Issuu

Nr. 4 december 2014

Internet – möjligheternas land Scouter < 3 internet = sant? Internet och världen Alla barn har rätt till en Vit Jul

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Redaktören

har ordet Foto : Torkel Edenborg

Innehåll 4/Internet, en naturlig del i

våra liv

Hur använder vi internet idag?

6/Internet och världen

Internet fungerar som hjälpmedel i demokratiprocesser och utvecklingsarbete.

8/Scouting < 3 internet = sant? Hur använder amerikanska scouter internet?

10/Motverka nätmobbing Vad är nätmobbing och vad kan du göra.

14/Alla barn har rätt till en Vit Jul

Börje Salming har tagit ställning för en Vit Jul.

Jag har internet att tacka för mycket

ag minns mina första datorer, jag minns hur skolan uppdaterade till färgglada mac:ar och jag minns min första mobiltelefon. Men jag minns också min absolut första smartphone och hur den kom att påverka min vardag och mina vanor. Jag har internet att tacka för mycket, där har jag lärt känna många nya människor. Genom sociala medier har jag kunnat behålla kontakten med scoutvänner från hela världen, men också kunnat snoka upp en och annan gammal lägerflirt. Jag har vänner på facebook från nästan alla världsdelar, personer som jag annars bara skulle ha träffat på det där scoutlägret, eller den där resan, men som nu faktiskt har kommit att bli en del av mitt liv. Internet och framförallt sociala medier har inte bara gett mig en möjlighet att hålla kontakten med vänner och bekanta, det är också genom dem som jag tillslut kom fram till vad jag ville bli när jag blir stor. Genom sociala medier, och min kommunikation med andra därigenom har jag lärt mig mer om mig själv, jag har lärt mig att skriva kort och koncist. Jag har lärt mig att argumentera och jag har framförallt lärt mig att vara källkritisk. Internet har gett mig många möjligheter, jag har fått nya jobb, jag har lärt mig så mycket nytt – och jag vet alltid vart jag ska vända mig om det är något jag behöver svar på. Jag har någon typ av kärlekshistoria med internet, med google, med sociala medier. Och även om jag i de flesta fall är medveten om att alla inte tänker på internet som jag gör – hoppas jag ändå att alla ska se de fantastiska möjligheter som ges med en närvaro online. Towe Bengtsson

18/Internationellt

Förra året skrotades BSA:s förbud mot homosexuella scouter, men det finns kvar för ledare.

22/Pyssel

Gör din egen snöglob.

26/Personligt

Amalia Ideborg berättar om livet, RScK, solvargsteamet och skolan.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress :

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel : 08-672

60 86 60 84

Towe Bengtsson

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : Karin layout : Torkel

ordförande p ost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material :

e - post : towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör :

Nr 1: manusstopp 9 feb ute 5 mars. nyhetsbrev och

Scouting Spirit,

fax : 08-672

utgivningsplan 2015:

Oleander

Edenborg

Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 341

388

YCKSAK

Foto : A lexander Ehn

Internet – möjligheternas land.

Internet, en hel värld som fungerar som komplement, förbättring och inskränkning i våra liv. Vi lever våra liv både online och offline – och får därigenom än fler platser att blomstra på. På internet kan vi inte bara läsa nyheter, eller skicka iväg den där skoluppgiften eller jobbmailet. Vi kan diskutera, vi kan dela våra liv och våra upplevelser med andra. Vi kan hålla kontakt med andra från hela världen, och vi kan lära oss så mycket nytt – om oss själva, om andra och om egentligen precis vad som helst. För vissa kan onlinelivet vara den enda plats där de kan, vågar eller orkar vara sig själv. För andra kan livet online kännas svårt, oövervinnerligt och så långt borta. Men även om vi har olika syn på internet och dess innehåll kan vi alla vara överens om att internet är här för att stanna och internet ger oss oanade möjligheter.

Internet

En naturlig del i våra liv

1996 var internet årets julklapp och mycket har hänt sedan dess. Datorn och internet kom att flytta in i nästan alla människors hem, och följer nu med många på tunnelbanan eller till skogen i och med de smarta telefonerna. hem.

nternet och persondatorn har sedan 90-talet minskat i storlek och ökat i användande. Idag har cirka 8,5 av Sveriges 9,5 miljoner invånare tillgång till internet, och vi använder internet mer och mer. På bara ett år har vår genomsnittliga internetanvändning ökat med en timme i veckan, och idag spenderar vi i snitt 12,9 timmar i veckan på internet. En utveckling som kommer främst från ökningen av smarta telefoner och surfplattor. Ökningen av internettid står framförallt de äldre ungdomarna (16–25 år) och föräldragenerationen (35–45 år) för. Vad är det då vi gör när vi sitter framför datorn? Människor i alla åldrar använder internet, och det skiljer sig inte mycket i hur vi använder det över generationsgränser. Framförallt så söker vi information på nätet. Den stora skillnaden är att de under 45 år ser internet som den absolut främsta informationskällan, medan pensionärer tycker att traditionella medier är viktigast. En annan viktig och stor del av det vi gör på internet handlar om att kommunicera med varandra. Det som från början var den grundläggande funktionen som fick människor att koppla upp sig på internet – e-post, är fortfarande den funktion som flest utnyttjar, och hela två

Text & foto: Towe Bengtsson

av tre personer gör det dagligen. Även barn, som har tillgång till en rad olika kommunikationsverktyg använder e-post i stor utsträckning. Men också sociala medier har en stor roll i våra liv och vårt deltagande på sociala medier ökar ständigt. De senaste åren har det framförallt varit i åldrarna 46–75 som användandet ökat, men trots det är det fortfarande bland de yngre som sociala medier är som mest populärt. Av alla sociala medier är det Facebook som dominerar, och nästan alla som är medlemmar på ett socialt nätverk är också medlem på Facebook. I åldern 16–25 besöker 95 procent Facebook någon gång om året, och 8 av 10 använder det dagligen. Men, det börjar ske en förändring, fler och fler över 45 år hittar in till Facebook, samtidigt som unga upp till 15 år börjat söka sig till andra sociala medier. Facebook är ändå det sociala medium som dominera. Hur vi använder oss av internet och ny teknik är under ständig utveckling, och de tjänster som vi använder idag liknar inte de som vi använde för bara några år sedan. Utvecklingen går fort och idag har många svårt att tänka sig ett liv utan dator och internet. Källa: Svenskarna och internet 2014.

Tips och trix för sociala medier

Facebook och andra sociala medier har blivit en naturlig del i nästan alla människors liv. Det har blivit en plats där vi blandar privatliv och yrkesliv, där vi delar med oss av viktiga saker och åsikter och där vi sköter kontakten med många vänner och bekanta. För många organisationer och företag har sociala medier och framförallt Facebook blivit en oerhört viktig kommunikationskanal.

ör medlemmen gör det att det blir enklare att få insyn i organisationen och snabb information och uppdatering om vad organisationen gör och tycker. För en organisation innebär det en snabbare kontakt med medlemmarna, vilket i sin tur betyder att styrelser och anställda får en tydligare bild av vad medlemmarna tycker och tänker. För ideella organisationer kan sociala medier vara en guldgruva. De kan fungera som en plats för opinionsbildning, lobbyarbete, som kontakt med medlemmar och för informations- och erfarenhetsutbyte. Genom sociala medier kan vi tillsammans skapa en större transparens i organisationen och öka det reella inflytandet hos alla medlemmar.

Text: Towe Bengtsson

•

Lyssna och prata

Var aktiva i kommentarsfält och visa att ni är närvarande. Våga lyssna och svara mer.

Involvera

Be om feedback, innehållsförslag, tankar om verksamheten med mera.

Extern synlighet

Se på Facebooksidan som en reklampelare. Informera om vilka ni är, hur en tar kontakt med er och hur en blir medlem. Var tydliga.

Intern stolthet

Lyft exempel från verksamheten, berätta om vad ni gör – både stora och små historier.

En Facebooksida eller grupp kan fungera som en reklampelare för avdelningen eller kåren. Det blir ett sätt att nå nya målgrupper och därigenom nya medlemmar. Men det kan också vara en bra plats för att bygga intern stolthet, en plats där kåren kan dela med sig av goda exempel, bilder från verksamheten och låta barn, unga och vuxna komma till tals och dela med sig av sina historier. Anledningar för kåren att finnas på sociala meder: • Ni gör er synliga får kårens medlemmar och för nya målgrupper. • Ni gör det enkelt för engagerade medlemmar att dela vidare vad kåren gör. • Ni ökar medvetenheten om kåren och synliggör det som ska förändras. • Ni skapar en stark samhörighetskänsla. • Ni gör det lättare att rekrytera nya medlemmar och identifiera opinionsbildare.

Tips för facebook

Omvärldskoll

Berätta om det som berör organisationen indirekt och vad som kan vara relevant för dem som valt att gilla er.

Evenemang

• Ni effektiviserar medlemsservice och supporten till medlemmar och deras föräldrar. • Sociala medier är ypperliga som marknadsföringsverktyg. • Ni kan snabbt jobba med krishantering. • Sociala medier visar vad ni gör och bygger trovärdighet. Fördjupa dina kunskaper om sociala medier i civilsamhället med boken Gilla! Av Brit Stakston.

Facebooks eventfunktion är relevant för alla. Ett enkelt administrationsverktyg för events av alla storlekar. Och ett enkelt och effektivt sätt att låta alla medverkande berätta i sina nätverk om det ni arrangerar.

Delaktighet

Låt de som gillar sidan bidra med innehåll.

Dela vidare

Gör det enkelt och intressant för de som gillar sidan att dela vidare.

Internet Foto : Istock

Världen och internet

I november nådde internet och världen en stor milstolpe, 3 000 000 000 personer i världen har tillgång till internet. Enligt www.internetlivestats.com använder cirka 40 procent av världens befolkning internet idag. I flera delar av världen har också internet och sociala medier visat sig vara ett viktigt verktyg för den demokratiprocess och det utvecklingsarbete som sker.

tt tydligt exempel på detta är det som kallats den arabiska våren med start 2010. Med revolutioner och uppror i bland annat Tunisien, Egypten och Syrien. Här tillskrevs sociala medier, främst Facebook och Twitter en stor roll i revolutionen. Och även om sociala medier i sig inte ger någon revolution, underlättade och möjliggjorde de ändå till stor del att det hände. Den stora anledningen var egentligen att tiden var mogen, att folken tröttnat på sitt samhälle och ville ha förändring. Men tack

Text: Towe Bengtsson Foto: Björn Lindgren

vara sociala medier kunde revolutionen bli allas, inte bara en revolution för en liten priviligierad grupp. Med hjälp av sociala medier och dessa öppna plattformar påskyndades den demokratiska processen. Genom Facebook och Twitter kunde mängder av unga och vuxna som aldrig annars vågat samlats och samtala göra det – och det var genom de sociala medierna som de sen fick modet att bege sig till exempelvis Tahrirtorget i Kairo, Egypten, för att visa sitt missnöje. Genom Facebook kunde grupper startas för diskussion, initiativta-

gare och frontfigurer kunde snabbt sprida sin information till ett stort antal människor. Men också ur ett annat perspektiv kom sociala medier att bli viktiga, nämligen i kontakten med omvärlden och den nyhetsbevakning som kom till i och med allt som publicerades på sociala medier. Genom Facebook och Twitter kunde vi i Sverige följa händelserna på Thrarirtorget i realtid, vi kunde se vad som hände genom att personer på plats lade upp livefilmer på Bambuser. Detta gjorde till stor del att revolutionen också på ett sätt blev vår. Ett annat sådant exempel är Saffransrevolutionen, som tog sin början 2007 i Burma. Genom sociala medier fick omvärlden upp ögonen för protesterna, med landets buddistiska munkar och nunnor i spetsen, i det annars mycket stängda landet. Det var genom deras användande som omvärlden såg vad som hände och kunde reagera. Men det är inte bara i länder där demokratiseringsprocessen är i full gång som sociala medier har varit ett verktyg och visat sina samhällsomstörtande förmåga. Under exempelvis upploppen i London under 2011 kom de sociala medierna att spela stor roll för de protesterande. Vad gör ledarna i landet? I länder där internet och sociala medier varit en del i samhällsomstörtningen har ledare valt att ta till våld mot just dessa forum. I Egypten och Syrien valde ledarna att stänga ner internet, i England ville premiärminister David Cameron hindra unga människor från att använda dem och unga britter dömdes till fängelse för att ha uppmanat till kravaller på nätet. Internet har också visat sig vara viktigt i länders utvecklingsarbete, internet har blivit en viktig tillväxtfaktor. På den afrikanska kontinenten är 16 procent uppkopplade på nätet, men tillväxten på den fronten är stor. Och även om fiber och bredband inte är utbrett så är mobiltäckningen det, och har visat sig vara mycket viktig. Befolkningen på kontinenten är långt mycket mer beroende av mobilnätet än övriga världen gällande internet. 80 procent av alla afrikaner har en mobiltelefon idag, och det är tack vara den som utveckling på fram-

förallt landsbygden går framåt. Många använder idag mobiltelefonen för att sköta affärer, kontakta familj i andra delar av landet och skicka och ta emot pengar. Bredbandsuppkopplingen söder om Sahara är dyrast i hela världen, men utvecklingen går framåt. Och många jobbar på att förändra detta, och stora fiberkablar har börjat byggas, vilket kommer göra att internet blir snabbare och billigare – och därigenom tillgängligt för fler. – Afrika missade den industriella revolutionen, nu har vi chansen att haka på den digitala revolutionen berättar Cheick Fall i Vetandets Värld i P1. Internet är en chans för Afrika och afrikanerna. I valet 2012 i Senegal kom internet att för första gången få en avgörande roll i ett sådant sammanhang. Media lyfte upp kommentarer från ”vanligt folk” och därigenom fick framförallt ungdomar mycket mer makt och enligt många var det första valet i landet där de unga verkligen fick sina röster hörda. Inför valet startades sajten www.sunu2012.sn, som utöver att vara en valbarometer också listade de olika presidentkandidaternas vallöften på ett enkelt och övergripande sätt. Efter valet har sajten använts för att granska Macky Sall, den sittande presidenten, för att väljarna inför nästa val ska kunna jämföra vad han lovat och vad han åstadkommit. Sajten kunde också långt innan traditionell media rapportera ett nästan exakt valresultat. Detta tack vare att sajten koordinerade andra bloggare och aktivister som skickades ut som oberoende valobservatörer. När vallokalerna sen räknat ihop alla röster återrapporterade observatörerna till sajten. Traditionell media tog sedan uppgifter från sajten, vilket ledde till att befolkningen i landet kunde få en tydlig bild av vem som gått vinande ur valet redan samma kväll – något som aldrig tidigare hänt. Grundaren bakom sajten www.sunu2012.sn, Cheick Fall, kallar detta den mjuka revolutionen, ett sätt att utan våld ändra kurs på utvecklingen i landet. Och att med hjälp av ny teknolog kräva demokrati och transparens.

Internet

Scouting < 3 internet = sant?

Djur eller paddor? Upptäckare eller Internet Explorer? Eld eller Firefox? Scouting och internet låter kanske som totala motsatser i mångas öron. Så behöver det inte vara. Vi gjorde en djupdykning i hur amerikanska scouter använder webben. Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander

ldrig förr har det varit så enkelt att orientera i skog utan kompass och karta. Och aldrig har det varit så lätt att googla fram svaren i en organisationstävling. De flesta har ju en mobil i fickan. Men konservativa ledare som rynkar på näsan åt tekniska nymodigheter och hellre hänvisar till Hedenhös-tiden då de gjorde röksignaler, bör tänka om. Att ha internet tillgängligt är också en stor fördel i scouterna.En smartphone är scouternas nya schweiziska armékniv, med klocka, GPS, karta, kompass, kamera, uppslagsverk och appar utvecklade för scouting.

16-årige Daniel Ahladeffs ansikte lyses upp av datorskärmen, samtidigt som vintermörkret faller utanför fönstret, på Fulton Street

i New York. Han har byggt sin kårs hemsida och visar runt mellan de olika flikarna på sajten. – Detta är det mest användbara vi har – kalendern med alla möten och att kunna svara ja eller nej på inbjudningar till läger, säger han. Daniels pappa, Mark Ahladeff, 51, som är ledare i samma kår, står bakom och tittar på. Han tycker också att hemsidan är bra eftersom att det sparar en massa pappersarbete. – Det är dödsviktigt! Bokföring kan göra mig galen, säger han och skrattar. – Nu kan jag bara ta fram deltagarlistorna via nätet på läger och hajker. Men alla delar av hemsidan är inte öppna för alla. Några sidor kan bara ledare se och andra kan bara scouter eller föräldrar titta på. Man

måste få ett lösenord för att kunna hitta bilder och intern info. Daniel och Mark tycker att internet är en viktig del av scouting, inte bara som ett instrument för att dela information snabbt. – Jag letar till exempel inspiration till olika möten på nätet, som på scoutledarbloggar, säger Mark. I USA använder scouterna sig av ett rankningssystem där man samlar meritmärken inom olika kategorier som exempelvis livräddning. Då är ett av kriterierna att man måste kunna demonstrera hur man gör återupplivningsförsök. Så tidigt som 1967 kom ett meritmärke för datorer i amerikanska scoutrörelsen, men vid årsskiftet skrotas det märket till förmån för ett nytt: Digital teknologi-märket. Orsaken var att det första blivit föråldrat och det behövdes ett nytt för scouter i den digitala eran. Två nya tekniska märken släpptes dessutom 2013, nämligen Programmering samt Speldesign som finns till för de som har intresse av att fördjupa sig i teknik samt problemlösning och kreativitet. Daniel som är mycket intresserad av teknik, har ett märke på vänster arm med en dator och ordet ”webmaster”. Det innebär att han, likt en utnämnd patrulledare, är kårens webbansvarige. Han har också tagit meritmärket för datorer. – Har ni sett här, killar? Det kommer ett nytt märke 2015 som heter Computer aided design med 3D-visualiseringar, säger Mark. Daniel och hans kompis Matthew Sabados, 14, som sitter bredvid, lutar sig plötsligt närmre datorn för att syna skärmen. – Det vill jag ha! säger Daniel. Enligt Mark märks det att den typen av märken blir allt mer populära.

– För det kommer bara fler och fler märken av den här typen, säger han. Todd Schweikert, 35, som är ledare i en annan kår i New York, tycker däremot inte att datorer och programmering hör hemma i scouterna. Visst anser han att man måste hänga med i utvecklingen och maila eller använda sociala medier för att kommunicera och sprida bilder. Men i en värld där allt är elektroniskt tycker han att de ska fokusera på annat i scouterna. – Många kommer hit för att uppleva natur och äventyr. Vi satsar mer på traditionell scouting eftersom att barnen ändå blir bombarderade med teknik överallt annars, säger Todd. Mark Ahladeff tänker tvärtom att det finns plats för både internet och ”vanlig scouting”. – Det kanske inte är kärnan i det vi gör, men det finns definitivt utrymme även för teknik. På ett sätt är det ju som böcker där man kan slå upp saker, säger han. Mark berättar också hur han ibland har grymtat åt scouter som använder sina mobiler på scoutmötena. Men så han han någon gång gått fram och sett att de kollar på konstruktioner till en katapult de ska bygga eller knopar i mobilen. – Och vem är jag att döma då? Jag har ju själv fyra olika appar för knopar i mobilen så jag uppmuntrar användandet och att upptäcka nya saker. Han tycker att scouting handlar om skapande och att lära sig nya saker. Och på ett sätt är ju tekniken en del av det också. – Men jag tycker inte om när de spelar mobilspel på mötena såklart. Där drar jag min gräns.

Internet

Motverka nätmobbing!

Internet erbjuder fantastiska möjligheter, men kan också innebära stor oro. Hur motverkas egentligen näthat och nätmobbing? Vad kan en själv göra om något händer, och hur gör en som förälder eller annan vuxen? Text: Towe Bengtsson

Illustration : Istock

nternet erbjuder fantastiska möjligheter, världen blir mindre, du kan enkelt kommunicera med vem du vill och du kommer närmre beslutsfattare – oavsett vem du är, vart du är eller när du är. Du kan hitta nya vänner, gamla klasskompisar och nya intressen. Du kan underhålla och underhållas, du kan få utlopp för din kreativitet och du kan lära dig fakta om i stort sett vilket ämne som helst. Men, internet är inte bara möjligheter och glädje. Där finns också en risk att råka illa ut. Det kan handla om elaka kommentarer, mobbing och hot om våld. Näthat och nätmobbing är något som det pratas mer och mer om. Flera TV-program har gjorts, bland annat Trolljägarna och ett antal olika SVT Debatt har handlat om fenomenet – både om de som utsätts och de som utsätter. Många vittnar om att hot och kränkningar är en del av vardagen på internet. Vad kan vi göra för att förändra det, hur skyddar vi oss själva, barn och unga? Med näthat menas kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar, Facebook eller andra sociala medier. Kränkningarna kan även ske via publicering av bilder eller videoklipp. Inom forskningen så definieras mobbing utifrån tre kriterier: intentionen att skada, repetitionen av kränkningen och en maktobalans mellan offer och förövare. För att något ska kallas mobbing krävs alltså repetition. Men, när det kommer till nätet blir dessa kriterier lite svåra, då något kan postas en gång, men som gillas och delas vidare av andra – och därigenom upplevs kränkande flera gånger. Det är många som någon gång råkat ut för en elak eller kränkande kommentar eller att någon postar en bild som du inte vill ska vara offentlig. Och ofta är de kommentarer som postas på nätet både grövre och elakare än de som sker offline på skolgården eller i fikarummet. En av anledningarna till det är antagligen för att det är enklare att säga något elakt när du inte kan se den andra personen i ansiktet, och därför inte behöver ta direkt ansvar för kommentaren. Sextiofem procent av de ungdomar som svarat på en undersökning gjord av BRIS och .SE (stiftelsen för internetinfrastruktur) tycker att det är skillnad på att skriva en elak kommentar på nätet jämfört med att säga den till någons ansikte. Och det kanske inte är så konstigt, ofta pratar vi om nätet och det ”verkliga livet”, så att vårt liv på nätet marginaliseras till något annat, till en bisats i vårt liv. Då kan det vara lätt att glömma bort att nätet är en del av verkligheten. Det är viktigt att komma ihåg att det som händer på nätet händer på riktigt och är lika verkligt som något annat. Bakom alla kommentarer, bilder och chattmeddelande finns alltid en person. Och något som är olagligt offline, är också olagligt online.

Vad utmärker nätmobbing? Anonymitet – ofta vet den som blir utsatt för kränkningar på nätet vem det är som ligger bakom, men inte alltid. Att inte veta kan öka känslan av maktlöshet eftersom man då inte heller vet vem personen eventuellt kan sprida vidare till. Spridning – den stora skillnaden mellan mobbing online och offline är spridningsmöjligheterna som finns online. En elak kommentar, fejkad profilsida eller förödmjukande bild kan snabbt spridas vidare utan att den som är utsatt vet till vem eller hur många. Följer med hem – utsattheten på nätet kan också följa med hem, på ett sätt som mobbing på skolgården inte gör. Hur pratar vi med unga om nätet? Som vuxen har du ett ansvar att hjälpa barn och unga att lösa konflikter som uppstår, det samma gäller på nätet. Barn och unga som är utsatta för mobbing drar sig ofta för att berätta det för en vuxen. Det kan kännas skamfyllt av olika anledningar, det samma gäller kränkningar på nätet. För att förmå barn och unga att berätta och söka stöd och hjälp när de behöver är det viktigt att visa intresse för vad de gör på nätet. Vara nyfiken utan att inkräkta och att lyssna utan att vara dömande. Att ta ifrån barn och unga tillgång till nätet löser aldrig några problem, oavsett om det är för att skydda eller bestraffa. För även om det finns risker med nätet, så kan det också vara på nätet som utsatta barn och unga har vänner som de kan vända sig till.

Vad kan du göra om du blir utsatt? • Blocka personen som kränker. • Anmäl kränkningar till hemsidan de före kommit på Läs mer på www.krankt.se. • Anmäl till polisen om du råkat ut för något du tror är olagligt. Är du vuxen och vill veta mer om vad du kan göra för att motverka nätmobbing? Läs mer på iis.se, där kan du också ladda ner eller beställa boken Motverka nätmobbing – råd till dig som är vuxen som .SE tagit fram tillsammans med BRIS. Eller www.nohate.se där du också kan hitta material och guider.

Internet

Foto : Torkel Edenborg

Jamboree on the Air Äntligen Jota/Joti!

Vad gör man under en hel helg, i princip dygnet runt, i slutet av oktober varje år? – Man åker på världens största jamboree, förstås! Ja, eller går eller sitter kvar där man sitter helt enkelt… för det är det som är det fina med världens enklaste internationella scoutarrangemang, man deltar där man är och når ändå nya och gamla scoutvänner över hela världen. Det vet de flesta scouter och de från Stora Levene är inget undantag. Text: Cecilia Hemming

ventyrarna och utmanarna hyrde som vanligt fritidsgården i Vara inför Joti men i år var det kanske för sista gången, snart har vi äntligen fått in bredband i scoutgården, vi får se vad nästa års scouter bestämmer. Det är inte så dumt med fritidsgården heller, den ligger ett stenkast från simhallen och det

är alltid ett välkommet avbrott att kasta sig i bassängen för det traditionsenliga badbuset efter att ha suttit still framför skärmen några timmar. Håkan har satt upp en stor världskarta på väggen och den fylls sakta men säkert med små post-it-lappar, en för varje land man chattar

Foto : Cecilia H emming

Foto : M ats Jansson

Jota/Joti på Ransberg

med: Kanada, Frankrike, Grekland, Brasilien, Australien... De där språklektionerna i skolan kommer väl till pass: Hola come sta? Tu as quel àge? Wo bist Du her? Som ledare sitter man bara och njuter av allt tjatter på olika språk och för att scouterna inte är rädda för att använda de ord de kan. Har man glömt vad det heter kan man alltid stoppa in ett engelskt eller varför inte ett svenskt ord då och då, följt av ett gapskratt, det är i alla fall internationellt och förstås av alla. Samtidigt som det chattas å det vilda, så spelar en del innebandy i stora salen, andra spelar biljard, tittar på en film eller börjar laga mat för nu börjar det allt bli lite hungrigt. Dessutom är man ju väldigt sugen på den där köttfärssåsen som segrarpatrullen i höstens mästerkocksmöte ska laga.

Jota/Joti på Ransberg

Efter kvällsmaten chattas de lite till och sedan kopplar vi upp oss för att skypa med St Raphaël-kåren i Burundi. Det tar ett par timmar för det är ingen som vill ”lägga på” sen börjar vi lära oss varandras språk, svenska mot kirundi och tvärtom. Då vaknar Karin till ordentligt, hon får ihop en hel ordlista tillsammans med Duc och Dolly under kvällen, här är ett litet smakprov: att vakna = kuvyuka god morgon = yambu god natt = ijoro ryiza tjej = umukobwa lärare = umwigisha Trots att det är rejält sent nu vill ingen gå och lägga sig och Erik har lovat att visa sin och Tomas film från när de gick Explorer Belt i Rumänien, så det så! Det är ju precis så det ska vara på en Jota/Joti-helg, vem vill gå och lägga sig när hela världens scouter väntar?

86 scouter samlades på Scout Camp Ransberg för att uppleva världens största scoutarrangemang, Jota/Joti. Scouter i alla åldrar från Värmland flockades runt datorerna för att prata och chatta med andra scouter från hela världen. Några tappra scouter testade också på att använda amatörradion och få kontakt med scouter på det sättet. Kontakt med andra scouter bestod också helgen av lek och skoj, klättring, kvällsbio i ladan och mycket god mat. Towe Bengtsson

Jota/joti • Jota/joti är världens största scoutarrangemang, med nästan 1 miljon deltagare från 160 länder. Arrangemanget hålls varje år i oktober. • Joti, Jamboree on the Internet, är som ett virtuellt Jamboree som sker över internet. Under helgen träffas tusentals scouter från hela världen och pratar med varandra. • Jota, Jamboree on the Air, innebär att scouter över hela världen sitter vid amatörradiostationer under en helg och pratar med varandra.

Vit

jul

Alla barn har rätt till en Vit Jul

Nu har vi jul här i vårt hus, julen är kommen hopptralalala… Det är bara några veckor kvar till julafton, och kampanjperioden för Vit Jul är i full gång. En som valt att ta ställning för alla barns rätt till en Vit Jul är hockeylegenden Börje Salming. Text: Towe Bengtsson Foto: Bruno Ehrs

Julen närmar sig med stormsteg och många längtar efter den, efter gröten, julklapparna, granen, gemenskapen och skratten. Men det finns de som inte längtar. Till exempel de barn som växer upp i ett hem där alkoholen tar bort magin med julen. Många barn känner oro när vuxna i deras närhet dricker alkohol och för dessa barn kan julen bli en lång och utdragen pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När förskolor, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner för dessa barn. – I Sverige finns många barn vars jul inte blir den magiska högtid den borde vara. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet, säger Lisa Greve, verksamhetsutvecklare för Vit Jul. För åttonde året i rad driver IOGTNTO-rörelsen Vit Jul. Förhoppningen är att många barn runt om i Sverige ska få chansen att få bra och trygg jullovsverksamhet och att få fler vuxna att välja bort alkoholen under julhelgen. En av ambassadörerna för Vit Jul är hockeylegenden Börje Salming, som nu för andra året i rad valt att engagera sig för kampanjen. – Jag gjorde ju det redan förra året. Julen är barnens högtid, det är då de ska må bra och ha roligt, äta gott och se sina föräldrar vara glada och roliga, inget annat. Kan man göra något för barnen på jul ska man göra det. Börje Salming föddes i april 1951 i en by utanför Kiruna, han räknas som en av de bästa hockeyspelare genom tiderna och spelade totalt 17 år i NHL. Börje berättar att han i sin egen familj sett tendenser där barn blivit påverkade och oroliga av föräldrar som druckit. Men den stora anledningen till att han valt att engagera sig och ta ställning för Vit Jul är att han med åren förstått och fått reda på att det är så många barn som mår dåligt, för att vuxna i deras närhet dricker alkohol på jul.

– Jag hoppas att flera ska ställa upp på detta och välja att inte dricka alkohol över julen. För sina egna barns skull, och för alla barn. Han berättar att julen fortfarande är en viktig högtid för honom, men inte riktigt lika viktig som den var när han var barn, men han ser fram emot den och minns sina tidigare jular med glädje. – Jag är ju uppvuxen i Kiruna, och jag kommer ihåg de gångerna hela släkten kom för att fira. Alla kusiner var tillsammans och hade roligt, sprang omkring och det var ju hur kul som helst. Att få känna på alla dessa julklappar, det var papper överallt. Det var fantastiska jular, grymt roliga. Ett tecken på att Börje gillar julen är hans julpynt. Nu har han lugnat ner sig lite, men tidigare brukade Börje pynta ordentligt inför julen, han berättar att det var julpynt precis överallt. – Jag tycker det har varit så mysigt med jularna, ja det tycker jag fortfarande. Jag har inget speciellt starkt minne, utan det är alla de där dagarna. När det snöar ute, man har gjort fint inne. Kommer in från en heldag ute, att få äta gott, att ha det bra. Men det absolut bästa med julen säger han, är att se barnen glada. – Att se att barnen har det bra och vara glada. När tomten kommer och de får sina julklappar. Det är fantastiskt.

Börje Salming Född den 17 april 1951. Uppvuxen utanför Kiruna. Räknas som en av de bästa hockeyspelarna genom tiderna, han spelade 17 år i NHL, varav 16 år i Toronto, där han gick under smeknamnet ”the King”. Han har vunnit två SM-guld för Brynäs och spelat 46 landskamper för Tre Kronor.

Förbundsråd

Lokalt samhällsengagemang Lokalt och globalt samhällsengagemang är en viktig beståndsdel i scouterna och har en tydlig plats i den metod som ska genomsyra all vår verksamhet. Med tanke på det, och eftersom en alltid behöver få lite ny inspiration och nya idéer så var temat för årets förbundsråd Lokalt samhällsengagemang.

illsammans med övriga organisationer i IOGT-NTO-rörelsen samlades runt 400 personer i nästa års kongresstad, Lund. De olika organisationerna hade olika anledningar att vara på plats, IOGT-NTO hade höstkickoff och Junis hade distriktsstyrelsesamling. Vi hade alla olika program men samlades

Text: Towe Bengtsson Foto: Towe Bengtsson/Caroline Spångberg

gemensamt under lördag eftermiddag och kväll för en gemensam knytkonferens och samkväm. Förbundsstyrelsen hade bjudit in två externa föreläsare, Niklas Bruce pratade om sin personliga resa som börjad i skepsis och rädsla för människor utanför normen.

Och hur han aktivt valde att göra något åt det och utmana sina rädslor för att nå förändring. Admir Lukacevic pratade bland annat om hur han som ung nysvensk i Landskrona inte hade speciellt mycket framtidshopp, och om hur det förändrades. Är du intresserad av att se deras föreläsningar hittar du dem på: www.youtube.com/user/nykterscout.

Admir Lukacevic – Grundare till Idrott utan gränser

Admir Lukacevic föddes 1983 i Bosnien och kom till Sverige med sin familj som flykting i början av 90-talet. En resa full av fattigdom, hot, skräck och en hel del tur.

i kom till Landskrona, ett otroligt segregerat samhälle där 90 procent av barnen på min skola var invandrarbarn. Men det var där vi bodde, levde och började bygga drömmar. Jag ville bli pizzabagare. När jag gick i åttan så gjorde jag min praktik på vår lokala pizzeria, men tyvärr hade jag ingen talang. Så den drömmen fick jag stryka. Vi var många som inte hade några riktiga drömmar och känslan som präglade oss var att allt var omöjligt. Att vi skulle leva och dö här i Landskrona. Admirs far är en driven person och startade upp en basketförening, Bosna Basket, en förening för att ungdomarna skulle få något att göra och ha en aktiv och meningsfull fritid. Föreningen hade spelare från 17 olika nationaliteter. – Tyvärr sågs vi inte som en basketförening i mångas ögon, utan endast som en invandrarförening. Och de möttes av mycket främlingsfientlighet och motstånd. Allt negativt som hände i området skylldes på Bosna Basket. Men trots alla motgångar så hade de tålamod och förståelse för andras handlande.

Text & foto: Caroline Spångberg

Som 14-åring började Admir hjälpa sin far som ledare för basketföreningen, och det var då Admir började få framtidstro. – Jag såg att vi nådde fram till ungdomar, jag såg hur fler och fler kom till oss och att vi kunde göra skillnad. Admirs engagemang i bland annat Bosna Basket ledde till att han år 2008 fick Kompassrosen från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap, med motiveringen: för ett engagerat och oegennyttigt ledarskap som visar vad ledare i ideella organisationer som idrottsrörelsen kan åstadkomma för att ge ungdomar i riskzonen en värdebaserad grund för personlig utveckling. – Att gå från att tro att allt är omöjligt i Landskrona till att skaka hand med Kungen på slottet i Stockholm är stort! Jag kände att om jag kan detta, så kan vem som helst! Efter att ha blivit tilldelat det kungliga stipendiet började Admir att utbilda sig. Han gick Värdebaserat Ledarskap. Genom samtal och kursen i sig lärde sig Admir mycket om ledarskap, och om att hitta ledarskapet i sig själv.

– Jag fortsatte sedan att resa runt i världen och att utbilda mig i ledarskap. Genom de olika utbildningarna har jag fått många bra mentorer och de sa till mig att jag var en Social Entreprenör. Resultatet av detta blev att Admir år 2004 grundade Idrott utan gränser, IUG, en organisation som jobbar för att erbjuda barn och ungdomar meningsfulla aktiviteter med goda förebilder. Och en möjlighet att se bortom sin sociala tillhörighet som ofta kan bli ett hinder för att testa nya saker. Målet med Idrott utan gränser är att stärka självkänsla och självförtroende hos barnen så att de ser större möjligheter att forma sin egen framtid.

Idrott utan gränser Idrott utan gränser är ett samarbete mellan kommun, skola, idrottsförening och företag, och inom konceptet har det även erbjudits scoutverksamhet med bra resultat. Mer om Idrott utan gränsers metod och mål hittar du på www.iug.se.

Internationellt

Boy Scouts regler var ett stort problem för mig

Homosexualitet var länge bannlyst bland pojkscouterna i USA. Till mångas lättnad skrotades det hundraåriga förbudet förra året – förutom för ledare. En infekterad debatt fortsätter.

Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander

ojkscouten Jason Janos, 23, kom ut som gay när han var 16 år. Då var han pojkscout i Queens, New York, fast det egentligen var förbjudet. – Min sexualitet var aldrig ett samtalsämne. Självklart fanns det många som skämtade om homosexuella, men det var samma för alla så jag kände mig aldrig utpekad. Han tror inte att hans kår skulle ha kickat ut honom även om de fick reda på det. Åtminstone inte den andra kåren han var medlem i. – Men en ledare i min första kår sa att han skulle lämna scouterna ”om de släppte in alla som är gay”. Det gjorde ont att höra.

och en av de sista att fortfarande diskriminera homosexuella. Till skillnad från i Sverige, är pojk- och flickscouter uppdelade var för sig i USA. Men flickscouterna och till och med den konservativa amerikanska militären, har numer förbjudit diskriminering baserad på sexuell läggning. En av de som kämpat för en förändring inom pojkscoutrörelsen, är Pascal Tessier,18. Beskedet förra året blev bitterljuvt eftersom att det blev okej för scouterna att vara gay, men fortfarande förbjudet för ledare. I februari tidigare i år blev han den första öppet homosexuella att erhålla så kallad ”Eagle scout”-status.

Boy Scouts of America (BSA) är en av de största ungdomsorganisationerna i USA

Så sent som i maj stod Robert Gates, ordföranden i BSA, i talarstolen på årsmötet i

Nashville. Han berättade att han hade kunnat tänka sig att tillåta homosexuella scoutledare, men att han vägrade göra det under sin tvååriga mandatperiod. ”Det skulle kunna skapa en permanent spricka inom organisationen. Denna fråga väcker alltför starka känslor”, säger han under talet. En månad senare, den 29:e juni, 2014, gick 14 000 personer ner för femte avenyn på Manhattan efter regnbågsflaggor och kortärmade khakiskjortor. Pojkscouterna fick för första gången leda paraden – ett provokativt statement eftersom att BSA tidigare sagt att det är ”vanhelgande mot scoutlagen” att bära scoutuniform under ett prideevenemang. En av de som gick i marschen var David Knapp, 88, som bar en halsduk från 1993, året då han slängdes ut ur scouterna

efter flera decennier som trogen medlem. Men gay. – Jag var i chock, för jag har ju gjort så mycket för scouterna, sa David Knapp till New York Times under paraden. När Todd Schweikerts son skulle börja i scouterna som sjuåring började han titta på olika alternativ. Själv var han pojk scout i BSA tills han var arton år, men tyckte inte att det kändes rätt längre. – Boy Scouts of America är ett eget märke. Många här i USA tror att det bara är deras grej som är scouting, men så är det inte! I resten av världen är scouting scouting, säger Todd, 35. Så han startade en egen kår under en mindre organisation, BPSA, fri från diskriminering av religion, kön och sexualitet. – Boy Scouts regler var ett stort problem för mig. Som barn diskuterades det inte, men nu som vuxen vet jag ju vad som är rätt och fel.

Hans kår 5th Brooklyn Scouts har nu blivit två år gammal och har snabbt vuxit till hundra medlemmar. Todd tror att många gillar deras kår därför att det är mer modernt. Men samtidigt är det många ute i landet som inte vågar säga ifrån till Boy Scouts of America för att det är lättare att gå med strömmen. Dessutom finns det en stark kristen förankring inom organisationen där samkönade par inte är populära. – Många kårer får pengar från kyrkorna och vill inte förlora det. Men detta måste stoppas, vad är det för föredöme för barnen? Jag förstår inte, för mig går det emot allt scoutlagen står för, säger Todd Schweikert. En orsak till homoledarförbudet enligt Todd, är att en del är rädda för att ha homosexuella ledare på läger. Vissa har till och med fördomar om att de ska antasta scouterna och vara dåliga föredömen. – Det är helt galet! Jag tror att de kommer att tvingas byta uppfattning, säger han.

Homosexuella Jason Janos är inne på samma spår. Han funderar på att gå med i scouterna igen, denna gång som ledare, men i en undergrupp till scouterna istället för BSA. – Scouterna ska vara ett säkert ställe för alla. Men diskriminering och homofobin frodas än idag i allra högsta grad tyvärr. Det är bara en tidsfråga tror jag.

Boy Scouts of America (BSA) • 2.6 miljoner medlemmar i åldrarna 7–17 år. • Dessutom 1 miljon vuxna volontärer.

Baden-Powell Service Association (BPSA) • En fristående organisation som bedriver scoutliknande verksamhet.

Internationellt

Byrådet i Umuganda.

Samtidigt i Rwanda

I oktober åkte en grupp från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap till Rwanda för att träffa unga ledare och entreprenörer för att bygga broar mellan Sverige och Rwanda. Text & foto: Oscar Carim Schröder

är jag berättar att jag skall åka till Rwanda blir i stort sett alla jag pratar med lite nervösa. Finns det inte Ebola där? Är det inte krig? Skall ni verkligen åka? Det är ett tecken på hur lite genomsnittssvensken vet om den stora kontinenten Afrika. Det finns 55 länder i Afrika och för att jämföra hur stort Afrika är får USA, Indien, Kina och större delen av Central- och Östeuropa plats på samma yta. Ebolahotet i Rwanda är ganska lågt, det är lika långt mellan Rwanda och Liberia (där det finns bekräftade fall av Ebola) som mellan Stockholm och exempelvis Kanada. Visst får vi fylla i en hälsoblankett vid inresan och en ur flygplatspersonalen scannar våra ögon efter febersymptom, men det är det enda vi märker av Ebolarisken under hela resan. Vi kommer till Kigali flygplats strax före midnatt. Det är mörkt och förutom flygplatsbelysningen syns just ingenting. Det är t-shirtväder och det känns precis som en svensk sommarkväll. Vi möts trots den sena timmen av Edouard, vår rwandiske vän som bor i Kigali med sin fru och sina tre barn, som fixat det mesta av de praktiska detaljerna på

plats och som personligen ville hälsa oss välkomna till Rwanda. Edouard är, liksom många av invånarna i Rwanda, entreprenör. Han har två företag och driver tillsammans med sin fru en stiftelse som hjälper kvinnor att starta företag inom kooperativ. Han är bilden av den typiske rwandiern, pratar ständigt i sina två mobiler och kan fixa allt. I Rwanda är i princip alla entreprenörer. De flesta försörjer sig på att ha många bollar i luften, utföra många olika arbetsuppgifter, tjänster och gentjänster. Även de som bor på landsbygden kan sägas vara entreprenörer, de odlar. De odlar potatis, bönor, passionsfrukter, sockerrör, bananer, ananas och en frukt som kallas trädtomater – en blandning mellan passionsfrukt och tomat. I princip odlar de flesta bara en sorts gröda och sen träffas de på lokala marknader och byter det de odlat med varandra. Många byar och samhällen äger tillsammans teplantager (te och kaffe är två av Rwandas största exportvaror) och åkrar, arbetet och vinsterna fördelas efter arbetsförmåga. Kontanter är det inte så många som har, istället betalas det mesta med mobilen.

Lokal bytesmarknad i västra Rwanda.

Josiane Umutoniwase, generalsekreterare AGR, Eli Blondin och Emma Jangö, Scouterna.

All mark odlas, även den svårtillgängliga. Rwanda består av kullar och berg.

Det största telekomföretaget Tigo har ett system som heter Tigo Cash. Det betyder att vem som helst kan gå till en Tigoförsäljare, som finns precis överallt även i de mest avlägsna byarna, och sätta in kontanter på sitt mobilkonto. Sedan kan pengarna föras över till andra användare genom ett sms. Mottagaren kan antingen behålla pengarna elektroniskt eller gå till en Tigo-försäljare och hämta ut försändelsen. Transaktionen går på ett par sekunder, ingen behöver vänta på att banken skall öppna. Mer än två miljoner invånare använder Tigo Cash, ett system som revolutionerat utvecklingen i många afrikanska länder. Tigo sponsrar även både byar och privatpersoner med målarfärg för att kunna måla sina hus. Därför är det mesta i Rwanda målat i den karakteristiska Tigo-blå färgen. Vi besöker Rwanda i regnperioden under oktober. Det är inga monsunregn, men det ösregnar ett par timmar varje dag. Under ett uppehåll besöker vi AGR Youth Centre i utkanten av Kigali. AGR står för Association des Guides du Rwanda, alltså flickscoutrörelsen. Huvudkontoret för organisationen ligger också på centret och generalsekreterare Josiane tar emot. Centret driver skola och utbildar även unga kvinnor i projektledning. Vi kommer mitt i skolavslutningen eftersom skolåret i Rwanda är enligt kalenderår från januari till oktober. Efter ceremonierna visar Josiane oss runt på centret och berättar om flickscoutrörelsen i Rwanda. Trots att scoutrörelsen är uppdelad mellan flick- och pojkscouter samarbetar organisationerna mycket med varandra, särskilt kring projekten i Amahoro Amani, som även svenska Scouterna jobbar med. Världen blir ännu lite mindre när jag på kontoret på centret hittar en bild från ett möte i Tanzania med IOGT-NTO-rörelsens Internationella institut.

Det råder en febril aktivitet i Rwanda att bygga upp landet igen efter folkmordet 1994. På Genocide Memorial Center hålls regelbundet utbildningar, aktiviteter och möten för att förhindra att ett folkmord skulle kunna hända igen. På tjugo år har väldigt mycket hänt, men mycket finns kvar att göra. För alla rwandier är det gratis att se utställningar och delta i centrets aktiviteter, det viktigaste är kunskapsöverföringen och brobygget mellan vad som tidigare betraktades som olika stammar. På centret finns också flera massgravar dit kroppar från folkmordet flyttats. Fortfarande efter tjugo år hittas nya kroppar regelbundet och därför hålls fortfarande en del av gravarna öppna. Det är jobbigt att vara på utställningen och det är svårt att förstå vidden av det som hände. Trots det djupa sår som folkmordet lämnade har befolkningen jobbat hårt med att gå vidare och förlåta. Förlåta men inte glömma. Alla betraktas nu som en del av samma folk, inga uppdelningar mellan stammar nämns längre utan alla är officiellt rwandier. Alla rwandier deltar i det samhällsprojekt som kallas Umuganda. Den sista lördagen varje månad samlas alla, verkligen alla, för att tillsammans hjälpas åt att förbättra sitt samhälle. Varje by samlas till rådslag där arbetsuppgifterna fördelas och utförs gemensamt. Det kan vara att gräva ett dike, bygga ett tak till skolan eller hjälpas åt att skörda. I samband med Umuganda sprids även nyheter genom byrådet och så bestäms vad som skall göras nästa Umuganda. Denna tradition har upprätthållits i mer än 500 år och det är obligatoriskt att delta. Det går inte att undvika att leka med tanken hur detta projekt skulle te sig i Sverige, obligatorisk samhällstjänst varje månad! Hur mycket skulle vi inte kunna åstadkomma? Jag tror inte längre att vi har saker att lära afrikanska länder som Rwanda, jag tror snarare att vi i Sverige borde lära oss något.

Pyssel

Gör din egen snöglob

Vad passar bättre än att sitta ner, lyssna på julmusik, äta pepparkakor och julpyssla nu när mörkret känns ogenomträngligt och julen närmar sig. Gör en till dig själv och ditt rum, ge bort i adventspresent och imponera på dina vänner. Text & foto: Towe Bengtsson

tt göra sin egen snöglob är ett enkelt och någorlunda billigt sätt att göra ditt eget, personliga, julpynt. Här är det du som väljer hur det ska se ut, vad det ska innehålla och det är också du som sätter ribban och svårighetsgraden.

Du väljer själv om du vill gå ut i naturen och plocka på dig fina saker, leta i dina syskon/barns/barnbarns leksakslådor eller köpa nya figurer. Det du behöver för att göra din egen snöglob är: glasburk, fina saker att ha i, lim och konstgjord snö.

Steg 2: Använd något för att din a figurer ska komma upp lite från locket, vi anv ände sugrör men även stenar eller något annat passar bra.

vill ha för Steg 1: Välj ut vad du . innehåll i din snöglob

ur på Steg 3: Limma fast din fig t. lig ent ord sugröret. Limma

Steg 4: Limma fast din figur på locket.

Steg 6: Låt torka och dubbelkolla så att dina figurer sitter fast ordentligt.

Steg 7: Fyll din glasburk med konstgjord snö.

Steg 9: Klart!

Steg 5: Fortsätt med resten av figurerna.

Steg 8: Skruva på locket försik tigt, och skaka så att snön ham nar så som du vill ha den.

Tips: Gå ut i skogen och plocka kottar, dessa kan du sen måla och kanske ha lite gitter på, då blir de t perfekta små julgranar. Granar och figurer går att hitta i hobbyaff ärer, leksaksaffärer eller liknande.

Tillsammans

Ibland möter vi människor som förändrar vårt sätt att se på världen, som kommer och knackar på vår trygghetsbubbla och ber oss komma ut och förklara oss; hur menar vi egentligen nu? Människor som ställer saker på sin spets genom att yppa den där frågan som ingen annan tänkt på eller människor som sett en detalj som andra missat. Ibland kommer den människan att vara du, när du kliver in i en annan persons liv med ett nytt perspektiv. Vi människor är ibland lika, ibland olika. Vi har alla både styrkor och svårigheter, tillfällen och platser då vi är i vårt esse eller perioder då vi behöver extra stöd. Men för att kunna växa tillsammans, måste vi lära känna varandra bättre och försöka förstå våra olika behov.

ånga barn och ungdomar med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (exempelvis ADHD och Aspergers syndrom), samt övriga funktionsvariationer, söker sig till scouting därför att verksamheten är bred och har en tillåtande atmosfär. Många ledare känner dock att de saknar kunskap i hur de på ett bra sätt kan stötta och vägleda barn med särskilda behov, till följd av olika funktionsvariationer. Det saknas vägledande material för hur vi bättre kan kommunicera och samspela och de senaste åren har många ledare därför efterfrågat ledarutbildningar inom detta område. Ur detta behov föddes projektet Tillsammans, vars syfte är att göra NSF:s scoutkårer tryggare och bättre förberedda i samspelet och kommunikationen med barn och ungdomar, oavsett funktionsvariationer.

Text: Maria Hellzenius & Emma Olofsson Foto: Alexander Ehn Illustration: Sanna Borell

Projektet vill också öka förståelsen för funktionsvariationer bland scouterna och därigenom minska utanförskap och främja integration och ny vänskap. Projektet kommer att lanseras under ordförandesamlingen i januari. En av delarna i Tillsammans består av en workshop som riktar sig till ledare och andra intresserade i scoutkåren. Workshopen förväntas ta cirka 3 timmar att genomföra. Mer information om bokning kommer att finnas på NSF:s hemsida, under fliken ”Projekt”. Under workshopen pratar vi om olika funktionsnedsättningar, funktionsvariationer och får möjlighet att diskutera olika sätt att hantera situationer i scoutverksamheten som känns svåra att hantera utifrån olika barns behov och beteenden. Vår förhoppning när workshopen är över är att ledarna känner att de fått med sig en del verktyg för hur de ska kunna bemöta alla barn i verksamheten, oavsett funktionsvariation. I samband med detta kommer det tas fram en broschyr med ett antal verktyg samt tips och trix som lämpar sig för alla barn och som ska kunna skapa en del förenklingar av verksamheten. Tipsen handlar dels om hur vissa problem kan förebyggas och dels hur en situation kan lösas om den väl har uppstått. En annan del förutom workshopen är att det kommer tas fram programmaterial för scoutmöten där scouterna själva får möjlighet att prata om hur vi alla är olika, reflektera över hur de själva fungerar samt hur vi vill bemöta människor i vår omgivning och själva bli bemötta.

Vi har ju ofta en bild över hur vi vill att något ska bli, så som den perfekta hajken. Solen strålar, scouterna är på bra humör, alla hjälps åt, inget har glömts av specialkosten. Men det blir ju som bekant inte alltid som planerat och det är viktigt att komma ihåg att det är individer vi möter som har olika referensramar och önskningar om saker och ting. Det här är inte alltid lätt och det finns ju lika många behov som personer i en patrull. Vi hoppas att de verktyg vi ger till ledarna genom projektet Tillsammans ska kunna stödja ledarteam i att anpassa verksamheten ytterligare så att alla barn, oberoende av behov eller funktionsvariation ska hitta sin plats i scouterna och i patrullen.

V ei nr jseotntl i g t P

Amalia Ideborg

Många är vi nog som uppmärksammat Amalia Ideborg de senaste åren. Hon är ordförande i den nya Roverscoutkommittén, hon är en av de ansvariga för Solvarg 2015 och hon är ordförande i Svea Scoutdistrikt. Jag stämde träff med henne över en kaffe för att prata om henne och hennes engagemang i NSF och lära mig mer om Amalia.

Text & foto: Towe Bengtsson

malia är 22 år och bor i Täby, där hon också är uppvuxen. Hon är en av våra medlemmar som är infödda i rörelsen och har varit scout i hela sitt liv, och har alltid varit en sådan som tar stort ansvar och gillar att leda. Det senaste halvåret har hennes sociala medieflöde svämmat över av bilder på tåg och hennes olika resor genom Sverige. – Jag lade upp en bild med #ontherailagain, så fortsatte jag med det lite sporadiskt. Sen tänkte jag att jag ska göra det varje gång jag sitter på ett tåg. Så de senaste månaderna har det blivit väldigt väldigt mycket tågåkande. Jag insåg när jag kollade igenom mitt instagramflöde att på de senaste 20 bilderna är det bara två som är på något annat än tåg. Jag har åkt väldigt mycket på den senaste tiden helt enkelt! Amalia är ordförande i Roverscoutkommittén (RScK), ordförande i Svea Scoutdistrikt och är en av de kursansvariga för Solvarg 2015. Sen säger hon – gör jag inte så mycket mer.

I RScK handlar arbetet just nu framförallt om att skapa rutiner berättar Amalia. De försöker skriva ner arbetssätt och kanske göra någon form av handbok. De ska bland annat komma fram till hur de tycker att nya representanter till RScK ska väljas och hur den demokratiska processen bör gå till. I det arbetet försöker de också få med roverscouterna och har bland annat skickat ut en enkät till alla i roverålder. – Vi ska försöka få in scouterna så mycket som möjligt i processen, så att fler kan känna sig delaktiga och kunna påverka hur det blir. Utöver att skapa nya rutiner och arbetssätt försöker de också åka på så många arrangemang de kan och synas så mycket som möjligt. Kanske har du sett en gul halsduk på något arrangemang – då har du nog sett någon från RScK. – Det vore så roligt om vi kan få igång någon roverscoutverksamhet i NSF, för nu finns den inte riktig, den ligger väldigt vilande kan man säga. När man är utmanarscout finns mängder av arrangemang och träffar att åka på, så man kan vara borta nästa varje helg. Men när du blir roverscout händer i stort sett ingenting, vi vill få igång så att det finns lite mer att göra. Så att man inte tappar alla sina vänner som men umgicks mycket med. Hennes engagemang för solvargveckan lyser verkligen igenom när hon pratar om det, och Amalia kan inte hejda sig när hon väl börjat. Hon berättar att eftersom Solvarg var så stort och viktigt när hon själv gick kursen var det självklart att hon ville vara med och göra kursen när hon fick frågan. Och inte blev det sämre av att det var flera av hennes vänner som redan var med i teamet. Eftersom de var så nöjda med Solvarg 2014 så bestämde sig teamet för att köra på ytterligare ett år. – Sen beslutade vi att vi skulle göra nästa igen, för att verkligen få igång det. Och det känns som att om man har ett team som fungerar så ska man köra på det. Så att det förhoppningsvis blir en positiv ström av det.

Amalia berättar att eftersom scoutrörelsen varit en viktig del i hela hennes liv, så tycker hon att det är viktigt och roligt att kunna ge tillbaka det till någon annan. Utöver scouterna så ägnar Amalia sin tid till att studera Mediaoch Kommunikationsvetenskap på Stockholms Universitet. – Jag har alltid varit väldigt intresserad av kommunikation. Så jag började läsa arbetskommunikation på Stockholms Universitet som var en väldigt ny linje, vi var andra kullen. Men det var i stort sett bara svensk- och engelsk grammatik under ett år, och det tyckte jag var jättetråkigt. Så jag hoppade av det, och började läsa litteraturvetenskap istället, och sen så började jag plugga MKV. När jag frågar vad det är hon tycker är roligast med utbildningen blir svaret snabbt: – Jag tycker ju att internetmedier är roligast, och när vi kommer in på typ sociala medier och sådär, det är ju väldigt kul. Jag frågar henne vad hon vill göra när hon pluggat klar, och svaret blir något flytande. – Jag vet inte riktigt, jag har en liten vag dröm om att jobba med kommunikationsflöde ut från företag. Sen vet jag inte riktigt hur eller var eller så. Sen skulle jag kunna tänka mig att jobba inom scouterna någon gång. För att kombinera två saker jag tycker om. Amalia berättar att hon förutom skola och scouter också jobbar extra på ett fritids på en skola. Så min sista fråga innan vi behöver röra oss från cafét blir om hon i sitt arbete på fritiset har någon nytta av sin scouterfarenhet. – Ja alltså, jag är ju en jäkel på lekar och pyssla och sånt. Sen får man ju även lite grundläggande kunskap inom sjukvård i scouterna som jag haft nytta av, när barn har krockat eller skrapat upp knät. Det är nog framförallt det som du inte inser att du har nytta av – som faktiskt är det viktiga. Som att jag kan massa lekar och är van att prata inför folk – vilket är bra både på jobbet och skolan.

Förbundsnytt Foto : Jonas Eriksson

Wow! Det finns inget bättre sätt att uttrycka känslan av att få svar på mitt första mejl. Det var våren 1997, jag vikarierade som högstadielärare. När dataläraren hade hjälpt mig att skapa ett konto på Hotmail sökte jag efter en utbyteskompis i Thailand. Pang, ja han kallas så, var tydligen i Texas. Mitt mejl hjälpte oss att återknyta kontakten efter flera år av uppskjutet brevskrivande. Sju år senare var det Facebook som förenade oss igen. Vårt möte på Bangkoks flygplats var fantastiskt. Internet har förändrat vår värld. Det hade sannolikt inte hänt om inte Tim Berners-Lee och hans kamrater, några av Internets skapare, tidigt bestämde sig för att låta nätet vara gratis för alla. Tack vare deras visionära beslut så finns det fler globala personliga relationer idag än vad som funnits under hela den föregående mänskliga historien. Det borde betyda enorma möjligheter för fred. Fiendskap brukar nämligen inte överleva personliga möten. Beskrivningar av ’De andras’ obehagliga egenskaper är inte lika lätt att hålla vid liv när vi möts och ser varandra. Samtidigt sker också motsatsen Internet. På sociala medier bekräftas våra världsbilder av dem som uppskattar våra statusuppdateringar, de som hänger kring samma åsiktshål. Vi riskerar att tro att vår världsbild är det normala. För att verkligen dra nytta av Internets potential som fredsverktyg behöver vi knuffas ut i det okända, det obekväma. Till de sajter och forum som vi inte spontant väljer. Där kan vi möta människorna som tänker nytt eller som vi tycker ’inte fattar’, de som har en annan historia och ett annat perspektiv. Alla dem som vi delar samhället med. Dem som vår solidaritet måste omfatta, om det är verklig fred vi vill ha. Så, vilken sajt kan ge just dig nya perspektiv? Det annorlunda har aldrig varit enklare att hitta än idag. Var redo att förstå andras världar och möt din egen från ett nytt håll. Tack vare Internet.

Under den första adventshelgen träffades Förbundsstyrelsen på Wendelsberg för ett sista fysiskt möte innan julledigheter. Vi började på lördagen med en rundvandring på Miljonlotteriet där deras VD berättade och svarade på vår fråga om hur deras verksamhet fungerar. Eftermiddagen spenderades genom att diskutera ett förslag på ny delegationsordning och efter middagen diskuterade vi hur vi ska lägga upp våra nästa arbetsplan för att göra den mer lättillgänglig. Söndagen startades med en rapport från våra ombud på IOGT International kongressen i Thailand, Annie Roos och Johan Persson. Senare hade vi en längre diskussion gällande 2015 års budget. Kassören lade upp sitt förslag och tillsammans gick vi igenom den för att se över vad vi ville justera. Slutligen skulle jag vilja tacka de fantastiska äventyrarscouterna från Mölnlycke scoutkår som serverade oss lunch båda dagarna. Mycket gott och mycket trevligt. Tack så mycket! Sammanfattat av Tove Nilsson Foto : Pernilla I deborg

Fredsverktyget Internet

Nytt från Förbundsstyrelsen

RScK Roverscoutkommittén bildades i maj i år efter ett beslut från Förbundsmötet 2013. Sedan dess har vi haft tre möteshelger och varit och presenterat oss på förbundsrådet som var i Lund i september. RScKs uppdrag är ”att genom ett stöttande och lyssnande ledarskap ge NSF:s roverscouter förutsättningar att förverkliga sina idéer, utveckla sitt ledarskap och i handling bidra till det svenska och globala samhällets utveckling”. Arbetet är fortfarande i början av en process där vi håller på att arbeta fram på vilket sätt RScK ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Idag består RScK av ordförande Amalia Ideborg, vice ordförande Martin Karlberg, ekonomiansvarig Andreas Rydberg, sekreterare Simon Thörn och kommunikationsansvarig Johanna Larsson.

Under de möten vi haft hitills har vi bland annat fördelat kommitténs roller och påbörjat en handbok för kommitténs arbete. Vi hade även en möteshelg tillsammans med FS och UScK där vi, förutom att arbeta vidare med våra uppgifter, testade materialet om NSF:s framtid, ”Den lilla ideologen” samt såg teatern Exkluderad, om hur det kan vara att leva ett liv som exkluderad. Vår nästa träff är 16–18 januari i Stockholm. Roverscoutkommittén genom Johanna Larsson

www.nsf.scout.se 28

Välkommen på vårfest!

Scoutmat.se

En ny receptbank håller på att byggas upp på www.scoutmat.se, här kommer du att kunna hitta spän nande recept, och dessutom dela med dig av dina guldkorn. Hemsidan är under uppbyggnad, men redan nu finns några recept på plats. Så nästa gång du ska planera hajkens mat, då vet du vart du ska kolla först!

30/4–3/5 blir det som många gånger förr jobb och fest på Ransberg igen! Kom och hjälp till med att förbereda Ransberg för sommarens bravader! Stiftelsen tackar för din arbetsinsats genom att bjuda på mat, övernattning och festligheter. Det enda du behöver betala är resan dit. Håll utkik på www.nsf.scout.se/ scoutcampransberg för mer information och anmälan.

Nyhetsbrev

Du vet väl att du kan få nyheter från NSF rätt ner i inkorgen? Få information om det senaste som händer inom NSF, internationella möjligheter, program och utbildning eller vad utmanarscouterna har för sig. Välj och vraka efter vad just du är intresserad av. Anmäl dig till nyhetsbreven på www.nsf.scout.se/ nyhetsbrev.

Är du en kårkommunikatör? Då borde du åka till Stockholm på kårkommunikatörsträffen som INFOkommittén arrangerar 24–25 januari! Den första träffen för kårkommunikatörer kommer att handla om kårhemsidor inklusive utbildning i de kårhemsidor som förbundet erbjuder. Vi diskuterar även hur kåren kan synas i och använda sociala medier. Läs mer på www.nsf.scout.se/karkom och kom ihåg att anmäla dig!

Välkommen!

Välkommen på ordförandesamling! All ideell verksamhet bygger på

Ordförandesamling gemenskap. Samtidigt har organisationen

Välkommen!

Sommarjobba på Scout Camp Ransberg Christian Ageland ny scoutkonsulent i Karlstad

Vi vill hälsa Christian Ageland välkommen som ny scoutkonsulent i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Christian utgår från Karlstad och kommer i mångt och mycket ta över Tom Lantzs scoutkårer. Christian har gedigen friluftserfarenhet och har som yngre varit scout och scoutledare i equmenia. Han är utbildad lärare och har flera års erfarenhet av processledning och stöttande verksamhet. Grattis till ditt nya jobb, och välkommen till oss!

Personalförändringar

Malin Håkansson som varit vikarierande administratör på kansliet i Stockholm har tyvärr valt att gå vidare till andra äventyr. Vi har därför under november månad annonserat ut den tjänsten. Så nu startar den spännande rekryteringsprocessen för att hitta hennes efterträdare.

Scout Camp Ransberg söker sommarjobbsvolontärer under två perioder till sommaren 2015. För mer exakta datum, håll utkik på www.nsf.scout.se/ scoutcampransberg.

Förbundsläger 2016

I januari träffas lägerkommittén för förbundslägret 2016 – nu väntar vi med spänning!

Konfirmationsläger på Ransberg

Går du i konfirmationstankar? Vill du utveckla och utmana dig själv? Vill du kombinera konfirmationen med scoutaktiviteter? Läs mer om NSF:s konfirmationsläger på www. nsf.scout.se/scoutcampransberg

skapats med ett syfte. Vi scouter gör unga redo för livet, och inom NSF vill vi dessutom uppmuntra dem till att leva helt drogfritt.

Hur kan vi som ledare finna balansen mellan en gemenskap tillgänglig för många, samtidigt som organisationens mål blir uppfyllda? Vilka krav kan vi ställa och hur motiverar vi våra ställningstaganden? Du som är kår- eller distriktsordförande har möjlighet att vara med och diskutera detta och många fler frågor på Ordförandesamlingen 24–25 januari i Stockholm.

Kom ut! på kick off

Kom ut!

Helgen 13–15 februari är du välkommen på kick-off för 2015 års tema – Kom ut! Helgen kommer att vara fylld med spännande workshops, föreläsare och aktiviteter som tar upp olika aspekter av friluftsliv. Det är tänk att vara en inspiration för att ta tillvara och utveckla vårt förhållningssätt till friluftslivet. Kock-offen är för dig som är utmanare, rover, ledare, utbildare eller medlem i ett kursteam. Det går fortfarande att anmäla sig! Mer information och anmälan hittar du på www.nsf.scout.se/komut

Öppettider under jul & nyårshelgen

Under jul- och nyårshelgen är kansliet stängt mellan den 22 december 2014 och 7 januari 2015. Vid akuta ärenden som ej kan vänta, ring och lämna meddelande eller skicka sms till 0732-74 60 88.

Förbundsnytt Foto : Pierre A ndersson

SOLVARG

PATRULLEDARUTBILDNING AT! N P P HAR Ö N A L ANMÄ

16-23 JULI 2015 Kungshols kurs- och lägergård www.nsf.scout.se/solvarg2015 Scouternas Folkhögskola XTRA GRATIS E

S K AP

” S I G G I ” + T COU OPTI

AG E M G N E T T I MERA D

Fortsätt med ditt viktiga engagemang som nykter scout samtidigt som du hjälper IOGT-NTO att bli en ännu starkare påverkanskraft för demokrati, solidaritet och nykterhet.

medlemsorganisationer. Dessutom skall styrelsen fortsätta arbetet med att stärka sitt varumärke. Till ny ordförande valdes Kristina Sperkova. Kristina är 32 år gammal och kommer ursprungligen från Slovakien. Men sedan några år tillbaka bor hon i Sverige och jobbar idag på IOGT-NTO:s kansli i Stockholm med IOGT-NTO:s internationella arbete. Hon är den första kvinnan som valts till ordförande under IOGT:s långa historia. Towe Bengtsson

AN G

Du som är medlem i NSF och är över 25 år kan bli medlem även i IOGT-NTO utan någon extra avgift.

Välkommen som ännu mer medlem!

För första gången i organisationens historia valdes en kvinna till ordförande. Kristina Sperkova är ny ordförande och tar över ordförandeklubban efter Sven-Olov Carlsson, som avgår efter 12 år. I oktober genomfördes IOGT:s världskongress i Thailand. Där antogs bland annat nya program för alkohol- och narkotikapolitik och en arbetsplan för de kommande fyra åren. Arbetsplanen lägger stort fokus på politiskt påverkansarbete och på att stärka organisationens struktur. Ett av målen är att växa med 15 nya

Foto : Cecilia H emming

MEDLEM

Historiskt beslut på IOGT Internationals kongress

IOGT.SE/NSF

Förbundet dubblar insamlade pengar i Scouter mot Ebola Efter att ha firat sina pappor på Fars dag samlades en grupp äventyrare i scoutgården i Stora Levene med kassar fulla med varma vinterkläder och tomma mjölkpaket. Kläderna samlas in till flyktingförläggningen i Skara, där finns många som huttrar i tunna sommarkläder fast vintern snart är här. Men mjölkpaketen då? Jo, de gjorde

vi insamlingsbössor av. Fram till den första december dubblerade förbundet alla insättningar märkta ”EBOLA NSF”, till Läkare utan gränser via Scouternas Världsfonder (PG 900316-1). Det är klart att vi antog utmaningen och försökte att samla in så mycket pengar som möjligt innan dess! Cecilia Hemming

Julklappstips!

På www.vitjul.se/shop kan du köpa plädar, handdukar eller mjukisdjur med Peppis. Här finns något för alla åldrar – och inte bara går pengarna till något bra, kanske kan du också sprida budskapet om en Vit Jul vidare.

Scoutshopen

Vi har flyttat scoutköp till www.scoutshop.se, där kan du nu köpa alla dina scoutprylar, från våra profilprodukter till scoutdräkten. Alla medlemmar i NSF kommer även i fortsättning att ha rabatterat pris på våra profilprodukter, det får du genom en rabattkod. Koden har delats ut i tidigare nyhetsbrev och finns även att hitta på www.nsf. scout.se/scoutshop. Håll utkik, snart kommer lite nya småprylar till vår del av shopen.

mot Ebola! Insamling till förmån för Läkare utan Gränser

www.nsf.scout.se/ebola

Scouter mot Ebola!

Under november har vi i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, tillsammans med Scouterna haft en insamling som gått under namnet Scouter mot Ebola. Vi har kopplat samman vår lokala och globala samhällsengagemang med något som händer i omvärlden – och där vi kan göra skillnad! Under insamlingen har givarna kunnat välja att skänka pengarna till Läkare utan Gränser eller till lokala scoutkårer, genom WAGGGS. Vi kommer nu att sammanställa alla insättningar, fördubbla pengarna och skicka vidare dem till arbetet för att bekämpa Ebola. Tack för ert engagemang!

Strategi

På www.nsf.scout.se/strategi hittar du intressant och uppdaterad information om strategiarbetet. Spana in strategikartan, läs på om målprojekten eller titta på filmerna om strategiarbetet. Vill du vara med i ett målprojekt? Hör av dig till info@ nsf.scout.se

NSF i sociala medier

Vet du att du kan få koll på det senaste i sociala medier. Gilla oss på Facebook, www.facebook.com/ nsfscout och ta del av den senaste informationen. Du kan också följa oss på instagram eller twitter, där heter vi @nykterscout.

Kom ut! sommaren 2015

Kom ut!

Under nästa sommar kommer flera olika arrangemang, under temaåret – Kom ut!, att arrangeras runt om i NSF-Sverige. För spårare, upptäckare och familjesscouter arrangeras Miniäventyr. Förbundet tar fram ett programkoncept som kåren kan använda för att arrangera sitt egna miniäventyr för åldersgrupperna. Äventyrarveckor för äventyrare arrangeras på fyra olika platser. I dagsläget planeras det en som kommer att vara på Öland och en som kommer att leta GPS-skatter på Gotland. Vi söker arrangörer till ytterligare två äventyrarveckor. Expedition Fjäll för utmanare arrangeras antagligen i trakten kring Kebnekaise. För rover och ledare blir det fjällvandring med utgångspunkt från Abisko turiststation. Kom ut till naturen!

Scouterna har ny styrelse!

I Uppsala finns studentboende som drivs av Stiftelsen Nykterhetsvännernas Studenthem. Stiftelsen bildades redan 1889 och har sedan dess erbjudit Uppsalas studenter ett helnyktert boende. Är du medlem i nykterhetsrörelsen har du förtur i kön. Så ska du börja plugga i Uppsala till våren, och letar efter ett boende helt fritt från alkohol och andra droger med god sammanhållning, kolla in www.student.uu.se/studorg/nvs/.

På Gång december

6-12 Ledarutbildning SCOUT 20-28 IOGT-NTO:S Julresa 2014 20-28 UNF:S Julkurs 2014 29-2/1 Nyårsbal, Ransberg

januari

2-6 Ledarutbildning PATRULL, E-kurs 16-18 LÄKO Kick-off 23-25 Ledarutbildning SCOUT, del 1, Västgöta Södra 23-25 Ljusspårkurs 24-25 Kårkommunikatörsträff, Stockholm 24-25 Ordförandesamling, Stockholm 25 Kick-off och brunch för utbildningsintresserade, Västra regionen

februari

7-8 Förbundsstyrelsemöte 13-15 Kom ut! kick-off 21-28 Friluftsutbildning Vinterfjäll, Grövelsjön

mars

20-22 Roverforum

slutet av november samlades scoutrörelsen i Kristianstad för Demokratijamboree, Scouternas stämma. Under helgen klubbades Strategin för 2015–2025 samt Verksamhetsplan och budget för 2015–2016 igenom med några mindre ändringar. Styrelsen proposition om att dubbelansluta alla flickor till WOSM röstades ner. Vilket betyder att vi även i fortsättningen är medlemmar i WOSM och WAGGGS efter könsidentitet. Styrelsens proposition om en striktare Alkoholpolicy gick igenom med ändringsförslag från Stora Levene scoutkår. Från och med nu ska all scoutverksamhet vara alkoholfri, detta inkluderar även alla anställda och all form av representation både inom scoutrörelsen och externt.

Letar du student boende i Uppsala?

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter genom att maila info@nsf.scout.se.

En ny styrelse till Scouterna valdes också. Nya ordförande är Inger Ekvall och Gustaf Haag. Ida Krogh Sjöholm och Martin Persson är International Commissioners, och övriga styrelsen består av Arvid Nilsson, Linnea Hagblom, Malin Amnefelt, Martin Björgell, Oscar Sundås, William Persson, Monika Holmberg. Towe Bengtsson

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Alla barn har rätt till en Vit Jul! Många barn växer upp i hem där alkohol tar bort den magi som ska finnas under julen. Därför arrangerar IOGT-NTO-rörelsen kampanjen Vit Jul för åttonde året. Syftet med kampanjen är att bedriva jullovsaktiviteter för barn och unga och få fler vuxna som firar jul med barn att fira en jul utan alkohol och låta julhelgen vara alkoholfri.

Ta ställning för en Vit jul på www.vitjul.se