Mölndal delar

Mölndal delar Lärande och inflytande på riktigt ­­­­– när olikhet är normen

– Ett magasin om praxisnära forskning & erfarenhet

Innehåll 04.

06.

10.

14.

16.

20.

21.

Dåtidens idéer möter framtidens behov Christer Ferm & Per Skoglund om behovet av förändring och samverkan för en skola i tiden

Förskolan i fokus Anette Eskilsson om det organiserade nätverkets betydelse för utveckling

Processer som förändrar på djupet Camilla Rudevärn om vikten av handledning och stöttning i utvecklingsprocesser

Film som verktyg i en reflekterande kultur Ur rapporten ”Lärande och inflytande när olikheten är normen”

Att skapa inkluderande utvecklingsmiljöer Gunilla Almgren Bäck om betydelsen av att förstå verksamhetens struktur och logik

Tankar i tiden Skolutvecklare om det viktiga

Nästa steg och framtida utmaningar Christer Ferm och Per Skoglund blickar framåt

Mölndal delar... ...är en publikation vars syfte är att belysa gemensamma erfarenheter ur praxisnära forskning och projekt. Med avstamp i projektet Lärande och inflytande - när olikhet är normen, delger vi vårt lärande för att bidra till en gemensam hållbar och dynamisk utveckling av svensk skola.

Välkomna till Mölndal!

Ansvarig utgivare Christer Ferm, Utvecklingschef, Stöd och utvecklingsenheten, skolförvaltningen, Mölndal

Projektsamordnare och rapportskribent Gunilla Almgren Bäck, Stöd och utvecklingsenheten, skolförvaltningen, Mölndal

Grafisk formgivning och bildproduktion: nordienT, Namdar Nasser

Redaktör, text och bild: nordienT, Annica Anderson

Skribenter Annica Anderson Christer Ferm Per Skoglund

Porträttbilder Anders Eriksson

Medverkande från Stöd och utvecklingsenheten, skolförvaltningen Mölndal: Gunilla Almgren Bäck Anders Eriksson Anette Eskilsson Christer Ferm Anders Karlsson Camilla Rudevärn Kristofer Skogholm

Specialpedagogiska skolmyndigheten Per skoglund

3

#molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Dåtidens idéer möter framtidens behov Vi är många i Sverige och andra länder som både har insett och förstått att vi behöver förändra vårt utbildningssystem när det gäller organisering, kompetens, innehåll och syfte.

Vi lever i en värld idag där förändringar sker snabbare än lärandet. Skolan är inte längre spjutspetsen in i framtiden.

Det betyder att vi utbildar för en dåtid eller. en nutid som snart är förbi.

Mer sällan utbildar vi för en framtid där aktörsberedskap, initiativtagande, delaktighet och kreativitet är huvudfokus.

De barn och elever som vi arbetar med nu i förskola och grundskola kommer ut i arbetslivet om 10 – 25 år. Vem vet hur det ser ut och vad som behövs då?

Mölndal har börjat sin förståelseresa mot framtidens kompetens och lärandebehov.

Verksamhetsutveckling på riktigt i Mölndal Varje kommun behöver utveckla kombinationen av ett ”styrt system med lokal anpassning”.

Detta för att vi skall kunna ha en riktning på den politiskt styrda verksamheten och samtidigt låta

4

varje förskola och skola känna reell delaktighet och göra sin resa i den gemensamma riktningen, Utifrån sina nuvarande behov och sitt nuläge.

För att kunna testa våra tankar om ”verksamhetsutveckling på riktigt” och få både perspektiv inifrån och utifrån, har vi i Mölndal arbetat tillsammans med lärosäten och myndigheter i några olika satsningar under några år.

10 av våra 50 chefer och enheter med barn från 1-16 år har varit direkt inblandade i det som vi kallar Lärande och inflytande på riktigt – när olikhet är normen.

Det innebär att cirka 200 pedagoger, 10 chefer och 2000 barn och elever har varit med i verksamhetsutveckling på riktigt. Verksamhetsutvecklare från Stöd och Utvecklingsenheten i Mölndal har samspelat med FoU- ledaren från SPSM samt forskare från universitet och högskolor.

En gemensam undersökande och utvecklande resa har pågått under några år.

Christer Ferm Utvecklingschef

Per Skoglund FoU-samordnare, SPSM Inifrån och ut samt utifrån och in För att människor och organisationer skall kunna lära med och av varandra krävs ömsesidighet och intresse från båda att lära mer. Vi har haft turen att i samarbetet med både myndigheter SPSM och Skolverket samt universitet och högskolor (Göteborg, Borås och Linköping) ha haft en ömsesidig förståelse och insett vinsten av denna perspektivinsikt.

I Mölndal har vi haft nytta av att förstå utifrånperspektivet och myndigheter och lärosäten har haft nytta av att förstå inifrånperspektivet.

Det är antagligen så ett fruktbart­ samarbete behöver gå till – att göra

21

1

#molndaldelar

något tillsammans på riktigt, utifrån och i, skolors olika vardagsverkligheter.

Vår erfarenhet, prövade erfarenhet och beprövade erfarenhet har mött forskningsresultat i en komplex verklighet med riktiga aktörer i förskola och skola.

Det har skapats en intressant arena där ingen har naturligt tolkningsföreträde.

En intressant arena där ingen har tolkningsföreträde

•

förstelärare mot ökad processförmåga.

Vi behöver tänka långsiktigt, men också agera i nuet för att kunna ställa om kursen och riktningen efter omvärldens rörelser ”just in time”. En agil inriktning har vi haft i denna verksamhetsutveckling och det har hjälpt oss att inte köra fast i så många hinder då vi har kunnat ompröva och ställa om kursen efter vår nuvarande förståelse.

Alla enheter behöver ett utifrånperspektiv för att få syn på sin egen förståelse och sitt agerande i förhållande till helheten.

Aktörer på olika nivåer behöver agera tillsammans för att samla kraft att våga förändra.

För hållbar verksamhetsutveckling behövs tillräckligt ovanliga inspel och impulser där både trygghet, utmaning och reflektionsmöjligheter finns. Ω

för att skapa hållbar verksamhetsutveckling som ger effekter Vår nuvarande förståelse i termer av skolans och elevernas resultat. Avtal och avsiktsförkla- • Vi har lärt en hel del under några ring behöver skrivas med fler intensiva år tillsammans i vårt förän chefen innan vi går in i ett sök till en verksamhetsutveckling utvecklingsarbete. där vi väver ihop teori, praktik och forskning. Vi har mötts i en kontext • Det behöver finnas en kompetent • central stödfunktion som kan där begreppen ”top down” och samordna de utvecklingsinsatser ”bottom up” har fått samspela. som görs och de funktioner som • Vårt arbete har skapat prövning finns i en kommun. Inte minst av erfarenheter och ett antal beär denna funktion viktig för att prövade erfarenheter som är geutbilda och stödja lokala pedamensamma för de 10 enheterna: goger, specialpedagoger och • Vi behöver involvera hela enheter och all personal för att bestående förändring skall ske.

• Organisering av verksamhetsutveckling på enheten behöver ske via t ex en utvecklingsgrupp med representanter från olika delar/funk tioner i enheten.

Gruppen behöver mötas regelbundet tillsammans med chefen.

UTBILDNING • Det behövs tränade pedagoger som vi kallar processledare/ processtödjare på enheten som kan hålla i samtal i regelbundna möten i processgrupper med ett lagom antal deltagare i varje (6-8 personer). I dessa grupper kan såväl gemensamma teman processas som att varje grupp har sitt fokus utifrån en inriktning på enheten eller i kommunen.

• Chefsbyten är en stor utmaning

5

#molndaldelar

Samtal med anette Eskilsson

Förskolan i fokus – De verktyg och processer vi arbetat fram förfinas och fortsätter utvecklas i det kontinuerliga samarbetet mellan enheterna och individerna. Reflektionsytan som skapas i förskolenätverket ger ett slags metaperspektiv på utveckling i sig. likvärdigheten inom Mölndals stads förskolor. Formen för detta nätverk är direkt kopplat till de lärdomar som gjorts i projektet Lärande och Inflytande på riktigt – när olikhet är normen, då fokus i nätverket är att arbeta utifrån den ”modell” för Det har gjort att hon fått möjlighet skolutveckling som har utvecklats att följa förändringarna när de in- inom projektet. Nätverket bygger trätt i praktiken. Som förskoleut- på det kollegiala lärandet med vecklare hade hon sedan tidigare fokus på likvärdighet i förskolan.

– Att komma in i verksamheter där det kollegiala lärandet hade så tydligt genomslag och utgjorde en så viktig del av utvecklingsarbetet synliggjorde verkligen strukturella förändringar allteftersom de tog plats, berättar Anette. Någonstans föddes idén om att ur detta arbete kunna plocka russinen ur kakan och fokusera på att förstärka, bevara och utveckla det som hade kommit att fungera väl. Resultatet blev starten av ett förskolenätverk hösten 2015 (FN) med syfte att öka Hon lever som projektet lär.

Med ett behagligt lugn och en ödmjuk förmåga att stå tillbaka för att lyfta fram andra kom Anette Eskilsson in i projektets senare del.

6

Anette Eskilsson Skolutvecklare & förskollärare

#molndaldelar

Det finns en stolthet över utvecklingen... på sin förskola genom att kritiskt granska sig själva, den egna och andras verksamhet, kartlägga, informera, samtalsleda, återkoppla, dokumentera och utvärdera. NätFörskolenätverkets betydelse verksmedlemmarna får en komför kompetens- och petensutbildning i att samtalsleverksamhetsutveckling da processgrupper inom ramen Nätverksmedlemmarna har en för FN. I nätverket finns en repreaktiv funktion i utvecklingsarbetet sentant från varje förskolechefs fokus på arbetsplatsbaserat lärande och beprövad erfarenhet .Bland annat genom lärande samtal och aktionslärande besök.

7

#molndaldelar

Att få vara en del av det här är underbart... verksamhet och målet är att alla anställda inom förskolorna i Mölndals stad ska medverka i en processgrupp med koppling till FN för att tillsammans arbeta med en systematisk förskoleutveckling.

– De verktyg och processer vi arbetat fram förfinas och fortsätter utvecklas i det kontinuerliga samarbetet mellan enheterna och

8

individerna. Reflektionsytan som skapas i förskolenätverket ger ett slags metaperspektiv på utveckling i sig.

Det handlar om medvetande kring hur du förstår gynnsamma faktorer för utveckling. Samverkan med andra och den spegling som sker skapar ett hälsosamt utifrån perspektiv som gör att vi

kan ifrågasätta de strukturer vi befinner oss i och förändra där det behövs. Den här förståelsen är ytterst viktig för att inse hur mycket du faktiskt kan påverka det som händer. När vi förstår varför saker och ting sker blir det möjligt att ta det egna personliga ansvaret för utveckling, reflekterar Anette vidare.

#molndaldelar

Ytterligare framgångsfaktorer för ett fungerande nätverk

Förskolenätverket verkar samtidigt som en funktion

– Verktygen från processledarutbildningen för att driva ett professionellt samtal samt förskoleutvecklarens besök har satt fokus på funderingar kring nuläge i förhållande till var vi varit och vart vi är på väg. Just det här intresset utifrån föder motivation och extra ansträngning kring åtaganden.

Den professionella bekräftelsen av yrkesutövandet som uppstår i dessa möten skapar en entusiasm över det som genomförs, vilket utgör bränsle att fortsätta vidare.

Just själva nätverksträffarna är viktiga, eftersom deltagarna där kontinuerligt beskriver sin resa.

Det gör att alla tvingas backa ut ur sin plantering och granska sig själva. Självreflektionen gör att förståelsen för uppdraget ökar.

Stimulansen utifrån har vi sett är en nyckelfaktor till framgång i utvecklingsarbetet. Det som sannolikt är absolut viktigast är en trygg, tillåtande miljö där acceptans och förståelse upplevs. För att ta sig an utmaningar behöver människor i organisationens alla olika nivåer känna sig trygga. Då växer viljan och nyfikenheten kring att utforska sina egna beteenden och växa tillsammans med andra.

Det ska inte vara beroende av en person. Därför planerar vi både parallella processledar/stödjarutbildningar och fortsatt handledning. Kommer du ny in i verksamheten innebär det att du lär dig verktygen direkt.

Målet är att alla skall kunna hålla professionella samtal och dela ett gemensamt språk för de lärandeoch utvecklingsprocesser som äger rum. Förskoleutvecklarens roll är att anta ett utanförperspektiv på alla processer och komma med input, analyser kring det som sker.

På så sätt blir förskoleutvecklaren ytterligare ett verktyg. En utveckling jag verkligen ser fram emot att få ta del av, avslutar Anette entusiastiskt. Ω

Nästa steg i utvecklingen – Vi arbetar för ett självgående nätverk som drivs utifrån engagemang och intresse för utveckling, Nästa steg för oss är att våra medlemmar ska känna att nätverket också är ett stöd för dem i deras roll som processtödjare ute på enheterna.

9

#molndaldelar

Samtal med CAmilla RudevärN

Processer som förändrar på djupet – Att ta relationen på allvar är grunden för innovativ och kraftfull utveckling. för en grupp förskolepedagoger och insåg verkligen att processleda kollegialt lärande behöver tid. Det är ett hantverk. Någonstans i den processen började uppdraget ta en Camilla Rudevärn använder den- annan form. na innovativa drivkraft i allt hon gör och sätter därmed fokus på Tydlig uppföljning av arbetet hur. Det gör att hon hela tiden sö- skapade action vilket gav ker nya vägar och riktningar för att utveckling Hon har brunnit för utveckling så länge minnet bär i tiden och hon har i alla situationer tagit fasta på möjligheten att förbättra.

göra verksamheter bättre.

Ett naturligt steg i den egna professionen blev att vidareutbilda sig till IKT-pedagog och öka på samtalskompetensen på flera sätt, bland annat genom ledarskapsoch verksamhetscoaching. Verktyg och förhållningssätt hon sedan kunnat använda på olika sätt i sina uppdrag.

– När vi på utvecklingsenheten startade detta arbete hade vi först ett IT-relationellt perspektiv på allt.

Vi satte tekniken i fokus och det blev ganska snart tydligt för oss att ett korrekt införande enligt praxis går men om vi inte bygger relationer med de människor som ska använda tekniken och sätta den i spel händer ingenting i praktiken. Jag fick tillfälle att bli processledare

10

– Just detta att inte bara släppa det vi pratat om utan att uppföljning ägde rum gjorde en enorm skillnad för resultatet på verksamhetsnivå och för individen. Processen uppföljningen satte igång, förändrade allt. Det blev plötsligt tydligt att människorna i verksamheten agerade medvetet och genomförde i högre grad.

Detta förhållningssätt lade så småningom grunden till Lärande och inflytande när olikheten är normen. Flera av enheterna hade arbetsgrupper med en doktorand och en skolutvecklare, i form av en processledare, knutna till sig. Detta gav en fantastisk möjlighet till ett fördjupat lärande. Att verka i grupp och att ingå i ett sammanhang, där var och en hade personliga

Camilla Rudevärn Skolutvecklare

#molndaldelar

åtaganden och återkoppling förväntades, skapade kvalitet. Det blev mer intressant att lyssna till varandras iakttagelser och öppnade upp för ett kollegialt lärande.

I det här skedet inledde Mölndal ett samarbete med Göteborgs Universitet och SPSM. Förutsättningarna förändrades i positiv riktning och det redan påbörjade utvecklingsarbetet kunde skalas upp.

– Det stod klart att processledarrollen var en framgångsfaktor och idén om att varje enhet behövde utbilda en till två personer för att axla rollen tog fart. Det räckte inte att förse alla med en manual om utvecklingsarbete. För att berika enheternas vidare utveckling behövde personalen få testa nya verktyg och samtidigt få handledning och stöd.

Behovet födde den processledarutbildning vi startade. Det var naturligtvis en utmaning att leda och handleda kollegorna och det i sig skapade en del komplexa situationer. Behovet av att söka inåt, ta eget ansvar, testa nya vägar och våga fatta beslut födde ett enormt personligt växande med praxisnära professionsutveckling som mål Samtidigt blev förväntningarna tydligare för alla inblandade, fortfarande med fokus på agerandet som verktyg. Drivkraften och målet med att utbilda processledare på den egna arbetsplatsen var att hela tiden söka svar på hur alla i organisationen kunde bli mer delaktiga.

het är normen har gått att utveckla i andra sammanhang. Men att flytta ett färdigt koncept där människors egen påverkan utgör en så stor del är nog inte möjligt. Resultatet är alltid beroende av vilken kultur idéerna och verktygen landar i. Som skolutvecklare har jag lärt mig att varje tillfälle är unikt. Det finns inte en modell som passar

Att ge gör oss gladare än att få

alla, det är absolut avgörande att ta hänsyn till relationella perspektiv först och tillsammans arbeta fram modeller som passar. Det är också oerhört viktigt att arbeta på flera olika nivåer i organisationerna parallellt. Dels behöver hela verksamheten utmanas för ett långsiktigt hållbart resultat och som skolutvecklare behöver vi ha

ett holistiskt perspektiv för att fokusera på rätt saker i de olika leden.

Ett förhållningssätt som gjort skillnad i praktiken – Vi vet att teori som enda input inte gör att vi skapar andra beteenden i praktiken, men att påverka sitt eget mindset genom att agera på ett medvetet annorlunda sätt är en oslagbar kombination.

Med hjälp av en tydlig process har vi tillsammans skapat en miljö där människor känner sig trygga i att våga prova nytt och också vågar misslyckas. Det har skapat en plattform av mod och kraft att våga förändra för att kunna påverka. Det har också skapat en större acceptans för olikheter.

Vi har gått från att söka yttre lösningar till ett medskapande baserat på de unika behov varje verksamhet har. De förskolor och skolor som medverkat har visat tydlig förståelse för vad utveckling inifrån innebär. Individerna i verksamheterna tar nu hjälp av varandra i större utsträckning, utmanar

Att flytta en framgångsrik modell till ett nytt utvecklingsområde eller en ny enhet – Vissa av idéerna som tagit fart i Lärande och inflytande – när olik-

11

#molndaldelar

... spännande utmaning i att hålla processen vid liv... kring nya lösningar och tar med sig fungerande förhållningssätt in i nya situationer och projekt. Vi skolutvecklare har hittat tydligare nischer i arbetet framåt. Vi definierar inte längre uppdraget i termer av att instruera för utveckling. Istället ligger fokus på att involvera alla, våga ta ett steg tillbaka, vara lyhörda och flexibla.

12

Lärandet lever vidare i praktiken – Det är naturligtvis alltid en utmaning att hålla lärandet och erfarenheterna vid liv, särskilt om de förknippas med en person i en verksamhet. Därför har vi fokuserat mycket på att se lärandet under den här tiden som ett förhållningssätt, ett slags medvetet

#molndaldelar

AR och VR påverkar utvecklingen.

De relationella kompetenserna i samverkan med de digitala kommer definitivt mötas och få mycket större plats i framtidens skola och utveckling.

Det gör att vi som arbetar med utbildning och unga kommer att Erfarenheter som ger nycklar samtala med, inte om elever och framåt deras vårdnadshavare i högre ut– I nästa sammanhang ser jag gär- sträckning. Då har vi nått värdefull na en bredare dialog, att vi där- utveckling på riktigt. Ω med får en större spridning samt ökat engagemang och deltagande. Målet är alla enheter. Jag tror på fler lärandebesök mellan enheter och att cheferna och deras utvecklingsgrupper direkt arbetar metodiskt med möten och uppföljning.

Sammansättningen av utvecklingsgrupper behöver ske medvetet utifrån syftet att skapa dynamik.

Jag skulle personligen satsa på att organisera klassrummen och lärmiljöerna annorlunda och jag skulle vilja att barnen också utbildas i ett coachande förhållningssätt. Överlag behöver vi alla lyssna mer, det är ingen slump att vi har två öron och en mun. Det kollegiala lärandet har eleven i fokus, därför ska vi se till att ta tillvara elevernas kompetenser i mycket större utsträckning än vi hittills gjort.

K rin g e leve n f in n s o e rh ö rd mängd data att dra nytta av. Vi har föräldrar som vill bidra, vi kan med teknikens hjälp involvera och påskynda delaktighet på ett helt annat sätt än tidigare. När lärare drar nytta av processledarskapets agila förhållningssätt och tillsammans med eleven definierar viktiga ytor att arbeta med, kommer uppfattningen om vad en skola är ta helt andra uttryck. Vi ser redan att skapad kultur och inte ett projekt med början och slut. Vi kommer att fortsätta kombinera lokala insatser med centrala så att förhållningssättet slår rot i organisationen och dess organism, inte endast i en eller några personer.

13 13

#molndaldelar

Ur rapporten lärande och inflytande på riktigt – när olikheten är normen av Gunilla Almgren Bäck

Film som verktyg i en reflekterande kultur Gunilla Almgren Bäck

Filmmediet stimulerar alla våra sinnen och gör att vi effektivt kan återskapa en känsla. Ett sätt att aktualisera vår egen medvetenhet och väcka ny inspiration för vidare arbete helt enkelt.

För att sprida lärdomar både inom och utanför projektet samt för att främja det kollegiala lärandet har vi bland annat använt film som verktyg.

Detta har genererat flera olika värden såsom reflektion av individuellt förhållningssätt och analys av verksamhet och arbetssätt.

Filmaren har under de två åren utvecklat en arbetsgång tillsammans med de medverkande enheterna. Allteftersom har förståelsen utvecklats kring hur film kan bidra i arbetet med systematisk skolutveckling.

Inför ett filmtillfälle görs olika förberedelser. Den som ska bli filmad är med och bestämmer och påverkar både genomförande och produkt. En råkopia skapas av filmaren som sedan bearbetas i dialog med de medverkande. Detta gör att de medverkande får möjlighet att utveckla sina tankar utifrån det som är filmat. Filmerna publiceras

14

på Mölndals Skolarenas YouTube kanal och projektets webbsida.

Utifrånperspektiv genom olika stadier i filmprocessen – en cirkulär process: • Filma för att dela med sig av erfarenheter ( envägskommunikation) • Att bli filmad och se på sig själv för att utveckla förståelse kring hur tanke och handling hänger samman – förhållningssätt.

• Att visa filmen och se den med andra (chef, arbetslag, elever ev. föräldrar).

• Att reflektera, analysera och sätta ord på det vi ser och upplever tillsammans med andra när vi ser filmen. Reflektioner har synliggjorts genom att lägga in pratbubblor i filmen ”pedagogens reflektion” och ”koppling till uppdraget” • Synliggöra drivkrafter bakom agerande samt omsätta reflektioner i nya handlingar och förhållningssätt.

Skolutvecklare och specialpedagog

Anders Eriksson Medieproducent

#molndaldelar

Film – ett proaktivt inspirerande utvecklingssätt En reflekterande undersökande kultur med gemensamma värden och begrepp är under utveckling i verksamheterna och den sätter ljuset på både kollektivt- och individuellt lärande. Demokratiska arbetsprocesser och delaktighet är både en rättighet och ett ansvar. Beprövad erfarenhet har utvecklats i synnerhet med hjälp av arbetsprocesser med film men också med övrig dokumentation som använts för reflektion och

satts i handling i nästa steg. Att ha en filmproducent med i projektet har även främjat glädje i att se och höra andra berätta. Filmmediet skapar också möjlighet att inspirera genom att fånga upp roliga och minnesvärda ögonblick i processen som vi sedan kunnat återvända till. Det stimulerar alla våra sinnen och gör att vi effektivt kan återskapa en känsla genom att titta på någon av alla de trailers som producerats från arbetet ute på de olika enheterna. Ω

15

#molndaldelar

Samtal med GUNILLA ALMGREN BÄCK

Att skapa inkluderande utvecklingsmiljöer – Jag brinner för elevers delaktighet i lärandet och gemenskapen. För att alla skall ges förutsättningar att lära av, med och om varandra i en trygg och genomtänkt miljö.

Gunilla Almgren Bäck är skolutvecklare och specialpedagog och har arbetat länge i Mölndals Skolförvaltning. För närvarande arbetar hon där halvtid på Stödoch Utvecklingsenheten, och halvtid på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

2011 tog hon ödmjukt emot Guldäpplets särskilda pris för sitt arbete med insatser inom IKT & specialpedagogik som fokuserar på utveckling av tillgängliga lärmiljöer för alla.

– Det har varit oerhört intressant att få vara med och forma en utvecklingssatsning, där fokus har varit och är att arbeta för inflytande och delaktighet på alla plan. När projektmedel från Specialpedagogiska Skolmyndigheten blev beviljade blev mitt uppdrag projektsamordning. I detta arbete har jag bland annat haft förmånen att fördjupa mig i och analysera enheternas dokumentation, vilket har sammanställts i en slutrapport.

16

Jag har samarbetat nära med ”projektets” filmare och genom synliggörande av dokumentationen har jag blivit medveten om både verksamheters förhållningssätt, men också mitt eget personliga förhållningssätt till utveckling och lärande. Något som har förändrats under resans gång.

Alla vi som arbetar med detta kommer in med våra respektive specialområden och ser utvecklingsarbetet ur just dessa glasögon. Det har gjort att innehållet och sättet att arbeta blivit mycket berikat. Centralt för mig är fokus på enheternas inkluderande förmåga utifrån begrepp som likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet.

Personligen har jag gått från ett instrumentellt förhållningssätt till ett mer relationellt. Insikterna i den här förskjutningen belyser hela förhållningssättet i lärande och inflytande – när olikheten är normen, det vill säga båda delar är viktiga – strukturella förutsättningar och verktyg i verksamma lärprocesser men

Gunilla Almgren Bäck Skolutvecklare och specialpedagog

#molndaldelar

Delaktighet, gemenskap och lust att lära skapas genom en tillgänglig miljö också insikter kring grupputveckling, hur vi själv bidrar och påverkar det sociala samspelet. Min roll som skolutvecklare har också gått från ett mer expertbetonat perspektiv till ett deltagar- och processtödjande perspektiv. Det har varit till stor hjälp för mig att parallellt med utvecklingsarbetet samtidigt studera t.ex. aktionsforskning, handledning

och organisationsutveckling.

Att främja inkluderande utvecklingsmiljöer innebär att undersöka, organisera förutsättningar och forma proaktiva arbetsprocesser som stödjer ett kontinuerligt lärande för alla på verksamheternas alla nivåer. Att man tillsammans belyser och reder ut framgångsfaktorer och dilemman samt dokumenterar

genom film, bild och text stärker arbetsgången och höjer kvaliteten på det som görs, berättar Gunilla med stor glädje.

– Vi har under processens gång erfarit och dokumenterat flera framgångsrika arbetssätt som genomsyras av inkludering, på olika nivåer i organisationen. Ett sådant exempel är ”kritisk vän”. På Toltorpsskolan utvecklades tvålärarskap som handlar om hur enheten organiserade personalresurser för att skapa bättre förutsättningar för allas lärande. Detta medförde möjligheter att variera graden av stöd och stimulans till elever, men också

17

#molndaldelar

möjlighet att utforma tvålärarskapet på olika sätt t.ex. en undervisar och en observerar. Det har också bidragit till en större gemenskap och möjlighet för både lärare och elever att påverka och få större inflytande över hur vardagen ser ut.

En central aspekt i inkluderande processer är att lyssna in allas tankar, inte minst barnens och elevernas och låta det påverka utvecklingen.

Bäst förutsättningar för utveckling och lärande nås troligen då pedagoger både delar och utmanar varandras erfarenheter i process- och lärgrupper samt delar samma praktik och därigenom får gemensamma erfarenheter att utgå ifrån.

– Förutom kompetens som processtödjande kollega i lärgrupper, så är kompetens om deltagande observationer alternativt kritisk vän.

En viktig nyckel i utvecklingsarbetet. Det leder till att vi kan brygga över glappet mellan vad som sägs i process- eller lärgrupper och vad som görs i barn- och elevgrupper.

Utifrån detta kan vi analysera och forma strategier för det vi vill och behöver förändra i våra nuvarande system.

Att utveckla hur vi gör deltagande observationer i barn- och elevgrupper är avgörande. Det handlar helt enkelt om att tillsammans utveckla former för hur vi är en kritisk vän, hur vi dokumenterar och identifierar behov i det vi observerar och hur vi sedan ger feed-forward med fokus på kontinuerlig utveckling av tillgängliga aktiviteter och lärmiljöer för såväl personal som barn och elever.

En c e n t r a l f r å g e s t ä l l n i n g i

18

Håll i och håll ut, skapa förväntningar

utvecklingsarbetet är alltså i hur hög grad arbetet i process- och l ärgrupper påverkar arbetet i barn- och elevgrupper. Deltagande observationer av genomtänkt slag är ett svar på detta och definitivt något som vi bör satsa mer på framöver.

D e l a t p e d a g o g i s k t l e d a rskap som involverar alla nivåer i

organisationen har definitivt avgörande betydelse eftersom det utgör bryggan in i den pedagogiska verksamheten.

– Den centrala projektsamordningen har bland annat bidragit till att hålla i och hålla ut i arbetet, Att strukturera, skapa förväntningar, tydliggöra, lyfta fram likheter, skillnader och utmaningar samt

#molndaldelar

sammanfatta processen. Det har även handlat om att ta fram gemensamma aktionslärande frågor och verktyg för analys, vilket presenteras i rapporten. Ute på enheterna har man arbetat mycket med att verkligen få med alla och att använda den kompetens som utvecklas inom vår processledarutbildning. Sammantaget har proaktiv ledning och stöd bidragit till ett fördjupat lärande och att därigenom hitta varje individs källa till motivation. Just intresset utifrån, exempelvis från centrala utvecklingsenheten eller en annan enhet, med förväntan att det spelar roll vad som händer och hur vi gör saker, har varit ett ovärderligt bränsle för utvecklingen.

En framgångsfaktor är det centrala stödet där vi skolutvecklare stödjer lokala processer genom att delta i enheternas ledningsgrupper.

– Generellt sett för vi inte in färdiga strukturer och processer utan stödjer varje enhets lokala utveckling utifrån de behov som finns där, men det har också givits exempel på mötesstrukturer och olika verktyg för reflektion med mera. Behoven kan se mycket olika ut. Det som har varit viktigt i detta arbete är att stimulera till självinsikt och utveckling, Att skapa trygghet och visa ett uppriktigt intresse samt ha höga förväntningar på det arbete som bedrivs.

Genom att samla ihop, analysera reflektioner, lärdomar och resultat från seminarier och enheternas dokumentation har Gunilla i rapporten beskrivit resultat i strukturkvalitet och processkvalitet som mynnar ut i beprövad erfarenhet av forskningsbaserad verksamhetsutveckling i Mölndals Skolförvaltning inom detta utvecklingsarbete.

– Så här i efterhand ser jag att det

handlar om verksamhetslogik, hur verksamheten logiskt hänger samman med strukturer och förutsättningar som ges samt proaktiva arbetsprocesser tillsammans med ledning på alla nivåer.

Vi arbetar med människor, vi är alla individer och att tillvarata de erfarenheter som vi möter är oerhört viktigt för att kunna bedriva utvecklingsarbete. Det gör att varje process blir unik, där de människor som ingår behöver få göra resan. Vi behöver leva som vi lär – respektera att det inte fungerar att flytta över ett färdigt koncept från en verksamhet till en annan rakt av. Vi behöver kontinuerligt ställa oss frågan om hur logisk vår verksamhet är så att den leder till att lärmiljön är tillgänglig för alla. Ω

19

#molndaldelar

Skolutvecklare mot väggen

Tankar i tiden…

Redaktionen frågade några av skolutvecklarna i Mölndal vilka de viktigaste ingredienserna i en lärprocess är. Så här ser de på saken...

Kristofer Skogholm, Skolutvecklare

Svar: De viktigaste ingredienserna för mig i en lärprocess är mod för att våga ge sig ut i något nytt och nyfikenhet som lockar en att just våga ta steget.

Anders Karlsson,

ITK-samordnare och skolutvecklare Svar: Det personliga engagemanget. Det behöver kännas angeläget och meningsfullt att lära. Ett viktigt sätt att hitta den viljan är just att ge utrymme åt och lyssna in förväntningar och behov. Att helt enkelt skapa ytor där det finns rum för att utöva inflytande. Det är något alla både behöver både ge och få i vardagen för ökat engagemang.

Christer Ferm, Utvecklingschef

Svar: Det viktigaste är nyfikenhet, öppenhet och intresse för lärande. Att hitta motivationen och viljan att lära nytt. För det behöver den lärande få hjälp med att se sig själv utifrån och sätta sina erfarenheter i perspektiv. Det är också av stor betydelse att lära med och av varandra, att kunna ställa ”friska frågor” som leder framåt.

20

#molndaldelar

Christer FERM & Per Skoglund

Nästa steg och framtida utmaningar Det finns många goda krafter som vill förändra utbildningssystemet, men de behöver samverka för att nå effekt.

Alla behöver vi hjälpas åt.

Från den enskilda enheten till kommunal och nationell nivå. Vi kan inte vara ensamma.

Vi startar nu därför en ”Nationell konfererande konferens” med syfte att på sikt bidra till ett radikalt förbättrat utbildningssystem.

Detta i termer av att konstruktivt och proaktivt leda och stödja kärnverksamhetens samlade förmåga att se, förstå, anpassa och särskilt stödja utifrån elevers förutsättningar.

Mölndal har tillsammans med SPSM bjudit in team av kommunrepresentanter, forskare och myndigheter m.fl. till en konfererande konferens som denna gång har rubriken : ”Arbet splat sbaserat lärande i systematisk och inkluderande verksamhetsutveckling”.

I Mölndal har vi tagit med oss lärdomar och erfarenheter från de tio enheterna i Lärande och inflytande på riktigt – när olikhet är normen.

När vi nu går från tio enheter in i aktiviteter som berör alla enheterna och alla chefer har vi en bra grund av erfarenheter och beprövade

erfarenheter att agera utifrån.

Mölndal har byggt upp och organiserat ledning och utvecklingsstöd så att det finns en handlingsberedskap (resilience) för att ”ta emot” och utveckla olika aspekter som spelas in lokalt och nationellt: läslyft, specialpedagogiklyft, formativa kvalitetsdialoger, ledarutveckling eller verksamhetsutveckling via tränade processledare eller processtödjare.

För att alla skall få någon form av utifrånperspektiv konsekvent har vi i Mölndal börjat arbeta med

enheter som kritiska eller reflekterande vänner två och två. Detta faciliteras av vår Stöd- och Utvecklingsenhet. Det innebär att vi kan låta alla få tillgång till ett utifrånperspektiv utan forskare eller verksamhetsutvecklare hela tiden.

Utbl i ck o ch inbl i ck frå n e n myndighet: Mölndal i den större kontexten Som sades i inledningen utmanas det svenska såväl som andra europeiska utbildningssystem av att ”på riktigt” och långsiktigt hållbart, verkligen nå och möta alla

21

#molndaldelar

elever så att de kan stödjas i att nå sin potential. Resultaten i PISA-undersökningarna och andra mätningar har de senaste åren påvisat att det brister någonstans i systemen. Mot dessa undersökningar kan givetvis anföras synpunkter, men parallellt visar Skolinspektionens och Skolverkets lägesrapporter från 2010 till idag att av de inspekterade skolorna så brister

ibland en så stor andel som 2/3 i förmågan att erbjuda en likvärdig utbildning, att ge särskilt stöd vid behov samt att leda och bedriva systematiskt kvalitetsarbete.

Med utgångspunkt i denna förståelse är det inte svårt att förstå att det utlöser ett mer ”reaktivt beteende” i form av en vilja på alla systemets nivåer att så snabbt som möjligt komma tillrätta med

bristerna. Problemet med en hel del satsningar är att de inte träffar kärnan i vad som är avgörande för en god kvalitet i skolan och goda resultat. Att dessutom satsningarna ibland inte är tillräckligt uthålliga leder lätt till att skolan blir en plats där vi ”i år håller på med x” och ”nästa år satsar vi på y”. Det är svårt att göra något långsiktigt genomgripande.

Därför är det extra spännande att ha fått följa utvecklingsförsöken i Mölndals stad, där man lyckats koppla ihop löst hängande saker till ett mer helhetligt tänkande.

Symbolen som används är ett paraply för ”verksamhetsutveckling och resultat på riktigt”.

Problemet med en hel del satsningar är att de inte träffar kärnan i vad som är avgörande

22

#molndaldelar

och statliga stödpersoner, där De allra viktigaste faktorerna i vikten av förvaltningsledningens Mölndals utveckling synes ha varit: riktning och arbete framhållits • en samordnande stöd-och utoch stärkts. vecklingsenhet har tagit på sig och fått ansvaret för att samord- • en gemensam utbildningsprocess som stöd för förskolechena processerna samt att stå för fer och rektorer har pågått och utbildning och träning av lokala pågår i syfte att stärka ledarens processtödjare på respektive förmåga att driva systematisk enhet verksamhetsutveckling tillsam• ledningen på enhetsnivå har mans med processtödjare och involverats genom tillåtandet av personalen. ”lokal anpassning” kring utmaningarna på enheten • en ständig dialog har förts mel- På detta sätt har Mölndal kunnnat lan förvaltningsledning, forskare stärka förmågan att inkludera alla

elever genom att mer konstruktivt och proaktivt leda och stödja kärnverksamhetens samlade förmåga att se, förstå, anpassa, extra anpassa och särskilt stödja utifrån elevers förutsättningar. Detta lovar gott och är väl värt att dela med andra. Ω

23

#molndaldelar

E ND A T LY F N IN ME T & R G I E NO ND RIKT R A Ä R PÅ LÄ EN ET H IK OL R NÄ

Paraplyet håller samman fyra fokusområden för hela skolförvaltningen: inkludering, delaktighet och inflytande, IKT och digital kompetens samt ledarskap. Varje del erbjuder ett tolkningsutrymme vilket möjliggör delaktighet för utformandet av utvecklingsarbetet.

På så sätt har varje enhet ett paraply med egna fokusområden inom ramen för projektet. Varmt välkomna att ta del av hela rapporten på: http://www.skolutvecklingmolndal.net