Allmannyttan April 2015

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

Allmännytta EN TIDNING OM DE KOMMUNÄGDA BOSTADSFÖRETAGEN I SVERIGE

ANNONS

”Den svenska allmännyttan står inför be­ tydande för­ ändringar.”

Christian Lacotte, chefredaktör

Miljonprogrammet snart stambytt Färdigrenoverat hos Sollentunahem. | SIDA 4

Storläckage Landets ventilationskanaler håller inte tätt. | SIDA 22

Ministern om ­bostads­politik & den första tuffa tiden Distribueras i Dagens Samhälle april 2015

ENERGIEFFEKTIVISERING | Bostadsbolag storsatsar på solel i Rinkeby. | SIDA 10

| SIDA 13 Newsfactory Ed 9 2015

IMD | I Råslätt, ett miljonprogramsområde i Jönköping, var vatten­ åtgången för hög. IMD sänkte förbrukningen med 25 procent. | SIDA 18

Prenumerera på branschens BÄSTA tidning Helårsprenumerationer à 695 kr (exkl ev moms). Mejla till info@bofast.net utkommer med 8 nummer per år.

SÄKERHET | MittHem i Sundsvall bytte ut cylinder­låsen mot elektroniska lås. | SIDA 16

2

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

Stark tillvät ger

nya boStäder till

UppSalaborna!

Uppsala växer och det behövs fler bostäder. Därför är vi jättestolta över att vi är en av de som bygger flest hyresrätter i Sverige. Sedan 1946 har vi skapat över 20 000 nya hem till uppsalaborna och vi fortsätter att bygga! Just nu har vi 3000 nya hyresrätter på gång och 600 stycken av dem bygger vi under 2015!

Det här är Uppsalahem! Vi är Uppsalas ledande bostadsbolag med cirka 15 500 hem, inklusive Studentstaden. Totalt har nästan 30 000 Uppsalabor sin bostad hos oss. Med vår långsiktiga och målinriktade förvaltning skapar vi trygga och härliga miljöer där många vill bo. Vi är en av Uppsalas största byggherrar och har sedan 1946 byggt fler än 20 000 bostäder.

ANNONS

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

LEDARE

Det finns gratisluncher

Allmännytta E N T I D N I N G O M D E KO M M U N Ä G D A B O S TA D S FÖ R E TA G E N

DEN SVENSKA ALLMÄNNYTTAN står inför betydande förändringar och en spännande framtid. De senaste åren har en samsyn mellan bostadsmarknadens parter framträtt med allt större tydlighet. Inte så att alla är överens om allt, men på några punkter råder samstämmighet. Det måste byggas många många nya hus. Och de som redan står där måste bli föremål för stora stora investeringar.

Miljonprogramshusen har blivit medelålders. Många har nått upp i femtioårsåldern. Därmed börjar krämporna bli allt tydligare. Lägg därtill nya idéer om klimatpåverkan parad med ny teknik.

DET KOMMER ATT behövas hundratals miljarder kronor för att genomföra alla de projekt som står för dörren. Hur det ska gå till att få fram de medel som krävs är oklart. Men klart är att det råder en ovanlig situation. Sverige står finansiellt starkt i förhållande till omvärlden. Statsskulden är på samma sätt jämförelsevis låg. Räntan är lägre än någonsin. Det är så gott som gratis för riket att låna pengar.

SAMTIDIGT HAR ETT skattesystem som under åren lappats och lagats gjort att subventionsströmmarna flödar mot de mer välbeställda i samhället. Av de cirka 30 miljarder som ränteavdragen kostar staten årligen, går enligt SVT 85 procent till den rikare halvan av befolkningen.

Den fastighetsskatt som de borgerliga tog bort år 2006 gynnade också i stor utsträckning icke obemedlade hus- och villaägare. På samma sätt är det de redan mer gynnade skikten av befolkningen som nyttjar rot-avdragen.

Bostadspriserna rapporteras öka med en alarmerande hastighet och krasch­ varningarna blir allt vanligare.

MARKNADSHYROR. Eller icke marknadshyror. Ränteavdrag. Rut. Rot. Subventioner. Fastighetsskatt. Möjligheterna att inte komma överens är många. Men om man lägger till markpolitik, infrastruktur och ytterligare några faktorer kan möjligen alla parter känna att de både ger och får och att samhällskroppen i stort blir bättre rustad. Lägg därtill möjligheten till gratislån.

Och som lök på laxen kan läggas att med det låga ränteläget kan omfattande investeringar lånefinansieras utan att skuldsättningen ökar, eftersom tillväxteffekterna medför att statsskulden som andel av BNP sjunker. Det skulle alltså finnas gratisluncher trots allt. Ut och låna! / Christian Lacotte, chefredaktör

3

INNEHÅLL

I SVERIGE

13

Minister med motig start

"Bostadspriserna rapporteras öka med en alarmerande hastighet och kraschvarningarna blir allt vanligare."

BOSTADSBRIST, LÅGT byggande, ojämlik resursfördelning och en överhettad marknad alltså. Samarbetsorganisationen OECD, som tidigare liknat Sveriges ekonomi vid Pippi Långstrump, menar också i sin senaste landrapport att bostadspolitiken kunde fungera bättre.

Vad göra? De politiska partierna, bostadsbranschens olika företrädare, byggarna, näringsliv och akademi, alla borde kunna forma sig till en kommission för att rensa ut och upp. Det skulle bli ett politiskt landmärke i klass med skatteuppgörelsen 1981. Låter sig lätt sägas, det är många kor som ska till slaktbänken.

ANNONS

15 4

Spara på miljön med ­sållande renovering

Här är miljonprogrammet snart ­färdigrenoverat

Sabo forskar kring den allmänna nyttan...................................9

Slutfumlat i Sundsvall....................................................................16

Nyliberala stads­­planerare segregerar staden........................... 9

Egna mätare kapade varmvattennotan...................................18

I väntan på solen............................................................................. 10

Landets ventilations­­kanaler storläcker..................................22

Denna tematidning är producerad av Oh My! i samarbete med Bofast och Newsfactory­Media Group Projektledare Roland Wiklund Produktionsledare Jozef Lego Silfverberg ­Försäljning Erik Tingström och Niklas Nilsson Form Andreas Wirf ­Traffic Newsfactory Repro Oh My! Tryck MittMedia Print BOFAST – Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan. Vi bevakar de viktiga bostadspolitiska händelserna – gärna innan de händer. Och med perspektiv mot både kommunen, hyresgästerna och bostadsbolagen. Du finner nyheter, initierade reportage och fördjupad läsning i åtta nummer per år. www.bofast.net Newsfactory AB, Gävlegatan 12 A, 113 30 Stockholm, 08-545 03 990, info@newsfactory.se, www.newsfactory.se Är du intresserad av din egen kundtidning och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er? Kontakta vår affärsutvecklingschef Roland Wiklund på 08-545 03 598 eller roland.wiklund@newsfactory.se

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer.

Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har rätt behörighet för installationen.

Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se

4

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

SOLLENTUNAHEM MILJONRUSTAR

Här är miljonprogrammet snart ­färdigrenoverat Det kånkas handfat, läggs klinker, bilas, målas, spikas och tätskiktas för fullt i 60-talshusen i Helenelund norr om Stockholm. Bostadsbolaget Sollentunahem ser inga problem med att få miljonprogrammet upprustat.

– Vi har snart stambytt hela vårt ­miljonprogram, säger vd Lars Callemo. text helene ahlberg foto ulrika majstrovic hansén

R

unt hela landet diskuteras behovet av renoveringar i miljonprogram. Frågan tog sig till och med in i den allmänpolitiska debatten inför valet. Alla partier hade en åsikt.

Hur ska vi ha råd att rusta upp miljonprogrammet?

Behövs ett miljardprogram för miljonprogrammet? Statliga subventioner eller rot-avdrag? (Ja, sa v och mp, statliga lånegarantier sa s.) Nej, det är fastighetsägarens ansvar, inte ska staten betala till fastighetsföretag som struntat i att underhålla sina hus, har allianspartierna meddelat.

Jaha, men hur ska hyresgästerna ha råd att bo kvar om hyran höjs med 40–50 procent? När finns det inte längre fler billiga orenoverade hus att flytta till? Och borde inte alla bostadsbolag och fastighetsägare passa på att klimatsanera sina kåkar när de ändå byter rör, bostädernas uppvärmningsbehov står ju för branschens tyngsta miljöbelastning.

SÅ BÖLJAR DEBATTEN. Under mer än 20 år har det varnats för hur det ska gå när underhållsberget med stort U måste betas av och landets talrikaste husårgångar behöver rustas.

Men i Sollentuna, norr om Stockholm, är hela det kommunägda miljonprogrammet snart renoverat.

Trots att det utgör nästan en fjärdedel av Sollentunahems fastighetsbestånd har hus efter hus byggts om byggts om sedan 2008. Hyrorna höjs med 15– 20 procent, i enlighet med det avtal som förhandlades fram med Hyresgästföreningen vid starten.

SÅ HUR HAR bostadsbolaget lyckats med detta konststycke?

– Bolaget går bra. Vi gör smarta affärer och är sparsamma, särskilt på tjänstemannasidan. Vi har en slimmad organisation, säger Sollentunahems vd Lars Callemo.

Fastighetschefen Göran Cumlin bjuder på fler detaljer.

– Vi har inget underhållsberg, vi har alltid gjort mycket underhåll på våra hus. 50-talet blev vi klara med för 15 år sedan, och även de här miljonprogramshusen har vi underhållit löpande.

MEN DEN STÖRSTA finansiella nyckeln verkar ligga några år bak i tiden. 2007 och 2008 sålde bostadsbolaget nästan 1 000 lägenheter för ombildning till bostadsrätter, för att den politiska majoriteten ville blanda upp upplåtelseformerna i hyresrättsdominerade områden – och för att kunna bygga nytt.

Intäkterna användes till att betala av på bostadsbolagets lån. Sedan dess har ekonomin varit extra god. Och för fem år sedan såldes 454 orenoverade miljonprogramslägenheter till den privata fastighetsjätten Wallenstam, för 257 miljoner kronor.

Lite fusk på finansieringssidan, kan någon tycka.

Eller i alla fall kanske inget som alla bostadsbolag och kommuner kan eller vill tillämpa för att få fart på miljonprogramsrenoveringarna.

NÅ, HUR GÅR då själva upprustningen till?

– Det blir nya rör i badrum och kök, nya tätskikt,

Platschefen Jakob Rosander visar hur de nya rören sitter i ett utanpåliggande kassettsystem, lätt att komma åt om det skulle behövas. Överst t h: På loftgångarna mellan lägenheterna rör sig hyresgäster, renoveringsjobbare – och ibland även ombyggnadssamordnaren ­Åsa Wallin. Nederst t h: Skåpstommarna är på plats i köket.

Plats: Sollentuna Bolag: Sollentunahem Vad saken gäller: Stambyte av 1 300 miljon­ programslägenheter Kostnad: 250 000–300 000 kronor per lägenhet (beroende på storlek). ”Det har kostat ungefär lika mycket hela tiden, priserna är fasta index­ reglerade priser.”

Total tidsperiod: Start 2008, klart januari 2015.

Tidsåtgång: 8–9 veckor per lägenhet.

Entreprenadform: Ge­ neralentreprenad.”Vi har ramavtal med tre firmor men vi har bara ropat av två av dem: Jörgensens Rör och Aros Bygg & Förvaltning.”

Finansieringsbas: Försäljning av hittills 1850 lägenheter till bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag (25 procent av beståndet).

Snitthyra i hela ­bolaget: 1 163 kronor per kvm och år.

Bygger nytt: cirka 200 lägenheter per år.

vi sätter kakel och klinker i badrummen, drar ny el och ser till att alla bänkskivor i köken hamnar på modern arbetshöjd.

Ingen relining görs utom i vissa källarpartier, där rören ligger ingjutna och svåra att komma åt.

Det här ska hålla länge, därför byter vi ut så mycket som möjligt.

MEN DET GÖRS heller inget extra påkostat. Köksbänkarna är laminat. Inga extra energisparande lösningar (förutom att nya kranar och toaletter är vattensnålare än gamla). Ingen extra påbylsad isolering eller ny ventilation ”när man ändå håller på”.

– Vi tänker tvärtom där. Våra energisparåtgärder görs i separata projekt, inte i samband med stambyten. Då hinner hyresgästerna vila emellan eftersom de bor kvar i lägenheten under stambytet, säger Göran Cumlin.

De energiåtgärder bostadsbolaget brukar göra handlar om att återvinna värme ur luften med hjälp av frånluftsvärmepumpar, tilläggsisolera med lösull på vinden och installera rörelsestyrd belysning i trapphusen. Företaget har uppnått sitt mål att sänka energiförbrukningen med 20 procent från 2007.

VI ÅKER UT till Helenelund, där några av bostadsbolagets sista stamrenoveringar fortfarande är i gång.

Kvarteret Svalgången ligger inklämt i en trekant mellan E4:an, pendeltågsspåren och ett villaområde – och är mycket populärt.

Upprustningen av de 166 lägenheterna (byggda 1967) började 2013 och ska vara helt avslutade under våren. Hyresgästerna bor kvar under hela renoveringen.

– Är det någon som har läkarintyg på särskilda behov, eller till exempel nattarbetar och behöver

sova på dagen, så kan vi ordna en evakueringslägenhet. Men de allra flesta väljer att bo kvar, berättar Åsa Wallin, ombyggnadssamordnare på Sollentunahem.

SÄKERT LOCKAR DET att hyresgästerna som plåster på såret då får två månadshyror och ersättning för all elförbrukning. För att undvika gnissel satsar bolaget mycket på information, både före och under ombyggena.

– Vi skräms nästan lite innan, vi visar bilder på hur förfärligt det kommer att bli och berättar att det verkligen kommer att bli jobbigt så att det inte ska komma som en överraskning.

HYRESGÄSTERNA SAKNAR toalett under de åtta till nio veckor renoveringen pågår. Men bostadsbolaget sätter in en torrtoa vars innehåll hämtas en gång i veckan om behovet inte är extra stort.

– En del ställer in torrtoan på toaletten av gammal vana, men det går ju inte, det är där vi ska jobba. Fast det känns väl lite konstigt att ha toan i vardagsrummet. Och några har tydligen ställt ut den på balkongen, ler platschefen Jakob Rosander.

Det finns också en barack på gården med fyra toaletter och dusch. Och i trapphusen monteras en ho där hyresgästerna kan ta vatten.

– Här ligger det ofta gammal spagetti sedan man tömt ut kastrullen, säger Åsa Wallin och torkar vant ur vasken.

– Men på det stora hela löper allt på väldigt väl.

De här renoveringarna är vår stora stolthet, säger hon och lyser lite extra när hon sedan får visa upp en nästan färdigrenoverad lägenhet med helt nytt kök och bad med dusch.

En längre version av artikeln har tidigare ­publicerats i tidningen Bofast.

Mambo eller sambo?

Många kommuner i Sverige har ett gigantiskt problem: deras ungdomar har ingenstans att bo. Om de inte vill bo hemma. Eller på kompisens soffa.

Eller så tvingas man köpa sig in på andra- eller tredjehandsmarknaden.

Vi anser att alla ska ha råd med en bostad. Det gäller inte minst i storstäder och studentorter där unga människor utgör framtidens kompetens.

Genom att skapa små, smarta hyresrätter ger Concent fler unga möjlighet att hitta sitt första egna boende - och säkrar därmed kommunens konkurrenskraft på lång sikt.

Slå oss gärna en signal på 08-509 080 00 så berättar vi mer.

Vi utvecklar hyresrätter för framtidens storstäder

15-04-30 Allmännyttan i fokus_250x370mm.indd 1

2015-04-09 14:12:14

Full fart mot framtiden!

DET SENASTE ÅRET har det hänt mycket hos oss på Skövdebostäder. Vi har fått SABOs Bopris

och blivit nominerade till Årets Bygge för Fältspaten – trygghetsboendet som blivit vår största succé någonsin. Vår vd Dan Sandén blev inbjuden till politikerveckan i Almedalen för att berätta om vårt kostnadseffektiva byggande. Vi har skapat ett spännande nytt hus mitt i Skövde centrum – Tyr 3, som var fullt uthyrt inför inflyttningen i april. Men framför allt: Vi har dragit igång Aspö Eko-logi, som blir ett helt unikt nyskapande ekologiskt boende utan komfortkompromisser – på landet men ändå i stan. Och vi kommer fortsätta bygga för Skövdes framtid – så häng med på en spännande resa!

Aspö Eko-logi, inflyttning 2016–2018.

Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram

Drottninggatan 2 A | tel 0500-47 74 00 | www.skovdebostader.se

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N Ö R E B R O B O S TÄ D E R

ÖrebroBostäder

Läs mer om oss på vår hemsida: obo.se

Industriell teknik erövrar fastighetsbranschen Fastighetsbranschen måste minska sin klimatpåverkan. Våra val påverkar vår gemensamma framtid. I ÖBOs miljöarbete har vi kikat på industrin som har många smarta lösningar som vi i fastighetsbranschen kan ta till oss.

DAGENS UTSLÄPP av växthusgaser är en av orsakerna till att vi står inför allvarliga klimatförändringar. Det behövs ett radikalt skifte i vårt sätt att använda jordens resurser, där vi alla måste ta ett större ansvar för vår gemensamma miljö. ÖBO har satt upp tuffa klimatmål och vi är nu en god bit på väg. Under arbetets gång har vi sett att vi måste arbeta på flera plan. Dels förändra attityder och beteenden hos våra hyresgäster, dels minska vår egen fastighetsförbrukning. Några av de stora eltjuvar vi arbetat med är belysning, uppvärmda garage och trapphus, motorvärmare, tvättstugor, ventilation, markvärme samt förbättrad styrning av våra fastighetssystem.

DEN ERFARENHET VI skaffat oss visar att den teknik som används inom industrin ofta är bättre lämpad för övervakning och styrning av fastighetsystem än de lösningar fastighetsbranschen traditionellt brukar

använda. ÖBO har provat nya tekniska lösningar och fått fram ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt att övervaka och styra våra system och på så sätt energieffektivisera på ett smart sätt. Vi kallar det för ÖBO-konceptet.

KONCEPTET INNEHÅLLER tydliga specifikationer och krav på hur olika tekniklösningar kan byggas upp för att vara öppna, enkla och tillgängliga. Resultatet visar att vi fått en minskning av elförbrukningen med 35 procent under de senaste åren. För oss som har ett stort fastighetsbestånd är det ett lyckat resultat.

SATSNINGEN HAR GJORT att ÖBO anses vara ett av de mest framgångrika företagen i landet när det gäller energieffektivisering, främst rörande fastighetsel inom fastighetsbranschen.

VI VILL NU sprida våra erfarenheter vidare genom att skapa förutsättningar för andra att använda ÖBO-konceptet i sina verksamheter. Genom att fler fastighetsägare blir duktiga på att styra sina system skapar vi en större erfarenhetsbank och får bättre möjligheter att vidareutveckla tekniken och därmed kan vi också påverka marknaden i den riktning vi vill. Tillsammans skapar vi ett miljösmart och hållbart samhälle.

ÖrebroBostäder (ÖBO) är det kommunala bostads­ företaget i Örebro. Vi har cirka 22 700 bostäder och drygt 1 000 kommersiella lokaler. Ungefär 43 000 personer bor i vårt bestånd.

Vill du veta mer? Kontakta Jonas Tannerstad, 0707-19 43 98 eller jonas.tannerstad@obo.se

D E T TA Ä R E N A N N O N S F R Å N A B B O S TÄ D E R I B O R Å S

AB Bostäder i Borås

Läs mer om oss på vår hemsida: www.bostader.boras.se

Ett bostadsprojekt utöver det vanliga Borås är en stad i tillväxt. Sen 2000 har befolkningen ökat med ungefär 1 000 personer per år.

En diametral motsats mot mitten på 90-talet då bostadsmarknaden kollapsade. Bengt Engberg, ­affärsutvecklingschef på Bostäder i Borås, ser därför mycket ljust på framtiden.

I STADSDELEN Hässleholmen i Borås genomförs just nu ett väldigt intressant projekt i två av deras miljonprograms-hus.

De två punkthusen har varit allt från vanliga bostäder till flyktingförläggning. De 15 senaste åren var fastigheterna studentlägenheter, men på grund av centrala och nyproducerade bostäder för studenterna försvann intresset och den verksamheten avvecklades.

BOSTÄDER I BORÅS behövde då hitta ett sätt att använda fastigheterna. Det resulterade till slut i ett bostadsprojekt utöver det vanliga. De bygger just nu helt om de två huskropparna, och bygger dessutom till två våningar, med takterrass till de översta lägenheterna. Bengt Engberg som är Affärsutvecklare berättar mer: – Det vi nu genomför är i nybyggnadsstandard och lågenergihus. Vilket är möjligt tack vare att det inte bodde några hyresgäster i fastigheterna, säger han och fortsätter:

– Vi bygger 71 nya lägenheter i hög kvalitet. Allt från större balkonger än innan till moderna kök.

NÅGOT BOSTÄDER I Borås fokuserat extra mycket på är miljöaspekten. Det är lågenergihus med solenergi på taket. Förutom det kommer hyresgästerna ha individuell mätning på kallt och varmt vatten samt hushållselen. Bengt utvecklar: – Genom detta blir vi själva elproducenter och tack vare den här modellen får vi en positiv momseffekt.

PRODUKTIONEN PÅGÅR för fullt och första inflytten är planerad till första december senare i år. Nästa år den första februari sker inflytten i det andra huset.

Och det finns mycket som gör lägen­ heterna attraktiva.

Bolaget kommer att anordna en ­bostadskonferens i Borås den 21-22 oktober, ”Möjlighet till boendekarriär i miljonprogrammet”, med studiebesök på projektplatsen.

BORÅS SOM STAD är en stad som blomstrar, inte minst tack vare närheten till Göteborg, sin egna starka industri och en Högskola som går bra.

– Vi är verkligen en stad i tillväxt. Det händer mycket i regionen och hos oss på Bostäder i Borås.

Bengt Engberg, ­affärsutvecklings­chef på Bostäder i Borås

AB Bostäder i Borås – Vi erbjuder boende för alla livets skeenden. Och för alla plånböcker. Hos oss kan kunden välja att bo stort och naturnära eller litet med citykänsla. Eller tvärtom. Vi utvecklar kontinuerligt våra bostäder och bostadsområden.

Vi är också ett av företagen som bygger nya bostä­ der för framtidens Borås.

Som kommunal eller privat fastighetsägare kan du ta del av Sveriges största kunskapsbank för renovering av bostadshus byggda under efterkrigstiden och fram till slutet av 70-talet.

I Skanskas koncept ”Miljonhemmet” har vi samlat erfarenheter från vårt arbete med miljonprogrammen.

Dessutom har vi skapat unika och strukturerade sätt att arbeta med husen och människorna i dessa bostadsområden, där vi tar hänsyn till alla dimensioner på hållbarhet; från ekonomi och grönt, till sociala aspekter.

Vill du vara med och utveckla samhället tillsammans med oss?

Lägg några minuter på filmerna nedan och kontakta oss sedan för en förutsättningslös diskussion.

förändra hur du ser på

Två filmer och Miljonhemmet™ kan

miljonprogrammets

möjligheter

Filmen om Miljonhemmet

Kostnadsfri konsultation?

Läs mer om Miljonhemmet, olika referensprojekt och se filmen på skanska.se/miljonhemmet

Låt oss tillsammans titta på vilka åtgärder som bör genomföras utifrån fastighetens behov, områdets möjligheter och verksamhetens plånbok. Du hittar din lokala kontaktperson på skanska.se/miljonhemmet.

Bara nyfiken?

Slå en signal till Susanne Sjöblom, ansvarig för Miljonhemmet, på 010-448 72 96.

Ett hållbart samhälle börjar där människor bor Se filmen om Vivalla, vårt samarbete med Örebrobostäder, där de boendes delaktighet leder till social hållbar utveckling av hela området: skanska.se/vivallafilm

www.skanska.se

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

AFFÄRSMÄSSIGT ELLER SAMHÄLLSNYTTIGT?

Sabo forskar kring den allmänna nyttan Ä

nda sedan den nya allmännyttelagen 2011 slog fast att de kommunägda bostadsbolagen ska agera affärsmässigt har det rått en osäkerhet om vilken typ av sociala projekt bolagen kan engagera sig i.

2013 anslog därför intresseorganisationen Sabo tre miljoner kronor till ett forskningsprojekt kring allmännyttans samhällsansvar. Elva forskare anlitades i projektet, som drivs i samarbete med Malmö högskola.

STUDIEN, SOM KALLAS Nyttan med allmännyttan, har delats upp i tre delstudier. Den första ska tydliggöra själva frågan om allmännyttans samhällsansvar. Begreppen samhällsnytta, sociala investeringar och sociala projekt ska diskuteras, definieras och sättas i relation till lagtexten.

Den andra delstudien ska beskriva hur de kommunägda bostadsbolagen arbetar med samhällsnyttiga insatser i dagsläget. Både bolag och ägande kommuner tillfrågas.

Den tredje delstudien ska ta fram metoder för att bedöma, beräkna och följa upp värdet av de sociala investeringar som bolagen gör. Forskarna ska både testa befintliga mätmetoder och ta fram nya me-

toder som kanske är bättre tillämpbara på just de allmännyttiga bostadsbolagen.

FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT både bolag och kommuner sedan ska kunna beräkna såväl företagsnytta som samhällsnytta av olika sociala insatser.

– I september ordnar vi en nationell konferens kring forskningsresultaten tillsammans med SKL. Då bjuder vi in både bostadsbolag, kommunpolitiker och tjänstemän att komma och lyssna till och diskutera resultaten, säger projektledaren Fräs Therese Berg, chef för boende och juridik på Sabo.

I projektet ingår en referensgrupp med tio bostadsbolag, fem kommuner och en representant från Hyresgästföreningen.

Studierna skrivs av bland andra forskningsledaren Tapio Salonen (som studerat vilka som bor i allmännyttan nu och förr och vilken roll bolaget har på den lokala marknaden), statskunskapsprofessorn Bo Bengtsson (som skriver om hur allmännyttan kan komma att jobba med samhällsansvar i framtiden) och doktoranden Martin Grander (som i enkäter frågat bostadsbolag och kommuner hur de arbetar med samhällsansvar i dag).

Projektet publiceras i bokform under hösten. text helene ahlberg

”I september ordnar vi en nationell konferens kring forskningen tillsammans med SKL.”

ANNONS

9

Nyliberala stads­­planerare segregerar staden

S

tadsplanerandet i Stockholm domineras av en nyliberal riktning med innerstadsliv och konsumtionskultur som ideal. Stadsplanerarna har därför gjort staden mer segregerad och orättvis, enligt en avhandling från Uppsala universitet.

Kulturgeografen Jon Loit har undersökt den övergripande inriktningen av planeringen för två bostadsområden i Stockholmstrakten – dels förändringarna av miljonprogrammet runt Järvafältet inom ramen för det så kallade Järvalyftet, dels det nya stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.

Han kommer fram till att stadsplaneringen hittills bidragit till en ökad segregation. Tillväxt och utveckling prioriteras nämligen högre än sociala mål, menar han. Och marknadsorienterade lösningar på urbana problem får företräde.

– Planeringen riktas i första hand mot eftertraktade individer som uppfattas bidra till stadens positiva utveckling, säger Jon Loit, som är doktorand vid Institutet för bostadsforskning i Uppsala.

I LINJE MED detta planläggs staden med en nyliberal planering som värdesätter innerstadens stadsbyggnadskvaliteter, stadsliv och konsumtionskultur, anser han. Stadsidealet

”Stadsplaneringen är i dag alltså inte en ­lösning på segregationen utan ett problem.” och tillhörande stadsliv anpassas för en köpstark urban medel- och överklass och den livsstil de föreställs ha.

– Stockholms planering kan förväntas resultera i en exkluderande stad reserverad för invånare med arbete och högre inkomster.

Särskilt byggandet av ett livsstilsområde för socioekonomiskt starka grupper som Norra Djurgårdsstaden innebär att segregationen förstärks, menar han.

– Stadsplaneringen är i dag ­a lltså inte en lösning på segregationen utan ett problem, fram­håller Jon Loit.

Med ett överordnat socialt fokus för stadsplaneringen skulle segregationen kunna minskas, anser han, men de sociala målsättningarna­ hamnar ofta i konflikt med "ett nyliberalt fokus som värderar en tillväxtorienterad ansats". text helene ahlberg

10

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

STORSATSNING PÅ SOLEL I JÄRVA

I väntan på solen

och idrottsförvaltningen satsat på energieffektivisering i ett projekt som kallas Solstaden Järva och inbegriper Rinkeby, Husby, Akalla och Kista. Sammanräknat blir det ett av Sveriges solcellstätaste områden med drygt 10 000 kvadratmeter solceller som beräknas generera 1,3 miljoner kilowattimmar solel per år och kunna ge energi åt 15–20 procent av fastigheternas elbehov i bostadshusen och sex procent i simhallarna. Finansieringen av projektet beräknar de hämta hem under en nioårsperiod efter att de fått bidrag från Boverket.

HUSEN I PROJEKTET är samtliga från miljonprogrammet. Alla hus har tidigare genomgått omfattande renoveringsåtgärder med nya fönster och ny fasad.

Energisparåtgärderna har därför den här gången varit inriktade på att minska ventilationsförlusterna med värmepumpteknik.

– Vi kompenserar vårt ökade elbehov vid energieffektiviseringar med värmepumpar genom att producera förnyelsebar el. Totalt når vi både minskat energibehov och lägre utsläpp av koldioxid.

ALL ENERGI SOM kommer från solcellerna används direkt av respektive fastighet som panelerna är monterade på. Enligt rådande elskattelagstiftning kan Familjebostäder inte skicka elen vidare till andra fastigheter. Detta gäller till exempel inte för vindkraft.

– Vi anser att lagen hämmar utvecklingen. Det innebär till exempel att vi inte kan fördela den egenproducerade solcellsenergin mellan våra fastigheter som vi skulle vilja. Vissa byggnader är inte lämpade att montera solcellspaneler på och dessa hamnar tyvärr utanför den här satsningen.

Snön ligger centimetertjock på taket på Familjebostäders femvåningshus i Rinkeby i norra Stockholm. Under den mjuka ytan anas ett vågigt lager av solcellspaneler. text och foto ulrika majstrovic hansén

D

et gör ingenting att de är täckta av snö så här års. Solcellerna genererar ändå bara obetydligt med energi under vintern eftersom solen ligger så lågt, berättar Familjebostäders miljöchef, Helena Ulfsparre, när vi träffar henne i mars.

Familjebostäder har tillsammans med bostadsbolaget Svenska Bostäder samt fastighetskontoret

HELA SOLSTADEN JÄRVA följs upp genom att all data samlas in i en gemensam databas och analyseras.

På en av fastigheterna har det installerats både högeffektiva och vanliga solceller som utvärderas av Mälardalens Högskola. Utvärderingen är till för att jämföra kostnad och effektivitet. På ­www.soldata. stockholm.se kan alla följa elproduktionen från solcellerna ner på fastighetsnivå.

ANNONS

VISSTE DU ATT… ...solcellerna generar mest energi mellan maj och september. ...om solcellerna blir för varma minskar energi­ produktionen. ...med energieffektivi­ seringen (inberäknat ett ökat elbehov) blir summan i minskad miljöbelastning cirka 300 ton koldioxid för Familje­bostäders bestånd i Rinkeby. ...man får ut 1 kilo­ wattimme ur 7 kvadrat­ meter solceller. ...Järvaområdet är ett av de solcellstätaste områdena. ...det har installerats 1,4 megawatt solceller. ...Sverige har nästan lika många soltimmar som mellersta Tyskland.

Den som är nyfiken på hur mycket energi som produ­ ceras och hur det fluktuerar över året kan gå in på Stock­ holms stads solhemsida. www.soldata.stockholm.se

Fastighetsbranschen en nyckel till bättre integration Mona Finnström, vd på Fastigo

Fastigo är specialister på att hjälpa fastighetsbranschens arbetsgivare att bygga attraktiva företag där människor trivs och kan utvecklas. Vi stödjer fler än tusen medlemsföretag med råd, kompetens, förhandlingsstyrka och kollektivavtal.

Fastighetsbranschen behöver rekrytera 11 000 personer de närmaste 10 åren. De platser som idag finns i utbildningsväsendet täcker endast 25 procent av behovet. För att trygga kompetensförsörjningen måste vi bredda vårt sätt att se på kompetens och bredda vårt sätt att rekrytera.

Vi måste se personer med utländsk bakgrund som en tillgång.

Fastigo har nyligen besökt Stockholm, Göteborg och Malmö för att diskutera mångfaldsarbete med branschföreträdare, Arbetsförmedlingen och Swedbank. Under våra besök har vi insett vilka utmaningar branschen står inför men också hur många goda exempel det finns.

– Botkyrkabyggen, HSB Skåne, HSB Göteborg och Swedbank har bland annat lärt oss att företag behöver anställa fler personer med liknande bakgrund som kan känna samhörighet med varandra. Det är viktigt att inte vara den udda fågeln och ”mångfaldsalibit” på arbetsplatsen, säger Mona Finnström, vd på Fastigo.

– Varför hänger vi exempelvis upp oss på om en person kan tala perfekt svenska, när vi istället kan få en person som kan fyra andra relevanta språk?

Varför ser vi brytning som ett problem, när det inte säger något om nivån på språkkunskaperna?

Genom att se mångfald som en tillgång blir vi attraktiva arbetsgivare.

Då kan vi plötsligt få fler att aktivt söka sig till fastighetsbranschen och vi behöver inte bara rekrytera inom branschen.

Men ett lika viktigt skäl till mångfaldsarbete är antagligen att känna sina kunder.

– Vi lever i ett mångkulturellt samhälle i en tid när kunderna ställer allt högre krav och får allt fler val.

Då måste vi vara attraktiva och visa att vi förstår kundens verklighet, vardag och önskemål. Så nu är det dags för fastighetsbranschen att bredda rekryteringsbasen och göra mångfald självklart, menar Mona Finnström.

SACO visade i februari i en rapport vilken enorm ekonomisk fördel det är att komplettera utbildningen för en invandrad akademiker och få denne i jobb,

jämfört med en svensk akademiker där vi bekostar skolgång på uppemot 20 år.

– Även om processen fortfarande är lång och krånglig, är det alltid en vinst för Sverige, enligt Mona Finnström.

– Invandring är en investering vi inte klarar oss utan. Som företrädare för över 1 000 arbetsgivare vill vi att fastighetsbranschen ska leda utvecklingen med att göra mångfald självklart i företagen. De företag som snabbt förstår detta är de som kommer att klara sig bäst när kunderna ställer högre krav och rekryteringsbasen krymper.

Klokt, modernt och flexibelt.

Typiskt Flexator.

EnwaMatic® Vattenbehandling för slutna värme- och kylsystem • Fullt korrosionsskydd • Reglerar pH • Förhindrar scaling och bakterietillväxt • Effektiv filtrering som ger

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.

Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.f lexator.se

optimal energiöverföring • Helt kemikaliefri

031-742 92 50 | info@enwa.se enwa.com Locum_annons_fastighetstidningen_121X183_tryck.indd 1

2015-04-14 08:19:07

5

Starka skäl för

1. Förlängd livslängd på rörsystemen

3. Minskad energiförbrukning 4. Klart bättre vatten

me

2. Sänkt underhållskostnad

evisad b d

I R O

T E L A N I G ! t k ef fe

5. Naturligtvis utan kemikalisering !

Bauer Watertechnology AB Box 243, 177 24 Järfälla Tel. 08-580 380 66 www.bauer-wt.com email: info@bauer-wt.se

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

13

Minister med

motig start Sällan har en bostadsminister fått en så motig begynnelse som Mehmet Kaplan. Först jobba fram en budget som kunde röstas ned, sedan veta att man själv snart kan röstas bort i nytt val, så regera på motståndarnas budget – och därtill anklagas för allt tar för lång tid. Här berättar han hur man förhåller sig till det läget, hur han ser på bostadspolitiken och hur han tänker kring de förslag departementet arbetar med. text helene ahlberg

foto ulrika majstrovic hansén

D

et blev en tuff och kaosartad start på ministerlivet för Mehmet Kaplan. Först väckte hans utnämning förvåning i branschen.

Va? Vem är det, undrades det. Vad kan han uträtta? Tydligast besvikelse visade Villaägarnas riksförbund, som nog räknat med att socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Veronica Palm skulle få jobbet. ”Valet av bostadsminister är uppenbarligen resultat av en kohandel där mer rutinerade och kunniga rödgröna bostadspolitiker som Veronica Palm dragit det kortare strået” kommenterade förbundet.

Sedan följde en viss mediefascination över att här nu kom en minister med förortsprofil, som bodde i invandrartäta Akalla – och gärna berättade att han bott i miljonprogram i hela sitt liv. I Skövde, Krylbo och Rinkeby. Sådana är det inte gott om.

Men rätt snabbt svängde fokus över till hans turkiska och muslimska bakgrund – han har varit både sekreterare och ordförande i Sveriges unga muslimer och presstalesman för Sveriges muslimska råd. Han anklagades bland annat för att vara en islamist med dold agenda.

Så småningom ebbade debatten om islamismens intåg i regeringen ut, i alla fall i gammel­ media – utan att statsministern behövde ställa sig upp och uttala sitt förtroende.

Hur förhåller man sig till skriverier kring sin ­etniska och religiösa bakgrund?

– Antingen sitter man och tänker på det och tycker att det är jättejobbigt, eller så har man siktet inställt på sitt uppdrag. Och jag har aldrig varit den som sitter och funderar över ”varför händer det här”. Jag har ett uppdrag, och det uppdraget vill jag utföra så bra som möjligt, säger Mehmet Kaplan.

Men han tror egentligen inte att det har så mycket med etnicitet att göra.

– Kommer du ihåg när min kollega i arbetsmarknadsutskottet Elisabeth Svantesson utsågs till arbetsmarknadsminister? Hon är helsvensk, blond och blåögd och i nästan allt är hon normen. Men så hittade man att hon varit aktiv i en frikyrkoförsamling. Det blev två veckor av stenhård debatt, där till och med statsministern fick gå ut och säga att han hade fullt förtroende för henne. Varför? För att hon var troende, med frikyrklig bakgrund.

VID SIDAN AV islamismdebatt och Turkiettumult blev det även ovanligt mycket parlamentarisk uppförsbacke för den nya ministern. Hösten var historisk på flera vis: miljöpartiet fick för första gången plats i en regering – som fick en exceptionellt oviss start.

Redan när Mehmet Kaplan klev in i sitt nya tjänsterum var det osäkert om regeringens budget skulle röstas igenom. Och när budgeten två månader senare fallit, och statsministern aviserat att det skulle utlysas nyval, började många betrakta honom som en icke-minister, eller en kort parentes.

Vad gjorde ni på departementet under den här osäkerhetsperioden?

– Först jobbade vi ju med budgeten. Vi hade fullt

”Vi finns där för de kommuner som utser en plats på kommunkartan.”

Mehmet Kaplan om... ...rotavdrag till hyresrätten ”Vi måste hitta sätt att få igång energieffektivi­ sering i hyresbeståndet.

Och då skulle det kunna vara en modell. Vi tittar på det.”

Namn: Mehmet Kaplan Titel: Bostads-, stadsut­ vecklings- och it-minister.

Uppgift: ”Att se till att regeringens mål om 250 000 bostäder fram till 2020 är något alla stats­ råd arbetar mot på sina områden.”

Bor: Radhus i Akalla.

Familj: Fru och två barn.

upp med att bereda så att vi fick till en så bra budget som möjligt. Och sedan, ja för mig som bostadsminister så kvarstod ju de utmaningar som fanns när jag tillträdde. Så det var bara att jobba vidare och se till att enheterna förberedde det arbete som jag ville åstadkomma.

SEDAN DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN i mellandag­ arna, när allianspartierna lovade att hädanefter släppa fram en minoritetsregerings budget, blev Mehmet Kaplan i allmänhetens ögon liksom riktig minister igen. Och departementet kunde tuta igång med själva sakfrågorna. Nästan genast började organisationer och partimotståndare undra varför allt tog så lång tid, varför det inte fanns någon ­bostadspolitik eller några förslag.

– Jag tycker att människor, opinionsbildare, medborgare och oppositionen ska ha rätt att ställa krav på regeringen. Och jag tar till mig det, och vill verkligen åstadkomma en framåtsyftande modell för att det ska byggas mer, så jag tycker inte att kritiken är något konstigt. Tvärtom, jag känner att jag har möjlighet att faktiskt skapa förändring. Och jag är bara glad över att det finns ett stort intresse för området, för det gör också att förståelsen för att det måste till breda lösningar liksom finns med från början – och förhoppningsvis en beredvillighet från oppositionen att faktiskt vara med om de breda lösningarna.

ATT DET ÄR en omställning även för de borgerliga, att nu vara i opposition efter åtta år i maktposition, märker man när man läser referat från riksdagsdebatterna. Mycket fokus ligger på detaljfrågor om varför de lagändringar som förra regeringen förberett inte redan införts.

– Det har ju förts fram som att ”oj oj oj, nu har det har gått flera månader sedan regeringen tillträdde och ingen bullerförordning”. Jag klagar inte, men det är intressant med den här synen på att det har tagit jättelång tid. Ingen kan väl påstå att några månader är en lång tid. Och sedan tycka att åtta år är en väldigt kort tid.

Ett av Kaplans mer citerade uttalanden är att han vill vara en blåslampa i baken på kommuner som

inte bygger. På frågan om hur detta blåsande ska utövas nämner han ett av få konkretiserade förslag i bostadspolitikens närhet: att kommuner som bygger ska få medfinansiering till kollektivtrafiken på upp till 50 procent.

– Vi vill visa att vi från statligt håll menar allvar med att vi ställer krav på kommunerna, men också att vi finns där för de kommuner som utser en plats på kommunkartan, och säger att där skulle vi vilja ha bostäder, men inget byggbolag vill bygga där, för det är ett C-läge i periferin.

HÄR INTENSIFIERAS glöden i blicken och han börjar tala om sin andra portfölj, stadsutveckling.

– Som stadsutvecklingsminister har jag ett ansvar för att bygga ihop städerna, att förtäta på ett konstruktivt och klimatsäkert sätt. Och där tror jag att kollektivtrafik skapar den goda staden, som dessutom är energieffektiv och framtidssäkrad.

Om man drar kollektivtrafik från centrum till periferin kan man skapa A-lägen av B- och C-lägen.

Nu utarbetas förslagets exakta utformning. Det handlar om en halv miljard kronor ”bara i förstone”, sedan hoppas han kunna skala upp beloppet.

– Men många kommuner har redan hört av sig och sagt ”äntligen har vi en regering som förstår förutsättningarna och inte bara säger bygg, bygg, bygg”.

UNDER HELA samtalet återkommer Mehmet Kaplan ofta och engagerat till konsekvenserna av bostadsbristen, från olika infallsvinklar, men oftast de ungas.

– Det får inte vara så att en ung människa som tackar ja till en anställning inte kan ta jobbet för att det inte finns någon bostad. Eller hänvisas till andrahandsmarknaden. Jag kan inte nog understryka problematiken kring den regelförändring som innebär att man nu hyr ut till hutlösa priser.

Det är ju ett svek mot de unga.

En längre version av artikeln finns att läsa på www.bofast.net

KUND TI N GARA

D J Ö N PER

SU

Hos oss blir du supernöjd, annars får du pengarna tillbaka!

Professionell tvättstugeutrustning är vi specialister på. I vårt kompletta sortiment finns allt som behövs i tvättstugan. Bland annat tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp, torkrumsutrustning, manglar och tillbehör. Och vi har nöjda kunder. 9 av 10 svarar att det är mycket troligt att de väljer PODAB igen.

Vill du bli riktigt nöjd med din tvättstuga ska du prova oss. Vi har infört Supernöjd Kundgaranti. Är du inte supernöjd får du helt enkelt pengarna tillbaka.

"Jag är jätt enöjd med PODAB. De har varit grymma."

Lars Jansson , SGS Studen tbos

Kontakta oss idag! Ring 031-752 01 55 eller besök www.podab.se/kundgaranti.

AB PODAB Ekonomivägen 9 436 33 Askim Tel: 031-752 01 00 Fax: 031-752 01 50

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

täder

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

15

Med en övertygelse om att vi är mer miljömedvetna i dag kallar vi det konsumtionsglada 1960-talet för en slit och släng-epok. Men frågan är om vi är så mycket bättre i dessa dagar? Är det försvarbart att riva hela köksinredningen när hälften av inventarierna är fullt funktionsdugliga? Är det rimligt, ur ett miljöperspektiv, att vi ersätter massivt trä med sämre träflisprodukter i hyllplan och garderober? text och foto ulrika majstrovic hansén

YRKESUTBILDNING I PRAKTIKEN

Spara på miljön med s­ ållande renovering

B

ofast åkte till Nässjö för att träffa Lars Svensson som är en av grundarna och lärarna i Nässjöakademin, en ettårig yrkesutbildning i ombyggnad och renovering för bygghantverkare. I kursplanen ingår praktik, teori och arkitekturhistoria.

Under den korta bilfärden till den första byggarbetsplatsen, tillika fältstationen, får Bofast lite bakgrundshistoria.

– Jag tyckte att det saknades något elementärt i dagens byggutbildning. Nämligen byggnadshistoria. Jag har varit lärare inom byggnadslinjen på gymnasienivå under många många år och dessa utbildningar är alla inriktade på nybyggnation. Det finns visserligen flera byggnadsvårdsutbildningar, men ingen praktisk utbildning för hantverkare.

– De byggnadsvårdsutbildningar som finns riktar sig till akademiker och är i huvudsak teoretiska utbildningar och här uppstår en kunskapslucka mellan de som kan sin arkitekturhistoria och de som ska utföra hantverket. Vi såg att det saknades en kvalificerad yrkesutbildning inom byggnadsvård med fokus på både praktiskt och teoretiskt innehåll för hantverkare, så vi startade en, Nässjö­ akademin, säger Lars Svensson.

EN AV KURSERNA under studieåret är ”Långsiktig hållbarhet, byggnadsmaterial och inomhusklimat”, ett relevant innehåll inför renoveringen av till exempel miljonprogrammet.

Ruben Albertsson, som är arkitekt och även han en av grundarna, har utvecklat kursinnehållet. Sex olika delkurser ingår i kursplanen med en avslutande praktikperiod på en arbetsplats.

– Dessutom ingår det ett utbytesprojekt där eleverna arbetar i Estland under en vecka. Vi både förbereder och följer upp den här veckan mycket noga, och det är oftast väldigt givande för eleverna, säger Lars Svensson.

SKOLAN VARVAR TEORI med praktiskt utförande på olika fältstationer. Stationerna för den här kursen är renovering av två lägenheter, en stallombyggnad och ett reparationsarbete i en skola.

– Vi söker ständigt efter renoveringsobjekt. Lägenheter, tak, sporthallar och skolor, kort sagt är allt är av intresse för oss, ju större spridning på byggprojekten desto bättre är det, berättar Lars Svensson.

Vad gör ni efter ­utbildningen?

– Jag vill lära mig bygga, helt enkelt. Jag vill kunna bygga ett eget hus. Jag har inte funderat så mycket på om jag ska ta anställning eller så, säger Elias Karlsson, elev på Nässjöakademin.

Lite svävande på målet är Lisa Claesson, som också gått som lärling inom måleri.

– Jag får väl se vad det här ger först...

Och inte heller Milan Bezbradica och Christof­ fer Ekstrand Hansen har funderat färdigt, men lutar nog åt att helst bli anställda.

Eleverna Niclas Hal­ lestig och Gustaf Peters­ son, som bygger om i en gammal gymnasieskola, är mer färdigtänkta.

Niclas Hallestig har gått byggnadsprogram­ met under gymnasieåren och tycker att den här vidareutbildningen är bra för att få en bredare bas.

– Anställd först, tror jag, sedan får man se.

– Jag har redan startat egen firma. Jag har arbetat med trädgårds­ arbete tidigare, men vill också kunna ta renove­ ringsuppdrag. Det verkar finnas mycket jobb, så det känns lugnt, säger Gustaf Petersson.

– I kursen ingår Allmän ställningsbyggnad, skylift och säkra lyft, så det är viktigt att vi åtar oss uppdrag där vi kan undervisa i detta.

Skolan erbjuder sina tjänster företrädesvis till föreningar och sportklubbar, men även privatpersoner. Det är uppdragsgivaren som står för byggmaterialet och skolan står för arbetsutförandet.

Dock finns det ett krav från skolan: uppdragsgivaren får inte ha bråttom. Undervisningen måste få ta den tid det tar, säger Lars Svensson.

Vi är framme vid ett ärggrönt trevåningshus från 1940-talet på Snickaregatan. Här har eleverna arbetat med två trerumslägenheter som hade samma orenoverade standard i utgångsläget. En stamrenovering i ett hyreshus innebär ofta att hela badrums- och köksinredningarna slits ut och slängs, även om det är slitstarka material som massivt trä i skåpstommar och kökslådor.

I dessa två lägenheter var badrummen dock så slitna att det inte gick att spara något alls, men så mycket som möjligt i de andra rummen har sparats av skåp, garderober och lådor.

UPPGIFTEN FÖR ELEVERNA var att renovera lägenheterna på olika sätt. I den första lägenheten skulle så mycket som möjligt bevaras och material skulle enbart bytas ut där det var tvunget. Den tidstypiska kryddhyllan med glasbehållare fick sitta kvar på sin givna plats under köksskåpet. Väggar har spacklats och målats om, alla dörrar och lister har målats och alla originalhandtag kommer att sättas på plats igen. Ekparkettgolven har slipats och den i dag unika parkettramen har sparats.

I lägenheten ovanpå har man gjort nästan tvärt om, och därtill tillgänglighetsanpassat ytorna. Badrummet har blivit större genom att köket fått bjuda på en meter. För att öka storleken på köket revs också väggar mellan det inre sovrummet och vardagsrummet, som fick en öppen planlösning mot köket.

– Eftersom vi flyttade så pass många väggar gick det inte att bevara lika mycket av originaldetaljerna, men vi valde att flytta garderoberna till sovrummet i stället för att slänga dem. Och handtag och radiatorer är bevarade, säger Lars Svensson.

MED DEN NYA planlösningen försvann några stadgande väggar så eleverna fick rita in en bärande bjälke i taket.

– Det är just sådana arbetsmoment som är lärorika. Här var eleverna med från början och planerade de olika lägenheterna, och här varvade vi mycket teori och praktik på platsen eftersom vi kunde använda vardagsrummen som skolsalar, berättar Lars Svensson.

– Invigning blir i mitten av december, då bjuder vi in alla inblandade, berättar Bengt Myrberg, som är hantverksinstruktör och finns på plats under hela utbildningen.

JUST DEN HÄR dagen finns även två elektriker i lägenheterna, varav en är lärling, men inte hos Lars Svensson eftersom el är ett eget kapitel. Men Lars Svensson nämner att ett eventuellt samarbete med vvs- och rörläggningsutbildningar kan bli verklighet inom en snar framtid.

– Att till exempel klippa en varmvatten-ledning i en fastighet får inte göras av en lekman utan måste utföras av en rörmokare. Det skulle vara en stor tillgång för våra elever om de hade ett certifikat för att kunna utföra mindre rördragningsarbeten med sig i avgångsintygen. Vi jobbar för att det ska ingå i kursinnehållet, säger Lars Svensson.

Helene Tarenius, chef för utbildningarna och kurserna vid Nässjö Lärocenter, där Nässjöakademin ingår, håller med.

– Vi vill ge en så bred grund som möjligt och många av våra elever får också erbjudande om jobb direkt efter sin praktikperiod. Det här ger dem ännu större möjligheter.

Under lunchpausen diskuterar Helene Tarenius, Lars Svensson och Dennis Anderson, som är lärare i Nässjöakademin, om att en kvällskurs i entreprenörskap också skulle vara bra att erbjuda eleverna under utbildningsåret. Helene Tarenius ska undersöka saken på direkten.

– VI SER ETT ökat intresset för hållbar renovering och att samhället i stort håller på att få upp ögonen för möjligheten att återanvända byggmaterial och planera in mer restaurering av det som finns och mindre av slentrianmässig rivning.

– Vi har i dag 9 elever, men vi skulle kunna ta emot 20 stycken. Duktiga hantverkare som kan restaurera med bygghistorisk kunskap behövs på marknaden, avrundar Lars Svensson.

16

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ELBLIPPEN ÖPPNAR DÖRREN

Slutfumlat i Sundsvall

ATT INSTALLERA system med elektroniska lås är avsevärt dyrare än vanliga lås, även om varken Robert Hjort eller Joakim Persson riktigt kan säga hur mycket dyrare.

– Det beror på hur stort systemet och huset är.

Men det blir billigare på lång sikt, i alla fall på väldigt lång sikt.

Hur fort extrakostnaden tjänas in beror på omflyttningstakten i området.

– Vi byter alltid lås om inte alla nycklar finns, för att det ska vara tryggt för den nya kunden.

Sådant händer ju hela tiden, säger Robert Hjort.

VAD HÄNDER DÅ om det blir strömavbrott – kommer man in i sin lägenhet?

– Ja, alla låsenheter är batteridrivna. Och de varnar innan batteriet tar slut. Om man ändå inte skulle hinna byta finns ett backup-system, man kan koppla in ett nytt batteri från utsidan. Så det är ingen fara att någon inte ska komma in.

Mitthem har bytt ut de vanliga lägenhetslåsen mot elektroniska lås i ett av sina hus.

– Vi tycker att det fungerar bra.

Det blir dyrare i början, men billigare i längden när man slipper byta låscylindrar när hyresgäster flyttar eller tappar bort nycklarna, säger förvaltningschefen Joakim Persson. text helene ahlberg

P

å Södermalmsgatan i Sundsvall rasslas det inte längre med några vanliga nyckelknippor utanför lägenhetsdörrarna. Häromåret bytte nämligen det allmännyttiga bostadsbolaget ut cylinderlåsen mot elektroniska lås.

– Det har fungerat bra hittills. Vi hade hört talas om att det kunde bli en del trassel i början, som att de gick i baklås, men det har inte hänt oss, säger Joakim Persson, förvaltningschef på Mitthem. Även hyresgästerna är nöjda – eller i alla fall inte missnöjda.

– De har inte sagt så mycket. Det brukar betyda att det är bra, konstaterar kvartersvärden Robert Hjort.

ANNONS

”Den största skillnaden för hyresgästerna är väl att det blir billigare om de tappar bort nycklarna.”

ELEKTRONISKA LÅS brukar registrera in- och utpasseringar. Men så är det inte hos Mitthem.

– Låsen fungerar som egna enheter, det är inte som en entrédörrsläsare. Men jag skulle tro att systemet sedan kan logga passeruppgifter.

Sådan information får inte hanteras hur som helst eller sparas för länge. Men än har inte Mitthem grunnat så mycket kring loggar, integritet och Personuppgiftslagen (PuL) i förhållande till de nya lägenhetslåsen.

EL-LÅSEN SKA SÅ småningom utvärderas och kanske installeras i fler områden.

– Det vet vi inte än. Men jag tror verkligen att elektroniska lås är framtiden. Särskilt i nyproduktion, när man kan integrera dem från början. Här var vi ju tvungna att dra ström fram till varje dörr, då blir det förstås dyrare, säger Joakim Persson.

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Bofast.

Joakim Persson är numera vd på Åfa och Ånge energi men de elektroniska låsen finns kvar hos Mitthem.

foto shutterstock / elin helgesson

FJÄRRVÄRMENS VISION 2030:

Vi värmer varandra med återvunnen energi

Över 90 procent av flerfamiljshusen får sin värme och varmvatten från fjärrvärme, liksom över 80 procent av lokalerna och en sjättedel av småhusen. Den stora fjärrvärmeutbyggnaden har gjort Sverige till ett föredöme i världen när det gäller bra luftkvalitet och låga klimatutsläpp.

Men resan är inte slut här.

Tack vare modiga beslutfattare i landets kommuner byggdes fjärrvärmen ut stort i Sverige under senare delen av 1900-talet.

Utbyggnaden förbättrade luft och miljö i alla tätbebyggda områden.

De senaste 20 åren har fjärrvärmen dessutom minskat Sveriges klimatutsläpp genom stora investeringar för att ställa om från fossila bränslen till idag nästan bara förnybar och återvunnen energi.

Nu tar vi nästa steg, för att möta nästa miljöutmaning, nämligen överanvändningen av jordens samlade resurser. För att inte fortsätta skuldsättningen till kommande generationer måste vi använda de resurserna på ett bättre sätt.

Över hela Sverige pågår nu arbetet med att ta fjärrvärmen vidare till visionen för 2030: ”Vi värmer varandra med återvunnen energi”.

Fjärrvärmenäten ger nämligen Sverige unika förutsättningar att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo, som spill från skogen och avfall som inte kan återvinnas på annat sätt. Genom värmenäten flyttar vi också värme från den som har över, till exempel industrier, butiker och datahallar, till dem som behöver. Så fortsätter fjärrvärmen att vara ett självklart val, för både ekonomi och miljö.

Läs mer på www.svenskfjarrvarme.se

019-25 21 00 | EcoGuard.se

Ett öppet och trådlöst mätsystem för enklare fastighetsdrift

Anmäl dig till våra produktlanseringar i maj!

Gå in på ecoguard.se

Vi erbjuder ett öppet system för mätning av temperatur, vatten och el. Med vår programvara CURVES får du full kontroll över alla dina mätvärden och kan ta ut rapporter och statistik, systemet går sedan enkelt att koppla till ditt ekonomisystem för debitering. Beroende på förutsättningar som finns i fastigheten kan ni välja mellan EcoGuards öppna trådlösa mätinsamling med mycket bra räckvidd eller trådbunden M-Bus-kommunikation.

Vi projektleder alltid våra installationer och vi har egna projektledare, elektriker, rörmontörer och tekniker. Det gör att du kan känna dig trygg med att din installation håller både hög kvalitet och levereras för drift inom utsatt tid. Kontakta oss så berättar vi mer.

MÄTA

ANALYSERA

STYRA

DEBITERA

EcoGuard ger fastighetsägare och hyresgäster förståelse och kontroll över sin energianvändning. Våra lösningar är öppna och gör det enkelt att samla in och visualisera el-, energianvändning, vattenförbrukning och temperaturer. 019-25 21 00 www.ecoguard.se

18

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

ändå ganska rörigt att förklara att de betalar hyran i förskott och vattenförbrukningen i efterskott. För en del hyresgäster får man förklara det här tre fyra gånger.

Bilden ovan: De runda mätarna finns i badrum och kök, och den lilla dosan mäter temperaturen i lägenheten. Nederst t h: Bostads­ området Öxnehaga var ett av de första områden hos Vätterhem som fick mätning och debitering av varmvatten.

VÄTTERHEM MÄTER ALLA DROPPAR

Egna mätare kapade varmvattennotan Snart vet alla Vätterhems 17 000 ­hyresgäster hur många liter varm­ vatten de spolar ur kranarna varje dag. De vet också vad varje liter kostar och betalar notan via hyresavin.

Nyordningen har fått hyresgästerna att kapa mer än en fjärdedel av sin förbrukning. text och foto anita snis

D

et hela började för sex år sedan i Råslätt, ett miljonprogramsområde i Jönköping där vattenåtgången var betydligt högre än på andra håll. I förhandlingar med Hyresgästföreningen kom bostadsbolaget överens om att alla fortsättningsvis skulle få betala för sin egen andel. I gengäld skulle hyrorna sänkas med en normalförbrukning av varmvatten. För en trea innebar det cirka 140 kronor i månaden.

– De som förbrukade mer än så fick alltså börja betala för det, och de som förbrukade mindre tjänade på det här, summerar Torbjörn Lundgren, energisamordnare på Vätterhem.

DÄREFTER MONTERADES mätare i varje lägenhet och den individuella mätningen och debiteringen (så kallad IMD) sattes i verket – och gav resultat. Varmvattenförbrukningen sjönk mer än 25 procent.

– Det har funnits en del okynnesspolning, och nu har den försvunnit. Så det här är bra för alla, och för husen också. Ventilationssystemen är inte dimensio-

nerade för överkonsumtion av vatten, och därför ökar risken för hög luftfuktighet, mögel och andra problem.

EN DEL HYRESGÄSTER blev förvånade över summorna på sina första vattenräkningar, berättar Afrim Alijevski, projektledare för varmvattenmätningen. Därför har han ibland åkt hem till dem som inte litat på sina mätare för att handgripligen visa att de fungerar.

Tillsammans har de då tittat på mätarställningen, spolat tio liter varmvatten i en hink och därefter tittat på mätaren igen.

– Först då har de trott mig, berättar han.

– Men jag kan ju förstå dem också. Det verkar ju väldigt mycket att man gör av med flera kubikmeter varmvatten på en månad. Alla förstår inte hur mycket vatten det går åt om man står och diskar med fullt tryck på varmvattnet, till exempel.

Efter Råslätt gick bostadsbolaget vidare till Öxnehaga, även det känt som ett högförbrukningsområde, och så småningom har allt fler fastigheter försetts med mätare. Framåt påsk kommer så gott som alla lägenheter vara mätarförsedda (utom i ett hundratal där det skulle bli för tekniskt besvärligt).

MÄTARINSTALLATIONEN HAR kostat mellan 5 000 och 6 000 kronor per lägenhet. Därtill kommer kostnader för datainsamling, debiteringsadministration och hyresgästinformation.

– Man kan ju aldrig informera för mycket, det är en erfarenhet som vi har dragit, säger Torbjörn Lundgren.

Varken bomöten, broschyrer eller företagets tv-portal och hemsida har räckt till för att nå hela vägen fram till alla.

– Vi har försökt att vara pedagogiska, men det blir

”Det har funnits en del okynnesspolning och nu har den försvunnit.

Så det här är bra för alla, och för husen också.”

SJÄLVA APPARATUREN kräver också sina mantimmar.

I Öxnehaga har till exempel de enheter som samlar ihop mätsiffrorna i vissa fall krånglat.

– Vi tror att det beror på kortslutningar som gjort att kommunikationen fallerat. För att få svar på vad som hänt har vi skickat iväg de här kommunikationsenheterna på undersökning, säger Afrim Alijevski.

Några mindre vattenskador har också uppstått i samband med att mätare installerats, berättar Afrim Alijevski. Men sammantaget har det inte varit några storbekymmer under mätarresans gång, det anser varken han eller Torbjörn Lundgren.

OCH TILL SKILLNAD från Boverket – som nyligen i en utredning slog fast att lönsamheten är för osäker för ett lagkrav – bedömer Torbjörn Lundgren att Vätterhem kan räkna hem sin stora mätarsatsning.

– Totalt sett, för hela Vätterhem, med installationen i alla lägenheter, så räknar jag med att det går plus minus noll.

Ekvationen bygger på att hyrorna tidigare inkluderade en överkonsumtion – men att hyrorna endast sänktes med en normalkonsumtion per lägenhet.

Mellanskillnaden kunde bostadsbolaget således använda till att betala mätarinstallationen.

AV RÄTTVISESKÄL ÄR Vätterhem motståndare till individuell debitering av värme. Detta eftersom värme vandrar mellan lägenheter och vissa lägenheter ligger i mer kalla lägen i huset än andra. Dessutom förekommer det inte någon överkonsumtion av värme inom Vätterhem, slår Torbjörn Lundgren fast. När varmvattenmätarna installerades satte Vätterhem nämligen även in så kallade temperaturgivare. De mäter temperaturen i lägenheten, och vidarebefordrar siffrorna till Vätterhem. Således ser bostadsbolaget temperaturerna i alla enskilda lägenheter och kan finjustera värmesystemet därefter.

IMD-HIMLEN ÄR alltså ljus över Jönköping. Ett litet, och ännu bara befarat, riskmoln är dock att fjärrvärmebolaget storhöjer sina taxor när de får sälja mindre mängder varmvatten.

– Man anar de diskussionerna i periferin, säger Torbjörn Lundgren.

Samma problematik gäller även själva fjärrvärmen, konstaterar han. Fjärrvärmebolaget vill inte sträcka sitt nät till de nya lågenergihus som Vätterhem håller på att projektera.

– Den volym energi som vi behöver, och som de måste leverera, är för liten för att de skulle kunna räkna hem en utbyggnad.

Fördelar ›

Anslut valfri M-Busmätare, trådad eller trådlös

›

Dela mätvärden mellan styr- och fastighetssystem direkt från produkten

› ›

Inga löpande licenskostnader

›

Enkel och snabb uppföljning i produktens egna webbgränssnitt

Färdigt system för styrning på inomhustemperatur

Individuell mätning och styrning på inomhustemperatur Om du vill sänka dina energikostnader och få kontroll över din fastighet har Elvaco en komplett lösning. Den möjliggör både individuell mätning och styrning på inomhustemperatur. Kontakta oss så berättar vi mer!

Vår smarta gateway os

t

e-p

http

ftp

Modbus

JSON

REST

Vår gateway CMe3100, är nyckeln i hela lösningen.

Den samlar in mätvärden, beräknar medelvärden för överföring till fastighetens DUC samt skickar data direkt och licensfritt till en mängd fastighetsoch debiteringssystem.

Enheten kan skicka mätdata via e-post, http och ftp till valfri mottagare och kan kommunicera via trådbunden och trådlös M-Bus, Modbus, JSON och REST.

M-Busslav

www.elvaco.se 0300-302 50

Elvaco_dagens samhälle_2015-04-16.indd 1

2015-04-16 11:47:52

UC

Insamling av mätvärden från temperaturgivare/ sensorer sker via radiosignaler.

• batteridrift, minst 20 års batteritid • enkel installation – inga kablar • extra temperatursensorer kan användas inom valfritt aktivt område • kan byggas ut till att omfatta flera fastigheter • noggrannhet ± 0,2 °C • upplösning 0,01 C°

EnReduce® är originalet EnReduce® är det enda reglersystemet som utvecklats tillsammans med Engelbrekt Isfält på Tekniska högskolan i Stockholm. Isfält fick Stora Energipriset 1990 för sin forskning.

Lars Blekastad utvecklade EnReduce®, med Engelbrekt Isfält som mentor, i början på 90-talet. Isfält validerade systemet 1993.

Överföring av mätvärden sker via mobilnätet. Styrning och övervakning kan ske via mobiltelefon eller Internet. Fastighetsägare/förvaltare kan logga in och följa processen i detalj. I servern behandlas alla mätvärden med EnReduce® programvara. Styrning sker sedan via internet.

Inget annat reglersystem har tillnärmelsevis visat så goda och stabila resultat som EnReduce®. EnReduce® har utmärkt sig och vunnit alla upphandlingstävlingar och tester det deltagit i.

Genom att ansluta en eller flera repeatrar kan man utöka systemets täckningsområde. Repeatern kommuniserar trådlöst på samma sätt som centralenheten.

Enreduce Energy Control AB

Täckningsområde i fastighet utrustad med: • huvudenhet (grönt område) • repeater (gult område)

GÖTEBORG Flöjelbergsgatan 6, 431 35 Mölndal Tel: 031 - 703 41 80 Mob: 0703 - 41 81 46 E-post: jb@enreduce.se

UPPSALA Bolandsgatan 9, 753 23 Uppsala Tel: 018 - 12 39 50 E-post: info@enreduce.se

www.enreduce.se

Hela denna sida är en annons

Energihjältar på Ronnebyhus Miljö- och hållbarhetsfrågorna prioriteras högt av Ronnebyhus. Vi jobbar på bred front för att minska vår miljöpåverkan, bland annat genom att spara energi, säger Kristian Olsér, driftchef på Ronnebyhus.

Flera projekt är igång med målsättningen att spara energi, bl.a. solcellanläggningen i Kallinge, byte av glödlampor till LEDlampor och installation av temperaturmätare för att minimera värmeförluster.

Ronnebyhus satsar även på att effektivisera sina värmesystem. En satsning som inleddes med ett samarbete med QTF som i ett första steg besiktigade och analysera-

de systemvätskan i ett nittiotal system.

Ett trettiotal system visade på höga gashalter och påbörjad korrosion med smutsiga vätskor. Backspolning och filtrering rensar smuts och partiklar och QTF:s snabbavgasare avgasar systemen som blir friska och gasfria inom några veckor.

– Förutom att driftsäkerheten ökas och korrosion avbryts så räknar vi med ca 5 % minskad energiförbrukning i de numera gasfria systemen. Det ska bli spännande att följa upp energistatistiken, säger Olsér.

LättA på gAsEn!

Torbjörn Heinmert, projektledare energi på Allbohus

Allbohus bygger vidare Allbohus bygger vidare på sitt energiarbete. Efter att energistrategen på Allbohus, Torbjörn Heinmert, kom i kontakt med QTF började arbetet med att lösa problemen i Grönkullaskolans värmesystem. Besiktningen visade på såväl höga syrgashalter som hög konduktivitet, korrosion och magnetit i systemet.

Systemet renades med magnetitfilter och snabbavgasades. Kort därefter började tidigare frusna lärare och elever kommentera att det blivit varmt och skönt i klassrummen.

– Vi var förvånade över de snabba och positiva effekterna och när vi nu har kunnat mäta resultaten över en längre tid har vi beslutat att gå vidare.

Avgasning med QTF-metoden kommer att bli en del av Allbohus energieffektiviserande åtgärder i framtiden, hälsar Heinmert.

3,6 miljarder kan sparas Gashaltig vätska i VVS-system är en riktig energitjuv och miljöbov. Avgasning med QTF-metoden är väl beprövad i tusentals fastigheter; bostäder, företag och offentliga lokaler.

Vätskor renas, korrosionsangrepp stoppas och de energibärande egenskaperna förbättras. Driften säkerställs, energi och miljö sparas.

Läs i AQA-tidningarna på www.qtf.se om hur du kan lätta på gasen!

Privatpersoner, företag och offentliga lokaler i Sverige förbrukar ca 290 Terrawattimmar (TWh) energi per år i Sverige. Ungefär en tredjedel av den energin transporteras i vätskeburna energisystem. System där energibärande egenskaper kan förbättras med QTF:s metod att filtrera och avgasa vätskan. Erfarenheten från tusentals anläggningar; bostäder, skolor, industrier, sjukhus etc. visar att 80 % av Sveriges VVS-system kan minska sin energiförbrukning med mer än 5 %.

22

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N B O FA S T I S A M A R B E T E M E D N E W S FAC T O R Y M E D I A G R O U P

ANNONS

OTÄTADE LUFTFLÖDEN

foto ulrika majstrovic hansén

I Solberga har allmännyttiga Stockholmshem valt att täta de tidigare läckande ventilationskanalerna i sina 276 lägenheter.

Uppåt 150 miljoner kvadratmeter i landets flerbostadshus har läckande ventilationskanaler. Det gör att fläktarna får jobba hårdare och att värmepumpar och värmeväxlare fungerar sämre. Sprickorna kan tätas – men metoderna behöver bli bättre och billigare, enligt en förstudie från Bebo.

L

andets ventilationskanaler börjar bli gamla och läcker luft. Störst är bekymren i murade frånluftskanaler, där det uppstått sättningar och sprickor i fogar och skarvar. Genom de små öppningarna sugs obehörig luft in, eftersom kanalerna har ett undertryck. Frånluftsfläktarna får då tampas med onödigt stora luftmassor, och de drar därför mer el än behövligt. Därtill kommer smitluften ofta från svala utrymmen, som trapphus, källare, garage och vindar. Den varma lägenhetsluften späs därför ut och svalnar, vilket

SAMMANLAGT FINNS DET 186 miljoner uppvärmda kvadratmeter i landets flerbostadshus och det stora flertalet – omkring 150 miljoner kvadratmeter – ventileras med läckande ventilationskanaler. Beräkningen är gjord av energikonsulten Katarina Högdal, som skrivit förstudien på uppdrag av Bebo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus).

Hennes slutsats är att fastighetsägare som vill installera värmepumpar och värmeväxlare först bör undersöka och täta sina ventilationskanaler.

– När fastighetsägare sätter in återvinning på frånluften är det väldigt viktigt att luften till återvinningsaggregatet har så hög temperatur som möjligt. Det kan vara jättekall luft som läcker in och då får man en mycket sämre återvinningsgrad, säger hon.

”Det väldigt viktigt att luften till återvinningsaggregatet har så hög temperatur som möjligt.”

ATT DET FINNS stora pengar att spara på värmeåtervinning av ventilationsluft har slagits fast i en tidigare rapport från Bebo. Den visade att omkring fem terawattimmar energi skulle sparas varje år om alla flerbostadshus i landet återvann sin ventilationsluft. Det är nästan 18 procent av den energi som i dag används till värme och varmvatten i husen.

SPARAD ENERGI ÄR dock inte enda moroten. Det kan också bli bättre innemiljö i hus med renoverade ventilationskanaler, framhåller Katarina Högdal, som inför studien intervjuat många fastighetsägare.

– Det som de flesta tryckte mest på var att de läckande ventilationskanalerna gav problem med inomhusklimatet, som luktöverföringar och ljudproblem. Ofrivillig ventilation gör också att man kan få fel temperaturer och för höga koldioxidhalter.

foto ulrika majstrovic hansén

Landets ventilations­­ kanaler storläcker

gör att det blir sämre utväxling om värmen i ventilationsluften återvinns.

SER DU MÖJLIGHETERNA? Regeringen har äntligen föreslagit att kommuner som bygger hyresrätter ska få ett stort ekonomiskt stöd. Nu gäller det bara att ta tillvara på detta, och i det har du en viktig roll.

Det behövs människor som tänker långsiktigt och som ser nya möjligheter. Vi på Hyresgästföreningen, och alla hundratusentals unga som längtar efter ett eget hem, håller tummarna för att du är en av dem.

Vi önskar lycka till och vill tipsa dig om att gå in på vår webbsida där vi har samlat massor av nya möjligheter och förslag på lösningar. Välkommen till FLERHEM.NU

Vi jobbar bara med en bransch MÖT OSS I ALMEDALEN! Läs mer på fastigo.se

Fastigo är specialister på att hjälpa fastighetsbranschens arbetsgivare att bygga attraktiva företag där människor trivs och kan utvecklas.Vi stödjer fler än tusen medlemsföretag med råd, kompetens, förhandlingsstyrka och kollektivavtal.