PERSONLIGT

LOTTA HÄRDELIN I KORTHET

FAMILJ: Gift med Daniel, barnen Viggo, 19, Hannes 17 och Josefine 14. AKTUELL MED: Internationellt prisad fotograf som nyligen blev utsedd till Årets fotograf i Sverige (som första kvinnan på femtio år).

Hon har allt framför sig, fast ändå mörka år bakom sig. Lotta Härdelin är den första kvinnan på 50 år att utses till Årets fotograf. Hon har arbetat i länder drabbade av naturkatastrofer, svält och konflikter, hon var chef på DN och gick pang in i väggen. Men kom tillbaka med ödmjukhet

inför framtiden. TEXT: NADYA GRUNER | FOTO: GUSTAV KAISER (DÄR ANNAT INTE ANGES).

ISST MINNS NI GÅTAN; vad är det man har framför sig men ändå inte kan se? Vissa av oss lever utan att lägga större vikt vid sådant som man ändå inte kan se, påverka eller förstå. Andra lever för att uppmärksamma dystra omständigheter, även om det gör ont ända in i själen. Lotta skildrar klimatförändringar, krig, postcovid och orättvisor med träffande bildspråk som knockar en stenhårt och sedan inte släpper taget. Och ja, svaret är framtiden.

Lotta är väldigt snabb med att vifta bort negativitet och farhågor, trots att hon stirrat ondskan i vitögat flera gånger på jobbet, och nyligen förlorat en vän. - Privat försöker jag omge mig med människor som har bra energi. Det behöver inte vara tjolahopp hela tiden men det är viktigt att man rör sig framåt tillsammans. Jag är ärlig mot mig själv och sorterar bort personer som inte är innerliga. Jag måste separera jobbet från det privata för att kunna leva livet fullt ut.

Lotta har en meritlista som överträffar det mesta, men framförallt har hon ett brinnande intresse för det hon gör, samtidigt som hon ständigt är nyfiken på nya utmaningar. Milstolpar i karriären inkluderar allt från att hon har vunnit titeln Årets fotograf 2021, och 2019 tog hon emot Nils Horner-priset, med motiveringen ” För att hon med sin utrikes-fotojournalistik skapar stark närvaro och fångar den utsatta vardagen i världens krishärdar.” Hon har porträttterat visselblåsaren Edward Snowden och dokumenterat barnen till de omskrivna IS-terroristerna som lever i flyktinglägret al-Hol i norra Syrien (för att nämna några). Hon är minst sagt en fantastiskt inspirerande kvinna som tycks ha funnit ett sätt att inte ”gräva ner sig” när livet bokstavligen suger.

V- Jag grävde mig igenom min utbrändhet under året då jag olyckligtvis var sjukskriven. Det var för tio år sedan och vi hade precis flyttat till vårt hus på Lidingö. Det var ett renoveringsobjekt med en trädgård på 1600 kvm. Att gräva i jorden blev min terapi. LOTTA BERÄTTAR ATT hon gick in i väggen efter att hon arbetat på DN under många år som chef. Hon var delaktig i att effektivisera tekniska plattformar, driva igenom sparprogram och varsla kollegor när tidningsbranschen blödde. Ett tufft jobb som onekligen satte sina spår. - Jag slutade fotografera 1998 för att arbeta med redaktionsledningen. Under de åren var mina barn små, stressen på jobbet i kombination med att jag var tvungen att göra saker som gick tvärsemot mina värderingar ledde till att jag gick in i väggen. Jag var faktiskt helt chockad. Jag hade aldrig trott att det skulle drabba mig. Efter det ville jag bara bort från den miljön ”Att jag arbetade jag hade blivit sjuk i, så jag bad om tvärsemot mina värderingar att få bli fotograf på DN istället. Min chef gick med på att det fick gjorde mig sjuk.” bli en del av min rehabilitering. Sedan dess har jag aldrig slutat fotografera. Jag önskar ingen att gå igenom en sådan resa. Samtidigt skulle jag inte vilja ändra någonting. Jag har lärt mig en massa. Jag har funnit en annan slags ödmjukhet inför svårigheter som andra människor går igenom. Dessutom har min livserfarenhet skänkt mig en gåva som tycks öppna upp för öppen-hjärtliga samtal med människor på ett helt annat plan. Människor vågar öppna upp mot de som har levt ett liv med skavsår.

- Jag och min man Daniel bodde tidigare i lägenhet på Södermalm, sedan fick vi tre barn. Det blev trångt, vår minsta fick typ bo i en garderob. Vi letade febrilt efter en större lägenhet på Södermalm men det var jättesvårt att hitta större lägenheter. Det var dyrt eller dåligt. Längtan att flytta bort från stan gjorde sig påmind och vi bytte fokus från Södermalm till villaliv i närförorten. På önskelistan stod bra kommunala skolor, naturområden och bra fritidsaktiviteter. Sedan stod det HAVET och HAVET med stora versaler. Lidingö hade allt som ingen annan kunde matcha. Jag var dock mycket skeptisk till Lidingö i början. Jag föreställde mig att det bara bodde en massa tanter med blått hår här.

IRONMAN. 2022 ska Lotta köra ett triathlonlopp i Kalmar.

- Vi sålde lägenheten och barnen

EN ARBETSDAG för Lotta kan också innebära att befinna sig i tuffa och utmanande situationer.

Foto: Henrik Brandão Jönsson

fick ganska snart plats i förskolan. Det enda kruxet var att vi inte hade något hus att flytta till när vi var tvungen att lämna lägenheten i stan. Vi fick helt enkelt leta andrahandslägenheter på Blocket. Det var svårt att hitta ett hus så vi köpte slutligen en lägenhet medans vi letade. Efter ett år köpte vi äntligen huset i Grönsta som ingen annan vågade köpa. Men vi visste ju ingenting om det, eftersom vi aldrig hade haft hus tidigare.

- När jag nåddes av beskedet att min vän Nemam Ghafouri avlidit i sviterna av covid så grät jag. Hon var en svensk-irakisk läkare som jag lärde känna när hon hjälpte oss in i flyktinglägret al-Hol i Syrien. Jag skulle ha följt med henne till Syrien i februari, då hon planerade en räddningsaktion tillsammans med en amerikansk diplomat. Syftet var att återförena tjugo Yazidiska kvinnor med sina barn. Dessa kvinnor som hölls som sexslavar hos IS. Jag följde aldrig med på den resan, men Cecilia Uddén från Sveriges Radio var med. Jag följde hennes resa ändå, när hon kom hem försökte jag ringa men då var det för sent. Hon hade redan avlidit, bara 54 år gammal. Hon räddade så många liv och skulle ha räddat så många fler liv framöver. Dessutom sitter mammorna och barnen i limbo i Irak. Det är en tragedi!

- När jag insjuknade var jag inte rädd för att hamna på

JAG ÄR ÄRLIG mot mig själv och sorterar bort personer som inte är innerliga. Jag måste separera jobbet från det privata för att kunna leva livet fullt ut. Favoritplats på Lidingö: Hersbyhallen och Lidingö Tennisklubb, här har jag spenderat många timmar på läktarna när barnen har tränat.

IVA, men jag var rädd för att inte blir riktigt frisk efteråt. Det hade jag ju sett med egna ögon, så det var färskt i minnet. Men jag mår bra nu.

- Familjen är väldigt viktig för mig. Både jag och min man kommer från familjeförhållanden där man skjutsar barnen till träningar och stöttar barnen till 100 procent. För oss har det alltid varit en självklarhet att sätta barnen i främsta rummet. Jag känner även att jag arbetar med viktiga saker som berikar mitt liv. Det känns väldigt meningsfullt just nu. Men jag är inte helt säker på att jag vill göra det resten av mitt liv. När jag blev årets fotograf kände jag att jag måste sluta och göra något annat för att utvecklas. Samtidigt, de här jobben levereras inte i vadderade kuvert med små rosetter. Det ligger mycket jobb bakom innan man kommer till den brännskadade Koalan i Australien (som blev årets bild) och trycker på knappen. Så länge jag känner lusten att vara en idéspruta med många bollar i luften så är det väldigt utvecklande.

- Jag tror på förändringsprocesser där människor är delaktiga, så om jag bara fick en dag skulle jag börja med att lyssna. Fast allra, allra först skulle jag bygga en 50 meters simbassäng och ett kallbadhus på Lidingö utan att lyssna på någon.

Vi skrattar högt och innerligt och sedan avslutar jag intervjun med att fråga om det är viktigt att vara viktig. - Jag brukar säga att det inte är viktigt att vinna priser men det underlättar att bli känd för att man får större manöverutrymme att göra skillnad för våra barn som är framtiden. ✤

LOTTAS FAVORITER

Jag drömmer om: Att hela familjen ska åka på en gemensam semester i vinter.

Senast lästa bok: Sammetsdiktaturen av min kollega Anna-Lena Laurén.

Lyssnar på: Barnens spellistor och pretto-poddar kopplade till jobbet.

Denna pryl är min favorit: Min cykeltrainer. Den ska få mig att klara av Ironman Kalmar 2022, ett triathlonlopp.