Nästan lite beroende av scouting

Det var under en skolrekrytering som Johan Gustavsson för första gången fastnade för scouting. Ett gäng ledare från kåren Spejaren, Klippan kom till skolan och berättade om sin scoutverksamhet och nioårige Johan tyckte att det lät spännande. Han gick på ett prova-på-möte och blev fast. Sedan dess har han fått uppleva både små och stora äventyr inom scouting, bland annat två nationella Jamboreer, Idékursen, Explorer Belt, Ting och Rixhajk.

Text: Emma Olofsson Foto: Torkel Edenborg

Sista året som utmanarscout blev Johan ensam kvar som utmanare i kåren och han fick då frågan om att vara med i grannkåren Ekebys utmanarlag istället. Han trivdes bra där och valde efter ett tag att byta kår till Ekeby, där han nu är äventyrarledare så ofta han har möjlighet.

– Mitt jobb innebär oregelbundna arbetstider så mina två ledarkollegor har huvudansvaret för avdelningen och jag är med när jag kan.

Att bli ledare var ett beslut som växte fram i Johan själv och inget som någon annan pressade på. Som nybliven roverscout kändes det som ett naturligt steg och ett bra tillfälle att anta ett ledarskap.

– När jag insåg att det inte var så många som stannade kvar i kåren som roverscouter, ville jag hellre ta en ledarroll än att bara bli en vilande kårmedlem. Så jag tog initiativet själv och frågade äventyrarledarna om de behövde ytterligare en ledare. Jag var tydlig med mina förutsättningar redan från början och de var helt okej med att jag inte kan vara med varje gång.

Johan trivs med att vara ledare på äventyraravdelningen och tycker att det är en rolig ålder att jobba med. Att hans insatser är uppskattade både av

”Jag vill bara fortsätta att utvecklas inom scouting, uppleva mer och träffa fler spännande människor, det är nästan så jag är lite beroende av scouting.” äventyrarna och övriga i kåren fick han ett kvitto på under Förbundsrådet i höstas. Johan tilldelades då, som en av två, den nyinstiftade utmärkelsen ”Årets unga avdelningsledare”.

– Det var väldigt kul att få utmärkelsen och jag kände verkligen att det jag gör blir uppskattat!

Utöver sitt engagemang som äventyrarledare är Johan också sekreterare i distriktsstyrelsen sedan snart två år tillbaka. När Ponthus Jessmor blev förbundsordförande i NSF blev sekreteraruppdraget i distriktsstyrelsen ledigt och Johan fick frågan av valberedningen. Som i så många andra sammanhang i sitt liv tänkte han, ”ja, varför inte prova” och tackade ja. Idag är han väldigt glad över det beslutet och uppskattar att uppdraget i distriktsstyrelsen ger honom insyn i hur scouting fungerar runt omkring och utanför kårverksamheten.

För Johan handlar scouting mycket om gemenskap, att få göra roliga grejer tillsammans med andra som har samma intressen. Och att få vara i naturen, något som Johan älskat ända sedan han var liten.

– Genom scoutingen har jag fått uppleva så mycket som jag aldrig hade kommit i närheten av annars och det ger så mycket tillbaka till mig som person. Jag vill bara fortsätta att utvecklas inom scouting, uppleva mer och träffa fler spännande människor, det är nästan så jag är lite beroende av scouting.

Johans hittills största och häftigaste scoutupplevelse var förra sommarens Explorer Belt, som han och kårkompisen David Agardh gick tillsammans i Wales.

– Det var helt otroligt på alla sätt –roligt, utmanande, spännande och så häftigt att få komma ut och se världen lite mer.

Innan Explorer Belt hade Johan inte rest så mycket men nu har han fått mersmak och vill uppleva fler delar av världen. Han drömmer om att åka på världsscoutjamboree någon gång i framtiden och vill gärna utvecklas i sitt ledarskap genom att gå fler scoututbildningar.

Hemma på kåren tipsar han äventyrarna och utmanarna om att våga testa nya saker inom scouting och vara med på större arrangemang.

– Jag försöker uppmuntra utmanarna i kåren att ta chansen att gå Explorer Belt när de får den, så de inte missar möjligheten. Jag hade inte velat vara utan den upplevelsen, det är det bästa jag gjort hittills!