Ingenjörer tryggar Sveriges framtid - 2014

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

Ingenjörer tryggar

Sveriges Framtid

Medföljer som bilaga i Dagens Industri 10 november 2014

LÄS OM

SÅ INSPIRERAR VI UNGA s

9

LÄS OM

AN ENGINEER IN INDIA s

6

INGENJÖRSBRIST? Nästan varje vecka kan man läsa i tidningarna om ingenjörsbristen. Är det så? Eller är det bara brist på vissa typer av ingenjörer? s

4

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

use Omnipay\CreditCard; use Omnipay\GatewayFactory; $gateway = GatewayFactory::create(’Stripe’); $gateway->setApiKey(’abc123’); $formData = [’number’ => ’4111111111111111’, ’expiryMonth’ => 6, ’expiryYear’ => 2016]; $response = $gateway->purchase([’amount’ => 1000, ’card’ => $formData]); if ($response->isSuccessful()) { // payment was successful: update database print_r($response); } elseif ($response->isRedirect()) { // redirect to offsite payment gateway $response->redirect(); } else { // payment failed: display message to customer exit($response->getMessage()); }

Nästa utgåva av

Ingenjörer tryggar

Sveriges Framtid Februari 2015

Nästa utgåva av Ingenjörer tryggar Sveriges framtid ges ut i Dagens Industri vecka 6, 2015.

Vi söker talanger som skriver bra kod!

Besök oss på Ohmy.nu

För mer information eller bokning av annons vänligen kontakta vår försäljningschef Simon Knudsen på 08-587 86 538 eller simon.knudsen@newsfactory.se

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

ANNONS

Tack för att ni inte finns ingenjörer “Av arkitekterna och civilingenjörerna har i praktiken samtliga fått ett jobb efter examen.” står det att läsa i karriärrapporten KTH släppte 2011.

Vi studenter har alltså nästan garanterat jobb. Det blir kanske inte drömjobbet, men det är garanterat en anställning i alla fall. Det ger en otrolig säkerhet i utbildningen – jag vet att de 5 år jag spenderar ger mig ett jobb.

D Martin Barksten

et märks också när man träffar företagen – de behöver desperat rekrytera folk. Jag minns hur ett företag mer än andra med en enkel kommentar visade påmaktbalansen, hur vi – studenter – kan bestämma.

– Så kan ni kolla om ni gillar oss, började företagsrepresentanten. Han tänkte lite och la sen till: och om vi gillar er såklart!

Det viktiga var inte att de gillade oss, utan att vi gillade dem. Vi hade makten.

Att vi kan ha makten tackar jag er för, alla ni ingenjörer som inte finns. Tack vare att det inte finns 50 000 ingenjörer kan jag välja vilket företag som intresserar mig, vara säker på en anställning efter KTH-tiden och att min framtid är säker i alla fall det kommande decenniett.

Däri ligger också ett problem och en intressant reflektion: ingenjörsrollen är mer attraktiv nu. När vi ombads göra denna inlaga talade jag med vänner och alla var eniga om en sak: att man var säkrad ett job gjorde ingenjörsstudierna mycket mer intressant. Om det inte var brist på ingenjörer, om företagen inte var lika desperata efter oss – skulle vi då plugga? Jag vet inte.

Det handlar om utbud och efterfrågan: det finns ett litet utbud och stor efterfrågan, därmed är vi exklusiva och attraktiva. Om det var tvärtom, om utbudet var stort och efterfrågan liten, då skulle vi istället vara som konstfack­

INNEHÅLL

studenterna är nu – vi valde en osäker framtid för att vi brinner för det. Och hur många hade då valt att plugga till ingenjör?

”DET HANDLAR OM UTBUD OCH EFTERFRÅGAN: DET FINNS ETT LITET UTBUD OCH STOR EFTER­ FRÅGAN, DÄRMED ÄR VI EXKLU­ SIVA OCH ATTRAKTIVA.” Jag lämnar frågan obesvarad för dig att tänka på medan du läser denna inlaga. Här har vi valt att lyfta hur ingenjörer som invandrar till Sverige inte får anställning, trots utbildning och kompetens. Joanna Alexander, international student från Indien, skriver om skillnaderna mellan det ingenjörstunga lander Indien och Sverige. Slutligen så ifrågasätter vi ingenjörsbristen; är det ingenjörsbrist eller brist på vissa ingenjörer?

Vill du läsa mer om vilka vi som står bakom dessa artiklar och delar av denna inlaga kan du gå in på vår hemsida: osqledaren.se, där kan du bland annat läsa webbartiklar och gamla nummer av Osqledaren. Vill du nå mig gör du det på osqledaren@ths.kth.se. / Martin Barksten

S.8 S.4

Är det ingenjörsbrist – eller brist på vissa ingenjörer?

4

Xylem gav förtroende och resurser

5

An Engineer in India

6

Lack of engineers in Sweden?

7

Utländska ingenjörer – lösningen på ingenjörsbristen?

8

Svårt för utländska ingenjörer att få jobb i Sverige

9

Vad gör man för att inspirera ungdomar till att bli ingenjörer?

9

”Är du redo att ta ansvar finns det inget stopp”

10

Planen för hela Sveriges transportsystem

11

S.8

S.6

Denna tematidning är producerad av Newsfactory Media Group i samarbete med Osqledaren Newsfactory AB, Gävlegatan 12 a, 113 30 Stockholm 08-545 03 990, info@newsfactory.se, www.newsfactory.se Projektledare: Roland Wiklund Försäljning: Niklas Nilsson och Joakim Classon | Formgivning: Oh My! | Texter: Osqledaren | Traffic: Newsfactory AB Repro: Newsfactory AB | Tryck: BOLD/DNEX, V-TAB, Daily Print Är du intresserad av din egen kundtidning och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er, kontakta vår affärs­utvecklingschef Roland Wiklund på 08-545 03 598 eller roland.wiklund@newsfactory.se

SVERIGES FRAMTID | 3

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS OSQLEDAREN

ANNONS

KTH

Plugga teknik så får du jobb efter examen, säger reklamen. Men stämmer det i praktiken?

Är det ingenjörsbrist – eller brist på vissa ingenjörer?

Nästan varje vecka kan man läsa i tidningarna om ingenjörsbristen. Det skrivs om allt från hur det ska komma att påverka Sverige som industrination till hur man ska få fler unga att välja en teknisk utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

D

et finns många olika idéer om hur vi ska få våra unga att vilja plugga matematik, naturvetenskap och teknik och universitetens reklam innehåller alla samma budskap. Plugga teknik och du får jobb efter examen.

På de tekniska utbildningarna får man höra samma sak. När jag började plugga Bioteknik hösten 2010 visade lärarna oss siffror som visade på väldigt hög sysselsättning bara några månader efter examen och det i en bransch som har stött på många motgångar under de senaste åren. Vi skulle ju ändå bli ingenjörer.

Såhär när jag börjar närma mig utbildningens slut och det är dags att leta jobb känner jag dock att den här ingenjörsbristen kanske inte är så övergripande som man påstår.

För det första så verkar den inte gälla alla ingenjörer. När jag pratar med folk som gick klassen över mig och alltså började söka jobb för drygt 6 månader sen är det ytterst få som fått ett jobb direkt relaterat till sin utbildning. Bara en har fått en fast anställning. Många av mina vänner som pluggar Civilingenjör i datateknik har däremot haft jobb länge och några har struntat i att ta ut examen eftersom de fick jobb ändå.

För det andra så verkar det inte gälla nyutexaminerade ingenjörer. De flesta jobbannonser jag hittar kräver flera år arbetslivserfarenhet inom branschen eller spetskompetens inom smala områden som inte går att skaffa sig på högskolan. I alla fall inte om du samtidigt vill ta dina kurser som krävs för examen.

”DET ÄR OROANDE ATT SVENSKA TONÅRINGAR INTE VERKAR VARA IN­ TRESSERADE AV TEKNIK OCH MATEMATIK.” Enligt en undersökning av Statistiska Centralbyrån verkar min uppfattning stämma. Arbetsbarometern 2012 visar att det är god tillgång eller balans på alla typer av nyutexaminerade civil och högskoleingenjörer förutom inom maskin och farkostteknik. Det råder viss brist på ingenjörer med arbetslivserfarenhet men bara inom vissa branscher. Dessa undersökningar baseras dock på arbetsgivarnas subjektiva åsikt om rekryteringsläget och det finns goda skäl att ifrågasätta om detta tydligt speglar hur arbetsmarknaden verkligen ser ut.

Det verkar vara gemene mans uppfattning att ingenjörer får jobb och näringslivet är rörande överens om att det råder akut ingenjörsbrist. I media skriks det om att något måste göras för att inte Sverige ska halka efter i den tekniska utvecklingen och man hör ständigt politiker uttala sig om att det är oroande att svenska tonåringar inte verkar vara intresserade av teknik och matematik.

Ren fakta är däremot svårare att få tag på.

Man spekulerar gärna i hur vi ska lösa ingenjörsbristen men ingen kan med säkerhet tala om vilka behov som finns. Jag saknar en djupgående undersökning som identifierar vilka utmaningar framtidens tekniklösningar skapar och vilka typer av ingenjörer dessa kräver. Jag saknar också en konkret handlingsplan för hur vi ska ta till vara på all den kompetens som varje år ställs till förfogande för näringslivet, i form av nyexaminerade ingenjörer men också i form av arbetskraftsinvandring. Diskussionen om ingenjörsbristen är viktig men blir ointressant om den inte speglar verkligheten. Först när vi identifierat problemen blir spekulationer om lösningar intressant och för att göra det krävs det mer än att bara fråga arbetsgivarna om deras känsla kring framtidens rekrytering.

TEXT EMMA BJERKEFELDT ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

4 | SVERIGES FRAMTID

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

WWW.XYLEMINC.COM/JOBBAHOSOSS

XYLEM

Xylem gav förtroende och resurser Efter nio intensiva veckor skulle projektet vara klart och uppdragsbeskrivningen var enkel; hur kan vi konstruera en fiskvänlig pump och få den marknadsmässigt intressant?

Många sommarjobb eller internships omfattar fiktiva eller mindre viktiga uppgifter. För Axel, Joel, Julia och Oscar var det ett konkret och viktigt uppdrag som Xylem ville ha hjälp med att lösa.

J

ulia: Uppdraget var att se på möjligheterna ur ett tekniskt respektive kommersiellt perspektiv. Det var också en av anledningarna till att Xylem valde oss där två av oss kommer från utbildningen inom Industriell Ekonomi och två från Maskinteknik. Marknadspotentialen för produkten är liten men det är en viktig marknad för Xylem att kunna erbjuda en lösning för.

För några av de fyra var veckorna på Xylem den första ”riktiga” kontakten med teknikyrket efter snart slutförda studier på KTH. Därför fanns både förväntningar liksom förutfattade meningar om hur det skulle vara att arbeta på Xylem.

Oscar: Förväntningar förändras under resans gång och de vi hade vid starten överträffades definitivt.

Vi fick förtroende att självständigt och med stor frihet utföra ett betydelsefullt projekt och vi fick till-

gång till de resurser som krävdes.

Vi var lite oroliga att övriga anställda inte skulle ta oss riktigt på allvar men så blev det absolut inte.

Axel: Arbetet på Xylem blev en sorts ”reality check” där det gick att se hur det man läst faktiskt tillämpas. Våra kunskaper var också intressanta för dem som arbetade på Xylem och det blev ett bra utbyte mellan oss. Min egen syn på studierna och på den fortsatta utbildningen förändrades på ett positivt sätt av tiden på Xylem.

Praktik till nytta för båda parter Det var första gången som Xylem rekryterade blivande ingenjörer till ett specifikt projekt som skulle genomföras som sommarjobb.

Förutom för att få konkret stöd i ett uttalat projekt är det också ett sätt för företaget att göra sig mer synliga och locka till sig framtidens ingenjörer. Konkurrensen om de bästa ingenjörerna är hård och Xylem har ett stort behov för

som lite nedtonat och diskret förframtiden. klarar att ”vi är bäst i världen på det Joel: Det borde finnas fler möjligvi gör” utan att det är en överdrift heter till praktik liknande den vi eller låter som skryt. fick på Xylem. Kanske att det läggs För att beskriva hur enormt vikin tillämpade praktikperioder i tig marknaden kursplanen på är där Xylem är KTH. Det gör ”DET GÖR STOR världsledande stor skillnad när SKILLNAD NÄR DET så ställde Axel det ges möjligGES MÖJLIGHET ATT frågan till mig het att tillämpa TILLÄMPA DET SOM som journalist det som man lärt om jag visste MAN LÄRT SIG PÅ sig på skolan. hur stor del av SKOLAN.” världens elproOscar: Fler studuktion som går åt till att driva denter skulle nog fullfölja och klapumpar? Svaret är otroliga 20 prora sina studier om det fanns prakcent enligt Axel. Tänk då vad en tik även genom KTH. I dag har vi liten förbättring av energieffektiviett problem att för många avslutar tet i pumpar kan göra för hushållsina studier innan de är klara trots ningen av energi i världen. att det finns ett stort underskott på Om Axel, Joel, Julia och Oscar ingenjörer i Sverige i dag. lyckades med projektet att ta fram till en fiskvänlig pump som kan gå Julia: Det Xylem gjorde för oss att ta ut på marknaden? Självklart och de möjligheter vi fick där tagoch till nästa sommar har Xylem gade mig verkligen att bli klar med bestämt sig för att anställa fyra utbildningen. Företaget profilerade nya blivande ingenjörer under sig på ett väldigt bra sätt mot oss. sommaren.

Det är häftigt med svenska företag

Axel, Oscar, Joel och Julia.

KORT OM XYLEM

TEXT XYLEM FOTO PRESS

SVERIGES FRAMTID | 5

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS OSQLEDAREN

ANNONS

KTH

An Engineer in India I Largely due to historical reasons, the number of graduated engineers in India has come to outgrow the job opportunities. A bane for countless engineers - or an opportunity for them to widen their perspectives?

t has been 67 years since India became an Independent nation. There was a swirl of instability and no unified infrastructure when the British left the country. The only way to uplift the economy and feed the 350 million population was to build a stable infrastructure. Setting up industries like iron and steel, electrical and capital goods required a technical engineering ecosystem. This led to the birth of the Indian Institute of Technology, Kharagpur in 1951 followed by other IITs, National and regional colleges across India. Since then, Engineering has been considered one of the safest tracks to ensure

financial stability and Engineers were highly respected.

Over the years, many IT companies are involved in hiring dubious numbers of fresh engineering graduates annually, quickly deploying them in projects to reduce the overall costs. This model depended on the traditional billing of services offered to customers on a per-person, per-hour basis. In order to make sure this business model was fed, the number of engineering colleges in the country doubled to 3,393 by 2012 from 1,668 in 2008.

According to recent statistics, over half of the million Engineer graduates the country produces is running the risk of either being

unemployed or helpless enough to pick up jobs for which they are overqualified. The truth is that the increase in engineering seats is not proportionate to the employment opportunities available in the country. This is beginning to shatter the predominant notion that an engineering degree lands you into a stable, remunerative job. There are plenty of students from the graduating batch of 2013 still waiting for their appointment letter.

However, the fact is that India has one of the largest manpowers making it a hub for global talent.

The huge engineering talent pool finds its way to some of the well reputed universities in the world.

Is the future bleak for Engineers in India or is this a blessing in disguise, promoting the trend to move away from ones comfort zone, the motherland and trot the globe in search of one’s calling? There have been people who have brought Indian talent on the global forefront, the likes of Satya Nadella, CEO of Microsoft Inc and Pranav Mistry, a computer scientist and inventor, to name a few. He is a computer scientist and inventor, famous for his works on the SixthSense and Samsung galaxy gear. He is currently the Vice-president of Samsung.

TEXT JOANNA ALEXANDER FOTO/ILLUSTRATION ERIK TOMMY HALASZ / RADIOKAFKA - SHUTTERSTOCK.COM

6 | SVERIGES FRAMTID

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS OSQLEDAREN

KTH

Lack of engineers in Sweden?

Innovation is for risk-takers and this is promoted in Sweden. There are a plethora of opportunities to showcase your ideas. The general air facilitates the freedom to think and implement ones brainchild.

However, are we now at a junction where there is a dearth of skilled engineers?

O

ver the past four years, the number of job vacancies in Sweden grew by a whopping 46 percent. The country’s unemployment rate is currently 7.3 percent – the highest rate in Scandinavia – and it is expected to rise next year. However, the demand for labor is projected to increase slightly this year and into the begin-

gineers. There is adequate number of them. If there ning of next year. Denmark is no exception: 14,000 seems to be scarcity, then it’s because we are talking engineers will be needed by 2020. about one country with 10 million people. There’s According to the Swedish National Agency of lack of every professional then. I don’t think there Statistics (SCB) there are about 159 000 engineers is reluctance to induct talent. This is more cultural in Sweden (year 2010) in the population in the age to Sweden – they are not a very globally neo-liberal between 20 – 74 years old. 149 000 of them are country as yet. They are in the labour force with now attracting students; a post-secondary-level ”ENGINEERING IS NOT maybe it would culmiengineering education.

A LICENSED OCCUPATION nate sometime to the Worldwide, 35% of over scale of the US, if that’s 38,000 employers surIN SWEDEN, IT IS THE the reference. veyed report they are EMPLOYER WHO DEEMS On the research foreexperiencing difficulty IF YOUR KNOWLEDGE IS front, there is so much filling jobs due to lack of SUFFICIENT FOR THE JOB IN scope and infrastructure available talent. This proQUESTION OR NOT.” for research in Sweden pels the countries to look that professors need beyond their borders for more students who are interested in their particular suitable talent. Engineering is not a licensed occufields. On a recent interview with a researcher at pation in Sweden, it is the employer who deems if the Stockholm Brain Institute, what was gathered your knowledge is sufficient for the job in question is that the various delicate topics of Computational or not. neuroscience and Prototyping the functionality of Raghavendra Selvan, Masters student at Chalmthe brain require a good number of skilled and iner’s Institute of Technology says: terested students.

– I’m not quite sure if I would call it lack of en-

TEXT JOANNA ALEXANDER FOTO SHUTTERSTOCK

SVERIGES FRAMTID | 7

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS OSQLEDAREN

ANNONS

KTH

Utländska ingenjörer – lösningen på ingenjörsbristen? År 2030 kommer det enligt SCB att fattas 50 000 ingenjörer i Sverige. I hela Europa är motsvarande siffra beräknad till en halv miljon. Bristen kan komma att leda till att många företag tvingas flytta sin verksamhet utomlands och att samhällsutvecklingen bromsas.

S

amtidigt som bristen ökar finns det idag över 1600 utländska ingenjörer inskrivna hos arbetsförmedlingen. Siffran blir bara större för varje år.

Pensionsavgångarna är stora och intresset för teknik och naturvetenskap har under ett bra tag varit lågt bland ungdomar. Dessutom är det bara hälften av alla som börjar studera till ingenjör som faktiskt slutför sin utbildning.

Samtidigt har många nyutexaminerade ingenjörer svårt att hitta jobb och går arbetslösa. Äldre, mer erfarna ingenjörer kan ha specialiserat sig, hamnat på stickspår och har svårt att komma tillbaka när tekniken utvecklas så snabbt som den gör.

Arbetsgivarna säger att de har svårt att hitta rätt kompetens vid nyrekrytering och att det är brist på ingenjörer inom centrala områden. Stefan Fölster, adjungerad professor i nationalekonomi och chef

blockerade dock utbildningen för några år sedan. Istället valde man att satsa på kortare insatser, såsom coaching, eftersom man ansåg att det viktigaste är att vara aktiv i näringslivet. Ett exempel på en sådan kortare insats är Uti – Utländska tekniker och ingenjörer. Uti är en utbildning som riktar sig till ingenjörer och tekniker som nyligen kommit till Sverige. Syftet är att underlät-

ta för deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden samt att erbjuda svenska företag attraktiv kompetens. I utbildningen ingår bland annat undervisning i teknisk svenska och kommunikation, datautbildning och yrkescoaching. Efter 26 veckors teoretisk undervisning går deltagarna på praktik i två till tolv veckor. Stefan Fölster tycker att det är för kort tid.

– Coacher och traineeprogram ger ingen effekt. Man måste satsa på längre utbildningar. För utländska ingenjörer måste man satsa tidigare. Till exempel på flyktingförläggningar, där man bara sitter och väntar, där skulle man kunna börja med SFI direkt.

Jag tror inte att sådana insatser behöver kosta så mycket om man utnyttjar möjligheterna att utbilda sig på distans.

”COACHER OCH TRAINEEPROGRAM GER INGEN EFFEKT. MAN MÅSTE SATSA PÅ LÄNG­ RE UTBILDNINGAR.” för Reforminstitutet*, menar att det här är något som politikerna inte har förstått.

– Man måste sätta in åtgärder så att de som utbildar sig hamnar på en nivå som är intressant för arbetsgivarna, menar Fölster.

Detta gäller speciellt hjälp och stöd till utländsk arbetskraft.

Tidigare fanns en ettårig arbetsmarknadsutbildning för både svenska och utländska ingenjörer som var väldigt framgångsrik. Utbildningen var inriktad på IT och 90 % av alla som avslutade den fick välbetalda jobb.

Kursen var anpassad till modern standard och de som läste den uppdaterade således sina kunskaper för att passa branschens önskemål. Arbetsförmedlingen i Stockholm

Kommer företagen tvingas flytta utomlands på grund av kompetensbrist på hemmaplan?

TEXT TANIA CHRISTENSEN FOTO SHUTTERSTOCK

8 | SVERIGES FRAMTID

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS OSQLEDAREN

Svårt för utländska ingenjörer att få jobb i Sverige Trots den påtagliga ingenjörsbristen som de stora arbetsgivarna vittnar om har många ingenjörer med utländsk bakgrund svårt att komma in på arbets­marknaden. Flera ini­tiativ har tagits, som exempelvis praktikplatser, men mer behöver göras.

K

handakar Mohammad Shamsuzzaman utbildade sig till systemingenjör under mitten av 90-talet vid Moscow State University of Instrument Engineering and Computer Science, ett av Rysslands ledande universitet för teknologi. I tio år arbetade han sedan som supporttekniker I Ryssland och Bangladesh, innan han flyttade till Sverige med sin familj.

– Idag jobbar han inom cateringbranschen. Jag har sökt hundratals ingenjörsjobb. Kanske över tusen.

Jag har bara fått komma på intervju ett fåtal gånger.

Först var det språket som var problemet, så Khandakar lärde sig

*Reforminstitutet är en tankesmedja, en sammanslutning av människor som har som syfte att påverka den politiska opinionen. Reforminstitutet startades av Gunnar Hökmark från Moderaterna.

svenska. När han sedan sökte jobb menade arbetsgivarna att det hade

”JAG HAR SÖKT HUN­D­R­A­TALS INGENJÖRS JOBB. KANSKE ÖVER TUSEN. JAG HAR BARA FÅTT KOMMA PÅ INTER­VJU ETT FÅTAL GÅNGER.” gått för lång tid sedan han varit verksam i branschen. Då gick han en ettårig utbildning vid komvux för att bli nätverkstekniker. Han fick högsta betyg, men ändå inget jobb.

– Det finns inte ens praktikplatser.

Det är hopplöst, säger Khandakar.

KTH

VAD GÖR MAN FÖR ATT INSPIRERA UNG­ DOMAR TILL ATT BLI INGENJÖRER? Ett relativt nytt försök är Tekniksprånget som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien på uppdrag av Skolverket. Tekniksprånget är ett praktikprogram för avgångselever under 21 år som har behörighet att söka en ingenjörsutbildning. Företag som ÅF och Sandvik rekryterar under varje höst ett antal intresserade som under våren sedan praktiserar på en arbetsplats under några månader.

Dessutom görs det studiebesök på tekniska högskolor runt om i landet. Tekniksprånget är en succé och har långt fler sökande än platser, trots att nya företag hela tiden ansluter sig.

”TEKNIKSPRÅNGET ÄR EN SUCCÉ OCH HAR LÅNGT FLER SÖKANDE ÄN PLATSER” TEXT TANIA CHRISTENSEN FOTO SHUTTERSTOCK

SVERIGES FRAMTID | 9

ANNONS WSP

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

WWW.WSP.SE

Leonard Kolman Titel: Akustiker Examen: Civilingenjör KTH examen 2001 maskinteknik Så sätter jag guldkant på vardagen: Jag håller på med musik – skriver och producerar.

”Är du redo att ta ansvar finns det inget stopp” D Konsultfirman WSP har länge haft ett tydligt mål – att attrahera de vassaste medarbetarna i branschen. Detta gör att det skapas ett klimat där medarbetarna sporras och utvecklas tillsammans.

et är med ett stort engagemang som Leonard Kolman beskriver sitt arbete på WSP. Han har jobbat som akustiker på företaget sedan 2010 och är tydlig med att han trivs.

– Jag jobbar som akustiker och har verkligen hittat rätt. Vi jobbar med de största och mest intressanta projekten och med alla delar inom akustik. Det kanske häftigaste just nu är att vi sitter med hela projekteringen av den nya tunnelbanesträckningen mellan Odenplan och Arenastaden. Just nu jobbar vi med en miljökonsekvensbeskrivning för att utreda hur mycket det kommer att påverka människor som bor i anslutning till den nya tunnelbanan. Det är ett enormt arbete, och väldigt inspirerande, säger Leonard.

Det som motiverar Leonard på arbetet är primärt att få vara med och sätta avtryck.

– Det som verkligen är kul är känslan av att man då och då faktiskt är med om nått som är lite större. Jag kan gå in i konsertsalen eller åka en tunnelbana och uppleva resultatet av vårt arbete.

WSP har ett mentorprogram som innebär att du som nyexaminerad får en mentor från första arbetsdagen. Det är en erfaren uppdragsledare som du jobbar nära och har kontinuerliga samtal med, en funktion utöver den närmsta chefen.

– Detta är för att du ska komma igång som konsult och förstå konsultlogiken och arbetsprocessen.

Arbetslivet är en helt annan värld än skolan.

Något som skiljer WSP mot andra liknande företag är bland annat

och jobbade med projekteringen arbetssättet, menar Leonard. av ett nytt sjukhus. En annan kol– Vi har stort ansvar för våra lega var nere i Nya Zeeland och egna projekt och kan hantera vår jobbade i ett och ett halvt år. egen tid och planera så länge proPå hemmaplan består karriärväjekten sköts på ett bra sätt. När garna generellt jag jobbar är av att antingen jag obunden till ”DET BÄSTA ÄR ATT utvecklas som plats och tid.

Det är en friDU FÅR EN MÖJLIG­ chef eller som specialist. hetskänsla.

HET ATT VARA MED – På WSP UtvecklingsPÅ DE STORA ROLI­ jobbar du med möjligheterna GA UPPDRAGEN” väldigt kompeoch karriärvätenta medarbegarna på WSP tare. Men det bästa är att du får en är stora. Inte minst de internatiomöjlighet att vara med på de stora nella möjligheterna. Så länge man roliga uppdragen, som exempelvis är ung och har viljan och drivet tunnelbaneutbyggnaden i Stockfinns det alla möjligheter i världen. holm, flytten av Kiruna stadshus – Eftersom vi är ett av världens eller Slussenprojektet. Vi har nässtörsta teknikkonsultföretag har vi tan fler projekt än vi har folk för, kontor överallt. Allt från London så är du redo att ta ansvar finns det och Dubai till Nya Zeeland och inget stopp.

Australien. Jag hade en kollega förra året som var nere i Turkiet TEXT JOZEF SILFVERBERG FOTO SHUTTERSTOCK

10 | SVERIGES FRAMTID

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

ANNONS

WWW.TRAFIKVERKET.SE

TRAFIKVERKET

Planen för hela Sveriges transportsystem D Jimmy Johansson är med och tar fram planen för hur flygtrafik, järnväg, sjöfart och vägar ska se ut om tolv år – över hela landet. Det är ett jobb som förändrar Sverige och kommer alla medborgare till gagn.

et kan handla om utbyggnaden av Citybanan i Stockholm eller om vägar till gruvor i Norrland – den nationella planen för transportsystemet rör allt som handlar om hur vi ska transportera människor och produkter över landet. Mitt i allt sitter Jimmy Johansson, och det har varit hans dröm i många år.

Vad var det som lockade med Trafikverket?

– Jag har länge velat arbeta med stora och långsiktiga infrastrukturfrågor och då är Trafikverket och den här rollen helt rätt. Dessutom är det en väldigt inspirerande och utvecklande arbetsplats, där 150 olika yrkesroller samsas för att kunna göra rätt avvägningar och ta rätt beslut. Här har vi IT-specialister, ekonomer, matematiker, statistiker, statsvetare, geografer och mycket

mer – det skapar en väldig dynamik.

Berätta om din roll!

– Jag är med och tar fram den nationella planen för det svenska transportsystemet. Det är en plan som löper på tolv års sikt och vi tar fram en ny plan vart fjärde år. Alla projekt med en budget på över 50 miljoner kronor är med i planen, men alla mindre brister och behov finns också med. Vare sig det gäller järnväg, sjöfart, flygtrafik eller det svenska vägnätet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Vi samlar in och går igenom de brister och behov som finns, de rapporteras till oss från både lokal, regional­och n ­ ationell nivå. Sedan gör vi samhällsekonomiska ­bedömningar kring lönsamhet och prioritering för olika ­projekt. Så jag läser många rapporter och förslag och disku­terar olika alternativ och lösningar. Dessutom reser jag mycket för att själv få en överblick över de olika projekten

– nu ska jag till exempel snart upp till Kiruna för att se hur det går med flytten av staden.

positiv samhällsutveckling – att jobba för Sveriges och svenskarnas bästa. Dessutom arbetar jag med saker som kommer att finnas kvar och fungera länge och det känns meningsfullt.

Vilka utmaningar möter du?

– Framför allt är det så klart ”HUR KOMMER Vad finns det komplexiteten i SVERIGE ATT SE UT för karriärhela det svenska transportsysteOM TOLV ÅR, VILKA möjligheter på met. Hur kom- BEHOV KOMMER DET Trafikverket?

– Det finns stomer Sverige att ATT FINNAS DÅ” ra möjligheter se ut om tolv att både byta år, vilka behov tjänst och att avancera i karriäkommer det att finnas då och hur ren. Det finns många projektledar­ kommer olika projekt att påverka roller, ­specialistroller och chefsjobb, varandra? Om vi bygger den här över 150 olika yrkesroller och den järnvägen, kommer människor då interna arbetsmarknaden är stor. att färdas med den och vad innebär Dessutom finns m ­ öjligheten att det för till exempel vägtrafiken. Det jobba utomlands via Trafikverkets är stora och komplexa frågor, men dotterbolag Sweroads. Vi arbetar ­ väldigt intressant. över hela världen med att som konsulter lära ut trafiksäkerhet, efterVad är roligast med ditt jobb? som Sverige är bäst i världen på det.

– Förutom utmaningen i sig så är det känslan av att vara en del i en

Trafikverket Jimmy Johansson Titel: Långsiktig planerare på ­nationell nivå.

Utbildning: Civilingenjör väg och vatten, Chalmers tekniska högskola, examen 2013.

Vilket är ditt viktigaste karriärval? I grund och botten handlar det nog om de värderingar och drömmar jag skapade långt innan jag började plugga. Ända sedan dess har jag målmedvetet jobbat för att få ett jobb som detta.

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och även om det är en ny myndighet finns det många års erfarenhet innanför väggarna. Samtidigt som Trafikverket­­bildades upphörde Banverket, Väg­verket och Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA. Nu är transport­kompetensen samlad på ett ställe och det är Trafikverket som ansvarar­för infrastrukturplanering, byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket har hand om planeringen för alla fyra trafikslag väg, järnväg, sjö och luftfart.

Antal medarbetare: Cirka 6 500.

Karriärvägar: Trafikverket är en bred organisation och här kan du bland ­annat göra karriär som chef, projektledare, driftledare, byggledare eller ­specialist. Som medarbetare erbjuds du kontinuerlig kompetensutveckling och har stora möjligheter att utvecklas eller byta jobb internt.

Rekrytering: Rekrytering sker löpande, nya tjänster annonseras på hemsidan.

Läs mer: www.trafikverket.se/ jobboframtid Var med och testa: Trafikverket har utvecklat en karriärtjänst där studenter och arbetssökande kan ta del av lediga jobb men även se vilka jobbmöjligheter som finns hos Trafikverket. Nu kan du testa betaversionen som är anpassad för smartphone och surfplatta. Du hittar betaversionen på Trafikverkets hemsida.

TEXT GUSTAF BRICKMAN FOTO JULIA SJÖBERG

SVERIGES FRAMTID | 11

ANNONS

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N N E W S FA C T O R Y

VI GÖR SAMHÄLLET SÄKRARE VILL DU VARA MED? Det är spännande att varje dag få utmana gränserna för vad som är tekniskt möjligt inom försvar och säkerhet. Med kollegor världen över hittar vi innovativa lösningar på komplexa problem. Lösningar som är intelligenta och kostnadseffektiva – redan från början. Tack vara detta ligger vi alltid steget före. Tillsammans strävar vi efter att göra världen till en tryggare plats. Det är vår vardag och den kan bli din.

Välkommen till oss på Saab.

Läs om vilka möjligheter som finns för just dig.

www.saabgroup.com/career

ANNONS