Scouting Spirit 2015 1

Nr. 1 mars 2015

Att välja nykterhet Alkoholnormen – vad är det? Barn till missbrukare Djungelscouting under en palm

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Redaktören

har ordet Foto : dotpolka /Flickr

Innehåll 4/Alkohol i Sverige idag

Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige idag?

6/Alkoholnormen

Vad är alkoholnormen, och hur påverkar den?

8/Bryt!

Alkoholhets och alkoholkultur i studentlivet.

10/Barn till missbrukare Många barn lever i närhet av missbruk.

12/Alkoholreklam

V

Varför är du nykterist?

arför är jag nykterist? Den frågan har många svar. Frågan har också varit olika svår att svara på, ibland oerhört svår, och ibland lättare än att bestämma vilka strumpor jag ska ha på mig. Beroende på vart någonstans jag varit i livet, har svaren förändrats, och svaret kommer säkert också att förändras i framtiden – vilket jag tycker är precis som det ska vara. Mitt enklaste svar, men också det svar som egentligen betyder minst för mig är att jag är medlem i (och jobbar för) Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Det är ett svar som jag under mina tonår använde mycket som förklaring för mig själv – jag viste inte riktigt varför, mer än att jag inte ville lämna NSF och mina vänner. Alkohol var inte lockande om jag ställde det i relation till vad jag fick av NSF. Ett än viktigare svar för mig själv är att jag vill vara en bra förebild för mitt barn. Jag vill ge honom en trygg uppväxt, där alkohol inte är en del i vardagen, där alkohol inte finns lättillgängligt. Men också för att han ska veta att jag alltid finns där för honom, alltid kan hjälpa till och alltid ställa upp. Han ska inte behöva konkurrera med en öl eller ett glas vin. Jag vill inte riskera att jag missar något i hans liv och inte heller att han ska känna sig osedd. Ytterligare anledning för mig är att ställa mig på alla de glömda och dolda barnens sida. Jag har valt nykterhet i solidaritet till alla dom som lever med vuxna i sin närhet som missbrukar. Till alla de barn som lever i en otrygg miljö och som inte vet hur deras förälder kommer att vara när de kommer hem från skolan. Som inte vet om de vågar ta med en kompis hem till helgen. För mitt barn och för alla andra barn som behöver en stadig vuxen att luta sig mot – därför är jag nykterist. Varför har du valt att leva nyktert? Towe Bengtsson

3 miljoner om dagen lägger alkoholindustrin på reklam.

16/Caroline Wennergren

Melodifestivalaktuella Caroline Wennergren är nykterist.

18/Kom ut!

Årets tema – Kom Ut! är igång!

20/Djungelscouting

Scouting i skuggan av en palm i Costa Rica.

26/Personligt

Anneli Gunnarsson Simu.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress :

Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel :

08-672 60 86

fax :

08-672 60 84

e - post : towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör :

Towe Bengtsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : layout :

2

Towe Bengtsson

Torkel Edenborg

2015: Nr 2: manusstopp 13 apr ute 13 maj.

utgivningsplan

nyhetsbrev och ordförande p ­ ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 341

388

TR

YCKSAK

Foto : Carlsberg Sverige

Att välja nykterhet Nykterhet. Vi har alla valt att välja bort alkoholen för att leva nyktert. Men varför? Med ca 5000 medlemmar finns nog ungefär lika många svar.

I den strategin som antogs på förbundsmötet 2013 har nykterheten ett stort fokus. Nykterheten i praktiken är en del i både kårernas strategi, På Väg, och är ett målprojekt i förbundets strategi. Ett sätt för oss alla att fundera ett steg extra varför vi tagit det beslut vi gjort. Hur vi kan prata med varandra, våra medlemmar, scouter och barn om det. Nykterhet är vår profilfråga, det är genom att vara en nykter scout, som vi kan erbjuda barn och unga något alldeles speciellt. Men vi måste våga prata om det. Vi måste berätta om det. Vi måste se till så att alla hittar stoltheten i sitt beslut. Hur påverkas vi av den alkoholnorm och alkoholkultur som finns i dagens samhälle? Hur gör vi oss själva, och våra scouter bäst förberedda på att gå ut i världen och säga: Hej jag är nykter!

Nykterhet

Alkohol i Sverige idag

Oavsett vad vi tycker om det så är alkohol en del av vår kultur och det samhälle vi lever i. Idag är det 9 av 10 vuxna i Sverige som dricker alkohol, och även om de flesta gör det måttligt är det många som dricker för mycket.De senaste åren har alkohol dessutom blivit vanligare i allt fler sammanhang och det dricks allt fler dagar i veckan.

I

dag finns det två trender vad gäller svenskarnas alkoholkonsumtion, två trender som kommer sig av två olika typer av undersökningar. En undersökning som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gör, Monitorundersökningen, som sammanfattar köpt alkohol. Både den registrerade köpta, via exempelvis Systembolaget, och den oregistrerade som sker via införsel eller smuggling. Monitorundersökningarna startade 2000 och då drack den svenska befolkningen 8,4 liter ren alkohol (100 procent) per invånare över 15 år. Fram till 2004 ökade den genomsnittliga konsumtionen med 20 procent till 10,6 liter, därefter har den totala konsumtionen sjunkit

4

Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg

stadigt fram till 2012, till 9,1 liter. Men, under 2013 ökade konsumtionen igen till 9,9 liter Om detta är ett trendbrott eller en tillfällig ökning återstår att se. Enligt Monitorundersökningen har alltså alkoholkonsumtionen, om en bortser från 2013, minskat stadigt de senaste 15 åren. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, har sedan 1992 studerat alkoholvanor och den allmänna opinionen gentemot alkohol via frekvensmätningar. De fokuserar framförallt sina undersökningar på hur ofta Sveriges invånare dricker alkohol, och hur ofta det dricker sig berusade – istället för Monitorundersökningens fokus på köpt alkohol.

SOM-institutets undersökningar visar på en förändrad vanekurva, där svensken idag dricker alkohol allt oftare. De som aldrig dricker alkohol har legat kvar på i stort sett samma siffror sedan mätningen började, på cirka 10 procent. Men de som dricker starksprit, vin eller öl minst en gång i veckan har på knappt 20 år ökat från 28 procent till 47 procent av Sveriges befolkning. Också andelen som dricker alkohol någon gång i månaden har ökat – vilket tyder på att också sällankonsumenterna ökar. Ökningen av veckodrickandet stärker bilden av att alkoholkonsumtion blivit en del av våra vardagsvanor, och att alkoholkulturen och alkoholnormen vuxit sig starkare. Alkohol är inte längre enbart förknippat med fest och firande, det blir mer och mer en vara som finns med i alla typer av sammanhang. Baserat på dessa två olika mätningar, som i viss mån går emot varandra, tyder mycket på att dryckeskulturen har förändrats. Många dricker oftare, och har tagit över en kontinentaleuropeisk dryckeskultur. En dryckeskultur som innebär att dricka alkohol betydligt oftare än tidigare. Däremot verkar drickandet för berusningens skull minskat något. Vin är den alkoholhaltiga dryck som konsumeras mest frekvent, och så många som var tredje person i Sverige dricker vin minst en gång i veckan. De undersökningar som görs visar också på att alkoholkonsumtionen fördelar sig olika beroende på kön, utbildning, intressen och ålder. Generellt dricker män dubbelt så mycket som kvinnor, dock minskar skillnaden mellan kön ständigt, och bland unga är könsskillnaderna mycket mindre. Även om unga (20-25 år) är den åldersgrupp som har absolut högst alkoholkonsumtion, minskar skillnaden mellan åldersgrupperna – mycket för att unga idag dricker mindre än tidigare, och konsumtionen bland personer över 50 år har ökat. Varje år görs också en drogvaneundersökning bland elever i årskurs 9, och där kan en se en tydlig minskning av alkoholkonsumtionen. Det gäller både i antal elever som dricker alkohol, och vid vilken ålder de alkoholdebuterar. – Ungdomar debuterar senare, vi ser inte heller samma topp i åldern 18–25 år som vi såg tidigare. Alkoholkonsumtionen har helt enkelt blivit plattare säger Ulf Guttormsson, avdelningschef för analys och metod på CAN. 2013 gjorde Folkhälsomyndigheten en undersökning bland svenskar som visade att cirka 15 procent inte druckit alkohol de senaste tolv månaderna, 2004 var svaret 13 procent. En förändring är i antågande, och mycket tyder på att konsumtionen blir mer lik den i övriga Europa. Vilket också betyder att unga som grupp dricker mindre.

Men Trots att alkohol blir vanligare och vanligare vid vardagliga tillfällen, och svenska folket dricker allt oftare, har en trendförändring skett vad gäller alkoholfria alternativ. Försäljningen av alkoholfria varor har de senaste åren ökat på Systembolaget, vilket resulterat i ett större utbud och bättre valmöjlighet. Den alkoholfria trenden visar sig också i olika alkoholfria nattklubbar som blivit aktuella det senaste året, till exempelvis Klubb Sober i Stockholm. Klubb Sober har vid ett flertal tillfällen lockat stor publik, och skapat många rubriker i media. Det finns ett stort intresse för alkoholfritt och ungdomar idag dricker allt mindre – ett intresse och en samhällsströmning som nykterhetsrörelsen kan bygga vidare på.

Varför är du nykterist? Foto :Towe Bengtsson

Mats Funning, Sundsvall Jag skulle säga att jag har två anledningar. 1. Jag har så grymt bra kompisar i NSF som jag inte vill tappa. 2 är för att det behövs nyktra förebilder, och man kan göra skillnad genom att visa att man kan avstå från alkohol.

Hilda Brodén, Ånäset. Ett svar är att svaret på den frågan har varierat över tid. Den anledning jag har just nu är inte den anledning jag alltid haft. Men just nu för att jag ärligt, genuint och helhjärtat ska kunna stötta en vän till mig med missbrukarbakgrund.

Tommy Glandin, Vallentuna. För att det sker så mycket dumheter när det är alkohol inblandat, och det är en kultur jag inte vill stödja.

5

Nykterhet

Alkoholnormen – vad är det?

Alkoholnormen är ständigt närvarande, den visar sig på tv i morgonsofforna, på fotbollsarenan och till fredagsmyset. Alkoholnormen är den där känslan av självklarhet som många ser på alkohol och alkoholkonsumtion. Men vad är egentligen en norm? Och vad kan du göra för att motarbeta alkoholnormen?

N

ormer, eller sociala normer, är ett sociologiskt begrepp för allmänt delade, och många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre sociala gemenskap eller i samhället i stort. Med normer menas ett riktmärke, eller mönster om en så vill, för hur en ska utföra något, eller hur en ska uppträda mot sina medmänniskor. När människor interagerar skapas mönster för hur en ska bete sig mot varandra inom bland annat familjer, företag, föreningar och samhället i stort. Sociala normer varierar i många dimensioner, mellan samhällsklasser och etniciteter inom ett land. Samt beroende på yrke, sexuell läggning, civilstånd, könstillhörighet och så vidare. Normer finns i

6

Text: Towe Bengtsson

det stora och i det lilla, i samhället i stort och i din kompisgrupp, det är något som ständigt påverkar oss och våra val i livet. Normer kan ha både positiva och negativa aspekter. Normerna är nödvändiga för att upprätthålla en sociala ordning som förhindrar orättvis behandling, asocialt beteende och beteenden som är hotfulla för den sociala gemenskapen. Samtidigt kan normer bidra till att upprätthålla ofördelaktiga sociala system, till exempel orättvis maktfördelning och förtryck. En norm kan vara utestängande och mycket exkluderande. Det kan handla om att alla människor antas vara vita eller heterosexuella, att alla från Småland är snåla eller att alla vill dricka alkohol.

Foto : Sina Farhat, Flickr

Illustration : David G oehring, Flickr

Motarbeta alkoholnormen Här kommer några tips på vad du kan göra för att motarbeta normen:

Många normer fungerar diskriminerande och den som bryter mot normerna måste ofta stå till svars och förklara sig och sitt handlande endast på basis att denne bryter mot en norm. Normer kan vara mycket svåra att kritisera och ifrågasätta. Den som lever i normen har makt och utrymme att påverka normen. Att antingen upprätthålla den, eller bidra till en förändring av den. Detta gäller på såväl ett personligt-, organisations-, eller samhällsplan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra begränsande strukturer och normer. Och istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen ge alla en chans och utrymme att vara och fungera som just de vill. I Sverige finns en tydlig alkoholnorm, där många förväntar sig att alkoholen är mycket viktig i människans sociala umgänge. Alkoholnormen gör att det blir det normala att dricka alkohol, att de som väljer att avstå blir de onormala. På samma sätt skapas en bild av vad som är fest – normen säger att alkohol är något som vuxna måste ha vid festliga tillfällen. När något ska firas plockas flaskan fram, och självklart lär sig båda barn och unga att ”en fest är ingen fest utan alkohol”. Redan från barnsben finns normen med oss, och många barn vet idag skillnaden på olika ölmärken, att det är nyttigt att dricka

ett glas vin om dagen (vilket enligt ny forskning visat sig vara fel) och att alkohol – det är något alla vuxna dricker. Alkoholnormen tar sig också uttryck i kulturen, som ett naturligt inslag på romantiska middagar, fotbollsmatcher, högtider och på släktträffen. Genom att ta en öl till fotbollsmatchen, en nubbe på midsommar och vin till fredagsmyset reproduceras alkoholnormen varje dag. Kulturen är sammanhanget, alltså middag eller fotbollsmatch, medan normen är den sociala förväntningen kring att dricka alkohol vid dessa tillfällen. Kulturen är något som många generellt tycker är trevligt och som fyller en funktion i det sociala umgänget, medan alkoholnormen kan vara tvingande och exkluderande. Allra tydligast blir alkoholnormen när personer av olika anledningar väljer att avstå från alkohol. De räknas då som avvikande, och blir ofta ifrågasatta för sitt val. Många är de som vittnar om att de har svårt att säga nej, att det finns en hets och ett tydligt ifrågasättande om du väljer att inte dricka alkohol. Att välja bort alkohol kan för vissa vara oerhört provocerande, framförallt om en inte använder argument som att ”jag är gravid” eller ”jag kör”. Men, det finns ljus i mörkret. Fler och fler ser och ifrågasätter alkoholnormen, och den alkoholfria trenden blir allt starkare.

”Den som lever i normen har makt och utrymme att påverka normen. Att antingen upprätthålla den, eller bidra till en förändring av den.”

1. Våga fråga på uteställen – tycker du att utestället har ett mindre bra, eller kanske rentav uselt utbud, fråga efter alternativ. Finns inga alternativ: Fråga varför. Ju fler som frågar och lägger sig i, desto snabbare kommer utbudet att breddas. 2. Våga fråga din butik – Saknar du ett vettigt alkoholfritt utbud i din matbutik eller på systembolaget – låt dem veta det. Fråga varför de inte tar in just dina favoriter. Ge dem tips på vad du tror skulle kunna funka. Visa dem sajten vuxendricka.se för inspiration. 3. Sätt press på leverantörerna – om du varit på resande fot och testat alkoholfria viner i andra länder kanske du stött på några sorter som håller långt högre kvalité än vad du är van vid. Varför finns inte samma schyssta sortiment i Sverige som du kan hitta i många tyska städer? Mejla, ring eller hör av dig till leverantörerna via sociala medier och tala om vad du tycker. De har större känselspröt än vad man kan tro. 4. Recensera på alkoholfria kartan – en recension på alkoholfriakartan kan vara ett utmärk sätt att öka trycket på uteställen som har ett dåligt utbud. Dessutom funkar det även omvänt. Uteställen som har ett bra utbud kan rosas så att fler hittar dig och dessutom får andra tips på ställen med bra utbud. 5. Sprid den alkoholfria kartan, www.alkoholfriakartan.se. Källa: Accent, Fredrik Quistbergh

7

Nykterhet

Bryt! Studentlivet och studentkulturen är något många längtar och suktar efter. En tid i livet när en blir vuxen, lär sig många nya saker. Både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Här kanske en träffar den eller dem en väljer att leva sitt liv med. Familjer startas, vänner hittas och vuxenlivet börjar. Har får en chansen att bli den man vill vara, utrymme att bryta upp och starta nytt. Men allt med universitet- och högskolelivet är inte guld som glimmar. Många upplever det som att alkoholkulturen på Sveriges universitet och högskolor är påfrestande och krävande. Det är något som UNF:s kampanj Bryt! åskådliggör. Text: Towe Bengtsson

Foto : Gustav Lindqvist, Flickr

Foto : Lukas A rnsby, Flickr

UNF:s nya kampanj Bryt! Vill belysa och kritisera alkoholnormen som den ser ut i dagens samhälle, och fokuserar framförallt på hur normen ser ut i studiesammanhang. Syftet med kampanjen är att få studenter att reflektera, både över alkoholnormen i stort och över sin egen del i denna för att på så sätt förändra attityder, och i förlängningen beteende kring alkohol. Eller som de själva sammanfattar kampanjen – vi vill bryta alkoholhetsen. Punkt. Kampanjen Bryt! har släppt en rapport om alkoholkulturen och alkoholhetsen på högskolor och universitet runt om i landet. I rapporten rankas landets lärosäten baserat på hur bra de hanterar och arbetar med alkohol och den hets och norm som finns.

A

lkoholnormen och den höga alkoholkonsumtionen som ofta förekommer vid universitet och högskolor innebär en betydande risk för missbruk för enskilda individer, men det begränsar också dem som konsumerar alkohol under studietiden. Många studenter tycker att det är svårt att stå emot alkoholnormen som finns idag, och många upplever att det saknar möjligheten att säga nej till alkohol. Över hälften av studenterna (enligt IQ:s rapport Studentliv och alkoholkultur) tycker att det är svårare att passa in i studentlivet om man avstår från att dricka alkohol. Nästan 70 procent tycker också att det finns traditioner och sammanhang i det vardagliga studentlivet där alkohol är en självklarhet.

Studenters alkoholkonsumtion är också ett problem utifrån ett studieperspektiv – det påverkar både resultat, närvaro och engagemang. Rapporten Studentliv och alkoholkultur visar att en tredjedel av studenterna gjort sämre ifrån sig i studiesammanhang på grund av att de druckit alkohol dagen innan. Alkoholkulturen och alkoholnormen påverkar alltså inte bara studenternas fritid, utan också deras studieresultat. På universiteten och högskolorna runt om i landet, där ofta anrika traditioner finns levande, är alkoholnormen extra stark. De allra flesta traditioner innebär alkoholkonsumtion i någon form, och ofta i stora mängder. Valborg som är en av de största högtiderna för studenter har sedan länge förknippats med

extrem fylla – och har också kommit att bli den högtid där många yngre har sin alkoholdebut. Men även sittningar (eller gasque som det kallas på andra platser) och andra tillställningar där till exempel dryckesvisor är en stor del av underhållningen är vanligt. I IQ:s rapport framkommer att nästan 70 procent av studenterna anser att det finns traditioner och sätt att umgås där det anses självklart att dricka alkohol. Alkohol har kommit att bli ett nästan konstant inslag i studentrelaterade aktiviteter och i stort sett alla studenter som Bryt! (UNF:s projekt för att belysa och kritisera alkoholnormen, främst i högskole- och universitetsvärlden) pratat med kan berätta om när personen själv eller personer i deras närhet blivit hetsad till att dricka mer alkohol än vad som egentligen varit tanken. Och många berättar om en hets som innebär för mycket alkohol eller upplevelser och händelser som de senare ångrat. Den alkoholkultur, och alkoholnorm som finns gör att studentens lyckliga dagar inte blir så lyckliga. Alkoholen är inte längre en del av kulturen – den är kulturen. Enligt Bryt!-rapporten finns mycket att göra för att förändra och förbättra situationen för landets studenter. Rapporten visar bland annat på hur de som jobbar i studentpubarna ej får rätt utbildning och hur nollningar och sittningar skapar en alkoholhets hos många studenter. Genom att belysa, besöka och påverka hoppas UNF och Bryt! på en förändring.

I rankingen har både skolans och studentkårens alkoholpolicy tagits i beaktning likväl hur skolhälsan och liknande inrättningar behandlar frågan. 1. Chalmers Tekniska Högskola 2. Mälardalens Högskola 3. Lunds Universitet + Teknologikåren vid Lunds Tekniska Högskola 4. Södertörns Högskola 5. Högskolan i Jönköping 6. Göteborgs Universitet + Göta Studentkår 7. Högskolan i Skövde 8. Högskolan Salarna 9. Handelshögskolan i Stockholm 10. Linnéuniversitetet 11. Högskolan Kristianstad 12. Högskolan Väst 13. Umeå Universitet 14. Högskolan i Gävle 15. Kungliga Tekniska Högskolan 16. Stockholms Universitet 17. Malmö Högskola 18. Högskolan i Borås 19. Blekinge Tekniska Högskola 20. Uppsala Universitet 21. Örebro Universitet 22. Karlstads Universitet 23. Linköpings Universitet + LinTek 24. Karolinska institutet + Medicinska Föreningen i Stockholm Källa: Bryt! Alkoholhetsen på svenska universitet och högskolor – en rapport om alkoholens roll i studentkulturen.

Vill du läsa rapporten? Den finns för nedladdning på www.nsf.scout.se/bryt

9

Nykterhet

Barn till missbrukare

Många är de barn som lever i hem där alkohol och missbruk är en ständigt närvarande del. Barn som lever med vuxna i sin närhet som dricker så mycket att vardagen blir lidande, så att relationer kraschar och så att barnen far illa. Hur påverkar det barnet i nuet och i framtiden?

A

lla barn har ett starkt behov av en vuxen som finns där, som lyssnar och stöttar på resan mot vuxenvärlden. Vuxna som kan visa vägen när det känns svårt, någon att vända sig till och någon som ser vad som händer och hjälper till när det behövs. Någon som lyssnar och ger mod att våga lite till. Någon att lita på. Vissa barn behöver vuxna som spanar lite extra, som ser bakom fasader. Barn behöver trygga och stabila vuxna, och

Text: Towe Bengtsson

barn som lever med missbruk i hemmet behöver vuxna som förstår och tar ansvar. Där kan en scoutledare, lärare eller annan vuxen få en viktig roll. Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet från 2008, lever omkring 285 000 barn i en familj med en riskfylld alkoholkonsumtion. Missbruk finns i alla samhällsklasser och alla typer av hem, och en kan oftast inte se på utsidan vem som lider av ett missbruk.

Foto : Torkel Edenboreg

Foto : Istock

Till Barn!

Det är inte ditt fel! Du är inte ensam om att ha en förälder som dricker! Du får prata om det. Du kan inte bota din förälder. Din förälder kan bli bra igen. Du kan själv behöva hjälp. Du har rätt att må bra. Vill du veta mer eller prata med någon vuxen? På www.bris.se kan du ringa, maila eller chatta anonymt och få stöd och hjälp. Även på www.maskrosbarn.se och www.umo.se finns stöd att få. Att vara barn till missbrukare innebär en ökad risk för såväl egna missbruksproblem som ångestproblem och andra psykologiska problem. Många barn kan komma att utveckla liknande mönster som sina föräldrar. Vilket kan innebära att de har svårt att be om hjälp, svårt att fullfölja saker från början till slut, har svårt med nära relationer, är bra på att ljuga, har en osäker självbild, kan ha svårt att säga nej och att lita på andra. Men, det är viktigt att betona att det är långt ifrån alla barn och ungdomar som lever nära missbruk och beroende som utvecklar egna missbruksproblem eller beteendeproblem. Många barn som lever nära missbruk utvecklar ofta olika överlevnadsstrategier och intar olika roller, som du kan läsa mer om här bredvid. Det gäller inte bara barn i missbruksmiljöer utan till exempel också de som växer upp med psykisk sjukdom, våld eller annan problematik i familjen. Dessa barn lär sig att tränga bort egna behov och känslor. Trots rädsla, besvikelser och ibland ångest, blir lojaliteten ofta stark gentemot den missbrukande föräldern. Barnen får ofta skam- och mindervärdeskänslor och uppfattar sin familj som annorlunda och mindervärdiga i förhållande till andra familjer. De försöker ofta dölja för omvärlden vad de skäms för. De undviker att prata om sin familj och försöker att förhindra oanmälda besök och obehagliga frågor från omgivningen. Alkoholmissbruk är ett tabubelagt samtalsämne och barnen blir experter på att skydda

sina föräldrar och att dölja de eventuella tecken som kan finnas. Att beröra det tabubelagda och skapa utrymme för dessa barn att dela med sig av hur de mår kan betyda oerhört mycket för dem. Det kan bli en viktig ventil, då det är lätt att dessa barn försvinner i mängden. De barn som får stöd av en vuxen i sin närhet har större och bättre förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Och många barn som lever nära missbruk hittar också en betydelsefull annan som kan vara det stödet. Det kan vara en scoutledare, en lärare, en annan förälder eller annan vuxen som står nära. Som vuxen och som ledare har vi därför ett stort ansvar att se alla barn vi möter och att se till så att alla barnen vi stöter på i vår verksamhet får chansen att vara delaktiga. Alla barn, men kanske framförallt de barn som lever nära en missbruksproblematik, har ett stort behov av att få vara just barn. Att slippa ta ansvar för sina föräldrar, och istället göra saker som de själva tycker är roligt och mår bra av. Scouterna och andra typer av fritidsverksamhet kan fungera som ett andningshål för många barn. Och genom att vara en stödjande och lyssnande ledare kan vi erbjuda stöd, trygghet och kanske någon att anförtro sig åt. Som barn i en familj med missbruk behöver en stöd från sin omgivning. Hjälp med att förstå att en inte är ensam och att en som barn aldrig behöver känna skuld.

Olika Roller

Barn har olika sätt att hantera en instabil och ohållbar familjesituation. Här under kan du läsa om de fyra olika roller och överlevnadsstrategier som barn ofta tar till. Tapetblomman: syns inte, märks

inte och omgivningen glömmer därmed bort dem. De är tysta och blyga, drar sig undan och är osynliga även i hemmet. De försöker ofta ge familjen avlastning och lättnad genom att inte skapa ytter­ ligare problem. De lider brist på förväntningar beträffande familjen eller omgivningen. Ibland får en låtsasvärld med låtsaskamrater, husdjur eller kramdjur ersätta de vänner de saknar.

Clownen:  uppfattas ofta som

ett roligt och bekymmerslöst barn. De har ett glatt yttre men ett sorgset inre, det vill säga clownens kännemärke. De är gladlynta, kreativa, aktiva och charmiga utåt och får därför uppskattning och positiv uppbackning av sin omgivning. ,men samtidigt är de ensamma och gråter i sin ensamhet. Det ger tomhet att aldrig bli tagen på allvar och det finns hela tiden en rädsla för att misslyckas.

Syndabocken: drar uppmärk­

samheten till sig genom trots, aggressivitet och stökighet. Syndabocken är det så kallade ”problembarnet” i skolan. När de genom sitt beteende och den negativa uppmärksamhet de får, inte lyckas skapa förändring i familjen blir de förvirrade och ångestfyllda. De verkar oförmögna att ta emot kontakt och hjälp. Genom sitt beteende har de hela tiden mött motstånd och tillrättavisningar och i grunden saknar de tillit till vuxna.

Hjälten: är det duktiga barnet

som anstränger sig för att bära familjens problem. Familjehjälten drar till sig uppmärksamhet genom sin duktighet och kan på det viset dölja sina föräldrars brister. Den ansvarsmedvetna och omhändertagande hjälten sköter om sina missbrukande föräldrar istället för det omvända. Det spelar ingen större roll hur mycket barnen kämpar på, de känns sig ändå otillräckliga – de lyckas ju inte förändra situationen. Källa: Nykter Scout – en modern livsstil

11

Nykterhet Foto : Carlsberg Sverige

Alkoholreklam

Investeringar i alkoholreklam har mer än fördubblats på fem år, och aldrig tidigare har vi möts av så mycket alkoholreklam som under 2014. Alkoholindustrin lägger i snitt nästan tre miljoner kronor om dagen för att få fler människor att dricka mer alkohol.

I

dag sänds alkoholreklam i flera svenska tv-kanaler trots att det finns ett uttryckligt förbud mot alkoholreklam i radio och tv. Genom att sända från exempelvis Storbritannien har tv-kanalerna hittills kringgått svensk lagstiftning. Enligt alkohollagen är det förbjudet att marknadsföra alkoholdrycker i kommersiella annonser i radio- eller tv-program. Det är däremot tillåtet att marknadsföra alkohol i tidningsannonser, där finns dock begräsningar i storlek samt att annonsen måste innehålla en informationstext om alkoholens skadeverkningar. I stort sätt gäller

12

Text: Towe Bengtsson

samma regler för marknadsföring på internet som i tryckt skrift. Det är också förbjudet att särskilt rikta marknadsföringen till, eller skildra, barn eller ungdomar under 25 år. Vilket gör att marknadsföringen inte får äga rum på webbplatser vars huvudsakliga målgrupp eller faktiska besökare kan antas utgöras av personer under 25 år. Trots det är alkoholreklam mycket vanligt på sajter som Facebook och Youtube. Alkoholföretagen väljer aktivt att finnas i sociala medier. På så sätt skapar de en relation till unga konsumenter. Genom att

K älla: www.iq.se

Bort med alkoholreklamen

Både IQ och IOGT-NTO har gjort undersökningar där de undersökt hur vi ser och tar emot alkoholreklam. Båda undersökning-

Foto : Torkel Edenborg

bjuda in till fester, ordna tävlingar och närvara i populära ungdomsmiljöer byggs en livs­stil kring varumärket upp. Vilket ofta stämmer väl överens med den image eller identitet den unge konsumenten vill skapa. En internationell studie gjord i elva länder, men bland annat Sverige, Australien, Brasilien och USA, visar att Sverige är det land av de granskade som visar mest alkoholreklam på TV under de tider då flest barn och unga tittar. Forskning visar att det finns ett samband mellan exponering eller marknadsföring av alkohol och ungas konsumtion av alkohol. Den övergripande slutsatsen är att det finns starka bevis för ett samband mellan exponering för alkoholreklam och att unga som inte dricker börjar dricka, och ökad konsumtion hos dem som redan dricker. Den stora mängd alkoholreklam vi möts av dagligen gör också att den redan starka alkoholnomen stärks ytterligare. I tidningar, tv-program, via alkoholreklam och på sociala medier sprids bilden av alkohol som något som är förknippat med njutning, avkoppling, semester eller firande. De negativa konsekvenserna av alkohol får i jämförelse lite uppmärksamhet. Att alkoholreklamen ökar för varje år ligger också i linje med en större trend i samhället där alkohol och alkoholkonsumtion allt mer normaliseras.

Inom nykterhetsrörelsen sker just nu en mängd olika projekt – som alla har som mål att minska och ta bort alkoholreklamen. IOGT-NTO började för ett år sedan arbetet med Alkoholstör, och alkoholstöringsjouren. Ett arbete för att inför valet 2014 belysa problemet, rapportera in alkoholreklam samt påverka politiker och få dem att ta ställning och se över lagstiftningen gällande alkoholreklam Det arbetet har nu gått vidare till att utöver lobbyarbete och anmälningar till granskningsnämnden etcetera också samla in namnunderskrifter mot alkoholreklam. Vill du ta ställning mot alkoholreklam, kolla in www.iogt.se/slackner.

arna visar på att majoriteten av de tillfrågade är emot alkoholreklam. Så många som 80 procent enligt den undersökning som IOGTNTO låtit göra. Ungefär en tiondel av de som svarat i IQ:s rapport Alkoholreklam på internet uppger att de påverkas av alkoholreklam, samtidigt tror nästan åtta av tio att andras alkoholkonsumtion påverkas av reklamen. Nykterhetsrörelsen har sedan länge arbetat hårt med frågan om alkoholreklam, för att se till så att de lagar som finns efterföljs och alkoholreklamen försvinner.

Active driver tillsammans med EUCAM ett projekt som heter Zoom in Media, där bland annat NSF och UNF är med i projektet. Zoom in Media samlar tusentals ungdomar runt om i Europa som tillsammans rapporterar in alkoholreklam i deras omgivning. All inrapportering samlas för att se i vilken grad som ungdomar i europa exponeras för alkoholföretagens marknadsföring. Läs mer och rapportera in alkoholreklam på www.unf.se/ zoominmedia

13

Nykterhet

Att prata nykterhet med scouterna

Att prata om alkohol och nykterhetsfrågan är viktigt, här kommer därför lite tips och tankar om när och hur vi kan göra det med scouterna.

V

i har var och en av oss olika behov av stimulans och stöd beroende på var i livet vi befinner oss. Som scoutledare har du en viktig roll i dina scouters liv vad gäller att hjälpa dem finna sig själva, bygga sig en grund-

14

Text: Maria Hellzenius Foto: Alexander Ehn

trygghet samt att skapa sig en god självkänsla. Dessa kvalitéer kan komma att bli avgörande för framtida beslut i den enskilda scoutens liv, så som motståndskraft till att smygröka bakom skolan, uppleva sin första fylla vid 15 års ålder eller att helt enkelt göra något som

den själv egentligen inte vill. Att påbörja detta kan aldrig ske för tidigt och här finner du stöd för hur ni kan arbeta med dessa saker i kåren beroende på scouternas ålder. Glöm aldrig att du som scoutledare är en hjälte och en viktig förebild för dina scouter!

umgänge där alkohol är en del av sättet att umgås på. Det kan göras genom att hitta på roliga saker på kvällar och helger samt andra högtider så som valborg och lucia som ofta är förknippade med alkohol. Viktiga moment för Äventyrare • Att lära sig argumentera och säga nej • Att lära sig stå emot grupptryck • Stärka sin självbild • Öka sin tillit till gruppen • Känna sig trygg i olika typer av miljöer

Spårare och Upptäckare (8–12 år)

I den här åldern ökar barnens förståelse för gruppaktiviteter och därmed de regler som följer. I och med detta blir det också viktigare för många att allt sker på ett rättvist sätt. Utöver det moraliska tänket är perioden viktig för det första arbetet i att börja skapa sig en god självkänsla och självförtroende. Där det är av vikt att ge uppmuntran och stärka personens goda sidor för att på så vis stärka och stötta den fortsatta utvecklingen. Det kan finnas en oro för att det är för tidigt att prata om nykterhet med scouter i den här åldern och att det är svårt att veta vilken nivå samtalen ska hålla. Barn har dock ofta skapat sig en bild av alkohol redan vid tidig ålder och därför är det bra att prata om det tillsammans med dem. Samtalen bör ske ur deras egna perspektiv så som hur de tänker och känner kring alkohol och undvika att gå in på samtal kring hur till exempel deras föräldrars alkoholvanor ser ut. Uppgiften som scoutledare blir att avdramatisera synen på alkohol och bidra med en syn på att nykterhet är normaltillståndet. Viktiga moment för Spårare • Skapa en positiv självbild • Uppleva att en blir lyssnad på • Att hitta sin plats och känna sig som en del av ett större sammanhang • Att på olika sätt väcka nyfikenhet och lust till att lära Viktiga moment för Upptäckare • Få verktyg för att formulera sina tankar och åsikter • Bli medveten om grupptryckets effekter • Lära sig vikten av att hjälpas åt

Äventyrare och Utmanare (12–18 år)

Under den här perioden upplever många en önskan om större självständighet från familj och vänner samtidigt som en söker efter sin egen identitet och funderar kring ”Vem är jag?” och ”Vad vill jag?”. Att ifrågasätta hur världen runt omkring en fungerar och ta ansvar för de som har det mindre bra är ofta en del i den här processen. En del finner en trygghet i den ”nya” identiteten men i den snabba utvecklingen som sker i den här åldern är det svårare för andra då vissa upplever en ”identitetsförvirring”. I sökandet efter sig själv blir det lättare att söka sig till grupper med vissa identitetsmarkörer för att åtminstone höra hemma någonstans. Det här är ofta en känslig ålder för scouterna då en del i umgängeskretsen kanske provar alkohol för första gången eller utvecklas åt olika håll vilket splittrar tidigare vänskaper. Som scoutledare är det viktigt att vara lyhörd för scouterna och stötta dem så att de vågar utveckla sin egen identitet och lär sig stå emot grupptryck. Att skapa en stark ”vi-känsla” i scoutgruppen kan resultera i att den ersätter

Viktiga moment för Utmanare • Att känna positiv grupptillhörighet • Att våga utmana normen och bilda sig en egen uppfattning • Att våga ”missionera” sin åsikt • Att stå för sitt ställningstagande, även om det blir diskussioner

Roverscout (19–25 år)

Under den här tiden har framtiden stort fokus där funderingar kring familj, vänner och karriär tar upp mycket av ens tid. De flesta börjar även ägna sig åt utbildning eller jobb. Att ha skapat sig en god självbild och grundtrygghet blir av stor vikt då många nya relationer knyts vilket kan sätta stor press på individen. Att våga släppa in andra människor nära inpå, att skapa intimitet med andra, förutsätter en personlig styrka. Saknas denna styrka är det lätt att personen istället isolerar sig och kan få svårt att hitta sin plats i tillvaron. Under tiden i scouterna har förhoppningsvis scouten haft möjligheten att bygga upp en stark positiv känsla till sig själv, sina kunskaper och sina värderingar vilket underlättar personens motståndskraft vid tuffare utmaningar. Genom att vara trygg i sig själv, sina beslut och sin egen utveckling får scouten hjälpmedel att prata om alkohol och nykterhet även utanför scouterna och ta med sig värderingarna och nykterhetslöftet till vuxenlivet. Som scoutledare är det viktigt att fortsätta lyssna men också ge tips och idéer på vilka utmaningar som scouten kan ta sig an och uppmuntra till att själva agera för att vara med och påverka och vara opinionsbildande kring alkohol. Viktiga moment för Roverscouter • Nu börjar en splittras från gruppen och det blir viktigt att kunna stå upp för sina övertygelser • Att känna sig trygg i sig själv • Att kunna ta steget att göra sin röst hörd, då frågor av eget intresse tas upp Hämtat från boken ”Nykter Scout, – en modern livsstil”

15

Nykterhet

Caroline Wennergren

Melodifestivaltåget är igång, och snart är det dags för final. Caroline Wennergren, IOGT-NTOmedlemmen och Vit Jul-ambassadören är med och tävlar för andra gången!

C

aroline Wennergren föddes 21 september 1985 i Rio de Janeiro i Brasilien, där hon bodde sina första år på ett barnhem. Som femåring adopterades hon och flyttade till Mölnlycke strax utanför Göteborg, där hon fortfarande bor kvar. Caroline fick sitt stora genombrott 2005 när hon som 18-åring deltog i Melodifestivalen med låten ”A different kind of love”. Då kom hon på femteplats i finalen, och nu hoppas hon självklart på vinst. Efter Melodifestivalen släppte hon sitt debutalbum och har sedan dess deltagit i flera olika föreställningar och turnéer. Hon har också släppt ett andra album där hon tolkat sin idol Ella Fitzgeralds låtar. Om årets låt, ”Black Swan” säger hon:

Namn: Caroline Wennergren Ålder: 29 år Bor: Mölnlycke Gör: sångerska Aktuell: Med låten ”Black Swan” kom Caroline femma i Melodifestivalens fjärde deltävling.

Text: Towe Bengtsson Foto: Richard Frantzén

– Låten är retro men modern skulle jag säga. Lite gammaldags. – Det känns jätteroligt att var tillbaka igen. Sedan Melodifestivalen 2005 har jag ägnat mig åt musiken, främst jazz och soul, och har utvecklats som både person och artist. Caroline säger att hon idag är mycket mer målinriktad och vet vad hon vill. ”Black Swan” som är årets låt speglar till viss del hennes egna erfarenheter. Att en måste kämpa i livet, och framförallt att veta att en duger som en är! – Jag var mobbad och utfryst som ung och passade aldrig in. Den känslan tar jag med mig in i låten. Och så har jag gett den en egen touch med lite retrosoul och jazztoner. En vinst säger hon skulle vara fantastiskt och ge hennes karriär en bra skjutas, och hon kommer självklart ge 100 procent, men – Oavsett hur det går i Melodifestivalen så kommer jag att fortsätta som innan. Jag har redan en fin musikkarriär och är lyckligt lottad som får göra det jag älskar mest, att glädja människor med min musik. Caroline är själv medlem i nykterhetsrörelsen, IOGT-NTO, och berättar att hennes föräldrar är medlemmar, och har varit teaterlärare på Wendelsbergs folkhögskola, där hennes pappa också varit rektor. Det är genom dem som hon själv blivit en del av nykterhetsrörelsen säger hon. Caroline har aldrig druckit alkohol och är heller inte intresserad av att börja. –Jag behöver inte alkohol för att ha kul, för att hitta mig själv eller för att uppleva mer. För mig är nykterheten ett helt naturligt förhållningsätt till livet. Men det finns ytterligare en anledning till varför jag är nykterist. Vi hade en god vän i familjen som vi lärde känna genom Wendelsberg. Han var missbrukare och höll sig periodvis nykter och drogfri. Han var en mycket kreativ

människa, full av idéer och drömmar. Under sina nyktra perioder var han ofta hos oss och han brukade säga att vi var hans familj och jag hans lillasyster. Han orkade inte till slut, alkoholen tog över. Ofta beskrivs musikbranschen som en arena där alkoholnormen är mycket stark, och där det förekommer mycket alkohol i olika sammanhang. Vilket är något som Caroline skriver under på. Men fortsätter hon, kanske är det så att det inom min genre, jazz, är lite lugnare. – Det brukar funka med att helt enkelt säga – nej tack, jag dricker inte, de flesta brukar acceptera det svaret. Jag upplever inte att alkohol är särskilt närvarande inom den genren jag brukar sjunga. Jag upplever det i alla fall inte som ett problem.

” Jag behöver inte alkohol för att ha kul, för att hitta mig själv eller för att uppleva mer. För mig är nykterheten ett helt naturligt förhållningsätt till livet. ”

Kom Ut!

Kom ut! – kick off

2015 har startat, och lika så årets tema – Kom ut! Ett tema som fokuserar på friluftsliv och på att väcka nytt liv i friluftsivern hos våra medlemmar.

F

riluftsliv är en stor och viktig del inom scouterna, både som en del i scoutmetoden, men också genom målspåret – känsla för naturen. Genom Kom Ut! hoppas Nykterhetsrörelsens Scoutförbund att medlemmar och kårer får en nytändning på friluftslivet. – Friluftsliv är helt rätt tema, på tiden! tycker Anki Bornholm, Vallentuna Enligt en undersökning som Scouterna låtit göra, Scouterna och friluftsliv, anser 75 procent av scoutledarna att friluftsliv är mycket viktigt. I undersökningen har scoutledare fått svara på vilken typ av friluftsliv de bedriver och vilken typ de skulle vilja göra med sina scouter. Sammanfattningsvis görs friluftsliv inom scouterna framförallt i grupp där den gemensamma upplevelsen är det viktigaste. Och 10 procent av de tillfrågade

18

Text & foto: Towe Bengtsson

uppgav att de är ute på alla sina scoutmöten. Den typen av friluftsliv som bedrivs kan framförallt beskrivas som enkel och traditionell, och det som scoutledare framförallt drömmer om att göra med sina scouter är att fjällvandra, paddla kanot/kajak, vandra, segla och klättra. – Jag hoppas att Kom Ut! gör så att fler scouter kommer ut och att friluftsaktiviteterna blir fler säger Göran Arvidsson, Moheda. I februari samlades 26 stycken friluftssugna personer för en helg på Kärsön utanför Stockholm. Tillsammans hade de lockats till Stockholm för att få nya tankar och idéer kring friluftsliv och hur en kan hitta nya väger till friluftslivet i kåren. – Jag är här för att få inspiration till nya former av friluftsliv, som jag inte provat innan berättar Göran.

Varför är friluftsliv viktigt för scouterna var en fråga som deltagarna skulle svara på, och vilken diskussion det blev. Bra

metod för personlig utveckling, utmana sig själv, våga nytt och att ge barn och unga ett alternativ till vardagslivet var några av de kommentarer som flög i luften. Scouting är friluftsliv sammanfattade en patrull det, och en av de andra patrullerna sa att ramar har vi i scouterna – naturen bjuder på resten. Alla patruller tog också upp hur naturen och friluftslivet bidrar till den personliga utvecklingen och hur en lär sig mer om sig själv, sina vänner och sin patrull. Vi använder alla sinnen ute och får därigenom större upplevelser sa någon annan. Efter livliga diskussioner om varför friluftsliv är viktigt diskuterades hur scouternas friluftsliv ska se ut i framtiden, och här var alla patruller rörande överens om att vi måste se till så att framtidens friluftsliv är anpassat så att alla kan vara med, och att vi då

som nu ska varva gammalt och nytt, enkelt och avancerat. Under helgen diskuterades och provades också Geoscouting. Geoscouting är ett programmaterial som en grupp från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, tillsammans med Scouterna, tar fram som handlar om geocaching och hur vi i scouternas kan använda oss av det i vår verksamhet. Ungefär hälften av deltagarna sade sig ha testat på geocaching någon gång, men de flesta kände nog ändå att deras kunskaper om geocaching var mycket begränsade när det var dags att bege sig ut. Så det var med viss spänning och nyfikenhet som patrullerna gav sig iväg ut på Kärsön för att testa sina GPS:er och ta någon av de cacher som fanns på ön.

Kom ut!

Ett nytt sätt att ta till sig skogen för många, och ett nytt sätt att jobba med karta och kompass. Och det var flera deltagare som under geoscoutpassets gång återkom till att detta är en utmärkt aktivitet både för ledaren som individ men som också skulle vara mycket rolig att göra med scouterna hemma på kåren. Lördagkvällen avslutades med ett magnifikt ljusspår och en lugn stund kring lägerelden. Ljusspåret fick deltagarna skapa tillsammans under en workshop med fokus på att ge alla deltagare nya idéer och inspiration till framtida ljusspår. Med nya idéer och nya tankar om vad friluftsliv är och kan vara avslutades sedan dagen och nu fortsätter resten av årets arbete med att lyfta upp och utveckla förbundets arbete med friluftsliv.

19

Internationellt

Åldersindelningar i scouterna i Costa Rica: Manadas: 7-10 år. Mixat tjejer och killar. Tropas: 11-15 år. Mer äventyrligt. Tjejer och killar uppdelat, fast de gör samma aktiviteter. Wak Tsuri: 15-17 år. Comunidad: 18-20 år. Tjejer och killar blandas igen. Diregentes: Ledare.

”Vårt mål är att scouterna ska bli bra samhällsmedborgare” Ronald Diaz.

Djungelscouting i skuggan av en palm

Att sova på marken är inte ett alternativ för scouterna i Costa Rica. I regnskogen lurar faror som inte finns i Sverige. – Vi lär oss att överleva i djungeln, precis som Mowgli i Djungelboken, säger Yasna Jimena, 9 år.

S

couterna i hennes kår i Liberia träffas första gången för terminen idag. Lokalen är gul, i sten och ligger vid en park mitt i stan. Innan mötet startar jagar de varandra i cirklar i scoutlokalens trädgård, i skuggan av kokospalmer. De tjuter av glädje när de hinner ikapp varandra. Ledarna, Maria Fernanda, 20, och Gustavo Garcia, 20, kommer ut med vårens terminsprogram i handen. – Idag blir det en mjukstart, säger Gustavo. Vi ska leka lekar. Han ställer sig på andra sidan gräsmattan. Scouterna ställer sig på rad längre bort, med en fot fram, redo att kuta. Sedan ropar Gustavo: – Manada, manada, manada! Det betyder ”flock” och är vad de yngsta scouterna i Costa Rica kallas. Alla scouter kommer springande mot honom. De har kortärmade kornblå skjortor, långa smörgula halsdukar och ett märke med en varg på fickan. Alla ställer sig tätt intill Gustavo, med andan i halsen och tar varandras händer, de breder de ut sig och släpper så att de står i en stor cirkel. Sedan kan mötet börja. Yasna Jimena tycker att lekar är det bästa som finns i scouterna. Hon berättar att de får lära sig mycket om att vara säkra i skogen och vad de ska göra när de går vilse. Samt hur snälla björnen Baloo och pojken som växte upp med vargar, Mowgli, överlever i djungeln. – När vi är i djungeln ser vi ofta många sorters djur. Men när vi respekterar dem, gör de inget mot oss, säger Yasna, som redan har varit på tre övernattningar. Ronald Diaz, 39, är ordförande och ledare i kåren. Han säger att de yngre scouterna ofta får leka för att lära sig samarbete, medan de äldre scouterna får testa mer äventyrliga aktiviteter, som forsränning, klättring, att elda eller att repellera och hajka. Han menar att det skiljer sig mycket åt att vara scout i deras stad Liberia, från i stora huvudstaden San José. – Där är många fler faror, mer knark och våld på gatorna, vilket resulterar i mer inomhusscouting. Min filosofi är att scouting handlar om äventyr i naturen. Unga behöver äventyr för att utveckla karaktär, säger han. Vad gäller äventyr finns det Yasna Jimena många utmaningar som vi i

Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander

Norden aldrig tampas med. – Vi rör oss mycket i regnskogen. Där finns faror som ormar, vildsvin, spindlar och plötsliga floder. Vi måste bygga sängar i tälten, ungefär så här höga, säger Ronald och visar med handen i midjehöjd. – Men under alla mina år som ledare har vi inte råkat ut för någon stor olycka med djur. Vi har haft tur. Ronald har varit ledare i 14 år i Costa Rica, men var aldrig scout som barn. Ronald Diaz – Min mamma sa alltid att det bara var folk med pengar som kunde gå i scouterna. Det är helt fel! Jag var en äventyrlig person, men trodde att jag inte kunde vara scout. I Ronalds kår har de därför sett till att pengar aldrig ska behöva vara ett problem. Om ett barn saknar pengar för att betala avgiften eller lägeravgift, kan de ta från fonder, som en grupp med föräldrar samordnar. – Vi vill att alla ska kunna vara scouter, säger Ronald. Och precis som i vårt förbund, NSF, lär Ronald ut sin tro om ett liv utan droger och alkohol till sina scouter. ”Ren kropp, ren själ” är ett av hans mantran. Denna lördag är de 18 scouter på mötet. De har gått över till att göra en samarbetslek där de i två lag tävlar mot varandra i en stafett. Först springer en scout, fram och tillbaka till sitt lag, de knyter ihop två av sina ben, springer igen, en tredje hakar på och så vidare– tills hela nio personer sitter ihop med fötterna. Det är svårt, men det går. ”Höger, vänster, höger!”, ropar scouterna för att hålla takten. När en person ramlar uppstår en dominoeffekt så att alla faller ihop i en hög. – Skynda! ropar Gustavo och hejar på. I år fyller scouting i Costa Rica 100 år, vilket ska firas. Nästa möte hålls därför i parken, med aktiviteter för scouter från hela regionen. I slutet av mötet får de märken med 100-årsjubileumet på, som de ska sy fast på skjortan tills dess. När mötet är slut, springer Yasna till sin mamma som väntar vid staketet. – Jag älskar scouterna. En dag ska jag bli ledare, precis som Maria och Gustavo, säger hon.

21

Pyssel

Gör din egen ljuslykta

Kvällen närmar sig och mörkret kryper sig närmre, och även om våren närmar sig med stormsteg kan det vara mysigt att ha en ljuskälla att samlas runt. Text & foto: Towe Bengtsson

Att göra en ljuslykta är både enkelt och billigt och kan passa perfekt som aktivitet på ett scoutmöte eller på en hajk inför ett ljusspår. Kanske kan alla scouter hjälpa till att göra ljusspåret och ljuskällorna till det. Ett bra sätt att lägga extra fokus på ljusspåret, men också ett sätt att få alla att känna sig delaktiga. Och framförallt – ett sätt för scouterna att känna stolthet när de ser sin egen ljuslykta.

22

Till dessa ljuslyktor har vi använt gamla konservburkar. Konservburkar är något som de flesta har hemma i återvinningen, så istället för att slänga – gör något fint! Det du behöver är helt enkelt gamla konservburkar, hammare och spik. Vill du ha ett vist mönster på burkarna, då är också penna och papper bra att ha i närheten.

a, och ta

burkarn a ur konserv Steg 1. Disk torka. och lim. Låt bort etiketter

Steg 2. Plocka fram ha mmare och spik, och eventuellt papper och pen na.

Steg 4. För mönster: Måla ett mönster på ett papper. Steg 3. Börja spika!

Steg 5. Placera på konserv­burken, och gör hål utefter konturerna.

Steg 7. Tänd ljus och njut!

Steg 6. Klart!

Tips:

konservburkarna ka n lätt bli lite buckliga nä r en spikar i dem. För att undvik a det, stoppa fuktig sand i burk en och lägg i frysen några tim mar. Eller använd en sliten ha ndduk eller liknande för att hå lla kvar den runda formen. Tänk på att det kan vara vassa kanter på konservbu rkarna, så var lite försiktig a.

Strategi

Ett år senare!

För första gången sedan 1970 har Nykterhetsrörelsens Scoutförbund haft ett år utan årsmöte. Ett år sedan förbundsmötet betyder att ett år av arbete med strategin är till ända. Här kan du läsa ett kort utdrag ur den halvtidsrapport som förbundsstyrelsen tagit fram.

F

örbundsstyrelsen valde att skriva en halvtidsrapport för att ge dig som medlem inblick i vad som hänt med arbetsplanen och strategin det gångna året. Denna berättelse om vad förbundet åstadkommit sedan förbundsmötet i Örebro finns att läsa i sin helhet på hemsidan, på www.nsf.scout.se/halvtidsrapport. Där finns också många fina bilder från årets verksamhet, flertalet från sommarlägret Vilda. Bara det värt en titt!

Dokumentet börjar med att stämma av arbetsplanen mot verkligheten. Det har samma rubriker som arbetsplanen 2014-

24

Text: Linn Ternefors Foto: Alexander Ehn

2015 för att det lätt ska kunna gå att följa vad vi på FM kom överens om att göra och vad som därefter hänt. När du läser dokumentet digitalt går det att klicka på rubrikerna i innehållsförteckningen och vips hamna rätt. Bra för dig som har ett specifikt intresse, kanske internationellt eller hur det gått med strategin? När det gäller strategin kan vi berätta att många processer är igång! Resultatet av flera av dem ser du i den här tidningen. Till exempel: Målprojektet Öppen avdelning har resulterat i projektet Tillsammans. Projektet syftar till att öka förståelsen för de särskilda behov som olika neuropsykiatriska funk-

tionsnedsättningar kan innebära samt att göra verksamheten mer tillgänglig för alla barn. Från vårterminen kan distrikten, eller ett antal kårer som går samman, boka en workshop för att stärka ledarnas kunskaper

på detta område. Välkomsthajken genomförs för andra året i rad, denna gång på Ransberg 4-6 september. Den är till för att introducera nya vuxna och ledare i NSF:s gemenskap och ideologi och öka deras engagemang och inflytande i förbundet. En världspremiär för året är förbundsstyrelsens försök att genomföra ett digitalt förbundsråd på olika platser i landet 9 maj. Du som deltagare kommer att få tycka till om och arbeta med målprojekten Vår roll i världen och Nykterheten i praktiken som förbundsstyrelsen ansvarat för under året. Vår roll i världen syftar till att underlätta vår kommunikation med utomstående. Genom att förtydliga vår ideologi och sätta NSF-scouting i ett större sammanhang ska förbundet bli tydligare gentemot potentiella framtida medlemmar. Genom det framtagna verktyget ”Den lille ideologen” är du med och formulerar NSF:s roll i världen. Du kommer också att få tycka till om remissförslaget till policy om nykterheten i praktiken som ett antal ideella tagit fram under året och som kommer att beslutas om på höstens förbundsmöte. Då strategin pågår ända fram till 2018 finns det fortfarande möjlighet för dig som vill att engagera dig i ett målprojekt. Då får du möjlighet att påverka projektets utformning, men också NSF:s framtid. Målprojekten är viktiga steg i vår utveckling framåt som förbund! Ett par projekt som har planerad

planeringsstart 2015 som det fortfarande finns möjlighet att hoppa på är: • Utvecklingen av teknikstöd till ledare och kårer • Studentscouting – roverscoutlag på landets större högskolor/Universitet • Supporter-klubben – hur vi kan förenkla för kårerna att dra nytta av vuxna supporters • Leda insidan – fördjupande utbildning i målspåren Existens, Självinsikt och självkänsla samt Egna värderingar • Metodutbildning drama – verktyg för att använda drama som programstöd • Livsåskådningsläger – läger som belyser de stora livsfrågorna som ett stärkt stöd till våra ungdomars inre utveckling Låter något av ovanstående spännande? Du kan engagera dig på olika nivåer beroende på ditt intresse. Kanske vill du utmana ditt ledarskap och anta patrulledarrollen för ett målprojekt? Vill du vara en del av gruppen? Eller vill du bara bolla frågan eller har idéer som är värdefulla för processen? Hör av dig! Antingen till någon i förbundsstyrelsen eller personalen som du känner eller till förbundskansliet som kan guida dig vidare info@nsf.scout.se 08-672 60 80. Som kår och distrikt går det också att engagera sig i strategin genom att skicka deltagare på de arrangemang som genomförs som del av strategin. Boka in en Tillsammansworkshop, skicka de som jobbar med kårens information på kårkommunikatörs-

träff, peppa nya vuxna att åka på Välkomsthajk och förbered er för att åka på förbundsläger 2016! Lägerkommittén är i full gång med sitt arbete där målprojektet Metoder för Berättande kommer att utgöra ett nytt programstöd 2016. När planeringen kommit lite längre kommer ledaruppdrag i samband med lägret att annonseras ut. Håll utkik! Ett trettiotal kårer arbetar just nu intensivt med sin egen utveckling som en del av strategin genom processen På Väg som leds av konsulenterna. Det tycker förbundsstyrelsen är fantastiskt bra! Här får kårerna chansen att utvecklas inom områden som de själva valt. Det skapas tillfälle att prata om viktiga frågor som varför man valt en nykter livsstil, hur ledargruppen fungerar, hur kårverksamheten kommuniceras och hur öppen kåren är för nya medlemmar. Vill din kår hoppa på tåget finns det fortfarande chans att bli en strategikår. Det går också bra att bara genomföra det första kårmålet som ger er koll på strategin som helhet. Kontakta kårens konsulent eller biträdande Generalsekreterare Lina Kurttila om du vill veta mer! Förbundsstyrelsen är glada över det som hittills åstadkommits, men än finns massor med arbete kvar innan vi kan vila. Därför uppmanas du som medlem att fundera på vad just du kan bidra med i den viktiga utvecklingen av NSF. Vi behöver alla varandra och samhället behöver mer NSFscouting!

”Har din kår fått förändrade förutsättningar och vill hoppa på tåget finns det fortfarande chans att bli en strategikår.” 25

Personligt

Anneli Gunnarsson Simu

Anneli är från och med 1 mars ny administratör på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Men vem är Anneli egentligen, och varför har hon kommit till oss?

N

är jag ber Anneli att beskriva sig själv väljer hon ord som positiv och nyfiken. Hon gillar nya utmaningar och att utvecklas som människa. Vilket också är den bild jag får av henne när jag träffar henne. Hon är nyfiken på världen, vill lära sig nya saker, och inte stå på samma plats och stampa år efter år. Annelis första riktiga jobb som hon säger innan hon snabbt ändrar sig till sin första fasta anställning var som hotellreceptionist. Och i jobben som kommit därefter är det ett återkommande tema – människorna. –Alla mina jobb har inneburit mycket kontakt med människor, så det är väl någon typ av servicekänsla som driver mig framåt säger hon. Under 18 år arbetade hon på Wendelsbergs folkhögskola, där hon hade en lång radda olika arbetsuppgifter. – Efter avslutade studier till gymnasielärare i engelska och tyska fick jag till en början arbeta som timlärare vilket utvecklades till en heltidstjänst där jag framförallt var lärare i engelska, tyska och svenska. Sen har jag varit kursansvarig, elevvårdsansvarig, coach/mentor i ett program för arbetslösa, projektledare och lite annat. Och det som verkar vara hennes signatur med många bollar i luften och olika typer av jobb har också avspeglat sig i det jobb hon hade innan hon valde att ta sig vidare till oss på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. De senaste åren har Anneli arbetat för IOGT-NTO-rörelsen i Älvsborg. Ett jobb som varit både spretigt och mångfacetterat. Hon har varit administrativ chef och ansvarig för distriktsexpeditionen, hon har arbetat som distriktskonsulent för IOGT-NTO och hon har varit projektledare i några olika projekt som drivits av nykterhetsrörelsen i Västra Götalandsregionen, bland annat Projekt hälsa på Folkhögskola. – Sen har jag samtidigt suttit i lite olika nätverk också, och representerat IOGT-NTO-rörelsen, bland annat i nätverket De Glömda Barnen. Som en enorm uppladdning för att vara klippt och skuren för att ta sig an rollen som administratör på NSF helt enkelt. – Jag har oerhört många erfarenheter, som alla gjort mig ganska bred. Jag kan rörelsen bra, jag vet hur distrikten fungerar, jag är van vid administrativa uppgifter och att lösa alla möjliga problem och uppgifter som kommer i min väg. Allt från att registrera något hos Patent- och registreringsverket och rodda distriktsårsmöten till att beställa gem och gummiband. Att hon sökte sig till NSF säger hon är för att hon har ett gott öga för NSF och scouting.

26

Text & foto: Towe Bengtsson

–NSF ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag har ju främst kommit i kontakt med scouterna genom att mina söner. Vilket gjorde att även jag och min man blev indragna. Sen har jag trivts med verksamheten och blivit fint välkomnad till Mölnlyckekåren, där jag också varit kassör. Anneli var själv inte scout när hon var liten, men eftersom hennes barn ville vara scouter när de var små kom hon in i NSF som på ett bananskal. Men så långt borta var och är inte scouting för Anneli. Hon berättar att hennes man Jonas var en väldigt aktiv scout när han var ung, och att de två tillsammans har ägnat sig åt en hel del friluftsliv. På vintrarna åker hon gärna skidor berättar hon, både längdskidor och utförskidor. Och på sommaren så är hon gärna vid sin familjs sommarställe i skogen. Där hon kan ta långa skogspromenader, plocka svamp och bara njuta av skogen. Men där har de också en kanadensare som hon gärna tar sig en tur med på sjön i närheten. 1995 bestämde sig Anneli för att bli medlem i IOGT-NTO. –När jag jobbade på Wendelsbergs folkhögskola kom jag i kontakt med rörelsen, med tankarna och funderingarna kring nykterhet, ideologi och samhällsutveckling. Det gjorde att jag kom fram till att det är en självklarhet för mig att ett samhälle utan alkohol och andra droger är ett samhälle att jobba för. –Men jag ville också vara en bra förebild för mina barn, visa att det inte behöver finnas alkohol vid festbordet, och att man klarar sig utmärkt utan alkohol. Så det var flera faktorer som spelade in – globalt, ideologiskt och personligt. Anneli berättar att Jan Wennergren, tidigare rektor på Wendelsbergs folkhögskola, brukar säga något som bitit sig fast i henne. –För att man alltid ska ha tillgång till sin hjärna och alltid kunna tänka fritt och klart. Då kan man inte släppa in droger där. Man är alltid ansvarig för sina handlingar och för hur man tänker och vad man gör. Min sista fråga till Anneli innan intervjun är över handlar om vad hon hoppas få ut av sitt nya jobb på NSF. Och hennes svar blir, med ett leende på läpparna, att hon hoppas på att det ska bli ett roligt jobb. – Jag ser fram emot att komma in mer i scoutvärlden, för det har varit mycket fokus på IOGT-NTO och Junis för min del. Och jag har alltid haft ett gott öga åt scouterna och den här tjänsten.

Namn: Anneli Gunnarsson Simu Ålder: född 1957 Familj: man Jonas, barn Henrik 29, Pontus 27, Kalle 19.

Bor: Mölnlycke Gör: Nyanställd

administratör på NSF

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Vi är alla Ignaz Semmelweis När Ignaz Semmelweis 1846 blev chef för Första förlossningsavdelningen på Wiens allmänna sjukhus dog närapå var åttonde nyfödd i så kallad barnsängsfeber. På Andra förlossnings­ avdelningen däremot dog bara vart femtionde barn. Hur kom det sig? Kanske var det när Ignaz vän dog av ett skär­ sår som idén föddes. Kniven ifråga hade nyss använts vid en obduktion. Det var obduktioner som läkarstudenterna vid Första förlossnings­ avdelningen ägnade sig åt mellan förlösandet av barn. Ignaz införde tvätt av händer och instrument vilket drastiskt minskade dödsfallen bland patienterna. En strålande bedrift! Trots det tog det decennier innan Ignaz upptäckt fick full acceptans i Wien. (Den betydligt mer kända Florence Nightingale blev å andra sidan hyllad för samma insats – måhända för att det gynnade soldater i landets tjänst?). 1865 togs Ignaz in på mentalsjukhus och dog kort därefter. Hur många barn och kvinnor som dog under decennierna av förnekelse vet vi inte. Bara att de dog i onödan. När vi påstår att samhället skulle vara bättre utan alkohol är vi lite som Ignaz Semmelweis. Vi möter också motstånd som bottnar i traditioner, okunskap och ren förnekelse, inte i rimliga argument. Ignaz valde länge att vara tyst om sina upptäckter. Den möjligheten ger oss inte scoutlagen, scouter tar ansvar för andra. Bara i EU växer 9 miljoner ’andra’ upp med alkoholberoende föräldrar. De behöver oss. Helst igår. Vad tror du, hade Ignaz höjt sin röst om han hade vetat om hygienen i dagens sjukvård? Sannolikt. Då hade han kunnat rädda många människor, istället för att huka för samtidens föråldrade åsikter. Nya bra idéer har alltid börjat hos en minoritet. Det är min övertygelse att samhället till slut besinnar sig och slutar acceptera den ofrihet som droger bär med sig. Men, det händer inte av sig självt. Allas insatser behövs om vi i framtiden ska lyckas undvika ett lika onödigt lidande som patienterna i Wien fick uppleva. Tack för ditt engagemang!

28

Nytt från Förbundsstyrelsen Snö, snö, snöbollskrig och lite mer snö. Så såg det ut när FS träffades den 30:e januari till 1:a februari i Örebro. Den huvudsakliga anledningen till att vi valde Örebro var för att vi skulle passa på att träffa några av de nya kårerna där, Hagaberg, Vivalla och Nora. Efter lite mingel och mat med kårerna körde vi en runda där varje kår fick beskriva hur deras verksamhet såg ut. Spännande att höra. Ett par stycken pratade om att de skulle fokusera mer på friluftsliv. Det fick mig att prata en del med mina bordskamrater om vad scouting egentligen är. Är det friluftsliv eller vad är det? Vi kom fram till att gjorde man det på rätt sätt så gick det att kalla det mesta scouting. Är scouterna nöjda i slutet av dagen har man lyckats med något i alla fall. Extremt roligt att prata, byta idéer och träffa engagerade kårer. På lördagen började vi med ett pass lett av vår kassör, Ellen Eklund. Vi skulle tänka att vi gjort ett besök i en mer eller mindre avlägsen framtid (5-25 år), för att sedan återberätta för våra kamrater vad vi sett. Seriösa frågor som: ”Hur ser scouting ut?” ”Hur ser alkoholnormen ut i samhället?” blandades med frågor som: ”Hur är vädret?” Det blev ganska olika svar, men i slutändan skulle vi sammanfatta de viktigaste punkterna och berätta för hela gruppen. Därefter diskuterade vi hur ska kunna dra in åtta miljoner kronor från vår budget i ett scenario där förbundets intäkter minskat tämligen drastiskt. Många olika svar och lösningar, och kassören fick en hel del att tänka på efter att ha hört våra förslag. En rolig helg med mycket diskussion och många nya idéer! FS genom Tove Nilsson

Rapport från ett IK-möte

Det är en tämligen grå februaridag, med snålblåst och snö blandat med regn. Men inne på IOGT-NTOs kansli på Stora Essingen är det allt annat än grått. Golvet täcks av stora ark fulla med post-it lappar i diverse färger för att kategorisera alla händelser som NSF:s internationella kommitté behöver ha koll på under 2015 och 2016. Efter en spretig förmiddag och efter en välbehövlig lunchpaus plingar det till i våra datorer. Julius har vaknat och vill ta del av våra planer från andra sidan jorden då han senaste halvåret befunnit sig i USA och jobbar lite på distans i IK. Att vara internationellt engagerad ter sig ofta på flera sätt här i livet. Så vad hände då med alla färgglada lappar på golvet? Det kommer bli ett spännande år kan vi konstatera. Vi har en världsscoutjamboree i Japan där vi kommer bidra med en workshop om

alkohol som utvecklingshinder, och dessutom väldigt många NSF-deltagare, ungefär 140 stycken! Active fyller 25 år och firar veckan lång i Rumänien i sommar, och missa särskilt inte att engagera kåren under Världens barn insamlingarna i höst. Vi kommer släppa spännande programförslag till terminen för att få en riktigt internationell höst ute i landet och i våra kårer! På återseende /IK

www.nsf.scout.se

Sommarens läger?

Vilket läger åker du på i sommar? Tipsa redaktionen för Scouting Spirit, så kan vi komma och hälsa på! Maila redaktor@nsf.scout.se med ditt tips!

Bli scoutmodell

Det är dags att göra nytt rekryteringsmaterial, och vi söker därför efter några scouter som under en dag i maj kan ställa upp på en fotografering. Låter det som något för dig? Hör av dig till towe. bengtsson@nsf.scout.se

Studentboendet Tempus bygger nytt

Studenthemmet Tempus i Stock­ holm har beslutat att bygga nytt! Hundra nya studentlägenheter planeras att byggas till, utöver de cirka 250 lägenheter som finns idag. Du vet väl att du som är medlem i en nykterhetsorganisation får förtur i kön! Så om du pluggar, eller har planer på att plugga i Stockholm – ställ dig i kön och håll tummarna! Kanske får du möjligheten att bo där!

Kom Ut! Kungsleden

Kom ut! KUNGSLEDEN

Är du ledare eller roverscout? Då har du chansen att vandra längs vackra Kungsleden i sommar tillsammans med nya och gamla scoutkamrater. Ta chansen att vidga dina vyer och utveckla dina kunskaper och färdigheter när det gäller fjällvandring! Under Kom Ut! Kungsleden vandrar du längs Kungsleden från Vakkotavare via Kebnekaise till Nikkaluokta i fantastisk natur. I patruller planerar och förbereder ni er vandring för att sedan snöra på er kängorna och ge er ut på leden. Tiden för vandringen är väl tilltagen för att kunna rymma såväl utmanade dagsturer som att vandra i ett lugnare tempo. 22–24 maj kommer en förträff att äga rum i Flen, mer information om denna kommer till de anmälda. Sista anmälan till Kom Ut! Kungsleden är 31/3. Läs mer på www.nsf.scout.se/kungsleden

Kom Ut! Svensktoppen

Sommar­volontär på Ransberg

Scout Camp Ransberg söker sommarvolontärer mellan 10 juni till 23 aug. Du kan anmäla vilka veckor du kan tänka dig att jobba när du söker, så att du kan kombinera sommarjobbet med dina andra scoutaktiviteter. De söker funktionärer inom kök, program och aktiviteter samt anläggningsstöd. Uttagning sker löpande under våren, under vårfesten och efter arbetsprov i början av sommaren. Alla i funktionärsgruppen delar på arbetsuppgifterna som finns, men huvuddelen av din tid jobbar du inom din arbetsgrupp. Läs mer på www.nsf.scout.se/ scoutcampransberg

Vårfest på Ransberg

Möt våren på Scout Camp Ransberg! Mellan den 30 april–3 maj pågår vårfesten där du och dina vänner kan hjälpa till att fixa på anläggningen och samtidigt få massor av tid att umgås. Du står för arbetskraft och Ransberg står för mat och logi under helgen. Mer information kommer på www.nsf.scout.se/ scoutcampransberg

Scoutkonfirmation

Än finns det plats på konfirmations­ lägret på Scout Camp Ransberg! Läs mer om konfirmation på Scout Camp Ransberg på www.nsf.scout. se/scoutcampransberg och anmäl dig idag!

Nya nyckelband

Nu finns det nya Nykter Scoutnyckelband i scoutshopen! Kolla in på www.scoutshop.se/nsf

Kom ut! SVENSKTOPPEN

Är du sugen på en utmaning i sommar? Nu har du möjlighet att följa med på Kom Ut! Svensktoppen. Det är ett vandringsäventyr i Lapplands häftiga natur med möjlighet att bestiga Kebnekaise och spana in utsikten från 2106 meters höjd! Sista anmälan är 15 maj! Läs mer och anmäl dig på www.nsf.scout.se/ komututmanare, du kan också kolla in Kom Ut! Svensktoppen på Facebook för mer information.

Active-sommarläger i Rumänien

I år firar Active 25 år som organisa­ tion, och därför blir sommarens Active-läger något alldeles speciellt! Mellan den 2:a och 8:e augusti samlas unga nykterister från hela Europa i de vackra bergen i Trans­ sylvanien, Rumänien för årets läger Fortress. Veckan kommer att innehålla utomhusaktiviteter, intres­santa workshops, vackra om­givningar och mycket annat spännande! Läs mer och anmäl dig redan nu! www.dunaredu.org/active-summercamp-2015/

Alkoholpolitiskt helg 10–12/4

Hur gör man för att påverka i alko­ holfrågan? Varför är det viktigt att engagera sig alkoholpolitiskt? Under denna alkoholpolitiska kurs får du inspiration och verktyg till att påverka mer aktivt. Låter det spännande? Är du utmanar­scout? Anmäl dig direkt! www.nsf.scout.se/Alkoholpolitiskhelg

Scoutforum 2015

19–20 september är det dags för Scoutforum, i år på Scout Camp Ransberg! Det blir en helg full med workshops, möten och aktiviteter. Du får en unik möjlighet att träffa scouter från scoutsverige för att ta del av och dela med dig av erfarenheter. Kanske vill du till och med hålla i en workshop, börja fundera redan nu! I samband med Scoutforum hålls även Scouternas förvaltningsmöte. Håll utkik efter mer information på www.scoutservice.se/scoutforum

Utmanarscoutting! Den 17–19 april är det dags att bege sig till Stora Levene för utmanarscoutting. Bocka av checklistan nedan och du är redo för ting! • Anmäl dig • Boka tåg/bussbiljetter • Skicka in ombudsfullmakten (senast 21 mars) • Säkra sovplats i något tält (eget eller någon annans) • Planera lunch för lördagen och söndagen. Frivilligt - men viktigt! • Skriv en motion om något du vill påverka eller förändra! Skicka den till usck@nsf.scout.se • Nominera någon du tror skulle göra ett bra jobb i UScK - tipsa valberedningen på info@nsf.scout.se!

29

Förbundsnytt Foto : A malia I deborg

MEN TILL IOGT M O -N T K O-RÖ VÄL

RELSENS

GR E S N O K SE R 23–28 JUNI I LUND

Läs om allt spännande som kommer att hända på www.nykter15.se Anmälan öppnar 1 april CH ING O IGN INV

AVSLUTNING ⚫ UTFLYK TER ⚫

MIDNA T TS

GEM

VÄ N

NE

R⚫

FIK A

⚫

F

⚫

EN S

K AP

⚫ MÖ

TESPL ATSER ⚫ N YA O

CH

GA

ML

A

LUND

DLINGAR ⚫ SEMINARI FÖRHAN ER ⚫ G⚫ KURS ER ⚫ MAN AGE FOL KRÖ ENG REL SE

T ES

IOGT-NTO-RÖRELSENS KONGRESSER 2015

KONSERT

Solvarg 2015 är på gång Efter förra årets lyckade kurs är kursteamet nu i full gång med arbetet att planera och utforma årets kurs. Kursledarteamet består i år av Anna Larsson, Ellen Michaelsdotter Holm och Amalia Ideborg. Några av förra årets faddrar kommer vara med i år igen men det tillkommer en hel del nya teammedlemmar. Det är alltid spännande att komma igång och utforma en kurs. Även om själva kursplanen berättar vad som ska vara med är det teamet tillsammans som hittar vägen till att uppnå målen.

M

Boka en Tillsammansworkshop! Ska ditt distrikt snart ha årsmöte? Passa på att boka in en Tillsammans­work­ shop senare under terminen! Helgdatum som erbjuds under vårterminen är 28 mars, 12 april, 25 april och 26 april. Se till att boka snart, det är först till kvarn som gäller! Projektet Tillsammans syftar till att öka förståelsen för de särskilda behov som olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära samt att göra verksamheten mer tillgänglig för alla barn. Nu erbjuds ni som distrikt en workshop i ämnet där ni får en chans att samla era kårer för att genomföra workshopen. Under vårterminen finns det möjlighet att boka in workshopen följande helgdatum; den 28 mars, 12 april, 25 april samt den 26 april. Passar inget av dessa datum kan ni också lämna önskemål om att ha workshopen en vardagskväll. Även kårer som inte ingår i ett distrikt kan boka en workshop. Vi önskar dock att ni försöker samordna så att ni tillsammans med minst en annan kår kan delta under workshopen. Vill ni veta mer? Gå in på www.nsf.scout.se/tillsammans där det även finns information om bokningen!

30

ed Solvargskursen ges äventyrare inte bara en patrulledarutbilding, de får även en fantastisk kursvecka som kommer ge dem både minnen och vänner för livet. Förhoppningen finns att kunna ge dem en bra start för att våga anta nya utmaningar och ledarskap i framtiden. Oscar Johansson ifrån Värends Scoutkår deltog i Solvarg 2014, detta är hans berättelse: ”Solvarg är en patrulledarkurs för äventyrare. Den handlar om eget ansvar och att kunna ta rollen som patrulledare över en grupp. Man blir satt i en patrull med människor som man inte känner och får leva och samarbeta med dem i en vecka. Solvarg har gett mig otroligt mycket, jag har fått lära känna nya människor. Det har också gett mig många nya erfarenheter som kommer stärka mitt ledarskap men också kunna hjälpa mig stärka andra som vill ta på sig ledarrollen. Solvarg svetsar också samman människor och bildar band som kan hålla hela livet. Solvarg är en kurs som är uppbyggd mestadels

på självständighet. Varje patrull har även en fadder men dennes uppgift är ej att leda patrullen, utan att stötta den. Detta bidrar till att patrulledaren får ett större ansvar men kräver också att resten av patrullen tar sitt ansvar genom att både stötta patrulledaren och föra patrullen framåt!” Solvargskursen har en lång tradition i vårt scoutförbund. I år bjuds resten av scoutrörelsen aktivt in till kursen och vi hoppas på en stor mångfald ibland deltagarna med olika scoutbakgrund. Drogfrågan är fortfarande en del i kursprogrammet och vi ser oss om efter att samarbeta med resten av IOGT-NTO-rörelsen. Solvargskursen står med ena foten i traditioner och den andra i samtiden, kursledarteamet strävar efter en kurs som ständig utvecklas men som bär med sig den mystik som Solvargskursen har. Anmälan till Solvarg 2015 är nu öppen, mer information finns på förbundets hemsida och vår blogg. Ellen Michaelsdotter Holm

Välkomsthajk

Den 4–6 september är det återigen dags för Väl­komsthajk. Denna gång samlas nya ledare på Scout Camp Ransberg för att lära sig mer om NSF, friluftsliv och vad scouting verkligen är. Har ni en ny ledare i kåren, se till att hen kommer på välkomsthajken! Håll utkik för mer information på www.nsf.scout.se/valkomsthajk2015

På Gång Alla kan göra skillnad

Scouterna har släppt en ny bok som heter Göra skillnad, av Sandra Ehne. Till vardags jobbar Sandra med Scouternas mångfaldsarbete. I boken möter vi unga människor i norra Europa och östra Afrika som alla valt att engagera sig för att på något sätt göra skillnad i sitt närområde eller på den globala arenan. I boken finns också tips för dig som vill engagera dig på något sätt. Köp boken på www.scoutshop.se

Halvtidsrapport

För första gången sedan 1970 har NSF haft ett år utan förbundsmöte. Därför är det också första gången som förbundsstyrelsen formulerar en halvtidsrapport till medlemmarna. Syftet är att ge en bild av vad som skett under 2014. Läs mer och ladda ner rapporten på www.nsf.scout.se/halvtidsrapport

Förbundsråd

Mars 20–22 Roverforum, Ransberg 23–28 Active Seminarie: Human Rights Generation, Berlin 27–29 Earth Hour Tass, Ekeby

april

10–12 Alkoholpolitisk Helg, Wendelsbergs folkhögskola 17–19 Utmanarscoutting, Stora Levene 18–19 Förbundsstyrelsemöte 23 St: Georgdagen 30–3/5 Vårfest, Ransberg

maj

9 Förbundsråd 22–24 Kom Ut! Kungsleden Förträff

juni

13–14 Förbundsstyrelsemöte 15–6/7 Explorer Belt Storbritannien 17–11/7 Konfirmationsläger, Ransberg 19–21 Midsommarfirande, Kungshol 2 1–13/7 Explorer Belt Slovakien 25–28 IOGT–NTO–Rörelsens Kongresser, Lund

juli

NSF är en modern organisation med över 100-åriga anor. I år vill vi med moderna verktyg kunna ge fler medlemmar chansen att påverka organisationen utan att behöva belasta varken miljön eller ekonomin lika mycket som tidigare. Förbundsrådet kommer nämligen att genomföras via videokonferens i lokaler som vårt studieförbund NBV har runt om i landet. På så vis behöver ni inte åka så långt, men ändå får alla som vill möjlighet att ses och ge uttryck för sina tankar och åsikter. Visst låter det toppen!? Förbundsrådet kommer att behandla två frågor om NSF:s ideologiska hörnstenar. Den ena frågan handlar om hur vi kan beskriva vår ideologi. Vad är vår vision? Vilket är vårt uppdrag i världen och vad är frukten av vår verksamhet? Svaren skapar en större samsyn inom NSF och gör att vi kan bli tydligare vår kommunikation.

Den 7-8 november är det dags att bege sig till Eskilstuna för 2015 års förbundsmöte. Information kommer löpande att uppdateras på www.nsf.scout.se/fm2015 Har ni något ni tycker vi ska ändra på i förbundet? Kom det en bra förslag under årsmötet i kåren som skulle kunna bli en motion till förbundsmötet? Tveka inte - skriv ner och skicka in din motion redan nu!.

Personalförändringar

Mycket har hänt på personalfronten sedan december 2014. Vi har äntligen hittat en ny administratör, Anneli Gunnarsson Simu, som börjat sitt jobb på förbundskansliet nu i mars. Hon kommer närmast från IOGT-NTO i Älvsborg där hon arbetat som verksamhetsansvarig och projektledare sedan 2007. Lisa Nyhav har slutat som internationell sekreterare. Hon lämnade i januari över till Emilia Sandgren som nu är tillbaka efter ett par månaders tjänstledighet. Emilia kommer att arbeta 50 procent under våren. Nina Norén, tidigare kommunikatör och redaktör för Scouting Spirit, har valt att stanna kvar på föreningen Attention där hon provat på annan tjänst det senaste året. Towe Bengtsson, som vikarierat under året, har erbjudits och tackat ja till tjänsten. Jenny Kindgren, biträdande Generalsekreterare, kommer under våren att arbeta 20 procent med organisationsöversyn, resten av tiden är hon tjänstledig. Spruttan Myrenhammar arbetar 25 procent för NSF under 2015. Den övriga tiden vikarierar hon som hemslöjdskonsulent. Frida Engdahl är föräldraledig på 50 procent mellan 1 februari och 1 augusti.

Äntligen är det Förbundsmöte igen!

Den andra frågan har kallats Nykterheten i praktiken. Ett utkast till en policy (riktlinje) har skapats inom strategin. Den handlar om hur kårer ska agera för att vår värdegrund – scoutlag, löfte och grundsatser - ska hållas vid liv i verksamheten. Utkastet berör också hur vi tar emot nya medlemmar och vårt nykterhetslöfte. Alla tankar som samlas in under förbundsrådet påverkar sedan vad förbundsstyrelsen förslår till förbundsmötet. Deltagarna erbjuds delta vid en avslutande middag på kvällen. Mer information och möjlighet att anmäla sig kommer att finnas tillgänglig på www.nsf.scout.se/forbundsrad

16–23 Solvarg, Kungshol 17–26 Kom Ut! Kungsleden 28–6/8 23rd World Scout Jamboree, Japan

augusti

1–8 Friluftsutbildningen Ska’ut Mera – Kajak 2–8 Active Summer Camp, Rumänien 9–16 Kom ut! Svensktoppen 28–30 Förbundsstyrelsemöte Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

SOLVARG PATRULLEDARUTBILDNING Är du sugen på att gå en kurs som är en upplevelse för livet, ger dig nya vänner från hela landet, utmanar ditt sätt att tänka och ger dig äventyr utöver det vanliga?

16-23 JULI 2015

Kungshols kurs- och lägergård

”Solvarg har gett mig otroligt mycket, jag har fått lära känna nya människor. Det har också gett mig många nya erfarenheter som kommer stärka mitt ledarskap men också kunna hjälpa mig stärka andra som vill ta på sig ledarrollen.” Oscar, Solvarg 2014

Då är Ledarutbildning PATRULL Solvarg något för dig! Ledarutbildning Patrull Solvarg är en upplevelseutbildning för äventyrarscouter som har varit äventyrare i minst ett år. Under ledarutbildning Patrull får du träna på att leda dig själv och dina jämnåriga kamrater i en patrull. Du möter nya utmaningar och äventyr varje dag. Anmälan sker via www.nsf.scout.se/solvarg2015 där även all information om kursen finns. Efter anmälan gör kursteamet ett urval utifrån geografisk spridning, ålder och kön. Information till scouterna som är antagna kommer senast två veckor efter sista anmälan. Max 36 deltagare.

Scouternas Folkhögskola