Scouting Spirit 2016 2

Nr. 2 juni 2016

Känsla för naturen Naturligt avstressande Rätten till naturen Hemlängtan

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

V i n Rj eetdta k t ö r e n

har ordet Foto : Torkel Edenborg

Innehåll 4/NATURLIGT AVSTRESSANDE

Naturen är inte bara en praktiskt plats för eld och lek, forskning visar att skogen också är psykets bästa vän.

6/RÄKNA UT DIN KLIMATPÅVERKAN Allt vi gör i naturen sätter sina spår, hur stora är dina?

8/RÄTTEN TILL NATUREN

Vad innebär allemansrätten, fräscha upp minnet.

10/ÄTBARA SAKER I NATUREN

Ett stort och gratis skafferi har öppnat sig.

14/HEMLÄNGTAN

Få de bästa tipsen mot hemlängtan av upptäckarscouter från Stora Levene.

18/UTMANARSCOUTTING

En helg fylld med diskussion, skratt och dans när 62 utmanarscouter samlades för Ting i Ekeby.

D

Sommaren är snart här!

et kom som en chock för mig, lagom till en långledig helg över Kristi himmelsfärdshelgen. Jag var helt oförberedd, men där var den – sommaren. Efter flera månader av kyla, väderomslag och misströstan dök den upp från ingenstans. Solen värmde, cyklarna flyttade ut från cykelförrådet och picknickfiltarna plockades fram. Hela helgen var vi utomhus. Vi lekte, cyklade, blåste såpbubblor, samlade stenar och pinnar, grillade och hade picknick. Och där var den, sommarkänslan. När värmen kommer, solen kommer fram och träd och buskar börjar blomma då vill jag inget annat än att ta mig ut. Jag vill inte sitta inne i min lägenhet eller på kontoret. Jag vill ut och njuta av alla lukter, syner och känslor som bubblar i kroppen. Jag vill lägga mig i gräset, känna grässtråna mot huden och titta upp mot trädkronor och himlen. Och drömma mig bort. Jag drömmer mig bort till sommarens äventyr. Till veckan vi ska ha tillsammans på Bunge Jump 16. Jag längtar så efter att åka på scoutläger, sova i tält och umgås med glada scouter i en hel vecka. Det finns inte mycket som slår en härlig lägervecka! Naturen lockar. Solen lockar. Lekarna och skratten lockar. Det gjorde att detta numrets tema: Känsla för naturen, helt plötsligt kändes som en självklarhet efter en långhelg med sol och ledighet. Naturen är en del av oss och nu hör jag hur naturen lockar. Towe Bengtsson

2

20/HUR FÅR VI DET ATT FUNKA?

En helg i april samlades ledare på Ransberg för en helg om ”Funktion och färdighet”.

22/ATT VÄXA UPP I EN BAR

Många är de barn och kvinnor i Östafrika som lever i en bar, IOGT-NTO-rörelsens första insamlingskampanj riktar in sig på dessa.

26/PERSONLIGT

Elin Abelsson hittade sin plats i scouterna och i scoutkåren. Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97  Stockholm tel :

08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e - post :

towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör :

Towe Bengtsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

Torkel Edenborg

Torkel Edenborg

2016: Nr 3: manusstopp 29 augusti ute 26 september.

utgivningsplan

nyhetsbrev och ordförande p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 341

388

TR

YCKSAK

Foto : Elin Edenborg

KÄNSLA FÖR NATUREN

Våren spirar och sommaren är nära. Träd och buskar blommar, näsor och ögon rinner och solglasögon och solkräm finns på var och varannan näsa. När våren och sommaren är här får många en ny energi i ögonen. Många vill ut från skrivbord och bostäder. Många vill ut i naturen. För väldigt många är friluftsliv synonymt med scouting. Vi är ofta ute i naturen och för oss är friluftslivet en arena för personlig utveckling. Känsla för naturen är ett av våra målspår, här upptäcker vi naturen och lär oss känna tryggheten i den. Vi ser naturen som ett andrum där vi får ny kraft och ny energi. Genom att lära känna naturen får vi också en relation till den, och blir bättre på att ta hand om den.

Känsla

för naturen

NATURLIGT AVSTRESSANDE

”VI MÄNNISKOR GÅR MED VÅRA FIENDER HELA TIDEN”

Att vistas utomhus är självklart för många scouter. Men naturen är inte bara en praktisk plats för eld och lek. Forskning visar också att skogen är psykets bästa vän. Text: Emelie Svensson Foto: Torkel Edenborg

M

Många har en känsla om att skogen är välgörande, men Ann Dolling har genom sin forskning bevisat att antagandet faktiskt stämmer. I hennes studie från 2014, togs 99 långtidssjukskrivna med stress- och utmattningssyndrom ut i skogen under tre månader, två gånger i veckan och två timmar åt gången. Intervjuer efteråt visade att skogen gav effekt: personerna förknippade miljön med bland annat rofylldhet och rymd. – Det går ganska bra att mäta sinnesstämning, men svårare att bevisa vad som händer i kroppen. Vi kan bevisa att blodtrycket går ner om man jämför mellan folk som vistas i natur och i stad. Vi hade också hoppats på att kunna mäta stresshormonet kortisol, men det skiljer sig för mycket från person till person, säger Ann Dolling. Hon vill dock understryka att skogen inte fungerar som enda åtgärd till den som är stressad. För någon som inte mår psykiskt bra eller kanske har gått in i väggen, behövs kanske terapi eller medicin. – Skogen kan användas som synergieffekt. Men att bota utmattningssyndrom? Nej, säger Ann Dolling. Flertalet studier världen över visar samma sak: vi mår bra av skogen och det kan till och med minska risken för diabetes, hjärtoch kärlsjukdomar samt depressioner. I Japan finns ett vedertaget begrepp, Shinrin-yoku, som brukar översättas till skogsbad. Det innebär att man tror att en kort promenad i naturen är helande. En forskargrupp i Tokyo påstår att skogsbadande ger positiv effekt på människors välbefinnande, vilket syns genom svett i handflatorna, pupillstorlek, ansiktsmuskulatur, kortisolnivåer och på immunförsvaret.

Även om scouter är bra på att vara i skogen, så är människor generellt inte vana vid naturen på samma sätt idag som förr. Ju fler som flyttar in från städerna, desto längre hamnar vi från landsbygd och skogar. – Jag är ingen ”natur­ mupp”. Mycket av sina vanor får man från sina föräldrar. Har du varit ute med familjen som liten så återkommer man till skogen och tycker att det är bra. Men har du ingen relation till naturen så får man samma syn som vuxen säger Ann Dolling, som tyckte att det var skit­ trist när föräldrarna skulle släpa ut henne som barn för att plocka bär och svamp. Idag älskar hon naturen, men förstår att många inte vistas där om de inte fått det med modersmjölken. – Är du inte van så vet du inte hur du ska klä dig eller vart du ska ta vägen. Det blir en större tröskel att ta sig över, säger hon. Det kan scouterna hjälpa till med.

”Jag har en sommarstuga där det finns en liten bäck i närheten. Det optimala är att jag tar med min kaffekopp och sätter mig där för att titta på det porlande lugna vattnet. Det är det mest avslappnande jag kan tänka mig.” Ann Dolling

Foto : Privat

ed knarrande kängor går du på de leriga och slingriga stigarna. Morgondaggen ligger kvar och det är tyst, bara trafiken brummar långt bort. Ljusblå skärvor av himlen skymtar mellan trädkronorna och du vet att det kommer att bli en fin dag. Du omges av mörkgröna löv och tjock doft av kåda. Omgivningen är fortfarande kall efter natten, så du tar ett djupt andetag och låter lungorna värma upp luften. Andas ut och du fylls med ett lugn. Ett lugn som inte bara är inbillning, utan bevisad fakta. – Om det är några som har verktygen för att vara avstressade, så borde det vara scouter, säger Ann Dolling, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Människor har bara bott i städer med trafik, stora byggnader och stillasittande kontorsjobb i cirka hundra år. – Naturen har vi ju haft omkring oss i tusentals år. Därför var forskningsresultaten självklara för mig, säger Ann Dolling. Mycket av den teknik och stadskultur som utvecklats, har vi för att hinna med så mycket som möjligt. Enligt Ann Dolling är våra neandertalarhjärnor inte gjorda för alla de tusentals beslut vi måste ta varje dag. Man kan inte heller sätta människor i ett tomt rum, det mår man inte heller bra av. Därför är naturen återhämtande, för där får vi lagom mycket intryck. Det är något våra sinnesintryck kan vila i. I naturen finns så kallade fraktaler, vilket är återupprepande mönster som man kan se i buskar eller grenar. Ett bra exempel på upprepande fraktaler, är blomkål. Det är de naturliga mönstren som vi känner igen och det mår vi bra av. Får vi lagom med ljus och mönster kan hjärnan ta det lugnt från vardagslivet med alla snabba beslut. – Ska jag bromsa? Hinner jag fram till nästa ljus? Vi tar hela tiden små, små beslut som håller hjärnan på högvarv. I naturen behöver vi bara gå ut och titta. Vi är som vilka andra djur som helst, den mesta tiden går eller ligger de med några små rusher för att skaffa mat eller undkomma fiender. Vi människor går med våra fiender hela tiden, kan man säga. Det är det som gör att vi kan bli sjuka av stress, säger Ann Dolling.

FORSKAREN ANN DOLLING FÖRKLARAR: Hur gör man?

”Om du är stressad, hitta då ett ställe, en bit natur, som är nära men som du trivs i. Ta bara en långsam promenad utan prestationer. Det kan vara jobbigt i början om du är ovan, men ge det några gånger. Du kan också sätta dig på en avskild plats med lite utsikt. Sitt bara där och titta på sakerna. Först har du blicken långt borta, men efter en stund kan det bli lite tråkigt. Till slut börjar du titta på det lilla runtomkring dig. Hur är den här mossan uppbyggd egentligen? Titta på mönstren. Som många scouter vet, kan det också vara avslappnande att titta in i en brasa”.

Vad är en bra plats för att stressa av i naturen?:

”När folk i studien fick välja plats så valde de oftast skogen med sjön. Vi har märkt att det är något med en sådan plats, där man har skydd i ryggen( t.ex. skog) , men ändå har lång utsikt framför (t.ex.) sjön, så är det att föredra. De flesta väljer det utan att tänka på varför. En sådan plats signalerar någon slags trygghet”.

5

Känsla

för naturen

RÄKNA UT DINA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK

Vårt sätt att leva blir ekologiska fotavtryck i naturen. Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö, på ett eller annat sätt. Maten vi äter, kläderna vi bär – ja allt som produceras får konsekvenser för naturen. För världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

E

kologiska fotavtryck kan beskrivas på både ett rent konkret plan men också på ett lite mer abstrakt plan. Rent konkreta spår i miljön från hur vi lever kan vi se genom att kolla på de kalhyggen i tropikerna som drivs fram för att utvinna palmolja till bland annat våra chips. Eller i förgiftat grundvatten och försaltade åkrar som kan kopplas samman till bomullen i din t-shirt. Många är de handelsvaror som idag tas fram på ett mycket ohållbart sätt. Men när en ska beräkna våra fotavtryck i miljön handlar det om beräkningar på ett lite mer abstrakt plan. Klimatfotavtryck och ekologiska fotavtryck är båda ett sätt att mäta vår resursförbrukning. Fottrycksindikatorn kan användas för att visa på den miljöpåverkan som har uppstått på global nivå till följd av vår efterfrågan och konsumtion av olika varor och tjänster. För att få en heltäckande bild av hur vår konsumtion påverkar vår globala miljö måste all miljöpåverkan som genererats under en produkts hela livscykel räknas in. Allt från den energi och miljöpåverkan vid tillverkningen, till transporter och hur produkten sen bryts ned. Det räcker till exempel inte att bara titta på de utsläpp bilen vi kör gör. Utan vi måste också titta på den miljöpåverkan som uppstod vid tillverkningen av bilen. Från det att metaller bryts för tillverkning, till produktion, transport av bilen till försäljningsställe och slutligen också på det avfall som uppstår längs vägen. Genom klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck kan en göra jämförelser mellan länder, regioner, städer eller individer. De ger en bra bild av hur långsiktigt uthållig vår konsumtion faktiskt är. Men vad är skillnaden på klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck? Klimatfotavtryck är allt det som går att knyta till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det globala klimatfotavtrycket ligger idag på ett genomsnitt om cirka sex ton per person och år. I Sverige släpper vi ut ungefär 14 ton per person och år, alltså mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Det ekologiska fotavtrycket kallas den yta av mark och vatten som behövs för att förse befolkningen i ett land eller område med livsmedel, boende, transporter och andra varor och material. Här ingår också den yta som behövs för att ta hand om våra koldioxidutsläpp. På ett enklare sätt

kan en förklara att det ekologiska fotavtrycket mäter de naturresurser som tas i anspråk av jordens befolkning, men visar också balansen mellan människans efterfrågan och naturens utbud. Det ekologiska fotavtrycket mäts i något som kallas globala hektar. En global hektar motsvarar en hektar med den genomsnittliga produktionen hos de biologiskt produktiva mark- och vattenområdena som finns på jorden. Om vi skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor i världen, så skulle var och en av oss få 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Men vi svenskar utnyttjar 6,5 globala hektar. Det betyder att om alla levde som vi gör i Sverige så skulle det krävas resurser motsvarande 3,7 jordklot! Sverige ligger idag på plats 13 på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck per person, och tyvärr ser det ut som att vi istället för att minska vårt avtryck faktiskt ökar det. Anledningen till det kan vara att svenskarnas konsumtion fortsätter att öka. Men också att utsläppen från produktionen av importerande produkter och varor ökar. Många av de produkter vi importerar är producerade i Asien, med energi från kolkraftverk. Förbättringar som görs här hemma kan tyvärr inte kompensera för vår fortsatt höga konsumtion och import av koldioxidkrävande produkter. Men också vår höga köttkonsumtion påverkar våra siffror. Sverige och svenskarna har TESTA DINA VANOR! ofta en självbild av att vara en god kraft i världen. Det stämFunderar du på hur dina vanor ser mer på många plan, bland ut, och vad du sätter för avtryck i världen. På internet finns en rad annat bistånd, hälsa, ekonom, olika hemsidor och tester där jämställdhet och innovation. du kan testa hur du och ditt liv Men tyvärr inte när det gäller påverkar miljön och räkna ut din miljö då vi faktiskt är stora klimatpåverkan. konsumenter som sätter stora Testerna frågar om dina vanor, fotavtryck i värden. Men det om hur du bor och värmer upp ditt är inte kört för det, vi har boende. Hur du åker till jobbet eller bra förutsättningar för att skolan. Vad du äter, vad du shoppar, visa vägen och vara ett gott hur du reser. Men också din attityd till miljö och miljöfrågor. Allt spelar exempel för resten av världen in i uträkningen för att se hur stora i kampen för ett hållbart fotavtryck just du sätter på jorden. samhälle. Gör testet på minklimatpaverkan.se.

7

Känsla

för naturen

RÄTTEN TILL NATUREN

Allemansrätten har de flesta svenskar hört talas om. Men många är osäkra på vad den faktiskt innebär. Så innan vi eldar, paddlar, tältar, och tar för oss av vad skogen har att erbjuda i sommar, kan det vara bra att fräscha upp minnet.

S

kogen är scouternas stora fritidsgård. Här finns plats för att klättra, plocka svamp och geocaching. Men det betyder inte att vi kan bete oss hur som helst bland stockar och stenar. Allemansrätten kan sammanfattas med ”inte störa – inte förstöra”. Du har rätt att göra en massa saker som att plocka blommor och till och med elda. Du har alltså rättigheter, men också skyldigheter. Det innebär ett ansvar för natur, djurliv och visad hänsyn mot markägare samt andra människor i din närhet. Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen, vilket inte är lika givet i många andra länder. I flera av våra nordiska grannländer finns liknande lagar men annars är allemansrätten väldigt unik och speciell för Sverige. Därför måste vi också vara rädda om den.

I början av 1900-talet började det bli vanligt att människor gav sig ut i naturen för friluftsliv. Då skrevs ner vilka rättigheter och skyldigheter som skulle gälla. Trots att allemansrätten är gammal så är den fortfarande relevant enligt Åsa Åslund, juridikforskare vid Linköpings universitet som har doktorerat på allemansrätten. – Den ger en möjlighet för den moderna människan att ta del av skog och mark på ett enkelt sätt, säger hon.

8

Text: Emelie Svensson Foto: Elin Edenborg

”Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen, vilket inte är lika givet i många andra länder.” På senare år har det dykt upp en debatt om att allemansrätten är förlegad och behöver uppdateras. Främst på grund av att man det uppstår konflikter mellan allmänhet och markägare, som när stora turistgrupper tar för sig av skogen eller när bärplockning utnyttjas kommersiellt. – Alla regler behöver uppdateras allteftersom tiden går, eftersom ett samhälle förändras. Det vore konstigt om reglerna inte behövde uppdateras när allt annat gör det, säger forskaren Åsa Åslund. Enligt henne finns det problem att fundera över med allemansrätten: allt fler lever i stadsmiljö så uppfattningen om vad det innebär att vistas i naturen skiftar. Kan miljömässiga mål nås samtidigt som mark är tillgängligt genom allemansrätten? Och hur man ser på att använda annans mark för kommersiell verksamhet? – Jag vet inte om jag tycker att allemansrätten ska uppdateras just nu, men jag tycker att vi borde titta närmare på vilka behov de nuvarande reglerna tillgodoser, säger Åsa Åslund. Hon hoppas att allemansrätten är viktig även i framtiden och att det kommer innebära en hållbar markanvändning. – För miljön och människornas skull.

!

”Inte störa inte förstöra!” Vandra, cykla, rida osv. • Tänk på att inte skada gröda, skogsplantering eller annan känslig mark. • För att inte störa de som bor i området, tänk på att inte gå över eller vara på någons tomt. De boende har rätt att vara ostörda. • Tänk på att inte hindra markägare i deras verksamhet. • När man rider eller cyklar i terrängen är det risk för markskador. Tänk på att inte rida eller cykla över mjuka, ömtåliga marker, i markerade motionsspår, skidspår eller vandringsleder. • Om du passerar inhägnad betesmark, tänk på att inte störa djuren eller skada stängsel. Stäng grinden efter dig. Elda Du får göra upp eld i naturen och läger­elden är ju viktig för oss scouter. Men eldning skapar oro bland många markägare eftersom skog för stora värden brinner upp varje år på grund av slarv med lägereldar. • Elda inte om det råder minsta fara för brand – vid torrt väder råder ofta eldningsförbud. • Välj en plats där det inte är risk att elden sprider sig. • Tänk på att inte elda direkt på, eller alldeles intill berghällar. De spricker. • Släck ordentligt. • Lämna inga spår efter elden i form av eldstad eller liknande. Plocka blommor, bär, svamp, kvistar osv. • Tänk på att vissa växter är fridlysta och att de inte får plockas. • Tänk på att inte ta kvistar, grenar, näver och bark från växande träd. De kan skadas. Bad och båt Allemansrätten gäller både på land och på vatten. Du får bada vid stränder, åka båt nästan överallt, förtöja och övernatta något dygn i båten. • Du får inte förtöja eller gå iland vid en tomt eller där det är särskilt tillträdesförbud, till exempel till skydd för fågellivet och sälar. • Det går bra att förtöja båten tillfälligt vid någon annans brygga om den inte hindrar ägaren. Inte om det är en tomt förstås. Kontakta gärna markägaren. • Tänk på att motorbåtar behöver tänka mer på hänsynen än tystare båtar

Klipp ut och spara!

Allemansrätten kom ihåg-regler!

Tälta • Tälta gärna något dygn i naturen, sedan måste du flytta på dig eller be markägaren om lov. • Tänk på att tälta där det är lämpligt, alltså inte där det bedrivs jordbruk och inte för nära bostadshus. Ju större risk för att störa någon, desto större anledning att be om lov. • Ta med skräpet. Glas, burkar, platstpåsar och kapsyler kan skada både människor och djur. Det ska se se ut som att du inte varit där. Djur • Lämna djurens ungar och bon i fred. • Man får inte ta fågelägg. Det räknas som jakt. Alla vilda djur och fåglar är fredade. • Djurarter som hotas av utrotning är fridlysta, till exempel alla grodor och ormar. Organiserat friluftsliv Äventyrsturism och annat organiserat friluftsliv, som scouting, har stor möjlighet att använda allemansrätten för aktiviteter. Allemansrätten kan användas kommersiellt och av många användare samtidigt. Men det finns stora krav på den som arrangerar organiserade aktiviteter på annans mark. • Skaffa nödvändiga kunskaper • Välj lämplig plats • Genomför skyddsoch försiktighetsåtgärder • Informera deltagarna om allemansrätten • Det bästa är om arrangören tar kontakt med markägare, kommun och länsstyrelse innan aktiviteterna inleds. Inga motorfordon i terrängen • Det finns ingen motoriserad allemansrätt. Enligt Terrängkörningslagen är det förbjudet att köra bil, MC, moped och andra motor-drivna fordon på barmark i terrängen. • Det är heller inte tillåtet att köra med motordrivna fordon på enskilda vägar som är avstängda för motortrafik. Sådant förbud ska vara utmärkt med vägmärke.

Foto : Torkel Edenborg

Skyddad natur • I nationalparker, naturreservat, natura 2000-område eller andra skyddade områden gäller speciella regler. Ibland är allemansrätten begränsad, ibland utökad. Information finns vid entréer till parker etc. Källa: Naturvårdsverket

9

Känsla

för naturen

ÄTBARA SAKER I NATUREN

Känner du hur det spritter i benen och kliar i fingrarna när kantarellerna lyser gula och blåbärsrisen börjar fyllas av stora bär? Det finns mängder med blommor, skott, rötter och svampar ute i naturen som passar perfekt på matbordet. Ett stort och gratis skafferi med dörrarna öppna. Dessutom får en ytterligare en bra förevändning att komma ut och njuta av naturen. Vilda gröna växter utan annan energi än solen själv, och dessutom väldigt nyttiga. Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

TÄNK PÅ! • Plocka bara växter du är säker på är ätbara. • Tänk på allemansrätten – plocka inte granskott utan lov. Vill du läsa mer och ta reda på mer om ätliga växter i naturen, kolla in www.skogsskafferiet.se

Harsyra

Harsyra kallas på några platser för surklöver, vilket stämmer in på smaken ganska bra. Den har ätliga blad som liknar klöver och trivs i alla typer av skogsmark och finns i större delen av landet. Den blommar i maj-juni med vita blommor. Örten är mycket rik på C-vitamin och hela växten kan ätas rå. Men tänk på att äta den med måtta, då den precis som rabarber innehåller oxalsyra som kan orsaka magbesvär. Harsyra passar som bäst som krydda och smakförhöjare i sallader, såser och drycker. Det är också supergott på glassen.

Nässlor

Brännässlor är bra till mycket, och himla goda att äta. På våren är de som bäst då bladen är små och späda och inte hunnit bli träiga. Men senare på året kan en sikta in sig på de mindre bladen. En kan alltså äta nässlor under hela säsongen. Nässlor är nyttiga och innehåller bland annat betakaroten, vitamin A och vitamin K. Men de innehåller också kalium, kalcium, järn och antioxidanter. Dessutom är den antiseptisk och anti-inflammatorisk. Rena rama hälsokällan alltså. Tänk på att ha handskar på dig när du plockar nässlorna så att du inte bränner dig. Men var lugn, efter att du plockat dem tappar de sin brännande effekt! Nässlor är supergoda i nässelsoppa. Men testa också att slänga ner nässlor i pannkaksmeten för gröna extra goda och nyttig pannkakor, eller varför inte i lasagnen.

Granskott

De ljusgröna skotten på granen kan användas till mycket gott, och plockas i början av sommaren. Men, tänk på att allemansrätten inte gäller granskott, utan du måste fråga den som äger trädet innan du plockar skott. Granskotten är fulla av C-vitaminer och mineraler. Och kan bland annat användas till att göra te, ha i sallad, göra pesto, till sillinläggning eller göra sirap av.

Granskottspesto Granskott Vitlök Salt och peppar Lite gräslök Olivolja Solroskärnor Parmesanost

Börja med att skölja granskotten noga. Mixa sedan samman allting, blir den för lös – tillsätt mer olja. Vill du framhäva granskottens lite syrliga smak, hoppa över vitlöken. Peston passar perfekt till pasta eller fisk.

Vad ger utmanarscouting för känsla för naturen? Foto :Torkel Edenborg

Sebastian Nygren, Trollhättan Att vi är ute och sover i tält så ofta som möjligt.

Emil Rusch, Varberg Många nya erfarenheter och fler tillfällen att komma ut i naturen.

Johan Dahlström, Eneryda Vi är mycket mer i naturen nu. Vi har också blivit mer medveten om miljön.

Celice Forbes, Skattskär Vi får testa våra gränser och göra mer extrema saker i naturen.

11

T ryg g a M öt e n Foto : Towe Bengtsson

Känn naturen med alla sinnen

Använd dina sinnen för att uppfatta och lära känna miljön i din närhet. Genom våra sinnen kan vi lära oss hur saker känns, luktar och smakar. Hur saker ser ut eller låter. Synen är det sinne som många av oss använder mest för att förstå vår miljö, men faktum är att vi samtidigt använder alla våra andra sinnen också! Tillsammans hjälper våra sinnen oss att skapa en helhetsbild av vad som omger oss. Så, som ett steg i att lära känna naturen runt omkring oss bättre kan vi försöka att använda alla våra sinnen. Kanske får du uppleva naturen på ett annat sätt. Här kommer några aktivitetstips med fokus på våra olika sinnen för att du, eller du och dina scouter ska få ökad medvetenhet om er omgivning. Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

12

Synen

Känseln

Skattjakt

Barfotapromenad

Gör du övningen tillsammans med en patrull, dela upp scouterna i olika lag och be dem leta efter tio föremål som har något gemensamt. Till exempel tio saker från naturen som är mjuka. Andra exempel kan vara föremål som är hårda, gröna, bruna, döda, tillverkade av människor etc.

Dela upp scouterna två och två. I varje par ska den ena ta av sig strumpor och skor och sätta en bindel för ögonen. Scouten med bindel leds sedan längs med en bana av sin kompis. Detta gör att scouten måste koncentrera sig på vad fötterna känner, be dem sen beskriva för sin parkompis vad den upplevde och kände, men också vad de trampade på. Byt sedan roller och upprepa övningen.

Flytta perspektiven

Hitta ditt träd

Titta på naturen från nya perspektiv genom att lägga dig ner i gräset och kolla upp i trädkronorna. Klättra upp i ett träd eller på en höjd och spana på naturen från hög höjd. Eller kanske lägg dig på magen och spana in i gräset du nu har i ögonhöjd. Ser du på naturen på något nytt sätt?

Starta aktiviteten genom att titta på och samtala om träden omkring er. Dela sedan upp scouterna i par och låt en i varje grupp sätta på sig en ögonbindel. Scouten med bindel för ögonen snurras runt, och leds sedan fram till ett träd. Scouten som letts fram till trädet ska nu känna på trädet. Hur stort är det? Vad har det för form? Vart växer det grenar? Hur känns barken? Därefter leds scouten tillbaka till startposition, snurras runt igen och befrias från bindeln. Nu ska scouten försöka hitta tillbaka till trädet. Byt sedan roller och upprepa övningen.

Hörseln Vad hör du?

Uppmana scouterna att hitta en skön plats att sitta på. Där ska de sedan sitta i fem minuter och lyssna på ljuden omkring dem. När de hör ett ljud ska de fundera på vad som åstadkom det och lägga det på mitten. Samla sedan gruppen och låt dem diskutera vad de hörde.

Måla det du hör

Luktsinnet Lukter i naturen

Uppmana scouterna att hitta en skön plats att sitta på. Där ska de sedan sitta i fem minuter och lyssna på ljuden omkring dem. Ge varje scout papper och penna, när de hör ett ljud ska de sedan måla vad det var som åstadkom ljudet och varifrån ljudet kom. Var det en fågel som sjöng ovanför scouten uppe till höger, måla då en fågel uppe till höger på pappret. Scouterna får sedan visa sina bilder och diskutera vad de hörde.

Be scouterna sätta sig ner, slut ögonen och sitt tysta i några minuter för att koncentrera sig på vilka lukter de kan urskilja från omgivningen. Diskutera vilka olika lukter de känt, varifrån de kommit, vad de tycker om dem och hur lukterna får dem att känna sig. Vill du fortsätta övningen lite, be scouterna att gå ut i skogen och leta reda på ett föremål de tycker luktar gott. Be dem visa upp och förklara för gruppen vad de hittat och vad det är.

Smaken

Naturens skafferi

Be deltagarna att nämna allt som skapar naturmiljö omkring dem. Vad av det är ätbart? Vilka smaker skulle framträda? Vad smakar sådan som inte är bra för oss? Vilka andra sinnen kan hjälpa oss att avgöra vad vi inte bör äta? Finns det växter i närheten som är ätbara, låt scouterna smaka.

Källa och inspiration: aktivitetsbanken 13

Unga Spirit

H e m lä n gta n Att vara på läger utan sin familj kan ibland vara jobbigt. Och de allra flesta av oss har någon gång längtat hem. – Jag längtade jättemycket efter min katt när vi var på läger, säger Hanna. Text & foto: Caroline Spångberg

Hanna, Benjamin, Joel, Ebba, Anton och Johanna är upptäckarscouter som har varit på läger förut, och allihop de har de någon gång känt hemlängtan. Hemlängtan kan kännas på många olika sätt menar upptäckarna. Man kan känna att man saknar sin mamma och pappa, sitt husdjur eller en vän. Då kanske man helt plötsligt känner sig ensam och till och med lite rädd, även om man är bland sina scoutvänner. När man har fullt upp och har roligt, då känns det inte, men när man får lite tråkigt, eller det inte händer något, då kan man börja längta hem, säger Benjamin.

14

Många saknar alla ljud som brukar finnas hemma när de ska sova, ett skrikande syskon eller en kluckande tvättmaskin tillexempel. Några tycker första kvällen brukar vara värst, när allt är nytt och ovant. Andra börjar känna hemlängtan när de varit borta några nätter. Men hur botar man då hemlängtan? Godis hjälper! hojtar Joel, och alla andra håller med. Godis verkar tydligen vara det som fungerar bäst, men vill du ha fler tips så läs mer på nästa sida.

Vad kan man göra när man får hemlängtan på ett läger?

Johanna Öst

Prata med en ledare.

Benjamin Sernekvist

Skriva ett brev till den man längtar efter, då kanske man får ett brev tillbaka.

Anton Sällberg Spela kort.

Hanna Olofsson

Vara med sina kompisar och prata med dem.

Joel Berthold

Bygga något stort som tar flera timmar.

Ebba Karlsson

Ringa hem och prata med dem man saknar.

15

Unga Spirit

Så fixar du att tända brasan Att få fyr på en eld är inte alltid så lätt. Här har du ett tips på två olika braständare som gör det enklare!

Text & foto: Caroline Spångberg

16

l bu rk Gam ma

Superbra braständare

la ljusstumpar som Du behöver stearin, ta gärna gam ändå blivit över. matlagning längre, En gryta som du inte använder till samt ett kärl för ljusstumparna. kartonger och en bit Om du ska göra rosor behövs ägghålla dem med. ståltråd, eller annat lämpligt att r och bomullssnöre. För rullarna behövs tidningspappe det är bra att ha med Kom ihåg att stearin är varmt så a braständare! någon vuxen med när du ska gör

Äggkartonger Ti dningspapper

Gam mal gryta

Ljusstumpar

Dela upp äggkartongen så att du får loss kopparna, det blir basen till rosen. Riv en remsa av kartongen och rulla ihop, det blir mitten av rosen. Riv sedan till mindre bitar till kronbladen, fyll rosen tills den är riktigt fylld.

Smält stearin i vattenbad och doppa ner hela rosen. Det kan vara bra att ha en bit ståltråd, ett par gafflar eller något annat att hålla fast rosen med, låt stearinet stelna, doppa ett par gånger tills du är nöjd med mängden stearin.

Riv loss en sida ur en dag­s­ tidning, vik några gånger så att du får lagom bredd. Rulla tidningen hårt och knyt om ett bomullssnöre så att den håller ihop.

Smält stearin i vattenbad och lägg i rullarna, låt dem ligga där en stund och suga åt sig stearinet. Om de står upp som på bilden behöver du efter en stund vända på alla rullarna så att även den andra sidan blir täckt av stearin.

Bo m mulssnöre Ståltråd

P åv e r k a

UScK diskuterar ändringar av förslag.

Utmanarscoutting

Under helgen 15–17 april samlades 62 utmanarscouter i Ekeby för årets Ting. Tinget är ett arrangemang där vi utmanarscouter får vara med och bestämma vilka arrangemang och regler som ska gälla för oss framöver. Helgen bestod av mycket diskussion, skratt och dans.

R

unt åtta på fredagskvällen började deltagarna trilla in till Ekeby utanför Helsingborg. De som hade tält med sig satte upp dem. Sedan satte sig alla i Ekebys stora scoutlokal och snacket sen sist började direkt. 22.30 var det dags för invigning, det vill säga lägerbål, där alla sjöng med glad stämma. Sedan började alla förbereda sig för sängen och en ny dag med förhandlingar. När jag frågade Jonatan Wedberg Kilnäs varför han valt att åka hit eftersom han aldrig varit på ett ting tidigare svarade han: – Folk sa att det var roligt! Roligaste är nog inte att bestämma, roligaste är att komma hit och prata med människor. Man är här för att visa att man bryr sig, det är viktigt att visa att man tycker systemet fungerar, man kan fort-

18

Text: Kajsa Dahlberg Foto: Torkel Edenborg

farande rösta blank, men då har man ändå visat att man bryr sig. Har man inte röstat har man inte rätt att klaga sedan. Strax innan åtta på lördagsmorgonen väcktes vi alla av låten Oboy av Peps Persson ute bland tälten. Klockan nio förklarade Jack Ottosson ordförande i UScK (utmanarscoutskommittén) mötet öppnat. Valberedningen kom med förslag till presidiet. Alla biföll och Simon Thörn blev mötets ordförande och David Hallberg Jönsson tillsammans med Andreas Rydberg blev sekreterare. Sedan togs alla viktiga beslut för att mötet skulle kunna startas. Efter valen av mötespresidiet och några justeringar i bland annat budgeten ajournerades mötet för beredningsgrupper och andra aktivite-

ter. Det fanns tre olika beredningsgrupper. Den ena var en drogfriaktivitet bestående av en frågesport om droger. Den andra en diskussion tillsammans med UScK om de två motioner som kommit in till Tinget skrivna av Alicia Baric. – Tycker det är tråkigt eftersom det är viktigt att alla säger sin åsikt, små grejer kan påverka NSF mycket, säger Alicia angående att det bara är hon som skrivit motioner till helgens möte. Hon tipsar om hur man ska skriva motioner: – Våga säg! Om du inte vill skriva ditt eget namn på en motion, fråga din kompis om du kan få skriva dennes. Och den tredje beredningsgruppen var en rundvandring i Ekeby. På rundvandringen

Gruppdiskussioner inför förhandlingarna.

Ombuden på Tinget var aktiva.

Presidiet hade ett styvt jobb att få ordning på alla olika förslag som kom upp under mötet.

Inför vissa frågor tog mötet en kort paus så att ombuden fick diskutera vad som skulle beslutas.

visade Sara och Isak som kommer från Ekeby bland annat sparbankstorget som brukar användas för skolavslutningar, marknader och demonstrationer. De ledde även gruppen till Gröningen där blåsorkestern brukar spela första Maj och brännbollsturneringar brukar hållas mellan familjer i byn. Vid lunch fick alla matpengar för att själva fixa mat. Det blev alla möjliga slags rätter, allt från pizza från Ekebys pizzerior till egenlagad mat på stormkök. Det som tillagades på stormkök var bland annat grönsakswraps, pasta och köttbullar och nudlar. Det togs också fram olika efterrätter som marrängtårta, glass och choklad. Efter att alla blivit mätta och nöjda öppnade ordförande Simon mötet igen. På mötet diskuterades det livligt en motion som handlade om nomineringarna som vi tidigare haft med på scoutgalan. Nomineringen som kallats årets tabbe valdes att istället kallas årets händelse, vilket var Oscar Johansson som gav ett ändringsförslag på. – Det kändes kul, det visar att folk tycker man har bra ideér säger Oscar angående att

hans ändringsförslag gick igenom. Årets märkesnörd togs bort och ansågs tillhöra nomineringen årets mest engagerade scout, samt att arrangörerna får tillägga egna nomineringar som andra får nominera till på varje Scoutgala. – Tabbe-nomineringen var lite konstigt eftersom vem som helst kan själv lägga till tabben om den vill, onödiga 50 minuter, säger Jacob Törnfeldt efter att beslutet tagits. Ett av de snabbaste besluten som togs var att icke-scouter ska få ansöka om reseutjämning 2 månader efter arrangemanget om de blivit medlemmar i någon NSF-scoutkår. Detta bidrar till att fler icke-scouter kan komma på arrangemang och testa på och sedan bestämma sig om dem vill bli scouter och därmed också få pengar tillbaka för resan till arrangemanget. Det sista som diskuterades var tobakspolicyn, angående om vi ska behålla vår egna policy, vilket innebär att det är nolltolerans mot tobak på alla arrangemang, eller om vi ska välja NSF:s policy som innebär att verksamhetens deltagare inte ska påverkas av att någon annan röker eller snusar, men det är okej att röka och snusa bortom området där NSF arrangemanget hålls.

Klockan 17 avbröts förhandlingarna för dagen för festkväll. Vi fick tid för vila och duscha innan kvällen började på restaurangen Sitt In med stor buffé med god mat. Efter maten var det dags för fest, och det dansades och sjöngs glatt till långt in på natten då det var tid att dra sig tillbaka till tälten för att sova. Vid halv åtta på söndagsmorgonen spelades Guld och Gröna Skogar av Hasse Andersson bland tälten för att vi skulle vakna, däremot hände det inte så mycket eftersom alla var trötta sedan gårdagen. Grejer plockades ihop, tält fälldes och frukost åts. Vid nio öppnade Simon mötet igen för att besluta om de sista punkterna på dagordningen. Vi diskuterade bland annat om Scout-pride ska bli ett årligt återkommande arrangemang. Vi valde arrangörer till de årligt återkommande arrangemangen Midsommar, Tinget, Rixhajk och Scoutgalan. Dessutom valdes nya personer till UScK och Valberedningen. Sedan var det dags att bege sig mot bussen som skulle ta oss till Helsingborg, Wilma Enarssons ord om hur Tinget var innan hon åkte hem: – Roligare än jag trodde och lättare att förstå än FM”.

”Roligaste är nog inte att bestämma, roligaste är att komma hit och prata med människor.”

19

Scouting

för alla

Hur får vi det att funka?

Eric Donell sjunger fram ovanstående fråga i inledningen av sin föreläsning, under kurshelgen ”Funktion och färdighet” på Ransberg. Säkert är vi många som ställt oss samma fråga, om än mindre skönsjungande. Att försöka få verksamheten tillgänglig för alla och kunna erbjuda scouting till de som vill vara med, är nog för de flesta en självklar ambition. Men hur får vi det att funka i praktiken?

D

en 15-17 april samlades ett 30-tal scoutledare på Ransbergs Herrgård, för att delta på kursen ”Funktion och färdighet – en inspirationshelg om NPF.” Under helgen fick deltagarna lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och inspirerades kring hur vi kan skapa en mer tillgänglig verksamhet för alla. Föreläsningar varvades med diskussioner och möjligheter att prova på strategier och praktiska verktyg, anpassade till scoutverksamhet.

20

Text: Emma Olofsson Foto: Christian Ageland

Arrangemangets projektledare Eva-Lena Asplund berättar att syftet med helgen var att göra scoutkårer tryggare och bättre förberedda i samspelet och kommunikationen med barn, ungdomar och vuxna, oavsett funktionsvariationer. Vi vill att scouting ska vara en bra verksamhet för alla och då behöver vi också lära oss att bemöta alla. Det blir både lättare och roligare att vara scoutledare om vi har kunskap kring olika funktionsvariationer.

Då kan vi anpassa verksamheten efter scouternas behov och slipper ”bränna oss”, på det vi inte känner till, hela tiden. Ambitionen var också att helgen skulle innehålla en mix av information, diskussioner och praktiska övningar, samt beröra ämnet med både humor och allvar. Detta avspeglades i helgens upplägg, där föreläsare med såväl forsknings- som inifrånperspektiv fanns representerade. Första punkten på programmet var filmen ”Utanför din dörr”, som är en romantisk

Erik Donell imponerade med sitt sätt att framföra sitt budskap.

Alla föreläsare för helgen. Brita Modig, Anders Moberg, Maria Hellzenius, Erik Donell och Emma Olofsson.

komedi, skriven och producerad av Eric Donell. Filmen kretsar kring begreppen normalitet och utanförskap och handlar om att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, här representerad av Tourettes Syndrom, och att acceptera sig själv som man är. Filmen fungerade som isbrytare i ämnet och var utgångspunkt för vidare diskussioner. Filmens upphovsman Eric Donell, som själv har diagnoserna Tourette och ADHD, återkom senare under helgen med sin föreläsningsföreställning ”Få det att funka”. Föreläsningen var fylld med fakta, inifrånperspektiv, strategier och motivation ur ett NPF-perspektiv. Deltagarna fick praktiska, konkreta tips kring hur man möter andra människor, egna förmågor, bemästrar impulser som sätter krokben, vårdar relationer och får saker gjorda. Eric Donell blandade in både sång, sketcher och filmklipp i föreläsningen och många kursdeltagare var imponerade och överväldigade av det annorlunda greppet. Han lyfte frågorna på ett otroligt kreativt och entusiasmerande sätt, säger Ellen Holm, scoutledare i Värends Scoutkår. En annan programpunkt var Brita Modig och Anders Moberg från Riksförbundet Attention. De föreläste kring styrkor, möjligheter och hinder vid NPF, samt hur vi kan tänka kring bemötande och kommunikation i verksamheten. Anders, som själv har Aspergers syndrom och ADHD, berättade hur han fått vardagen att funka med hjälp av några enkla strategier och delade med sig av användbara tips som underlättar för alla.

Under söndagen fick deltagarna prova på scoutanpassade strategier och verktyg från NSF:s utbildningsmaterial Tillsammans. Passet hölls av Tillsammans projektledare Maria Hellzenius och Emma Olofsson. Deltagarna introducerades bland annat för begreppet funktionsvariationer och fick diskutera hur vi alla fungerar på olika sätt och hur vi kan försöka tillgodose våra olika behov. De fick också reflektera kring att vi ofta pratar i negativa budskap och hur det kan påverka oss. – Tillsammansmaterialet kändes väldigt bra och användbart i många scoutsammanhang. Jag gillar att det är ett annorlunda angreppssätt med strategier och förhållningssätt som passar för alla, säger Mia Södergren, Mölnlycke Scoutkår. Maria Hellzenius gladdes åt deltagarnas engagemang under passet. – Det var fantastiskt kul att se hur de gick in för uppgifterna och att de verkligen brinner för ämnet. Sammantaget bjöd helgen på många aha-upplevelser, inspiration, matnyttig information, medryckande inifrån-berättelser och handgripliga tips och strategier. Eva-Lena Asplund är mycket nöjd med helgen och hoppas kunna göra en repris av arrangemanget framöver för att nå ut till fler scoutledare. – Det finns en stor vilja att våga se, förstå och förändra i scoutrörelsen och genom att träffas såhär och utbyta erfarenheter och kunskap, kan vi skapa medvetenhet kring dessa frågor och göra skillnad.

Tillsammansmaterialet kändes väldigt bra och användbart i många scoutsammanhang.

Scoutmetodens olika delar visualiserades på scoutdräkten.

Deltagarna fick många tips och idéer från varandra att ta med sig.

En grupp presenterar vad de kommit fram till i sin gruppdiskussion.

En annan av grupperna visar upp en lek.

21

Internationellt

Att växa upp i en bar IOGT-NTO-rörelsens första insamlingskampanj handlar om kvinnor och barn som varje dag lever i barer runt om i Östafrika. Att brygga och sälja alkohol hemma är ett snabbt och relativt enkelt sätt att tjäna pengar till mat, hyra och skolgång. Men när hemmet förvandlas till en bar börjar nya problem.

Text: Towe Bengtsson Foto: Helena Goldon

ABC-UTMANINGEN Är IOGT-NTO-rörelsen första gemensamma insamlings­ kampanj. Insamlingen är helt digital och pågår under maj månad. Budskapet som genomsyrar denna kampanjen, men som också ska genomsyra kommande kampanjer är: Ingen människas liv ska begränsas av alkohol eller andra droger.

”Ingen människas liv ska begränsas av alkohol eller andra droger.”

ABC-utmaningen går ut på att en ska försöka skriva alfabetet så snabbt som möjligt. Men det är inte så enkelt som det låter. Bokstäverna hoppar runt och bildar olika budskap om hur det är att växa upp i en bar och om IOGT-NTO-rörelsens arbete i Östafrika.

H

emmet, den plats som borde vara den allra tryggaste av alla för barn förvandlas till en bar där byns män samlas under dagar, kväller och nätter för att dricka och umgås. En plats som istället för lugn och trygg förvandlas till skränig och osäker, där barn och kvinnor i stor utsträckning tvingas uppleva hot, våld och sexuella övergrepp. Att brygga och sälja alkohol i hemmet har blivit ett sätt för många fattiga kvinnor i Östafrika att få ihop pengar för att klara familjens försörjning. En väg många kvinnor tvingas välja på grund av hög arbetslöshet och ett aldrig sinande behov av pengar till bostad och mat. Hot, våld, sexuella övergrepp och bråk är vardag i en bar. Det är en väldigt otrygg plats att växa upp på då barnen dagligen måste bevittna allt som sker. Möjligheten till lugn och ro, vila och sömn, läxläsning och lek blir väldigt liten. Vilket leder till en ohållbar situation för många barn. De får svårt att klara skolan, och många barn tar på sig den skuld och skam som resten av byn lägger på de kvinnor som driver barer. Men många barn börjar också själva dricka i tidig ålder och utvecklar ett alkoholberoende. Flera av de grödor som finns i hemmet går till alkoholproduktionen och de slaggprodukter som blir över blir inte sällan den frukost familjen äter på morgonen. En slags alkoholhaltig gröt som

påverkar hela familjen välbefinnande, men framförallt barnens hälsa negativt. För att komma till rätta med problemet samarbetar IOGT-NTO-rörelsen med lokala organisationer. Kvinnor som vill ställa om från alkoholproduktion får så kallade mikrokrediter för att starta upp produktion och försäljning av kläder, frukt eller grönsaker. Misshandlade erbjuds juridisk hjälp och de som inte vågar söka vård för HIVsmitta kan få stöd. Men man arbetar också med att försöka påverka länders lagar och regler. – Att få en kvinna att sluta brygga öl förbättrar livet för henne och hennes familj, men inte för samhället i stort. Männen som dricker går bara vidare till nästa bar, berättar Maria Bergqvist, informatör på IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete till tidningen Accent. Det är också därför de lokala organisationerna jobbar för att mobilisera människor för att kunna påverka landets eller regionens lagar och regleringar i hopp om att minska drickandet. Det kan handla om öppettider i barerna, åldersgränser eller hur mycket gränser för hur mycket alkohol som får produceras i byn på en vecka. Genom att belysa problemet, samla in pengar och jobba med lokala organisationer hoppas nu hela IOGT-NTO-rörelsen att kunna vara med och göra skillnad för framförallt kvinnor och barn i Östafrika.

Läs mer på IOGT-NTOrörelsens nya gemensamma hemsida på www.iogtntororelsen.se.

WOCHIVI IOGT-NTO-rörelsen jobbar tillsammans med bland annat organisationen WOCHIVI (Women and Child Vision) i Arusha, Tanzania. Sedan 1999 slåss WOCHVI för kvinnors och barns rättigheter, främst är det HIV-smittade kvinnor de vill nå. Då de ofta inte vågar söka vård eftersom de riskerar att bli stämplade som prostituerade om det blir känt att de har HIV. Med hjälp av mikrokrediter från WOCHIVI har 142 kvinnor (september 2015) kunnat ställa om från alkoholtillverkning till någon annan verksamhet. Och tack vare räntan har den ursprungliga summan på drygt 60 000 kronor ökat till drygt 80 000 kronor – vilket betyder att ännu fler kan få hjälp! Med hjälp av WOCHIVI:s mikrokrediter har, i september 2015, 142 kvinnor kunnat ställa om från alkoholtillverkning till någon annan verksamhet.

23

På Väg

”Färdiga” – men fortfarande På Väg?

För precis två år sedan mötte vi dem i Scouting Spirit – scoutledarhjältarna från Vallentuna scoutkår som förutom sina vanliga veckomöten, hajker och Novembernatt, dessutom arbetat intensivt med kårens eget strategiarbete, På Väg. I artikeln från 2014 fick vi möta ledarna i startgroparna där funderingarna gick kring vad de skulle välja att prioritera att utveckla under kommande år och hur de skulle få in det i sina fullproppade kalendrar. Och nu, efter mycket skratt, slit och skaparkraft har de faktiskt hunnit genomföra På Väg! Men hur har processen egentligen varit?

N

är jag nu får träffa kåren en sista gång i strategisammanhang så är det för att genomföra På Vägs utvärderingsworkshop – ”Kårmålet”. Workshopen har till syfte att sammanfatta strategiprocessen och ge möjlighet att tänka tillbaka på allt kåren hunnit göra i alla kårmål längs med vägen. Det är en kväll när vi ”knyter strategisäcken” för att också kunna plocka upp trådar som kan ha glömts bort längs med vägen och för

24

Text: Maria Hellzenius Foto: Towe Bengtsson

att rent krasst minnas vad vi faktiskt gjorde för ett år eller två år sedan. Rent praktiskt tittar vi på respektive kårmåls måluppfyllnad, har kåren gjort det de beslutade att de skulle göra? Hur utvärderade ledarna själva sina insatser och känslan efter respektive kårmål och vad har allt resulterat i? Men tillsammans ser vi också framåt på hur kåren kan fortsätta utvecklas och inte stanna av sin utvecklingsprocess nu när de kommit så långt. Gemensamt diskuterar vi också hur

alla lärdomar ska kunna leva vidare i kåren och bli en del av vardagen. Under exakt två år och tre dagar har Vallentuna scoutkår arbetat med strategin på kårnivå. Det är en ambitiös kår som valde att arbeta med fler kårmål än vad som krävs av en strategikår, under första träffen bestämde de att de ville genomföra nio, istället för åtta kårmål. Men på något vis har de faktiskt lyckats genomföra allihop!* Någon

påpekar under en diskussion att det har varit hög närvaro på samtliga träffar, ingen har velat missa en På Väg-träff vilket tyder på ett stort intresse och de andra nickar instämmande. Alla är överens om att träffarna inte bara gynnat kårens utveckling på sikt, utan att de också har varit ganska lättsamma, roliga och att det varit lärorikt att träffas och få tid till att diskutera saker som annars inte hinns med under veckorna när fokus ligger på verksamheten och att få ihop ett så bra terminsprogram som möjligt. När vi nu två år senare samlas för att summera vinster och funderingar som kommit upp under dessa år så är ledarna i kåren samstämmiga vad gäller vinsterna av att ha valt att arbeta med På Väg. De anser själva att de utvecklats mycket under de här två åren på många olika sätt. Samtidigt så har det mesta av arbetet kåren haft möjlighet att genomföra i På Väg varit

saker som kåren tänkt på sedan tidigare och som de velat utveckla, men så har vardagen kommit ikapp och tiden inte riktigt räckt till. I och med strategin så upplever de att de ”fått tummen ur” som ordförande Anki Bornholm beskriver det och tagit itu med de olika delarna. Till exempel har de börjat ta mer hjälp av föräldrar till scouterna som supportrar och har planer på att starta en föräldraförening, men har också blivit bättre på att prata med varandra om saker de tidigare tog för givet. På frågan vad som varit bäst med processen så svarar någon att det är häftigt att de lyckats genomföra så mycket på denna, förhållandevis, korta tid. En annan ledare menar att de börjat ”nytänka” och öppnat upp ögonen för allt de faktiskt redan gör och kan! När vi påbörjade På Väg för två år sedan gjorde vi det med skratt, massa prat och tårta. På samma sätt avslutar vi även denna kväll. Den enda skillnaden är guldserpentinerna i var och varannans hår och en känsla av att inte vara ”färdig” som kår, utan kanske snarare en känsla av potential och styrka i att de redan är så fantastiska som kår – men ändå har massa kvar som de själva vill utveckla och testa! Jag som fått arbeta nära kåren under hela strategiprocessen är

* Kårmål K – ”Leda insidan” är det enda kårmålet som ingen kår hunnit genomföra då det består av en inspirationshelg på Ransberg den 3-4 september. För mer information, se http://www.nsf.scout.se/ledainsidan

imponerad av ledarnas ständiga närhet till skratt och bus under våra träffar, men kanske främst deras starka drivkraft och känslan av att inga hinder är för stora och att allt är möjligt. Tack för två otroligt roliga och givande år. Jag är helt säker på att det nu är enklare och mer attraktivt att anta ett ledarskap i Vallentuna scoutkår!

KORTA FAKTA OM PÅ VÄG På Väg är scoutkårens eget strategiarbete där kåren åtagit sig att genomföra 75 procent av de 11 kårmål som funnits föreslagna, det vill säga åtta stycken. Kårmålen består av olika workshops och arbetsmaterial utifrån olika utvecklingsområden för kåren så som hur en kan ta emot nya ledare, prata om nykterhetsfrågan och strategier för att hålla sin hemsida uppdaterad. Ännu är det inte för sent att bli en strategikår. Strategin pågår fram till 2017. 30 kårer har valt att bli strategikårer. Vill du veta mer om På Väg eller ladda ner olika arbetsmaterial? Besök gärna hemsidan: www.nsf.scout.se/pavag

25

Personligt

ELIN ABELSSON

Elin Abelsson är 19 och bor i Jung. I fem år har hon varit med i scoutkåren i Stora Levene. Scouting Spirit får chansen att prata med henne om hennes upplevelser av att bli scout och att hitta sin plats i tillvaron, innan kvällens scoutmöte drar igång. Text & foto: Caroline Spångberg

D

et var en lättnad att komma hit, för här visste ingen vem jag var. Elin Abelsson hade provat många olika fritidssysselsättningar, men inget hade känts rätt. Mitt i en tuff period i livet, där hon utsattes för utfrysning och mobbning både i skolan och på nätet, hade hon känslan av att inte passa in någon stans. Men så följde hon med till scoutkåren i grannorten Stora Levene och här började ett nytt kapitel. Här var det ok att ibland säga fel eller göra fel. Jag blev accepterad för den jag var, berättar Elin. Hon kände att verksamheten och aktiviteterna i scoutkåren passade henne som person och var en kontrast till skolan. Jag fick vara ute och jag fick busa! Det är inte så många på skolan som tycker det är ok att leka på det sättet som man gör i scouterna, men här kände jag att jag fick utlopp för min energi! Det var det här jag behövde. Energi har hon gott om. Hon skrattar och sprudlar, och hälsar med ett leende på ledarkollegorna som droppar in i lokalen och börjar förbereda kvällens scoutmöte. Alla här är så öppensinnade, jag har alltid fått vara som jag är, säger Elin. Hon menar att i skolan så brydde sig de vuxna inte så mycket om vad som hände. Men på scouterna så har det alltid varit någon ledare som satt stopp i tid, och brutit lekar och bus om det blivit för mycket eller börjar gå över styr. Därför har jag aldrig känt att det gått för långt och blivit mobbning här, vilket är jätteskönt. Scoutmötena blev ett andrum för Elin, och en hjälp i att ta sig igenom skolan. Scouterna blev plats där verksamheten passade och anpassades efter hennes behov, istället för att hon ständigt skulle anpassa sig till omgivningen. Att enligt scoutmetoden jobba med learning by doing är något som fungerar bra för Elin. Sedan hon började på scouterna har hon fått en ADHD-diagnos och liksom många andra med ADHD är hon kreativ och har många idéer. Att ett fel inte behöver vara negativt är ganska unikt för scoutverksamheten.

Här får jag möjlighet att testa, och det gör inget om det blir fel, då är det bara att testa på något annat sätt. Learning by doing tillåter ju det! Hon upplever inte att själva diagnosen har förändrat så mycket i scoutverksamheten, även om hon kände att det var skönt att få något att luta sig mot för att andra ska förstå. Hon menar på att det funkade bra redan innan och att ledarna alltid varit väldigt lyhörda för hennes behov. Nu är Elin själv upptäckarscoutledare sedan två år tillbaka och tycker det fungerar bra. Intresset för att jobba med barn och unga i framtiden driver henne och hon har ett sug efter att lära sig mer. I vintras gick hon Idékursen och hon vill gärna gå fler kurser för att få ännu mer kunskap och erfarenhet som kan användas som meriter i framtida jobbsökandet. En av de mest spännande grejerna med ledarskapet tycker hon är att se hur barnen funderar och utvecklas i grupp. Eftersom Elin inte själv varit upptäckarscout lär hon sig nya saker tillsammans med sina scouter varje vecka. Att inte kunna allt som upptäckarna ska lära sig verkar inte vara något som bekymrar henne, men ledaruppdraget har sina utmaningar för Elin. Det är främst när det inte blir som planerat, då blir det jobbigt och det kännas väldigt rörigt, det hänger nog ihop med hur jag fungerar som person. Men hon har bra ledarkollegor som backar upp och stöttar. Att ha andra som tror på mig, stöttar mig och ser att jag kan, det har gjort mig starkare. Elin menar att det är mycket tack vare stödet i scouterna som hon kunnat bygga upp en tro på sig själv igen. Det i sin tur ledde till att hon fixade skolan och vågade ta steget att söka till Estetprogrammet när det var dags att göra gymnasievalet. Nu tar hon alldeles snart studenten och sedan väntar en riktig lägersommar med både en vecka på Gotland med Bunge Jump 16 och några dagar på Scout Camp Ransberg med sina upptäckarscouter. Det ska bli så kul att få träffa mina vänner från hela landet igen, för vännerna är verkligen det bästa med scouting. Vännerna och allt skratt tillsammans.

”Att ha andra som tror på mig, stöttar mig och ser att jag kan, det har gjort mig starkare” 27

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Nytt från Förbundsstyrelsen

Kommande FS-möte, 21–22 maj, genomförs tillsammans med resten av IOGT-NTO-rörelsen och kommer att ha stort fokus på att vi ska lära känna varandra i rörelsen. Vi kommer att prata och lära oss mer om vårt insamlingsarbete och vårt internationella arbete. Förhoppningsvis kommer vi också på besök av Scouterna för en dragning om deras organisation och en tydlig introduktion av Ledarskapsön, som är vårt gemensamma utbildningsprogram. Kommunikatörerna kommer också att vara med på en kort video-visit och berätta om det spännande arbetet med nya hemsida och kommunikationsplattform. FS genom Ellen Eklund

Foto : Towe Bengtsson

En återställare Jag skriver detta i min majgröna trädgård. Det som för ett år sedan var en svagt sluttande gräsmatta på 600 kvadratmeter är idag en köksträdgård med tre terasser, fyra odlingslådor, två friland och ett blivande växthus. Ja, jag har låtit mig svepas med av odlingstrenden, trots att jag faktiskt är ganska orolig för att odlandet bara blir en massa rensande. För det jag egentligen gillar är att forma marken och vad det arbetet gör med kropp och själ. Naturen låter mig ladda ur. Gräs ska grävas bort och lyftas upp, sten ska bäras och rullas, jord ska skottas och stampas. Ibland enahanda uppgifter som ger tid till att dagdrömma. Mina tangentbordsanpassade muskler väcks till liv, det ger mig verklig aptit och en tung, helande sömn. Hjärnan gläds åt konkreta resultat som doftar och kan kännas med både händer och fötter. Naturens tyngd och tröghet kräver dessutom att sambon och jag samarbetar. Du vill inte lägga 1 000 liter jord på fel plats. Vi diskuterar, planerar och enas till slut om något som blir vår gemensamma skapelse. Det stärker relationen och ger positiva minnen att erinra sig när motvinden drar förbi. De här sidorna av naturupplevelser lyfter jag fram när jag förklarar scoutings friluftsliv. För även i uteleken på tisdagsmötet ges möjligheten att få använda sin kraft fullt ut. Under en lågintensiv tur på fjällsidan eller i kanoten finns möjligheten att försjunka i tankar eller samtal som tycks komma från en annan källa än den mitt i vardagslivet. Samarbetet när maten ska lagas och tältet ska upp uppmuntrar till genuina relationer och gemenskap. Inte minst efter att en konflikt genomlevts. Vi behöver varandra på riktigt. Naturen gör tillvaron okonstlad, au naturel. En mental och kroppslig återställare mitt i det moderna livet. Nu ska jag gå och gräva. Ajöss, tangentbord!

28

Vill du vara en kreativ och modig världsmedborgare? Vad vill du förmedla i ditt ledarskap? Hur skulle samhället se ut om NSF:s vision blev verklighet, det vill säga – ”NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare”? Hur kan vi säkerställa att nya vuxna i kåren förstår och efterföljer vårt medlemslöfte? Detta är frågor som blir än mer aktuella i och med den nya policyn om NSF:s värdegrundsarbete som antogs på förbundsmötet i Eskilstuna 2015.

U

nder våren pågår ett arbete med att ta fram ett material som ger möjlighet att lyfta dessa frågor i kåren. Syftet är att se till att värdegrunden blir en självklar del i veckoverksamheten och i allt annat som vi gör. Arbetet ute i kårerna och distrikten kommer starta med en workshop, som blir en introduktion till värdegrundsarbetet. Därefter kommer kåren själv kunna arbeta med värdegrunden genom ett arbetsmaterial och ett antal anpassade scoutmöten som alla handlar om de olika delarna av värdegrunden. Materialet lanseras i sin helhet den 1 september. Vill du veta mer redan nu så är det bara att kontakta din verksamhetsutvecklare. Har du

svårt att vänta till den 1 september? Här kommer ett antal frågor som du kan ställa till dina ledarkollegor i kåren för att redan nu prata mer värdegrund med varandra! • Hur gör du för att vara en god förebild för andra? Ge några exempel. • 80 procent av världens befolkning har inte tillgång till vatten, vad tänker du kring det? Hur skulle du kunna påverka det? • Hur pratar ni om rättvisa mellan scouterna i din scoutkår? • Har det alltid varit naturligt för dig att vara nykter? Berätta! Policyn finns att läsa i sin helhet på vår hemsida: www.nsf.scout.se/policy.

Nominera till Scouternas styrelse

Hur vill du att Scouternas nästa styrelse ska se ut? Är du själv intresserad av att vara med, eller vet du någon som skulle passa perfekt? Valberedningen jobbar för fullt och vill gärna ha in tips och nomineringar på passande personer. Så passa på att nominera din favorit innan den 1 juni! Läs mer på www.scoutservice.se/ paverka-scouterna/ demokratijamboree-2016/ nominera-till-scouternas-styrelse

Jamboree17

Nästa sommar är det äntligen dags för jamboree igen nämligen Jamboree17! Boka in 5–12 augusti i kalendern redan nu så ses vi på Rinkabyfältet utanför Kristianstad! Vill du engagera dig i läger­plane­ ringen? Det finns platser kvar! Läs mer om lägret och lediga uppdrag på www.jamboree.se, passa på att skriv upp dig på nyhetsbrevet också för att få den allra senaste informationen.

Välkommen på Förbundsråd 23–25 september!

Nu är det snart september, och dags för förbundsråd! Du kommer väl? Ombud från kårer och distrikt kallas för att diskutera förslaget till förbundets nya kommunikationsplattform, samtal om roverscoutkommitténs organisering och framtida arbete och presentation av personalens arbete (enligt FM-beslut). Vi kommer dessutom att prata om IOGT-NTO-rörelsens gemensamma insamlingsarbetet, Ledarskapsön som är Scouternas utbildningssystem, utmanarscouting och supporterklubben. Det blir också tillfälle att umgås och lära känna varandra i IOGT-NTO-rörelsen. Anmäl dig redan idag på www.nsf.scout.se/forbundsrad

Broschyr på flera språk

Foto : M agnus Fröderberg

Arbetet med att ta fram en kompletterande broschyr på flera språk är igång. Den ska fungera som ett tillägg till den vanliga rekryteringsbroschyren och kommer att innehålla en kort text om NSF, vilka vi är och vad vi gör. Detta på några olika språk vi idag upplever att det finns ett behov av. De kommer att finnas för beställning på info@nsf. scout.se.

Kompassrosen till tre lysande stjärnor

För tionde året i rad delade Stiftelsen Ungt Ledarskap ut tre stipendium under april inom tre kategorier: Ideell sektor, näringsliv och offentlig sektor. Stipendiaterna Mariam Johansson, Emma Knaggård Wendt och Hannah Stanton tog emot stipendiet Kompassrosen av Kungen på Kungliga slottet i Stockholm. Stipendierna delas ut till unga ledare med värderingar från scoutrörelsen, i stiftelsens version summerade till mod, omtanke och handlingskraft. Läs mer på www.ungtledarskap.se.

World Scout Moot 2017

Vart fjärde år arrangeras World Scout Moot, ett läger för roverscouter från hela världen. Mellan den 25 juli–2 augusti 2017 möts vi på Island! För att åka som deltagare är du född mellan den 2 augusti 1991-25 juli 1999. Är du född före 2 augusti 1991 är du välkommen att delta som funktionär/IST. På Mootet finns det plats för 5000 deltagare och 1000 funktionärer/IST från 80 länder runt om i världen! Läs mer på www. worldscoutmoot.is/

NORDGUs kongress

Det är dags för vår nordiska samman­slutning av nyktra ungdoms­organisationer, att hålla kongress! Denna sker den 10 augusti i anslutning till Juventes (Norges motsvarighet till UNF) sommarläger ”sweet” Det finns alltså möjlighet att även delta på hela eller en del av sommarlägret i samband med kongressen. Till detta uppdrag söker vi två personer. Ni kommer få era resor och lägeravgift ersatta mot er insats att representera NSF. Under juni kommer vi att ha ett kort förmöte på telefon/skype, för att gå igenom handlingar och motioner inför kongressen. Kontakta NSF:s internationella kommitté senast den 31 maj om du är intresserad eller har några frågor på ik@nsf.scout.se.

Var funktionär på Bunge Jump 16! För att Bunge Jump ska bli ett fantastiskt läger så behövs förutom alla deltagare även funktionärer till smått och stort. Har du ännu inte anmält dig så går det bra att göra fram till den 1 juli, men naturligtvis är det bättre så snart som möjligt. Kostnaden för de som deltar på både för- och efterläger samt lägerveckan blir totalt 600 kr. De som deltar på lägerveckan samt för- eller efterläger betalar 800 kr och de som enbart är funktionär under lägerveckan betalar 1 000 kr. I alla dessa avgifter ingår ingår färja t/r, personbiljett (om du har med bil får du betala det själv), transport till lägret samt mat. Anmäl dig som funktionär senast 1/7! Läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/bungejump16

Färjetider Bunge Jump 2016 Nu kan vi presentera färjetiderna till och från Gotland. Nedan är tider med både Destination Gotland samt Gotlandsbåten.

22/7 23/7 23/7 23/7 23/7 23/7 30/7 30/7 30/7 30/7 30/7 30/7

30/7

Oskarshamn – Visby Oskarshamn – Visby Nynäshamn – Visby Nynäshamn – Visby Nynäshamn – Visby Västervik – Visby Visby – Oskarshamn Visby – Oskarshamn Visby – Oskarshamn Visby – Nynäshamn Visby – Nynäshamn Visby – Nynäshamn

23:50 18:30 08.50 13:00 21:00 15.40 07:05 14:40 19:55 09:00 14:15 18.35

Destination Gotland Destination Gotland Gotlandsbåten Destination Gotland Destination Gotland Gotlandsbåten Destination Gotland Destination Gotland Destination Gotland Destination Gotland Destination Gotland Gotlandsbåten

Visby – Västervik

12.45 Gotlandsbåten

Senast den 30:e maj behöver vi veta vilka deltagare som åker med respektive avgång så att vi kan planera vidare transport till lägret. Funktionärer som inte åker med kåren anmäler resa själva, mer info kommer till funkisar inom kort. Färjebolagen behöver ha passagerarlistor, dessa kommer att skickas till kårens angivna kontaktpersoner (som redan ska vara anmälda). Listorna ska sedan skickas tillbaka ifyllda till lägerkommittén för sammanställning.

29

Förbundsnytt

Världens Barn Det finaste du kan ge är din tid! Du är väl med och samlar in pengar till Världens Barn i höst? Hela IOGT-NTO-rörelsen är förmånstagare för Världens Barn. Det betyder att alla våra internationella projekt som bedrivs via Internationella Institutet får ta del av pengarna från insamlingen. Alltså samlar vi tillsammans in pengar för att kunna försätta driva nykterhetsrörelsens projekt ute i världen! Årets kampanjdatum är: 1–2 oktober – insamlingshelg • 7 oktober – TV-gala • 8–9 oktober – insamlingshelg Tips på hur du eller ni i kåren kan engagera er för Världens Barn hittar du på www.nsf.scout.se/varldensbarn

Leda insidan Leda Insidan ger dig som ledare verktyg för att stötta ungas väg till medvetna och välgrundade existensiella ställningstaganden och övertygelser. En helg om att stimulera andra människors personliga utveckling. Under helgen möter du olika livsåskådningar såväl som allmänna tankar om människans sökande efter mening och välbefinnande. I dialog med kursledare och deltagare får du fördjupa dina egna existensiella funderingar. Samtidigt får du verktyg för att leda möten och övningar kring livsfrågor, anpassat efter barn och unga. Datum: 2–4 september Sista anmälningsdag: 31 juli. Läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/ledainsidan.

Scouternas stämma i Västerås 18–20 november 2016 På Aros Congress Center får alla medlemmar möjlighet att delta, vara aktiva och engagerade i stämmodiskussionerna och uppleva möten med nya och gamla kompisar. Scouternas stämma och Demokratijamboree arrangeras vartannat år‚ 2012 i Stockholm och 2014 i Kristianstad. Alla scouter är välkomna att delta för att få ny kunskap, dela erfarenheter och gå på utställningar och workshops. Mer information om Demokratijamboree 2016 kommer men boka in datumen redan nu!

Välkomsthajk Du som har en ny ledarkollega eller redan själv har ett ledarskap i NSF, men vill lära känna NSF lite bättre – boka in helgen den 2–4 september på Scout Camp Ransberg! Välkomsthajken riktar sig såväl till dig som är ny i förbundet och har antagit ett ledarskap i NSF som till dig som har varit ledare ett tag men som kanske inte känner att du är rotad i förbundet. Du bestämmer själv om du räknar dig som ny ledare. Du kan gärna ta med din fadder eller en kårkompis som hjälper till och berikar vår hajk. Sista anmälningsdatum är den 29 maj 2016. För frågor kontakta verksamhetsutvecklare Christian Ageland och läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/valkomsthajk

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

30

På förbundsmötet i höstas beslutade vi att tillsammans med våra vänner i IOGT-NTOrörelsen bli en insamlingsorganisation. Den 2:a maj lanserades kampanjen ”ABC-utmaningen”. Det är en insamlingskampanj med fokus på vårt internationella arbete och är helt digital. Projektet vi lyfter fram som ett exempel på vårt internationella arbete är situationen för barn i Östafrika vars mammor brygger och säljer alkohol i hemmet för att försörja familjen. Ditt engagemang är ovärderligt. Gör ABC-utmaningen idag och dela ditt resultat på Facebook. Ju fler vi blir, desto fler trygga hem för barn. Tusen tack!

Det över­ gripande budskapet för såväl den här kampanjen som hela vårt insamlingsarbete är: ”Ingen människas liv ska begränsas av alkohol eller andra droger.” Läs mer om insamlingsarbetet och ABC-utmaningen på www.iogtntororelsen.se

Grattis Ellen

Foto : M arkus Syrén

Kostnad: 500 kr inklusive resa ToR till Scout Camp Ransberg

ABC-utmaningen – vår första insamlingskampanj

Ellen Michaelsdotter Holm har blivit tilldelad ett stipendium från Växjö kommun för ideellt arbetande föreningsledare

M

otiveringen: ”Ellen Michaelsdotter Holm, Värends scoutkår – Ellen är sedan många år aktiv och en stor energifaktor i scoutkåren. Hennes huvudsakliga fokus är som ledare för scouter i åldrarna 12–15 år, en åldersgrupp som ofta slutar med sitt engagemang i föreningslivet. I Värends scoutkår har medlemsantalet i åldersgruppen sedan länge ökat. Ellen är engagerad i styrelsearbetet och har lärt unga om föreningslivet på ett lättförståeligt sätt. Vid sidan av sitt engagemang i kåren har Ellen också varit aktiv på förbundsnivå, där hon bland annat har ansvarat för utformningen av en upplevelsebaserad ungdomsledarutbildning.”

Stipendiet avser att uppmuntra och stimulera ideellt arbetande föreningsledare till fortsatt föreningsarbete. Stipendiet skall i första hand utdelas till föreningsledare som är engagerade i ungdomsarbete. Stipendiet är på 10 000 kr och kommer att delas ut i samband med nationaldagsfirandet i Linnéparken den 6 juni. Markus Syrén, Värend scoutkår

Förändringar i LÄKO

Det har skett några förändringar i LÄKO inför Bunge Jump 16. Jennie Farrington har tyvärr valt att kliva av. Bodil Hansen kommer däremot att kliva in som vice lägerchef.

Beställ rekryteringsmaterial

Nu börjar det bli dags att fundera på höstens rekrytering! Vill ni ha rekryteringsbroschyrer beställ dem gärna redan nu, så att vi kan säkerställa att ni har dem på plats när det är dags att bege sig ut i skolor och på torg! Beställ genom att skicka ett mail till info@nsf.scout.se. Se till att vara tydliga med hur många ni vill ha och vart de ska skickas.

Midsommarfirande på Kungshol

Personalförändringar

Frida Engdahl har valt att avsluta sin tjänst hos oss för att söka nya spännande utmaningar. Hon gör sin sista arbetsdag den 31 maj.

Foto : Ellen M ichaelsdotter Holm

Häng med på Active kongress och sommarläger i Polen!

Den 24–30 juli håller Active sin kongress och sommarläger ”Time for color” i Polen. Då NSF är en medlemsorganisation i Active så kan vi delta med fyra delegater som ska lyfta och representera NSF. Vi söker dig som är utmanarscout eller äldre som vill vara med och påverka! NSF står för lägeravgift och resa som tack för din insats. Du ska även kunna delta på ett förmöte i juni, då vi diskuterar handlingar och motioner. Antingen blir detta under en dag, eller ett telefon/skypemöte. Kontakta NSF:s internationella kommitté senast den 31 maj om du är intresserad på ik@nsf.scout.se.

Slöghp-helg 7–10 juli

Varje år firas midsommar på Kungshol, så också i år. Då träffas NSF-scouter, familjer och andra för ett helnyktert och trevligt firande! För ynka 100 kronor ingår utöver ett mysigt midsommarfirande på Kungshol också dans, midsommarfika, pannkakssmet, korvgrillning på holen och tältplats. Det finns möjlighet att bo inne mot extra kostnad, detta bokas separat. Läs mer på www.nsf.scout.se/kungshol

3-6 Förbundsledningssamling, Ransberg 8-10 Sommarkurs om alkohol och narkotika 15-7/7 Explorer Belt, Grekland 17-23 Leda avdelning, Vässarö 18-9/7 Explorer Belt, Portugal 18-9/7 Explorer Belt, Kroatien 24-26 Midsommarfirande, Kungshol

På utmanarscouttinget i Ekeby valdes ett nytt UScK.

Från vänster ser ni David Johansson (ekonomiansvarig), Sonja Wengström (sekreterare) , Jack Ottosson (ordförande), Nanny Ytterbring (intern kommunikationsansvarig) och Oscar Johansson (vice ordförande). På bilden saknas Morgan Kinnå som är ansvarig för UScKs externa kommunikation. Lycka till, vi ser fram emot att följa ert arbete!

juli

3-10 Almedalsveckan 4-12 Solvarg, Kungshol 7-10 Slöghp-helg, Ånäset 23-30 Bunge Jump 16 24-30 Active Camp & Congress 31-6/8 TG, Åland

augusti

3-14 Roverway 2016 5-14 Expedition Kajak 10 NORDGU kongress 20-21 Förbundsstyrelsemöte

På Trygga Mötens hemsida finns nu ett antal nya material, filmer och verktyg för att förbättra trygghetsarbetet i er kår eller förening.

september

Foto : Towe Bengtsson

B

land annat hittar du aktivitetspaket för alla åldrar att använda i verksamheten. Där finns också filmer om barnkonventionen som du själv får bestämma slutet på. För den kår som vill stärka ledargruppens gemensamma arbete finns till exempel Tryggare Tillsammans. Ett verktyg som är god hjälp i att gå vidare med Trygga Möten efter utbildningen. Du hittar allt material på www.tryggamoten.scout.se.

Vi har de senaste tre åren fått finansiering från Allmänna Arvsfonden för att jobba med projektet Trygga Möten Överallt. En mängd arbetsgrupper har medverkat och vi har haft förstärkning av anställda resurser. De material som finns på tryggamoten.scout.se är

På Gång juni

Nytt material i Trygga Möten

Från projekt till löpande verksamhet

Hantverk för utmanare, rover och ledare! Kom och slöjda en egen kåsa, gör din egen krympburk eller tälj en krok. Är du ingen hårding kan du ägna dig åt mjuk slöjd. Prova på nålbindning, testa på vävning i liten skala eller lär dig att lägga band. Är du slögher eller vill du bli? Det här är en helg såväl för nybörjare som för den erfarne. Kom till vackra Norrland och besök hantverkar­ familjen Holmström på en genuin Västerbottens­ gård. En bit utanför Ånäset ligger Estersmark och upp på höjden i de östra delarna av byn ligger Ekorrbo Hantverk, där kommer vi slöjda tillsam­ mans. En helg med gott om tid och en fantastisk miljö för att få utlopp för sina kreativa sidor. Läs mer och anmäld dig senast den 12 juni på www.nsf.scout.se/sloghp-helg

2-4 Välkomsthajk, Ransberg 2-4 Leda insidan, Ransberg 16-18 Storvallen 50-år, jubileum 24-25 Förbundsråd, Karlstad Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­ mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

bland annat resultat av det projektet. Det innebär att från 1 maj är det Carin Grundberg Sandell som ansvarar för Scouternas råd & stöd kring Trygga Möten. Som tidigare ansvarar för de regionala utbildningsgrupperna för live-utbildningar i mån av tid. Trygga Möten är fortsatt ett viktigt fundament för Scouterna, att verksamheten är trygg för alla är en förutsättning för bra scouting.

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Förbundsråd 24-25 september Karlstad Diskutera förslaget till kommunikationsplattform Få en presentation av personalens arbete Lär dig mer om IOGT-NTOrörelsens insamlingsarbete Hur blir kampanjerna Vit jul och Världens Barn bra kårverksamhet? Roverscoutkommitténs organisering och arbete Guidad tur på Ledarskapsön

Anmäl dig nu! www.nsf.scout.se/forbundsrad