Issuu

Nr. 3 sept 2013

Vi drar på äventyr! En fartfylld lägersommar 2013 Paolo Roberto besökte NSF-scouter på läger En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Redaktören

har ordet Foto : David Bergdahl

Innehåll 4/Äventyrsritt i Bulgarien

Lisa och Anna upptäckte Bulgariens vackra berg på hästryggen.

6/Äventyrligt par

Martin och Malin gillar att göra olika friluftsäventyr tillsammans.

8/Explorer Belt

Klaras & Julias vandring innehöll både fantastiska upplevelser och mer ansträngande utmaningar.

10/Volontär i Indien

Jag har slagit badrekord i sommar

et är något som händer där på strandkanten eller helst av allt på bryggan. Jag tar maximal sats, skriker för full hals och kastar mig i vattnet med ett gigantiskt plask. Mina barn tycker jag är pinsam, men det struntar jag i för jag känner mig levande. Förr i världen, innan barnen, var jag desto mer äventyrlig. Då var det dykning på spännande platser och resor till fjärran destinationer som kittlade min äventyrsnerv. Idag är det annorlunda. Livet har ändrat riktning ett tag och det är helt okej. Med minikånkarna packade med bullar och saft ger vi oss spända ut på en stig som kallas ”Träsktrollens stig”. Någon med barnasinnet kvar har utmed stigen placerat ut små spår efter troll och barnen nästan kiknar av spänning när vi smyger oss fram. Äventyret når sin kulmen när vi plötsligt ser trollens kläder vaja i vinden på ett klädstreck. Vi ser trollens hus- eller nja en sten med påmålade fönster. Barnens ögon riktigt lyser och deras små hjärtan klappar lite extra fort. De smyger runt huset tysta som indianer och konstaterar att trollen inte är hemma. De slappnar av och slår sig ner i trollens trädgård och vi njuter lite extra av vår fika. På årets Blå Gryningläger pratade jag med många scouter om deras livs äventyr. ”En forspaddling!”, ”Jamboreen 2011!”, ”Förra årets förbundsläger Beaver Creek!”, ”Hajken på det här lägret!”, ”Att sova i vindskydd mitt ute i skogen!”, svarade några av dem. Vad scouterna lade i ordet äventyr visade sig verkligen variera. Det blev tydligt att scouting har något äventyr att erbjuda alla. Gammal som ung. Kontemplation- såväl som adrenalinkicksinriktad. Scouting är en fantastisk plattform att utgå ifrån om man vill tänja på sina gränser och förflytta sig en bit från sin egen ”comfort zone”. Med den här Scouting Spirit i din hand kan du ta en kort paus i ditt eget äventyrande. Luta dig tillbaka och häng med på andras äventyr istället. Rid i de bulgariska bergen med Anna och Lisa, åk som volontär till Indien med Anna & Amanda, kämpa dig igenom Explorer Belt med Julia och Klara eller varför inte drömma om vinteräventyr med Martin & Malin?

Nina Norén

Det var ett hett Indien som välkomnande NSFvolontärerna Anna & Amanda. Deras uppdrag var att sprida NSFs drogfrimaterial.

13/Lägersommar 2013

Det har varit en innehållsrik lägersommar. Scouting Spirit gjorde ett besök på Blå Gryninglägret på Kungshol.

22/Paolo Roberto besökte NSF-scouter

När Nacka-Boos scouter var på distriktsläger fick de ett annorlunda besök av den kände programledaren.

26/Personligt

Robert Rapakkos hjärta klappar för familjen, scouting, politik och Mönsterås.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm

utgivningsplan 2013:

tidningens adress : Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm

nyhetsbrev och ordförande post :

tel : 08-672

60 86

fax : 08-672

60 84

Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se.

material :

e - post :

nina.noren@nsf.scout.se redaktör :

Nina Norén

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger

tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : Torkel layout : Torkel

Nr 4: manusstopp 11 november ute 5 december

Edenborg

Material som inkommer efter manusstopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Nina Norén, 08-672 60 86 eller e-post nina.noren@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

Foto : Torkel Edenborg

Äventyret är livsbejakande

Inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund kan man som scout och ledare berika sitt liv med mängder av olika äventyr. Vad du definierar som ett äventyr är förmodligen inte detsamma som för din scoutkompis eller ledarkollega. Du kanske gillar fart, höjder och mer hissnande upplevelser. Din kompis kanske får samma äventyrskänsla av en hajk, sommarläger eller en lugn paddeltur. Ofta gör vi inom kåren gemensamma äventyr där respektive scout ges utrymme att hitta just sin nivå. Någon kanske klättrar hela vägen upp på klippväggen. Någon annan kanske nöjer sig med ett par meter. Det spelar ingen roll. Det som spelar roll är den härliga känslan av äventyr som uppkommer inuti varje individ. Att dessutom få dela den där känslan med sina scoutkompisar är en värdefull bonus.

Äventyr

På äventyrsritt i Bulgariens vackra berg Vid sidan av scouting är hästar Anna Larssons och Lisa Dahlströms stora intresse i livet. De har båda var sin egen häst och rider så ofta de kan. Äventyr inom scouterna har de varit på åtskilliga gånger, både i Sverige och utomlands. Ett riktigt äventyr på hästryggen utomlands har dock inte blivit av. När så Lisa en dag såg en annons om en ridresa till Bulgarien tvekade hon inte en sekund. Text: Anna Larsson & Nina Norén

Foto : Torkel Edenborg

irekt skickar Lisa ett SMS till Anna med texten: ”Vill du åka på äventyrsritt med mig i sommar? Är sjukt sugen! Resan går till Bulgarien och man får sex dagar på hästryggen. Kram”. Anna blev exalterad och ringde genast upp. Några dagar senare var äventyrsritten till Bulgarien bokad och nu återstod sex månaders väntan och planering.

bergstopp. Där uppskattar de verkligen middagen de blir bjudna på, den klara härliga luften och den fantastiska utsikten.

Tiden gick fort och så äntligen stod Anna och Lisa där på flygplatsen redo att bege sig iväg. De landar förväntansfulla i Bulgarien och ser direkt en farbror hålla upp en skylt med deras namn. Han kan inte ett ord engelska, men lyckas på något vis kommunicera att han ska köra dem till hotellet. De packar in sig i en skranglig Ford och håller tummarna att den ska hålla hela vägen. Det gör den. De installerar sig på hotellet och laddar upp inför nästföljande dagars äventyr i hästsadeln.

De njuter av nästföljande dagars fantastiska ridturer i bergen. Dagarna flyter nästan lite ihop i varandra. Kvällarna däremot skiljer varandra åt beroende på var guiden ordnat mat och boende för natten. Det händer ofta oförutsägbara händelser och möten som aldrig skulle skett i Sverige. En kväll kommer de fram till en liten by. Där ska de bo på ett avskilt Bed & Breakfast. De beger sig ner till den lokala puben för att äta middag. Middagen visar sig få lite udda inslag. Plötsligt kommer en flock med getter promenerande med sina herdar. En stund senare travar en åsna förbi med ett stort lass hö efter sig. En annan natt fick de sova i en annan by, hemma hos en polis. I den byn blev de också hembjudna till ett par från Nya Zeeland, som var bosatta i byn. De satt och pratade i flera timmar på parets veranda om allt från alkoholtillverkning och Sverige till djur och jakttekniker.

De körs ut på landsbygden dagen efter och introduceras till sin guide och till hästarna de ska rida. De inser ganska fort att de här hästarna skiljer sig avsevärt från deras egna hästar i Sverige. De här hästarna är lite mer svårmanövrerade, så det är en utmaning att få dem dit man vill. De är också väldigt lugna och verkar inte reagera på förbipasserande trafik. Lastbilar kör förbi, utan att de ens blinkar. Det är i genomsnitt 30 grader varmt och sol, vilket är tufft när man sitter fem timmar i sadeln i stöten. Det är alltså rätt möra tjejer som kommer fram till första kvällens sovplats- ett kloster uppe på en

Näst sista dagen bytte de det spartanska bylivet mot lite mer stadsliv och sov på ett lite bättre hotell. De klädde på sig klänningar på kvällen och njöt av en god middag. Då uppskattade de verkligen både badkar och Internet. Ytterligare en natt återstod på ett Bed & Breakfast, sedan var resan slut för den här gången. De återvände till Sverige med en massa fina minnen, nya erfarenheter, lärdomar och en skön känsla av att man fixar mer än man kanske tror. Äventyret blev så pass lyckat att de redan nu funderar på hur nästa ska bli. Bästa idén just nu är at åka till USA och Montana för att rida och valla kor.

Äventyr

Vi gillar att göra äventyr tillsammans

När Martin Karlberg och Malin Lundström blickar tillbaka på året de varit tillsammans spelar äventyren en framträdande roll. Toppturer, långturer, vinterkiting, snowboardåkning, klättring och kajakpaddling har avlöst varandra. De har verkligen hunnit lära känna varandra snabbt genom att få umgås nära inpå under äventyren. De har delat glada stunder bestående av fantastiska naturupplevelser och härliga adrenalinkickar. De har också delat tyngre stunder av hårt väder, utmattning och iskalla fötter. De kompletterar varandra och relationen stärks och fördjupas en gnutta efter varje avslutat äventyr. Text: Nina Norén

Foto : Torkel Edenborg

et var via gemensamma vänner Malin och Martin träffades i Idre en nyårshelg för några år sedan. De visade sig ha mycket gemensamt och gillade verkligen att prata med varandra. De fortsatte att hålla kontaken via Skype. När de sedan träffades igen i vekliga livet var det kört och båda föll handlöst.

ring och Martin gillar vinterkiting med snowboard och drake. Malin har testat och insåg snabbt att den aktiviteten inte var förenlig med hennes otålighet. – Nä, det är för mycket pill med linorna, man måste leta vind och hålla upp kiten. För mycket väntan och fix. Det är inget för mig säger Malin bestämt.

Att båda skulle utvecklas till två äventyrliga individer som gillar friluftsliv är ingen direkt slump. Martin började som scout i NSF i Mönsterås i 7-års åldern och är säker på att hans scouttid lagt grunden till hans äventyrliga livsstil. Malin var under sin uppväxt i Holmsund mycket ute i naturen både med sina föräldrar, såväl som med scouterna. Denna grundläggande friluftserfarenhet har sedan både Malin och Martin toppat med varsin friluftsinriktad utbildning på folkhögskola. Även om de har liknande uppväxt och valt liknande utbildning, så skiljer sig drivkraften bakom äventyrandet dem sinsemellan. – Jag har alltid haft svårt att sitta still. Jag har alltid varit den som sprungit omkring och klättrat på saker. Äventyrandet har snarare eskalerat för att man hittat nya sätt att utföra fysisk aktivitet på, berättar Malin. – Ja vi skiljer oss åt ganska mycket faktiskt. Malin är den här ”träningsnarkomanen”, medan jag är ”friluftsnarkomanen”. Jag kanske har ett mer genuint friluftsintresse, medan Malin är mer ”Jaaa! Ska vi röra på oss!”, säger Martin.

Att gå på långtur tillsammans och dela äventyret och naturupplevelsen med någon man är tillsammans med kan ju vara alldeles fantastiskt romantiskt. Det kan också vara extremt krävande och ansträngande när man är utmattad, vädret slår om eller hungern slår till. Man får se sidor hos varandra som man under normala omständigheter sällan får se. Om det blir motigt under äventyret, vilket det ofta kan bli, är Martin och Malin bra på att mötas. – Det absolut viktigaste är att alltid vara ärliga mot varandra och prata om hur det känns, samtidigt som man pushar varandra att bara köra på. Och så är det extremt viktigt att alltid ha med mycket godis för att få lite extra energi, berättar Malin. De är eniga om att de på grund av äventyren lärt känna varandra extra snabbt. Martin har tidigt i deras förhållande ofta fått värma Malins kalla fötter i armhålan. Något som kanske inte skulle skett under de första tio daterna i ett annat förhållande.

De är inte bara drivkraften bakom äventyret som skiljer dem åt, utan även deras kynne och personligheter. När man träffar dem så slås man av hur lugn och eftertänksam Martin är. Och hur impulsiv och energifylld Malin är. Olikheter som de tycker är bra när de ska på äventyr. – Det märks tydligt när det kommer till planeringen. Jag är alltid supertaggad då. Malin tycker att det kan vara ganska trist. Hon får mig att inte planera alltför detaljerat och istället komma iväg. När vi väl är ute så är hon alltid jättetaggad och den som kanske pushar på lite extra mycket, berättar Martin. Att vara olika innebär också för Malin och Martin att de tycker olika saker är extra roliga. Det är inget de ser som ett problem, utan tycker snarare att egna intressen är bra att ha. Malin föredrar klätt-

Vintern är bådas absoluta favoritsäsong och planeringen av nästa skeden i livet handlar just om hur de kan maximera sina vinteräventyr. Martin kommer ägna hösten åt att jobba i en friluftsaffär för att få ihop pengar till vintern. Malin kommer förmodligen försöka få jobb som fjällvärd hos STF. De planerar var och en för sig för båda tycker att det är viktigt att de båda får göra det de gillar bäst. De är vana att leva i ett distansförhållande och tror det kommer att fungera bra. De är dock tydligt att de inspirerar varandra och gärna hakar på varandras äventyr, kompromissar och gör det till sitt gemensamma. Martin planerar åka till en kompis på Lofoten. Malin drömmer om att ge sig ut på långtur med pulka i några veckor. Kanske ska de kombinera Martins besök i Lofoten med en långtur? Idéerna är många och flexibiliteten är stor. De vet kanske inte exakt vad vintern kommer innehålla just nu men det är tydligt att de går en äventyrlig vinter till mötes.

Äventyr

EXPLORER BELT – De bästa veckorna i mitt liv Jag och min bästa vän Julia hade aldrig tidigare hört talas om EB, Explorer Belt. När vi väl fick höra om det kollade vi upp vad det innebar och blev direkt riktigt peppade att anmäla oss. Sagt och gjort vi skickade in vår anmälan och när så en dag beskedet kom blev vi verkligen överlyckliga. Vi hade kommit med till EB i BeNeLux! Text & foto: Klara Johansson

idigare hade inte jag och Julia gått på mer än enstaka hajker och kortare vandringar i fjällen. Vi behövde därför både köpa in en del utrustning och sätta igång med lite träning. Vi var båda förväntansfulla och lite nervösa när vi hoppade på bussen som skulle ta oss ner till Danmark, Tyskland och slutligen Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Tidigare på våren hade vi varit på en förträff uppe i Stockholm för att träffa de andra deltagande paren och de härliga ledarna. Men det var då ombord på bussen på väg ner den 24:e juni, som allt kändes som att det var på riktigt. Bussresan var bättre än vad jag hade väntat mig, vi stannade på allas vår favorit restaurang Mc Donalds och jag sov, som vanligt, större

delen av tiden i bussen. När vi närmade oss vårt mål för dagen, efter en hel dag på bussen, så var stämningen hög bland oss deltagare. Första natten spenderade vi i en gammal borg som gjorts om och nu tillhör scouterna i Belgien. Det blev inte så mycket sömn den natten på Mozet, som borgen hette, för alla var så uppspelta och pigga efter bussresan. Morgonen efteråt var det tisdag och vi gick upp ganska tidigt för att åka in till Namur, den största staden i närheten. På väg in till Namur och på bussresan in i länderna märkte jag att man inte håller lika hårt på trafikreglerna i dessa länder som i Sverige. Vi hade turen att ha en riktigt skicklig busschaufför som var med oss under hela EB, han körde oss genom små gränder, stora bilköer och

branta backar. Inne i Namur så handlade vi mat till de första dagarna på vandringen och åt en jättegod lunch på en belgisk restaurang. Natten till onsdagen sov vi så mycket vi kunde för att vara utvilade till vandringens början. De första dagarna på vandringen var både svårast och lättast. Fysiskt så var allt okej, kroppen var lite ovan men vande sig snabbt. Det var psyket som prövades hårt. Att bli avsläppt på en främmande plats i ett främmande land med kartor som man inte sett tidigare var jobbigt. Att hela tiden vara oförberedd på vad som skulle komma näst var nästan ännu värre. Onsdagen var den första dagen på vår vandring och vi började lite lätt och gick en etapp på en mil. Julia och jag var på bra humör och vädret var ganska fint när vi kom in i staden Hamoir, som var vårt mål för dagen. Vi lyckades hitta en sovplats i en trädgård, trots att vi inte förstod så mycket av vad någon sa. De var väldigt hjälpsamma och tog hjälp av sin engelskspråkande granne om de inte förstod vad vi sa. Vi märkte under hela vandringen att många verkligen vill hjälpa till, speciellt när de får reda på att vi var scouter och från Sverige. Resten av dagarna flöt på i samma takt, vi gjorde uppgifterna som vi hade fått av ledarna, gick så mycket vi orkade, tog fikapauser ännu oftare och på kvällarna knackade vi dörr för att få någonstans att bo. Klimatet i länderna var ganska likt Sveriges, men

miljön var helt annorlunda. Träden var planterade och stod i långa rader, det var dessutom mest lövträd och de var jättestora. Det som jag tänker tillbaka på nu efteråt är de händelser som just då inte kändes speciellt roliga men som jag idag kan säga är väldigt betydelsefulla. På kvällarna innan vi fann en bostad kändes allt hopplöst, tältet var blött och man ville bara ge upp. Jag var hungrig, trött och mina fötter hade skavsår på ställen som jag inte ens visste att man kunde ha skavsår på. Två timmar senare kunde man sitta i en säng efter att ha ätit en middag som någon snäll familj lagat till samtidigt som man själv stod i deras dusch. Det är dessa stunder jag minns idag, stunderna då allt vände, då man nästan kände sitt självförtroende öka och självkänslan byggas upp. Jag minns de gånger man råkade stöta på ett annat EBpar och blev stärkt av att de andra hade det minst lika jävligt. Vi blev påminda om att vi inte var ensamma med att kämpa för att nå fram till målet, som för oss var staden Beaufort. Att jag klarade denna utmaning, att jag fick det åtråvärda EB-bältet, som jag kommer skryta med på kommande arrangemang, och att jag hade tre av de bästa veckorna i mitt liv gör mig så stolt idag. Så oavsett var ni kommer ifrån och hur oerfarna ni är på att vandra så gör det! Anmäl er till Explorer Belt och upplev ert livs äventyr.

Äventyr

En volontärmånad i makalösa Indien

Vi klev av planet och värmen slog emot oss. Indien. Detta färgrika, romantiserade land, hur skulle det ta emot oss? Väldigt långsamt, visade det sig. Kön till passkontrollen var obarmhärtigt lång. En timme passerade. Två. Utanför väntade vår värdfamilj på oss, smått oroliga över var vi hade tagit vägen. När vi äntligen klev ut från flygplatsen sträcktes omedelbart en hand högt upp i vädret. Vi följde efter den och åkte en bälteslös färd ut till den lilla byn där våra värdar bodde. Svetten rann och rann. Vårt äventyr hade börjat – vår volontärmånad i det makalösa Indien. Text: Anna Arvidsson Foto: Amanda Ylipää

ndian Temperance Youth Federation, ITYF, upptäckte för ett par år sedan NSFs drogfrimaterial, och fick sedan lov att översätta detta till det lokala språket tamil. Nu skulle projektet ut i skolor för att sprida det nyktra budskapet, och NSFs två volontärer – det vill säga jag och Amanda Ylipää – skulle hjälpa till.

Här dök det första problemet upp. Det var för varmt. Inte bara för oss två svenskar, vars bleka hud blev lysande röd, utan så varmt att skolstarten försköts. Först med en vecka. Sedan två. För att få ut så mycket som möjligt av vår tid i Indien uppmanades vi att resa runt medan vi väntade; en uppgift vi tog oss an med gott humör. Sedan

En vanlig syn i Indien. Kor som äter skräp som alla bara slänger rätt över axeln.

Jag och Anna utanför Taj Mahal i Agra, Indien.

Anna med Suja, Babi och Kathir som utgjorde en del av värdfamiljen - på världens Ett av de allra minsta barnen som ville hem och som hängde på fönstret till andra största strand, nämligen den i centrala Chennai. klassrummet hen var i.

upplevde vi landet med alla dess dofter och kontraster. Vi mötte de herrelösa hundarna, omfamnades av urinstanken, skrek åt tuctucförarna, blev tafsade på av främlingar, fick ett hundratal osubtila frågor om vi var gifta eller inte och åkte på den fruktade magsjukan. Vi åt också fantastisk vegetarisk mat, gladdes åt hur många restauranger som var helt alkoholfria, såg otroliga monument och byggnader, fick hjälp att hitta rätt av vänliga indier och skrattade åt varandras tokerier. Det blev dags att återvända till vår bas i Chennai och vi såg fram emot att äntligen få göra det vi faktiskt åkte till Indien för att göra. Tillsammans med ITYFs ordförande och scouternas regionala ordförande begav vi oss till den första skolan. Hej kulturkrock! Istäl-

let för ett vänligt och ömsesidigt bemötande i klassrummet blev vi hälsade som kungligheter. Vi visades till platser längst fram och satt vackert ner medan eleverna noga utförde sina uppgifter. I slutet av programmet var det min och Amandas tur att hålla i en värderingsövning. För oss blev den största utmaningen att få eleverna att förstå att när det kommer till värderingsövningar finns det inga rätt eller fel. Det handlar om ett personligt ställningstagande. Vid sessionens slut tackades vi först av skolans rektor med mat och efter att pliktskyldigt ha ätit något vi skulle vilja beskriva som friterad chili inför klassen kom elev efter elev fram till oss och tackade väluppfostrat. Ja, vår resa var sannerligen ett äventyr.

V vi ne jnettytr Ä

På äventyr med pappa Erik Jansson, 13 år gammal, har en pappa som både gillar scouting och äventyr. Erik har fått hänga med på scoutläger innan han själv hunnit bli scout och tidigt sett häftiga bilder från pappa Tomas forspaddlingar och klätterturer. Nu har Erik blivit större och är scout själv och kan följa med på olika roliga äventyr. Ibland i kåren med pappa som ledare, ibland med hela familjen och ibland på tu man hand. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

rattis på födelsedagen pappa, sa Erik tidigare i år och gav Tomas en egenritad teckning på forspaddling. Initiativet och sällskapet med sonen var själva presenten, Tomas får fixa resten. Det var en riktigt fin present tyckte Tomas och uppskattade verkligen sonens visade intresse av att dela hans stora passion för forspaddling. Förmodligen kommer deras lilla äventyr bli av senare i höst, vilket är något båda ser fram emot. De gör ofta olika typer av äventyr i kåren och Erik tycker att det funkar jättebra att dela med sig av pappa till de andra scouterna. – Det är ju bara bra att de andra får se vilken fin och bra pappa jag har! , säger Erik kärleksfullt.

Men när han funderat lite till så tillstår han att ensamtid med pappa ändå slår det

mesta. Tomas håller med och tycker att det kan uppkomma extra givande kvalitétsid ensamma i exempelvis en kajak eller på en klättertur. Man stänger av allt annat runtomkring och bara fokuserar på äventyret och varandra. Att äventyra ihop behöver ju inte betyda att man bara gör maxade friluftsaktiviteter, poängterar Tomas. Att ta en paus från vardagen, lämna resten av familjen hemma och tillsammans dra på scoutläger tycker Tomas är ett nog så betydelsefullt äventyr. På sommarens Blå Gryningläger var Tomas med som funktionär och Erik som deltagare. De sågs inte så ofta och andra ledare hade huvudansvar för Erik. Ändå är det en upplevelse de delar och minns tillsammans nu när vardagen och hösten gör sig hörd.

Foto : Torkel Edenborg

LÄGERSOMMAR 2013

Att vara scout i sommar har varit extra kul. Arrangemangen, både inom- och utanför NSF, har avlöst varandra och det har funnits något för alla. Lägerkavalkaden i det här numret av Scouting Spirit friskar upp härliga lägerminnen som vi kan njuta av länge.

Lägersommar 2013

Blå Gryning ett vinnande lägerkoncept

Den 20-27/7 samlades cirka 80 äventyrarscouter, 20 avdelningsledare och lika många funktionärer på Kungshol för att delta i 2013 års Blå Gryning. Det visade sig bli en härlig lägervecka bestående av nya möten och vänner, inspirerade och utvecklade ledare och såklart en massa skoj scoutaktiviteter. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

couting Spirit får ett varmt välkomnande när vi kliver ur bilen på Kungshol. Vädret och stämningen är på topp. Det märks tydligt att lägret gemomsyras av en ovanligt stor öppenhet. Vi pratar en stund med Anna Rapakko från lägerkommittén, som glatt berättar om ett kanonläger. – Det är så härligt för allt har bara flutit på. Allt funkar. Man gör

allt tillsammans. Själva upplägget gör att det inte finns några grupperingar. Baktanken med Blå Gryning skiljer sig lite från vanliga mer traditionella läger. Hit åker man inte med kårens alla scouter och medföljande ledare. Nej, här paras ledare ihop med scouter från andra

Foto : Per Trané

kårer än sin egen. För att på så vis utvecklas i sin ledarroll. Dessutom blandas unga och nya ledare med mer erfarna äldre ledare. Under våren har ledarna svetsats samman och haft förträffar och genomgått ledarutbildning tillsammans. Äventyrarscouterna verkar tycka att ledarbytet bara är bra och att tryggheten med patrullkompisarna är tillräcklig. Patrullen från kåren håller nämligen, i den mån det går, ihop även på lägret. Vi träffar ett gäng scouter från Lund och Trollhättan som vittnar om att upplägget funkat fint. – Jag trodde det skulle vara svårt att förstå vad skåningarna sa, men det funkar ju faktiskt bra. Det är ju jättekul att det är patruller från olika kårer i samma by. Då lär man känna nya kompisar, säger en kille från Trollhättan.

Innehållet på lägret skiljer sig från avdelning till avdelning eftersom majoriteten av lägerinnehållet planeras av respektive avdelningsledare. Aktiviteter såsom invigning, lägerbål, hajk, biovisning och organisationstävling har dock varit gemensamt för alla scouter. Det visar sig ha varit en fartfylld vecka. Första dagen på lägret väcktes alla vid 4-5-tiden för att i gryningen få vara med på lägrets invigning. Det blev en magisk morgon som många scouter kommer minnas länge. Efter en ”lägerbyggardag” var det dags för en 24-timmars hajk. Upplevelsen av att sova i vindskydd mitt ute i skogen berättade många scouter vi mötte lyriskt om. Väl tillbaka i lägret var de möra och trötta och det var dags för återhämtning. Runtomkring i lägret tappades det upp fotbad, den vedeldade badtunnan värmdes upp och några anordnade till och med SPA

Berätta om ditt största äventyr hittills! Foto : Torkel Edenborg

Sara Jutefors-Engström, Mönsterås – Det är det här lägret. Det händer så mycket som är kul och man träffar så många nya människor.

Ida Karlsson, Färjestaden – Jamboreen. Det var så otroligt många scouter från andra länder. Häftigt.

Hugo Lundgren, Skene – Hajken på lägret var stort. Att sova i vinskydd mitt ute i skogen är ju ett äventyr.

Alvin Larsson, Timmersdala – Beaver Creek förra årets förbundsläger. Roligt tema och många aktiviteter som var extra kul. Som att bygga flotte.

Lägersommar 2013 Foto : Tomas Jansson

med peeling, masker och inpackningar. Rena och behagligt utmattade slog de sig sedan ner i biosalongen mitt ute i skogen och kopplade av med feel-good filmen ”Hur många lingon finns det i världen? ”. Dagen efter löpte på i ganska stilla gemak och man ägnade sig åt fotosafari, gick på ANT-pass och många avlade sina nykterhetslöften. På torsdagen när Scouting Spirit anländer är det full fart i lägret igen. Avdelningen ”Blue Mountains” sysselsätter sig med olika typer av vattenlekar. Det skjuts exalterat iväg raketer i form av vattenfyllda PET-flaskor till höger och vänster. Några scouter sitter tillsammans med en ledare och utforskar flytkraften i lite olika typer av material. Flyter en Foppatoffel, ett rep eller kanske en kåsa? Längre bort sitter ett annat gäng med lite mer allvarliga ansiktsuttryck. De fördjupar sig i vårt samhälles slösaktiga vattenförbrukning. De får gissa hur mycket vatten vi i Sverige genomsnittligen förbrukar dagligen. Att det är 200 liter per dag får många av scouterna att reagera. Avdelningen Skanderna är på GPS-skattjakt. För vissa går det bra, medan andra har det lite kämpigare. En patrull kommer tillbaka lite skämtsamt buttra över att GPS-ansvarig lett dem fel och orsakat

ofrivilliga klädsim. Hon få bada med kläderna på och lovar att diska på kvällen för att sona sitt misstag. De andra i patrullen sluter upp med henne i plurret och inleder kvällens SPA-behandlingar. På vår väg tillbaka från Skandernas by får vi se upp. Nerför backen kommer avdelningen Klippiga Bergen sladdande på cyklar, så att vägdammet yr. De har tillbringat dagen med aktiviteter inne i Rättvik. Förväntningarna under fredagsmorgonen är stora. Det är dags för den omtalade organisationstävlingen. Ledare tävlar mot ledare och scouter mot scouter. Alla verkar peppade och tävlingsinstinkten riktigt lyser i ögonen på dem när tävlingen drar igång. Olika uppdrag får olika många guldklimpar. Mest guld vinner. Det finns mer lättförtjänta uppdrag, såsom att muta LÄKO, massera Jenny eller baka en kaka. Det finns också lite mer fysiskt krävande saker såsom att spela fotboll mot Sigge och Niklas, gå på styltor, simma formationssim, eller ta sig upp för en såpad presenning. De som gillar att vässa geniknölarna ger sig på att lösa chiffer. Det finns något för alla och de glada skratten och exalterade hejaropen breder ut sig över lägerängarna.

Vi har utvecklats tillsammans

SPA på läger blev succé

vdelningen Skanderna var under lägret mästare på anordna härliga SPA-stunder. Tjejerna i byn lovordade recepten de använt och rekommenderar Scouting Spirits läsare att prova både hemma och i scoutsammanhang. Ansiktsmask: Avokado & olja. Peeling: Banan & havregryn. Hårinpackning: Ägg & kokosmjölk.

Hur är det egentligen att åka som avdelningsledare på Blå Gryning? Att bli satt ihop med helt nya ledare som man kanske inte ens känner. Vi tog ett snack med avdelningsledarna i Skanderna för att få höra om deras upplevelser. Det är en 30-årig ålderskillnad mellan de yngre ledarna Insa och Johanna och den äldre ledaren Kicki. De är alla överens om att just åldersskillnaden är en värdefull parameter. – Det känns tryggt att ha Kicki med lite som en mentor när man plötsligt är ledare för helt okända barn, säger Johanna. – Jag tycker å andra sidan att det är väldigt roligt att lära känna nya ledare som är några snäpp yngre. Jag kan lära mycket av dem, även om jag har varit med i 100 år inom NSF. Man lär sig så länge man lever, kontrar Kicki. En annan stor vinst med den här typen av läger är att de har fått en massa idéer och nya bra aktiviteter med sig hem. Mycket idéutbyte uppkom under vårens planeringsmöten via Skype, men också på lägret. – Jag har exempelvis lärt mig andra sätt att bygga diskställ på och så gillar jag verkligen A-bockrally aktiviteten som jag lärde mig häromdagen!, säger Insa glatt. – Insa har lärt oss en ny rolig lägerbålslåt som handlar om Marilyn Monroe, säger Johanna och brister ut i spontansång tillsammans med Insa. – Jag gillar verkligen att det är ett extra brett program på lägret. Det gör att man inte gör det man brukar göra. På så vis tror jag att alla ledare utvecklas, avslutar Kicki.

Vilken uppgift har varit roligast idag på tävlingen? Foto : Torkel Edenborg

Tristan Detke, Horn – Att visa vad man kan är kul. Jag gillade att göra knopar och lösa chiffer.

Jonny Johansson Liljeqvist, Skövde – Att hämta kakor och muta LÄKO var enkelt och kul.

Lina Andersson, Reftele – Gåtorna var roligast. Det är första gången den här veckan jag faktiskt tänkt.

Ellen Vestlund, Vallentuna – Att gå på styltor tycker jag var roligast. Det klarar jag bra.

LĂ¤gersommar 2013

En kreativ helg med slöjd Ordet ”slöghp” betyder händig, påhittig, skicklig eller konstfärdig. En helg i augusti samlades närmare 20 extra ”slöghp-iga” personer på Ekorrbo i Västerbotten. Detta populära arrangemang, som är en del av Expedition Inrikes, bestod av olika former av slöjd. Text & foto: Hilda Brodén

i samlades på en gård som ligger i Östra Estersmark utanför Ånäset mitt mellan Umeå och Skellefteå. På gården finns två stora verkstäder, en för textil och en för trä. I och utanför dessa var deltagarna flitigt sysselsatta under helgen. De flesta deltagarna samlades redan på fredag kväll för att fika och lära känna varandra. Vissa hade rest genom nästan hela landet, medan andra tog cykeln några kilometer. Efter lite sömn, bland annat i tält och hängmatta, var alla redo och

kreativiteten flödade. I vävstolarna skapades sittdynor, väskor och en ryggsäck. Utanför slog vi rep och vävde band, även nålbindning testades under helgen. På andra sidan gården, i ”snicken”, var det krympburkar, skedar och osthyvlar på gång. Även ett större projekt som resulterade i en stege samt ett efterlängtat och lyckat försök att reparera en egenhändigt tillverkad kniv hanns med under helgen. När klockan ringde för mat hade deltagarna svårt att slita sig och under kvällsaktiviteten täljdes, filades, vävdes och

nålbands det flitigt när ett same-par berättade om samekulturen och dess historia. När det var dags att avsluta på söndag eftermiddag var det ett gäng nöjda och trötta scouter med lite fler plåster än när de kom som samlades kring fikabordet. Nyskapade alster packades ner och lugnet lade sig över gården. Tack för den här gången hälsar hela gänget på Ekorrbo! Missade du denna härliga slöjdhelg? Ingen fara! Vi tänkte hälsa välkomna till en ny Slöghp-helg under 2015.

Lägersommar 2013 Foto : Oscar Carim Schröder

VUXENHAJK

– Ingen planering, utan bara vara ”Åh vad härligt, nu är jag lycklig!”, utbrister Ann Vappelin spontant när vi drar igång paddlingsaktiviteten på lördagseftermiddagen. Ann är en av åtta deltagare som deltog i Vuxenhajken, ett arrangemang för vuxna scouter på Ransbergs herrgård en helg i mitten av augusti. Vuxenhajken har varit en del av temat Existens som NSF har under 2013 och hajken fokuserade på natur, friluftsliv, existens och egna upplevelser.

ånga scoutledare lägger allt fokus på att arrangera för sina scouter och att köra veckoverksamhet. Man glömmer ofta bort att själv vara scout. Att själv få vara med och uppleva, upptäcka och utvecklas. Vuxenhajken, som arrangerats av några av förbundets konsulenter, flyttade fokus till den vuxne scouten. De erbjöds ett arrangemang som de bara kunde åka som deltagare på. Inte behöva planera, arrangera, utan bara vara. För sin egen skull. På vuxenhajken har deltagarna klättrat klättervägg, löst chiffer, gått på hajk, haft diskussionspass, paddlat kanot, vandrat, lagat en trerätters middag över öppen eld, gått ljusspår och sovit i vindskydd. Samt haft väldigt roligt! Hajken var dessutom mobilfri, för att lättare kunna stänga av verkligheten

och vardagen utanför och bara kunna fokusera på att vara här och nu. Ann Vapelin och Erika Lindholm var jättenöjda med hajken och svarade på några snabba frågor. Varför valde du att åka på hajken? A: Jag tyckte det lät kul och att få göra något för min egen skull. E: Att få göra något tillsammans med andra vuxna. Om du skulle sammanfatta hajken? E: Varför gjorde jag inte detta när jag var barn? A: Det var en härlig mix av lagom fysiska aktiviteter. Så var det bra mix av deltagare också! Vilken känsla tar du med dig härifrån? E: Det här vill jag göra om. A: Jag vill att mina scouter skall få uppleva

något av det jag har upplevt. Båda: det var fantastiskt att bara vara deltagare, att bara ha ansvar för mig själv. Åk på detta! Vill du göra något liknande? Kolla in arrangemanget ”Gröna spåret”. www.gronasparet.se. Oscar Carim Schröder

Vi ledare visste redan innan att detta inte skulle bli några vanliga läger. Även om eftermiddagarnas program såg ut som vilket scoutläger som helst med eldning, paddling, patrullutmaningar och mycket lek så bjöd förmiddagarna under lägren på gruppass där deltagarna arbetade med skuld och skam, känslor samt alkohol och andra droger. Sista dagen på lägret handlade dock om framtiden, hopp och lycka. Deltagarna som var mellan 12 och 17 år gamla kom ifrån hela Kronobergs län och hade via Familjefrids enhet Glimten fått möjlighet att åka bort en vecka på läger. Det märktes att många av deltagarna behövde få komma bort en vecka ifrån det som pågick hemma. De fann sig snabbt tillrätta i den lugna miljön som Aspans kursgård utgör. Ett möte som kommer leva kvar i mig länge är första kvällen efter ett lägerbål där ungdomarna hade fått i uppgift att framföra varsin sång, dikt eller liknande. Efter lite övertalande gick vi i publiken med på att vända blickarna ut mot havet medan ena patrullen, som drabbats av rampfeber, framför ”The Lion Sleeps Tonight”. Efter att vi avslutat lägerbålet satt en av deltagarna kvar vid elden med mig, vi tittade ut mot havet och solnedgången. Hen pratade om vem som varit hens förebild. Det visade sig ha varit en scoutledare. Vi fortsatte att prata om de utmaningar hen stött på i livet till följd av att växa upp med en alkoliserad förälder.

”Jag har fått lära mig att leda mig själv, att ge mig själv inspiration. Först då kunde jag bli stark och stå upp för mig själv.” Där och då insåg jag vilken roll vi vuxna har i att stötta barn och ungdomar som växter upp i missbruksmiljöer, vi måste finnas där och ge dem någon att våga hoppas och tro på. Vi måste finnas där, inte bara för att prata utan också för att lyssna. Ellen Holm

Det blev två nästan sprängfyllda bussar med äventyrare, utmanare, rover och ledare från Västra distriktet som reste på en tolvdagars bussturné genom sju länder, inklusive Sverige, med målet inställt på England. Med scoutmetoden som en fast grund att stå på besöktes nöjesparker, scoutlägerplatser, bland annat Gilwell park, campingplatser, mångmiljonstaden London och små pittoreska engelska byar. I de många timmarna i bussarna roade vi oss bland annat med att titta på alla Harry Potter-filmerna inför, och efter, vårt besök på Harry Potter studios utanför London. Det mesta av maten planerade, inhandlade och tillagade vi på trangia kök i matpatruller. Vi reste och tog ner våra tält i snitt varannan dag i både sol, regn och mörker. Niklas Johansson Foto : Spruttan Myrenhammar

I förra Scouting Spirit kunde vi läsa om ett samarbete mellan projektet Hand i Hand, Familjefrid i Kronoberg och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Sedan dess har samarbetet blivit verklighet i form av två lägerveckor på Aspan Kursgård utanför Ronneby för ungdomar som vuxit upp med alkoholens baksidor.

Foto : Niklas Johansson

Foto : Ellen holm

Glimtenläger på Aspan

Teatime 2013

Kojbyggarläger för nya och gamla scouter i Östersund

Ännu en sommar när vi fått möjligheten att visa glada och förväntansfulla barn hur roligt scouting kan vara. Över 100 barn provade på att spika och bygga kojor på NSF-scouternas äng i Sandviken. Vi hade också fyra fritidshem på besök som fick provspika och uppleva scouting under var sin dag. Väldigt stolta vara alla när föräldrar och syskon besökte oss sista dagen för att prova kojorna. Utan de fantastiska och inspirerande unga lägerledarna kan vi inte genomföra våra uppskattade läger. Det är så roligt att se hur duktiga NSFs unga ledare är på att jobba med barnen under lägerdagarna. Spruttan Myrenhammar

Lägersommar 2013

Paolo Roberto besökte NSF-scouter på läger I början av augusti var ett gäng äventyrarscouter från Nacka-Boo scoutkår på distrikslägret “Skörbjugg 2013”. Mitt under förmiddagsbestyren på en av lägerdagarna fick scouterna ett annorlunda besök. Programledaren Paolo Roberto gjorde entré tillsammans med ett filmteam. Här skulle spelas in ett TV-inslag med scouterna och Paolo som huvudpersoner. Text & foto: Nina Norén

Hallå där Paolo Roberto! Hur är det att besöka ett scoutläger? – Jag får en massa gamla minnen. Jag var själv scout inom den katolska kyrkan när jag var barn. Jag älskade verkligen scouterna och var på många sommarläger.

et var ingen direkt slump att Paolo och filmteamet skulle filma just NSF-scouterna av alla hundratals scouter som var på plats på lägret. Nej, det var just NSFs verksamhet som filmteamet ville fånga. De kom från TV4-programmet ”Miljonlotteriets Pengarna på bordet”, där Paolo är ny programledare. Miljonlotteriet, som ägs av IOGT-NTO, producerar programserien tillsammans med TV4. I samband med att programmet visas, så kommer det också att visas små korta filmer från IOGT-NTOs verksamhet, såsom NSFs scoutverksamhet. Paolo visade sig vara en skämtsam kille och tillsammans fick han och scouterna många glada skratt. De inledde sin bekantskap med Paolo med att ledsaga honom igenom en hinderbana. Paolo fick en ögonbindel på och behövde förlita sig på att scouterna gav bra instruktioner om vart han skulle gå. Väl i mål gjorde sig kurren i magarna hörda och tillsammans med Paolo gav de sig till sin by för att laga mat. En aktivitet som passade matlagningsglade Paolo som

handen i handsken. Han tog plats bredvid ledaren Kalle och rörde vant i kastrullerna. – Färdig pytt-i-panna är väl ingen fine cuisine direkt, men det här var kul. Ni vet väl att ni måste slicka tallrikarna efter att jag gjort maten. Annars bli det boxning, sa han skämtsamt när han serverade scouterna den färdiga maten. Mätta i magen begav sig scouterna lite fnissiga till platsen där de skulle avsluta hans besök – den uppblåsbara poolen. Sittandes på en tippbar stol ovanför poolen såg den annars så kaxige Paolo lite lätt nervös ut. Bredvid poolen stod scouterna och frenetiskt försökte hitta den rätta koden. Plötsligt lös dioderna grönt och stolen tippade och i flög Paolo med en väldig fart. Ett jätteplask följt av många glada skratt avslutade filminspelningen. Blöta kläder hindrade inte Paolo att dröja sig kvar på lägret en lång stund för att ge autografer och låta folk ta bilder på honom. Håll utkik under hösten på TV4, så kommer du kunna se NSF-scouterna som var med!

När du blev äldre halkade ju du snett. Vad hände? – Jag tröttnade på skolan och hamnade i fel sällskap. Jag är dyslektiker och skolan funkade inte för mig. Så är det ju fortfarande. För vissa passar dagens skolsystem jättebra. För andra är det ju katastrof. Det är riktigt tråkigt. Du pratar ofta om vikten av att barn och ungdomar har bra förebilder. Hade du några? – Jag hade egentligen bra förebilder hemifrån. Jag hamnade snett trots bra hemförhållanden. Andra förebilder kom kanske lite väl sent i livet. Det var bra att ha med sig bra grejer från sin barndom. Jag hade ju verktygen och kunskaperna när jag valde att hitta tillbaka. Nykter scouting som fritidssys selsättning, vad tror du om det? – Jag tror att barnen och ungdomarna får något bra att göra och att de får med sig viktiga saker resten av livet. Jag skulle gärna se att min son började i scouterna. Jag har själv en massa positiva minnen därifrån. För att inte tala om mina kunskaper om knopar. Det har jag användning för dagligen i mina tomatodlingar i trädgården.

Hur var det att träffa Paolo Roberto? Foto : Nina Norén

Emilia Cantillana – Det var jättecolt, man har sett honom på TV. Han var snäll och trevlig, trodde han skulle vara tuffare.

Matilda Flodin – Det var jättekul! Han är ju med på TV.

Benjamin Bergfors – Han var ju snäll och så. Det var schysst att han lagade mat till oss.

Lukas Boström – Kul! Han lagade god mat. Ska bli kul att han får sluta besöket med ett dopp i poolen.

Förbundsråd – Nykterheten i praktiken Lördagen den 31 augusti samlades ett 70-tal förväntansfulla NSF- scouter i ladan på Ransberg. Gruppen bestående av medlemmar, förbundsstyrelse och anställda, visade sig vara väldigt engagerade och redo att ta sig an förbundsrådets kärnfråga: ”Nykterheten i praktiken”. Processledaren introducerades oss i dagens mötesform ”open-space” och släppte därefter ordet fritt till deltagarna.

å väggen i ladan hade processledare Pernilla Luttropp förberett ett tid- och platsschema bestående av tre pass. I mitten i den gemensamma ringen där vi fram till dess varit placerade låg många pennor och papper.

Text: Nina Norén och Emelie Svensson Foto: Caroline Spångberg

Pernilla uppmanade oss att skriva ner ämnen rörande nykterheten som intresserade oss extra mycket. När så ämnet var färdig formulerat gick man till väggen och valde en tid och en plats och satte upp sitt ämne. Väggen fylldes snabbt med många intressanta ämnen dök upp. Diskussionerna tog snabbt fart och

en härlig engagerad, tolerant och inspirerande stämning spred sig överallt i lokalen. Se några av ämnena som togs upp på nästa sida. Rapporter från varje diskussionsgrupp, samt ett djupgående podavsnitt kommer även publiceras på hemsidan inom kort.

Vi förde upp våra hjärtefrågor på agendan

Ellen Holm, initiativtagare till ämnet: ”Hur vi i NSF ska haka på nykterhetstrenden bland unga?”

Bodil Hansen, initiativtagare till ämnet: ”Hur motiverar/lockar vi unga vuxna eller vuxna att komma med i vår verksamhet?”

Adde Adolfsson, initiativtagare till ämnet: ”Måste hjälpledare och andra ledare vara nyktra?”

Varför valde du det ämnet? – För att vi får hela tiden signaler om att drickandet bland unga minskar och det betyder att det finns väldigt många oorganiserade nyktra ungdomar i Sverige. Jag vill veta hur jag gör scouter av de personerna.

Varför ville du diskutera det? – Därför att nykterheten känns ofta som ett ganska stort hinder att få med vuxna. Det känns som ett väldigt stort steg för många vuxna att ta. Hur kan vi komma till rätta med att minska det steget, att öppna upp oss, så att det inte känns som att det är ett stort steg att ta?

Vad pratade ni om? – Vi diskuterade skillnaden mellan hjälpledare, punktinsatsledare och gamla scouter som kommer tillbaka och vill bli ledare. Och hur man ska förhålla sig till vilka som måste vara nyktra och var gränsen går.

På vilket sätt har du märkt att nykterhet är en trend? – Framförallt har jag märkt det i ”LANkulturen”och ”gamer-kulturen”. Man sysslar med andra saker, så det finns inte tid för att dricka. Trender går upp och ned - vi hade ju bland annat kampanjen “Spola Kröken” som var stor på 80-talet. Nu är det på väg tillbaka, att det är tillexempel inte bra för kroppen eller samhället att dricka. Det har blivit mer uppenbart igen. Hur var gruppdiskussionen? – Den var bra. Det var intressant att diskussionen kunde grena av sig också och att det kom upp nya ämnen. Det var givande, roligt och spännande att höra alla olika tankar. Vad kom ni fram till? – Hur man skulle kunna synas mer i samhället. Till exempel haka på hälsotrenden och synas i sådana sammanhang. Då kan vi visa mer hur vi erbjuder på en bra livsstil. På slutet pratade vi om att man kan synas på olika konvent i Sverige, till exempel spelkonvent men också idrottsevenemang. Då kan vi synas där och ha vårt budskap klart och tydligt i på en arena som kanske redan är alkoholfri. För i skolorna, där vi ofta rekryterar, måste vi kanske gå i försvarsställning. På en redan alkoholfri arena går vi hem lättare.

På vilket sätt? – När vi försöker rekrytera nytt folk till verksamheten och när man börjar diskutera så säger de: “åså var det ju det där med ni är nykterhetsrörelsen. Nä, det blir så politiskt”. Eller: “Nä, jag dricker ju inte, men jag kanske vill känna att jag kan ta ett glas vin någon gång“. Och: “Nämen får jag aldrig mer dricka i hela mitt liv!?”. Nykterheten är uppenbarligen ett sådant stort steg för många, så hur kan vi då formulera oss? Hur tycker du att man ska förbättra det här? – Jag hade inga egna åsikter när vi började diskutera, men nu har vi suttit en grupp och vänd å vridit på detta. Det vi kom fram till mot slutet av diskussionen var att vi kanske borde stryka ordet nykterist från vårt språk. Vad menar du med det? – Ja, att det inte är det ordet vi ska torgföra. Vi måste hitta ett annat sätt att uttrycka oss. Och då landade vi i att kanske det bästa sättet att uttrycka sig, är att jobba med ”storytelling”, och att berätta om varför just jag har tagit ställning mot alkohol. Utan att egentligen prata om ordet nykterist för det är sådan stark stämpel på det.

Vad är problemet i kårerna idag anser du? – Problemet är att det är skillnad i kårerna ute i landet på hur man behandlar olika sorters ledare. Vissa behandlar gamla scouter, som kommer tillbaka senare som ledare när de är vuxna, som att de ska vara nykterister och vissa kårer gör det inte. Har ni haft problem med det i din kår? – Vi har haft problem med det. Eskilstuna är en sådan stad där man efter årskurs nio åker till andra städer och studerar. Då slutar ungdomarna med scouterna. Sedan kommer de tillbaka på äldre dagar när de kanske har druckit alkohol under sina studentår. Ska man ställa nykterhetskrav på dem när de kommer tillbaka eller inte? Jag tycker det. Vilken typ av ledare tycker du att de kan bli? – Punktinsatsledare om de dricker alkohol. Det är alltså sådana ledare som ställer upp vid exempelvis skjutsning, hjälpa till vid kontroller eller liknande. Då behöver de inte avlägga nykterhetslöftet, anser jag. Stödledare däremot, kan man ta in hur som helst i princip. Vad kom ni mer fram till i gruppen? – Att förbundsstyrelsen bör få i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över hur det ser ut i hela landet i de olika kårerna angående den här frågan.

Personligt

Hjärtat klappar för Familjen, scouting och politik Robert Rapakko är en känd profil i Mönsterås. Säger man hans namn till stans invånare tänker de troligen i första hand på två saker: scouting och kommunpolitik. Han har varit NSF-scout sedan barnsben och trots sitt hektiska tidsschema försöker han klämma in scoutverksamhet varje vecka. Att möta barn och ungdomar och ta del av deras sätt att se på saker och att få följa deras utveckling tycker Robert är väldigt givande.

i möts på sommarens Blå Gryningläger. Lägerstämningen är på topp och det hörs glada skratt runtomkring oss. Himlen är knallblå och solen värmer gott där vi slår oss ner i det gröna gräset. Hela Robert Rapakkos kroppsspråk och uttryck i ansiktet vittnar om att han myser. Han berättar att han verkligen gillar att vara på läger. – Jag är aldrig så avkopplad som jag är när jag är på läger. Man blir liksom avskild från världen, vilket kan vara skönt ibland. Här på lägret måste jag ju vara här och nu. En sådan här vecka ger mig verkligen energi. Det bästa med att vara på läger tycker Robert är att man på nära håll får följa scouternas utveckling under lägerveckan. – Det är ofta små, lite ängsliga scouter vi möter vid tåget i Rättvik. I början av veckan möter de lite motgångar, gör sig lite illa, eller kanske har hemlängtan. I slutet av veckan vill de inte åka hem. Det är en skön känsla att se att de vunnit så mycket; vänner, upplevelser och självkännedom. Det är tydligt att Robert är en person som tycker att barn och ungdomar är intressanta. När hans ”vuxna” sätt att tänka möter deras ”unga” sätt att tänka tycker Robert att hans liv berikas och att det tillför honom nya perspektiv. Detsamma gäller mötet med hans före detta elever på en resursskola för barn med exempelvis ADHD och Asperger. Han uppskattade verkligen att de visade honom på andra sätt att tänka eller fungera. Att ha ”stora öron” tror Robert är nyckeln till att bli en bra lärare/scoutledare. Han berättar att han aldrig har en förbestämd bild av vad han vill lära ut till en elev eller scout. – Det är ju extremt viktigt att först lyssna in vad barnet kan och vart den befinner sig för att ta reda på vad som behövs för att vi ska kunna ta stegen framåt. Vid sidan av sitt engagemang för scouting är Robert politiskt engagerad i sin hemkommun Mönsterås. För att hinna ägna sig åt politiken i större utsträckning, så bestämde sig Robert i våras för att lämna sin lärartjänst och istället arbeta som samordnande chef på kyrkogårdsförvaltningen. Att hans politiska engagemang vaknade till liv berättar Robert berodde på två saker.

Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

– Det började egentligen med att jag slutligen bestämde mig för att stanna kvar i Mönsterås. Jag har alltid haft svårt att inte lägga mig i när det gäller saker jag bryr mig om. Jag insåg att om jag nu skulle bo i Mönsterås, så kommer jag alltid att ha åsikter om hur det är där och hur saker och ting fungerar. Jag skulle ju ändå säga vad jag tycker och insåg då att jag ju lika gärna kunde säga det någonstans där det betydde någonting. Sedan den dagen är han politiskt engagerad och sitter numera även i kommunstyrelsen. Det är just de lokala närliggande frågorna han brinner för. Riksdagen tycker han är på tok för långt bort. Det finns ingen utpräglad scout- politiker-, eller lärar-Robert, utan alla rollerna flyter in i varandra. I sitt lärarjobb tog han ofta med eleverna ut i naturen på hajk. Inom politiken berättar han att hans scoutmentalitet ofta gör sig hörd. – Jag behöver inte göra allt själv, utan jag kan lita på att andra människor gör sin bit. Jag ser alltid på gruppen och vad den är kapabel till, istället för att titta på en individ och tänka att det sköter den där personen. Att tänka så här är inte helt vanligt inom politiken, men ofta väldigt uppskattat. Robert är en väldigt oegoistisk person. Att han lägger ner mycket tid och engagemang inom politiken beror inte på att han i första hand vill förändra något till det bättre för honom eller hans familj. Nej, han tänker på framtida generationer och har ett perspektiv på minst 20-30 år. Trots pressat tidschema prioriterade han att vara med i lägerkommittéen på sommarens Blå Gryning. För att han tycker att konceptet ger både scouter och ledare så enormt många värdefulla erfarenheter. När det för ett tag sedan blev ohållbart för en före detta elev att bo hemma hos sina föräldrar, höll Robert och hans familj upp dörren och sa ”Välkommen hem till oss!”. – Det är säkert lite korkat att låta honom bo sådär utan att ta ut hyra och så, men jag vill verkligen hjälpa honom. Vi övningskör och försöker hitta ett jobb som han kan försörja sig på. Han behöver lite hjälp att hitta en väg framåt i livet. Det är sådan han är Robert. Han låter alltid hjärtat vara med.

Förbundsnytt

Äventyret ovanför Nytt från förbundsstyrelsena hjulspårskanten

Foto : A lexander Ehn

Foto : H ällans scoutkår

Hon tittar ut över klippavsatsen. Långt nedanför, för långt för att ens kunna uppskattas, strömmar en kall bäck mellan bergväggarna. Vinden sliter i jackan medan hon höjer blicken mot avsatsen på andra sidan, samlar tankarna och tar sats… Så låter en bild ur ett typiskt äventyr. Människan mot naturen med risk för liv och lem. Men det kan också låta så här: Trots den bekanta doften av fika är stämningen nyfiken och lite nervös. Ikväll är det dags, efter två månaders samtal och brainstormande ska ledarteamet besluta om vilka projekt som ska forma de kommande tre åren. Blir utbytet med Burundi eller Costa Rica? Och hur kommer kommuninvånarna ta emot kårens initiativ om en friluftsskola? Skulle de tycka bättre om idén om scouting för ensamkommande flyktingbarn? Snart nog får vi veta. Framtiden är oviss såhär precis innan hoppet… Scouting är sannolikt den barn- och ungdomsverksamhet som ger upphov till mest äventyr. Och visst är äventyr i naturen något särskilt extra? Den där känslan av att klara sig på egen hand, inte sällan i en vacker miljö som tvättar bort vardagens tankar för en stund. Själv njuter jag ofta av minnen av fantastisk forspaddling, sena seglingsnätter på Östersjön och nervpirrande scenframträdanden med oviss utgång. Äventyret bor inte i någon särskild aktivitet eller miljö. Snarare handlar det om en känsla av upptäckande, en vakenhet som kommer sig av att vi befinner oss i obekant terräng. Att tillsammans med andra lämna gamla hjulspår och sträva mot nya mål för patrullen, avdelningen, kåren eller distriktet är absolut en miljö för äventyr. Så låt nyfikenheten driva oss och välkomna det som livet bjuder. Det ger en injektion av vitalitet som omvärlden uppfattar. Det finns inget bättre sätt att få fler att prova på äventyret scouting. ”Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr” som Karin Boye så insiktsfullt uttryckte det.

FS-mötet 23-25 augusti vid Lummelundagrottan på Gotland. Under mötet bearbetades förslaget till strategi, omkring den 11 september kommer det slutgiltiga förslaget. Förbundsstyrelsens närvaro på förbundsrådet förebereddes. Beslut fattades bland annat om att tillåta en försäljning av Mönsterås scoutkårs lokal, Flens scoutkårs förvärv av en lokal, samt balans - och resultaträkningen för Dan Winthers fond och NSFs Minnesfond. En fråga som diskuterades och beslutades om är att från 2014 utse mentorer till kursteam och kommittéer. I november är det FM i Örebro och under helgen så skrev FS på arbetsplanen. Vi satte oss in i konceptet Vilda 2014 som är nästa års stora förbundsgemensamma läger för scoutrörelsen i Sverige. Ta redan nu kontakt med kårer i er närhet för att börja planera en rolig lägerupplevelse sommaren 2014! NSFs förbundsstyrelse genom Daniel Krusevi

Mittscoutlägret i Härnösand Spårarscouterna från Hällans scoutkår åkte iväg på sitt första längre läger i början av augusti. Vi fick hjälp med skjuts av några föräldrar till Mittscoutlägret strax utanför Härnösand. Väl framme var redan lägerplatsen fylld av äldre scouter som redan varit på lägret i fler dagar. Tillsammans med alla de andra scouterna delas vi in i olika ätter. Vi tillhörde Vattendrakarnas ätt och fick lära oss olika egenskaper för att kunna hjälpa till i kungariket Suione med att få bort alla onda krafter och väcka den sovande kungen. Vi gick en dagsvandring där vi provade på att skjuta pilbåge, kasta yxa för att döda otäcka troll, simma

ut i vattnet för att kolla att fiskarens nät satt fast ordentligt, skrika så lika vi bara kunde och lite till. Vi hjälptes åt att bygga en fin lägerby där all mat lagades och där vi hade våra tält. På dagarna passade vi på att bada så fort det fanns tid och på kvällarna kunde man dansa på disco. Hällans scoutkår

100% nykter scout

Vad gör du på 100% scoutdagen? Det skulle vara spännande att följa just DIG under 100% scout den 21 september. Är du på stan? Är du på bussen? Är du på ett scoutarrangemang? Eller var är just du? Ta en bild som visar dig och var du befinner dig iklädd scoutkläder senast vid midnatt den 21/9 och publicera den på instagram, twitter eller facebook med #100%nykterscout. Observera att du måste ha ett öppet konto på instagram och väljer du att använda facebook så måste bilden delas publikt, annars kan vi inte se den. Använder du inte

någon av ovanstående sociala medier så går det även bra att maila din bild till info@nsf. scout.se. De tre bästa bidragen belönas med priser från Scoutköp.

#100%nykterscout

Vit Jul Snart är det dags för årets Vit Jul kampanj. Årets kampanjperiod är 20 december 2013–5 januari 2014. I år kan du söka två olika aktivitetsbidrag för att arrangera Vit Jul aktiviteter. Läs mer via www. vitjul.se/kampanjinfo, sista dag för att ansöka om bidrag är 4 november.

Motionera med stil! Kolla in våra härligt turkosa funktionströjor och långa sköna linnen på nsf.scout.se/scoutköp

UNF söker generalsekreterare Gå in på www.unf. se/Kontakt/ Jobba-hos-oss och läs mer!

IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Borås

När IOGT-NTO-rörelsens kongresser var över för denna gång, kunde deltagare samt funktionärer pusta ut efter några intensivt roliga dagar i Borås. Många kongressdeltagare antog konsulenternas utmaning att på kortast tid packa upp, vara nerkrupen 3 sekunder och packa ihop en sovsäck igen. Rekordtiden blev 29,2 sekunder! På NSFs utbud av utbildningar var det en god blandning av medlemmar och ledare från hela rörelsen som fick lära sig mer om scouting idag, Trygga Möten, jämlikhet och mångfald samt barns utveckling. Fredagens kvällsaktivitet i stadsparken mitt i Borås bjöd på djungelkaka, samarbetsövning och sångstund både för befintliga medlemmar och nyfikna besökare.

Så här blev valen till ordförande i respektive förbund: IOGT-NTO omvalde Anna Carlstedt, UNF valde Malin Thorsson och Eric Tegnander och Junis omvalde Catharina Sandberg. Alla tre förbunden diskuterade och godkände förslaget till nya grundsatser för IOGTNTO-rörelsen samt förslaget om en gemensam tobakspolicy för rörelsen. I höst blir det NSFs tur att ta ställning till förslagen på förbundsmötet i Örebro. Nästa kongress är i Lund 2015, hoppas att vi ses där! Niklas Johansson

Rekrytering I början av sommaren skickades det ut ett startpaket av det nya rekryteringsmaterialet till i stort sett samtliga aktiva kårer. Om just din kår inte fått eller inte fått tillräckligt är det bara att gå in på www.nsf. scout.se/scoutkop och kostnadsfritt beställa hem fler. Där finns också affischerna som togs fram i samband med broschyrerna. Det finns nu även roll-ups på flera av konsulenternas kontor runtomkring i landet. Vill du och din kår låna en roll-up, så är det bara att kolla med konsulenterna hur det går att lösa.

Rikshajken 2013

Rikshajken är ett årligt återkommande arrangemang inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund för utmanarscouter (scouter i gymnasieåldern). Varje år är det ett nytt utmanarlag som planerar, genomför och ja, arrangerar Rikshajken. I år har turen kommit till utmanarlaget Team Baconost från Stora Levene. För att fira denna storslagna händelse vill vi passa på att bjuda in hela utmanarscoutsverige att tillsammans med oss fira BACONOSTFESTIVALEN! Tillsammans kan vi skapa den bästa Rikshajken/Baconostfestivalen i mannaminne! Anmäler dig gör du senast den 12 september här: https://nsf.clubonweb.com/book/rikshajk13 Vad: Rikshajk med Baconostfestival Var: Stora Levene (Utanför Vara, i Västergötland) När: 27-29 September 2013 Varför: För att baconost är gott! Kostnad: 100 kr. Betalas in på PlusGiro 13 10 83-8. Märk med namn och kår. I ryggsäcken: Baconost, vandringsskor, tält, sovsäck, kök, mat till lunch (lör, sön). Tältet behöver inte bäras under själva hajken. Psst. Twitterhashtagen är #rikshajk13

Medvetet Engagemang vill inspirera dig som föreningsledare till att förverkliga det engagemang du drömmer om. En process i sju steg där du utifrån personlighet, rådande livssituation och intresse tecknar en karta till ditt Ideala Föreningsliv. För det är när vi drivs av lust och lagom stora utmaningar som eldsjälar tar eld. Från NSFs sida är Medvetet Engagemang en insats bland flera för att vaccinera förbundet mot pliktscouting och utnötta ledare. Processledare är Fredrik Torberger. Kostnad: 1000 kr inkl resa. Plats: Ransberg. Sista anmälningsdag: 29 september, anmäl dig via medlemsregistret Madicken.

Det går bra att ha barn med sig. För de barn som klarar sig utan sin förälder/ vårdnadshavare, men inte utan vuxet stöd och sysselsättning så erbjuds det barnpassning mot en kostnad av 500 kr/barn.

Förbundsnytt

Engagera dig för Trygga Möten Hur är man en schysst kompis? Vad kan man göra om man märker att någon eller några är taskiga på idrottsträningen, i scoutpatrullen eller på fritidsgården? Vem vänder man sig till när det inte känns bra?

14 november 2013, kl 20.00 –21.00 Pumpen är en frågetävling där nästan allt är tillåtet för att hitta svaren på frågorna. Alla lag svarar på frågor under samma timme runt om i landet. Skapa lag i föreningen eller med vännerna – ju fler det är i laget desto fler kan hjälpas åt att svara på frågorna! Tre hjälPmedel behövS

Trygga Möten Överallt är ett projekt som drivs av Scouterna och KFUM, med stöd av Allmänna Arvsfonden. Målet med projektet är att barn och unga ska bli mer aktiva i att förebygga övergrepp och mobbning, utan att vuxna backar från ansvar.

Nu söker projektet ideella från hela landet som vill vara med i någon av projektets arbetsgrupper. Du kan välja att arbeta med spridning av Trygga Möten till unga, att utveckla aktiviteter och övningar, att utforma riktlinjer för stöd, att ta fram certifieringsprogram eller intervjua barn och unga i olika åldersgrupper. Läs mer på länken eller mejla till infotm@scouterna.se. www.volontarbyran.org.Det är ett plus om du är eller har varit med i Scouterna eller KFUM!

• mobiltelefon för sms eller tillgång till mail • en digitalkamera för fotografering • Cd-spelare eller tillgång till vår hemsida PlATS där ni själva väljer att för-lägga tävlingen frågekATegorier kunskapsfrågor, knep & knåp och Sinnen & uppdrag mer informATion lag utanför iogT-nTo-rörelsen betalar en deltagaravgift på 100 kr/lag, för lag knutna till iogT-nTo-rörelsen är det gratis.

AnmälAn senAst den 21 oktober på hemsidAn pumpen.iogt.se

• ni får vara hur många som helst i laget • maxåldern är 14 år • ni får välja vilken av dagarna 8-14 november ni vill tävla • ni ska genomföra tävlingen mellan 18 och 19 den dagen ni valt • alla hjälpmedel är tillåtna, t.ex. internet, uppslagsverk, telefon, fråga grannen • laget ska ha en ledare över 18 år Sista anmälningsdag är 14 oktober och du gör anmälan på via formuläret på www.junis.org/juniorpumpen

Sommaren 2014 möts alla scouter i Sverige för en gigantisk lägerupplevelse. På hundratals platser över hela landet kommer scouter från alla förbund att samlas för att uppleva lägerlivet och träffa nya kompisar från hela världen. Vilda är namnet på alla scouters läger 3-9 augusti 2014. Det är ett läger som vi gör tillsammans över hela landet, uppdelat i hundratals mindre läger. Scoutkåren är läger arrangör och får ett centralt stöd med bland annat marknadsföring, programaktiviteter och kontaktför medling med andra kårer och internationella gäster. Flera distrikt kommer också att engagera sig för att stötta sina scoutkårer med att skapa möjligheter för Vilda.

Vildas lägeridé bygger på nyckel orden vilja, värme och virvel. Ord som inspirerar till handlingskraft, engagemang, mångfald, gemenskap, friluftsliv, kreativitet och lite galenskap. Under det närmaste året kommer det att formas flera berättelser om Vilda och alla scouter får möjlighet att skapa sin egen bild och historia av Vilda. Frågor kring hur scoutkåren arrangerar Vilda ställs direkt till vilda@scouterna.se. Det går också bra att ringa på 08-568 432 00.

Förbundsmöte i Örebro I år, den 9-10 november, får vi åka till Örebro på förbundsmöte! Förhandlingarna sker på konferensanläggingen Conventum och masslogin är endast ett stenkast därifrån på Rudbecksskolan. Senast den 5 oktober ska man vara anmäld och då ska även kåren ha skickat in sin ombudsfullmakt. Mer information så som priser för helgen, vägbeskrivning, anmälan och så småningom FM-dokumenten hittar du på www.nsf.scout.se/fm2013.

Nykter Scout-priset NSF vill genom Nykter Scout-priset väcka uppmärksamhet kring alkohol och drogfrågan inom scoutrörelsen. Vi vill uppmuntra förbundets medlemmar och andra att jobba med dessa frågor och vi vill belöna individer, kårer och föreningar som sprider nykter scouting i Sverige och i världen. Priset delas ut på förbundsmötet varje år och medlemmar i NSF kan nominera mottagare av priset till och med 12 oktober, vem vill du nominera? Läs mer om priset och kriterierna på nsf.scout.se under fliken ledare.

Vill du redan nu läsa in dig på vilka motioner som inkommit och kanske starta en diskussion så finns motionerna utlagda på ovanstående hemsidesadress med länk till vårt forum. Vi kommer använda samma forum som förra året så att alla kan läsa diskussionerna, för att skriva ett inlägg krävs det dock att du loggar in.

Foto : M aria Fernandes och

På Gång september

7 Ledarutbildning Bas, Småland 13‐15 Alkoholpolitisk Helg, Lund 20‐22 Rover Race, Stockholm 21 Scouternas Fredsdag & 100% Scout 21-22 Scoutforum, Uppsala 21-22 Ledarutbildning Bas, Sillvik 21-22 Ledarutbildning Scout, Sillvik 27-29 Rikshajk, Stora Levene 28-29 Ledarutbildning Scout Friluftsliv, Östergötland

oktober

En oväntad resa

Årets sommarläger för Kalmar distrikt var lite annorlunda av flera orsaker – men en sak som skilde detta läger från tidigare var att det i år hölls på Lysingsbadets camping i Västervik! Mitt på campingen vid strand och bastu anordnades lägret ”En oväntad resa” som hade tema: ”Bilbo”, det vill säga den lilla hobbiten som också finns med i triologin ”Sagan om ringen” och som är aktuell som film på bio. De 70 deltagarna fick första dagen på lägret hjälpas åt att bygga upp lägerplatsen, göra mantlar och sen ta sig in i skogen för lägrets invigning. Där mötte de draken Smaug som sprutade eld på berget, den lite virrige Bilbo, trollkarlen Gandalf och så den förskräcklige Gollum som mitt i invigningen snodde Bilbos ring! Nu var det upp till scouterna att hjälpa Bilbo att få tillbaka ringen! Under veckan fick scouterna göra olika aktiviteter, som att möta Gollum i vattenlekar, tillverka drakskrämmare med alver, göra magiska trollstavar med

Gandalf och mycket mer. Genom att klara de olika aktiviteterna fick de bitar av en karta som förde dem till Gollums hemliga gömma och genom snabbhet och list lyckades de vinna tillbaka ringen från Gollum! Slutet gott, allting gott! Vi vill passa på att tacka våra fantastiska funktionärer från hela landet och självklart feriepraktikanterna från Västerviks kommun som gjort detta läger möjligt.

5-6 Ledarutbildning Bas, Södra Skåne 5-6 Utbildning För Utbildare, Gnesta 12-13 Medvetet Engagemang, Ransberg 12 Ledarutbildning Bas, Västerås 25-30 Ledarutbildning Patrull, Östergötland 26 Ledarutbildning Bas, Östergötland

november

9-10 Förbundsmöte, Örebro

Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter.

Maria Fernandes

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Lys upp höstmörkret med färglada mössor och termosar Mössa: 100:-

Termos: 130:-

Mössan och termosen finns i färgerna gul, grön, orange och rosa.

Gör din beställning på nsf.scout.se/scoutkop.