Issuu

TIDNING FRÅN NJURFÖRBUNDET

unk NJUR

NR 2 2026

Sommarläsning

55

PÅ STÄMMA

PORTRÄTT

Linda vill inte begränsas av dialysen

HÄLSA: LÄNGRE LIV I BLÅ ZONER

Nio frågor i

PARTIENKÄT

EXPERTERNAS REKOMMENDATIONER OM VACCINATIONER

Bli månadsgivare i Njurfonden redan idag och var med och bidra till livsviktig njurforskning! Det är enkelt och minskar våra administrativa kostnader. Alla bidrag är värdefulla och gör nytta!

Ditt stöd för forskningen framåt!

Stöd njurforskningen!

Swish: 900 36 74

Gåvotel: 020-900 100

www.njurfonden.se

Bli månadsgivare!

Skanna QR-koden i din mobilkamera eller gå in på njurfonden.se

INNEHÅLL

4 NYA BROMSMEDICINER

INTE TILLGÄNGLIGA FÖR

SVENSKA PATIENTER

5 Njurförbundet vill påverka politiker i Almedalen.

10 PORTRÄTT

Linda Smedbergs livspussel med jobb, familj och dialys.

15 INSÄNT

Susanna Malm om det där efterlängtande samtalet.

8 DIN HÄLSA

Varför lever vissa längre än andra?

26 FÖRBUNDSNYTT

Gänget som ska styra skutan framåt.

Tidning för Njurförbundet Årgång 53

Utgivning: mars, juni, september, december

ISSN: 0347-1365

Välfärden viktigaste frågan i valet

NJURFÖRBUNDET hade förbundsstämma den 10 maj och då beslutade ombuden om en verksamhetsplan för de kommande tre åren. Den innehåller många viktiga målsättningar som ska bidra till att utveckla och förbättra livssituationen för njursjuka i Sverige. Njurförbundet har även sammanställt viktiga fokusområden inför det kommande valet i höst.

Njurförbundet är partipolitiskt obundet men kan för den sakens skull inte sitta still i båten utan att lyfta frågor som berör medlemmarna. I den politiska debatten i dag hamnar ofta välfärdsfrågorna utanför. Detta är mycket olyckligt och inte särskilt förtroendeskapande för ledarskapet inom politiken.

VÄLFÄRD ÄR något som vi svenskar alltid har varit stolta över. Tyvärr har Sverige i dag hamnat på efterkälken då olika välfärdsfrågor jämförs med andra länder. Vi ligger långt ner på skalan beträffande godkända läkemedel som kan bromsa allvarliga kroniska sjukdomar. Njursjuka i Finland, Tyskland och flera andra länder inom EU får tillgång till de nya bromsmedicinerna som inte svenska njursjuka får tillgång till.

Det är dyrt att vara sjuk i Sverige. Egenavgifter höjs utan att man funderar

Ansvarig utgivare: Håkan Hedman

Redaktör: Sara Norman

Reporter: Annelie Olsson Larsson

Medicinskt sakkunniga: Maria Eriksson Svensson, Cecilia Rosander, Alireza Biglarnia

över konsekvenserna av besluten. Helheten missas och ingen tanke ägnas åt att mycket i hälso- och sjukvården regleras av olika huvudmän som var för sig beslutar om sina avgifter.

POLITIKEN I dag styrs av populism och vardagsproblemen missas. Sjukvårdspolitik handlar till stor del om hur man kan korta köerna till vissa operationer. Detta är självklart viktigt för dem det berör men vi ser dock flera andra problem som bör uppmärksammas. Ojämlik vård och kommunarrest för landets dialyserande under sommartid är några viktiga sjukvårdspolitiska frågor som berör Njurförbundets medlemmar.

Jag vill uppmana förbundets medlemmar att ta del av de valfrågor som förbundet vill fokusera på inför valet i höst. Knacka på i valstugorna och fråga partiernas företrädare hur man vill utveckla välfärden i Sverige.

Håkan Hedman Förbundsordförande

hakan.hedman@ njurforbundet.se

Grafisk form: InPress

Layout: Robin Warldén, Njurf.

Tryckeri: Trydells tryckeri AB

Omslag: Linda Smedberg

Foto: Terése Sundh

Prenumeration: 350 kr

Adress: Drakenbergsgatan 13, 117 41 Stockholm

E-post: info@njurforbundet.se

Tel: 08-546 405 00 www.njurforbundet.se

Njurfunk 2/2026

NÄTVERK I MADRID

HOS BARN är det ovanligt med organtransplantationer, men livsviktigt för dem det berör. Sedan flera år tillbaka finns ett europeiskt nätverk för vårdpersonal för att dela erfarenheter och sprida kunskap mellan länder. I år har nätverket ERN Transplant Child också tagit in patientorganisationer.

Njurförbundet har gått med.

”Det var väldigt givande att träffa andra föreningar.”

Rebecca Wittesjö, mamma till en njurtransplanterad pojke och engagerad i Njurförbundets Barnoch föräldragrupp, deltog när den första nätverksträffen med patientorganisationer arrangerades i Madrid den 14 maj.

– Det var väldigt intressant att vara med och givande att höra presentationer från föreningar i andra länder, berättar Rebecca Wittesjö. Idag är 27 patientföreningar från nio länder i Europa medlemmar. På nätverkets hemsida finns material att ladda ned som böcker, guider och videor. Se: transplantchild.eu.

Färre nya läkemedel når svenska patienter

Färre nya läkemedel når svenska patienter, enligt en ny rapport. Särskilt allvarligt är läget för patienter med sällsynta sjukdomar, där Sverige halkat långt efter.

” RÄTT TILL BEHANDLING” är en av Njurförbundets valfrågor. För sex år sedan nådde 63 procent av alla nya läkemedel svenska patienter. Idag är siffran nere på 49 procent. Det visar en ny rapport från den europeiska läkemedelsorganisationen EFPIA som mäter hur snabbt patienter i olika länder får tillgång till nya läkemedel efter EU-godkännande. – Det är en negativ trend vi sett över lång tid, säger Sofia Wallström, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Särskilt svag är tillgången till nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Endast 22 procent av nya icke-onkologiska särläkemedel finns tillgängliga för svenska patienter enligt rapporten. Sverige placerar sig därmed långt ner i den europeiska jämförelsen, efter länder som Bulgarien, Litauen och Cypern.

Njurförbundet har länge observerat hur nya läkemedel som skulle kunna bromsa utvecklingen av njursjukdom, trots godkännande i EU inte blir tillgängliga för svenska patienter. Därför har förbundet valt att driva rätten till behandling som en av årets valfrågor.

– Vår målsättning är att alla ska få tillgång till de läkemedel som utvecklats genom forskning och som kan förlänga tiden för njursjuka innan de behöver dialys eller transplantation, eller till och med förhindra att behovet av njurersättande behandling uppstår, säger Njurförbundets ordförande Håkan Hedman.

– Svenskar får vänta på behandlingar som redan används i andra europeiska länder. Det kan handla om läkemedel som är avgörande för att bromsa sjukdom, förbättra livskvalitet eller förlänga liv, säger Sofia Wallström.

Rebecca Wittesjö, Njurförbundet, med Marta Campos, APIR, Portugal.

Njurfunk 2/2026

Valarbete i Almedalen

I ÅR ÄR DET VALÅR och Njurförbundet träffar politiker och pratar om förbundets valfrågor under Almedalsveckan. På plats i år är vice ordförande Björn Nilsson, Sven Jonsson, förbundsstyrelsen och Lina Ericson, förbundskansliet. Lotta Kågström, Njurförbundet Stockholm-Gotland deltar också. På onsdagen är förbundet medarrangör till seminariet Att rädda och spara njurar.

Sven Jonsson och Lotta Kågström är på plats i Visby under Almedalsveckan även i år.

HÄR KAN DU TRÄFFA NJURFÖRBUNDET

23 juni kl. 9.00 Hamnplan

Från vision till verkstad –patientfokus i nationella strategier

Arrangör: Astra Zeneca

23 juni kl. 10.00 Hamnplan

En hållbar hjärtvård i primärvården

Arrangör: Astra Zeneca

24 juni kl. 9.00 Södra Kyrkogatan 5

30 riktlinjer i 1 arbetsstöd – för effektivare primärvård

Arrangör: Boehringer Ingelheim

24 juni kl. 13.00 S:t Lars kyrkoruin

Att rädda och spara njurar

Arrangör: Njurförbundet i samarbete med Sobi

Fyra av tio nekas gästdialys

NÄSTAN HÄLFTEN av alla som försöker få gästdialys nekas. Det visar en ny medlemsundersökning från Njurförbundet, där 42 procent svarade att de inte fått gästdialysplats vid det senaste tillfället de ansökte.

Med gästdialys kan patienter få sin behandling tillfälligt i en annan region än de bor. En förutsättning är att kliniken på resmålet kan erbjuda plats. Tyvärr ser det inte ut så överallt. En av fyra kliniker svarar direkt nej i Njurförbundets

kartläggning över läget inför sommaren 2026. Ytterligare några svarar att de har begränsade möjligheter just under sommarveckorna. De flesta övriga svarar ”i mån av plats” (!). Kartläggningen gjordes i slutet av april 2026.

REKOMMENDATIONEN från dialysklinikerna brukar vara att höra av sig i god tid för att boka gästdialys. Men det är ingen garanti. Njurförbundet får samtal varje sommar från medlemmar

HJÄRTPLAN

UTAN NJURAR

REGERINGEN HAR gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Uppdraget omfattar allt från förebyggande insatser som minskar risken att insjukna, till uppdaterade riktlinjer och ökad delaktighet för patienten.

Trots att det är en av de snabbast växande folksjukdomarna och en stark, men ofta underskattad, riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, saknades en tydlig skrivning om kronisk njursjukdom

NJURFÖRBUNDET HADE den 9 juni ett bokat möte med Socialstyrelsen för att ur ett patientperspektiv påtala behovet av att kronisk njursjukdom skrivs in i den nationella strategin.

som varit tidigt ute för att planera sommaren, utan att få besked.

SAMMA PROBLEM uppstår varje sommar, menar förbundsordörande Håkan Hedman:

– Vi vill se en vårdgaranti för gästdialys, så att den utlovade dialysplatsen tre månader i förväg måste kunna hållas. Frihet att resa, arbeta och leva med dialys är en av Njurförbundets valfrågor 2026.

UTNYTTJA DIN DAG TILL FULLO, ANVÄND NATTMASKIN (APD)

Med en nattmaskin kan du fortfarande vara aktiv, samtidigt som du gör din egen behandling då du sover.

Med utbildning av en PD-sjuksköterska är det lätt att lära sig APD-maskinen och du blir trygg att utföra behandlingen i hemmet.

Automatiserad peritonealdialys

> APD är en skonsam form av dialys som sker utan nålar

> Dialys görs medan du sover

> Frihet till arbete, skola och aktiviteter – utan behov av dialys på sjukhuset

> Nattmaskinen är lätt att lära sig

> Lätt att ta med sig på resor

Ungdomsträff med lärorika föredrag

En helg i sköna maj samlades Njurförbundets ungdomsgrupp i Stockholm för en inspirerande och innehållsrik helg fylld av gemenskap, nöjen och föredrag med arbetslivsfokus.

TEXT: REBECCA CROSS

HELGEN BÖRJADE med ett uppskattat besök på Bastard Burgers, där deltagarna fick njuta av goda hamburgare i strålande solsken och trevligt sällskap. Innan färden gick vidare mot Gröna Lund fanns det tid för både återhämtning och vila på de fina hotellrummen, samtidigt som flera passade på att ta del av det fantastiska vädret i Stockholms innerstad.

Resan ut mot Djurgården blev något försenad på grund av Stockholm Marathon, men i det härliga sommarvädret blev promenaden längs stadens gator snarare ett uppskattat inslag i dagen.

KVÄLLEN PÅ Gröna Lund började med middag på restaurang Kryddhyllan. Trots att vissa fortfarande var mätta efter lunchen hindrade det ingen från att beställa något

Ungdomsgruppen träffades i Stockholm och hann bland annat med en festlig kväll på Gröna Lund.

gott från menyn. Det fina vädret höll i sig under hela kvällen och skapade perfekta förutsättningar för en lyckad dag på Gröna Lund. Även om köerna stundtals var långa levde attraktionerna upp till förväntningarna och bjöd på både skratt och pirr. Innan parken stängde avslutades kvällen på bästa sätt vid vattnet intill slänggungorna, med en kopp varm choklad i handen.

EFTER EN god hotellfrukost väntade helgens föreläsningar. Söndagen inleddes med en digital föreläsning av Malin Haglund från förbundsstyrelsen. Malin delade med sig av sin historia som njurtransplanterad och berättade öppet om sina erfarenheter

Kom med i gemenskapen

I Njurförbundets ungdomsgrupp träffas unga vuxna mellan 18 och 30 år. Där får du möjlighet att träffa människor i liknande situation som du, som kan dela samma erfarenheter. Ett par gånger om året ordnar vi helgträffar med olika teman.

av arbetsmarknaden. Föreläsningen var både intressant och givande och många deltagare kunde känna igen sig det som sades. Samtidigt förmedlade hennes berättelse både hopp och styrka inför framtiden.

DÄREFTER TOG Katinka Kublenka från Inside Consulting vid i rollen som karriärcoach. Med fokus på arbetsmarknaden och framtida jobbsökande blev föreläsningen både aktuell och uppskattad av deltagarna. Samtalen var lärorika och många fick med sig värdefulla kunskaper och verktyg inför framtiden.

Helgens föreläsningar beskrevs som några av de bästa som ungdomsgruppen har haft under de senaste åren.

Lär dig mer om din sjukdom.

Var med och påverka.

Få vänner för livet.

Karriärcoach

Katinka Kublenka

INSPIRERANDE HELG MED

stämma

Det blev en innehållsrik helg med seminarier, workshops och inspirerande föreläsningar när Njurförbundet höll sin förbundsstämma.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

FEMTIOFEM medlemmar samlades på Hotel C i centrala Stockholm helgen 9-10 maj för att delta i Njurförbundets program för lördagen och själva förbundsstämman på söndagen. Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet sedan 1985, började lördagen med att hälsa alla välkomna och sa att det var roligt att så många kunde komma. Han berättade om sitt engagemang i Njurförbundet under 49 år och att målet varit att avveckla verksamheten för att den inte behövs, och konstaterade att dit har vi inte nått ännu. Några av de viktiga frågor som Njurförbundet behöver driva är tidig upptäckt och prevention samt att nya läkemedel blir tillgängliga för alla som behöver dem. – Det är viktigt att göra njurarna mer kända. De är lika viktiga som hjärtat, sa Håkan Hedman i sitt inledande tal.

PETER STENVINKEL , professor och överläkare på Karolinska Institutet, talade därefter under rubriken ”Global njurhälsa – hur kan vi möta den tysta pandemin?” . Han tog upp att 14,2 procent av världens befolkning tros lida av kronisk njursjukdom det vill säga 850 miljoner vuxna och att njursjukdom år 2050 kommer vara den tredje vanligaste dödsorsaken. WHO har nu uppmärksammat

att detta är ett folkhälsoproblem vilket är bra. Han förklarade att dialysbehandling ger ett stort klimatavtryck och att det är viktigt med tidig upptäckt och modern behandling så att dialys kan undvikas.

Hoppet står till nya effektiva läkemedel som SGLT2-hämmare och GLP-1-receptoragonister, vilket är mediciner som vi hämtar från djur och natur. GLP1 finns i gilaödlans saliv och SGLT2-hämmare finns i äppelträdets bark. I Amazonas finns 200 frukter och bär som kan vara till nytta framöver för att använda som botemedel mot olika sjukdomar.

SEDAN TALADE Anders Christensson, professor vid Lunds universitet, om satsningar på njurvården i Skåne som gett resultat. I Skåne har man bland annat minskat dialysberoendet, sänkt blodtrycket hos sina patienter och ökat andelen som har dialys i hemmet. Allt bygger på ett nära samarbete mellan profession, sjukhus och primärvård samt patienter, patientföreningar och anhöriga.

– År 2018 var det kris i region Skåne och sjukhuset i regionen fick skicka dialyspatienter till Småland. Då la jag och Ronny Ljung på Njurförbundet Sydsverige

Lördagen bjöd på inspirerande föreläsningar av bland andra Henrik Widegren, läkare från Lund och ett rockigt avslut med ett glammigt coverband. På söndagen leddes förbundsstämman av Lotta Håkansson där förbundsordförande

Håkan Hedman omvaldes på tre år. Det hanns även med många möten och samtal under helgen.

fram en ny plan för politikerna vilket ledde till att vi fick 44 miljoner kronor per år till njursjukvården i Skåne, sa Anders Christensson.

DET TOG tid att vända skutan men nu fungerar allt bra. Till exempel har det gjorts en blodtryckssatsning så att patienterna kan mäta sitt blodtryck hemma i samarbete med primärvården. Alla njurmottagningar i Skåne har anställt ytterligare en sjuksköterska med inriktning hypertoni. Det satsas på att fler ska ha påsdialys i hemmet istället för bloddialys på sjukhuset. Målet är att minska insjuknandet i CKD 5 med behov av dialys. Framgångarna har även intresserat sjukvårdsminister Elisabet Lann som varit på besök.

”Jag skulle gärna vilja skriva ut skratt på recept.”

NJURFÖRBUNDETS valfrågor stod sedan i fokus. Alla som var närvarande fick ett kompendium med frågorna och fick diskutera det i mindre grupper. Inför valet 2026 lyfter Njurförbundet fyra områden lite extra; tidig upptäckt, rätt till behandling, leva med dialys och ha råd att vara sjuk. På fördjupningen på sidorna 16-17 kan du läsa mer om Njurförbundets valfrågor och hur riksdagspartierna svarat om hur de ställer sig till Njurförbundets krav.

DÄRPÅ FÖLJDE en inspirationsföreläsning av Henrik Widegren, läkare som är med i tv-programmet ”Fråga Lund ” och artist. Han pratade om att ett gott skratt förmodligen förlänger livet och att det finns olika teorier om

varför vi skrattar. Han hade med sig sin gitarr och spelade lite olika egna låtar, bland annat ”SMS från akuten” . De positiva hälsoeffekterna av skratt, enligt Henrik, är att det ökar energiförbränningen med 15 procent, sänker blodtrycket och minskar risken för hjärtinfarkt, förbättrar förhoppningsvis immunförsvaret, motverkar stress samt är smärtstillande.

– Jag skulle gärna vilja skriva ut skratt på recept om det gick, sa Henrik Widegren.

På kvällen blev det middag och musik och dans med bandet ”Dom där du vet” vilket var mycket uppskattat.

PÅ SÖNDAGEN var det dags för förbundsstämma som leddes av Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet. Njurförbundets verksamhet för de kommande tre åren blev nu bestämd. Ombud från de 14 regionföreningarna och styrelsen valde också förbundsstyrelse och i år blev det två nya ledamöter, Kristina Andersson Holgersson och Gunbritt Stålberg, båda från Västsverige.

– Det känns jättebra att bli vald till ny ordförande i Västsverige. Mitt mål nu är att driva förbundets valfrågor inför valet i höst, sa Gunbritt Stålberg.

EN FRÅGA som skapade diskussion var punkten om årsavgift till Njurförbundet. Njurförbundets regionföreningar har haft olika avgifter för att vara medlem och förbundet vill nu se en enhetlig avgift för alla föreningar. Det blev bestämt att avgiften för att vara medlem i Njurförbundet år 2028 ska vara 280 kronor med något reducerat pris för barn och familjer.

Håkan Hedman från Västsverige fick nytt förtroende och valdes om till förbundsordförande för ytterligare tre år. Han avslutade stämman med att tacka för att ha blivit omvald och för en trevlig helg med Njurförbundet.

På sidan 26 presenteras den nya förbundsstyrelsen.

Möt

styrelsen på s. 26

PORTRÄTT

Njurfunk 2/2026

Namn: Linda Smedberg Ålder: 39 år Bor: Örebro Diagnos: Granulomatös med polyangit (GPA) en form av

ANCA-vaskulit Familj: Sin man Niklas och barnen Tilda, 15 år och Tage, 13 år Motto: Jag ser mig inte som min sjukdom

framtidstro

Mitt i livet drabbades förskolerektorn Linda Smedberg av en autoimmun sjukdom som slog ut njurarna. Med dialys tre gånger i veckan hoppas hon att forskningen ska ge henne en ny chans.

ANNELIE OLSSON LARSSON FOTO: TERÉSE SUNDH

DET ÄR inte helt lätt att hitta en lucka i Linda Smedbergs kalender. Hon har fullt upp med sitt arbete som biträdande rektor för Vivalla förskolor i Örebro samtidigt som hon går på dialys tre gånger i veckan och har två barn i åldrarna 12 och 15 år. Resan med njursjukdom har varit tuff och hon har fått ta sig igenom många utmaningar. – Jag blev akut sjuk när jag var 27 år. Innan det hade jag sökt vård flera gånger för muskelvärk och ont i lederna men blivit hemskickad. Det var först när jag kräktes blod som jag blev intagen och hamnade i respirator på IVA. Där upptäcktes det att jag hade lungblödning och blödning i njurarna, säger Linda.

HON FICK diagnosen Granulomatös med polyangit (GPA), en vaskulär sjukdom. Det är en ovanlig autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper blodkärlen och skadar viktiga organ som njurarna. För att bromsa sjukdomen fick hon ta en stark medicin som skulle sänka immunförsvaret.

– Nu kunde jag återgå till livet med min man, barnen och jobbet, säger Linda.

Nackdelen med den immunhämmande medicinen var att det gjorde henne infektionskänslig. År 2020, åtta år

senare, fick hon ett virus som orsakade lymfom och en hjärntumör. Nu fick hon cellgifter och strålning, något som helt slog ut hennes njurar.

– Tack och lov fick de bort hjärntumören men mina njurar blev sämre så jag behövde börja i dialys 2023, säger Linda.

I dag går hon i dialys tre gånger i veckan. Hon kan inte transplanteras eftersom hon på grund av cancerrisken inte kan ta de livsnödvändiga medicinerna som krävs efter en transplantation. Hennes hopp står till forskningen,

SÄLLSYNT SJUKDOM

Granulomatös med polyangit (GPA), tidigare kallad Wegeners granulomatos, är en sällsynt, kronisk autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i små och medelstora blodkärl (vaskulit). Sjukdomen angriper främst luftvägarna och njurarna, vilket leder till inflammation och vävnadsskada. Behandling med immundämpande läkemedel är nödvändig för att kontrollera sjukdomen. Cirka 90 personer insjuknar årligen i Sverige.

TEXT:

LINDA HAR

”Jag

har gått igenom mycket med olika sjukdomar, men jag tycker jag klarat det bra.”

Njurfunk 2/2026

INFO

Linda Smedberg drabbades av en autoimmun sjukdom i vuxen ålder. Nu hoppas hon på att nya mediciner och behandlingar kan leda till att hon i framtiden kan transplanteras.

att det ska komma nya mediciner och nya behandlingar.

– Det har nu gått cirka fem år sedan jag fick cancer. Om tre år ska vi ta ett nytt beslut om min behandling och jag hoppas att det hänt mycket till dess, säger Linda.

På frågan om hur det är att leva med njursjukdom är hon tydlig med att hon inte identifierar sig med sin sjukdom utan hon är Linda. Hon är en optimist och ser det som att hon har två jobb, jobbet som rektor och jobbet på dialysen. Hon mår bra, är bara är lite tröttare nu när hon har dialys. Om sitt arbete som rektor säger hon:

– Mitt arbete är viktigt för mig. Jag känner stort engagemang som rektor på Vivalla förskolor. Vivalla är ett mångkulturellt område och man känner man gör skillnad. Vi ser till att barnen får språket och förutsättningar för att klara skolan, säger Linda.

NÄR LINDA fick hjärntumören tappade hon talet under en period och fick svårt att kommunicera. Det tycker hon att hon har nytta av i sitt arbete med att förstå barnen. De har inte alltid lätt att hitta orden om de inte har svenska som modersmål och Linda vet hur det är. Man kan tänka klart men det kommer inte ut några ord.

– Jag har gått igenom mycket med olika sjukdomar men jag tycker jag klarat det bra. Till mina väninnor brukar jag säga att jag kan ta den där sjukdomen också. ”Bring it on!”, säger hon skämtsamt.

”Jag vill inte att dialysen ska begränsa mitt liv.”

NÄR DET gäller kost och motion säger Linda att hon inte dricker någon alkohol och när det gäller kosten försöker hon äta mycket protein, något som ordineras vid dialys. Det som är jobbigt är att hon inte får dricka så mycket hon vill och det är något hon saknar. Det är svårt att hinna med träning men hon försöker hinna med promenader och vardagsmotion.

– Familjen är väldigt viktig för mig och jag har stort stöd där. Min pappa har taxiverksamhet och brukar hämta mig efter dialysen, säger Linda. Hon och familjen gillar sol och bad och har rest till Rhodos två somrar i rad där Linda haft gästdialys, något som fungerat bra. De håller också på att bygga en pool till sitt

hus som ska vara klar till sommaren. Om de inte vill hänga hemma eller är ute och reser så är de på sitt sommarställe i Hampetorp, 45 minuter med bil från Örebro.

– Jag vill inte att dialysen ska begränsa mitt liv och försöker göra allt jag vill, säger Linda.

Ett annat intresse som Linda har är politik. Hon är medlem i Socialdemokraterna och har suttit i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och varit ordförande i grundskolenämnden. När cancern kom fick hon hoppa av alla uppdrag.

– Idag har jag inga formella uppdrag utan bara föreningsuppdrag, säger Linda.

Linda tror att fler skulle gynnas av att tänka som hon gör att vara positiv och inte gräva ner sig utan se framåt. Det är enligt henne hennes bästa egenskaper. Som sämsta egenskap nämner hon att hon kan vara lite otålig.

– Det handlar om att acceptera situationen men att ha hopp om framtiden, säger Linda.

I DAG HAR Linda sin dialysbehandling på sjukhuset i Örebro. Hon vill ha det så och vill inte ha dialysen hemma. Det passar inte henne. Hon säger att personalen på sjukhuset är fantastisk och att andra patienter är trevliga. Under tiden hon har dialys så brukar hon sova en timme och sedan arbeta med sin dator.

Linda är mycket intresserad av forskning om njursjukdom eftersom hon hoppas på nya läkemedel och behandlingar som kan komma att öppna nya möjligheter för henne. Hon läser mycket och håller sig uppdaterad.

– Om min sjukdom upptäckts i tid så kanske jag hade haft en annan utgång? Nu står mitt hopp till forskningen och att den ger mig chansen att transplanteras i framtiden. PORTRÄTT

Linda Smedberg är en engagerad rekort på Vivalla förskolor i Örebro. Ett arbete som hon trivs mycket med.

Njurtransplantation utan immunhämning?

Immunhämmande läkemedel är i dag en förutsättning för de flesta njurtransplanterade. Men forskningen går framåt och nya metoder kan på sikt minska behovet av livslång behandling.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON FOTO: MIRIAM PREIS

NJURFUNK FICK en pratstund med Alireza Biglarnia, adjungerad lektor och docent i kirurgi vid Lunds universitet, överläkare i transplantationskirurgi, Skånes universitetssjukhus i Malmö och medicinskt sakkunnig i Njurfunk, om forskningen kring immunhämmande behandling.

Går det att transplanteras utan att behöva livslång immunhämmande behandling?

– De enda som idag kan transplanteras utan immunhämmande behandling är enäggstvillingar som har exakt samma genetiska uppsättning. Det finns i dag ingen etablerad behandling som gör att vanliga njurtransplanterade kan slippa immunhämning helt.

Hur ser den pågående forskningen ut kring detta?

– I vissa undantagsfall kan man tillämpa behandlingar innan transplantation för att tvinga mottagarens immunförsvar att acceptera den nya njuren genom att skapa en så kallad tolerans. Detta är dock fortfarande aktuellt endast i utvalda forskningsprotokoll, oftast med levande donator och god vävnadsmatchning. Behandlingen börjar med kraftig immunsuppression och därefter får patienterna benmärg eller stamceller från donatorn.

Målet är att skapa ett tillstånd där både donatorns och mottagarens immunceller

Alireza Biglarnia forskar för att hitta nya lösningar för att minska riskerna vid njurtransplantation utan att öka risken för andra allvarliga sjukdomar.

kan leva sida vid sida i kroppen. Om detta lyckas kan mottagaren transplanteras och sedan kan man försöka sänka immunsuppressionen långsamt. Det är ingen garanti att toleransen varar hela livet utan man kan behöva gå in med immunsuppression vid till exempel en avstötning.

När tror du vi har på plats nya mediciner och behandlingar inom detta område?

– Det forskas mycket på nya sätt att minska behovet av immunsuppression. Förutom toleransbehandlingar forskas det en del på

att anpassa grisorgan så att de bättre fungerar i människokroppen. Det pågår även forskning om att framställa organ av patientens egna celler. Även om utvecklingen går snabbt är detta fortfarande på forskningsstadiet och det är svårt att säga när sådana behandlingar kan bli verklighet i sjukvården.

Trots att vi idag saknar behandlingar just nu finns det anledning att känna hopp inför framtiden. Inom transplantation sker stora framsteg, och det som inte är möjligt i dag kan bli verklighet längre fram.

Du har fått en sällsynt njursjukdom – men du är inte ensam

Nu finns en ny webbsida för dig som lever med, eller bryr dig om, någon som har C3G eller IC-MPGN.

För stöd, råd och praktisk information som kan underlätta i vardagen besök livingwithc3g-icmpgn.com/sv-se

| 01/2026

Att vänta på det där samtalet

En förmiddag hösten 2023 fick Susanna Malm det samtal hon längtat efter. En njure väntade på henne. Läs hennes omtumlande berättelse om livet som njurtranslanterad.

TEXT: SUSANNA MALM

DET VAR Åsa som ringde från Akademiska i Uppsala. Hon meddelade glatt att det fanns en eventuell njure till mig. Väl på plats i Uppsala lämnar jag över hela mig. Varsågod. Orkar inte ens tänka själv längre. Det blev många operationer under året. In och ut med slangar och allt möjligt i min kropp. Jag var smärt-utmattad. När kroppen utsätts för stark smärta under lång tid går den in i krigsläge. Min annars skapligt skarpa hjärna som tidigare drev företag var ett ekande tomrum. Ord kom inte fram, resonemang gick inte ihop, än mindre mindes jag vad den ena eller andra sagt till mig.

SPECIALISTVÅRDEN i Sverige är helt fantastisk. Vårdpersonalen ÄR hjältar, ALLT är på allra högsta nivå, och vi har tillgång till dom allra bästa kirurger och läkare i vårt land. Jag får känna mig totalt trygg med världens bästa kirurgteam och Dr Tomas Lorant i spetsen. Jag hade dessutom en av Sveriges vassaste njurläkare

Dr Hanna Al Maqdasi och hans fina team på mitt närmaste sjukhus i Bollnäs. Så fint och tryggt som det kan bli. Jag blir omhändertagen med enorm noggrannhet, värme och extra engagemang kring vad som kan göra något ännu bättre, ännu säkrare. Jag har nog aldrig blivit så omhuldad. Någonsin.

EN TRANSPLANTATION och njurvården är rent mekanisk. Det handlar om matematik och reparation. Samtidigt handlar det om det allra yttersta i livet. När du är sjuk står du i beroendeställning till allt och alla. Din kropp kan du inte längre lita på men du behöver lita på läkare. Det är inte du som har svaren längre, dom kommer från läkare, vårdpersonal, Försäkringskassan, försäkringsbolag, vänner, familj och om du är anställd så har du en del påbud även där.

Själv behöver du sortera bland olika svar, tveksamma svar, tvärsäkra men felaktiga svar. Olika specialistläkare

som säger olika och blir irriterade på varandra.

Jag föreläser gärna om hur man som patient behåller sin kraft utan att som patient gå sönder i systemet och vad vårdpersonal kan göra för att kommunicera på ett hållbart sätt.

Som njursjuk är man skyddslös på ett sätt när det gäller all kommunikation.

TACKSAM. Just nu börjar vårsolen visa sig, året är 2026 och jag sitter i Järvsö vid min laptop med blodvärden som om jag aldrig varit sjuk. Efter lång sjukdomstid är energin begränsad. Efter aktivitet kan jag vara helt orkeslös i flera dagar efteråt men jag har fått ett liv, jag lever någon annans liv och jag har en underlig känsla när jag tänker på att någons största sorg har blivit min stora lycka. Jag har fått ett liv som min donator inte fick, det ger mig ett ansvar. Tänker på dom anhöriga ofta och känner att jag ska leva mitt liv på ett hållbart sätt framöver.

INFO

Vi tar gärna emot insändare och personliga berättelser från våra läsare. Du kanske vill berätta om livet med dialys, en transplantation eller något annat som berör njursjukdom och vardagen? Din berättelse kan ge stöd, igenkänning och inspiration till andra medlemmar. Mejla din text till: info@njurforbundet.se

Susanna Malm efter en av många operationer.

Njurfunk 2/2026

NJURFÖRBUNDETS

partienkät

Njurförbundet ställde nio viktiga frågor till de åtta riksdagspartierna. Här redovisar Njurfunk svaren.

FRÅGA V S MP

Vill ert parti att alla vårdcentraler använder digitala beslutsstöd för att upptäcka CKD i tid?

Vill ert parti införa screening av riskgrupper för att upptäcka CKD i tid?

Kommer ert parti verka för att bevisat effektiva nya läkemedel, och specifikt läkemedel vid njursjukdom, når patienterna?

Är ert parti beredda att ge staten ett större ansvar för läkemedel så att regionala skillnader i tillgång minskar?

Stödjer ert parti ett nationellt mål om att minst 50 % av dialyspatienter ska sköta sin dialys själv?

Vill ert parti säkerställa att alla patienter får strukturerad utbildning och stöd inför dialys?

Är ert parti beredda att säkerställa ekonomisk ersättning för merkostnader vid hemdialys i hela landet, oavsett ålder?

Är ert parti beredda att införa en nationell vårdgaranti för gästdialys inom tre månader?

Stödjer ert parti införandet av ett samlat högkostnadstak för kroniskt sjuka?

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

VAD VILL politikerna göra för att säkerställa god vård för personer med njursjukdom? I september är det riksdagsval och Njurförbundet har ställt partierna mot väggen, i en enkät med nio frågor. Frågorna tar upp viktiga förändringar som förbundet vill se inom de områden som valts ut till 2026 års valfrågor. De är:

• Tidig upptäckt räddar liv

• Råd att vara sjuk

• Rätt till behandling

• Frihet att resa, arbeta och leva med dialys

Under tiden fram till valet lyfter förbundet frågorna på nationell nivå. Förbundsstyrelsen ligger på myndigheter, uppvaktar beslutsfattare, gör skrivelser och ser till

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja, vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja, vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

att frågorna aktualiseras i den allmänna opinionen. Njurförbundets föreningar agerar på regional nivå, där många av besluten som rör sjukvården fattas.

Enkätfrågorna skickades till riksdagspartierna i maj. För varje fråga fanns fyra svarsalternativ:

• Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

• Ja vi stödjer förslaget

• Neutral / delvis / behöver utredas

• Nej, vi motsätter oss förslaget helt

Samtliga partier lämnade även utvidgade kommentarer, som redovisas på Njurförbundets webbplats. Läs mer på njurforbundet.se.

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Ja, vi kommer att driva frågan aktivt

Ja vi stödjer förslaget

Neutral / delvis / behöver utredas

Njurfunk 2/2026

Hur gör man för att leva länge?

Vi frågade vetenskapsjournalisten Henrik Ennart som besökt och skrivit om blå zoner, platser i världen där befolkningen blir 100 år eller äldre.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

HENRIK ENNART har besökt världens fem blå zoner för att undersöka vad det är som gör att människor blir så gamla där.

– En blå zon är en plats som forskarna noga studerat och där andelen 100-åringar med hälsan i behåll är hög. Det handlar om avgränsade områden, säger Henrik Ennart.

De blå zonerna är: Nicoyahalvön (Costa Rica), östra bergiga sidan av Sardinien (Italien), Ikaria (Grekland), Okinawa (Japan) och Loma Linda (USA).

Henrik Ennart säger att vi kan lära oss mycket av hur människorna lever här. Det handlar om en kombination av mat, motion, sociala relationer och låg stress. Invånarna följer årstiderna, de odlar ofta sin egen mat och de har en tydlig uppfattning om meningen med livet.

– Det handlar om att du har en klar bild av varför du går upp på morgonen, säger Henrik Ennart.

När det gäller kosten så äter man i de här

områdena mycket växtbaserad kost. Ultraprocessad mat lagas inte där och finns inte tillgängligt som det gör här. När det kommer till motionen så rör sig de här människorna mycket i sin vardag snarare än att träna intensivt. Vardagsmotionen är en del av framgången med deras höga ålder.

– Sociala relationer är också viktigt och de äldre umgås mycket med familjen som till exempel barn och barnbarn. I de här zonerna stressar invånarna inte heller mycket men de har saker att göra och en mening med livet, säger Henrik Ennart.

Finns det något då som njursjuka bör tänkta på om åldrandet?

Här säger Henrik Ennart att det är viktigt med kosten och att undvika ultraprocessad mat och

Om åldrandets gåta

Henrik Ennart har under många år intresserat sig för människors åldrande. Han har plöjt forskningen i ämnet och rest till de blå zonerna. Om du vill veta mer om åldrandet läs Henrik Ennarts ”Åldrandets gåta – metoderna som förlänger ditt liv” (Ordfront Förlag, 2015).

Henrik Ennart, vetenskapsjournalist

Foto: David Loftus

fosfater samt att laga mat från grunden. Mer vegetabilisk kost är bra att införa. Det här rekommenderas också i NNR, The Nordic Nutrition Recommendations.

– I de här zonerna äter man mycket färska råvaror i säsong och basmaten är vegetarisk. Invånarna är sparsamma med socker, vitt mjöl och processad mat, säger Henrik Ennart.

Enligt Henrik Ennart kan du förlänga ditt liv med upp till 10 år genom att lägga om från en ohälsosam till en hälsosam livsstil likt den i de blå zonerna. Så visst finns det anledningar att fundera på hur du lever idag!

Undvik ultraprocessad mat.

Ät varierat.

Rör på dig.

Bry dig om människor omkring dig och din familj.

ALL MOTION SPELAR ROLL

VARJE RÖRELSE räknas är ett folkhälsobudskap som lyfter fram att all fysisk aktivitet – oavsett intensitet eller längd – bidrar till bättre hälsa och minskar riskerna med långvarigt stillasittande. Genom att regelbundet bryta stillasittandet, med korta rörelsepauser varje halvtimme, kan risken för flera sjukdomar minska. Även vardagliga aktiviteter som att ta trapporna eller gå en promenad har stor betydelse för hälsan.

Fyra tips för mer motion:

1. Vardagsrörelsen gör skillnad

Små förändringar i vardagen, som att stå upp och arbeta eller ta en kort promenad, kan bidra till att minska hälsoriskerna.

2. Bryt stillasittandet ofta

Att resa sig upp och röra på sig minst varje halvtimme är viktigt för att motverka de negativa effekterna av långvarigt sittande.

3. Varje steg räknas

Forskning visar att även ett relativt lågt antal steg per dag, exempelvis omkring 3 800 steg, kan minska risken för sjukdomar som demens. Hälsoeffekterna ökar dessutom ju fler steg man tar.

4. Sikta på regelbunden fysisk aktivitet

Sträva efter 150–300 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att all rörelse är bättre än ingen rörelse alls

Källa: Folkhälsomyndigheten

Richards frukost

VARJE DAG börjar jag med en frukost som består av en gröt på fiberhavre, linfrö och krossat bovete och till det blåbär, pumpakärnor och russin, inget tillsatt salt. Sedan dricker jag ett glas rödbetsjuice och lite citron.

Rödbetsjuicen har naturligt nitrat och den är fylld med mänger av antioxidanter, vitaminer och mineraler

Gröten ger den näring som jag behöver för att starta dagen, tillsammans med rödbetsjuice och en kopp kaffe eller te blir morgonen komplett.

Richard Hermansson har njursvikt orsakat av högt blodtryck. Han porträtterades i Njurfunk nr 1-2026.

GRÖT

2 dl vatten

0,5 dl fiberhavregryn eller vanliga 2 msk krossat bovete

1 msk hela linfrön

Till servering: blåbär, russin. solrosoch pumpakärnor och till det havreeller mandeldryck.

RÖDBETSJUICE

För att få rödbetsjuicen att bli mer lättdrucken blandar jag 1 - 1,5dl rödbetsjuice med minst lika mycket kallt vatten och sen en skvätt citron.

Rådgör gärna med din läkare eller dietist innan om du är osäker på rödbetsjuicens effekter för just dig.

GÖR SÅ HÄR: Blanda vatten och havregryn, linfrö och bovete i en kastrull. Koka upp och låt puttra i cirka 2 minuter. Servera i en djup tallrik och lägg på russin och strö över solrosoch pumpakärnor och färska blåbär. Om du använder frysta blåbär kan man blanda ner dem i den varma gröten innan den läggs upp i tallriken. Häll över havreeller mandeldryck.

Tips! För en mer spännande smakupplevelse, riv i lite färsk ingefära i slutet av kokningen.

Blanchera spenaten

SPENAT ÄR hälsosamt men bör begränsas vid njursten och vissa njursjukdomar på grund av ett högt innehåll av oxalater, vilket kan bilda kalciumoxalatstenar (njursten). Vid kronisk njursvikt kan även spenatens höga kaliuminnehåll vara problematiskt. Genom att blanchera eller koka spenaten minskar man oxalatinnehållet, vilket gör den säkrare att äta i måttliga mängder. Att äta spenat tillsammans med kalciumrika livsmedel kan hjälpa till att binda oxalaten i tarmen istället för i njurarna. Det är alltid bäst att rådgöra med en läkare eller dietist för individuella kostråd vid njursjukdom.

Njurfunk 2/2026

VACCIN MOT

bältros

Innan en njurtransplantation sker ges flera vaccinationer. Vissa vaccin går även bra att ta efter att man blivit transplanterad.

FRÅGA: Äntligen har jag satts upp på väntelistan för njurtransplantation. Brukar det vara så att man får vaccinationer innan transplantationen? Ingår vaccin för bältros? Kan jag annars ta bältrosvaccin efter transplantationen?

SVAR: Vad skönt att du nu står på väntelistan. Ja, din vaccinationsstatus ska uppdateras innan transplantation. Man provtar för att säkerställa att du har antikroppar (och därmed är immun) mot barnsjukdomarna vattkoppor och mässling – sjukdomar som de allra flesta är immuna mot. Om immunitet skulle saknas ges vaccin. Du kommer också att vaccineras med två olika vaccin mot pneumokocker (bakterier som ger lunginflammation) samt vaccin mot Hepatit A och B. Och nu sedan några år tillbaka ingår också bältrosvaccinet i de vaccin som ges innan transplantation. Generellt gäller vid vaccination

ALIREZA BIGLARNIA

hos patienter som planeras för transplantation, att man vill vaccinera innan operationen för när man startat sin livslånga immundämpande behandling så får man ett sämre vaccinsvar till följd av läkemedlen. Men bältrosvaccinet som är ett så kallat inaktiverat alltså inte ett ”levande, försvagat” vaccin kan man ta även efter att man blivit transplanterad om det inte givits innan. Lycka till.

Cecilia Rosander

FRÅGA: För länge sedan, innan jag blev njursjuk, vaccinerade jag mig mot TBE. För ett halvår sedan fick jag en njurtransplantation. Kan jag ändå fylla på mitt TBE-vaccin när det är dags?

SVAR: TBE orsakas av ett virus som överförs till människor genom fästingbett. TBE kan ge upphov till hjärninflammation med stor risk för bestående symtom som trötthet, min-

Docent i kirurgi vid Lunds universitet, överläkare i transplantationskirurgi, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

nesstörningar och i värsta fall förlamningar. Idag finns det ingen behandling mot TBE men man kan skydda sig genom förebyggande åtgärder där vaccinering ingår. Det sistnämnda påbörjas med en grundvaccinering som omfattar tre doser (fyra för personer äldre än 50 år) inom första året följd av påfyllnadsdos år 3 och därefter var 5:e år. Samma rekommendation gäller även för patienter efter njur-, pankreas-, lever-, lung- eller hjärttransplantation, till skillnad från stamcellstransplanterade patienter som behöver göra om hela grundvaccineringen efter transplantation. I ditt fall kan det räcka med att komplettera vaccinskyddet med en påfyllnadsdos även om grundvaccineringen har genomförts för längre sedan. Är man osäker på om man är vaccinerad eller hur många doser som man har fått, kan man göra om grundvaccineringen för att vara på säkra sidan.

Alireza Biglarnia

CECILIA ROSANDER

Specialist i internmedicin och njurmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

FRÅGA: Jag är njurtransplanterad och har alltid tagit medicinen Adport. Nu lutar det åt att jag ska byta till Dailiport. Vad är skillnaden? Finns andra alternativ?

SVAR: Adport och Dailiport innehåller samma läkemedel takrolimus som dämpar immunförsvaret så att den transplanterade njuren inte stöts bort. Skillnaden är framför allt hur de tas. Adport tas två gånger om dagen medan Dailiport tas en gång om dagen och frisätts långsammare i kroppen. Effekten är i grunden densamma men doseringen och tidpunkten skiljer sig, vilket kan göra behandlingen enklare för vissa.

Takrolimus är nästan alltid en del av en kombinationsbehandling, oftast tillsammans med mykofenolat mofetil (MMF) och prednisolon, för att uppnå en god och kompletterande immundämpande effekt. Genom att kombinera flera läkemedel kan man använda lägre doser av varje enskilt preparat, vilket minskar risken för biverkningar. Det finns även andra varianter av takrolimus och andra immundämpande läkemedel, men eventuella byten ska alltid ske i samråd med ansvarig läkare och med kontroll av läkemedelsnivåer i blodet.

Alireza Biglarnia

FAKTA

Har du något du undrar över, kopplat till njurar, njursjukdom eller transplantation?

Ställ din fråga till Njurfunk, så kan du få svar av personer kunniga i njurmedicin, transplantation, kost och hälsa.

Skicka din fråga till • Njurfunk, Njurförbundet, Drakenbergsgatan 6, 117 41 Stockholm. • E-post info@njurforbundet.se Märk brevet ”Expertpanelen”.

Njurdagboken

– för dig som har njursvikt

På Njurdagboken får du:

MARIA ERIKSSON SVENSSON

Professor/överläkare, Njurmedicin, Uppsala Universitet och Uppsala Akademiska Sjukhus.

• Ökade kunskaper till dig och dina närstående

• Råd och tips som underlättar din egenvård och uppmuntrar dig till att vara delaktig i din vård

• Kunskaper som bidrar till du känner dig mer informerad, kapabel, trygg och motiverad

Läs bland annat om:

• Njurarnas funktioner

• Prover och provsvar

• Läkemedel

• Kost och motion

• Behandlingsalternativ

Njurdagboken är framtagen i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping. Innehållet är skrivet och sammanställt av läkare, sjuksköterskor och specialistfysioterapeut.

Njurdagboken är Njurförbundets webbsida som vänder sig till personer med njursvikt och deras närstående. njurforbundet.se/njurdagboken/

Njurfunk 2/2026

Njurtugg!

SNACKA OM LIVET

Astra Zenecas podd ”Snacka om livet” presenterar spännande gäster som pratar om allt som ryms inom life science - och lite mer därtill. I avsnittet ”Kronisk njursjukdom – håll koll på dina värden” får du fem frågor du alltid bör ställa till din läkare för bättre koll.

Ljudligt

Kultur behöver inte ta plats i packningen. Sommarens bästa berättelser, samtal och musik ryms i mobilen och följer med vart du än går.

DEN STULNA NJUREN

Folklivsforskaren Bengt af Klintbergs klassiker från 1994 tar dig genom 100 roande och rysliga historier som har blivit moderna folksägner. Författarens kommentarer visar hur dessa avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier.

HALLÅ DÄR ...

NJURPODDEN

I Njurpodden får vi höra både patientberättelser och expertintervjuer. Lär dig mer om förebyggande åtgärder, forskning och framsteg – kort sagt allt om njurarna. Hittills finns 14 avsnitt

DOKTORNS SPELLISTA

Det finns gott om låtar på temat medicin. Profilen Magnus Ring har skapat spellistan ”TLV – Låtar om läkemedel vård och sjukdomar”. Här finns allt från Jazzbacillen av Siw Malmkvist till Medicine At Midnight av Foo Fighters. Finns på Spotify.

… Henrik Widegren, läkare, artist och deltagare i tv-programmet Fråga Lund, som höll en inspirationsföreläsning om skrattets betydelse på Njurförbundents seminarium 2026.

Varför är det viktigt att skratta?

– Först och främst för att det är roligt och förenar människor. Vi upplever gemenskap och känner sammanhang. Men sedan finns ju även hälsoaspekter: Att skratta sänker blodtrycket, det bränner energi så att vi går ner i vikt, det sänker nivåerna av stresshormoner, och det är smärtstillande.

Förlänger ett gott skratt livet?

– Förmodligen, men man har ännu inte lyckats bevisa detta vetenskapligt. Så mer forskning behövs!

Du har skrivit en låt ”SMS från akuten”. Vilket är ditt roligaste SMS?

– Det roligaste SMS:en är ju kopplade till en speciell person eller situation, så de är svåra att förklara, men jag minns ett kul födelsedagsdags-SMS jag fick när jag fyllde 50 år: ”Jag försökte hitta något som påminner dig om din ungdom, men det var slut på grottmålningar.”

Nils Alwall 1904-1986

SÖK SENAST 15/8!

Ansökningsformuläret finns på njurforbundet.se

ALWALLSFONDEN

UTLYSER 30 000 KRONOR

Bidrag kan sökas av personer yrkesverksamma inom njursjukvård, och fördelas till projekt som syftar till att förbättra njursjukas situation.

Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och studiestipendier samt som projektbidrag.

OBS! Stipendiefonden ger inte bidrag till privatpersoner för personligt bruk.

Bli medlem idag!

Har

du njurproblem

är du inte ensam!

En av tio svenskar drabbas av kronisk njursjukdom. Många vet inte om det eftersom symptomen kommer smygande. Gå med i Njurförbundet så får du stöd att kunna leva ett bra liv som njursjuk, transplanterad, donator eller närstående.

Som medlem får du:

• Ökad kunskap om din sjukdom, behandling, möjligheter och rättigheter.

• Medlemstidningen med aktuella reportage, tips och nyheter om sjukvården och forskningen.

• Träffa andra med erfarenhet av kronisk njursjukdom.

• Delta i medlemsresor och aktiviteter som föredrag och sammankomster.

Ditt medlemskap bidrar också till Njurförbundets arbete för att skapa bra villkor åt alla med njursjukdom och främja forskningen. Skanna QR-koden och gå med redan i dag!

Tel: 08-54640500 • www.njurforbundet.se

REGIONNYTT

Njurfunk 2/2026

Roger och Marinel Isaksson bjöd på underhållning.

ÅRSMÖTE MED MUSIK

Text och bilder: Per Sundbom

JÄMTLAND-HÄRJEDALEN genomförde i mars sitt årsmöte som i vanlig ordning blev en trevlig tillställning med härlig smörgåstårta och underhållning av Roger och Marinel Isaksson. Till ordförande omvaldes Per Sundbom.

På mötet beslutades det också att föreningen bland annat ska besöka en till två hälsocentraler i sitt gigantiska län för samtala om vikten av att upptäcka tidig njursvikt så att behandling kan insättas så tidigt som möjligt.

SKÖRDEFEST I NORR

BODENS SKÖRDEFEST och

Miljödagar arrangeras den 28-30 augusti. Evenemanget är ett av Norrbottens största och äger rum mitt i centrala Boden. Njurförbundet Norrbotten deltar traditionsenligt.

ÅRSMÖTE PÅ ERSTA TERASS

STORT ENGAGEMANG I NYA GÄVLE-DALA

PETER HAMMMARBERG är nyvald ordförande i Njurföreningen Gävle-Dala. Här berättar han om sig själv och sina mål med sitt arbete.

Hur blev du engagerad i Njurförbundet?

– Jag gick med i Njurförbundet efter att ha deltagit på en njurskola 2022. Har sedan varit med i styrelsen som suppleant i 2 år innan jag valdes till ordförande i år.

Vad har du för bakgrund?

– Jag är 59 år och bor i Ornäs mellan Borlänge och Falun tillsammans med min fru och våra barn. Jag arbetar idag som teknisk utredare på Transportstyrelsen. Min njursjukdom diagnostiserades för 25 år sedan och under många år var tillståndet relativt stabilt. Under de senaste tio åren har dock försämringen successivt tilltagit och idag befinner jag mig på gränsen mellan stadie 4 och 5.

Hur känns det att bli ordförande?

– Det känns bra, speciellt nu när vi har fått igång styrelsearbetet på ett bra sätt och vi har börjat genomföra den plan vi har för året. Vi vill få fart på verksamheten!

Har du några mål med ditt arbete?

– Det övergripande målet är att etablera ett väl fungerande styrelsearbete som skapar förutsättningar för en verksamhet där medlemmarna får ett tydligare och mer direkt utbyte av sitt medlemskap, samtidigt som vi stärker vår förmåga att företräda och driva våra medlemmars frågor.

Hur tror du ni kan locka nya medlemmar?

– Vi måste bli bättre på att synliggöra vår verksamhet. Många kommer sannolikt i kontakt med Njurförbundet i ett sent skede av sjukdomsförloppet.

Vi behöver bli tydligare i vår kommunikation och visa att vår verksamhet riktar sig till alla njursjuka – oavsett var i sjukdomsprocessen man befinner sig.

DEN 23 APRIL 2026 hade Stockholm Gotland årsmöte. Ordförande Sven Jonsson hälsade alla välkomna och presenterade föreningens utveckling och planer. Ett 30-tal medlemmar närvarade. Efter årsmötet blev det en trevlig middag på Ersta terrass, där det bjöds på jämtländsk fjällröding. Till efterrätt bjöds det på en smäktande god Ersta Jubileumsbakelse. Det blev en viktig och trevlig kväll där deltagarna summerade året som gått och blickade framåt tillsammans.

Vil nå ut till fler

Världsnjurdagen i Borås

Annelie Ågren, David Check och Camilla Spets var på plats i Borås under Världsnjurdagen.

VÄRLDSNJURDAGEN 12 MARS blev lyckad i Borås! Sjuksköterskor från Njurmottagningen på SÄS var tillsammans med representant David Check från Njurförbundet Västsverige i Knalleland. Sjuksköterskorna kontrollerade blodtryck och informerade, tillsammans med David Check, om Njurförbundet, blodtryck och njursvikt. Det var första gången som Borås uppmärksammade Världsnjurdagen på detta sätt. Åldrarna varierade på de som fick sitt blodtryck kontrollerat. Det var bara ett blodtryck som avvek rejält och personen rekommenderades att söka sin vårdcentral dagen efter.

Text: Annelie Ågren

Världsnjurdagen i Örebro

ÖREBROS ORDFÖRANDE Maria Nydahl, gjorde sin insats för Världsnjurdagen på Universitetssjukhuset i Örebro. Ett tiotal personer stannade och tog blodtryck och hade chans att vara med på utlottningen av blodtrycksmätare som föreningen fick möjlighet att lotta ut. Flera stannade till ändå och fick lite annat smått och gott istället och många berättade att de redan hade maskiner hemma och höll koll på sitt blodtryck. Så det var positivt!

Text: Maria Nydahl

Tina Pajunen från Njurförbundet Västsverige tillsammans med förbundsordförande Håkan Hedman.

SENIORMÄSSA I VÄSTSVERIGE

DEN 21–22 APRIL 2026 deltog Njurförbundet Västsverige som utställare på Seniorfestivalen som ägde rum på Åbymässan, strax utanför Göteborg. Västsverige hade, tillsammans med Bröstcancerförbundet och Riksförbundet HjärtLung, fått ett erbjudande av Astra Zeneca att stå i deras monter. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman var även inbjuden att delta i en paneldebatt den 22 april tillsammans med Anna Wärme, överläkare njurmedicin Skövde, Susanna Cassberg (M) och Tomas Angervik (S). Paneldebatten hölls inför fullsatt publik och fick mycket positiv respons.

Det var fullt med besökare på mässan och Njurförbundet fick goda möjligheter till samtal och dela ut broschyrer. Det fanns även sjuksköterskor på plats som tog blodtrycket.

Det var två lyckade dagar och alla som var med tycker att Njurförbundet bör försöka delta igen.

ÅRSMÖTE I NORRBOTTEN

Text: Karin Andersson NORRBOTTEN höll sitt årsmöte 15 april i Boden på Restaurang DG11. Mötet började med lunch och därefter årsmöte med sedvanliga årsmöteshandlingar. Till ny ordförande valdes Sven Georén som tidigare varit styrelseledamot i föreningen. Efter mötet föreläste Anna-Karin Vikström anhörigkonsulent från Bodens kommun. Därefter var det en föreläsning till av Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå Tekniska Universitet, som pratade om forskning kring bastubad. Mötet samlade 30 medlemmar.

Text & bild: Annika Helmersson

FÖRBUNDSNYTT

Njurfunk 2/2026

De leder Njurförbundet

Två nya ledamöter valdes in i Njurförbundets styrelse vid förbundsstämman den 10 maj. Håkan Hedman omvaldes till förbundsordförande. Den nya styrelsen ska leda förbundet i tre år. Här presenterar styrelseledamöterna sina hjärtefrågor.

Håkan Hedman, förbundsordförande, 75 år, marknadsekonom, Sävedalen – Njurförbundet har verkat under ett drygt halvsekel. De frågor som förbundet drev under de första åren har till stor del uppnåtts. Nu krävs nya satsningar: jämlik njurvård i hela Sverige, tillgång till moderna bromsmediciner och mer resurser till forskning. Ingen ska hindras ekonomiskt från att leva med kronisk njursjukdom, välfärden måste prioriteras högre politiskt.

Ronny Ljung, ledamot, 67 år, skolbusschaufför, Rinkaby – Jag vill arbeta för att alla njursjuka i dialys får chansen att ha dialys hemma. Var man än bor ska man få utbildning och kunna sköta dialysen hemma. Det ger en större frihet. Jag vill även arbeta för en jämlik njursjukvård i hela landet och tidig upptäckt av njursjukdom.

Ulla Evensson, vice ordförande, 61 år, gymnasielärare, Mariefred – Två hjärtefrågor: likvärdig vård och bemötandet i vården. Det ska vara en självklarhet att alla har rätt att få samma vård oavsett var de bor, att alla har samma tillgång till mediciner och hjälpmedel. Bemötandet och omvårdnaden är viktigt för oss som är sjuka. Vi behöver känna oss lyssnade på och bemötas med omtanke.

Björn Nilsson, vice ordf. /förbundskassör, 77 år, civilekonom, Skarpnäck

– Jag vill att man ska kunna leva ett långt rikt liv trots njursjukdom. Nu är det ännu viktigare att en njurförsämring upptäcks tidigt och att de verkningsfulla mediciner som bromsar försämringen också blir tillgängliga i hela landet. Jag vill också se att resurserna till svensk njurforskning som idag är eftersatt ökar.

Malin Haglund, ledamot, 40 år, lönekonsult, Umeå

– Jag vill öka medvetenheten om att ta ställning kring organdonation. Att förmedla hur viktigt det är för de njurpatienter som behöver en ny njure är något jag brinner för och har gjort sedan jag själv blev transplanterad i tonåren. En annan av mina hjärtefrågor är forskningen. All forskning som kommer de njursjuka tillgodo är viktig både om den är mer klinisk eller inte.

Carina Viberg, ledamot, 57 år, ekonom, Örnsköldsvik

– För mig är organdonation en angelägen fråga.

Vi behöver sprida information till allmänheten och ge mer resurser till sjukvården för att kunna tillvarata potentiella organ. Vi behöver öka antalet levande donationer genom mer kunskap och stöd när frågan om transplantation blir aktuell.

Sven Jonsson, ledamot, 63 år, verksamhetsutvecklare hälso- och sjukvård, Enskededalen

– Mina hjärtefrågor i Njurförbundet är att anhörigstödet måste bli bättre. Patientsäkerhet är en fundamental fråga för att vården och egenvården ska vara trygg och säker för patienten. Att patientens expertis får bli en naturlig part vid framtagande av ny medicinsk teknik är en viktig beståndsdel för att nå en mer effektiv och ändamålsenlig vård i framtiden.

Gunbritt Stålberg, ledamot, 72 år, HR Manager, Västra Frölunda – Jag vill verka för att minska flödet av diabetiker till njurvården En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är rätten till egenvård i hemmet. Jag försöker följa forskning inom transplantation och hur immundämpningen bättre kan bemästras. Här har diabetes (cellöar) och njurar ett gemensamt område.

Kristina Holgersson, ledamot, 55 år, administratör kommunen, Fotskäl – Jag brinner för njursjukvård som rör barn och unga vuxna. Att de ska få en hållbar vård genom hela livet. Målet är att personer med njursjukdom ska kunna leva så vanligt det går och kunna röra sig fritt i landet. Få likvärdig behandling, läkemedel och bemötande var man än bor.

❱❱ STYRELSE

Håkan Hedman, ordf.

Björn Nilsson, v. ordf. / förbundskassör

Ulla Evensson, v.ordf.

Ronny Ljung

Carina Viberg

Sven Jonsson

Malin Haglund

Gunbritt Stålberg

Kristina Andersson Holgersson

❱❱ BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPPEN

Marie Helldén

Annica Hedberg

Linda Landerdahl

Rebecca Wittesjö e-post: foraldrar@njurforbundet.se

❱❱ UNGDOMSGRUPPEN

Rebecca Cross, sammankallande e-post: ungdomar@njurforbundet.se

❱❱ FÖRBUNDSKANSLI

Sara Norman, generalsekreterare

Robin Warldén, grafisk form & webb

Annelie Olsson Larsson, reporter Pär Hedlund, administrativt ansvarig

Lina Ericson, verksamhetsutvecklare

Adress: Drakenbergsgatan 13, 117 41 Stockholm

E-post: info@njurforbundet.se Webb: www.njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 Bg 690-1334

❱❱ NJURFÖRBUNDETS FONDER

• Njurförbundets stipendiefond till professor Alwalls minne

• Amelie Ersmarkers Minnesfond Bg: 690-1334

Forskning

• Insamlingsstiftelsen Njurfonden Pg. 90 03 67-4 • Bg: 900-3674 Tel. 020-900 100

NJURFÖRBUNDETS REGIONFÖRENINGAR

NJURFÖRBUNDET NORRBOTTEN • Ordf. Sven Georén Tel. 070-531 09 91 • E-post: sven@sgia.se • Pg. 84 00 94-7 Pg. forskning 38 36 73-1

NJURFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN • Ordf. Malin Haglund

Tel. 070-266 28 35 • E-post: malinez@hotmail.com • Bg. 5652-5793 Bg. forskning 5403-7866

NJURFÖRENINGEN I VÄSTERNORRLAND • Ordf. Carina Viberg Tel. 070-575 17 85 • E-post: carina.viberg@icloud.com • Bg. 165-0845 Bg. forskning 165-0902

NJURFÖRENINGEN JÄMTLAND/HÄRJEDALEN • Ordf. Per Sundbom Tel. 070-644 25 19 • E-post: per.sundbom@njurforbundet.se • Bg. 238-3198 Bg. forskning 5999-1356

NJURFÖRENINGEN GÄVLE DALA • Ordf. Peter Hammarberg E-post: peter.hammarberg@njurforbundet.se Bg. 358-7987 • Bg. forskning 736-7196

NJURFÖRENINGEN NORRA MÄLARDALEN • Ordf. Elisabet Palmér Kock

Tel. 073-227 25 19 • E-post: norramalardalen@njurforbundet.se, elisabet.palmer. kock@njurforbundet.se • Pg. 45 44 73-0 • Bg. forskning 736-7196

NJURFÖRENINGEN I VÄRMLAND • Ordf. Mikael Johansson • Tel. 0709-233 969 E-post: millanviken426@gmail.com • Pg 488 84 29-0 • Pg stödfond 41 65 89-0

NJURFÖRENINGEN ÖREBRO LÄN • Ordf. Maria Nydahl

Tel 070-387 02 33 • E-post: maria.nydahl@njurforbundet.se

Pg. 73 48 60-0 • Pg. stödfond 641 67 14-1

NJURFÖRENINGEN SÖRMLAND • Ordf. Ulla Evensson

Tel. 070-302 71 58 • E-post: sormland@njurforbundet.se

Pg. 405 57 79-5 • Pg stödfond 405 57 79-5

NJURFÖRBUNDET STOCKHOLM GOTLAND • Ordf. Sven Jonsson

Tel. 073-156 33 74 • E-post: stockholmgotland@njurforbundet.se

Bg. 5068-2350

NJURFÖRBUNDET VÄSTSVERIGE • Ordf. Gunbritt Stålberg

Tel. 0793-40 90 47 • E-post: vastsverige@njurforbundet.se • Bg. 5984-4241

GelinStiftelsen Bg. 900 75 19 • Kansli: 031-338 01 08

NJURFÖRBUNDET SYDÖSTRA SVERIGE • Ordf. Åsa Torstensson

Tel. 0763261362 • E-post: asa.torstensson@yahoo.com • Pg. 87 06 93-9

NJURFÖRBUNDET SMÅLAND • Ordf. Uno Falck • Tel. 073-521 48 84

E-post: smaland@njurforbundet.se • Pg. 57 56 62-2 • Pg. forskning 854 23-2

NJURFÖRBUNDET SYDSVERIGE • Ordf. Ronny Ljung • Tel. 044-22 54 63 E-post: ronny.ljung@njurforbundet.se • Pg. 24 93 93-0 • Bg. forskning 171-0730

Njurförbundet Drakenbergsgatan 13

•safe MyTraining VR : en ny verklighet inom PD-utbildning

stay•safe MyTraining VR hjälper dig att förbereda dina patienter för peritonealdialysbehandling i hemmet.

- Påsbyte steg för steg – Guidning med hjälp av en virtuell sjuksköterska

- Intuitivt att använda – Den virtuella utbildningen stödjer självständig träning

- Ger självförtroende – Omedelbar återkoppling med vägledning

- Språkalternativ – Hjälper till att övervinna språkbarriärer

Gör virtuell verklighet till en del av din verklighet !