Scouting Spirit 2017 2

Nr. 2 maj 2017

Tema: Lรถgn En tidning frรฅn Nykterhetsrรถrelsens Scoutfรถrbund

V i n Rj eetdta k t ö r e n

har ordet Foto : Flickr, CC

Innehåll 6/

LÖGNEN BLEV MIN ÖVERLEVNADSSTRATEGI Lollo Wehlin började ljuga för att passa in

8/

BLI ETT ESS PÅ KÄLLKRITIK Hur bedömer du enklast trovärdigheten i information?

10/

EN FUL FRISYR OCH DE SOCIALA KODERNA Små vardagslögner är smidigt socialt smörjmedel – om man vet hur de används

12/

MIN PRAKTIK PÅ NSF Tilda Höög berättar om sin praktikperiod på NSF:s kansli

14/

TINGET 2017 Vad hände på Utmanarscouttinget i Östersund

16/

En lögn är en lögn är en lögn

J

ag är en lögnare. Jag tycker att jag är noggrann med att alltid tala sanning, men i ärlighetens namn är det också en lögn. Jag ljuger aldrig om sådant som jag tycker är viktigt, om saker som jag tycker har betydelse. Men jag ljuger till höger och vänster om småsaker.

Det är en söndag i slutet av mars. ”Vad trött du ser ut”, säger en kompis till mig. ”Sov du dåligt i natt?” fortsätter han. Jag hör mig själv svara att ja, jag sov dåligt i natt. Jag hade svårt att somna och sen drömde jag oroligt. Senare samma dag äter jag lunch på en restaurang, men när min mat kommer in är den serverad med ris istället för med rotfrukter. ”Förlåt” säger servitören ”det var slut på rotfrukter. Är det okej med ris istället?”. Jag svarar ja. Senare på kvällen berättar min partner entusiastiskt om en barnbok. Den är tydligen en klassiker och lästes av många när vi var små. ”Minns du den?” frågar han mig. ”Japp!” svarar jag och han fortsätter glatt sin utläggning.

Jag ljuger av en massa olika anledningar: För att andra inte ska känna sig dumma (min kompis!), för att inte vara till besvär (rotfrukterna!) och ibland för att jag helt enkelt är lat och ointresserad. Jag ljög för min partner om den där barnboken, helt enkelt för klockan var mycket och att jag var för trött för att höra på en resumé av bokens handling.

1913 skrev Gertrude Stein de berömda orden ”en ros är en ros är en ros”. Det hon menade var ungefär att en ros, oavsett färg och storlek och exklusivitet, är just en ros. Den är varken mer eller mindre. Frågan är om en lögn är en lögn är en lögn? Jag tycker inte det. Jag tycker det är stor skillnad på lögner och lögner. Vilka lögner som är okej och vilka som inte är det, det avgör jag själv. Ett väldigt godtyckligt resonemang för alla som inte tänker exakt som jag…

Sofia Abrahamsson

LEDORD: LEDARSKAP Roliga kurser och utbildningar inom scoutrörelsen

18/

UNGA SPIRIT – ÄR DET SANT? Sofia Calderon, doktorand i psykologi, reder ut det här med lögner

24/

STRATEGIRESAN Strategin går i mål vid sommarens FM, men hur har resan varit

26/

PERSONLIGT Fredrik Torberger

28/

FÖRBUNDSNYTT

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel :

08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e - post :

sofia.abrahamsson@nsf.scout.se redaktör :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

2

Sofia Abrahamsson

ansvarig utgivare :

Torkel Edenborg

Torkel Edenborg

2017: Nr 2: manusstopp 16 augusti ute 8 september.

utgivningsplan

nyhetsbrev och kår p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Sofia Abrahamsson, 0709-28 60 86 eller e-post sofia.abrahamsson@nsf.scout.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

341

388

TR

YCKSAK

LÖGN Foto : Caroline Spångberg

Alla ljuger ibland. Lögnerna kan vara olika stora, medvetna eller omedvetna, med gott eller mindre gott uppsåt. Men faktum kvarstår – emellanåt talar vi alla, på något sätt, osanning. I grund och botten är det såklart bra att vara ärlig och dåligt att vara oärlig. Men det är ett förenklat sätt att se på lögnens funktion.

Det här är inte svartvitt ämne. Gränserna mellan lögn, osanning och sanning är ofta otydliga. Inte ens i de fall när gränsen är tydlig, behöver det vara fel att ljuga.

Lögn

BARA EN VIT LÖGN Är det verkligen fel att ljuga? Ljuger alla?

Vad är egentligen alternativa fakta?

Text: Sofia Abrahamsson Foto: Torkel Edenborg

4

Att medvetet formulera sig luddigt, i hopp om att mottagaren ska göra en felaktig tolkning av det som sagts. Att utelämna vissa delar av en historia för att skapa en felaktig helhetsbild. Att vara osäker på ett exakt händelseförlopp och återge det ungefär som man minns det. Var går gränsen för lögn?

Foto : P hotosofclass.com

B

egreppet ”alternativa fakta” myntades i samband med Donald Trumps installation som president. Man hävdade att installationen drog den största publiken någonsin, trots att bilder från samma plats visar väsentligt många fler personer vid till exempel Barack Obamas installation. Och eftersom fakta per definition beskriver sanningen, så kan det inte finnas någon ”alternativ” fakta. Det handlar snarare om nyspråk för lögn.

Att manipulera sanningen på det viset är aldrig bra, men särskilt stora konsekvenser får det när personer med stor makt gör det – dels för att anhängare bygger sin världsbild på någonting felaktigt och dels för att det normaliserar osanning. Om tumregeln är att det är bra att vara ärlig och dåligt att vara oärlig, kan man alltså fråga sig om det är en tumregel på väg att lakas ur.

Men lögn är inte alltid lätt att fördöma. Det händer att vi använder lögn som en överlevnadsstrategi. Människor har en stark inneboende vilja att passa in, och när vi inte gör det kan vi ljuga för både vår omvärld och för oss själva. Att ljuga kan i sådana fall vara ett sätt att rädda sitt eget eller någon annans ansikte. Det är sällan en bra strategi i det långa loppet, men det är ofta både förståeligt och relativt lätt att förlåta.

I Sverige lever ungefär 4-5 barn per skolklass i ett hushåll där minst en vuxen har ett riskbruk av alkohol. Uppskattningsvis 16 procent av svenskarna uppger också att de berörs negativt av närståendes alkoholkonsumtion. Dessa siffror kommer från Folkhälsomyndighetens webbplats och med riskbruk menar de “någon [som] dricker så mycket alkohol att det medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser”. En majoritet av alkoholkonsumenterna i Sverige dricker dock måttligt. De får inga direkta konsekvenser av sitt drickande, och ser därför sin alkoholkonsumtion som oproblematisk. Alkohol bidrar förvisso till mer än 200 sjukdomstillstånd, och forskarna har inte kunnat fastställa en lägre konsumtionsgräns där det inte finns någon risk (Folkhälsomyndigheten 2016). Men det är, tillsammans med mycket annat, bara indirekta konsekvenser som den enskilda konsumenten sällan upplever. Poängen är att den person som inte klarar av att konsumera alkohol måttligt är i minoritet. Den personen lyckas inte med det som många andra tycks klara av – att inta alkohol utan synbara konsekvenser. Många har förståelse för att alkohol egentligen är ett gift, men ändå har vi en stark alkoholnorm i vårt samhälle. Kraven på den enskilda alkoholkonsumenten att själv ta ansvar och kunna hantera alkoholen är därför stora.

Den som till exempel ljuger om den egna alkoholkonsumtionen eller döljer en närståendes missbruksproblem, gör det ofta av skam. Man vill inte att ens omgivning ska förstå att man har problem med det som så många klarar av. Givetvis gör den som ljuger om sådana här saker fel. Men många skulle nog hävda att hen framför allt gör fel eftersom lögnen i det här fallet gör att personer som behöver hjälp kanske inte får det. Att det är moraliskt fel att ljuga är alltså lätt

Under USAs valkampanj myntades uttrycket ”Alternativa fakta”.

att ha överseende med i ett sådant här fall – om man får reda på att någon har ljugit, det vill säga.

Huruvida vi uppfattar en lögn som bra eller dålig verkar ha med uppsåtet att göra. Den som ljuger med med goda intentioner tycker vi antingen gjorde rätt eftersom den till exempel gjorde en social situation lite smidigare, eller så kan vi förlåta lögnen eftersom vi känner Lögn s. förståelse och medkänsla inför påstående eller uppgift som varför man valde att ljuga. strider mot sanningen, osant Den som däremot ljuger med eller oriktigt påstående, (grov) osanning; i synnerhet om ont uppsåt fördömer vi. Den medvetet oriktig(t) påstående personen försökte, ofta för sin eller uppgift som framställes egen vinnings skull, att vilseleda i mer eller mindre ohederlig sin omgivning. Men ett sådant avsikt; även om handlingen att synsätt gör att det här inte längre framställa medvetet osanna handlar om ifall det är rätt eller eller oriktiga påståenden eller uppgifter, särskilt i mer eller fel att ljuga. Det handlar snarare mindre ohederlig avsikt. om vad vi tycker är rätt och fel socialt beteende, och det är Svenska Akademiens ordbok någonting väldigt godtyckligt.

5

Lögn

Namn: Lollo Wehlin Ålder: 24 år Bor: Uppsala Jobbar som: Assisterande

arbetsledare på städföretag

Scouting: Seglarscout från

att hon var sex år gammal, KFUM-KFUK i Kullavik.

Slutade vara aktiv för tre år sedan. ”Jag älskade våra sommarläger varje år och hur vi ofta seglade till Marstrand.

Vi var ett tight gäng som hade kul hela tiden”.

LÖGNEN BLEV MIN ÖVERLEVNADSSTRATEGI Vad händer när lögner blir tvångsmässiga? Ex-scouten Lollo Wehlin, 24, mobbades och började ljuga för att passa in. Snart tog lögnerna över hennes liv.

T

errorn startade i tredje klass. Inför skolfotograferingen ville klasskamraterna sätta upp Lollos hår. ”Kom igen, det blir fint”, sa de, medan resterande tjejer hade håret utsläppt. När bilderna kom skrattade de åt flickan på första raden med spretiga Pippi-tofsar. Mobbningen eskalerade. Lollo blev utfryst av klasskamraterna, men det var aldrig bråk och våld. Hon var snarare ignorerad, isolerad och fick inte vara med att leka. En dag kom en kille i skolan tillbaka med sin brutna arm i gips.

– Han fick en massa uppmärksamhet och jag insåg att ”hmm, det finns något här”, berättar Lollo.

Hon började smuggla med bandage i skolväskan. Ibland snurrade hon det runt handleden, ibland kring foten. Lindan tuffade runt på hennes olika kroppsdelar.

– Barn är naturligt nyfikna. Varje gång jag hade bandaget fick jag fantisera ihop en historia om vad som hänt och så tyckte de synd om mig.

Allt eftersom åren gick började fler ifrågasätta hennes skador. Hon var ju alltid skadad. Då var Lollo tvungen att börja med andra berättelser.

– Jag kände att mitt liv inte räckte till. Min bakgrund var inte spännande nog så jag hittade på.

I åttonde klass hände något efterlängtat‚ Lollo hittade en bästis utanför skolan. Felicia. Tack vare henne fick Lollo en ny umgängeskrets, som hon tänkte att hon inte skulle behöva ljuga inför för att få uppmärksamhet. Men mönstret var redan för starkt. De föll snart också offer för Lollos lögner.

Vanan hade blivit en ond spiral som hon inte kunde hantera. Lollo gick konstant runt med en enorm klump i magen: över lögnerna och över att riskera att bli påkommen. Ändå blev osanningarna allt grövre. Vännen Felicia hade haft en tuff uppväxt och varit med om hemska upplevelser. Lollo såg hur andra lyssnade när Felicia berättade om vad hon varit med om.

– Jag kopierade hennes berättelser och gjorde dem till mina. Det var absurt. Vissa lögner är för grova att avslöja, men det handlar bland annat om att sa att jag misshandlats eller blivit utsatt för händelser där en verklig förövare hade fått fängelsestraff.

Bland annat tryckte hon dammsugarmunstycket mot ögat för att skapa en blåtira.

– Jag skapade egna fysiska bevis av att jag blivit slagen, men sminkade över det för att mina föräldrar inte skulle se.

Skuldkänslorna sköljde över henne hela tiden. Hon var ensam i sina hemligheter, de var ett nystan där hon inte såg någon utväg. Varje gång hon träffade en ny person tänkte hon ”den här personen ska jag inte ljuga för”, men det fungerade aldrig.

Text: Emelie Svensson Foto: Louise Wehlin

En vårdag när Lollo var 16 år biktade hon sig inför en kille som hon blivit kär i. Ångestklumpen i magen hade vuxit till en lavin. ”Du måste berätta för dina vänner” sa han. Så de gick hem till Felicia där hela kompiskretsen var samlad. Lollo kunde inte sitta ned, utan vankade av och an. ”Jag måste berätta något”, sa hon. ”Ni kommer inte vilja vara mina vänner efteråt”.

Sedan kom det. Lögn efter lögn erkände hon. Reaktionerna var blandade – från axelryckningar till ilska. Bästa vännen Felicia nickade och sa att hon förstått hur det låg till. Situationen var extra jobbig eftersom det var Felicias hemska, men verkliga, berättelser som Lollo hade gjort till sina.

Efter kompisbekännelsen följde några turbulenta år där Lollo skuldbelade sig själv för vad som hänt. Hon tog sig genom gymnasiet men gick ner i en djup depression när hon var 20 år. Då fick hon kontakt med en psykolog och började prata om mobbningen i skolan från när hon var liten. Bitarna föll på plats.

– Psykologen hjälpte mig att förstå varför jag börjat ljuga. Jag insåg att detta var en överlevnadsstrategi från utfrysningen. Att barn är så påhittiga fascinerar mig, säger Lollo.

Idag mår hon mycket bättre. Vänskapen till Felicia har hon fått kämpa med, och hon har fortsatt med terapi. Ljugtankarna poppar upp fortfarande då och då, men idag vet hon hur hon ska hantera dem. Lollo har länge varit arg på sig själv men förklaringen till beteendet blev en skön bekräftelse.

– Nu kan jag förstå att det inte var jag. Visst hade jag ett ansvar, men lögnerna var inte en del av mig och min personlighet, utan något som jag fått utifrån. Därför går det också att få bort.

Notorisk lögnare eller mytoman?

Inledningsvis kallade Lollo sig själv för mytoman, men fick sedan reda på att hon snarare var så kallad ”notorisk lögnare”.

Här är skillnaden: MYTOMAN – Mytomani är inte en egen diagnos. Oftast rör det sig om en personlighetsstörning där mytomani är ett av symptomen. Exempel på personlighetsstörning kan vara psykopati eller borderline. Mytomanen tycker inte att det är så allvarligt att ljuga och känner inte skuld efteråt. Mytomaner är svårbehandlade eftersom att de ofta säger vad de tror att de förväntas säga.

NOTORISK LÖGNARE – En person som är fast i en vana av att ljuga. Att ljuga är deras normala och ibland automatiska sätt att svar på frågor. Att säga sanningen kan kännas obekvämt.

Beteendet kan utvecklas i barndomen på grund av att man befann sig i en miljö där det var nödvändigt. Tvångsmässiga lögnare är inte manipulativa, utan ljuger helt enkelt av vana.

7

Lögn

BLI ETT ESS PÅ KÄLLKRITIK

I en tid där många falska artiklar sprids på nätet är det viktigt att du har koll på vad du delar. Här kommer lite tips på hur du ska tänka!

Text: Angelica Ogland Illustrationer: Sabina Mårdenkrans

Från vem och varför?

En grundläggande fråga när det gäller källkritik är att ställa sig frågan vem kommer den här informationen från och varför? Kolla upp vem som är avsändaren. Kommer informationen från en myndighet? Från en organisation? Och vad har dessa för intressen? Kommer informationen kanske till och med från en fejksida med hårt vinklade och osanna artiklar

Se upp för artiklar som är fulla av åsikter och värderingar.

Ett starkt tecken på att det inte är en seriös artikel är om det finns många värderingar och åsikter i texten samtidigt som den utger sig för att vara objektiv. Journalistik ska vara så objektiv som möjligt och

8

journalistens egna värderingar står aldrig med i texten. Tänk också efter innan du delar vidare statusuppdateringar och bilder på sociala medier från privatpersoner som till exempel beskriver en chockerande händelse. Kan du verkligen veta att det som står är sant?

Ha kött på benen – flera oberoende källor

Ett sätt att veta om information stämmer är att samma information kommer från flera olika källor – som är oberoende av varandra. Detta är särskilt viktigt för journalister vid större nyhetshändelser – till exempel när det skett en katastrof eller olycka. Men detta är något som du också kan ta fasta på själv. Kolla upp om det finns flera oberoende källor och om de är trovärdiga.

Foto : M etro

Hej Åsa Larsson, redaktör på Metros satsning Viralgranskaren!

Vad gör Viralgranskaren?

– Viralgranskaren granskar artiklar, statusuppdateringar och bilder som får stor spridning. Sånt som blir viralt, helt enkelt.

Idag tar det bara några minuter att retuschera en bild.

Tiden spelar roll

Ibland börjar artiklar spridas i sociala medier som är flera år gamla. En enkel sak att göra innan du delar vidare är att se efter hur gammal artikeln är och ta reda på om det som står fortfarande stämmer.

Ibland har det kommit ny information som gör att den där artikeln från 2014 faktiskt inte stämmer längre.

Varför är vi inte mer källkritiska?

– Folk orkar inte se efter. Att läsa något som väcker starka känslor spelar också en roll. Man har sett att när folk blir arga så delar de vidare artiklar utan att tänka efter vem avsändaren är. Man tenderar också att vara mindre källkritisk när man läser något som bekräftar en uppfattning som man redan har.

Men man ska inte glömma att det finns företag som tjänar stora pengar på fejkade artiklar och det är ett avancerat system med fejkprofiler, fejkade nyhetsajter och så vidare.

En bild säger inte mer än tusen ord.

En bild på exempelvis Facebook kan vara photoshoppad, tagen ur sitt sammanhang eller beskuren på ett sätt som gör att den inte visar hela sanningen. Kan du till exempel veta att personen på bilden verkligen är den som det står att det är?

Varför startades Viralgranskaren?

– Viralgranskaren startades 2014 i koppling till ett specifikt Face­ bookinlägg som delades flitigt.

Inlägget handlade om en kvinna som blivit mördad av en asylsökande man och i inlägget gavs hård kritik mot svenska medier för att de inte skrev om händelsen. Inlägget visade sig vara ett avancerat lurendrejeri och något som var lögn rakt igenom. Vi vill få stopp på det här fenomenet.

Genom att plocka information ur sitt sammanhang kan man förvränga helhetsbilden

Ni har gjort 13 mars till Källkritikens dag. Varför?

– Vi tror att ju mer man pratar om källkritik, desto mer källkritiska kommer folk att bli. Vi brukar säga att så skeptisk som man är till vad folk säger första april, så skeptisk ska man alltid vara till inlägg och artiklar.

9

Lögn

EN FUL FRISYR OCH DE SOCIALA KODERNA ”För den som har en diagnos någonstans på autismspektrumet kan det vara en daglig utmaning att avkoda det sociala samspelet. Att passa in och passera obemärkt blir ibland ett tufft jobb”

Text: Emma Olofsson

D

et ser fult ut, frisyren passar inte din ansiktsform.

Mittemot mig står en 14-årig pojke. Jag har precis frågat vad han tycker om min nya frisyr och fått ovanstående svar. Jag betraktar hans ansikte för att se om det är på väg att spricka upp i ett förlösande skratt, som tecken på en sarkasm. Eller om det döljer sig en elakhet i hans ögon och att svaret var ett försök att såra mig. Men ingetdera ser jag. Istället möts jag av två uppriktiga ögon som tittar tillbaka på mig. Han står kvar och betraktar mig och efter en stund tillägger han – Det är fel färg också. Du ser blek ut.

Pojken mittemot mig är totalt ärlig. Jag frågade och han svarade.

Utan omsvep, fluff eller censur. För honom fanns det inget underliggande syfte med svaret. Han sa vad han tyckte. Pojken mittemot mig kunde inte läsa av det sociala spelet. Han visste inte att jag egentligen bara sökte bekräftelse och inte alls ville veta vad han tyckte. Jag ville bara att han skulle bejaka mitt val av frisyr och undertrycka sin egen motstridiga åsikt. Leverera en vit lögn för att göra mig glad. Som en del i det sociala spelet som vi människor ägnar oss åt varje dag. Vi tolkar och läser av vår omgivning och agerar för det mesta så som det förväntas av oss för att det mänskliga samspelet ska rulla på, obemärkt. För de flesta av oss går detta per automatik. Hjärnan hjälper oss att tolka omgivningens signaler och agera efter gängse normer och förväntningar. Men så finns det de som, likt pojken mittemot mig, inte har detta automatiserat.

Som tolkar tillvaron bokstavligt och som jobbar stenhårt för att försöka avkoda de sociala konventionerna. Varje dag.

Att leva med Aspergers syndrom eller någon annan diagnos inom autismspektrumet kan bland annat innebära begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga. Personer med diagnoser inom autismspektrumet har ofta en begränsad mentaliseringsförmåga (Mentalisering innebär förmågan att förstå att det finns en skillnad mellan ens eget och andra människors sätt att tänka, känna och

10

handla.), vilket innebär att det kan vara svårt att förstå varför andra människor beter sig och reagerar som de gör. Det blir också svårt att förstå hur man ska meddela sig med andra människor, för att de ska förstå vad man vill. På grund av detta kan dessa personer ibland upplevas som provocerande rättframma. De kan ha mycket svårt att förstå andras känslor och outtalade önskemål och uttalar sig kanske på ett nedlåtande vis om andra människors utseende. Detta kan medföra utanförskap och i förlängningen isolation, då många drar sig undan sociala kontakter för att slippa känna sig annorlunda och utanför. (Informationen är hämtad från Autism- och Aspergerförbundets hemsida; www.autism.se)

Tänk dig att du blivit inbjuden till en spelkväll. Du har fått spelreglerna skickade till dig i förväg och läst på så att du kan dem utantill. Du känner dig väl förberedd och ser framemot kvällen. Men när spelet är igång märker du direkt att något är fel. Ingen annan spelar som du. När du gör dina drag tittar de andra spelarna på varandra, viskar bakom din rygg och beskyller dig för att fuska.

De påstår till och med att du inte kan reglerna. Du förstår inte vad du gör för fel, men alla andra verkar ha koll på vilka regler som gäller. Du känner dig ledsen och utanför. Efter bara en liten stund lämnar du spelkvällen och bestämmer dig för att aldrig mer spela spel.

Jag tänker att det här är vardag för pojken mittemot mig (och många med honom) och jag inser hur svårt det måste vara att samspela med andra när man inte kan avkoda de gängse sociala spelreglerna. Därför säger jag till honom; Jag blev lite ledsen när du sa sådär. Var det meningen?

Han tittar på mig igen. Nu är blicken lite sorgsen.

Förlåt. Jag ville inte göra dig ledsen. Jag ville bara tala om att frisyren inte passar dig.

Jag ler mot honom och säger uppriktigt Tack! Då vet jag det till nästa gång.

Du känner väl till NSF:s utbildningsmaterial, Tillsammans?

Det handlar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur vi kan skapa en ökad tillgänglighet i scoutverksamheten. Syftet är att öka förståelsen för funktionsvariationer, samt göra våra kårer tryggare och bättre förberedda i samspelet med sina scouter.

Materialet riktar sig till scoutledare och består av tre delar: • Verktygslådan innehåller praktiska tips och trix kring hur scoutverksamheten kan göras mer tillgänglig för alla.

Verktygslådan finns att ladda ner via NSF:s hemsida.

• Programmaterial med förslag till scoutmötesupplägg kring funktionsvariationer för olika åldersgrupper. Materialet finns att ladda ner via NSF:s hemsida.

• Workshop som blandar information om individens särskilda behov, funktionsvariationer och NPF-diagnoser med övningar och praktiska verktyg för en ökad tillgänglighet i scoutverksamheten. Prata med er verksamhetsutvecklare för mer information.

Läs mer om Tillsammans på www.nsf.scout.se/tillsammans

11

Utbildning Foto : Julia M agnusson Quanz

Min praktik på NSF

Jag heter Tilda Höög och kommer från Östersund i Jämtland. Under vecka 8 och 9 har jag praktiserat på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Jag har varit med om en massa olika äventyr runtom i landet, fått möjligheten att utvecklas som person och helt enkelt haft jätteroligt.

U

nder mina första praktikdagar så var jag på en kurs som heter Leda scouting, där jag fick träffa flera personer som är ledare eller engagerade i kårer runtom i Sverige. Jag fick mycket ny kunskap av alla som var där! De första dagarna under min praktik var generellt ganska intensiva: Resa till Sundsvall från

Text & foto: Tilda Höög

Östersund, och sedan vidare till Stockholm.

Jag kände mig verkligen in i hur det är att jobba på NSF, för många i personalen reser väldigt mycket inom jobbet.

Jag har fått vara med på intressanta möten och träffar med olika personer. Jag har bland annat åkt till Nacka-Boo och varit med

på deras utmanarmöte. På mötet pratade jag om Tinget och om Inspirationsarrangemanget, och sedan lite om kommande utmanaraktiviteter runtom i Sverige. Jag fick även prata lite om mig och om hur min utmanarpatrull är och lägger upp sin planering. Jag har lärt mig mycket om mig själv. När jag fick prata inför personer i min egen ålder som

”Jag har vuxit enormt som person under min tid på förbundet och kommer att fortsätta växa som person under min tid som utmanarscout.”

12

Veckans schema

Lördag 18/2 Kurs ”Leda scouting” i Sundsvall Måndag 20/2 Resa till Stockholm och börja på kansliet Tisdag 21/2 Planering på kans liet inför helgens äventyr Onsdag 22/2 Nacka-Boo utma narmöte Torsdag 23/2 Besök på Scouterna s kansli Fredag 24/2 Resa till Östersun d Lördag 25/2 Kårmål med Öste rsundskåren och resa till Stockholm Söndag 26/2 Familjescouting i Flen Tisdag 28/2 Årsmöte i Sandviken

Onsdag 1/3 Artikelskrivande på kansliet Torsdag 2/3 Utvärdering av prak tiken och säga hej då till de flesta.

Fredag 3/3 Resa hem till Öste rsund

Lasha, Benjamin och Daniel om besöket i Nacka-Boo

– Vi tyckte att det var ett intressant möte! Vi fick veta mer om kommande utmanarevenemang och vi fick veta ungefär hur andra kårer har sina möten.

Vi kan ta det vi lärde oss och prova att göra som dem – det kanske är något för oss? Vi fick även prata om vilken roll eller andra egenskaper man kan ha i utmanarlaget.

Medverkande på kårmål i Östersund.

ställer jättebra frågor så blev jag överraskad – jag visste inte att jag kunde svaren, men jag pratade på och svarade och blev överraskad av mig själv. Jag har vuxit enormt som person under min tid på förbundet och kommer att fortsätta växa som person under min tid som utmanarscout.

Under helgen så åkte jag tillbaka till Östersund efter att ha varit borta på roliga äventyr i åtta dagar. Under min tid i Östersund så hade vi kårmål med Östersundskåren. Vi hade några intensiva timmar i Östersund tills på lördag kväll, då vi åkte tillbaka till Stockholm för att göra oss redo för att åka till Flen på söndag morgon. I Flen så var vi på familjescouting. Det var nytt och spännande. Det var inte så många barn med, men det blev ändå en bra verksamhet som flöt på.

Jag har också varit med på intressanta diskussioner i Sandvikenkåren. Under deras årsmöte fick jag träffa inspirerande personer och som gav mig ännu mer kunskap. De är fascinerande hur mycket man kan lära sig

Benjamin Bergfors under en så kort tid som jag har praktiserat på NSF. Alla de personer som jag har fått träffa och alla konversationer som jag har fått varit med på eller lyssnat på. Jag kommer att lämna med min påse med ideella tankar full.

Den kommer jag sedan att töja ut tills jag blir gammal och skruttig. Man kan aldrig lära sig för mycket!

Att vara en handledare för en praktikant.

Det är bra att sätta upp mål för praktik­ perioden och att dessa mål är inspirerande och genomförbara. Vi valde att planera upplägget för praktiken tillsammans för att säkerställa att det passade både för arbetsuppgifterna och oss som individer.

Det är viktig att uppmuntra och peppa praktikanten under praktikperioden.

Under praktiken såg vi till att planera in tid för reflektion, förberedelser och återhämtning.

Vi utvärderade praktikperioden gemen­ samt utifrån målen som sattes upp i början.

Det är ytterst viktigt att återkoppla till praktikanten vad som åstadkommits, vilka egenskaper som har varit framträdande och visa på områden som kan utvecklas.

Såhär beskriver Östersundskåren sig själva.

Sara Mörner

13

Demokrati

Fr. vänster: Karin Johansson, David Jonsson, Morgan Kinnå, Oscar Johansson och Arvid Längsjö Olovsson. Saknas: Nora Morén.

Tinget 2017

Utmanarscouter från hela Sverige kom till Östersund för att fatta beslut om utmanarscouternas kommande år och arrangemang.

Deltog gjorde 82 personer och röstlängden fastställdes till 53 stycken!

Text & foto: Sonja Wengström

P

å ett ting avhandlas alla möjliga frågor som arrangemangsplan, budget samt arbetsplan. Utmanarscoutkommittén (UScK) hade i år gjort en film av verksamhetsberättelsen.

Mest positivt var att årets arrangemang hade fler deltagare än på länge! Enskilda scouter kan komma med motioner, alltså förslag på saker som ska diskuteras på mötet. I år hade det kommit in flera sådana. Först ut var Alicia Barics motion Slopa midsommar. Motionen föreslog att Midsommar på Kungshol, som är ett årligt återkommande arrangemang, bör tas bort på grund av lågt deltagande och engagemang. Man kan fortfarande fira midsommar på Kungshol, men inte på ett utmanararrangemang. Motionen klubbades igenom med tillägget att de peng-

14

ar som avsatts för midsommar blir en ny post i budgeten. Från den posten kan utmanarlag söka pengar om de vill göra något utöver det vanliga på sina möten, kanske något som är lite dyrare och som är svårt att göra annars.

Mer information om detta kommer såklart.

En annan motion som gick igenom var Hörs gemensamt. Denna motion gör så att det kommer hållas en tävling där ett gemensamt utmanarrop tas fram. Har ni några bra idéer på ett utmanarrop? Skriv ner och skicka in när tävlingen öppnar Den motion som det blev mest diskussioner om var Avveckla Tinget. Den gick ut på att det inte längre ska finnas något Ting. Det som utmanarna behöver besluta enskilt om, exempelvis vilka som ska ingå

i UScK, valberedning och arrangörsteam samt behandla övriga motioner, skulle istället beslutas om under FM på exempelvis grenträffen. Bakgrunden till motionen är att det de senaste tingen bara har varit ett fåtal som engagerat sig med att skriva motioner, diskutera samt komma med tilläggs- och ändringsförslag. Om deltagarna varit passiva tidigare under tinget så ändrades det nu! Det kom mängder med tilläggs- och ändringsförslag. Förslag drogs också tillbaka och lyftes igen. Till slut kom man överens om att UScK ska utreda tingets syfte, samt att arbeta fram hjälpmedel för utmanare att skriva motioner.

UScK gick även igenom bestämmelserna och ändrade så de blev enhetliga och tydliga. En av de största förändringarna är

vision och mål som har ändrats till vision och uppdrag. De är nu samma som förbundets, samt att UScK har större möjlighet att styra sina uppgifter. Tanken är att de ska ägna sig mindre åt pappersgöra och istället ha större frihet att välja vad de ska fokusera på i sitt arbete.

Ett ting är inte bara motioner och att sitta i möte, utan det var förstås festkväll också!

Middagen var god och innehöll traditionell utfrågning av de nominerade till UScK och valberedningen. Utöver de tre personer som valberedningen hade nominerat till UScK så hade det kommit in tre nomineringar till under dagen. Det var trångt på scen med alla nominerade. De fick svara på alla möjliga

frågor, från tandborstfärg till vad de vill uppnå med sin tid i kommittén respektive valberedningen.

När frågorna var ställda och faten renslickade började den drogfria aktiviteten. Den här gången blev det en välbehövd tipspromenad med frisk luft och frågor om alkohol och narkotika. Efter det kom discot igång med klassiska låtar. Det blev en sen kväll för de flesta som var där, men alla kom i sovsäckarna i någorlunda tid.

Vi har ju även personvalen. Till valberedningen valdes Wilma Enarsson, Värend och Jacob Törnfelt, Åby. Det blev även ett avgörande i valet till UScK, som

resulterade i att Karin Johansson, Åby, Arvid Längsjö Olovsson, Mölnlycke, och Nora Morén, Utby, valdes in.

Sist men inte minst valdes också arrangörer till de årligt återkommande arrangemangen. Rixhajken 2017 arrangeras av Varbergs utmanare i september. Scoutgalan 2018 hålls av Åby scoutkår i februari och nästa Ting går av stapeln i Jonsered i april nästa år.

Tinget avslutades med en tågresa för många och alla sydbor sa hejdå till vackra Jämtland. Tack Östersund, och tack för kolbullarna vid Storsjön! Riktigt storslaget!

Vad tycker du varit mest intressant med Tinget?

Foto :Sonja Wengström

Celice Forbes, Skattkärr Avveckla tinget. Jag förstår syftet till att motionen skrevs då få utnyttjar tillfället att använda det system som funkar. Jag är nöjd med att det inte avvecklades och de tilläggsförslag som gick igenom. Det var roligt att höra alla diskussioner.

Benjamin Bergfors, Nacka-Boo Det var mitt första ting, men diskussionen runt Avveckla Tinget var intressant eftersom fler kom in i debatten. Jag vill ha kvar tinget, jag vill komma igen nästa år.

Karin Lewenstedt, Stora Levene Diskussionen efter Avveckla Tinget. Jag vill inte avveckla tinget, men den lyckades få engagemang. Jag hoppas på att skriva en motion till nästa år, bara jag kommer på vad.

15

Utbildning

Övningen ”Ankan” är rolig uppvärmning för stora och små

Ledord: Ledarskap

Att gå kurser och utbildningar är ett roligt sätt att utveckla sig själv inom scoutrörelsen. På Scouternas folkhögskola finns ett brett utbud av kurser att välja mellan – här har du ett urval!

Text & foto: Sara Löfroth och Sara Mörner

Värdebaserat Ledarskap Jag går en kurs som heter Värdebaserat Ledarskap. Kursen riktar sig till ledare i åldern 20-25 år och består av fyra kurshelger, hemuppgifter och ett mentorprogram. De deltagare som slutfört kursen får ta emot ett diplom som delas ut av Kung Carl XVI Gustaf under en ceremoni på Stockholms slott.

Genom att lära mig mer om hur ledarskap och grupper fungerar hoppas jag kunna bli ännu bättre på att jobba med olika behov och situationer jag möter i mitt arbete, samt att bli bättre på att hjälpa olika grupper i

16

sin utveckling. Dessutom får jag ägna mig åt personlig utveckling! Första kurshelgen fokuserade vi mycket på personliga värderingar, feedback och kommunikation. Allt som vi hittills lärt oss känns relevant och kopplat till det personliga ledaruppdraget.

Det känns bra att kunna implementera vad vi lärt oss i vardagen.

Det bästa med kursen är att jag får träffa många fantastiska unga ledare med olika bakgrund och erfarenheter. Genom diskussioner och erfarenhetsutbyten lär vi oss mycket av varandra. Jag får lära mig nya saker av andra deltagare och de får också

lära sig av mina erfarenheter. Tack vare mentorprogrammet får jag även diskutera ledarskapsfrågor med någon som haft ledaruppdrag mycket längre än jag har haft.

I år fyller Värdebaserat Ledarskap 10 år.

Det kommer givetvis att uppmärksammas på Jamboree17! Om du är på plats och är nyfiken på att utforska dina egna värderingar, eller vill veta mer om kursen, kan du hålla utkik efter deras workshop. Jag ser mycket fram emot nästa kurshelg och kan varmt rekommendera kursen till de unga ledare som är redo att ta nästa steg i sitt ledarskap!

Sara Löfroth

Tips på andra kurser Leda kår

Leda kår är en ny utbildning. Den finns tillgänglig från hösten 2017, men det kommer att finnas möjlighet till smakprov under Jamboree17 i sommar.

Syftet med kursen är att öka din trygghet i hur du och styrelsen kan stötta och peppa ledare och utveckla delaktigheten i kåren. Här får man möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma roll och arbeta med strukturerad reflektion.

Utbildningen är två dagar med peer learning* emellan.

Passar dig som: Är styrelsemedlem eller ordförande i din kår.

Sara Löfroth och Sara Mörner. Sara Löfroth är verksamhetsutvecklare för NSF i Skåne och Sara Mörner är verksamhetsutvecklare för NSF med kårer i Stockholm, Sörmland, Uppland, Gävleborg och norra Sverige.

Utbildning för utbildare Utbildning för utbildare lär dig att genomföra en utbildning från start till mål. Syftet med kursen är att utveckla sin utbildningskompetens, lära sig nya metoder och reflektera kring lärande. Utbildningen leder till en ackreditering som utbildare inom Scouterna.

Jag har valt att gå kursen Utbildning för utbildare för att få möjlighet att utbyta erfarenheter med andra erfarna utbildare

George Chamoun från Jesus söners scoutkår var en av deltagarna på Utbildning för utbildare.

samt att få nya verktyg och metoder. Jag vill utveckla min förmåga i att skapa inspirerande och givande kurspass i enlighet med scoutmetoden. Detta var också en möjlighet för mig att fördjupa mina kunskaper om Scouternas Folkhögskola och Ledarskapsön för att förmedla detta till de kårer jag har kontakt med.

Utbildningen tar avstamp i gruppens egna erfarenheter och innehållet skapas och påverkas av deltagarna. Vi fick möjlighet att reflektera och dela med oss av vårt egna förhållningssätt till lärande.

Under utbildningen fick vi testa på många olika inlärningstekniker och fick möjlighet att beröra ämnen som retorik, metodik och pedagogik.

Utbildningen pågår under två helger med peer learning* emellan. Mellan de två kurshelgerna fick vi deltagare i uppgift att i grupp planera ett kurspass utifrån ett tema kring utbildning. Efter varje grupps kurspass fick övriga grupper lämna feedback och ge tips på utvecklingsområden. Det var spännande att se och höra hur olika vi hade angripit uppgifterna!

Jag tar särskilt med mig några guldkorn från utbildningen. Främst är det kontakten med utbildare som, precis som jag, brinner för att scouting ska vara en verksamhet med livslångt lärande.

Sara Mörner

Alla kurser och fler därtill finns på Scouternas Folkhögskola. Den ligger i Örnsberg i Stockholm, men skolan erbjuder även distansutbildningar. Du hittar hela kursutbudet på scouternasfolkhogskola.se/kurskatalog

Leda scouting

Genom denna utbildning blir du tryggare i ditt ledarskap. Du lär dig om Scouternas program samt får förståelse för vad ledarskap i Scouterna innebär. Den här utbildningen finns i en 6- och en 12 timmarsversion.

Passar dig som: Är ny ledare, samt dig

med stor erfarenhet som inte har gått utbildningar på ett tag. Nya ledare bör gå denna under sitt första år.

Mitt personliga ledarskap

Fokuserar på din personliga utveckling.

Du får utforska dina styrkor och identifiera mål i relation till både ditt ledar- och ditt följarskap. Utbildningen utgår från upplevelsebaserat lärande och låter deltagaren få känna, testa och reflektera snarare än att lära sig om olika modeller. Utbildningen är 4 dagar lång med peer learning* mellan de två kurshelgerna.

Passar dig som: Är ledare och

känner dig redo för att ta beslut om din utveckling.

Du glömmer väl inte…

… att du kan söka bidrag och reseersättning från NSF om du vill gå en kurs? Du kan läsa mera om våra bidrag och vilka villkor som gäller på vår hemsida. Vissa distrikt beviljar också bidrag för kurser. Kontakta ditt distrikt för att se vad som gäller för dig. … att webbkursen Trygga Möten är obligatorisk för alla ledare och styrelsemedlemmar inom scouterna?

Du behöver gå kursen minst vart tredje år. Där får du lära dig mer om hur du som ledare kan agera mot kränkningar, mobbning och övergrepp. * Peer learning är en metod för fortsatt lärande genom reflektion mellan kurstillfällen.

17

Unga Spirit

Är det sant?

Ibland ljuger vi för andra eller för oss själva. Är det verkligen fel av oss? Vi har träffat Sofia Calderon, doktorand i psykologi, för att reda ut det här med lögner.

Sofia Calderon forskar om lögner vid Göteborgs Universitet. När vi ljuger så blir vi ofta nervösa, i alla fall om lögnerna är lite allvarligare. Då vet vi att konsekvenserna kan bli väldigt jobbiga och det kan hända att vi får en högre puls, rodnar eller stammar. Men faktum är att vi är så vana vid att ljuga att små lögner inte märks på oss.

Foto : Torkel Edenborg

Småljuga

18

– Under historien har vi lärt oss att ”småljuga” i vardagen hela tiden, att inte avslöja alla våra tankar och känslor.

Vi har alltid varit beroende av att ha bra relationer med våra vänner och familj och då är det bättre att vara schyst istället för taskig, säger Sofia.

Enligt Sofia är det inte är en lögn om vi råkar säga någonting som inte är sant. Det kan ju vara så att vi till exempel glömt bort eller missuppfattat något och därför säger fel. Det finns olika anledningar till varför vi medvetet ljuger. Ibland är det för att skydda oss själva, skydda andra eller bara verka lite bättre än vi är.

– Man kanske har råkat försova sig till skolan. När man kommer till klassrummet så skyller man ifrån sig och säger ”Förlåt, bussen var sen”, trots att det inte är sant. Det kan också hända att man ljuger för att ge ett bättre intryck inför sina kompisar. Ett exempel är att man överdriver för att imponera, typ att någon säger ”Jag

har varit utomlands minst 20 gånger”, fastän personen inte har det, säger Sofia Calderon.

Det kan alltså finnas massa olika skäl till varför vi ljuger: alltifrån att sanningen känns för pinsam att berätta, till att man inte vill göra en kompis ledsen. Men en sak är säker – en lögn är när du medvetet säger något du vet inte är sant.

Inte hela sanningen

– Man kan ju lura någon ordentligt genom att inte säga hela sanningen.

Tänk dig en person som fuskar på ett prov. När läraren frågar ”Gick det bra?” så svarar personen ”Ja, jag tror att jag kommer att få alla rätt!”. Då lurar man läraren för denna kommer tro att man gjort allting själv, säger Sofia Calderon.

– Ibland ljuger folk av elakhet, eller för att på något vis vinna på det själv. Och det är inte okej. Det är inte bra att ljuga om allvarliga saker eller

sådant som känns fel. Sådana saker ska man berätta för sina kompisar eller för någon vuxen, säger Sofia.Men ibland så ljuger vi för att det kan vara snällare att göra det.

– Vi är bra kompisar genom att inte alltid säga det som vi tänker och tycker. Det är inte så kul med en kompis som säger ”Jag är bara ärlig nu men jag tycker du är jätteful i håret!”.

Då kanske det är bättre att säga att man tycker det är fint även om man inte tycker det, säger Sofia Calderon.

Hur hade du gjort?

Det var inte jag!

Tjuvåkaren Du går på bussen för att åka till stan och pratar med din kompis i telefonen. Du struntar i att stämpla busskortet för du ska ju bara åka två hållplatser.

En kontrollant kommer på.

Vad gör du? Säger du att du glömde stämpla kortet? Att det inte fungerade? Eller säger du sanningen?

Du råkade ha sönder surfplattan. Du vet att dina föräldrar kommer bli arga på dig, eftersom de sa att du skulle vara försiktig. Säger du sanningen kommer du att få en utskällning. Du tvekar. Du har ett syskon som brukar ha sönder saker, kanske kan du skylla på hen? Eller finns det någon annan lösning?

Nya skor Din bästa kompis kommer till skolan och du ser att hen har nya skor på sig. Din kompis är glad och tycker att de är jättefina.

Hen frågar vad du tycker, men du tycker att skorna är jättefula.

Säger du det? Eller ljuger du och säger att skorna är jättefina?

Jag är sjuk En ny kompis Det har börjat en ny person i din klass som älskar tv-spel.

Personen verkar trevlig och du vill att ni ska klicka. Hen frågar dig ifall du har spelat ett speciellt spel, men det har du inte. Säger du att du visst har spelat det, för att försöka bli lite bättre kompis med personen?

Du har bråkat med en klasskompis och ni har inte blivit sams igen. Du är jättenervös inför att träffa hen nästa dag och vill verkligen inte gå till skolan.

Du funderar på att låtsas vara sjuk, för att gå till skolan dagen därpå. Är det okej?

Sofia Calderons senaste lögn:

– En kompis till mig berättade ett skämt som jag inte tyckte var kul.

Jag skrattade och sa att det var kul, fastän jag inte tyckte det. Haha. Jag ville inte göra honom besviken.

Det är en slags lögn, skulle jag säga.

Men en snäll lögn.

19

Foto : Torkel Edenborg

Unga Spirit

20

Gör egna gatukritor

Visste du att drömfångaren ursprungligen är ett indianskt föremål som kommer från ojibwastammen i Nordamerika?

Text & foto: Caroline Spångberg

1–4.

Det här behöver du:

byaffärer) • Modellgips (finns i hob • Vatten byaffärer) • Flytande färg (finns i hob • Tomma toalettrullar • Bakplåtspapper • Maskeringstejp i samt • Burk att blanda gipset något verktyg för att röra i när • Låda att ställa kritorna ka tor de ska av • Ev en tratt vid fyllandet kritorna

Så här gör du 1. Klipp toalettrullen på längden och snurra ihop till önskad tjocklek.

2. Klipp en bit bakplåtspapper och fäst på rullens insida. Var noga med att tejpa fast pappret så att det inte glider iväg sedan när du börjar fylla rullen.

6.

3. Tejpa ihop botten så att gipset inte rinner ut.

4. Gör färdigt alla rullarna innan du börjar blanda gipset.

5.

5. Blanda ungefär lika mycket vatten som flytande färg och fyll på med gips tills det blir en trögflytande massa. Rör ut alla klumparna så att gipset blir slätt. 2–3 matskedar färg var lagom till en av dessa kritor. Hur mycket gipsmassa du ska blanda till beror på hur stora kritor du ska göra, så prova dig fram.

6. Använd tratten, eller tillexempel en sked, för att fylla rullen. Slå ner rullen försiktigt mot botten av lådan lite då och då för att gipset ska fylla ut rullen och inte skapa luftfickor.

7. Vänta 2–3 dygn på att gipset ska torka. Det tar olika lång tid beroende på hur tjocka kritor du gjort.

7.

8. Ta bort rullarna runt kritorna och färglägg världen!

8.

21

I n t e r n a t i o n e ll t

Alcohol Harm Prevention Program

I sommar kommer NSF att ha workshops på Jamboree17. Då får vi sällskap av internationella gäster. De arbetar med alkohol som utvecklingshinder och kommer att dela med sig av berättelser hemifrån. Vi tjuvstartar med ett smakprov på Raymond och Grettas arbete i Burundi!

U

Text: Gretta Ishimwe and Raymond-Blaise Habonima Genom: Sanna Moberg och Sofia Abrahamsson

nder 2009 startade Burundi Scout Association och Burundi Girl Guides Association ett gemensamt projekt som heter “Alcohol Harm Prevention Program” (läs: Program för att förebygga alkoholskador).

Projektet finansieras av IOGT-NTOrörelsen i Sverige. Programmets syfte är att skapa förutsättningar för unga att utveckla sin hälsa och sin socioekonomiska situa-

22

tion. Man arbetar också med att informera samhället om olika konsekvenser kopplade till alkoholkonsumtion. Syftet med det är att få fler beslutsfattare att förstå alkoholens roll i andra preventionsprojekt som tillsynes inte rör alkohol. De handlar till exempel om HIV/AIDS, tonårsgraviditeter, fattigdom och våld inom familjen – helt enkelt olika typer av hälso-, utbildnings- och sociala problem som finns i samhället.

Inom ramen för det här programmet har flera unga pojk- och flickscouter blivit involverade och utbildade för att bidra till att minska och förebygga skadlig alkoholkonsumtion på volontärbasis. Tanken är att unga ska leda unga, och därför är det just de unga volontärerna som är projektets ansikte utåt i 18 olika provinser i Burundi där projektet är aktivt.

Foto : Umugenzi-teamet

Vilka är våra internationella gäster?

Barbara Angoro, 18, Uganda Girl Guides Association. Arbetar med ett alkohol­pre­ ventionsprojekt med stöd av IOGT-NTOrörelsen. Syftar till att minska alkoholkon­ sum­tionen hos 10-20-åringar i Soroti-provinsen i Uganda.

Gretta Ishimwe, 25, Burundi Girl Guide Association. Arbetar med alkoholprevention i ett projekt finansierat av Forum Syd, genom IOGT-NTO. Hon sitter i den nationella burun­ diska kommittén där hon ansvarar för utbildnings- och program­frågor.

Projektets huvudsakliga fokus är: • Öka kunskap om alkoholens baksida och varför alkoholkonsumtion kan vara så skadlig.

• Förespråka en nykter livsstil bland unga i framför allt scoutrörelsen men också generellt.

• Politiskt påverkansarbete genom att driva på utvecklingen för lagstiftning som begränsar tillgängligheten på alkohol.

• Skapa och erbjuda utbildningar för unga så att projektets budskap sprids till så många som möjligt.

För att nå målen så används scoutmetoden! Exempelvis så jobbar projektets volontärer med dialogarbete, debatt och samtalsövningar, forumteater samt sång, musik och lekar. De är väldigt engagerade och arbetet har gett resultat – så här säger Nkundizanye Izidona, som arbetar som administratör i Rutana-provinsen: “I’m really satisfied for the work done by the team in Rutana, now the community is aware of the risks involved with the use of alcohol. It’s important to prohibit alcohol production and commercialisation in the community” (läs: Jag är väldigt nöjd med

arbetet som teamet i Rutana har utfört, nu är vi medvetna om riskerna som är involverade med alkoholkonsumtion. Det är viktigt att förbjuda alkoholproduktion och kommersialisering i samhället.)

Även om projektet har lyckats påverka samhället, har de stött på utmaningar. Alkoholkonsumtion är till exempel en etablerad del av burundisk kultur. Man nyttjar alkohol vid fester, firanden och socialt umgänge. Det anses vara en hel normal del av vardagslivet.

En annan utmaning är bristen på effektiv lagstiftning som reglerar alkoholproduktion, hur alkoholhaltiga varor presenteras och paketeras samt hur de distribueras och säljs i Burundi. Den tredje största utmaningen är ekonomisk. Målet att nå alla Burundis 119 kommuner är högt satt och kommer med en stor kostnad – en kostnad som projektet idag inte har ekonomisk möjlighet att bära.

Samtidigt är det tydligt att projektet verkligen gör nytta.

– Om vi inte gör någonting åt alkoholmissbruket, riskerar vi att medverka till alla negativa effekter som alkoholkonsumtion har, säger Nadège Niyungeko från Burundi Girl Guides Association.

Raymond-Blaise Habonimana, 31, Burundi Scout Association. Arbetar med alkoholprevention i ett projekt finansierat av Forum Syd, genom IOGT-NTO. Han har ansvar för projektets arbete i och runt Burundis huvudstad Bujumbura.

Sheila Mbaru, 28, Kenya Girl Guide Association. Arbetar mycket med politiskt påverkansarbete. Hon har bland annat arbetat för Kenya Alcohol Prevention Alliance (KAPA) för ökad lagstiftning i alkohol- och drogfrågan samt för olika informationsinsatser om alkoholrelaterade konsekvenser.

Triphine Niyigena, 25, Rwanda Girl Guides Association. Volontär i två olika projekt, ett för att stärka ungas inflytande i samhället, genom scoutrörelsen och ett annat som fokuserar på miljöskyddsfrågor.

23

Strategin

Strategiresan

På förbundsmötet 2013 togs beslut om en strategi för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

Nästan fyra år har gått och till sommaren avslutas strategin. Vad ledde fram till den, vad har hänt längs vägen och vad kan vi lära oss av resan?

Text: Caroline Spångberg

N

SF:s medlemsutveckling hade varit neutral eller negativ så gott som oavbrutet sedan 1970.

Majoriteten av kårerna flaggade för att de behövde fler ledare, men många kände sig inte bekväma med att berätta om vår organisation och vad vi står för, eller närma sig icke-nykterister i jakten på fler medlemmar. Därtill finns en verklighet där unga söker sig från mindre orter när de ska plugga vidare. Återväxten av ledare sker därför inte längre automatiskt i många av våra kårer på landsbygden. Förbundsstyrelsen som valdes på förbundsmötet 2012 ville ta tag i situationen.

Vi skickade ett brev till kårerna för att förklara att medlemsutvecklingen måste vändas. För att få med så många viktiga tankar och idéer som möjligt inför skapan-

24

det av strategin så vidtog förbundsstyrelsen några åtgärder. Man skickade ut brevet för att väcka funderingar och engagemang, samt en enkät för att få in underlag om hur det fungerar i dag. Därefter åkte man ut i landet och träffade alla kårer som bjöd in, drygt 30 stycken. Det här kom att kallas ”Avstamp”.

Avstamp utgjorde grunden för strategin och dess övergripande mål ”Det ska bli enklare och mer attraktivt att anta en ledarroll i NSF.”

En omfattande strategi

Under våren 2013 fick fyra strategipatruller i uppgift att skapa delmål i syfte att nå fram till strategins övergripande mål. Därefter bakade förbundsstyrelsen ihop strategipatrullernas idéer och skickade dem till remisspatrullerna. Slutversionen presenterades under

midsommarfirandet på Kungshol 2013.

Under hösten samma år sa förbundsmötet ja till förslaget.Den strategi som antogs var omfattande, menar Ellen Eklund som varit med i förbundsstyrelsen under större delen av strategiperioden. Med facit i hand kanske lite för stor för att alla skulle kunna och orka sätta sig in i arbetet som väntade. Samtidigt är jag stolt över att den var så omfattande, att den berörde förbundet på flera olika nivåer, för ska man få igenom ett nytt synsätt behöver man alltid arbeta från flera håll.

Ingen utredning om namnbyte Förbundsmötet beslutade egentligen bara om de strategiska delmålen samt om riktlinjerna för vad som skulle krävas av en strategikår. Om själva målprojekten, alltså aktiviteterna som skulle leda fram till slutmålet

om fler ledare, skulle bli av eller inte hängde på engagemanget från medlemmarna. Dock var det två målprojekt som väckte lite mer uppmärksamhet och diskussion under förbundsmötet: Utredningen om ett eventuell namnändring för NSF samt idén om att göra en kulturstudie för att med externa ögon beskriva vilken kultur NSF har.

Förslaget om en utredning för att se om vi kunde ändra NSF:s namn på något sätt stoppades genom en jämn votering. Det var svårt att förstå varför, anser Fredrik Torberger.

Många engagerade

Namnbytet blev alltså inte genomfört, men däremot andra målprojekt på förbundsnivå.

Nykterheten i praktiken, välkomstpaketet, supporterklubben, välkomsthajken och tekniskt medlemsstöd är några av dem.

Något kvantitativt mål för hur många målprojekt som skulle genomföras eller hur många medlemmar som skulle engageras i strategiprocessen fanns inte, men förbundsstyrelsen känner sig nöjda med de insatser som gjorts de senaste åren.

Ellen Eklund menar att en lärdom man skulle kunna dra av den här strategin är att tidigt tänka in de som faktiskt ska vara med och genomföra den. Några som till exempel fick en hel del arbete ”i knät” var kommittéerna som har fått dra ett stort lass i genomförandet av strategin.

På Väg

Den delen av strategin som fokuserar på kåren kallas På Väg och innehåller ett utvecklingsarbete för kåren.

Tanken med På Väg var att kårerna själva kunde bestämma inom vilka av områdena de ville utvecklas. På Väg innehöll flera olika kårmål och jag upplever att många tyckte det kändes bra att själva få vara med och påverka arbetet, säger Maria Hellzenius som har rollen som strategisamordnare.

En av kårerna som redan under förbundsmötet 2013 valde att bli strategikår var Vallentuna Scoutkår. Vi tänkte direkt att det

här kan vi göra, det är alltid bra med utveckling, säger Anki Bornholm som är ordförande i kåren. Under resans gång lärde vi oss mycket, det är alltid bra att i en grupp arbeta med annat än det vi brukar göra och att ifrågasätta och ändra saker.

Genom strategiarbetet har vi lyckats genomföra många grejer som vi hade tänkt att göra men inte kommit oss för. Vi har också fått nys om mycket saker vi gör hela tiden utan att ens tänka på det. Att ifrågasätta den verksamhet man håller på med är viktigt och utvecklande på många sätt, säger Anki.

Ett driv

Förbundsordförande Fredrik Torberger har genom hela strategiperioden drivit processen framåt. Han förknippas i mångt och mycket med strategin.

Idén med en strategi var min, men min utgångspunkt har hela tiden varit att mina idéer är en möjlig väl framåt.

De är aldrig den enda vägen, säger Fredrik. I början underskattade jag dynamiken i förbundsstyrelsen. I mitt huvud borde det vara enkelt för andra i styrelsen att liksom jag kasta fram egna idéer, men där hade jag fel. Dels för att jag inte förstod hur jag påverkade dem med mitt sätt och min status som ordförande, dels för att många i förbundsstyrelsen inte hade kandiderat med någon särskild idé om vad de skulle göra under sin mandatperiod.

Vidare menar Fredrik att om han skulle göra om en liknande process så skulle mer tid läggas på att skapa en samsyn på organisationens utmaningar och svagheter, i kombination med en omvärldsanalys. På så sätt får man fler att berika strategiprocessen med egna idéer och analyser.

”Den strategi som antogs var omfattande.

Med facit i hand kanske lite för stor för att alla skulle kunna och orka sätta sig in i arbetet som väntade. Samtidigt är jag stolt över att den var så omfattande, att den berörde förbundet på flera olika nivåer, för ska man få igenom ett nytt synsätt behöver man alltid arbeta från flera håll.”

Ellen Eklund

Nu då?

Under sommarens förbundsmöte avslutas strategin med ett kalas. Tillsammans firar vi framgångarna och ser tillbaka på vad vi åstadkommit under den här strategiperioden. Men vad händer sen?

Bara för att strategin avslutas nu betyder det inte att vi återgår till livet innan strategin startade, säger Ellen. Nu är det viktigt att jobba vidare med de bitar som vi tror på och som ger resultat, samt att vi följer upp strategins mål på alla nivåer.

Fredrik, som även sätter punkt för sina år som NSF:s förbundsordförande i sommar, menar på att vi inte får stanna av nu.

Vi måste oavbrutet fortsätta hitta NSF:s plats i världen, för den förändras, liksom våra medlemmar.

25

P e rs o n l i g t

Namn: Fredrik Torberger Ålder: 42 år Bor: I Hjo Gör: Avgående förbunds­ ord­förande NSF, konsult och framtidsstrateg Kairos Future.

FREDRIK TORBERGER I sommar väljer Nykterhetsrörelsens Scoutförbund sin tionde förbundsordförande.

Vi passar på att träffa den nionde – Fredrik Torberger – innan han avgår, för att höra hans tankar om 2041 dagar av ordförandeskap.

D

en andra juli lämnar du över klubban – hur känns det, är du nöjd?

– Det känns bra. Det har varit intensiva år så jag känner mig redo att lämna. Och ja, jag är nöjd, vi har åstadkommit mycket. Vissa saker hade jag hoppats nå längre med men så är det alltid. Är det något särskilt du tänker på?

– Faktiskt så köpte jag domänen solidaria.se redan 2013 med en för­hoppning att vi skulle anta det som namn, vid sidan av Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Jag tror vi skulle vinna på att betona solidariteten mer. Men det lyckades inte, den idén dog redan hos förbundsstyrelsen. Sådan är demokratin, ha ha! År 2011 blev du den första heltidsarvoderade ordföranden i NSF:s historia. Hur gick det till?

– Hösten 2011 frågade valberedningen om jag kunde tänka mig att bli nästa ordförande. Det var stort, även om jag förstått att jag inte var deras förstahandsval. Jag tackade ja till nomineringen, om den omfattade en heltidsarvodering, något som var helt nytt för NSF. Jag kunde inte åta mig ordförandeskapet på fritiden, jag hade inget fast arbete med en trygg inkomst. Jag drev mitt eget lilla företag och behövde sälja för att få uppdrag. Dessutom ville jag ha tid att åstadkomma en hel del förändring i NSF. Men det var tufft att föreslå att få betalt, frågan var förstås jättekänslig och det var tufft att utmana traditionen. Såhär i efterhand är jag övertygad om att åtminstone ordföranden behöver vara minst halvtidsarvoderad. Många vet inte hur mycket styrelsen gör, hur mycket vi behöver lära oss hela tiden. Min uppfattning är också att FS ska ha tid att driva förbundets utveckling, i motsats till att vara mer reaktiva. Och vill vi ha förändring behöver förtroendevalda ha tid att vara inblandade, att leda. Annars finns en risk för tjänstemannastyre – alltså att personal springer före och driver olika frågor, eftersom de ideella inte har samma tid.

Fredriks ordförandeskap har ibland blivit ifrågasatt. Särskilt tumult­artat blev Fredriks första år, vilket ledde till att valberedningen och ungefär en fjärdedel av FM-ombuden ville byta ut honom som ordförande.

– Min bild är att föregående FS hade stark strävan om en mycket platt och inlyssnande organisation. Jag satt inte i FS före 2011 utan blev direkt ordförande, liksom inglidande utifrån. När jag sedan drog igång ett förändringsarbete med tusen idéer, och dessutom hade arvodering, blev arbetet i praktiken mer hierarkiskt. Det gick emot de gamla värderingarna. Jag tror att det var flera som kände ”jag har fått en ny

Text: Sofia Abrahamsson Foto: Caroline Spångberg

ordförande som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till”, vilket skapade friktion. Men jag minns inte att det fanns några öppna konflikter innan förbundsmötet 2012, vilket nog var synd, då hade vi kanske kunnat lösa dem.

Då, ett år efter att Fredrik hade valts, föreslog valberedningen en ny ordförande. Bakgrunden var att ett antal FS-ledamöter upplevde styrelsen som grabbig. De, och andra medlemmar, kände sig överkörda.

– En del av kritiken vid FM 2012 var förståelig. Jag hade gjort många saker annorlunda idag. Hela händelsen har gjort mig mer genusmedveten. Men jag blir själv osäker av grabbiga män och har aldrig varit en del av grabbiga gemenskaper, så jag var förvånad över hur jag beskrevs. Kanske den manliga gemenskapen berodde på att många av de nya som valdes in 2011 var män, medan de gamla i FS var unga kvinnor, som de flesta dessutom var emot arvodering. Det gjorde kanske att nykomlingarna, männen, snabbare byggde en gemenskap, som nya grupper ofta gör. Dessutom var jag nybörjare som ordförande. Jag kan förstå att det blev en svår miljö att vara i. Tyvärr såg jag inte problemet i tid. Samtidigt finns fler aspekter av händelsen som aldrig kom fram. Nu är det passé, men då var det en tung upplevelse för många av oss. Jag var arg och ledsen länge efteråt.

Vilket minne känns extra fint när ordförande­skapet är slut?

– Oj, det är svårt att svara på. En oväntad middag med en styrelsekamrat på ett sjaskigt hak i Portugal hör till de mer exotiska. Värdegrundspolicyn, NSF:s vision och uppdrag känns också som milstolpar att vara stolt över. Jag önskar också att jag hade vågat lägga mer tid hos kårer och distrikt, de mötena har alltid känts oerhört meningsfulla.

Vågat, vad menar du?

– Eftersom jag fått kritik för att vara dominant har jag avstått från att bli för synlig. Vi, NSF, har ingen tradition med synliga ordföranden och jag har anpassat mig, vilket kanske varit dumt. Jag skulle mött fler medlemmar helt enkelt, brytt mig mindre om kritikerna.

Vad ska du göra nu?

– Jag ska jobba lite mer tid på mitt nya jobb på Kairos Future. Där håller jag också på med ett lägerarrangemang till Almedalen 2018. Vi ska låta förstagångsväljare fördjupa sig i samtidspolitik, för att kunna vara aktiva medborgare. Jag vill rusta unga människor att ta ansvar för framtidens utveckling. Utmaningarna är enorma. Och kanske jag äntligen kommer igång med att skriva berättelser. Konstnären längtar ut efter många år med stadgar och protokoll.

”Jag är nöjd, vi har åstadkommit mycket. Vissa saker hade jag hoppats nå längre med men så är det alltid”

27

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Fredrik Torberger, Förbundsordförande i NSF.

Nytt från Förbundsstyrelsen Veckoslutet 20-23 april samlades Förbundsstyrelsen i Lund för att tillsammans avsluta arbetet inför det stundande förbundsmötet i sommar. På plats var även Utmanarscoutkommittén och Scouternas Scoutledningsträff för egna möten. Det var inspirerande att träffa andra scouter som på många sätt står inför samma utmaningar som vi gör i vårt förbund.

Under helgen pratade vi bland annat om förbundets arbetsplan och budget, något som stundtals kan vara ganska svårt och långsamt, men samtidigt väldigt viktigt. Vi pratade även om stiftelserna för våra tre fina anläggningar och insåg att fler ideella skulle behöva engagera sig för att anläggningarna ska få en stabil framtid.

Det har även under de senaste månaderna växt fram en ny väl lämpad ordförandekandidat inom styrelsen, spännande tycker vi!

Nu är det inte långt kvar till förbundsmötet, FM, jag är riktigt taggad. Det hoppas jag att också du är!

FS genom Emil Löwengren

Vid sidan av syre, mat och vatten är förtroende mellan människor kanske det viktigaste som finns? En kan tycka mycket om världen, men människorna i den har tillsammans lyckats skapa otroligt många fantastiska saker och system. De gör våra liv oändligt mycket bättre än stenålderns hårda tillvaro. Hus, kollektivtrafik, internet, sjukvård, skola och företag med sjysta arbetsvillkor, för att nämna några få av alla skapelser. Alltihop bygger på samarbete. Som i sin tur bygger på förtroende mellan människor som gör så gott de kan och menar vad de säger.

Ur det perspektivet är lögnen ett gift som bryter ner förtroende, relationer och hela samhället.

Därför förbjuder alla religioner lögnen, liksom scoutlagen: en scout är ärlig och pålitlig. De som vuxit upp nära alkoholmissbruk vet också att alkohol, ett gift i sig, ofta leder till mer lögner.

Det gör NSF-scouting till en kraft för det ärliga, pålitliga samhället.

Den senaste tiden tycks synen på lögn och ärlighet ha förändrats. Framförallt den amerikanske presidentens anhängare har visat att sanningsenlighet inte är ett krav på en ledare.

Det är en otäck utveckling, men personligen ser jag ett annat hot som värre. Rapporterna om korruption i Sverige blir allt fler. Alltså att människor, ofta med ”fina” jobb och med bra (eller enorma!) löner, skaffar sig själva eller sina vänner fördelar på osjysta sätt. Det här kan vara tecken på att klyftorna i samhället är så stora att samhörigheten och solidariteten mellan medborgarna slits itu. Det är inte bara farligt och mycket svårt att reparera. Växande egoism och oärlighet är också tecken på att många lever i just en lögn: lögnen om att vi inte behöver de andra i samhället. Därför blir de sista orden i min sista krönika följande: var inte rädd, var solidarisk.

28

Foto : Christian Ageland

Var inte rädd

Familjescouting drog nästan 100!

Familjescouting tycks passa många och kan vara ett sätt att knyta nya kontakter med både vuxna och barn.

V

i fick väldigt många anmälningar till vår första träff med familjescouting på Ransberg. Anledningen kan vara att vi har gått ut ordentligt i media: Kommunens aktivitetskalender och Facebook-sida, lokaltidningar och skolrekrytering har antagligen haft störst betydelse. Vi har hela tiden med att NBV är en samarbetspart så att vi kunde registrera alla vuxna hos dem. NBV synliggjordes både i inbjudan, tidning och med flagga och personal på

plats under genomförandet. Nu följer vi upp med information på vår egen hemsida och Facebook, samt en annons i lokalblad om nästa träff. Och så utskick till de som varit med tidigare, förstås. Stort tack till alla som ställde upp, det hade aldrig gått att genomföra annars!

Notisen från Värmlands Folkblad finns på: vf.se/munkfors/nastan-hundra-deltagare-pascoutingpremiar/ Christian Ageland

Midnattskonsert på Wermlandsoperan

Hejdå, Nykter Scout!

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund är ett långt namn. Därför har vi under flera år även använt oss av namnet ”Nykter scout” som ett komplement. Det har bland annat använts i våra grafiska element, på sociala medier och i malldokument.

Samtidigt säger de flesta ”NSF” när de vill förkorta hela vårt namn. Vi har därför bytt ut ”Nykter Scout” till ”NSF-scout”. Uppdaterat material och dokument finns på nsf.scout.se/ grafisk-profil

RScK lägger ned

Roverscoutkommittén har under våren beslutat att lägga ned kommittén. De uppger att de inte längre har drivet som behövs, och de upplever inte heller att det finns andra i förbundet som har det.

Kommittén tror också att den typ av roververksamhet som roverscouter i NSF vill bedriva funkar utmärkt att göra utan en kommitté.

De ”... hoppas och tror att dagens och morgondagens roverscouter ska finna andra vägar för ett aktivt engagemang i NSF”. Tack för den här tiden!

I samband med IOGT-NTOrörelsens kongresser bjuder kongressbestyrelsen in till midnattskonsert! Den äger rum torsdagen den 29 juni på Wermlandsoperan i Karlstad.

Närmare information kommer att finnas på nykter17.se – håll utkik där!

anmäl dig som funktionär på jamboree.se!

Slutspurt i strategiarbetet

Har din kår valt att jobba med På Väg och strategin? Strategiarbetet avslutas vid Förbundsmötet den 1-2 juli 2017. Det är därför hög tid att ta tag i sådant ni inte hunnit göra. Har ni till exempel missat att skriva klart kårhandboken, eller är det dags att göra utvärderingsworkshopen? Kontakta din verksamhetsutvecklare för att ta tag i det sista innan Förbundsmötet. Även om ni inte är en strategikår kan ni göra värdegrundsworkshopen – kontakta din verksamhetsutvecklare även för det. Vi ses på FM!

FRI17 – tänka, tala, agera Den 26–30 juni, i anslutning till FM, erbjuder Scout Camp Ransberg ett läger med tema: tänka, tala, agera.

Det är till för scouter från Spårare till Äventyrare.

Här får kårer som av någon anledning inte kan delta på årets stora läger en chans att enkelt ordna ett läger för sina scouter. Från klockan 14.00 erbjuds aktiviteter under alla tre dagar. Övrig tid finns Ransbergs ordinarie programaktiviteter att tillgå för den som vill. Pris: 960 kronor, men tänk på att kåren kan använda sina anläggningscheckar.

Observera att anmälan stänger den 20 maj!

2-14 augusti | kristianstad | jamboree.se Tollare startar nya allmänna kurser!

Ideellt ledarskap – för dig som vill träna samhällsförändrande ledarskap, utöka dina nätverk, bli grym på att tala inför grupp och slipa dina projektplaneringskunskaper.

Ett samhälle i omvandling – för dig som engagerar dig för hållbar utveckling och vill arbeta praktiskt med småskalig odling och återbruk.

Normkritisk inriktning – för dig som intresserar dig för hur olika normer formar vårt samhälle och vill arbeta för en rättvis och inkluderande värld.

Läs mer om våra allmänna kurser och ansök på www.tollare.org/allman

www.nsf.scout.se 29

Förbundsnytt

Förbundsmötet

All information du nedan finns på nsf.scout.se/fm2017 och där uppdateras informationen löpande.

Viktiga datum inför FM Det närmar sig! Den 1-2 juli är det förbundsmöte på Ransberg.

Du som är ombud deltar i förhandlingar och fattar beslut om hur vår verksamhet ska se ut under kommande år. Vi ser fram emot utvecklande diskussioner om förbundets framtid, givande möten och roliga aktiviteter! Vi tältar, äter och umgås tillsammans utomhus.

Några viktiga datum: 19 maj – FM-handlingarna läggs ut på vår hemsida 27 maj – sista datum som ombudsfullmakten måste vara inskickad 29 maj – Diskussionsforumet VoteIt öppnar 1 juni – sista datum för anmälan innan priset höjs med 20 % Anmälan är öppen!

Japp, nu är anmälan till 2017 års förbundsmöte öppen! Den hittar du såklart på nsf.scout.se/fm2017 FM-paketet eller inte?

Om du anmäler dig innan den 1 juni så kostar FM-paketet 1025 kronor. Då ingår bland annat all mat, festkväll med övriga IOGT-NTO-rörelsen och tältplats. Vill du hellre boka separata delar? Då är bara grundavgiften på 225 kronor obligatorisk.

Mer information finns på hemsidan!

Såhär ser FM-märket ut!

2017 års FM-märke är färdigt! Det är en illustration av Ranån som flyter vid Scout Camp Ransberg.

Årlig bekräftelse av medlemskap Varje nytt kalenderår är tomt i eBas. Varje år måste alltså varje medlem bekräfta sitt medlemskap på nytt.

Inga medlemmar följer automatiskt med till nästa år. Det här beror på regler från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), där NSF söker statsbidrag.

Kårerna kan välja olika sätt att registrera medlemmar på det nya året: Genom onlineregistrering, inladdning av excelfil eller genom att skriva in manuellt.

Vill du veta mer om eBas kan du läsa på nsf.scout.se/ebas eller höra av dig till anneli.simu@nsf.scout.se.

Håll också koll på kårposten – där kommer det information löpande!

Rätta uppgifter senast 31 maj Det är viktigt att kåren korrigerar de uppgifter som saknas eller är felaktiga i eBas! Alla obligatoriska uppgifter måste vara korrekta.

Den 31 maj stängs år 2016. Då kommer de medlemmar som fortfarande har rödmarkeringar att räknas som icke godkända. Om de dessutom är i åldersspannet 6-25 år räknas de inte heller som bidragsgrundande. Uppgifterna ligger som underlag i förbundets ansökan om statsbidrag.

FM 2017 Ransberg

Gratis barnpassning Alla barn mellan 3 till 12 år erbjuds ”Barnkul” under förbundsmötet! Mellan 7.45-16.30 på lördagen samt 7.45-15.30 på söndagen kan barnen medverka i Barnkul. Det kommer bland annat att finnas ett tält med pysselmöjligheter samt lite aktiveter på Scout Camp Ransberg.

Barnpassningen är gratis.

Dagläger för 7–12-åringar För barn mellan 7–12 år finns ett dagläger på Ransberg under FM. Om dagarna blir det dagsturer som utgår från anläggningen. Turerna anpassas efter väder.

Festkväll med övriga IOGT-NTO-rörelsen Vi avslutar förbundsmötets första dag, lördagen den 1 juli, med fest! Vi åker gemensamt från Scout Camp Ransberg in till Karlstad för en festkväll tillsammans med övriga IOGT-NTOrörelsen. Vi äter middag, lyssnar på stand-up och livemusik och sen blir det dansgolv! Köper du FM-paketet så ingår festkvällen, annars kostar det 400 kronor att delta. Mer information finns på nsf.scout.se/fm2017

30

Aktuellt om eBas

Magiska möten och sagolika stunder Sista veckan i juni är det dags för IOGT-NTO-rörelsens kongresser och förbundsmöte i Värmland, mötesplatsen för alla som är intresserade av att diskutera viktiga framtidsfrågor och utbyta erfarenheter med andra medlemmar i rörelsen.

Under ett par intensiva och spännande dagar kommer du som ombud få delta i förhandlingar och fatta beslut om kommande års verksamhet.

Oavsett om du är ombud eller besökare är det intressant att delta i sommar.

Vi utlovar ett brett utbud av seminarier, utflykter och fester vilket gör besöket både viktigt och roligt.

Mer information och anmälan finns på www.nykter17.se.

Varmt välkomna!

Johnny Mostacero Förbundsordförande IOGT-NTO

Eric Tegnander Förbundsordförande UNF

Mona Örjes Förbundsordförande Junis

Fredrik Torberger Förbundsordförande NSF

Midsommarfirande på Kungshol

Snart stänger anmälan till Wermlandsfärden

Tänk att glida ljudlöst över vattenytan, sova under bar himmel och laga mat vid strandbrynet tillsammans med scoutkompisarna. Vi färdas med kanoter på Klarälven mot Scout Camp Ransberg där vi landar lagom till Förbundsmötet!

Wermlandsfärden är för dig som är utmanareller roverscout och färden är mellan 25-30 juni.

Anmälan stänger den 4 juni! Läs mer och anmäl dig på nsf.scout.se/wermlandsfarden-2017

Tillsammans-workshopen

Vår verksamhet är bred och har en tillåtande atmosfär. Känner du som ledare att du vill ha mer kunskap om hur du kan stötta och vägleda barn med särskilda behov på bästa sätt? Tillsammansworkshopen ger dig enkla verktyg för ökad tillgänglighet och gemenskap med förståelsen för individens behov i fokus. Mer information och kontaktuppgifter finns på nsf.scout.se/karservice/ tillsammans/

10.000 kronor till någon som gör skillnad!

Det är dags att nominera! Vem ska få Nykter Scout-priset i år?

Med Nykter Scout-priset vill NSF uppmuntra förbundets medlemmar och andra att jobba med nykterhetsfrågan. Vi vill belöna individer, kårer och föreningar som sprider nykter scouting i Sverige och i världen. Läs mer om priset och nominera senast den 1 juni på: nsf.scout. se/nykter-scout-priset

Strategikalas!

Strategiresan börjar närma sig sitt slut. Det är såklart värt att fira! Vi utlovar pompa och ståt på Scout Camp Ransberg den 30 juni. Tillsammans gör vi en återblick på de senaste årens arbete och alla fantastiska framgångar vi har nått!

Matsalen på Scout Camp Ransberg fylldes av skratt och glada återseenden.

D

et var 28 april och dags att förbereda anläggningen för den kommande sommaren – och samtidigt umgås med nya och gamla kompisar, äta gott och kanske bada i badtunnan.

Vi samlades för att fördela dagens arbeten. Det skulle samlas in ris till Ransäters Valborgsfirande, lagas hinder i Survival Track, gjutas för belysningen, bryggan skulle i dammen och mycket mer. Sommarjobbarna gick en Tryggare tillsammans-kurs under helgen och fick även

Du vet väl att du kan få NSF:s hemsida uppläst?

Uppläsningen är praktisk för alla oavsett lässvårigheter, men den är särskilt viktig för personer som av olika anledningar har svårt att läsa. Ett tips är att du till exempel kan lyssna på handlingarna inför FM medan du dammsuger eller diskar! Tryck på ”lyssnaknappen” för att få hela sidor upplästa, eller markera det stycke du vill höra.

Du kan även lyssna på sådant som står i Worddokument och pdf:er.

Vill din scoutkår nå ut till fler?

Föreningen Fritidsinfo har ett erbjudande till alla scoutkårer! De har en sajt som gör utbudet av fritidsaktiviteter i Sverige tillgängligt för att underlätta för barn, ungdomar och vuxna att hitta och delta på olika aktiviteter utifrån just sina förutsättningar, oavsett funktionsförmåga. Nu har den lokala scoutkåren möjlighet att ansluta sig kostnadsfritt till Fritidsinfo.se:s söktjänst. På så vis kan ni på ett enkelt sätt ut till fler med information om verksamheten. Det tar cirka tio minuter att registrera sig. För frågor och närmare information, mejla till support@fritidsinfo.se.

Välkommen att fira midsommar på Kungshol! Vi dansar runt midsommarstången, fikar, steker pannkakor och gör utflykter.

Var och en bestämmer själv vad man önskar göra.

Det kostar 100 kronor per person och då ingår midsommarfika, korvgrillning och pannkakor.

Vi bjuder på tältavgiften, men om man föredrar att bo inomhus kostar det 100 kronor per säng och natt. Det finns reseutjämning för utmanar och roverscouter. Läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/midsommarfirande-pakungshol-2/

På Gång juni

17-25 Warghajk, Dalarna 18-9/7 Explorer Belt, Nederländerna 22-25 Midsommarfirande, Kungs­ hol 25-30 Wermlandsfärden, Klarälven 26- 30 Fri 17 – tänka tala agera, Scout Camp Ransberg

Billiga resor med SJ

juli

Som medlem i Scouterna kan du boka tågbiljetter hos SJ till ett rabatterat pris. För att ta del av erbjudandet måste du boka från vår hemsida. Du kan bara nå sidan genom att skriva in direktlänken, avtalet med SJ tillåter nämligen inte att sidan är helt öppen. Spara gärna adressen som ett bokmärke och nästa gång du ska resa går du in på nsf.scout.se/sj

1-2 Förbundsmöte, Scout Camp Ransberg 4-12 Ledarutbildning Patrull Solvarg, Kungshol 5-29 Konfirmationsläger, Scout Camp Ransberg 15-22 Arla Fjäll 2017, Jämtland 23-29 Active Summer Camp, Estland 25-2/8 15th World Scout Moot, Island

augusti

Foto : Nadya A ntman

Vårfest

Lyssna på vår hemsida

genomföra en första hjälpen-utbildning i samarbete med NBV. Det var cirka 150 personer från byn, samt vi scouter, som lyssnade till körsång och såg eldslågorna sträva mot skyn på Valborgsmässoafton. Helgens solsken i goda vänners lag och hårt men roligt arbete väckte Ransberg ur idet. Nu är vi redo för sommaren!

Carl Berggren

5-12 Jamboree17, Rinkaby

september

Rixhajk, Varberg

oktober

6-8 Arbetshelg, Kungshol 20-21 Jota-JOTI, online 28-29 Ordförandesamling, Stockholm 28-29 Hälsohelg för utmanare, rover och ledare, Scout Camp Ransberg Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­ mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Nu lanserar vi:

Vi ska bryta tabut och tala klarspråk

Fokus på barn och unga under sommaren

Efter två år av förberedelser, tester och analyser har vi landat i ett insamlingskoncept som vänder sig till en bred allmänhet i syfte att påverka och engagera men också inspirera till givande.

Tanken är att vi ska jobba långsiktigt för att bryta tabut kring alkohol, utmana föreställningarna om vilka som drabbas och tala klarspråk om alkoholen och dess konsekvenser. Där av namnet Glasklar.

Glasklar lanseras i början av juni, då vi hoppas kunna presentera en bred palett av berättelser och samtidigt bjuda in människor att bidra med egna erfarenheter.

Under sommaren fokuserar vi särskilt på berättelser som rör barn och ungas upplevelser av sommarlovet.

Vill du dela din berättelse?

Människor lyssnar hellre på människor än på organisationer, forskare och experter. Därför vill vi öppna upp för ett samtal, bjuda in både medlemmar och andra att dela sina tankar och berättelser om alkoholen.

Målet är att visa upp bredden av erfarenheter och hur vi alla påverkas på olika sätt; barnets rädsla för att mamma ska dyka upp berusad i skolan, den besvärade tystnaden under middagen hemma hos farmor, tonåringens ångest inför jullovet, sommarlovet och alla andra lov när skolan stänger och vardagen tar paus, förälderns oro för att sonen lånat bilen till festen – och lovat att inte dricka, snedsteget på firmafesten, kaoset på akuten en fredag kväll …

Vår verksamhet blir en del av lösningen I anslutning till berättelserna visar vi upp delar av IOGT-NTO-rörelsens arbete och berättar hur vi gör skillnad i människors liv. Vi tipsar om vad var och en kan göra för att stötta människor i sin närhet alternativt var man själv kan söka hjälp. Vi ber om stöd i form av gåvor och engagemang för att kunna fortsätta utveckla vår verksamhet.

Har du frågor, tips eller idéer, hör av dig på info@iogtntororelsen.se

Tusen tack!

Vi behöver din hjälp! Har du en berättelse som du vill dela

med dig av? Skriv till oss på info@iogtntororelsen.se så hör vi av oss och berättar mer.