Bidra till en bättre värld 2014

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

DISTRIBUERAS I DAGENS INDUSTRI I DECEMBER 2014

♥♥

ANNONS

BIDRA ♥

n e till ttre bä ld r ä v

KATARINA HULTLING

”Rehab visade mig vägen tillbaka till livet efter cancern” SVENSK INSAMLINGSKONTROLL: ALDRIG HAR VI SKÄNKT SÅ MYCKET FRII: SLOPA INTE SKATTEAVDRAGET FÖR GÅVOR. UNICEF: BARNEN HÅRDAST DRABBADE I FLYKTINGKATASTROFERNA EBOLA: NEWS FACTORY UTMANAR.

MÖT PROFILERNA OCH VARDAGSHJÄLTARNA SOM ARBETAR FÖR ATT GÖRA VÅR VÄRLD TILL EN BÄTTRE PLATS FÖR ALLA

2

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

VAD HAR EN RAPPARE OCH EN BARNPROGRAMLEDARE GEMENSAMT? Tillsammans med en rad andra kända profiler stöder de Teskedsordens strävan för en mer tolerant värld.

E

n ny generation européer växer upp med extrema politiska krafter i talarstolarna. Därför är Teskedsordens arbete medvetet inriktat mot just barn och unga. Det är ett arbete som inte består av tomma floskler utan som bedrivs målinriktat, engagerande och professionellt.

VI HAR VERKTYGEN

Med hjälp av en rad olika projekt arbetar Teskedsorden mot intolerans. Vi ger barn och ungdomar den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna utforska likheter och olikheter, rädslor och utanförskap. Teskedsordens arbete inkluderar det uppmärksammade Toleransprojektet (toleransprojektet.se) – ett projekt som bland annat innefattar besök vid Förintelsens minnesplatser och som fått bevisat framgångsrika resultat. ”Toleransprojektet förändrade mitt liv”, berättar en av de medverkande ungdomarna, Anton.

KULTUR SOM MOTKRAFT

Teskedsorden tror på fantasins kraft

och att kultur är en stark motkraft mot intolerans. Sedan grundandet 2006 har vi bland annat skickat ut 750 000 exemplar av Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker till svenska ungdomar. Berättelser går som en röd tråd genom Teskedsordens arbete.

Under hela 2014 löper kampanjen Inte en främling (inteenframling.se). Det är en serie personliga berättelser kring ämnen som identitet och rasism. Varje vecka presenterar vi ett nytt bidrag, skrivet av till exempel en artist, student eller författare.

INTOLERANS – EN AFFÄRSRISK

Mångfald och en inkluderande attityd gynnar alla – samhället i stort, och inte minst näringslivet. Rätt förvaltade kan olikheter bidra till bolagens lönsamhet. De flesta företag som verkar i dagens Sverige har medarbetare som både representerar och möter mångfald. Vill man dessutom verka internationellt kommer man att interagera med klienter som korsar kulturella gränser.

Därför riskerar den ökade främlingsfientligheten att bli en affärsrisk.

Artisten Timbuktu är en av våra stipendiater 2014.

Barnprogramledaren Sannah Salameh är en av skribenterna på Inteenframling.se.

TESKEDSORDEN VISAR VÄGEN

Vi vill gärna höra från Er för att diskutera hur Ert företag tillsammans med Teskedsorden kan verka för mångfald och tolerans. Vi har mycket att erbjuda, såsom kompetensutveckling för Er personal.

Kontakta oss idag!

Teskedsorden är en stiftelse som grundades 2006 av Tidningen Vi. Stiftelsen arbetar för tolerans och respekt människor emellan. Intolerans och fanatism utgör ett växande hot i dagens samhälle. Vår målsättning är att nå ut till unga människor och få dem att reflektera kring dessa frågor.

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

Svenska män: Varför ger ni inte lika generöst som era fruar?

För några veckor sedan meddelade FN:s livsmedelsorgan WFP, som hittills försett de syrier som flytt till grannländerna med mat, att pengarna tagit slut. Det blir inga fler matleveranser till de överfyllda flyktinglägren. Flyktingarna måste nu själva betala.

Orsak: Ett alldeles för stort antal av FN:s 193 medlemsstäder vill inte göra det som krävs för att lindra den värsta flyktingsituationen världen sett sedan andra världskriget.

Därför är givandet från enskilda allt viktigare – och glädjande nog ökar svenskarnas vilja att hjälpa sjuka och utsatta.

2013 skänkte privatpersoner närmare sex miljarder kronor till organisationer med 90-konton. Inklusive gåvor och bidrag från myndigheter, organisationer och företag blev totalsiffran för 2013 hela 16,8 miljarder.

Swedbank har gjort en undersökning kring svenska folkets attityder till givande till ideella hjälporganisationer. Den undersökningen visar upp en mycket positiv bild

hos allmänheten. Den visar också att kvinnor skänker betydligt mer och oftare än män.

En annan skillnad mellan män och kvinnor är att kvinnor är bra och män är dåliga på att tala om sjukdomar. Statistik från SCB visar att män lever fem år kortare än kvinnor. Män har även betydligt sämre levnadsvanor, motionerar mindre och äter sämre.

Detta är något som männen kan ändra på.

En ideell organisation med 90-konto som uteslutande arbetar med mäns hälsa är Prostatacancerförbundet. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige idag och drabbar enbart män. Att så få känner till hur vanlig denna cancerform faktiskt är beror bl a på att män inte vill tala om sjukdomar.

Och det finns så många andra organisationer med 90-konton som arbetar med frågor som är minst lika angelägna för män som för kvinnor.

Ni hittar alla på www.insamlingskontroll.se

ANNONS

3

12 17 INNEHÅLL 6 Svensk Insamlingskontroll 9 Slopat gåvoavdrag 10 Stockholms Stadsmission 12 UNICEF: Barnen hårdast drabbade 14 De glömde kriserna 16 Utmanar Ebola 17 På plats i kampen mot ebola 18 Läkare Utan Gränser 19 STATISTIK 21 Ett bra liv för alla reumatiker / fokus på hjälp till självhjälp

Denna tematidning är producerad av Newsfactory Media Group. Gävlegatan 12A, 113 30 Stockholm 08-545 03 990, info@newsfactory.se, www.newsfactory.se.

Projektledare: Roland Wiklund Försäljning: Jan Danielsen och Joakim Axnér Formgivning: uno-design.se Texter: Pär Bäckman Traffic: Newsfactory AB Repro: Newsfactory AB Tryck: Bold Printing Stockholm, V-TAB Landvetter, Daily Print Umeå. Är du intresserad av din egen kundtidning och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er? Kontakta vår affärsområdeschef Roland Wiklund på 08-545 03 598 eller roland.wiklund@newsfactory.se

Beställ 2015 års sötaste väggkalender

Kalender 2015

”Årets ledarhundsvalpar” är en vacker vägg­ almanacka som också ger bra information om Synskadades Riksförbunds arbete för personer med synnedsättning.

Beställ en kalender som kommer att pryda sin plats i ditt hem, eller varför inte ge bort den som julklapp? Med varje kalender följer ett inbetal­ ningskort tänkt för en frivillig gåva som stöd till verksamheten.

Årets ledarhundsvalpar

SMSa valp2015 till 72 980, skicka e­post till kalender@srf.nu, ring oss på 08­399 399 eller besök oss på www.hundkalendern.se Pg 90 00 90­2

Ditt stöd bidrar till ett bättre liv för synskadade!

Redan år 1889 gick en grupp synskadade hantverkare samman för att hjälpas åt att försörja sig genom eget arbete. Det var så Synskadades Riksförbund bildades och än idag kämpar vi för att synskadade ska kunna vara del­ aktiga i samhället. För även om synen inte är bra vill man ha makten över sitt liv. Därför informerar vi och ställer krav på myndigheter och beslutsfattare.

Vi erbjuder gemenskap och erfarenhetsutbyte. Vi sköter Sveriges ledarhundsverksamhet, lär ut punktskrift, ord­ nar resor och kurser samt läger för barn och ungdomar.

Synskadades Riksförbund gör saker som stärker själv­ känslan – tack för ditt stöd, det gör skillnad!

3997 NBF - Kalender 2015 [S].indd 2

14.10.14 14:26

Håkan Thomsson Förbundsordförande, Synskadades Riksförbund

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

5

ANNONS

Foto: Jacob Dahlström

ANNONS

”Då behövs också hjälp och stöd. Massor av hjälp och stöd. Den hjälpen hittade Katarina hos CancerRehabFonden.

Veckan vid ett av deras rehabcenter betydde oerhört mycket för att hon skulle få livslusten och livsglädjen tillbaka.”

KATARINA HULTLING

”CancerRehabFonden visade mig vägen tillbaka till livet” Katarina Hultling fyllde 60 i början av december och en kompis undrade om hon inte kände åldersnoja. Hultling bara garvade: -Jag är ju glad och tacksam för varje år, säger Katarina som nu är fri från cancern, det egna håret är tillbaka och hon älskar livet mer än någonsin.

D

et var för tre år sedan Katarina Hultling fick sin diagnos.

– Det var naturligtvis ett fruktansvärt besked, berättar hon. Jag grät floder, började planera för min begravning och välja musik till ceremonin. Allt var kaos, det var som att leva i en torktumlare.

Men den fasen blev kort. Katarina bestämde sig för att kämpa. Som hon tidigare kämpat som curlingspelare på internationell elitnivå och som kvinna på en sportredaktion där männen alltid styrt och ställt.

-Jag bestämde mig för att se det som ett jobb som jag skulle ta mig an rakryggad

och på ett värdigt sätt. Jag visste ju att jag hade de verktyg som krävdes. ”EN RISPA I SJÄLEN”

Hon klarade jobbet. Även de dagar då hon mådde uselt och inte ens orkade ur sängen.

Hon accepterade de dagarna som en del av det jobb hon måste klara.

Hon fick diagnosen i november 2011. Sommaren 2012 var de sista spåren av tumören borta. Men oron kommer nog aldrig att lämna henne: – Jag tänker ju på cancern varje dag. Minsta lilla ont någonstans kan vara ett tecken på en metastas, på att cancern är tillbaka.

Cancern gav mig en rispa i själen som alltid kommer att finnas, som jag alltid måste leva med. I mitt huvud kommer sjukdomen alltid att finnas kvar.

REHAB ALLT VIKTIGARE

För Katarina Hultling och alla andra cancerdrabbade handlar det inte bara om att bli fri från cancern – det handlar också om att hitta tillbaka till livet och den kampen kan vara minst lika svår som kampen under den akuta sjukdomsfasen.

Då behövs också hjälp och stöd. Massor av hjälp och stöd. Den hjälpen hittade Katarina hos CancerRehabFonden. Veckan vid ett av deras rehabcenter betydde oerhört mycket för att hon skulle få livslusten och livsglädjen tillbaka.

– Den veckan var en fantastisk upplevelse, berättar hon. Där fanns medicinsk expertis, terapeuter, kuratorer, sjukgymnaster och det kanske viktigaste av allt - andra i precis samma situation som jag själv. Människor på väg tillbaka efter att ha tagit sig upp ur den avgrund och det själsliga tumult en cancerdiagnos för med sig.

– Jag mötte människor att skratta tillsammans med – och att gråta tillsammans med.

– Bättre vägvisare för vägen tillbaka än CancerRehabFonden kunde jag inte ha hittat.

Katarina Hultling menar att vi nu ser ett trendbrott där mjuka värden blir allt viktigare, att man förstått att många cancerdrabbade har en lång väg tillbaka till livet även när de friskförklarats av vården.

– Rehab är en viktig samhällsfråga, slår hon fast. Det är hjälpen vi färdigvårdade behöver för att orka göra comeback i familjen, i vänkretsen, på jobbet och i livet.

Hon säger att landstingens resurser när det kommer till rehab tyvärr inte räcker till nu när cancerforskningens framsteg leder till att allt fler överlever sin diagnos.

– Ju fler som klarar sig, ju fler behöver rehabhjälp och därför är CancerRehabFondens arbete så viktigt att stödja, understryker Katarina Hultling, som idag arbetar som ambassadör för CanderRehabFonden för att ännu fler ska få den livsavgörande hjälp hon själv fick.

FÖR ETT VÄRDIGT LIV ÄVEN EFTER SJUKDOMEN CancerRehabFonden är en ideell organisation som startade 1978 under namnet Cancer- och Trafikskadades Riksförbund och som arbetar för att ge människor rehabilitering efter cancerbehandling. Man hjälper även familjer där barn drabbats av cancer med rekreationsresor eller hjälpmedel.

Deras arbete blir allt viktigare i takt med att allt fler överlever cancern – men står utan hjälp efter avslutade behandling.

Det arbetet görs huvudsakligen vid fem RehabCenter.

På www.cancerrehabfonden.se finns all information om de olika programmen och hur man ansöker för att få delta.

CancerRehabFonden har 90-konto och deras verksamhet kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlingskontroll.

6

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

Svensk Insamlingskontroll – GARANTIN FÖR ATT DIN GÅVA HJÄLPER

16,9 miljarder. Så mycket bidrog allmänhet, organisationer, företag och myndigheter med till en bättre värld under 2013.

Mottagare var ideella organisationer med sjusiffriga 90-konton och från dessa kontor fördelas sedan pengarna till behövande i hela världen.

S

amtliga insamlingsorganisationer med sjusiffriga 90-konton kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll där kanslichefen heter Lena Hörnblad. Vi har träffat henne för att få reda på mer om Svensk Insamlingskontroll och det viktiga arbete som görs på deras blygsamma lilla kontor med tre anställda.

Ni presenterade nyligen insamlingssiffrorna för 2013 och kunde då redovisa nytt rekord med 16,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,3 miljarder från föregående år och med hela 6,6 miljarder från 2004. Några kommentarer?

– Det är glädjande att vi kan se en stadig ökning av viljan att ge bidrag. Det visar också att behovet av kontroll är viktigt, att organisationerna har ordning på sin ekonomi och hur de använder pengarna.

Allmänhetens del av totalsumman är 5,8 miljarder – en ökning med över en halv miljard jämfört med 2013. Den siffran är t o m högre än den för 2005, året efter tsunamin. Vilka tror du är de bakomliggande orsakerna?

– Naturkatastrofen på Filippinerna inträffade hösten 2013. Tyfonen och möjligheten till skatteavdrag för gåvor bidrog till ökningen.

Har det skatteavdrag för gåvor från privatpersoner som funnits sedan 2011 haft betydelse för allmänhetens vilja att hjälpa?

– Ja, det kan ha bidragit till att givare höjt sina bidrag.

I sin budgetproposition föreslår den nya regeringen att det avdraget ska slopas fr o m 2016. Tror du att det kommer att få en negativ effekt för de ideella organisationernas arbete?

– Det kan leda till att gåvor från allmänheten inte ökar i samma takt.

Vilken betydelse tror du att det svenska systemet med kontrollerade 90-konton har för viljan att hjälpa?

– Svensk Insamlingskontrolls granskning av organisationer med 90-konto bidrar till att gåvogivare ska kunna känna sig trygga och veta att pengarna används till ändamålet utan oskäliga kostnader. Det finns undersökningar som visar att 90-kontot har högt förtroende hos många givare.

Vilka ”äger” Svensk Insamlingskontroll och hur finansieras er verksamhet?

– Våra huvudmän är Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco. Vår verksamhet finansieras genom avgifter från de ca. 400 organisationer som har 90-konto.

”Det är glädjande att vi kan se en stadig ökning av viljan att ge bidrag.”

Vilka organisationer kan beviljas ett 90-konto?

– De ideella föreningar, trossamfund och stiftelser som uppfyller våra högt ställda krav.

Vilka är de viktigaste kraven på en organisation som vill få ett 90-konto beviljat?

– En förutsättning är att det är en organisation som bedriver offentlig insamling för humanitärt, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål och att ändamålet har en sådan grad av bestämdhet att det går att kontrollera.

LENA HÖRNBLAD

– Organisationen ska ha säte i Sverige, styrelsen ska bestå av sex personer varav minst tre ordinarie ledamöter, samt ha en auktoriserad revisor.

– Vad gäller de ekonomiska kraven på organisationen gäller att minst 75 % av de totala intäkterna ska gå till ändamålet och insamlings- och administrationskostnader får inte överskrida 25 % av intäkterna om det inte föreligger synnerliga skäl.

Marknadsföringen ska vara etisk och ekonomiskt försvarbar.

Hur kontrollerar ni att de kraven följs?

– Vid ansökan om 90-konto kontrolleras att kraven är uppfyllda. Därefter görs löpande granskning av bland annat organisationens årsredovisning och rapporter på Svensk Insamlingskontrolls särskilda blanketter. Vi utreder alla klagomål som kommer in från allmänheten. När nya personer väljs in i styrelsen kräver vi att kreditupplysning ges in.

Vilka krav ställs på ledamöter och suppleanter i en organisation med 90-konto?

– Det ställs krav på att lämpliga och i

ekonomiska frågor kunniga personer ansvarar för verksamheten. Bland annat görs kreditupplysning och kontroll av att styrelseledamöter och suppleanter är myndiga och inte försatta i konkurs eller belagda med näringsförbud.

För hur lång tid kan en organisation beviljas ett 90-konto?

– 90-konto kan beviljas för viss tid, dock högst tre år. Därefter kan ansökan om förlängning göras.

Hur vanligt är det att ni drar in ett 90-konto på grund av att innehavaren, medvetet eller omedvetet, inte följer reglerna?

– Det är inte så vanligt. Hittills i år har fyra organisationer fått sina 90-konton indragna och under 2013 drogs fyra 90-konton in.

När detta händer – vilket är det vanligaste skälet?

– De vanligaste skälen är att organisationen inte har kommit in med räkenskapshandlingar, inte betalat årsavgiften eller haft för höga administrationskostnader under flera år

Foto: HCDI

En god jul?

Vi julmyser.

Andra samlar skräp för att överleva.

Vill du göra skillnad för barn som har sitt hem på gatan eller soptippen?

Ge en julgåva och förvandla liv nu!

Swisha ”jul” till 123-9009283 erikshjalpen.se/jul 0383-46 74 50 • pg 90 09 28-3

Artros är en folksjukdom. I Sverige har var fjärde person över 45 år artros och siffrorna kommer att öka i framtiden.

Tidigare har man sett artros som en förslitningsskada och en naturlig del av åldrandet. Nu vet vi att det finns möjligheter att påverka både risken för artros, symptomen och till och med sjukdomsutvecklingen.

Artros är en ledsjukdom. Därför kämpar Reumatikerförbundet för att sprida information om artros, hur den kan upptäckas och behandlas så att yngre generationer slipper det lidande som förut togs för givet.

Hjälp oss genom att bli medlem eller skänka en gåva!

Besök oss på reumatikerforbundet.org

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

9

Två av tre vill ha gåvoavdraget kvar Två av tre tycker det är bra att man kan få skatteavdrag när man skänker pengar till ideella organisationer, enligt en ny undersökning från Novus.

Det är FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, som låtit Novus undersöka om svenska folket känner till avdraget för gåvor – samt om vi tycker det är ett bra avdrag.

Intervjuerna gjordes under perioden 30 oktober – 4 november 2014. Totalt genomfördes 1004 intervjuer, deltagarfrekvens 60 procent. De tillfrågade var män och kvinnor i åldrarna 18 – 79 år och urvalet representativt för hela riket.

RESULTAT:

MARIE ROS JERNBERG

• Sex av tio tillfrågade känner till att möjligheterna till skatteavdrag för gåvor finns.

• Två av tre tycker det är bra att man kan få skatteavdrag när man ger pengar till ideella organisationer.

”Sex av tio tillfrågade känner till att möjligheterna till skatteavdrag för gåvor finns.”

Maria Ros Jernberg är generalsekreterare hos FRII. Undersökningen har just landat på hennes bord och första kommentarer är denna: – Vi är övertygade om att ett genomtänkt och väl utformat system för avdragsrätt kan bidra till att människor ger mer.

Mer pengar till ideella organisationer betyder större möjligheter för dessa att göra vårt samhälle och vår värld bättre.

-Från FRII och våra 145 medlemsorganisationer, samtliga med 90-konto, kommer vi nu att göra allt för att få våra politiker att förstå att gåvoavdraget är viktigt för den ideella sektorn – och för de utsatta människor denna sektor hjälper till ett bättre liv.

Hård kritik mot slopat gåvoavdrag Den budget den nya regeringen presenterade i oktober, och som man går till nyval på i mars, kom som en kalldusch för många av landets frivilligorganisationer.

Där hade man hoppats på en utökning och förbättring av avdragsmöjligheterna för gåvor. Istället vill man helt slopa avdragsrätten.

– Vi är bedrövade, kommenterar Maria Ros Jernberg, generalsekreterare hos FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Hon tillägger att det nu känns som om EU tar ett steg bakåt jämfört med övriga länder. Ännu en kritisk röst kommer från Bengt Swerlander, generalsekreterare hos Erikshjälpen, som bygger sin hjälpverksamhet på en kristen värdegrund och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Erikshjälpen har fokus på att ge utsatta barn i Sverige och världen ett bättre liv. Gåvor från enskilda är viktiga.

Swerlander reagerar extra mycket på en passus i budgetpropositionen där det heter att avdragsrätten för gåvor ”ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.”

– Det är ju hela idén bakom vår och andra ideella organisationers arbete, konstaterar han. Den ideella sektorn har så länge den funnits byggt sin verksamhet på att enskilda personer stöder oss ekonomiskt och på andra sätt.

– Jag funderar mycket på just den passusen. Är det en enskild tjänsteman som

tycker så? Eller kommer den från de högsta ansvariga på finansdepartementet? ÖVRE AVDRAGSGRÄNS 1500:-

Den avdragsrätt som nu föreslås tas bort började gälla 1 januari 2012. Reglerna för att ha rätt att göra avdraget är dessa: Gåvan måste vara minst 200:- per gång och uppgå minst 2 000:- per år. Därifrån och upp till 6000 skänkta kronor får givaren dra av 25 procent. Vilket betyder ett avdrag på minst 500:- och högst 1500:- per år.

Fast gåvor till vilka ändamål som helst är inte godkända för avdrag. Av över 400 organisationer med 90-konton är bara ett 60-tal godkända. Det är också väldigt specifikt vad en organisation måste jobba för att bli godkänd. Formuleringen är att man ska ”främja social verksamhet” vilket i klartext hjälp till redan utsatta. Förebyggande verksamheter, t ex opinionsarbete arbete för alla barns rätt till skolgång, godkänns inte.

För 2013 gjorde närmare 800 000 människor avdrag för gåvor på totalt 1,3 miljarder och intäktsbortfallet för staten uppskattas till 300 miljoner kronor.

– Statsfinansiellt har avdraget liten betydelse, kommenterar Bengt Swerlander. Vad det betyder för människors vilja att ge är svårt att uppskatta.

– Helt klart är dock att ett slopat skatteavdrag är ett incitament mindre för den enskilde. Vi vet att många månadsgivare som tidigare gav 300:- höjde till 400:- därför att staten betalade tillbaka den sista hundralappen, säger Swerlander och tillägger: – Man ska också ha klart för sig att ett slopat avdrag även drabbar forskningen hos organisationer som Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden.

10

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

HÄR GES AKUTHJÄLP Stadsmissionen erbjuder Stockholms hemlösa stöd och praktiskt hjälp på en rad adresser i Stockholm.

Crossroads är dagverksamhet för EU-migranter. Serverar frukost och lunch. Gästerna vill och kan arbeta och får hjälp med att komma in på arbetsmarknaden. Trycket är hårt med ca 130 besökare varje dag.

Bostället. Ett härbärge med akutoch stödboende för män och kvinnor utan annat hem än gatan.

Vinternatt. Ett akutboende för EU/ EES-medborgare, som drivs tillsammans med staden och Frälsningsarmén. Det finns 40 bäddar som lottas ut. Här kan man bo max fem nätter i rad och kostnaden är symboliska 10 kronor.

Klaragården. Dagverksamhet för kvinnor i akut hemlöshet. Här serveras mat och gästerna kan vila och sköta sin hygien. De får även hjälp med myndighetskontakter.

Många av de människor Stadsmissionen ger akuthjälp fångas upp av Nattjouren, som finns på Stockholms gator varje natt, året runt.

Stockholms Stadsmission Stockholms Stadsmission bildades 1853 för att hjälpa stadens fattiga och utsatta.

161 år senare har lever vi i ett helt annat samhälle – men behovet av Stadsmissionens arbete är minst lika stort. Om inte större.

– Samhällets skyddsnät har blivit mer grovmaskigt, säger Susanne Svensson på Stadsmissionen.

J

ag träffar Susanne på Fleminggatan i Stockholm.

Genom porten har jag sällskap med en man som visar alla tecken på att ha ett hårt liv utanför bakom sig. Här har stadsmissionen en dagverksamhet där hemlösa kan få mat, duscha, tvätta kläder, vila sig och få hjälp i sina kontakter med olika myndigheter. Man har ungefär 100 gäster per dag, året om.

Stockholms stad räknade senast hemlösa 2012 och redovisade siffran 2866. Stads-

missionen har en betydligt högre siffra: – Vi ser de hemlösa långt innan de sociala myndigheterna är inkopplade, säger Susanne Svensson, verksamhetschef för Stadsmissionens öppna insatser för vuxna.

Vi ser även EU-migranter och de som varit hemlösa mindre än ett år. Vi möter dessa grupper dagligen och har mörkertalen.

LÄTT ATT HAMNA UTANFÖR

Psykisk ohälsa och missbruksproblem är av tradition hemlöshetens orsaker. Men Stadsmissionen träffar numer allt fler ur andra grupper som äldre med låga pensioner, unga med social problematik och inte den ekonomi som krävs för ett hyreskontrakt, samt den snabbast växande gruppen: EUmigranter och tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige med förhoppningar om ett bättre liv.

I statistiken finns också en grupp utan de traditionella problemen, men som av olika anledningar känner sig svikna av samhället och valt att kliva av: – En av de vi har kontakt med är en äldre man. Han blev änkling, mådde inte bra, hamnade efter med hyran och upplevde att samhället var helt ointresserat av att hjälpa honom. Nu lever han hemlös med ryggsäck och liggunderlag.

– Ibland behövs inte mer och som sagt,

samhällets skyddsnät har blivit allt grovmaskigare. ”INGA HOPPLÖSA FALL”

”Se, lindra – och förändra” är de ledord Susanne och hennes kollegor arbetar efter.

Och de ger aldrig upp: – Jag tror och vet att vi kan förändra, säger hon. Det måste jag. Vi ska alltid finnas där och ge den stabilitet och kontinuitet många av de här människorna aldrig haft.

Vi fyller ett tomrum.

Jag frågar om det aldrig känns hopplöst?

– Nej, svarar hon bestämt, det finns alltid en nyckel till förändring. Den måste vi, tillsammans med socialtjänst och andra myndigheter, hitta. Det finns inga hopplösa fall, det får inte finnas.

Så berättar honom om en kvinna med missbruksproblem som i många fick hjälp vid Stadsmissionens dagverksamhet för kvinnor i city.

– Så lade hon i sig för avgiftning och behandling. Nu har hon egen bostad och fungerar lika bra som du och jag.

– Men visst, det finns fall där både vi och socialtjänst misslyckas. Det är lika sorgligt varje gång – men det får inte betyda att vi ger hopplösheten fotfäste.

Och för att Susanne och de övriga på Stadsmissionen ska kunna kämpa vidare

behövs vår hjälp. Över 90 % av verksamheten finansieras av insamlade gåvor, resten kommer från Stockholms stad.

2013 satte man nytt insamlingsrekord med 104,3 miljoner kronor. Varenda krona behövs och gör skillnad för människor i hemlöshet och i andra socialt utsatta grupper. Gå in på deras hemsida och lär dig hur du kan hjälpa.

Läs mer på stadsmissionen.se

Sven = ensam i jul?

Blomsterfonden arbetar för att motverka ensamheten för äldre.

Hjälp oss att hjälpa Sven och så många andra som möjligt!

Gå in på vår hemsida www.blomsterfonden.se och stöd vår kampanj för ensamma äldre. Du kan också betala direkt till vårt 90-konto: Pg 902530-5.

Märk din inbetalning med “Hjälp Sven i jul”. Stort tack för för din hjälp.

I BOLIVIA MÖRDAS EN KVINNA VAR TREDJE DAG AV EN NÄRSTÅENDE MAN. VÅLDET MOT KVINNOR MÅSTE STOPPAS! SVALORNA LATINAMERIKA ARBETAR FÖR ATT MOTVERKA DET KÖNSRELATERADE VÅLDET I BOLIVIA. HJÄLP OSS GENOM ATT SKÄNKA 50 KR SMS:A: Svalorna mivida TILL 729 70

!

n ete ta ek PPe arb f s r

n Pe la rde k so

l ked Ju es t öd st

72 901

du kan också stödja oss med ett sms!

Sms:a till 72 901 och skriv ”teskedsorden 50” i meddelandet så bidrar du med 50 kr.

ditt bidrag för

TOLERANS

Stöd Teskedsordens arbete för tolerans – köp våra fina smycken!

Se våra smycken och gör beställningar på vår webshop, www.teskedsorden.se

teskedsorden har 90-konto Plusgirokonto 900 275-9 eller Bankgirokonto 900-2759

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

FOTO: UNICEF/ASSELIN

12

UNICEF:

Skolan en livlina för flyktingbarnen Inbördeskriget i Syrien är nu inne på sitt fjärde år och läget värre än någonsin. Var 15:e sekund flyr en människa sitt hem i Syrien.

Nakna siffror från FN:s flyktingkommissariat UNHCR säger att 3,2 miljoner människor flytt landet och kriget. Av dem är hälften barn. Inom Syriens gränser är ytterligare 7 miljoner människor på flykt undan grymheterna.

D

et som pågår i Syrien är den största humanitära katastrofen i modern tid och hjälpbehoven är enorma. Många av de som flyr har förlorat allt de äger. De har fått se sina hus förstöras och familjemedlemmar dödas. Många är svårt traumatiserade av upplevelser ingen människa, varken vuxen eller barn, någonsin borde få uppleva.

Totalt är alltså nu fler än 10 miljoner människor på flykt från krigets och terrorns Syrien. Detta är ungefär hälften av den befolkning landet beräknas ha haft innan inbördeskriget startade.

Den absolut största delen av de sy-

rier som lyckats ta sig ut ur landet finns i grannländerna Libanon (1,14 miljoner flyktingar), Turkiet (1,06 miljoner) och Jordanien, som hittills tagit emot drygt 620 000 syriska flyktingar.

För UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, är situationen extrem. Det är deras ansvar att ge de som flytt Syrien trygghet och tak över huvudet samt uppfylla basala behov som mat och vatten.

DIN GÅVA ÄR VIKTIG

Hälften av invånarna i de väldiga flyktingläger som växer upp i Syriens grannländer är alltså barn och här hjälper FN via Unicef, världens största barnrättsorganisation, som är mitt uppe i en av sina största hjälpinsatser någonsin. Men för att lyckas behöver Unicef hjälp – din hjälp. Och behoven växer för varje dag: – Det är ju så många katastrofsituationer i världen nu, säger Per Westberg, vice generalsekreterare hos svenska Unicef.

Han nämner ebolaepidemin i Västafrika, det allt grövre våldet i norra Irak och konflikten i Sydsudan, där antalet människor som lider akut brist på mat snart är över 2 miljoner varav minst hälften barn.

-Därför är enskilda människors gåvor just nu kanske viktigare än någonsin förr. ”EN FÖRLORAD GENERATION”

Hos FN och Unicef använder man uttrycket ”en förlorad generation” när man när man försöker beskriva den situation de

syriska flyktingbarnen tvingas leva i. Både för dem som lyckats ta sig ut ur landet och i kanske ännu högre grad för dem som är på flykt inom landets gränser.

– Den trygghet och den vardag de en gång levde i finns inte längre, säger Per Westberg.

Han besökte själv nyligen flyktinglägret Zaatari, som ligger en timmes bilfärd från Amman. Där lever 100 000 flyktingar i tält och bostadscontainrar. Zaataris befolkning är alltså ungefär lika stor som den i Borås – skillnaden är bara att till Zaatari har ingen flyttat frivilligt. Så sent som sommaren 2012 var platsen inget annat än öken.

I Zaatari är ett av Unicefs viktigaste projekt att, i samarbete med andra hjälporganisationer, starta skolor.

– För barn i katastrofområden är utbildning en livlina. Att efter lång tid i kaos kunna återvända till en skolbänk ger barnen en känsla av normalitet. Det är även en investering i framtiden. De kunskaper och de färdigheter skolan ger är ovärderliga när de ska återuppbygga sina liv och sina hemländer.

– Dels har vi byggt tältskolor, dels utnyttjar vi existerande skolor inne i Amman. Lärare och personal försöker vi i första hand rekrytera bland flyktingarna.

Att skapa en fungerande hälso- och sjukvård är en annan viktig uppgift för UnicefÄven där samarbetar man med andra hjälporganisationer som Röda Korset och Läkare utan Gränser.

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER Ett sätt att hjälpa Unicef att hjälpa är att bli världsförälder. Då är du med i kampen för att ge barn över hela världen den barndom de har rätt till. En hundralapp i månaden via autogiro kan rädda liv: • Den räcker till 31 påsar nötcreme.

Ett undernärt barn behöver 3 påsar per dag.

• Den räcker till 20 förpackningar högenergimjölk, till 30 vaccinationer mot mässling eller till 20 vaccinationer mot polio. Eller till 2 394 vattenreningstabletter som kan rena mer än 10 000 liter vatten.

• Den räcker också till kompletta skolpaket för två barn eller till 500 blyertspennor.

Nog har du också råd att undvara de drygt 3 kronor om dagen du skänker som världsförälder?

Läs mer på unicef.se

14

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

De glömda kriserna

V

arje år publicerar Läkare Utan Gränser en lista över världens bortglömda kriser. Det är ingen rolig läsning – men samtidigt en nyttig påminnelse om varför vårt stöd till ideella organisationer som Läkare Utan Gränser är så viktigt. Här några av dessa bortglömda kriser:

TCHAD

Återkommande torrperioder har lett till matbrist och många barn lider av undernäring. Sjukvård saknas helt på många platser och utbrott av hjärnhinneinflammation och mässling är vanliga. Mödradödligheten är den högsta i världen. En fjärdedel av alla

dödsfall inträffar till följd av malaria, trots att sjukdomen är enkel att förebygga och behandla. Läkare Utan Gränser arbetar på flera platser i landet med fokus på barn, kvinnor och utsatta flyktinggrupper.

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Statskuppen förra året har skapat stora flyktingströmmar. Den humanitära situationen i landet var katastrofal redan innan stridigheterna bröt ut och nu saknar ännu fler tillgång till sjukvård. Läkare Utan Gränser ger akutvård till flyktingar i de värst drabbade områdena och jobbar både med basal hälsovård och specialistvård.

Mali. Konflikten i Mali har lett till massflykt hindrat stora delar av befolkningen att ha tillgång till vård. Ett av de stora problemen är malaria. Malariasäsongen inträffar när det råder brist på mat före den första skörden och många barn drabbas av den livsfarliga kombinationen av både undernäring och malaria.

Läkare Utan Gränser har delat ut malariamedicin till 165.000 barn i ett område. Det ledde till att sjukhusinläggningar av barn med allvarlig malaria minskade med 70 procent.

NIGER

Undernäring är ett kroniskt problem och ligger nära den nivå Världshälsoorganisationen betecknar som ”katastroftillstånd.”

Malaria gör situationen ännu värre. Läkare Utan Gränser behandlar undernärda barn och arbetar med vård av gravida kvinnor och barn under fem år.

”Läkare Utan Gränser har delat ut malariamedicin till 165 000 barn i ett område.

Det ledde till att sjukhusinläggningar av barn med allvarlig malaria minskade med 70 procent.”

LÄKARE UTAN GRÄNSER – NEUTRALA OCH OPARTISKA Läkare Utan Gränser bildades i Paris 1971.

Idag arbetar man i ett nätverk med 19 aektioner i lika många länder. Den svenska sektionen bildades 1993.

Organisationen arbetar efter grundprinciperna neutralitet, opartiskhet, oberoende och iaktagande av medicinsk etik. Arbetet ska genomsyras av volontäranda. Målet för allt arbete är att rädda liv och lindra nöd där man behövs mest.

Man arbetar oberoende av alla makthavare samt alla politiska, ekonomiska eller religiösa krafter. Ingen patient diskrimineras på grund av politisk åsikt, etnisk tillhörighet eller kön.

Idag driver Läkare Utan Gränser egna projekt i fler än 70 länder. Under ett år skickar man ut ca 2300 internationella fältarbetare på sammanlagt 4200 uppdrag. Fältarbetet bedrivs i nära samarbete med 26 000 lokalt anställda.

Huvuduppgifterna för den svenska sektionen är att rekrytera fältpersonal, samla in pengar till Läkare Utan Gränsers cirka 400 projekt världen över, sprida information och skapa opinion i humanitära frågor.

Bästa sättet att stödja Läkare Utan Gränser är ett regelbundet månadsstöd varje månad över autogiro. Då skapas den beredskap som krävs för att hjälp snabbt ska nå fram. Självklart är även engångsgåvor välkomna.

SWAZILAND

Swaziland är det land i världen som har högst andel hiv-positiva. Cirka en fjärdedel av befolkningen bär på viruset. Den siffran gäller även för gravida kvinnor och för att förhindra att viruset förs vidare till barnet har Läkare Utan gränser startat ett pilotprojekt där alla gravida kvinnor behandlas mot hiv. Ett annat stort hälsoproblem man bekämpar är tuberkulos.

FOTO: NICOLE TUNG

Syrien känner vi till. Ebolaepidemin i västra Afrika får rubriker.

På senare tid har även strider och efterföljande flyktingkatastrofer i Sydsudan fått mediautrymme.

Tyvärr är den dåliga nyheten att det finns så sorgligt många fler krig, kriser och katastrofer som pågått i många år men mycket sällan uppmärksammas av media.

Däremot finns Läkare Utan Gränser på plats.

ANNONS

Var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut FÖR ALLA SOM INTE KOMMER HEM TILL JUL. Vi arbetar året om för människor som inte har ett hem eller en jul att åka till.

SMS:a ”HEM MÅNAD” till 72 980 så skänker du 50 kr per månad.

En cancerdiagnos får idag ofta ett lyckat slut. Inte mindre än 65 procent lever minst 10 år efter diagnos numera. Problemet är att sjukvården inte har resurser att hjälpa alla som behöver rehabilitering. Detta trots att en cancerbehandling är en starkt traumatisk upplevelse.

Under lång tid ska du bearbeta ett chockartat besked, brottas med tankar om liv och död och kanske fundera på hur du ska förhålla dig till anhöriga och vänner. Därför är det inte så konstigt att man kan behöva stöd när man skrivs ut från sjukhuset.

Det är nästan bara CancerRehabFonden som erbjuder hjälp. Men vi kan endast ta hand om en bråkdel av alla som skulle behöva vara med på något av våra rehabiliteringsprogram.

En tredjedel av befolkningen kommer få cancer under sin livstid. Det betyder att 10 000-tals människor kan ha behov av rehabilitering varje år.

Därför att var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut.

Se vår film på cancerrehabfonden.se och stöd oss genom att skänka en gåva på plusgiro 90 02 06-4.

FÖR ATT TOMTEN INTE KOMMER TILL ALLA. Vi ger lite jul till dem som behöver den mest. Julmat till familjer i fattigdom och missbruk. Små presenter till glömda och gömda barn. Besök hos ensamma gamla och sjuka. Värme, kärlek och gemenskap till dem som har det allra tuffast.

Läs mer på fralsningsarmen.se/julgava Sätt in din gåva på Pg 900480-5 och märk inbetalningen ”julgåva”.

SKÄNK MED HJÄRTAT FÖR HJÄRNAN Var 4:e sekund drabbas någon i världen av demens.

I Sverige insjuknar 70 personer varje dag. Till år 2050 beräknas antalet sjuka har dubblerats. Det svenska samhällets kostnader för demenssjukdomar är idag 63 miljarder kronor per år.

Alzheimerfonden samlar in och delar ut pengar till forskning. Vi är den största fonden för demensforskning men behöver bli ännu större. Det finns hopp, men ännu inget botemedel mot de dödliga demenssjukdomarna. Därför behöver forskarna ditt stöd.

Vill du bli månadsgivare? Läs mer på alzheimerfonden.se om vår verksamhet och hur du kan bidra.

Tel 020-30 11 30 | PG 90 11 19-8 | BG 901-1198

”VI HAR NÄRA ANHÖRIGA SOM DRABBATS AV ALZHEIMERS SJUKDOM ELLER ANDRA DEMENSSJUKDOMAR. STÖD FORSKNINGEN SÅ ATTSÅFLER DRABBAS. ” STÖD FORSKNINGEN ATT SLIPPER FLER SLIPPER DRABBAS. ” Med stöd av:

16

ANNONS

SVENSKA FÖRETAG TAR UPP KAMPEN MOT EBOLA

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

NEWS FACTORY BIDRAR

Utmana Ebola!

Uppropet startades av Johanniterhjälpen och riktar sig till både företag och privatpersoner. När det här skrivs har man fått in 6 368 695 kronor.

Varje krona går till Röda Korsets kamp mot ebolaepidemin i Västafrika.

42 000 av det insamlade beloppet kommer från oss på News Factory, som producerat den bilaga du just nu läser: – Vi räknade våra anställda och gav en tusenlapp per anställd, berättar Simon Knudsen, försäljningschef på News Factory.

– Nu utmanar vi alla andra företag i Sverige att göra likadant. Här kan och måste alla hjälpa till.

Bland företag som antagit utmaningen finns lastbilstillverkaren Scania och finansföretaget Avanza. Kända namn bland de privata givarna är Jonas Gardell, Babben Larsson samt Sven Hagströmer med familj.

MATPAKET BÄTTRE ÄN ARMBAND

De senaste rapporterna från de drabbade

länderna säger att spridningen av epidemin mattats av. Det betyder inte att behovet av hjälp minskat.

– I de här länderna har infrastrukturen helt slagits i spillror, säger Dani Backteg, som är presskontakt hos Utmana Ebola.

Människor kan inte arbeta, skördar ligger och ruttnar och det behövs väldiga hjälpinsatser innan livet kan återgå till det normala.

– Därför uppdaterar vi nu kampanjen Utmana Ebola med ytterligare en möjlighet att ge livsviktig hjälp.

Den möjligheten är att ge en företags-

julklapp som räddar liv och lanserades i samband med att Handelns Utredningsinstitut deklarerade att ett aktivitetsarmband var Årets Julklapp.

Från Röda Korset säger man att en julgåva som hjälper människor i nöd är en mer relevant gåva i tiden, när över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt och där flyktingsituationen i Syrien och dess grannländer just nu är den största humanitära katastrofen sedan andra världskriget.

Företagspaketen finns i tre olika utföranden: lilla paketet, mellanpaketet samt stora paketet.

”Vi räknade våra anställda och gav en tusenlapp per anställd”

– Vi tycker att en företagsjulklapp till nödlidande är ett mycket bättre alternativ än de traditionella presenterna till anställda och kunder, säger Dan Backteg. Det är en julgåva som gör skillnad.

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

17

FOTO: MOUSTAPHA DIALLO/IFRC

ANNONS

PÅ PLATS I KAMPEN MOT EBOLA:

– VI ÄR INGA HJÄLTAR, VI GÖR BARA VÅRT JOBB Det var i februari i år det första larmet kom från Guinea. Sedan dess har ebolaepidemin spridit sig och värst är läget i Liberia och Sierra Leone. Även Mali och Nigeria är drabbade.

En av de hjälporganisationer som bekämpar epidemin är Röda Korset, med drygt 5 000 volontärer på plats i de drabbade länderna.

Vi har träffat två av dem: infektionsläkarna Jerker Jonsson och Anders Håkanson från Stockholm.

N

är vi träffas är det två dagar kvar till avresan till Sierra Leone och Röda Korsets klinik i Kemena. Dagen innan har Världshälsoorganisationen WHO kommit med ny officiell statistik: 4.818 döda och fler än 13.000 smittade.

Och de siffrorna kan vara i underkant.

WHO:s strategichef säger enligt ett telegram från TT-AFP att antalet döda mycket väl kan närma sig 10 000.

Den goda nyheten är att det sannolikt inte kommer att finnas miljontals fall i januari, vilket var skräckscenariot för några månader sedan. De insatser Röda Korset, Läkare Utan Gränser och en mängd andra ideella organisationer börjat ge resultat.

OM INTE VI – VEM DÅ?

Min första fråga till smittskyddsläkarna Anders och Jerker är förstås denna: Är ni inte rädda?

Svaret från bägge är ett klart nej. Samt en motfråga: – Om inte vi, som professionella infektionsläkare, gör det här jobbet – vem ska då göra det?

– Men visst känner vi oro och det tror vi är bra. Då är vi försiktiga och gör inga misstag, tillägger de. Minsta hål i skyddshandsken kan ju få förskräckliga följder.

– Vi är beredda på tunga upplevelser rent psykiskt i mötena med de smittade. Fysiskt blir det säkert också tufft med långa dagar.

Till vardags jobbar Anders på Södersjukhusets Infektionsklinik och Jerker delar sin tid mellan Infektionskliniken på Karolinska och Folkhälsomyndigheten. Bägge har tidigare erfarenheter från Afrika, bl a från arbete hos Läkare Utan Gränser.

– Vi har sett svår nöd, flyktingkatastrofer och epidemier på nära håll förr, säger Jerker. Men ebolaepidemin är förstås något helt annat.

Det som gör ebola så dödlig är att det

inte finns någon annan behandling än stöttande. De insatser Jerker och Anders kan ge är allmän omvårdnad, tillförsel av vätska samt smärtstillande till de svårast drabbade.

– Det är den rubbade vätskebalansen som får en rad kroppsfunktioner att sluta fungera och värsta fall leder till döden, berättar Anders. Med ännu större resurser att ge dropp hoppas vi kunna rädda ännu fler.

Därför är de ekonomiska behoven enorma.

I en perfekt värld finns naturligtvis ett fungerade vaccin. Men ännu finns inget – trots att ebola inte är en tidigare okänd sjukdom. Det första registrerade utbrottet kom i Zaire 1978. Så varför har det inte tagits fram ett vaccin under de 36 år som gått sedan dess?

– Hade den epidemin brutit ut i västvärlden hade ett vaccin funnits, svarar Jerker.

– Kanske är det också så att de tidigare utbrotten varit för små och inte prioriterats. Men nu forskas det intensivt på många håll och vi är säkra på att vaccin kommer att finnas under 2015.

Till sist – i mina ögon är ni hjältar.

Vad säger ni om det?

– Nej, nej – vi är verkligen inga hjältar.

Vi åker ner och gör ett jobb vi har utbildning för.

– För oss är hjältarna de som bekämpade ebola i våras, nästan helt utan resurser.

Tyvärr är många av dessa borta.

JERKER JONSSON

ANDERS HÅKANSON

HJÄLP DEM ATT HJÄLPA! Ett stort antal hjälporganisationer är på plats i Västafrika för att rädda liv och stoppa den fortsatta spridningen av epidemin. I den kampen är allmänhetens hjälp är viktigare än någonsin.

De här är några av de organisationer som finns plats. Gå in på deras hemsidor och se hur du kan hjälpa!

redcross.se lakareutangranser.se plansverige.org unicef.se

18

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

TORSTEN TULLBERG

PROSTATACANCERFÖRBUNDET KRÄVER:

Alla män över 45 ska kallas till PSA-prov Syrien känner vi till. Ebolaepidemin i västra Afrika får rubriker.

På senare tid har även strider och efterföljande flyktingkatastrofer i Sydsudan fått mediautrymme.

Tyvärr är den dåliga nyheten att det finns så sorgligt många fler krig, kriser och katastrofer som pågått i många år men mycket sällan uppmärksammas av media.

Däremot finns Läkare Utan Gränser på plats.

– Statistiken kring prostata överraskar säkert många, säger Torsten Tullberg, förbundsdirektör i Prostatacancerförbundet. Kanske för att det är en sjukdom som enbart drabbar män och män pratar inte gärna om saker som kan uppfattas som svagheter.

I den kampanj Prostatacancerförbundet rullat under hela året pekar man främst på tre områden där man menar att det finns möjligheter att minska både

dödligheten och det lidande sjukdomen medför.

PSA-PROV FÖR ALLA ÖVER 45

Det viktigaste målet för alla kampanjer från Prostatacancerförbundet är att minska dödligheten i prostatacancer – och därför kräver man att allmän screening för prostatacancer införs samt att alla män som fyller 45 år ska kallas till ett PSA-prov.

Som det nu är måste männen själva ta initiativ till det PSA-prov som kan avslöja prostatacancern när den fortfarande är i ett behandlingsbart skede.

– Tyvärr håller inte Socialstyrelsen med oss om behovet av allmän screening, säger Torsten Tullberg. Därför uppmanar vi landets alla landsting att i ett utskick informera alla män som fyller 45 om sjukdomen samt upplysa om att de har rätt till PSA-prov.

Tullberg menar att man har statistiken på sin sida. När man räknar samtliga cancerformer har Sverige den näst lägsta dödligheten i Europa. Men när man enbart mäter dödligheten i prostatacancer är dödligheten i Sverige den tredje högsta i Europa.

–Prostatacancer kan botas eller hållas

under kontroll om den upptäcks i tid, fortsätter Tullberg. Tyvärr är det så med denna lömska cancerform att när den ger märkbara symptom har den redan utvecklats för långt för att kunna botas.

–Därför kan tidig upptäckt genom PSA-prov rädda tusentals liv.

LÄKEMEDEL FINNS – MEN ANSES FÖR DYRA

Det andra området där Prostatacancerförbundet kräver en snabb ändring handlar om tillgången till läkemedel mot prostatacancer.

– Forskningen har under senare år gjort flera viktiga genombrott och det finns läkemedel som bevisligen är verkningsfulla, berättar Tullberg. Mer kommer och tillsammans har de potential att förvandla prostatacancer från en dödlig till en kronisk sjukdom.

– Problemet är höga kostnader, som inte ryms inom klinikernas givna kostnadsramar. Därmed hamnar klinikchefer i den omöjliga situationen att tvingas ställa utgifter för läkemedel mot prostatacancer mot utgifter för läkemedel mot andra sjukdomar.

Prostatacancerförbundet menar att det är ett synnerligen anmärkningsvärt

BLI MEDLEM Prostatacancerförbundet finns för alla som drabbats samt för deras närstående. Fäörbundet har 9 000 medlemmar i 26 patientföreningar över hela landet.

Som medlem ges tillgång till samtalsgrupper för drabbade och närstående samt till kontaktpersoner som kan berätta om sina erfarenheter av behandlingar mot prostatacancer. Ofta bjuder föreningarna även in till möten och seminarier med medverkan av medicinsk expertis.

Medlemsavgifterna till de olika patientföreningarna varierar men ligger oftast i spannet 150 – 200 kronor.

Bli medlem på www.prostatacancerförbundet.se

trendbrott att samhället inte anser sig ha råd att hjälpa en mycket stor patientgrupp. Man noterar även avsaknaden av politiska samtal i frågan.

KORTA VÄNTETIDERNA NU

Den tredje punkt där Prostatacancerförbundet vill se förbättringar handlar om väntetiderna från diagnos till behandling.

– Vi menar att de väntetiderna är orimligt långa, fastslår Tullberg. För andra cancerformer är väntetiden i genomsnitt under 60 dagar – medan en patient med prostatacancer får vänta i 117 – 250 dagar. Vi menar att detta är oacceptabelt.

– Dessa långa väntetider betyder inte bara uppenbara risker att sjukdomen förvärras, det skapar också en mycket påfrestande situation för den drabbade och dennes anhöriga.

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

19

STATISTIK FRÅN SVENSK INSAMLINGSKONTROLL

2013 ett rekordår! Svensk Insamlingskontroll har just släppt insamlingssiffrorna för 2013 – och kan konstatera att svenska folket satt nytt rekord i givmildhet. Slutsiffran blev 16,9 miljarder.

INSAMLADE MEDEL FRÅN ALLMÄNHETEN (MKR)

AVSLUTADE OCH INDRAGNA 90-KONTON UNDER 2014 AVSLUTADE 90-KONTON

Sveriges Makalösa Föräldrar har den 16 september 2014 på egen begäran avslutat sina 90-konton PG 900315-3 och BG 900-3153.

Njurförbundet har på egen begäran den 8 juli 2014 avslutat sina 90-konton PG 901030-7 och BG 901-0307.

Ngat – Gryningsbarnen har på egen begäran den 10 juni 2014 avslutat sitt 90-konto PG 900180-1.

Föreningen Lettlands Vänner har den 28 mars 2014 på egen begäran avslutat sina 90-konton PG 900197-5 och BG 900-1975.

Care for Life Ideella Förening har på egen begäran den 21 mars 2014 avslutat sina 90konton PG 900220-5 och BG 900-2205.

Riksföreningen för Åldrandeforskning har på egen begäran den 17 mars 2014 avslutat sina 90-konton PG 900239-5 och BG 900-2395.

Global Action Sverige har på egen begäran den 12 mars 2014 avslutat sitt 90-konto PG 900068-8.

Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond för forskning om barn med handikapp har på egen begäran den 21 februari 2014 avslutat sina 90-konton PG 900150-4 och BG 900-1504.

Linnéstiftelsen för Medicinsk Forskning har på egen begäran den 28 januari 2014 avslutat sitt 90-Konto PG 900784-0.

Transboundary Conservation Foundation – Insamlingsstiftelse har på egen begäran den 10 januari 2014 avslutat sina 90-konton PG 900262-7 och BG 900-2627.

Kristen Samverkan Småland-Blekinge har på egen begäran den 9 janurai 2014 avsluta sina 90-konton PG 901140-4 och PG 901141-2.

Svenska Missionskyrkan har på egen begäran den 9 januari 2014 avslutat sina 90-konton PG 900824-4, 900221-3 och BG 900-8244.

Fritidsforum – Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har på egen begäran den 9 januari 2014 avslutat sina 90-konton PG 900275-5 och BG 900-2275.

Stiftelsen Hälsofonden har på egen begäran den 2 januari 2014 avslutat sina 90-konton PG 900992-9 och BG 900-9929.

Svenska Baptistsamfundet har på egen begäran den 2 januari 2014 avslutat sitt 90-konto 901960-5.

INDRAGNA 90-KONTON

Stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköping Svensk Insamlingskontroll beslutade den 15 september 2014 att frånta Stiftelsen för klinisk Cancerforskning i Jönköping rätten att använda 90-kontona PG 900213-0 och BG 900-2130 på grund av att stiftelsen inte inkommit med ansökan om förlängd giltighetstid, inte inkommit med fullständiga räkenskaper för 2013.

Psykoterapistiftelsen för främjandet av Psykisk hälsa Svensk Insamlingskontroll har den 4 september 2014 fråntagit Psykoterapistiftelsen för Främjandet av Psykisk hälsa rätten att använda 90-konto PG 900416-9 på grund av att stiftelsen har haft för höga förvaltningskostnader.

Insamlingsstiftelsen Södra Lapplands Medicinska Forskningsfond Svensk Insamlingskontroll har den 28 augusti 2014 fråntagit Insamlingsstiftelsen Södra Lapplands Forskningsfond rätten att använda 90-konto PG 900134-8 och BG 900-1348 på grund av att stiftelsen inte ansökt om förlängd giltighetstid

På sajten www.insamlingskontroll.se finns alltid uppdaterad information.

INSAMLADE MEDEL FRÅN FÖRETAG (MKR)

Kvinnor och barn utan rättigheter I Latinamerika är det förbjudet att göra abort. En kvinna som utför en illegal abort riskerar att dö, att straffas med fängelse och att anklagas för mord. Ändå slutar en fjärdedel av alla graviditeter i Latinamerika i abort, vilket är många fler än i Europa.

Abortlagarna är ett av flera exempel på de ojämlika förhållanden som råder mellan kvinnor och män i många latinamerikanska länder. I Peru arbetar både män och kvinnor inom jordbruk men kvinnorna äger knappt en fjärdedel av all mark. Det innebär att de ständigt är beroende av män utan möjlighet att påverka sin egen försörjning. I Nicaragua tvingas ofta barn och unga att hjälpa till att försörja familjen istället för att gå i skolan. Många jobbar ensamma på marknader eller vid bussterminaler med att sälja frukt och grönsaker. Risken att utsättas för sexuell kommersiell exploatering ökar och många flickor, men även pojkar, faller offer för barnsexhandeln. Mord och våld mot kvinnor, just för att de är kvinnor, har blivit så vanligt förekommande att det fått en egen brottsrubricering, femicidios. I Bolivia mördas en kvinna var tredje dag av en närstående man.

I Latinamerika, precis som i andra delar av världen, används kulturella, politiska och religiösa strukturer för att hämma kvinnors rättigheter och inflytande i samhället. Att använda våld och inskränka på kvinnors rättighet över sin egen kropp har en stor påverkan på deras liv. Kvinnors utbildning,

BARN I NICARAGUA SOM DELTAR I EN WORKSHOP OM BARNS RÄTTIGHETER

försörjning och hälsa blir lidande och fattigdomsbekämpningen i hela landet eftersatt. Många kvinnor som medverkar i den verksamhet som Svalorna Latinamerika driver tillsammans med lokala organisationer har oftast ingen kunskap om sina rättigheter. Och utan vetskap om sina rättigheter har kvinnorna ingen kraft att kräva något, inte ens att få bestämma över sin egen kropp. Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram utgår från rättigheter. Att ha rätt att bestämma över sin egen kropp och att inte utsättas för könsbaserat våld. Att ha demokratiskt inflytande i samhället och rätt till egen försörjning. Vi arbetar med att utrota fattigdomens orsaker genom att verka för att alla ska kunna utkräva sina rättigheter för en långsiktig och hållbar utveckling. Genom att kvinnor, barn och unga ges möjlighet att utkräva sina rättigheter stärker vi de utsatta grupperna att göra sina röster hörda och minskar fattigdomen i Latinamerika.

Konferera i en harmonisk skärgårdsmiljö

fulländade och kreativa konferenser

Roslagens ljuvligt vackra och harmoniska skärgårdsmiljö gör Marholmen lika idealisk för fest som för konferens och kick off. Här finner du som konferensdeltagare inspiration och avkoppling i alla former: alltifrån god mat och njutbara behandlingar i vårt spa till olika aktiviteter, spel och äventyr.

På Grosshandlargården upplever du hjärtat av Roslagskulturen. Den rustika och lyxiga maten lagas på lokala råvaror från gårdar runt knuten. Marholmen är också en plats där vuxna och barn kan njuta av lediga dagar. Här finns aktiviteter för alla!

F ö r b o k n i n g , p r i s e r o c h ö v r i g a F r å g o r r i n g 0 7 7 1 - 1 6 1 7 0 0 b o k n i n g @ ly r a n k o n F e r e n s . s e e l l e r b e s ö k vå r h e m s i d a w w w . m a r h o l m e n . c o m g l ö m i n t e at t g i l l a o s s på F a c e b o o k ! .

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

21

REUMATIKERFÖRBUNDETS MÅL:

Ett bra liv för alla reumatiker Artros är folksjukdomen det sällan pratas om – trots att 800 000 svenskar lever med någon form av denna ledsjukdom.

Det går inte att bota artros – men det går att göra livet som artrosdrabbad både lättare och bättre.

Det är visionen hos Reumatikerförbundet.

Reumatikerförbundet är med 50 000 medlemmar i 177 föreningar i 24 distrikt landets största patientorganisation.

–Vi finns för att ge landets reumatiker ett bättre liv, deklarerar Anne Carlsson. Till vår vision hör också att forskningen en dag löser reumatismens gåta.

Därför är Reumatikerförbundet den näst störste bidragsgivaren till forskning kring reumatiska sjukdomar. Bara staten ger mer.

–Vi vill ha svar på varför man drabbas och hur sjukdomarna eventuellt kan behandlas, fortsätter Anne Carlsson. Vi vägrar acceptera att artros är något som oundvikligen kommer med åren och som man inte kan göra så mycket åt.

–Glädjande nog har vi under senare år sett ett ökat intresse för artros och andra reumatiska sjukdomar inom den medicinska forskningen i Sverige. Därför är medlemskap i och bidrag till Reumatikerförbundet viktigt.

Ju mer vi samlar in – desto större resurser kan vi ge forskningen.

FORSKNING OCH INFORMATION

Artros uppstår på grund av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosket i en led. En artrosdrabbad led blir stel, rörligheten minskar och smärtan kommer smygande. Först och främst i samband med rörelse och belastning och i ett senare skede även vid vila. Det finns idag ingen behandling som kan stoppa utvecklingen av artros. Vården är därför inriktad på att lindra smärtan och förbättra muskelfunktionen.

Att skapa möjligheter till ett bra liv för alla reumatiker är, tillsammans med stödet till forskningen, ett av de stora målen för Reumatikerförbundet.

Det förstnämnda gör man bland annat genom att öka kunskapen om sjukdomen. Ett annat sätt är att utbilda en del medlemmar till informatörer, som sedan blir viktiga föreläsare vid de artrosskolor landstingen driver.

– Vi har ju egna erfarenheter av sjukdomen och vet precis vilka problem de som kommer till artrosskolorna har, säger Anne Carlsson.

– Vi kan ge mängder av goda råd om träning, viktnedgång och om vilka olika hjälpmedel som finns.

Via Reumatikerförbundets hemsida, reumatikerforbundet.org kan man också få kontakt med personer som gärna delar med sig av sina erfarenheter med att leva med sjukdomen.

Läs mer, www.reumatikerforbundet.org

ANNE CARLSSON

HAND IN HAND – FOKUS PÅ HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP Chandra driver ett framgångsrikt tegelbruk i byn Thalikkai i södra Indien. Hon slet hårt – men tjänade nästan ingenting.

Den stora förändringen kom med Hand in Hand och en kurs i entreprenörskap.

Chandra tackar Hand in Hand för att familjen nu alltid har mat på bordet och att barnen kan gå i skola.

Hjälp till självhjälp är den modell Hand in Hand arbetar med.

– Den största anledningen till fattigdom är bristen på jobb och därmed inkomst.

På Hand in Hand tror vi att lösningen är små familjebaserade företag där kvinnors entreprenörskap får fritt fram och därmed förändrar hela familjens situation, säger Charlotte Bohman, generalsekreterare i Hand in Hand Sweden.

FYRA STEG

Verksamheten har fokus på kvinnor och utbildningen till entreprenör sker i fyra steg: 1. Kvinnor mobiliseras i självhjälpsgrupper där de får lära sig läsa, skriva och räkna samt tränas i entreprenörskap, finansiering och marknadsföring. Samtidigt skapas en social gemenskap där man stöttar varandra.

2. Nu sätts fokus på hur man startar och driver företag.

3. Kvinnorna i gruppen sparar regelbundet mindre summor och inom gruppen tränas man i att låna av varandra. När de visat att de har finansiell disciplin kan de få kontakt med ett låneinstitut som erbjuder mikrolån. Lånen får endast investeras i affärsverksamheter och inte användas till daglig konsumtion. Inom gruppen kan de låna av varandra. Kanske skaffar de en symaskin. Eller en get. Eller några hönor för att starta kycklinguppfödning.

4. När företaget startats får kvinnorna hjälp av affärscoacher med frågor som distribution, kvalitet och expansion. De får hjälp med att nå utanför den lokala marknaden och att ta andelar på helt nya marknader.

– Genom företaget kan kvinnorna öka familjens inkomster väsentligt, berättar Charlotte Bohman. Hela familjen kan äta bättre, bo bättre och ha en buffert för extrautgifter när t ex livsnödvändiga mediciner måste köpas.

– Vår modell med hjälp till självhjälp ger också kvinnor och barn en starkare ställning i samhället och familjen får råd att låta sina barn gå i skolan, avslutar hon.

Siffror visar att deras modell fungerar.

På drygt tio år har Hand in Hand skapat 1,7 miljoner jobb i de nya entreprenörernas småföretag. Det har i sin tur förbättrat levnadsvillkoren för ca 8 miljoner människor. För närvarande skapas fler än 1 000 nya jobb varje dag vilket ger 5 000 människor ett bättre liv.

Läs mer, www.handinhand.nu

22

ANNONS

HEL A DENNA BIL AG A ÄR EN ANNONS F R ÅN NE WSFACTORY MEDIA GROUP

ANNONS

MÅNGA BÄCKAR SMÅ...

Hjälp sjukdomsdrabbade med rehabiliteringskostnader och stöd patientnära forskning som riktar sig mot bättre diagnostik, behandling och överlevnadsstatistik.

SMS:a Cancera 100 till 72970.

INSAMLINGSSTIFTELSEN SVERIGES LIONS HJÄLPFOND PG: 90 19 48-0 www.lions.se

STIFTELSEN BRÖDET Hjälp oss förbättra romernas situation i hemlandet Rumänien.

Bästa sättet är att barnen får skolutbildning. Stiftelsen Brödet driver två framgångsrika sådana skolprojekt, ett i Voivodeni och ett i Floresti.

LDA stödjer återuppbyggnaden av Liberia genom att bygga skolor och erbjuda utbildning till barn och ungdomar. LDA har under åren bidragit med utbildning till tusentals barn och ungdomar samt byggt upp 16 skolor i landet. LDA driver idag två skolor: Grassfield school och Technical college. LDA-Sweden arbetar med sin lokala partner LDA-Liberia.

www.stiftelsenbrodet.n.nu

PG: 90 1847-4

PG: 900420-1

www.liberiadujar.org / www.facebook.com/liberiadujar

Monica och Carl-Axel Ekmans Insamlingsstiftelse Hem och skola för över hundra föräldralösa flickor i Garissa Kenya samt kamp mot kvinnlig könsstympning. www.garissa.se Plusgiro 90 01 77-7 Bankgiro 900-1777

Tusentals barn i Sverige firar jul på sjukhus i år. Gör deras värld lite ljusare genom att ge en julgåva.

Ge en julgåva på www.minstoradag.org

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWSFACTORY MEDIA GROUP

ÖGONFONDEN VILL HA ÖKAD SATSNING PÅ SYNFORSKNING Nio av tio svenskar tycker att försämrad syn är det som skulle påverka deras livskvalitet mest negativt.

En undersökning som Novus gjort på uppdrag av Ögonfonden visar att vi värderar synen mycket högt.

Mest rädda är vi för cancer, men därefter kommer rädslan för att mista synen.

Därför menar Ögonfonden att det är anmärkningsvärt hur lite Sverige satsar på ögonforskning i jämförelse med andra forskningsområden. I stora drag satsas årligen ca 100 gånger mer på cancerforskning jämfört med hur mycket som går till ögon- och synforskning.

Därför efterlyser Ögonfonden ökad forskning om hur de vanligaste ögonsjukdomarna (grå starr, glaucom och åldersförändringar i gula fläcken) uppkommer för att kunna förebygga dem och utveckla nya behandlingar.

I undersökningen från Novus svarar 13 procent av drygt 1 000 slumpvis utvalda svenskar att de har eller har haft en ögonsjukdom. Omräknat i befolkningen motsvarar det över en miljon personer. Ögonfondens sekreterare Fatima Pedrosa Domellöf, professor och överläkare vid Umeå universitet, berättar att många

har en övertro på att ögonsjukdomar kan behandlas och botas: – Den vanliga förväntningen är att sjukdomen ska gå att operera eller bota med ögondroppar. Men så är det inte i väldigt många fall. Även om ögonsjukdomar inte är livshotande så är de ofta kroniska och just dålig syn begränsar vardagen i många avseenden.

– Att stödja ögonforskning ökar chansen för att fler får ha sin syn i behåll hela livet. Det är en viktig investering och ett fint arv till våra barn och kommande generationer.

EN BÄTTRE VÄRLD

FN-PROJEKT SKAPAR HOPP FÖR FLICKOR I ETIOPIEN Nyligen gjorde Svenska FN-förbundet en studieresa till Etiopien tillsammans med några företagspartners. Under resan besökte gruppen Flicka-projektet i Afarregionen i nordöstra Etiopien som FN-förbundet driver tillsammans med FN:s befolkningsfond UNFPA för att stoppa barnäktenskap och könsstympning.

I regionen är det vanligt att flickor gifts bort i ung ålder och de allra flesta har utsatts för den grövsta formen av könsstympning. Ingreppet utsätter flickorna för svår smärta och hotar deras liv och välbefinnande. Vård, information och utbildning är några av

de verktyg som används för att hjälpa flickorna och stärka deras möjligheter.

Barnäktenskap och könsstympning är grova brott mot flickors mänskliga rättigheter som även håller flickor kvar i fattigdom och fråntar dem rätten att bestämma över sina egna liv. Tack vare FN:s arbete i Etiopien har flera byar tagit avstånd från dessa skadliga sedvänjor och nya möjligheter har skapats för många flickor. Att satsa på flickor är också ett av de bästa sätten att bekämpa fattigdom.

För mer information om FN-förbundets arbete för flickors rättigheter läs mer på www.fn.se.

SVENSKA FN-FÖRBUNDET United Nations Association of Sweden ORG.NR 802000–9232 • ADRESS Box 15115, 104 65 Stockholm, Skolgränd 2 • TELEFON 08-462 25 40 E-POST info@fn.se • FÖLJ OSS

Hjälp till människor som lämnat allt Tack för att ni skänkt kläder till oss!

Det ger oss möjlighet att hjälpa människor på flykt i Syrien och Irak. Vi gör löpande sändningar till området.

Vill du vara med och stödja våra sändningar med sjukvårdsmaterial, förnödenheter och kläder till Irak och Syrien?

Märk gåvan ”Irak” Plusgiro: 90 04 18-5 Bankgiro: 900-4185

www.humanbridge.se

kia.com

Kia Easy Business � affcrsintelligens pd fyra hjul.

Ncr du vcljer en Kia som tjcnstebil fdr du en bil med bra furmdnsvcrde, Sveriges lcngsta nybilsgaranti frdn fabrik, prisbelunt design och en massa utrustning och teknik till ett vcldigt furmdnligt pris. Lcs mer om vdra businessmodeller pd kia.com/easybusiness.

SORENTO 2,2 CRDi AWD AUT BUSINESS

OPTIMA 1,7 CRDi AUT BUSINESS

FURMDNSVCRDE FRDN: 2.038 KR/MDNAD PRIS FRDN: 329.900 KR (ORD. PRIS FRDN: 383.800 KR)

FURMDNSVCRDE FRDN: 1.783 KR/MDNAD PRIS FRDN: 271.900 KR (ORD. PRIS FRDN: 319.900 KR)

Gcller furscljning till juridiska personer och kan ej kombineras med andra ramavtal eller rabatter. Kostnaden fur furaren motsvarar den skatt denne fdr betala per mdnad fur bilfurmdnen, baserat pd en marginalskatt pd 50 %. Brcnslefurbrukning blandad kurning Sorento Business 6,8 l/100 km. CO₂-utslcpp 178 g/km. Optima Business 6,0 l/100 km.

CO₂-utslcpp 158 g/km. Testerna gjorda enligt EU-kurcykel och miljuklass Euro 5. Bilarna pd bilden kan vara extrautrustade. Med reservation fur eventuella tryckfel.