Nv nr4ny

N u m m e r 4 2 01 4 N AT U R V E TA R E N R 4 2 01 4

m å na d en s

K a r r i ä r , v eten s ka p , N ä t v e r k

5

fr å ga :

Jobbar du för mycket övertid?

i topp för jobblycka

Naturvetare räddar klimatet

Jobba utomlands

Visionär

Charlotta bygger framtidens vård due ll o m s o ln i n g sid 9

|

i nnan du s i g nar sid 3 8

|

bryg ga ö l h e m ma sid 6 4

EFTER JOBBET

Bli ambassadör

för Naturvetarna!

Vill du ha ett spännande uppdrag vid sidan av studierna? Du kommer att vara vår kontakt för studenterna på ditt universitet.

Sofie Westerdahl, fysiker medlem i Naturvetarna sedan 2007.

mer? a t e v u d l l i V Åberg nneli Kontakta A etarna på Naturv : eller mejla rna.se ta e rv atu student@n

66

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Innehåll

nr 4 2014

16

m å naden s

Jobbar du för mycket övertid?

sid 12

Astra Zeneca Pfizer har dragit sig ur affären med Astra Zeneca. Vi reder ut vad som hänt och vad som kan vänta i framtiden.

sid 25

Möt åtta naturvetare som på olika sätt jobbar för ett bättre klimat.

38

fr å g a :

Arbeta Utomlands Att byta miljö och jobba utomlands berikar på många sätt.

Inom EU råder fri rörlighet, och du kan arbeta var du vill.

sid 32

3D-skrivare De kan redan skriva ut öron och byggnader. 3D-skrivarna öppnar många nya möjligheter för framtiden.

sid 64

35

Charlotta ställer krav.

Farshid Jalalvand använder mikrobiologikunskaperna hemma i köket Få koll på allt innan du skriver på anställningsavtalet.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

Brygg ölen hemma

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 4 september, annonsstopp den 18 augusti.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén Övriga reportrar: Marita Teräs MT, Johanna Rösth JR

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Naturvetare räddar klimatet Alla bryr sig om vädret, särskilt vårt som växlar så snabbt. I England pratar man ännu mer väder än i Sverige. Minns i vintras när delar av Storbritannien stod under vatten. I våras var det Balkan som drabbades av översvämningar.

Klimatforskarnas profetior har redan besannats, som en följd av ett varmare klimat. Kanske man kan säga att framtiden redan är här, sett till växthuseffekten.

Men varför händer inget? Alla vet om att utsläppen måste minska om vi ska nå tvågradersmålet. Men just nu pekar alla siffror åt fel håll.

När politikerna inte kan komma överens jobbar naturvetare i hela världen både för att hejda uppvärmningen och klara följderna av ett varmare klimat.

Längre fram i tidningen möter du naturvetare i olika roller, allt från klimatforskare till klimatexperter på företag och i kommuner, liksom på Myndigheten för säkerhet och beredskap. De antar utmaningen att vända trenden.

Naturvetare har en nyckelroll i omställningen till ett klimatsmart samhälle. De utvecklar miljövänlig teknik, jobbar med energieffektivisering, räknar på klimatet och hur mycket växthusgaser en ko släpper ut.

Ikea är ett exempel på företag som har anställda naturvetare, med uppdrag att minska klimatbelastningen i alla led. Läs om Sofia som jobbar för att hela världen ska använda energisnåla LED-lampor, som inte ska förväxlas med kvicksilverstinna lågenergilampor.

Naturv e tar e i m e dia

Fac kklubbarna på Astra Z eneca vi ll stoppa Pfi z e rs köp Facken på brittisk-svenska Astra Zeneca i Mölndal och Södertälje vädjar nu till regeringen i ett gemensamt brev att ta ställning mot Pfizers försök att köpa läkemedelsbolaget. Fackklubbarna Unionen, Ledarna och Akademikerföreningen är oroliga både för jobben, läkemedelsindustrin och forskningen.

Martin Lindsjö ordförande Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal blev intervjuad av Sveriges Radio, P1, 14 maj.

”Naturvetare vet hur de ska hålla sig

kort. Och de tråkar inte ut sin publik.

Som sagt: tiden är utmätt och det är ingen mening med att förspilla den!”

Belinda Graham recenserar Stephen Hawkings självbiografi i tidningen Kulturen 21 maj 2014.

”Dagens skolkris är en framtida välfärdskris” När Sveriges akademiker går till val den 14 september kommer de sannolikt inte att lägga sin röst på det parti som hårdast försvarar överskottsmålet.

De kommer att lägga sin röst på det parti som bäst formulerar ett svar på framtidens utmaningar, som uttrycker en vision om hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas och som sätter värde på forskning och högre utbildning.

Om vi får se fler naturvetare i klimatdebatten så kan vi göra ännu större nytta, som Sveriges unga akademi skriver om på Nadebatt, längre fram i magasinet.

ch efR edaktör

4

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Lägg fokus på visioner i stället för överskottsmål inför höstens val.

Svt Nyheter opinion 29 maj, debattartikel av 24 ordföranden inom Saco, bland dem Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz.

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r, s o m r ö r natu rvetar es utb i ld n i n g o c h ar b ets mar k nad.

Dags för naturvetare att axla ledartröjan i klimatdebatten Naturvetenskap är pelaren i klimatforskning, vare sig det rör sig om arbetet med de globala klimatmodellerna eller effekterna av havsförsurning. Det är kort sagt det bästa vi har.

Men framgång inom klimatarbetet bygger på mer än naturvetenskapliga forskningsrön. Hur opinion skapas och hur allmänheten tar till sig argument handlar minst lika mycket om hur resultaten presenteras. Om de sätts in i ett relevant sammanhang och hur trovärdiga de ter sig för gemene man. Här har vi naturvetare fortfarande mycket att lära.

Vi kan inte vänta på att sanningen ska segra.

Misstron mot klimatforskning som uppstod i samband med IPCC:s fjärde rapport, då vissa felaktigheter smugit sig in, fick stort utrymme i medier. I rapporten nämns ord som trolig och säker 120 gånger. Osäkerheten kvantifierades inte. Signalen blev diffus, vilket bidrog till att folk blev tveksamma till forskningens kvalitet. ”De verkar ju inte säkra på någonting?” En osäkerhet som klimatskeptikerna utnyttjade till fullo. Kvar stod vi naturvetare och såg något förvånade ut.

Standford Woods Institute for the Environment i USA, eller svenska Vega Fellows for the Advancement of Leadership and Communication in Environmental Sciences.

Naturvetare är en mycket kompetent grupp och det är hög tid att vi axlar ledartröjan i klimatdebatten.

Bättre rull för naturvetare som kan kommunicera sin forskning.

Nu har tonläget skruvats upp. I den senaste klimatrapporten har termer ändrats från trolig till exempelvis hög sannolikhet. Detta kan ses som endast semantik, men kan ha stor betydelse när resultaten ska kommuniceras.

Men vi kan inte nöja oss med det. Naturvetare, vars forskning berör miljöfrågor med effekt på mänsklig välfärd för generationer framöver, måste se det som vårt ansvar att kunskapen går fram på alla plan. Vi måste bli bättre på att länka våra rön till sociala och ekonomiska processer som med ett snävt perspektiv kan tyckas ir-

relevanta, men som med ett systemtänk oftast visar sig intimt kopplade till våra rön, exempelvis i egenskap av drivkrafter bakom klimatförändringar.

Andra grupper i samhället tar gärna täten i alla möjliga sammanhang, ofta utan att ha så mycket på fötterna. Visst är några av oss forskare bäst som experter inom smala nischer, men många fler skulle kunna vara både experter och skickliga på att kommunicera med omvärlden.

Goda exempel finns, som Leopold Leadership Program, vid

Beatrice Crona Ledamot i Sveriges unga akademi.

Verksamhetschef, Global Economic Dynamics and the Biosphere Program vid Kungl. Vetenskapsakademien. Docent, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

Helena Filipsson Ledamot i Sveriges unga akademi.

Docent i geobiosfärsvetenskap, universitetslektor vid geologiska institutionen, Lunds universitet.

Beatrice Crona och Helena Filipsson.

OPINION

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

5

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n M Å N A D E N S F R ÅG A :

J obbar du f ö r m yc ket övertid ?

Läs mer på sid 10.

När jag är l e d i g är jag l e d i g Jag bjuder inte min arbetsgivare på gratis tid. Varför skulle jag det? Jag lägger ner min själ i jobbet när jag jobbar. När jag är ledig är jag ledig. Skulle aldrig komma på tanken att kolla mejlen på helgen eller under semestern. Jag behöver avkopplingen för att kunna orka vara effektiv när jag är på jobbet. Vi arbetstagare behöver vara tydliga med gränserna mellan arbetstid och fritid.

Ingen tjänar på att man bränner ut sig. /Ej nåbar

”

Har en 65-procentig tjänst men jobbar närmare 50 timmar i veckan utan kompensation” Gymnasielärare

J o b bar o fta 50 ti m mar pe r vec ka Vi postdoks vid universiteten förväntas att jobba runt 50 timmar i veckan...men det blir ofta 60. Och det finns ingen övertid inkluderad. Man skulle kunna ta ut det som semesterdagar dock, men ingen gör det officiellt. Så länge chefen är nöjd med jobbet! :) Jag klagar inte dock, vi får möjlighet att flexa precis hur vi vill, har ett oerhört stimulerande arbete och får också möjlighet att resa på konferenser världen över. / Postdok Josephine

Skriv

! till oss .se

rvetarna n@natu redaktio

6

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

F örväntas al lt i d vara ti llgän g lig Jobbar alltid minst 50+ varje vecka utan övertidsersättning, eller möjlighet att ta ut som komptid. Många kvällar och helger går bort p.g.a. tjänsteresor, utan ersättning eller traktamente. Förväntas läsa mejlen på semestern och hantera dem, men får inte ta det som arbetstid om jag inte är på kontoret. Jag ska även finnas tillgänglig per telefon 24/7 för att svara på frågor från medarbetarna.

Lägg till att det är ytterst sparsamt med någon som helst cred för att man ställer upp. Börjar tappa geisten är jag rädd, även om jobbet egentligen är fantastiskt roligt och givande. /Snart utbränd

Stress att ta ledigt innan timmarna försvinner

timmar i veckan, får Nästan alltid 45-47 ion än flextid. Vi ”har ingen annan kompensat ryms i flexramen. inte övertid” eftersom allt rna innan avma tim Sedan stress att ta ut de försvinner. att gör ars ann stämning vilket mer än någonsin Kommer tillbaka och har övertid.... / A att göra... Vilket generarar

OPINION

S kogsakad e mik e r n a ka n göra ski l l n ad

S kog liga frågor kan drivas på ett bra sätt Vad bra att vi bli kvar som ett eget delförbund! Det känner jag är viktigt. De skogliga frågorna kommer då att kunna drivas på ett bra sätt. Så bra också att en ny matrikel är på gång, den har varit saknad. /Cecilia Persson

S kogsakad e mike r na har en roll att fylla Bra jobbat Anton! Tycker du gjort en bra beskrivning av varför Skogsakademikerna har en roll att fylla och på vilket sätt ni/vi kan göra skillnad. /Lars Dahlén

@goranhagglund @Naturvetarna Tack för att ni ville komma och för er klokskap i oroligt läge.

Behöver länken med förbundet Bra att behålla den skogliga profilen synlig i Naturvetarna och för omvärlden. Som pensionär behövs den länken med förbundet. /Dag Kihlblom

fr å n socia l a m e di e r

@LinderMartin @Unionen @ledarna_se @Ingenjorerna @Naturvetarna träffat @annieloof @goranhagglund mfl för att prata AstraZeneca idag

#naturvetarekan

In s tag ram

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram.

Lägg dem under hashtagen #naturvetarekan och skriv

@annieloof @LinderMartin @Unionen @ledarna_ se @Ingenjorerna @Naturvetarna @ goranhagglund Varmt tack för värdefullt möte för viktig bransch!

en kommentar. När du har gett ditt medgivande publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

I det här numret bjuder vi på tre fina bilder.

@strandbergs

@strandbergs

@naturibotkyrka

 4 gilla

 7 gilla

 23 gilla

 Vårdandet av naturbetesmarkerna i Närke är i full gång #naturvetarekan

 Den är här nu! #svenskpotatis #naturvetarekan

 Fem fiskar hittade klassen idag vid Skanssundet: sandstubb, storspigg, tångsnälla, tånglake, och abborre/ Annika #skanssundet #fältbussen #naturvetarekan #fisk #tånglake

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

L e dar e N

I var de la c ruz , f ö rbundsordf ö rande

Medicin mot aggressiva uppköp Den 26 maj klockan 17.00 gick tidsfris-

ten ut för nya bud från Pfizer. Många med mig kunde andas ut för den här gången. Nu måste Pfizer vänta ytterligare sex månader på att uppvakta Astra Zeneca.

Astra Zenecas styrelse, med starkt stöd från Investor, gjorde klart från början att man tror på den egna verksamheten och att man inte var intresserad av en försäljning.

Det finns anledning att vara skeptiskt

Facken på företaget gick samman

till affären. Historien förskräcker. Minns Pharmacia, vars verksamhet köptes upp av Pfizer. Av den återstår inte mycket i dag.

Så det är klart det finns farhågor för att samma sak skulle hända med Astra Zeneca.

Både forskningen i Mölndal och tillverkningen i Södertälje hotas vid en eventuell fusion. Att affären dessutom hade en drivkraft baserad på skattefördelar gjorde hela affären ganska bisarr. Ett läkemedelsföretag ska tjäna pengar på att utveckla och producera läkemedel.

Ivar de la Cruz

och skrev ett brev till regeringen, som utmynnade i ett lyckat möte. Regeringen kallade till presskonferens och klargjorde sitt stöd för styrelsens linje. Utan tvekan var det en kraftsamling från fack, politiker och näringsliv. Astra Zenecas närvaro i Sverige beräknas vara värd runt 50-60 miljarder kronor årligen i form av exportintäkter, forskning och bolagsskatt.

Uppköpsaffären är en rejäl väck-

arklocka och vi i Sverige måste agera smart och målmedveten för att hålla kvar en av våra viktigaste industrier.

Sverige är ett litet exportberoende land, som lever på innovationer, hög til�lit och ett gott samarbetsklimat, liksom smarta industrilösningar.

vecklingen från nedläggningen i Lund och uppbyggnaden av forskningsklustret Medicon Village, som med sina 1 000 personer redan är större än vad Astra Zeneca var på anläggningen i Lund.

Medicon Village är en framgångssaga. Den bygger på triple helix-tanken, där akademin, näringslivet och politiken tillsammans skapar förutsättningar för forskning och nya företag. Ett liknande mönster ser vi i Södertälje, som har goda chanser att utvecklas till något liknande.

Satsningen i Solna med Karolinska som nav är ytterst nödvändig. Att skapa förutsättningar och satsa på life science i ett brett perspektiv är den bästa medicinen för att kunna stå emot aggressiva uppköp.

Den stora frågan nu är vilket stöd Västra Gö-

taland med Göteborg i spetsen får? Jag hävdar att man nu, oavsett hur Pfizer agerar framöver, måste stärka regionen och skapa ett starkt life sciencekluster.

Jag har en stark tro på kluster där

akademi, näringsliv och sjukvård möts med ett starkt stöd från politiker. Våra lärosäten måste vara navet där kreativitet, entreprenörskap och forskning får växa och skapa dynamiska, vitala och motståndskraftiga centra.

Under min tidigare roll som facklig ledare på Astra Zeneca har jag följt ut-

IVA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

För svenska bönder som följer EU:s regler och låter bli att kupera grissvansar och ge antibiotika i förebyggande syfte.

För att politikerna duckar för de stora frågorna inför valet, som att utveckla Sverige som kunskapsnation.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

Duellen Är det hälsosamt att sola?

JA

NEJ

Pelle Lindqvist, docent vid Karolinska institutet

Yvonne Brandberg, professor på KI och biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden

”Antalet hudcancerfall ökar, inte minst malignt melanom, där antalet som diagnosticerats har fördubblats sedan år 2000.”

”Människan behöver sol för att bilda D-vitamin. Att då undvika solen är fel.”

Vilken forskning stöder du dig på?

Vi har tidigare sett att kvinnor som solar har lägre risk att få typ 2 diabetes och trombos. I våra studier, där vi har följt 29 000 kvinnor mellan 25 år och 64 år under en tjugoårsperiod, fann vi att kvinnor som undviker solen löper dubbelt så stor risk att dö i förtid i jämförelse med dem som solar

Omfattande internationell forskning visar att UV-strålning, både från solen och solarier, ökar risken för hudcancer. Den forskning som visar att det är nyttigt att sola har stora brister. Den grupp som inte solade utgjorde bara 6 procent av studiegruppen och många av dem hade en låg socioekonomisk status och var sjukligare, med förhöjd risk för att dö av andra skäl.

När på dagen är bäst att vistas i solen?

Enligt riktlinjer från södra Australien skall man sola mitt på dagen när UV-index är lägre än 3 vilket det är större delen av året i Sverige, och som mest 5 på sommaren. Vid ekvatorn skall man undvika sol mitt på dagen. I Sverige bör man få sin soldos mitt på dagen under större delen av året.

I Sverige, före 11 på förmiddagen och efter 15 på eftermiddagen.

Man bör också vara försiktig vid dessa tidpunkter om man vistas på eller vid en sjö eller på höga berg. I länder söder ut måste man vara ännu mer försiktig.

Bör vi använda solskyddsmedel eller skyddande tröjor?

Det har aldrig visats att solskyddsmedel minskar risken för melanom.

Många använder solkräm för att kunna sola längre. Men risken är att dessa blir invaggade i falsk säkerhet. Efter att vi solat vår dagliga dos, utan solkräm, skall vi sätta oss i skuggan eller sätta på skyddande kläder.

Vi måste lära oss att inte vara i solen för länge eller bränna oss.

Skyddande tröjor med tillräcklig täthet. Solskyddsmedel skyddar framför allt mot basaliom (den vanligaste typen av hudcancer), men det är mer omdiskuterat om det skyddar mot malignt melanom.

Bör de svenska solrekommendationerna ändras?

Dagens riktlinjer har vi haft i 30 år och misslyckats med att sänka insjuknandet och dödligheten i melanom trots ett enormt genomslag. Det kanske inte bara beror på att folk inte följer riktlinjerna. Det finns inga belägg för att solkräm minskar melanomrisken. Detsamma gäller undvikande av solen mitt på dagen i Sverige. Det finns dock epidemiologiska bevis på att undvikande av solen försämrar vår hälsa.

Nej, de rekommendationer som Cancerfonden och Statens strålsäkerhetsmyndighet ger är bra. Däremot bör kosmetiska solarier förbjudas för personer under 18 år. Den stora utmaningen är att få folk att följa rekommendationerna, eftersom så många njuter av solen.

Ytterst handlar det om att ändra skönhetsidealet.

f oto på y vo n n e: An d r ea Bj ö r s e ll

Soliga dagar kan en dag på stranden vara inbjudande. Men se upp för de starka strålarna. Inga problem menar en docent vid KI, som uppmanar till en fika i solen mitt på dagen. Cancerfonden håller fast vid sina rekommendationer.

M å n ade n s f r åg a :

?

Jo bb a r d u fö r m yc k et övertid Ny teknik som smarta mobiler får oss att arbeta mer. Men det har ett pris, med sämre hälsa och lägre produktivitet som följd. Nu vill vi veta om du jobbar mer än 40 timmar per vecka och om du blir kompenserad för det.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Jobba hellre smart än mycket Med tid för återhämtning och en extra dag ledigt med jämna mellanrum så är hälsoriskerna med övertid inte så stora, enligt stressforskare. Men tänk på att din övertid är värd pengar som du bjuder arbetsgivaren på.

Tuffare krav i arbetslivet gör att många jobbar mycket övertid. En färsk rapport från SCB visar att var femte anställd i Sverige i genomsnitt jobbar sex timmar övertid varje vecka. Ungefär samma mönster gäller för naturvetare, med den skillnaden att chefer och doktorander jobbar ännu mer.

Hur bra är det för hälsan i ett hållbart arbetsliv där vi ska jobba allt längre?

– Det är inte så enkelt att det bara är dåligt att jobba över. Men se till att få ordentlig återhämtning. Ta ut en extra dag ledigt för att koppla av från jobbet, säger Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Eg na drivkrafter

Även egna drivkrafter gör att många jobbar övertid. Man är motiverad och trivs så bra med sitt arbete och känner att det alltid finns mer att göra.

– Det gäller mest folk som har kreativa arbeten, som forskning och utveckling. Det finns inga tydliga slutpunkter, vilket gör att många blir kvar länge på jobbet och dessutom tar med sig det hem i sina smarta mobiler.

Många upplever inte det som arbete, utan ser koll av mejlboxen och några mobilsamtal på fritiden som något självklart.

Att ha en dialog med chefen är också viktigt om det blir för mycket övertid och att hälsan påverkas” – Alla klarar inte av att hantera det.

Om man känner att det är svårt att varva ner och får sömnproblem, bör man inte läsa mejl på kvällen.

D ialog m ed ch e fen

Men om det förväntas av chefen?

– Det borde inte vara ett krav. Mer rimligt är att det ska bygga på frivillighet.

Här gäller det att ha en tydlig policy på jobbet, så att alla vet vad som gäller.

Att ha en dialog med chefen är också viktigt om det blir för mycket övertid och att hälsan påverkas.

– Ta upp det i utvecklingssamtalen.

Kanske fler behöver anställas eller att vissa arbetsuppgifter flyttas från dig. Jobbar man för mycket går produktiviteten ner.

Jobba hellre smart än mycket.

Göran Kecklund påminner om att länder med hög BNP ofta jobbar mindre än länder som har lägre BNP. Att även naturvetare jobbar mycket övertid avspeglar sig bland annat i att

medlemmar drabbas av utmattningsdepression eller befinner sig på gränsen.

– Vi ser också att andra sjukdomar, som beror på för hög arbetsbelastning ökar, säger Elba Abreu, ombudsman på Naturvetarna.

Att naturvetare jobbar över menar hon bland annat har sin förklaring i att många har avtalat bort sin övertidsersättning.

– Även för dem gäller arbetstidslagen, vilElba Abreu, ket många missar. Den ombudsman på reglerar hur mycket man Naturvetarna. får arbeta per dygn, per vecka och under ett år, säger Elba Abreu.

Att jobba övertid innebär också att man bjuder arbetsgivaren på arbetstid. # LEL

S å mycke t ä r ö ve r t ide n vä r d Tjänar du 35 000 kronor per månad och har 100 övertidstimmar per år, så är övertiden värd 2 300 kronor per månad.

Vill du veta hur mycket din övertid är värd: www.naturvetarna.se. Där får du också tips på vad du ska tänka på om du avtalar bort övertidsersättningen.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Pfizer ger upp Astra Zeneca Personalen i Mölndal och Södertälje är lättad över att Pfizer har dragit sig ur affären med Astra Zeneca. Men det mesta talar för att läkemedelsjätten vill ha revansch.

– Det här var en väckarklocka. Nu måste vi utveckla svensk life science så att den står emot den här typen av uppköpsförsök, säger Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz.

Fokus på läke m ede l

Vad som händer nu vill han inte spekulera om. Nu är det fokus på verksamheten som gäller.

– Det var hit vi ville komma, att företaget fortsätter att vara självständigt, säger Martin Lindsjö.

Sofia Johannesson, ordförande för akademikerföreningen i Södertälje, är inne på samma spår.

12

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

– Det känns bra och förhoppningsvis håller sig Pfizer borta framöver. För att övertyga ägarna måste vi fortsätta att leverera.

Dag s att kraftsam la

Oavsett utgången av Pfizers aggressiva uppköpsplaner menar hon att Sverige måste ha en stra-

tegi för life science i Sverige.

Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, tänker inte luta sig tillbaka efter Pfizers sorti.

– Nu måste vi kraftsamla och visa på betydelsen av en forskningsdriven och kunskapsintensiv life science-industri i Sverige.

F oto : M a r t i n L i n d e r v i a T w i t t e r

Det blir ingen affär mellan Pfizer och Astra Zeneca. Läkemedelsjätten kom inte med något nytt bud innan tidsfristen gick ut 26 maj. Därefter har Pfizer sex månader på sig att förbereda ett eventuellt nytt bud.

– Vi är lättade över beslutet, nu får vi arbetsro och kan återgå till att utveckla nya läkemedel. Vi är inne i en fas med en växande projektportfölj, säger Martin Lindsjö, ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal.

Facken på Astra Zeneca möter ministrar om framtiden för svensk life science. Naturvetarnas Frida Lawenius till höger.

Hon menar att regeringen måste säkerställa en stark forskningsmiljö. I det ligger att skapa ett samspel mellan industri, akademi och hälso- och sjukvården.

Star ka kluster

Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz delar hennes bedömning.

– Vi kommer fortsätta att ha kontakter med regeringen för att Sverige ska förbli ett attraktivt land för forskning och produktion inom life science. Jag tror på kluster, där Medicon Village i Lund är en förebild. Även han är nöjd med att det inte blev någon affär den här gången.

– Frågan är inte utagerad, men vi har fått respit för att agera framöver. Det här var en väckarklocka. Nu måste vi gå vidare och utveckla branschen så att den står emot fientliga angrepp av det här slaget. LEL

D e t ta ha r hänt:

I januari 2014 uppvaktades Astra Zeneca av Pfizer om ett samgående, men det rann ut i sanden. Pfizer uppvisar ingen tillväxt och har få nya produkter i pipeline.

Den lägre bolagsskatten i Storbritannien anses som ett starkt skäl till viljan att fusionera.

28 april

lade Pfizer ett skarpt bud på Astra

Zeneca som styrelsen nobbade, med hänvisning till att det var en undervärdering.

14 maj

bjöd Socialdemokraterna in till rundabordssamtal i Södertälje med facken och Astra Zenecas vd Jan-Olof Jacke. Stefan Löfven såg med oro på affären och ställde sig bakom Astra Zeneca. För att stärka life

700 miljarder kronor för hela Astra Zeneca

debattartikel i Wall Street Journal i syfte att påverka aktieägarna.

science i Sverige vill han inrätta ett innovationsråd med stor politisk tyngd.

16 maj

kallar regeringen till presskonferens och ger sitt fulla stöd till Astra Zeneca som ett självständigt bolag.

Samma dag skriver de en

19 maj lägger Pfizer ett slutbud på 55 dollar per aktie, motsvarande drygt 700 miljarder kronor för hela Astra Zeneca. Även det budet avvisas av styrelsen.

20 maj

möter Naturvetarna med flera fack

Annie. Lööf, Göran Hägglund och flera statssekreterare för att framföra sin uppfattning. Ministrarna tackar för värdefullt inspel.

26 maj kommer inget nytt bud från Pfizer och alla kan andas ut för den här gången, utom flera aktieägare som beklagar att affären inte gick i lås.

Det här h ä n de r n u : Pfizer och Astra Zeneca kan inte föra några diskussioner med varandra under tre månader från 26 maj, enligt brittisk lag.

I slutet av augusti kan Astra Zeneca kontakta Pfizer för att prata affärer.

Efter sex månader, i slutet av november, har Pfizer rätt att kontakta Astra Zeneca och lägga ett bud.

Aktieägarna är splittrade. En grupp har uppmanat bolaget att diskutera en affär, medan en lika stor falang inte vill förhandla med Pfizer på nivån 55 pund per aktie, som senaste budet var.

Astra Zeneca berättar för aktieägarna om vilka produkter inom främst cancer, diabetes och andningsvägar som är på gång.

Vid en presskonferens 16 maj förklarar Jan Björklund, Annie Lööf och Anders Borg att regeringen ger Astra Zeneca sitt fulla stöd.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

13

NYHETER

Jobben skyddas när VW köper Scania ö verens Nu är det terkorn, ordförande i VW:s förvalt-

klart att Volkswagen tar över Scania. Efter att Alecta, en av de större ägarna i Scania, svängde och sa ja till budet kommer VW att äga mer än 90 procent av aktierna.

– Nu kan vi ta nästa steg i vår strategi att stärka integrationen mellan Scania, MAN och Volkswagen Commercial Vehicles, skriver Martin Win-

ningsstyrelse, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivare och fack har kommit överens om att skydda jobb och verksamhet i Sverige. Akademikerföreningen känner ingen oro för att VW tar över Scania helt. Det finns ett avtal som innebär att Scanias affärsmodell ska utvecklas. Dessutom har facken fått garantier om fortsatt forskning och utveckling och att Scanias hemvist fortsättningsvis är Södertälje. LEL

Var fjärde fysiker är utlandsfödd inte g ration Var tredje anställd apotekare i Sverige kommer från andra länder. Läkare hamnar strax efter på listan över de akademikeryrken som har högst andel utlandsfödda.

25,6 procent av fysiker och astronomer har utländsk bakgrund, medan motsvarande siffra för kemister är 19,3.

I botten hittar vi yrken inom den gröna näringen.

Bland skogsmästare och jägmästare är bara drygt 3 procent födda utomlands.

Gruvnäringen har ungefär samma siffror.

SCB har på uppdrag av tidningen Du & Jobbet också tittat på hela arbetsmarknaden. Där ligger bageri- och konditorbranschen i topp med ungefär hälften utlandsfödda. I botten finns fiskare och flygledare. LEL

10 i topp foto: S ca n ia CV A B

andel utlandsfödda akademiker 1. Apotekare 33,8 % 6. Fysiker/astronomer 25,6 % 8. Civilingenjör, elektronik/tele 20,0 10. Kemister 19,3%

Forskning och utveckling blir kvar i Södertälje även under VW:s motorhuv.

Fritiden stressar k o p p l a av Folk är mer stressade när de

är lediga än på jobbet, enligt företaget Wise group, som har undersökt vad som gör oss lyckliga på jobbet.

– Den ständiga uppkopplingen gör att många känner sig pressade att besvara mejl när de är lediga. Man måste lära sig att lägga ifrån sig mobilen när man är ledig säger Roland Gustavsson på företaget.

14

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Jobblyckans i topp

5

Desto större är lyckan på jobbet. Enligt Wise groups undersökning är två trededelar av de anställda lyckliga på jobbet. Att kunna påverka sitt arbete väger tungt för upplevd lyckokänsla, liksom att få uppskattning och ha roligt på jobbet.

– Ger du så får du tillbaka. Det handlar om allt från ett leende till att ge feedback. Våga bjud på det, säger Roland Gustavsson. LEL

1. Ha kul på jobbet 2. Trivas mycket bra med kollegorna 3. Få uppskattning i arbetet 4. Vara stolt över att jobba på företag/organisation 5. Ha kollegor och chef som visar

förståelse om du har en dålig arbetsdag

Grafen ger nya möjligheter för svensk industri S U P E R T U N T Nu satsar Sverige på grafen. Det supertunna materialet blir ett svenskt strategiskt innovationsprogram med finansiering från staten och näringslivet. Syftet är att små och stora svenska företag ska lära sig mer om grafen och hitta nya användningsområden. Grafenprogrammet leds av Chalmers tekniska högskola och ska pågå minst tre år. Målet är att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja materialet.

Grafen består av ett enda lager kolatomer och är världens tunnaste material. Det är lätt, starkt, flexibelt, genomskinligt och ledande. Förhoppningarna är därför stora på att kunna använda det för till exempel nya typer av lättviktsmaterial, ny överföring och lagring av energi, och nya förpackningsmaterial. AN

Kolatomerna är bundna som i ett hönsnät.

fo

to

:c

h

a

lm

e

r

s

Orexo blev årets vinnare p risad Läkemedelsbolaget Orexo

belönades med årets Sweden Bio Award den 20:e maj. De fick priset för sitt arbete med att få en egenutvecklad produkt godkänd och lanserad i USA. Och för att de kan fungera som inspiration för life science-industrin i Sverige.

Orexo har forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige och kommersiell verksamhet i USA. De utvecklar nya läkemedel genom att kombinera kända läkemedelssubstanser med sin egen teknologi för drug delivery, alltså hur läkemedel transporteras och tas upp i kroppen. Priset är life science-industrins eget branschpris, som ska gå till ett bolag som under det gångna året har verkat för att locka positiv publicitet för industrin. AN

S ka bonden

Hallå där!

h itta sin man?

I höst drar en ny säsong av Bonde söker fru igång. Agronomen och deltidsbonden Christer Yrjas, tidigare vice ordförande för Naturvetarna, är en av deltagarna.

Vad fick dig att söka till programmet?

– Jag har testat flera sätt att träffa någon, allt från spontana möten till dejtingsajter utan att hitta mannen i mitt liv. Därför prövar jag Sveriges största kontaktannons och hoppas på många spännande brev.

Det är viktigt att den man jag lever med är öppen med sin sexuella läggning.

Vilka reaktioner har du fått?

– Mycket positiv feedback från både folk jag känner och andra. Jag gillar särskilt att många tycker att jag har varit mig själv. Det är ovant att ha en kamera framför ansiktet och innebär en viss anspänning.

Hur stor är chansen att du går vidare till slutomgången?

– Svårt att säga. TV4-teamet är precis på ingång och ska överlämna breven. Då får jag veta om tv kommer att följa mig. Men jag har tystnadsplikt och får inget säga innan programmet börjar sista onsdagen i september. Det är mycket som ska klaffa för att jag ska bli utvald. Från början var det 300 sökande.

Hur påverkas bilden av svenskt lantbruk?

– Det här är bästa pr för lantbruket eftersom programmet har en positiv vinkling och att genomslaget är så stort, med tittarsiffror på en och en halv miljon. Förhoppningsvis kan programmet göra att fler väljer svensk mat.

Peter Edman, forskningschef på Orexo, tog emot Sweden BIO Award.

Kommer du lyfta villkoren för lantbruket?

– Fokus ligger inte riktigt där, men kan det komma in på ett naturligt sätt så gör jag det, säger fårbonden som till vardags jobbar som landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad. LEL

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

15

N at u r v e ta r e r u n t k l i m at e t

Smältande glaciärer hotar dricksvattenförsörjningen och påverkar den ekologiska balansen.

16

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Dags att vända trenden Spelplanen är lagd. FN:s klimatpanel har visat vad som behöver göras för att begränsa jordens uppvärmning till två grader. Möt några av de naturvetare som på olika sätt bidrar till att kyla ner jordklotet.

Text

A nna N o r b er g o c h L ar s - E r i k L i l j eB ä c k

N R4 2014

>

N A T U R V E TA R E

17

Johanna räknar på klimatet Det går att räkna ut klimatpåverkan för nästan vad som helst. Det gör att alla kan kompensera för sin klimatpåverkan. Miljövetaren Johanna Grant hjälper flera företag med just detta.

Det kan handla om geten som äter upp

den späda trädplantan, om flygresor, om att kunna bo kvar på familjens mark, om kaffe, och om koldioxid.

– Det är en utmaning att handla med en osynlig vara. Men när man väl börjar mäta går det från något flummigt till konkreta siffror, säger Johanna Grant, klimatstrateg på företaget Zero Mission.

Hon arbetar med att hjälpa företag att mäta sin klimatpåverkan, ge råd om hur de kan minska den, och med frivillig klimatkompensation.

Pen gar i s op or

tersom man kan räkna på påverkan av så många olika saker. Och koppla det till vad det kostar att kompensera.

– Ta hotet med bidöden. Vad skulle det kosta att pollinera på egen hand? Med en prislapp får miljön ett värde istället för att ses som en gratisresurs, säger hon.

Träd et s om sym b ol

Johanna Grant är miljövetare med inriktning på klimat. Hon berättar engagerat om olika projekt för klimatkompensation: om skogsplantering och investeringar i förnybar energi i utvecklingsländer. Och hur det kan förbättra levnadsvillkoren för fattiga människor.

– Att plantera träd är symboliskt och långsiktigt. Förutom kolbindning ger det frukt, ved, mat, inkomst, medicin och skugga, säger hon.

– Det finns pengar i miljö: i sopor, sol och klimat. Och det känns som om företagen ligger före politikerna och har en viktig roll i omställningen, säger Johanna Grant.

I ett klimatbokslut finns beräkningar för Den h un g r i ga g eten hur stor påverkan en verksamhet har utifrån till exempel tjänsteresor, uppvärmning, Skogsprojekten ger småbrukare i utveckpapper och kaffe. Johanna Grant tycker att lingsländer utbildning och hjälp att bruka sin mark långsiktigt genom att plantera träd. Ofdet är spännande med klimatområdet, ef-

1 ton koldioxid

– kompenseras med ett eller två träd som växer och tar upp koldioxid under 20-30 år. Men oftast räknar man på hur mycket större kolbindning man får på den markyta man planterar.

tast i kombination med grödor, vilket säkrar matförsörjningen och gör att de kan bo kvar på sin mark i stället för att fortsätta avskoga eller behöva flytta in till städerna.

– Det är lätt att plantera ett träd. Det stora arbetet för oss kommer efteråt för att mäta hur det växer, att återplantera om plantor dött och att betala småbrukarna. Den dagliga utmaningen för småbrukaren kan vara att plantorna drabbats av torka eller en hungrig get, säger Johanna Grant. #

Johan na G rant Utbildning: Masterprogram i miljövetenskap vid Linköpings universitet.

Yrke: Klimatstrateg på Zero Mission.

F oto: Z e r o M i s s i o n

Bästa klimattips: Klimatkompensera flygresor om du måste flyga. Dra ned på biffen och köp ekologisk mat.

Gör i sommar: Det blir en härlig blandning av Almedalen, träning inför Stockholm Triathlon och familjehäng på kanadensiska prärien och Öland.

Vid plantskolan hjälper familjemedlemmar till att packa jorden i plastbehållare för att underlätta för kommande frösättning. Bild från byn Limay i Nicaragua.

18

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

N at u r v e ta r e r u n t k l i m at e t

Sofia på Ikea gör världen mer ljuseffektiv Sofia Gape är biologen som blev ”sustainibility leader” för belysning på Ikea of Sweden.

I grunden ligger en bred hållbarhetsstrategi som hela företaget jobbar med.

– Med stora volymer når vi ut till

många i världen med vår LED-belysning till priser som folk har råd med.

Energibesparingen, och därmed klimatpåverkan, är betydande. LED-lampan, som inte ska förväxlas med lågenergilampan som innehåller kvicksilver, drar 85 procent mindre energi än en glödlampa med samma ljusstyrka och varar upp till 25 gånger längre.

Vilken är din roll?

– Jag ger support till mina kollegor

i hållbarhetsfrågor under produktutvecklingen här i Älmhult. Jag har även en strategisk roll och blickar framåt i frågor om allt från materialval till hur vi kan få en mer hållbar leverantörskedja.

Hon berättar att även ljuskänslan kan styras hos LED-belysning.

– I Norden vill vi gärna ha varmvitt ljus, medan Asien och södra Europa föredrar kallare ljus.

Men för Sofia Gape är energieffektiviteten i fokus.

– LED-tekniken blir effektivare hela tiden där man får ut mer ljus (lumen) per watt (effekt).

Hållbarhet går som en grön tråd genom företaget, med mål att vara självförsörjande på förnybar energi genom att producera egen energi. Därför har Ikea egna vindkraftverk och solpaneler, och hela tiden byggs det nya.

Pelle tar fram underlag för Sveriges miljöpolitik Ett av Sveriges miljömål är att begränsa klimatpåverkan. Dagens styrmedel räcker inte till för att nå den svenska visionen om nollutsläpp av växthusgaser år 2050.

– Vi måste vända utsläppen globalt.

För det kommer det att behövas tydliga och långsiktiga målbilder. Klimatpolitiken måste hänga ihop med bland annat industripolitik och samhällsplanering, säger Pelle Boberg på Naturvårdsverket.

På Naturvårdsverket följer man upp utvecklingen i miljön och tar fram underlag för hur utsläppen kan minskas.

Det kan vara styrmedel och åtgärder för till exempel transporter, energi, industri, skogsbruk och jordbruk.

Pelle Boberg jobbar med att följa upp miljötillståndet och arbetet för utsläppsminskningarna. Och just nu ser det alltså ut som om vi inte kan nå det uppsatta målet.

– Det behövs fler insatser och alla världens länder måste samarbeta. Här kan Sverige ha en viktig roll som föregångare, säger Pelle Boberg.

Han har läst miljövetenskap med tyngdpunkt på naturvetenskap, men också med inslag av samhällsvetenskap.

– I jobbet har jag nytta av breda na-

Kanske du har lagt märke till solpanelerna som finns på flera av varuhusen världen över? #

Sofia Gape Jobb: Sustainibility leader på produktutvecklingsbolaget Ikea of Sweden AB i Älmhult.

Utbildning: Naturvårdsbiolog.

Bäst med jobbet: Möjligheten att kunna påverka. Små förbättringar ger ett stort genomslag med stora volymer.

Favoritprodukt: Ledare som är en LED-ljuskälla (”glödlampa”).

turvetenskapliga kunskaper. Klimatsystemet handlar ju om allt från meteorologi till oceanografi och biogeokemi. Det är grunden för att förstå klimatproblematiken, men vi behöver också samhällsvetenskaplig kunskap för att hitta lösningarna, säger han. #

Pelle B o be r g Utbildning: Miljövetare.

Yrke: Handläggare på Naturvårdsverket.

Bästa med jobbet: Få jobba för något positivt.

Gör i sommar: Lite hemma, lite kuska runt.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

19

N at u r v e ta r e r u n t k l i m at e t

I Arktis är framtidens klimat redan här I slutet av april återvände en expedition från Svalbard. De har studerat hur isbjörnarnas beteende påverkas av klimatförändringar som högre temperaturer och smältande isar.

– Det var skrämmande att se att det

vi förväntade oss skulle ske i framtiden redan tycks ha hänt, säger biologen och sälforskaren Tom Arnbom som var med på expeditionen.

Han talar om isbjörnar i dåligt skick,

tunnare is, väldigt få isbjörnsungar och sälar. Och öppet vatten där det vanligtvis är is. De fick åka långt norrut, till 81:a breddgraden, för att hitta packis som lagt sig.

De tunna isarna gör att sälarna inte kommer upp på isen och därför har björnarna ont om mat. Isarna fryser inte heller till på hösten så att björnarna kan ta sig i land för att föda ungar där de normalt gör det.

– Vi behöver mer data för att ta reda på vad som hänt. Men jag tror att det vi sett är en trend med sämre tillgång på mat och färre ungar, säger Tom Arnbom.

Ar kti s f örän d ras f ort

Han berättar att förändringarna i Arktis går otroligt fort och miljön förändras.

Nya arter kommer och andra försvinner.

– Det är en utmaning att förvalta något som förändras hela tiden. Jag tror att det vi lär oss från Arktis kan användas på andra områden. Hur beslut som tas i dag påverkar framtidens lösningar, säger Tom Arnbom.

Han arbetar normalt med Arktisfrågor hos Världsnaturfonden och bidrar med fakta och försöker påverka politikerna att gå snabbare fram i omställningen. Han tycker att det är kul att röra sig i olika rum där klädseln går från fältmässig till kostym och slips.

Och den naturvetenskapliga bakgrunden är en styrka i jobbet. För att alla underlag ska bli rätt. #

To m A r n b o m Utbildning: Docent i zoologisk ekologi, master i biopsykologi, biologilinjen Stockholms universitet.

Yrke: Arktis- och rovdjursexpert på Världsnaturfonden.

Bästa klimattips: Videokonferens istället för att flyga till möte.

Drivkraft i jobbet: Det går att påverka och göra skillnad.

F oto : B r u t u s Ö s t l i n g

Gör i sommar: Badar i skärgården.

Forskarna Jon Aars och Magnus Anderson på Norsk Polarinstitutt under isbjörnsexpeditionen i april.

20

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Dags att avstå biffen?

Matens klimatavtryck kan minska, bland annat genom att låta korna mjölka under längre tid och att hålla jorden i god hävd.

Biffen är självklar när grillen tänds

ljumma sommarkvällar. Men en gnagande oro över klimatet ger en bitter eftersmak.

Bör vi avstå biffen?

– Nej, det tycker jag inte. Däremot kan vi äta mindre kött och välja svenskt för miljön och djurvälfärden, och slänga mindre säger Maria Henriksson, nybliven agronomie doktor vid SLU, som har forskat på hur mjölkproduktionen kan minska sina klimatutsläpp.

Beräkningar är gjorda i ett livscykelperspektiv för lustgas (N2O) och metan (CH4).

De bildas från biologiska processer i marken, kornas våm, stallgödsel och när gödselmedel tillverkas.

– De största klimatvinsterna kan man göra i foderproduktionen, särskilt vallensilage. Men det handlar också om att få kvigan i produktion så tidigt som möjligt och låta mjölka henne under en längre livstid.

Hon ser också en framtid med djur som ger både kött och mjölk, då det finns en risk i att specialiseringen av köttdjur och mjölkkor ger större totalt klimatavtryck. Är vallen lösningen på alla problem?

– Nej så enkelt är det inte. Visst binder den upp mer kol än ettåriga grödor. Men den släpps fri när marken börjar plöjas igen. Mindre kvävegödsling är ett sätt att minska utsläppen av lustgas.

Det är också viktigt att undvika markpackning, ha bra dränering och pH. Lantbrukaren kan också välja mineralgödsel som

är tillverkat med låga lustgasutsläpp.

Maria Henrikssons slutsats är att utnyttja foder och djur på bästa sätt, vilket också är bra för bondens plånbok.

– Men kom ihåg att konsumenten också har ett ansvar. Om maten slängs så är bondens jobb ogjort. #

M a r i a He n r i k ss o n Jobb: Återgår till tjänst på Växa Sverige.

Utbildning: Agronomie doktor.

Bästa klimattipset: Ät upp! Undvik att slänga mat, särskilt mjölk och köttprodukter.

Väljer på grillen: Grillspett med kött och mycket grönsaker.

Av den totala lustgasavgången från mjölkkor står produktionen av handelsgödsel för cirka 20 procent. Resten kommer från biologiska processer från mineraliseringen av olika kväveföreningar.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

21

Hon är beredd på skyfall och skred I det låglänta Tuvalu, långt borta i Polynesien, är den höjda havsnivån ett verkligt hot. Men hur ser det ut på hemmaplan? Hur är samhället förberett för ett förändrat klimat?

ska ha beredskap. Vi har också barriärer och pumpar att låna ut, säger Ulrika Postgård.

Flödena ser olika ut från år till år och påverkas av snöavsmältning och hur mättad marken är. Men SMHI har visat att en del områden har höga flöden som kommer återkomma oftare i ett framtida klimat.

– Man behöver kunskap för att ta hänsyn till klimatförändringar när man bygger nya hus. Men mycket är ju redan byggt, så framförallt måste vi anpassa det samhälle vi har, säger Ulrika Postgård. #

U l r i k a P o s tg å r d Utbildning: Filosofie doktorsexamen i naturgeografi, filosofie magisterexamen med huvudämne geovetenskap med inriktning mot naturgeografi.

– Det finns ingen tvekan om att det sker

en klimatförändring. Vi måste handla oavsett hur säkra vi är på olika nivåer. Och det lönar sig att jobba förebyggande, säger Ulrika Postgård, naturgeograf, som arbetar vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hon jobbar med förebyggande frågor för naturolyckor. Och hur samhället behöver anpassa sig både till dagens och till framtidens klimat.

– Vi har ju stora problem redan idag, till exempel är dagvattenhanteringen underdimensionerad vid kraftiga regn, säger Ulrika Postgård.

MSB driver flera projekt för att öka kunskapen om naturolyckor. Det handlar om hur man ska förebygga dem, om hur man hanterar något när det väl hänt och om att

MSB identifierar var jordens sammansättning ökar risken för ras och skred.

återuppbygga efteråt. Just nu inriktar sig projekten på skogsbrand, ras och skred, skyfall, översvämning och havsnivåhöjning.

Myndigheten tar också fram underlag för riskbedömningar, till exempel så kallad kartering för översvämning eller ras och skred.

Det innebär att man tittar på vattenflöden respektive jordens stabilitet och kan peka ut de områden där förhållandena är värst.

H öga flöd en

– Höga vattenflöden under vårsäsongen rapporteras till Försvarsdepartementet för att de

Yrke: Handläggare för naturolyckor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Bästa med jobbet: Att det är varierat och stimulerande. Jag får arbeta både med strategiska forskningsfrågor och med att stödja kommuner och andra aktörer för att förebygga naturhändelser.

Har helst på grillen: Lax och grönsaker.

En vision om klimatsmart kemi Fem kemiföretag – en gemensam vision för en hållbar framtid. Inom tjugo år vill kemiföretagen i

Stenungsund vara världsledande inom hållbar kemi. De ställer sig i täten för en övergång till förnybara råvaror och energikällor i kemiindustrin, återvinning av produkter, samt tillverkning av produkter som håller länge. Syftet är en mer effektiv resursanvändning och lägre utsläpp av växthusgaser.

Bioråvaror som skog, raps, socker

22

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

och avfall kan kemiskt förädlas till miljövänliga produkter. Redan idag producerar kemiindustriklustret i Stenungsund bland annat fjärrvärme, biogas och biodiesel samt återanvänder plaster. Men de siktar högre.

Om all etylen som Akzo Nobel använder som råvara varje år ersattes med grön etanol från biomassa skulle utsläppen av växthusgaser minska med 60-180 tusen ton per år. Detta är fullt möjligt att göra idag, men det krävs

samverkan och investerare, enligt Göran Lindqvist på Akzo Nobel. Samarbeten med skogsindustrin har inletts som ett steg mot framtidens bioraffinaderi.

Visionen Hållbar Kemi 2030 presenterades på Chemical Management Summit i Stockholm den 8 maj. Ett strategiskt samarbete mellan företag, forskare, myndigheter, fack och politiker kan ta oss dit. # E lisabeth Mölle r

N at u r v e ta r e r u n t k l i m at e t

Ebba gör Södertälje klimatsmart Förnybar energi och närodlat ska bidra till att göra Södertälje kommun fossilfri 2020. Miljöstrategen Ebba Jordelius har en nyckelroll i den omställningen.

Södertälje har höga klimatmål. Som klimatkommun har man satt ribban betydligt högre än EU och Sverige.

– Vi är i full gång med att fasa ut det fossila bränslet i den egna organisationen, och då främst i fordon och bostäder, säger miljöstrategen Ebba Jordelius.

Att spara energi är en viktig pusselbit.

– Miljö- och klimatfrågan handlar mycket om att hushålla med resurser. I det ligger att minska matsvinnet, välja ekologiskt och närproducerat.

Nästan hälften av kommunens livsmedel är ekologiska. Ännu en pusselbit är att servera mindre kött, men med hög kvalitet.

Kommunen jobbar för att få fler att cykla, gå och att resa kollektivt.

– Transporterna är den stora utmaningen. Det finns flera biogasstationer i kommunen och vi arbetar med att styra till elfordon och elinfrastruktur.

Med viss stolthet berättar Ebba Jordelius att kommunens kraftvärmeverk drivs med cirka 97 procent förnybar energi.

– Avsikten att även torven ska fasas ut. De tre procenten på toppen är olja som sätts in när det är riktigt kallt. b iogas från g röna pås en

För ungefär tio år sedan införde Södertälje den gröna påsen, som gjorde det möjligt för invånarna att sortera sitt organiska avfall. Efter rötning kan biogas och gödsel utvinnas.

Kommunen jobbar också med att kartlägga risker vid ett förändrat klimat.

– Det mest reella hotet är översväm-

ningar som en följd av skyfall med stora mängder dagvatten som måste tas om hand.

Vilken är din roll i klimatarbetet?

– Att vara drivande och få igång processer och skapa delaktighet. Jag och mina kollegor stakar ut riktlinjerna och tar fram underlag för politiska beslut. Just nu följer vi upp miljöarbetet med ett miljöbokslut.

Vad är utmaningen i jobbet?

– Att vara kreativ, dra igång saker och få med människor. Jag vill få andra att växa och vara bärare av miljöfrågan. #

E bb a J o r delius Jobb: Miljöstrateg i Södertälje kommun.

Utbildning: Naturvetare, inriktning biologi.

Bäst med jobbet: Allt positivt som sker här. Vi jobbar med viktiga framtidsfrågor, som handlar om vår överlevnad på jorden.

Gör i sommar: Målar och tar del av natur- och kulturupplevelser på Gotland och i Danmark.

Claes förklarar klimatet – Och vi vill visa vilka möjligheter vi människor har att påverka vad som händer, till exempel genom förnybara bränslen, säger Claes Enger. #

Kan man ta på klimatförändringarna?

För att få en känsla för den globala uppvärmningen använder Claes Enger några jordklot av metall.

Lägg händerna på två klot och känn temperaturen mot huden. Det svalare klotet motsvarar dagens medeltemperatur. Det andra är fyra grader varmare och motsvarar ett av de värsta scenarierna för den globala uppvärmningen.

– Klimatförändringar är ett svårt ämne för en utställning eftersom det är abstrakt och det inte finns föremål att utgå ifrån, säger Claes Enger, utställningsansvarig vid Naturhistoriska riksmuseet.

Han är biolog med inriktning på information och utställningar. Metallklotet in-

C l a es E n ge r Utbildning: Biologexamen 120 poäng.

Claes Enger gör abstrakta saker konkreta.

går i museets utställning Uppdrag: KLIMAT, som han var projektledare för år 2004.

I utställningen får man själv pröva hur klimatet fungerar, till exempel genom att göra egna moln. Den ger också en bakgrund till orsakerna till klimatförändringarna.

Yrke: Utställningsansvarig på Naturhistoriska riksmuseet.

Det bästa med jobbet: Kombinationen av kreativt arbete och naturen som arbetsfält.

Gör i sommar: Gotland och skärgårdsliv hemma i Vaxholm.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

23

N at u r v e ta r e r u n t k l i m at e t

a t k a f t a m i l K

17 procent av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avverkad regnskog.

Det är mer än från transporter och jordbruk var för sig.

Medeltemperaturen på jorden är 0,8 grader högre i dag än på 1800-talets andra hälft.

Om utsläppen ökar i samma takt som i dag kommer jordens medeltemperatur vara mellan 3,2 och 5,4 grader högre i slutet av seklet.

Sverige har minskat sina utsläpp med 23 procent sedan 1990.

FN:s klimatpanel IPCC har satt som mål att begränsa uppvärmningen till två grader år 2100.

För att klara tvåg rad er s målet krävs: E ner g i – lad da om » Förnybar energi som sol, vind och vatten » Energieffektivisering » Lagring av koldioxid Tran s p orte r – kör s nålt o ch smart » Förtätning av städer » Bränslesnålare fordon och förnybara bränslen » Bättre logistik och kollektivtrafik Bygg nade r – se om dit t h us » Passivhus » Solfångare på tak » Värmepumpar och avdunstningskylare, ta hand om spillvärme I n dustr i – slut på slit o ch släng » Återvinning av material » Längre livslängd för produkter » Effektivare materialanvändning och minskad efterfrågan Mar k – lås i n kolet » Bevara kolsänkor, som regnskog och tundra

Satsningar på förnybar energi, till exempel från solen, är en del i lösningen för att klara tvågradersmålet.

» Öka upptaget av kol » Utvinna biobaserade bränslen » Minska matsvinn, äta vegetariskt och välja trä från hållbart skogsbruk

Effektivare uppvärmning hemma skonar både plånboken och klimatet.

24

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Bättre kollektivtrafik ger större möjligheter att ställa bilen och spara fossila bränslen.

J O B B A U TO M L A N D S

Scotland

England

Aberystwyth

Wales

London

Sara bytte

Lund mot Wales Att byta miljö och jobba utomlands berikar på många sätt.

Forskaren Sara Rassner drog till Wales för att doktorera, men blev kvar. Så länge man kan försörja sig själv är det fritt fram att bosätta sig var man vill inom EU. Text

lar s-e r i k li lj e bäck

N R4 2014

> N A T U R V E TA R E

25

D

en fria rörligheten inom EU öppnar dörrar för naturvetare. Sara Rassner tog chansen och drog till Storbritannien. Jobb är nyckeln till att omfattas av försäkringar i värdlandet.

Det mesta har gått att lösa för Sara Rassner, som lämnade Sverige och flyttade till Storbritannien 2005. Hon doktorerade i akvatisk mikrobiell ekologi på Aberystwyth University i Wales.

Ni har hört det förut. Hon mötte kärleken och blev kvar i det bergiga landet som inte alls är så likt England som många tror. Wales har ett visst självstyre men lyder under det brittiska parlamentet.

– När man jobbar eller studerar utomlands ska man veta att man ramlar ur det svenska försäkringssystemet efter ett år.

Då betraktas man som utlandssvensk. Vet man innan att man ska vara borta så länge åker man ur systemet direkt.

För sörja s ig själv

För att omfattas av brittiska allmänna försäkringar är nyckeln att ha ett jobb.

– Så länge man kan försörja sig själv och betalar skatt är det inga problem.

Storbritannien vill inte ha hit utlänningar som lever på bidrag.

Självklara saker som personnummer finns inte här, och inte heller folkbokföring.

– För att visa att man bor här får man istället visa upp en elräkning eller motsvarande. Ännu en stor skillnad mot i Sverige är barnomsorgen. Det påverkar ännu så länge inte Sara Rassner.

– Det är betydligt dyrare att ha barn på dagis. För många kvinnor lönar det sig

”I dag undervisar jag på universitetet och forskar i viss utsträckning” inte att jobba och de väljer att vara hemma med barnen, vilket skapar inlåsningseffekter.

Mamma h emma

Enligt den brittiska traditionen är det kvinnan som är hemma när barnen är små. Skolstarten sker vid fem års ålder.

Sara Rassner blickar tillbaka på sin doktorandtid, som i vissa avseenden var tryggare än dagens situation.

– Som doktorand är man student och inte anställd. Jag hade ett stipendium

S ara R assner Utbildning: Limnolog från Lunds universitet. Doktor i akvatisk mikrobiell ekologi vid Aberystwyth University i Wales.

Jobb: Undervisar i vattenkemi och forskar om glaciärer. Ålder och familj: 34 år. Maken Arwyn och hundarna Leisa och Soffi.

Bäst med Wales: Vacker natur med gröna betesfält och dramatiska bergsoch kustlandskap, samt en vänlig och välkomnande befolkning som är stolt över sin keltiska kultur.

Gör en ledig dag: Tar med hundarna på en vandring längs kustleden. Stickar strumpor och sjalar inför vintern.

Det är lätt att ta sig till London från Wales. Så länge man kan försörja sig själv och betala skatt är man välkommen till Storbritannien.

26

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Saknar i Sverige: Kanelbullar, skog och allemansrätten

J O B B A U TO M L A N D S

från universitetet, motsvarande 140 000 kronor per år under tre år. Fjärde året får man leva på sparade medel.

Däremot åtnjuter inte doktorander sjuk- och föräldrapenning, eftersom studenter inte betalar skatt.

– Jag jobbade extra som labbassistent. Upp till en viss gräns betalar man ingen skatt på lönen, vilket gjorde att jag jobbade upp till den gränsen.

I Storbritannien finns det gott om stipendier att söka, både som doktorand och postdok.

Men varför ville du hit?

– Det var en forskare från Lund som hade flyttat till Wales och behövde en doktorand.

Då slog jag till direkt och valde att lämna tryggheten hemma.

Mikroorganismer smälter glaciärer På glaciärer sprudlar det av svampar och bakterier, som snabbar på avsmältningen. I sin forskning har Sara Rassner också undersökt hur tidigare gruvdrift har blivit en miljöbomb. Översvämningar är ett återkommande problem i Storbritannien. Minns i vintras då delar av landet låg under vatten.

– Häftiga regn gör att bly, zink och andra tungmetaller från tidigare gruvdrift frigörs och transporteras med floderna. Metallerna lagras i sediment på de översköljda markerna, säger Sara Rassner.

Höga blyvärden i betesmarker ställer till problem för boskapsägarna och äventyrar livsmedelskvaliteten. Det gick så långt att en ko dog av blyförgiftning.

Pengarna tog s lut

Hon disputerade i februari 2010 och är nu expert på mikroorganismer som lever i glaciärer.

Hur gick det sedan?

– Jag jobbade som forskningsassistent i tre år på institutionen för geografi och geovetenskap här på universitetet och gick på medel från ett brittiskt forskningsråd.

Men pengarna tog slut. Som en följd av finanskrisen har brittiska regeringen dragit ner på forskningen under senare år.

– I dag undervisar jag på universitetet och forskar i viss utsträckning. Forskningsbidraget täcker inte mycket mer än resor och andra omkostnader.

Nu hoppas jag på ett postdokstipendium, men då får jag vara beredd att flytta. #

B ly och z i n k

Det är bakgrunden till hennes forskning på Aberystwyth University i Wales, när hon var forskningsassistent.

– Vi mätte halterna av bly och zink i sedimenten och kunde på så sätt spåra källan. Vi hittade höga halter av tungmetaller som kom från gruvdriften. Analysen visade också att sedimenten innehöll vittrade bergarter från den vulkaniska berggrunden. Även hennes doktorandstudier har kopp-

ling till klimatförändringarna. Det handlar om mikroorganismer som lever i glaciärer. Där finns mer liv än man kan ana.

– Vi tittar bland annat på så kallade gisselsvampar, som parasiterar på cyanobakterier. Där finns också alger av olika slag, liksom hjuldjur, bakterier och virus.

De har en förmåga att klumpa ihop sig med sediment och damm och bilda granulat.

– Där kryllar det av liv och påverkar avsmältning och avrinning. Anledningen är att granulaten absorberar solljus, ju mörkare de är desto snabbare går avsmältningen.

Oväntad nytta

Inte nog med det. Granulaten borrar sig ner i glaciären och orsakar hål för smältvatten. Det upptäckte geologen Adolf Erik Nordenskiöld på sina upptäcksresor redan på 1800-talet.

– Med den kunskapen får man bättre förståelse för vad som kommer att hända med glaciärer. Det kommer inte minst till nytta när forskare simulerar framtida isavsmältning.

Upptäckterna kan också ge oväntad nytta.

– I jakten på ny antibiotika och andra läkemedel försöker man hitta nya substanser, egentligen urgamla, som har liknande antibakteriella effekt som dagens antibiotika.

I analysen tar hon hjälp av modern DNAsekvensering för att få svar på vilka arter man hittar. #

De pelletsliknande granulaten borrar sig ner i isen och snabbar på avsmältningen.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

27

J O B B A U TO M L A N D S

Forskare lockas av karriärvägar Många tjänster att söka gör att forskare från hela världen kommer till Storbritannien. Svenskar har ett försprång.

Vetenskap och forskning

står högt i kurs i Storbritannien.

Och konungariket har stolta traditioner med en mängd Nobelpris på meritlistan.

Universiteten i Oxford och Cambridge står i en klass för sig, men det finns många andra universitet som också har gott anseende.

– Det är attraktivt att forska här, vilket avspeglar sig i att forskare från hela världen söker sig hit. Det finns goda möj-

ligheter att göra karriär, säger Sara Rassner, svensk limnolog, som undervisar och forskar på Aberystwyth University i Wales.

Som i fotboll

Hon liknar konkurrensen om de bästa forskarna med fotbollens värld. Universiteten bjuder över varandra för att locka de bästa. Då ökar chansen till publiceringar och att stiga i rankning.

– Rankning och kvalitet ligger till grund för hur stora anslag universiteten får. Det mesta fördelas via forskningsstiftelser, som forskarna själva får dra in. En mindre del utgörs av basanslag.

Det finns många tjänster att

Jobba utomlands Det är mycket att tänka på inför utlandsjobbet. Här får du lite vägledning och webbtips, allt från lediga jobb till försäkringar och skatter.

Ska du arbeta i ett annat nordiskt land får du hjälp av Naturvetarnas nordiska systerorganisationer.

B e hövs uppe hållsti llstån d och arbetsti llstån d?

Inom Norden kan man bo och arbeta utan krav på registrering eller tillstånd. Inom EU och EES-länderna får du söka arbete utan att ha arbetstillstånd.

Krav på uppehållstillstånd är avskaffat. Istället finns det något som kallas uppehållsrätt, som innebär att man har rätt att vis-

28

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

tas i annat EU/EES-land om man kan försörja sig själv.

Om d u b li r sj u k e ller råkar ut för olycka Principen är att den som arbetar inom EU eller i ett EES-land omfattas av arbetslandets socialförsäkringssystem, om man inte är utsänd av ett svenskt företag. De som däremot arbetar utanför EU/EES omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet under det första året.

Därefter faller de ur de svenska trygghetssystemen.

Kontakta Försäkringskassan www.forsakringskassan.se och kontrollera ditt sjukförsäkringsskydd. Begär att få ett Europeiskt sjukförsäkringskort.

söka, både för doktorander och postdoks.

– Svenskar har goda chanser eftersom de har publicerat sig.

De brittiska doktoranderna har många gånga gånger inte gjort det, eller har bara några fåtal publiceringar. Det ger svenskar ett försprång.

Tuff kon kurren s

Dessutom håller de svenska universitetsutbildningarna hög nivå, ofta med en stor bredd, menar Sara Rassner.

Till skillnad från i Sverige finns en tydlig karriärstruktur.

– Efter doktorandstudier och postdok finns det tidsbegränsade tjänster att söka.

Men det är ingen dans på ro-

Om d u b li r arbets lös Kontakta Akademikernas akassa Ta reda på vad som gäller, fråga framför allt vad som händer då du återvänder till Sverige och vilka papper du då behöver ha med dig.

Var s ka d u betala s katt?

Ofta behöver den som har varit borta i minst sex månader och har skattat för inkomsten i arbetslandet inte betala skatt i Sverige.

Kontakta Skatteverket www. skatteverket.se och ta reda på skattereglerna vid utlandsarbete.

Gästme d lem s kap i nor d i s ka g rann län d er

sor att forska i Storbritannien.

Kraven på resultat är höga för att komma vidare och avancera i karriärsystemet.

Hur är lönerna?

– De är lite högre än i Sverige.

Som postdok kan man räkna med en lön runt motsvarande 30 000 kronor per månad. En ”lecturer” börjar på mellan 30-34 000 kronor per månad och går upp till runt 45 000 kronor.

Vad är bäst med att forska här?

– Friheten och att kunna samarbeta med forskare. Möjligheterna är större här än hemma, med fler tjänster att söka inom smala områden, men också fler sökanden. #

Du som fått jobb i Danmark, Norge eller Finland kan bli gästmedlem i våra nordiska systerorganisationer. De kan hjälpa dig att ta reda på till exempel löneläge och anställningsvillkor i det land du ska arbeta i.

Gästmedlemskapet är gratis under ett helt år och du får samma medlemsservice som de ordinarie medlemmarna.

H itta jobb www.regeringen.se med lediga jobb inom bland annat inom FAO, Afrikanska utvecklingsbanken och Globala miljöfonden (GEF).

EURES, som är ett europeiskt jobbnätverk, http://eures.europa.eu

vetenskap

en F r å g a ta r e ve n at u r

Varför exploderar konservburken?

Varför regnar det ofta över land när det är soligt ute i skärgården?

Det är temperaturkontrasterna mellan land och hav som är orsaken till att det ofta är soligare i skärgården än över land sommartid. Under klara, vindstilla morgonar värmer solen upp markytan mer än vattnet i skärgården. Den mycket långsammare uppvärmningen av vattnet gör att uppvindar dämpas och därmed även molnbildningen.

Luften vid markytan värms och stiger uppåt till 1-2 km höjd eftersom varm luft är lättare än kall. I den relativt varmare stigande luften inne över land bildas lätt stackmoln, och i vissa fall bymoln, som ger regn-

Varför är färre föl ett problem för den nordsvenska hästen?

Finns det ett kritiskt antal? Och vad kan man göra för att hjälpa till att bevara en hotad ras eller en hotad djurart?

Självklart är det så att föds det inga nya individer i en ras så dör den ut. Inom den nordsvenska rasen beräknas det inte födas mer än ca 200 föl i år och det är i minsta laget för att rasen på sikt ska kunna överleva.

Problemet med att få föl föds, är att de till slut blir för nära släkt med varandra och risk för allvarlig inavel uppstår. Det leder ofta till sämre fruktsamhet och risk för olika genetiska defekter.

eller åskskurar.

Ute till havs däremot ändras inte vattenytans temperatur nämnvärt under dagen och därifrån strömmar svalare luft in och ersätter den luft som stigit uppåt Behövs paraply? inne över land.

Detta leder till att det blåser från sjön, eller havet, in över land. En sjöbriscirkulation har bildats.

Le n nart We r n, kli matolog på S M H I

En konservburk med päron exploderade plötsligt. Vad hände egentligen och går päronen fortfarande att äta?

Det framgår inte om burken var av metall eller glas. För glas kan det ju vara materialfel med spänningar, men det är, oavsett material, troligt att det fanns lite ”mikrobiologi” kvar i burken på grund av otillräcklig sterilisering så att man får en jäsning med koldioxidutveckling. I näringsrik miljö (livsmedel) kommer mikroberna att växa exponentiellt, i alla fall en tid, och i en fruktprodukt är pH troligen så pass lågt att koldioxiden inte absorberas utan förblir fri med allt högre tryck. Man bör inte äta päronen, det kan vara något annat än ”snäll” jäst som har vuxit i burken. Härmed uttömda mikrobiologikunskaper.

G u n nar Johan sson, fys i kali s k b ioke m i st vi d U ppsala u n ive r s itet

För närvarande är avelsbasen ganska bred för den nordsvenska brukshästen, tack vare ett relativt stort antal använda hingstar, men fortsätter antalet föl som föds per år att minska så blir det problem.

Räddningen är större efterfrågan på nordsvenska hästar så att uppfödarna får sina föl eller unghästar sålda och vågar satsa på att betäcka fler ston igen.

Eva Axné r, leg itim e rad vete r i när och profe ssor i r e prod u ktion hos kar n ivor e r vi d Sve r ig e s lantb r u ksu n ive r s itet, S LU.

Jäsning bildar koldioxid som ökar trycket i burken.

Nordsvensken är en bra draghäst.

NR 4 2 0 1 4

NATUR V ETARE

29

Vad skiljer en isbjörn från en brunbjörn?

Färgen så klart, men trots att isbjörnen är en relativt ny art har den genomgått en rad anpassningar till ett liv i arktiskt klimat. Genom att sekvensera hela genomet hos ett stort antal isbjörnar och flera individer från dess närmaste släkting brunbjörnen kunde forskarna uppskatta hur gammal isbjörnen är som art och vilka gener det egentligen är som gör en isbjörn till en isbjörn. Resultaten visade att isbjörnen uppstod för mindre än 500 000 år sedan. Det är den delen av arvsmassan som är kopplad till en fettrik diet och hjärt-kärlsystemet som framför allt har förändrats.

Flera genetiska förändringar är kopplade till förmågan att ta upp och lagra fettsyror, vilket sannolikt är en konsekvens av att isbjörnen livnär sig på en diet med extremt hög fettmängd, samt isbjörnens beroende av ett tjockt späcklager för att överleva i den kalla miljön. En av de gener som förändrats anses ha en viktig funktion för transporten av LDL-kolesterol (det ”onda kolesterolet”) till cellerna. Förändringarna kan ge lådtrådar kring hur kolesterol tas upp vid högt fettintag.

– De nya tekniker som nu finns tillgängliga innebär att det idag är relativt enkelt att kartlägga olika djurarters arvsmassa, och därmed att studera genetiska anpassningar till olika extrema miljöer och levnadssätt. Det är rimligt att anta att detta kommer att ge oss en ökad kunskap om hur våra egna fysiologiska processer fungerar, säger Love Dalén. MT

30

NATUR V ETARE

NR 4 2 0 1 4

Ekologer tar hjälp av Big data Reintroduktion av arter och restauration av ekosystem är ofta dyrt och risken för misslyckande är stor. Ekologer i USA har därför prövat att använda sig av detaljerade topografiska kartor som visar vatten- och näringstillgång för att optimera placeringen av plantor. Försöket var framgångsrikt och nu hoppas forskarna att detta ska underlätta framtida restaurationsprojekt. MT

47 döda Risken för pandemi av fågelinfluensa är inte över. Förra året dog 47 personer och 144 infekterades i Kina. Så mycket som 87 procent av de smittade hade haft kontakt med fåglar eller en smittad miljö såsom en fågelmarknad.

Transporten av fåglar mellan olika provinser skyndar på spridningen av

Forskare vill stänga fågelmarknader.

fågelvirus och är ett stort problem.

Det forskarna är oroliga för är att de nuvarande varianterna av fågelinfluensa ska blandas sig genetiskt med ett virus som är specialiserat på människor. Det kan bara hända om en person blir smittad av båda virustyperna samtidigt. Det var den typen av genetisk förändring som orsakade de stora pandemierna 1918 och 2009, som dödade 20 till 40 miljoner respektive 250 000 människor.

Eftersom fågelmarknader ökar risken för att detta ska ske uppmanar George F Gao, högt uppsatt forskare och tjänsteman i Beijing när det gäller smittspridning, Kina i en ledare i Science att stänga ner de traditionella fågelmarknaderna där levande fåglar säljs. MT

vetenskap

Snart är det virtuella tangentbordet här – Dagens tangentbord ser nästan likadana ut och fungerar ungefär på samma sätt som 1800-talets skrivmaskiner. Vårt virtuellta tangentbord möjliggör en helt ny typ av interaktion och erbjuder relativa positioner som exempelvis kan minska risken för belastningsskador, säger Lars Asplund, professor emeritus i robotik vid Mälardalens högskola.

Det virtuella tangentbordet består av två armband som placeras över händerna. Genom sensorer känner det av användarens rörelser och kan på så sätt avgöra vilken tangent som berörs. Om du inte vet var olika tangenter är

Tänk om du kunde kasta ditt smutsiga, otympliga tangentbord och skaffa ett par armband istället.

Unga

sover mer Unga, nykläckta flugor sover betydligt mer än vad de gör senare i livet.

Amerikanska forskare har också visat att unga flugor som får sin sömn störd får problem med att hitta en partner och reproducera sig. MT Sover gott som ung.

placerade skulle du kunna se dem i dina Google Glasses eller varför inte helt enkelt rita upp ett tangentbord på ett papper?

Besök Youtube om du vill veta mer! Sök på ”Promotion video for Virtual Keyboard”. MT

Från sand till skal Utvecklingen av skelett och skal kan ha gått via mjuka ytterskal byggda av sandkorn. Det antyder ett välbevarat 520 miljoner gammalt fossil upphittat av en kinesisk-svensk forskargrupp.

– De nya fossilfynden är betydelsefulla. Framförallt hjälper de oss att förstå hur skyddande skal och skelett hos kroppshåledjuren – en större grupp som vi själva tillhör – har utvecklats, berättar Lars Holmer, professor i paleobiologi vid Uppsala universitet.

Fossilet är ett lofoforatdjur och det nya fyndet tyder på att tubliv och sandskelett kan vara en ursprunglig livsstil bland de tidigaste djuren.

Lofoforatdjur tillhör samma större grupp som blötdjur och ringmaskar.

Dessa djur är en grupp av filtrerande och vattenlevande djur som inkluderar både tvåskaliga musselliknande armfotingarna och tublevan-de hästskomaskar som även idag bygger sitt mjuka ytterskal av sandkorn. MT

Djur som bygger sitt skal av sand.

NR 4 2 0 1 4

NATUR V ETARE

31

vetenskap

Utskrifter som

revolutionerar världen Skrivarhuvudet rör sig systematiskt fram och tillbaka. Lager för lager växer ett litet öra fram ur nanocellulosa. Välkommen till framtidens verkstad där blåstället har bytts ut mot labbN a t a l i e v o n d e r Le h r Jan-Olof Yxe ll rocken.

TEXT

foto

– Det här är en bioprinter, en 3D-skrivare som kan blanda stödmaterial med levande celler för att bygga upp nya öron, menisker eller andra organ, berättar Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi vid Chalmers i Göteborg.

Stödmaterialet består av nanocellulosa och fungerar som en byggnadsställning för cellerna som tillsätts. Forskargruppen använder sig av stamceller som kan programmeras till olika typer av specialiserade celler.

lulosa för tillverkning av skräddarsydda objekt. Att material från träd kan användas för tillverkningen av 3D-objekt innebär en enorm potential för framtiden, säger Paul Gatenholm och pekar mot skogen och träden som syns genom laboratoriets fönster.

– Jag har en vision om ett hållbart

Framti d e n s b iomate r ial

Det finns olika så kallade biomaterial för 3D-utskrifter. Paul Gatenholms forskargrupp fokuserar på nanocellulosa som antingen kan tillverkas av bakterier eller utvinnas ur träd. Paul Gatenholm deltar aktivt som forskare i Wallenberg Wood Science Center och tror särskild på det senare alternativet.

– Istället för att tillverka stora volymer av papper ska Sverige kanske koncentrera sig på att producera nanocel-

32

NATUR V ETARE

NR 4 2 0 1 4

samhälle där vi kan skräddarsy objekt för olika behov och optimera användningen av material.

Från ve d ti ll träd

Ett sådant objekt är ett grönt litet träd med ett fungerande kanalsystem från rötter till kronan. Trädet är en 3D-utskrift i nanocellulosa, där en grön färg tillsatts under tillverkningen. När forskarna lägger trädet i en saltlösning blir det istället gult.

– Det här skulle kunna användas som en indikator för att se om ett livsDet lilla trädet med medel håller på att bli fungerande kanalsystem. dåligt. Vi tror att den nya tekniken kommer att skapa helt nya funktioner hos avancerade förpackningar och hygienprodukter, påpekar Paul Gatenholm.

B iolog i s k ve r kstad

3D-bioprinter på BBV-labbet (biosynthetic blood vessels).

De många olika objekten i plast, nanocellulosa och andra material vittnar om entusiasmen och kreativiteten som flödar fritt i laboratoriet. Istället för blåställ är det labbrock och skydds-

handskar som gäller, men principen är densamma som i en verkstad: tillverkning pågår. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. Hector Martinez, doktorand i forskargruppen berättar att det är

”Jag har en vision om ett hållbart samhälle där vi kan skräddarsy objekt för olika behov” Uts k rift av ö ro n, m e n i s k e r o c h organ – så funkar det • Patientens öra (eller menisk) skannas eller röntgas.

• Bildbehandlingsdata matas in i ett datorprogram.

• Tillverkning av en prototyp i plast.

• 3D-bioprinting av byggnadsställning med levande celler.

• Cellerna växer till sig i en inkubator.

• Örat (eller menisken) kan implanteras i patienten.

Prekliniska studier pågår för att testa implantaten. Än så länge har inga 3D-utskrivna implantat använts i människor.

både tillåtet och nödvändigt att prova sig den. Vi skriver historia helt enkelt, avslufram med hjälp av olika material och tek- tar Paul Gatenholm. # niker. Han har själv varit med i processen att optimera utskriften av örat. För att kunna göra det byggde forskargruppen en egen bioprinter som bestod av en vanlig 3D-skrivare och olika komponenter för att kunna lägga till celler.

– Det krävs många olika kompetenser, som till exempel cellbiologer, ingenjörer, materialutvecklare och informatiker för att få till hela processen, säger han.

– Vi har verkligen provat oss fram genom åren och det känns fantastiskt att vi har kommit så långt. Jag tror att denna Hector Martinez och Paul Gatenholm tar fram öronimplantat med hjälp av cellodling. teknik kommer att revolutionera värl-

3D-bioprinting: möjligheter och utmaningar M öjli g h ete r

Utman i n gar

• Framställning av skräddarsydda implantat: mindre risk för avstötning eftersom man använder patientens egna celler.

• Framställning av mini-organ (så kallade organoider) för testning av läkemedel: en tredimensionell modell av ett organ beter sig mer naturligt än celler som växer på en platt yta och skulle vara av nytta inom läkemedelsprövningar. Potentiellt ett sätt att minska antalet djurförsök.

• Levande celler kan placeras med mycket hög precision på rätt plats.

• Tillägg av blodkärl för att garantera genomblödning av det nya organet.

Därför tror många forskare att implantat som menisker eller leder kommer att vara den första praktiska til�lämpningen av 3D-bioprinting.

Färsk utskrift av ett litet öra i nanocellulosa.

NR 4 2 0 1 3

NATUR V ETARE

33

3D-utskrifter = additiv tillverkning Tekniken bygger på att tillverka föremål lager för lager. Skrivaren lägger först en bottenplatta på vilket objektet succesivt byggs upp. Därför kallas tekniken av många för additiv tillverkning. Tillämpningarna är många.

För d e lar jäm fört m e d trad ition e ll prod u ktion:

exe m pe l på ti lläm pn i ngar:

• Tillverkning av patientspecifika implantat/organ (se huvudartikel på sid 29).

• Tillverkning av delar för industriellt bruk.

• Tillverkning av skruvar, leksaker, prydnadsföremål för hemmafixaren.

• Direkt tillverkning istället för många steg.

• Addera istället för att ta bort.

• Tillverkning på plats sparar transportkostnader.

• Möjlighet att individualisera och anpassa olika objekt efter önskemål.

• Geometrisk frihet – möjligt att tillverka komplicerade saker med en inbyggd hög funktionalitet.

TEXT

N a t a l i e v o n d e r Le h r

foto: 3D Pri n t Ca n a l H ous e

Utman i ngar

• Materialutveckling för olika til�lämpningar.

• Industrin behöver ha mer kunskap om hur tekniken kan användas inom den egna tillverkningen. Ett samarbete mellan forskning, utbildning och industrin efterlyses från flera håll.

Modell av skrivaren och de olika delarna som ska sättas ihop.

På flera håll i världen pågår försök att använda 3D-skrivare för att bygga hus.

I Amsterdam pågår projektet ”3D Print Canal House” där delar av ett stort kanalhus skrivs ut på plats och sätts ihop. Utskriften av de olika delarna sker med en specialbyggd 3Dskrivare som heter Kamer Maker. Arkitekterna och ingenjörerna bakom projektet vill framförallt undersöka hur den nya tekniken kan användas för att kunna erbjuda prisvärda och

34

NATUR V ETARE

NR 4 2 0 1 4

hållbara lösningar för att bygga fler bostäder.

De olika husdelarna skrivs ut i plast och fogas i varandra ungefär som legobitar (för att se ett filmklipp, sök på ”3D print canal house”).

I Shanghai har ett företaget byggt tio enplans-hus inom 24 timmar.

Husen är tillverkade i cement, de olika delarna skrivs ut var för sig i en fabrik och sätts sedan samman på plats. Cementen består av återvunnet material.

foto: 3D Pri nt Ca na l H ous e

Skriv ut ett hus

Kanalhuset som ska byggas med hjälp av en 3D-skrivare.

karriär

Charlotta tänkte utanför boxen > C h a r lot ta B e r g m a n Aktuell: Jobbar med upphandling av medicinteknik på Nya Karolinska Solna. Anställd av Stockholms läns landsting.

Utbildning: Molekylärbiolog, examen Uppsala universitet 2001.

Starka sidor: Analytisk, kan ta folk, ser sammanhang, vågar ifrågasätta.

Familj: Sambo.

Gör en ledig dag: Träffar kompisar, tränar, fixar hemma, läser en god bok.

Finns i sociala medier: Linkedin.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

35

IN S PIR A TÖREN

Charlotta Bergman är med och inreder Nya Karolinska Solna.

Som upphandlare av medicinteknik har hon nytta av att vara biolog.

– Upphandling är ett framtidsyrke, den som väljer den här banan kan räkna med jobb. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k A n n a l e d i n w i r é n text

Det som ska bli Sveriges modernaste

sjukhus börjar ta form. Men tomma huskroppar och byggkranar vittnar om att det återstår en del att göra innan den första patienten kan tas emot 2016. Helt färdigt blir det våren 2018.

På en yta motsvarande 25 hötorgsskrapor ska högspecialiserad vård bedrivas i nära samarbete med forskning och utbildning. Tanken är att den kliniska forskningen ska få ta stor plats.

Hört mycket n egativt

Nu pågår upphandling av medicinteknik och annan utrustning som behövs för att förverkliga de storstilade planerna. Charlotta Bergman har sterilteknik, som autoklaver och desinfektorer, på sitt bord.

Hon är biologen som bytte sida från medicinteknikföretag , som tillverkade pacemakers, till att upphandla medicinteknik. Charlotta Bergman tog chansen när det företag där hon var anställd lades ner.

– Jag hade hört en del negativt om branschen och blev nyfiken. Jag tänkte utanför boxen och sökte jobbet, som har överträffat alla förväntningar.

Huvuddelen av hennes jobb gäller att göra förfrågningsunderlag för upphandlingar.

– Som säljare och teknisk support på tidigare jobb har jag lämnat in anbud och svurit. Men nu inser jag från andra sidan att det är många krav att leva upp till.

I botten ligger lagen om offentlig upphandling.

36

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

foto

De som ska använda utrustningen får känna och klämma på sakerna – Det gäller att handla upp på rätt sätt, med hänsyn till budget och behov. Det går till exempel inte att ändra på krav och kriterier under resans gång. De är spikade när förfrågningsunderlaget har annonserats.

Tyngsta u pphan d li ng e n

Stora värden står på spel när Nya Karolinska Solna ska fyllas med medicinsk utrustning. Kvalitet är en ledstjärna, liksom att ta reda på vilka behoven är.

– Inför varje upphandling, som kan ta upp till ett och halvt år, gör vi en marknadsanalys och pratar med den personal som ska använda utrustningen.

En av de upphandlingar som kan checkas av gäller en tryckkammare, som inte är den dyraste produkten, men väl den tyngsta med en vikt på 65 ton. Det blev billigare att köpa in en ny än att flytta den gamla från nuvarande Karolinska universitetssjukhuset.

Vad använder man den till?

– För personer som har drabbats av dykarolyckor och rökskador, liksom svåra

sårinfektioner. Det finns viss evidens för att sår läker snabbare under högre tryck.

Kläm ma och kän na

För att inte köpa grisen i säcken vill Charlotta Bergman att de som ska använda utrustningen får känna och klämma på sakerna. I analysen gäller det att vara öppen för personalens önskemål. Hon ställer de kritiska frågorna, som gör att man inte köper in samma produkter och märken som man alltid har gjort.

– Nej, då blir det ingen riktig upphandling. Poängen är att ha flera leverantörer att välja mellan för att få rätt produkt till bästa pris.

Facit kommer först när utrustningen är i drift, om några år.

– Vi försöker görs en så bra upphandling som möjligt. Sedan är det svårt att framtidssäkra, för visst finns risken att tekniken då har kommit längre med nya moderna produkter.

Vad är tjusningen i jobbet?

– Jag lär mig nya saker varje dag efter nästan två och halvt år i yrket. Och det är en sådan känsla när jag lyckas få rätt utrustning till ett bra pris. Man får snabbt feedback i det här jobbet.

Räkna m e d job b

Upphandling är ett framtidsyrke.

– Det är svårt att rekrytera erfaren personal. Den som väljer den här banan kan räkna med jobb .

Hon menar att naturvetare är särskilt

karriär

lämpade för rollen. En av hennes närmaste kollegor är biomedicinsk analytiker.

– Naturvetare är vana att tänka logiskt och är analytiska. Att se sammanhang och ifrågasätta är andra egenskaper som behövs, liksom att kunna ta folk.

Juridiken då?

– Det är en viktig del som man lär sig, bland annat genom kurser. Annars finns den juridiska kompetensen här, så det är alltid möjligt att få hjälp.

Hon kan inte dölja förtjusningen över att vara med och bygga upp ett helt nytt sjukhus.

– Det är ”once in a lifetime”, säger hon entusiastiskt. #

N ya K a r o l i n sk a S o lna Öppnar för patienter hösten 2016 och beräknas vara helt klart våren 2018.

Patienten ska vara i fokus på framtidens universitetssjukhus.

Bygget kostar 14,5 miljarder kronor. Det är ett konsortium bestående av Skanska och en brittisk investeringsfond som sköter projektering, bygge, drift och underhåll fram till 2040 till en kostnad av totalt 40 miljarder.

Charlotta Bergman menar att naturvetare är särskilt lämpade att göra upphandlingar. En av hennes kollegor är biomedicinsk analytiker.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

37

Ma n ua l e n

Tänk ett varv till – innan du signar

I glädjen över nytt jobb är det lätt att missa anställningsavtalet. Vad ska finnas med mer än lön och semester? Det kan vara svårt att ha koll på allt. sa r a - m a r a / s ö d e r b e r g ag e n tu r Vi reder ut begreppen. A n n a N o r b e r g T E XT

– Vi vill gärna anställa dig, säger din blivande chef.

– Åh, vad kul! Nytt jobb, nya möjligheter, tänker du.

Glad och nöjd skakar du hand med din blivande chef och kliver ut genom dörren. Men vänta nu… Innan du börjar ska det finnas ett anställningsavtal.

Och vad ska det stå i det?

Vad s ka d u göra och var?

Finns det kollektivavtal blir allt så mycket lättare. Du behöver inte själv tänka på den viktiga tjänstepensionen, försäkringar och annat som ger dig trygghet. Då är det viktigare att se över ditt eget anställningsavtal.

– Det är alltid viktigt att det står i ditt anställningsavtal vilken befattning du ska ha och var du ska vara placerad.

Annars kan det ändras och du blir flyttad, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman hos Naturvetarna.

I avtalet ska det också stå när du ska börja, hur mycket semester du har och vilken lön du får. Du kan få hjälp av Naturvetarna att ta reda på lönenivån i din bransch.

Det ska även framgå vilken anställningsform du har: tillsvidare eller tidsbegränsad. Det kan vara bra att komma överens om en uppsägningstid ifall du

38

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

I L L U S T R AT I ON

har ett vikariat, eftersom du normalt inte kan säga upp dig från en tidsbegränsad anställning.

Tacka ja ti ll provan ställn i ng?

Provanställning är vanligt inom privat sektor och otrygg eftersom det inte krävs någon saklig grund för uppsägning under den tiden. En provanställning får vara högst sex månader, men försök få till en kortare tid. Om du ska säga upp dig från en fast tjänst bör du ställa krav på den nya arbetsgivaren.

– Be dem att ta fler referenser om de känner sig osäkra på att anställa dig.

Och erbjuda en tillsvidareanställning i stället, säger Elisabet Engdahl Linder.

När s ka d u vara ti llgäng lig?

Det är ganska vanligt att arbetsgivaren vill förhandla bort övertid. Ofta erbjuder de fem extra semesterdagar för detta, men det kan även ersättas med pengar.

– Det finns en fara, framför allt om man är ung och ambitiös, att man jobbar jämt och ökar risken för att bli utbränd, säger Elisabet Engdahl Linder.

Hennes tips är att fråga på anställningsintervjun i vilken utsträckning man förväntas vara tillgänglig. Ska man svara på mejl på kvällar och vara tillgänglig dygnet runt?

Om du fått en deltidstjänst är det viktigt att vara överens med arbetsgivaren om vilka tider jobbet ska göras.

Annars riskerar man att behöva vara tillgänglig mer än den tid man avtalat.

– Jag tycker att man alltid ska sträva efter heltid, eftersom det är lätt att man jobbar mycket ändå, säger Elisabet Engdahl Linder. om d et saknas kolle ktivavtal?

Då måste alla villkor finnas i ditt anställningsavtal. På Naturvetarnas webb finns en checklista och en mall för hur ett sådant anställningsavtal kan se ut.

Det händer att arbetsgivaren anger att villkoren finns i personalpolicyn.

Tänk då på att det är ett dokument som arbetsgivaren styr över och kan ändra utan förhandling.

Kollektivavtalet är värt mycket för den anställde.

– Tänk på vad förmånerna är värda. Stirra dig inte blind på en extra tusenlapp i lön och förlora 10 000 kronor i månaden om du blir sjuk, säger Elisabet Engdahl Linder.

Hon påminner om att tjänstepensionen kan utgöra så mycket som halva lönen för många naturvetare när de går i pension. #

karriär

Det här regleras i kollektivavtalet: » Övertidsarbete och semester » När och hur lönen ska ses över » Tjänstepension, sjuk- och föräldralön » Försäkringar » Uppsägningstider

Det här bör finnas i ditt individuella anställningsavtal » Befattning, placeringsort och anställningsform » När du ska börja » Lön (och vilket års löneläge) » Antal semesterdagar » Vilket kollektivavtal som gäller » Andra löneförmåner

Se till att få ett skriftligt avtal för vad du och arbetsgivaren kommer överens om. Annars saknar du villkor för till exempel semester, arbetstider och sjuklön.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

39

karriär

F ÖRET A G A RE

Konsten

att ta betalt

Med en extra krydda i erbjudandet är det lättare att ta ut ett högre pris för sina produkter och tjänster. Prissättning är både magi och psykologi, men också logik.

T E XT

l a r s - e r i k l i l j e bäc k

Att ta betalt tycker många företagare är svårt. Inte undra på att det var fullsatt på ett seminarium med det temat, som Naturvetarna arrangerade ihop med några Saco-förbund.

Det finns olika sätt att tänka när man ska prissätta sina produkter och tjänster. Ofta blir det en mix av flera beräkningsgrunder.

– Delvis handlar det om självförtroende och att sätta värde på sitt eget arbete. Det är så lätt att backa och sänka priset när det blir tyst i telefonen när man berättar vad det kostar, säger ekonomen Maria Österåker på sjungande finlandssvenska.

Nickningarna bland publiken vittnar om att många känner igen sig. Det kan kännas pinsamt att sätta ett pris på sin talang.

– Prissättning är mer än siffror. Det handlar om både psykologi och magi.

Som kund är det lätt att övertyga sig själv om ett högt pris för en vara man verkligen vill ha. De flesta är också beredda att betala lite mer än vad priset är i dag.

Pass ion vi ktigar e än pe ngar

Många företagare drivs av intresse och passion, där pengar kommer i andra hand.

40

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Det är så lätt att backa och sänka priset när det blir tyst i telefonen när man berättar vad det kostar – Att tjäna pengar behöver inte innebära att man blir rik på kuppen. De kan investeras i företaget eller att man väljer att jobba mindre och utveckla sig själv.

Pengar ger också frihet att skänka pengar till ett behjärtansvärt ändamål.

Maria Österåker beskriver värdekedjan där man har en produkt/tjänst som ska marknadsföras och säljas, vilket ger inflöde av pengar.

– Fokusera hellre på några få saker som du gör väldigt bra än att vara halvbra på mycket. Våga jobba uppåt i värdekedjan och satsa på marknadsföring och försälj-

ning. Utveckling av nya produkter kan komma senare.

M i ljö och nostalg i

Ofta är det möjligt att ta ut ett högre pris om man kryddar varan med olika värden. Det kan handla om allt från miljö, nostalgi, känsla och gemenskap. Man betalar för något mer än själva varan.

– Trevlighet och känsla av upplevelse säljer, liksom humor. En gåva är mindre priskänslig.

Vi glider över på så kallad kostnadsbaserad prissättning, som innebär vad det kostar för dig att producera varan, från ax till limpa.

– En del nöjer sig med att tjäna ihop till sin egen lön och glömmer vinstpåslaget, som kan uppgå till 50 procent. Utgifter dyker alltid upp, allt från saker som behöver repareras till kurser och semester.

Ska man snegla på vilket pris konkurrenterna tar?

– Ja, ha koll på det men lägg dig inte där. Det kanske inte täcker

S å t yck t e fö r e ta g a r e om se m i nar i et 1. Vad tar du med dig?

2. Är det något du har nytta av när du prissätter dina tjänster?

dina kostnader. Du kan ha mervärden som konkurrenterna inte har. Kom ihåg att kommunicera det till kunderna.

Prata m e d ku n d e r na

Det traditionella sättet att se på prissättning bygger på vad kunden är beredd att betala.

– Men få pratar med sina kunder om prissättning. Ta reda på det och fråga kunderna varför de väljer just dig och hur mycket de är beredda att betala.

Hennes tips är att använda befintliga kunder i fokusgrupper.

– Jobba med prisintervall och ta reda på var smärtgränsen går, men också acceptpris och till vilket pris de inte kan säga nej till varan.

Det menar hon ger en bra vägledning om vad man ska ta betalt. #

M a r i a N yg å r d s , le g d i e t i s t, d r i v e r f ö r e tag e t M at & Ko mm u n i kat i o n A B 1. Att värdesätta sitt jobb och våga ta betalt.

2. Jag tyckte det var intressant att tänka på hur vissa prissättningar låter, rent psykologiskt. Det ska jag tänka på framöver. Vissa tjänster kräver kunskap inom ett specialområde, vilket kan ge en högre prislapp.

Fr e dr i k Q va r ns t r ö m , kem i s t, r at ta r w ebb u t i ken AS Öve r levnad AB 1. Seminariet var mycket bra och jag fick flera aha-upplevelser, bland annat värdet av att vara nischad.

2. Jag fick bekräftelse på nyttan av att vara personlig. Jag är firman och kommunicerar direkt med kunderna, vilket ger möjligheter att ta ut ett högre pris.

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

41

karriär

Vilse i försäkringsdjungeln?

Många har dålig koll på sina försäkringar.

Nu finns chansen att råda bot på det. Gå samman på jobbet och boka Bertil, som kommer till din arbetsplats och informerar om försäkringar. Han är knuten till Akademikerförsäkringar, som ägs av bland andra Naturvetarna.

Han klargör hur individuella försäkringar kompletterar de försäkringar som kollektivavtalet ger. Försäkringsförmedlare Bertil Fällman visar hur man kan tänka när man vill skapa ett tryggt liv för sig själv och sin familj.

Läs mer: www.akademikerforsakring.se/bokabertil. LEL

Nytt trygghetsavtal i staten på gång k o m m a v i d a r e Den 18 juni löper trygghetsavtalet inom staten ut. Innan dess är målet att parterna ska komma överens om ett nytt. Tanken med trygghetsavtalet är att uppsagda ska komma vidare i arbetslivet och även få viss utfyllnad av lön under omställningstiden.

Men förhandlingarna har kört fast och diskussioner har pågått under vintern och våren. Arbetsgivaren vill ha större fokus på aktiva åtgärder efter uppsägning och mindre på ekonomiskt stöd till individen. Ännu en fråga att lösa är vilka som ska omfattas av avtalet. LEL

Urholkat förslag till stärkt skydd för visselblåsare Många vågar inte säga vad de tycker på jobbet av rädsla för att förlora sin anställning. De så kallade visselblåsarna lever farligt när de uppmärksammar missförhållanden på arbetsplatsen.

En utredning föreslår att skyddet för visselblåsare ska stärkas, bland annat genom att arbetsgivarna måste ha rutiner, eller underlätta för anställda, att slå larm vid allvarliga missförhållanden. Tanken är också den som larmar ska kunna vara anonym.

Men frågan är om lagen är tillräcklig för att anställda ska våga blåsa i visslan? Det tycker inte flera fackliga organisationer, däribland Saco.

– Att lagen fokuserar på begreppet ”allvarliga missförhållanden” ställer onödiga kunskapskrav på den enskilde medarbetaren. Risken är då att man då avstår från att larma om missförhållanden, säger Helena Larsson, jurist på Saco i Läkartidningens nätupplaga. LEL

f r å ga e x p e r t e n : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Får jag ta semester när jag vill i sommar?

Jag har inte fått ta semester som jag önskat i sommar. Vilken rätt har jag att förlägga min semester som jag vill?

Egentligen ingen. Verksamheten måste fungera och arbetsgivaren har därför en primär skyldighet att se till att det finns personal på plats.

42

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Du har rätt enligt lag till fyra veckors sammanhängande semester under perioden 1 juni till 31 augusti och det är arbetsgivaren skyldig att tillgodose.

Ditt kollektivavtal kan innehålla villkor som ger dig möjlighet att förlägga semestern annorlunda. Till exempel finns det arbetsplatser där man förlängt semesterperioden så att den sträcker sig från mitten av maj till mitten av september.

Många arbetsgivare har semesterlistor uppe där man får önska semester och arbetsgivaren brukar godkänna semestrarna så långt det går utifrån dem. Andra har fasta rullande se-

mesterperioder där arbetstagarna inte ens får önska.

Den som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat första skolåret har rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen. Om en kollega ska vara föräldraledig har detta högre prioritet än din sommarsemester. Om ledighetsperioderna krockar går därför föräldraledighet före semesterönskemål. anette andsten ombudsman på Naturvetarna

karriär

p å n y t t j o bb

Tijana blev uppringd av rekryterare Biomedicinaren Tijana Krajisnik fixade till sin profil på Linkedin och blev headhuntad av rekryteringsföretaget Hays för ett uppdrag på Johnson and Johnson.

Inspiration och bra Linkedin-tips fick hon bland annat på Naturvetarnas after work: ”I huvudet på en rekryterare”.

Vad gör du på jobbet?

– Min titel är Regulatory Affairs Support, vilket innebär att jag ska granska tekniska guider och instruktionsmaterial för medicintekniska produkter inom ortopedi. Jag ska se till att översättningar till de nordiska språken följer de regulatoriska kraven . Materialet ska användas av läkare och vårdpersonal. Jag kommer att jobba nära sälj och marknadsavdelningen då jag bland annat ska se över broschyrer och informationen på webben.

Varför fick du jobbet?

–Mitt tidigare jobb inom industrin kring biverkningsrapportering inom medicinteknik, var en bra merit då det gett mig erfarenhet av att arbeta med det regulatoriska regelverket. Att jag forskat kring ben tyckte nog min chef var intressant också eftersom jobbet handlar om ortopediska produkter.

Vad var det som lockade?

– Jag har sökt jobb på heltid sedan mitten av februari. Jag ville syssla med biverkningsrapportering, men det var inte lätt att hitta. Därför sökte jag andra jobb. Det som gjorde det här intressant var att det handlade om ortopedi och medicinsk teknik.

Men jag hittade det inte via annons utan jag blev uppringd av en rekryterare.

Hur hittade rekryteraren dig?

– Genom LinkedIn. Jag var på Naturvetarnas mingel ”I huvudet på en rekryterare” och då sa rekryteraren att det blir allt vanligare att man blir headhuntad på LinkedIn,

därför uppdaterade jag min profil där ännu en gång.

Jag tror det också hjälpte att jag tidigare arbetat för Hays.

Hur ser du på framTijana Krajisnik tiden?

– Det här uppdraget upphör vid årsskiftet. Men jag är hoppfull, jag har fått fler positiva svar från arbetsgivare som jag tänker ta upp kontakten med då. Jag försöker söka brett. Något som verkligen intresserar mig förutom biverkningsrapportering är kliniska prövningar och vetenskaplig rådgivning, Medical Science Liaison. JR

Rolf Brennerfelt Nytt jobb: generaldirektör på SMHI Tidigare jobb: eget konsultföretag som ger råd om strategisk utveckling, hållbarhet och EU Utbildning: Agronom Fredrik Daveby Nytt jobb: vd för Motormännen Tidigare jobb: Vd för Länsförsäkring Kronoberg Utbildning: Agronom och ekonom.

Johan Sidenmark Nytt jobb: ordförande för CradleNet Center.

Utbildning: magisterexamen i biologi, och har även läst statsvetenskap och företagsekonomi.

Maria Karlsson Nytt jobb: Doktorand på institutionen för livsmedelsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Tidigare jobb: Teknisk support på Merck Millipore i Strasbourg, Frankrike Utbildning: Agronom med inriktning mot livsmedel, SLU. Jessica Ekström Nytt jobb: Forskarsekreterare på Stiftelsen Lantbruksforskning i Stockholm.

Tidigare jobb: projektledare på Växa Sverige/ Svensk Mjölk i Stockholm.

Utbildning: Husdjursagro-

nom med en magister i biologi från SLU. Mats Sandgren Nytt jobb: Ordförande i SLA:s centralstyrelse.

Tidigare jobb: Vd SCA Skog och innan det vd för Södra Skog. Mats är även ledamot i Skogsindustriernas Skogskommitté, Skogforsks styrelse, samt i Kungl.

Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA).

Utbildning: Jägmästare.

f oto: P e r-A n d e r s S j ö q u i st

F oto: V i kto r W r a n g e

f l e r på n y t t j o b b

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

43

LED A R S K A P

Att sätta lön är

också psykologi Högre lön får inte alla att prestera bättre. Den upplevda lönerättvisan är en viktigare sporre, enligt psykologen Karin Karlström, som talade lar s-e r i k li lj e bäck på Naturvetarnas Leadership Friday.

TEXT

A

F oto : K a lle As s b r i n g

tt sätta lön är en grannlaga uppgift. Hur man än vrider och vänder på slantarna räcker de inte till. Hur få till en lämplig lönespridning utan att skapa missnöje? Det är en fråga som många chefer brottas med.

– Det är mycket psykologi i lönebildning, men hanteras ofta utifrån ett ekonomiskt perspektiv, säger Karin Karlström, leg psykolog och utredare chefoch ledarskapsfrågor på Saco.

För att komma runt problemet väljer hon att tala om den upplevda lönerättvisan.

Karin Karlström.

– Det är inte lönehöjningen i sig som motiverar till bättre prestationer och högre produktivitet,

44

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

utan snarare hur man upplever lönen.

Viktigt är också hur man upplever processen och hur nöjd man är med den. I det ligger bland annat att få argumentera för sin lön och bli bemött med respekt.

For s kar na oe n s e

Alla går inte igång på högre lön. Det är mer komplext än så.

– Man utgår från att alla individer är lika och blir motiverade av högre lön.

Och det är inte ens säkert om lönen i sig är ett bra verktyg för att styra verksamheten. Forskarna är inte överens om lönens betydelse för motivation och prestation. Det jag tycker den psykologiska forskningen visar är att om lönen ska fungera som ett styrmedel är det viktigt att förstå hur olika individer reagerar på lön och vad som påverkar dessa upplevelser.

Individer har olika drivkrafter, där

”Att alla behandlas lika och får uttrycka sina åsikter är viktigt för den upplevda lönerättvisan” vissa drivs av inre motivation, som personlig och professionell utveckling. De som sporras av högre lön och inte jobbet i sig drivs av yttre motivation.

Den skillnaden i drivkraft mellan individer bör chefen ha kunskap om. Annars finns risken att de som drivs av inre mo-

karriär

Vad fick du ut av seminariet?

Charlotte Hjerpe, operativ chef på Vironova AB Vad fick du med av seminariet?

– Intressant och tankeväckande. Det är lätt att snöa in på siffror i stället för att lägga fokus på löneprocessen så att lönen kan upplevas som rättvis. Spännande också att folk har olika drivkrafter.

Vad gillar du Leadership Friday?

– Superbra att på väg till jobbet kunna slinka in på en frukostmacka och ta del av ett givande seminarium.

tivation, och kanske därigenom inte begär samma lönepåslag, får sämre löneutveckling i förhållande till prestation.

Lön e kr ite r i e r som g r u n d

Samtidigt som det är positivt med lönespridning kan det gå för långt. Vissa forskare menar att lönen och andra individuella belöningar kan ha direkt skadliga effekter och orsaka dysfunktionella beteenden.

– Att tydligt belöna på individnivå kan skapa konkurrens och hämma samarbetet. I stället för att hjälpa kollegorna så sätts de individuella insatserna i centrum. Samma fenomen kan uppstå när verksamhetens målsätt-

Virpi Lindfors, miljö- och stadsbyggnadsdirektör i Danderyds kommun Vad fick du med från seminariet?

– Jag fick struktur på sådant jag har tänkt på tidigare. Intressant att höra att andra chefer tänker på ungefär samma sätt.

Charlotte Hjerpe

Virpi Lindfors

ning och lönekriterier är otydliga.

Karin Karlström menar att lönekriterierna är en grundbult för en fungerande löneprocess. Lönekriterierna måste vara kända och begripliga.

Det måste också finnas en tydlighet i hur arbetsinsatser mäts och bedöms utifrån överenskomna mål. I det ligger att klargöra vad kvalitet och goda prestationer innebär för individen.

– Om inte den här överenskommelsen mellan chef och medarbetare finns ökar risken för känslan av godtycke.

Vad var nytt för dig?

– Att vi är olika och drivs av inre och yttre motivation. Det gäller att hantera medarbetarna rättvist utifrån individers olika drivkrafter.

Det är inte lönehöjningen i sig som är den bästa moroten.

FORTSÄTTNING PÅ SI D 50

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

45

karriär

Då blir det också svårare att acceptera löneskillnader.

Vär d igh et och r e s pe kt

Kontinuerlig feedback, och inte bara vid lönesamtalet, är ännu en nyckel för att få medarbetarna att uppleva sin lön som mer rättvis.

– Återkopplingen ska vara inriktad på prestation, med frågor som: Vad var bra och vad kan utvecklas? I ett lönesamtal ligger det på chefen att vara tydlig med varför man har gjort en viss bedömning.

Det ger högre upplevd lönerättvisa.

Hon förklarar att det är lättare att acceptera utfallet om man blir behandlad

med värdighet och respekt i lönesamtalet.

– Att alla behandlas lika i processen och att var och en får uttrycka sina åsikter är viktigt för den upplevda lönerättvisan.

Kvi n nor m e r nöj da

Det finns andra faktorer som påverkar upplevelsen av den egna lönen. Yngre uppfattar generellt lönen som mer rättvis, även om skillnaden mellan olika åldersgrupper är mycket små. Detsamma gäller för kvinnor, som dessutom är mer nöjda med sin lön än män.

– Det kan förklaras bl.a. med att män och kvinnor har olika förväntningar, en skillnad som minskat med tiden. Män

begär dock fortfarande högre ingångslön än kvinnor.

Karin Karlström menar att man som lönesättande chef bör ha det i åtanke i lönesättningen.

En i publiken väckte frågan om hemliga respektive öppna löner.

– Vid hemliga löner ökar osäkerheten vilket kan bidra till felaktiga bedömningar och tolkningar av löneläget. Det kan medföra att man tror att andra tjänar mer än de gör, vilket kan vara till nackdel för den upplevda lönerättvisan. Något som också påverkar detta, är att vi har en tendens att överskatta vår egen prestation. #

chefsfrågan

Vad ska jag tänka på innan jag skriver under?

Jag har fått erbjudande om ett vd-uppdrag i ett litet aktiebolag, och vill veta vad jag bör tänka på innan jag skrivet på anställningsavtalet.

Ett vd-avtal skiljer sig från andra anställningar, genom att den kan sägas upp utan saklig grund. Anställningen omfattas inte av Lagen om anställningsskydd, LAS. Därför är det viktigt att uppsägningsvillkoren är klarlagda redan i anställningsavtalet.

Det bör finnas en styrelseinstruktion som skiljer dina arbetsuppgifter från sty-

46

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

relsens, något som är särskilt viktigt i ett litet bolag. Arbetstidslagen gäller inte utan det kompenseras med högre lön och längre semester. Löneförmåner är oftast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.

Allt av vikt bör vara en del av anställningsavtalet. Eftersom du som vd personligen kan bli skadeståndsansvarig för bolagets verksamhet gentemot aktieägare och andra är det viktigt med en ansvarsförsäkring. Naturvetarna har tagit fram en mall för vd-avtal, med och utan kommentarer. Se www.naturvetarna.se/chef/ avtalsmallar.

Vi rekommenderar dig att kontakta Naturvetarna innan du skriver under avtalet.

Så här kan ett vd-avtal se ut: • Det skall tydligt framgå att du är vd och lyder under Aktiebolagslagens regler.

• Det ska finnas en ansvarförsäkring

som tecknas för dig som vd.

• Uppsägningstid sex månader och ett avgångsvederlag relaterat till anställningstidens längd.

• Pensionsförmåner skall särskilt regleras, med fokus på att lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp inte genererar pension i det allmänna pensionssystemet.

• Arbetstidslagen gäller inte, därför extra semester vara en del av avtalet.

• Lön och övriga förmåner skall indikera att anställningen är ett vd-uppdrag.

E li sab et E n g dah l Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan till kurser och seminarier sker via www.naturvetarna.se

Ka l e n d e r S E P TEM B ER

17 Stockholm – Leadership Friday

Leadership Friday under hösten

12 Malmö – Leadership Friday

22 Stockholm – Utbildning i löneprocessen.

Malmö 12 september Kjell

17-18

Stockholm – Facklig grundkurs kommun och landsting.

Göteborg – Ny som chef

18-19

Stockholm – ”Det gränslösa arbetet”

22 Göteborg – Inspirationsdag för företagare

23 Linköping – Akademikerkompetens

22-23

25 Stockholm – Facklig förhandlingsteknik.

NO V EM B ER

26 Stockholm – Leadership Friday

O K TO B ER Ny kurs!

22

1

Stockholm – Utbildning för skyddsombud.

2

Stockholm – Medlemsrekrytering: Att synas och bli flera

Stockholm – Mässan Gilla jobbet

5

Skövde– Ny som chef

5

Skövde – Inspirationsdag för företagare

5-6

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor.

6-7

Stockholm – ”Det gränslösa arbetet”

3 Göteborg – Leadership Friday

11 Uppsala – Akademikerkompetens

7

12

Göteborg – Medlemsrekrytering: Att synas och bli flera

9

Malmö – Ny som chef

Stockholm – Inspirationsdag för företagare

8

petens

9 Eskilstuna – Akademikerkompetens

14 Malmö – Akademikerkompetens 15-16 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor.

Kursstart 8 oktober Komplettera din naturvetarutbildning med ekonomi och affärsmannaskap. Under utbildningen arbetar deltagarna med företagssimulering, praktikfall. Utbildningen har skräddarsytts för Naturvetarna och ges nu för femte gången i samarbete med Lunds universitet. Anmäl dig senast 29 augusti. www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap

13

14 Lund – Leadership Friday

Lund/Stockholm – kursstart Affärsmannaskap för naturvetare.

Affärsmannaskap för naturvetare

Stockholm – Ny som chef

Malmö – Inspirationsdag för företagare

9

Dahlin har dragit fullt hus vid sina tidigare föreläsningar. Med hjärta, värme och humor tipsar han om hur en beteendeförändring kan bidra till att vi som individer kommunicerar positivitet och glädje.

20 Göteborg – Akademikerkom20

Du som är förtroendevald Fackliga kurser Anmälan till höstens kurser har öppnat! Du som ännu inte haft tillfälle att gå den fackliga grundkursen får nu en ny chans. Kursansvariga:

Stockholm – Ny som chef

21 Stockholm – Fackligt ledarskap.

21 Göteborg – Leadership Friday

27 Stockholm – Fackligt ledarskap

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

Anette Andsten Kommun & Landsting

Harriet Rehn Privat sektor

Sanna Johansson Statlig sektor

Passa även på att förkovra dig inom förhandlingsteknik, arbetsmiljö, ledarskap, medlemsrekrytering och löneförhandling. Alla datum ser du till höger.

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

47

karriär

Gästkrönika

Tacka ja

när du blir bjuden När jag skriver detta är maj månad snart slut. Eller ”måttliga maj”, som jag kallar månaden. Måttliga maj är en slags diet och märkligt nog har den en koppling till god populärvetenskap. Låt mig först bara beskriva dieten.

taforer. Det är en vällovlig tanke. Den som läser behöver hjälp, eftersom hen tänker trögt. Alla jämförelser ska hjälpa aha-upplevelsen på traven.

Men läsare är inte dumma. De är troligen i genomsnitt lika smarta som vi som skriver. När det gäller populärvetenskap är de bara inte lika pålästa.

De har måttlig förkunskap, men snabbtänkta kan de ändå vara.

Jag hittade på måttliga maj för några år sedan. Det var nödvändigt, för jag åt på tok för mycket godis, fikabröd och andra onyttigheter. Min första impuls var därför att helt säga stopp. Jag tänkte införa godisförbud och hoppa över fikat på jobbet.

Men det skulle vara så trist. Det finns inget mer fikarumsdödande än någon som på en framräckt vetelängd svarar: Nej, tack, jag försöker trappa ner. Alla andra som mumsar friskt får dåligt samvete. I stället införde jag därför en måttlighetsdiet. Jag skulle bara äta onyttigheter när någon bjöd mig.

På det sättet blir den där lockande och supergoda kexchokladen i bussen på väg hem från jobbet helt omöjlig. På fikat kan jag dock fortfarande vara en trevlig prick, och om någon sträcker fram bullfatet kan jag glatt ta emot.

Eller som nu, det är sen kväll och jag skulle fantastiskt gärna plocka fram lite

48

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

Patrik Hadenius är chefredaktör och vd på Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi.

Ta det lugnt med bullar och nyskapade metaforer.

glass ur frysen. Men det går inte. Ingen bjuder.

Skulle däremot min fru komma hem nu, och vill ha sällskap när hon tar te och skorpor, då tackar jag inte nej.

Måttlighet är en dygd. Och det gäller inte bara matvanor. Det gäller också när man skriver populärvetenskapligt. När man ska skriva om svåra saker för läsare som inte är experter, då är ett vanligt fel att man blommar ut för mycket med exempel, förklaringar och me-

Därför ska du införa måttliga maj när du populariserar det du själv är expert på. Ta det lugnt med sötsakerna.

En välplacerad metafor eller förklaring är inte fel. Men tänk efter först om de verkligen behövs och gör texten mer begriplig. Och om det finns etablerade jämförelser, använd dem, hitta inte på nya själv. Ta en bulle när du blir bjuden.

Och det slår mig, måttliga maj och allt, att jag ju fallit offer för just denna frestelse själv. Jämförelsen med måttliga maj var möjligen en trevlig historia. Men den hjälpte dig knappast att förstå hur du skriver bättre populärvetenskap.

Var sparsam med metaforerna hade räckt att säga, och du skulle direkt förstått.

AEA INFORMERAR NR 2 2014

Oussema Ben Hamouda trotsar statistiken med en karriär som

GÅR SOM TÅGET 8 av10

2014 ar b

svenskar har arbete.

Beställ Arbetslöshetsrapporten på fakta@aea.se

etsl ösh etsr a

ppo rten

Kontakta mig om du behöver veta mer om din a-kassa!

För att få a-kassa måste du klara arbetsvillkor och räknas som arbetslös.

Ring 08-4123300 eller mejla info@aea.se så berättar vi om reglerna.

Fler kvinnor än män med i AEA Medlemsantalet i AEA fortsätter att öka. I februari hade vi totalt 667 621 medlemmar: av dem var 392 219 kvinnor och 275 402 män.

Oussema Ben Hamoudas sanslösa S Sista februari 2012 landar Oussema Ben Hamouda på Arlanda, utan jobb, utan ett ord svenska i bagaget. Men han har något annat värdefullt i packningen, en god utbildning och en hel massa jäklar anamma. Oussema har bestämt sig, han ska göra en omstart, börja från noll. Han får en expresskarriär.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER Oussema Ben Hamouda gillar att jobba hårt, är fokuserad och resultatinriktad, man känner det direkt: han rör sig mycket och snabbt, han pratar mycket och snabbt och han håller ögonkontakt.

– Man måste våga ta nya vägar i livet. Det var tufft att lämna släkt och vänner men jag gjorde rätt och jag har hela tiden känt att jag är välkommen här.

Oussema är född i Tunisien men har fått sin högre utbildning i Frankrike.

– Pappa satsade på min och min brors skolgång, mig behövde man aldrig pusha. Jag älskade att plugga och gjorde ofta extrauppgifter för att få bra betyg. Särskilt i matematik, mitt favoritämne. Jag löser fortfarande gärna matteproblem.

Dubbelt kompetent Så vad skulle han bli? Advokat? Läkare? Nej, civilingenjör. Maskinteknisk inriktning gav det bredaste spektrat för framtida val. Efter de två extra, stenhårda, förberedande åren med fysik, matematik och kemi som krävdes för att komma in på de mest välrenommerade universiteten, följde fem år på ingenjörshögskolan i Metz som Oussema toppade med en master i management.

– Jag tyckte jag saknade den övergripande kunskapen om hur man leder stora projekt, med kombinationen teknik och management fick jag den dubbla kompetens jag behövde.

Till Sverige kom Oussema från jobbet som projektingenjör på franska tågbolaget SNCF. Och det var på den svenska motsvarigheten, SJ, han hade siktet inställt. Men dit var det en NR 4 2 0 1 4 50 först N Amåste T U RVETA RElära bit kvar … han sig språket.

3

tips till en arbetslös utländsk akademiker 

Ta egna initiativ!



Tro på dig själv!



Satsa på språket!

– Att emigrera låg inte alls med i min plan, det var kärleken som tog kommandot. Jag hade de bästa oddsen att få jobb så det blev jag som fick flytta. I Frankrike är man rätt chanslös om man inte kan franska, jag insåg att det nog var likadant i Sverige. Så jag satsade 100 procent på svenskan!

Crash course gav avsedd effekt Veckan efter ankomsten börjar Oussema på KTH:s Svenska för ingenjörer, en crash course i språk, kultur och samhällsliv.

– Jag var en duktig elev, i augusti fick jag väl godkänt och från september 2012 har jag bara pratat svenska. Aldrig något annat. Mina kursare ville helst byta till engelska på t-banan – det var pinsamt när folk lyssnade till vår stapplande konversation – men jag har konsekvent vägrat. ”Snälla, rätta mig, jag är bara tacksam”, brukar jag säga, jag är totalt prestigelös. Och fortfarande pluggar jag svenska, jag går kvällskurser för att förbättra mitt uttal. Jag vill inte bli bedömd utifrån min brytning.

– Men jag hade ju två språk med mig, arabiskan och franskan, och det har varit en bra grund.

Ville till SJ Oussema hade också lite flax, hösten 2012 fick han sista platsen på Stockholms universitets arbetsmarknadsutbildning Korta vägen för akademiker med utländsk bakgrund.

– Och det har verkligen känts jätteroligt att mina tidigare erfarenheter är intressanta för många företag i Sverige, man är nyfiken på mig. Under universitetstiden fick jag erbjudanden från både ABB och Arriva men hade is i

Inte bättre förr Sedan 2002 är 680 kr högsta dagpenning.

1937 var den 6 kr som högst och 2 kr som lägst.

Dock kunde kvinnor få mindre än 2 kr per dag.

Arbeta utanför Sverige?

Funderar du på att arbeta utanför Sverige? Ta reda på vad som gäller för din a-kassa genom att ringa oss på 08-412 33 00 eller mejla utland@aea.se

8,5%

a Sverigeresa

Så hög var arbetslösheten i februari i Sverige.

Källa: SCB.

2,1%

4 Rak text utan indrag som bildtext.

Så hög var arbetslösheten i februari bland AEA:s medlemmar Källa: AEA.

Oussema Ben Hamouda Ålder: 29 år.

Bor: Hässelby.

Familj: Sambo, bror i Spanien, föräldrar i Frankrike.

Intressen: Resor och teknik.

magen, för det var till SJ jag ville.

Dit kom han förstås. I dag är Oussema Ben Hamouda verksamhetsutvecklare med uppgift att utveckla metoder och processer på SJ:s tre depåer, i Malmö, Göteborg och Hagalund i Stockholm, och övriga stationer.

Han fick tjänsten bara 11 månader efter att han landat på Arlanda den där kalla februaridagen.

Framtidsdrömmar finns – Men det har varit tufft. Jag var 27 år när jag kom, hade det varit i dag, när jag är 29, så hade jag nog faktiskt tvekat att släppa ett bra jobb hemma i Frankrike och kasta mig ut utan skyddsnät.

Och om fem år?

– Jag bor kvar i Stockholm, som jag älskar. Kanske är jag chef, det vore kul.

arbetslö shetsr ap porten

2014 Intresserad av mer statistik från oss? Anmäl dig på adressen statistik@aea.se så mejlar vi dig vår månadsrapport.

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

51

KOM IHÅG ... ... det här om du riskerar att bli arbetslös!

1

Ring oss om du tror att du ska bli arbetslös. Det finns mycket du kan förbereda – vi hjälper dig med vad som behövs för din ansökan om ersättning.

2

Aktivera dina nätverk och börja tidigt med att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt.

3

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Du kan bara få pengar för dagar som du är anmäld.

Fråga dem om vad de kan hjälpa dig med. Ta reda på hur och när du ska aktivitetsrapportera till dem och vad som gäller för din individuella handlingsplan.

4

Skicka din Ansökan om arbetslöshetsersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hittar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller AEA, Box 3536, 10369 Stockholm.

5

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresseanmälningar.

Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV.

52

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

TILL SIST

”

Har du synpunkter på oss eller förslag på hur vi kan göra verksamheten ännu bättre ser vi gärna att du hör av dig.”

Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt?

Fixa det på: www.aea.se/ anmäl

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Vi vill veta vad du tycker Vi vill gärna veta vad du och våra andra 665 000 medlemmar tycker om oss och hur vi ska utveckla vår service. Därför har vi precis genomomfört gruppintervjuer med slumpvis utvalda medlemmar. Både arbetslösa och de som aldrig varit arbetslösa har varit representerade.

Resonemangen var spännande! Att man ser oss som ett skyddsnät, en försäkring och en servicetjänst var knappast överraskande. Men det var nyttigt för oss att få bekräftat att bemötandet är avgörande – vi måste uttrycka att vi litar på medlemmen för att medlemmen ska få förtroende för oss.

Det stod också klart att a-kassan inte är något man tänker på – man går med och sedan rullar autogirobetalningarna på. .. En kille sa att ”betala avgiften till a-kassan är lite som att gå på toa innan man går ut på stan – man ångrar aldrig att man gjorde det!”

Helst vill man få besked om sin a-kassa redan innan man blir arbetslös.

En högst rimlig förväntan tycker vi! Därför trycker vi på vikten av enklare regler vid alla tillfällen som vi träffar politiker och politiska tjänstemän.

Dagens a-kasseregler är ett avancerat lapptäcke. Bara det att det tar cirka sex månader att internutbilda en a-kassehandläggare talar sitt tydliga språk om reglernas komplexitet.

I väntan på mer lättbegripiga regler – ring oss så förklarar vi! Och har du synpunkter på oss eller förslag på hur vi kan göra verksamheten ännu bättre ser vi gärna att du hör av dig, exempelvis till mig på kabe@aea.se.

UTGES AV AKADEMIKERNAS A�KASSA Ansvarig utgivare: Annika Stenberg E-post: annika.stenberg@aea.se Telefon: +46(0)8 412 33 63

HÖSTEXKURSION 2014 ETT STORMIGT SKOGSBRUK 17-18 SEPTEMBER

ANMÄL DIG TILL HÖSTEXKURSION 2014 Vad har vi lärt oss efter Gudrun? Tillsammans med Sydved besöker vi en rad intressanta försök i fält. Kom med och diskutera vad som krävs för ett stormanpassat skogsbruk.

Exempel på aktuella frågor i programmet: • Virkesförrådet ökar och stormarna blir fler. Hur ser riskerna ut?

• Hur anpassar vi skogsskötsel, föryngringsmetoder och trädslagsval med hänsyn till kommande stormar och klimatförändringar? Vad säger forskarna och vad sker i praktiken?

• Vad händer på virkesmarknaden när stormen slår till nästa gång? Hur ställer sig industrin till stormskadad skog och nya trädslag? Hur ser beredskapen ut?

PLATS OCH DATUM: Halmstad-Tönnersjöheden-Hylte, 17- 18 september 2013.

KOSTNAD: Medlemmar i Föreningen Skogen 4500 kr, övriga 4900 kr (priser exkl moms).

Logi tillkommer.

ANMÄLAN OCH PROGRAM: www.skogen.se/ hostexkursion2014 FRÅGOR: Anmälan Lena Olofsson, telefon 08-412 15 80, program Leif Olofsson telefon 070-637 54 80.

SISTA ANMÄLNINGSDAG: 30 juni 2014.

För mer information och anmälan besök www.skogen.se Förvänta dig två händelserika och intressanta dagar samt ett bra tillfälle att knyta nya kontakter och träffa gamla bekanta! Anmäl dig nu!

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

53

S TUD E N T

Pengar du inte visste att du hade Som medlem i Naturvetarna är du olycksfallsförsäkrad dygnet runt. Dessutom har alla studenter en olycksfallsförsäkring genom Kammarkollegiet. a n n a n o r b e r g text

Tentor, boende, kärlek, studielån, framtida arbete… och så försäkringar.

Listan över saker att göra eller ta reda på kan bli lång, men en del är redan ordnat.

Som medlem i Naturvetarna har du en gratis olycksfallsförsäkring genom Akademikerförsäkring. Den gäller dygnet runt och ersätter bland annat läkarvård, sjukhusvård, rehabilitering och kristerapi.

– Som student har man inte tjänat in pensionspoäng eller ersättningsgrundande inkomst. Om man skulle råka ut för en allvarlig olycka eller sjukdom som gör att man inte kan börja arbeta är det därför viktigt att vara ordentligt försäkrad, säger Staffan Arrhenius på Akademikerförsäkring.

Cyke lolyckor och sticks kador

Alla som studerar vid svenska statliga högskolor och universitet har dessutom en gratis olycksfallsförsäkring genom Kammarkollegiet.

– Vi får in 300 skador på 300 000 studenter, så vi tror att kännedomen om försäkringen är dålig, säger Erland Törngren, sektionschef vid Kammarkollegiet.

54

N A T U RVETA RE

NR 4 2 0 1 4

Alla som stu de rar vi d på svenska statliga hög skolor och u n ive rs itet har en g rati s olycks fallsförsäkr i ng

är en typ av hemförsäkring och kan ge ersättning vid till exempel brand- eller vattenskada, stöld och överfall. Ofta ingår reseförsäkring. # Läs m e r om d i na för säkr i ngar här: www.gratisstudentförsäkring.se www.akademikerforsakring.se/Forsakringar/ Student/Studentolycksfallsforsakring/

Försäkringen gäller under skoltid, det vill säga all tid inom skolans lokaler och område, och under resan till och från skolan.

De vanligaste skadeanmälningarna är cykelolyckor på väg till och från skolan och stickskador under vårdutbildningar.

– Jag tycker att vi och högskolorna kan bli bättre på att informera studenterna om försäkringen. Till exempel genom en likartad information eller en länk till vår hemsida från skolornas hemsidor, säger Erland Törngren.

B ran d och stöld

Flera försäkringsbolag erbjuder särskilda student- eller ungdomsförsäkringar. De

Naturvetarnas olycksfallsförsäkring gäller också på fritiden.

karriär

D c Har du koll på dina försäkringar?

Vad ska du tänka på?

• Om du är under 25 år kan du ha en barnförsäkring som dina föräldrar tecknat. Den är bra att ha kvar så länge som möjligt och behöver inte sägas upp för att man flyttat hemifrån.

• Om du inte har hemförsäkring, ordna det genom något av försäkringsbolagen.

• Om du studerar vid ett privat universitet eller högskola. Kolla upp vilket försäkringsskydd du har genom dem.

• Som medlem i Naturvetarna kan du kontakta Akademikerförsäkring för rådgivning om vilket försäkringsskydd du behöver.

r ko ll M e r om Kamma r i ng äk rs st u dent fö

eg i et s

• Du som är utbytesstudent är försäkrad dygnet runt. Försäkringen gäller även under resan till och från landet där du ska studera.

• Du som är doktorand med stipendium vid en statlig högskola eller universitet har en försäkring som ger dig ersättning om du är frånvarande på grund av sjukdom eller föräldraledighet.

1.

Vet du vilket försäkringsskydd du har som student?

2.

Är detta något du funderar över?

Sandra Lundahl, läser till landskapsingenjör, SLU Alnarp

1. Nej, har ingen aning!

2. Ibland händer det. Hade varit bra att veta för att vara förberedd inför framtiden.

Åsa Gustafsson, läser masterprogrammet i marinbiologi på Stockholms universitet

1. Som studentmedlem i Naturvetarna vet jag att jag har en olycksfallsförsäkring som täcker vissa läkarkostnader och ersättning om man inte kan arbeta på grund av en olycka. Men jag har dålig koll på vad för olyckor försäkringen täcker och vad den inte täcker.

2. Nej. Dianna Zeleskov, läser molekylärbiologi vid Uppsala universitet

1. Som student vid svenskt universitet är jag statligt olycksfallsförsäkrad under skoltid och när jag reser till och från skolan.

2. Jag har mest kommit i kontakt med försäkringsfrågor i samband med aktiviteter med Naturvetarna och reklamvideor på Youtube. I vanliga sammanhang pratas det inte mycket om detta och jag tänker därför inte så ofta på min studentförsäkring. Jag tror att många studenter inte känner till att de är försäkrade.

NR 4 2 0 1 4

N A T U RVETA RE

55

ka riä S PA Nr AR I Nr

semestertips

Sommarläsning

Häng med under jord

Naturvetenskaplig gåta

Kliv in i ett

naturum

Det finns mycket att hämta i Sommarsverige för den som är intresserad av gruvor och bergarter. Den gruva som kittlar mina sinnen mest är den i Kiruna, där det anordnas guidade turer 800 meter under markytan. Världens modernaste gruva lockar med high-tec, där mycket av driften sköts framför datorn.

Besökarna får också veta hur flytten av delar av Kiruna ska gå till.

Ett dragplåster, som man inte får missa om man har vägarna förbi.

Läs mer om vilka gruvor du kan besöka i sommar: www.geonord.org LEL

Även ovan jord vimlar det av naturvetenskapliga upplevelser.

I hela Sverige finns det naturum, som är tänkta att fungera som en port till naturen. Kliv in och njut av botaniska rariteter, fåglar och djur som är typiska för just den platsen.

Tyresta nationalpark, med skogar som drabbades av bränder för mer än tio år sedan, är spännande att komma tillbaka till och följa utvecklingen av nya arter och successioner. Ännu en favorit är Söderåsen i Skåne.

Alla naturum i landet hittar du på www.naturvardsverket.se LEL

Spana efter bäver

56

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

B ö c k e r lot ta s u t !

Vill du läsa Fossildrottningen? Vi har några exemplar att lotta ut. Vi skickar också med första boken i serien, Jungfrustenen. Skicka ett mejl med ämne ”Tävling Fossildrottningen” till redaktion@naturvetarna.se, eller ett vykort till tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

apptips

Se reprisen på klacksparken

Bygg en vindsnurra Vill du bygga en egen vindsnurra, experimentera i ett kemilabb eller kliva in i en rymdstation? Det kan du göra på något av de science center som finns utspridda över landet. På dem vill man fånga barnens upptäckarlust och väcka intresse för naturvetenskap och teknik. Men kanske kan du själv utforska något nytt område.

Du hittar mer hos Föreningen Svenska Science Center, FSSC: www.fssc.se. AN

I Michael Mortimers nya bok Fossil-drottningen ska ovanliga stenar pusslas ihop för att lösa ett mysterium. Två okända grundämnen spelar stor roll och är sammanflätade med huvudpersonen Idas familjehistoria.

Och äventyret börjar direkt. Det går nästan för fort, och det är svårt att hinna få någon känsla för personerna i boken innan de är mitt uppe i en flykt genom Ryssland.. Biologstudenten Ida artbestämmer växter och fåglar under flykten, och superkändisar som Niels Bohr och Carl von Linné svischar förbi.

Och det blir ganska spännande, med ledtrådar och upptäckter som är både fantastiska och avgörande för mänskligheten. AN

Tänk dig att paddla fram i sommarkvällen över en lugn sjö. Spana efter fällda träd och bäverhyddor. Skymta en rörelse i vattnet och få syn på en bäver på väg hem.

I sommar kan du också spana efter fjärilar, fåglar, tumlare och björn.

Det finns många safariutflykter i den svenska naturen att välja på. Naturens bästa listar arrangörer från Skåne till Lappland som ordnar naturresor på ett ansvarsfullt sätt.

Läs mer här: www.naturensbasta.se. AN

Alla har vi missat drömmålet eller en läcker klackspark när vi tittar på fotboll. ”Jag skulle ha stannat hemma och sett matchen på tv”, tänker man. Men nu är lösningen här. En app gör det möjligt att se repriser i mobilen på upp till 30 sekunder. Dessutom kan man följa matchen i realtid från fyra olika vinklar.

Djurgården fotboll erbjuder appen som ska förhöja upplevelsen att se fotboll live. Publiken ska också kunna delta i omröstningen om till exempel matchens bästa lirare. LEL

a r betsm i lj ö

Vad kan vi lära av Googles framgångar?

Små team, naturliga mötesplatser och gemensamma värderingar är några saker som gör Google innovativt. Forskaren Annika Steiber har studerat företaget från insidan under ett år.

Hur gör Googl e för att behåll a sin konkurrensk snabbföränderlig raft och innova värld? Finns tionsförmåga det något samba innovation och i en nd mellan företa dess ledningsprin gets förmåga ciper och företa baseras på en till ettårig studie gskultur? Den från insidan av här boken som Google anses Google ger en allmänt vara inblick i dessa ett av världen frågor. lansera nya produk s mest innova

Ditt tips för att bli mer innovativ?

– Det lilla företaget bör fundera på vad som skapar den entreprenöriella miljön, liksom att bevara detta när det växer. Det har Google lyckats med. Det stora företaget bör agera mer som om de var i en start up-miljö. De har byggt ett system för att genomföra affärsmodellen, men de ifrågasätter den inte.

Kan andra ta efter Google?

- Ja, om man tittar på de grundläggande filosofierna eller principerna, som att vara ständigt ifrågasättande.

Kan alla bli engagerade?

– Alla människor har en kreativ kraft och en passion. Det vi brinner för kopplas ofta

ANN IKA STE IBER

Var det något som överraskade?

– Ja. De har stort fokus på mjuka frågor, trots att företaget mest består av personer med kompetens inom data, matematik och teknik. Det tycks också finnas ett mönster för vad som gör en verksamhet innovativ. De attraherar personer som delar grundarnas värderingar. Möten stimuleras genom allt från hur lokalerna är utformade och att maten är gratis till en tydlig strategi för att utveckla ledarskapet.

lätt bort genom allt prat om vinster, marginaler och att anställda fastnar i sina fack. Flexibilitet och att låta personalen göra nya saker ger ofta motivation.

STEIBER är civilingenjör i industriell ekonom på Corporate i och PhD speciali Innovation. Hon serad har varit verksam högteknologiska i drygt arton industrin. För år inom den närvarande arbetar för Strategos hon som företags Inc. parallellt rådgivare med att bedriva forskning inom innovation och området ge inspirationsföre läsningar.

Vilken är den största utmaningen?

– Det befintliga sättet att tänka och behovet av kontroll. Det är jobbigt att ständigt ifrågasätta saker och samtidigt finns både en tidsbrist och en kognitiv brist.

Det finns också en tradition kring hur man ska leda och organisera en verksamhet. Googlemodellen vänder det här 180 grader med sin nätverksbaserade organisation. Det finns inte heller ett tydligt recept för hur du går till väga.

VINNOVA Rapport VR 2014:03 , ISBN 978-9187537-1

googlemodellen_

KORRIGERAD_2

7mar.indd

ELLEN

Företagsledn ing för kontinu erlig innovation i en snabbföränd erlig värld

ELL EN

tiva arbetsgivare. Hur gör de och vad kan andra lära?

Boken ”Googlemodellen” från Vinnova ger en del svar. Författaren Annika Steiber har under flera år forskat på innovationer, verksamhetsutveckling och ledarskap.

GOOGLEMOD

GOO GLE MOD

Google är en av världens mest attrak-

tiva företag. Genom ter har man inte bara föränd sätt att funger att regelbundet rat människors a. Man har också vardag utan skapat ett varumä innovation. Google också bransc rke som nästan hers hör dessutom uppfattas som till det fåtal företag på medarbetarn synonymt med as kreativitet som är kända och för att bygga för att bygga nytänkande. sina framgångar en företagskultur som främjar innovation och Avsikten med boken är att ge en fördjup arbetar för att ad förståelse bibehålla sin för hur Google innovationsfö har gånger oortodo byggt rmåga. Den upp och numer xa managementp visar också hur a rinciper har skapat företaget med Förhoppninge sina många n är att boken, en förmåga till med Google kontinuerlig förändring i innova som exempel, innovation. tiv riktning. Boken kan inspirera andra organis till väga för att ger dessutom ationer till omvandla sina tips på hur organis managementm ationer praktis innovation. odeller i syfte kt kan gå att öka sin förmåg a till kontinuerlig Googlemodel len – företag sledning för baseras på en kontinuerlig ettårig studie innovation i gjord av författa en snabbföränd ren Annika Steiber erlig värld på plats hos Google i Silicon ANNIKA Valley.

ANNIKA STE

IBER

2-7

146

Varför team med just tre?

– Larry Page är övertygad om det. Jag tror på små team med trygga människor med olika kompetens. I större team blir det mer administration, bara en sådan sak som att få till möten kan bli svårt.

Det finns också en hel del forskning kring den optimala storleken på team.

Bör vi lyfta experten?

– Det är viktigt att sätta entreprenören i fokus och lyfta fram denna som hjälte.

Det är en del av värderingarna och att bygga kulturen.

Hur kan man jobba med innovativt ledarskap?

– Google har inrättat ett ”People Innovation Lab”, där de forskar på optimalt ledarskap, rekrytering och balans i livet. I

2014-03-27

09:24

googlemodellen_

KORRIGERAD_2

7mar.indd

1

2014-03-27

09:24

Företagledning för kontinuerlig innovation i en snabbföränderlig värld.

en så här stor organisation är det möjligt att bedriva forskning på den egna organisationen. MT

Författaren Annika Steiber är civilingenjör i industriell ekonomi och PhD specialiserad på Corporate Innovation

Boken ges ut tillsammans med Stiftelsen IMIT. Beställ boken på www.vinnova.se (googla på ”googlemodellen)

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Fackliga ledare går UGL Den första kullen med 12 förtroendevalda naturvetare har gått UGL, Utveckling av grupp och ledare, som Naturvetarna ger.

"Efterhand trillade polletten ner" Per Eriksson fick en kickstart efter UGL. Han blev erbjuden en vd-tjänst på Sveaskogs dotterbolag Hjälmare Kanal AB, som han inte kunde tacka nej till.

Per Eriksson.

Men han fortsätter som ordförande för akademikerföreningen på Sveaskog, med runt 150 medlemmar.

– Jättebra att Naturvetarna utbildar oss förtroendevalda i ledarskap. Som facklig ledare måste jag kunna allt från att dela upp rollerna och delegera till att ha fokus på rätt frågor och jobba smart.

Han lyfter särskilt fram den delen som handlar om hur man förhåller sig till var-

Naturvetarna investerar i hållbara projekt Naturvetarna är det första fackförbundet som investerar delar av sitt kapital i socialt och miljömässigt hållbara

andra och vilken roll man själv har i relationer.

– I början var det lite förvirrande, men efterhand trillade polletten ner. Det blev mycket vad vi själva gjorde det till.

En insikt han vann var att lyssna på andra fullt ut, istället för att fundera på vad man själv ska säga.

– Vi hade många bra övningar, där jag lärde mig att angripa problem på ett nytt sätt. Börja med att klargöra på vilket sätt gruppen ska jobba och med vilka saker.

Kom överens om vilka frågor som kräver konsensus och när chefen bestämmer.

För Per Eriksson blev UGL en stark upplevelse.

– Nu gäller det att hålla kunskaper vid liv och uppdatera sig med nya kurser. LEL

”Vi fick verktygen för att klara uppdraget” – Helt fantastiskt, utbrister Julia Obrovac spontant. Jag har varit sugen länge och när chansen dök upp var det ingen tvekan.

Hon tycker det är utmärkt att Naturvetarna lyfter sina förtroendevalda och stärker dem i sin roll.

projekt i utvecklingsländer. Samarbetspartner är Oikocredit som är världens största finansiär av utvecklingsprojekt genom privatkapital.

– Vi bidrar till att människor i utvecklingsländer själva kan förändra sin livssituation.

Samtidigt uppfyller Oikocredit våra krav på risk och avkastning, säger Andreas Englund, ledamot i Naturvetarnas styrelse.

– Uppdraget handlar bland annat om att leda en styrelse och få dem att engagera sig och dra åt samma håll. UGL ger verktygen för att klara det geJulia Obrovac. nom att kommunicera, ge feedback och hitta lösningar i dialog med andra.

Självinsikt och hur man påverkar andra i en grupp är annat som Julia Obrovac har med sig från UGL. I början av utbildningen var hon lite avvaktande och tänkte ligga lågt.

– Det gick inte att komma undan, bland annat för att det byggde på deltagarnas eget engagemang, där vi skulle reflektera och berätta mycket om oss själva. För mig blev det en pusselbit om mig själv och min egen självinsikt.

I sin yrkesroll är naturgeografen Julia Obrovac mitt uppe i en förändring. I september lämnar hon sitt jobb som projektledare på Naturvårdsverket och blir konsult på det norska företaget Analyse & Strategi, som är en del av Multiconsult. LEL

– Eftersom jag är naturvetare tycker jag att det är det speciellt roligt att Oikocredit nu riktar satsningar mot investeringar i ekologisk odling och andra miljöåtgärder, bland annat inom kaffeodling och förnybar energi, säger Andreas Englund.

På sikt planerar Naturvetarna att placera fem procent av förbundets värdepappersinnehav i proaktivt etiska placeringar. JR

En etisk investering kan vara ekologiskt odlat kaffe.

M å nadens naturvetare

Student som drivs av viljan att göra skillnad Johanna Pierre bubblar av glädje, energi och framåtanda. Hon läser masterprogrammet i miljöoch hälsoskydd på Stockholms universitet.

– Jag är intresserad

av ett brett perspektiv. Det finns en stor förbättringspotential inom till exempel byggindustrin, som förbrukar mycket kemikalier och energi i byggprocessen.

I sin kandidatuppsats skrev hon om foder för sällskapsdjur. Särskilt hundar kon-

sumerar mycket kött, som har stor klimatpåverkan.

– Djuruppfödningen kan också vara dålig ur miljösynpunkt. Vi borde ställa högre krav. Tänk på att all handel innebär en miljöpåverkan.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– Gärna inom hållbar utveckling, inte bara miljö. Det finns en uppsjö av sociala frågor, och kan jag förbättra situationen i länder med sämre villkor så vore det fantastiskt!

Varför valde du att bli medlem i Naturvetarna?

– Jag såg tidningen och tyckte den var jätteintressant. Den plockar upp många aspekter av samhälle och miljö. Man får tips på nyttiga kurser och seminarier. Jag tipsar ofta vänner och kursare om Natur-

Skogsakademikerna lever vidare Det blev ingen nedläggning av Skogsakademikerna på årsmötet 12 maj. Det finns en vilja att driva delförbundet inom Naturvetarna vidare.

– Vi ser möjligheter. Även om vi inte har någon het fråga att jobba med just nu, så kan det dyka upp och vi kan göra skillnad, säger Anton Holmström, som tog initiativ till att bevara delförbundet.

Vid sidan av att ha ett nätverk för skogsutbildade ser han betydelsen av att kunna påverka i samhällsfrågor.

– Skogen är inte längre bara till för skogsägarna och skogsbranschen, utan har ett allmänintresse i allt från rekrea-

tion och turism till biologisk mångfald och klimat. Det är den här typen av frågor som vi kan vi driva tillsammans med Naturvetarna.

Utbildning och arbetsmarknad är andra tunga frågor. Man har också två stipendiefonder att förvalta.

– Vi ska inte heller glömma ”Skogsakademikernålen”, som vi delar ut till skogsmästare och jägmästare på examensdagen. Det är ett sätt för oss att välkomna de unga in i yrkeslivet.

Till vardags är jägmästare Anton Holmström ställföreträdande distriktschef på Skogsstyrelsen i Kronobergs län. I Skogsakademikernas styrelse är han sammankallande. LEL

vetarna, så att fler får vetskap om er!

Vad gör du en ledig stund?

– Jag älskar film, kultur, att umgås med vänner och vara ute i naturen. Jag är delaktig i min sexåriga sons skola, som har ett bra miljötänk. CJ Läs en längre intervju med Johanna på www.naturvetarna.se/ manadens-naturvetare

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

Ny

ordförande för Sveriges cytodiagnostiker N Y VA LD Evrim Inekci är ny ordförande för Sveriges cytodiagnostiker.

Hon valdes på årsmötet i april då man också tog första steget till att bli bli en professionsförening inom Naturvetarna. www.naturvetarna.se/ Riksforeningen-cytologi

Cytodiagnostiker ser cellförändringar med mikroskop.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

59

P r o f il i N aturvetarna

”Jag har det bästa jobbet på kansliet!”

Vad är roligast med ditt jobb?

Margareta Hübinette är för många medlemmar det första mötet med Naturvetarna. Hon är en av våra medlemshandläggare som med engagemang och hjärta kämpar för att varje medlem hon talar med får bra service.

– När jag lyckas förklara för unga varför de ska vara med i facket. Det är en utmaning!

Varje samtal är unikt, och det är väldigt viktigt att lyssna in varenda person! Jag blir glad när medlemmar kontaktar oss med sina funderingar, istället för att tänka ”facket kan väl inte göra något för mig”. Och då gläder det mig att kunna berätta vad vi kan göra!

Varför valde du att arbeta på Naturvetarna?

– Jag började här för drygt tio år sedan, när barnen började klara sig lite mer själva. Då behövde jag hitta lite nya utmaningar, och jag ville utvecklas mer med arbetet. Jag började som kanslisekreterare till dåvarande förbundsdirektör Jörgen Ohlsson. Efter några år började jag jobba på Medlemsservice, och här trivs jag fantastiskt bra.

Vilken är den vanligaste frågan en arbetsdag?

– Det är saker som rör medlemskapet, om avgifter, ändring av arbetsgivare exempelvis.

Man kan själv ändra adressuppgifter, arbets-

na! r a t e v r u t a N d e Bra m ”Att vi jobbar för varje naturvetare, från enskild individ och upp till samhällspolitisk påverkan.”

60

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Vad är ditt mål?

– Att varje medlem känner att den har får bra service i varje möte, och är nöjd med svaret. De allra flesta jag talar med är glada och positiva. CJ givare och liknande på ”Mina sidor” på webben. Praktiskt för den som inte vill vänta i telefonkö.

Vilken är den svåraste frågan?

– Det finns inga svåra frågor, bara kluriga.

Att hjälpa dem som ska jobba utomlands, det är så många olika saker att tänka på, beroende på om man ska jobba inom Norden eller EU, om arbetsgivaren är svensk eller utländsk exempelvis.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– Ingen dag är den andra lik, även om arbetsuppgifterna är samma. Själv tycker jag att mitt jobb är det bästa på kansliet, eftersom jag får möta flest medlemmar. Alla är olika, från studenter till pensionärer. Ena stunden någon som är arbetslös och behöver stöttning, nästa stund någon som är strålande glad över kommande föräldraledighet.

margareta h ü b inette Tidigare fackligt arbete: Ordförande i den lokala föreningen på Naturvetarna under några år.

Fritid: Att vara ute i naturen, älskar mat och dryck.

Familj: Två vuxna barn.

Senast sedda film/program: På jakt med Lotta och Leif. Fantastiskt roligt!

En perfekt söndag: Lång frukost, skogspromenad och sedan middag med nära och kära.

Okänd talang: Spela mungiga!

Mungigan är ett av världens äldsta instrument.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Lönesamtal mer än Christina Holmström blev coachad av Naturvetarna inför lönesamtalet.

– Jag är helnöjd. Positivt att lägga fokus på den personliga utvecklingen och hur man kan bli mer attraktiv på arbetsmarknaden.

Hon gillade tipset att sikta framåt och se nya möjligheter.

– Jag fick goda råd om hur min tjänst kan utvecklas och utökas, både ur ett personligt och professionellt perspektiv.

Som renhållningshandläggare i Vallentuna kommun är hon bland annat ansvarig för ett projekt som syftar till att samla in matavfall, som ska rötas till biogas och biogödsel. I tjänsten ligger också ansvar för budget och ekonomi.

– Jag kom till insikt om att det ligger ett

Biomedicinska analytiker

mötte en ny publik Tävla i pipettering och gissa vikten på blodpåsar fick besökarna göra när biomedicinska analytiker visade upp sitt yrke på internationella BMA-dagen den 15 april.

För en dag lämnade biomedicinska analytikerna labbet. De i Karlstad tog ett steg till och visade upp yrket i köpcentret Mitt i City.

– Vi vidgade våra vyer och visade prov på allt från klinisk kemi och mikrobiologi till klinisk patologi och transfusionsmedicin, säger Johanna Macho Bergström, som höll i trådarna och är med i BMA-föreningen.

Hon gillade särskilt att inspirera unga för yrket.

siffror

stort ansvar i jobbet och att det krävs specialkompetens för att klara det. Vi kommer eventuellt att ta in extrapersonal i matavfallsprojektet, vilket innebär personalansvar, som på sikt måste avspegla sig i lönekuvertet. Ännu ett tips från Naturvetarna var att ta reda på vilka lönekriterier som gäller för just henne.

– Det finns generella lönekriterier för alla här. Jag vill veta vad jag ska prestera för att kunna höja min lön, vilket jag fick svar på från min chef.

Som relativt nyutbildad (examen 2012) visste hon inte riktigt vad hon skulle förvänta sig i lönehöjning.

– Jag känner mig nöjd, och vi hade en bra diskussion som lägger grund för möjliga lönehöjningar i framtiden. Lönesamtalet handlade också om min egen utveckling, som kurser och annan kompetensutveckling. LEL

– För att täcka den brist som kommer att bli värre måste statusen och lönerna höjas. Då kan det bli attraktivt för unga att satsa på en framtid som biomedicinsk analytiker.

På hennes avdelning på sjukhuset i Karlstad går 11 av 25 biomedicinska analytiker i pension inom fem år.

Samma mönster finns i hela landet, vilket har fått till följd att andra yrkesgrupper utför provtagningar på vårdcentralerna, med Johanna Macho sämre kvalitet som följd.

Bergström.

– Denna dag vill vi väcka uppmärksamhet för vår profession och visa att vi har en oersättlig kompetens och kunskap inom hälso- och sjukvård, säger Sara Hassanzadeh, BMA på Akademiska sjukhuset i Uppsala. LEL

Naturvetare i IBL:s styrelse HJ Ä R T E F R ÅG A Monica Fröjd är invald i IBL:s styrelse. En av hennes hjärtefrågor är utbildningen till biomedicinsk analytiker.

– Jag vill se över utbildningen för att kunna möta framtidens behov och få fler att söka sig till yrket, säger biomedicinska analytikern, som till vardags är ombudsman på Naturvetarna.

Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL, är den professionella organisationen för biomedicinska analytiker, och är fackligt och politiskt obunden. LEL

Medicin, teknik och analys kopplas samman i BMA-utbildningen.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

61

fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap

Svenska kyrkan, Linköpings stift söker

Jordbruksförvaltare Läs mer om tjänsten på svenskakyrkan.se/linkopingsstift

fakulteten för landskapsarkitektur, fakulteten för landskapsarkitektur, fakulteten för och landskapsarkitektur, trädgårdsväxtproduktionsvetenskap trädgårds- och växtproduktionsvetenskap

trädgårds- och växtproduktionsvetenskap

PROFESSOR I PROFESSOR I I PROFESSOR URBAN VEGETATION URBAN VEGETATION PROFESSOR I URBAN VEGETATION

URBAN VEGETATION

Sista ansökningsdag: 25 augusti Sista ansökningsdag: 252014 augusti 2014 Sista ansökningsdag: 25 augusti 2014 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Fullständig annons: Fullständig annons:www.slu.se/lediga-jobb www.slu.se/lediga-jobb

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Sista ansökningsdag: 25 augusti 2014 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Laboratoriemedicinska länskliniken söker

Biomedicinsk analytiker USÖ - Det personliga universitetssjukhuset

Läs mer på www.orebroll.se/uso/jobb Ansökan senast 30 juni 2014

Naturvetarna söker:

Samhällsvetare / Natu rvetare med passion för statistik (vikariat)

Vi söker dig som vill bidra till att stärka naturvetares ställning på arbetsmarknaden.

Du ser värdet av att använda statistik för att beskriva verkligheten och för att synliggöra förbundets frågor.

62

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

Du är analytisk, pedagogisk och jobbar gärna med andra kompetenser i team och projekt. Du har kunskap inom statistiska analysmetoder.

Läs mer: www.naturvetarna. se/samhallsvetare

Har vi rätt uppgifter om dig?

r! mma o s vlig Tre kar nen s ön daktio Re

m i Na S i dor Nästa nummer kommer ut den 4 september med annonsstopp den 18 augusti.

Logga in på ”mina sidor” och uppdatera dina uppgifter!

Du loggar in med ditt medlemsnummer som du hittar på baksidan av din tidningen Naturvetare eller i nyhetsbrevet som skickas till din e-postadress. Lösenordet består av dina fyra sista siffror i ditt personnummer, om du själv inte har bytt ditt lösenord.

Examensring för Biomedicinska Analytiker Me

dan u j b r e s dlem

de!

15% i rabatt

(Ordinarie pris 5.680 kronor) Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott.

Leveranstid cirka 3 veckor.

Skogssällskapet söker skogsförvaltare som gillar sällskap

Vi utgår från att du gillar skog. Men för att trivas och fungera hos oss bör du gilla människor lika mycket.

För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor.

Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål.

Skogssällskapet växer. Nu söker vi skogsförvaltare till vårt kontor i Östersund.

Läs mer om tjänsten på www.skogssällskapet.se/jobb

Skogssällskapet hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markinnehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare, varav 50 000 i Lettland. Vi hanterar också många andra affärer åt våra kunder som rör jordbruksmark, avtals- och arrendefrågor, byggnader och ekonomi. Läs mer på www.skogsallskapet.se

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Farshid brygger öl hemma i köket Att brygga öl har blivit en populär hobby. Farshid Jalalvand är en av alla naturvetare som fastnat för utmaningen i att brygga eget – och som njuter mer av den spännande bryggprocessen än av själva öldrickandet.

TEXT

Zandra Zernell

Det började för två år sedan med en pik

från en kompis. Farshid Jalalvand, som i stort sett bara drack vanlig lager, fick höra att han hade alldeles för dålig koll på gott öl. Genant, tyckte kompisen och utmanade Farshid på en smakresa i ölets värld.

– Det ena ledde till det andra och jag bestämde mig för att testa att brygga själv, med hjälp av min vän. Jag köpte ingredienser och en del utrustning, resten lånade jag från kompisar. En stor del av tiden gick åt till att hitta en tillräckligt stor kastrull, berättar Farshid Jalalvand.

finns det inget som går upp mot att provsmaka en ny brygd och att känna dofterna och smakerna som utvecklats.

Det är också roligt att ge bort öl till vänner.

Städa e fter

Farshid Jalalvand har nytta av sina kunskaper i mikrobiologi.

Rökig stout

Den första brygden blev en rökig stout, ett mörk överjäst öl, som efter några veckors jäsning var klar för avsmakning.

– Den blev bra, mycket bättre än jag trott. Sedan dess har jag bryggt flera olika sorter, från kryddig julöl till dubbel IPA och imperial stout. En del öl har blivit så bra att den skulle platsa på Systembolaget, annan har misslyckats helt. Ett öl fick någon sorts kontamination och smakade filmjölk.

Till vardags forskar Farshid Jalalvand inom mikrobiologi. En bakgrund han haft nytta av som hembryggare. Om nå-

64

N A T U R V E TA R E

N R4 2014

got i bryggprocessen går fel kan han lista ut hur han ska göra för att rätta till det.

Han vet också när något är helt kört.

Ku l att g e bort

– Just det där, felsökandet, är nästan det roligaste. Dessutom tycker jag om att experimentera och följer inga recept till punkt och pricka. Det känns befriande och blir en skön kontrast till labbande på jobbet, där jag måste vara väldigt noggrann.

Själva bryggandet i sig är nog det mest givande, tycker Farshid Jalalvand. Ändå

Hans tips till den som vill börja brygga är att inte haka upp sig för mycket på det som verkar svårt. Vill man göra det enklare för sig går det att använda maltextrakt i stället för att köpa hel malt och mala själv. Då slipper man också hela den så kallade mäskningsprocessen.

Ett annat tips är att se till att städa upp ordentligt efteråt, för att undvika konflikter med eventuella partners.

– Min fru brukar klaga på att hon hittar fläckar överallt, trots att jag verkligen försöker att göra rent. Det är för att maltdammet lägger sig som en kladdig hinna över allting. Däremot tycker hon om att vara med och smaka av när ölet är klart.

Vad säger du till dem som tycker att ölbryggning är nördigt?

– Jag gillar att nörda ner mig i saker. Det mesta blir roligare om man tar reda på bakgrundshistorien – vare sig det gäller öl, fotboll eller matlagning! #

Far s h i d Jalalvan d Ålder: 29 år.

Bryggningens fem steg

Utbildning: Molekylärbiolog.

Arbete: Doktorerar i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet, 8 mån kvar till disputation. Forskar om värdpatogeninteraktioner samt gör vaccinstudier på luftvägsbakterien Haemophilus influenzae.

1. Mäskning 2. Lakning 3. Vörtkokning 4. Kylning 5. Jäsning

Familj: Fru och ett barn.

Bor: Limhamn i Malmö.

Fritid: Driver vid sidan om ölbryggningen en blogg om allt från vetenskap till ölbryggning: ytterstupphojdaobservationer.wordpress.com.

Så kommer du igång: Införskaffa utrustning: Numera finns det färdiga startkit att köpa, men det går även att bygga eget med hjälp av vanliga plasthinkar, tappkranar och en stor kastrull.

Dessutom behöver du en hydrometer som mäter brygdens vörtstyrka och en bra termometer. Humlegården (www.humle.se), Bryggbolaget (www.bryggbolaget.se) och MaltMagnus (www.maltmagnus.se) är tre webbutiker specialiserade på hembryggning.

Handla råvaror: Ingredienserna du behöver är malt, jäst och humle. Utbudet är stort, så bestäm dig först för vilken typ av öl du vill göra. Ale är till exempel enklare att

brygga än pilsner, eftersom den jäser i rumstemperatur.

Hitta en bra lathund: Instruktioner till själva bryggningen hittar du bland annat på Humlegårdens hemsida (www.humle. se). Det har också getts ut flera böcker om att brygga hemma, till exempel Brygg öl (Fentie, Grandin), Brygg ditt eget öl (Hughes) och Ölbryggarboken (Eronson).

Gå en kurs: För den som vill hålls också bryggarkurser runt om i landet. Till exempel erbjuder Svenska hembryggareföreningen regelbundet kurser i flera större städer.

Ta hjälp av andra: Det finns många bryggentusiaster som gärna delar med sig av sina erfarenheter från att brygga öl! Registrera dig på något av de webbforum som finns, till exempel på Humlegårdens eller Svenska hembryggareföreningens (SHBF) hemsidor, och ställ sedan alla frågor du behöver.

Var noga med hygienen: Glöm inte att desinficera jäskärl, redskap och flaskor ordentligt. Ölet ska jäsa minst en vecka i jäskärl och sedan ytterligare ett par veckor i flaska. Om några bakterier slunkit med har de därför gott om tid på sig att föröka sig.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

N A-K RYSS ET Nu lanserar vi ett korsord, skräddarsytt för naturvetare. Det är lite klurigare än andra korsord.

Som naturvetare vill man ha lite att bita i. Lycka till!

HAR TUPP FÅTT OM BAKFOTEN?

SIPP

SMÖRDEGSRÄTT

HUSLIG CHARMÖR

GÅR I DJUPA TANKAR?

SKADEINSEKTER

MATAGA

LURAD MAKE

EJ SÅ ÄDEL ÄDELGAS ROVPIPPI TÅGA AVSTANNAD REPRESSALIE

BLOMMA SOM RINGDE BLIR HEMLIG HEM AGENT MED ESS

HUSRUM

NÅD LÅNGHOR- JAKOBS SON NINGEN

FAGER SOM TAGER FRÄTA PALMFRUKT

LÄNKLÄNGAN STÖKA

JOSIP BROZ

KALL BLÅST

IFALL

ROFYLLD BÅT

SJÖD MOINES I USA

VULGÄRA FLAX HARLEM I VÄST UBIKINOM OCH BILIRUBIN

BLÅSINSTRUMENT

GUDAVÄSEN VARSKO

KELVIN RUMSFELD ORDNING OXE

FÖRÄLDRAFRITT

DRYCK DÅD

FÖLL FÖR FRESTELSE

FRÄSTE ÖVERFÖRT

FÖR UNDERTRYCK

DEUTERIUM

BONDBRITT TTTTT RRRR

MED HÄFT OCH LÄPP BEFALLNING

MUMSA DIADEM

SLÅR NÖDIG

LEGERING KORKAT EJ OK KOMPLETT

MITT I PRICK

KOMPLEXA JONER SOM AV GULD GÄLLER SAKER SLÄKT

LITEN LÄKARE SMET

DAGMAR SOM MARIA

LEMURKRYSS 2014

Konstruktör: Lena Holmlund

Vinnare av förra numrets korsord är Alf Sigling, Vallentuna. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

66 66

NR V ERTA E4 N A TNUARTVUERTA E R

2014

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast 1 juli vill vi ha dina lösningar.

EFTER JOBBET G nugga dina g e nikn ö l a r

sud o ku

ku r i o sa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Vilket ämne har den lägsta dödliga dosen , LD50? Etanol , koksalt eller C-vitamin?

6

7 1

8 9

4

3

2 8

7

2 4

2

6 1

8

3

9

2

5

4

7

3 2

9 Förra numrets sudoku:

6

4

8

7

5

3

2

9

6

1

6

5

9

1

7

8

2

3

4

3

1

2

4

6

9

8

7

5

9

6

5

2

1

4

3

8

7

8

7

4

9

5

3

6

1

2 9

1

2

3

7

8

6

4

5

5

9

6

3

4

7

1

2

8

7

4

8

6

2

1

5

9

3

2

3

1

8

9

5

7

4

6

K o n tak t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA DR E SS : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A DR E SS : Planiavägen 13 VÄ X E L : 08–466 24 80

Sommartider 15 juni–15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O RDF Ö R A N D E :

K A RR I ÄRS E RV I C E :

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N DSD I R E K T Ö R :

C H E FSS E RV I C E :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 Sommartider 15 juni–15 augusti För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E D L E M SS E RV I C E :

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

A K A D E M I K E R N A S A - K A SS A , A E A :

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00 I N K O M S T F Ö RSÄ K R I N G E N :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 A K A D E M I K E RF Ö RSÄ K R I N G :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 1N R 24 0 1240 N 1 4AN TA UTRUR V EVTA E TA R ERE

67 67

B

POSTTI D N I NG

N AT U R V E TA R E N R 4 2 01 4

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Träffa Naturvetarna i Almedalen

där

?

oss: V iktiga frågor för » Låt » forskarna göra det de är bäst på!

Ses vi

Goda villkor för forskarna i en kreativ miljö lyfter svensk forskning.

»

Ge studenterna ett försprång i arbetslivet!

»

Arbetslivsanknytning under studietiden gör att studenterna blir bättre förberedda på arbetslivet.

»

Lyft naturvetare i hälso- och sjukvården!

»

»

Acceptera inte hot och våld inom tillsynen!

Var sjunde djurskyddsinspektör har blivit utsatt för hot i sin yrkesutövning.

»

Utan naturvetare skulle hälso- och sjukvården stanna. Deras analyser gör det möjligt att sätta in rätt åtgärder, allt från läkemedel och

nutrition till operation och strålbehandling.

Vi är på p l ats i Alm e dale n: Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna

F ölj oss på:

› › › › › ›

www.naturvetarna.se www.facebook.com/Naturvetarna twitter.com/naturvetarna Instagram: naturvetarna naturvetarbloggen.se www.linkedin.com – sök på ”Groups” och ”Naturvetarnas nätverk”

Margareta Jonsson, 1:a vice ordförande för Naturvetarna Andreas Englund, 2:a vice ordförande för Naturvetarna Nilla Thomson, ledamot i Naturvetarnas styrelse Martina Jansson, ledamot i Naturvetarnas styrelse

Ivar, Margareta, Andreas, Nilla och Martina.

CHEF