Scouting Spirit 2017 1

Nr. 1 mars 2017

Tro & livsåskådning

Hur förhåller sig scouter till religion och tro? Agenda 2030 ska förändra världen Scoutäventyr i Rwanda – så gick Umugenzi En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

V i n Rj eetdta k t ö r e n

har ordet Foto : xxx

Innehåll 4/

SCOUTER = TROENDE?

På många håll i världen är religiös tro mer eller mindre ett krav

6/LEDA INSIDAN

Att vara redo för livet – vad innebär det?

8/EN SCOUTANDE PRÄST

Gunilla Lindén om sin tro och varför scouting är den bästa integrationen

10/VÄRLDSRELIGIONERNA – INGENTING VÄRLDSLIGT

Världens fem största religioner

12/DAGENS UNGA

Färska forskningsresultat visar vilka unga nykterister är

14/17 MÅL SOM SKA FÖRÄNDRA VÄRLDEN

Vad Agenda 2030 egentligen är

18/VADÅ TRO?

Vem bestämmer vad du tror på

Spirituell start!

D

et är väldigt spännande att du håller i den här tidningen just nu. Det kanske inte är spännande för dig – du har säkert hållit i den en massa gånger – men det är spännande för mig. Jag vikarierar nämligen som redaktör under det här året och det här mitt allra första nummer av Scouting Spirit! Det finns något extra fint i att just det här numret har tema tro. Jag inbillar mig nämligen att det är lättare att känna tro och tillförsikt såhär i början av året. Även om tro såklart innebär olika saker för olika personer, så ligger känslan närmare tillhands just nu. Efter månader av mörker och kyla börjar vi märka hur ljuset verkligen återvänder. Vi vet att värmen är alldeles runt knuten. Att tro är ofta att vara andlig. För mig betyder det känslan av att tillhöra en större gemenskap, att jag är en liten del i en stor helhet. Jag känner mig andlig när jag är ute i naturen, men vad är det jag faktiskt känner av? Är det naturen i sig, universum, en gud? Det spelar inte så stor roll. Men det är en fin känsla som jag mår bra av. Min tro på framtiden har på sistone känts enklare och mer given än någonsin tidigare. Det har varit omtumlande att kastas in i det här nya jobbet, men bara i positiv bemärkelse. Jag får ta del av så mycket intressant och hoppingivande. Till exempel har jag fått djupdyka i Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål som kan du läsa mer om på sida 14. Garanterat hoppingivande läsning! Dessutom har jag fått tro en hel del på min egen förmåga. Och när jag nu håller den här tidningen i näven känner jag att jag gjorde helt rätt i det. Sofia Abrahamsson

2

22/UMUGENZI BETYDER KOMPIS Ett nio dagar långt svensk-burundiskt utbyte

24/IDÉKURS 2017

Snöigt med värmande sällskap under årets idékurs

26/PERSONLIGT Jack Ottosson, UScK

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97  Stockholm tel :

08-672 60 86 Fax: 08-672 60 84

e - post :

sofia.abrahamsson@nsf.scout.se redaktör :

Sofia Abrahamsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

Torkel Edenborg

Torkel Edenborg

2017: Nr 2: manusstopp 19 april ute 19 maj.

utgivningsplan

nyhetsbrev och kår p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Sofia Abrahamsson, 0709-28 60 86 eller e-post sofia.abrahamsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 341

388

TR

YCKSAK

TRO

På något sätt är den närvarande i alla människors liv. Ändå är det svårt att förklara vad den egentligen är för något. Det här mystiska fenomenet tro, som både är ett substantiv och ett verb på samma gång.

Foto : Torkel Edenborg

Många människor har en religiös tro, och ännu fler människor tycker att begreppet tro är någonting religiöst. Men man behöver inte praktisera en religion för att ha en tro. Att tro är att visualisera, att drömma, att se framåt. Det är någonting universellt och någonting väldigt viktigt. En tro fungerar ofta som en kompassnål som visar oss vägen. Kanske når vi inte hela vägen fram till målet, men vi vet åtminstone att vi går i rätt riktning. Och kanske får vi med oss några på vägen som tycker som vi – och kanske når någon av oss fram. Tror du på att ha en tro?

Tro

Stämningen under ett lägerbål kan kanske upplevas som andlighet.

SCOUTER = TROENDE?

För många NSF-scouter hör religion och scouting inte ihop. På andra håll är tro i verksamheten lika givet som eld på lägerbål. Amerikanska scouter blir till och med uteslutna om de inte tror på Gud – det är precis vad som hände Margaret Downey, 66.

I

början på 90-talet var Margaret Downeys son sju år gammal. Han var scout och Margaret hjälpte till som ledare ibland. Det var trivsamt och ingen ställde några frågor om deras tro. Men när de flyttade till en ny ort och bytte scoutgrupp blev det annorlunda. – Ledaren där krävde att få veta ifall vi var ateister. När vi sa ja, fick vi två veckor på oss att ”hitta tron”, säger Margaret. Det blev inte mycket av den scoutgruppen och familjen flyttade ändå igen på grund av jobb. På nytt testade de en grupp i Boy Scouts of America (BSA). Där fick de också reda på att ”ingen kan vara en god medborgare om personen inte tror på Gud”. – Jag trodde att den första scoutgruppen var vilseledd på något sätt, men det visade sig att hela BSA krävde tro, säger Margaret Downey. Hon bestämde sig för att ta BSA till rättegång. För några år sedan stod det i den svenska scoutlagen att ”en scout visar vördnad för Gud och hans ord”. Idag är den meningen struken och omformulerad till ”En scout söker sin tro och respekterar andras”. Det finns scoutgrupper som är knutna till religioner även i Sverige, men grunden är att organisationen är religiöst obunden. Tillsammans med Finland är Sverige ett av de länder med minst krav på religiös tro inom scouterna.

4

Text: Emelie Svensson Foto: Torkel Edenborg

– Det enda svaret på varför ateister utesluts, som jag fått i 25 år, är att en person inte kan vara moralisk utan tro på Gud. Det antagandet tycker jag är absurt, säger Margaret Downey.

Det tog nio år för hennes stämningsansökan att gå genom systemet. Samtidigt stämde en annan person BSA då han uteslutits på grund av homosexualitet. Domaren slog fast att BSA var en privat organisation och därför själva fick bestämma sina kriterier för vilka som får vara medlemmar. Än idag exkluderar BSA ateister och icketroende. Margaret Downey är sedan 25 år en aktiv röst och aktivist för ateister i USA. Men hon tror inte på förändring i BSA de närmsta åren. – Vi bor i ett väldigt kristet land där många högt uppsatta ledare är troende och älskar BSA. Men jag anser att religion inte bör vara så viktigt i en ungdomsorganisation. Jag upplever att medlemmar inte ens vågar säga att de tvivlar på Guds existens, vilket är sorgligt. Scouting bör inte exkludera någon. Margaret Downey.

RELIGION I SCOUTVÄRLDEN Jared Bryar, 31, Australien:

Winn Thant Thant, 19, Burma:

Julius Valickas, 32, Litauen:

1. Religion är inte en stor del här utifrån mina upplevelser. Scouting i Australien har stor mångfald, vi har många människor från olika bakgrunder. 2. Inte alls. 3. Även om vi inte fokuserar på religion i scouting, så har vi något som kallas ”Scouts own”. Under de stunderna kan vi göra vad som helst, det kan vara spirituellt, men det måste inte vara det. Vi kan fokusera på reflektion och eftertanke. Tro borde dock kännas vid och respekteras i scouterna, särskilt vad gäller olika typer av dieter, eller om någon måste ha tid för att be.

1. Nej, för i vårt land finns så många religioner representerade och vi har religionsfrihet. Så jag tror inte det skulle vara möjligt. 2. Det är inte så viktigt för mig. 3. Nej, scoutingen borde vara åtskild från religionen. Vi gör så mycket annat och tro borde inte spela så stor roll i scoutsammanhang. Alla har dock rätt att tro på vad de vill.

1. Främst är vi kristna katoliker. Det finns några mindre religiösa grupper men jag är inte säker på om det finns några särskilda förbund eller grupper för dem. 2. Jag kan tänka mig religion i scouterna, men det beror mycket på ledarna. Om ledarna inte är religiösa så är inte vi i gruppen det heller. Så är det i vårt distrikt. Vi har inte ens mässa på våra läger, men det brukade vara så för 20 år sedan. Södra delarna av Litauen är mer religiösa och har det som en viktig del av deras scoutprogram. 3. Jag tycker inte heller att religion borde vara obligatoriskt. Jag vet inte om scouting i Litauen är så religiös. Det finns delar av söndagsaktiviteter under läger som är religiösa, men de är inte obligatoriska.

Rick Visser, 30, Nederländerna: 1. Officiellt har religion ingen del i nederländsk scouting. Sedan 1973 har alla organisationer som brukade existera (inkluderat religiösa grupper) blivit en enda stor organisation. Det finns dock en del grupper där religion är en del av deras verksamhet. Ibland skapar det viss problematik när man organiserar regions- och nationella möten då vissa exempelvis inte har aktiviteter på söndagar. 2. För mig är det inte viktigt. 3. Jag anser att scouting ska vara öppet för alla oavsett kön, bakgrund, religion och sexuell läggning. Därför är det min personliga åsikt att det åtminstone alltid ska finnas en sekulär* scoutrörelse där alla är välkomna. Jag har inte några problem med om det finns interreligiösa scoutrörelser som samexisterar med det. Det finns på många håll i Europa. * Sekulär betyder att man är neutral i frågor som rör religion.

1. Är religion en del av scoutingen i ditt land? 2. Är det en viktig del för dig? 3. Borde religion vara en del av scouting? Gustavo Hinojos, 32, Mexiko: 1. Religion är ett av scoutings huvudvärden i Mexiko. Landet är huvudsakligen katolskt, så tro återfinns i allt vi gör. Även i scouting. 2. Ja, det är viktigt, det är en del av mina värderingar. 3. Tro och spirituell utbildning är en del av ens värdegrund. Unga och vuxna bör ha det i sitt liv, oavsett namnet på ens gud. Den viktigaste lärdomen i varje religion är att vara en god människa, mot din familj, vänner och alla andra.

Eirik Ulltang Birkeland, 25, Norge: 1. I Norges speiderförbund nämns kristendomen i lagstiftning och värdegrund. Men förra året tog vi ett första beslut mot en religionsneutral lagstiftning där vi lägger vikt på andlighet istället. Detta ses igenom om två år igen för att det ska kunna bli slutgiltigt antaget. I praktiken varierar det nog från en grupp till en annan om de har religiöst innehåll. 2. Religion i scouting har nog aldrig varit viktigt för mig, men jag tycker att livsfrågor är något viktigt. Vi bör ta oss tid att tala om sådant, till exempel runt en lägereld. 3. Jag tycker att vi borde vara öppna för alla, oavsett tro. Det blir fel att sitta i ett sekulärt världshörn och säga till resten av världen att de bör ha sekulär scouting. Mångfald är bra!

5

Tro

Foto : Torkel Edenborg

LEDA INSIDAN

Vårt uppdrag är att genom drogfria förebilder och scouting göra unga redo för livet. Men vad är egentligen att vara redo för livet, mer än att tro på sig själv? Text: Caroline Spångberg Foto: Alexander Ehn

”Att vara redo för livet är att känna sig mentalt stark. Att kunna stå upp för sina värderingar och att kunna stå emot de värderingar och ideal som man inte tror på eller samtycker med.”

F

örsta helgen i februari gick kursen Leda Insidan av stapeln på Scout Camp Ransberg i Värmland. En kurs med syftet att vidareutveckla ledarnas förmåga att initiera och leda utvecklingen av det vi kallar insidan. Under fredagskvällen fick deltagarna just frågan vad det innebär att göra våra scouter redo för livet. Många kloka och tänkvärda åsikter och idéer kom fram. Alexander Ehn, en av kursledarna, sammanfattar kursdeltagarnas svar såhär: ”Att vara redo för livet är att känna sig mentalt stark. Att kunna stå upp för sina värderingar och att kunna stå emot de värderingar och ideal som man inte tror på eller samtycker med.” Något som genomsyrade diskussionerna under helgen var att vi pratade mycket om hur vi kan motivera andra att ta sig från en tanke, att de tycker något är bra och att de vill, till att de faktiskt skapar en handling av den, fortsätter han. Egna argument. Alexander tror på att man behöver känna i magen när det är något som man verkligen brinner för. Att till exempel vara vegetarian, nykterist eller att ha en religiös tro kan ibland kräva att man behöver stå upp för det man tror på. Man kan få generella argument och andras åsikter att föra vidare, men det är först när man hittar sina egna argument och verkligen tror på dem, som man känner sig stark och trygg i sin åsikt, menar Alexander. Just den typen av stöttning i att hitta sina egna argument och att bli stark i det man brinner för, ser han gärna mer av ute i kårerna. Medvetenhet. Vilka begär har vi? Kan vi välja att styra våra impulser? Vad betyder egentligen fri vilja? Har vi fri vilja? Helgen hade flera inslag som alla var kopplade till insidan på olika sätt. Christer Svennerlind, doktor i filosofi, höll ett pass om medvetenhet, om medvetna val och om den fria viljan. Det blev ett pass där deltagarna fick reflektera kring vad som styr dem och över de val vi gör i livet.

Det är inte meningen att vi ska vara terapeuter eller komma med lösningar på alla problem som scouterna kan tänkas lyfta. Utan det viktigaste ni som ledare kan göra är att finnas där. Johanna menar på att det svåra som berättas inte alltid är så allvarligt som det först låter, så försök vara lugna, stabila och trygga i er själva och bara lyssna. Att lyssna kan ibland vara tillräckligt för att någon ska må bättre. Men om det finns skäl att tro att personen behöver mer hjälp, så kan man alltid höra av sig och göra en orosanmälan till socialtjänsten så tar de vidare ärendet. Att göra en orosanmälan är inte samma sak som att anmälan familjen, utan just att visa din oro för det barnet. Jag vill gärna skicka med att det inte är så läskigt att göra en sådan anmälan som många kanske tror. I yrkeslivet arbetar Johanna inom socialtjänsten och som bonus fick de deltagarna under kursen en liten dragning om hur det går till när en orosanmälan är gjord. Insidan. Likt kontrollpanelen i huvudet på Jenny i filmen Insidan ut, så spelar känslor stor roll under människas utveckling från barn till vuxen. Fredrik Torberger, som varit med och skapat kursen, menar att om vi tror att unga behöver stöd i sin inre utveckling för att bli redo för livet så behöver vi som organisation bli bättre på det. I dag erbjuder vi scouterna stöd i den mån deras ledares personliga erfarenhet sträcker sig. Genom att utbilda våra ledare mer i det som vi kallar insidan så kan vi erbjuda ett bredare stöd. Trots att scouting är så mycket; det är roliga aktiviteter, ledarskap och utveckling, så tror Fredrik på att den existentiella biten behövs för att lyfta den personliga utvecklingen till ytterligare en nivå. Kan vi erbjuda en plats för djupare samtal som är bortom de religiösa rummen, så hjälper vi inte bara barnen. Vi kan förmodligen också attrahera en ny grupp människor till att anta ett ledarskap hos oss, menar han. Delmål Insidan. Leda insidan var ett målprojekt under delmålet Insidan i Strategin som antogs på förbundsmötet 2013. Den här gången testade vi att göra det med kursen Leda insidan, berättar Fredrik, nästa gång kanske vi provar något annat sätt att få in dessa existentiella frågor i vår verksamhet. För det behövs, det är han övertygad om.

Förstå andra. Att ha en medvetenhet och förståelse för sig själv, och varför man är som man är, gör det också lättare att förstå andra, menar Johanna Jämtvall som föreläste om hur våra erfarenheter, anknytningar och förutsättningar påverkar oss. Flera deltagare upplevde att föräldrarna till scouterna ibland känns som ett problem. Att möta föräldrar som är besvärliga eller som inte kan kommunicera sina barns behov kan vara utmattande. Så vi pratade en del om hur man gör för att orka. Och att det ibland räcker med att visa lite förståelse och ha tålamod med dessa föräldrar, för att en förändring ska ske. Trygg i sig själv. Hur man kan hantera när någon annan berättar om något svårt, utan att själv dras med, var en annan sak som togs upp.

7

Tro

Namn: Gunilla Lindén Ålder: 47 Gör: Präst i Högalidskyrkan

EN SCOUTANDE PRÄST Vad är mervärdet med att ha kristen tro, och vad innebär det egentligen? Gunilla Lindén, präst och scout, har formulerat sina svar på de frågorna. Dessutom berättar hon om mervärdet av att kombinera scouting och konfirmation.

Text & foto: Sofia Abrahamsson

G

unilla har höjt upp sitt skrivbord så att hon kan stå framför datorn och jobba. Det är eftermiddag och hon förbereder sig inför kvällens gudstjänst, som tar sin utgångspunkt i Selma Lagerlöfs ”Jerusalem”. Vi börjar med att tala om vad som utmärker och skiljer en religiös teistisk tro från en mer allmän tro på värderingar som exempelvis medmänsklighet och solidaritet. – Nu funderar jag högt, och jag tänker såhär: Alla människor är medvetna om att det finns kärlek och att den är någonting abstrakt. Man tror på kärlek, men kärleken i sig är inte en egen kropp. Kärlek uppstår i mötet med andra människor och den kan se väldigt olika ut. Den är inte ett eget vara – men det är däremot Gud. Som teistiskt troende räknar man med att Gud är ett eget väsen. Den religiösa tron räknar med att det finns en verklighet som överskrider individens egen uppfattning. Gud är inte någonting som bara känns, utan något som faktiskt finns.

8

Gunilla menar alltså att man kan ha samma uppfattning och inställning till livet som ateist som religiöst och teistiskt troende. Vad är då egentligen mervärdet i att söka en religiös tro? – Att vara troende har, på ett sätt, inget mervärde i sig. Men för mig har det ett mervärde. Tron gör att jag kan sätta in mitt liv och andras liv i en större berättelse, som ger livet mening och där vi får vara subjekt. Bibelns berättelser sätter in våra liv i ett sammanhang och berättelserna förmår att tolka våra liv. Och min uppgift som präst är att göra att fler människor förmår tolka sina liv på det här sättet.

Är det så att en religiös tro framför allt uppkommer och konstrueras ur rädslan för döden? – Nej. Människor som är religiöst troende är mer rädda för döden än icke-troende, det finns det siffror på som Aftonbladet tog fram för några år sedan. Frågan är vad som är hönan och vad är ägget. Om man är uppvuxen i en viss typ av religiös miljö, där tanken om att man

Glada deltagare på Gålölägret 2016.

måste sköta sig för att det inte ska gå illa, kanske man är mer rädd. Jag bara gissar. Jag tror i alla fall inte att evigheten är något vi förtjänar. Berättelsen om hur Gud kommer oss till mötes som det mest värnlösa – ett litet barn – berättar att vi måste vara oändligt rädda om varandra. Jag tror på en gud som utlämnar sig och går med oss. Jag skulle inte våga tro på en domedagsgud. Du har arbetat mycket med Funkiskyrkan och Gålölägret, ett konfirmationsläger för unga som har någon normbrytande funktionsvariation. Vilka är välkomna? – Typ alla! Alla som vi kan ta emot utefter våra kompetenser. Man är välkommen oberoende av funktionsuppsättning. Det spelar ingen roll om man har en diagnos eller inte. Man är välkommen att delta oavsett hur ens vardagsliv ser ut. Det spelar ingen roll hur ditt liv ser ut hemma. Här kan du möta andra människor som är intresserade av samma saker som du, eller som vill utforska livet på samma sätt som du. – Under tre veckor av ens liv får man möjlighet att, tillsammans med andra i sin egen ålder och med andra vuxna, fundera över livsfrågor och pröva att leva tillsammans under nya omständigheter. Det är oerhört utvecklande för en själv. Det blir som ett andra hem för många. Många uppger att de känner sig sedda och förstådda men också att de känner att de bidrar med mycket i sig själva. På Gålölägret varvas diskussioner och samtal om olika existentiella frågor med scoutingaktiviteter. Varje dag har ett tema som genomsyrar samtalsämnena och aktiviteterna. Bland annat så paddlar och hajkar deltagarna, de bygger vindskydd, lär sig laga mat ute på stormkök och hantera kniv och yxa. Gunilla berättar att hon upplever scouting vara den bästa formen av integration.

– Det har alla ingredienser. Att arbeta i patrull gör att alla får utrymme. Vi jobbar efter principen att alla deltagare ska kunna vara med på allt, om någon inte klarar en viss aktivitet så gör ingen den. Kartan är aldrig viktigare än verkligheten. Stämmer kartan och verkligheten inte överens så ändrar vi helt enkelt på kartan.

Gunilla Lindén.

Gunilla menar att grundidén med den kristna tron är att vi inte behöver prestera någonting alls för att vara välkomna. Det tydligaste exemplet på det är när man döper ett litet barn. Vid ett dop är man ofta bara några månader gammal och har såklart inte kunnat prestera någonting alls, men ändå är man välkommen. Det finns nämligen ingenting att förtjäna, man är välkommen oavsett. – På det sättet är kristendomen en radikal gemenskap. Alla är välkomna. Oavsett könstillhörighet, etnicitet, funktionsuppsättningar och så vidare. Det blir tydligt när vi arbetar med scouting. Vi arbetar med människors förmågor och det vi kan, vi arbetar inte med sådant som stänger ute eller särskiljer oss. Det kittar människor samman, men det handlar också om andra saker. Det handlar om respekt för skapelsen, respekt för varandra och att möjliggöra ett gemensamt ansvarstagande. Världen blir en bättre plats om vi tror på vår förmåga och det scouting gör är att öka förmåga.

9

Tro

VÄRLDSRELIGIONERNA ÄR INGENTING VÄRLDSLIGT

De fem världsreligionerna samlar mer än hälften av världens befolkning – åtminstone på pappret. Men vad kännetecknar dem och är de verkligen så olika varandra? Ja, vad kännetecknar egentligen en religion över huvud taget?

N

är en trosföreställning delas av tillräckligt många kan man enkelt uttryckt säga att det är en religion. Vi i Norden talar ibland om världsreligionerna, och syftar då till de fem största religionerna i världen. Det råder generellt en enighet kring vilka dessa religioner är, men vad ordet ”religion” i sig innebär är svårare att definiera. Det som kännetecknar en religion sägs exempelvis vara att den har en tydlig livsfilosofi och en världsbild, men även att den präglas av vissa ritualer. Det är bland annat därför ateism inte kallas för religion.

10

Text: Sofia Abrahamsson

De fem största religionerna här i världen, de vi i Norden kallar för världsreligionerna, samlar ungefär 5,5 miljarder av världens cirka 7 miljarder människor. Det säger såklart ingenting om hur många av dessa människor som faktiskt utövar den religion de tillhör – vi i Sverige klassas till exempel som kristna men här finns många icketroende. Oavsett engagerar de här fem religionerna så pass många människor att det är bra ha en grundläggande uppfattning om dem. Det är dessutom en kunskap som kanske blir allt viktigare, eftersom vi lever i en alltmer globaliserad värld.

Foto : Sofia A brahamsson

Foto : David Lisbona

Olika religioner har mer gemensamt med varandra än de har saker som skiljer dem åt. Tre av de fem världsreligionerna är till exempel så kallade monoteismer, vilket innebär att man tror på en enda gud. Kristen- och judendomen är monoteismer, liksom islam. Dessa tre religioner hänger samman väldigt intimt, framför allt med tanke på att de i stor utsträckning har samma profeter. Kristendomen och islam är också världens största respektive näst största religion räknat i antal anhängare. Med samma räknesätt står det också klart att judendomen en liten religion. Judendomen har dock haft en stor politisk betydelse genom historien, så även fast det är den minsta av de fem världsreligionerna räknat i antal anhängare, uppfattas den ofta som stor. Åtminstone i vår del av världen. Hinduismen och buddhismen är de två världsreligioner som räknas till de polyteistiska, alltså att man tror på flera gudar. Av de två är det egentligen bara hinduismen som är klart polyteistisk. Den har nämligen flera olika namngivna gudar: kanske känner du igen namn som till exempel Brahma, Vishnu och Shiva? Anledningen till att man inte kan säga att buddhismen är klart polyteistisk är för att man inom buddhismen inte förnekar gudars existens. Eftersom man inte tror på någon speciell gud, blir buddhismen per definition polyteistisk. Men till exempel Sveriges buddhistiska samarbetsråd (SBS) menar att det inte finns någon regelrätt buddhistisk gudstro, och det finns flera som hävdar att buddhismen inte har några gudar överhuvudtaget. Samtidigt har olika trossamfund olika uppfattning om vad en gud innebär. Därmed kan det bli lite av en bedömningsfråga om buddhismen har gudar eller inte. Man kan hävda att många buddhister behandlar Buddha som en gud. Vad en gud är och hur en gudstro manifesterar sig kan nämligen skilja sig kraftigt både inom en religion men också mellan olika religioner.

De fem världsreligionerna Övriga

Kristendom 2,2 miljarder

Judendom 15 miljoner Buddism 500 miljoner

Islam 1,6 miljarder

Hinduism 1,1 miljarder

Bönen är någonting som alla de fem världsreligionerna har gemensamt. Den kan sägas vara en dialog mellan den som ber och den eller de gudar som personen tillber. Särskilt tydliga konventioner kring bönen har islam, där många väljer att be fem gånger dagligen. Man vänder sig då och utför bönen mot staden Mekka, där islams heligaste byggnad Kaba ligger. I Sverige betyder det att man vänder sig söderut, eller lite sydöst för att vara mer exakt. Inom hinduismen är det generellt vanligt att be varje morgon, efter att man gått upp för att vätta och klä på sig. Inom de övriga världsreligionerna finns det generellt inte uttalat hur ofta du bör be, eller att du bör be på något specifikt sätt. Ändå finns såklart en hel del konventioner: Många av oss i Sverige har upplevt och sett bordsbön skildras i olika sammanhang där kristendomen varit närvarande. Gemensamt för alla religioner är att bönen är ett sätt att komma närmare den eller de gudar man tror på. Inom buddhismen, som alltså inte har några uttalade gudar, ligger fokus snarare på meditation än regelrätta böner. Bönen kan både fördjupa och hjälpa meditationen, men meditationen i sig kan också hävdas vara en del av bönen. Karaktären på den egna, individuella tron är just det – individuell. Varje individ gör sin egen tolkning och värdering av vad som är relevant och sant för just hen. Att sammanfatta de fem världsreligionerna blir därför att måla med oerhört bred pensel.

11

Tro

VILKA ÄR UNGDOMSBAROMETERN? Ungdomsbarometern är ett analys­ företag som specialiserat sig på undersökningar riktade till framför allt 15-30-åringar. De grundades 1991 och arbetar med att kartlägga ungdomars värderingar, attityder och beteenden.

VILKA ÄR CAN? CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, är en idéell förening. De har 47 medlems­ organisationer och tar inte ställning i alkohol- och narkotikapolitiska frågor.

DAGENS UNGA

Livat under Liv@, sommaren 2015

mer skötsamma än tidigare generationer?

En heldag om unga i allmänhet och om unga nyktra i synnerhet – det var vad NBV bjöd till konferens om. Varför väljer allt fler unga bort alkoholen och vilka är de? Ungdomsbarometern och CAN berättade om färska målgruppsanalyser och forskningsresultat och vi var där och lyssnade. Text & foto: Sofia Abrahamsson

12

S

edan år 2000 har det funnits en positiv trend i ungas alkoholkonsumtion. Fler unga är helnyktra och de som faktiskt dricker alkohol konsumerar mindre och mindre mängder. Men vilka är de här ungdomarna och vad beror den

sjunkande alkoholkonsumtionen på? Anton Landehag arbetar som expert i generations- och samhällsfrågor på Ungdomsbarometern. Under konferensens förmiddag presenterade han en detaljerad analys av målgruppen unga (15-24 år) som identifierar som nykterister.

Reflektioner i grupp om Ungdomsbarometerns resultat.

För att kunna jämföra data har Ungdomsbarometern använt sig av ”Ungdomsbarometern 15/16”, en nationell livsstils- och attitydundersökning. Att identifiera sig som nykterist och att inte dricka alkohol behöver inte vara samma sak. Anton Landehag berättar att 10 procent av alla ungdomar i studien uppger att de är nykterister, men att det sannolikt är fler än så som avstår alkohol: det är nämligen skillnad på identitet och praktik. Han fortsätter med Anton Landehag. lite mer bakgrundsinformation och berättar att det är något fler killar än tjejer som är nyktra och att identiteten som nykterist är starkast vid 17 och 22 års ålder. Svagast är den vid 18 års ålder. Unga nykterister bor också mer sällan i storstäder jämför med ungdomar som dricker. Ungdomsbarometern har kommit fram till att unga nykterister generellt är något mer oroade över livet i allmänhet än andra ungdomar. Unga nyktra svarar till exempel i högre utsträckning att de oroar sig för framtiden samt att livet just nu är svårt. Att då välja nykterhet kan såklart vara ett sätt att söka trygghet, menar Anton Landehag. Vad gäller identitet så uppger unga nyktra i högre utsträckning att de känner sig som en miljövän, gamer och plugghäst. Unga nyktra svarar också i mycket högre utsträckning att ordet ”religiös” beskriver dem – också en sannolik förklaring till att man valt att vara nykterist. Vi får också veta att Ungdomsbarometern har kommit fram till att de intressen som är överrepresenterade bland nykterister är: Läsa böcker, spela data-/tv-spel, miljöfrågor/ekologi och ta hand om barn/ andra som behöver hjälp. Det man är absolut minst intresserad av är att festa. Det är också där man skiljer sig mest från unga som inte har identiteten ”nykterist”. Det är sannolikt så att man kopplar ihop festade med alkoholkonsumtion, vilket gör att fester inte är sammanhang man som nykterist trivs i. Under konferensens gång är detta något

som diskuteras bland konferensdeltagarna. Några beskriver att de ofta upplever alkohol vara synonymt med fest, vilket är synd eftersom de egentligen gillar att festa.

Unga nykterister har generellt högre förtroende till samhälleliga organisationer och institutioner än ungdomar i allmänhet. Störst skillnad är det i förtroendet till rättsväsende, riksdag/regering och till Arbetsförmedlingen. Generellt tror unga nyktra också mindre på den egna möjligheten att påverka samhället till förändring. Kanske är det just det som reflekteras i det höga förtroendet till samhället på olika sätt? Glädjande för oss i Nykterhetsrörelsens scoutförbund är i alla fall att 1,2 procent av de unga nyktra som tillfrågats i den stora undersökningen (”Ungdomsbarometern 15/16”) svarar att de är ideellt engagerade i en nykterhetsorganisation. Att som ung vara ideellt engagerad är inte så ovanligt, men de som engagerar sig i någon nykterhetsrörelse uppger i väsentligt högre utsträckning än andra ungdomar att de tror att de kommer ha kvar sitt engagemang minst tre år framåt i tiden. Vi hoppas att det betyder att nykterhet är ett livsval! Eftermiddagen upptogs av CAN:s forskare Peter Larm, som redogjorde för en forskningsrapport som publiceras i vår. Rapporten är unik i sitt slag. Det finns nämligen många studier på varför ungdomar dricker, men desto färre som undersöker varför ungdomar inte dricker. Peter Larm berättar att majoriteten av alla niondeklassare i undersökningen inte har druckit någon alkohol alls under de senaste 12 månaderna. Det är en stor skillnad om man jämför bakåt i tiden. Men den här trenden är inte unikt svensk. Peter berättar att det snarare är en västeuropeisk trend, där i princip bara Danmark avviker och fortsätter att konsumera alkohol som tidigare. CAN och Peter Larm har försökt svara på frågan ”Varför?”. Varför dricker ungdomar mindre och mindre? Det är svårt att svara på även för forskarna. Men vi vet i alla fall att alkoholen inte har ersatts av droger. Drogkonsumtionen hos unga ligger relativt stilla. Lagar, regler och alkoholpolicyer är inte heller svaret eftersom trenden finns i olika länder med olika system. Datorspel förklarar en liten del av nedgången, men som Peter Larm själv sa: ”Förklaringen kanske helt enkelt är att dagens ungdomar är skötsammare än tidigare generationer”.

13

Demokrati Foto : Torkel Edenborg

17 mål som ska förändra världen

Tycker du att världen blir sämre och att allt känns hopplöst? Då kanske du inte visste det här: världens ledare har bestämt att år 2030 ska ingen längre leva i extrem fattigdom, klimatkrisen vara löst och världen vara jämställd. Bra va?

V

i är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. Så sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon under ett ungdomsforum på FN-högkvarteret i New York år 2015.

14

Text: Lina Mattebo Foto: Torkel Edenborg

Det året tog millenniemålen slut, som värl­dens ledare hade enats om 15 år tidigare. Alla målen lyckades inte, men väldigt många bra saker hände på grund av dem: den globala fattigdomen halverades, nio av tio barn går nu i skolan och antalet människor som saknar tillgång till rent dricksvatten halverades.

Men det finns såklart massor kvar att göra. Därför har världens ledare nu bestämt sig för att anta 17 nya globala mål för hållbar utveckling. De kallas för Agenda 2030 eftersom de ska vara uppfyllda år 2030. Det häftiga är att alla länder har kommit överens om dem och att de gäller alla människor!

DET HÄR ÄR MÅLEN Utrota fattigdom

Fattigdom handlar inte bara om pengar, utan även om brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Enligt det här målet ska ingen leva i extrem fattigdom, alltså på mindre än ungefär 11 kronor per dag.

Utrota hunger

I dag lever omkring 850 miljoner människor i världen i hunger, men det ska ingen behöva göra längre. Är man hungrig har man svårare att lära sig saker och att arbeta bra.

God hälsa

God hälsa är viktigt både för enskilda personer och för samhället i stort – och är dessutom en grundläggande rättighet. Därför är det viktigt att satsa på hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, hygien och läkemedel.

God utbildning

Ungefär 250 miljoner barn kan inte läsa och skriva när de börjar i fjärde klass. Och 774 miljoner människor i världen är inte läs- och skrivkunniga. Enligt det här målet ska alla flickor och pojkar få en bra och gratis grundskoleoch gymnasieutbildning.

Uppnå jämställdhet

Inga flickor eller kvinnor ska behandlas orättvist på grund av sin könstillhörighet, utsättas för våld eller ha mindre makt än män och pojkar.

Tillgång till rent vatten och sanitet

Vatten är livsviktigt. Människor som saknar rent vatten och bra toaletter blir sjuka. Brist på vatten ger i sin tur brist på mat och kan därför skapa konflikter.

Hållbar energi

Alla ska ha tillgång till säker, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Det är viktigt bland annat för att minska klimatförändringar, fattigdom och tillgång till mat och rent vatten.

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Mer än hälften av världens arbetare har osäkra anställningar, och har även ofta dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Men nu ska alla få en bättre arbetssituation.

Hållbar industri, innova­ tioner och infrastruktur

En väl fungerande och hållbar infrastruktur är viktig – inte minst i städerna där många bor. Industrierna ska bli mer hållbara och produktiva, och forskning och uppfinningar ska uppmuntras.

Minskad ojämlikhet inom och mellan länder

Klyftorna mellan individer och grupper, baserat på bland annat kön, ålder, etnicitet och ekonomisk och social status, har ökat. Men nu ska samhället bli mer jämlikt.

Hållbart nyttja ekosystem på land

Vi måste bruka skogar hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och vrida tillbaka markförstöringen och hejda förlusten av biologisk mångfald. Annars kan vi inte fortsätta leva på jorden.

Fredliga och inkluderande samhällen

Alla ska ha tillgång till rättvisa och leva utan våld. Utan fredliga samhällen fria från våld är det svårt att göra framsteg kring hållbar utveckling.

Globalt partnerskap för hållbar utveckling

För att kunna nå de här 17 målen krävs samarbete och ett intensivt engagemang från alla länders regeringar, den privata sektorn, civilsamhället, FN-systemet och andra aktörer.

Hållbara städer och samhällen

I dag bor en miljard människor i slumområden. Men alla bör få tillgång till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder. Städernas negativa miljöpåverkan bör också minskas.

Hållbar konsumtion och produktion

För att minska skador på klimat, miljö och människors hälsa måste vi ha en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster.

Bekämpa klimat­ förändringarna

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Därför måste vi omedelbart börja bekämpa dem och dess konsekvenser. Annars kommer bland annat naturkatastrofer och fattigdom att öka stort.

Hållbart nyttja hav och marina resurser

Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade. De måste få en chans att hämta sig. Dessutom måste föroreningar, marint skräp och havsförsurningen stoppas och minskas.

AGENDA 2030 • Består av 17 globala mål om hållbar utveckling, med 169 delmål. • Har tagits fram av FN, det vill säga alla världens länder. • Målen ska nås 2030. • I Sverige är regeringen ansvariga för att målen uppnås, men det ska ske i samarbete mellan nationella och lokala myndigheter, organisationer och föreningar (som NSF!), forskare och näringsliv. Läs mer på globalamalen.se.

VAD HAR ALKOHOL MED SAKEN ATT GÖRA? • Ett av delmålen (under mål 3 om god hälsa) handlar om att stärka insatserna för att före­bygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alko­holbruk. • Alkohol påverkar även många av de andra målen, eftersom alkohol är ett utvecklingshinder på många sätt. Skadlig alkoholkonsumtion ökar bland annat våld, missbruk, dödlighet och ger en ökad risk för HIV/Aids och andra sjukdomar.

15

Demokrati

Ungas betydelse för Agenda 2030

För att Agenda 2030 ska bli verklighet är ungas medverkan avgörande. Vi är den sista generationen som kan motverka klimatförändringar, och den första generationen för att skapa en rättvis värld.

I många sammanhang talas det om att ungas åsikter och perspektiv är viktiga och bör fångas upp, men sällan blir det till mer än en vision i pappersform. Mer än hälften av jordens befolkning är ungdomar och de utgör såväl nutid som framtid. Genom att inkludera unga kommer alla insatser vara effektiva, mer hållbara och ha större inverkan. Ansvaret för att få dem delaktiga vilar dels på de unga själva och dels på samhället i stort. Text: Emma Olofsson Foto:Torkel Edenborg

D

et är upp till oss alla att fundera kring hur vi kan ta tillvara på och implementera ungas idérikedom, kompetens och perspektiv i arbetet med Agenda 2030. Agendan bygger på en förståelse av att jorden och mänskligheten står inför stora utmaningar, såsom fattigdom, ökande sociala klyftor, bristande jämställdhet och klimatförändringar. Hur kan vi hjälpa till att bryta ner dessa visioner till vardagsnära målsättningar som mer konkret berör vårt liv och skapar engagemang? Alla stora förändringar börjar ju som bekant i det lilla, på det lokala planet och allas insats behövs! Genom att göra små förändringar i hur vi beter oss, kan vi inspirera andra personer i vår omgivning att också göra förändringar. Här spelar barn- och ungdomsorganisationer, som NSF, en viktig roll. Att vara engagerad i och driva en organisation framåt ger unga en möjlighet till makt och resurser för att påverka och genomföra förändringar i sin egen omgivning.

Grundtrygghet, hälsa och utbildning

Hjälp till vid soppkök, exempelvis Stadsmissionen. Var med och minska matsvinnet. Utmana varandra att äta tomt i kyl, frys och skafferier. Sätt en veckobudget för mat på cirka 100 kr och handla bara de allra viktigaste färskvarorna, byt matvaror med varandra när något saknas. Blogga gärna om er utmaning och dela med er i sociala medier av de nya spännande matkombinationerna som uppstår. Uppmana scouterna att undersöka skolmaten, är den hälsosam och näringsrik? Jämför resultatet för de olika skolorna. Gör samma undersökning av hajk- och lägermaten. Går det att göra några förändringar för att maten ska bli nyttigare och mer näringsriktig? Jämställdhet

Undersök hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i er scoutkår och i styrelsen. Vem gör vad? Diskutera om det får några konsekvenser för verksamheten, vilka i så fall? Jobba aktivt med att stärka scouternas självkänsla, självförtroende och respekt för varandra i de aktiviteter ni genomför. Undersök hur parkerna och stadsmiljön i er närhet ser ut. Kan alla, såväl killar som tjejer, trivas och känna sig trygga och säkra där? Har ni förslag på hur det kan förbättras? Rita eller skriv era förslag och lämna in dem till kommunen. Hållbar tillgång till: vatten, sanitet och energi Vad har ni för el i scoutlokalen? Går det att byta till något mer hållbart alternativ? Låt scouterna vara delaktiga i processen. Undersök vad förnyelsebar energi är och vad det innebär? Vad finns det för förnyelsebar energi i er kommun? Undersök hur mycket vatten var och en av er gör av med per dag.

– Vi är demokratibärare och arbetar för hållbar och rättighetsförankrad samhällsutveckling. Barn- och ungdomsorganisationer är gräsrotsrörelsen som driver och har drivit social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet länge, säger Rosaline Marbinah, vice ordförande för LSU-Sveriges ungdomsorganisationer.

Låt oss följa Malala Yousafzais (Nobelpristagare i fred 2014) uppmaning: “let us make our future now, and let us make our dreams tomorrows reality!”. Här nedan följer några tips på hur ni kan jobba med Agenda 2030 i scoutkåren och samtidigt verka för ungas inflytande för den globala utvecklingen! Ta också en titt på #firstgeneration på sociala medier. Där lyfter regeringen fram ungas potential och deltagande för Agenda 2030.

Fundera kring hur ni kan minska er vattenkonsumtion? Släpp loss fantasin och visualisera idéerna genom teckningar eller berättelser. Testa någon idé och ta reda på om den minskar vattenkonsumtionen. Testa att rena vatten på ett scoutmöte och prata om vattnets väg till kökskranen. Hållbar produktion, konsumtion och ekonomisk tillväxt Fundera kring hur vi skulle kunna bo mer hållbart. Måla eller pyssla exempel på nytänkande bostäder och mer hållbara städer. Vidareförmedla era förslag till er kommun. Prata om konsumtion och vilka effekter vårt slit- och slängsamhälle får. Ordna en pysselkväll där ni förädlar begagnade grejer som ni sedan säljer på en loppis. Miljö och klimat Se över kårens sopsortering, kan ni göra några förbättringar? Fundera kring fler saker ni kan göra för att hjälpa miljön. Kanske kan ni vara med och organisera en skräpplockardag? Fred och partnerskap Engagera er för nyanlända, exempelvis genom att ordna språkcafé eller erbjuda scoutaktiviteter på en flyktingförläggning. Glöm inte att nyanlända kan vara en stor resurs! Ta kontakt med en scoutkår i ett annat land och låt scouterna utbyta erfarenheter kring sina olika levnadsmiljöer. Källa: ”Ungas engagemang för en hållbar värld” – LSU:s skrift om ungas deltagande i Agenda 2030, författad och utgiven av LSU – Sveriges ungdomsorganisationer hösten 2016.

17

?

Unga Spirit

Vadå tro? Filterbubbla Det går att tro på en massa olika saker och på olika sätt. Du kan tro på små saker: Att det är viktigt att alltid smaka på mat. Kanske tror du att det är viktigt att ha ordning och reda omkring sig, och att städa sitt rum regelbundet. Det går också att tro på stora saker: Du kanske tror att det viktigaste är att vara snäll, och så försöker du vara snäll även mot personer som ibland är dumma. Kanske tror du tro på en eller flera gudar. Text: Sofia Abrahamsson

Foto : Torkel Edenborg

Många människor, oavsett om de är religiösa eller inte, tror på att vara andliga. Andlighet är motsatsen till kroppslighet. Kroppsliga saker är sådant som vi kan ta på, till exempel kläder, mat och möbler. Andliga saker är sådant som vi inte kan ta på, till exempel känslor. Andliga saker som vänskap, kunskap och kärlek blir bara större om vi delar med oss av det. Kroppsliga saker, som till exempel en tårta, blir det mindre av. Därför är det bra för oss alla att vara lite andliga ibland! Josefin, Markus, Heidi, Sofie och Timmie är scouter i Varbergs scoutkår. Vi frågade dem vad de tror på. Många av dem tror på sådant de aldrig har sett själva, och det är ett vanligt sätt att tro på. Kolla in svaren här bredvid!

18

?

Propaganda

? Alternativ fakta

Källkritik

Lobbyism

?

?

? Vem bestämmer

Åsiktskorridor

vad du tror på?

Det är såklart du själv som bestämmer vad du tror på. Men ibland är det bra att fråga sig själv varför man tror på en speciell sak. Våra åsikter påverkas av samhället och människor runtom oss utan att vi ens lägger märke till det. Det finns många olika sätt att få oss att tro på olika budskap. Här ser du några sådana. Vet du vad orden här ovanför betyder?

Vad tror du på?

Heidi Arnell, 9 år Jag tror att Lucia fanns på riktigt.

Markus Szablewski, 9 år Jag tror på UFO:n.

Josefin Andersson, 9 år Jag tror på jultomten!

Timmie Lärnesand Danielsson, 8 år Jag tror det finns tofflor som kan flyga av sig själva.

Sofie Ekdal Josefsson, 11 år Jag tror på spöken, Gud och på olika övernaturliga saker. Text & foto: Evelina Sundberg

19

Unga Spirit

Gör din egen

drömfångare Drömmer du mardrömmar? Det gör vi nog alla ibland. Tänk vad skönt det vore att slippa mardrömmar. Scouting Spirit tipsar här hur du tillverkare din egen drömfångare. Kanske håller den dina mariga drömmar borta – tro’t om du vill... Text & foto: Caroline Spångberg

Det här behöver du: • 1 ring ca 13-16 cm i diameter. Det går bra med en metall­ring, en trä­ring från en broderi­ram eller som här, en plast­ ring som egent­ligen är till för att göra mobiler. • Grövre garn eller läderrem till ringen • Tunnare bomullsgarn till nätet • Fjädrar, pärlor och band för dekoration • Sytråd • Papper

Foto : Torkel Edenborg

• Lim/limpistol

20

Visste du att drömfångaren ursprungligen är ett indianskt föremål som kommer från ojibwastammen i Nordamerika?

1.

3.

5.

Gör så här: 1. Fäst garnet genom att knyta runt ringen eller limma fast änden på ringen. Vira sedan varv på varv runt tills hela ringen är täckt. 2. För att få snyggast nät är det bra att mäta ut så att fästpunkterna kommer med jämna mellanrum. Ett sätt är att ta ett kvadratiskt papper och vika så att du får åtta veck. Gör sedan en liten markering på ringen med penna eller liknande. 3. Ta ett 2,5 meter långt snöre och knyt fast snöret vid första markeringen. ”Knyt” in ringen genom att dra tråden som bilden visar. Tänk på att ha sträckt snöre innan du går vidare och knyter vid nästa markering. 4. När du gått ett varv, fortsätter du knyta på samma sätt men i mitten av nästa tråd istället för i ringen. Gå vidare varv efter varv. 5. Vill du ha en eller flera pärlor i nätet trär du bara på en pärla på tråden innan du knyter nästa knut. När du har gjort så mycket nät du vill, så knyter du bara fast änden i nätet med några små knutar. 6. Fäst ett gäng band på nedre delen av ringen. Sätt gärna en liten limklick under banden så att de inte åker iväg. 7. Trä på pärlorna 8. Använd sytråd och snurra runt fjädrarna och änden av bandet för att få dem att sitta ihop. 9. Sätt en limklick över sytråden och dra ner pärlorna för att dölja sytråden och limmet. 10. Sätt i ett upphängningsband och häng den vid sängen, kanske slipper du nästa mardröm!

2.

4.

6–9.

10.

Drömfångare (Från Wikipedia) En drömfångare är ett föremål som hängs upp invid en sovplats, exempelvis i taket i ett sovrum, och som då sägs fånga upp onda drömmar och mardrömmar. De ursprungliga drömfångarna var av ungefär samma storlek som en handflata och bestod av en smal rot eller gren (främst av vide) tvinnad till en cirkel, och en tråd av senor som flätades till ett nät inuti cirkeln. Mer moderna drömfångare finns i flera storlekar och utföranden. Drömfångare kan liknas vid spindelnät i vilket drömmar är tänkta att fastna. Det enda sättet att slippa igenom är genom den öppning som finns i mitten av nätet – intill denna fästs en sten eller pärla som ska locka önskvärda drömmar till sig och leda dem mot hålet. Lockstenens färg tillsammans med sinnesstämningen hos den som tillverkade drömfångaren anses avgörande för vilka drömmar och känslor som kommer att slippa igenom drömfångarens nät.

21

Internationellt

Umugenzi betyder ”kompis” på kirundi Under årsskiftet gick projektet Umugenzi i mål – ett nio dagar långt äventyr i Rwanda för totalt 15 svenska och 18 burundiska scouter. Jesper Gustavsson var en av deltagarna. Det här är hans berättelse.

M

itt på eftermiddagen kom vi fram till Kigali, Rwandas huvudstad. Det var strax innan nyår och nästan tjugofyra timmar tidigare lämnade vi ett grått och kallt Vinterstockholm. I Kigali låg temperaturen istället runt trettio. Otåligt sökte jag efter en möjlighet att få briljera med min franska. Men jag tvingades motvilligt att byta till engelska under de första mötena med rwandier, som kastade blickar mot mig. Ovetande var jag då om Rwandas anklagelser om förräderi mot

22

Text: Jesper Gustafsson Foto: Sanna Moberg

Frankrike vad gäller folkmordet i Rwanda1994. Lägerplatsen som vi fått tillgång till låg i en av de många barnbyar som byggdes efter folkmordet, för att ta hand om och utbilda de barn som då blev föräldralösa. Platsen innefattar gräsytor och en skejtpark, som har blivit naturliga lekplatser för barn även efter att lokalerna inte längre fyller samma akuta behov som under 90-talet. De burundiska scouterna ankom efter det att många av oss hade gått till sängs. Förväntningarna på att få träffa de scouter vi chattat och skypat med

sedan i maj var skyhöga när vi morgonen efter gick ut ur våra tält. Hur fungerar burundiernas scouting? Hur ser deras projekt ut? Och samhället?

Lägret hann knappt börja innan tidsschemat sprack. “Vänj er – T.I.A., This Is Africa!” ropade en av ledarna till oss andra. Här fanns ingen stress, och det var ju till stor del kulturskillnaden vi åkte till Rwanda för. Till exempel var vår mat försenad både första och andra dagen. Under väntan på maten provade jag att byta några ord på franska

Dags att bygga upp lägerplatsen! Tältuppsättningen var spännande både för oss och för de många barn som höll till i den närliggande skejtparken.

med Cédric, burundiernas ”international commissioner”. De burundiska scouterna i min patrull talade framför allt språket kirundi, som tillsammans med franskan är det officiella språket i landet. “Jaså det var Cédric du hette – precis som min chef!” sa jag. “Jesper, jag är din chef!” skämtade Cédric tillbaka. ”Gå och diska min disk!”. Vi skrattade tillsammans. Vårt samtal ledde in på alkoholkultur efter det att han berättat om faran för turister med att vistas i Burundi. Cédric berättade: – Alkohol är grunden till det sociala i Burundi! Visst finns det problem, det är därför vi jobbar för artonårsgränsen i barer. Jag ryckte till. – Bryter barer ofta mot åldersgränsen, menar du? – Nej, nej. Det finns ingen åldersgräns. Lite längre bort stod mina vänner med några scouter från Burundi. Ellen lärde ut leken “Droger gör dig passiv” och Felix försökte med viss komisk utgång göra sig förstådd på spanska. Samma kväll berättade Steven, en scout från Rwanda som fanns på plats för att hjälpa oss i Kigali, hur glad han var för att för första gången dela läger med personer från det vi kallar västvärlden. Han förklarade att han ofta upplever att personer från väst ser ned på hans kultur och varifrån han kommer. Hans ord gjorde mig lite stolt, men mest gjorde de mig ledsen och skamsen. Under ett annat samtal berättade Bienvenu, en av ledarna från Burundi, med energi

och förtroende om det arbete de gör i förhållande till Agenda 2030, FN:s 17 mål för hållbart utvecklande. Det främsta han lyfte var behovet av “social utbildning”. Han menade att han i sitt samhälle ser många välutbildade personer göra mycket som är dåligt för samhället. “Droger såsom alkohol” lyfter han utan att tveka, och fortsatte: – Grejen med scouterna är att vi gör nästan alla de saker som FN säger att de vill göra, men scouterna har inte resurserna som behövs. Scouterna borde ha ett samarbete med FN eftersom vi är på plats – inte de. Vi skapar ledare, bygger hus och städar sjöar. Vi kunde göra mer med mer resurser. Under fem års tid har vi jobbat med att öka medvetenheten om problematiken kring alkohol och unga samt gravida. Vi ser en påverkan på samhället i det arbete vi gör.

Burundi-scouterna inväntar även svar på det lagförslag de skrivit till parlamentet gällande landets alkohollagar. Andra exempel på Burundiernas fantastiska arbete fick jag lära mig mer om då Bienvenu hjälpte mig att tolka till kirundi under ett samtal med Estelle, en av de burundiska deltagarna. När Estelle och hennes mamma inte längre hade råd att betala Estelles skolgång, fick

hon surt avsluta sina grundläggande studier redan i femte klass för att leva på Batwafolkets kända konst: krukmakeri. Tack vare scouternas projekt där personer från utsatta samhällsgrupper bjuds in att delta, så kunde Estelle bli scout. Genom scoutrörelsen så startades också en insamling för att hon skulle kunna återgå till skolan inom ett år efter avhoppet. Det lyckades! Lägret fortgick. Vi lärde känna varandra alltmer. Kulturutbyten i form av “små grodorna” och tolkade diskussioner fungerade bra, men utan språkligt stöd bestod utbytet i övrigt främst av lekar och matlagning. Summa summarum var det här en spännande resa med många nya erfarenheter och vänner.

UMUGENZI Umugenzi är ett utbyte mellan äldre utmanarscouter, roverscouter och ledare i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och Burundis scouts och guides. Under 2016 har deltagarna med scouting som gemensam nämnare, trots språksvårigheter och olika tänkesätt, planerat och till sist genomfört ett läger tillsammans mitt i Rwandas myllrande huvudstad Kigali. Ett av syftena med utbytet var att lägerdeltagarna skulle skapa mindre aktiviteter för sina respektive hemkårer tillsammans med någon från det andra landet och dennes kår. Cecilia Hemming

23

I d é k urs

Värme och kyla under Idékurs 2017

Det nya året hade knappt hunnit börja innan tretton utmanarscouter reste till Kungshol för att gå den beryktade idékursen. Några hade laddat i veckor, medan andra kom direkt från Ransberg och knappt hade hunnit byta om från balklänningen. Framför sig hade de en vecka fylld med värme och kyla. Text: Simon Thörn Foto: Idékursteamet 2017

I

dékurs är en upplevelsekurs för utmanarscouter inom NSF med fokus på friluftsliv och vår nyktra ideologi. Under kursveckan reflekterade deltagarna även kring vad scouting egentligen är och hur det funkar, hur normer påverkar oss och hur vi kan vara mer inkluderande i NSF. Samtidigt var de aktiva deltagare i en grupprocess både i sin patrull och i storgruppen, tillsammans med oss i ledarteamet.

24

Kursens mål är att deltagarna ska känna sig som en del av utmanargemenskapen och vilja fortsätta engagera sig i nykter scouting. När en ska göra kurs under vintertid där ett stort fokus ligger på friluftsliv så önskar en sig såklart vinterväder. Och vinterväder fick vi sannerligen! När vi i teamet kom till Kungshol låg det lite snöfläckar på marken och temperaturen låg runt nollan. Prognoserna gav förhoppningar om att det

skulle komma lite snö och att vi nog skulle få minusgrader under veckan. Våra förhoppningar uppfylldes och överträffades. Efter någon dag på kursen började det snöa, och sen snöade det ännu mer. Vi fick minst tre decimeter och deltagarna kastade sig jublande ut och lekte i snön medan vi i teamet fokuserade på att skotta loss bilarna. När det slutade snöa blev det kallt, och sen blev det ännu kallare. När det var dags för

Hela Idékursteamet 2017 samlat.

hajk hade temperaturen fallit till -26. En riktig vinterupplevelse väntade alltså.

Varje Idékurs brukar ha ett eget tema och i år var det Trollkarlen från Oz som bidrog till den sagolika stämningen som alltid uppstår på Kungshol. Varje kursdag avslutades med en stunds god natt-läsning av den klassiska sagan. Och nog kände sig deltagarna lite som huvudkaraktären Dorothy när de begav sig ut på hajk. Hajken skedde förvisso inte någonstans ovanför regnbågen, men det gnistrande vackra vinterlandskapet funkade också utmärkt som inramning när deltagarna pulsade genom snön. Liksom karaktärerna i sagan fick patrullerna visa mod, förnuft och känsla för att tillsammans klara av alla utmaningar som kursen bjöd på. Exempelvis dolde all snön den gula tegelstensvägen som skulle leda patrullerna mot målet. Men precis som i sagan höll deltagarna humöret uppe genom glada sånger när de vandrade fram. Att det kom mycket mer snö och blev dubbelt så kallt som förväntat gjorde hajken till en större utmaning än planerat. Bilvägar där material skulle transporteras snöade igen, stormköksbränslet fungerade inte i kylan och militärtältet fick inte upp värmen. Det blev helt enkelt en väldigt annorlunda

hajk som blev mycket lärorik för såväl deltagare som för oss i teamet. Det kanske roligaste och konstigaste minnet som jag kommer ta med mig från kursen var när vi sjöng ”Ja må han leva” för en deltagare i tältet klockan 04.45, varpå han glatt tackade för att vi inte lät honom frysa ihjäl.

Det andra huvudsakliga fokuset för Idékurs är att stärka deltagarna i förbundets nyktra ideologi. Jag har haft det enormt stora nöjet att ha varit inblandad i ett flertal kurser och arrangemang för utmanarscouter de senaste åren. Varje gång vår ideologi kommer upp i sammanhang där NSF-utmanare är delaktiga slås jag av hur djupt rotad vår rörelses engagemang för dessa frågor är i de individer som är utmanare i NSF just nu. Under Idékursen samtalades det ivrigt om allt från alkoholens sociala skadeverkningar till våra individuella nyktra ställningstaganden. Dagens generation av NSF-utmanare vill göra världen bättre, och de har förstått att nykterheten är en del i den kampen. Så vad var det här med värme och kyla som jag skrev om inledningsvis? Värme och kyla är de två ord som för mig beskriver Idékurs 2017 bäst. Kylan är såklart symbol för vintern som vi fick uppleva. Massor av snö och riktigt tuffa temperaturer satte oss verkligen på prov under kursen och alla som

var med kommer nog minnas hur det var att pulsa fram genom snön och känna snoret frysa i näsan. Personligen var nog min största upplevelse av kylan när jag höll på att förfrysa handen när jag skulle ringa en ledarkollega. Som tur var fick jag snabbt låna värme från vänners armhålor. Och där kommer värmen in i sammanhanget. För även om kylan ständigt var närvarande under kursen fanns värmen också där hela tiden. Ibland som en armhåla, ibland symboliskt som ett brinnande Idékursljus, men framför allt spreds ständigt mänsklig värme av de fantastiska scouterna som var med på Idékurs. Den värme och positivitet som deltagarna utstrålade mot varandra, mot oss ledare och i mötet med alla de utmaningar som kursen bjöd på är helt obeskrivlig. Avslutningsvis vill jag bara säga att jag hoppas att ni som var deltagare fortsätter sprida samma värme runt er i framtiden. Men glöm inte att gå ut och njuta av kylan ibland också.

P e rs o n l i g t

Namn: Jack Ottosson Ålder: 17 år Bor: Varberg Gör: Ordförande i

UScK. Går andra året på naturvetenskapliga programmet på Peder Skrivares Skola.

JACK OTTOSSON

I april går Jack Ottosson i mål. Då har han fullgjort sin tid som ordförande för Utmanarscoutkommittén (UScK). Han beskriver en period som präglats av målbilder och strategi – ett tänk som han hoppas lever kvar långt efter att han lämnat sitt uppdrag.

D

Text: Sofia Abrahamsson Foto: Sonja Wengström

Det här har varit en väldigt spännande tid. Sedan jag kom in i kommittén har jag arbetat för att vi ska arbeta mer strategiskt och med en tydlig vision. Men ett förändringsarbete är svårare än man kan tro, berättar Jack. Själv gick han med i NSF när han var åtta år. Då var han med i Varberg scoutkår och snabbt blev han fast, som han själv uttrycker det. Han har varit kvar i organisationen sedan dess och år 2015 tog det verkligen fart. Då blev han utmanarscout och var med och skapade ett eget utmanarlag. Samtidigt blev han ledare för spårarscouter och åkte på både Nyårsbalen och Scoutgalan. 2015 var också året då han fick frågan om att vara med i UScK. När Jack tillträdde som ordförande var han full av förändringslusta. Han upplevde att många var inkörda i gamla spår – att man hade sina uppgifter och gjorde dem utan närmare reflektion. Det var något han ville ändra på. En lust att förändra hoppas Jack att även hans efterträdare har. Det är i april som det är dags för honom att lämna över ordförandeskapet. - Men det är så lätt att känna ”åh, det här tror jag vi kan göra bättre!”. När man plötsligt är i den positionen att man kan förändra, så är det svårare än man tror att genomföra förändringarna i praktiken. Hur hanterar man egentligen människor och får gruppen att jobba bra? Vad för arbete är det som krävs för att få alltsammans att funka? Det här har varit en väldigt utvecklande tid för mig. När han tillträdde förra året reagerade han också på att många lade onödigt mycket av sin tid och kraft på administrativt arbete. - Ibland kändes det som att man gjorde vissa uppgifter utan närmare reflektion. Man stod och stampade och gjorde sådant som alltid hade gjorts. Nu har vi försökt identifiera vad som behövs – och genomföra sådant som vi har identifierat. Men ärligt talat så tänkte jag nog att förändringarna skulle gå över en natt. Man är ju lite naiv. I sitt arbete med vision och mål har UScK försökt svara på frågor som: Vad är utmanarscouting om tio år? Hur ska vi göra för att fler ska åka på arrangemangen? Hur ska vår kommunikation se ut? För att arbetet skulle bli så effektivt som möjligt har man bland annat arbetat i smågrupper, så att alla inte behöver vara involverade i allt. Det var något som Jack ville prova på och som han tycker har fungerat bra. Han menar att det blir ineffektivt om sex personer ska försöka göra allt gemensamt, och att man bättre kan utnyttja allas kunskaper i mindre konstellationer. Idag finns framför allt tre projektgrupper. En

”Vi vill göra avtryck. Tinget 2017 ska vara någonting man pratar om, och jag vill gärna att vi ska fungera inspirerande.”

har arbetat med att ta fram lathundar för till exempel vad ett arrangemang ska innehålla, en med medlemskontakt där fokus har varit på att få fler medlemmar att engagera sig och slutligen en arrangemangsgrupp. - Vi vill göra avtryck. Tinget 2017 ska vara någonting man pratar om, och jag vill gärna att vi ska fungera inspirerande – ”kolla, det här kan man göra av ett arrangemang!”

Jack avslutar vårt samtal med att berätta vad han önskar sig under det kommande året. Han menar att det viktigaste är att få folk till UScK som verkligen kan svara på frågan ”varför sitter jag här, och vad är det jag vill?”. För att kunna förändra och engagera andra måste man kunna svara på det. - Jag hoppas såklart att de nya som tillträder under 2017 också tänker strategiskt och långsiktigt. Men jag hoppas också att de vågar ifrågasätta, precis som jag har försökt göra. Det här är ett pågående arbete och man blir aldrig riktigt färdig.

27

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Fredrik Torberger, Förbundsordförande i NSF.

Vägen till otrolighet Det finns all anledning att följa uppmaningen i scoutlagens första punkt och ”söka sin tro”. Många av livets stora frågor är bokstavligt talat för mystiska för att kunna besvaras med vetenskap. Då återstår att tro. Men håll koll på vetenskapens utveckling. Tro är inte ett alternativ, utan ett komplement, det vi kan ta till när vetenskap inte räcker till. Ju mer forskarna vaskar fram, desto mer av verkligheten kan vi avmystifiera. Det kan låta trist men vetenskap tenderar till att befria oss från vidskepelse. Det är något gott. Ju bättre vi förmår att se verkligheten som den är, desto större är chansen att vi också kan förstå oss själva och våra möjligheter i livet. Vad menar vi med tro? Hur känner vi igen detta som vi uppmanas söka efter? Jag tror att många som läser ”tro” tänker på mer eller mindre etablerade religioner. Några lägger till olika filosofier och kanske också politiska idéer. Men det finns en annan slags tro som jag menar är ännu viktigare att söka reda på och bli medveten om. Det vi tror om oss själva och vår omvärld. Människor föds in i ett sammanhang. Oftast en familj, alltid i en kultur. Där finns tro om vad som är gott och ont, vad som är okej och tabu. Media och underhållningens sagor bygger sedan på med samhällets och samtidens ideal, men också dess rädslor. Dessutom berättar föräldrar för sina barn, genom beröm och kritik, om hur de tror att barnen är som personer. All denna tro som barn möter i omvärlden smälter samman till en slags inre glasögonlins som förvränger deras upplevelser av omvärlden, liksom av dem själva. Alla får på det sättet med sig tro om världen och dem själva – andra människors tro, inte sällan ärvd sedan långt tillbaka. Om vi kan lyckas upptäcka vår egen inre lins, all tro som vi fått längs vägen, då kan vi bli verkligt fria. Fria att uppleva livet och oss själva i all vår verkliga otrolighet.

28

Nytt från Förbundsstyrelsen Helgen den 11-12 februari träffades förbundstyrelsen tillsammans med våra kommittéer och personal på Scouternas kansli i Stockholm för att påbörja arbetet med den nya arbetsplanen. Vi började på lördagen med att öppna våra kreativa och spontana ådra, som satt mer eller mindre djupt, genom att köra spontanitetsövningar på en improvisationsteater. Man har inte levt förrän man har sett kommittémedlemmar, personal och förbundsstyrelse låtsas att de reser till månen tillsammans på en scen i Vasastan. På eftermiddagen följde mer allvarliga diskussioner. Vi började med att diskutera vad en scout bör ha med sig för att vara redo för framtiden. En ganska gedigen lista. Därefter följde hur förbundet ska arbeta för att hjälpa våra scouter dit. Vi delade också upp oss och tittade på vad våra olika åldersgrupper kan behöva att vi förändrar eller förbätttar. Det var inte direkt kort om idéer på den sidan. På söndagen delade vi upp oss i våra respektive kommittéer och arbetsgrupper där FS diskuterade vår resa fram till FM. FM på Ransberg i sommar! Någon mer än jag som redan längtar? FS genom Tove Nilsson

Nyårsbalen på Ransbergs Herrgård

D

en 28 december anslöt cirka femtio taggade utmanar- och roverscouter från hela Sverige till vår vackra herrgård för att fira in det nya året med pompa och ståt. Arrangemangets tema var högtidsfestival, vilket innebar att vi firade en massa olika högtider från världens alla hörn. Firandet innehöll såväl aktiviteter som mat. Vi lärde oss också om vett och etikett, talskrivning och två sorters dans i samarbete med NBV. Detta för att på bästa sätt fira in det nya året med en traditionell bal. Text och foto: Evelina Dahlsten

Tomteupplevelse i skogen

Ljusspår, julklappar och gott fika när Eneryda Scoutkår gör Vit jul.

M

öt tomtar, stora, små och mycket små på en upplevelsekväll i skogen. Det är ingången när Eneryda Scoutkår gör en Vit Jul-aktivitet. Äventyrarna är levande tomtar som sysslar med olika julförberedelser i skogen. De klär julgranen, kokar gröten, bakar pepparkakor och tar emot önskelistor av barnen. Deltagarna följer ett ljusspår med massor av fotogenlyktor och

värmeljus och naturligtvis tomtar i alla storlekar. När spåret tar slut sitter självaste jultomten där och delar ut en liten julklapp till alla små barn. Ledare i kåren serverar varm korv och scoutglögg till alla deltagare. Mycket uppskattad aktivitet bland både små och stora – en mysig mötesplats och möjlighet att umgås runt elden. Text och foto: Bodil Hansen

Wermlandsfärden Warghajk

Warghajken tar dig genom trolska storskogar och över öppna fjällvidder! Vi övernattar i vindskydd och lagar mat av enkla råvaror över öppen eld. I hajken ingår också en övernattning på egen hand, eller tillsammans med en kamrat. Är du över 15 år och har möjlighet att följa med 17–25e juni? Läs mer och anmäla dig på nsf.scout.se/kalender/ warghajk-2017/

DelTa – en introduktion till temaåret

DelTa är ett arran­ gemang som riktar sig till aktiva på kårnivå, exempelvis ledare eller andra inspiratörer. Det är en introduktion till temaåret, som HT17-VT18 heter Må bra! Under helgen går vi igenom programmaterialet som planeras för hösten, som har fokus på mat. Ett smakprov på kommande programmaterial kommer också att bjudas på. DelTa går av stapeln den 1-2 april i Stockholm och det finns reseutjämning att söka. Observera att anmälan stänger den 15 mars! Läs mer på nsf.scout.se/delta

Utmanar­scoutTing 2017

Snart är det dags! Helgen 1–2 april går Tinget av stapeln i Östersund. Det är försent att lämna in motioner, men inte försent att påverka. Varje utmanarscoutpatrull har rätt att utse två ombud och det finns reseutjämning att söka. Anmäl dig senast den 11 mars. Läs mer om Tinget på nsf.scout.se/ting2017

Vårfesten på Ransberg

På dagarna hjälps vi åt och med att fixa och pynta anläggningen, så att den redo för sommarens läger och bokningar… Och på kvällarna blir det en massa festligheter! Vårfesten är den 28 april–1 maj och för personer i alla åldrar. Åker man utan föräldrar ser vi dock helst att man ska ha fyllt 15 år. Läs mer och anmäl dig på nsf.scout.se/kalender/varfest/

Tänk att glida ljudlöst över vattenytan, sova under bar himmel och laga mat vid strandbrynet tillsammans med scoutkompisarna. Vi färdas med kanor på Klarälven mot Scout Camp Ransberg där vi landar lagom till Förbundsmötet! Wermlandsfärden är för dig som är utmanar- eller roverscout och färden är mellan 25-30 juni. Läs mer och anmäl dig på nsf.scout.se/ wermlandsfarden

äventyr och

kompisar irl!

glöm inte att anmäla dig och kåren senast 31 mars!

Tillsammansworkshopen

Vår verksamhet är bred och har en tillåtande atmosfär. Känner du som ledare att du vill ha mer kunskap om hur du kan stötta och vägleda barn med särskilda behov på bästa sätt? Tillsammans-workshopen ger dig enkla verktyg för ökad tillgänglighet och gemenskap med förståelsen för individens behov i fokus. Mer information och kontaktuppgifter finns på nsf.scout.se/tillsammans/

Evergreen – ett äventyr i Estland

I sommar är det dags för Active Summer Camp Evergreen. Det går av stapeln mellan den 23-29 juli i södra Estland, närmare bestämt i Taevaskoja (som ungefär betyder ”Himlens hall”). Är du nyfiken på kuperade vandringsleder, stora sandstensklippor och enorma skogar och mossar? Anmälan är öppen och du hittar både den och mer information om veckan på nsf.scout.se/evergreen

5 – 12 aUgUsti | kristianstad | JamBoree.se

Nyheter i Scoutshop! Har du sett våra nya NSF-prylar i Scoutshoppen? Vi har tagit fram en ny vattenflaska i samarbete med Klean Kanteen och en ny buff. Kolla in och uppdatera inför vårens hajker redan idag!

Slutspurt i strategiarbetet

Har din kår valt att jobba med På Väg och strategin? Strategiarbetet avslutas vid förbundsmötet den 1-2 juli 2017. Det är därför dags att ta tag i sådant ni inte hunnit göra. Har ni till exempel missat att skriva klart kårhandboken, eller är det dags att göra utvärderingsworkshopen? Kontakta din verksamhetsutvecklare för att utarbeta en plan för hur ni blir klara till förbundsmötet. Även om ni inte är en strategikår kan ni göra värdegrundsworkshopen – kontakta din verksamhetsutvecklare även för det.

www.scoutshop.se Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

29

Förbundsnytt

Magiska möten och sagolika stunder Sista veckan i juni är det dags för IOGT-NTO-rörelsens kongresser och förbundsmöte i Värmland, mötesplatsen för alla som är intresserade av att diskutera viktiga framtidsfrågor och utbyta erfarenheter med andra medlemmar i rörelsen. Under ett par intensiva och spännande dagar kommer du som ombud få delta i förhandlingar och fatta beslut om kommande års verksamhet. Oavsett om du är ombud eller besökare är det intressant att delta i sommar. Vi utlovar ett brett utbud av seminarier, utflykter och fester vilket gör besöket både viktigt och roligt.

Mer information och anmälan finns på www.nykter17.se. Varmt välkomna!

30

Johnny Mostacero Förbundsordförande IOGT-NTO

Eric Tegnander Förbundsordförande UNF

Mona Örjes Förbundsordförande Junis

Fredrik Torberger Förbundsordförande NSF

Nominera till Nykter Scout-priset!

Med Nykter Scout-priset vill NSF uppmuntra förbundets medlemmar och andra att jobba med nykterhetsfrågan. Vi vill också belöna individer, kårer och föreningar som sprider nykter scouting i Sverige och i världen. Läs mer om priset och nominera på: nsf.scout.se/nykterscoutpriset

Förbundsmöte på Bilaga 10 Scout Camp Ransberg

Läs FM-handlingarna medan du dammsuger

Nu går det att få NSF:s hemsida uppläst! Tryck på ”lyssnaknappen” för att få hela sidor upplästa, eller Den 1–2 juli 2017 är det dags för markera det stycke du vill höra. Du kan även lyssna förbundsmöte, FM, på Ransberg på sådant som står i Word-dokument och pdf:er. Uppläsningen är viktig för personer som av olika anledningar har svårt att läsa. Den är också praktisk Kanske har du redan sett kortfilmerna som delas i för alla – oavsett lässvårigheter. Du kan till exempel medier där våra medlemmar peppar inför För dig som ärsociala besökare att lyssna på handlingarna inför FM medan du FM? finns seminarier, utflykterlöpande på Nykterhetsrörelsens dammsuger eller diskar! De publiceras Att sommarjobba som funktionär på Scout Camp Scoutförbund på Facebook och på @nykterscout och workshops. Ransberg är roligt, utvecklande och utmanande på Instagram. För dig som är ombud för dig som är mellan 16 och 25 år. Du arbetar med Anmälan till förbundsmötet öppnar den allt som rör anläggningen och gästerna såväl inom- finns ombudsskola, 1 april. Innomhusboende bokas via Scout som utomhus. Det kan handla om trädgårdsarbete, Camp Ransberg. Mer information och löpande beredningsgrupper och För yngre besökare förberedelser för läger, programaktiviteter både på uppdateringar finns på hemsidan, nsf.scout.se/ förhandlingar. finns läger. anläggningen och en bit bort. Du behöver jobba fm2017 minst 3 och max 6 veckor och lönen är på 1.000 kronor/vecka. Anmälan stänger den 31 mars. Läs mer på ransberg.se

Jobba som sommarfunktionär!

På Gång

Midnattskonsert på Wermlandsoperan

april

I samband med IOGT-NTO-rörelsens kongresser 1-2 Utmanarscoutting, Öster­ bjuder bestyrelsen in till midnattskonsert! Den äger sund 1-2 DelTa, Stockholm rum torsdagen den 29 juni på Wermlandsoperan i 28-30 Vårfest, Scout Camp Ransberg Karlstad. Närmare information kommer att finnas Det finns Vit jul-märken kvar att beställa! Mejla maj på nykter17.se – håll utkik där! info@nsf.scout.se och berätta hur många du/ni vill Du anmäler dig via hemsidan www.nykter17.se. Anmälan öppnar i april. 19-21 Utmanarnas inspirationsha och till vilken adress de ska skickas. Om du behöver hjälp med din anmälan eller har frågor arrangemang, kontakta respektive Göransborgs organisation. scoutgård

du varit med i en Vi sesHar Värmland! Vitijul-aktivitet?

Bra resultat för Vit jul

juni

Vit jul-kampanjen 2016 slog rekord i antal 17-25 Warghajk, Dalarna OBS! aktiviteter med 258 stycken, och i insamling av Motionsstopp är den 18 april. 18-9/7 Explorer Belt, Nederländerna 25-30 Wermlandsfärden, Klarälven pengar där vi fått in 2525 stycken givare. 27-2/87 IOGT-NTO-rörelsens Lite lägre siffror blev det dock på antalet Boende och mat kongresser, Karlstad namnunderskrifter och genomslaget i sociala Det kommer finnas olika typer av boenden och matpaket, beroende på vilka juli medier. Men kampanjen har en stigande uppgång önskemål du har och vilket förbund du tillhör. 1-2 Förbundsmöte, Scout Camp i igenkänning, hela 51 procent slutade resultatet Läs mer på vår hemsida: www.nykter17.se om utbudRansberg och priser. på i år, vilket är någon procentenhet högre än förra 5-29 Konfirmationsläger, Scout Camp Ransberg kampanjen. Kontakt 23-29 Active Summer Camp, Estland 25-2/8 15th World Scout Moot, Island IOGT-NTO, info@iogt.se 08-672 60 00

UNF, info@unf.se 08-672 60 60 Vi har nytt medlemsregister! Junis, info@junis.se 08-672 60 70

Precis innan jul öppnade viNSF, upp för kårens medlemsregistrerare info@nsf.scout.se 08-672 60 80 att komma in i systemet eBas.

F

Kongressarrangören i Karlstad:

augusti

5-12 Jamboree17, Rinkabyfälten

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrange­ mang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se. linnea.granqvist@gmail.com, 076-8051694

ramöver kommer även personliga inlogg­ ningar att göra det möjligt för varje person PS. Denna information ersätter den tidigare kongressfoldern. att uppdatera sina egna uppgifter. De information uppdateras löpande på www.nykter17.se personliga profilerna håller på att falla på plats och när de är klara kommer ni kunna registrera till exempel utbildningar, utmärkelser, fler kontakt­ uppgifter och vilken avdelning scouterna tillhör. Under våren beräknas funktionen för distriktssidorna att släppas och i början av sommaren dyker en anmälningsmodul upp. Inför för er. Madicken är dock öppet till juni. Vill du veta nästa års ansökan av aktivitetsbidrag kommer mer om eBas kan du läsa på nsf.scout.se/ebas eller detta att finnas inbyggt i systemet för att underlätta höra av dig till anneli.simu@nsf.scout.se.

All

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

SOLVARG

4–12 JULI 2017 Kungshols kurs- och lägergård

PATRULLEDARUTBILDNING

”Solvarg har gett mig otroligt mycket, jag har fått lära känna nya människor. Det har också gett mig många nya erfarenheter som kommer stärka mitt ledarskap men också kunna hjälpa mig stärka andra som vill ta på sig ledarrollen.” Oscar, Solvarg 2014

Är du sugen på att gå en kurs som är en upplevelse för livet, ger dig nya vänner från hela landet, utmanar ditt sätt att tänka och ger dig äventyr utöver det vanliga? Då är ledarutbildning PATRULL Solvarg något för dig! Ledar­ utbildning PATRULL Solvarg är en upplevelseutbildning för äventyrarscouter som har varit äventyrare i minst ett år. Under ledarutbildningen får du träna på att leda dig själv och dina jämnåriga kamrater i en patrull. Du möter nya utmaningar och äventyr varje dag.

Anmälan hittar du på www.nsf.scout.se/solvarg