och stärks även de vuxna i sitt föräldraskap. IDYDC arbetar även med byar för att invånarna ”underifrån” ska ta fram lokala lagar som begränsar tillgången på alkohol i byn. Det kan vara åldersgränser, hur många barer som får ha öppet varje kväll och när de ska stänga. De här regleringarna har visat sig vara mycket framgångsrika för att minska våld, misshandel och fylla i byarna.

Vad är Världens Barn Varje år samlas miljontals kronor in genom gåvor från allmänheten till Radiohjälpens riksinsamling Världens Barn. Pengarna från insamlingen ger några av de barn som har det allra tuffast en chans till drömmar, hälsa, skola och trygghet. Världens Barn är ett samarbete mellan Radiohjälpen och 14 svenska biståndsorganisationer, där IOGTNTO-rörelsen är en. Insamlingen till Världens Barn ger möjlighet för tusentals barn runt om i världen att få en barndom. En barndom med utrymme för fantasi och en framtid att drömma om.

Vad räcker pengarna till? 30 kr räcker till tandkräm, tvål och skolmaterial för fem barn. 50 kr räcker till lunch och mjölk för en skolelev i fem dagar. 100 kr räcker till resor och måltider för ett barn som behöver åka till sjukhus. 200 kr räcker till den obligatoriska skoluniformen för sportaktiviteter för ett barn som går i statlig skola.

Julia Carlbäcker

Personligt

Namn: Linn Jansson Ålder: 30 år Yrke: Sjuksköterska

Lägerchef för första gången Under en vecka i augusti fick Utmanare möjlighet att åka till Storvallen för att uppleva lägerliv i fjällvärlden under lägret Aurora. De fick testa på cykling, paddling, fjällsäkerhet, fjällvett, hajk och samtal om civilkurage och miljö. Bakom det fullspäckade schemat stod lägerchef Linn Jansson med sitt lägerteam. Det blev en minnesvärd vecka, inte minst för Linn själv. För henne blev Aurora en viktig läroprocess där hon fick bygga upp sin ledarskapsstil och testa på en ny form av ledarskap. Text: Maria Hellzenius Foto: Caroline Spångberg

är Linn Jansson fick frågan om att vara lägerchef för Aurora var hennes spontana reaktion att säga nej. Hon hade aldrig tidigare lett eller varit med och arrangerat något så stort och tänkte att hon inte var rätt person för uppdraget. Men så började hon tänka efter: ”Jag fick ju faktiskt frågan av någon som trodde att jag skulle klara det och det stärkte mig. Det passade mig också ganska bra i livet att våga testa något nytt. Sen när jag fick veta att det skulle vara i fjällen så kändes det rätt. Då sa jag ja.” Linn känner sig hemma och trygg i fjällen och hon vill få fler att känna likadant. ”Programmet i sig är ganska givet när man är på fjället, det är viktigt att prata just fjällsäkerhet och sen att ta sig ut på hajk”.

Lösningsfokuserad

Linn reflekterar över skillnaden på att vara lägerchef och att vara scoutledare i kåren och kommer fram till att det skiljer sig ganska mycket från varandra. ”För mig har det varit en enorm läroprocess, lite av en bergochdalbana. Att vara scoutledare handlar för mig om att stötta mina scouter i att själva fatta beslut och våga testa saker, men att vara lägerchef handlade mer om att fatta snabba beslut hela tiden, att vara den sista beslutsfattaren och det var jag inte van vid”. Och många snabba beslut har Linn varit tvungen att fatta, såväl innan, som under lägret. Yttre faktorer så som att fjällvädret kan ändras otroligt snabbt och alla risker det innebär måste tas i beaktande:

”Vi fick ändra, tänka om, bolla saker och sen hitta nya lösningar i stort sett varje dag. Då gäller det att vara lösningsfokuserade. Men alla deltagare kom iväg på sin hajk, sov i sina tält och kom tillbaka, det var en stor ’win’ känsla”!

behövs och hur skönt är det inte när en funktionär redan första dagen utbrister, ’jag tar toaletterna, det är jag bra på!’ Det är ju kanon, det är bra att vi gillar att göra olika saker”.

Ta tid till att lyssna

Mentor – en bra idé

Som scoutledare beskriver Linn sig själv som ödmjuk och att det är viktigt för henne att få tid till att lyssna in alla, ta in deras önskemål och idéer för att hitta en så bra lösning som möjligt. ”För mig är det viktigt att alla upplever att de är delaktiga och att jag som ledare kan stärka dem genom att lyfta deras starka sidor”. Det är något som präglade fasen av att få ihop ett lägerteam och ett funktionärsteam. ”En drivkraft jag hade när jag satte ihop teamen var att få en stor spridning i ålder och erfarenhet och det tycker jag verkligen att vi fick till! Den yngsta ’funktionären’ var 4 månader och den äldsta 70 år, där alla hade olika styrkor och erfarenheter. Det blev riktigt bra. Alla kompetenser

Slutligen reflekterar Linn över hur det blev och om det var rätt beslut att vara lägerchef för ett större arrangemang. ”Jag är så nöjd med slutresultatet, att vi genomförde alla aktiviteter. Men också att det inte bara var action hela tiden, utan att vi också hade tid att prata och lyssna på varandra. Jag är också nöjd med att vi var ett så kompetent och åldersblandat team. Om någon funderar på att vara lägerchef för första gången så skulle jag tipsa om att våga bolla idéer och tankar med någon som tidigare varit lägerchef, att ha en mentor”.

”För mig är det viktigt att alla upplever att de är delaktiga och att jag som ledare kan stärka dem genom att lyfta deras starka sidor.”

Förbundsnytt

Vad är en patrull för dig?

Uppdatering från Förbundsstyrelsen

Helgen den 17-18 augusti hade förbundsstyrelsen sitt sista möte inför förbundsmötet som är i höst. Mötet hölls i fina Västervik och vi jobbade hårt med arbetsplan, FS-förslag och svar på motioner. Under lördagkvällen träffade även förbundsstyrelsen lokala scouter från området på middag. FS genom Amalia Ideborg

Vad är en patrull för dig? För mig handlar patrullen om att upptäcka, testa och våga nya saker tillsammans. Med gamla och nya kompisar.

FOTO: TORKEL EDENBORG

Där man tar vara på varandras erfarenheter och egenskaper för att komma framåt mot sitt mål, oavsett om det är att ge sig ut på en fjällvandring, laga mat på läger eller att lösa ett chiffer. Det är där man vågar prova utan att vara rädd för att misslyckas, där man tar vara på varandras olikheter. Det är den lilla gruppen där alla är lika viktiga. Det kan vara en styrelse, ett arbetslag eller en scoutpatrull. En grupp med människor som har ett gemensamt mål eller uppgift. En patrull behöver en blandning av olika individer och när vi jobbar tillsammans i en patrull kan vi föra ihop allas bra egenskaper. Då blir vi mycket starkare än om vi skulle lösa uppgiften var och en för sig. Alla av oss har kanske inte upplevt det där spännande med att vara med i en scoutpatrull när vi var yngre. Att vara i en grupp med sina scoutvänner där man upptäcker och lär sig saker tillsammans. Men ni ledare ger de barnen vi möter i verksamheten i dag möjlighet att få uppleva det. Och jag tror att vi kan vara överens om att det är där i patrullen vi lär oss om solidaritet, om demokrati och att stå upp för varandra!

Karin Wester, Förbundsordförande i NSF.

Sjung och dansa för Världens barn Alldeles snart är det dags att samla in pengar till världens barn. Hur brukar ni göra i er kår? Klara och Ronja från Fagersta berättar om sitt arbete med insamling.

i samlar in pengar till Världens Barn för att svårt utsatta barn i andra länder ska få det bättre. Under ett scoutmöte brukar vi stå med bössor utanför affärerna. Ett år provade vi att ha bazar med loppis och fika och där vi uppträdde. Men det har gått allra bäst när vi har stått vid affärerna, då har vi fått mest pengar. Det svåraste med skramlandet är

nog att få folk att skänka en slant, många går bara förbi. När man försöker få folk att ge pengar så behöver man vara glad, vi brukar sjunga och dansa ibland. När vi har varit ute och samlat in med bössorna så åker vi tillbaka till lokalen och fikar, vi räknar pengarna också så vi får reda på hur mycket vi har samlat in under kvällen. Klara Wester och Ronja Wester

Jubilerande kårer

Planera er Vit jul-aktivitet redan nu!

IOGT-NTOrörelsens stora gemensamma kampanj Vit jul startar snart. Ska vi försöka slå NSF:s rekord på antal Vit jul-aktiviteter i år? Redan nu kan ni i kåren börja fundera på vad ni kan göra under jullovet som ni kan bjuda in fler till. Kanske en tomtevandring, ett januaridisco eller ett julpyssel? Det finns aktivitetsbidrag att söka och stöd från förbundet att få gällande kommunikation och idéer. Håll utkik för mer info och tveka inte att höra av er om ni har några frågor.

I nästa nummer av tidningen tänkte vi uppmärksamma de kårer som jubilerat under året. Är ni en av dem? Hör då gärna av er till caroline.spangberg@ nsf.scout.se.

Magnus får GA-märket

Under midsommarfirandet på Kungshol tilldelade förbundsstyrelsen Magnus Myrenhammar Gustaf Adolfs-märket. Magnus har varit aktiv ledare i NSF sedan 1995 och har under den tiden lagt mycket av sitt engagemang på utbildningar, suttit i förbundsstyrelsen och stiftelsen för Storvallens fjällstugor. Parallellt med sina engagemang på nationell nivå har Magnus också varit aktiv i Östersund Scoutkår både som ledare och som ordförande. Magnus har ett hjärta som brinner för kåren och har med sitt engagemang på många sätt hjälpt till att få andra att engagera sig för scouting på alla nivåer.

Förbundsmöte 2019 Ledfyren till Alexander

På världsscoutjamboreen i Nordamerika delades Scouternas förtjänstmärke Ledfyren ut till Alexander Jonsson för: ett engagerat, lyssnande och inkännande ledarskap. Förmåga att läsa av situationer, och agera med mognad och omsorg. En tydlig kommunikatör som löser problem löpande. En god kamrat och kollega. Ett stort engagemang för scouterna och kåren.

Nu är det mindre än en månad kvar till NSF:s stora demokratifest! Då ses vi i Älmhult, i Småland, för att bestämma om vår gemensamma framtid, diskutera baja-maja-märken och budget och kanske gör en ny bekantskap. Du kan hitta alla FM-hand lingar på www.nsf.scout.se/ fm2019. Och vill du diskutera det du läser, ta då chansen att göra din röst hörd på vårt digitala påverkanstorg VoteIt.

Leda scouting – med nykter touch!

Leda Scouting med nykter touch är utbildningen för dig som är ny som ledare eller inte tidigare har deltagit i någon scoutledarutbildning. Kursen består av teori, praktiska övningar och många tillfällen att uppleva scouting. Utbildningen hålls av ledare från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och kommer även innehålla pass där drogfrågan aktualiseras. Du kommer under kursen:

• Förståelse för vad som gör scouting till scouting • Kunskap om hur du planerar ett möte • Förståelse för vad ett ledarskap baserat på Scouternas värderingar innebär, och hur det ger ett stödjande och lyssnande ledarskap 26–27 oktober, Stora Levene Läs mer och anmäl dig på www.scouternasfolkhogskola.se

Utbildning Det finns många utbildningar att gå framöver! Här är några men du hittar alla utbildningar och mer information om dem i kurskatalogen på www.scouternasfolkhogskola.se Datum Utbildning

Plats Anm. senast

Oktober

12–13 26–27 26–29 26–29

Ditt personliga ledarskap (2 tillfällen) Leda scouting – med nykter touch Leda patrull (2 tillfällen) Leda patrull(2 tillfällen)

Lerum Stora Levene Gråbo Rimforsa

27/9 12/10 06/10 11/10

November

09–10 12 16 16 16 16–17

Leda kår Leda scouting – i korthet (2 tillfällen) Leda scouting – i korthet på arabiska Leda scouting Leda scouting Ditt personliga ledarskap (2 tillfällen)

Skultuna 27/10 Malmö 22/10 Linköping 02/11 Katrineholm 01/11 Gullbrandstorp 02/11 Kirsebo 26/10

Förbundsnytt

Anna Löfgren tilldelas Silvervargen I samband med midsommar firandet på Kungshol tilldelades Anna Löfgren svensk scoutrörelses högsta utmärkelse Silvervargen. Silvervargen kan tilldelas aktiv ledare på nationell nivå för utomordentligt förtjänstfullt arbete för scoutrörelsens bästa. Anna har under lång tid varit delaktig i utvecklingen av scouting i Sverige och Nykter hetsrörelsens Scoutförbund i synnerhet där Anna arbetat med utbildning, information, ekonomi och ledningsfrågor. Anna har varit förbundskassör, förbundsordförande och är nu ordförande i Stiftelsen Kungshols kurs- och lägergård där hon fortsätter skapa goda förutsättningar för scouting i en unik miljö. Annas Silvervarg är nr 205 sedan man började dela ut Silvervargar 1920. Fredrik Krantz

Webshopen Handduk tillverkad i 100% eko-tex-bomull. Beställ på www.nsf.scout.se/webshop

Kungshol firar 70 år med att inviga nya härbret

På midsommardagen bjöds det in till jubileumsfirande på Kungshols kurs- och lägergård utanför Rättvik, dit cirka 180 personer kom för att fira.

töver de som var på plats under helgen för att dansa kring midsommarstången och äta jordgubbstårta, kom ytterligare gäster för att jubilera. En historisk vandring iscensattes flera gånger under dagen, där olika delar av Kungshol visades upp. Vi fick också möta personer som varit viktiga för anläggningen genom åren.

Patrullhärbret Sedan var det dags för dagens stora happening - invigningen av det nya Patrullhärbret. Namnet Patrullhärbret, som härbret fick genom inskickade namnförslag, passar perfekt för det nya huset som har såväl sängar som utrymmen lagom för en patrull. Dagen avslutades med mat i form av bland annat helgrillat vildsvin och sedan hembakade kakor. Josefine Hellroth Larsson

Klartankt.nu är här!

”Du följer med en kompis på en fest där du inte känner så många. En del dricker alkohol, andra inte. När det är dags att gå hem upptäcker du att din kompis nog druckit lite för mycket och ni bor åt olika håll. Vad gör du?”

SF:s nya programmaterial om alkohol och andra droger, Klartänkt, finns nu också på webben! Materialet Klartänkt består av enkla och lekfulla övningar för att underlätta för dig som scoutledare. Övningarna handlar om att bli medveten om sina egna och andras val och om att reflektera över alkohol och andra droger. På klartankt.nu kan du söka fram en eller flera övningar som

passar just dig och dina scouter. Oavsett om det handlar om en liten pausövning eller för att planera ett helt scoutmöte. Gå in på klartankt.nu och läs mer, hjärta gärna också dina favoritövningar.

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

Förbundsnytt

IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Örnsköldsvik

Eftersom NSF också är en del av IOGT-NTOrörelsen så var vi så klart där och höll workshops med Klartänkt och våra andra bra material som vi vill sprida till övriga rörelsen. Vi hade också en monter där vi kunde möta nyktra människor som var nyfikna på scouting. Kongressen hade tre temadagar, Nykterhet, Demokrati och Solidaritet.

år första workshop på dagen med Nykterhet som tema gjorde vi övningar ur Klartänkt. Deltagarna gillade övningarna och gick in med liv och lust för dem. Vi hade med oss material till försäljning i montern, och möjlighet för besökarna att bläddra och kolla mer i Klartänkt i lugn och ro. Under demokratitemadagen gjorde verksamhetsutvecklare Christian Ageland work shopen utifrån NSF:s Värde grundsmaterial. Övningarna hade varit lättare att genomföra med fler deltagare, men då våra workshops låg mitt i lunchrasterna så blev det just denna dag bara några få deltagare. Deltagarna var engagerade och ville få tips på hur de kan jobba med demokratifrågan hemma i sin egen verksamhet. Under lördagen höll jag en workshop i tillgänglighet under solidaritetstemat. Det blev en favorit i repris från kongressen i Karlstad där deltagarna uttryckte att den

30 IOGT 8000 - Tackannons_Scouterna.indd 2

2019-08-28 13:50

borde hela rörelsen ha deltagit på. Där berättade vi hur vi i NSF gjort för att välkomna fler i vår verksamhet, med bakgrunden i Scoutmetoden, Tillsammansmaterialet och motionen till vårt förbunds möte. Detta ledde till att NSF:s hemsida nu går att lyssna på. Framtida sammarbete Workshopdeltagarna var verkligen engagerade, för flera av dem hade ingen aning om hur vi gör saker i NSF. De viste inte heller att vi jobbar så mycket med att tillgängliggöra verksamheten för våra scouter. Det dök upp många frågor om hur vi kan samarbeta i olika grupper just i tillgänglighetsfrågan, och om vi kan starta ny verksamhet tillsammans på olika ställen i landet. Vår monter hade nästan alltid besökare, och det känns som att det var en bra kongress för NSF:s del! Nästa kongress blir 2021 i Jönköping. Elin Martinsson

Patrullen Trygga möten

Minst var tredje år ska alla ledare gå den obligatoriska utbildningen Trygga möten. Hur ser det ut i din kår? Någon som behöver gå den i höst?

Växjö Pride

Anpassat ledarskap webbutbildning

Scouter från Kronoberg deltog på årets prideparad i Växjö. Har ni planer på att göra detsamma i din kår? NSF tog för något år sedan fram ett NSF-kit för prideparader som ni gärna får låna. I kittet ingår en banderoll, en beachflagga och några mindre flaggor. Bara att maila info@nsf.scout.se så löser vi så att grejerna skickas till er.

Scouterna har tillsammans med Friluftsfrämjandet tagit fram en webbkurs för anpassat ledarskap. Är du nyfiken på vad du kan göra för att få din verksamhet tillgänglig för fler? Gå webbkursen och boka sedan gärna en tillsammansworkshop, NSF:s kårutbildning i tillgänglighet, där du och dina ledarkollegor kan fördjupa er ytterligare.

JOTA/JOTI

eBas-året september

Ska kåren vara med på JOTA/JOTI? Det finns märken att köpa i scoutshopen och det är hög tid att beställa nu!

I och med höstens rekrytering av såväl scouter som ledare är det nu dags att lägga in alla nya medlemmar i eBas. Ju förr desto bättre! Det absolut enklaste sättet är att hänvisa nya medlemmar till onlineregistreringen där de själva fyller i alla uppgifter och kåren sedan endast behöver granska och godkänna.

Välkommen Rebecca! Vi hälsar Rebecca Andersson välkom men som verksam hetsutvecklare i NSF. Rebecca började i augusti och jobbar med kårerna i Svea scoutdistrikt.

Rekrytering

Behöver ni fylla på avdelningarna med fler scouter och ledare? Kolla in rekryterings handledningen och Alltid redo. Alltid nykter. beställ rekryterings lv. sjä g mi Alltid broschyrer från webbshopen i dag! www.nsf.scout.se/rekrytera

Alkoholpolitisk helg

Du som är utmanare eller roverscout är välkommen till Alkoholpolitisk helg i Höör, Skåne. Alkoholpolitisk helg är en tvådagarskurs där du får ta del av alkoholens inflytande och deltagande i dagens samhället. Läs mer i kalendern på hemsidan.

På gång September

20-21 Rixhajk, Storvallen

21 Scouternas fredsdag

21 100% scout

Oktober

4-6 Arbetshelg Kungshol, Rättvik

11-13 Förbundsmöte, Älmhult 18-20 Jota/Joti 26 -2/11 Upplev 2019, Nederländerna

November

21 Pumpen

22-24 Alkoholpolitisk helg, Höör

December

28-2/1 Nyårsbal, Ransberg

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

har varit viktig för mig 1998 gick jag Solvarg. Jag anser fortfarande att det är något av det viktigaste och bästa jag gjort inom scouting. Möjligtvis med undantag av Explorer Belt, som förutom en fantastisk upplevelse, också gav mig en livskamrat. Men Solvarg var, utöver en bra utbildning i ledarskap och en kurs som stärkte hela mig, mitt steg ut i NSF och scouting på nationell nivå. Det gav mig nya vänner som jag i dag, drygt 20 år senare, fortfarande har kvar kontakten med och uppskattar högt, även om vi inte ses så ofta längre. Efter att ha gått Solvarg i slutet av 90-talet kom jag hem till min patrull i kåren med ny energi. Vi var ett omaka gäng, som hängde ihop en bra bit upp i utmanaråldern och vi hade väldigt mycket roligt ihop. Speciellt när vi blev lite äldre, då hängde vi i tid och otid. Utan scouterna hade jag nog dock aldrig kommit på tanken att söka kontakt med de andra i min patrull, men på något sätt var det bara så självklart där och då. Och vi berikade allihop patrullen på olika sätt, även om jag, som den som ofta försökte bringa ordning, ibland kunde stånga mig blodig, men det gav mig erfarenhet det också! En efter en har fallit bort längs vägen sedan dess. Men alla härliga minnen och erfarenheterna har vi kvar. Att få göra mitt första nummer som återvändande redaktör för Scouting Spirit om just patrullen känns härligt, för patrullen har betytt mycket för mig och min utveckling genom åren. Jag hoppas ni genom detta nummer av tidningen får inspiration att jobba ännu mer med patruller hemma i kåren och därigenom stärka scouterna med hjälp av denna viktiga pusselbit i scoutmetoden.

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Skramla för Världens Barn!