Scouting Spirit 2016 3

Nr. 3 okt 2016

Fantasins förtrollade värld Scoutläger + film = sant Fram med lägerbålshumöret Lägersommar

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

V i n Rj eetdta k t ö r e n

har ordet Foto : Caroline Spångberg

Innehåll 4/SCOUTÄGER + FILM = SANT 800 scouter på läger med film i fokus

6/FRAM MED LÄGERBÅLSHUMÖRET… Vad är det som gör lägerbålet magsikt?

8/POKEMON GO

Senaste flugan, Pokemon Go, vad är det?

10/LÄGERSOMMAR

En sommar full med scoutäventyr

Tillbaka efter sommaren med ny energi!

N

u är sommaren slut. Sandalerna undanstuvade, tältet har fått flytta ner till förrådet och solkrämen är slut.

När jag kom tillbaka till skrivbordet i mitten av augusti kände jag mig utvilad men också förväntansfull inför allt som händer i höst och vinter. Samtidigt som jag längtade tillbaka till lediga dagar med lite för mycket glass längtade jag efter att kavla upp ärmarna och börja jobba. Börja jobba med det nästa som ska komma, nya spännande projekt och slutförandet av andra.

Det var inte vilken sommar som helts. Det var en sommar med ett förbundsläger. En sommar där jag fick chansen att träffa många härliga scouter och se barn och unga njuta av att vara iväg på scoutläger.

Det var 14 år sedan jag sist var på scoutläger på Gotland. Då på ett utmanarscoutläger, ett av de första arrangemangen jag var på som utmanarscout. Det var en fantastisk upplevelse, jag lärde känna en av mina idag absolut bästa vänner och jag kan fortfarande sjunga delar av lägersången. Jag kan bara hoppas att några av scouterna som var på Gotland och Bunge Jump 16 i somras kommer att minnas detta läger om 14 år. Kanske var det någon som träffade en ny bästa kompis. Kanske var det någon som blev kär. Kanske var det någon som lärde sig en ny lägerbålssång som den kommer att fortsätta sjunga i många år framöver.

Scoutläger är fantastiskt. Sommar är fantastiskt. Men det är också hösten!

Skolstart och jobbstart har alltid känts som en nystart för mig. Jag går in i hösten med ny energi och med nya förväntningar. Jag kan bli den jag vill vara. Jag kan göra det jag vill göra. Jag kan faktiskt tackla nästan vad som helst som kommer i min väg.

Jag hoppas att ni haft en fantastik sommar, fått många nya härliga scoutminnen och känner att ni är redo för hösten. Nu börjar den.

Nu kommer vi hösten och vi är riktigt pepp!

Towe Bengtsson

16/DET ÄR SKITKUL ATT LAGA MAT Jacob och Vincent lagar lägermat

18/PYSSEL

Baka kalasgott på hajken

20/VÄRLDENS BARN Judo är Aminas liv

22/VÄRLDENS BARN

En peppande storasyster eller storebror

24/VÅRA VÄRDERINGAR

Hur praktiserar vi våra värderingar i vår scoutvardag?

26/PERSONLIGT

Möt Peter Romin, mannan bakom filmerna på Bunge Jump.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel :

08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e - post :

towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör :

Towe Bengtsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

2

Torkel Edenborg

Torkel Edenborg

2016: Nr 4: manusstopp 11 november ute 11 december.

utgivningsplan

nyhetsbrev och kår p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

341

388

TR

YCKSAK

FANTASINS FÖRTROLLADE VÄRLD

Att försvinna in i fantasins förtrollade värld och låta kreativiteten flöda, det kan göras på många sätt. Det kan handla om att sjunga, spela teater, måla. Men också att skapa teman till hajker, lära sig sticka eller göra ett bildspel.

I vår vision står det att vi vill ha ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Men vad betyder kreativ? Har du funderat på vad det betyder för just dig? Påhittig? Problemlösare? Nytänkande? Konstnärlig?

I och med sommarens läger började också vårt nya temaår.

Ett år där vi ska lägga lite extra tid och energi på att utforska vår egen fantasi och kreativitet. Så passa på att tänka dig bort, låt tankarna fladdra iväg och njut av ett år där vi reser in i fantasins förtrollade värld.

Fantasi

Flygbild : Jonte Sköld

SCOUTLÄGER + FILM = SANT

På flygfältet i Bunge samlades under en vecka i somras cirka 800 scouter för att tillsammans leva lägerliv. En lägerplats olik alla andra, ett läger där deltagarna fick leva ut sina skådespelaroch regissörsdrömmar som satte deltagarnas fantasi och kreativitet i främsta rummet.

F

antasi, kreativitet och film var det som stod på schemat och alla deltagare fick chansen att leva ut sina skådespelar- eller regissörsdrömmar. Under veckan fick 85 patruller från spårarscouter till utmanarscouter anta utmaningen att göra en kort film på tre minuter. Patrullerna fick samma förutsätt-

4

Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

ningar för filmerna – de skulle innehålla fyra fasta karaktärer/stereotyper och viss fast och återkommande rekvisita. För att lyckas med uppdraget fick varje patrull också genomgångar i grundläggande filmskapande och berättande, genomgång av filmutrusning och en snabb redigeringskurs. Sen var det bara att sätta igång.

TIPS – ENKLA TIPS FÖR DIN FILM Att göra egen film är både roligt och utmanande. Det behöver heller inte vara så svårt och du behöver inte ha den senaste dyraste tekniken. En mobiltelefon fungerar alldeles utmärkt!

Här följer några tips till ditt eget skapande.

Innan Och patrullerna satte igång med glädje och entusiasm. Några hade lätt att hitta på filmens innehåll medan andra satt och funderade länge och väl i solen innan de fick ner sina tankar på papper.

Ute på flygfältet spred sig patrullerna med sina röda paraplyer och iPads i högsta hugg för att göra sina idéer till verklighet.

Scouting Spirit följde med några utmanarscouter från Karlstad, Forshaga och Skattkärr under deras filmäventyr.

Utmanarna Nadja Antman, Erina Antman, Victor Thunström, Celice Forbes, Julia Magnusson Quanz och Sebastian Lekstrand berättar att de fick väldigt fria händer när de skulle hitta på filmens tema och innehåll.

– Vi fick veta att vi skulle ha med vissa stereotyper i filmen och några olika grejer t ex en karta. Men annars fick vi väldigt fria händer berättar de.

– Det var svårt, men när vi väl började kom vi på väldigt mycket. Samtidigt som det var svårt var det kul med så fria händer, fortsätter en av de andra i utmanarlaget.

När de ska beskriva sin film säger de att deras snarare är åt trailer-hållet, att deras

film innehåller små korta snuttar från den ”riktiga” filmen.

– Vi började med att göra en storyboard. Så vi hade diskuterat igenom vad vi skulle göra, hur vi ville ha det och hur det skulle se ut. Men sen så utvecklade vi idéerna under tiden, berättar Sebastian.

Och i filmen som har flera action-inslag, kastar de sig mellan raukarna, springer över flygfältet och letar efter skatten. Men det finns också något mer i deras film som de vill få sagt. Något som ligger djupare än en skattletarfilm. Vilket också återkommer när jag pratar med dem – det är allas lika värde.

– Vi tycker att stereotyper är dåligt, så vi ville inte främja det berättar Celice och hänvisar till de fyra fasta karaktärer som skulle vara med i filmerna. Vi tänkte att vi skiter i det här och gör på vårt sätt. Därför har vi svarta kläder i filmen, för att visa att alla är lika och att alla är lika mycket värda.

Och mycket riktigt, i början av filmen använder karaktärerna den fasta rekvisitan: mössan, kepsen och scoutdräkten, men mot slutet kastar de sina tröjor, ifrågasätter normer och går iväg tillsammans – alla klädda i svart.

• Skriv ett manus • Gör en storyboard: vad vill du berätta och hur vill du berätta det?

• Öva och repetera

Under

• Filmar du med en telefon, tänk på att vända telefonen och filma i horisontellt läge • Använd gärna ett stativ för stabilitetens skull • Använd en extern mikrofon, headsettet som följer med telefonen fungerar bra • Tänk på att inte förflytta kameran för mycket – tittaren kan lätt bli åksjuk • Filma hellre många klipp som du kan klippa ihop senare än ett enda långt • Filma från flera olika vinklar

Efter

• Redigeringen är viktig i en film – lägg tid på den • Använd ett enkelt redigeringsverktyg – iMovie (ios) eller Vivavideo (android) • Lägg till musik, berättarröst eller effekter tills du blir nöjd • Titta och njut på vad du skapar!

5

Fantasi

FRAM MED LÄGERBÅLSHUMÖRET… Vad avgör ett scoutläger för dig? Är det folket? Tälten? Maten? Eller är det lägerbålet?

Lägerbålet där elden glimmar i ögonen, scouternas muntra skratt ekar över trätopparna och ledarna som vrålar högst. Det måste väl vara toppen av topparna?

N

är lägrets alla scouter samlas vid elden, när ledarna brister ut i sång ”Fram med lägerbålshumöret” och alla stämmer in. Känslan när man lyckats med alla rörelser, kan alla sånger och elden knastrar i bakgrunden, känslan som får en att le. Men vad är det som gör att lägerbålen blir så magiska? Det må vara scouterna i publiken som blir förtrollade men vem är det som kastar besvärjelsen från den kokande kitteln, det är magikern som kallas lägerbålsledaren.

Lägerbålsledaren är den personen som står framför oss och har det magiska receptet till lägerbålet. Det finns olika sätt att koka ihop ett bra lägerbål, olika recept för olika tillfällen.

1. Detta är ett av våra vanligaste sätt att bygga upp ett lägerbål. Man börjar med ett kort välkomnande till kvällens lägerbål och ibland lite information om lägerbålet, ifall man har något tema eller dylikt.

6

Text: Alicia Baric Foto: Torkel Edenborg

Sedan drar man igång med ett par snabba sånger eller rörelselåtar som många kan djupt i hjärtat, när man når piken är det dags att vända, här kan man antingen köra på nya låtar eller dra ner tempot lite och köra dom lite lugnare och finare låtarna, eller kanske till och med några sketcher. Efter det kan folk vara lite trötta och det är dags att få upp tempot, få blod till hjärnan och kanske få upp värmen igen.

Innan man avslutar lägerbålet bör man plantera känslan att lägerbålet är slut och köra någon form av låt som ligger mellan rörelse och lugn innan man avslutar med sista låten. I denna modell ska början och slutet vara på samma nivå.

2. Skillnaden mellan denna och den första är att den är lite mer utdragen, lite mer av allt och lite längre. Den största skillnaden är även att sluttningen är brantare vilket betyder att man inte har några sketcher utan bara kör på dom lugna låtarna. Man avslutar även lite tidigare från dom snabba eller rörelselåtarna för att ha en kort och snabb avslutning med kanske bara en låt.

3.Här har man en lång presentation, kanske med någon sketcher eller två för att få igång allt. Denna klättring är relativt långsam och kort för att sedan ha ett långt fall där dom långsamma låtarna växlas med sketcher. För rörelselåtarna ska man köra dom som får upp pulsen fort och till ger många skratt, gärna danseller-armar-överallt-låtar. Detta lägerbål avslutas med en sista sketcher och två lunga låtar.

När man kokar ihop ett lägerbål är det jätteviktigt att hålla en röd tråd genom hela bålet. Till exempel att gå från: munkar munkar till droger gör dig passiv utan en förklaring kan var vara lite i osammanhängande. Men! Med en kort historia mellan låtarna så flätas dom samman, till exempel: men munkar det är det ju socker i eller hur? Ja...

Ibland förstår ni när jag får i mig för mycket socker blir jag jätte sprallig, men sen efter ett tag rinner sockret ut. Allt blir segt och trögt, lite passivt liksom. Precis som droger, droger gör en passiv eller hur? Ska vi ta en koll om hur det går för er? Med en paus, lite teater och lekar med ord har man nu flätat samman dom två låtarna.

Men vad är det man behöver för att göra själva lägerbålet?

En bra plats Det är viktigt att man har en passande lägerbålsplats för kvällens lägerbål, ibland kan man även passa området med temat för lägret.

En bra lägereld Här kan man vara lite fri: vill man ha flera, en stor, små, facklor eller liknande kan man köra på det. Lek gärna och kom på med nya och roliga sätt att ha en lägereld.

Levande musik Bland det mysigaste som finns är när folkets stämma smälter ihop med trummor eller gitarr. Få in den levande stämman med levande musik.

Vilka rörelsesånger är polpulärast?

Jag har gjort en undersökning om lägerbål och lägerbålssånger, där 393 personer svarat, för att ta reda på vilken lägerbålssång som är mest populär, vilka som används flitigast och vilka som är viktigast.

693 svarande att Temperaturen är den absolut viktigaste rörelsesången. Därefter kommer Singin in the rain och Bengt (knappfabrik).

Men många fler rörelsesånger nämns, bland annat Droger gör dig passiv, Pelle Kanin, En liten undulat men också den för många nya sången från Bunge Jump 16 – Skaka skaka.

Trampa på Gasen hamnade i absolut topp som den vanligaste lägerbålssången, följt av Gasflygmaskin och Munkar.

När lägerelden brunnit ut är den lägerbålssång som de flesta i undersökningen tycker ligger i toppen för lugna lägerbålssånger. Men BP-spirit och Vem kan segla hamnar också högt upp bland favoriterna.

Inte så oväntat kom Fram med lägerbålshumöret i topp i kategorin viktigaste rop, tätt följd av en annan klassiker Oggi oggi oggi.

Istället för applåd – tackrop!

Tackrop och inte applåd hur gör man då? Ja, det beror på vilket tackrop man kör men i det flesta stunderna är det bara att ställa sig upp och börja.

Till exempel med Kräm är det bara att ställa sig upp och säga ”Det där var så bara att det förtjänar en sked med kräm eller vad säger ni?

Så alla ta upp era skedar. Doppa skeden i krämen.” Sen ska man låtsas att skeden med kräm är det man vill ha mest i hela vida världen, till exempel låtsas som att handen skakar av förväntan. ”Du vill så gärna ha krämen eller hur? Ja det vill du, och din ledare säger att det är okej.

Så du för krämen mot munnen och ut ropar MMMMM KRÄÄÄÄM JAAAAA.” Fråga era ledare om dom kan några roliga tackrop som ni kan ta med er i scoutryggsäcken för nästa äventyr, alla börjar ju vid lägerelden eller hur?

7

Fantasi

POKEMON GO

D e flesta har vid det här laget hört talas om mobilspelet Pokemnon GO som bygger på att fånga de populära pokemonfigurerna som dök upp för första gången i början på 2000-talet. I dagsläget finns det 142 pokemons (som går att fånga i Sverige) och som sloganen säger – gotta catch em all.

Text: Caroline Spångberg Foto: Torkel Edenborg

K

VectorOpenStock.com

anske är du en av alla dem som går med näsan ner i mobilen och letar pokemons, besöker pokestops och tränar på pokemongym? Eller så funderar du kanske över vad det är på skärmen som lockar? Läs snabbguiden och få koll på grunderna i spelet.

Kanske kan ni även hitta sätt att utnyttja spelets popularitet i verksamheten och för att locka fler medlemmar? Samuel Somo har sammanfattat lite tips för organisationer om vad man kan hitta på, det kan du läsa här till höger.

Pokemon Go är ett mobilspel som blandar verklighet och fantasi på flera sätt, bland annat behöver du faktiskt förflytta dig i verkligheten för att förflytta din Pokemonträna-

8

re i spelet, det går alltså inte att sitta hemma i soffan och spela. Något som fått många barn, unga och vuxna att komma ut i sommar.

Pokemons dyker upp lite här och var när du är ute och går och visas då på kartan i mobilen och annonseras via en liten vibrering. Spelar man mycket i ett område lär man sig efter ett tag var det ofta finns Pokemons, men ibland dyker de upp när du minst anar det och då gäller det att fånga dem innan de försvinner. När du klickat på den Pokemon du vill försöka fånga så ser du den på skärmen där du befinner dig med hjälp av så kallad AR-teknik (augumented reality). Spelet använder mobilens kamera för att placera in Pokemonen i verkligheten. För att fånga den kastar du på skärmen en boll som ska träffa

”Spelar man mycket i ett område lär man sig efter ett tag var det ofta finns Pokemons.”

Tips för din scoutkår Samuel Somo - digital strateg, föreläsare och folk­ rörelse­själ – skrev några dagar efter den svenska lanseringen av Pokemon GO ett blogginlägg med tips och idéer för hur ideella föreningar kan utnyttja hajpen.

Organisationer runt om Sverige har lokaler, statyer, gator och annat som är av både historiskt och nutida värde. Det finns garanterat platser kopplade till din organisation som också är ett Pokéstop. Passa på att nyttja detta och få fler att bli medvetna om er, och bygg en relation till er hos en målgrupp som sannolikt annars inte hade kommit i kontakt med er.

1

Erbjud mobilladdning Har ni en föreningslokal, kontorslokal eller annan samlingsplats? Kontrollera då om det finns ett eller flera Pokéstops i direkt anslutning eller i närheten. Om fallet är så kommer det titt som tätt dyka upp personer som tar sig dit. Att spela Pokémon GO drar ganska mycket batteri från ens telefon. Vissa har förberett sig med extraladdare. Andra har panik över att deras mobil snart dör. Låt personer få komma in till er och ladda sin mobil några minuter. Skaffa gärna ett par extraladdare och ha i lokalen.

2

Rabattera för spelare Er förening kanske driver ett café, biograf, säljer något eller annat typ av aktivitet som vanligtvis kostar. Erbjud alla Pokémon GO-spelare exempelvis 5% rabatt. Detta kan ske utan motprestation eller att de kanske ska ha besökt ett Pokéstop som ligger i närheten, eller ha fångat en viss Pokémon.

inom den angivna ringen runt din Pokemon. Färgen på ringen ger vägledning i hur svår den är att fånga.

Bollarna tar efter en tid slut, men du kan fylla på nya genom att besöka Pokestops. Pokestops är utmärkta på kartan i spelet och finns ofta vid ett konstverk, en byggnad, ett café eller annan offentlig plats.

Vid Pokestops kan man även få ägg och andra prylar. Äggen innehåller Pokemons, men för att få dem att kläckas behöver du gå 2, 5 eller 10 km, så det är bara att knalla vidare.

Att fånga Pokemons, besöka pokestops, kläcka ägg och förvandla dina Pokemons ger din pokemontränare erfarenhetspoäng, i spelet kallat XP. Ju mer XP du har, desto högre level (nivå) når du i spelet. När du nått level 5 kan du börja träna och slåss i Pokemongym, du får börja med att välja en av tre lagfärger. Pokemongymmen är precis som Pokestoppen utmärkta på kartan i mobilen.

Genom att slå ut dina motståndare och ta över gymmet får du fördelar i spelet så som Pokecoins (som även kan köpas för riktiga pengar) och Stardust som används när du vill göra dina pokemons starkare.

Du kan även gå med i ett gym som är ditt lags färg om det finns en ledig plats, eller träna och höja gymmets level så att en ny plats skapas. självklart får Du också mer XP när du tränar eller slåss i gym vilket också hjälper dig att gå upp i level. Ju högre level du har desto starkare och bättre Pokemons kan du fånga. Spelets högsta level är 40, men är det så gott som omöjligt att ta sig dit, så njut av spelet där du är och ha roligt!

3

Anordna en Pokémon GO-aktivitet Har ni möjlighet så varför inte anordna ett event i ert område? Gör ett Facebookevent och bjud in till en kväll där ni bjuder på fika till alla som deltar. Ha en start- och sluttid och samla alla sedan för att se om ni kan organisera något mer på er ort.

4

Ta tillvara på engagemanget Fundera över hur ni kan kombinera er verksamhet med Pokémon GO, och möjliggöra nytt engagemang i er förening tack vare något som någon annan redan skapat.

Och nu till mitt sista tips, som jag verkligen tror kommer göra er populära.

5

Lure Module Det här kommer garanterat att locka nya besökare. Har du ett Pokéstop i direkt anslutning eller i närheten kan du göra den betydligt mer attraktiv att besöka. I Pokémon GO kan ni köpa något som heter Lure Module (kräver att någon av er har Pokémon GO installerat). En sådan kostar 100 pokécoins som i svenska kronor är 10 kronor. Köp en sådan och placera den på ett Pokéstop nära er.

En Lure Module gör att det dras dit fler Pokémons än vanligt under ca 30 minuter. Fler Pokémons innebär fler spelare. När ni väl fått dit spelare kan ni erbjuda dem något i utbyte mot att de också placerar en Lure Module där.Ni kan använda er av Lure Module när ni exempelvis har en aktivitet, öppet hus eller annan tillställning som ni vill nå ut till fler med. Eller varför stanna där, använd det för att rekrytera medlemmar, aktivister eller något annat. Och glöm inte att berätta, att det är er organisation som gör detta. Sätt upp skyltar, skriv om det på er hemsida och på sociala medier.

Texten är ursprungligen publicerad på www.samuelsamo.se

9

Lägersommar

LÄGERSOMMAR

Sommaren har varit fullspäckad med spännande och roliga NSF-scoutläger över hela vårt avlånga land. Här kan du läsa om några av dem.

ÖPPEN LÄGERVECKA PÅ SCOUT CAMP RANSBERG Spårar- och upptäckaravdelningarna i Stora Levene var på ett fyradagars kårläger på Scout Camp Ransberg. Bra väder och trevliga aktiviteter förgyllde lägerdagarna. Mest populärt var Survival Track, äventyrsbanan som tog med scouterna genom jättespindlars nät, övergivna ruiner och spökande labyrinter. I Fornbyn provade scouterna fiskelyckan och testade vildjakt med hjälp av egentillverkade pilbågar.

Förvånade och glada blev de scouter som fick regnbågslax på kroken och en harstek på spjutspetsen.

Hultsfredsscoutfestival2016.se Vi var på kände festivalmark, nämligen Folketspark mitt i Hultsfred där Hultsfredsfestivalen började!

L

ägret ägde rum den 3-6/7.

Scoutlägret lockade 860 scouter som deltog.

Flertalet från nordöstragötalands scoutdistrikt (Östergötland) men även några kårer från Göteborgstrakten, ett 20-tal Israeler och deltagare från NSF var Kristdala och Vena scoutkårer. Men även funktionärer från både Mönsterås och Hummelstad scoutkårer!

Program var indelat i två olika pass per dag, spontanaktivitet eller ett tema, dessa genomfördes under måndagen och tisdagen: Kreativitet: bland annat timmring, dressincykling,och olika hantverk.

Sjö/Vatten: där utnyttjades den närliggande sjön Hulingen med dess Silverån där det blev både paddling, risflotte bygge samt fiskning.

Rädda: de lite äldre scouterna fick chansen att träna på livräddning i ortens simhall. De yngre fick prova på att släcka eld med brandsläckare och docka. Utmanar- och ledarna fick möjlighet till HRL-utbildning.

Onsdagen hade vi valt att kalla strövardag. Detta var dagen då man valde saker på egen hand eller med någon scoutkompis.

Det fanns ett utbud av aktiviteter som t.ex. cirkusskola, zumba, linedance, brackedans,

lägersånger mm Detta som en uppladdning till den stora dagen – FESTIVALDAGEN. Denna dag kom spårarscouterna, kvällen avslutades med lägerbål.

Festivaldagen på Torsdagen var det aktiviteter inne i parken som varade under dagen till natten, allt från musik/liveframträdanden på scener till knapptillverkning och vattenbollar. Givetvis blev det festivalmat också.

Artisterna var mest lokala med även lite mer kända som Panetoz fanns på plats.

Fredagen blev det besök av Joel på visionsfabriken, som pratar om ”världens bästa du” för upptäckarscouterna och uppåt.

Spårarna fick bli luffare för en dag med bad, där dagen avslutades med att åka tåg med smalspåret. Fredagskvällen blev det lägerbål.

Lördagen var det dags för hemfärd och rivning av lägret!

Lägerledningen bestod av ledare från Hultsfredsscoutkår där Nordöstragötalands Scoutdistrikt valde detta som distriktsläger. Även en jag från Vena NSF Scoutkår höll i trådarna runt programbiten.

Så nu är det bara att vänta och se om det blir igen om några år!

Mattias Henriksson

Örnsbergs scoutkår, från Stockholm, bjöd in till både disco och lägerbål, vilket var väldigt uppskattat!

Som grädde på moset, innan lägret avslutades, fick scoutkårens ”fotbolls­ spelare” spela fotboll mot ett gäng från Kongo, Gambia, Somalia, Afga­ ni­stan, Etiopien och Syrien, som var på scoututbildning på Rans­ berg tillsammans med Sara Mörner och Anders Andersson (verksam­ hetsutvecklare).

43 scouter och ledare fick under läger­ dagarna 27 getingstick, 1 myggbett och 1 björnlokabränna.

Sibban

REDO FAMILJ Några nybildade kårer från Örebro och Nora ville genomföra ett läger där scouter, föräldrar och ledare tillsammans fick möjlighet att fördjupa sig inom scouting. I mitten av augusti var det dags för över 80 personer att ge sig av till Scout Camp Ransberg. Det blev en intensiv helg där eldning och knopar, blandades med organisationstävling och mängder av lekar. Delar av programmet riktade sig specifikt till en del av gruppen. Ledarna fick arbeta med praktiskt ledarskap och fördjupa sig inom bland annat Trygga Möten. Föräldrarna diskuterade föräldrarollen och allemansrätten.

Scouterna fick öva sig på att arbeta i grupper, samarbeta och lyssna på varandra. Helgen avslutades med stor fotbollsmatch mot scoutkåren Stora Levene vilket vad mycket uppskattat av alla. Värt att notera är att över två tredjedelar av de föräldrar som var med på lägret nu är på väg att bli ledare i sina respektive kårer.

Sara Mörner

11

Lägersommar

Norporee på Ekehagens forntidsby

Första helgen i juni åkte västra distriktets spårare och upptäckare till Ekehagen forntidsby, för att under några dagar pröva på stenåldersliv och träffa scouter från hela distriktet.

V

i kom fram ganska sent på kvällen och satte upp tält och åt kvällsfika. Men det var bara hälften av oss som sov i tält den natten – de andra fick sova i något av stenåldershusen som fanns uppbyggda i olika gläntor.

På lägerängen gick en ko med sin kalv och betade. De hade lite svårt att låta våra tält vara ifred, men vande sig snart.

Det fanns också andra djur på om­rådet, grisar och vildsvin, men de hade egna inhängnader.

På lördagsmorgonen fick vi gå runt med guider som visade oss husen från olika delar av stenåldern.

12

De visade också verktyg, vapen och husgeråd. Det mest spännande var fällorna som de använde för att fånga olika sorters djur.

På eftermiddagen fick vi gå runt bland de andra kårernas ledare och göra olika aktiviteter, bl a fick vi göra våra egna lägermärken.

Resten av tiden fick vi välja själva vad vi ville göra. Det var roligt att paddla stockbåt och bada i en breddning av ån som rann förbi området. Det var kallt i vattnet men skönt eftersom det var väldigt varmt och soligt väder.

Vi lagade mat över öppen eld och vi högg mycket ved.

På kvällen hade vi lägerbål. Det var roligt, men vi behöver nog öva på lägerbålssånger innan nästa läger.

Den natten fick de som sov i tält första natten sova i stenåldershusen och tvärtom.

På söndagsmorgonen var det dags att packa ihop all utrustning och bära bort till parkeringen – det var tungt, men vi hjälptes åt.

Sen sa vi hej då och tack, speciellt till Ingvar från Timmersdala som ordnat allt så bra, och åkte med bussen hem igen.

Spåraravdelningen Stubben och upptäckaravdelningen Björnen från Mölnlycke

PIPPI-LÄGER UTANFÖR SUNDSVALL

Två Fjädrar väntar på dig vid vattenbrynet.

Kreativitet och fantasi var temat för Indianliv 16 som var lägret för Spårarscouter från Berg, Eneryda, Moheda och Värends Scoutkårer. Indianhövdingen Två Fjädrar tog emot alla scouter när de anlände till lägerplatsen

Fredrik Torberger i Almedalen.

NSF i Almedalen

I somras befann sig Oscar Johansson, Emil Löwengren, Tilde Svedjesten, generalsekreterare Linn Ternefors, biträdande generalse-

i kanoter. Lägereld i solnedgång, indianska hantverk, traditionella sagor och naturligtvis ansiktsmålning och massor av bad i det härliga sommarvädret blev innehållet i dessa spännande lägerdagar.

Bodil Hansen kreterare Lina Kurttila och förbundsordförande Fredrik Torberger i Almedalen under Almedalsveckan för att representera Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

Uppdraget var att undersöka om ifall att Almedalen är ett passande forum för oss att synas, samt om ifall det är en bra demokratiskola för våra ungdomar. Även ett uppdrag om att bistå Almedalsdrinken med drinkblandning och utdelning stod på agendan. Efter många intressanta seminarier i vimlet med organisationer och intressegrupper åkte deltagarna hem nöjda och fundersamma. Resultatet kommer förhoppningsvis resultera i ett projekt som avslöjas till vintern/våren.

Oscar Johansson

19 spårarscouter från Hällans Scoutkår åkte ut till en sjö i skogen för att hjälpa Pippi med en hel del uppdrag och skojigheter. Det spelades kvastfotboll, kastades plättar, fikades massor av kakor och massa andra saker. Scouterna sov i tält i två nätter och för flera stycken var det första gången de deltog på läger.

Kåren skickade med en ledare och sedan hjälpte sju föräldrar också till så att alla kände sig trygga på lägret.

Hällans Scoutkår är med i Scouternas distriktet Mitt scoutdistrikt och lägret ordnas av olika scoutkårer varje år. I år tackar vi Matfors Scoutkår för att vi tillsammans med nästan 200 andra scouter fick komma till dem och hälsa på.

Katarina Funning

SLÖGPH I mitten av juli möttes ett gäng hantverksentusiastiska scouter i vackra Östra Estermark, tio mil norr om Umeå.

Familjen Holmström bjöd oss till sin gård Ekorrbo, en oas för alla med intresse av hantverk. Under hantverkshelgen fick vi möjlighet att tälja och skapa i trä, väva och prova på luffarslöjd. Kunskap, guidning och inspiration fick vi från våra lärare under helgen, Ulla, Jörgen och sonen Gustav. Och inspiration till att skapa vackra ting fanns att finna i den välsorterade butiken som finns på gården. Initiativtagare tillika svärdotter Hilda bjöd på välsmakande mat och läckra bakverk i ett av gårdens äldsta hus.

En lyckad helg som, om vi har tur, blir en tradition.

Sara Mörner

Vilken är din favoritlägerbålssång?

Foto :Towe Bengtsson

Vincent Eriksson Östh, 10, Värend Pelle Kanin

Marika Dans, 14, Flen Antingen BP Spirit eller Temperaturen.

Lilly Johansson-Lorensen, 10, Mönsterås Pelle Kanin

13

Lägersommar

ROIHU Finlands internationella Jamboree I somras var vi ett gäng från Utby som åkte till Finlands internationella Jamboree Roihu. Ett stort läger med 17 000 deltagare varav tretusen internationella gäster.

E

n av de största skillnaderna med Roihu jämfört med andra stora läger jag varit på var att man fick maten serverad ungefär som i bamba (matsal). Fördelen med det var att man fick väldigt mycket mer fritid men nackdelen var att man kunde äta allt med sked. Men jag är inte kräsen av mig och har man mer fritid har man mer chans att prata med andra scouter. En annan stor skillnad med Roihu var att lägerplatsen inte var på ett fält, utan i en öppen tallskog. Det gjorde att tälten inte blev olidligt varma och man kunde lätt hitta skugga.

Min lägervecka började med att vi kom med buss till lägerplatsen där vi hoppade av i den fina tallskogen. Därefter blev vi visade till vårt subcamp. Lägret hade sju olika subcamps markerade med olika färger

14

Text: Sonja Wengström Foto: Amanda Önesand och Sonja Wengström

och vi tillhörde det rosa. Därför fick vi rosa lägerhalsdukar, och så kom vi fram till vår unit. Vår unit fungerade som en kår och bestod av minst två olika finska grupper och vår grupp från Sverige. Tillsammans bildade vi alla unit Tulilinnut, som betyder ungefär eldfåglar.

Det skrevs även ett rop till vår unit, en del på finska och en del på svenska. Är det konstigt att jag fortfarande kan det?

Första kvällen var det invigning, till den skulle man gå tillsammans på fina led i sin scoutuniform. Det var roligt att se hur olika länder använde sin scoutskjorta under veckan. Några hade på sig den jämnt och målade och skrev på den. Andra hade den fint nystruken och instoppad i kjolen under ceremonierna. Den finaste och kanske

mest opraktiska scoutdräkten jag såg var en långklänning i siden.

Eftersom Roihu betyder ungefär brinna eller eld och lågor så inleddes invigningen med en maffig eldshow. Det var snurrar och dans och till och med en svärdsfight med brinnande svärd.

Ett dygn under lägerveckan hade man sin Löpeld. Löpelden hade man valt innan lägrets start och gick ut på att man skulle göra en särskild aktivitet i ett dygn. Man kunde välja lite allt möjligt bland annat eldkastning, en lugn vilodag på en strand, teater, flyga flygplan eller internationell hajk. Jag valde den internationella hajken och det blev på första dagen på lägret.

På hajken hände massor av roligt, jag pratade med britter, finnar, tyskar, australiensare och kanadensare. Jag fick alla i min patrull att testa på harsyra, med blandade reaktioner. Nackdelen med att ha första dagen var att ledarna inte riktigt hade koll på vad som hände eftersom de visste lika lite som deltagarna, vi hade inte fått vatten utkört till övernattingsplatsen och alla deltagare fick inte den maten de skulle från lägerplatsen, men allt löste sig till slut. Alla hjälptes åt att koka upp vatten till matpåsarna och sätta upp tälten, sen fick man bara hoppas att man fick plats i ett av dem. Det slutade med att jag delade tält med en pratglad georgier och en rolig finländare. Men den stora fördelen med att gå hajken i början av lägret var att när jag sedan gick runt på lägerområdet, kände jag igen många människor och började prata med dem igen och spelade deras jättejenga.

Alla utmanare på lägret hade också två dagar då de skulle hjälpa till som funktionärer. Var man äldre hade man fler dagar och yngre färre. Man fick välja vad man skulle arbeta med, så jag valde att hjälpa till i Creativity valley för äventyrarna. Där fick äventyrarna sy om sina kläder, måla dem och trycka Roihu-loggan på dem. Det var roligt och jag träffade en jättetrevlig tjej från Skottland som jag fortfarande pratar mycket med. Det är väl det som har varit det mest

fantastiska med Roihu, jag fick massor av nya vänner på lägret. Några som jag inte kommer ihåg namnet på, några som jag inte kan hitta på facebook och några som jag snackar mycket med.

Mina lediga dagar spenderades ofta i utmanardalen, där det fanns massa olika saker man kunde göra bl.a. paddling, escape room, lära sig första hjälpen eller göra sin egen plånbok. Eller så satt man på något av caféerna och njöt av doughnuts med en gammal eller nyfun�nen vän, man kunde också sitta i utmanarhörnan och lära sig nya kortspel.

Varje dag var det något planerat efter middagen, invigning, unitevening, mid-ceremony, subcamp-evening eller avslutning. Under subcamp-evening så skulle alla internationella scouter i subcampet gör något som representerar sitt land. Så vi göteborgare surrade en midsommarstång och lärde alla som ville några av de vanligaste danserna. Det var riktigt roligt att se folks miner när man dansar smågrodorna och förklarar att vi svenskar måste stå ut med att se våra föräldrar och morföräldrar dansa. Det var också riktigt kul att se vad de andra gjorde, några engelsmän spelade teater, några andra hade klassisk dans och australiensarna tvingade alla att äta Vegemite.

Mellan tio och elva var det tyst timme, men ville man inte gå och lägga sig då så kunde man gå en bit in i skogen till Club Encore som spelade hög ravemusik. Så där var man de flesta kvällarna och hittade nya roliga människor att prata med. Även om musiken inte var något att hänga i midsommarstången och det var svårt att hitta varandra igen om man kom ifrån varandra så var det väldigt roligt och trevlig stämning.

Jag kommer bära med mig elden från Roihu och minnas alla de människor jag träffade där länge. Jag kommer inte glömma det fantastiska lägret bland tallarna, där det fanns en hängmatta var femte meter.

15

Unga Spirit

Vincent

Jacob

Det är skitkul att laga mat Jacob Liljekvist står och rör i grytan med köttfärs och Vincent Wallin hackar grönsaker för fullt – i kväll står taco på menyn hos Ekeby Scoutkår Text: Caroline Spångberg Foto: Torkel Edenborg

16

Foto : Caroline Spångberg

Coleslaw Piffa till din favorithamburgare med en fräsch Coleslaw. ¼-½ vitkålshuvud 2 morötter 1 äpple 1 rödlök 2-3 dl matlagningsyoghurt 1 dl majonnäs 2 tsk dijonsenap 1 tsk socker Peppar

Strimla vitkål och rödlök fint, riv morötter och äpple på den grova sidan av rivjärnet. Bland ihop med matlagningsyoghurt, majonnäs, senap, socker och peppar. Smaka av och låt sedan stå en liten stund för bästa smak.

– Det är skitkul att laga mat på läger, säger killarna, roligast är att göra eld och att stå vid elden och steka och så. Att tända elden är absolut roligast, säger Jacob, och det fullkomligt lyser i ögonen på honom.

Scouterna från Ekeby turas om att ta ansvar för planering, hämtning och tillagning av maten - och disken efteråt.

– Tillsammans i patrullen bestämmer vi själva vad vi vill laga för mat under dagen. Sen diskuterar vi med ledarna innan vi hämtar maten, säger Vincent. Ibland behöver vi ju tänka på specialmat också om det är någon som inte tål en viss grej, men det löser sig.

Det kan faktiskt vara lite klurigt att bestämma vad vi ska äta, för vi är ju ganska många, menar Jacob.

Både Jacob och Vincent brukar hjälpa till att laga mat hemma, så lite idéer har de redan med sig och med hjälp av lägrets kokbok så brukar det gå bra att hitta på något gott.

Sen verkar det finnas ett par återkommande favoriträtter för de flesta scouterna på lägret Bunge Jump 16, en av dem är taco som serverades här i dag. Den andra favoriten har inte heller gått Ekeby förbi.

– Vi har ätit hamburgare tre gånger nu, säger Vincent med ett stort leende på läpparna. Två gånger på lägret och en gång i Visby.

– Men man ska inte ha för mycket grillkrydda på köttet, menar Jacob. Vi kryddade lite för mycket en gång, och det blev inte så gott. Ibland följer vi recept när vi lagar mat, men ibland kör vi bara på känsla.

Och för det mesta ser det ut att gå bra, ingenting verkar faktiskt särskilt svårt för de här killarna, utom en sak.

– Att skära tomat med slöa knivar, det är nästan omöjligt! säger Vincent.

17

Unga Spirit

Baka kalasgott på hajken Lägg tre stenar i botten så att luften kan strömma fritt.

Äpplekaka på stormköket

Lyxa till det på hajken med att baka en kaka på stormköket Text och foto : Cariline Spångberg

Du behöver: 1 stort ägg 1 dl socker 40 gram smör 1,5 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1-2 äpplen

18

1 tsk kanel 1 msk socker 1 msk smör 1 msk ströbröd

3 små stenar eller liknande

En form som passar i grytan, ca 12 cm i diameter, det behöver kunna strömma varmluft runt om hela formen.

Tips!

Om du sk a timmar eft baka inom några er att du g ått hemifr kan du m ån ed fördel hemma o göra sme ch ta med ten den i en b på att bak urk. Tänk pulvret gö r smeten att bakpu tjock och lvret tapp ar sin jäs förmåga e ande fter en tid i smeten.

Eventuell t kan bak pulvret tillsättas innan grä ddning.

Gör så här:

Vispa ägg och socker poröst. Smält smöret. Blanda i vetemjöl, bakpulver och det något avsvalnade smälta smöret och rör ihop smeten.

Smörstekta äpplen med havregryn och kokos

Smöra och bröda formen.

God och krispig efterrätt

Skala och dela äpplena, rulla dem i blandningen av socker och kanel och lägg sedan i formen. Häll på smeten och stick eventuellt ner fler äpplen i smeten, beroende på hur mycket äpple man önskar.

Du behöver: 1-2 äpplen beroende på storlek Smör att steka i 1 dl havregryn 0,5 dl koksflingor 0,5, msk socker 0,5 tsk kanel

Dela äpplena och stek i smöret, häll på socker och kanel efter tycket och smak. När äpplena börjat mjukna lite, häll i havregryn och kokos i stekpannan och stek tills det blir krispigt.

Servera gärna med vaniljsås.

Lägg tre stenar i botten på den största grytan för att skapa distanser till kakformen. Ställ ner formen och lägg på stekpannan som lock. Grädda på svag värme i ca 35 minuter. Om du har för varmt kan grytan smälta! Känn med provsticka när kakan är klar, stickan ska var torr.

Skär i bitar och njut!

Vilken är din favoritlägermat?

Foto :Towe Bengtsson

Clark Karlsson, 11, Värend Jag tycker att hamburgare är bäst!

Naomi Ahnlund, 9, Mönsterås Hamburgare är min bästa mat och vi har ätit det här på lägret!

Simon Niklasson, Jonsered Gratinerad falukorv i panna med potatismos eller en bra carbonara. Det finns mycket god mat på läger!

19

V ä rl d e n s B a r n

JUDO ÄR AMINAS LIV

I Bosnien-Hercegovina är många fattiga. Men genom organisationen CEM, som NSF stöttar, får barn och unga gå gratis på fritidsaktiviteter. En av barnen heter Amina Husnija och judon har förändrat hennes liv.

Text: Lina Mattebo Foto: Emil Malmborg

” Jag har lärt mig att jag inte behöver vara en vinnare, utan att det viktigaste är att jag gör något av mitt liv.”

20

Amina gillar judo för att hon får lära sig självförsvar. Hon har ett gult/orange bälte, andra nivån av sju.

D

et trånga rummet, vars golv och halva väggar är täckta av röda tjocka mattor, luktar svett.

Luften är varm och fuktig mot huden. Runt om på mattorna står nio par klädda i vitt och tittar varandra i ögonen. När tränaren Salihagić Eluir-Taka klappar hårt i händerna tar den ena personen i paret tag i den andra och kastar med en sving ner den i mattan. Ljudet av dunsande kroppar fyller lokalen.

– Okej, dags för paus, säger tränaren och 12-åriga Amina Husnija torkar svetten ur pannan.

Hon har tränat judo i fyra år. På väggarna i lokalen står det citat som ”Judo is my only drug” och ”Judo is my life”. Amina håller helt med. Med stadig blick och allvarlig min säger hon: – Judo är min passion och mitt liv, jag vill fortsätta träna hela mitt liv. Vissa säger att jag borde dansa i stället, eftersom jag är tjej.

Men jag bryr mig inte om vad de säger, utan bevisar bara för dem att jag kan kämpa lika bra som en kille.

enligt Unicef. Det innebär att de inte kan fylla grundläggande behov som mat, kläder, bostad och tillgång till grundutbildning och primär sjukvård på ett tillfredställande sätt.

Aminas mamma är en av dem som har det kämpigt med ekonomin. Alla hennes pengar går till Aminas behandling och glutenfri mat, som är mycket dyrare än annan mat.

– Jag har inte råd att betala för judon för tillfället, berättar Ismić.

För några år sedan blev Amina sjuk.

Det visade sig att hon är glutenintolerant och behövde opereras.

– Då kunde jag inte träna på ett år, vilket gjorde mig väldigt ledsen. Men sjukdomen stoppar inte mig från att göra något jag vill, säger Amina.

Fast sjukdomen kunde faktiskt ha stoppat henne från att fortsätta träna judo, berättar hennes mamma Ismić Husnija när Amina springer in i träningslokalen igen.

Bosnien-Hercegovina är ett av Europas allra fattigaste länder. Här lever nästan 20 procent av befolkningen i absolut fattigdom,

Men hur kan då Amina engagerat träna olika kast på den röda mattan? Jo, hon får komma gratis på judoträningarna. Organisationen CEM, som NSF stöttar genom IOGTNTO-rörelsens internationella arbete, har hjälpt till med det.

– Det hjälper oss jättemycket att vi inte behöver betala för det här, så att Amina kan fortsätta göra det hon verkligen älskar, säger Ismić och fortsätter: – Tidigare brukade Amina vara väldigt tyst, var inte så social och läste mest. Men genom judon har hon förändrats och upptäckt massa nya saker.

Inne i träningssalen är pausen slut.

Alla sitter längs med den långa väggen, förutom Amina. Hon står mitt på mattan, med rak rygg och ett papper i händerna. Det är ett brev om vad hennes tränare har betytt för henne, och hon läser med hög och tydlig röst.

– Min tränare är väldigt speciell för mig.

Det finns ingen som han. Många gånger hjälpte han mig när ingen annan gjorde det.

Han är en fantastisk tränare och person, han är min vän och som en del av min familj, säger hon.

I framtiden drömmer Amina om att gå ett gymnasium med språkinriktning. Hon jobbar redan hårt för att nå dit, genom att gå på tyskalektioner hos CEM, och har lärt sig flytande engelska genom att se på tv.

– Och så vill jag resa runt i världen, möta riktigt goda vänner och träna judo för alltid, säger Amina och ler.

VÄRLDENS BARN Insamlingen är ett samarbete mellan 15 humanitära organisa­ tioner – där IOGT-NTO-rörelsen som NSF är med i är en – Radio­ hjälpen, SVT och Sveriges Radio samt ett stort antal skolor, föreningar, företag, kyrkor och ungefär 45 000 volontärer över hela Sverige.

Pengarna går till projekt som gör livet bättre för barn runt om i världen som har det allra tuffast, som CEM:s projekt Storebror och storasyster.

De stora insamlingshelgerna är 1–2 oktober och 8–9 oktober. Med en stor TV-gala den 7 oktober.

21

V ä rl d e n s

barn

En peppande storasyster eller storebror

Hur är man en riktigt bra storasyster eller storebror? Det har en grupp volontärer i BosnienHercegovina fått lära sig. Nu ska de paras ihop med barn som behöver extra stöd. Pengarna till projektet kommer från Världens barn-insamlingen som NSF är med i.

K

anske gillar barnet fotboll och volontären är fotbollstränare, då kan de träna tillsammans. Eller så kan de gå på bio, ta en fika eller äta pizza och prata, förklarar Emina Beklija, en av de ansvariga för projektet Storebror och Storasyster, som NSF:s samarbetsorganisation CEM nu satsar på.

Under det senaste året har CEM sett till att fler barn i staden Travnik har en meningsfull fritid, genom att utsatta barn har fått hjälp att träna judo, fotboll, dans eller någon annan sport. Barnen, som CEM oftast får kontakt med via socialtjänsten, har olika problem. Vissa kommer från fattiga familjer som judotjejen Amina Husnija, andra har föräldrar som missbrukar alkohol eller sitter i fängelse, blir slagna hemma eller har andra svårigheter.

– Det viktigaste är att volontären lär känna sitt barn och får barnet att känna att det kan lita på en, så att barnet kan berätta om sina problem. Om volontären upptäcker att

22

Text: Lina Mattebo Foto: Emil Malmborg

barnet far illa rapporterar den till socialen som då försöker hjälpa till, fortsätter Emina berätta.

Verksamheten finansieras av pengar från Världens barn-insamlingen.

– Många av de här barnen lever i en mardröm. Om de flesta vuxna runt ett barn till exempel dricker för mycket alkohol är det viktigt att volontären kan visa på ett annat slags liv, säger Emina.

– Ja, vi vill ge lite färg i deras annars ganska grå liv. Och visa på ett bättre sätt att göra saker i livet på. Det är inte skamligt att vara fattig, men vi vill visa att det finns andra möjligheter för dem. De behöver inte följa i sina föräldrars fotspår. Det är till exempel möjligt att fortsätta i skolan, lägger Renata Ignjić, som är den andra ansvariga för projektet, till.

Men Emina och Renata hoppas att det inte bara är barnen som ska förändras,

utan också volontärerna. Många unga i Bosnien-Hercegovina saknar framtidstro och vill lämna landet. Arbetslösheten är extremt hög här, 31 procent, men för unga är det ännu värre: 62 procent av dem är arbetslösa, enligt Unicef. Droganvändande och självmord ökar bland unga. Därför hoppas Emina och Renata att det här projektet ska göra att volontärernas liv känns mer meningsfullt.

Men också att det ska minska fördomar.

– Det finns väldigt många fördomar om romer i vårt samhälle. Och eftersom det främst är romska barn som är med i projektet hoppas jag att volontärernas fördomar om dem ska brytas. Att det viktigaste inte är vilken etnisk grupp barnet kommer från, utan att det först och främst är ett barn, säger Renata.

Vänner i världen Möt några av de barn och unga som påverkas av vårt arbete med Världens Barn.

Text: Lina Mattebo Bild: Emil Malmborg

Amra och Emra Osmanović är 6 och 9 år.

Under ett år har de fått träna dans gratis, med hjälp av NSF:s samarbetsorgansation CEM. Deras mamma har nio barn och inte så mycket pengar, så hon har inte råd att betala avgiften för dansen.

Det var kul att gå på dans, men på slutet blev det lite tråkigt, säger Emra busigt.

Eftersom båda systrarna har varit sjuka - Amra har astma och Emra har problem med hjärtat - har de inte kunnat gå på alla träningar, men de har fått nya vänner och skulle gärna vilja fortsätta dansa nästa år.

Men när det gäller framtiden drömmer de om något annat.

– Jag vill bli professionell fotbollsspelare, säger Emra och ler.

Amra viskar sin dröm i sin mammas öra: – Jag vill bli lärare.

Kristijans mamma Ljilja Kracj är sjuk och hans pappa Ivo Kracj är arbetslös och de kämpar för att få pengarna att räcka till. Det är absolut omöjligt för dem att ha råd med avgiften för fotbollen. Men genom CEM får Kristijan vara med i laget gratis, och får låna fotbollsskor och träningskläder. Att träna fotboll har gjort Kristijan både friskare och gladare.

– Innan han började spela hade han problem med luftrörskatarr, men nu är det borta. Och han har fått många nya vänner, berättar hans mamma.

Kristijan tvekar inte en sekund på vad han vill göra i framtiden: – Min dröm är att bli den absolut bästa fotbollsspelaren i hela världen.

Kristijan Kracj är nio år och har svårt att stå still. Han hoppar upp och ner vid sidan av fotbollsplanen.

– Fotboll är min absoluta favoritsak att göra. Om jag inte skulle kunna spela fotboll skulle jag bara sitta hemma och inte göra någonting. Jag skulle vara väldigt ledsen, säger han.

Emir Sakić jobbar på socialtjänsten i Travnik. De samarbetar med CEM i projektet ”Storebror och Storasyster”. Här förklarar han varför det verkligen behövs.

Vad jobbar du med?

– Jag har jobbat som socialarbetare i 15 år. Jag jobbar med utsatta grupper, bland annat barn som befinner sig i farozonen på olika sätt. Det vanligaste är att deras familjer är fattiga, men fattigdomen får ofta flera andra negativa effekter.

Varför samarbetar ni med CEM? – Vi har inte kapaciteten att möta barnens alla behov och därför är det helt avgörande för oss att ha partners som CEM.

Adna och Amna är stolta över sina prestationer Kristijan vill bli bäst i världen på fotboll

VI KLARAR OSS INTE UTAN CEM

Systrarna Adna och Amna Daut har tränat dans och karate under året. Innan dess läste Amna mest böcker ensam hemma.

– Jag har träffat jättemånga vänner här på karaten och har fått en roligare fritid. Det bästa var när jag fick orange bälte. Nu satsar jag på att ta ännu ett steg och få ett grönt bälte, säger 12-åriga Amna.

Det bästa under året för Adna, som är 10 år, var när hon var med i en Frozen-dansshow utklädd till troll, berättar hon stolt.

– Men jag har också blivit bättre på koordination och känner att jag mår bättre!

Varför tycker du att projektet är bra?

– De här barnen har för mycket fritid.

De har inte resurser så att de kan vara med på några aktiviteter, så i stället vandrar många av dem omkring på gatorna och riskerar att hamna i ett dåligt beteende. Under året som projektet har pågått hittills har vi sett bevis på att det ger goda resultat. Vi har behövt göra färre ingripanden mot de här familjerna, barnen har skolkat betydligt mindre och polisens ingripanden mot dem har också minskat. Ett konkret exempel är att en fjortonårig kille som tidigare brukade hänga runt på gatorna och ofta var på vadslagningsställen, förändrades massor efter att han blev en del av projektet. Han har börjat använda sin fritid på ett annorlunda och mycket bättre sätt, och har fått nya vänner som han hänger med i stället för på gatorna.

Vad tycker du om utvecklingen av projektet, att barnen nu ska få en egen storasyster eller storebror?

– Många av barnen är vana vid att vuxna struntar i dem. Så att jobba ansikte mot ansikte med barn med sådana här problem så att de får mycket egen tid och uppmärksamhet brukar ge bra resultat. Men jag tror att en kombination av de här delarna är den bästa lösningen.

23

V ä r d e g ru n d s a rb e t e t ”Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare.”

Nykter scouting bygger på starka värderingar

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund grundar sig i två starka organisationer. Vårt ena ben har vi i scoutrörelsen där vi utgår från scoutlagen som handlar om vikten av att vara en schysst kompis och medmänniska. Vårt andra ben har vi i IOGT-NTO-rörelsen där grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet är det som ska genomsyra verksamheten. Vi är alltså en organisation som är byggd på starka värderingar. Men hur praktiserar vi våra värderingar i vår scoutvardag?

Text: Maria Hellzenius Foto:Torkel Edenborg

V

issa delar av vår värdegrund kan upplevas som mer självklara och naturliga att arbeta med än andra, hur kommer det sig att det är så? Och hur kommer det sig att vi ibland känner oss osäkra på hur vi ska agera i vissa situationer som kan uppstå då en medlem inte efterföljer det medlemslöfte vi har, eller gör något som går emot vår värdegrund?

Orsakerna till att det kan vara så är svårt att svara på, men det skulle kunna bero på att vi inte har pratat tillräckligt mycket om dessa saker med varandra i kåren eller att vi helt enkelt inte har några rutiner för hur vi ska agera vid olika situationer. För att ha något att utgå ifrån om en svår situation uppstår tog en strategisk projektpatrull itu med dessa frågor och funderingar och kom med ett förslag på en policy för värdegrundsarbetet till förbundsmötet i Eskilstuna 2015 där den även antogs. Under samma förbundsmöte beslutades det också om att anta en vision och ett uppdrag som är gemensamt för hela Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

Nu är det dags att gå från idé till handling.

För att alla scoutledare på ett så enkelt sätt som möjligt ska kunna arbeta med vår värdegrund så har nu även ett material tagits fram som lanserades den 1 Foto : Caroline spångberg

Ellen Eklund, vice förbundsordförande

Varför är det viktigt att kårerna arbetar med vår värdegrund?

Jag skulle säga att det är grundbulten i vår verksamhet att veta varför vi gör det vi gör, scouting är så mycket mer än bara roliga aktiviteter. Värdegrunden har i princip alltid varit densamma, men har formuleras lite olika över tid. Därför måste värdegrunden kontinuerligt arbetas med på nya sätt så att organisationen faktiskt upplevs som en modern hundraåring. Att vi nu har tagit ett nytt tag och arbetar med detta rent praktiskt hoppas jag ska ge inspiration till varför vi gör det vi gör. Kanske kan vi också se på vår verksamhet på ett nytt sätt, där vi fortfarande når samma mål men inte fastnar i att göra det vi alltid gör, utan se nya möjligheter. Att

september. Materialet består av fyra delar som tillsammans bildar ett ”värdegrundspaket”.

Den första delen består av en workshop som främst riktas till utmanare och ledare.

Workshopen leds av en verksamhetsutvecklare som guidar kåren eller distriktet genom diskussioner, reflektioner samt praktiska övningar kring hur kåren arbetar med vår värdegrund idag och hur det arbetet eventuellt skulle kunna öka ytterligare. Om kåren sedan vill fördjupa sig ytterligare i dessa frågor så finns det en annan del som består av ett arbetsmaterial som kåren kan arbeta med på egen hand och då plocka de delar som känns mest relevanta för stunden. Även i detta arbete kan en verksamhetsutvecklare stötta upp och stödja i om kåren vill.

Dessa två delar syftar till att skapa en samsyn och en medvetenhet i kåren kring hur värdegrundsarbetet i kåren ser ut och hur det är önskvärt att det ska vara framöver.

Men delarna syftar också till att skapa rutiner för hur kåren ska agera om det uppstår en situation som inte tidigare uppstått med en medlem som inte följer våra värderingar.

Rutiner och handlingsplaner är bra på så vis att de skapar en trygghet och ett snabbt handlingsförlopp om en situation väl skulle uppstå. aktivt arbeta med vår värdegrund kan också skapa stolthet. Att vi har en bra grund som vi står på, att vi är så himla bra och att vårt uppdrag i samhället är viktigt.

Finns det någon del av vår värdegrund som du får kämpa lite extra med i ditt ledarskap?

För mig kommer nykterheten otroligt naturlig, då det alltid varit en självklar del av mitt liv. Det här var en svår fråga, men kanske att grundsatsen ”solidaritet” är den delen som jag själv får arbeta mer aktivt med. Jag ställer mig då frågan hur mycket jag ska ge av mig själv till andra och när jag blir för egoistisk i mitt eget handlande eller när jag tänker för mycket på andra än på mig själv. Jag är en målmedveten person och i mitt scoutande kan jag ibland, så att säga, springa iväg och gruppen bakom mig, jag kan få för mycket vinnarinstinkt.

I sådana fall där det har hänt har jag fått bra feedback och på så vis blivit mer uppmärksam på mitt eget beteende. Det är ett pågående lärande.

Du har ju gått workshopen, vad tar du med dig från det tillfället?

Workshopen var ett värdefullt tillfälle att lära känna varandra bättre i gruppen. Det var ett sätt att komma lite närmare varandra och att samtala på en annan nivå, en djupare nivå än vad vi kanske annars gör. Det fanns tillfälle att diskutera olika värdeord

Utöver dessa två delar finns det ett antal förslag på scoutmöten som tar upp grundsatserna samt scoutlagen och som riktar sig till spårare/ upptäckare samt äventyrare/utmanare.

Den sista delen av värdegrundspaketet består av lite olika tryckt material. Det är två affischer med vision, uppdrag, scoutlag och grundsatserna på. Dessa kan med fördel sättas upp i scoutlokalen som en ständig påminnelse. Dessutom finns ett antal ”mingelkort” som kan användas vid olika tillfällen, i bussen på väg till sommarens läger, runt lägerelden eller i en rast under ett styrelsemöte.

Mingelkorten består av en mängd frågor som ni kan ställa till varandra för att i en lugn och trygg miljö få diskutera och reflektera kring frågor som är viktiga för oss i NSF. Alla dessa delar är helt kostnadsfria för våra kårer, och du kan ladda ner arbetsmaterialet och scoutmötena på www.nsf.scout.se/ vardegrundsarbete. och se att vi alla sätter olika betydelser på dem, men att vi också kunde skapa en gemensam förståelse för vad vi menade.

Jag tyckte också att övningen kring sitt eget förebildskap var givande. Att få reflektera över hur jag är som förebild, är jag den jag vill vara?

Har du något värdegrundstips?

För något år sedan gick jag en utbildning med ”Salaams vänner”, som är ett samarbete mellan Svenska Muslimer för Fred o Rättvisa och Kristna Fredsrörelsen.

Mitt deltagande bestod av en tredje grupp med ett fåtal personer som inte hade någon uttalad tro. Efter utbildningen besökte vi bland annat högstadieskolor och höll workshops om fördomar, icke våld, religionsdialog och civilkurage, just att våga stå upp för andra. De andra som var med och föreläste drog paralleller till sin tro och för mig blev det så tydligt eftersom jag inte har en stark tro, utan hamnade ofta helt naturligt i att dra paralleller till scoutlagen och scoutmetoden istället. De innehåller ju etik och moral och för mig är det delar som genomsyrar mig, oavsett om jag har på mig scoutkläder eller ej, det är så jag vill leva. Så det är kanske ändå mitt tips, att komma ihåg att det inte är något nytt vi ska lära oss, vi kan det och vi gör det, men för att göra det bättre och mer medvetet är det viktigt att ha ett samtal kring det och arbeta med det.

25

Personligt

PETER ROMIN

Han susande runt på lägerområdet på Bunge Jump 16 i somras. Han var ansvarig för filmprogrammet som totalt engagerade 580 scouter i filmskapande och samtidigt var han också ledare för sin äventyraravdelning på plats. Peter har ett stort hjärta, men också en fantastisk energi och det är tydligt att han drivs av stora och omöjliga projekt.

Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

P

eter Romin, för många en riktig kändis i NSF, har varit scout i 45 år. Han började som ung och har sedan dess sett och upplevt alla typer av scouting, allt från att vara spårarscoutledare till att ha varit på inte mindre än tre världsscoutjamboreer. Han var under många år engagerad i Kungsholstiftelsen men han har också drivit egen kabel-tv-station i Ransberg.

Peter Romin har ett mångårigt förflutet inom tv-produktion. Han jobbade på SVT i 15 år, först i Stockholm och sedan i Falun där han bor nu. Men beslutade sig då för att testa något nytt så Peter sadlade om, pluggade till lärare, och arbetade sedan som medielärare under flera år. Men också detta hade sitt slut. När medieprogrammet lades ner började Peter fundera på vad det var han ville göra och testa nu.

Testa och välja nytt verkar vara något som eggar Peter snarare än skrämmer. Så han startade tillsammans med en kompanjon ett eget företag med fokus på webb-tv-produktion.

– Det var svårt. Att vara företagare, det är lite som att ha tre jobb.

Man ska jaga jobbet, man ska göra jobbet och så ska man vara ekonom på det. Det är svårt att få det att gå ihop berättar han. Det gjorde att de efter tre år valde de att avveckla det företaget.

I över 20 år har Peter bott i Falun med Agneta. Tillsammans har de sex barn, och sedan ett år tillbaka också Mahdi, en 17-årig kille från Afghanistan, boende hos sig. Alla barnen är eller har precis som sina föräldrar varit engagerade i scouterna och NSF. Scouting är något som ligger Peter mycket varmt om hjärtat och han har oavsett var i landet han bott sett till att engagera sig. Oavsett om det varit genom att starta en ny scoutkår för inflyttade i Stockholm eller gå in med liv och lusta i Falukåren som han gjorde när han flyttade upp till Falun för många år sedan. Sedan 2003 har Falukåren samarbetat med Järlindens scoutkår, ett samarbete över organisationsgränser som började långt innan Scouterna blev Scouterna. Där var han äventyrarscoutledare under hela 12 år.

– Nu senast hade vi fyra patruller, alltså ungefär 20–25 scouter.

Det jättekul att få det att fungera på riktigt, man kan verkligen göra som patrullsystemet ska vara. Det har varit jättekul, och vi har jobbat mycket med att få patrullerna att bli sammansvetsade.

Men efter flera år av något är det dags att testa något nytt, så från och med nu i höst är Peter utmanarscoutledare. Ett inte helt lätt

”Jag blir sporrad av att saker inte går att göra – då vill jag ju gärna göra dem!”

uppdrag då utmanarlaget han är ledare för består av 22 personer som kanske inte alltid tycker att de behöver en ledare.

Intresset för film, tv och video har Peter inte bara utnyttjat i karriären, det har han också tagit med sig det in i sitt scoutengagemang. Nu senast som ansvarig för filmprogrammet på förbundslägret Bunge Jump 16.

– Jaa, okej, det är 580 personer som ska lära sig filma… hur ska det gå. Hur kan man göra det organiserat utan att ta hål på kreativiteten? berättar Peter att han tänkte, men det gick ju bra avslutar han sen med.

Vi gjorde ju ungefär 85 filmer, det är rätt bra jobbat tycker jag! Det var ju ingen som testat detta förut med det här upplägget, men det fungerade precis som jag hade tänkt mig.

– Egentligen spelar kvaliteten inte så står roll, utan det är liksom görandet som är det viktiga kan man konstatera såhär i efterhand. Det är inte hur bra filmerna blir utan hur bra man har jobbat för att göra sin film som är det viktiga, och det är det som var målet med hela aktiviteten - att vi skulle få deltagarna att bli entusiastiska!

Peter berättar att han inte tror att det hade gått alls lika bra om det istället för 580 scouter varit 580 skolelever. Det är något visst med scouter, de är liksom nöjda med att ha sina kompisar runt omkring sig, har någon slags grunddisciplin och kan därför lugnt vänta på sin tur.

– I scouterna kan man åstadkomma fantastiskt mycket roliga saker, avslutar han sina tankar med.

Peter har också tidigare kunnat väva samman sitt stora filmintresse med scoutingen. Han har gjort filminslag och live-sänt från stora scoutläger som Jiingijamboree. Men också drivit MOOTv, lägerTV på World Scout Moot på Ransberg 1996.

– Vi gjorde reportage på dagarna med ett gäng deltagare, sen hade vi ett annat gäng deltagare på kvällen som redigerade och sände. Vi byggde upp vår alldeles egen kabel-tv. Det var tokmycket jobb, men det är jättekul att jobba med folk som är så entusiastiska och vill lära sig göra säger han. Och fortsätter med att: Vi hann aldrig bort till tälten där vi skulle sova, så det slutade med att vi bara sopade av golvet, så sov vi på samma ställe där vi var.

Och där lyser engagemanget och det stora hjärtat igenom igen.

Peter lägger, när han är involverad i något stort och omöjligt projekt, all sin vakna tid på att få något omöjligt att bli möjligt. På att erbjuda roliga, fantastiska, knasiga och knäppa grejer till scouter både i Sverige och i världen.

– Jag blir sporrad av att saker inte går att göra – då vill jag ju gärna göra dem!

27

F ö rbu n d s n y t t Foto : Jonas Eriksson

Programtema – Släpp taget Fram till och med sommaren 2017 har NSF fantasi och kreativitet som programtema. Vad betyder det för dig som leder scoutverksamhet? Hur leder vi bäst för kreativitet?

Det enkla men samtidigt svåra svaret är: Ur vägen!

Mina barn påminner mig ständigt om att kreativiteten blommar i ett vakuum. ”Jag har inget att gööööra!”, ord yttrade i ett rum fyllt av leksaker, följs ofta av en stunds tystnad. (Åtminstone sedan jag lärt mig ignorera gnället).

Sedan händer det. En lek växer fram där det nyss var intet.

Experimentera med att låta scoutmötet skapas mer på plats och mindre i förväg. Visst, du vet aldrig vad som kommer hända, och i den meningen kräver kreativitet ett mod att kanske ”misslyckas”. Men so what? Även för misslyckandets konst behövs förebilder för barn och unga. Misslyckande är ändå bara feedback, inte en dom om vem du är.

Ett ledarskap som stimulerar kreativitet är särskilt viktigt för äventyrarscouter. De ska en dag bli självgående utmanarscouter och därefter nästa generation ledare, inom och utom scouting.

Förmågan till gemensamt beslutsfattande, planering och genomförande utvecklas bäst i den lilla gruppen, patrullen. Motivationen till att få patrullen att fungera blir som starkast om det är patrullens egna idéer som ska förverkligas.

Att som ung få utrymme för sin kreativitet, samtidigt som en vuxen står redo att stötta upp, det är en beprövad väg till den typ av modigt och kreativt världsmedborgarskap som är vår vision.

Så ledare, släpp taget. Du som är ung: pröva dina vingar, kräv din plats. Du är framtiden.

28

Nytt från Förbundsstyrelsen

Under helgen 20-21 augusti träffades förbundsstyrelsen på Spånhults Herrgård utanför Jönköping. På plats fanns också UScK (utmanarscoutkommittén) för sitt möte och helgen ägnades mycket åt att samtala och diskutera med UScK om hur utmanarscouting kan bli bättre inom NSF. En annan stor del under helgen var vår kommunikationsplattform som presenteras på förbundsrådet, -vilka är vi? - vart vill vi? är två viktiga frågor att ha svar på för att veta hur vi ska kommunicera utåt.

Förbundstyrelsen är nu halvvägs i sin FS-period och förde ett samtal om hur vi ser på vårt FS-arbete och vad vi har för förutsättningar fram till FM (förbundsmötet). Avbockning av nuvarande arbetsplanen och tankar och inspiration inför utformningen av nästa inhämtades.

FS genom Karin Wester

En resa till öde stränder och tomma gator

Jag packar leende upp väskan efter helgens äventyr, sanden far åt alla håll och min påse med blöta badkläder har läckt och blött ner min tjocktröja.

I

fredags åkte jag hemifrån mot Göteborgs­ området utan att riktigt veta vad jag gett mig in på. Vi var ett tiotal ledare i Västra distriktet som anmält oss till evenemanget Distriktet runt.

Med ett av Västtrafiks kort, Regionen runt, i handen skulle vi på valfritt sätt ta oss till Alingsås där vi skulle vara på lördagskvällen. Någon reste själv, några två och två och själv reste jag med Johanna Larsson och Anders Eriksson.

I Mölndal sammanstrålade jag med Johanna och vi började genast planera vår utflykt. Spårvagn, buss, tåg och båt. Vi ville åka allt!

Till Marstrand tar man sig med båt, kunde vi komma dit? Men viktigast, kunde vi komma därifrån? Jodå det gick. Brännö åker man också båt till, det gick att både ta sig dit och åka därifrån.

Men vad skulle vi göra några timmar mitt på dagen? Det visade sig att Tall Ships Regatta var på plats nere vid Bananpiren inne i Göteborg och att bese stora skepp lockade både mig och Johanna.

När Anders anlände lite senare på kvällen godkände även han våra planer så vi ställde mobilen på tidig väckning och snart sov vi alla tre.

När klockan slog över till 07.34 steg vi på den första bussen för att börja vår resa till Alingsås, med första stopp i Marstrand, dit kom vi med buss, buss, buss och båt. Väl där intogs tiokaffet på Bergs Konditoris soliga uteservering innan vi började turista på ön. Carlstens fästning är stor och backarna branta så en viss inre värme arbetades upp. Att bada kändes mer och mer lockande och innan vi lämnade ön hade vi tagit ett dopp i det 17-gradiga salta havet.

Nästa stopp på turen var centrala Göteborg, (båt, buss, tåg) där vi åt innan vi tog oss med båt till Bananpiren och såg på de väldigt stora skeppen. Som bonus fick vi också se en JAS Gripen som gjorde en liten uppvisning strax över våra huvuden.

Någon timma senare var det dags att dra sig mot Brännö, (spårvagn, spårvagn, båt). Här hittade vi inte alls, men efter att ha kikat lite på en karta gick vi raskt åt det håll där bebyggelsen tog slut.

Ganska snart kommenterade vi att någon lagt ut spårtecken på den smala vägen. För framför oss, med jämna mellanrum, hade någon målat pilar.

Vi tog det som ett gott tecken och följde dem och i slutet låg en fin badplats med en liten sandstrand.

Vi tog ett uppfriskande dopp och sedan var det bara att följa pilarna tillbaka till båten. Med spårvagn åkte vi sedan till centralen för att ta tåget till Alingsås där de flesta sammanstrålade på vandrarhemmet Villa Plantaget.

Under dagen hade alla haft i uppgift att skicka bilder till arrangörerna Gunilla och Monica, dessa tittade vi på efter kvällsmaten och det var roligt att få höra vad de andra hade rest och vad de varit med om. Det var många olika ställen som besökts bl.a.

Tjolöholms slott, Strömstad, Borås badhus och Herrljunga.

Vi var alla mycket nöjda med våra resor och ville åka mer för inte var vi färdiga inte, det finns så mycket mer att se och upptäcka från lokalbussen.

Nästa gång, för det hoppas vi det blir, då ska vi nog hoppa av vid Vävra transformator.

Lina Andersson, Reftele

TASS-helg

Nu är det dags att träffa andra utmanarscouter och göra scouting på det lokala planet! Under helgen 14-16 oktober kommer sex olika TASSar att arrangeras samtidigt på olika platser i landet! Men vad är en TASS? Det är då man Träffar Andra SuperScouter!

Gå in på www.nsf.scout.se och läs mer om din närmsta TASS.

Nu är det jul igen…

December och julen närmar sig, det gör också vår fantastiska kampanj Vit jul! För tionde året kör vi kampanjen där vi både belyser alkoholnormen kring jul och hur alkohol och jul inte hänger ihop, men också gör något åt problemet – och gör verksamhet för barn och unga!

Vi behöver dig! Har du börjat fundera på vad du kan göra för aktiviteter i kampanjen? Grabba tag i en kompis, utmanarlaget, scoutavdelningen eller någon annan som liksom du vill göra en eller flera fantastiska Vit jul-aktiviteter!

Få tips och läs mer på www.nsf.scout.se/vitjul

Ta tag i vår värdegrund

Hur praktiserar vi våra värderingar i vår scoutvardag? NSF har tagit fram ett nytt material för att arbeta mer med vår värdegrund i kåren och på avdelningen! Kolla in materialet och börja diskutera i kåren, ta inspiration från scoutmötes­ förslagen eller boka in en värde­ grunds­workshop med kårens verksamhetsutvecklare redan idag!

Läs mer på www.nsf.scout.se/ vardegrundsarbete

Fantasi är nya temat!

Nu när hösten drar igång drar också årets tema igång - fantasi! Spana in de olika aktivitetsförslagen för kåren på www.nsf.scout.se/program

Föreställ dig en värld där ingen bekymrar sig över hur hen ser ut. Över hela världen uppger barn och ungdomar att de ofta oroar sig över sitt utseende. De känner sig pressade att ändra sitt utseende för att passa in i samhällets snäva bild av vad skönhet är.

Och det är en bild som presenteras i media och som idealiseras av vänner.

free being me

Aktiviteter

för 7-10 åringa r

Free Being Me ger dig som scoutledare verktyg att hjälpa dina scouter att bli trygga med sina kroppar och se till att deras oro över sitt utseende inte hindrar dem från att vara aktiva, ansvarsfulla och självsäkra. Free Being Me är ett globalt program och idag arbetar över 100 länder med det. 2,5 miljoner barn och ungdomar har redan nåtts och nu är det Sveriges tur.

Free Being Me är ett unikt program som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 7-14 år. Syftet är att stärka barn och ungdomars kroppsliga självförtroende och självkänsla. När du genomför Free Being Me med dina scouter arbetar du med målspåren självinsikt och självkänsla, egna värderingar, aktiv i gruppen, relationer, förståelse för omvärlden, aktiv i samhället, kritiskt tänkande och fantasi och kreativa uttryck.

Läs mer om Free Beeing Me och ladda ner materialet på www.scouterna.se/ ledascouting/leda-scouting/free-being-me!

Höstvecka på Camp Ransberg

Skramla!

Under veckorna 39 och 40 utmanar vi alla barn och ungdomar i Sverige att vara med och engagera sig i Sveriges största insamling!

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund tillsammans med några av de andra barn- och ungdoms­organisationerna bakom Världens Barn är med i satsningen.

Läs mer om Skramla! och anmäl din eller er insats på www.varldensbarn.se/skramla Om ni har några frågor eller funderingar hör gärna av er till NSF:s kommunikatör, towe.bengtsson@nsf.scout.se eller er verksamhetsutvecklare.

Free Beeing Me!

Stärker barn och ungdomar genom att förbättra kropps ligt självförtroen självkänsla de och

Höstveckan riktar sig till utmanar- och roverscouter som vill komma och hitta på ett äventyr vecka 44 (höstlovet för de som går i skolan).

Arrangemanget kommer bjuda på mycket hajk blandat med höstmys och lite jobb på herrgården för att få den i ordning inför vintern. Veckan sträcker sig från den 30 oktober (drop in på kvällen) till 6 november. Veckan kommer avslutas med en Halloweenfest som deltagarna aldrig kommer att glömma!

Strategin ända in i kaklet

Strategiarbetet är inne på sista slutfasen, och nu är det ända in i kaklet som gäller! Förbundsstyrelsen har beslutat att vi ska vara klara med strategin sommaren 2017, alltså lagom till FM. Så nu är det bara att kavla upp ärmarna, lägga ner lite extratid på det målprojektet du är med i eller få kåren att slutföra de sista kårmålen i På Väg!

Personal­ förändringar

Just nu är det mycket förändringar bland NSF:s personal med föräldra­ledigheter och nyan­ stäl­lningar. Maria Hellzenius, verksamhets­utvecklare Stockholm, och Emilia Sandgren, internationell sekreterare, har båda gått på föräldra­ledighet och tillsättandet av deras vikarier är i full gång. För en tid har södra Sverige stått utan en verksamhetsutvecklare, men snart har vi en ny person på plats i Lund.

Arrangemanget är gratis om man är på plats hela veckan, och kostar 300kr om man enbart är på plats helgen den 4-6 november. Reseutjämning om 150, resp.

300 kr utgår för utmanar- och roverscouter.

Konfirmationsläger 2017 Sedan 1964 har Scout Camp Ransberg varit värd för ett konfirmationsläger med bas i scoutmetoden, så också nästa år! 5–29 juli är det dags.

Konfirmationsläsningen vävs samman med scoutaktiviteter och lägret sker till stor del utomhus i Scout Camp Ransbergs vackra omgivningar. Konfirmanderna får uppleva scouting och friluftsliv samtidigt som de utvecklar sin tro och sina värderingar. Är du mellan 14–15 och tycker detta låter spännande? Läs mer och anmäl dig redan idag på www.nsf.scout.se/ransberg

Leda upplevelsebaserat – en metodutbildning i drama.

Vill du utveckla din förmåga att lyfta värdegrundsfrågor på ett lustfyllt och lekfullt sätt?

Den 8 oktober samlas vi för att första gången testa vårt nya material Leda upplevelsebaserat - en metodutbildning i drama. Då kommer vi att prova på olika lekar, övningar och enklare rollspelsmetoder, som sedan kan ligga till grund för samtal, diskussioner och eftertanke. Vår ambition är att kursen både ska ge dig konkreta verktyg att direkt ta med att använda i verksamheten men också ge dig fördjupad förståelse för ditt eget ledarskap. Läs mer på http:// www.nsf.scout.se/ledaupplevelsebaserat

29

F ö rbu n d s n y t t

Nyheter i Scoutshop!

Har du sett våra nya NSF-prylar i Scoutshoppen? Vi har tagit fram en ny vattenflaska i samarbete med Klean Kanteen och en ny buff. Kolla in och uppdatera höstgarderoben redan idag!

Scouternas stämma i Västerås 18–20 november 2016

Demokratijamboree 2016 Demokratijamboreen närmar sig med stormsteg! 18-20 november samlas vi i Västerås för att besluta om Scouternas kommande två år. Helgen kommer att vara fullspäckad av aktiviteter, med workshops, utställningar, fest och sist men inte minst Scouternas stämma!

www.scoutshop.se

SISTA chansen!

SNART KOMMER NÅGOT NYTT!

frågesport!

VAR MED PÅ EN SPÄNNANDE

junior- EN PUMP

11–17 november 2016

Anmäl ett lag med barn!

Mellan klockan 18 och 19 (någon av dagarna 11–17 nov) ska ni svara på så många frågor som ni kan. Ni ska också lösa en praktisk uppgift.

Alla hjälpmedel är tillåtna!

Läs mer i inbjudan som finns hos din kår eller på www.junis.org/juniorpumpen

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

30

Vad tycker du att scouting är och vad ska det vara? Vad tycker du att vi ska göra för att göra vår organisation ännu bättre? Det här är frågor som kommer att diskuteras på Demokratijamboree, tillsammans med temat Unga som gör världen bättre. Det här är en helg fylld med inspiration och framtidsmöjligheter – så kom med oss till Västerås!

Alla är välkomna till Aros Congress Center för att diskutera, få ny kunskap, dela erfarenheter och delta i Scouternas största demokratiska möte. Det är här som de kommande årens Scouterna klubbas igenom!

Läs mer på www.scoutservice.se/ paverka-scouterna/ demokratijamboree/

Anmälan

Anmäl dig innan den 10 oktober!

Samtliga kårer i NSF har rätt till minst ett ombud på stämman, baserat på medlemsantal. Ta chansen och gör NSF:s röst hörd på plats. Har ingen från kåren möjlighet att åka - kom ihåg att ni kan överlåta er ombudsplats till någon annan!

Subvention från NSF Förbundsstyrelsen har beslutat att subventionera resan för kårens ombud på Demokratijamboreen och även att subventionera deltagaravgift för ombud från kårer som inte tidigare haft ombud på Demokratijamboreen.

Förberedande workshop Scouterna har tagit fram en workshop som ska förbereda nya ombud och deltagare inför stämmohelgen i Västerås.

Workshopen är ett första steg för att göra scouter mer medvetna om hur föreningars demokratiska system ser ut och den behöver kompletteras med kontinuerlig diskussion om Scouternas, kårernas och patrullernas demokratiska uppbyggnad och funktion. Workshopen hittar du på Demokratijamboreens hemsida.

Ombudsgrupper En nyhet för i år är ombudsgrupper.

Ombudsgrupperna är till för att sammarbeta inför och under stämman, för att t.ex. kunna bevaka flera diskussioner samtidigt och hjälpa varandra med argument och förslag.

En ombudsgrupp kan också ha förträffar inför Demokratijamboreen för att alla ska förstå hur en stämma fungerar, eller för att gå igenom och diskutera handlingarna. Personerna i en ombudsgrupp behöver inte dela samma åsikt utan huvudsyftet är att kunna stötta varandra före och under Demokratijamboreen.

En ombudsgrupp kan anordnas av vem som helst och på Demokratijamboreens hemsidan kan du hitta mer information och ett verktyg att starta och arbeta i ombudsgrupp

Nyhetsbrev

Få information om det senaste som händer inom NSF rätt ner i din inkorg. Välj och vraka efter vad just du är intresserad av. Anmäl dig till nyhetsbreven på www.nsf.scout.se/nyhetsbrev.

Arrangemangsledarkurs Ransberg Är du utmanar-/roverscout och mellan 16 och 22 år och intresserad av att göra något mer inom scouterna? Skulle du tycka att det vore roligt att hålla arrangemang för andra? Eller är du mest intresserad av en personlig utveckling? Om något av ovanstående passar in på dig så har du kommit rätt. För den 28–30 oktober arrangerar vi en arrangemangsledarkurs på Scout Camp Ransberg.

Kursen kommer handla om allt från hur man startar upp arbetet i planeringsteamet till hur man bemöter situationer som uppstår på plats och löser den ekonomiska biten med budget, utlägg, redovisning mm. Till kursen finns 15 platser och det är först till kvarn som gäller. Läs mer på www.nsf.scout.se/kalender/ arrangemangsledarkurs

Nominera dina scouthjältar

Nominera dina förebilder, inspiratörer, vardags­ hjältar och alla de som fortsätter att ta scouting vidare!

I samband med Demokratijamboree 2016 kommer några av de scoutkårer, team eller ledare som har gjort fantastiska insatser i någon av kategorierna: Klarare – en klart lysande förebild Vassare – höga förväntningar som överträffas Bredare – en gemenskap som attraherar fler Nominera på http://www.scoutservice.se/ paverka-scouterna/demokratijamboree/nomineraforebilder

Normalia

Vi bär alla på förväntningar – normer – om hur man ska bete sig i olika sammanhang.

Det varierar beroende på situation, vid en Nobelmiddag gäller vissa normer, vid barnkalas andra. Det som är normativt bygger till stor del på vad majoriteten tycker.

A

tt bryta mot normer kan väcka starka reaktioner. ”Varför dricker inte du?”

Det är en fråga som är vanlig att få som nykterist. Normen kring alkoholkonsumtion innebär att vuxna förväntas dricka alkohol. Den som väljer nykterhet blir ofta ifrågasatt och ses som avvikande.

IOGT-NTO och NBV har tillsammans tagit fram Studiematerialet Normalia där grunderna i normkritik presenteras. Deltagarna får fördjupa

Jamboree17

Nästa sommar är det äntligen dags för jamboree igen nämligen Jamboree17!

Boka in 5–12 augusti i kalendern redan nu så ses vi på Rinkabyfältet utanför Kristianstad! Du vet väl att anmälan redan har öppnat? Vill du engagera dig i lägerplaneringen? Det finns platser kvar! Läs mer om lägret och lediga uppdrag på www.jamboree.se, passa på att skriv upp dig på nyhetsbrevet också för att få den allra senaste informationen.

World Scout Moot 2017

Vart fjärde år arrangeras World Scout Moot, ett läger för roverscouter från hela världen. Mellan den 25 juli–2 augusti 2017 möts vi på Island! För att åka som deltagare är du född mellan den 2 augusti 1991-25 juli 1999. Är du född före 2 augusti 1991 är du välkommen att delta som funktionär/IST. På Mootet finns det plats för 5000 deltagare och 1000 funktionärer/IST från 80 länder runt om i världen! Läs mer på www. worldscoutmoot.is/

Pumpen!

Torsdagen den 17 november är det åter igen dags för vår populära frågetävling, Pumpen.

Läs mer och anmäl ditt lag redan idag på pumpen.iogt.se

Normalia

– ett studiematerial om alkoholnormen

Pass 1:

Normer bär vi allihopa

Världens Barn

Det finaste ni kan ge är er tid! Ni är väl med och samlar in pengar till Världens Barn i höst? Hela IOGT-NTO-rörelsen är förmånstagare för Världens Barn. Det betyder att alla våra inter­ nationella projekt som bedrivs via Internationella Institutet får ta del av pengarna från insamlingen.

Alltså samlar vi in pengar för att kunna försätta driva nykterhetsrörelsens projekt ute i världen!

På www.nsf.scout.se/varldensbarn kan du få tips på insamlingsaktiviteter, scoutmöten och läsa mer om kampanjen!

Aktuella datum för 2016 års kampanj: 1-2 oktober Stor insamlingshelg 7 oktober TV-galan Världens Barn 8-9 oktober Stor insamlingshelg

På Gång oktober

1-2 Världens Barn insamlingshelg

1-2 Utbildning för utbildare

7 Världens Barn Gala

8 Leda Upplevelsebaserat

8-9 Världens Barn insamlingshelg

15 Ledarutbildning Patrull 15-16 TASS-helg 15-16 JOTA/JOTI 27-28 Arrangemangsledarkurs, Ransberg 2 9-6/11 Upplev 2016 3 0-6/11 Höstvecka

november

11-17 Juniorpumpen 12-13 Utbildning för utbildare 17 Pumpen 18-20 Demokratijamboree 26-27 Förbundsstyrelsemöt

december

26-3/1 Umugenzi 28-2/1 Nyårsbal, Ransberg Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­ mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

sig i vad normer är och genom normspaning undersöka vilka normer och vad som format de egna förväntningarna. Det finns även chans att diskutera stereotyper och på vilket sätt den starka alkoholnormen kan utmanas. Använd gärna materialet i kåren genom att göra en studiecirkel.

Kolla in och ladda ner materialet på www.nbv.se/verksamhet/studiematerial/ normalia/

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

FOTO: EMIL MALMBORG

Tillsammans för Världens Barn!