20
FastighetsSIDOR FASTIGHETSspecial SPECIAL
º
Peabs informationschef Niclas Branting: ”Genom internt arbete kan vi agera snabbt.”
Ò 34–53
BÖRSEN I GÅR OMXS
BÖRSEN I ÅR
–1,2%
531
OMXS 566
528
531
525
496
522
461
R Ä N TO R O C H VA LU TO R 8,27 KR
R E B O T K O –0,01
–0,61
PUNKTER
10 ÅR: 0,82
9,31 KR
0,08
7,84
PUNKTER
–0,40% NCMP 4 975
ÖRE
Sug efter it-konsulter
Marknaden är i stort behov av it-kompetens, och hos konsultföretagen råder brist på personal. ”Trycket ökar hela tiden”, säger Eworks vd Ò 6–7 Zoran Covic.
Sampo tankar Swedbankaktier
FORSKNING ºHälsovårdssektorn är en het bransch när det gäller bolagsuppköp – internationellt sett. I Sverige händer däremot inte mycket. Forskningsbolagen är för små och riskerna för stora för att locka till köp. Ò ANALYS 18–21
DJIA 18 077
ºLEDARE 2 ºDEBATT 4 ºNYHETER 6–13 ºVÄRLDEN 14–15 ºANALYS 17–33 ºFASTIGHETER 34 ºPS 54–55
SVENSK
Ò NYHETER 13 FOTO: OSKAR OMNE
RATAS
ÖRE
–0,20%
”Tålamod väg till framgång”
Mia Spendrup, vd för spaanläggningen Loka Brunn, gästade Di:s Gasellträff i Västerås. Ò NYHETER 10
INTERVJU: LARS DAHLGREN, VD FÖR SWEDISH MATCH Ò ANALYS 22–24
”Var försiktig i upphaussad sektor”
A N A LYS U L F P E T E R S S O N
FOTO: JACK MIKRUT
ÅRGÅNG 40 · NUMMER 105 · PRIS 35 KRONOR · VECKA 20 · 2015
+11,0% USA KL 18
6 MÅN: –0,34
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: JACK MIKRUT
Privata TEMApoliser utreder stölder Fastigheter
42
FASTIGHETER
DAGENS INDUSTRI ONSDAG 14 OKTOBER 2015
FASTIGHETER Specialsektion i Di Redaktör: Mats Nyman E-post: fastigheter@di.se Tel: 08-573 650 00
VIKTIG FRÅGA. Den hållbara staden ligger just nu högt på agendan, och ses som en förutsättning för lönsamhet. Siemens City account manager Tina Karlberg, Vasakronans hållbarhetschef Anna
Hissar hållbara
Så möter branschen de allt tuffare kraven Finansiärer, hyresgäster och köpare – alla vill de ha gröna hus. Di:s expertpanel spår tuffa tider för de fastighetsbolag som inte tar hållbarhetsfrågorna på allvar. Dagens industri har samlat en panel med experter för att ta pulsen på fastighetsbranschens hållbarhetsarbete. ”Just nu är det tämligen enkelt att tjäna mycket pengar på fastigheter, men den dag det vänder kommer det bli svårt för bolag som inte arbetar med hållbarhet att uppnå lönsamhet”, säger Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell.
I panelen ingår, förutom Anna Denell, även Atrium Ljungbergs hållbarhetschef Emma Henriksson och Tina Karlberg som arbetar med hållbara städer på Siemens. Skanskas hållbarhetschef Johan Gerklev, som den här dagen har problem med ett försenat tåg, har kommenterat i efterhand, se nästa sida. Varför pratar alla plötsligt om den hållbara staden?
”Staden gör att det blir greppbart, det är en begriplig symbol. Sedan tror jag att ett skäl är att länder har misslyckats i klimatfrågan medan städer har agerat”, säger Tina Karlberg. Vad lägger ni in i begreppet?
”I staden finns människor som påverkas av hur staden är utformad, men stadens utformning påverkar även hur mycket resurser som förbrukas i ett samhälle, och det är nog därför staden som fenomen uppmärksammas ur ett hållbarhetsperspektiv”, säger Anna Denell. Emma Henriksson påpe-
kar att i grunden är det den accelererande urbaniseringen som satt fokus på städerna. ”Vi måste helt enkelt se till att hantera de växande städerna på ett bra sätt vilket även inkluderar livet mellan husen”, säger hon. Har fastighetsbolag ett större hållbarhetsansvar än andra branscher?
”Vi har väldigt stora möjligheter, dels att påverka stadsrummet och dels miljön för de människor som bor och jobbar där, men med det följer också ett ansvar”, säger Emma Henriksson. Hur bra är fastighets-
branschen på hållbarhet?
”Mitt intryck generellt är att svenska fastighetsbolag är bra på energifrågor, vilket delvis hänger ihop med vårt kalla klimat, men när det gäller social hållbarhet har vi alla anledning att se oss om i världen”, säger Tina Karlberg. Anna Denell instämmer. ”När det gäller socialt ansvar är det lite nyvaket i branschen. Många pratar fortfarande om att de ger pengar till Bris eller Min stora dag, och säger att det är deras sociala ansvar, medan andra verkligen går igenom hur människor påverkas av verksamheten.”
Emma Henriksson lyfter fram Atrium Ljungbergs arbete med social hållbarhet. ”Vi har jobbat många år med att utveckla olika former av mötesplatser och kulturarenor på våra platser. Det är ett tidskrävande arbete men viktigt för att stärka den sociala hållbarheten”, säger hon. Hur får ni som företag ekonomisk vinning av att arbeta med hållbarhet?
”Det vi drivs av när det gäller energieffektivitetsarbetet är lägre kostnader men det finns även en växande efterfrågan, inte bara på hyresmarknaden utan även på transaktionsmarknaden.
FASTIGHETER
DAGENS INDUSTRI ONSDAG 14 OKTOBER 2015
TEMA: HÅLL BA R H E T
43
Vill att fler ska samverka Skanskas hållbarhetschef Johan Gerklev ser byggbranschen som en central del för att skapa det hållbara samhället. ”Vi behöver dock bli bättre på att samverka med andra aktörer”, säger han.
Att arbeta aktivt med hållbarhetsfrågorna är, enligt Johan Gerklev, en självklarhet. ”Det är affärsmässigt och moraliskt rätt samt en del av att vara en attraktiv arbetsgivare.” Byggsektorn har, enligt
Johan Gerklev, en central roll för att skapa det hållbara samhället men utmaningarna är komplexa. ”Vi behöver därför bli ännu bättre på att samverka med andra aktörer, som politiker, forskare, kunder och leverantörer.” Byggbranschen påverkas enligt honom extremt mycket av den politik som förs men också av offentliga beställarnas upphandlingssätt. ”Vi i branschen måste se till att det hållbara byggandet blir det lönsamma, och det som upphandlas av offentliga beställare”, säger han. Vad anser du Skanska är bra på inom hållbarhet?
Denell och Atrium Ljungbergs hållbarhetschef Emma Henriksson ser många möjligheter.
FOTO: EVELINA CARBORN
a fastigheter Ingen vill i dag sitta på energislukande fastigheter, det är en för stor risk”, säger Anna Denell. ”För Atrium Ljungberg är hållbar stadsutveckling en del av affärsmodellen, vi investerar i stora områden som vi utvecklar i hållbar riktning vilket gör dem mer attraktiva och intressanta”, säger Emma Henriksson. Tina Karlberg nickar, och
frågar retoriskt: ”Alla de här sakerna kan förefalla kosta mycket, men ni skulle ju inte göra det om ni inte kunde räkna hem det på ökad omsättning, eller hur?” Finansieringen är också, enligt Anna Denell, en allt viktigare aspekt. ”Vi ser tydligt att kapitalet
”Vi ser tydligt att kapitalet vänder sig bort från ohållbara investeringar, därför att de medför för höga risker.” ANNA DENELL, HÅLLBARHETSCHEF PÅ VASAKRONAN
vänder sig bort från ohållbara investeringar, därför att de medför för höga risker. Vi emitterade för två år sedan som första bolag i världen en grön obligation och med den nådde vi en helt ny grupp av investerare.” Hur specifika är kraven?
”Det är lite olika. Vissa investerare är extremt specifika och går till och med in på vilkens sorts miljöcertifiering de vill ha och vilken nivå medan andra mer generellt värdesätter att vi arbetar med hållbarhet”, säger Anna Denell. Vad behöver ni bli bättre på?
”Frågan om underleverantörer är definitivt uppe på bordet. En stor del av vår påverkan sker ju i byggprocessen,
och där finns en risk för både tvångsarbete och arbetsvillkor som inte är ok”, säger Anna Denell. Hon fortsätter: ”Det är ju lite märkligt det där, fram till nu har fastighetsbolagen bara tittat på själva husen och dess påverkan och sedan stängt dörren. Men om H&M bryr sig om hur deras t-shirtar produceras måste ju vi också börja fundera på hur våra hus byggs.” Emma Henriksson påpekar att investerarna redan har börjat ställa krav på att de ska ha koll på hela kedjan. ”Det handlar om att hantera risker.” Tina Karlberg anser att det
finns otroligt mycket mer att göra på transportsidan.
Vad behöver ni bli bättre på?
”Vi skulle kunna elektrifiera mycket mer, vilket även skulle förändra ljudbilden och minska bullret som är ett problem som vi uppmärksammar allt mer i städerna”, säger hon. Problemet när det gäller energifrågan som Siemens arbetar mycket med är, enligt Tina Karlberg, att det ofta finns olika mål för miljön, framkomlighet och tillväxt som står mot varandra. Där skulle därför, enligt henne, behövas mer samarbete mellan olika branscher och städerna.
MARGARETHA LEVANDER margaretha.levander@di.se
”Vår förmåga att attrahera och behålla rätt människor som är kunniga och engagerade och som har rätt värderingar. Dessutom ligger vi långt framme när det gäller miljöcertifieringar av byggnader och anläggningsprojekt.”
08-573 650 00
”Vi är ledande inom säkerhet men vi har fortfarande folk som skadas på våra arbetsplatser och utsläpp som överskrider det långsiktigt hållbara.” Dessutom är, påpekar Johan Gerklev, merparten av Skanskas anställda fortfarande medelålders vita män. MARGARETHA LEVANDER
VIKTIGT ARBETE. Johan Gerklev, hållbarhetschef på Skanska.
44
FASTIGHETER
DAGENS INDUSTRI ONSDAG 14 OKTOBER 2015
TEMA: HÅLL BA R H E T
GRÖNA KRAV. Försäkringskassan flyttar nästa vår in i Ubåtshallen på Dockan i Malmö. Till hyresavtalet med Wihlborgs finns en grön bilaga, med krav på såväl värden som hyresgästen.
Vill hyra hållbart
FOTO: FELIX GERLACH
Gröna avtal allt viktigare när myndigheter flyttar in Allt fler statliga myndigheter tecknar gröna hyresavtal. Försäkringskassan strävar efter att skapa särskilda gröna bilagor varje gång som myndigheten hyr nya lokaler. Försäkringskassan flyttar till våren in i Ubåtshallen på Dockan i Malmö, och till hyresavtalet med ägaren Wihlborgs Fastigheter finns en grön bilaga. ”Vid nytecknande är det numera mer regel än undantag att vi får med en grön bilaga, men i samband med förlängningar kan det vara svårare”, säger presschef Maikel Ilias. Varför är det svårare att få till en grön bilaga vid förlängningar?
”Då handlar det ofta om äldre fastigheter där det krävs en del anpassningar som fastighetsägarna kanske inte är beredda att finansiera” säger Försäkringskassans fastighetschef Gunnar Pettersson. Det kan, enligt honom, handla om svårigheter att skapa utrymmen för avfalls-
hantering eller stora investeringar för att sänka energiförbrukningen. ”I nyare hus och i samband med anpassningar för en ny hyresgäst är det enklare”, säger Gunnar Petterson. Sju av de elva myndigheter
som Di pratat med har redan tecknat gröna hyresavtal och två uppger att de för diskussioner med sina hyresvärdar. Gröna hyresavtal tar sikte på lokalerna och fastighetens påverkan på miljön. Kärnan i avtalet, eller bilagan, är att parterna tillsammans ska utföra åtgärder för att förbättra eller behålla en redan hög energi- och miljöprestanda i lokalerna. PRV har en grön bilaga för kontoret på Valhallavägen i Stockholm som myndigheten hyr av Vasakronan.
”Där framgår att båda parterna, hyresvärd och hyresgäst, gemensamt ska ta fram och se över en handlingsplan för att minska fastighetens miljöpåverkan, för PRV:s del handlar det framförallt om att få ner energiförbrukningen” säger Stina Lilja, pressansvarig på PRV. Fastigheten blev emellertid nyligen uppköpt av Oscar Properties. ”Vi har just påbörjat samarbetet med den nya fastighetsägaren, och i dagsläget har diskussionen om grönt hyresavtal inte uppkommit men det kommer att vara en viktig punkt i vårt fortsatta arbete för en bättre miljö”, säger Stina Lilja. Fastighetsägarna tog 2012
fram en standarmall för gröna hyresavtal. Efterfrågan ökar stadigt, enligt vd Reinhold Lennebo. ”Vi kan inte se vilka kunderna är men vi vet att Energimyndigheten har försökt främja gröna hyresavtal genom att finansiera en
utbildning för statliga myndigheter, och vårt intryck är att myndigheterna är ganska aktiva på det här området”, säger han. Energimyndigheten hör emellertid till de myndigheter som ännu saknar gröna hyresavtal. ”Däremot jobbar vi utifrån
innehållet som finns i gröna hyresavtal när gäller våra lokaler, bland annat i en satsning på energieffektiv belysning och solceller på taket som försörjer vår serverhall. Fastighetsägaren har dessutom nyligen, på vårt initiativ, installerat laddstolpar till elbilar på besöksparkeringen”, säger Energimyndighetens presschef Ola Westberg. I dag finns det inga direktiv när det gäller gröna avtal, utan det är upp till varje myndighet att själv avgöra om ett sådant ska tecknas. MARGARETHA LEVANDER margaretha.levander@di.se 08-573 650 00
STORT INTRESSE. Reinhold Lennebo är vd för Fastighetsägarna, som har tagit fram en standardmall för gröna hyresavtal. FOTO: CHRISTINE OLSSON
Di Fakta
Har ni gröna hyresavtal? Myndigheterna svarar: MYNDIGHET
SVAR
Skatteverket Konkurrensverket Energimyndigheten Försäkringskassan PRV Arbetsförmedlingen Finansinspektionen Arbetsmarknadsverket Folkhälsomyndigheten CSN Ekonomistyrningsverket
Ja, i alla större förhyrningar Nej Nej Ja, cirka 16 procent Ja, i Stockholm Ja, ”en handfull” Nej Ja, 33 procent Nej Ja, i två fall Ja
Källa: Myndigheterna
Skyltläge Trafikläge Etableringsläge Stockholm Väst logistikcenter tar form
Stockhlm Väst
kilenkrysset.se
0152-244 00
46
FASTIGHETER
DAGENS INDUSTRI ONSDAG 14 OKTOBER 2015
TEMA: HÅLL BA R H E T
Varnar för privata gator Den brittiska arkitekten och universitetslektorn Roland Karthaus är oroad över att allt fler av städernas mötesplatser utvecklas av privata fastighetsbolag. ”Vi behöver mer debatt om konsekvenserna”, säger han. I samband med att Roland Karthaus nyligen talade på miljömässan SGBC15 i Kista sträckte han ut ett varningens finger för trenden med privatägda torg, gator och parker. ”Städer är platser för utbyte och debatt, vilket förutsätter att vi tillåts vara olika”, säger han. I Storbritannien utvecklas och ägs redan många publika mötesplatser av privata fastighetsutvecklare. Även i Sverige finns tecken på en liknande trend när stora fastighetsbolag utvecklar hela områden med affärer, bostäder och mötesplatser. Ett exempel i Storbritannien
som ofta lyfts fram är Liverpool One. När det jättelika uteköpcentrumet, som även omfattar bostäder och andra lokaler, uppfördes av fastighetsinvesteraren Grosvenor överlät staden även, genom ett
leasingavtal, omkringliggande stadsgator. ”Alla har fortfarande teoretiskt rätt att gå på gatorna men ägaren kan sätt upp regler om du huruvida till exempel får demonstrera, dricka alkohol eller åka skateboard där”, säger Roland Karthaus. Vid en första anblick märker
besökarna som kommer till Liverpool One ingen skillnad. ”Skillnaden är att man inte ser oväntade händelser som man gör i en riktig stad”, säger Roland Karthaus. I London finns ett flertal exempel på områden som uppfattas som offentliga men som ägs eller utvecklats av privata bolag, till exempel Canary Wharf, området omkring köpcentrumet Westfield och London Eye. Ett område som just nu är under utveckling, och som oroar Roland Karthaus, är
Croydon i södra London. De lokala politikerna har satt upp en vision för området 2020, och arbetar nu tillsammans med privata utvecklare för att förverkliga den. ”Det är en stadsdel som i dag har en väldigt blandad befolkning och de planer som diskuteras för området gynnar inte alla”, säger han Hur aktiva är de brittiska fastighetsägarna i den nuvarande debatten?
”De är involverade i debatten, några vill också göra saker annorlunda men de vet inte hur och många påverkas av vad rådgivarna säger om marknadens förväntningar.” Ser du några fördelar med privat ägda mötesplatser?
”Det finns självklart fördelar, som att kostnaderna inte belastar skattebetalarna och att fastighetsutvecklarna skapar arbeten.” Det är emellertid kortsiktiga effekter, enligt Roland Karthaus. De långsiktiga konsekvenserna måste, enligt honom, diskuteras av politiker, medborgare och fastighetsägare. MARGARETHA LEVANDER
OROANDE TREND. Gatorna kring köpcentrumområdet Liverpool One i Storbritannien leasas av ett fastighetsbolag. FOTO: TT
VÅRA NYA RUBRIKER:
Aktuella Projekt, Kommuner i Framkant, Framtidens Kontor samt Nya Lokaler. En gång i månaden presenterar Dagens industri, Tema Fastigheter, som erbjuder en mängd nya exponeringsmöjligheter. För ytterligare information samt bokning kontakta Ola Hörnelius, 08-505 738 22, ola.hornelius@di.se eller Niklas Stenqvist, 08-505 738 35, niklas.stenqvist@di.se
www.di.se/annons
TEMA: HÅLL BA R H E T
DAGENS INDUSTRI ONSDAG 14 OKTOBER 2015
47
Di Fakta
A är bäst Energiklass A står för en låg energianvändning och G för en hög. En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus i dag får klass C.
Flest får D Kontorsfastigheter i Stockholm, större än 5 000 kvadratmeter BETYG
ANTAL
A B C D E F G
3 1 5 8 6 2 1
Källa: Boverket
KLART OM KLASSER. Lin Liljefors, projektledare på Boverket. HÖGT BETYG. Garnisonen 3 på Östermalm i Stockholm som är en av landets störstas kontorsfastigheter är certifierad av ägaren Vasakronan på guldnivån hos amerikanska LEED. I Boverkets certifiering blir betyget mer blygsamt. FOTO: JONAS ENG
Miljöbetyg förvirrar Di granskar Boverkets nya energiklasser för fastigheter Kontorsfastigheten Garnisonen på Karlavägen är miljöcertifierad på guldnivå, men hos Boverket blir betyget lågt. Ägaren Vasakronan hävdar att energibedömningen görs på på fel grunder. Sedan 2014 klassificerar Boverket fastigheters energideklarationer efter skalan A till G. ”Det är energiklasser som ska göra resultaten tydligare för köpare och hyresgäster”, säger Lin Liljefors som är projektledare på Boverket. Nybyggda fastigheter som uppfyller de krav som ställs ska normalt hamna i klass C, medan äldre byggnader förväntas hamna i en lägre klass. Hur svårt är det för en renoverad äldre kontorsfastighet att uppnå A eller B?
”Det beror så klart på omfattningen på renoveringen, men det är inte omöjligt”, säger Lin Liljefors. Hur väl överensstämmer Boverkets klassificering med de olika miljöcertifie-
ringar som finns för fastigheter?
”Det är svårt att säga. Utländska certifieringar bygger på andra krav och de väger ofta in även andra faktorer i sina bedömningar vilket gör att de i många fall inte går att jämföra med energideklarationerna”, säger Lin Liljefors. Di :s genomgång av Boverkets betyg för kontorsfastigheter över 5 000 kvadratmeter visar att flertalet av fastigheterna hamnar i klass C. Endast ett fåtal når upp till A och B, och samma sak gäller för de lägre klasserna F och G. En fastighet som lite ovän-
tat hamnar i klass F är en av byggnaderna som ingår i Vasakronans kontorsfastighet Garnisonen 3 på Karlavägen i Stockholm. Byggna-
den är äldre men har efter renovering miljöcertifierats av amerikanska LEED på guldnivån. Lennart Lifvenhjelm, ansvarig för teknikstöd på Vasakronan, är kritisk till Boverkets klassificering. ”Energideklarationen är ett väldigt trubbigt verktyg jämfört med LEED som tar hänsyn till ett mycket större antal variabler”, säger han. Lennart Lifvenhjelm pekar
på att en ”brutalt” stor del av den aktuella byggnadens yta används som garage, godsmottagning och återvinningscentral. ”Den här ytan får inte räknas in i Energideklarationen vilket gör att byggnaden får ett F hos Boverket” säger han. Kontorsfastigheten Garnisonen som består av flera olika byggnader omfattar ungefär 130 000 kvadratmeter. Tre större kontorsbyggnader i Stockholm har klassificerats som A hos Boverket. De ingår alla i kontorsprojektet
SIKTADE HÖGT. När Skanska byggde Entré Lindhagen var målsättningen att energianvändningen skulle ligga 50 procent under Boverkets krav.
Entré Lindhagen på Västra Kungsholmen, som är uppdelad på flera fastigheter. Utvecklaren och den tidigare ägaren Skanska lät göra energideklarationen före försäljningen förra året. Numera ägs fastigheterna av Invesco Real Estate respektive Alecta. Skanska som har sitt huvudkontor i lokalerna är en av hyresgästerna. För Skanska var Boverkets
energiklassificering, som
gjordes före försäljningen, väntad. ”Det här en fastighet som är miljöcertifierad på hög nivå, förutom byggnaderna är även två av de stora hyresgästerna, vi och Nordea, certifierade LEED platinum”, säger Fredrik Bergenstråhle som är chef för förvaltning och transaktioner på Skanska. Hur viktig är klassificeringen hos Boverket?
”Det är inte energideklarationen vi marknadsför när vi säljer, men den bör ju avspegla den höga nivå som byggnaderna är certifierade på”, säger Fredrik Bergenstråhle. Entré Lindhagen har bland annat en speciell patenterad teknik för att kyla byggnaden. Förbundet Ledarnas högkvarter på Kungsholmen i Stockholm har klassificerats som F. ”Energideklarationen för fastigheten, som renoveras sedan några år tillbaka gjordes våren 2014, vilket resulterade i ett antal rekommendationer om åtgärder som
beräknas vara klara under 2017. Då kommer vi att göra en ny energideklaration med ambitionen att ha ett betydligt bättre betyg, säger Kati Almqvist, verksamhets- och ekonomichef på Ledarna. En kontorsfastighet på
Mikrofonvägen i Hägersten, där Bravida hyr lokaler har placerats i kategori G. Deklarationen är emellertid, enligt Hefab som förvärvade fastigheten i maj förra året, inte aktuell längre. ”Vi har under året genomfört ett energiprojekt vilket sänkt förbrukningen, och kommer att göra en ny energideklaration”, säger Hefabs vd Mathias Borg. Energideklarationerna görs av oberoende experter, och är obligatoriska när en fastighet ska säljas eller hyras ut, för att på så sätt underlätta jämförelser mellan olika fastigheter. MARGARETHA LEVANDER margaretha.levander@di.se 08-573 650 00
48
DI FRAMTIDENS KONTOR ANNONS
ANNONSBOKNING: NEWSFACTORY AB 08-505 738 05 - DIBOKNING@NEWSFACTORY.SE
ANNONS
Tenant & Partner vill växa med kundens behov Konkurrensen om morgondagens arbetskraft hårdnar, linjen mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och det krävs mer än någonsin för att behålla medarbetare. Tenant & Partner har därför tagit ett ytterligare ett steg framåt – för att utforma och förverkliga de arbetsplatser som tillgodoser kunders framtida behov och skapar värde. TEXT LYCKE RAMEL
BILD KRISTOFER HEDLUND
NÅGONTING HÅLLER PÅ att för-
ändras i omvärlden. Gränsen mellan privatliv och arbetsliv suddas ut, konkurrensen om morgondagens arbetskraft hårdnar och hållbarhet, arbetssätt och teknik blir allt mer väsentligt när det kommer till arbetsplatsen. I dag handlar det om så mycket mer än bara en lokal. För att kunna attrahera och behålla medarbetare, och arbeta aktivt med employer branding, måste kontoret vara ett ställe som medarbetarna vill mötas på. Ett ställe där de trivs och kan vara sig själva - tillsammans. När någon i dag säger att de behöver jobba hemma för att få någonting gjort är det en signal om att arbetsplatsen inte tillgodoser medarbetarnas behov. Utformningen av arbetsplatsen har direkt påverkan på verksamhetens förmåga och
möjlighet att nå sina mål. Den har blivit strategiskt viktig. – Man har länge pratat om att dagens teknik möjliggjort att vi kan ta med oss jobbet hem, problematiken har då varit att privatlivet går förlorat. Nu har det delvis vänt så att även det motsatta är möjligt – privatlivet kan följa med in i arbetslivet. Linjerna suddas ut och flexibla tider fungerar åt båda hållen, träning uppmuntras som en viktig del av arbetsvardagen, barnen välkomnas och har egna designade lekrum och så vidare, säger Annalena Norhammar, Senior Manager för Team Management hos Tenant & Partner. TENANT & PARTNER HAR under en längre tid sett att det finns ett behov av utveckling, och deras uppgift blir att hjälpa kunder se alla möjligheter och sätta ord på
"Vi är med och utformar och förverkligar de arbetsplatser som tillgodoser våra kunders framtida behov."
sitt framtida behov utifrån arbetssätt, teknik och arbetsplats. – För oss är det kundperspektivet som är det viktiga, och att vi växer beror just på att vi ser ett kundbehov som vi kan och vill möta. Frågan våra kunder sliter mest med är inte hur deras framtida kontor ska utformas. Att välja utformning och lösning är de flesta bra på. Det de behöver är till att börja med en samarbetspartner som kan inspirera och visa vad andra gjort och ge exempel på hur det har fungerat – eller inte. De behöver också hjälp att identifiera vilka deras starkaste drivkrafter är, och vilken nytta de vill och kan skapa som ett konkret resultat av sitt lokalprojekt. Annalena menar att de flesta går lite för snabbt till lösning. En viktig framgångsfaktor är stark samsyn i ledningsgruppen kring vad som är viktig, möjligt och värdefullt för just deras verksamhet. En annan viktig aspekt att ha koll på är konsekvensen av att inte utvecklas, att förbli där man är. – Vet du svaret på de frågorna så vet du var du ska börja din utvecklingsresa, vart du ska och varför. Och tvärtom, säger hon. EN ANNAN VIKTIG framgångsfaktor är att blicka längre än projektet. Nya arbetssätt
49
DI FRAMTIDENS KONTOR
ANNONSBOKNING: NEWSFACTORY AB 08-505 738 05 - DIBOKNING@NEWSFACTORY.SE
ANNONS
ANNONS
"Frågan är inte 'Vad är morgondagens arbetsplats?', frågan är 'Vad är morgondagens behov av arbetsplats?'” är sällan en rak konsekvens av nya lokaler och det är inte ett projektmål som man kan mäta och bocka av när den nya arbetsplatsen är inflyttad och klar. Tenant & Partners uppdrag handlar ytterst om att tillföra verksamheter och medarbetare nya förmågor och ibland en ny kultur. – Konkret kan det handla om hur och när man möts i arbetet. Man definierar hur bra möten ser ut, vilka som är där, vad de skapar för värde och vilka krav det ställer på alla inblandade. En sådan utvecklingsprocess behöver vara pågående och levande. När man väl har börjat utveckla något kommer alla på fler bra saker som vidareutvecklar förmågor, stärker kulturen och skapar mer värde. Tänk att alla kunder vi har jobbat med har en egen förmåga att förnya sig, att möta morgondagens behov och utveckla nya förmågor och arbetssätt proaktivt och
med koll på hur det skapar maximal nytta och vardagsglädje. Det är min vision, säger Annalena och fortsätter: – Det finns ingen standardprodukt för hur vi utformar arbetsplatser, lika lite som det finns ett standardhem för våra privata bostäder. Visst finns det trender. Precis som vitt och fräscht var en trend i de privata hemmen och det vimlade av citroner på visningar under en period finns det förstås trender i hur man utformar och inreder arbetsplatser. Men precis som hemmen i slutändan utformas för att möta våra vardagliga behov är det viktigt att arbetsplatserna också tar hänsyn till konkreta behov, och då blir det ingen standardprodukt. Dessutom behöver utformningen kunna ändras när man blir fler, färre, eller utvecklar nya områden. Precis som i hemmen! ANNALENA MENAR ATT en arbetsplats både ska spegla behov och skapa känslor. Känslor är viktiga. Viktigare än mycket annat. Vilken känsla ska ditt kontor skapa och för vem, varför, hur och när? Vilken nytta ska skapas och hur nära eller långt ifrån den känslan och den nyttan är ni i dag? – Tänk vad många spännande svar vi får! Ibland blir kunden själv förvånad. Sen får vi det att hända. Det är en utmaning och det är då mitt jobb går från kul till ännu roligare.
ANNALENA NORHAMMAR TITEL Senior Manager inom Team Management. BAKGRUND Manager Claims Business Planning på Trygg-Hansa, Change Management Consultant på Connecta, Manager Business Workforce Development på Manpower Group. VAD SKAPAR EN BRA ARBETSPLATS? En bra arbetsplats för mig är en miljö där jag känner mig trygg, stimulerad och glad! Det skapas i grunden av hur vi beter oss mot varandra och hur mycket positiv energi vi klarar av att sprida.
TENANT & PARTNER
i
Tenant & Partner har sedan 1992 arbetat som rådgivare till lokalhyresgäster som önskar flytta eller förändra sin lokalsituation. Vi är företagsledningens partner i alla typer av lokal- & fastighetsfrågor.
Vår styrka ligger i att vi har samlat en bred expertis i huset, civilekonomer, jurister och civilingenjörer med lång branscherfarenhet och stor kunskap om aktuell fastighetsmarknad. Oavsett om det handlar om hyresgästrepresentation,
juridisk eller ekonomisk rådgivning, flyttprojektledning, arbetssätt eller avtalshantering 65 anställda 90 miljoner omsättning
50
DI NYA LOKALER
Lidingö, 200 – 2 800 m2 kontor vid vattnet och nära E4:an
ANNONSBOKNING: NEWSFACTORY AB 08-505 738 05 - DIBOKNING@NEWSFACTORY.SE
Kontakta FastPartner – en engagerad fastighetsägare.
Ring 08-402 34 60 för visning!
I det sjönära Dalénum-området på Lidingö, där Aga-fyren tillverkades i början av 1900-talet, kan FastPartner erbjuda moderna kontorslokaler i storleken 200 – 2 800 m 2 . Lokalerna har en tuff industriell känsla med stora fönster med ett härligt ljusinsläpp. Från fastigheten tar man sig snabbt ut på E4:an via Norra länken, och vidare mot tex Arlanda. Aga-torget framför fastigheten når man med endera buss eller Lidingöbanan som ansluter till tunnelbanan i Ropsten.
FastPartner arbetar långsiktigt med att äga och förvalta kommersiella fastigheter i Stockholm, Gävle, Mälardalen, Norrköping, Malmö och Göteborg. Vi förvaltar våra fastigheter med egen personal. Vår ambition är att vara en smidig och effektiv partner för företag som vill utveckla sin verksamhet. Besök oss på www.fastpartner.se
fastpartner.se | 08-402 34 60
Våxnäs är ett renodlat handelsområde med butikskedjor och kontor. Här finns också många bilföretag representerade och i närområdet finns flera träningsanläggningar.
NYSTARTA PÅ VÅXNÄS I KARLSTAD! I populära Våxnäs handelsområde strax utanför Karlstad centrum, finns nu tillgängligt en 290m2 stor kontorsyta med öppen, praktisk planering. Lokalerna som är toppmoderna och helt oanvända, ligger en trappa upp och består av 10 ljusa kontorsrum av olika storlek, konferensrum och välutrustat kök/lunchrum. Dessutom finns en stor balkong på 20m2, med utgång direkt från lokalen. I huset finns även hyresgäster som BB-Gruppen, Skogsmat, Sonax och Håkans Bilar.
Kontoret är lämpligt för t ex konsult- eller säljföretag, revisionsbyrå, eller liknande typ av verksamhet. Kallhyran är 1.000:-/m2/år, exkl moms och fastighetsskatt. Hyresgästen tecknar sitt eget internet- och elabonnemang. För fler bilder, mer information och visning på plats, kontakta Claudio Menchini på tel 070-6612600.
BRYTPUNKTEN2 Box 58, 667 30 Forshaga.
Lokalerna har komfortkyla, fiberanslutning, är handikappanpassade och anslutna till fjärrvärme i Karlstad Stadsnät.
MÅLMEDVETEN MEDIESÄLJARE
SÖKES TILL UPPDRAG FÖR DAGENS INDUSTRI! Vi på Newsfactory Media Group har fr o m februari 2012 fått äran att ansvara för rubrikförsäljningen i Dagens industri och söker nu ytterligare en branscherfaren säljare med drivkraft, affärssinne och vilja att utvecklas tillsammans med oss. Du kommer att ingå i ett team om 10 personer. Du har eget budgetansvar för dina rubriker och rapporterar till teamchefen. VI SÖKER DIG SOM VILL TA ETT STORT ANSVAR OCH VARA EN DEL I VÅRT DI TEAM. TILL RÄTT PERSON KAN VI ERBJUDA ETT MYCKET SPÄNNANDE, LÖNSAMT OCH UTVECKLANDE ARBETE. Newsfactory Media Group är ett av Sveriges ledande mediabolag, etablerat sedan 2000. Vi är idag drygt 40 personer med kontor i Vasastan. Läs mer om oss på: www.newsfactory.se
Ansökan med CV skickas till: Mikael Kollberg, mikael.kollberg@di.se
ANNONSBOKNING: NEWSFACTORY AB 08-505 738 05 - DIBOKNING@NEWSFACTORY.SE
51
DI NYA LOKALER
Inflyttning under
2016
Välkommen till mitten av mitten. Sthlm HUB ligger i ett nav mitt i innerstadens mest dynamiska affärskvarter. Mittemot Centralstationen och mitt i den skärningspunkt där Stockholms kommunikationer korsar varandra. Här skapar Mengus ett modernt kontorshus med 2016 standard. sthlmhub.se