Modern SO nr 2/2020

MODERN SO-

UNDERVISNING #2 2020 | En tidning från Natur & Kultur Läromedel

SO-författarna: Det här innehåller ett bra läromedel.

Levd religion – Vad betyder det egentligen?

OMSTART Adam gick från näringslivet till skolan

Aktivt lärande med GIS Vi är Sveriges första

klimatneutrala förlag!

Aktuella händelser

i undervisningen

VÄLKOMMEN

Hej! Välkommen till det andra numret av Modern SO-undervisning, en tidning som vänder sig till dig som undervisar i SO. Vad pratas det om på skolorna just nu? Hur är läget i klassrummen? Vad säger de senaste rönen? Vi ringar in intressanta ämnen och frågor som berör SO-undervisningen och lärarrollen i stort och smått. Du får lära känna kollegor ute i landet, författare, forskare, formgivare

och många fler som arbetar med utbildning på ett eller annat sätt. Och du, hör gärna av dig med synpunkter på innehållet och önskemål inför kommande nummer.

Mejla till modernsoundervisning@nok.se Trevlig läsning, Natur & Kultur Läromedel

Innehåll GIS i undervisningen Aktuella händelser i undervisningen Individanpassad undervisning med Digilär Levd religion Vad får skickliga lärare att lyckas?

Adam gick från näringslivet till skolan 3 x vår omvärld Lärarintervjun Nu är vi klimatneutrala!

Hej författare

6 8 10 11 15 17 20 21 22 23

Modern SO-undervisning #2 2020 ges ut av: Natur & Kultur Redaktör: Nneka Magnusson Amu Grafisk form: Bäck Omslag: Shutterstock Vill du ha en kostnadsfri prenumeration av tidningen till din skola? Hör av dig till modernsoundervisning@nok.se Läs mer på nok.se/modernsoundervisning Facebook: @nokskola Instagram: @naturochkultur_skola nok.se För nyhetsbrev: Anmäl dig på nok.se/nyhetsbrev

Natur & Kultur Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati. Förlagsdelen Natur & Kultur Läromedel ger ut läromedel för alla stadier – tryckt, blended och heldigitalt!

3

AKTUELLT

Du har väl inte missat Historiska väder i P1?

Här ställs frågor om hur väderleken påverkat vår historia och hur världshistorien sett ut om det inte varit för … vädret. Programledare är Cecilia Düringer, läromedelsförfattare på Natur & Kultur och en känd röst i P3 Historia.

I radioserien Historiska väder djupdyker Cecilia Düringer och inbjudna historiska experter i väderleksrapporten vid tio av historiens avgörande ögonblick. Väderleken har spelat många makthavare ett spratt, gett upphov till militärt sensationella David mot Goliat-segrar – och fått historien att ta oväntade vändningar.

För vad hade väl Karl XII och hans karoliner haft att sätta emot den mer än dubbelt så stora ryska armén i slaget vid Narva om man inte fått oväntad hjälp i form av ett kraftigt snöoväder? Vilka hade följderna blivit för Dagen D och invasionen av Normandie om Eisenhower inte lyssnat på sin chefsmeteorolog? Och vilken plats i historien hade Gustav II Adolf haft om inte hans öde beseglats i den berömda dimman i Lützen? »Ja, vid vissa tillfällen i historien kan man faktiskt säga att väderleken har spelat roll. Samtidigt görs den här serien med glimten i ögat. De flesta historiker är överens om att enstaka tillfällen sällan är helt avgörande, men i programmen dristar vi oss ändå att göra kontrafaktiska spaningar och måla upp hur världen kunde ha sett ut om vädergudarna varit på annat humör. Ibland bjuder vi på mer fantasifulla än sannolika blickar i den meteorologiska backspegeln och hoppas att de kan väcka spännande tankar och kanske ett och annat fniss från lyssnarna«, säger Cecilia Düringer.

Historiska väder sänds i tio program à 10 minuter och går även att lyssna på som podd.

På tal om kvinnor och män … → Betygen är högre för tjejer än för killar, både i årskurs 9 och i gymnasieskolan. Samtidigt är 34 procent av tjejerna i åldrarna 12–15 år stressade på grund av läxor eller prov, jämfört med 17 procent av killarna.

→ På högskolan går det fler kvinnor än män. År 2017 togs 64 procent av alla examina ut av kvinnor och 36 procent av män. Endast inriktningen naturvetenskap, matematik och data har en jämn könsfördelning.

→ Tjejer väljer i högre grad än killar ett högskoleförberedande program på gymnasiet.

Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har desto högre andel, både bland tjejer och killar, väljer högskoleförberedande program.

Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2020, SCB.

4

AKTUELLT

Läromedel ska inte vara något som köps in »om man har råd«, det ska vara en självklarhet i varje skolbänk, i varje ryggsäck, i varje klassrum.

Ur Rätten till kunskap – en rapport om läromedelssituationen i Sverige

Klimat på schemat i Nya Zeeland I Nya Zeelands skolor har man introducerat åtta lektioner om klimatkrisen. De har tagits fram av ledande forskare och inkluderar kunskap om Greta Thunberg samt hur man tar fram en egen klimathandlingsplan. Eleverna får bland annat lära sig att hantera klimatoro med hjälp av en »känslotermometer« och en »wellness guide«.

Vill din skola vill ta en mer aktiv roll i klimatarbetet? Frida Berry Eklund, klimatkommunikatör och författare till boken Prata med barn om klimatet, ger tre tips:

1.

Starta ett klimatråd på skolan. Bjud in engagerade lärare, pedagoger och föräldrar.

Rådet kan exempelvis stötta skolan med en klimathandlingsplan, ansvara för att ta in externa föreläsare i ämnet och arrangera kunskapshöjande aktiviteter.

2.

Vässa klimatundervisningen. Se till att åldersanpassa information om klimatkrisen och lägg extra krut på att skapa hopp genom att lyfta fram positiva exempel, nya innovationer och personer som arbetar med att lösa klimatkrisen.

3.

Se till att kuratorer, skolpsykologer och elevhälsan är upp­daterade och kan hantera klimatoro hos barn. En bra start är att föra en dialog i ämnet med relevanta personer inom skolan, se över vad andra gör i frågan och diskutera vilka strategier som kan vara effektiva.

5

AKTIVT LÄRANDE

Aktivt lärande med GIS

AV NNEKA MAGNUSSON AMU

Användningen av Geografiska informationssystem, GIS, i undervisningen kan se väldigt olika ut på skolorna.

En som ser många fördelar är SO-läraren Ludvig Myrenberg. »Det som är speciellt med GIS är att eleverna får arbeta lite mer praktiskt; hitta och lösa problem samt undersöka mönster«, säger han.

6

Foto: Robin Worral/Unsplash

AKTIVT LÄRANDE Ludv ig

M

erg enb yr

Ludvig Myrenberg är förstelärare i SO-ämnen på Franska skolan i Stockholm. Han är även författare till det nya läromedlet SOL NOVA Geografi 7.

»Eleverna ska förstå att kartan i mobilen inte bara kan användas för att hitta närmaste fik.« Vad tillför GIS inlärningen? »Det som är speciellt med GIS är att eleverna får arbeta lite mer praktiskt, undersöka och hantera en digital karta för att hitta, lösa problem eller undersöka mönster. Målet är ju att eleverna ska förstå möjligheterna med hur information kan kopplas och användas i kartor på olika sätt, att kartan i mobilen inte bara kan användas för att hitta närmaste fik.« Ge fler exempel på hur dina elever använder GIS »Jag upplever att jag kommer ganska långt med att använda google maps och google earth. De ger många möjligheter: Eleverna kan undersöka utvalda områden med hjälp av street view för att sedan återberätta eller visa för sina kamrater. Att göra egna resor till varandra i kartan utifrån några bestämda ramar där specifik information ska tas med brukar vara roligt. Jag har testat att låta dem göra egna kartor men det är lite för tidskrävande.« •

Illustrationer: Esri Sverige

Hur arbetar du med GIS i undervisningen? »GIS kan man använda på många olika sätt.

Ett enkelt sådant är att låta eleverna utforska vilka funktioner som finns i google maps eller google earth. Vilken information kan de ta reda på om en plats med hjälp av kartorna?

Man kan också låta dem orientera sig och upptäcka omgivningar kring skolan genom att använda sig av digitala kartor. En viktig del i detta är att de tränar sig på att undersöka samband och mönster. Man kan också låta eleverna själva göra kartor utifrån något specifikt tema. Här har Lantmäteriet en bra tjänst.«

TIPS PÅ APPAR OCH WEBBSIDOR → Iqair Earth Se var i världen luften är mest förorenad. iqair.com/earth → GIS på National Geographic Öva på att göra geografiska analyser och skapa egna kartor. mapmaker.nationalgeographic.org → Brottsplatskartan Se var brott sker i Sverige. Bra när ni arbetar med lag och rätt. brottsplatskartan.se → Lantmäteriet Kartinformation finns som nedladdningsbara filer anpassade för att använda i GIS. lantmateriet.se

GIS för elevernas egna presentationer: → PhotoMapo För till exempel fältstudier i närområdet. skolappar.nu/photo-mapo → Scribble maps Lättanvänd och ger många valmöjligheter: linjer, ytor, punkter, foton – och pokemons. scribblemaps.com

7

VÄRLDEN I DITT KLASSRUM

Världen …

AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Hur knyter man ihop SO-ämnet med aktuella händelser? Möjligheterna är många men ställer samtidigt krav på undervisningen. »Det behövs en lärare som själv ser och kan förklara samband, likheter och skillnader«, säger SO-läraren Tobias Kjellström.

Som SO-lärare förväntas man ägna sig åt omvärldsbevakning och ha koll på just större samhällsföreteelser. Men hur gör man för att knyta an undervisningen till aktuella händelser på ett bra sätt samtidigt som man följer kursplanen?

To bi a

sK ström jell

ldt Wa rs

An de

»Om man arbetar med SO-ämnen är det svårt att undvika att koppla aktuella skeenden till undervisningen. När jag undervisar mina sjuor i samhällskunskap talar vi exempelvis om brott och straff och då känns det rätt självklart att diskutera skjutningar och andra debatterade frågor, samt att gå till källor som BRÅ för aktuell statistik«, säger Tobias Kjellström, SO­­-lärare och läromedelsförfattare (producerar digitala uppgifter till nya SOL NOVA-serien).

Han vill att eleverna ska känna att de kan ta del av samhälls­ debatten och ger ytterligare ett exempel: »Niondeklassarna har inom religionsämnet undersökt konflikter i samhället kopplat till religion; manlig omskärelse, religiös klädsel, religiösa friskolor med mera. Med tillgång till skolans digitala tidningsarkiv får eleverna dessutom fram händelser som inte alltid syns på ett nationellt medieplan.«

i ditt klassrum 8

VÄRLDEN I DITT KLASSRUM

Anders Waldt, lärare i samhällskunskap och historia samt författare till Digilär Samhällskunskap, menar att det alltid är betydelse­fullt att ta upp och diskutera aktuella samhällsfrågor.

Samtidigt behöver det vägas mot det innehåll som ska ingå i kursen. »Överlag gillar eleverna att diskutera världshändelser och där gäller det att jag som lärare kan förklara hur en händelse på andra sidan jordklotet kan påverka Sverige och kanske även eleverna.« Han fortsätter: »Klimatfrågan är exempelvis en väsentlig del i undervisningen och ett intressant exempel på när miljö och klimat brukar bli mindre hett då den ekonomiska konjunkturen går ned. Corona­ pandemin har annars varit ett tacksamt ämne då det går att koppla till historiska exempel på hur samhällen har agerat vid tidigare pandemier som pesten, koleran eller spanska sjukan.« Tobias Kjellström understryker att det är en balansgång att hitta rätt nivå. »Jag upplever att många elever vill diskutera till exempel klimat­frågan, Islamiska staten, Trump och andra ämnen som väcker tankar. Det vill jag också. Det svåra är att avgöra hur mycket och om frågan rör upp mycket känslor i klassrummet.

Då gäller det som lärare att vara påläst och bekväm med att leda diskussioner i klassrummet. Att ’bara’ ge en bakgrund till det som sker kan annars också vara tacksamt.«

Tobias Kjellström instämmer i att läromedel kan fördjupa kunskaper och menar att de dessutom väver in mer allmänna perspektiv, samt förklarar centrala begrepp. »För att kopplingen ska ske behövs såklart också en lärare som själv ser och kan förklara samband, likheter och skillnader.« Är det enklare att föra in aktuella samhällshändelser i undervisningen om man arbetar med digitala läromedel? »Det är enklare på så sätt att en del ändringar kan göras relativt snabbt. Om en ny regering till exempel tillträder under pågående skoltermin kan man direkt uppdatera bilder och bildtexter.«, säger Anders Waldt.

Tobias Kjellström: »Men även i ämnet samhällskunskap finns ett historiskt perspektiv som inte har samma behov av uppdatering, inte minst Sveriges demokratisering och uppbyggnad av en mer allmän välfärdsstat. För egen del tror jag att det fungerar bäst med en kombination av tryckt och digitalt, samt att komplettera med exempelvis aktuella artiklar och filmer. När en del av mina elever i våras läste om Förintelsen, fick de se den ungerska filmen Sauls son. En bra film eller bra litteratur berör ju eleverna på ett sätt som kanske få läromedelstexter eller lärargenomgångar kan.« •

Läromedel som stöttar Som undervisande lärare i samhällsorienterade ämnen är det även självklart att ta stöd i läromedelstexter som på ett pedagogiskt sätt förklarar komplexa samhällsfrågor, påpekar Anders Waldt och utvecklar: »Visst, det finns många faktatexter på internet eller tidnings­ artiklar som tar upp olika samhällsfrågor, men dessa texter är sällan anpassade till elever på grundskolan eller gymnasiet.

Läromedlen kan också stötta med kvalitativa uppgifter som eleverna kan arbeta vidare med och i digitala läromedel finns även möjligheten att ge tips på externa länkar för ytterligare fördjupning.«

→

TOBIAS KJELLSTRÖM

Tobias: Ha luft i planeringen för att ge plats till aktualiteter. Varför inte ha som vana att inleda/avsluta veckans lektioner med en aktuell fråga? Eleverna kan få välja mellan 3–4 förslag. Rutiner är bra!

Foto: Unsplash

»För att kopplingen ska ske behövs en lärare som själv ser och kan förklara samband, likheter och skillnader.«

Tips till dig som vill arbeta mer med aktuella händelser i undervisningen:

Anders: Ge lite tid till dagsaktuella frågor eller våga ändra vissa moment så att de passar ett aktuellt ämne. Ett konkret tips är att gå med i diskussions­forum på sociala medier där just SO-lärare bland annat diskuterar och tipsar om material eller lektions­upplägg för dagsaktuella samhällsfrågor.

9

LEVD RELIGION

Levd religion

Foto: bzzup/Shutterstock

vadå ..?

AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Har du hört talas om levd religion? Svarar du nej är du långt ifrån ensam enligt forskningen. Dags att förklara begreppet och visa hur det kan hjälpa dig att skapa engagerande samtal med eleverna.

10

LEVD RELIGION

Religionskunskapsämnet ska bidra till ökad kunskap om religionens betydelse för människor runt om i världen och ge eleverna möjlighet att reflektera över egna och andras livsåskådningar.

Ett sätt att skapa förståelse och reflektion är att rikta blicken mot hur människor praktiserar religion i det vardag­liga livet. Detta görs inom det forskningsfält som kallas levd religion.

Vi lever som vi lär – eller?

Levd religion är ett relativt etablerat forskningsfält internationellt, men ännu inte så vanligt förekommande i undervisningen i den svenska skolan. Katarina Plank är lektor i religionsvetenskap vid Karlstads Universitet och en av författarna till antologin Levd religion – Det heliga i vardagen. Hon har länge intresserat sig för levd religion, både genom undervisning och forskning: »De senaste 20 åren har man inom forsknings­världen internationellt allt mer fördjupat sig i hur religion utövas och levs i praktiken, så kallad ’everyday religion’.

Världsreligions­begreppen är enkla och pedagogiska, men riskerar att göra människan till en teologisk robot.

I läroböcker presenteras de olika religionerna med tydliga riktlinjer och gränser – i vardagslivet är gränserna mycket mer suddiga. En del är bokstavstrogna, men många plockar ur den ’religiösa korgen’ efter vad som passar för stunden.« Karin K Flensner är ämneslärare i religionskunskap, samhällskunskap och historia, samt lektor i utbildningsvetenskap.

Hon undervisar i dag på lärarutbildningen vid Högskolan Väst i Trollhättan och medverkar i antologin som nämns ovan. Även hon har god kännedom om levd religion, bland annat genom studier i flertalet skolor och klasser:

Föreningen lärare i religionskunskap (FLR) haft regelbundna föreläsningar för verksamma lärare som en slags fortbildning och det finns absolut ett intresse av att lära sig mer.« Katarina Plank håller med om att levd religion hittills inte haft en framträdande roll i skolans religionskunskapsundervisning, men pekar också på att fler lärarutbildningar plockar upp det.

Begreppet levd religion lyftes 2011 in i kursplanen for grundskolan och perspektivet finns också med i gymnasieskolans ämnesplan. Men i praktiken görs inte denna växling mellan inifrån- och utifrånperspektiv så enkelt och en del elever med en religiös tillhörighet upplever att det som är centralt för deras tro inte kommer fram i undervisningen. De känner helt enkelt inte igen sin tro som den presenteras. Och hur kan man förstå gudstro om man själv inte har någon erfarenhet av det?

Men – för att kunna relatera till det som benämns som levd religion måste eleverna först ha tillgodogjort sig grundläggande faktakunskaper. Då blir det lättare att förstå att individer gör sin personliga tolkning av tro. →

»Ett bra sätt att närma sig levd religion i klassrummet är via berättelsen.«

»Man kan säga att det handlar om individers upplevelser av den egna religionen, hur dessa individer tolkar sin tradition.

Det man faktiskt gör mer än det man vet att man ska göra och den mening man tillskriver dessa handlingar. Det finns många påbud inom olika religioner, men det betyder ju inte att dess utövare följer dessa till punkt och pricka. De flesta gör avkall – sammanhanget styr.« Forskningsämne eller skolämne?

Hur ser det då ut idag i den svenska skolan, talas det om levd religion inom religionsämnet eller är det i mångt och mycket ett forskningsämne?

Karin K Flensner: »Min uppfattning är att levd religion inte är ett spritt begrepp bland dagens SO- eller religionslärare. Det finns ett intresse, en del kan relatera till den, men relativt få lärare kan förklara innebörden och tillämpa det i sin religionskunskapsundervisning.« Karin K Flensner bygger sina reflektioner på observationer som hon gjorde under åren 2011–2012 på tre kommunala skolor – totalt 125 religionskunskapslektioner i 24 klasser.

Hon utvecklar: »Levd religion fick inte mycket utrymme i den undervisning jag observerade, där dominerade det religionshistoriska perspektivet. Men utvecklingen går framåt och jag vet att

Katarina Plank

11

LEVD RELIGION

Konfessionell religion – en het potatis I den svenska skollagen är det tydligt formulerat att all undervisning ska vara ickekonfessionell, det vill säga skolan får inte utsätta någon för påverkan i religiösa frågor. Objektivitetskravet infördes 1962 och kristendomskunskap bytte namn till religionskunskap (1965 på gymnasiet och 1969 i grundskolan) och skulle i första hand innefatta undervisning om religion.

I praktiken kan det dock vara svårt att helt säkert avgöra var gränsen går för när ett inslag i skolans verksamhet kan betraktas som konfessionellt. Får man göra studiebesök i ett religiöst samfund, sjunga psalmer på skolavslutningar eller levandegöra religionskunskapsundervisning genom bön eller meditation?

Karin K Flensner:

»Jag upplever att det finns en viss ängslighet kring konfessionell religion i svenska skolor. «

»Jag upplever att det finns en viss ängslighet kring konfessionell religion i svenska skolor: vad får man som lärare göra och säga, vad kan uppfattas som respektlöst eller kontroversiellt? En ofarlig diskussion i klassrummet kan lätt anta stora proportioner och som lärare måste man känna sig bekväm med att leda och styra.« Hur ska man då som lärare samtala med sina elever om levd religion på ett sätt som engagerar men inte stöter bort och som är förenligt med objektivitetskravet?

Karin K Flensner fyller i: »Det enklaste sättet att förklara levd religion är nog via det materiella. Ett samtal om mat till exempel: Varför äter vi det vi äter och vilken betydelse tillskriver vi maten, vissa rätter? Vilka rituella handlingar finns kopplade till måltiden?« Hon fortsätter: »På en direkt fråga skulle nog en hel del människor i Sverige säga att de är ateister. De som utrycker sig som troende,’religiösa’, är i minoritet.

Men skrapar man på ytan hittar man nog en hel del handlingar, traditioner, som har sitt ursprung i religion: alla de ting och riter vi tillskriver julen till exempel, en del av det vi äter eller platser vi besöker. Det handlar om en känsla eller en upplevelse som kan vara svår att sätta ord på.« Katarina Plank är inne på samma linje: »Ett bra sätt att närma sig levd religion i klassrummet är via berättelsen. Många av våra traditioner, som till exempel Lucia, har religiös bakgrund. Men är det en religiös handling att ha adventsljusstakar? Att sjunga Stilla natt? Att utöva yoga? Via berättelsen och genom de materiella ting som omger oss får vi syn på vad människor gör och den betydelse de tillskriver dessa handlingar. Så kan vi förstå den levda religionen.« •

12

Karin K Flensner

→

»Illustrera och bryt ner världsreligionsbegreppet«, säger Katarina Plank. »Förenkla och försök skapa förståelse och respekt genom samtal. Visa på dubbelheten: religion kan vara en stor källa till kraft och befrielse, men också användas till att tryckas ner. Religion traderas genom berättelser så bjud gärna in vanliga utövare som berättar om sin vardagliga tro. Vilken funktion uppfyller den i deras liv? Gör studiebesök inom olika trossamfund, ta del av artiklar och filmer som utgångspunkt för diskussion.«

Tips på läsning till dig som vill veta mer: Levd religion – Det heliga i vardagen, red. Daniel Enstedt & Katarina Plank, 2018 (Nordic Academic Press).

Att möta det levda: möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studie­besöks­orienterad religionskunskaps­undervisning, Therese H. Britton, 2019 (Stockholms universitet).

INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING

Lätt att lära med individanpassad undervisning AV NNEKA MAGNUSSON AMU

»Anpassat för alla« är utgångspunkten för Digilär, Natur & Kulturs heldigitala läromedel. Läraren har stora möjligheter att skräddarsy sin undervisning och kan skapa unika arbetsupplägg för eleven.

Här är fyra exempel på elevanpassade funktioner:

1 Riktade uppdrag

Genom att skapa anpassade uppdrag kan läraren välja vilket innehåll eleverna ska jobba med i ett kapitel. Det går att dölja avsnitt, övningar och ordlistor och läraren kan välja vilka elever som ska ha tillgång till dem. Läraren kan även bestämma i vilken ordning och takt som eleverna ska arbeta med materialet.

2 Lässtöd För att stötta läsningen finns möjlighet att byta typsnitt, textstorlek och bakgrundsfärg. Typsnittet Dyslexie är särskilt framtaget för elever med dyslexi.

Lättlästa textversioner tar upp det mest grund­ läggande i ett kapitel och läslinjalen gör det möjligt att fokusera på en rad eller ett stycke i taget. Det går även att dölja bilder och filmer i texten för en mer koncentrerad läsning.

Prova Digilär kostnadsfritt på nok.se/digilar

3 Uppläsning Uppläsning av text finns till allt innehåll; grundtext, fördjupningar, uppgifter, frågor, arbetsflöden, och ljudspelaren växlar automatiskt mellan inläst tal och talsyntes. Flera av läromedlen har inläst tal av röstskådespelare som standard, till exempel moderna språk och engelska. Om en skola är kund hos Inläsningstjänst (ILT), som läser in all text skriven på svenska, får alla lärare och elever på skolan automatiskt tillgång till ILT-ljudet direkt i Digilärs uppläsningsfunktion.

4 Röstinspelning Röstinspelningsfunktionen gör det enkelt för läraren att ta del av enskilda muntliga redovisningar.

Eleven kan spela in en film eller ett ljudklipp med sin röst med exempelvis en mobiltelefon för att sedan bifoga filen direkt i den aktuella uppgiften.

Eleven kan även skicka in en bild eller ladda upp ett dokument som svar i uppgiften.

13

14

VAD FÅR LÄRARE ATT LYCKAS?

sh

Vad får skickliga lärare att lyckas?

Åsa Hi r

AV NNEKA MAGNUSSON AMU

»Mitt jobb är inte att vara socialarbetare, kurator eller psykolog – jag ska undervisa« hörs ibland hos lärare. Men ett framgångsrikt lärarskap innefattar även mellanmänsklig och relationell kompetens, menar Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Att en duktig lärare är kunnig i sitt ämne tycker de flesta är självklart. Samtidigt är lärarens yrke att undervisa i ett ämne, att få andra att lära sig, och det kräver mer än ämnes­kunskaper. »Det handlar om att var nyfiken på hur allt hänger ihop och försöka förstå sina elever som hela personer för att kunna hjälpa dem att lära och utvecklas. Lärares pedagogiska uppdrag inne­ fattar såväl kunskapsuppdraget som det sociala uppdraget, och de två aspekterna måste ses som integrerade snarare än separerade från varandra«, säger Åsa Hirsh, som har mångårig bakgrund som lärare i grundskolan och numera arbetar med forskning och undervisning inom akademin.

I sin nya bok Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi tar Åsa Hirsh upp åtta aspekter som kännetecknar de bästa lärarna utifrån ett elevperspektiv. Resultatet baseras på 102 elevintervjuer på 20 olika skolor, inom ramen för ett större forskningsprojekt som pågick 2017–2019 (Hirsh, 2020; Hirsh och Segolsson, 2020). »Tanken är att de kan fungera som underlag för samtal kring hur man själv tänker, känner och agerar – och för att kollegialt hjälpa varandra att utforma undervisningen på bästa möjliga sätt«, säger hon.

→ Så lyckas du som lärare: 1 Omsorg och empati Läraren skapar en trygg och förlåtande miljö och visar tilltro till sina elever. Läraren förstår att de liksom alla andra har dåliga dagar – och låter dem ha det. Och viktigast av allt: läraren ger aldrig upp hoppet om sina elever. Det finns alltid en andra chans och kanske till och med en tredje.

2 Ömsesidig respekt Läraren lyssnar på eleverna och ser dem som kompetenta partner vars insikter och åsikter är av värde. Eleverna märker att läraren respekterar dem, vilket i sin tur gör att de respekterar läraren.

Respekt är alltså en ömsesidig relation och eleverna beskriver denna ömsesidiga respekt som avgörande för deras lust att lära och närvara i klassrummet.

3 Gemensamt mål Läraren delar ansvaret för lärande med sina elever och kommunicerar tydligt budskapet »vi gör det här tillsammans«. Det betyder

inte att läraren ska göra arbetet åt eleverna eller att elevernas ansträngning är oviktig. Snarare handlar det om en trygghet som skapas hos eleverna när de vet att någon finns där för att hjälpa dem genom det svåra.

4 Anpassat lärarskap Läraren har som utgångspunkt att det inte finns en undervisning som är den »riktiga« och enda rätta. Hen tänker redan vid grundplaneringen att undervisningssituationen behöver formas så att den passar och blir tillgänglig för så många elever som möjligt utifrån deras olikheter och behov.

5 Delat ansvar Läraren kommunicerar till eleverna att lärande och utveckling är möjligt för alla och att hårt arbete lönar sig. Men eleverna känner inte att de är ensamma med det hårda arbetet. Tvärtom visar läraren i ord och handling att hen delar ansvaret med eleverna och ser det som sin uppgift att hjälpa dem med strategier för att ta nästa steg.

6 Passion Läraren är inte bara kunnig i och passionerad för ämnet som sådant, utan brinner också för att undervisa i det och för att eleverna ska lära sig. Entusiasmen och glädjen hos läraren över att vara där smittar av sig och skapar motivation hos eleverna.

7 Variation Läraren undervisar på ett varierande sätt, knyter an till en värld eleverna är bekanta med och som på olika sätt angår dem. Läraren lyssnar in eleverna under lektionstid och anpassar sig och sin lektionsplanering till rådande situation.

8 Användarvärde Läraren undviker inte helt att tala om formella krav – men de gör det inte hela tiden. Svaret på elevernas »varför ska vi lära oss detta«-frågor relaterar snarare till vikten av eller fördelarna med att ha viss kunskap i praktiken än till vad Skolverket bestämt.

Läraren undviker inte helt att tala om betyg, men tyngd­punkten ligger på att lärandet är viktigast. •

Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi vänder sig till blivande och verksamma lärare som reflekterar över vilken typ av ledarskap som krävs för att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas i ett inkluderande klassrum.

15

16

INTERVJU

AV NNEKA MAGNUSSON AMU

Adam gick från näringslivet till skolan 17

INTERVJU

» Här ser jag samtidigt en av skolans viktigaste funktioner: att vara en kraft i att förbättra förutsättningarna för alla unga.« I våras blev han legitimerad lärare efter två års utbildning på Teach for Sweden, TFS, ett ledarskaps­program för de med ämnesbehörighet som vill byta bransch och börja arbeta som lärare.

Vägen dit har gått via ambassadjobb och det privata näringslivet.

På högstadiet var hans SO-lärare en stor inspiration. Det verkade så kul att stå där framme och gestalta världshistorien för eleverna. Men det skulle bli en avvikare via näringslivet innan Adam Forsström äntligen klev in i klassrummet igen.

Inte en dag har han ångrat sig sedan första mötet med eleverna. Kaxiga, stissiga, högljudda var de, tonåringarna. Och alldeles underbara. »Jag tycker att det är så kul med de här åldrarna, även deras lite nonchalanta jargong.

Jag känner stor sympati och imponeras dagligen av deras vettiga värderingar. Och så uppskattar jag att de är så olika, det är berikande på många plan. Men de är långt ifrån vuxna och som lärare känner jag ett stort ansvar för deras fortsatta utveckling«, säger Adam Forsström.

18

»Jag läste historia, filosofi, tyska och estetik på universitetet och hade väl tänkt mig att doktorera. Men ganska snabbt insåg jag att det inte var rätt. En avhandling på fyra år och sedan ut på en svår arbetsmarknad.

Det kändes inte motiverat.« Hittat rätt I stället blev det tjänstemannajobb på tyska ambassaden och därefter omvärldsbevakning för en organisation inom det tyska näringsministeriet.

Det var bra och intressanta år men inte ändå inte helt rätt för mig. »Jag fick använda min tyska, men mer som ett verktyg än ett språkvetenskapligt ämne, som är mitt stora intresse vid sidan av historia«, säger Adam Forsström.

Någonstans där dök läraryrket dök upp som en möjlig väg framåt. Redan under utbildningen på TFS fick han möjlighet att undervisa i skolan – och då föll allt på plats. Han brinner för sina ämnen och har i dag en tjänst som lärare i historia, geografi och tyska på Helenlundsskolan i Sollentuna. »Historia är ett tacksamt ämne. Jag ser ett stort intresse hos eleverna att utforska kopplingen till nutiden, hur allting hänger ihop. Att ge dem en historisk ram är livsviktigt.

Det handlar om att kunna förstå världen.«

INTERVJU

Inga pappershögar Adam Forsström ser bara fördelar med lärar­yrket. Visst är det mycket att göra, men det erbjuder också stora möjligheter och en hel del valfrihet. Det är mycket upp till en själv hur man vill lägga upp sitt arbete, konstaterar han.

Han tar sällan med sig jobbet hem.

Namn: Adam Forsström Ålder: 31 Bor: Årsta Arbetsplats: Helenelundsskolan i Sollentuna.

Undervisar: Åk 8 i historia och åk 6–9 i tyska.

»Till viss del tror jag att det handlar om att göra arbetet lite lättare för sig. Mycket är digitaliserat och det försöker jag utnyttja på bästa sätt.

Digitala prov sparar mycket av tid och man slipper de där stora pappers­högarna ... Likaså att låta eleverna söka information digitalt och skriva sina anteckningar i ipads.

Men jag använder absolut både tryckt och digitalt material i under­ visningen. Jag tror på att blanda för att kunna erbjuda eleverna många olika sätt att lära sig.« Vad är mest utmanande i din lärarroll? »Mentorskapet är det som tar mest tid. Det är fyllt med olika utmaningar, även om dess intensitet varierar med klassen. På min förra skola hade jag ett tag ensamt ansvar för tjugofem elever och det var rätt krävande, eftersom både elever och föräldrar behövde mycket stöttning. Nu delar jag en åk 8 med en kollega och då räcker jag till på ett helt annat sätt.

Här ser jag samtidigt en av skolans viktigaste funktioner: att vara en kraft i att förbättra förutsättningarna för alla unga. Det är meningsfullt att vara en del av det arbetet.« •

Foto: Marit Solblad

»Jag känner stor sympati och imponeras dagligen av elevernas vettiga värderingar.« 19

BOKTIPS

3 x vår omvärld

1

2

Allt vi har gemensamt En berättelse om vänskap och ett delat USA Bok (Natur & Kultur)

När människor inte bara har skilda åsikter, utan inte ens delar uppfattningen om vad som är sant, vad har de då gemensamt?

Journalisten Sanna Torén Björling och Sherry blev vänner som tonåriga utbytesstudenter i Australien och brevväxlade sedan i många år. När Sanna blir USA-korrespondent för Dagens Nyheter återupptar de kontakten. Det är uppenbart att de ser på Trump och USA:s framtid på helt olika sätt. Den polarisering som blivit allt skarpare i samhället påverkar även dem.

Författare: Sanna Torén Björling

Kurage #8 Har vi blivit obildade?

Ett liv på vår planet – en vision för framtiden

Podd (Natur & Kultur)

Folkbildning är inte längre en svensk paradgren, istället är kunskap och specialiserad utbildning politikens prioritet.

Men vad händer med ett samhälle som överger tanken om bildning, som i en klassisk definition är det som ska hjälpa en människa att bli fri? Sverker Sörlin menar i boken »Till bildningens försvar« att något väsentligt gått förlorat i vår förståelse – och måste återtas.

Vid mikrofonen: Sverker Sörlin och Nina Eidem

Bok (Natur & Kultur) »Jag heter David Attenborough och jag är 93. Jag har levt ett verkligt extraordinärt liv. Inte förrän nu har jag riktigt uppskattat hur extraordinärt. Den levande världen är ett unikt och spekta­ kulärt underverk. Trots det lever vi människor på jorden på ett sätt som leder till dess förfall. Människan har överskridit världen.

Den här boken är mitt vittnesmål och min vision för framtiden.

Den är berättelsen om hur vi kom att begå detta vårt största misstag och hur vi, om vi agerar nu, fortfarande kan rätta till det.« Författare: David Attenborough 20

3

LÄRARINTERVJUN

ill

Joh an na B

»Var kunnig och nyfiken som lärare, så att nyfikna elever får svar!« Intervju med Johanna Bill — gymnasielärare, författare och krönikör.

AV ISABELLA FALKOWSKA KÄLLMAN

Hon har arbetat länge på Sundsgymnasiet i Vellinge, men så blir det när man trivs på sin arbetsplats och med sitt yrke.

Svensk- och historieläraren Johanna Bill gillar att undervisa tonåringar, men önskar att hon hade mer tid att fördjupa kunskapsbasen hos sina elever.

Innan Johanna Bill vidareutbildade sig till lärare arbetade hon med folkbildning, så intresset för lärande är ordentligt rotat.

Något som också fler än hennes elever fått ta del av, då hon var krönikör i tidskriften Populär Historia 2019-2020. Varför ville hon skriva krönikor om sin historieundervisning, parallellt med lärarjobbet? »Jag tyckte det var viktigt att förmedla att en historielärares uppdrag är svårt eftersom historiekursen på gymnasiet omfattar så få timmar«, säger Johanna Bill. »Dessutom ville jag berätta för läsarna att historieämnet är så mycket mer än att förmedla kunskap om olika historiska händelser eller förändringsprocesser. Kursen ska också ta upp andra aspekter som källkritik och historiebruk.« Jovisst är historieämnet både komplext och faktatungt. Hur går man tillväga för att engagera eleverna och intressera dem för historia? Johanna Bill svarar: »Mycket fokus inom historieundervisningen läggs på de stora förändringarna, till exempel demokratins införande, och hur dessa skeenden påverkar oss idag. Här är det oftast inga problem att engagera ungdomarna. Vad gäller historiebruk försöker jag välja exempel som är aktuella och eleverna känner igen. När det är dags för andra världskriget kan fokus hamna på konsekvenserna av det – som hur det var att komma som flykting till Malmö 1945.« Bra lärobok knäcker internettexter Idag är det ju inga problem att googla fram de allra flesta historiska skeenden. Ett årtal, en specifik händelse, en folkrörelse – allt går att hitta med några klick. Vilket syfte fyller då läromedlen? Johanna Bill är bestämd i att de behövs: »En bra lärobok är anpassad efter eleverna och tar ofta upp orsaker till historiska händelser, vilket är viktigt att förstå.

Det är bättre att läsa den än artiklar och texter som finns på internet. Läroboksförfattaren har också gjort ett urval vilket är till hjälp eftersom det finns mycket att säga om världshistorien. För många elever underlättar det att veta

var informationen finns samlad, oavsett om läromedlet är tryckt eller digitalt.« Johanna Bill är ny medförfattare till Digilär Historia 7–9, ett heldigitalt läromedel. Vilka fördelar ser hon i digitala läromedel i historia? »Jag kan se många fördelar«, svarar hon. »Det digitala läromedlet samlar allt undervisningsmaterial på ett ställe.

Där finns tillgång till fördjupningstexter, bilder och instuderingsfrågor. Läraren kan själv välja ut de avsnitt som ska användas och på så sätt begränsa och tydliggöra läromedlet.

Eleverna kan också göra egna anteckningar i materialet.« Låga kunskaper utmanar Vi har redan nämnt att historieämnet är ett faktaspäckat ämne där mycket ska läras ut på relativt få timmar. Hur kan man som lärare tackla de utmaningar som finns? »Den största utmaningen är ju att eleverna har bristande förkunskaper i ämnet, eftersom det är få undervisningstimmar även i grundskolan«, menar Johanna Bill. »Det bästa är att vara medveten om det, för det påverkar även deras förmåga att läsa texter om historia. Även läroböckerna kan vara svåra för elever som har låga kunskaper, vilket innebär att jag kan behöva stötta vid textläsning. Då kommer det väl till pass att jag är svensklärare också.« • Johanna Bills tre bästa tips för att engagera i klassrummet:

→ Utgå från aktuella händelser som kan väcka intresse för hur det var förr.

→ Lyft fram historiska händelser som är mindre kända – det är roligare att lära sig något nytt.

→ Var kunnig och nyfiken som lärare, så att nyfikna elever får svar på sina frågor.

Namn: Johanna Bill Yrke/sysselsättning: Gymnasielärare i svenska och historia, läromedelsförfattare till Digilär Historia 7–9, krönikör i Populär Historia.

Favoritämne: Båda mina undervisningsämnen, men kanske historia lite mer …

21

STIFTELSE

NATUR & KULTUR ÄR STOLTA BÄRARE AV TITELN

»En milstolpe i förlagets hållbarhetsarbete.« Under de senaste fem åren har Natur & Kultur arbetat med att minimera utsläppen inom varje del av förlagsverksamheten.

Det tryckeri i Lettland som står för större delen av bokproduktionen går under året helt över till grön el och förlaget arbetar aktivt med att effektivisera transportsträckorna. Under 2019 uppdaterades resepolicyn till förmån för tåg och alternativa färdsätt. Samma år bildades ett klimatråd med representanter från förlagets alla avdelningar för att kanalisera medarbetares engagemang och driva klimatfrågor. Utöver de utsläppsminskningar som redan har gjorts innebär klimatneutralitet ett krav på att förlaget har en plan för att ytterligare reducera utsläppen under kommande år. »En viktig del av vår utgivning berör klimatfrågan, då är det särskilt angeläget att vi själva har högt ställda klimatkrav. Klimatneutraliteten är en milstolpe i vårt hållbarhetsarbete, säger Per Almgren«, vd för Natur & Kultur.

22

För att kompensera för de kvarvarande utsläppen har Natur & Kultur valt att bidra till ett projekt för återplantering och bevarande av skog i Panama, där avskogning är ett stort problem. Projektet är ett av få i sitt slag som är verifierat av stiftelsen Gold Standard, som ställer höga krav på projekt inom klimatkompensation. Sammantaget innebär det att förlagets verksamhet i dag är klimatneutral enligt standarden PAS 2060. »Vår förlagsverksamhet ska bedrivas affärsmässigt och på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Att bli klimatneutrala är ett viktigt steg i det arbetet«, säger Per Almgren.

Fakta: Natur & Kulturs klimatpåverkan När Natur & Kultur inledde sitt klimatarbete beräknades förlagets klimatpåverkan till cirka 3 500 ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

2019 beräknades klimatpåverkan till cirka 2 400 CO2e.

Fakta: Klimatneutralitet Det finns flera olika standarder för klimatneutralitet. För verksamheters klimatneutralitet används standarden PAS 2060 som är utgiven av BSI Group (British Standards Institution).

Illustration: Maja Säfström

Sveriges första klimatneutrala förlag

HEJ FÖRFATTARE

Hej författare Vad är ett bra läromedel?

TOMAS TORBJÖRNSSON

Lektor i geografididaktik vid Karlstads universitet och läromedelsförfattare i geografi. »Ett bra läromedel ska ge oss massor av kunskap – men också få oss att reflektera över hur vi förhåller oss till kunskap och vad vi gör med kunskapen. Ett komplett läromedel är verkligheten som en samling fakta, men också en arena där vi spelar ett spel mellan olika intressen.«

Hur använder du läromedel i din undervisning? »Det beror helt på vad det är för sorts läromedel – det är nödvändigt att använda och finns i många olika slag. Enligt mig är det viktigt att ta in olika typer av läromedel, inte bara den traditionella läroboken i sin undervisning. Använd verkligheten utanför klassrumsdörren som ett läromedel! Läraren har hela tiden en jätteviktig uppgift att vara länken mellan eleven och den verklighet som läromedlet speglar.«

JENNIE ROSÉN

Högstadielärare i svenska och religion och läromedelsförfattare i religion. »Ett bra läromedel är lättöverskådligt för eleverna. Det har en lagom balans mellan att lägga en grund och ge fördjupningsmöjligheter. Det är också tacksamt om det finns begreppsförklaringar och ordlista till varje kapitel att gå igenom med eleverna. Det är viktigt att läromedlet är genomtänkt, allt från illustrerande bilder till uppgifter och övningar. En bra lärarhandledning är också viktigt.« Hur använder du läromedel i din undervisning? »Det varierar beroende på ämnes­ område. Ofta använder jag läromedel för att bygga en bas. Vi jobbar med texterna tillsammans för att kunna guida eleverna och hjälpa dem att utveckla lässtrategier och studieteknik.

Läromedlets texter är något som de kan repetera hemma. Utifrån basen som läromedlet ger kan jag sedan fördjupa eleverna i olika ämnen med hjälp av fakta­texter, tidningsartiklar, skönlitteratur, filmer eller vad som passar ämnes­området«

AV MAJA NILSSON

KAJ HILDINGSSON

Journalist och läromedelsförfattare i historia och samhällskunskap. »Ett läromedel i historia ska lyfta fram den historiska utvecklingen och historiska gestalter, såväl regenter som upprorsmakare, politiker och forskare. Det ska även förklara hur olika historiska epoker är samman­ länkande, hur de påverkat varandra och den värld vi lever i. Att inte studera Habsburgerväldet gör det svårare att förstå utvecklingen i dagens Europa. Den som inte läst om Napoleon kan ha svårt att inse varför Waterloo Station ligger i London och Gare d’Austerlitz i Paris och inte tvärtom. Det gäller också att förklara hur olika företeelser som industrialiseringen och järnvägarnas utbyggnad hänger samman. Ämnet samhällskunskap ska lära eleverna att förstå dagens samhälle, hur dess olika mekanismer fungerar och samverkar.

Läromedlen ska göra eleverna nyfikna på att lära sig mer om samhället, hur det påverkar dem och hur det i sin tur påverkar världen i stort.«

23

24