nummer 1: historia 2019
KORTA HISTORIER i nationens novellcirkel KLUBBVERKET tolkar sina bästa epoker DEBATT gör Norrland självständigt!
Innehåll Nummer 1 2019
Kommer de gå till historien? Här är vårterminens klubbverkare
Kalendarium Få koll på vad som händer på nationen
Historisk uppsalabo
Vem var Hildur Ottelin och varför har hon fått en busshållplats uppkallad efter sig?
En blick i arkivet
Nationsarkivet vittnar om den gamla goda tiden
Stressfria läsupplevelser Alva Franzon om nationens novellcirkel där litteraturen kan läsas samma dag
Landskapskallelse Väkommen att göra din röst hörd vid nationens lagtima landskap
Kuratorsmeddelanden Jakob och Amanda har ordet
2
04 16
Hej, hedersledamot! Tobias Sjöblom berättar om herrföreningen, alumnverksamheten och nationskärleken
06 17
Vad är en inspektor?
08 18
Bästa berättelsen
10
19
Debatt om Norrlands framtid
12
20
Horoskop
14
21
Hjortrontårta
15
Vi reder ut ännu ett nationsbegrepp
22
Nu kan du läsa vinnaren av Tidningskonventets novelltävling
Är det dags att slå sig loss och bli ett eget land?
Emporagius, spåmannen från nedre övre norrland, ser in i framtiden
Treat yourself på norrländskt vis
Föreningsspalter Dags att gå med i en förening? Kolla här!
Johanna Färlin
Linn Alund Thorgren
Antonio Palm
Emma Björk
Chefredaktör
Nationsredaktör
Nationsredaktör
Art director
Medverkande: Johan Israelsson, fotograf Linn Larsen, Sandra Johansson, Paulin Eriksson, skribenter Fia-Maria Näslund, Hanna Nilsson, Rihanwen Roberts , Illustratörer
Välkommen till NV När jag gick i högstadiet var jag noga med att berätta att jag tekniskt sett är Uppsalabo eftersom jag är född på “akkis” och inte Hudiksvalls sjukhus, vilket var fallet för de flesta i min klass. Jag försökte träna bort den svaga dialekt jag hade och tyckte inte att uppväxten i lilla Ljusdal var något att prata om, det viktiga var att jag skulle därifrån. Men sen blev jag äldre. Med åren hade jag fått nya perspektiv, men fullföljde den gamla planen att flytta till min favoritstad Uppsala (vilket jag aldrig kommer att ångra). När jag kom tillrätta i nya hemstaden, träffade nya människor och därmed funderade lite extra mycket över vem jag är, bekräftades det jag under åren börjat inse: min uppväxt är allt annat än ointressant. Jag har blivit den jag är för att jag växt upp i en liten ort där jag på gott och ont känner de flesta, där jag gått hem till mormor och morfar efter skolan och fått varm O’boy och hjälp med matteläxorna, och där jag tävlat mot mina ridskolekompisar på varsin ponny i skogen. Inte minst blev jag just jag för att jag har mina rötter i Hälsingland och Jämtland. De platserna har format mina familjemedlemmar, och de har format mig. Idag finns det ingenting jag är mer stolt över, eller mer gärna berättar om. Temat för vårterminens första nummer är historia. Som vanligt tolkar vi det brett, jag och ett gäng fantastiska redaktörer och skribenter. På sida 8 berättar Linn om en historisk Uppsalakvinna: Hildur Ottelin, och varför det är rimligt att hon fått en busshållsplats uppkallad efter sig. Historier i form av noveller ser vi på sida 12 och 18, när Alva berättar om nationens novellcirkel och vinnarbidraget från Tidningskonventets skrivartävling därefter presenteras. För att balansera bakåtblickandet funderar vi även kring Norrlands framtid: är det dags att vi bryter oss loss från övriga Sverige? Det och mycket mer kan ni läsa i årets första nummer. Dessutom hoppas jag verkligen ni uppskattar våra nya klubbverkares tolkning av fyra historiska epoker! Vill du vara med och skapa NV-historia? Kanske fota eller skriva? Skriv till mig på nv@norrlandsnation.se! Johanna Färlin Chefsredaktör
Norrlands Varjehanda är ett informationsorgan för Norrlands nation i Uppsala. NV utkommer 4 gånger per år i cirka 9000 exemplar.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och ändra insänt material. Eftertryck får endast ske med redaktionens godkännande. Publicerat material speglar inte nödvändigtvis redaktionens åsikter.
Norrlands nation Västra Ågatan 14 753 09 Uppsala 018-65 70 70
Ansvarig utgivare Jakob Ernstsson 1q@nn.se 018-65 70 71
Tryckeri Printfabriken
3
Möt vårterminens nya klubbverk Det är en smällkall men solig januarieftermiddag när jag kommer in till nationen. I Majs trängs flitigt pluggande studenter med inskrivningsbord och godisskålar ämnade för framtida medlemmar. Även om allt ser ut att vara precis som en vanlig ovanlig dag på Norrlands nation så vet i alla fall jag att så inte är fallet. Inne i korridoren bakom Majs Café har nämligen höstterminens klubbverk överlämnat både ansvar och kontor till vårterminens nya gäng. Under en eftermiddag fick jag träffa dem och höra allt om hur det känns att vara nyvald heltidare på vår nation. Foto: Johan Israelsson Text: Emma Björk
Charlie Strängberg Gillevärdinna
Hej Charlie! Du är nationens nya gillevärdinna, hur känns det? Jag har haft många inre kriser haha, vi har mest pratat om hur vi ska ha det inom klubbverket, hur vi ska vara mot varandra och så. Vad gör egentligen en gillevärdinna? Gillevärdinnan ansvarar för alla nationens gasker och uthyrningar, när studenter vill arrangera sittningar på Norrlands. Inför dessa tillfällen är mitt ansvar att se till att det finns personal, att planera, dekorera och se till att själva utförandet blir bra. En skulle kunna säga att gillevärdinnan är spindeln i nätet. Inför fotograferingen fick klubbverkarna i uppdrag att tolka valfri historisk
Vad är ditt bästa minne från nationen? Det finns väldigt många, men ett som var väldigt fint var när jag fick stipendium på vårbalen vt-18. Jag fick ett stipendium tillägnat årets kamrat och det var ett stolt ögonblick som jag också fick dela med många vänner. Om du fick uppmana alla medlemmar till något, vad hade du velat säga? Jobba ett pass i Majs! Jag tror att många tänker sig att en stor del av verksamheten sker på kvällar och i sammanhang där det förekommer mycket alkohol men så behöver det inte vara. I Majs träffar man både stammisar och andra som hänger på nationen, det är alltid så kul och mycket av det handlar om att få umgås med de andra som du jobbar med. Vilken musik kommer att spelas på ditt kontor? Det blir en del P1 och ABBA.
epok. Charlie iklädde sig rollen som Gunnar Wennerberg, grundare av Uppsala Studentkår, där Charlie också varit engagerad.
Yasmine Shkiri Klubbchef
Hej Yasmine! Du är nationens nya klubbchef, hur känns det? Det känns roligt och skrämmande på samma gång. Jag brinner för det här och har kämpat för den här posten. Det som känns lite skrämmande eller läskigt är att jag inte vill svika mig själv eller medlemmarna på något sätt. Vad gör egentligen en klubbchef? KC ansvarar för personal till alla klubbar, löner, teknik och olika kassor som används i nationens verksamhet. Jag har också ansvar för teknik, ansvariga utskänkare och massor av viktiga och mindre nödvändiga kvitton.
Vad motiverar dig att axla rollen som klubbchef? Du vinner mycket mer på att engagera dig än vad du ”förlorar”, 30 hp kan du ta igen när som helst. Genom att engagera sig på det här sättet lär du dig saker du aldrig hade fått lära dig utanför nationslivet. Du får en unik erfarenhet, lär känna dig själv bättre och får vänner för livet. Ni i klubbverket äter en hel del lunch på nationen, vilken rätt från Majs café ser du mest fram emot? Fredagstaco! Yasmine inspirerades av Cleopatra som en symbol för en stark kvinna och en intressant kultur.
4
Frida Lampinen Pubmästare
Hej Frida! Du är nationens nya pubmästare, hur känns det? Det känns bra och kul! Hittills har allt gått bra, det rullar på och är mycket att lära sig. Under de här första dagarna känner jag att det grundläggande har börjat lägga sig på plats. Vad gör egentligen en pubmästare? Pubmästaren sköter Orvar och ser till att det finns och drivs vidare. Mitt arbete är att se till att gäster och personal trivs. Hur hamnade du på Norrlands Nation? Jag valde Norrlands mycket på grund av att båda mina föräldrar var aktiva på nationen, mamma var GV och pappa var stipendiesekreterare. Jag har alltid hört mycket gott om nationen
från dem. Det var under höstterminen 2017 som jag gick med. Det började med att jag pendlade till Stockholm och brukade äta min lunch och vänta på tåget på Norrlands, när jag väl flyttade tog jag pass på Orvar. Jag provade att jobba i bar och som glasplock på klubben också men det var på Orvar jag trivdes bäst. Vad motiverar dig att axla rollen som pubmästare? Alla som spenderar mycket tid här vet att det är en bra plats för allt från att äta till att träffa nya vänner, och jag vill ge tillbaka. För mig personligen handlar det också om att få lära mig nya saker. Det är väldigt få ställen som drivs på det här sättet idag, med ideellt engagemang. Vad är ditt bästa minne från Nationen? Mitt bästa minne från nationen är när mina föräldrar tog med mig på julgransplundring, Vi barn fick gå på skattjakt genom nationshuset och allt kändes SÅ STORT. 1920-talet fick inspirera Fridas klädsel eftersom det är en spännande epok i modern historia och ett vackert mode.
Annie Gustavsson Cafémästare
Hej Annie! Du är nationens nya cafémästare, hur känns det? Det känns bra och lite läskigt men framförallt kul! De första dagarna har varit överväldigande, det har varit många småsaker som jag inte tänkt på att jag behöver göra innan jag klev på. Vad gör en cafémästare? Cafémästaren ansvarar för all verksamhet i Majs Café och beställer även all mat till nationens olika gasker och middagar. Hur hamnade du på Norrlands nation? Jag gick med för att jag hörde av andra att nationen är störst och bäst, haha. Jag fick också höra om det stora bostadsutbudet. Förmånerna som Norrlands kan erbjuda lockade mig mycket, till exempel att det finns så många olika sätt att engagera sig på. Jag gick med i nationen höstterminen 2015 och började engagera mig under vårterminen 2017. Anledningen till att jag började engagera mig var att jag ville träffa nya människor och att ha någonting mer utanför studierna. Dessutom gillar jag
verkligen att baka och det var så jag hamnade i Majs Café. Efter det följde en termin som lördagsfikavärd och två som cafévärd. Innan jag klev på som cafémästare har jag såklart jobbat i Majs men också kockat för GV, serverat och engagerat mig i nationens jämlikhetsutskott. Om du fick uppmana alla medlemmar till något, vad hade du velat säga? Testa att jobba ett pass, se till att nyttja nationen! Sök stipendier och låna en bok! Vad är dina bästa tips för att orka ett helt 04-släpp på nationen? Ät mycket, dansa, stå inte still, ät lite till. Man ska gärna ha varit på lördagsfika och grundat lite med en smörgåstårta. Under fotograferingen valde Annie att klä ut sig till Maj Reinhammar som grundade Majs Café i och med sitt lördagsfika 1957. Maj kommer fortfarande förbi och fikar ibland.
5
Kalendarium #
1 Frihetsgask 04-släpp En magisk gask med 04-släpp i nationens egen regi. Ta en paus i plugget och dansa med oss!
#
2 HärjaJämts 55-årsjubileum Hembygdsföreningen HärjaJämt firar 55 år med bland annat en storslagen jubileumsbankett.
#
3 Birkarlarnas 80-årsjubileum Hembygdsföreningen Birkarlarna firar 80 år med olika festligheter.
#
4 Festivalborgsfirande Fira Festivalborg tillsammans med alla nationsmedlemmar. Under hela valborgshelgen förvandlas nationen till en enda stor festival.
Foto: Liisa Eelsoo, Hanna Jönsson, arkiv
6
Viktiga datum på nationen
Lördag
2 mars
Guschelov 04-gask
Hembygdsföreningen Angermannalaget ställer 3 Lördag till med gask. Sittning med god mat och dryck efterföljs av dans i hela huset fram till 04.
Birkarlarnas 80-årsjubileum
6
Hembygdsföreningen Birkarlarna firar 80 år med pompa och ståt.
april
Tisdag
5
mars
1
Lördag
16
mars
2
Lördag
23
mars
Lördag
30 mars
Landskap I
Frihetsgask En magisk gask med 04-släpp i nationens egen regi. Ta en paus i plugget och dansa med oss!
HärjaJämts 55-årsjubileum Hembygdsföreningen HärjaJämt firar 55 år med jubileumsfestligheter som tillexempel en bankett.
Landskap II
Måndag
8
På terminens första lagtima Landskap är alla medlemmar välkomna att delta och rösta om nästa förste kurator.
På terminens andra lagtima Landskap är alla medlemmar välkomna att rösta fram bland annat nästa termins klubbverk. Efteråt följer landskapssexa.
april
Festivalborgsfirande
4
26 - 30 april
Onsdag
1
maj
Missa inte Festivalborg på Norrlands! Innergården är öppen och klubben är redo för att vi tillsammans ska fira studenternas största högtid.
Majmiddag Den årliga Majmiddagen hålls som alltid den första maj. Hedersledamöter och nationsmedlemmar träffas för att tillsammans avnjuta en spektakulär femrättersmiddag.
Skvaderdam 04-gask Hembygdsföreningen Skvadern anordnar sin traditionella gask med 04-släpp och bjuder på god mat, underhållning och trevligt sällskap.
varje lördag
varje onsdag
LÖRDAGSFIKA
HEXAGON
Varje lördag sedan 1957 har Norrlands nation serverat lördagsfika bestående av bland annat smörgåstårtor, mackor, kakor och kaffe. Öppet 12.00 – 15.00. Nationskort krävs ej.
Inled varje onsdag med en burgare på Orvars krog och kom sedan in och dansa av dig pluggstressen! Gratis inträde för medlemmar. Ickemedlemmar 60 kr efter kl 22. Öppet 21 - 01. Nationskort krävs.
7
På historiens arv bygger vi vår framtid: om Hildur Ottelin och uppståndelsen kring en busshållplats NV:s redaktör Linn skulle bara ta bussen som vanligt, men kom därifrån med idén till detta nummers tematext. Hållplatsen ledde till efterforskningar kring en historisk Uppsalakvinna och tankar om historien, i vars spår vi oundvikligen trampar.
För
några månader sedan upplyste min UL-app mig om att namnet på min busshållplats skulle ändras. Man skulle byta ut goda gamla “Rickomberga” mot “Hildur Ottelinsgatan”. Jag blev såklart omedelbart bestört. Byta från det mest logiska och passande namnet till Hildur Ottenlinsgatan? Vem fan är Hildur Ottelin, utropade jag flera gånger när jag berättade om i-landsdebaklet för alla som var villiga att lyssna. Såklart var jag tvungen att googla. Och det visade sig att Hildur Ottelin var en kvinna med massor av pondus, och massor av legimitet för att få en busshållplats uppkallad efter sig. Ottelin föddes i Finland år 1866 men tillbringade en stor del av sitt liv i Uppsala. Efter att hon utbildat sig i Stockholm arbetade hon en period som gymnastiklärare på Lindska skolan i Uppsala men anställdes av staten 1907 som
8
bostadsinspektris, och fyra år senare blev hon sekreterare i den nyinrättade egnahemsstyrelsen. Jag har inga exakta siffror men jag kan tänka mig att det inte fanns många kvinnliga bostadsinspektörer vid denna tid i Sveriges historia. Vad som är ännu mer imponerande är att innan Ottelin började inspektera bostäder så köpte hon mark för egna pengar och startade AB Rickomberga egna hem, redan år 1904. Hildur Ottelin är dock mest känd som politiker. Hon var socialdemokrat och år 1912 valdes hon in i Uppsala stadsfullmäktige som första kvinna någonsin. Några år senare valdes hon även in i drätselkammaren och fattigvårdsstyrelsen med främsta uppgift att förbättra de fattigas villkor, framförallt deras bostadsstandard. Hennes arbete gjorde henne till en av förgrundsfigurerna i det tidiga 1900-talets bostadspolitik.
O
ttelin avled 1927 och begravdes på Uppsala gamla kyrkogård. 1950 uppkallade man en gata i Rickomberga efter henne och nu 2018 döpte UL om Rickombergas busshållplats till Hildur Ottenlinsgatan. Efter mina efterforskningar och allt jag läst om Hildur Ottelin har min irritation över ULs ändring mildrats. Istället gror i mig en begynnande stolthet över att just min busshållplats får bära hennes namn.
Historien gömmer sig i allt runt om oss, runt varje hörn finns det spår av den tid som varit. Ibland är vi för fokuserade på framtiden att vi glömmer bort vårt arv. Jag misstänker att Hildur Ottelin banade väg för flera kvinnor med drömmar om att ta sig in i politiken. Att göra något gott, tro på sig själv och sina idéer. Vi har henne att tacka för mycket - en busshållplats kanske är det minsta vi är skyldiga henne. Linn Alund Thorgren
Illustration: Johanna Färlin
VISSTE DU ATT... ....en alumn är den som inte längre studerar men fortfarande är medlem i Norrlands nation? Som alumn kan du ansöka om att bli senior och gå med i seniorskollegiet. Genom detta får du information om nationsverksamhet som fortfarande är tillgänglig för dig, som till exempel decennie- och seniorsgasker och återerövrarfester. På det sättet behöver du aldrig helt släppa taget om ditt nationsliv!
9
EN BLICK I ARKIVET
En blick i arkivet är ett av NV:s fasta inslag. Här blickar vi i varje nummer tillbaka på en händelse i nationens historia och djupdyker ner i den fantastiska skatt som är vårt gedigna bildarkiv. I det här numret dyker vi ner i NV:s egen historia med några nedslag genom tiderna.
“D
et är nämligen fredag och ikväll kommer diskodunket dominera på Norrlands Nation. Jag blir lotsad in i vardagsrummet där atmosfären och möblemanget påminner mig om mina morfäldrars. Det är svårt att tänka sig att där, på andra sidan väggen, finns nationen. Något vittnar ändå om detta, för när jag hastigt kastar en blick in till det närliggande sovrummet ser jag en hög använda öronproppar på Folkes nattduksbord...
“
Miljöbeskrivning av nationen, anno 1990. I detta nummer har redaktionen intervjuat nationens grannar.
10
Foto: Arkiv Text: Emma Björk
Studentvägen i antågande. Skribenten berättar om det första spadtaget som tagits i december och uppmanar till att ta en vårpromenad för att få se Stockholms och Gästrike-Hälsinglands nationers bostadshus som närmade sig sitt färdigställande under våren 1957.
November 1959. För snart 50 år sedan presenterades två kandidater till posten som nationens andre kurator; Jon-Erik Eriksson och Per Zetterström.
11
EN BOK PÅ EN TIMME En bokälskare utan en enda bokhylla hemma leder till högar av böcker runt om i hela lägenheten. Det vet Alva Franzon, bibliotek- och informationsvetenskapsstudent, grundare av Norrlands nationsbiblioteks novellcirkel. När jag träffar henne visar sig vintern från en av sina kallare sidor och Alva värmer sig med en kopp te i Majs Café. Text & Foto: Linn Larsen
Just här har hon suttit många gånger och läst inför novellcirkeln. Det som är så bra med noveller är att de är korta tycker hon.
– Till min egen cirkel valde jag att sålla bort tyngre böcker av typ Proust och tusensidorsböcker man ”ska” ha läst.
– Strax innan novellcirklarna kan man ofta hitta folk som sitter här och läser inför cirkeln. Många hämtar och läser novellen timmen innan vi börjar.
En novellcirkel passade då alldeles perfekt och vårterminen 2017 var nationens alldeles egna novellcirkel född. Nationsengagemanget är dock inte helt främmande för Alva sedan tidigare. Steget in i nationen blev genom damföreningen Vajan. Hon har även varit ledamot i biblioteksutskottet och jobbat som bibliotekarie på nationens bibliotek.
Idéen till cirkeln föddes då Alva gjorde sin praktik på ett bibliotek där hon fick gå en fortbildning i bokcirklar.
12
Novellerna inför varje cirkel hämtas ut i Norrlands kansli och får behållas av deltagarna efteråt. Alva förbereder frågor kring den aktuella novellen, som sedan diskuteras. Varje tillfälle har plats för tjugo personer och förutom ”stammisarna” så är det ofta nya ansikten som dyker upp. – Man behöver inte känna att man måste dela med sig av sina tankar, det går lika bra att sitta med och bara lyssna på vad de andra säger. Hon älskar att diskutera det hon läst med andra som haft samma läsupplevelse – eller inte haft samma läsupplevelse. Hon berättar om gången då de läst Hans Gunnarssons Enkelrum. – Det blev en jätteintressant diskussion eftersom alla hade uppfattat handlingen väldigt olika. Tillsammans kunde vi lägga alla pusselbitar på plats och efter den timmen tror jag att de flesta av oss gick därifrån med en ny synvinkel. Responsen på cirkeln har varit positiv. Den vanligaste kommentaren från deltagarna är att den ger en bra paus i studierna då man får chansen att läsa något för sin egen skull. – Det ger en känsla av tillfredsställelse när man läst något pärm till pärm även om det bara är en novell.
Affisch: Lovisa Svensson/ PR-förman
För Alva känns det roligt att kunna erbjuda ett återkommande inslag på nationen som inte kretsar kring alkohol. Hon upplever också att hon får bra stöd av nationen på grund av det. Tidigare var novellcirkeln sponsrad av Novellix men nu är det nationen som står för alla utgifter. – Det hade varit tufft att hålla igång cirkeln utan stödet från nationen eftersom det hade blivit svårare för folk att delta om de själva behövt köpa böckerna. Nästa tillfälle för novellcirkeln är tisdag 19/3 kl 18.00 i Norrlands biblioteks läsesal. Novellen som ska läsas då är Var du lycklig farmor? av Malou von Sivers, en novell som länge varit ett önskemål från deltagarna. Anmälan görs till bibliotek@nn.se och Alva hälsar er varmt välkomna på fika och en timmes novellprat!
13
KALLELSE TILL VÅRENS LAGTIMA
LANDSKAP Landskapet är nationens högsta beslutande organ med tre ordinarie sammanträden per termin. Landskapet, som leds av Förste kurator, förrättar val av ämbets- och förtroendemän och fattar beslut rörande nationens verksamhet. Alla medlemmar som har betalat terminsavgiften får rösta.
Foto: Arkiv
Härmed kallas du till vårterminens första lagtima landskap Tisdag
5
mars kl 18:00
Diskot
Val av Förste Kurator HT 19 - VT 20 Fyllnadsval av Barmästare för VT 19 Val av värdar Rapport om nyinskrivna Ekonomisk rapport Landskapssexa (gratis för recentiorer och frikortsinnehavare)
Ta din chans att få höra det senaste om nationen, och framförallt att vara med och påverka! Till Landskapet är du välkommen oavsett om du varit medlem länge eller om du är recentior. Missa inte heller den efterföljande landskapssexan som är gratis för recentiorer samt för innehavare av frikort samt KK-kort utfärdade av Norrlands nation. Mer information om posterna finns på www.norrlandsnation.se eller via Förste kurator: 1q@nn.se eller 018-65 70 71. Jakob Ernstsson, Förste kurator tillika Landskapets ordförande
14
ORDNING I SALEN! Kuratorerna har ordet
Kära landsmaninnor och landsmän!
Kära Norrlänningar!
Som Förste Kurator lär man sig alltid mer och mer om Norrlands historia. Man skulle kunna säga att det förväntas av mig att kunna nationens historik, dels är det bra att veta vad som har gjorts innan mig för att undvika att göra samma misstag, dels är det väldigt intressant att veta om vårt arv, om så bara för att ha en bra anekdot.
I januari fick jag äran att kliva in i ämbetet 2Q här på vår fantastiska nation, vårt andra (första?) hem. Jag har tagit vid efter Linus och sällat mig till Jakobs sällskap inne på Q-expen. Mina första veckor har jag gjort mitt yttersta för att lära mig arbetet, tacka av ett Klubbverk och välkomna ett nytt. Det har varit utmanande, hektiskt och framförallt otroligt roligt.
Något som alltid är uppskattat är när gamla medlemmar dyker förbi för att se hur deras nation ser ut nuförtiden. Det har varit några av mina trevligaste stunder som kurator, att träffa någon gammal engagerad och få höra om vad studenterna på 70-talet hade för sig och vad väggarna hade berättat om de kunde tala. Nu är ju kanske inte all vår historia helt sann. Skrönor blir lätt till sanning och det går väldigt snabbt för olika tilltag att bli ”tradition”, eftersom så har vi alltid gjort. Vad som har hänt och vad som är förskönat är förstås alltid svårt att reda ut. Motorcykelunderhållningen i gamla salen vet jag har hänt (jag har träffat den skyldige!), medan historien om hästen som vägrade gå ner för trappen från Gula Salongen nästan är lite för bra för att jag ska tro på den fullt ut. Man ska dock alltid tänka på att vår historia inte bara är nedskriven i gamla protokoll eller tidningar, den skapas hela tiden av våra medlemmar vars engagemang det kommer berättas om för kommande studenter, där märkliga saker vi gör nuförtiden kommer vara ”en tradition som vi haft hur länge som helst”. För oavsett vad du gör på nationen, så är du som medlem en del av vår gemensamma historia, vilket jag tycker att man ska komma ihåg när man har blivit äldre och studentlivet känns långt borta. Då vill jag tipsa om att komma in till kuratorerna och klubbverket och berätta om hur det begav sig under tjugohundratalets andra decennium, då det alltid är uppskattat!
Q-expen… Det allra läskigaste och mest fjärran av kontoren när man var ny, en trygg plats för mig förra gången jag var heltidare och nu min arbetsplats. Här sitter jag och Jakob på ämbetena som kontoret är döpt efter, men det är svårt att se det som bara vårt. Inte bara för att vi har en PR-förman i det inre rummet nu för tiden, men också för att det nästan konstant sitter folk på alla andra stolar i rummet. Det väller in besök från alla mellan skattmästare och reccar. Bland över 8000 medlemmar kanske man möter en bråkdel men varje möte gör att nationen känns större, viktigare. Ibland går man hem och funderar över allt man inte hann göra men morgonen efter kommer man bara ihåg hur kul det var när det dök förbi någon glad värd eller föreningsaktiv och pratade en stund. Q-expen… Min nya plats på nationen har väggarna fulla av alla som suttit där före mig och Jakob. Alla dessa ansikten har också upplevt det här som jag upplever just nu: Nationens historia i små bitar av konversation.
Amanda Samuelsson Andre kurator Jakob Ernstsson Förste kurator
15
Hej hedersledamot! Hedersledamot är nationens främsta utmärkelse och vi har för närvarande 428 stycken. Människor med anknytning till Norrland som utmärkt sig på ett hedervärt sätt får utmärkelsen i samband med en av nationens större gasker. Men vilka är de? Vad är deras koppling till nationen och vad gjorde de här? Brukade de kasta pil på Orvar, hittade man dem allt som oftast med en öl och en shot i högsta hugg, eller är det gamla klubbverkare vi har att göra med?
Foto: Eberhard Grossgasteiger/Pexel Text: Sandra Johansson
Efter att ha varit aktiv i Norrlands sedan 90-talet valdes Tobias Sjöblom in som hedersledamot 2013. Under sin nationstid har han bland annat hunnit vara Storkarl i herrföreningen Birkarlarna och träffat sin fru i efterspelet av en urartad Alphaville-spelning.
Då Tobias själv kommer från Norrland var det ingen tvekan om vilken nation han skulle ansluta sig till när han började studera medicin i Uppsala under 90-talet. Idag är han professor i cancergenetik vid universitetet, där han leder en forskargrupp. Fram till förra året var han aktiv i seniorskollegiet, nationens alumnverksamhet dit alla som varit medlemmar i fler än sex terminer kan söka sig. Under tiden som Storkarl i Birkarlarna bokades en tysk 80-talsgrupp som band på Birkarlarenneth. - En i styrelsen ville verkligen boka Alphaville. Det här var ju långt efter deras storhetstid så vi hade inte förstått hur stora de fortfarande var. Tobias berättar att det blev kaos på släppet, då det varken fanns tillräckligt med vakter eller personal för att hantera publiktrycket. Det var efter denna spelning Tobias träffade sin blivande fru – som intervjuade honom om spelningen till en artikel i Norrlands Varjehanda. Har du några råd till de studenter som kommer till Uppsala och Norrlands i vår? - Ta tid för att ha kul! Jag har haft mycket glädje av det jag gjort på nationen och skulle inte vilja vara utan det jag lärt mig där.
16 Foto: Privat/ Tobias Sjöblom
?
Vad är...
EN INSPEKTOR På världens största studentnation finns mycket spännande att upptäcka, men det kan också lämna en norrlänning i förvirring. Vad betyder alla ord och begrepp? Vad händer egentligen på de olika evenemangen? Kan vem som helst engagera sig? Till din hjälp finns Norrlands Varjehanda som skapar klarhet i myllret av möjligheter.
Inspektor är benämningen på en person som har en
Vår nuvarande inspektor heter Cecilia Pahlberg och är
övervakande roll på en studentnation. Inspektorn finns
professor i företagsekonomi och har varit engagerad
till för att övervaka nationens verksamhet samt
i Norrlands Nation sedan 1975. Hon
att främja nationens intressen. Det som
var till exempel gillevärdinna
krävs för att bli invald som inspektor är
1976 och proinspektor 2003.
att denna ska vara akademisk lärare,
Inspektorstiteln har hon haft
gärna professor inom något ämne.
sedan 2011.
Inspektorsposten införskaffandes
År 2003 bestämdes att
först i Uppsala år 1663, då
en vice inspektor skulle
universitetet försökte hålla uppsikt
tillsättas, eftersom arbetet
över
de
Försöken
festande att
studenterna.
är
totalförbjuda
nationerna hade visat sig fruktlösa,
Norrlands nuvarande
proinspektor
varvid det bestämdes att en person från
heter
Maria
Forsberg och är juristprofessor
universitetet skulle ha en fot i nationsvärlden. Numera är inspektorn endast en
krävande.
nations
och universitetslektor.
Sittande inspektor Cecilia Pahlberg Foto: Arkiv
ceremoniell titel, dock fortfarande
Den som suttit allra längst som inspektor är Stig Strömholm som var
viktig, eftersom denna är en del av universitetets och
aktiv i hela 28 år (mellan 1978 och 1996). Han var senare
nationernas kultur samt tillsammans med kuratorerna
Uppsala Universitets rektor mellan 1989 och 1997.
är nationens ansikte utåt. Inspektorn närvarar alltid vid nationens landskap och är adjungerad i nationsstyrelsen.
Text: Antonio Palm
Även i andra sammankomster är inspektorn en viktig del, som vid gasquer och baler då inspektorn är den som tackar för maten.
17
Illustration: Fia-Maria Näslund
End of Erasmus: Our last and best ‘Uppsala party’ Under höstterminen utlyste Tidningskonventet (ett samlande forum för alla Uppsalas studenttidningar) en skrivartävling. Temat var “min bästa dag i Uppsala” och priset var att publiceras i samtliga tidningar. Låt oss därför presentera vinnaren, Alexander Maxia, som berättar om en bitterljuv sommarkväll i allas vår studentstad. It was one of the last days of term back when I was an exchange student. Rix FM in my Rackarberget corridor kitchen, blasted ‘Euphoria’ regularly and that was also the feeling that in those months gradually built up as the days got longer. Amongst the Erasmus community we felt bitter sweet as it was our last few weeks together in Uppsala, after many months living in a new city we really loved. It was an odd feeling in which you do the utmost you can to make the most of the little time remaining embracing everything and everyone along the way. That Friday night, many wanted to go to Värmlands club, instead I insisted that we should go to ÖG, which amongst internationals was known for the waffle buffet but not much else. In those months I worked a lot in Östgöta’s fika, taking an average of two shifts a week. By doing so I made Swedish friends and felt part of the workers community, it was my second home. The evening started with pre-drinks in the garden, all the people I used to hang-out with were there. We drank, laughed and enjoyed the evening sun knowing we would most likely never see each other again. After the drinking a quick pre-departure coffee and off, to the nation!
18
As gratitude to my loyalty to the nation, they granted me a guest list; however they did not specify how many friends I could bring so I brought 25. I honestly did not think of the consequences and the great thing is that there were none. 21 year old me was unable to detect passive-aggression or subtle disapproval and only four years later did I find out the club boss was mad at me. Innocence and ignorance are blissful. The DJ played all the hits that had been the soundtrack to our Erasmus experience and everyone was so cheerful. I don’t remember much after that but photos and friends told me I had a great time. Once the club was over I walked back to Rackarberget in the 2 am morning light, it was a surreal feeling. The levels of freedom and wildness experienced that night to date remain unbeaten. Would the same sensation have been possible today? Maybe not. The knowledge that we Erasmus students had that we were going to leave Uppsala life behind us made us most appreciate every instant of it without thinking too much. Ultimately friendship and spontaneity made my best day in Uppsala. Alexander Maxia
DEBATT: Befria Norrland! I detta nummer av Norrlands varjehanda har mycket tanke ägnats åt historien – både den gemensamma och Norrlands egna - men hur står det till med Norrlands framtid? En mycket populär facebookgrupp som säkert många av er har besökt heter Norrland. Ett eget land. Gruppen finns främst till för att dela vackra bilder från den norrländska naturen, men dess namn har väckt en diskussion som konstant är aktuell. Ska Norrland bryta sig loss och bli en egen nation? Debattörer har påstått att Norrland inte skulle klara sig en dag på egen hand. Att den norrländska självständigheten skulle innebära en rejäl skattechock. Men hur länge skulle den hålla i sig, och vad säger att det inte skulle vara värt friheten, efter alla år av södra Sveriges missgynnande av Norrland? Det finns flera argument för en frigörelse. Bland annat att det skulle kunna bli ett slut på det faktum att sörlänningar inte visar respekt för norrlänningar och för de naturrikedomar som Norrland äger och delar
Foto: Jens Johnson/Pexel
med sig av. Är det värdigt att som sörlänning besöka Åre och spendera en helg utan att någonsin försöka ta sig an skidbacken eller annan vintersport? Många ser även en självständighet som det mest rimliga alternativet, varför ska politiker i södra delarna av landet bestämma över Norrland, när många av dem inte ens har varit där själva? En insändare i tidningen Norran, skrev: “Vi har vårt land, och med det även en möjlighet att frambringa en nation med en av de högsta levnadsstandards i hela världen”. Det finns stor okunskap om Norrland och ibland, misstänker jag, även en ovilja att förstå samt att släppa de humoristiska stereotyperna och öppna ögonen. Inte bara för den vackra naturen och Norrland som en underbar
plats att tillbringa en semester på, utan även en plats där man kan bo och förverkliga sina drömmar - vad de än må vara. Som lantbrukare, som skogsbrukare, som butiksinnehavare eller sjukvårdspersonal. Svenskarna måste öppna sina ögon för okunskapen om norra Sveriges blodiga historia, till stor del på grund av södra Sveriges handlingar. Stoltheten över Norrland hoppas jag vi alla kan dela. Hör gärna av dig till NV:s redaktion med dina tankar om ett självständigt Norrland. Vad tror ni om det, finns det en chans? För även diskussionen vidare och bär den med er. För ert arvs skull, som en del av er norrländska historia. Linn Alund Thorgren
19
horoskop
Illustration: Rihanwen Roberts
Emporagrius är en legitimerad spåman från nedre övre Norrland, som spår i renmagar och sönderslagna mobiltelefoner. Hans spådomar har blivit kända världen över för att aldrig slå fel, och efter en lång och framgångsrik karriär som rådgivare till världens alla ledare har Emporagrius återvänt till hemtrakterna där allting började, för att utgjuta sina visdomar över de karga landsmän som fostrade honom.
20
Härken (21/3-20/4)
Traktorn (21/4-21/5)
Gällivare-Malmberget
I charkdisken finner du din stolthet och självrespekt, hängmörad och färdigmarinerad, allom till förskräckelse.
Det märks mer än du tänkt när du sågar av dig foten. Oväntat stöd kommer dock i form av gastkramande trevlig direktreklam med i och för sig inte låga priser, men fördelaktiga avbetalningsplaner.
Köp folköl på lösvikt. Ångest är en del av hushållsarbetet och måste också schemaläggas.
Kräftskivan (22/6-22/7)
Skotern (23/7-23/8)
Kärringen
Det visar sig att du är vanligare än alla tror. Ge din fanclub sparken.
Rulla dina kvarvarande barn i mjöl så lurar du vargen nästa gång det är fullmåne!
Tur i spel, otur i smälek som det heter. Kötthuvve. Ska det se ut sådär på dig? Tvi.
Sågen
Myggen
Jägarn
(24/9-23/10)
(24/10-22/11)
(22/5-21/6)
(24/8-23/9)
(23/11-21/12)
Livsandarna växer när du tänker på att sms:a dig själv och säga vad du egentligen tycker. Kom ihåg: Man lever bara en gång.
Ditt kärleksliv kännetecknas av frånvaron av en kompetent haverikommission. Snart övergår katastroferna från kvantitet till kvalitet i alla fall.
Nästa grupparbete är ett prima tillfälle att visa dina djuriska sidor. Utebli från planeringsmöte? Slit i stycken. Berömma men inte bidra? Ät upp. Missa deadline? Para dig med hens partner.
Sågbocken (22/12-20/1)
Hembrännarn
Surströmmingarna
Överraska din familj med tvångsadoption! Komik är bara förnamnet och veckans lök på laxen blir det när det visar sig att du också tjackat nya efternamn till alla.
Du är människornas Gävle: Inte störst, inte tillräckligt nära till hands, ganska platt, bara till hälften modernt och det sista adjektiv som någonsin kommer att beskriva dig är mustig.
(21/1-18/2)
(19/2-20/3)
Ditt privatliv blir oväntat sovjetiskt när självaste Stalin nästlar sig in i din närmaste familj. Först blir det tvångskommunaliseringar, sen blir det militärparader och mustascher. I Tierp däremot, där finns det trivsel!
HJORTRONTÅRTA Norrlands naturskatt, härliga hjortron, är guldet som växer i fjällen och i myrmarker. De mogna, brandgula bären kan bli en ljuvlig sylt och är ett perfekt val för smaksättning i efterrätter och desserter. Det första dokumenterade fyndet av hjortron gjordes på 1600-talet i Sverige, och bären var en delikatess redan på 1700-talet. Självaste Linné har vittnat om den stora mängd syltade hjortron som årligen skickades från Västerbotten till Stockholm. Bären används främst till sylt och mylta men kan även användas till likör. Hjortron är inte överdrivet söta i smaken och fungerar lika bra till söta som salta rätter. Bären passar perfekt i den norrländska hjortrontårtan. Bottnar som krispiga mandelflarn och smaken av svenska hjortron bildar tillsammans en utmärkt dessert!
Ingredienser
Gör såhär:
Tårtbottnar: 100 gram svenskt smör 1,5 dl finhackad mandel 1 dl strösocker 2 msk vetemjöl 2 msk mjölk 1 msk sirap 4 dl vispgrädde
Tårtbottnar Sätt ugnen på 150 grader. Smält smöret i en kastrull och blanda ner resten av ingredienserna. Låt det koka upp. Rita 2 rundlar, ca 23 cm i diameter, på ett bakplåtspapper. Lägg pappret på en plåt. Klicka ut smeten på rundlarna och grädda dem i mitten av ugnen i ca 15 minuter. Låt bottnarna svalna på galler. Vispa grädden till ett fast skum.
Fyllning: 2 dl frysta hjortron 2 msk strösocker Garnering: 1,5 dl hjortron
Fyllning Tina hjortronen och låt dem rinna av i en sil. Blanda med socker och rör till en ”sylt” - mylta. Blanda myltan med hälften av grädden. Lägg ihop bottnarna med hjortrongrädde emellan. Garnering Bred resten av grädden över tårtan. Garnera med hjortron. Tårtan är godast om den får stå några timmar i kyl eller över natten. Receptet kan med lätthet göras veganskt, laktosfritt samt glutenfritt. Källa: arla.se
Text: Paulin Eriksson Illustration: Hanna Nilsson
21
FÖRENINGSSPALTER Är du intresserad av att gå med i en hembygdsförening? Eller är det kanske musik eller teater som faller dig i smaken? På Norrlands nation finns 16 olika föreningar som du kan engagera dig i och här kan du läsa om vad som händer hos några av dem.
Foto: Johan Israelsson
Kära Ypsor & Yngel! Äntligen har terminen startat och Ypsilon är taggade! Det nästa på schemat är en samsittning med våran broderförening Skvadern den 23/2, därefter så har vi häng med HJ och Vajan den 1/3. Efter den så har vi den 8/3 en samsittning med Jamtamot och därefter den 15/3 så sker nästa yra, Joakimyran, detta vill man såklart inte missa!. Om man inte har fått nog med sittningar så har vi även den 5/4 även en samsittning med Angermannalaget. Är du sugen på att gå med i Ypsilon eller funderar vad vi gör så kontakta vår recceansvariga Nora på yngling@ypsa.se eller kolla in vår hemsidaypsa.se
22
Kära Vajor och nationssystrar! Hembygdsföreningen Vajan grundades 1963 för studentskor från Norr- och Västerbotten. Idag är Vajan en damförening på Norrlands nation för tjejer från hela landet som gör en hel rad olika aktiviteter som förgyller studenttiden! Är du intresserad av vilka vi är? Passa då på att gå på Vajans Mellangärde den 9/3, en kväll med mat, dryck och sång! Hela kalendariet finns i facebookgruppen “Vajan”. Frågor? Maila vår ordförande FörstRen på forstren.vajan@ gmail.com. Missa inte heller att gå med i Vajans facebookgrupp, @ vajan!
Bröder och Presumptiva, Rhennet var över innan det började. Årets stora händelse är kvar. Birkarlarna fyller stabila 85 år! Vilket kommer att firas och är ett utmärkt tillfälle för gamla och nya att träffas. Själklart har vi mycket annat roligt att se fram emot. Är du en manlig student med dragning mot Norr - Västerbotten är du varmt välkommen att besöka, och se vad som hittas på. Till exempel: 23/2 Pyttstämma, 22/3 Samsittning, 6/4 85-årsjubileum. Har du frågor kontakta stavkarl@birkarlarna.se
Kommer du från Jämtland eller Härjedalen och har ett hjärta som klappar för hembygden? Hembygdsföreningen Jamtamot har till syfte att främja det goda kamratskapet jamtar och härjedalingar emellan, samt att befrämja intresset för hemtrakterna. Jamtamot är en förening med starka seder och traditioner som idag har över 1000 medlemmar och mer än ett sekel bakom sig. Är du intresserad? Besök jamtamot.org eller kontakta överhövding Simon Jonsson på overhovding@jamtamot.org
Härjajämtskor & Ongstårschan!
Broder Angerman och presumtiv!
Härjajämt är en hembygdsförening från Jämtland och Härjedalen, vars syfte är att ge systrar från hela Sverige en ursäkt att ses för att äta och dricka gott! HJ bjuder in till Oppsittje Ömse den 8/3. Den 23/3 firar Härjajämt 55 år, vilket firas med Jubileumsoppsittje med efterföljande bankett. Kom och fira med oss!
Har du rötter i Ångermanland eller är du bara sugen på att uppgradera din sociala samvaro? Då är du välkommen till oss i Angermannalaget!
Vill du veta mer? Maila lilllisa@harjajamt.se eller besök vår facebooksida Härjajämt
Svenska Showorkestern Phontrattarne är ett storband med sångkvartett och dansare. Under våren kommer ni kunna höra och se oss vid flera olika tillfällen. Kanske vill ni dansa till oss under en fredagsjazz eller när vi spelar kl 15.03 på Valborg. Det bästa under vårterminen ser ni i maj. Då sätter vi upp Grand Show i år igen med en blandning av roliga nummer, sprudlande dans och allvarligt skoj!
I Mars och April kan du närvara på den spektakulära gasquen Guschelov(2/3), på samsittning med systrar i Ypsilon(5/4), på Vårrådstuga(11-14/4) och på Skillsmässo med bröder i Skvadern(27/4) För mer info eller anmälning till evenemang, kontakta aldermannen@ angermannalaget.se alternativt besök angermannalaget.se
Saknar du manskörssång i ditt liv? Då kommer här ett ypperligt tillfälle att sätta guldkant på vardagens slit genom att bli en del av vårt sångarbrödraskap. Vi i Chorus Virorum sjunger sedan 1853 serenader, dryckesvisor och marscher på allt från nationsgasquer till serenadnatten. Samling i Majs Café kl. 19 varje måndag. Har du några frågor är det bara att mejla oss på chorusvirorum@gmail.com
Temat för det här numret av NV är historia. NoNSEns älskar historia och vi gör vårt yttersta för att öka intresset för ämnet genom att ändra i historieböckerna så att de fylls med lite mer action. Visste du t.ex. att Frankenstein har funnits på riktigt? Det är sant! Och visste du att Sweeney Todd var hennes student? Inte? Då bör du nog besöka storspexet i april och uppdatera dina kunskaper. Ta med din historielärare från högstadiet också - hen kommer springa gråtandes därifrån.
Salongsorkestern är nationens egen symfoniorkester och den enda nationsorkestern i världen som spelar klassisk musik. Vi är som vanligt på gång att repa in en ny repertoar som kommer framföras på konsert den 7 april! Den här gången är det en Last Night at the Proms-inspirerad konsert där vi kör klassiker som Pomp and Circumstance, Fantasia on British Sea Songs och Finlandia, plus lite nyare musik som musik ur Sagan om Ringen.
Läs mer på www.nonsensspex. se
Vill du vara med och spela? Hör av dig till ordf@ salongsorkestern.org!
Attraktionsorkestern och attrapperna - Norrlands roligaste storband och balett!
Norrlands nations kammarkör är en blandkör som grundades 1957.
Vi repar i teatern på tisdagskvällar och om du är sugen på att spela eller dansa tillsammans med oss söker vi just nu många nya medlemmar!
Vi gillar att sjunga invecklad, klassisk körmusik lika mycket som att sjunga dryckesvisor och musikalklassiker. Vi har alltid höga ambitioner för våra konserter, resor och tävlingar, men det sociala är lika viktigt för oss.
Leta upp oss på facebook, eller kolla in vår hemsida attra.nu, för mer information!
Delar du vår glädje för att utvecklas som körsångare och vill hänga med ett trevligt gäng likasinnade? Välkommen att söka till oss till höstterminen! Mer info om insjungningar finns på vår Facebooksida, @norrlandskoren.
23