Långholmen tidning

DEN GRÖNA ÖN MITT I STOCKHOLM

MÄSTERSPIONEN TILLBAKA PÅ ÖN I PJÄSMONOLOGEN MED ANDERS AHLBOM ROSENDAHL

UPPLEV LÅNGHOLMEN KULTUR, HISTORIA, TEATER, NATUR OCH NÄRPRODUCERAD MAT

LOUISE HOFFSTEN GER RÖST ÅT FÅNGARNA FÄNGELSEHISTORIER FÅR LIV PÅ ALBUMET RÖSTER UR MÖRKRET

LÅNGHOLMEN - DEN GRÖNA ÖN

L O

M B

N D E

C

A

Fängslande Långholmen Långholmen är inte en stor ö men rymmer en unik blandning av fascinerande historia, skiftande kulturyttringar och säregen natur. En upplevelse att avnjuta till fots, cykel eller varför inte från sjösidan i kanot. TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: GUSTAV KAISER

U

pprorsledaren Engelbrekt förlade 1434 sin här på ön. Det gjorde även Gustav Vasa innan han intog Stockholm 1522.

Med en flottbro till Kungsholmen för sina soldater var han långt före Västerbron, invigd 1936.

Drottning Kristina donerade 1647 Långholmen till Stockholms stad men behöll sjötullen vid det som nu är Strandbadet. Litet senare lät hovbryggmästaren Jochum Ahlstedt bygga det palatsliknande sommarnöjet Alstavik. Ön låg då långt utanför stadens hank och stör.

IDYLLEN BRÖTS NÄR lantstället blev spinnhus

1724 och utsatta kvinnor och tiggarbarn spärrades in för att spinna garn åt Stockholms klädfabriker.

Ett sekel senare flyttades kvinnorna och ersattes av manliga straffångar. Kronohäktet och Centralfängelset gjorde senare Långholmen till landets största anstalt.

Renoverade inrymmer Alstavik och Spinnhuset sedan

2

1989 Långholmens Wärdshus och konstnärsateljeer.

Kronohäktet är hotell och vandrarhem.

OFRIVILLIGA BIDRAG

I Bellmans epistlar har Långholmen en central roll.

Deras hjältinna Ulla Winbladh föds i Spinnhuset. Diktaren var ofta gäst hos direktören, en operasångare med smeknamnet Spinnhus-Herkules. Flera andra författare och konstnärer har inspirerats av ön. Ibland ofrivilligt bakom lås och bom. Som de båda Janarna Fridegård och Guillou. Eller modernisten Isaac Grünewald.

Carl von Linné ledde på 1700-talet botaniska exkursioner på Långholmen. Ett av hans fynd: Långholmsrosen. Från brännvinskungen LO Smiths trädgårdar vid Karlshälls gård spred sig exotiska växter över ön. Artrikedomen ifråga om träd är resultatet av ännu ett ofrivilligt bidrag: 1800-talets straffångar spred ut dynga ur Mälaren och planterade. En tacksam inramning för ett ovanligt varierande djurliv. ✦

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

K

J I

H

F G

KARTHÄNVISNINGAR A. Långholmsbron, under fängelsetiden också kallad Suckarnas bro.

B. Här stod det gamla Centralfängelset, klart 1880.

C. I Spinnhuset, med rötter i 1600-talet, spärrades arbetslösa och ”liderliga” kvinnor in.

D. Kronohäktet från 1850 är idag hotell och vandrarhem. I Café Rastgården njuter man sommartid av mat och dryck i de tårtformade rastgårdarna.

E. Fängelsemuseet inrymt i ett äkta cell galleri bjuder på spännande historia.

F. Valkasken är ett botaniskt måste.

G. Här låg1700-talskrogen Fördärvet.

H. Mälarvarvet från 1600-talet är omgivet av en bevarad bruksmiljö.

I. JAS-skulpturen minner om kraschen på ön sommaren 1993.

J. Stenbrottet på ön vittnar om kedje fångarnas slit.

K. Lusudden, klippbad med skandalöst nudistförflutet.

L. Strandbadet. I Gråboviken låg en gång Sjötullens snabbseglare beredda att stoppa smugglare.

M. Stora Henriksvik med rötter i 1600-talet.

Bellmansutställning och 1700-talsinspi rerad trädgård.

N. Sjötullen från 1700-talet blev vid 1800-talets mitt bostäder för fängelse personalen.

O. Brännvinskungen LO Smiths ståtliga herrgård Karlshäll med bevarade grisailletapeter i Sommarsalen.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

KARTAN GÅR ÄVEN ATT KÖPA I RECEPTIONEN PÅ LÅNGHOLMENS HOTELL (D)

Tryggt, äkta, stolt och roligt! tt vara ”fängelsedirektör” förpliktar. Förutom att njuta av en skön och ombonad vistelse ska våra gäster känna sig trygga här, i goda händer. Omhändertagna.

Nåja, vi förväxlar inte våra gäster med gårdagens fångar! Här har de egen nyckel och går när de önskar. Fast vi hoppas förstås att de stannar så länge som möjligt!

Samtidigt värdesätter vi våra rötter och vill gärna dela med oss av den lätt hisnande känsla Långholmens historia förmedlar. Ännu närvarande i öns ofta flerhundraåriga byggnader. Från 1600-talets Alstavik, nu Långholmens Wärdshus, till 1850 års Kronohäkte, pietetsfullt renoverat till bekväma ”celler” på hotellet och vandrarhemmet.

Äkta är ett annat av våra värdeord. Vi döljer inte de mörkare sidorna av öns förflutna, beskrivet på flera ställen i detta nummer av Långholmens tidning. Spinnhuset var en förfärande inrättning där kvinnor låstes in för omänskligt slit. Kronohäktet och Centralfängelset, rivet 1982, hyste både mördare och spioner. Men även politiska meningsmotståndare. Vårt Fängelsemuseum är en fascinerande djupdykning i detta förflutna. Louise Hoffsten, som intervjuas i tidningen, har haft modet att tolka svärtan på sitt album Röster ur mörkret där hon bland annat ger röst åt Långholmsfångar.

Men svärtan är också ett mått på de framsteg som gjorts i Sverige. Frispråkighet straffas inte längre med inlåsning. Kvinnors jämställdhet är ett självklart krav. Även nödvändigheten av en omställning till ett mer ekologiskt samhälle. Vi kan läsa att två dammar har anlagts på ön för att trygga och öka beståndet av grodor. Ett experiment som gynnar miljön i stort. Det hoppas vi att våra egna miljöinsatser också gjort.

Sammantaget något att vara stolt över!

Rebellen och fången Hinke Bergegren agiterade för kärlek utan skam. Långholmsgästen Bellman förmedlar livsglädje i sina epistlar. Livet ska också vara roligt. Wärdshuset bjuder på kärleksfullt tillagad mat och Långholmsteatern på spännande kultur. Mästerspionen Wennerström ges där nytt liv av Anders Ahlbom Rosendahl i en nyskriven pjäs av Klaus Fischer.

Att kreativt arbete inte utesluter glada lekar vittnar våra konferensgäster om.

Välkommen till ett lustfyllt Långholmen! ✦

Pontus Mannestig, Långholmen Hotell & Restaurang AB

3

LÅNGHOLMENS WÄRDSHUS

På Wärdshuset tas rötterna på allvar Långholmen genomkorsas av stigar genom orörd natur några minuters promenad från storstadens jäkt. Öns växlingsrika historia har satt andra spår. På Långholmens Wärdshus vårdas både miljön och traditionerna. TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: GUSTAV KAISER

O

mgivna av Mälarens vatten och trädgårdskolonisternas odlingar är närproducerat självklart för köksmästarna på Wärdshuset, Sofia Fröberg och Fredrik Syding. Årstiderna speglas i menyn.

Så långt det går väljer man lokala producenter och använder säsongens råvaror.

4

Helst inte frukt och grönt som måste föras hit från andra sidan jordklotet. Omsorgen om miljön ledde till att Wärdshuset 2009 blev den första Svanenmärkta krogen på Södermalm.

ODLINGSTRADITIONER

Wärdshusets rötter går tillbaka till 1600-

talet. Då var det palatsliknande huset sommarnöje åt den rike bryggmästaren Ahlstedt. I likhet med andra av seklets borgare lät han sig väl trakteras vid dignande bord med en oändlig rad rätter.

För att komplettera kosthållet anlades en stor köksträdgård, idag till största delen ersatt av en fotbollsplan. Förvildade

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

LÅNGHOLMENS WÄRDSHUS Icke rödlistad fisk och fräscha grönsaker tillfredsställer inte bara gommen utan även miljösamvetet.

Kocken Kristian Samuelson lägger en sista touch på förrätten: Dill- och enbärsgravad gösfilé med citrongelé, lättsyrad dill och svartpepparcrème.

rester frodas dock ännu i omgivningarna.

I en kryddtäppa utanför Wärdshusköket förs odlingstraditionen vidare med bland annat timjan och rosmarin. Vad vore påskens dilammstek utan dessa smakbärare?

Vinbärsbuskarna tillhandahåller blad till köksmästarnas egna inläggningar, från västeråsgurkan till sillen. När hallonen skördas i Långholmens koloniträdgårdar dyker ibland några exemplar upp på silltallriken.

Dagens gäster vill ha mer grönt på tallrikarna och mindre kött. Det passar Fredrik och Sofia bra eftersom vi odlar mer i Sverige nu. Genom fröbanker har även gamla kulturväxter hittat tillbaka till tallriken, som olika slags bönor.

SOM PÅ AHLSTEDTS TID

Varje säsong frambringar sin egen inhemska skörd av grönsaker att ta tillvara. Som på Ahlstedts tid. I det

moderna wärdshusköket efterträds vårens sparris och ramslök av sensommarens primörer som späda morötter och rödbetor.

MISSKÄND ROTSAK

Under höst och vinter dyker andra rotfrukter upp. Bland dem den något misskända kålroten. En gång stapelföda för de arma hjonen som flyttade in när Ahlstedts pampiga malmgård förvandlades till Spinnhus.

Det svenskklassiska har dock sina trogna förnyare i wärdshusköket. De dristar sig att sammanföra knölen med en mer ansedd råvara. På kvällens teatermeny får den smörstekta torskryggen sällskap med jordärtkockspuré och brynt kålrot. En upprättelse om något! ✦

ÅRETS HÖJDPUNKTER MÅRTEN GÅS INTE FÖRBI ...när Sankt Martin firas i november med gås och alla tillbehör på Långholmens Wärdshus.

JULEN NALKAS ...när decembermörkret omsluter ön, ljusen brinner hemtrevligt på Långholmens Wärdshus och julbordet dukas upp med högtidens favoriter.

Missa inte köksmästarnas egen Långholmssill!

Hitta klapparna på julmarknaden i rastgårdarna!

VÅREN ANAS ...när påskens möra dilamm anrättas på Långholmens Wärdshus.

WÄRDSHUSPARKEN ...är en oas under ljusa junikvällar.

Koppla av i mysig miljö med Wärdshusets grillmeny och liveartister!

NJUT AV LAT MORGON ...eller söndagspromenad avrundad med klassisk brunch på Långholmens Wärdshus. Nybryggt kaffe, äggröra och bacon. Här saknas inget.

Och vem kan motstå nygräddade våfflor med sylt!

BRITTISK TRIVSEL ...garanterad på Wärdshuset med Afternoon Tea. Många sorters te, snittar, scones, hemgjord marmelad, egna bakverk och mer därtill!

LÅNGHOLMSTEATERN GER ...en spännande föreställning om mästerspionen Stig Wennerström gestaltad av Anders Ahlbom Rosendahl. Teaterpaketet innehåller Wärdshusets tvårättersmeny och historisk introduktion.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

5

PROFILEN

Louise Hoffsten ger röst åt fångarna på Långholmen En sommar på 90-talet sjöng Louise Hoffsten vid en utomhuskonsert på Långholmen. Minnet hon tog med sig var att arrangören stack med kassan och gaget.

Om han fick sitt straff är okänt. Säkert är att han slapp sitta i det gamla Centralfängelset. Nedslitet och hundra år gammalt hade det rivits några år tidigare och givit plats för konserten. TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: PÄR WICKHOLM

6

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

PROFILEN

N

u är Louise tillbaka på holmen. Fängelsehistorien får liv på hennes skiva som är en djupdykning i ett skrämmande förflutet. Titeln Röster ur mörkret anger tonen: i tio låtar ger hon röst åt fångar och dödsdömda liksom tiggare, blinda och andra utsatta. Avlägsna ekon från förra seklet som inte förlorat sin aktualitet i vår tid.

Vi äter lunch på Långholmens Wärdshus. Den ljusa och trivsamma krogen var en gång en del av det gamla Spinnhuset där prostituerade och andra ”lösaktiga” spärrades in. En annan påminnelse om det förflutna finns strax intill. På det som var fängelsegården ägde den sista avrättningen i landet rum medelst en från Frankrike importerad giljotin. Året var 1910. Först 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid.

IDENTIFIERAR SIG

- Jag kan identifiera mig med de här människorna. De har hamnat utanför gemenskapen. Många av de utsatta led av funktionsnedsättningar, understryker Louise Hoffsten. De sålde skillingtryck på gatorna för att överleva. Berättelser och visor om tragiska livsöden. Vittnesmål i många fall utan signaturer.

En arbetsolycka som ledde till förlorad syn kunde på den tiden medföra att man hamnade i misär. Människor med olika handikapp tvingades ut på gatorna för sin försörjning.

- Det får mig att inse att vi egentligen har det väldigt bra idag. Men samtidigt har utsattheten ökat och gatorna fylls av tiggare igen.

SVENSK BLUES

Att skivan kom till var egentligen en slump.

Ett besök på Svenskt Visarkiv för att hämta inspiration ledde till ett projekt som varade ett helt år. För Louise var arkivets texter drabbande. Tiggarvisorna, blindvisorna, nödropen från fängelser och skildringar

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

av dödsdömdas sista vandring.

- Jag ville inte släppa det. De här orden måste få komma fram. Min fascination för bluesmusiken hjälpte mig. Bluesens berättelser handlar ofta om blindhet och fängelser. Många bluesartister var blinda. Från Blind Lemon Jefferson till Ray Charles. Jag ville hitta motsvarande svenska öden.

På skivan möter amerikanska musikrötter inhemsk vistradition. Det ”blå” finns i det svenska vemodet, menar Louise Hoffsten. Bluesmusiken har varit grundtonen i hennes sångkarriär som spänner över ett brett register: från jazz till rock.

Plus nedslag i folkvisan på skivan Kära Du från 1996.

”Jag kan identifiera mig med de här människorna.

De har hamnat utanför gemenskapen. Många av de utsatta led av funktionsnedsättningar. De sålde skillingtryck på gatorna för att överleva.”

KÅKVISOR EGEN GENRE

Men textmaterialet bjöd ibland motstånd.

Louise nämner särskilt Gången till avrättningsplatsen. Den skildringen var svårast att sätta musik till.

- Istället för att sjunga läste jag texten.

Rockartisten Patti Smith gav mig idén när hon reciterade på en skiva.

Texterna till andra spår har skrivits av fångar på Långholmen. Intagne Nenne författade Visst känns det bittert 1967.

Fångens klagan ristades på 20-talet in av en okänd intern på trägallret i en isoleringscell, spreds vidare och blev en del av fängelsetraditionen. Ett öde som andra

7

PROFILEN

LOUISE HOFFSTEN URSPRUNG: Född och uppvuxen i Linköping 1965.

BOR: I Enskede, söder om

Stockholm.

FAMILJ: Maken Dan Bratt,

skådespelare, och gemensamme sonen Adrian, född 2003.

KARRIÄR: Pappa Gunnar, musiker, kapellmästare och kompositör, var enligt Louise hennes musikaliska läromästare. Hon spelade i tonåren som trummis i ett punkband. Första soloskivan kom i mitten av 80-talet.

Rhythm & Blonde 1993 blev det stora genombrottet. Röster ur Mörkret 2017 är det tjugonde albumet. Under åren har hon även framträtt på scen och film.

En av hennes kompositioner, Bringing Out The Elvis, tolkades av countryartisten Faith Hill på ett album som sålde mer än tio miljoner exemplar. Kom femma i Melodifestivalen 2013 med egna låten Only The Dead Fish Follow The Stream. Hon har genom åren fått en rad priser och utmärkelser som Rockbjörnen, Grammis och filosofie hedersdoktorat vid Linköpings Universitet. Blev frimärke 2004 (Rocken 50 år).

NOTERAT ”I HATE KIDS!” När Bob Dylan fick Polarpriset år 2000 tolkade Louise Hoffsten Dylanlåten What good am I inför pristagaren och kungen. Hon berättar att Dylan före evenemanget var mycket irriterad över att det skulle direktsändas. Några högljudda barn i närheten fick honom att utbrista i ett ”I hate kids!!”.

KÄLKE PÅ GALGBACKEN Som liten åkte linköpingsflickan Louise pulka på en kulle i Trädgårdsföreningens park. Då visste hon inte att stadens avrättningsplats hade legat där.

”En söndagspromenad runt ön.

Långholmen är vackert under alla årstider. Samtidigt känns det litet läskigt. Fängelsehistorien sitter i väggarna. Det känner jag av.”

SJÄLVBIOGRAFIER

”Wärdshusets fantastiska kök!”

Böckerna Blues (1997) och En näve grus (2015 med Lena-Katarina Swanberg).

I de självbiografiska böckerna berättar hon öppenhjärtigt om den sjukdom som drabbat henne, MS (multipel skleros), och de depressioner som följde i spåren sv sjukdomen och en skilsmässa i mitten av 1990-talet.

MUNSPELET I USA fick Louise Hoffsten en komplimang av en svart musiker under en skivinspelning: ”Du spelar bra munspel för att vara vit kvinna”.

Själv säger Louise att munspelet är en förlängning av hennes röst.

LÅNGHOLMEN:

LÅNGHOLMENTIPS:

anonyma fångars verk delat och gett upphov till en egen genre, kåkvisor.

- När jag framträdde på Stadsmissionen i Linköping kom jag i kontakt med människor som var kriminellt belastade.

Alla visste vem Konvaljen var. Han hade släppts 1972 och medverkat på skivan Kåklåtar. Honom träffade jag nyligen.

MÖRKT FÖRFLUTET?

Hon har också kontakt med en fängelsepräst som skriver till henne. Möten med människor som är en bonus från skivan.

Men, finns det något ”skumt” i Louise

8

Hoffstens eget förflutna?

- En rymning har jag på mitt samvete.

När jag var femton stack jag iväg med en kille utan att berätta för någon. Vi liftade ned genom Europa med Paris som mål.

Jag ville se Eiffeltornet. Killen stack hem efter halva vägen. Jag kom fram men hade inte råd att åka upp i tornet. Mina föräldrar var ju fruktansvärt oroliga och nu efterlystes jag i hela Europa. De trodde att jag skulle komma hem i en likkista.

Som förälder kan Louise förstå vad hon då ställde till. En obetänksamhet som idag får anses preskriberad. ✦

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

NOTERAT

SKULPTÖREN PÅ LÅNGHOLMEN

Thomas Qvarsebo - öns egen skulptör RÖD RESPEKT I RASTGÅRDARNA En överraskning lurade bakom den vanligtvis stockholmsgula putsen när väggarna i Kronohäktets tårtformade rastgårdar renoverades.

Med putsen bortknackad framträdde originalfärgen. Rastgårdarna visade sig ha varit rödslammade och dekorerade med vita streck för att ge illusion av tegelmur. Typiskt för det slutande 1800-talet då man ville efterlikna renässansslotten med billiga medel för att inge pondus och respekt. Även den gamla numreringen framträdde på de nio rastgårdarna.

De schablonerade siffrorna ska bevaras men murarna behåller sin klassiska ockrafärg.

Kronohäktet öppnade 1850 efter ombyggnad av en klädesfabrik.

I tidens reformanda utformades det nya fängelset med cellgallerier enligt den amerikanska Philadelphiamodellen. En tvärgående del tillfogades 1867. I hela landet byggdes 47 länsfängelser efter samma modell.

Det var bland annat för att bevara de häktades anonymitet som rastgården separerades i tårtformade bitar.

Thomas Qvarsebos verk pryder olika platser på Långholmen. Det senaste finns nu vid entrén till Långholmen Hotell. Förr det gamla Kronohäktets intag.

TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: OLA NYMAN

”FÄNGSLANDE VAKT” ÄR inspirerad av en fång-

vaktare modell äldre. Fanjunkaren vakar nu över ingången till häktets bevarade tårtbitsformade rastgård.

Sommartid ligger här Café Rastgården.

Thomas Qvarsebo har sin ateljé i det renoverade Spinnhuset på Långholmen. I närheten kraschade 1993 Flygvapnets Jas Gripen vid en uppvisning under Vattenfestivalen. Ingen dödades och för att påminna om miraklet står nu på nedslagsplatsen Thomas stiliserade Jas-plan i form av en papperssvala.

DEN SISTA AVRÄTTNINGEN i Sverige ägde rum på Lång-

holmens fängelsegård 1910. Ett konstnärligt minnesmärke finns där rånmördaren Anders huvud föll för en fransktillverkad giljotin. Vid Kronohäktets mur.

Andra mer humoristiska verk av Thomas finns utställda i Långholmens Wärdshus: skulpturer föreställande clownen Charlie Rivel, söderliraren Nacka Skoglund och kassaskåpssprängaren Bildsköne Bengtsson.✦

INSPIRERANDE Ö. Thomas Qvarsebo har sin ateljé i Spinnhuset

på Långholmen. Ön har gett idéer till flera av hans verk.

T.v. Fängslande vakt. Nedan t.v. Jas-skulpturen.

TORNLJUS I SKYMNINGEN Det muromgärdade fängelset på Långholmen var under sin ”storhetstid” bevakat av beväpnad personal.

Stationerade i bevakningstorn gjorde de ronder på murkrönen.

Men nya tider randades och 1975 ”släpptes fångarne loss”. Det vackra tegeltornet i renässansstil vid södra muren har nu fått belysning och vakar idag bara över kvällsflanörer.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

9

KVINNORNA PÅ LÅNGHOLMEN

”Liderliga” kvinnor fördes till Spinnhuset Ulla Winbladh skulle bara ta en återställare på krogen intill, i Gamla Stan. men överraskas av ”fyra halta gubbar” och förs till Spinnhuset på Långholmen.

Där spärrades ”liderliga” och ”lättingar” in för att göra rätt för sig vid spinnrockarna på 1700-talet. De flesta av de inspärrade var kvinnor. TEXT: ANDERS JUNGNELL

N

ymfen Ulla i Carl-Michael Bellmans epistel var liksom många andra kvinnor anställd vid en av Stockholms talrika textilfabriker, eller manufakturer som de kallades. Oftast med svältlöner och inhysta i de kyffiga verkstadslokalerna.

Levande skildrat i Vävarnas barn av Per Anders Fogelström, som menade att gränsen ofta var flytande mellan arbeterskor och spinnhushjon.

Hungern drev dem ut på stadens gator för att sälja det lilla de hade av frukt och grönsaker. Ofta också sina kroppar.

”Fröjas tempel, kallade Bellman Spinnhuset med ironisk syftning på de prostituerade.”

Ulla Winbladh genom Peter Dahls ögon. Ur Stolta Stad-sviten.

10

Som Ulla ”löpte de med korgen”. De ”fyra halta gubbarna” var så kallade paltar, kasserade exemplar av stadsvakten med uppgift att mot provision rensa Stockholms gator från ”vanartiga” individer.

Sysslolösa, tiggare och prostituerade.

Enligt den rådande tjänstehjonsstadgan kunde de som var arbets- och egendomslösa gripas. Oftast tvångsrekryterades männen som soldater. Kvinnor och barn hamnade på Spinnhuset. En del hade dömts för mindre förseelser. Andra hade anmälts av arbetsgivaren som uppstudsiga

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

ÅR 1826. Pålsundet med Södermalm till höger och Långholmens

östra udde till vänster. Gouache målad av A C Wetterling 1826, ett år innan Spinnhuset stängdes.

NOTERAT

FRÖKEN RUDENSCHIÖLD NÄRA MISTA HUVUDET

eller lata. Pigan Cajsa Stina Berg ådömdes ett och ett halvt år för att ”ha karlar nattetid genom fönstret insläppt”.

Inhysta på Långholmen fick de i mån av kraft spinna garn till klädesfabrikerna som i sin tur levererade uniformer till den svenska stormaktsarmén.

Trots privatiseringar och utlokaliseringar till företag i grannskapet gick Spinnhuset med stora underskott tills det avvecklades hundra år senare. Men man byggde ut rejält ändå. Idag är det renoverade Spinnhuset fristad för hantverkare och konstnärer.

MAGER DIET

MUTOR OCH BRÄNNVIN

Klockan fem på morgonen väcktes spinnhushjonen och sedan följde sexton timmars arbete. Om inte takten hölls var uppsyningsmannen, profossen, framme med sin karbas, en läderpiska.

Måltiderna var en diet på ”rovor och rötter, havregryn och strömming”. Till helgen kanske en bit kött. En kontrast till det överdådiga liv som tidigare förts i den palatsliknande byggnaden Alstavik, sommarresidens för den rike bryggaren Ahlstedt i utkanten Långholmen, uppfört 1670. Nu ligger här Långholmens Wärdshus med modernt kök och välsmakande rätter.

Statliga Kommerskollegium köpte huset 1725 och förvandlade det till spinnhus. Stadens oönskade invånare skulle göra rätt för logi och mager kost genom hårt arbete. ”Fattigt folk är landets rikedom”, hävdade den rådande ekonomiska läran, merkantilismen. ”Ty magan och behoven äro de starkaste pådrivare”, hette det.

En dålig kalkyl skulle det visa sig.

Fröjas tempel, kallade Bellman Spinnhuset med ironisk syftning på de prostituerade. Samtidigt beskrev han det så här: ”Kringwhärft af höga planck med taggar, spiut och spetzar”. Ändå var rymningsfrekvensen hög de första åren.

Anna Wester tog med sig palten Jöran Liljeholm när hon avvek 1773. Vakterna lät sig mutas och sålde brännvin till de intagna. Dessutom hade, osannolikt nog, en vakt fått öppna en krog inne på området.

Om det styrkte kvinnorna på Spinnhuset må vara osagt, men vid ett uppror redan 1725 fordrades ”tio man och profossen” för att slå ned protesten. En julinatt 1827 roddes slutligen internerna över Riddarfjärden till ett nytt kvinnofängelse som i folkmun fortsatte att kallas spinnhus. Byggnaden på Långholmen döptes i sin tur om till Södra korrektionsinrättningen och blev fängelse för män. Ur detta uppstod så småningom Kronohäkte och Centralfängelse.

Men det är en annan historia. ✦

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

Grevinnan och hovfröken Magdalena Rudenschiölds bana höll på att ta en ända med förskräckelse på grund av romansen med Gustav III:s favorit, hovmannen och diplomaten Gustaf Armfelt. Båda anklagades 1794 för konspiration mot regeringen.

Armfelt var i säkerhet i Ryssland men Magdalena dömdes till halshuggning. Då ingrep den förälskade prins Carl, Gustavs bror. Hon förlorade frökentiteln men räddade huvudet. Fördes istället till Spinnhuset på Långholmen för livstids förvaring. Där bodde hon i ett eget litet hus med betjäning och släpptes två år senare.

BELLMANS NYMF FÖDDES I SPINNHUSET Ulla Winbladh, prästinna i vinguden Bacchus tempel i Bellmans epistlar, föddes på krogen Blå Kanin i Spinnhuset där prostituerade låstes in. Hon återvände till Långholmen dömd för sin verksamhet som nymf. Förebilden var Maja-Stina Kjellström, en figur i 1700-talets nöjestörstande Stockholm. Bellmans och Maja-Stinas vägar kanske korsades på någon krog eller på Söder där de båda bodde under en tid. Möjligen var Ulla/Maja-Stina hålldam hos ”Plattskan” som drev bordell för finare herrar på Baggensgatan.

Utsikt mot Spinnhuset.

Litografi av Adolf Hård, cirka 1850.

11

HANDTRYCKTA TAPETER PÅ LÅNGHOLMEN

DET SITTER I VÄGGARNA

För Mats Qwarfordt är kulturen alltid på tapeten Det röda 1700-talshuset Lilla Knapersta döljer en skatt. Fäst på papper. Inte sedlar, men med större skönhetsvärde. Tapetmakeri är ett skrå med anor lika gamla som huset. Idag förs det vidare på Långholmen av Mats Qwarfordt, en av drygt dussinet utövare i världen.

TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: CHRISTIAN VELTMAN

P

å Lilla Knapersta får historiska mönster fräschör igen på nytillverkade rullar. Beställningar kommer oftast från enskilda som vill ha ”skräddarsydda” tapeter till en viss hemmiljö: från gamla torp till slott och herrgårdar.

- Kunder kan komma hit med ett foto eller fragment från en tapet som man hittat under den befintliga i samband med renovering av ett äldre hus. Vi återskapar originalet och ser till att det blir korrekt med hjälp av våra kulturhistoriska kunskaper. Med tidstypiska färgpigment. Och trycker bara i mycket begränsad upplaga.

sedan länge hittat hit. En guldgruva för ett yrke som ofta har till uppgift att återskapa historiska miljöer. Inredningskändisar också. Mats plockar fram en originaltapet, blå med blommönster.

- Den här komponerade Ernst Kirschsteiger när ”Sommar med Ernst” var här.

Med japansk inspiration som nu ingår i sortimentet under namnet Ernst. ”Det sitter i väggarna” ville ha en tapet som passade till jugendfönster.

HJÄRTAT I PRODUKTIONEN utgörs av

ERNST VAR HÄR

Bland beställarna finns även museer och kulturinstitutioner. Scenografer har också

12

Mats Qvarfordt slår vakt om sitt hantverk.

pressen för screen- och blocktryck. Men mönster målas även för hand eller med hjälp av schabloner på våderna.

Väggarna i ateljén pryds av oräkneliga hyllor med tapetrullar - tusentals original från förra seklet som alternativ till nytill-

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

NOTERAT TAPETEN EN LÅNG HISTORIA

TRÄSCHABLONER. I tapetverkstaden är det hantverk som gäller. Utskurna träschabloner ger rätt handtryckt

touche. På hyllorna förvaras hundratals historiska tapeter.

verkning. För nytryck står en mönsterbank till förfogande som sträcker sig från 1700-tal till nutid. I form av fragment eller foton.

Banken är resultatet av gåvor och inköp. Ibland också av ett gediget detektivarbete utfört av Mats och hans företrädare Birgit Burström som en gång grundade företaget Handtryckta Tapeter i Norrland.

Sedan 1989 huserar man på Långholmen.

1700-TALSFYND

Ett verkligt fynd var deras upptäckt på gården Listudden i Huddinge av 23 originaltapeter skapade av 1700-talets obestridde mästare i konsten, Johan Norman, verksam i Stockholm. Norman piffade bland annat upp väggarna på Drottningholms slott när det begav sig.

- Vi är verkligen nördar när det gäller tapeter, understryker Mats som refererar till Birgit som ”mäster”. Birgit har dragit sig tillbaka men lärde upp gesällen Mats när han lämnade lärarbanan. En kulturhistorisk expertis som nu förs vidare.

Men mästaren och gesällen var inte

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

alltid överens om olika tidsepokers skönhetsvärden. Ifråga om 1970-talets tapetmönster uttalade sig Birgit Burström så här i en tidning: ”Man frågar sig hur barnen från det decenniet kan vara normala.”.

Mats, född på 70-talet, skrattar igenkännande och visar oss tapetförlagorna till dekoren i filmen ”Tillsammans” med scenografi av Carl Johan De Geer.

- Jag är nog ganska normal. Dessutom gillar jag 70-talsmönstren.

Och 1700-talet, tillägger han för säkerhets skull. ✦

Den äldsta bevarade papperstapeten i Sverige är från slutet av 1500-talet. Men kutymen var snarare att klä väggarna med tyg eller lyxig så kallad gyllenläder. Mer förbehållet slott än koja.

På 1700-talet blev papperstapeten vanligare. Tillgången på råvaran, linnelump, var dock begränsad och tapeter var dyra för gemene man. De trycktes i ark och våderna klistrades ihop.

På Lilla Knapersta på Långholmen använder man fortfarande handgjort papper från linnelump tillverkat på ett bruk i Jämtland för sina 1700-talstapeter.

Det dröjde till 1800-talets slut innan tapeter blev var mans egendom i landet.

Valstryck gjorde det möjligt att trycka våderna på rulle. Trämassa var också en billigare råvara. De första svenska originalmönstren dök upp. Tidigare togs de från Tyskland.

Sedan dess har tapetens status som väggdekor varierat. Idag tycks den populärare än någonsin med ett oräkneligt antal fabrikstillverkade mönster att välja mellan. Men det är inte tapetverkstadens melodi.

– Kalla oss gärna tapetkonsulter.

Vi plockar fram rätt mönster för en viss miljö. Eller skräddarsyr efter kundens önskemål, säger Mats Qwarfordt på Handtryckta Tapeter.

Mats delar gärna med sig av sina kunskaper och visar hur tapeter kommer till på hantverksmässigt sätt.

På Lilla Knapersta tar han emot grupper efter förbeställning.

13

TEATER PÅ LÅNGHOLMEN

SPIONEN WENNERSTRÖM TILLBAKA PÅ LÅNGHOLMEN

Örnen har landat igen Nyheten skakade Sverige 1963. Flygöversten Stig Wennerström hade avslöjats som sovjetisk spion. Men vad drev den välartade officeren att lämna ut det svenska invasionsförsvaret? Mer än ett halvsekel senare kanske vi får svaret.

Nu återvänder nämligen Örnen, ryssarnas täcknamn på sin agent, till Långholmen där han satt tio år i fängelsets Fasta paviljong. TEXT: ANDERS JUNGNELL

F

”Mycket i Wennerströmaffären är fortfarande ouppklarat. Vad USA vet om spioneriet är hemligt.

Och dokumenten som specifikt rör främmande makt kommer aldrig att offentliggöras.”

örkroppsligad i Anders Ahlbom Rosendahl träder översten fram ur fängelsehistoriens skuggor i det gamla Kronohäktets tingssal i monologen ”Jag var neutralare än Sverige”. Författad av Klaus Fischer.

Duon låg även bakom succén ”Hugga huvudet av ondskan”, där Anders lät landets siste bödel, Anders Gustaf Dalman, lägga fram sin sak.

- Den nya pjäsen är en fortsättning.

Associationen till Långholmen är given i bägge fallen. Här avtjänade Wennerström sitt straff. Dalman verkställde 1910 landets sista avrättning på fängelsegården, säger Klaus Fischer när vi träffas på Långholmens Wärdshus inte långt från den plats där den franska giljotinens klinga föll.

NEUTRALARE ÄN SVERIGE?

EN REVANSCH

Det finns också en psykologisk koppling mellan bödeln och spionen. Båda är dubbelbottnade, tillägger Klaus som gått igenom ett stort material om vår internationelle mästerspion, tillika förrädare mot sitt land. Trots att det mesta skiljer dem åt ifråga om bakgrund, har översten och den före detta underofficeren en hel del gemensamt.

- Wennerströms svenska karriär går i stå men han utvecklas till mästerspion och får den respons han saknat tidigare.

Samtidigt blir det en revansch på kollegor och överordnade i Sverige. Även Dalman

14

Anders Ahlbom Rosendahl som spionen Stig Wennerström.

blev en skicklig yrkesman i sitt mycket speciella gebit – en verksamhet som liksom förrädarens snarare framkallar avsky hos de flesta.

I sina respektive värv var översten och skarprättaren perfektionister. Dalman oklanderligt klädd vid sina blodiga förrättningar, militärattachén i jackett med martiniglaset i handen när han samlade upplysningar eller smugglade meddelanden vid de diplomatiska tillställningarna.

Den gripne spionen sade inte mycket i förhören. Ryssarna hade tränat honom i att inte säga mer än nödvändigt. Det som framkom var också dikterat av uppdragsgivarna. Avsikten med spionaget hade varit att uppnå militär styrkebalans mellan öst och väst. Han framställde sig alltså som en viktig spelare på den världspolitiska arenan och inte som en simpel landsförrädare, framhåller Klaus.

Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig, var utåt Sveriges diplomatiska motto. Samtidigt hade vi ett långtgående samarbete med USA och Nato. Vilket Wennerström visste. Var alltså spionöversten ”neutralare än Sverige”?

- Båda spelade dubbelt. Sveriges agerande var hyckleri men det gagnade inte världsfreden när Wennerström avslöjade svenska försvarsanläggningar.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

WENNERSTRÖM PÅ LÅNGHOLMEN

BOKA TEATERPAKETET! KOM OCH SE ANDERS AHLBOM ROSENDAHL GESTALTA MÄSTERSPIONEN WENNERSTRÖM OCH NJUT EFTERÅT AV TVÅRÄTTERS SUPÉ PÅ LÅNGHOLMENS WÄRDSHUS! Bokas på langholmen.com

”Anders Ahlbom Rosendahl behärskar scenen totalt” Lars Ring, SvD

”Anders Ahlbom Rosendahl har publiken i sin hand från första ögonblicket” Lena S Karlsson, Kulturen Opulens

EN OFFICER OCH FÖRRÄDARE SOM VÄGRADE VIKA KUVERT Efter att ha förrått sitt land under nästan två decennier greps överste Wennerström odramatiskt dagen före midsommarafton 1963 på Riksbron, på väg till tjänsterummet på UD. TEXT: ANDERS JUNGNELL

”MULLVAD” PÅ TOPPNIVÅ

DE AVGÖRANDE BEVISEN hade då

Fåfängan var en viktig drivkraft för översten. Han fick beröm av ryssarna, de gav honom titlar och ordnar. Samtidigt var inte penningmotivet oviktigt. Översten var snål och kunde tack vare tillskottet från spioneriet leva över sina tillgångar.

Hustrun tilläts vara den perfekta värdinnan vid middagsbjudningarna i hemmet. Ändå förblir Wennerström en gåta.

Klaus är övertygad om att ryssarna hade en hållhake på sin agent. Han tror också att det fanns en högt placerad ”mullvad” i den svenska statsapparaten som hjälpte spionen.

- Mycket i Wennerströmaffären är fortfarande ouppklarat. Vad USA vet om spioneriet är hemligt. Och dokumenten som specifikt rör främmande makt kommer aldrig att offentliggöras. ✦

lämnats av familjens städerska, som i överstens Djursholmsvilla hittat en filmrulle innehållande försvarshemligheter.

Tidigare i livet hade flygofficeren Wennerström sett sina karriärplaner grusas efter två krascher. Ärelystnaden fick utlopp på diplomatbanan. Kunskaper i ryska förde honom till Moskva som flygattaché 1941. För samma jobb återvände han till Sovjet i slutet på fyrtiotalet.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

TILL WASHINGTON

När han sändes till Washington 1952 var det i en dubbelroll: officiellt flygattaché vid svenska ambassaden och under täcket agent för det sovjetiska utrikesspionaget GRU, rekryterad redan i Moskva. Med hjälp av sitt polerade och vinnande sätt samt en stor portion fräckhet gick han snart som barn i huset i Pentagon och amerikanska flygbaser.

Både Sverige och Sovjet fick sitt lystmäte av informationer. Wennerström menade vid rättegången att han som spion velat förebygga att spänningen mellan supermakterna USA och Sovjet övergick i kärnvapenkrig. Teknisk information till ryssarna skulle åstadkomma militär maktbalans. Penningmotivet var inte viktigt enligt översten. Han hade främst

belönats med medaljer och en befordran till generalmajor i Röda Armén.

Tillbaka i Sverige fick Wennerström i tjänsten tillgång till topphemliga handlingar som han mikrofilmade i villan för vidare befordran till mellanhänderna på sovjetiska ambassaden. Säpo misstänkte Wennerström och han förflyttades i förebyggande syfte till en tjänst som rådgivare åt Alva Myrdal i nedrustningsförhandlingarna.

INGA RYAMATTOR

Hans insatser i sovjetisk tjänst under täcknamnet Örnen bedömdes av tingsrätten inte ha varit i fredens tjänst. Efter ett år och ett självmordsförsök dömdes flygöversten till livstids straffarbete och förlorade sin officerstitel. Mannen med den ädla profilen fick finna sig i en sista kraschlandning på Långholmen och placerades isolerad i Fasta paviljongen bakom Centralfängelset. Den stolte Wennerström vägrade vika kuvert och knyta ryamattor men fick istället nytta av sina språkkunskaper genom översättningsarbete åt Kriminalvårdsstyrelsen.

Han frigavs 1974 och återvände till hustrun och villan. Wennerström blev nästan 100 år gammal. ✦

15

HISTORISKT PÅ LÅNGHOLMEN

Hinkes fria kärlek ledde till Långholmen Henrik Bergegren var ”Hinke” i allas mun i början på förra seklet.

Hans frispråkighet bland annat ifråga om sex väckte skandal och ledde till flera cellvistelser i fängelset på Långholmen.

TEXT: ANDERS JUNGNELL

H

inke var pionjär inom arbetarrörelsen, men hamnade snabbt i opposition till rörelsens nestor, Hjalmar Branting.

Hinke ville ha revolution, Branting reformer och kompromisser.

Hinke tvekade inte att handgripligt ta ställning för arbetarnas kamp för bättre villkor. Efter att på plats ha stött en gruvarbetarstrejk i Norberg åtalades han för att förolämpat gruvdisponenten och att ha hotat strejkbrytarna.

Resultatet blev en premiärvända på ett par månader på Långholmen 1892.

Inte helt utan bekvämlighet eftersom Hinke hade råd att anlitade en medfånge att skura cellen och att skicka efter mat från en restaurang.

idealet var tvåbarnsfamiljen. Hinke hade förskräcks av barnrikedomen och den åtföljande misären i vissa arbetarkvarter.

KONDOMFÖRBUD

Det hindrade varken borgerskap eller den kanske pryde Hjalmar Branting från att chockeras, enligt Hans Lagerberg, som skrivit en biografi över Hinke. Upprördheten var så stor att riksdagen samma år antog en Lex Hinke. Försäljning av och information om preventivmedel förbjöds.

Logiskt var Hinke den förste att få smaka på den. Hinke återvände 1911 till Långholmen efter en dom på två månader avkunnad av Högsta domstolen.

MOT DUBBELMORALEN

Redan på 1880-talet hade Hinke gjort skandal genom att förespråka föräktenskaplig sex. Då otänkbart, även om tidens dubbelmoral tillät ogifta män att besöka prostituerade. I april 1910 gick han vidare och hans föredrag om fri sex och preventivmedel samlade många åhörare. Män och kvinnor försiktigtvis olika kvällar. ”Bättre kärlek utan barn än barn utan kärlek” var budskapet. Även arbetarkvinnorna skulle få njuta av kärlek utan fruktan för graviditet. Njutning ”med måtta” och

”Bättre kärlek utan barn än barn utan kärlek” var budskapet. Även arbetarkvinnorna skulle få njuta av kärlek utan fruktan för graviditet.

LÅNGHOLMENS MUSEUM

Cellgalleriet i Kronohäktet före renoveringen.

FÖRFÄRLIG HISTORIA I FÄNGSLANDE MUSEUM Kronohäktet från 1850 var modell för landets fängelser. Det renoverade häktet är idag hotell och vandrarhem. I dess mitt bjuder Långholmens fängelsemuseum på en fascinerade resa genom straffets historia.

Museet är inrymt i ett av de bevarade cellgallerierna. Idag ombonat vandrarhem. En av cellerna har dock sparats i originalskick som klaustrofobisk påminnelse om öns ofta förfärliga fängelseförflutna. Ändå var tanken att humanisera fångvården.

– Isolering i cellen, nykterhet och hårt arbete skulle förändra brottslingens sinnelag, berättar Ola Nyman som iförd tidsenlig vaktuniform leder guidade turer i fängelsemiljön.

Enda förströelsen i cellens ensamhet var pastor Salvéns bok med den träffande titeln I ensamma stunder.

Med Bibeln och Psalmboken som alternativ. Trilskande fångar kunde dömas till mörkerceller i källaren eller prygelstraff som avskaffades först långt in på 1900-talet.

Siste fången lämnade Långholmen i slutet på 1970-talet och Centralfängelset från 1880 revs hundra år senare.

Museets många bevarade föremål och dokument ger en konkret bild av tidens fångtillvaro. Vem var då plåtpastorn och vad är en jungfruklänning?

Ett besök i Fängelsemuseet ger svaret! ✦

NÄR HINKE BERGEGREN dog 1936

hyllades han av stora skaror människor som kantade Stockholms gator. Vagnen med kistan drogs av arbetarkvinnor iförda röda halsdukar. Två år senare avskaffades kondomförbudet och Hinkes samlevnadsideal kom att bli norm för det framväxande Folkhemmet. ✦

16

Ola Nyman guidar i tidsenlig vaktuniform.

Foto: Fredrik Jerneke

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

NYTTIGA FRUKOSTVANOR. Långholmens müsli, te och andra välsmakande nyttigheter blir en härlig frukost.

Ingrid Roths litografi (t.h.) finns att köpa inramad eller i rulle.

LÅNGHOLMEN CELLEKTION

NOTERAT ELSE KLEEN - EN STARK KVINNA

Exklusiv Cellektion

ETT MODERNT HOTELL och vandrarhem

uppstod ur det renoverade Kronohäktet från 1850. Gårdagens celler är trivsamma rum med historisk känsla. I häktets gamla intag, idag hotellreception, hittar man de exklusiva produkterna i Långholmen Cellektion.

Några smakprov: - Den klassiskt randiga Långholmsmössan och andra fängslande accessoarer.

- Långholmslyktan i keramik med tidstypisk design sprider ljus och trivsel. Se bilden!

Tillverkad tillsammans med andra keramikvaror exklusivt för Långholmen, bland annat Långholmsskålen.

- Spännande litteratur med anknytning till ön och dess skiftande historia.

- Läckergommarna får sitt lystmäte. Den egenimporterade ekologiska olivoljan från spanska gården Valderrama, honung från öns egna bin och svartvitrandiga polkagriser.

För att bara nämna något av Långholmens goda! ✦ ORIENTALEN. I maj 1926 satt konstnären Isaac Grüne-

wald en månad på Långholmen. Grünewald råkade i slagsmål med en konduktör på Kungälvs station. Efter ett antal rättegångar dömdes Grünewald för våld mot tjänsteman. Boken om honom, skriven av Isaacs barnbarn Bernard Grünewald, finns att köpa i receptionen och på Långholmens webshop.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

Else Kleen var modekåsör men engagerade sig även som orädd journalist för de sämst lottade.

Hennes artiklar om sinnessjukvården i början av 1900-talet ledde till förbättringar. På tjugo- och trettiotalen blev fångvården mål för hennes kritik. Hon kom i kontakt med livstidsfången Bruno Pukka som satt på Långholmen. Else hjälpte honom att ge ut en bok om erfarenheterna som fånge - en hård vidräkning med fängelset. Reaktionen blev kraftig och Else Kleen dömdes till två månaders fängelse, ironiskt nog på Långholmen. Hennes kritik bidrog till fångvårdsreformen 1946.

BANG VÄGRADE SATTES I FINKAN Journalistlegenden Barbro Alving skrev under signaturen Bang. Världsreportern och krigskorrespondenten var också pacifist. Bang vägrade inställa sig till en civilförsvarsövning och dömdes till en månads fängelse 1956. DN-reportern passade på att skriva artiklar från cellen, inkännande och solidariskt gentemot medfångarna. Samlade i Dagbok från Långholmen recenserades de ändå välvilligt av fängelsedirektören själv.

17

LITOGRAFEN PÅ LÅNGHOLMEN

FANN FRISTAD PÅ LÅNGHOLMEN

Konstnärseliten trycker på hos litografen Björn Lumphé Både kända konstnärer och kreativa kändisar köar för att låta trycka sina verk hos litografen Björn Lumphé. Som en av få kvarvarande representanter för sitt skrå har han hittat en fristad i Stora Knapersta på Långholmen.

TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: CHRISTIAN VELTMAN (DÄR INGET ANNAT ANGES)

I

det röda trähuset uppfört av Alfred Nobels far år 1830 finns nu ett konstgalleri. Där hänger de flesta av de artister som gett Björn förtroendet att mångfaldiga sina alster. För att bara nämna några få: Angelica Wiik, Ardy Strüver, Lasse Åberg, Marianne Lindberg-De Geer, Peter Dahl, Mikael Persbrandt, Caroline af Ugglas.

I verkstaden ett stenkast bort är den stora tryckpressen från Heidelberg blickfång och självklart centrum. En stapel provtryck ligger på en bänk. Den färgmättade detaljrikedomen i fågelmotiven avslöjar en mästares handlag.

PRÖVAR SIG FRAM

Mycket riktigt står en av våra internationellt mest kända konstnärer, Lars Jonsson,

böjd över ett papper på vilket han med fingret smetar ut ett par färgklickar för att se effekten innan ytterligare ett prov lämnar pressen.

Efter nästan tre veckors arbete i verkstaden närmar de sig nu det slutliga trycket av tre nya litografier. Med akvareller som förlaga eller snarare inspiration, eftersom litografi inte handlar om reproduktion utan om att skapa något nytt.

- Man kan säga att jag och konstnärerna under ständig diskussion tillsammans bygger upp en bild med hjälp av färgerna, kommenterar Björn Lumphé.

Inte mindre än 16 färger i tryckpressen står till deras förfogande för att ge djup och lyster åt motiven. Nu har nästan alla utnyttjats. Med blyerts på skisser och plastfilmer (som överförs på tryckplåtar)

prövar Lars Jonsson sig sakta fram.

- Färgerna överraskar mig varje gång.

Man vet inte exakt vad det blir innan. Här har jag stänkt litet orange. Det kan bli skitdåligt men det går ju att ta bort.

FRÅN EN Ö TILL EN ANNAN

En rödhake uppflugen på en grindstolpe är föremål för experimentet. Hämtad liksom de flesta andra av konstnärens motiv från södra Gotland. Lars Jonsson målar på plats, ute i det fria. Ofta på en strandäng. Med den omistliga tubkikaren som hjälpmedel för att komma fåglarna riktigt nära.

Men ibland byter han alltså ut sin hemö mot en annan. Det är inte första gången Lars Jonsson kommer till Långholmen för arbetsperioder hos Björn

Steg för steg får rödhaken färg av Lars Jonsson och Björn Lumphé.

Kikare är Lars Jonssons trogna följeslagare i jakt på fågelmotiven. Foto: Karl Melander

18

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

LITOGRAFEN PÅ LÅNGHOLMEN

Litografen Björn Lumphé arbetar med hela 16 färger i sin tryckpress. T.v. överst en litografi från Björns verkstad, signerad Angelica Wiik.

liten försökte tala med dem och bygga egna bon i Hökarängen, söder om Stockholm. Om han verkligen fick vara en fågel? Vilken är favoriten?

- Kungsörnen. Eller kanske storspoven. Med en fantastisk melankolisk och ödesmättad drill.

STAMGÄSTER

Lumphé. Idag är fängelseöns burfåglar utflugna men den ornitologiska rikedomen är ändå imponerande.

- När jag promenerade på ön med hundarna häromdagen fick jag syn på en duvhök.

Om hans golden retrievers inte bryr sig om fåglarna, är de senare en passion hos Lars Jonsson sedan han som riktigt

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

Madeleine Pyk är en annan av verkstadens stammisar. En svit av hennes målningar inspirerade av Långholmens fängelseförflutna hänger på väggarna i Långholmens Wärdshus. Det gör för övrigt också modernistpionjären Isaac Grünewald även om han hör hemma i en tid då Stora Knapersta var tjänstebostad åt vakterna på Långholmens fängelse där Isaac satt en månad på 20-talet.

Björns tryckpress är en länk till ett förflutet på närmare håll. Vid den stod legendariske tryckaren Arne Andersson när

Peter Dahls litografiska version av Stolta Stad lämnade valsarna på 1980-talet.

En litografi är inte primärt ett investeringsobjekt men det finns undantag. De åttiotalet bladen i sviten såldes då för drygt 17 000 kronor. Idag betingar den 150 000 kronor styck.

- Det tuffar på ändå, avslutar Björn.

Optimist ifråga om sitt exklusiva värv. ✦

UPPTÄCK ÖNS KULTUR Långholmen har alltid fascinerat kulturutövare. Några satt faktiskt i öns fängelse. Idag verkar konstnärer och hantverkare i frihet i öns historiska byggnader. Träffa dem med guide och avsluta med god lunch på Långholmens Wärdhus!

Bokas på langholmen.com

19

LÅNGHOLMEN KONFERENS

Lekfullt Långholmen - här ryms det mycket De sista fångarna på Långholmen släpptes lösa för länge sedan. Idag släpper uppsluppna konferensdeltagare loss i den generöst tilltagna historiska miljön. Lekfulla tävlingar skänker avkoppling och en glad stund åt dagens frivilliga gäster. Ett tillfälle att släppa tankarna fria mellan arbetspassen i bekväma och moderna konferenslokaler. Eller före kvällens fängelsefest.

TEXT: ANDERS JUNGNELL

-

lla våra aktiviteter börjar med att man klär sig i randiga fångkläder, berättar Chris Stenberg på Långholmen Konferens. Det skapar gemenskap, alla är ju på samma nivå. Att sedan blanda deltagarna ger dynamik och stärker sammanhållningen.

Chris och kollegan Sofie Laurent ser till att allt flyter även när man är många.

- Företagen behöver inte planera innan, understryker Sofie. Det gör vi och de är ofta väldigt tacksamma.

DEN BEVARADE fängelsemiljön från

1800-talet är en autentisk och fantasieggande ram till aktiviteten ”Fångarna på Långholmen” som passar större grupper och varar i två timmar.

- Det är en aktivitet som tar ut sväng-

Klurig labyrint en utmaning i Fångarna på Långholmen.

20

arna. Lagen rör sig både inom- och utomhus beroende på väder och vind, förklarar Chris.

FUFFENS TILLÅTET

Det börjar med en guidad tur. När Fru Domare utdelat de hårda ”straffen” och fångmunderingen åkt på, gäller det för lagen att samla ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala borgen och bli fria. Samarbete inom ”ligorna” är viktigt för att lösa uppgifterna vid olika stationer. Inget hindrar litet ”kriminellt” fuffens som små mutor till ”plitarna”, kollegor utklädda till fångvaktare m/ä.

För att höja stämningen ytterligare och charma sina väktare manas grupperna att hitta på egna kampsånger: - Vid ett tillfälle klättrade deltagarna upp på varandra och bildade en mänsklig

pyramid. Sedan sjöng de sin kampsång, minns en fortfarande imponerad Chris.

Som lekledare brukar hon annars få användning för sina egna skådespelartalanger.

Konceptet utvecklas hela tiden. Senast med tre stationer döpta till: Stig ”Örnen” Wennerström, Cellskapsdjur och Labyrinten. Den sistnämnda ligger i en cell på vinden.

TÄNKA SOM EN FÅNGE

Att ta sig ut från ”Holmen” sätter både list och muskler på prov när de två lagen tävlar om att hitta ”nyckeln till friheten” i ”Rymningen” som utspelas utomhus.

Tursamt nog har man hjälp av ”Boris”, en gammal fånge: - Han är ganska tjock med svart hår och skägg. Övervuxen med hår. Fängelse-

Möte med god mat!

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

BRÖLLOP PÅ LÅNGHOLMEN

LÅNGHOLMEN KONFERENS MÖTEN I UNIK MILJÖ Ett möte på Långholmen garanterar arbetsro, effektivitet och möjlighet till avkoppling i ljusa och luftiga konferensrum. Högt i tak i en spännande miljö där lokalerna bär historiskt klingande namn. Öns fascinerande förflutna sitter bokstavligt i väggarna.

Boka din nästa konferens på telefon 08-720 85 00.

ledningen glömde ju att släppa ut honom.

Sofie minns när hon som Boris försökte få en lätt överförfriskad och pratsam grupp att lystra: - Men jag räckte ju inte upp riktigt. Då tog en av deltagarna och lyfte upp mig för att jag skulle synas bättre. ”Fångkampen” är en aktivitet lämplig som bensträckare. Under tidpress ska de två lagen hitta så många lås som möjligt.

- Man måste tänka i andra banor. Som en fånge. Men ett gruppfoto innan dämpar de värsta ”vinnarskallarna”, ler Chris och Sofie.

Alla ska kunna utföra någonting. Utmaningarna anpassas till förmågan. Det viktiga är att man har roligt. Glada och positiva deltagare är smittsamma, understryker de.

- Under alla år är det väl bara ett par fångar som avvikit. ✦

Fängelsedirektör Sven Axi på väggen i rum med historisk känsla.

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

Romantik utan bojor Bröllop är en stor händelse.

För de lyckliga tu, släktingarna och vännerna.

Vigseln, mat och dryck, övernattning. Mycket att hålla reda på. Med bröllopsfesten på Långholmen kan alla känna sig trygga.

TEXT: ANDERS JUNGNELL

ÖNS VACKRA NATUR och historiska

byggnader utgör en fängslande ram till högtiden. Här kan romantiken blomma utan bojor.

- En perfekt snitslad bana, vittnar ett av de många par som fått hjälp att planera och genomföra sitt bröllop av hovmästarna på Långholmens Wärdshus, en gång pampigt residens åt en rik bryggmästare på 1600-talet.

Modernt svenskt kök på lokala råvaror är grunden för köksmästarnas bröllopsmenyer.

Varför sluta när den stora dagen avlöpt så väl? Långholmens Hotell erbjuder ombonade rum med historisk känsla. Bröllopsrum för de nygifta med champagne om så önskas. Och brunch på Wärdshuset efter en skön sovmorgon. ✦

BRÖLLOPSMENY APTITRETARE Ädelostbollar och tunnbrödsrullar med rökt lax och pepparrotscrème till fördrinken FÖRRÄTT Rökt ankbröst smaksatt med apelsin och ingefära, serveras med en fikon- getost- och fänkålssallad eller Färsk hummersallad på Långholmens vis VARMRÄTT Renytterfilé med enbärs – och lingongräddsås serveras med Västerbotten - och mandelpotatisbakelse eller Smörstekt piggvarsfilè med säsongens primörer, rökt forellrom och ängssyresås DESSERT Grand Marniermarinerade jordgubbar med vaniljsorbet samt apelsinoch mandelflarn eller Chokladmoussetrilogi med nougatinflarn samt hallon- och kumquatsallad Bokas på langholmen.com

21

LÅNGHOLMENS DJURLIV

NOTERAT

Öns små grodor är lustiga att se men...

HÄGERN KOM FRÅN SKANSEN

… säger inte koack ack ack. Lätet påminner mer om det avlägsna knattret från en moped, menar Vide Ohlin. Tillsammans med andra medlemmar i Grodkollen vakar han över grodornas välbefinnande i Stockholmstrakten. TEXT: ANDERS JUNGNELL

DEN HÄR APRILMORGONEN på Lång-

holmen varken hör eller ser vi dem vid den groddamm som anlagts av Stockholms stad i ett kärr på västra delen av ön. I gläntan som omtalas som Linnés dal. Ändå ser det lovande ut för öns grodbestånd. Vid strandkanten breder små mattor av rom ut sig.

- Nu ser de ut som svartpepparkorn.

Om vattnet blir tillräckligt varmt får de bananform, kläcks och blir yngel, berättar Kurt Elmqvist, herpetolog liksom Vide.

Dammen fungerar som ett växthus när solen ligger på.

- Ett 50-tal honor deltog och antagligen lika många hanar. I kärret var det bara fyra, fem grodor innan dammen anlades för fem år sedan, minns Vide. Vattnet räckte inte för fortplantning.

När ynglen kläcks simmar de omkring och äter sig mätta på växtdelar och alger.

I mitten av juli tar sig de färdiga smågrodorna upp och sprider sig över ön. Svåra att upptäcka under löv och stubbar tills de efter vinterdvalan återsamlas för kärrleksmöten. ✦

50 KÄR(R)LEKSPAR

Bara någon vecka tidigare genljöd kärret av kväkanden när grodhanarna lockade till sig sina tilltänkta partners. Hanen klamrar sig fast på honans rygg. Hon lägger sin rom i grunt vatten och hanen befruktar den.

HÅLL KOLL PÅ GRODDJUREN!

Med litet tur kan hägern ses fiska i vattnen kring Långholmen. Särskilt på dess södra sida mellan knäckepilarna som doppar sina grenar i Långholmskanalen.

Ryktet gör gällande att det finns gott om gädda och abborre i viken.

Långholmshägern lär ha sitt ursprung på Skansen. Ett resultat av häckning på eller inuti buren. Mer långväga fiskare som slår sina lovar kring ön är havsörnen när maten tryter i skärgården vintertid.

Duvhök och sparvhök syns ofta spana efter byten som skogsmöss. Enligt Kurt Elmqvist, söderbo och ornitolog är unghökarna mycket orädda. Antagligen hitflugna från trakter i Ryssland och Finland där människor är sällsynta. Mer tillfälliga gäster är berguven och slagugglan, som setts vid Mälarvarvet på östra sidan.

GRÄVLINGEN HISTORISK GÄST Lars Helgö bor på Långholmen sedan många år. Närmare bestämt i det gula trähus som ligger vid strandbadet. Lasses Bellmanutställning är öppen för besökare.

Stora Henriksvik byggdes ursprungligen på 1600-talet för att härbärgera inspektorn vid den Sjötull som anlagts i viken. Då klagades det på att ”golven var helt ramponerade” av mullvadar. Lasse tror att det snarare var fråga om grävlingar.

Själv har han nämligen haft en grävling som oönskad gäst under huset. Trots borttransport envisades den att komma tillbaka. En anordning håller den numera borta. Andra däggdjur som trivs på Långholmen är ekorre och bäver. Rådjur passerar då och då.

Doft av 1700-tal i Stora Henriksviks trädgård.

Foto: Ola Nyman

Alla groddjur i Stockholm är fridlysta. Men de är hårt ansatta av storstadens tillväxt och ökande trafik. Med litet hjälp kan beståndet av grodor, paddor och vattenödlor tryggas och utökas. För parningen är djuren beroende av fiskfria småvatten.

Därför har Stockholms Stad anlagt dammar eller återställt våtmarker i stadsnära miljöer på ett trettiotal ställen, varav två på Långholmen, Bergdammen och Sofiebergsdammen vid öns västra udde.

Grodkollen är ett initiativ öppet för alla som vill slå vakt om groddjuren. En viktig insats är att rapportera förekomst och antal vid till exempel en promenad. Eller hjälpa till med att räkna grodrom. Mer information finns på www.grodkollen.se.

22

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

LÅNGHOLMENS MILJÖARBETE

Långholmens hotell, vandrarhem, wärdshus och konferensanläggning drog från början i gång ett medvetet arbete för en hållbar verksamhet på den Gröna ön.

TEXT: ANDERS JUNGNELL | FOTO: FREDRIK JERNEKE

Miljöarbetet tar aldrig slut IDAG ÄR ALLA GRENAR Svanenmärkta

och uppfyller därmed en rad kriterier gällande allt från råvaror till avfall.

- För att uppnå en hållbar utveckling måste vi anpassa vårt sätt att tänka, leva och konsumera, menar Madeleine Fall, som arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor.

På Långholmens Wärdshus lagas all mat från grunden. Ekologiskt och närproducerat så långt det går. Över en tredjedel av Wärdshusets fisk och skaldjur är idag MSC/ASC-märkta.

FÖRNYBARA KÄLLOR

I verksamhetens olika grenar har dessutom energi- och vattenkonsumtionen minskat.

Elen köps enbart från förnybara källor som vatten- och vindkraft.

Koldioxidutsläppen har minskat och klimatkompensation sker genom trädplantering i Uganda.

Färre kemikalier används. Disk- och tvättmedel är till exempel miljömärkta till 100 procent. Man källsorterar med målet att öka materialåtervinningen. Mängden

TRÄDPLANTERING I UGANDA Vår klimatkompensation går, genom Zeromission, till trädplanteringsprojektet ”Trees for global benefit” i Uganda. Främsta målet är att förbättra situationen för fattiga småbrukare genom långsiktigt och klimatanpassat jordbruk med trädplantering i fokus.

LÅNGHOLMEN GER BARN FRAMTID

Madeleine Fall arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor på Långholmen Hotell & Restaurang.

matavfall och osorterat avfall mäts kontinuerligt. Och nya mål sätts upp: bland annat minskning av andelen livsmedel innehållande palmolja.

Långholmen är barnbyfadder till SOS Barnbyn Mamelodi i Sydafrika. I själva barnbyn bor drygt åttio barn med sina barnbymammor. Förutom ett hem och omsorg får barnen gå i skolan. Att förbereda sig för framtiden är viktigt för dem. Under året får barnen också vara med om roliga besök, till exempel på zoo, och andra utflykter. En del av barnbyfamiljerna har börjat flytta in i själva samhället Mamelodi vilket ger barnen starkare anknytning till detta.

EFTER EN GOD SÖMN med rent miljö-

samvete kan gästerna på Långholmen njuta av frukost och fikapaus med en kopp KRAV- och rättvisemärkt kaffe. Och hjälpa till att göra skillnad! ✦

Miljöarbetet på Långholmens Wärdshus gav resultat i form av Svanenmärkning 2008.

VÅRA SAMARBETSPARTNERS

Er IT-sourcing partner

Annons_70x30_text.indd 1

LÅNGHOLMEN I STOCKHOLM

2012-10-19 10:43:33

23

KONFERENS HOTELL WÄRDSHUS FESTVÅNING

08 - 720 85 00 info@langholmen.com

Frågor kring text och innehåll besvaras av Ola Nyman, marknadschef, tel 08-720 85 00 eller via mail: ola.nyman@langholmen.com | Grafisk form: Madeleine Strandberg, Newsfactory AB | Repro: Boostock AB | Tryck: TMG Taberg | Omslagsfoto: Gustav Kaiser

www.langholmen.com MUSEUM VANDRARHEM