Scouting Spirit 2013 2

Nr. 2 maj 2013

Anno containerdyker Värstingtjejer utvecklas genom scouting Får unga scouter sina röster hörda? En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Redaktören

har ordet Foto : Torkel Edenborg

Innehåll 4/Anno containerdyker

För att minska samhällets överkonsumtion tarAnno tillvara på överflödet som kastas.

6/Emilia räddar korallrev Emilia åkte till Kambodja som volontär.

8/NSF stöttar värstingtjejer

Scoutkonsulent Jenny Vinglid är ett stort stöd för tjejer i Skåne.

14/Läger för utsatta barn

Jag ska göra skillnad idag! Ska du?

N

u är det tusan nog! Idag ska jag sluta bortförklara mig och istället se till att ta tag i en massa saker jag länge tänkt på. Idag ska jag se till att talongen för hämtning av matavfall fylls i och skickas till kommunen. Jag ska också slutligen bestämma mig för vilken fadderbarnsorganisation som verkar bäst. Och jag ska sätta mig ner och fundera över hur vi på bästa sätt hittar ett system för att förenkla hanteringen av vår källsortering. När jag handlar i eftermiddag ska jag sluta att vara dumsnål och faktiskt välja ekologiska produkter i så stor utsträckning som möjligt. Innan kvällen är slut ska jag också ha fått min sambo att verkligen göra slag i saken med sina planer på att bli god man för nyanlända flyktingar. Enkla saker som jag länge sett som självklara men konstigt nog skjutit på. De samhällsengagerade hjältarna Anno, Emilia, Jocke, Cenneth och Jenny har fått mig att ta mig i kragen. I intervjuer inför det här numret, som har temat ”Vi gör skillnad!”, får jag höra den ena fantastiska historien efter den andra. Anno vill rädda miljön och väljer därför att ta att tillvara på överflödet genom att containerdyka. Jockes och Cenneths hjärtan blöder för utsatta barn och har därför startat ett projekt som stöttar barn till missbrukare. Emilia ser korallreven förstöras och engagerar sig som volontär i Kambodja. Scoutkonsulent Jenny ger värstingtjejer i Skåne en ärlig chans att vinna tillbaka förtroendet för vuxenvärlden. Parallellt med dessa insatser får vi absolut inte glömma bort den stora samhällsinsatsen som NSFs alla engagerade ledare står för. Ni är verkliga hjältar när ni ger barn och ungdomar en meningsfull fritid, bekräftelse, uppmärksamhet och värdefulla kunskaper. Håll huvudet högt och var stolt! Att göra barn och unga redo för livet är verkligen ett fint sätt att göra skillnad.

Nina Norén

2

I sommar anordnas ett viktigt läger i Blekinge för barn i familjer med missbruk. NSF bidrar med scouting.

18/Ting 2013

Följ med på årets händelserika Ting i Kåhög.

22/

Samhällsengagemang en del av scoutmetoden Att engagera sig är lättare än du tror. Så här kan och din scoutkår göra.

26/Personligt med Alma Karlsson

Ett möte med en NSF-scout gjorde att Alma slutade festdricka och blev nykterist.

Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress : Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress : Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97  Stockholm tel : 08-672

60 86

fax : 08-672

60 84

Nr 3: manusstopp 17 augusti ute 17 september Nr 4: manusstopp 11 november ute 5 december

nyhetsbrev och ordförande ­ post :

Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se.

material :

e - post :

nina.noren@nsf.scout.se redaktör :

utgivningsplan 2013:

Nina Norén

ansvarig utgivare :

Fredrik Torberger

tryck :

Mixi Print AB ISSN 1403 – 2740

omslagsbild : Torkel layout : Torkel

Edenborg

Edenborg

Material som inkommer efter manus­stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Nina Norén, 08-672 60 86 eller e-post nina.noren@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material.

”You must be the change you want to see in the world.” Mahatma Gandhi

När man ser på världen runtomkring oss ser man mängder av allvarliga problem. Fattigdom, svält, ojämlikheter, missbruk, krig och miljöförstöring. Att rädda världen känns lätt övermäktigt och man kanske tänker att det ändå är kört, eller att någon annan får göra det. Passivitet leder oss ingenvart, utan istället är det dags att tänka mer småskaligt. Det är ju faktiskt så att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Du kan själv välja att visa vägen till vad du anser vara den ideala världen genom ditt eget sätt att leva. Vill du se en större miljömedvetenhet i världen? Gör då fler miljömedvetna val i ditt privata liv. Är du trött på hur alkohol slår familjer i spillror världen över? Var en förebild och lev nyktert själv.

Vi

gör skillnad

ANNO TAR TILLVARA PÅ ÖVERFLÖDET

En dag fick NSF-scouten Anno Bergsten nog. Nog av överkonsumtion och nog av vårt eviga resursslöseri. Anno bestämde sig för att själv vara den förändring i världen hen själv ville se. Ledordet i livet blev minskad konsumtion. Kläder och möbler köps second hand. Stora delar av matförbrukningen hämtas från containrar utanför matbutiker. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

4

D

et är befriande att möta Anno. Samhällets normer och ofta snäva synsätt är något som inte verkar påverka hen nämnvärt. Anno vill vara könsneutral och bli kallad hen. Den rättigheten är så självklar för oss båda att vi inte fördjupar oss i någon lång diskussion om könstillhörighet. Istället börjar Anno berätta om hur intresset för containerdykning en gång i tiden började. EN SLAPP TV-KVÄLL I SOFFAN FÖR MÅNGA ÅR SEDAN blev starten på en helt ny livsstil. På TV:n rullade kanal 5 och deras dokumentärserie ”Outsiders”. Man fick följa containerdykare på nära håll och Anno kände omedelbart att detta måste provas. Upplyft av tanken att faktiskt kunna göra en insats gentemot samhällets överflödiga konsumtion och resursslöseri gav sig Anno ut på stan för att rekognosera bland containerutbudet. Örebro, som är närmsta stad nära Pålsboda, där hen bodde då, visade sig ha ett magert utbud och den enda container som gick att få tillgång till innehöll bara frukt och grönt. Anno valde att ifrån den dagen bli vegetarian, men lade container­ dykarplanerna på hyllan ett tag i väntan på bättre tillfälle. NÄR ANNO BÖRJADE PLUGGA I VÄXJÖ 2010 lade hen snabbt ut en efterlysning om en containerdykarkompis på ett forum. Hen fick snabbt svar och tillsammans begav de sig på sin första containerdykning. – Oj vad jag var nervös. Mest rädd att bli påkommen. Efteråt fick jag en riktig adrenalinkick både av spänningen men också av att jag fått en massa bra mat, berättar Anno. Att containerdyka i Växjö visade sig vara ganska enkelt. Det fanns en hel del bra containrar fulla av bra fynd. Dessutom är containrarna ofta olåsta vilket inte, enligt Anno, gör det direkt olagligt. Handlingen hamnar i någon form av gråzon eftersom de inte behöver bryta upp några lås. Polisen har aldrig blivit ditkallade och omgivningen verkar inte direkt höja på ögonbrynen. För att dra till sig minimal uppmärksamhet gör de dock sina containerdykningar när det är mörkt. DET ÄR TYDLIGT ATT MATBUTIKERNA HAR KRÄSNA KUNDER när man får höra av Anno om vad som slängs. När första lilla bruna pricken på bananerna uppdagas är det tack och hej och ut i containern. Något som ger Anno otaliga maträtter. – Jo, bananer är ett vanligt fynd. Det är ju tur att jag gillar både bananglass och bananplättar, säger Anno. Bake-off-bröd som butikerna bakar på plats säljs bara samma dag de bakats. När butikens stängs sorterar personalen bort det överblivna brödet och massor med kassar av färskt bröd hamnar i containern. När Anno berättar om sitt bästa fynd skiner hen upp och minns kän­slan. – Det var en bra dag när vi hittade 10 liter havregurt som hade flera månader kvar innan det gick ut. De kostar ju typ 30 kr/litern så jag blev väldigt glad, berättar Anno. Att containerdyka är enligt Anno inte äckligt. Hen har aldrig sett en råtta och heller aldrig blivit matförgiftad. Nyckeln till att hålla sig frisk är att undvika mat som blivit minsta lilla mögelangripet och att skölja maten med vatten. Hen påpekar dock att sköljningen ska vara lite lagom noggrann, så att man successivt kan utveckla en resistens och hålla sig fortsatt frisk.

ATT NÖJA SIG MED DET LILLA och uppskatta det man har verkar imponerande nog vara en röd tråd i hela Annos liv. Att kosten skulle bli enformig eller mindre god för att man containerdyker tycker hen absolut inte. Anno gillar att hitta på nya maträtter och uppskattar verkligen god mat. För att få ihop fullständiga maträtter behöver hen ibland komplettera med inköp från butiken. Att äta lite festligare på fredag och lördag är inte alltid förenligt med containerdykningen. – Man får äta lite festligare när den typen av mat finns helt enkelt. Hittar vi till exempel läsk en onsdag, så kanske jag ser till att göra en lite roligare måltid då istället, berättar Anno. Anno är också nöjd med att köpa det mesta hen behöver i second hand butiker. Kläder, som är en stor del av samhällets vansinniga konsumtionshysteri, tycker Anno bara fyller en enda funktion, nämligen att skydda kroppen. ANNO VERKAR HA HITTAT SIN LIVSTIL FÖR GOTT och tror inte att den kommer att förändras i framtiden. Hen kommer fortsätta konsumera minimalt och ta tillvara på överflödet. Istället för att behöva gräva i containrar tror Anno att det kommer att vara lagligt för affärerna att ge bort maten innan den slängs.

”Efteråt fick jag en riktig adrenalinkick både av spänningen men också av att jag fått en massa bra mat.” 5

Vi

gör skillnad

Emilia räddade korallrev i Kambodja

Emilia Gunnarsson från Eneryda Scoutkår har sedan barnsben värnat om korallreven. Hon har på resor i Asien med egna ögon sett hur den massiva turistexploateringen påverkar naturen och det marina livet negativt. Hon stod mitt emellan studenten och högskolestudier och kände plötsligt att nu var det dags att faktiskt göra en egen insats för korallreven. Text: Nina Norén Foto: Emilia Gunnarsson

E

milia hade två milstolpar i sitt liv: studenten och körkortet. När dessa närmade sig sitt slut, infann sig en känsla av rastlöshet. Hon var arbetssökande och visste inte riktigt säkert vilken högskoleutbildning hon skulle välja. Hon hade en stark känsla av att hon ville vidga sina vyer och göra något meningsfullt. Länge hade hon drömt om att åka utomlands som volontär. Det var kanske dags nu? SAGT OCH GJORT SÅ BÖRJADE HON söka efter lämpliga volontärsuppdrag på nätet. Siktet var från allra första början inställt på att hitta ett uppdrag med fokus på att medverka i arbetet med att bevara korallreven i Kambodja. Emilia är uppvuxen i en familj som rest mycket och som under stora delar av hennes uppväxt varit bosatta utomlands. Under åren de bodde i Kina, utnyttjade de sina semestrar till att utforska de tropiska länderna i Asien. Barnen snorklade från tidig ålder och när hon var tolv år tog hon juniordykcertifikat tillsammans

6

med sin mamma. Emilia har sett naturreservat i exempelvis Thailand som varit helt fantastiska och artrika ena resan som sedan exploaterats och varit totalförstörda vid nästa besök. Det var så hennes vilja att göra insatser för korallreven vaknade till liv. SNABBT HITTADE HON RÄTT PROJEKT. Ett ganska nystartat projekt som drivs av ”Marine Conservation Kambodja” på ön Koh Rong behövde volontärer. Utan att tveka antog Emilia uppdraget och kort därefter satt hon på planet på väg på sitt livs äventyr. Att resa alldeles ensam till ett okänt resmål gav även resvana Emilia lite fjärilar i magen. Men mest satt hon på planet med ett lyckorus på grund av känslan av att äntligen få vara med och faktiskt göra skillnad. – På planet tänkte jag på hur folk kanske uppfattade mig. De trodde säkert att jag, liksom alla andra, skulle på charterresa och bidra till exploateringen. Det var skönt att innerst inne veta att det faktiskt inte var en sådan vanlig resa. Det var viktigt för mig.

PÅ ÖN VISADE DET SIG FINNAS många miljöutmaningar både under och över vattenytan. Både inhemska fiskare och internationella fiskeföretag visade sig ha fiskat utan minsta hänsyn för korallreven och dess invånare. En viktig del av volontärernas uppdrag var att just städa efter fiskarna. Överallt syntes nät och burar i anknytning till korallreven. Det gränslösa fisket hade skadat korallerna och gjort att vissa fiskarter tenderade att dö ut eller minskas avsevärt. Utrustade med en plasttavla och en blyertspenna ägnade volontärerna timmar under vattenytan med att räkna fiskarter och dokumentera livet under ytan. En art som var på tillbakagång var sjöhästar. – Under vissa dyk hade vi mer fokus på dem. Jag såg sammanlagt fyra sjöhästar under resan. Det var verkligen en häftig känsla varje gång man såg en sjöhäst. Sjöhästar är monogama djur, vilket innebär att de håller sig till en partner. De rör sig heller inte särskilt långa sträckor. Därmed är de extra känsliga för störningar. Glädjande nog så har nyligen volontärsorganisationerna i området lyckats få till ett fiskeförbud för utlänska fiskeföretag. Det finns patrullerande båtar som bevakar att detta förbud efterlevs.

NÄR DAGENS TVÅ DYK VAR ÖVER så vidtog arbetet med att städa skräp på öns stränder. En tidigare volontärgrupp hade samlat ihop åtta ton skräp som de fraktat bort med båt från ön. När de städade fick de ofta hjälp av barnen i byn som var nyfikna på vad de höll på med. Barnen är ju lokalbefolkningens framtid och volontärerna såg det som väldigt viktigt att försöka få barnen medvetna om skräpets påverkan på miljön.

Foto : Torkel Edenborg

EFTER EN LÅNG RESA OCH 36 TIMMARS SÖMNLÖSHET var det skönt när Emilia äntligen kom fram till hamnstaden där båtarna till ön avgick. Efter en rejäl måltid och en god natts sömn var hon på fötter igen och redo att ta sig ut till ön och träffa sina okända volontärsvänner. Gänget visade sig bestå av européer i alla åldrar med många olika nationaliteter. I och med att de alla delade samma brinnande engagemang för korallreven hade de en stark gemensam nämnare. Detta bidrog till att de lärde känna varandra snabbt och det skapades en härlig och stark sammanhållning. De bodde i enkla rum på en pir uppdelade i ett tjej- och ett killrum. Måltider, ledig tid och underbara solnedgångar avnjöt de tillsammans utomhus på piren.

VECKORNA PÅ ÖN GICK SNABBT och plötsligt en dag var det dags för Emilia att åka hem igen. Något hon inte alls var direkt sugen på. Men pengarna var slut och resan hade gjort henne motiverad att ta tag i sina högskolestudier. ”Hållbar tursitutveckling” på Högskolan i Halmstad var nästa steg i Emilias liv i Sverige. En utbildning som visade sig passa henne som handen i handsken. – Miljö är ju något jag brinner för. Turism tycker jag är intressant om det sköts på rätt sätt. Redan under första dagen på utbildningen kändes det som att jag kommit helt rätt. Allt föll liksom på plats. I framtiden tror Emilia att hon definitivt kommer att åka på liknande volontäruppdrag istället för att åka på chartersemester. Hon gillar kombinationen av att det både är givande och avkopplande. När examen är avklarad ger hon sig garanterat ut i världen för att jobba. – Jag vill jobba internationellt och gärna i ett utvecklingsland. Asien känns till stora delar alltför exploaterat, men jag tänker att man kanske enklare kan utveckla en destination i rätt riktning redan från start i Afrika. Jag vill jobba med hållbar utveckling tillsammans med lokalborna där.

7

Vi

gör skillnad

NSF gör skillnad för skånska värstingstjejer På ytan verkar den skånska staden vi besöker idyllisk och lugn. Under ytan är situationen en helt annan. Staden är uppdelad och en djupgående segregation är ett faktum. Redan i tidig ålder förekommer rivaliserade gäng och allvarliga konfliker. Socialtjänst och polis påbörjade 2011 ett förebyggande arbete med fokus på att fånga upp tjejerna i gängen. NSF fick frågan om de ville vara med och bidra med scouting och uteliv. Svaret blev tveklöst ja och en spännande resa tog fart.

Bilden är arrangerad

Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

8

D

et är ingen slump att NSF fick frågan om att vara med i samarbetet. Scoutkonsulent Jenny Vinglid har en bakgrund från samarbete med socialtjänsten i samma stad. Hennes före detta kollegor kände till hennes nuvarande konsulenttjänst och tyckte att det verkade spännande att introducera tjejerna till scouting. Jenny gick in i samarbetet med ett öppet sinne. Hon blev introducerad till ett 15-tal tjejer med tungt bagage såsom missbruk, våldsbrott och ungdomsvård. OTÅLIGA OCH UPPFYLLDA AV FÖRÄNDRINGSLUSTA inledde man samarbetet med att åka iväg en helg. Något man, enligt Jenny kom att få ångra i efterhand: – Det var kanske inte helt igenomtänkt från polisen och socialtjänstens sida. Helgen blev totalt kaos. Tjejerna från rivaliserande gäng var ju nu tvingade att mötas. Det förekom slagsmål, mobbing och allmänt ”revirpinkande”. Men vi lärde oss något av det. Efter helgen låg vårt fokus på att få ihop gruppen. Det var inte alldeles lätt för Jenny att knäcka koden och närma sig tjejerna. Det tog ungefär fyra månader innan hon kände att de på riktigt hade byggt upp en ömsesidig respekt. Succesivt kom de att uppskatta att Jenny kom utifrån och inte ingick i polisen eller socialtjänsten. Deras samtal blev mer öppna och fungerade som en ventil. Hon fungerade både som en vuxen kompis och som en vuxen förebild. Det var något som ofta var en bristvara i tjejernas liv. ATT TJEJERNA SUPER OCH TAR DROGER har Jenny varit medveten om från början. Hon har varit noga med att inte inta en dominant ”moraltantroll”, utan har istället tagit det lite mer försiktigt. Hon berättar att de successivt blivit redo för diskussioner som problematiserar deras alkohol- och droganvändning: – Jag har ställt jobbiga frågor såsom: ”Vem försöker du bli när du dricker?” Trivs du med den personen?”. Vi har pratat om självrespekt och grupptryck. En process inom många av tjejerna har satts igång och en söndagsmorgon fick jag ett SMS från en tjej som vanligtvis dricker kopiösa mängder alkohol. Hon skrev att hon dagen innan bara hade druckit två öl och att det faktiskt kändes helt ok. Då blev jag glad. ATT ANVÄNDA SCOUTING SOM EN METOD för att få ihop gruppen visade sig bli väldigt framgångsrikt. Geocatching inne i stan gjorde tjejerna samarbetsvilliga för att tillsammans hitta skatterna. Ljusspår och lägereld uppmanade dem att mötas i reflektion och eftertanke. Jenny har haft en nedtonad profil och låtit dem tillsammans lära sig elda och laga mat över öppen eld. Att sova i vindskydd i -3 grader var också något som Jenny tyckte var extremt effektivt för gruppsammanhållningen: – Då utmanande de sig själva väldigt mycket. De var så otroligt stolta morgonen efter när de insåg att de klarat det. Under natten skedde det samarbete på hög nivå. De bytte av varandra som eldvakter och sov väldigt tätt för att hålla värmen.

Jenny Vinglid

ÅRETS ALLA HJÄRTANS DAG är något som Jenny alltid kommer att minnas. De hade köpt in ett fång med röda rosor och tjejerna hade bakat hjärtmuffins och klippt ut hjärtan i papper. På hjärtkorten skrev tjejerna små hälsningar till sina föräldrar och syskon. Detta var ett stort steg eftersom många av tjejerna har väldigt dålig, eller ingen alls, kontakt med sina familjer. Familjerna bjöds in på fika, men tjejerna trodde inte att de skulle komma. De hade fel, berättar Jenny: – Åh jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Det kom sju mammor som fick rosor och kort där det stod vad de betytt för sina döttrar. Det var många som kramades och grät i varandras famnar. Det var så fint. Samarbetet med just de här tjejerna är nu avslutat och Jenny ser tillbaka på tiden de haft tillsammans med värme: – Med facit i hand är jag otroligt tacksam över att ha fått göra denna resa med tjejerna. Jag är övertygad att NSFs värderingar gjort skillnad för dem.

”Scouting som en metod för att få ihop gruppen visade sig bli väldigt framgångsrikt. ” 9

Vi

gör skillnad

Tjejernas egna tankar om samarbetet

Två av tjejerna vill gärna berätta om hur de upplevt samarbetet med NSF och Jenny. Omständigheterna gör att de vill vara anonyma. Vi kan kalla dem Samira och Casandra. Jenny om Samira: ”Hon är 16 år och var en kaxig och osäker tjej när jag först lärde känna henne. Hon har utvecklats mycket under tiden som gått”. Jenny om Casandra: ”Hon är 17 år och vi hade stora konflikter i början. Hon var otroligt hård och stöddig och det tog lång tid innan isen försvann emellan oss. Hon släppte in mig när vi var på vår första övernattning och vi satt eldvakt tillsammans. Vi fick möjlighet att prata i lugn och ro utan att hon behövde ha en fasad inför de andra.” Text: Nina Norén

Första gången du fick träffa Jenny från NSF hur tänkte du då? Samira: Ska vi tvingas sluta dricka nu också?

Casandra: Jag visste inte ens vilka scouterna var!

Vad har ni gjort när ni har setts? Samira: Allt möjligt, fikat, bio, studiebesök på sjukhuset. Varit på hajk och varit ute och gjort massa roliga saker. När vi först fick veta vad vi skulle göra tänkte jag: ”Glöm det! Jag gör det inte”. Men sen var det faktiskt kul och fixa eld och sova ute. Laga mat över elden fick mig att tänka tillbaka på hur mina föräldrar hade haft det i vårt hemland.

Casandra: Pratat massor om allt. Haft övernattningar, lagat mat ute, gjort massa saker tillsammans. Först hatade vi i gruppen varandra, men när vi var ute en helg lärde vi oss att vi inte kunde göra saker utan att hjälpas åt. Det gick ju inte att grilla marshmallows utan pinnar. Och då fick vi hjälpas åt. Eller när vi skulle hålla vakt vid elden på natten, inte så kul om man skulle sitta själv.

Vad har varit det roligaste ni gjort tillsammans? Samira: När vi var på hajk och skulle göra upp eld. Inget fungerade. Vi skrattade så vi hade ont i magen i flera dagar!

Casandra: När vi var i Göteborg och avslutade på Liseberg efter att ha tagit oss runt hela Göteborg med karta och GPS och löst olika uppgifter.

Vad har Jenny betytt för dig? Samira: Hon har alltid varit ärlig och sagt vad hon tycker och tänker. Hon har alltid tid, lyssnar på mig och jag har ringt henne många gånger när jag har behövt hjälp och hon har alltid kommit eller bara lyssnat. Hon har följt med mig både till polisen och till sjukhuset.

10

Casandra: Jag var irriterad på henne i början, vi kom inte alls bra överens. Jag trodde hela tiden att hon var som socialen och hennes snack ville jag inte lyssna på alls. Men sen förstod jag att hon inte alls var så jobbig utan brydde sig om mig. Är inte van vid att någon vuxen bryr sig.

Foto : Torkel Edenborg

När har hon varit extra schysst? Samira: När hon kom till sjukhuset mitt i natten, jag hade ingen annan jag vågade eller kunde ringa. Eller när hon kom med blommor till mig när jag slutade skolan. När jag var på rättegången och hon kom dit fast hon tyckte jag gjort fel.

Casandra: Hon var inte schysst i början, jag var väldigt kaxig då. Men hon har alltid ställt upp. Jag gillar hennes små lappar, som hon stoppar lite överallt med positiva saker om mig.

När har hon varit jobbig och ställt krav? Samira: När hon ringt på morgonen och frågat om jag var i skolan och jag inte var det. Då kom hon och tvingade mig till skolan. När hon tjatade om respekt och hur man bemöter andra. När hon tvingade mig att gå tillbaka och be om ursäkt för att vi kastat saker och inte var så artiga på Netto. Då var hon arg och besviken på oss.

Casandra: Tidigare var jag alltid så irriterad på hennes krav om hur jag skulle uppföra mig. Att hon tjatat på mig om hur jag ska behandla andra och att stå för det jag gjort. Nu förstår jag varför hon tjatat på mig för jag var inte schysst innan. När hon varje morgon i en månad ringde eller skickade sms och frågade om jag var i skolan. Då var hon jobbig!

Har Jenny haft en annorlunda roll än till exempel polis och socialtjänst? Samira: Ja man har kunnat prata med henne utan att det känts konstigt. Inte bara massa tjafs om att jag måste sköta mig annars händer det och det. Man kan skoja med henne på ett annat sätt än vad jag kan med de andra.

Casandra: Ja verkligen! Hon har varit mer som en äldre syster. Vi har pratat om saker som socialtjänsten aldrig pratat om.

11

Vi

gör skillnad

Har du någon gång haft den där känslan av att någonting pockar på inifrån, en slags smygande drivkraft och ständig påminnelse om att det är någonting som bara måste få uttryckas? En idé, tanke eller ett projekt som du inte kan glömma och släppa taget om. Som ständigt gör sig påmind i människor du möter, händelser du upplever, platser du besöker. Som om det på något sätt vore förutbestämt att du någon gång ska ge liv åt just den där drömmen. Det är bara tiden – och kanske även du själv – som måste bli mogen först. Jag har länge haft ett sådant projekt inom mig, som pockat på min uppmärksamhet i flera år. 2013 ska det äntligen få bli verklighet! Text: Emma Olofsson

12

Foto : Torkel Edenborg

Projekt ÖKAR TILLGÄNGLIGHETEN INOM NSF

Foto : Per Trané

Glada Hudik-teatern har varit en stor inspiration för Emma.

N

är jag anställdes som scoutkonsulent hos NSF 2009 bar jag med mig tankar och fragment till en projektidé, som fötts i samband med ett tidigare jobb jag haft. Jag hade då haft förmånen att få jobba med ett kulturprojekt tillsammans med en grupp barn och ungdomar med olika typer av utvecklingsstörningar. Tanken med projektet var att jag skulle hjälpa dem att hitta nya uttryckssätt, genom att lära dem olika former av kreativt skapande. I efterhand skulle jag vilja säga att resultatet blev det omvända. SNARARE VAR DET JAG SOM LÄRDE MIG en massa saker. Bland annat en enklare och mer sund inställning till livet, som jag tror att många skulle må bra av att anamma. Barnen och ungdomarna uppvisade en enorm livsglädje som smittade av sig och gav mig en otrolig kraft och energi, en inspirationskälla som jag återvänt till mentalt, flera gånger sedan dess. Ganska snart efter projektets slut, började jag spåna på hur jag skulle kunna använda mig av mina erfarenheter och skapa ett nytt projekt där dessa fantastiska ungdomar kunde integreras med ”normalstörda” ungdomar och därigenom hitta mervärden och främja ny vänskap. NÄR JAG BÖRJADE JOBBA MED SCOUTING hade jag plötsligt en naturlig arena där mina fragment passade in som pusselbitar i en perfekt ram. Scouting, med sitt välkomnande tilltal, sin enkla och raka pedagogik och glädjefyllda arrangemang passade perfekt som plattform för mina tankar. Så då var det väl bara att sätta igång och omsätta mina idéer till en projektplan!? Tyvärr går det ju inte alltid så lätt i praktiken och tiden står ju som bekant inte stilla. Min almanacka fylldes snabbt med andra spännande uppdrag och plötsligt hade tre år förflutit, utan att jag kommit vidare med mina idéer kring projektet. Men de fanns hela tiden där och pockade på min uppmärksamhet, ovilliga att släppa taget. Och så kom det sig att jag, i ett helt annat sammanhang, var på en föreläsning med Pär Johansson, grundaren av Glada Hudikteatern, och genom hans berättelser om sin verksamhet

fann jag ny inspiration att göra verklighet av mina tankar. Jag gick hem till min kammare och började skissa på en projektplan. När jag strukturerade idèerna insåg jag att projektet fått ytterligare ett fokusområde, som växt fram under mina år som scoutkonsulent. I mitt arbete har jag ofta stött på ledare som känt frustration över att de saknar kunskap och verktyg för att på bästa sätt kunna bemöta och stötta barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (såsom ADHD, Asbergers syndrom, Tourettes syndrom etc.), i verksamheten. Jag känner stor empati med denna frustration och känner igen känslan från mitt eget ledarskap. Jag vill gärna försöka hjälpa till att öka förståelsen och kunskapen kring dessa frågor och tog mig därför tid att fundera på hur jag skulle kunna förena dessa två idéer och viljor inom mig och det var så projektet ”Tillsammans i scouting” tog sin form. SYFTET MED PROJEKTET är att göra scouting mer tillgängligt för barn med olika funktionsnedsättningar, med fokus på utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt stärka dessa barns självkänsla, genom personlig stimulans, utveckling och gemenskap. Ett annat syfte med projektet är att sedan sprida insamlad kunskap, erfarenhet och information vidare för att på så sätt göra NSFs scoutkårer tryggare och bättre föreredda i mottagandet av barn och ungdomar. Genom att förbättra samspelet och kommunikationen med dessa målgrupper vill vi minska utanförskap och främja integration och ny vänskap. PROJEKTET KOMMER ATT GENOMFÖRAS i flera steg, med en erfarenhetsgrundande pilotstudie, i form av fritidsscouting på en särskola. Utefter dessa erfarenheter och annan insamlad information och kunskap kommer ett stödmaterial till scoutkårerna att utarbetas, för att underlätta mötet med dessa målgrupper. Just nu letar jag inspiration från liknande projekt och undersöker vad som tidigare gjorts i NSF och övriga scoutrörelsen inom detta område. Har du kunskaper eller erfarenheter som du tror att jag kan ha nytta av i detta projekt? Hör gärna av dig till mig! emma.olofsson@nsf.scout.se

13

V i ngj öe tr ts k i l l n a d

SOMMARLÄGER FÖR utsatta BARN

Under två olika veckor i juli kommer barn och ungdomar, hemmahörande i Kronobergs län, samlas på IOGT-NTO:s kursgård Aspan för att uppleva härliga lägerveckor tillsammans. Lägerdeltagarna som är åldrarna 12–20 år har alla en gemensam nämnare, nämligen att de är uppväxta med olika former av missbruk i hemmet. Lägrets existens beror på ett fantastiskt ideellt engagemang och fint samarbete mellan projektet Hand-i-hand och organisationerna Familjefrid och NSF. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg

14

I

nitiativet och pengarna till sommarlägret kommer från början från de två privatpersonerna Cenneth Carlsson och Jocke Wickström. Utan egen direkt koppling till Nykterhetsrörelsen blev Jocke och hans musikgrupp ”Väderlek” inhyrda för en spelning i IOGT-NTO:s lokaler på Vattentorget i Växjö. Spelningen var uppskattad och efteråt frågade en kvinna om hon kunde köpa deras CD-skiva. Vid den tidpunkten hade de inte ännu inte spelat in någon skiva. Kvinnan uppmanande dem att spela in en och sälja den till förmån för barn och ungdomar som lever i missbruksmiljöer. I EGENSKAP AV FAMILJEFAR KLAPPAR JOCKES HJÄRTA extra hårt för utsatta barn. Han berättar att han omedelbart kände att det var något han ville engagera sig i: – Jag är som jag är. När jag får en idé vill jag göra något med den direkt. Han knöt till sig Cenneth, som tidigare engagerat sig i insamlingar till Haitis barn, och tillsammans bildade de projektet Hand-i -Hand. Kort därefter knöt de också till sig Lions för att knyta nya kontakter och också för att ha en större organisation som kunde hantera projektets inkommande pengar. Nu kunde deras arbete påbörjas på allvar. SKIVAN SPELADES IN OCH MED DEN SOM UTGÅNGSPUNKT började killarna använda sina kontakter från den lokala företagsvärlden. De bokade in möten med vd:ar och marknadsansvariga på stora och små företag för att få dem att bidra ekonomiskt till projektet. I utbyte för en donerad slant fick företagen CD-skivor som tack samt att de fick synas inuti skivkonvolutet. Insamlingen gick betydligt lättare än de trott berättar Jocke: – Vi har fått ett väldigt positivt bemötande. Nästan alla företag har bidragit för att de vill det. Att synas på det medföljande konvolutet och få positiv publicitet har varit sekundärt. Det är uppenbart att det finns en stark vilja att hjälpa till och det finns mycket pengar. Parallellt med sina besök hos företagen har de också samarbetat med Sensus för att på så vis få hjälp att kommunicera budskapet. Tillsammans med Curt Thapper som de tidigare mött på IOGT-NTO, så formades idén till att göra ett sommarläger. Curt jobbar med Glimten/Familjefrid, som är en gruppverksamhet för barn och ungdomar med erfarenhet av att leva med någon med problem med alkohol eller droger. Verksamheten består av stödgruppsamtal

där barnen och ungdomarna blir stöttade av varandra med coaching av en behandlare. Curt berättade att han ofta fick höra av deltagarna att det kändes så tomt när gruppsamtalen nått sitt slut. Kanske kunde Hand-i-Hand finansiera ett sommarläger där gruppsamtalen kunde fortsätta och fördjupas? SAGT OCH GJORT 2012 BLEV ÅRET då första lägret anordnades. Lägret blev succé och deltagarna trivdes som fiskar i vattnet på IOGTNTO:s anläggning Aspan utanför Ronneby. En 17-årig tjej som var med på lägret berättar om hur hon upplevde det: – Det bästa med lägret var gemenskapen vi skapade i gruppen. Om man har liknande problem som jag så tycker jag att man absolut ska åka dit. Man får underbara minnen och vänner för livet och så upplever man så fantastiskt roliga dagar. Att åka på det lägret var det bästa jag gjort i mitt liv än så länge! Inför årets läger kommer förmiddagarna återigen bestå av gruppsamtal. Nytt för i år är att NSF kommer att bidra med scoutverksamhet på eftermiddagar och kvällar. ATT NSF KOM IN PÅ ETT HÖRN I DETTA VIRRVARR av nätverkande beror på scoutkonsulenten Ellen Holm. Hon är också en mästare på att nätverka och idén till att tillföra scouting till sommarlägret uppkom under en promenad runt Växjösjön, berättar Ellen: – Jag tog en promenad med Anneli som jobbar som behandlare på Glimten/Familjefrid. Vi känner varandra lite grann eftersom vi jobbar ihop med en tjejjour här i Växjö. Tillsammans kom vi under promenaden på att det skulle vara toppen att kombinera våra verksamheter. Ellen och kollegan Anders Andersson kommer dela upp barnen i två patruller och introducera traditionell scouting. De kommer exempelvis lära sig paddla, segla, elda och laga mat ute med scoutmetoden som utgångspunkt. Sista kvällen kommer de att få använda sina nyfunna kunskaper och tillsammans få sätta upp en vindskydd och sova ute om de vill. Ellen tycker det är viktigt att schemat inte blir för fullspäckat och är noga med att lämna mycket utrymme åt reflektion: – Lägerdeltagarna är ju delvis på plats på lägret för att bearbeta jobbiga upplevelser. Scouting kan säkert bli en betydelsefull byggsten i denna process. Jag hoppas att scouting kan bli en ventil för dem och att de kommer fortsätta delta i vår ordinarie scoutverksamhet till hösten.

15

Vi

gör skillnad Foto : Nina Norén

Det här är Trygga Möten

Scouternas vision är en scoutverksamhet där övergrepp inte förekommer och en rörelse med modiga ledare som reagerar och agerar mot alla former av övergrepp mot och mellan barn och ungdomar. Utsätts en scout eller ledare trots allt för någon form av övergrepp ska det omedelbart åtgärdas. Genom arbetet Trygga Möten rustar Scouterna ledare så att de blir modiga att agera om något händer. Text: Från Scouterna

T 16

rygga Möten är en verksamhet i Scouterna som startade 2005 och som syftar till att allt Scouterna gör ska vara tryggt och säkert och fritt från övergrepp. Genom ledarutbildningen Trygga Möten och stöd och rådgivning till kårer och

föräldrar om någon utsätts för övergrepp, arbetar Scouterna ständigt för att bli tryggare och säkrare. Idag ska alla scoutledare utbildas i Trygga Möten och alla ledare över 15 år som har återkommande kontakt med barn genomför också utbildningen på nytt var tredje år.

Foto : Jonas Elmqvist

Trygga Mötenutbildning till alla ledare 2013 Vid Scouternas stämma, Demokratijamboreen 2012, fattades beslut om att Trygga Mötenutbildning ska vara obligatoriskt för alla ledare i Scouterna. Ansvaret för att ledare genomför en Trygga Möten-kurs ligger på kårstyrelsen och under 2013 ska alla ledare i Scouterna som omfattas av nedanstående definition ha deltagit i någon form av Trygga Möten-kurs.

Nytt projekt ska ge fler barn och ungdomar trygga möten Scouterna får i år 2,4 miljoner i projektbidrag av Allmänna arvsfonden för att vidareutveckla Trygga Möten. Tanken är att barn och unga ska stå bättre rustade för att skydda sig själva och andra mot alla former av övergrepp. Arbetet görs i samarbete med KFUM och i dialog med andra ideella organisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. Sedan sju år tillbaka har Scouterna under konceptet Trygga Möten arbetat aktivt för att skapa en trygg och säker verksamhet, fri från alla former av övergrepp. – Hittills har Trygga Möten fokuserat på att göra scoutledarna medvetna och uppmärksamma på övergrepp, och känna sig trygga i att snabbt agera om något sker. Nu tar vi nästa steg och utvecklar metoder för att barn och unga ska få en ökad beredskap att skydda sig själva och andra mot övergrepp, säger Carin Grundberg-Sandell, projektledare på Scouterna. Vidareutvecklandet av Trygga Möten görs i samarbete med KFUM och i dialog med andra ideella organisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. PROJEKTET SOM LÖPER ÖVER TRE ÅR ska även inkludera fler ideella organisationer med verksamhet för barn och ungdomar. Bland annat ska ideella organisationer kunna certifiera sig i förebyggande arbete mot övergrepp, och projektets metoder och aktiviteter ska göras tillgängliga för fler. Inte minst ska projektet leda till att fler barn och unga känner till barnkonventionen och vilka rättigheter de har. – Vår ambition är att barn ska bli mer aktiva själva, utan att vuxna backar från sitt ansvar, säger Carin Grundberg-Sandell. Metoder bygger på nolltolerans – med beredskap för att agera och sätta stopp för alla tendenser till kränkningar omedelbart. ETT FÖRSTA STEG I VIDAREUTVECKLANDET blir att göra en pilotstudie, där situationer och händelser som oroar barn inom Scouterna och KFUM kartläggs. Arbetet startar så snart som möjligt, och medlemmar som är intresserade av att engagera sig mer i frågan har möjlighet att kontakta Carin Grundberg-Sandell för mer information.

Kårstyrelsen har det löpande ansvaret för att informera nytillkomna ledare om att Trygga Möten är en obligatorisk kurs och om vilka kursalternativ som finns. Kåren beslutar hur snabbt efter att en ledare börjat som den ska ha genomfört Trygga Möten-kursen. Kårstyrelsen har också ansvaret för att ledare vart tredje år återigen genomför kursen. Alla som har någon form av ledaruppdrag och är över 15 år och återkommande träffar barn i Scouterna ska ha utbildning i Trygga Möten. Med återkommande menas att man vid flera tillfällen deltar i exempelvis scoutmöten, övernattningar och läger eller att man till exempel träffar barn i scoutlokalen om man är stugfogde eller lokalansvarig. Därutöver tillkommer kravet på utbildning för alla anställda i Scouterna samt för medlemmar i Scouternas centrala och regionala ideella arbetsgrupper, även om de inte återkommande träffar barn. Detta gäller även för de som är förtroendevalda i scoutkårens, distriktets, regionens eller Scouternas styrelse, även om de inte återkommande träffar barn. Bakgrunden är att utbildningen Trygga Möten också skapar förutsättningar för förtroendevalda att förebygga och hantera krissituationer och bristande rutiner i verksamheten. Med barn menas alla under 18 år. Scouternas styrelse anser att minikravet är att ledare genomför webbkursen Trygga Möten. Scoutkårernas styrelse eller ledarens uppdrags- eller arbetsgivare beslutar i vilken form ledare ska göra kursen. De olika alternativen till att genomföra webbkursen enskilt är: 1. Trygga Möten-kurs som genomförs i kåren eller i annat sammanhang och som leds av ackrediterad kursledare som är utbildad Trygga Möten-kursledare. 2. Trygga Möten-studiecirkel som genomförs med stöd av studiematerialet Trygga Möten. 3. Genomförd ledarutbildning Scout där Trygga Möten varit en del i kursen. 4. Att göra webbkursen tillsammans med andra i en grupp Kårstyrelsen, uppdragsgivaren eller arbetsgivaren har ansvaret att sköta registreringen när ledare eller anställd genomfört Trygga Möten-kurs. enklast är att ledare eller anställd visar kursintyget och att det registreras i NSFs medlemsregister Madicken. Kåren, uppdragsgivaren eller arbetsgivaren avgör om Trygga Möten-kurs som genomförts före 2013 ska registreras som genomförd kurs. Trygga Möten-kurs ska förnyas vart tredje år och då är minimikravet att ledaren genomför webbkursen. Mer information kring Trygga Möten samt webbkursen finns på Scouternas folkhögskolas hemsida. NSF kontakt är Niklas Johansson, niklas.johansson@nsf.scout.se.

17

Ting 2013

Att åka på Ting ZZzzzz...Acklamation, motion och presidium är ord som kan avskräcka många. Scouting handlar väl om att ha kul – inte sitta på möten med svåra begrepp? Vi hängde med Sara Arvidsson på hennes första Utmanarscout-Ting för att ta reda på om det VERKLIGEN är möjligt för unga scouter att göra sin röst hörd i NSF. Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn

Namn: Sara Arvidsson Ålder: 18 år Scoutkår: Sösdala NSF Aktuell: Åkte på sitt första Ting

18

S

ara Arvidsson, 18, hoppar på tåget i Helsingborg där hon går i skolan. Det är fredag – dags för helg och Ting i Kåhög utanför Göteborg. Hon är lite nervös. Sara ville nämligen bara vara så kallad suppleant, eller ersättare. Men hon blev istället ombud som har rätt att rösta på tinget, eftersom att de var så få från hennes kår som skulle åka till Göteborg. – Det kändes faktiskt sådär. Jag har ju inte varit på Ting innan och kände inte att jag hade koll på alla handlingar eller var helt förberedd. Men det är ju ändå en upplevelse och någon gång ska ju vara den första. Det kan gå lite hur som helst, säger Sara. Tåget är jätteförsenat. Såklart. Men Sara och hennes vänner kommer ändå fram bland de första till ängen med det röda huset. Än så länge är det bara arrangörer på plats så de sätter upp tältet och väntar på de andra. En efter en kommer ett 60-tal scouter till årets Ting. Nere i hallen i det röda huset ligger en drös med skor huller om buller. Upp för en trappa, på ett slags loft, sitter deltagarna i uppställda rader med blickarna riktade mot Tingets presidium. Det är varmt i det

lilla utrymmet, trots att våren inte riktigt vill komma. Syret håller på att ta slut. – Aah! Den värmebölja man gick upp i här är lukten av demokrati, skojar NSFs ordförande Fredrik Torberger som kommer upp för trappan. I början av Tinget säger Sara Arvidsson att hon mest försökte hänga med i förhandlingarna. – Jag kollade mycket vad Eddy, som kommer från min kår, gjorde. Vi är rätt så jämna i vad vi tycker, säger hon. – Ibland har jag tappat koncentrationen och inte hängt med. Då får man liksom prata med den brevid och fråga ”vad händer?”. Då och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta när jag inte EXAKT vet vad det handlar om. Då kan jag lika gärna lägga ner min röst. Det är söndag. Helgen har gått snabbt och Tinget är inne i slutförhandlingarna. Under dagarna har de hunnit med diskussionsgrupper, femkamp och festkväll med pizzabuffé också. Idag kommer de mest avgörande omröstningarna. – Dricker du kaffe? – Nej, och jag planerar inte att börja. Framför alla utmanarscouter står tre

personer. De ser lite nervösa ut och skickar micken mellan sig under utfrågningen. Det är de tre som ska väljas in i UScK, alltså kommitén som är vald av Tinget och ska representera utmanarscouterna i förbundet. Alla får ställa frågor innan man kan komma att välja in dem. En del mötesdeltagare är oroliga att det är svårt att hinna med båda skolarbete och att vara en hängiven UScK:are. – Det är ganska tidskrävande att sitta i UScK. Känner ni att ni har den tiden? – Ja. Har jag inte tiden så kommer jag att ta mig den tiden, svarar en av kandidaterna. Plötsligt ropar någon ”Streck i debatten”. Det innebär att man vill att debatten kring en fråga ska avslutas. Mötet beslutar att införa streck i debatten och då får man skriva upp sig på talarlistan vilket betyder att de som fortfarande har frågor får ställa dem. Sedan är det stopp och man går till beslut. – Om ni skulle vara en möbel, vilken skulle ni vara? Frågar någon. – Vad tycker ni om bandet Kent? Frågar en annan. Två av kandidaterna har inte lyssnat på så många av Kents låtar och tycker inte heller om dem särskilt mycket. – Det har i alla fall jag! Jag älskar Kent!

”Då och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta när jag inte EXAKT vet vad det handlar om. Då kan jag lika gärna lägga ner min röst.” 19

Ting 2013

Säger den tredje och tar mikrofonen. Ett ironiskt sus går genom salen. – Vad tycker ni om Piggelin? – Hur många vänner har ni på Facebook? – Jag har precis lagt till min mamma, så nu har jag 201 vänner, säger en kandidat och river av ett par skratt. Det märks att mötet närmar sig sitt slut. Men det är inte riktigt sådana frågor som kanske NSFs Förbundsstyrelse skulle fått på stora förbundsmötet, FM.

TINGET 2013

5–7 april i Kåhög utanför Göteborg. Arrangeras av utmanarscoutlaget Mupparna från Utby Scoutkår. På Tinget beslutar utmanarscouterna i frågor som rör deras verksamhet, till exempel vilka arrangemang som ska bli tilldelade reseutjämning. I NSF har utmanarscouterna en egen motsvarighet till förbundsstyrelsen – Utmanarscoutkommittén (UScK). Deras uppdrag är bland annat att ta tillvara på utmanarscouternas intressen och behov samt se till att de beslut som fattas på Tinget genomförs. Tinget väljer ledamöterna i UScK och godkänner också utmanarscouternas budget för kommande år. De nya som valdes in är: Thea Folke, Annelie Ödman samt Emil Löwengren.

20

– Absolut inte. MEN, även om det är irrelevant för saken så är det en skolning i hur den demokratiska processen fungerar. Det visar att man kan ställa frågor till de som kandiderar till olika poster, säger Erik Hansen som är Utmanarscouternas kontakt i förbundsstyrelsen. Han tycker att det är självklart att man kan påverka förbundet som ung scout. – Genom att engagera sig, först och främst på Tinget. Men även i kåren och därigenom till FM. Om man motiverar varför man vill förändra något i sin kår kan man till och med bli skickad som ombud till FM. Det finns många vägar att påverka genom: enskilt, med kåren, med distriktet eller Tinget. Men lyssnar förbundet verkligen på unga scouter sedan? – Ja, det skulle jag vilja påstå eftersom cirka 15 procent av ombuden är utmanar­ scouter eller yngre på FM. Däremot vill Erik Hansen understryka att det tyvärr varit dåligt med förslag från Tinget till FM de senaste åren. Men i helgen har utmanarscouterna i alla fall beslutat att skicka vidare ett förslag. Det är enligt Sara Arvidsson den motion som varit den stora brännfrågan under helgen: Tobakspolicyn. Den innebär att man ska dra upp liknande riktlinjer och förbud mot tobak på scoutarrangemang som för alkohol.

– Jag röstade för att vi ska skicka policyn till FM. Men jag var inte helt överens om hur vi skulle nå dit. Sådant ska man inte stressa fram. Jag säger inte att vi gjorde det, men jag vill inte att det ska bli ett halvdant förslag, säger Sara. – Jag var inte så påläst och känner inte till hur NSF ställt sig i frågan tidigare. Därför hade jag velat att man tog fram en grupp som undersökte hur till exempel UNICEF och JUNIS har det, så vi kan ha en gemensam policy. Då hade jag känt mig tryggare med att skicka förslaget till FM. Sara tycker absolut att unga kan göra sina röster hörda inom NSF och hon tycker att vuxna verkar lyssna på ungdomar mer och mer. – Men vi unga kanske inte alltid säger något. Då blir vi inte hörda eftersom vi inte utnyttjar vår rätt att prata. Hon har själv aldrig erfarit att man inte lyssnar på henne i kåren, men hon har hört andra som känner att hur mycket de än säger, hörs de inte. – Det kan till exempel vara en vuxen som säger samma sak som en själv, bara med en liten förändring. Då kan de andra säga ”Ja, men det är ju ett jättebra förslag! Varför har ni ungdomar inte tänkt på det?”. Sånt blir man frustrerad över, säger hon.

Alma Karlsson, 16, som är ganska ny i NSF åker också på sitt första Ting. Hon tycker att det verkar vara en självklarhet att man tar upp saker på Tinget för att sedan skicka det till FM där andra, äldre, tar förslagen seriöst. – Jag var medlem i KFUM tidigare och där tänkte man aldrig så. Våra Ting handlade bara om vad vi utmanarscouter kunde göra för oss själva, tycker jag. Slutligen svarar ombuden med ett rungande ”ja” och ordföranden bankar med sin klubba. Kandidaterna till UScK är valda och en stor applåd sprider sig genom rummet.

Tinget avslutas med att UScK börjar dansa till en technoversion av en Björnes Magasinlåt. Det bestämdes i år att det ska vara så på Tinget. Fler och fler går upp på ”dansgolvet” och mötet avslutas i ren euforisk dans. Sara dansar också. Sedan är det avsked efter avsked och alla tar bussen till Centralstationen för att spridas över landet igen. Några fäller de sista tälten ute på ängen i Kåhög. Sara tycker att om man kan och orkar så ska man absolut åka på Ting. – Det är både jobbigare och roligare än

man kan tro. Man har såklart jättekul men måste också vara väldigt koncentrerad emellanåt. Det har varit en väldigt annorlunda och rolig helg. Händelserik och intressant. Allt från intensiva diskussioner om tobakspolicyn till stunder då det spårade ur totalt, som dansen här på slutet, säger hon. I framtiden vill hon vara mer insatt innan hon åker på Ting eller FM. – Att engagera mig på detta sätt inom scouterna är definitivt något jag vill fortsätta med. Med tiden vågar jag kanske vara ombud på FM.

Tror du att unga scouter verkligen kan påverka i NSF-förbundet? Foto : A lexander Ehnw

Lukas Mattsson, 19, Åby: – Ja, definitivt. Det tycker jag absolut. Vi kan ju här på Tinget komma med förslag som vi kan skicka vidare till förbundsmötet. Men man kan ju även som ensam motionär lägga förslag på FM. Så jag tycker absolut att vi kan påverka.

Agnes Olofsson, 18, Östersund: – Jag hoppas det i alla fall. Jag har inte varit med så jättelänge. Men jag tror det, det känns så.

Max Reidal, 17, Utby: – Ja. Eller jag vet inte, jag har faktiskt inte haft mycket erfarenhet av styrelser och liknande. Det här är första Tinget jag åker på. Men vad jag förstått så är det mycket som når hela förbundet senare.

Lovisa Friman, 15, Moheda: – Ja,det är klart. Vi kommer ju sitta på FM lite längre fram. Då är det ju bra med våra åsikter och vad vi tycker, eftersom vi kommer ta över sen.

21

Vi

gör skillnad

Öka samhällsengagemanget i din scoutkår Symbolen ”lokalt och globalt samhällsengagemang” är en del av scoutmetoden. Och runt om i världen gör scouter insatser för miljön och samhället. I hela världen finns det 38 miljoner scouter. Det är fyra gånger så mycket människor som det bor i hela Sverige. Om alla de scouterna gör en god gärning om dagen så blir det nästan dubbelt så många goda gärningar som det finns antal människor i världen. Genom att vi scouter hjälper till, även med små saker, kan vi göra världen bättre. Text: Från Scouterna

F

ör att få inspiration kring hur man i kåren kan engagera sina scouter att bli mer samhällsengagerade har Scouterna tagit fram en väldigt användbar digital presentation. Det är en hemsida, som anpassar sig till både mobil, läsplattor och datorn. Scoutledarna

22

kan bära med sig tipsen om samhällsengagemang i fickan, helt enkelt. I materialet kan scoutledarna klicka sig runt och läsa om FN:s millenniemål, hur man kan koppla målspår till samhällsengagemang och hur man kan arbeta med märken samtidigt som man jobbar med att skapa en medvetenhet

om möjligheter och problem i samhället. Det finns en hel uppsättning klockrena aktivitetstips, som är värda att kolla in. GÅ IN PÅ www.scouterna.se/samhallsengagemang och var med och gör skillnad du också!

Hoppas att materialet kan vara en push i rätt riktning Nathalie C. Andersson är upphovsmakaren till den digitala presentationen som handlar om samhällsengagemang. Scouting Spirit träffade henne för att höra om hur tanken var när materialet togs fram, vilka aktiviteter hon gillar bäst och om hon är en person som själv gör extra mycket skillnad. Text: Nina Norén

Hur kom det sig att du blev ansvarig för att ta fram materialet? – Jag är ju scout sedan tidigare och tyckte att det lät som ett meningsfullt uppdrag. Så jag sökte och fick Nathalie C. Andersson. jobbet. Under tre månader var jag anställd av Scouterna och gjorde materialet från idé till färdig produkt. Exakt vad var din roll? – Att ta fram ett digitalt material om på samhälls­engage­mang. En slags guide kring hur man kan jobba med de här frågorna på ett praktiskt sätt i scoutkåren, genom olika aktiviteter, filmer och information om FN:s millenniemål. Varför tycker du att man ska gå in på www.scouterna.se/samhallsengagemang? – Framför allt för att det finns väldigt mycket konkreta tips där. Man kan lära sig om olika sätt att engagera sig. Sedan finns det många bra specialskrivna aktiviteter för de olika scoutåldrarna. Har du någon favoritaktivitetet av de ni tipsar om? – Absolut! Vi tog fram två äventyr: ”Digerdöden” och ”Biståndsäventyret”. De går ut på att man leker, klär ut sig och gör uppgifter. Och utifrån det vi är med om i leken kan vi göra kopplingar till dagens samhälle. På så vis kan det vara lättare att närma sig ämnen som HIV, som annars kan vara svåra att ta upp med scouterna. När vi testkörde ”Digerdöden” på årets Äventyrskurs med 24 scoutledare så var det många som tyckte att det var coolt att det går att använda äventyr för att skapa förståelse. Att det går att leka in nya insikter.

Gör du ofta skillnad själv? Hur? – Jag engagerar mig i första hand genom att bry mig om mina medmänniskor. Samhällsengagemang behöver ju inte vara att plocka skräp eller åka utomlands och vara volontär. Jag lyssnar och uppmärksammar vuxna och barn i min omgivning. Och så försöker jag engagera andra i Scouterna, för jag tror verkligen att scouting kan göra skillnad. Tycker du scouter är bättre på att vara samhällsengagerade än samhället i stort? – Det är en svår fråga. Det finns ju andra ideella grupper som är betydligt mer engagerade ... Generellt sett har vi nog en tendens inom Scouterna att fokusera inåt mot den

egna rörelsen, vilket gör att vi tappar fokus utåt. Men jag tror absolut att vi kan göra skillnad om vi lyfter blicken, tittar utåt och inser att det vi gör faktiskt spelar roll. Ser du en positiv utveckling ändå? – Jo, men det är klart. Det händer positiva saker hela tiden. Jag vet en scoutkår som samlar in glasögon för att skicka till Uganda, och en annan som gjort aktiviteter för ensam­kommande flyktingbarn. Det är inte svårt att göra skillnad! Jag hoppas att materialet kan vara en push i rätt riktning och visa hur man kan jobba med samhällsenga­ gemang i det lilla.

23

Aktivieter som uppmanar till reflektion och handling På www.scouterna.se/samhallsengagemang finns det specialskrivna aktiviteter som är värdefulla att ta del av. Mer avancerade och tidskrävande aktiviteter blandas med kortare som man kan lägga in som komplement till det vanliga scoutmötet om man har 15 min över. Här i tidningen presenteras en handfull, men vi uppmanar er verkligen att gå in på sidan och ta del av helheten.

Eviga sopor Hur lång tid tar det för vissa sopor att förmultna och försvinna? Vissa saker vi människor slänger tar lång tid för jorden att hantera och bryta ner. Låt Scouterna få lista ut hur lång tid det tar för olika sopor att förmultna. Lägg ut ett långt rep som en tidslinje. Placera en tidsangivelse i början av linjen (två veckor) och ett annat årtal (1 miljon) i slutet av linjen så att scouterna får se hur stor skalan är. Scouterna kommer nu att få ett gäng olika saker (eller med bilder på sakerna, detta är dock mindre pedagogiskt) som de skall placera utmed tidslinjen beroende på hur lång tid det tar för saker att försvinna och brytas ner av naturen. Nedbrytningstiden, helt enkelt. Låt dem resonera i patrullen om vart de skall lägga sakerna. Gå sedan igenom tidslinjen med dem för att se om de har fått rätt svar. De olika typerna av avfall och år (rätt svar): • Matrester och spillning: 2 veckor. • Tidningar: 3–12 månader. • Tuggummi: 5 år. • Läderstövlar: 50 år.

24

• Aluminiumburkar: 200–500 år. • Plastpåsar: 400 år. • Glasflaska: 1 000 000 år. • Mobiltelefon och batterier: mer än 1 000 000 år. Reflektera: Hur kommer det sig att vissa saker försvinner fortare än andra? (Matrester bryts snabbt, eftersom insekter snabbt äter av det. Men insekter äter inte saker som glas och metall, därför kommer detta att ligga i naturen under många år.)

Om aktiviteten Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout. Tidsåtgång: 15 minuter. Aktion: Hur kan vi göra för att minska den mängd sopor som vi skapar? Kan vi slänga mindre saker? Välja andra material? Material: Ett rep (25 meter). Laminerade A4 papper med två olika år på. Laminerade A4 papper med bilder av olika saker på.

Rättviseleken: rättvist fördelat? Koldioxidavtryck: Hur långt har kläderna färdats? Allting vi äger, äter och har på oss har någon gång tillverkats. Och när saker tillverkas lämnar de spår i miljön. Allt vi tillverkar påverkar vår omgivning i form av utsläpp av växthusgaser, antingen via transport eller via den direkta tillverkningen. Detta kallas även för koldioxidavtryck. Fråga scouterna om de kan komma på en händelse (till exempel en flygresa) eller en produkt (till exempel ett par jeans) som skapar koldioxidavtryck. Berätta att en stor del av koldioxidutsläppen kommer av transporter, att varor har transporterats lång väg med tåg, flygplan, båt och lastbil. Just längre resa desto större koldioxidavtryck, eftersom transporter kräver bränsle och bränslet avger koldioxid när det förbränns. Nu ska scouterna själva få undersöka hur långt olika produkter har färdats. De får i patrullerna en korg med olika saker som har köpts i Skandinavien. Uppdraget är enkelt: de skall ta reda på var varje produkt kommer från (var den har tillverkats). När de har tagit reda på produkternas ursprung skall de skriva ner dem på ett papper och lämpligtvis pricka för detta på en världskarta så att det blir mer tydligt hur långt produkterna har färdats. Efter att ni har kollat på sakerna kan scouterna titta var deras egna kläder kommer ifrån. Välj ett av plaggen ni har på er, som en jacka eller tröja eller scoutskjorta och ta reda på var den kommer ifrån (det står oftast på tvättlappen i plagget). Reflektera: Hur kan vi göra för att undvika produkters långa resor över hela världen? Hur är det möjligt att minimera en produkts resa? (Ett förslag kan vara att köpa lokalt producerade produkter). – Vissa saker behöver transporteras långt för att vi ska kunna konsumera dem. Till exempel är det ju svårt att odla bananer i Sverige. Ska vi avstå från att köpa produkter som har färdats lång väg? – Finns det några andra lösningar (som att köpa ekologiska bananer som inte har besprutats med så mycket medel, som också orsakar koldioxidavtryck när medlet tillverkas, utöver det faktum att bekämpningsmedlen inte är bra för naturen). Om aktiviteten Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout. Tidsåtgång: 20 minuter. Material: En världskarta. En korg med saker (kläder, leksaker, elektronikprylar) som har köpts i Sverige.

Låt Scouterna se på en film, kanske om fattigdom eller hunger. Låt hälften av scouterna sitta i en soffa, andra hälften på golvet. Scouterna i soffan får mycket popcorn att äta under filmen, scouterna på golvet får mycket mindre popcorn. Efter halv tiden: byt. Reflektera: Hur kändes det att ha mindre mat än de andra? Delade vi med oss? • Varför har vissa mer än andra? • Vad kan vi göra för att minska skillnaderna? • Hur ser det ut i världen? Vem har mest popcorn, vem har minst? Om aktiviteten Passar för: Spårarscout, Upptäckarscout, Äventyrarscout. Tidsåtgång: 15–45 minuter. Material: Film, popcorn.

Reflektionsstund: vem är jag?

Kör en reflektionsstund i slutet av ett möte. Varva ner, tänd ljus och låt scouterna fundera över sig själva och sitt liv. Fråga dem var de är födda. Låt dem tänka efter. Var i Sverige, eller var i världen. På ett BB eller någon annanstans? Är någon av dem kanske född för tidigt? Har de legat i kuvös? Hur mycket vägde de när de var nyfödda? Berätta att runt om i världen ser det väldigt olika ut när barn kommer till världen. I vissa länder finns det inga BB:n. Det gör att mammor eller barn ibland dör. Reflektera: Hur hade det varit ifall scouterna hade fötts i ett skjul i stället? Hade de varit samma? Hade det gjort någon skillnad? Och hade scouterna varit annorlunda om de fötts någon annanstans i världen, tror de? Om aktiviteten Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout. Tidsåtgång: 15 minuter.

25

Personligt

26

Nykterhet känns naturligt

– Jag kan inte förneka att det var kul att vara full, säger Alma Karlsson, 16. Men allt det där ligger just nu bakom henne. Resan med en NSFare till Chicago i somras förändrade allt. Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn

A

lma sätter sig på den nötta träbänken, rättar till håret och lägger benen i kors. Strax ska hon ta sig till Göteborgs centralstation för att åka hem från Tinget. Och det var just på tågstationen i Västsverige som man kan säga att hennes drickande slutade. Här träffade hon utmanarscouten Evelina för ett halvår sedan eftersom de skulle åka till Chicago från Landvetter tillsammans. – Vi hade bara pratat lite på Skype och var vänner på Facebook innan dess. Men vi klickade med en gång, säger Alma. De skulle resa till Girls Ward Forum dit flickscouter från hela världen åkte för att umgås men också ha workshops och lära sig om FN:s Millenniemål, alltså hur man kan minska världens fattigdom. Innan resan hade Alma inte tänkt så mycket överhuvudtaget på nykterhet och vad det innebär. – Men så träffade jag Evelina och tänkte att – jag kan ju fråga henne lite i alla fall. Hon började glatt berätta om alla sjuka människor inom NSF som är jättehärliga. Galna arrangemang och så. Jag tänkte ”wow vad underbart. Det låter som scouting fast hundra gånger bättre”, säger Alma. Hon har varit medlem i förbundet KFUM tidigare genom sin scoutkår Bunkeflo utanför Malmö. Men numer är hon alltså ensam direktansluten till NSF, utan sin kår. I slutet av sommaren bestämde hon sig. – Jag funderade inte så mycket på att byta till NSF. Det är inte som att jag går runt i min vardag och tänker hela tiden nu att ”åh, jag är nykterist”, utan det var bara naturligt. Hösten 2009 började Alma i sjuan. Hon säger att det var någon gång då som hon började umgås med en äldre tjej på samma skola . – Hon var något av en fjortistyp med dåligt självförtroende. Då började jag dricka för första gången. Jag drogs ju med i det där att ”åh, det är häftigt att röka, dricka och klä sig i för små kläder”, säger Alma. Hon medger att hon självklart hade roligt många gånger när hon drack. Men de sista gångerna innan hon blev medlem i NSF hade hon inte kul. – Det blev för mycket och jag mådde väl inte så bra. Dagen efter kände jag alltid: jaha, nu är jag bakis och det var inte kul. Då kom jag att tänka på att det hade varit mycket roligare att vara på scoutläger under helgen istället. Så jag bytte förbund och sedan var det liksom ingen mer alkohol i min värld.

I Almas familj är det vardag att man tar ett glas vin på fredagskvällen. Själv är hon inte helt emot att andra dricker alkohol, men däremot tycker hon att det är fel att det är socialt oaccepterat att INTE dricka. – Det är den biten jag verkligen har problem med. Alkohol har blivit så naturligt. Jag känner att det inte ska vara så. Min bror tycker till exempel att jag bara försöker vara rebellisk på något sätt. De kan inte förstå. Första arrangemanget för Alma inom NSF blev nyårsbalen på Ransberg. Där säger hon att hon hamnade i flera spännande diskussioner som gjorde att hon verkligen blev mer övertygad om att hon valt rätt. – Det gick upp för mig att det inte ska vara så här. Vuxna ska ju inte tycka att man är konstig bara för att man inte dricker. Och dessutom träffade jag så himla många underbara människor. Hon slutade dricka, men har fortsatt att gå på fester med alkohol. Men det har inte varit något problem. – Jag har ganska lätt för att släppa loss på fester. Vi scouter är bra på det. Så de flesta på de där festerna brukar inte säga så mycket. Men ibland frågar de ”ska du inte ha lite i alla fall?” säger Alma och visar med handen. Men eftersom att hon är sexton har inte så många kompisar utanför scouterna reagerat. – De flesta verkar tro att jag har en sån där överenskommelse, som många har, med sina föräldrar om att inte dricka förrän man är 18 år, så betalar de ens körkort, säger Alma och skrattar. – Det är väl mer vuxna som reagerar och säger ”oj, konstigt att inte dricka”. Just nu vet Alma inte om hon kommer att vara nykterist för alltid. Det är svårt att veta vad hon vill om ett år ens. Men just nu trivs hon väldigt bra. Alma säger att det viktigaste för henne var att förstå varför man är nykterist, för hon hade ingen aning för ett år sedan. Hon tycker att det är viktigt att förstå hur andra tänker. Och om hon vet båda sidor så kan hon i alla fall göra ett genomtänkt val med erfarenhet av båda världar. Och några saker känner hon att hon insett för hela livet. – Att vara medlem i NSF gör att jag aldrig någonsin ska dricka inför mina barn i framtiden. Och jag vet att jag aldrig kommer ha alkoholproblem. Men jag ser det nu har jag ingen anledning till att ens börja alls igen.

27

Förbundsnytt

Vad får det kosta att göra en skillnad?

Foto : A lexander Ehn

Michel och Marie-Claire rånas i sitt hem på pengar och sina barns gåva till deras trettioåriga bröllopsdag: biljetter till Kilimanjaro*. En av rånarna, Christophe, är ung, arbetlös och tar ensam hand om sina yngre bröder. Michel känner igen Christophe som grips av polisen, men när offer och förövare möts väcks Michels förstående för Christophes handlande. Stölden förvandlas från ett själviskt brott till omsorg om de yngre syskonen. Brottsoffren gör det oväntade och låter syskonen bo hos dem tills Christophe lämnat fängelset. Michels och Marie-Claires två vuxna barn imponeras inte alls av föräldrarnas beslut. ”Är det inte nog med tre barnbarn att bry sig om?” Ja, vad får det kosta att göra en skillnad? Ett par goda vänner till mig renoverar ett rum i källaren. Där ska en ung man bo för att få mer vuxenstöd än vad hans ursprungsfamilj kunnat ge honom. Vännerna har en liten dotter vilket får omvärlden att undra om de är trygga med att ha en ”främmande” person i familjen. Vilka risker är vi beredda att ta för att göra en skillnad? Hur värderas den unge mannens behov – när det kommer till kritan? Johanna och jag kan visserligen tänka oss att vara familjehem men just nu tror vi det skulle kosta för mycket för våra tre små barn. Rätt eller fel, där har ni vår prislapp. Även i scoutengagemanget finns frågan, då i formen ”Hur många kvällar och helger kan vi vara hemifrån för att göra skillnad för andras barn?” Det finns inget självklart svar på någon av dessa frågor, vi måste finna vår egen balans och låta den variera över livets olika faser. Personligen upplever jag dock att samhället förväntar sig både för lite och för mycket av oss. Det saknas en tydlig förväntan om att vi bör engagera oss i andras välfärd. Men på samma sätt som vi frågar unga vad de vill arbeta med borde vi fråga vilken skillnad de vill göra. Å andra sidan, när vi väl engagerar oss förväntas nästan en psykologexamen hos den som ska trösta ett gråtande barn. Då blir kostnaden för att göra skillnad alltför hög och ännu fler barn och unga utlämnas till att växa upp utan stadiga extra-vuxna. Så kan vi inte ha det.

28

*Filmen heter Snön på Kilimanjaro, rekommenderas!.

Nytt från förbundsstyrelsen Den 23-24 mars hade FS sitt andra möte för året i ett soligt Göteborg. Rolf Andersson presenterade den ekonomiska rapporten för 2012, vi beräknas gå med 2,2 miljoner i vinst 2012. Bidragsansökningar som kommit in till NSFs fonder behandlades. Förbundsstyrelsen har börjat se över inaktiva kårer och distriktslösa kårer. De kårer som inte tillhör något distrikt men där det finns ett distrikt i det geografiska området skall erbjudas att tillhöra ett distrikt. Förbundets krisplan utvärderas och uppdateras. Det är viktigt att till exempel arrangemangsledare har en bra krisplan om det skulle hända något! Alla kommittéer i förbundet jobbar på att skriva uppdragsbeskrivningar som på ett kortfattat sätt visar vad kommitten gör. Vårt medlemsregister behöver bytas ut, en projektgrupp tittar på olika alternativ utifrån de krav vi har. Just nu jobbar strategipatrullerna och remisspatrullen hårt med att ta fram förslag till förbundets nya strategi. Även FS diskuterade vilka ideer vi har för att vårt förbund skall utvecklas. Många bollar är i luften för att ta fram vår nya strategi! FS genom ledamot Anna Christensen

Superhjälteläger på Ransberg Världen är i fara! Men du kan pusta ut. Den 3-5 april samlades unga, blivande, superhjältar från hela Värmland på Ransberg Herrgård för att delta i årets superhjälteskola.

K

apten Stofil, The Red Girl, Superanders och Kungen utan ”K”, var bara några av de 32 blivande superhjältar som kom för att finslipade sina övernaturliga förmågor. Under veckan fick man lära sig allt från att undvika dödsbringande laserstrålar till att klättra upp för skyskrape-fasader. På området fanns också en verkstad man kunde besöka för att lära sig mer om hur man bäst kapslar in det, för de normalt

odödliga hjältarna, livsfarliga ämnet kryptonit. Under det stentuffa slutprovet testades elevernas förmåga att anpassa sig till helt absurda situationer. Det gäller att hålla huvudet kallt när man anfalls mitt i natten av sten-sax-påsespelande zombies och när dessutom hjältekollegor har kidnappats av eldflammande skurkar ur Flamm-ingo-ligan! Erik H. Ekholm

Kallelse till förbundsråd –

Nykterheten i praktiken

www.nsf.scout.se

Brevhuvud & nya grafiska element Vill du skapa en snygg inbjudan till sommarens läger, eller få lite hjälp på traven med designen på nästa lapp till föräldrarna? Nu kan du ladda ner brevmallar, dokumentmallar och våra grafiska element från hemsidan. www.nsf.scout.se/kommunikation

30 augusti till 1 september 2013 på Ransberg

Kortlek för spelkvällar i lyktans sken Innan höstens terminstart kommer varje kår att få en kortlek med posten. Kortleken är kryddad med lite existentiella frågor och påstående som uppmuntrar till samtal och diskussion.

Nya profilprodukter! Sober Network Vill du utveckla Sober Network, ett internationellt nätverk för nyktra scouter i världen? Internationella Kommittén söker just nu ett någon som är nyfiken på och vill arbeta med Sober Network. Hur tror du att Nykter Scouting sprids på bästa sätt i världen? Vill du veta mer så hör av dig till ik@nsf.scout.se

Vi är just nu mitt uppe i framtagandet av nya profilprodukter. På ingång är softshellvästar, linnen, funktionstshirts, mössor och termosar. Håll utkik i scoutköp framöver. www.nsf. scout.se/scoutkop

Blå Gryning Det är fortfarande möjligt att efteranmäla scouter och funktio­närer till sommarens äventyr - www.blågryning.se

Active-seminarie i Estland Under påsklovsveckan var jag, Emil Löwengren och Felix Jeppsson på ett av Actives seminarium, vilket denna gång hölls i Estland, närmare bestämt 15 mil utanför Tallinn i det lilla samhället Tartu.

Program: Förbundsråd om Nykterheten i praktiken, diskussioner ledda av processledare. Programdag – val av olika friluftsaktiviteter och workshops. Heldag eller halvdagsaktivitet. Kostnader: Inomhusförläggning: 500 kr per person. Utomhusförläggning: 250 kr per person. Oavsett hur man vill bo så ingår mat och programaktiviteter. Reseersättning utgår för reskostnader över 300 kr. Förbundet står för hela kostnaden för en deltagare per kår. Anmälan: Anmälan senast 7 juni i medlemsregistret Macicken.

Stiftelsen Oskar Franzéns stipendiefond Fonden instiftades 1975. Oskar Franzén var under sin levnad en av förgrunds­ gestalterna i svensk nykterhetsrörelse och visade i sin verksamhet på många sätt sin vilja att stödja utbildningen för den helnyktra sektorn. Fondens ändamål är därför att ge hjälp till utbildning för helnyktra ungdomar som är medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen och som kan förväntas att i framtiden förbli aktiva i denna rörelse. Utdelning av avkastning av disponibla medel sker på Oskar Franzéns födelsedag den 5 oktober. För att vara berättigad att söka stipendium ska sökanden • vara under 25 år • vara aktiv medlem i ett av förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen • kunna ange ett definierat utbildningsändamål till vilket stipendiet skall användas • efter genomgången utbildning dokumentera densamma Ålder och den aktiva gärningen som medlem i rörelsen skall skriftligen styrkas. Ansökningshandlingarna ska vara kansliet tillhanda senast den 31 augusti 2013 på ansökningsblankett som rekvireras på nedanstående adress: Stiftelsen Oskar Franzéns stipendiefond, IOGT-NTO, Elisabeth Larsson, IOGT-NTO, Box 12825, 112 97 Stockholm.

Kallelse till förbundsmöte 2013

M

eningen med seminariet var att lära ungdomar om alkoholpolitik och hur man kunde starta egna projekt inom ämnet. Detta kopplades samman med årets tema ” Change the Change”. Vi lärde oss bland annat om hur man gjorde för att kunna medla i bråk, hur man kunde visa med sitt kroppsspråk att man ville ha uppmärksamhet och att inte visa att man var nervös inför en publik. Alla presentationerna hölls av engagerade och pålästa unga presentatörer från både Active och IOGT-International. Under veckan lärde vi känna många andra kulturer och männi­ skor, eventet hade dragit människor från sexton(!) olika nationer över hela Europa. Det var väldigt häftigt

På förbundsrådet får ni en möjlighet att tillsammans med andra kårer diskutera hur man jobbar praktiskt med nykterhetsfrågan i kåren. Målet är att kunna ta med sig bra idéer hem och även utforma en förbundsgemensam syn på hur man ska jobba med nykterheten i kårerna.

Scoutkårer, scoutdistrikt och utmanarscoutting inom NSF kallas i enlighet med stadgarna §§ 4 och 5 till 2013 års förbundsmöte i Örebro den 9–10 november 2013. Rösträtt tillkommer valda ombud. Scoutkårer med mellan 10 och 50 medlemmar (varav minst fem under 26 år) äger rätt att utse två ombud och två ersättare. För varje ytterligare påbörjat femtiotal medlemmar äger kåren rätt att utse ytterligare ett ombud och en ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i kåren.

att få uppleva att kulturer som ändå finns så nära oss kan skilja sig så mycket från vår. Veckan var en av de absolut häftigaste och mest lyckade Felix och jag har någonsin har haft. Vi knöt nya internationella kontakter och fick nära vänner över hela Europa. Vi rekomenderar alla som är intresserade av internationellt utbyte att testa att söka till ett av Actives seminarium, för det kan bli det bästa som någonsin har hänt dig! Emil Löwengren och Felix Jeppsson

Scoutdistrikt som består av minst tre kårer, vilka består av minst tio medlemmar varav minst fem är yngre än 26 år, äger rätt att utse två ombud och två ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i distriktet. Fullmakt för ombud utfärdad av kår- respektive distriktsstyrelse skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast lördagen den 5 oktober 2013. Tinget har rätt att representera med två representanter som har förslagsrätt. Verksamhetsberättelse och övriga förbundsmöteshandlingar sändes direkt till anmälda ombud. Utdelning av röstkort till ombuden utförs i anslutning till förbundsmötet. Motion till förbundsmötet kan väckas av enskild medlem samt scoutkår och scoutdistrikt. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 10 veckor före förbundsmötets öppnande, dvs senast lördagen den 31 augusti 2013. För sent inkomna motioner upptas ej till behandling. Ombudshandlingar och motioner sändes under adress Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM

Förbundsstyrelsen

29

Förbundsnytt

Programböcker Varje kår har rätt att få ett exemplar av varje bok som tillhör Scouternas program. Förra året kom Rover­ boken och Glöd - scouting på kristen grund. Tidigare har ledarboken, programböcker för spårare till utmanare samt vår egen bok Nykter Scout delats ut till kårerna. Vi vill därför uppmana kårerna att kolla

vilka böcker ni har och fundera över vilka böcker som ni skulle vilja ha samt förmedla det till niklas. johansson@nsf.scout.se. Så ser vi till att beställa in och skicka ut de böcker som ni vill ha. För att ni ska ha böckerna inför höstens terminsstart så behöver vi ha era önskemål senast den 1 juli.

Almedalsdrinken 2013 får smak av hallon och citron

16-18 augusti 2013, Ransbergs Herrgård Kostnad: 400 kr + resa

Resebidrag kan sökas från NSF, genom Expedition Inrikes Vid frågor kontakta;

Anders Andersson 0709-286082 eller Emma Olofsson 0732-746081 Anmäl dig senast 4/8 via; https://nsf.clubonweb.com/book/Vuxenhajk

En stadshajk för dig mellan 18–30 år äger rum i Stockholm den 20–22 september Mer info kommer löpande på hemsidan! Följ oss även på facebookevenemanget ”RoverRace 2013”. Vill du veta mer redan nu? Hör av dig till Ellen eller Maria på ellen.holm@nsf.scout.se resp. maria.fernandes@nsf.scout.se eller anmäl dig redan nu på https://nsf.clubonweb.com/book/RoverRace2013.

RoverRace 2013

Det finns fortfarande möjlighet för fler arrangemang under hösten. Hör av er till lar@nsf.scout.se med era idéer.

R edan nu finns följande arrangemang att anmäla sig till: • Slöghp-helg är en hantverkskurs och existentiell reflektion i Ånäset 9-11/8 • Vuxenhajk för alla vuxna som vill få en egen scoutupplevelse på Ransberg 16-18/8

Mer info finns på: www.nsf.scout.se/ExpeditionInrikes

30

I

år kommer den tillbaka med ett nytt recept och antalet platser där den serveras kommer bli fler. Även i år är det Örjan Åstrand som tagit fram drinkreceptet och han var nyligen en av finalisterna i Årets Bartender 2013. – Efterfrågan på ett bra alkohol­ fritt utbud under Almedalsveckan har ökat kraftigt de senaste åren och Almedalsdrinken hjälper till att fylla det behovet. För många är Almedalen en gigantisk arbetsplats och vi tycker det är självklart att drinken ska finnas med i år igen, men med en ny fräsch smak, säger Linda Engström, talesperson för organisationerna bakom Alme­dals­ drinken. Bakom Almedalsdrinken står ett nätverk av organisationer som jobbar med frågor som rör alkohol och andra droger och folkhälsa. Redan nu börjar arbetet med att sprida Almedalsdrinken till ännu fler platser och event under Alme­ dals­veckan och ett flertal uteställen har redan tackat ja till att servera drinken. Bland annat Gutekällaren, Hamnplan 5 och Packhuskällaren. Nytt för i år är att ett mobilt drink­ team kommer finnas på plats för att bokas in att servera drinken på mingel eller andra arrangemang. – Tanken är att Almedalsdrinken

Foto : Ylva Sundgren

När upplevde du senast scouting som deltagare? Är du van vid att alltid leda andra? Eller är du ny vuxen i scouterna och vill prova hur det känns att vara scout? Låt oss ta dig med på en inspirerande hajk, där fokus ligger på din egen scoutupplevelse och där du får möjlighet att växa genom personliga möten och äventyr.

Under Almedalsveckan 2012 gjorde den alkoholfria Almedalsdrinken succé. Den serverades på ett flertal uteställen och mingel i Visby och kammade hem PR-byrån Westanders pris ”Hetast i Almedalen”.

2013 ska vara mer tillgänglig och att ännu fler ska kunna prova den. Vi jobbar hårt med att få fler uteställen att servera den och med vårt mobila drinkteam kan vi även erbjuda mingelarrangörer ett smidigt sätt att ha med den i sina arrangemang, avslutar Linda Engström. Årets Almedalsdrink har smak av hallon och citron och receptet, information om det mobila drinkteamet samt en kontinuerligt uppdaterad lista över uteställen som serverar drinken finns på www.almedalsdrinken.se

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se

Scouterna har Anslut dig till beviljats medlem- nyhetsbreven skap i WOSM och Nu börjar vi använda ett nytt ­system för våra nyhetsbrev WAGGGS Nu har både WAGGGS och WOSM tagit beslut om att bevilja ansökan om medlemskap från Scouterna. Detta innebär att medlemskapet i världsorganisationerna nu är flyttat från Svenska Scoutrådet till Scouterna.

Där kommer utskicken att ske via listor som du själv enkelt anmäler och avanmäler dig till. E-post-uppgifter kommer i fortsättningen inte att hämtas automatiskt från medlemsregistret Madicken, så det är viktigt att du går in och anmäler dig för de nyhetsbrev som berör dig. Gå in på www.nsf.scout.se/nyhetsbrev för att se vilka nyhetsbrev som erbjuds nu.

Nytt diskussionsmaterial på Tema Existens Behöver ni lite ny inspiration i arbetet med årets tema Existens? Då finns ett bra material med diskussionsfrågor kring andlighet som passar såväl för scoutavdelningen som för ledarteamet på hemsidan via http://korta.nu/existens.

På Gång maj

8‐12 Vårfest, Ransberg 8-12 Idékurs, Kungshol

juni

Amazing Race, Lund, 12–14 april

Den 12-14 april arrangerades scoutarrangemanget Amazing Race av KFUM/KFUK scouter från Skåne som var baserat på den amerikanska TV-långköraren med samma namn.

I

programmet reser lag om två runt i hela världen och löser diverse utmaningar, fysiska eller kluriga, som är utstationerade på olika ställen i landet. Som äkta Amazing Race-nörd nappade jag som icke-scout i princip direkt på att få följa med min klasskompis, Malin Eriksson från Karlstad, på detta arrangemang. Vi teamade ihop oss med Malins scoutkompis, Malin Elfversson från Stora Levene, för att man skulle vara 3-4 i varje lag, och tog tåget ner till Lund. Ingen av oss visste vad vi skulle kunna förvänta oss, men det var trots allt en kul grej att göra. Under två dagar tävlade vi sedan med ett 30-tal andra scouter, i huvudsak från Skåne, i utmaningar som utmanade oss såväl fysiskt som psykiskt. För oss blev det en extra stor utmaning då ingen av oss varit i Lund förut och kartan vi fick blev vår bästa vän. Mobiler var inte tillåtna som hjälpmedel och samlades in på lördag morgon. Tävlingen pågick både i Lunds centrum för att sedan ta oss till fots ca en dryg mil utanför, kantat av utmaningar och klurigheter.

På lördagskvällen hade uppgifterna lett oss ut till Skryllegården utanför Lund, där vi alla slog upp vindskydd för natten. Det var inte min första hajkupplevelse, men det var ändå riktigt mysigt att sitta uppe vid lägerbålet på kvällen. På söndagen fortsatte tävlingen och vi fick alla starta olika tider beroende på vilken tid vi kommit in kvällen innan. Denna dag bestod av färre uppgifter och tog oss tillbaka in till Lund, där vi slutade på en 6:e plats av åtta. Vi ser det dock som en vinst att vi varken kom sist eller näst sist. Allt som allt är jag väldigt nöjd med denna helg. Det var kul att få vara med om ett eget MiniAmazing Race. Allt var väldigt välarrangerat, alla var vänliga och jag har en rolig upplevelse med mig hem. Jag har också lärt mig tre saker på köpet: Ett: jag kan gå mycket längre utan att gnälla ihop fullständigt än vad jag trodde var möjligt. Två: scouter är galna. Tre: de verkar ha det ganska så bra ändå! Sara Tuneld, icke-scout från Karlstad

14‐20 Ledarutbildning SCOUT, Vässarö 19-13 Konfirmationsläger 2013 20‐23 Midsommarfirande, Kungshol 2 0‐10/7 Explorer Belt BeNeLux 2013 26‐30 IOGT‐NTO‐rörelsens kongresser 2 9‐21/7 Explorer Belt Schweiz 2013

juli

06‐13 Stavanger 2013 20‐27 Blå Gryning 21‐28 HEARTBEAT 2013 27‐3/8 Ledarutbildning SCOUT, Skåne

augusti

3-10 Lägr1 9‐11 Expedition Inrikes: Slöghp helg 16‐18 Expedition Inrikes: Vuxenhajk 30‐1/9 Förbundsråd, Ransberg 30‐1/9 Treklöver Gilwell Tre landskap

september

7 Ledarutbildning BAS, Småland 20-22 Roverrace, Stockholm 21‐22 Scoutforum, Uppsala 27‐29 Rixhajk Kalendern hittar du också på hemsidan, www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler aktiviteter.

31

Posttidning B Scouting Spirit, Box 12825 112 97 Stockholm

Rekrytera mera Under våren tas det fram ett nytt rekryterings­material. I god tid före höstens rekryteringsveckor kommer det finnas nya åldersgruppsindelade broschyrer och affischer att beställa från nsf.scout.se/ scoutkop.