Scouting Spirit nr 1 2019

En tidning frรฅn Nykterhetsrรถrelsens Scoutfรถrbund

Nummer 1 mars 2019

Klimatsmart

I detta nummer: Klimatkrisen 4

Klimatkrisen är här, men vad gör några ynka

18 Unga Spirit: Greta Thunberg Greta Thunbergs skolstrejk har inspirerat

grader för skillnad?

Miljötänk inför Jamboree 8 Nästan 2000 scouter åker till USA till

sommaren för Världsscoutjamboree. Hur ser den svenska kontingenten på sin påverkan på miljön.

10

Att engagera sig – det enda som hjälper

många andra, och barn över hela världen följer i Gretas fotspår.

20 Unga Spirit: Sy en matpåse

Återbruka en diskhandduk så att du har en påse till dina matgrejer lagom till sommarens läger.

22 Heineken i Afrika

I över 100 år har den nederländska bryggjätten funnits och verkat på den afrikanska

Många mår så dåligt över klimatförändringarna

kontinenten. I en ny bok avslöjas företagets

att känslorna fått ett eget begrepp:

mörka hemligheter.

Klimatångest.

12 Känn fjällen

24 Personligt: Jennifer Ivarsson Jennifer Ivarsson har hittat en

I augusti är det dags för utmanarscoutlägret

verksamhetsform som låter hennes

Aurora i Storvallen. Ett läger där utmanar­

engagemang fortsätta brinna, utan att hon själv

scouterna ska få lära känna fjället på riktigt.

brinner upp.

14 Ting 2019

En betrakelse från det som kan vara ett sista

26 Förbundsnytt

Läs senaste nytt från NSF.

Ting för Elin Bengtsson, innan hon tar steget vidare från utmanarscoutingen.

Scouting Spirit – officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm Tel: 0709-28 60 80 E-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se Redaktör: Towe Bengtsson Ansvarig utgivare: Karin Wester Tryck: Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

Omslagsbild: Torkel Edenborg Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan 2019: Nr 2, manusstopp 29 april, ute i slutet av maj.

Nyhetsbrev och kår­post: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se.

Material:Material som inkommer efter manus­ stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta kontakta Towe Bengtsson på telefon: 070-928 60 86 eller e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Klimatsmart FOTO: AGUSTÍN LAUTARO ON UNSPLASH

I stort sett varje dag möts vi av nyheter om hur klimatkrisen närmar sig, eller rent av redan är här. Spaltmeter efter spaltmeter fylls med information, förnekelse och domedagsprofetior.

2018 var det fjärde varmaste året någonsin, och sammantaget har de fem senaste åren varit de varmaste någonsin sen mätningarna startade 1880. I detta numret djupdyker vi ner i klimatkrisen med förhoppningar om en mer klimatsmart värld.

3

Klimatsmart Temasidor

Klimatkrisen Klimatkrisen är här. I Parisavtalet som alla jordens länder skrev under 2015 enades att vi gemensamt ska hålla nere jordens temperaturökning med högst två grader. Men nu visar ny forskning att en så stor höjning kan få fatala konsekvenser.

Text: Towe Bengtsson Foto: iStock

Vad kan jag göra? Även om de stora strukturella förändringarna för en bättre miljö måste ske på en högre nivå, där politiken och företagen tar ledningen kan vi som individer också göra skillnad.

Maten

1. Ät mer vegetariskt 2. Välj kött med omsorg, välj svenskt och ekologiskt 3. Släng inte mat 4. Ät ekologiskt

Resorna

1. Välj bort flyget 2. Åk mer kollektivtrafik, eller testa att samåka 3. Kan du ta cykeln istället?

Shoppingen

1. Shoppa mindre och smartare 2. Köp begagnat 3. Lappa och laga 4. Låna av personer i din närhet

Hemma

1. Byt alla lampor till LED 2. Sänk värmen – både inne och på tvätten 3. Byt till miljövänlig el 4. Bygg ett bihotell

Källa: Världsnaturfonden WWF & Naturskyddsföreningen

Intressemärken

F

jolåret, 2018, slutade som det fjärde varmaste året i världen någonsin visar analyser från amerikanska rymdstyrelsen NASA. Sedan 1880 har NASA mätt jordens genomsnittliga yttemperatur och de senaste fem åren har varit de varmaste sedan mätningarna började.

– Vi talar inte längre om en situation där global uppvärmning är någonting för framtiden. Den är här. Det är nu, säger Gavin Schmidt, chef för Goddard-insti­tutet vid NASA, till The New York Times.

Sedan 1880 har jordens genomsnittliga yttemperatur ökat med runt 1 grad Celsius. Den uppvärmningen beror till stor del på ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, orsakade av människan, enligt Schmidt.

Klimatförändringarna går allt snabbare

Klimatet har alltid förändrats. Jordklotet har både blivit varmare och kallare beroende på det varierande avståndet från solen, våra kontinenters rörelse och den kemiska sammansättningen i atmosfären.

Tidigare klimatförändringar har tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen snabbare än normalt. Det beror främst på att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas.

Vill ni jobba lite mer med klimat och miljöfrågan med scouterna finns bland annat två intressemärken som passar in i temat. Miljö sortera och Miljö Återvinn.

Ett hållbart liv Natur­skydds­ föreningen har tagit fram boken Ett hållbart liv som inne­ håller 365 tips och råd för att leva mer hållbart. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och kanske, gör du något bra för miljön utan att ha tänkt på det.

5

Klimatsmart

Att äta mer vegetariskt är en bra sak, både för hälsan och miljön.

Växthuseffekten är inget nytt fenomen utan en naturlig utveckling.

Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden, och under den filten blir det varmare, som inne i ett växthus.

Att det blir varmare snabbare är alltså för att vi människor ökat utsläppen av både naturligt förekommande växthusgaser och ett stort antal konstgjorda gaser.

Vad händer när jorden blir varmare?

När medeltemperaturen på jordklotet höjs får detta stora konsekvenser. Idag när jordens temperatur ökat med 1 grad ser vi tydliga effekter runt om i världen. I Arktis är havsisens utbredning ungefär 20 procent mindre än genomsnittet för 1981–2010. Det mörka vattnet absorberar mer av solinstrålningen, vilket påskyndar processen ytterligare. Naturkatastrofer likt värmeböljor, extremtorka eller stormar blir allt vanligare.

Den genomsnittliga havsytan har redan höjts med cirka 20 centimeter, vilket gör att risken för översvämningar ökar. De varmare och surare haven slår också ut korallreven i stor skala. Korallreven som är livsavgörande för många arter i haven.

Dessutom påverkar den ökade värmen livsmedelssäkerheten i världen. Skördar av basföda förstörs eller minskar och fiskebeståndet massförflyttar sig. Detta leder framförallt till att de som redan lever i fattigdom får det än svårare.

En 1,5 eller 2 grader varmare värld

Vid klimatmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen under 2 grader, men med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. Under hösten 2018 släpptes en ny rapport från FN:s klimatpanel IPCC, där de säger att de närmaste 10 åren är helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter. Rapporten är tydlig, redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer följderna bli allvarliga, men ju större uppvärmningen blir desto värre blir konsekvenserna. En halv grad kan låta lite, men effekterna är större än vad forskarna tidigare trott.

Några exempel är bland annat korallreven som riskerar att nästan helt förstöras vid 2 graders uppvärmning.

Om däremot målet med 1,5 grader lyckas kommer 10–30 procent av korallreven att bevaras. Korallreven är inte bara vackra. De är viktiga för den biologiska mångfalden i havet men påverkar också samhällena intill dem genom till exempel turistnäringen.

Värmeböljor, likt den som drog in över Sverige och Europa i somras väntas bli allt vanligare. Sannolikheten att sådana inträffar årligen i Europa ökar med 67 procent vid 2 grader, jämfört med 47 procent vid 1,5 grader. Även längden av värmeböljorna och risken för skogsbränder ökar i och med det.

FN:s klimatrapport visar att om målet på 1,5 procent skulle nås så drabbas 420 miljoner färre människor av återkommande extrema värmeböljor.

Isarna i Arktis smälter redan nu, men enligt FN är de extra utsatta. Om målet 1,5 grad nås väntas det bli en isfri sommar vart hundrade år, vid 2 grader blir det en isfri sommar var tionde år.

Extremväder kommer blir vanligare. Extrem nederbörd väntas drabbas norra jordklotet mest. Runt medelhavet och i södra Afrika blir torka vanligare och mest extremt vid 2 graders höjning. Det i sin tur får stor påverkan på matproduktionen u dessa områden.

Är allt deppigt och kört?

Trots deprimerade siffror och rapporter som gör att allt kan känns kört och omöjligt visar FN:s klimatrapport att det fortfarande finns en chans att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men bara om människans utsläpp minskar rejält inom de närmsta 10 åren. Vi måste också satsa på att skydda våra ekosystem som kan ta upp och lagra koldioxid.

Klimatfrågan är världsomfattande och berör allt och alla på vår planet. Problemen är så stora att enskilda handlingar kan kännas Fyriskåren i Uppsala är precis i alldeles för futtiga och rent av upp­starten av vad de kallar för Klimat­ onödiga. Om alla levde som vi gör i scouting. Där utgår de från håll­barhet och vad vi som individer kan bidra Sverige skulle det behövas tre jordmed till ett bättre och mer hållbart klot till enligt världsnaturfonden klimat. Men kopplar också samman WWF. Det finns mycket kvar att det med överlevnad och krishantering, göra, och det kan vi göra tillsami scouterna övar vi oss på överlevnad, mans. och här gör kåren den tydliga Att förändra sig på individuell kopplingen. Är vi redo för en kris? Har nivå men framförallt att göra sin vi alternativa värmekällor? Vad gör röst hörd för att påverka företag vi om det inte finns tillgång till rent och politiker. För som samhälle dricksvatten och så vidare. kan vi gemensamt komma längre Kårens ledare har tagit sitt eget än som individer. Genom aktiva intresse och engagemang för miljön till politiker, regeringar, företag och att skapa ny verksamhet. medborgare kan förändring ske!

Klimatscouting

7

Klimatsmart

Så miljötänker kontingenten inför Jamboreen Nästan tvåtusen svenska scouter kommer åka till USA för att delta i världsscoutjamboreen i sommar. Den svenska kontingenten har inte räknat på hur deltagandet påverkar miljön, men miljöfrågan har varit högt uppe på agendan ändå, enligt kontingentens ledning.

Text: Nathalie C. Andersson Foto: Foto: Scouterna/Malin Huusmann

I

USA kommer 50 000 scouter från hela världen att mötas i sommar för att delta i världsscoutjamboreen. Från Sverige kommer drygt 2 000 scouter att närvara.

Den svenska kontingenten har temat Agenda 2030, som handlar om de 17 globala målen som världens länder lovat att jobba mot för att skapa en hållbar utveckling. Ett tema som kontingenten fått tilldelat från Scouternas styrelse.

Agenda 2030

– Vi har fått direktiv om att vi ska jobba med Agenda 2030, och att vi också måste jobba miljövänligt i vår planering, så att vi lever Agenda 2030, och inte bara pratar om den, säger Ragnhild Fahleryd, ordförande för den svenska kontingenten.

8

Att lära känna och vårda naturen är en del av scoutlagen.

Dessutom står det i Scouternas policy att Scouterna ska minska sitt ekologiska fotavtryck för att bidra till en ekologisk hållbarhet. Hur har ni resonerat kring det i jamboreeplanerandet?

– Vi har jobbat aktivt med att se hur vi kan göra så små avtryck som möjligt. Resorna kommer mestadels att göras med chartrade bussar i USA, vi kommer inte att resa med inrikesflyg.

Vi har inte tryckt upp några broschyrer, och profilpaketet är väl genomtänkt. Vi har aktivt valt att inte ta med för mycket prylar.

Ryggsäcken blir en kånken som görs av återbrukat material. Vi kommer

inte heller ha några plastbestick, för det är inte hållbart, säger Ragnhild Fahleryd.

Resan innebär stor miljöpåverkan

Att flyga långt är en av de absolut största miljöbovarna.

Enligt Dagens Nyheter ger en tur- och retur-resa till Thailand för en person ungefär lika mycket utsläpp som ett hushålls livsmedelsanvändning under ett år.

2 000 scouter som reser till USA ger således en stor miljöpåverkan. Men den svenska kontingenten har inte någon uppfattning om hur deltagandet i jamboreen kommer att påverka klimatet.

– Vi har inte räknat på det. Det är så klart jätteviktigt att tänka på klimatet och vår klimatpåverkan, men vi tror att genom att delta i mötet med 50 000 scouter från hela världen åstadkommer vi mer nytta än genom att inte delta, säger Ragnhild Fahleryd.

Resan kommer inte klimatkompenseras

– Det skulle kosta ungefär 4 procent av hela projektbudgeten. Den svenska kontingenten har inte tagit på sig att ekonomiskt klimatkompensera för enskilda deltagare.

Ragnhild Fahleryd Det skulle göra att arrangemangsavgiften skulle behöva höjas från en relativt hög nivå till en ännu högre. Vi tror och hoppas att de enskilda som önskar klimatkompensera gör ett sådant val själva, säger Ragnhild Fahleryd.

Att en organisation som Scouterna inte klimatkompenserar sina resor är

NSF:aren Erika Lindholm från Värends scoutkår, kritisk till.

– Jag tycker att det skulle det finnas utrymme för det, Scouterna som organisation borde räkna på det från början. Vi är ändå en miljöorganisation också, säger Erika Lindholm.

Hon kommer själv att åka som funktionär till jamboElin Lindholm reen, men beslutet var inte helt lätt.

– Jag vill egentligen vara med i gruppen flygfritt 2019… Jag har tänkt jättemycket på hur jamboreeresan påverkar klimatet, för jag har verkligen klimatångest över huvud taget, säger hon.

Erika Lindholm och hennes man har bestämt sig för att klimatkompensera resan på egen hand.

– Vi klimatkompenserar på ett eget sätt som vi tror är bra. Det har vi gjort de senaste gångerna vi flugit. Vi klimatkompenserar genom att köpa massvis med träd i Vi-skogen, vi vågar inte helt och hållet lita på flygbolagens klimatkompensering... Vi kollade till och med om det gick att åka båt, men det verkar hopplöst.

Generellt tycker Erika Lindholm att alla borde sluta flyga, och att Scouterna inte ska göra så många långresor.

– Men på något sätt så tycker jag att världsscoutjamboreerna står lite för sig, för de ger så himla mycket förståelse för världen. Sedan tycker jag att vi inte bara ska kompensera, utan även göra mindre avtryck. Klimatet är en så himla viktig fråga. Den är livsavgörande, för har vi inte ett jordklot kvar spelar det ingen roll hur mycket vi jobbat med annat.

”Klimatet är en så himla viktig fråga. Den är livsavgörande, för har vi inte ett jordklot kvar spelar det ingen roll hur mycket vi jobbat med annat.”

9

Klimatsmart

Tänk positivt på vad dina klimatval kan ge dig. Det kan till exempel vara fantastiska upplevelser i svensk natur.

Att engagera sig är det enda som hjälper Tolv år. Så lång tid har världen på sig att halvera klimatutsläppen. Att det bidrar till jobbiga känslor är inte så konstigt. Många mår så dåligt över klimatförändringarna att känslorna fått ett eget begrepp: klimatångest.

Text: Nathalie C. Andersson Foto: Torkel Edenborg

M

änskligheten har vetat i trettio år att våra handlingar bidrar till att jordklotet värms upp på ett onaturligt sätt. Ändå är det först nu som gemene människa börjar reagera. Fler än hälften av den svenska befolkningen är oroliga över förändringar i klimatet, visar en undersökning från SOM-institutet i Göteborg.

10

Kata Nylén

– Klimatångest är en helt rimlig reaktion. Det är enormt obehagligt att planeten där vi bor är på väg att förstöras.

Hela vår framtid är hotad, och det är faktiskt här och nu det händer, säger Kata Nylén, legitimerad psykolog på Klimatpsykologerna.

Hon arbetar med att förklara och förändra de beteenden som gör att vi människor inte reagerar starkare på klimathotet.

Så gör du för att vända klimatångest till klimataktion

• Ta hjälp av andra. Det är lättare att förändra ett beteende om man är flera som gör det samtidigt. De sociala normerna är starka.

• Tänk på vad du får i stället för vad du förlorar. Vi människor tycker inte om att förlora något. Fokusera på vad en klimatomställning kan ge dig, exempelvis resor i svensk natur, mer kvalitativ tid till relationer.

• Kolla vad du kan göra i din vardag och välj något som kommer ha stor klimatpåverkan. Till exempel att sluta flyga.

Källa: Kata Nylén, klimatpsykolog.

– Det är många människor som mår väldigt dåligt över vetskapen att planeten förstörs, samtidigt som andra människor fortsätter som vanligt med att förstöra den.

Lösningen heter ”att göra något”.

– När vi känner att vi gör något åt en situation så börjar vi känna lite hopp.

Vi känner att vi tar oss an det här stora jobbiga, på något vis.

Att engagemang gör att klimatångesten minskar, är en uppfattning som även delas av Anders Friström. Han är samordnare för NaturAnders Friström. skyddsföreningens klimatnätverk.

– Att engagera sig är det enda som hjälper. Då känner man mening, man känner att man gör något. Men klimatångest är en logisk reaktion på läget. Vi har 12 år på oss att fixa det här, så det är klart att det är lite ångestladdande, säger Anders Friström.

Själv har han varit engagerad i klimatfrågan i över 30 år, och märker av ett uppsving av engagemang. I Sverige genomförs demonstrationer under namnet Fridays for future på 120 platser i landet. Initiativet har även spritt sig till andra länder. Det digitala engagemanget växer i olika Facebookgrupper. Dessutom kommer folk på föreningsträffar. Dagen innan har Anders Friström talat för 50 personer på ett möte i Umeå.

– Vi är inte vana vid att det kommer så mycket folk på ett föreningsmöte. Klimatnätverket har länge varit ganska sömnigt, vi har varit runt 1 000 personer inom Naturskyddsföreningen som är specialintresserade av klimatet.

Nu växer det så att det knakar. Det gör alla organisationer och grupper som jobbar med klimat, för folk vill uppenbarligen göra något, säger han.

Psykologi

Ändå är det långt ifrån alla som går från klimatångest till klimataktion.

Förklaringen? Psykologi.

– Det beror på att information om klimatförändringarna inte räcker.

Det räcker inte ens om jag säger till dig att det vi behöver göra nu är att leva mer hållbart, äta veganskt, sluta flyga och börja demonstrera ute på gatorna. När vi vill förändra människors beteende räcker det inte att få dem att ändra sina värderingar. Även om något är bra för oss så gör vi det inte automatiskt, säger Kata Nylén.

I stället är nyckeln till förändring att göra något tillsammans med andra, till exempel i sin scoutkår.

– Den absolut starkaste förändringskraften är sociala normer. Så hitta andra som vill gör saker för klimatet, då blir det lättare att börja agera.

Jag tror också att man ska försöka se lite till vad man har lust att göra.

Så gör du störst Alla kan hitta olika sätt att göra något skillnad för klimatet för klimatet. Vad kan jag bidra med, utifrån den jag är?

• Sluta flyga. Att sluta flyga

Betona det positiva

Kata Nylén tror också på att betona det positiva i den förändring som behövs för att jorden ska bestå.

– Vi människor hatar att bli av med saker och ting, vi vill bara ha mer och mer och mer. Det ligger i vår natur.

Vi borde prata mer om vad vi får av en omställning, i stället för vad vi förlorar. Jag tror på ett fint samhälle där vi får tid för samtal och relationer, där barn får tid med sina föräldrar.

Jag hoppas att såna saker kan bli värdefulla, i stället för renoveringar eller resor.

transantlantiskt, till exempel till Thailand eller USA. En persons tur och retur-resa till Thailand motsvarar ungefär lika mycket utsläpp som de utsläpp ett hushåll bidrar till genom sin livsmedelskonsumtion.

• Åk mer tåg. Att byta en kortare flygresa mot tåg har stor inverkan på klimatet.

• Ändra kosten. Nötkött och lammkött har störst påverkan på klimatet. Att äta vegetariskt, eller till och med veganskt, har mycket lägre påverkan på miljön. Den som går från att äta nötkött till att äta helt vegetariskt kan spara upp till 910 kilo koldioxidutsläpp per år (koldioxidekvivalenter).

Källa: Dagens Nyheter i artikeln ”Fakta i frågan: Vilken förändring i vardagen gör bäst nytta för klimatet”, publicerad 2018-11-29.

11

Äventyr Temasidor

Ett utmanarläger i fjällen I augusti när hjortronen mognar på myren och fjällbäckarna bjuder in till ett dopp är det dags för sommarens utmanarläger Aurora i Storvallen. Det är ett läger inte likt något annat!

Vi vill att du som utmanarscout ska få lära känna fjällen på riktigt.

Känn fjällen!

Program för klimatet

Läger i fjällen om 100 år?

Är du Den?

FOTO: OLOF HANSEN

Du kommer inte bygga upp din lägerplats med bord och eldstad som brukligt på läger, utan njuta av lunchen du lagat på stormkök medan du sitter på ett liggunderlag mitt i ljungen. Under aktivitetspassen på lägret kommer du kunna lära dig massor om fjällsäkerhet, flora och fauna. Så att du är redo för lägrets höjdpunkt – en hajk i fjällmiljö! Du får också möjlighet att njuta av lugnet så att du ska hinna reflektera över allt du får lära dig.

Men vi i lägerkommittén vill också lyfta andra viktiga ämnen såsom klimatfrågan och civilkurage. Vi vill ju kunna ha läger i fjällen om 100 år också och då måste vi agera nu. För fjällen är i fara.

Trädgränsen kryper uppåt och rennäringen får problem.

Bäckar torkar ut och det blev knappt några blåbär i fjol. Det är en miljö som är oerhört lättpåverkad och trots sin styrka, en skör plats. Klimatförändringarna drabbar även de starka ståtliga fjällen!

Under lägret kommer vi att hålla workshops där du får diskutera hållbar utveckling för vår planet genom Globala målen 2030.

Vi kollar på vilka klimathjältar vi har i vår omgivning just nu och vad som görs i närområdet för lägret för att bevara fjällmiljön.

Länsstyrelsen jobbar just nu för en ny nationalpark i jämtlandsfjällen och från samebyn kommer samer och prata om hur de jobbar med naturen som arbetsplats.

Framför allt vill vi gjuta mod i alla er som kommer dit. Modet att våga ta diskussionen om klimatet, att stå upp för det du tror på.

Kanske till och med modet att vara Den, Den som får alla andra att lyssna och ta ett steg mot att förändra sig och sina beteende för klimatet skull. För vi tror att det i var och en bor en liten miljöhjälte som bara väntar på att få komma ut, och varje steg är viktigt. Kanske hittar du ditt mod i sommar, högst uppe på ett vidsträckt fjäll, med solen i ryggen och vyerna framför dig?

Välkommen till Aurora 2019!

Lägerkommittén

Lägerkommittén för Aurora Får vi presentera gänget bakom Aurora 2019! Tada!

Lägerchef: Linn Jansson Vice lägerchef: Erik Norberg Programansvarig: Ellen Eklund Matansvarig: Emelie Brokvist Programansvarig: Emmy Dieden Hajkansvarig: Ola Garnwall Program- och hajkansvarig: Sandra Karlsson

Fjällen är en del av mig Fjällen formade min person. Fjällen är permanenta och har stått genom allt.

Långsamt formade av isen, karga och öppna.

Men också fulla av liv och starkt skiftande varje årstid.

D

en långsamma tveksamma våren som plötsligt blir sommar. Gröna mattor som breder ut sig i oändlighet och ett rikt djurliv. Hösten är den bästa årstiden! Inget är så vackert som ett färgsprakande lågfjäll och nypudrade toppar. Frisk, klar luft och ett fullt fjällskafferi. Vintern kommer tidigt och är bitande, mörk och alldeles underbar. Vårvintern är leken och glädjens tid med puderåkning och takdropp. Jag älskar fjällen oändligt. Men jag är också orolig över den förändring som sker.

Sommarens utmanarläger Aurora är förlagt vid foten av mina favoritfjäll. Här vill vi visa vilket fantastisk miljö det är och alla äventyr den bjuder in till. Men vi vill också prata om vår natur och hur klimatet håller på att förändras. Det är en fråga som är viktig för mig.

Önskar du kontakt med lägerkommittén nås de på aurora@nsf.scout.se Löpande information om lägret hittar du på www.nsf.scout.se/aurora.

Skapa en klimatsmart lägermeny!

Under våren kommer alla deltagande patruller att få i uppgift att skicka in sina bästa klimatsmarta lägermatstips. Börja gärna fundera redan nu på vilken mat som är klimatsmart och leta fram eller komponera era godaste recept!

Emelie Brokvist

13

Demokrati

Ting 2019

Klockan 15:55 söndag den 3 februari 2019. Helgen har varit fantastisk. Jag är fortfarande tom i bröstet. Ett tomrum som jag inte vet om jag någonsin kommer kunna ersätta och fylla med något annat. Tåget skakar konstant på grund av det tjocka täcket snö som stör hela landet den här söndagseftermiddagen. Nu sitter jag här, på väg hem till Göteborg med medioker pojkbandsmusik i öronen, medan alla norrlänningar fortfarande sitter kvar i Katrineholm. Vem vet när de kommer hem.

Text: Elin Bengtsson Foto: Erna Längsjö Olovsson

J

Fredag

ag hoppade på tåget och begav mig mot Katrineholm. Arvid sätter sig bredvid mig och jag känner mig genast trygg. ”Det var så längesen”. Vi börjar prata om hans liv, dåliga mattelärare och Explorer Belt som han gick i somras. Det kanske låter som onödigt småprat men det är allt annat än det. Det är äkta. Vi menar allt vi säger och samtalet flyter på som det bara gör mellan scouter, vi har lärt känna varandra på de mest intima och speciella sätten någonsin. Att dela mat, tält, kissträd, och svett är något som för en tillsammans. Erna och hennes kompisar åker med i samma vagn och de har hela sin utmanartid framför sig. Jag blir så avundsjuk att det känns

ända ut i fingrarna. För mig är den tiden slut snart, och jag gråter inombords.

Helgen ska spenderas i Flen, staden som alla förutom 6 000 personer glömde.

“Skolan vi hänger på är för stor för den här staden” tänker jag när jag kliver in i glasbyggnaden. Den påminner löjligt mycket om EU-parlamentet. Under kvällen umgås jag med alla som jag saknat sedan mars. Jag rusar fram till flera kompisar och vi kramar om varandra i flera minuter, ibland känns det overkligt att de har ett liv hemma i sin stad utan mig.

Första kvällen

Första kvällen spenderas med kvällsfika, Nanny har med sig en hel påse med bakverk hon gjort i skolan. Det är lycka i kolhydratsform. Tre sorters bullar och kakor jag inte vet namnet på skickas vidare bland alla som flockas runt.

Kramar utbyts och skratt ekar i lokalen.

Jag kan inte sluta le inombords av stunden. Utanför fönstret har snön börjat bilda ett lager. Där ute verkar bänkar, soptunnor och stolpar se ut som att någon klätt upp dem alla med identiska vita hattar. Vi somnar tillsammans på övervåningen i olika rum och olika

15

Demokrati

”Tinget klubbas igång av presidiet. Vi är ungefär sextio tonåringar från hela landet, med matchande halsdukar eller blåa skjortor.”

konstellationer, egentligen alldeles för sent för att gå upp 07 morgonen därpå, men det tar vi itu med då. Vi ligger kvar i mörkret och småpratar med varandra tills någon på andra sidan rummet skriker åt oss. “HÅLL KÄFTEN VI SOVER!”

Lördag

Nästa dag sätter vi oss ner i den stora Aulan och Tinget klubbas igång av presidiet. Vi är ungefär sextio tonåringar från hela landet, med matchande halsdukar eller blåa skjortor. Förhandlingarna tar cirka en och en halv dag. UScK får ordet, motionärerna får ordet, presidiet tar ordet, röstning genomförs och så fortsätter det i olika ordning hela dagen.

Jag är inte ombud i år så jag sitter mitt bland alla andra och läser min bok (och försöker påverka de andras röst såklart).

Jag diskuterar med de som sitter bredvid mig hur de borde rösta och vi skriver ett förslag. Under tinget ska propositioner, motioner, budget, och verksamhets-

berättelser redovisas. Den nya valberedningen och nya UScK väljs. Nya arrangemang och nya arrangörer ska också spikas. Det är planering så långt det går, för att vi ska kunna ha ett så bra år framför oss som möjligt. Schemat innehåller några välbehövliga pauser och Flen i sin prakt erbjuder gratis glass(!). GB-glassfabriken ligger mitt i stan och plötsligt förstår jag hur livet här går runt. Glass är ju svaret på alla livets frågor.

Personliga intervjuer

Nästa punkt på schemat är intervjuer med de kandiderande. Intervjuer med de nominerade för den nya valberedningen och nya UScK fungerar så att alla som vill ställer frågor och kandidaterna svarar så gott de kan. Vissa kandidater är nominerade av Valberedningen och andra är nominerade av andra scouter. Nästa dag röstas det om det i förhandlingarna. “Vad är er största rädsla?”

“Vilken färg är eran tandborste?” “Vad kommer du kunna ge till UScK eller Valberedningen?” “Marvel eller DC?” Frågestunden innehåller alla olika sorters frågor som krävs för att ombuden ska vara säkra på vem de rösta på till de olika posterna. Sen

ör det middag på schemat och tacos är standard: lätt att laga, servera och folk blir nöjda då de kan välja vad de vill.

Jag har varit på många arrangemang, men den här maten slår prick alla.

Under kvällen kollar några på film tillsammans. Studentfesten och The Nice Guys gör att huvudet kan slappna av efter förhandlingarna. Det är en liten biosal som jag och femton andra tar över. Vi sitter tätt intill varandra.

Fötter på raden framför. Huvuden mot axlar. Sida vid sida. Uppknäppta sovsäckar sträcker sig över raderna och täcker våra kalla ben. Vi sjunger med i låtarna och jag gäspar var femte minut i hopp om att filmen snart ska ta slut och mitt tunna liggunderlag ska få sällskap av mig.

Söndag

Redan vid frukosten nästa dag börjar folk bli oroliga för hemresan. Det känns som om snön skrattar åt oss när

”När jag tänker på vad tonåringar gärna gör en helg i februari så hade inte mitt första svar varit att sitta och utöva demokrati i Flen.”

16

FOTO I KOLLAGET: ELIN BENGTSSON

vi skrollar igenom SJ-appen efter information om trafikläget. Inget har gått fel än.

Förhandlingarna börjar igen. När jag tänker på vad tonåringar gärna gör en helg i februari så hade inte mitt första svar varit att sitta och utöva demokrati i Flen. Men detta är mer än vad man tror, Flen är mer än vad man tror och vi som är här, är mer än vad man tror. Det spelar ingen roll varför vi är här egentligen – att vi är här och prioriterar detta är det enda som betyder något. Att vi alla deltar i demokratin och är här för rätten att få vår röst hörd är obeskrivligt fin. Vi alla gör att verksamheten fungerar bara genom att vara här.

Jag låter tanken ligga kvar på alla timmar vi tillsammans lagt på att resa dit och tillbaka, hit och dit. På alla som är här under helgen och bryr sig, och på de som inte bryr sig – de som bara är här för att träffa alla kompisar de fått äran att lära känna.

Vi utgör något viktigt, utan att alltid inse det.

Separationsångest

För att avsluta mötet bjuder UScK på fuldans och alla i salen hänger på. Det är ett vinglande led av skratt som fler och fler ansluter sig till. När tiden gått och klockan slår två börjar de första ta sitt pick och pack för att försöka ta sig hem. När jag ska säga hejdå till alla för troligen den sista gång-

en i livet kan jag inte hålla inne det mer.

“Vi ses någon gång, snart” säger någon när vi kramas. Jag hade verkligen velat tro på det “När då?” frågar jag desperat efter ett svar. “Någon gång!”

Det är då det brister, och min separationsångest slår mig hårt i ansiktet.

Tårarna rinner ner för kinderna och jag fulgråter. Det hjälper inte att jag får fler kramar, de är så fina att jag gråter ännu mer.

Fint och sorgligt

Jag, personligen åkte hit för att i första hand krama om alla igen. Min utmanartid är snart över och jag har ingen aning om jag kommer träffa dessa människor igen. Det är en sak att lära känna någon hemma, men en helt annan sak att lära känna varandra på läger eller under en hajk. Det är så fint och sorgligt samtidigt. Här sållas skolan och de egentligen helt obetydliga sakerna bort. Man lär känna varandra på djupet mycket snabbare och naturligare.

Att träffa varandra så som jag gjort med de flesta här har varit en trygghet

men också en utmaning. Att lära sig att arrangera rixhajk, tasshelg och ting. Att våga åka på arrangemangen. Och att nu säga hej då till det som varit en så stor del av min tonårstid. Det är jobbigt.

Tågstrul

Vid pausen upptäcker vi att tågtrafiken nästan gett upp på oss alla. Det är helt stopp i Gävle och det går inte att få någon information om mitt tåg till Katrineholm. Vi ringer SJ, kollar appen, undersöker buss eller andra tåg.

Vi möter Östersundarna på stationen.

De har stått läger inne i väntsalen och försöker hålla humöret uppe. De suckar: – Vi kommer troligen inte längre än till Stockholm idag.

Jag tycker så synd om dem, jag känner mig nästan elak för att jag kommer kunna sova i min egna säng inatt. Efter tjugo minuters väntan kramas vi hejdå för andra gången och jag hoppar på mitt tåg. Jag sätter på One Direction på mobilen och tänker på allt som hänt, och alla händelser som jag aldrig kommer att få uppleva igen.

17

Unga Spirit

Greta gör sin röst hörd genom strejk!

Greta Thunberg, 16 år, har sedan augusti 2018 skolstrejkat för miljön.

Hon vill att fler ska få upp ögonen för klimatkrisen och göra något åt den.

Text: Liv Samuelsson Foto: Jonas Forsberg

G

reta Thunberg har skolstrejkat för miljön. Hon är trött på att politikerna inte gör något åt klimatkrisen.

Varför satte du dig utanför riksdagen och strejkade?

– Ingenting händer och ingen gör något åt klimatkrisen. Då är det mitt ansvar att göra något!

Kan du förklara vad krimatkrisen är för något?

– Vi människor släpper ut en massa avgaser och miljöfarliga utsläpp som hamnar i atmosfären. Det gör att vi får ett varmare klimat. Då smälter isarna och djurarter försvinner.

Vad tycker du att politikerna ska göra?

– Skriva under och följa Parisavtalet! Det handlar om att alla länder måste minska sina farliga utsläpp. Just nu ökar de istället sina utsläpp.

Visste någon om att du skulle strejka?

– Bara mina föräldrar och min lärare. Mina föräldrar tyckte inte att det var en bra idé eftersom barn ska gå i skolan, men de kan inte hindra mig.

Hur kom du på att du skulle strejka?

– Under sommarlovet var jag med i en miljögrupp och vi

18

pratade om att barn i USA strejkade efter en skolskjutning. Jag nappade på ordet skolstrejk och tänkte – nu gör jag det.

Hur var det att sitta utanför riksdagen?

– Första dagen satt jag ensam. Tidningar och tv kom vid lunch, sen kom andra som också ville strejka. Först satt jag i tre veckor nu bara på fredagar. Första timmen, klockan 08:00, brukar jag sitta själv. Det är väl för kallt och tidigt för andra.

Vad gör du mer för miljön?

– Jag har slutat flyga, äter inte kött och har något som kallas shop-stop – man köper bara det som är nödvändigt. Men egentligen är det ju de vuxna som måste göra något för de får rösta, har mer makt och har pengar. De är också vuxna som bokar semesterresor med flyg.

Vad hoppas du på nu?

– Det är häftigt och hoppfullt att fler strejkar. Att det sprider sig!

Artikelförfattaren är 14-åriga Liv Samuelsson som är juniorreporter på Junis medlemstidning Struten där artikeln tidigare varit publicerad

Gretas engagemang och strejk har fått genomslagskraft i hela världen. Hon har varit med på flera demonstrationer i många länder. Hon har också varit med på flera internatio­ nella stormöten, bland annat på FN:s stora klimatmöte i Polen.

Skolstrejk för miljön!

20 augusti 2018 ställde sig Greta Thunberg utanför Sveriges riksdag för första gången med sin skylt: Skolstrejk för miljön. Fram till riksdagsvalet i september var hon där varje dag. Men sedan dess är hon där varje fredag och strejkar för att fler ska få upp ögonen för klimatkrisen och framförallt för att fler ska engagera sig i frågan.

19

Unga Spirit

Återbruka en diskhandduk

Sy en matpåse

Behöver du en påse att ha dina matgrejer i inför sommarens läger?

Ta en gammal diskhandduk, sy tre sömmar och trä i två band, vips så har du en!

Text & foto: Caroline Spångberg

20

Lägg ut hand­ duken på bordet och vik den på mitten kortsida mot kort­ sida så att den fina sidan kommer inåt.

1

Nåla ihop och sy, för hand eller sy på maskin, runt botten och sidan, lämna toppen öppen.

2

3

I den änden som är öppen viker du ut kanten ca 3 cm.

Du behöver:

En diskhandduk Två band, ca 90 cm långa Knappnålar Sax Sytråd Synål (eller symaskin)

4

Nåla fast och pressa even­ tuellt med ett strykjärn.

5

Vid sidosömmen oc h på motsva­ rande ställe mitt em ot ska du lämna två små hål, ca 2–3 cm stora.

Där ska du sedan trä in snöret.

6

Sy runt kanten, ca 2 cm ner.

7

Vräng påsen och den fina sidan kommer utåt.

8

Klipp till två lika långa snören /band, ca 90 cm.

9

Trä upp dem på en ryanål eller fäst dem i en säkerhets­ nål och trä dem genom kanalen i överkant. Börja med ett band vid sömmen, det ska gå runt hela vägen och komma ut vid sömmen igen.

Börja med det andra bandet vid det andra hålet och låt det gå runt hela vägen så att det kommer ut på samma ställe som det kom in.

10

Knyt ihop de darna av än da bå e band. tiv ek sp re

11

Dra försiktigt i båda ändarna samti­ digt och påsens öppn ing dras ihop.

21

Internationellt

Heineken och Afrika För ett drygt år sedan protesterade nykterhetsrörelsen mot att Globala fonden skulle ingå ett avtal med Heineken. Då skrev Scouting Spirit om protesterna, nu kommer uppföljaren.

I

en bok som nyligen översatts till engelska, Heineken in Africa, har den nederländske journalisten Olivier van Beemen undersökt den nederländske bryggjätten Heinekens närvaro och arbete i Afrika. Det är en bok som på många sätt avslöjar företagets mörka hemligheter.

Framgång på en fattig kontinent

Heineken har i över 100 år funnits och verkat på den afrikanska kontinenten, och har idag produktion i 21 länder.

De presenterar sig gärna själva om ett dynamiskt företag som uppnått beundransvärd framgång på en kommersiellt utmanande kontinent.

22

Text: Towe Bengtsson Foto: iStock

– I deras narrativ är Afrika en kontinent full av hinder: fattigdom, låg utbildningsnivå, brist på fungerande lagstiftning, dålig infrastruktur och många nykterister, och Heineken gynnar kontinenten genom att verka där, sa van Beemen i en intervju med tidningen Accent från i somras. Men enligt van Beemen är detta något som är gynnsamt för Heineken snarare än tvärt om, för han fortsätter intervjun med att säga: – Personer med låg utbildning är lättare att påverka, den bristfälliga lagstiftningen är ofta en barriär mot konkurrens vilket ökar profiten. Möjligheten att påverka politiker, myndigheter och andra intressenter är stor.

Några av de saker som van Beemen lyfter i sin bok handlar om hur Heineken stått på apartheid-regimers sida under 1960-talet, att de skänkt lådor med öl till eliten i Burundi och att skolor i till exempel Nigeria haft hela väggar täckta med öl-logotyper.

Van Beemen lyfter också mängden reklam.

I många länder är alkoholreklamen inte reglerad vilket gör att företag som Heineken släpps i stort sett fria.

– Det finns TV-shower där alkoholreklamen syns hela tiden, inte bara under en kort reklampaus utan bokstavligen under hela showen. Det finns hela kvarter som är målade i ett ölmärkes färger. Jag har sett ett öls logga målad på en polisstation och på en skolbus säger van Beemen i intervjun med tidningen Accent.

Ölflickor

En av de stora skandalerna som uppdagades med van Beemens bok handlade om företagets användande av ”ölflickor”. Ölflickor är unga kvinnor som anställs i barer för att öka försäljningen av ett visst varumärke.

2007 visade en intern utredning att Heineken använde cirka 15 000 ölflickor runt om i världen, främst i Asien och Afrika. Utredningen visade att kvinnorna som arbetade som ölflickor i Demokratiska republiken Kongo tjänade väldigt lite och ofta tvingades till sex med chefer för att få behålla sina jobb. Men om de behövde gå till gynekolog eller göra abort, som ofta var både olagligt och farligt, var de tvungna att lösa och betala det själva. De drack också ofta mellan fem och tio stora flaskor öl varje arbetsdag för att övertala kunder att konsumera mer. Ölflickorna fortsätter att arbeta under svåra förhållanden och i van Beemens bok är några av dessa intervjuade.

– Varje kväll berörs jag mot min vilja. Det spelar ingen roll om jag jobbar på ett dyrt cafe eller en populär bar, berättar Peace, en av ölflickorna i Lagos.

– Vi lär oss att hantera det. Under instruktionen berättar de för oss att det kommer att finnas irriterande män.

Men att du måste tolerera dem eftersom du försöker öka försäljningen och göra varumärket starkare.

är dränkta i övertramp på mänskliga rättigheter över hela världen. Det är exploatering som säljs till oss som en kärlekshistoria säger Kristina Sperkova, internationell president för IOGT International.

Stopp för Globala fonden

Nykterhetsrörelsens protester och avslöjandena om att Heineken fortsätter att använda sig av ölflickor gjorde att Globala fonden drog sig ur samarbetet med Heineken.

Big Alcohol

En rapport som nyligen publicerades av WHO visar att länder i Afrika är de länder som nu bär den tyngsta bördan av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Och van Beemen menar att det inte finns någon anledning att tro att Heineken skulle vara värre än någon annan alkoholproducent.

– Boken måste bli en väckarklocka.

Big Alcohol är inte en vanlig industri.

Deras varumärken och affärsmetoder

”Deras varumärken och affärsmetoder är dränkta i övertramp på mänskliga rättigheter över hela världen.”

23

Personligt

Namn: Jennifer Ivarsson Ålder: 26 Kår: Bergs scoutkår

24

Jennifer Ivarsson Jennifer är scoutledaren som brinner för att stötta barn att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. När hon började plugga upplevde hon att hon inte hade lika mycket tid för scoutingen längre. Det löste hon genom att tillsammans med en vän starta familjescouting.

En verksamhetsform som låter hennes engagemang fortsätta brinna, utan att hon själv brinner upp.

Text: Maria Hellzenius Foto: Caroline Spångberg

N

är Jennifer var i upptäckar­ åldern fick hennes klass besök av en scout som bjöd in alla att prova på scouting. Det passade Jennifer perfekt och sedan den dagen var hon fast. Hon har sedan dess hunnit vara ledare på flera olika avdelningar och blev 2017 invald som ledamot i förbundsstyrelsen. Där vill hon driva frågan om hur vi jobbar med tillgänglighet för att alla ska kunna delta i vår verksamhet.

– Scouting är så tillåtande, alla får vara med och delta utifrån sina egna förutsättningar, vem du än är. Det tycker jag vi är bra på och måste fortsätta arbeta med berättar hon.

Valet av yrke lätt

– Jag har alltid tyckt om barn. De säger och visar så tydligt vad de vill.

Jag tycker det går att göra roligare saker med barn än med vuxna som ofta inte vågar lika mycket. Barnen tycker det är kul med lite crazy saker, precis som jag.

När hon skulle välja yrke var valet därför inte så svårt. Redan när hon var ung scoutledare insåg hon att det var med barn hon ville jobba. Idag arbetar hon som barnskötare på förskola och studerar samtidigt till förskolelärare.

”Familjescouting passar mig bra eftersom jag inte har tid att vara ledare varje vecka.

Det blev ett sätt för mig att fortsätta med scouting.”

Familjescouting när tiden tryter

När Jennifer började studera fanns mindre tid kvar på fritiden till scouting, därför började hon fundera på andra sätt att engagera sig. Därför initierade hon familjescouting i kåren.

– Familjescouting passar mig bra eftersom jag inte har tid att vara ledare varje vecka. Det blev ett sätt för mig att fortsätta med scouting, trots tidsbristen. Vi utgår från hur mycket tid och lust vi har från termin till termin.

Jennifer berättar att det är en väldigt rolig form av scouting eftersom hela familjen kan göra och lära sig saker tillsammans. Föräldrarna får ta ett steg tillbaka och låta barnen göra saker själva, det är ovant för dem, det märks. Men de ser ju också hur deras barn växer av att få testa sig fram.

Att hitta familjer som ville vara med i familje­ scoutingen var inget större problem. Kåren annonserade på Facebook, satte upp affischer på byn och spred ordet till alla de kände. Jennifer berättar att de fått ett jättebra gensvar.

– Jag visste genom jobbet att det fanns många familjer som var intresserade av att vara ute i natu-

ren tillsammans. Samtidigt så hade jag en vän som ville tillbaka till scouting efter att ha varit borta några år och skaffat familj. För henne passade det väldigt bra att köra just familjescouting så att henens barn kunde vara med.

Scouting är anpassningsbart

Barnen som är med i familjescoutingen har varit allt mellan fyra och nio år.

Något som fungerar alldeles utmärkt.

– Det är så bra med scouting, det går att anpassa de flesta aktiviteter så att de passar olika behov och åldrar. Det är precis som med veckoverksamhet, det gäller att känna in gruppen och anpassa aktiviteterna därefter. Som scoutledare är det bra att vara lite uppfinningsrik! I höstas skulle vi till exempel tälja råttor.

Vi visade ett exempel på hur den skulle kunna se ut, men ingen var den andra lik. Men det spelar ju ingen roll hur resultatet blir, bara alla har kul.

Jennifers tips till den som funderar på att starta familjescouting är att göra det enkelt för sig själv.

– Utgå från dina förutsättningar, vad du kan och vill. Våga testa! Tänk: ”JA!” istället för att det kanske inte går. Prata med folk i din närhet, vill du bli ledare med mig?

”Scouting är så tillåtande, alla får vara med och delta utifrån sina egna förutsättningar, vem du än är.”

25

Förbundsnytt

Klimat Vårt samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Med de förändringar som vi ser och som förväntas så ändras förutsättningarna för vårt samhälle.

D

FOTO: TORKEL EDENBORG

et är inte längre en nyhet att vi exempelvis har mer nederbörd, att glaciärerna smälter och att medeltemperaturen höjs. Många av nyheterna om klimatet har vi blivit så vana med att vi inte reflekterar över dem.

De är inte längre nyheter, de är artiklar som fyller ut sidorna i tidningarna. Men vi borde verkligen fundera över de där artiklarna och fundera på vad vår roll i det hela är. Hur kan vi påverka utvecklingen?

Vad vill vi lämna över till våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn? Och hur förbereder vi dem på hur klimatet kommer att bli i framtiden.

En naturlig del när man pratar om scouting är friluftslivet, att vistas ute bland skogar, sjöar, fjäll och att andas frisk luft.

Allt det här påverkas av klimatet och vad vi gör för miljön.

I scoutlagen står det att en scout lär känna och vårda naturen. Naturen och vår miljö är viktig för oss, det vet vi. Därför är klimatfrågan en viktig fråga och vi kan och vi jobbar med den på många olika sätt. Allt ifrån att lära scouter om att källsortera till att ta beslut om att minska engångsartiklar vid våra arrangemang eller att fundera över hur vi reser.

Men vad krävs det då för att göra något?

Jo, det krävs kunskap och engagemang och de båda sakerna kan vi ge till våra scouter.

26

Karin Wester, Förbundsordförande i NSF.

Uppdatering från Förbundsstyrelsen

Nu när vi är i början av ett förbundsmötes år är det mycket som ska göras och processer som ska startas. Det är mycket på gång i förbundet!

Förbundsstyrelsen har påbörjat sitt arbete med att ta fram förslag till FM och arbetet med arbetsplanen för 2020-2021 är igång på allvar.

Under våra möten i början av året har vi även diskuteras medlemsläger i NSF, vad vi har för utmaningar i förbundet och IOGT-NTO:rörelsens insamlingsarbete. NSF har också fått en förfrågan från IOGT International att delta på UN ECOSOC Youth Forum i New York i april, en jättekul förfrågan som gör att vi kan få ett bredare nätverk internationellt.

Under 2018 jobbade vi i FS mycket med att revidera budget och att dra ner kostnader.

Det har resulterat i att vi kommer att ha ett plusresultat för 2018, vilka är väldigt glädjande.

FS genom Karin Wester

Förbundsledningssamling 2019

Under sista helgen i januari samlades förbundsstyrelsen, kommittéer, stiftelser, utskott, revisorer, personal och lägerkommittéer på Tollare folkhögskola i Stockholm för Förbundsledningssamling.

H

elgen började med att deltagarna fick fundera på vad det är som gör NSF unikt och vad det är som gör att vi engagerar oss. Självklart gjordes detta i patruller.

Därefter presenterades förbundets ideella struktur som vi kommer att arbeta utifrån, samt hur arbetsplanen inför förbundsmötet 2019 kommer att tas fram.

Interna möten i de olika arbetsgrupperna hanns även det med. Men även kvälls­ underhållning genom tävlingsleken ”24 nougat” och långa samtal på kvällarna

kombinerat med olika brädspel.

Avslutningsvis genomfördes utbild­ ning inom vårt nya intranät och en föreläsning av Lucas Nilsson från Tankesmedjan Nocturum om personlig nykterhet och alkoholpolitiskt engangemang.

Förbundsstyrelsen vill tacka alla våra ideella som lägger ner tid och engagemang för att kunna driva NSF framåt mot vår vision ”…ett drogfritt och solidariskt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare”.

Studentboende

Är du student i Uppsala eller Stockholm?

Du vet väl om att det finns två helnyktra studentboenden där medlemmar i nykterhetsrörelsen har förtur? Kolla in Arken Nykterhetsvännernas Studenthem i Uppsala eller Studenthemmet Tempus för mer information.

NSF-häng i Stockholm

Vi är många som av en eller annan anledning hamnat eller bor i Stockholmstrakten. Vi tänkte därför ses den 9 maj utanför kansliet på Stora Essingen, för att dricka kaffe, spela kubb och samtala om livet, scouting och NSF. Kom som du är, tillsammans skapar vi en rolig kväll. Vem vet, kanske kan vi hitta på någon kul verksamhet också. Håll utkik för mer information.

Uppdaterat IT-system

Just nu uppdaterar IOGTNTO-rörelsen sina IT-system.

Detta kommer att påverka alla våra medlemmar som har en epost via sobernet.

Mer information om detta skickas ut på epost till berörda användare.

Anpassat ledarskap

Vi fungerar alla olika! Fördjupa din kunskap, dina perspektiv och verktyg kring hur du anpassar ledarskapet till barn och unga med adhd eller autism. I en 2 dagars utbildning byter vi erfarenheter och fyller på våra kunskaper kring hur vi fungerar olika, tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Vårens utbildning sker den 10–12 maj i Uppsala.

Läs mer och anmäl dig på scouternasfolkhogskola.se

Dags för årsmöte

Nu är det dags för alla kårer att vid årsmötet 2019 anta NSF:s normalstadgar för kår!

Lägg in en punkt i föredragningslistan: antagande av NSF:s normalstadgar för kår Kåren har också fått denna information i ett separat kårutskick.

TASS-helg

22–24 mars anordnar utmanarscouterna fyra olika TASS:ar, en TASS är en träff för utmanarscouter. TASS:arna kommer att vara i Åby, Utby, Reftele och Östersund.

Kolla in utmanarscouternas facebooksida för mer information.

Var med och gör förbundsläger 2020!

Klartänkt i webshopen

Äntligen finns Klartänkt att beställa! Varje kår har fått ett exemplar var på posten, önskar man komplettera med flera uppsättningar går det bra att beställa från webshopen, du hittar dem på nsf.scout.se/ webshop.

Vi letar nu efter namn på personer som är intresserade av att sitta i lägerkommittén, LÄKO, för vårt förbundsläger 2020. Ett fantastiskt kul sätt att lära känna nya människor och skapa härliga minnen för både sig själv och andra!

Föreslå dig själv eller ge oss förslag på personer till kommittén! Skicka ett mail till caroline.ringner@nsf.scout.se.

Sommarfunktionär på Ransberg Nu är det dags att anmäla sitt intresse för att vara sommarfunktionär på Ransberg sommarsäsongen 2019!

Förutom lägerverksamhet på ängarna sker i sommar även dagkollo, läger med inomhusboende, vandrarhem mm. Detta gör att vi såklart behöver funktionärer som vill hjälpa oss med allt från lägerservice, program, kök, reception samt hålla rent och snyggt på vår anläggning.

Tipsa gärna alla som är minst 16 år gamla om att spana in möjligheten att vara funktionär hos oss!

Mat och boende i flerbäddsrum ingår och du har ledigt ca 1 dag i veckan. För den som stannar i minst 3 veckor får man 1000 kr/ vecka i ersättning. På ransberg.com kan du läsa mer och skicka in din ansökan. Sista ansökningsdag 1 april.

Solvarg 3–11 juli

Har du varit äventyrarscout i ett år och är sugen på att lära dig mer om ledarskap? Då är Leda Patrull Solvarg något för dig!

Under åtta dagar kommer du att träna på att leda dig själv och dina jämnåriga kamrater i en patrull. Du får möjlighet att utvecklas som ledare och får många idéer för hur du kan leda din patrull hemma.

Dessutom blir det såklart vanligt lägerliv med skratt, lägerbål, matlagning och hajk.

Läs mer på nsf.scout.se/solvarg

Läs mer scoutnyheter på www.nsf.scout.se 27

Förbundsnytt

Behöver ni en ny ledare?

Fundera på ”vem” det är ni söker.

Vilka kompetenser och erfaren­ heter behöver personen ha? Hur ska personen komplettera ert ledar­ team? Vet ni någon som har de egenskaperna? Toppen! Ställ frågan!

Fastna inte vid att ni inte vet om personen är nykterist eller inte har tid. Låt personen avgöra det själv!

Men se till att ställ frågan personligt.

Varför vill ni att just den här personen ska bli ledare hos er? Det är roligare att tacka ja om frågan ställs just personligt. Lycka till!

Maria Hellzenius Biträdande generalsekreterare

Webshopen Kolla in vår webbshop och fyll på med NSF-prylar.

I webshopen hittar du vatten­flaskor, buffar, rekryterings­broschyrer och annat smått och gott som du och kåren kan behöva.

Du hittar webshopen på www.nsf.scout.se/webshop

Nytt år i eBas Medlemmar 2019 2019 är öppet i eBas och det är dags att för våra medlemmar att bekräfta sitt medlemskap.

Enklast är att skicka ut en länk till föregående års medlemmar till onlineregistreringen. Då bekräftar de sitt medlemskap med en knapptryckning och har samtidigt möjlighet att ändra eller lägga till uppgifter som till exempel adress, e-post och mobilnummer.

På samma sida kan kåren aktivera informa­ tion om hur medlemsavgiften betalas samt, om kåren har swish, även lägga till det.

SMS avisering Kåren kan också välja att aktivera SMS-verifiering och då kan medlemmen välja att istället för e-post få ett SMS för att bekräfta sitt medlemskap.

Excelregistrering Det finns andra sätt att fylla på medlemslistan, till exempel genom att fylla i en excel-mall och ladda upp, men det kräver mer jobb av medlemsregistreraren.

Det går också att manuellt flytta över medlemmarna från föregående år, du hittar den funktionen under Medlemslistan.

Registrera rätt avdelningar och kolla över utbildning När medlemmarna börjar trilla på plats är det dags att fylla i vilka avdelningar som ledarna är aktiva på.

Det kan också vara bra att kolla över om det är dags för någon ledare att gå Trygga möten igen. Du hittar information om utbildningar i medlemsprofilen.

För mer instruktioner och tips i eBas, besök www.nsf.scout.se/ebas.

Scoutgalan Vi kan med glädje meddela att just du som är utmanarscout är välkommen till Scoutgalan 2019 i Växjö. Det kommer bli ett helt magiskt arrangemang, med spännande upplevelser och äventyr.

Vi hoppas att du godtar inbjudan och infinner dig på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom, i Växjö den 12 – 14 april 2019.

Läs mer på nsf.scout.se/scoutgalan-2019

28

Instagram-stafetten

Vi behöver er hjälp! Vi tycker det är kul när våra kårer och patruller hjälper till och fyller vårt instagramkonto med innehåll. Ska ni iväg på hajk, läger eller bara vill låna kontot några dagar för veckoverksamheten? Ingenting är för litet och ingenting är för stort! Är ni intresserade? Hör av er till towe.bengtsson@nsf. scout.se så skickar hon lösenord och förhållningsregler.

Världens Barn

Efter sommaren är det äntligen dags för den stora Världens Barninsamligen igen.

Samla patrullen, avdelning eller kåren och hjälp till att samla pengar för världens alla barn. På nsf.scout.se/varldensbarn kan du få tips om insamlingen eller hitta aktiviteter till scoutmötet.

Nyhetsbrev

Vill du få koll på det senaste i NSF? Se till att du prenumererar på NSF:s nyhetsbrev, det gör du på nsf.scout.se/nyhetsbrev

Ledarrekrytering i sociala medier

Nu satsar vi stort på ledar­ rekrytering! Under mars kommer vi att göra en större satsning på att marknadsföra NSF på sociala medier. Vårt fokus är att bli fler ledare.

Kampanjen kommer att pågå under en till två veckor, där vi marknadsför inlägg på främst Facebook och Instagram på de orter där vi har verksamhet.

Målet med kampanjen är att öka kunskapen om att vi finns och den fina verksamhet vi bedriver. Men framförallt, att det är kul och givande att vara scoutledare. Hjälp gärna till att sprida våra inlägg!

Europeen jamboree 2020 i Polen

2005 arrangerades den senaste europeiska jamboreen och 2020 är det dags igen. Den här gången är det Polens tur att bjuda in och självklart kommer svenska scouter att kunna delta. Alla scouter har potential att förändra sam­hället. För att du ska upp­täcka din kraft, när vi till­ sam­mans verkar för att uppnå de globala målen för hållbar utveck­ling, är jamboreens tema ACT (engelska för agera). Arbetet med jamboreen är i startgroparna men mer informa­tion kommer att dyka upp på scoutservice.se och ej2020.org under våren.

Sommarens läger – vi vill räkna

Sommarens läger börjar så sakteliga närma sig. Redan nu kanske ni vet vilket eller vilka läger kåren eller du ska åka på.

Scouting Spirit skulle gärna vilja veta vilka för att kunna planera sommaren! Skicka iväg ett mail till towe.bengtsson@ nsf.scout.se och berätta vilket läger och när det är! Tack!

Välkomna till förbundsmöte 2019 i Älmhult!

I höst välkomnar KronobergBlekinge scoutdistrikt er till förbundsmöte i de småländska skogarna! Anmälan öppnar under våren men ni kan redan nu hålla utskick efter information och uppdateringar via hemsidan och vår Facebook sidaa! fb.me/forbundsmote2019 www.nsf.scout.se/fm2019

Bli kursledare till Ordförande­ programmet 2019/2020 Snart avslutas pilotomgången av Scouternas folkhögskolas nya utbildning Leda Lokalt/Ordförandeprogrammet som finansieras av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap.

Vill du vara med och leda utbildningen nästa omgång?

Sök till kursledare på länken nedan!

Ordförandeprogrammet är en utbildning för unga ledare i civilsamhället. Deltagarna är ordföranden eller har en ambition att vilja bli ordförande. Kommande utbildning startar i september och pågår till maj, med tre kurshelger under året. www.scouterna.se/om-scouterna/jobba-med-oss/l ediga-ideella-uppdrag/

Scoutforum 2019

Scoutforum 2019 arrangeras utanför Flen på ängarna runt Gilwellstugan och Brittmäss den 13–15 septe­mber. Det blir en energi­f ylld helg med kära ny- och återseenden, nya kunskaper och engagemang för att driva vår rörelse framåt.

Det blir också en helg där vi lyfter Scouthjältar (som till skill­nad från förtjänstmärken tilldelas team) som tilldelas förebilder, inspiratörer och scoutvardagshjältar. Mer informa­tion om Scoutforum kommer upp på Scoutservice till våren.

Kungshol 70 år!

I år är det 70 år sedan Kungshol började användas som kurs- och lägergård i vår regi. Det tänkte vi fira!

I samband med det årliga midsommarfirandet på Kungshol kommer vi att på midsommardagen, lördagen den 22 juni, ha ett ordentligt 70-års kalas med mat och roliga aktiviteter!

Just nu är tävlingen igång för att namnge det nybyggda härbret. Har du ett namnförslag? Skicka in det till kungshol@nsf.scout.se. Vinnaren avslöjas under firandet och vinsten är en övernattning på Kungshol.

Bjud in alla du tror vill komma, gamla och nya vänner till Kungshol.

Håll utkik för mer info på nsf.scout.se/kungshol-70-arsjubileum

29

Förbundsnytt

Nya intressemärken

Jubileum!

Nästa år är det 50 år sedan Nykterhetsrörelsens Scoutförbund bildades genom ihopslagningen av NTO:s scoutförbund och IOGT:s scoutförbund.

Nykter scouting samlades under en flagg och ett märke, vilket vi givetvis ska fira!

För att kunna fira ordentligt behöver vi såklart en jubileumspatrull, och vi söker just nu patrullmedlemmar både med hjälp av fotogenlykta och flugan Internet. Är DU intresserad av att var med och planera jubileumsåret? Skicka ett mail till erik.hansen@nsf.scout.se.

Vad vill du utveckla för kunskaper och intressen?

Känna dig tryggare i mörkret? Lära dig mer om väderförhållanden? Träna på grunderna i paddling? Undersöka livet under vattenytan? Eller få förståelse för vattnets betydelse för människan?

Scouternas programgrupp tagit fram fem sprillans nya intressemärken: Mörker, Väder, Paddling, Vatten och Under ytan.

Märkena finns att beställa

i Scoutshopen, men beskrivningar av märkena finns redan nu på Leda scouting-sidorna.

Läs mer om de nya intresse­ märkena på scout.se

Medlemssiffror 2018

Året är slut och vi kan nu fastställa att vi hade 4107 medlemmar 2018. Det är en minskning med 363 medlemmar från 2017. Det finns flera faktorer som spelat in som ni kan läsa om nedan.

Men vi har också orsak att fira – under året har vi rekryterat 51 nya scoutledare!.

Färre medlemmar Under 2018 kan vi konstatera att vi minskade i antal medlemmar. Det är en minskning som beror på ett flertal faktorer. Bland annat kan vi konstatera att vi genom vårt nya medlemsregister eBas har mer faktiska siffror. I och med att medlemmarna förnyar sitt medlemskap varje år betyder det att vårt register är mer uppdaterat än tidigare.

Men medlemstappet beror inte enbart på ett uppstädat register. Det kan också bero på att vi i och med strategin som avslutades vid 2017 hade fokus på kårens interna utveckling och därför inte rekryterat lika

30

mycket under den perioden.

Under 2018 är det också många kårer som avstått från att rekrytera.

Kårer som växer Men självklart finns det också goda nyheter! Vi har flera scoutkårer som ökat i medlems­antal under året, bland annat Örebro, Skattkärr, Stora Levene, Mölnlycke, Flen, Nacka-Boo och Månen.

51 nya scoutledare Men det bästa av allt, under 2018 har 51 personer har valt att bli scoutledare eller hittat tillbaka till sitt ledarskap i NSF. Värt att fira!

Klimat­ ångest och miljöhopp

Beställ rekryteringsbroshyrer Ska ni ut och rekrytera, du vet väl att det finns rekryteringsbroshyrer att beställa i webshopen på nsf.scout.se/webshop

Alltid redo.

Alltid nykter.

Alltid mig själv.

Valutuskottet har börjat jobba

Med mindre än ett år kvar till förbunds­ mötet i Älmhult har valutskottet påbörjat sitt arbete. Vill du skicka glada tillrop eller tips når du dem på valutskott@nsf.scout.se.

Sök från våra fonder

Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds Minnesfond samt Stiftelsen Dan Winthers fond har sista ansökningsdatum den 28 februari.

Från dessa fonder kan du som är under 25 år söka medel för till exempel fortbildning, resor och läger. Läs mer på nsf.scout.se/ fonder-och-bidrag.

Boka en Tillsammans-workshop

Vill ni i kåren eller på distriktet få tips och metoder för att göra er scouting mer tillgänglig för alla? Då kan ni boka in en Tillsammans-workshop! Läs mer på nsf.scout.se/tillsammans.

På gång Mars

2–3 Utbildning för utbilare 22–24 TASS–helg

April

12–14 Scoutgalan 13–14 Utbildning för utbildare

29 Manusstopp Scouting Spirit

Maj

3–5 Vårfest Ransberg 10–12 Arbetshelg Kungshol 11–12 Anpassat Ledarskap

IOGT-NTO-rörelsens kongresser 2019

Sista veckan i juni är det dags för IOGTNTO-rörelsens kongresser i Örnsköldsvik, mötesplatsen för alla som är intresserade av att diskutera viktiga framtidsfrågor och utbyta erfarenheter med andra medlemmar i rörelsen.

Sök resebidrag för internationellt arrangemang

Du som är medlem i NSF och ska delta på World Scout Jamboree i Nordamerika, eller Explorer Belt, har rätt att få resebidrag. Du hittar mer info på nsf.scout.se/fonder-och-bidrag.

Resebidrag är 1500kr för Europa och 2000kr för övriga världen. Kansliet stämmer av ansökan gentemot arrangörerna. Samordna gärna ansökan om ni är flera från kåren som deltar.

Juni

21–23 Midsommarfirande Kungshol

22 Kungshol 70 år!

26–30 IOGT-NTO-rörelsens kongresser

Juli

3–9 Solvarg 6–13 Sommarfjäll 29–4/8 Leda för en hållbar värld

Augusti

4–9 Aurora 26 Manusstopp Scouting Spirit

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

Jag har den senaste tiden känt en allt mer tryckande känsla över att jag och vi tillsammans måste göra något drastiskt för att rädda vår planet.

Jag kan inte längre blunda och hoppas på någon annan när jag tänker på den värld som vi efterlämnar till mina barn och eventuella barnbarn. Magontet av oro för miljön och klimatet har sakta krupit sig på de senaste åren, men det är framförallt 2018 som gjort något med mig.

Den supervarma och torra sommaren, naturkatastrofer och svält, larmrapporter från forskare och berättelser om barn och unga som kämpar för att få vuxenvärlden att förstå och bli bättre. Allt det tillsammans har fått mig att faktisk ta tag i mitt eget miljöavtryck, och inte längre vänta in politiska beslut. Jag har fått med mig familjen på att äta mer vegetariskt, ta tåget ner till Europa på sommarsemester och sakta men säkert jobbar vi oss bort från plast och oekologiska varor. Jag blir helt enkelt mer och mer som min mormor, och jag älskar det.

Jag vet att min individuella förändring inte gör en betydande skilland på det stora hela. Men, jag tror att om fler och fler tänker och förändrar kommer vi tillsammans, kollektivt, styra samhället att bli mer hållbart. Genom aktiva handlingar och konsumentmakt tillsammans med politiska aktioner kan vi förändra världen.

Det är jag övertygad om.

Jag känner, mitt i all förfäran och orolig­ het, hopp. Hopp om en bättre värld. Hopp om en värld där vuxna blir bättre på att lyssna på barn och unga. Hopp om att dagens ungdom faktiskt kommer för att rädda oss.

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Sommar i fjällen… ljusa nätter, milsvida vyer, fantastiska färger och kristallklara bäckar med friskt dricksvatten, snart är det dags!

Välkommen till utmanarscoutlägret Aurora 2019! www.nsf.scout.se/aurora