Naturvetare nr 5, 2011

NUMMER 5

2 01 1

TEMA

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

:

g G e olo SIDO

R NA

i

1 4 - 19

Var du kommer ifrån påverkar din lön D U E L L E N : Behöver

Sverige fler GMO-grödor?

J E N NYS

Ledare

5

LE DARTI P S

Jenny Fäldt lämnade expertrollen G E N E R ATI O N S HAR M O N I S I D 26 | NÄR HJÄRTAT SVI KTAR S I D 24 | PROB IOTI KA G RANSKAS SI D 20

UTB I LDN I NG

Gå vidare i karriären Nu har du chansen att spetsa din kompetens. En nyhet är utbildningen i projektledning där du får verktygen att planera, genomföra och utvärdera projekt. Vi har också glädjen att erbjuda den populära utbildningen i affärsmannaskap, som i höst går för tredje gången.

Båda utbildningarna är skräddarsydda för yrkesverksamma naturvetare och utvecklade av Naturvetarna och Lunds universitet.

PROJ E KTLE DN I NG FÖR NATU RVETAR E 15 HÖGSKOLEPOÄNG

Akademiska poäng, förbereder för PMI-certifiering, nya strömningar, Best Practice!

Kvartsfart, programperiod från höstterminen 2011 till vårterminen 2012, sex programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan

AFFÄRSMAN NASKAP FÖR NATU RVETAR E 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG

Vi plockar russinen ur MBA! Kvartsfart, programperiod höstterminen 2011, 4 programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan.

Anmälan senast

17 juni 2011

Medlemmar i Naturvetarna har rabatt på avgiften till båda utbildningarna.

Mer information och anmälan: www.education.lu.se/samarbeten/naturvetarna Elisabet Engdahl-Linder

Naturvetarna elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08-466 24 80 Per Malmberg

Lund University Commissioned Education per.malmberg@education.lu.se 046-222 07 07

Innehåll Opinion

N r 5 2011

sid 4

Ledare: Kompetensutveckling ska löna sig Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Var du kommer ifrån påverkar din lön Undvik sommarjobbsfällorna Kampanj mot ökande våld på jobbet Duellen: behöver Sverige GMO-grödor?

Månadens fråga: Kollar du jobbmejlen när du är ledig?

Tema geologi

sid 14

Geolog borrar sig under Mälaren På jakt efter hightechmetaller Het gruvbransch behöver geologer

Vetenskap

17 26

sid 20

Probiotika – bluff eller mirakelkur för magen?

Karriär

sid 24

Inspiratören: I trygga händer när hjärtat sviktar Manualen: Jobba i generationsharmoni Ledarskap: Jenny tog steget och blev ledare Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

lediga jobb sid 31 Spanar in

sid 34

Gästkrönikör: Anna Ekström, ny generaldirektör på Skolverket

medlemsnytt

sid 36

Nytt avtal för teknikkonsulter | Naturvetarpriset gav kick att forska mer Naturvetarnas smörgåsbord

28

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 1 september med annonsstopp den 16 augusti. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Fotograf omslagsbild: Nicke Johansson.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

När jobb och fritid flyter ihop ”Tack för en grymt bra tidning”, stod det i ett jobbmejl som jag fick när jag var ledig. Samtidigt puttrade grytorna med rötter från hundkäx – en rik energikälla från skogens skafferi.

Vi var ute på en överlevnadstur i skogen, långt från jobb och annat som hör civilisationen till. Men min smarta telefon kunde jag inte riktigt släppa. Jag ville gärna veta om något av betydelse hade hänt.

I vårt senaste nyhetsbrev handlade Månadens fråga om att kolla jobbmejl när man är ledig. Flertalet vill vara lediga och koppla av helt på semestern. Andra vill ha koll för att få veta om något har hänt. En del vill beta av mejlen i takt med att de tickar in för att slippa fastna vid inboxen när de är tillbaka på jobbet.

Själv är jag den nyfikna typen, som har svårt att låta bli att klicka på meddelandet om nytt mejl som dyker upp i min smarta telefon. Visst bryter det av ledigheten, om inte annat till irritation för omgivningen, som vill att jag ska fokusera på nuet.

En professor i arbetsmiljö sätter fingret på saken när han längre fram i tidningen kommer till slutsatsen att det inte finns något rätt eller fel, utan att det är en smaksak. Det viktigaste är hur man själv upplever det. Vissa blir stressade, medan andra blir lugnade av att kolla mejlskörden.

Så jag läste lugnt vidare mejlet i skogen och kände mig lite upplyft. Sedan gick det som en dans att bygga natthärbärge med slanor och granris som tak och soltorkad mossa som bädd. Det viktiga var att hålla kylan borta, både från marken och ovanifrån. Att överleva i naturen med bara kniv och vatten är en utmaning, med lösningar som ligger naturvetenskapen nära.

Vad alla andra tycker om tidningen Naturvetare visar sig snart. Ett antal slumpmässigt utvalda medlemmar har fått svara på en enkät som kan ge svar på om tidningen är på rätt spår eller om vi behöver vrida till något för att du som läsare ska få en positiv upplevelse.

ch e fR e daktör

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

T H O M A S M A L M E r , F Ö r B U N D S D I r E K TÖ r

Kompetensutveckling ska löna sig Det går bra för Sverige, vi har starka statsfi-

Naturvetarna håller nu på att ta fram ett lönepolitiskt program för att bli tydligare i vilka frågor vi vill driva i centrala och lokala förhandlingar. Detta kommer att vara klart under hösten och ska kunna vara ett bra underlag i det lokala arbetet.

nanser, låg inflation och en arbetslöshet som sakta sjunker. Jämfört med andra länder har vi ett utmärkt utgångsläge även om arbetslösheten med svenska mått mätt fortfarande kan kännas hög. Naturvetarna har idag 2,8 procent arbetslösa medlemmar. Vad betyder detta för höstens avtalsförhandlingar?

Naturvetenskaplig kompetens behövs

Cirka hälften av Sveriges BNP är export

och med allt hårdare global konkurrens blir kunskap och kompetens allt viktigare. Därför borde det löna sig att utbilda sig och Sverige måste vara attraktivt både för företagsinvesteringar och för kompetenta personer. Det senare har regeringen tagit fasta på i vårproppen där man bland annat vill förenkla expertskatten och också underlätta för företag att göra avdrag för FoU. Man höjer också taket för statlig skatt och inför ett femte jobbskatteavdrag. Men detta räcker inte för att utbildning alltid ska löna sig.

En god löneutveckling för naturvetare är viktigt för svensk konkurrenskraft. Förbundet Naturvetarna driver på för individuell lönesättning, ökad lönespridning liksom att alla ska ha rätt till utvecklings- och lönesamtal. Att lönesamtal ger högre lön visar bland annat vår egen undersökning, som vi skrev om i förra numret av tidningen Naturvetare.

Våra ombud på arbetsplatserna har en viktig roll att tillsammans med arbetsgivaren få lönesamtalen att fungera på ett sätt som båda parter är överens om. Det handlar om principer för lönesättning och vilka kriterier som ska gälla. Om det kärvar i förhandlingarna kan man höra av sig till Naturvetarna för stöd och råd. På några av-

talsområden har man kommit överens om sifferlösa avtal. Då är det självfallet viktigt att få arbetsgivarna att inse att det inte är nollavtal, utan att lönerna då görs upp utifrån lokala förutsättningar.

LÄGG U pp E N pLAN FÖR KoM pETE N SUTVECKLi NG

I ditt utvecklingssamtal är kompetensutveckling en naturlig del. Vad är det du behöver utveckla för att kunna göra ett ännu bättre jobb? Kompetensutveckling är en del i arbetet och inte en glassig konferens istället för löneutveckling. Lägg upp en plan för kompetensutveckling utifrån dina mål och vart du är på väg. Kompetensutveckling kan vara allt från nya utmaningar och ansvar i jobbet till specifika utbildningar. För arbetsgivare som förstår att världen ändras allt snabbare och att konkurrensen ökar är investeringar i kompetensutveckling naturligt.

T h O M a s M a L M e r förbundsdirektör Naturvetarna thomas.malmer@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

för att Sverige ska vara fortsatt framgångsrik i den globala kunskapsekonomin. Vi ska konkurrera med kompetens och inte låga löner. På Naturvetarna jobbar vi för att våra medlemsgrupper blir mer kända på arbetsmarknaden, har en god löneutveckling och arbetar på bra arbetsplatser i konkurrenskraftiga företag och effektiva myndigheter och kommuner.

Grunden för att lyckas med detta är ditt engagemang och ditt medlemskap. Det ger Naturvetarna legitimitet, möjlighet att förhandla och teckna kollektivavtal samt att driva våra frågor på ett framgångsrikt sätt. Ju fler medlemmar vi är desto mer kan vi göra för att marknadsföra naturvetenskaplig kompetens och ge dig bättre service i arbetslivet.

Att The Human Brain Project med KI( tillsammans med fem andra projekt) är slutkandidat till EU:s nya flaggskeppsprogram för framtida och framväxande teknologier.

Att hot och trakasserier ökar mot naturvetare som jobbar med tillsyn inom djurhållning, miljö och hälsa. Läs mer om det längre fram i tidningen.

opinion

LÄSARBREV

Tveksam till total öppenhet

Lägg ner glesbygden!

Jag håller med Christer Yrjas om mycket i hans ledare i nummer 9 förra året. En öppen och fördomsfri arbetsmiljö bör vi alla sträva efter. Jag vill dock invända mot två saker som riskerar att leda analysen fel.

Christer Yrjas slår fast att vi måste ha fri invandring med åsikten ”öppna våra gränser för alla som vill komma hit.” Du hänvisar till den demografiska utvecklingen och sällar dig till övriga ödestroende. Jag tror att det finns alternativ. Arbetskraftsbrist driver fram smarta lösningar där mindre arbetskraft behövs, såsom effektivisering, mekanisering, datorisering och tillfällig outsourcing. Det är en utveckling som gör företagen bättre förberedda för framtiden. En alltför stor tillgång till arbetskraft låser in företagen i traditionellt tänkande.

För det andra tror Vi är många som är positiva i jag Christer Yrjas praktiken, men negativa i teorin har fel är när han skriver: ”De flesta är positiva till invandring, i alla fall i teorin” och att våra fördomar hindrar oss att bemöta invandrare på ett bra sätt. Jag tror att det är precis tvärtom. Vi är många som är positiva i praktiken, men negativa i teorin. Jag har lätt för att tycka om, inkludera och samarbeta med olika människor oavsett etnicitet. Men när man extrapolerar utvecklingen ett par generationer framåt blir jag mycket tveksam till den totala öppenhet som du talar för.

Naturvetarna borde kunna vara ett forum där man för första gången skulle kunna föra en intellektuell diskussion om de här frågorna.

Det kan låta extremt men är det så dumt egentligen? Läs och begrunda. Jag är ingen motståndare till en levande landsbygd, tvärtom.

Den glesaste glesbygden har dock väldigt litet bevarandevärde.

I Världsnaturfondens verksamhetsberättelse för 2010 kan man bland annat läsa att glesbygdskommunerna står för de största fotavtrycken av koldioxid per person inom områdena boende och transporter. Det är ett tydligt tecken på ineffektivitet och det kan ifrågasättas om det är motiverat att fortsätta med livsuppehållande åtgärder.

C h r iste r Y r jas sva r a r :

De pengar som spendeUppmuntra istället ras på glesbygden kan utflyttning och urbanisering istället användas till att avveckla den. Slå ihop mindre orter till ministäder med god tillgång till samhälleliga tjänster, med uthållighet i fokus.

Hej och tack för din reaktion. Det var inte min avsikt att slå fast att vi ska ha fri invandring. Jag menar att vi står inför ett demokratiskt problem, där allt färre ska försörja allt fler.

Det kommer säkert även i framtiden finnas människor som vill bo avskilt. Det kan de göra nära de urbana områdena, kalla det tätortsnära glesbygd.

Du menar att det finns andra alternativ genom smarta lösningar och effektiviseringar. Jag tror på en kombination med fler i arbete och smarta lösningar. Intressant att vår syn på teori och praktik skiljer sig åt, vi har ju alla olika erfarenheter.

Avfolkningen av glesbygden som redan sker är ett tecken på att glesbygden tynar bort. Istället för att bromsa den utvecklingen kan vi påskynda den så att vi snabbare får ett effektivare och mer hållbart samhälle. Hur ska det gå till?

Du skriver om dina farhågor om det mångkulturella samhället som ett resultat av total öppenhet. Sverige av idag skulle inte vara det land det är utan invandring och influenser från omvärlden.

Det behöver inte gå fort men det bör gå fortare än idag. I sann demokratisk anda kan folk få bo kvar så länge de mäktar med men nyinflyttning ska inte uppmuntras. Uppmuntra istället utflyttning och urbanisering.

Stefan Eklöf

Jag håller med dig om att de som är tveksamma till invandring måste kunna uttrycka sin åsikt utan att bli stämplade som rasister. För några år sedan läste jag en intressant bok ”Åtta essäer om Sverige” av etnologen Karl-Olov Arnstberg där ett av avsnitten i boken handlar om just detta.

Christer Yrjas, vice ordförande, Naturvetarna

Om människan drar sig tillbaka så gynnas naturen av det. Lägg ner vägar och samhällen, sanera där det behövs, sedan kan naturen stå för demoleringen. Det lämnar kulturspår som kan bli intressanta utflyktsmål. Turism är trots allt något som kan fungera även i glesbygd.

Robert Törnqvist, landsbygdsingenjör

Ski c k a d i n i n s ä n d a r e till redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5

opiNioN

K o M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

D U e lle N: B e H ÖVe R SVe R i g e g M o-g R Ö D o R? – S i D 12

D e BATTARTi K e l i SYD SVe N S KAN AV B lAN D AN D RA NATU RVeTAR NAS o R D FÖ RAN D e MAD e le N N i lS S o N

GMO löser inte grundproblemet det vore bra om man även diskuterade de kort- och långsiktiga målen när man debatterar behovet av GMO, och för vem? Oss själva, mångfalden eller vad är det man strävar efter att gynna med GMO? Genom att mata världen med GMO kanske man kan lösa det kortsiktiga behovet av mat till folk, men det löser ju inte det långsiktiga problemet med befolkningsökningen. Om vi inte kan stoppa den snart så behöver vi inte heller oroa oss över om GMO minskar den biologiska mångfalden. Kanske blir det så med globala miljöförändringar att bara de genmodifierade organismerna klarar sig när övriga inte hinner anpassa sig?

Fler lärarledda lektioner så sant så! Lärarledda lektioner är viktigt! Jag har pluggat på ett naturvetenskapligt program, och har för många omtentor! (och jag är inte den enda...) Nu måste jag själv klara mig, utan att få någon som helst hjälp från skolan. Trodde att högskolorna ville att studenterna skulle ut i arbetslivet så fort som möjligt...? Varken skolan eller studenten tjänar på att dra in på lektioner och frågestunder.

fredrIK

anna

HÄR Ko M ST PÅVe R KAR lÖ N e N, S i D 6

Svenska är ett krav jag har doktorerat och har utländsk härkomst, men utbildad i Sverige. Som nämns i artikel blev jag rekryterad på grund av min specialkunskap och språkkunskap. Jag har en lön som motsvarar min kompetens. Jag håller med om att man måste kunna svenska om man vill ha hela Sverige som arbetsplats. Det spelar inte så stor roll om man bryter på svenska, eller då och då gör några stavfel, men man måste kunna kommunicera och utföra sitt jobb också på svenska, resten ordnar sig på vägen.

P e R S o N li g H eTSTe ST – e N C HAN S ATT Ko M MA U N D e R YTAN, F RÅN NATU RVeTAR e N R 4 KARRIÄR

MAN UALE N

Personlighetstest – en chans att komma under ytan Att lita till sin intuition är inget som leg psykolog Sara Henrysson Eidvall rekommenderar för den som ska anställa personal. Ett personlighetstest ger en mer rättvisande bild. Nu är en ISO-certifiering på gång för att hela processen SARA-MARA/SÖDERBERG AGENTUR ska fungera bättre. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

A

lla har vi någon gång gjort ett personlighetstest, IQtest eller liknande. Många känner vånda inför ett test och undrar hur det kommer att användas.

– Det är inte så konstigt eftersom testresultatet kan avgöra om man får jobbet, säger Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog med mångårig erfarenhet av personlighetstester.

Utöver att man kan bli nonchalant behandlad och få dålig eller ingen feedback så kan testet vara dåligt upplagt.

– Det gäller att veta vad arbetsgivaren vill med testet och vad man vill mäta, liksom hur resultatet ska användas. Det finns en djungel av tester med varierande kvalitet. Nu är en ny global ISO-standard på väg att sjösättas, med anpassning till svenska förhållanden.

aXana

LÄR AV FE E D BACK

Sara Henrysson Eidvall jobbar själv med att certifiera testanvändare. Efter en veckas utbildning och en dags examination kan HR-personal och andra som jobbar med personalfrågor bli certifierade med en STP-stämpel, som bland annat Sveriges psykologförbund står bakom.

– Den som genomgår testet har rätt att få veta hur processen ska gå till, liksom att

Man ska vara man och svensk Känner tyvärr igen mig. Man skall vara man och svensk. Att utrikesfödda naturvetare med doktorsexamen bryter mönstret kan beror på att världen är deras arbetsmarknad och många kanske lämnar landet. Man vill gärna vara stolt över sitt land, men som kvinna och dessutom gift med en utländsk man är det tyvärr inte alltid lätt. annIKa

6

N A T U R V E TA R E

24

N A T U R V E TA R E

I L L U S T R AT I O N

få återkoppling. På ett begripligt sätt ska man få veta resultatet och hur det gick. Det kan ge lärdomar och förklaring till varför man inte fick jobbet.

Att ge feedback menar hon också ligger i arbetsgivarens intresse i ett läge där konkurrensen om arbetskraften hårdnar. Med den responsen kan den som inte fick jobbet vilja komma tillbaka och söka andra jobb hos samma arbetsgivare.

KOM MA U N D E R YTAN

Rätt använda har alla att vinna på tester med chans att komma under ytan på den som intervjuas. Det är så lätt att förblindas av ett snyggt utseende och ett trevligt utåtriktat sätt, menar Sara Henrysson Eidvall.

– Många blir bortvalda på grund av utseende eller etniskt ursprung. Ett test kan visa talanger och egenskaper som inte kommer fram under en anställningsintervju. Därför är tester mer rättvisande.

Att lita till sin intuition är inget hon rekommenderar.

– Det leder ofta fel, vilket särskilt gäller för organisationer som ser mer till personlighet än till vad organisationen behöver.

Snygga går före fula, långa personer blir ofta chefer och en kraftig käklinje tilltalar många. Så primitiva är vi människor Och det finns mängder av forskning som visar att så är fallet.

B IG

5

IVE

THE BIG 5 – mäts i ett personlighetstest

Ett test, menar hon, går runt våra föreställningar och bedömer egenskaper som har betydelse för jobbet, med tydliga och synliga kriterier.

IQ-test betyder mest för att lyckas på jobbet. Det handlar om att väga information, lösa problem och att fatta beslut.

Personlighetstester är förstås också viktiga, men svårare att förbereda sig för.

– Personlighet är vagare och kan variera mellan olika tillfällen och är beroende av många saker, som till exempel grupptryck.

Ett personlighetstest innehåller fem variabler – kallat ”The big 5”.

– Målmedvetenhet, som är kopplat till plikttrogenhet och driv, betyder mest för hur man klarar jobbet. Den som är målmedveten i ett sammanhang är det ofta även i andra sammanhang.

FÖR B E R E D D IG

PASSA I N I G R U PPE N

Är det möjligt att förbereda sig för ett test?

– Begåvningstester kan man förbereda sig något på genom att öva på själva situationen, det vill säga att snabbt lösa uppgifter på en viss tid. Hur bra det går på ett

En trend i dag är att man ska passa in i gruppen och ha hög fikakompetens. Hur ser du på det?

– Då hamnar man fel. Hur gruppen fungerar beror mer på målet och roller.

1. Målmedvetenhet – driv, pålitlighet och ambition

2. Känslomässig stabilitet 3. Utåtriktning – hur extrovert man är 4. Öppenhet – kreativitet 5. Vänlighet

MÅLM E DVETE N H ET, SOM ÄR KOPPLAT TI LL PLI KTTROG E N H ET OCH DR IV, B ETYDE R M E ST FÖR H U R MAN KLARAR JOB B ET

Att välja bort de som är annorlunda ger ofta mindre dynamik och kan vara tecken på systematisk diskriminering.

Det finns också test för att gallra bort riskpersoner och undvika kontraproduktivt arbetsbeteende, som illojalitet, stölder, lögner och fusk.

– Den typen av riskpersoner kan vi få fram genom tester.

Att alla personlighetstester som finns på marknaden inte är seriösa märks inte minst på nätet. Men hur ska den som är på anställningsintervju veta att testet är professionellt och vilar på vetenskaplig grund?

– Fråga om dokumentation och teorin bakom testet. Det har du rätt att veta. Det ska vägas mot risken att uppfattas som besvärlig och därför bli bortvald.

Positivt är att forskning och tillämpning inom området närmar sig varandra. Det finns ett stort sug bland HR-människor att lära sig mer, vilket bland annat Sara Henrysson Eidvall märker av som utbildare. #

N AT U R V E TA R N A A N A LY S ERAR DINA DRIVKRAFTER På Naturvetarnas webbplats kan du göra en analys som visar vilken karriärtyp du är och vilka drivkrafter du har.

Genom att fylla i ett formulär på webben får du en bild av din karriärprofil.

Om det skriver vi i kommande nummer av Naturvetare.

N R 4 2 0 11

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

Ta med en nypa salt ja personlighetstester skall man ta med en nypa salt.

Samma sak med ”IQ-tester”. Det påverkas tillskillnad från vad Sara hävdar av ett antal andra faktorer, såsom motivation, sömn, stress och blodsockernivå. pOnTUs

N R 4 2 0 11

the

nyheter

Utlandsfödda tjänar mindre naturvetare födda utanför sveriges gränser tjänar i snitt 2,8 procent mindre än sina svenskfödda kolleger, när andra faktorer än ursprunget har räknats bort. det visar naturvetarnas löneanalys.

Naturvetarna har tidigare skrivit om hur utbildningsnivå, lön och lönesamtal påverkar lönen för naturvetare.

Ytterligare en faktor som har inverkan på naturvetares löner är var de är födda. Det visar analysen av 2008 års löneenkät bland Naturvetarnas medlemmar. Ungefär 2,8 procent lägre lön har direkt koppling till utländsk härkomst. Det kan jämföras med de 2,7 procent lägre lön som har direkt koppling till att vara kvinna.

terar man att det är svårt att komma tillrätta med problemet.

– Det är svårt att visa att någon är diskriminerad på grund av sitt namn eller var de kommer ifrån. Ingen arbetsgivare tillstår att de diskriminerar, säger Ramón Sánchez-Lövy, Naturvetarnas förhandlingschef på privat sektor.

Validering av utländska utbildningar skulle kunna öka sannolikheten för en rättvis bedömning av arbetssökande, enligt långtidsutredningen. Brist på språkkunskaper och arbetslivseri nG e n ar b etsG iVar e ti llstår farenhet kan också att de di s Kr i m i n e rar påverka lönen negativt. Ofta är den Analysen visar också att lön- bakomliggande orsaken att insamheten per utbildningsår i vandrare saknar kontaktnät grundutbildningen är sämre för och har svårt att komma ut på de utrikes födda. En anledning arbetsmarknaden, särskilt i akatill det kan, enligt rapporten, demiska yrken. vara att arbetsgivarna inte har någon tydlig bild av innehållet i sVårt Få rätt joB B Sacoförbundet Jusek har nyligen utländska utbildningar. låtit SCB göra en undersökning Totalt har omkring 13 000 naturvetare svarat på löneenkä- av vägen till arbete för bland anten. Drygt 1 100 av dem är föd- nat jurister och ekonomer, som kom till Sverige mellan 1980 da utanför Sveriges gränser. De drygt 2 100 av de svarande som och 2010. Den visar att bara var tredje som tagit ett arbete som var födda i Sverige av utrikes inte alls motsvarar deras utbildfödda föräldrar, hade ingen negativ effekt på lönen med kopp- ning senare lyckades gå vidare i karriären till ett arbete som ling till etniciteten. motsvarar utbildningen. Jusek etn i s k d i s kr i m i n e r i ng menar därför att de etableringsForskning visar att omfattande insatser som görs för att invandetnisk diskriminering förekom- rare ska komma ut på arbetsmer på den svenska arbetsmarknaden måste sträcka sig marknaden. I Långtidsutredlängre än dagens två år. Bara var ningen 2011, som regeringen tionde person i studien upplevpresenterade i januari, konstade att de hade blivit uppmuntlön e r

det är inte bara din utbildning och kompetens som avgör vad du tjänar. ditt kön och var du kommer ifrån påverkar.

rade att söka jobb som passade deras utbildning.

Ramón Sánchez-Lövy vill inte uppmana naturvetare att tacka nej till okvalificerade jobb, men påminner om att det är viktigt att inte låta lönenivån följa med, om man sedan får ett jobb som motsvarar utbildningen.

– Om arbetsgivaren hänvisar till den tidigare lönenivån, så får man säga att den lönen inte är relevant, eftersom det rörde sig om ett okvalificerat arbete, och nu är det andra principer som ska tillämpas.

Utrikesfödda naturvetare med doktorsexamen bryter mönstret i Naturvetarnas löneanalys. De får större utdelning på sin forskarutbildning än sina svenskfödda kolleger.

Det skulle kunna återspegla det faktum att många utrikesfödda naturvetare med forskarutbild-

ning som arbetar i Sverige har rekryterats på grund av specialkompetenser inom ett visst forskningsområde. Men även svenskfödda disputerade med utländska föräldrar tjänar mer på sin forskarutbildning än sina kolleger med svenskfödda föräldrar, även om skillnaden inte är lika stor.

Ramón Sánchez-Lövy ger utrikesfödda rådet att alltid satsa på att lära sig svenska.

– Om man arbetar i en forskningsmiljö på ett universitet eller i ett multinationellt företag, där koncernspråket ändå är engelska, kan det vara lätt att man inte tar tag i att lära sig svenska, säger han. Men det kan bli ett stort problem senare, om man blir av med jobbet och behöver hitta något nytt. Språket ger också tillgång till ett större kontaktnät. Hm

n r 5 2 0 11

n A t U r V e tA r e

7

nyheter

Kampanj mot ökande hot på jobbet Hot och trakasserier mot tjänstemän som ägnar sig åt myndighetsutövning blir allt vanligare. På facebook och andra sociala medier avreagerar sig företag och djurägare som inte håller sig inom lagens råmärken. Nu ska Arbetsmiljöverket ta krafttag mot det ökade våldet.

– Det är viktigt att prata och komma överens om hur kränkningar och ledsenhet ska hanteras så att man inte utvecklar en machomentalitet. Kom ihåg att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön.

Fi kat e n ve nti l

Det är naturvetare som jobbar med tillsyn inom miljö, djurhållning och hälsa som främst påverkas av de ökande hoten.

– Jag har drabbats av verbala påhopp på jobbet. ”Jävla kommunist” är tillmälen som förekommer. Jag rycker på axlarna, medan andra tar illa vid sig och gråter, säger Jonas Engzell, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Blekinge.

Han är också ordförande för Miljö- och hälsoskyddsföreningen inom Naturvetarna och håller med om att jobbet har vä n d a t r e n d e n

Jonas Engzell välkomnar Arbetsmiljöverkets satsning.

blivit tuffare.

Att folk reagerar olika på upplevelserna bekräftas av Berndt Jonsson, distriktschef på Arbetsmiljöverket.

Jonas Engzell berättar att de lyfter den här typen av frågor på team- och personalmöten, men att man också skämtar om det på fikarasterna.

– Visst kan fikarasterna fungera som en ventil, vilket kan vara positivt, men det finns också risk för att rykten blir till sanningar. Parallellt måste man jobba systematiskt med händelser och scenarier, som kan leda till bättre rutiner för hur hot och våld ska hanteras.

Tidigare begränsade sig påhoppen till möten, hotbrev och otrevliga telefonsamtal.

– Nu har facebook och andra sociala medier blivit ännu ett sätt att vräka ut sin ilska. Där sker allt snabbt utan granskning, vilket gör att många går över gränsen för vad som är acceptabelt. Förolämpningar rullar runt i systemet och växer, med följd att individer kan drabbas hårt.

Därför har Jonas Engzell valt att inte vara på facebook.

– I en organisation måste man ha kunskap om att hålla isär jobb och privatliv, liksom att ha en beredskap för hatkampanjer i sociala medier.

Det kan vara ett bra förhållningssätt att avstå facebook, säger Berndt Jonsson.

Fle r an mäln i ngar

Nu ska Arbetsmiljöverket ta krafttag mot hot och våld på jobbet. Fram till och med februari 2013 kommer man att genomfö-

Ke m i som trollb i n de r bar n Med den eldsprutande draken Berta som lockbete kan kemi bli hur spännande som helst. På teknikdagarna i Stockholm i maj fick barn mellan fyra och åtta år göra egna kemiexperiment.

Anna Gunnarsson från Navet science center skapade drama med färgomslag där barnen fick lära sig att molekylerna gör jobbet.

– Barn är mottagliga, så det här är rätt nivå för att skapa intresse om kemi. Vi åker runt i hela landet och visar upp kemi för barn. Lika viktigt är att få med lärarna.

Många väljer kemibanan för att de hade Experiment lockar barn till kemins värld. bra lärare.

8

N A T U R V ETA RE

NR 5 2 0 1 1

Hon påpekar att det I dag är brist på lärare i naturkunskap i de lägre årskurserna, vilket gör att lärare med annan kompetens undervisar i de ämnena. Därför är den här typen av aktiviteter ännu viktigare.

– Jätteskoj att prova själv och se att färgen ändras, säger en av de runt tjugo barnen runt bordet med provrör.

Alla kemikalier som används kan man hitta hemma i skafferiet. Som pH-indikator används cyan som har pressats ur rödkål.

När den basiska bikarbonaten droppas i provröret slår det över till blått. Citronsyran gör att vätskan skiftar färg till rosa. LEL

Arbetsmiljöverket har ett stort ansvar. Jag vill se en översyn i lagstiftningen där fler brott kan bli lagförda och ge påföljd.

Lag e n räcke r

Livsmedelsinspektörer och annan tillsynspersonal kan leva farligt när de påpekar brister i till exempel mathanteringen.

ra upp till två tusen inspektioner.

Syftet är just att få arbetsgivarna att arbeta systematiskt med att bedöma och åtgärda risker för att personal skadas eller utsätts för hot och trakasserier.

Sedan mitten av 1990-talet har de anmälda våldsbrotten mot tjänstemän fördubblats. I fjol tog polisen emot 2 150 an-

mälningar av det slaget.

– Det går åt fel håll, med den här satsningen hoppas vi kunna vända trenden. Ingen ska behöva känna sig hotad i jobbet, säger Berndt Jonsson.

Johan Engzell välkomnar Arbetsmiljöverkets initiativ och att de lyfter problemet.

– Trenden måste brytas, där

Berndt Jonsson menar att lagen räcker till, men att den måste efterlevas i högre grad.

– Ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivarna. Vi är en tillsynsmyndighet, men också en stödfunktion som ger goda råd på webben och vid företagsbesök. I övrigt hänvisar vi till företagshälsan eller motsvarande.

Jonas Engzell vill se ett mer systematisk arbete med utbildning om hot och våld i jobbet.

– Alla borde gå en utbildning för att klara konflikter och bättre kunna bedöma hotfulla situationer. När är det läge att vara två och när ska en inspektion avbrytas, är frågor som vi måste kunna hantera.

Han berättar att de största riskerna finns i de mindre och medelstora företagen.

– Småföretagen är värst inom bland annat restaurangbranschen och djurhållningen.

Ofta är det människor som mår dåligt som står bakom hoten.

Efter till exempel en skilsmässa

facke n får nya an s ikte n

Astra z e n eca nyr ekryte rar

Sacos ordförande Anna Ekström tackade för sig i slutet av maj, och är nu generaldirektör för Skolverket. Tidigare i samma månad lämnade TCO:s ordförande Sture Nordh sin post, och vid LO:s kongress år 2012 kommer även Wanja Lundby-Wedin att kliva åt sidan. Därmed byts ledargestalterna för samtliga stora centralorganisationer i Sverige ut. Vem som blir ny ordförande i Saco, där Naturvetarna är med, väntas stå klart vid extrakongressen den 29 augusti. Tills vidare har Sveriges Ingenjörers ordförande, Richard Malmborg, tagit över. HM Läs Anna Ekströms gästkrönika på sidan 35!

Kemister, it-experter, farmakologer och biologer, framför allt sådana med kompetens inom statistik. Det står högt på önskelistan för Astra Zeneca i Mölndal, enligt Dagens Industri. Läkemedelsjätten fick med sig 150 medarbetare från Lund och 100 från Charnwood, när verksamheten koncentrerades till Mölndal, och nu behöver man fylla på med ytterligare ett hundratal forskare och specialister. Astra Zeneca har ökat sin samverkan med Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Chalmers i syfte att rekrytera och ska nu också lägga 1,5 miljoner kronor på en annonskampanj i Norden. HM

kan en djurägare missköta både sig själv och sina djur.

Grannfejder och smuggling

Som miljöskyddsinspektör kan man hamna mitt i korselden i grannfejder eller på en pizzeria som visar sig vara en front för smuggelcigaretter och annan illegal verksamhet.

– Däremot är det ovanligt att folk går från ord till handling, även om verbala påhopp har blivit vanligare, säger Jonas Engzell.

Andra exempel är illegal avfallshantering, där saker grävs ner och orsakar skador på miljön. I ett fall var det en ägare av en grustäkt som begick flera villkorsbrott, vilket ledde till åtalsanmälan mot misstänkt miljöbrott.

– Ett år senare vittnade jag vid åtalet, med kännbara dagsböter för företaget som följd.

När en kollega senare hade varit på en tillsyn på samma grustäkt kom hon tillbaka till jobbet gråtande.

Det är sådana händelser som Jonas Engzell vill förebygga, med Arbetsmiljöverket i ryggen. LEL Läs mer på www.hotpajobbet.se

NR 5 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

9

Undvik sommarjobbsfällorna Känslan av att stå på egna ben och samla sina första arbetslivserfarenheter är härlig. Det är lätt att tumma lite på villkoren för att få ett eftertraktat sommarjobb – men det kan löna sig att ha huvudet på skaft. Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna, ger tips för en säker sommar.

Våga ställa krav:

» Ta inte svartjobb. Om det

händer dig något på arbetstid är du inte försäkrad om du arbetar svart, och du kan inte sätta upp arbetslivserfarenheten på din cv när du söker jobb.

När lönen betalas ut, ska du få en lönespecifikation, som är ditt kvitto på att arbetsgivaren har betalat skatt på din lön.

» Jobba inte gratis. Att prova

på ett jobb för att arbetsgivaren ska få veta om du är lämpad för uppgiften, eller att gå bredvid och lära sig arbetet av någon, är också att jobba och ska ge lön.

» Ta inte skamlöner. Gå inte

med på att du ska ha lägre lön bara för att du är vikarie eller säsongsarbetare. Det är prestationen som ska avgöra hur mycket man får i lön, inte anställningsformen.

är en otrygg anställningsform.

Blir du till exempel sjuk mellan arbetspassen, har du inte rätt till sjukpenning. Du får enbart ersättning för de dagar du kan bevisa att du var inbokad för arbete.

ter, eventuell ersättning för arbete på övertid och obekväm arbetstid samt din lön och när den betalas ut. Avtalet ska vara underskrivet av både arbetsgivaren och dig. Låt Naturvetarna granska ditt avtal innan du skriver på, särskilt om företaget saknar kollektivavtal. Tjänsten kostar inget extra, den ingår i ditt medlemskap.

» Skriv avtal. Arbetsgivaren är

» Kolla kvittot. Arbetsgivaren

» Undvik timanställning. Det

skyldig att skriva anställningsavtal. I avtalet ska det framgå vilka arbetsuppgifter du ska utföra, dina arbetstider, semes-

10

I trädgårdsbranschen är det vanligt med timanställningar, en otrygg anställningsform.

N A T U R V ETA RE

NR 5 2 0 1 1

ska skicka en lönespecifikation vid varje löneutbetalning, som är ditt kvitto på att arbetsgivaren har betalat din lön, skatt, med

mera. Om du misstänker att något inte står rätt till, kan du kontakta Skatteverket och kontrollera att skatten är inbetald.

ingår inte i arbetstiden. Därför har du rätt att lämna arbetsplatsen under lunchen.

» Du har rätt till ett intyg på

per dygn och 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

att du har jobbat hos en viss arbetsgivare. Däremot är det upp till arbetsgivaren om du också får ett betyg på din insats.

» Praxis är fem minuters rast

» Även sommarjobb är se-

Du har rättig h ete r:

» Du har rätt till 11 timmars vila

per timme, som ofta slås ihop till en kvarts paus på förmiddagen och en på eftermiddagen, som ingår i arbetstiden och är betalda. Lunchrasten, som ska vara minst en halvtimme lång,

mestergrundande. Senast vid din sista löneutbetalning, ska du få ut de semesterdagar du har tjänat in. Semesterersättningen utgör 12 procent av lönesumman. HM

nyheter

Vad ska du göra i sommar?

J e n ny E r i ksson, läs e r an d ra år et på S kog s­ mästar prog ram m et:

– Jag började på mitt sommarjobb redan i mitten av april. Jag röjningsplanerar åt Sveaskog.

Arbetet är väldigt fritt, så jag kan själv bestämma mina arbetstider och kombinera jobbet med mina studier i just skoglig planering.

Vad består arbetet i?

– Jag går ut i den unga skogen med flygfoton, handdator och GPS och tittar på sammansättningen av löv- och barrskog och mäter träden. Om det finns några bäckar eller kulturminnen, till exempel lämningar efter kolmilor, så ritar jag in det på kartan. En dag i veckan sitter jag på kontoret och analyserar de data jag har samlat in och markerar vilka träd som ska röjas. Det är bland annat min planering som kommer att ligga som grund för hur skogen kommer att se ut i framtiden. Är det ditt första sommarjobb?

– Nej, förra året jobbade jag med utbildning av arbetslösa för Utbildning Skog Färna.

Sökte du många jobb i år?

– Nej det här är det enda jag har sökt, jag fick jobbet redan i februari. Är det här något du vill hålla på med i framtiden?

– Det här är mitt drömjobb! På sätt och vis är det kanske dumt att jag fick det redan nu, men arbetsgivaren säger också att det

är viktigt att jag avslutar min utbildning. Det är underbart att få gå i skogen hela dagarna, det enda som är lite jobbigt just nu är att det är så mycket huggormar.

Har du några tips till den som vill söka sommarjobb?

– Sommarjobb är ett perfekt sätt att få in en fot, så tänk på vad du vill göra efter studierna. Var ute i god tid. Och tala om vad du vill när du söker ett jobb – svara ärligt på arbetsgivarens frågor, det handlar inte om att svara rätt, utan om att hitta rätt jobb.

Shell-mack och som vårdbiträde.

Sökte du många jobb i år?

– Nej, bara det här. Är det här något du vill hålla på med i framtiden?

– Jag skulle nog kunna tänka mig att forska kring solen. Min civilingen­jörsexamen är inriktad på tilläm­pad fysik och främst astrofysik och partikelfysik, och sedan har jag läst extrakurser i astronomi vid

Stockholms universitet det här läsåret. Inför hösten har jag sökt doktorandplatser inom astronomi och astrofysik. Sommarjobbet är en bra möjlighet att lära känna forskare som jobbar med solen.

Har du några tips till den som vill söka sommarjobb?

– Håll ögonen öppna! Allt hänger ju också på att ha ett stort socialt nätverk och mycket kontakter. HM

J e s pe r Li n d kvi st, fär d ig civi li ng e njör i te kn i s k fys i k:

– Jag ska sommarjobba vid Svenska solteleskopet på La Palma.

Jag kommer att läras upp av en student som är där och jobbar nu på våren, och sedan ska jag se till att allt fungerar och visa forskare hur man gör observationer med teleskopet.

Varför observerar man solen?

– Den är vår närmsta stjärna!

Genom att studera till exempel solens atmosfär, solfläckar och solens korona – den upphettade gasen som omger solen – kan vi lära oss mycket om strukturen hos stjärnor i hela vår galax. Är det ditt första sommarjobb?

– Nej, jag har alltid knogat vid sidan av studierna, bland annat på

Solteleskopet på La Palma är Jesper Lindkvists sommararbetsplats.

NR 5 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

11

dUellen B E H ÖVE R SVE R I G E F LE R G M O - G R Ö D O R? Många forskare menar att GMO är vägen till ett uthålligt lantbruk, medan främst miljöorganisationerna hävdar att bioteknologin är själva problemet. Vi ställer en docent i växtfysiologi mot en agronom som företräder Naturskyddsföreningen.

Ja

neJ

Jens sundström, biolog och docent i växtfysiologi vid slU.

mikael Karlsson, agronom och ordförande i svenska naturskyddsföreningen

b e H öV e r V i G m o - G r ö d o r ?

genteknologin ingår som del i den moderna växtförädlingen och är grunden för utvecklingen av ett uthålligt lantbruk. I framtiden kommer vi att behöva torktåliga grödor för Sydeuropa och sjukdomsresistenta grödor för Skandinavien. För att lyckas behöver vi använda bioteknologin.

Misslyckas vi kommer det att öka kemikalieanvändningen i jordbruket och dessutom riskerar vi matbrist.

det går inte att utesluta att genmodifierade grödor framöver kan ge viktiga bidrag till jordbrukets stora miljöproblem eller till en ökad livsmedelstrygghet, men idag är effekterna begränsade samtidigt som befintliga problem och miljörisker är alltför dåligt hanterade i regelverken. Forskningen har exempelvis tydliggjort att odling av genmodifierade grödor kan ge större skador på biologisk mångfald än konventionell odling, vilket är ett steg i fel riktning.

f i n n s d e t n åG r a r i s K e r ?

eU har nyligen publicerat en rapport som redovisar de senaste tio årens riskforskning kring GMO-grödor, med runt 50 olika projekt som involverat över 400 olika forskargrupper. Totalt har EU, under de senaste 25 åren, finansierat oberoende forskning för motsvarande tre miljarder kronor och den huvudsakliga slutsatsen är att GMO-grödor inte innebär någon större risk än motsvarande konventionellt förädlade grödor.

Givetvis. den som påstår motsatsen har knappast reflekterat över begreppet risk. En viktigare fråga är hur vi hanterar riskerna och på den punkten behöver regelverken utvecklas.

Va r f ö r H a r d e G m o - G r ö d o r s o m taG i t s f r a m Va r i t i n r i K ta d e På H e r b i c i d r e s i s t e n s ?

därför att det offentliga har abdikerat från växtförädlingen och överlämnat ansvaret till privata aktörer. Dessutom har vi utvecklat ett regelverk som är så kostsamt att bara de riktigt stora bolagen har råd och möjlighet att få en gröda godkänd. Därmed så är det bara grödor som många jordbrukare kan ha nytta av som utvecklats. Herbicidresistenta grödor tillhör den gruppen av GMO-grödor.

det finns en marknad för sådana industrigrödor.

n Ä r få r V i G m o - G r ö d o r s o m K a n s K r Ä d da r sys e f t e r Vå r a b e H oV ?

i afrika finns ett förädlingsprogram (WEMA, Water Efficient Maize for Africa) som syftar till att ta fram lokalt anpassad torktålig majs för länderna söder om Sahara. WEMA-majsen kommer att sortprövas under åren 2013-1017 och kan därefter komma de afrikanska bönderna till nytta. Om vi kan se fram emot motsvarande utveckling i Europa, beror på opinionen.

det har rapporterats både höjda och minskade skördar, ökad och minskad användning av bekämpningsmedel, men de skräddarsydda supergrödor som utlovats sedan länge är fortfarande långt från en realitet.

Va d t r o r d U K r ÄV s f ö r at t o P i n i o n e n s K a s VÄ n G a i f r åG a o m G m o ?

Jag tror att vi måste bli bättre på att berätta om vilken nytta bioteknologiska innovationer inom jordbruket kan göra, för miljön och för människors och djurs hälsa.

12

n A t U r V e tA r e

n r 5 2 0 11

stärkta regelverk, som exempelvis innefattar strikt miljöskadeansvar, och en förbättrad rik dialog i samhället.

nyheter

M å nadens fr åga

K ollar du jobbmejlen n ä r du ä r ledig ?

De nya smarta telefonerna gör att vi kan vara ständigt uppkopplade och läsa jobbmejl. Vissa blir stressade, medan andra är nyfikna och känner att de vill ha koll på inboxen, även när de är lediga och har semester. Kanske arbetsgivaren förväntar sig att vi alltid ska vara tillgängliga.

är! d å l l a H Är det sunt att kolla mejlen på semestern?

Gunnar Aronsson

Gunnar Aronsson är professor i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om arbetsmiljö och stress. Enligt en färsk undersökning kollar 40 procent mejlen varje dag eller flera gånger i veckan på semestern.

– Det finns inget ja eller nej på frågan. Var vi än befinner oss har vi med ny teknik jobbet bara ett klick bort.

Det får vi lära oss att hantera på ett bra sätt.

Kan man minimera mejlskörden?

– Lägg in frånvarobesked och se till att någon annan tar hand om viktiga ärenden när du är ledig. Annars blir man angelägen och vill kolla mejlen hela tiden, vilket kan vara stressande både för dig själv och din omgivning. Se gärna till att ha ett rent skrivbord innan du går på semestern.

Många vill stänga av jobbet helt när de är lediga och fokusera på annat.

Nej när jag har semester vill jag koppla av från jobbet. Man kan inte vara nåbar jämt. Jag hänvisar till andra i ett svarsmeddelande.

Kar i n

Brukar kolla jobbmejlen när jag är ledig, inte bara någon gång på semestern utan även på helgerna. Tycker det känns bra att vara förberedd då man kommer tillbaka på jobbet. Känner det inte alls som en belastning utan det är något jag väljer själv.

Nej, jag kollar aldrig jobbmejlen när jag är ledig, jag läser inte min hotmail heller och stoppar undan mobiltelefonen långt in i garderoben. I fyra sommarveckor får världen där utanför klara sig utan mig och jag - jag klarar mig alldeles utmärkt utan den. Jag är inte ens nyfiken på vem som försökt nå mig på min heliga semester.

Ve ron i ka Dah lb e rg

Bättre att ha koll på mejlen under semestern än att lägga första veckorna efter semestern på att bara läsa mejl.

Jag vill ha balans mellan arbete och fritid i mitt liv och skulle inte komma på tanken att kolla jobbmejlen när jag är ledig. Jag har rätt till semester och det är arbetsgivarens skyldighet att se till att någon bevakar min e-post när jag är borta. Jag har ingenting till övers för den arbetskultur som nu råder där jag får mejl från, i synnerhet, chefer som skickats mitt i natten och på helger. Eller för chefer som skrattande säger ”du har ju hela helgen på dig”...Jag levererar bäst när jag ges en möjlighet att återhämta mig mellan varje arbetsdag.

Fors kar e n

U lr i ka Borg

I n s pe ktör e n

Nej, det gör jag inte. Dessutom stänger jag av jobbmobilen också. Jag har turen att arbeta in en grupp där vi kan täcka upp för varandra. Visst blir det mycket att läsa när man kommer tillbaks, men det är det absolut värt!

Mar io

Om man ändå vill ha koll?

– Vissa vill ha kontroll och kollar mejlen regelbundet.

Det kan vara en fördel för att dämpa oro. Man får veta att inget av betydelse har hänt. Men kom ihåg att det kan vara störande för omgivningen, så ett tips är att komma överens om att tider för läsning av mejl, till exempel två gånger i veckan.

Eller är det bättre att koppla av jobbet helt?

– Visst är det en fördel att kunna göra det, i alla fall bördan och oron. Däremot kan man passa på att läsa jobbrelaterade böcker, vilket kan vara stimulerande.

Hur lång bör ledigheten vara?

– Tre veckor i rad är en tumregel, utan att det är vetenskapligt underbyggt. Gör en kalkyl och planera in tre ordentliga ledigheter under ett år. Att bränna hela semestern på en gång är inte att rekommendera.

Några semestertips?

Gör något annorlunda, vidga vyerna och strunta i klockan. Ut i skogen och använd kroppen om du sitter framför en dator till vardags.

Vad ska du själv göra på semestern?

– Jag har skog som skall röjas och det är riktigt tungt kroppsarbete i svår terräng. Tvåtimmarspass med röjsågen varje dag i några veckor. Det blir väldigt annorlunda sinnes- och kroppsupplevelser. Mejlen har jag med mig. # LEL

NR 5 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

13

Geolog borrar sig under Mälaren Geologer har en nyckelroll när en av Sveriges mest spektakulära tunnlar ska byggas. Nästan sjuttio meter under Mälarens vattenyta ska Förbifart Stockholm dra fram. En av utmaningarna är att kunna täta sprickor i berget så att inte vatten tränger igenom.

14

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

TEXT

lAR S-E R I K lI lj E bÄCK

G EOVETE N S KAP OCH G R UVNÄR I NG

M

ed sitt tränade geologöga analyserar Tomas Hellström borrkärnan från berget under Mälaren. Här ska den 17 kilometer långa tunnel gå som kommer att utgöra Förbifart Stockholm.

– Den svaga länken är under Mälaren mellan Sätra och Kungshatt, liksom vid två andra passager under Mälaren. Även om leran på botten täpper igen finns det risk för att vatten kan tränga ner i sprickor.

Det är bland annat sprickor i berget som Tomas Hellström spanar efter i de några centimeter tjocka och flera meter långa cylindrar som borrkärnan utgör.

– Vi tittar också på berghällar i dagen för att få koll på berggrundens egenskaper, som kan äventyra hållfastheten.

Berget, som bildades för ungefär 1,9 mil-

Han förklarar att tunneln kommer att gå jarder år sedan, består av gnejs med sedipå tvären mot den storskaliga strukturen mentärt ursprung. Istiderna har slipat ner som löper i ostvästlig riktning. Sprickor i berget, som har blivit lite porösare efter dagen avspeglar strukturen på djupet. landhöjningen. Den branta ön Kungshatt är en plint med granit, som har stått emot vittringen. Där Mälatu m r eg e ln är at t e n tio m ete r ren drar fram ligger en förkastb r e d tu n n e l k räve r f e m m ete r ningszon med skjuvning och där kan det vara poröst. b e rgtäck n i ng Det är svårt att föreställa sig att en av Sveriges mest trafikeAtt få tunneln fri från vatten är en utmaning rade vägar kommer att gå nästan sjuttio för Tomas Hellström och de ingenjörer som meter under markytan i detta natursköna ska konstruera tunneln. och populära skogsområde vid Mälarens – Diabasgångar behöver inte vara ett dåstrand. Vitsippan står i blom och flanöligt tecken, men något man måste ta hänsyn rer njuter av vårsolen denna dag i början av maj.

– Från början var tanken att trafikleden skull gå ovan mark och förstöra stora delar av naturen, vilken nu kan räddas. Man måste ändå ta miljöhänsyn, både för att säkra grundvattnet och att inkräkta så lite som möjligt på naturen.

T ra f iksäkerhet och m i l j ö

Men det handlar också om trafiksäkerhet när tunnelns linje bestäms. Tunneln får inte vara spikrak, utan ska svänga lite lagom så att bilförarna håller sig alerta.

– Resultatet är en kompromiss mellan olika intressen, där förstås bergets kvalitet spelar stor roll. Berget är skiktat med omväxlande hårda och mjuka partier. Det finns inslag av biotit som kan omvandlas till klorit och skapa glidytor, vilket försämrar hållfastheten. Även diabasgångarna kan spela oss ett spratt eftersom de släpper igenom vatten.

To m a s H e lls t r ö m Yrke: Geolog – bergteknik på konsultföretaget WSP Samhällsbyggnad.

Utbildning: Magisterexamen i kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

Bästa med jobbet: Hela kedjan från utredning av ny tunnel till besiktning av gamla tunnlar.

Favoritbergart: Stockholmsgranit.

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15

G EOVETE N S KAP OCH G R UVNÄR I NG

Planerad b y g g s ta r t 2 0 13 I september 2009 godkände regeringen att Förbifart Stockholm ska byggas.

Några arbetsplaner med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar återstår, liksom klartecken från Mark- och miljödomstolen.

Kostnaden beräknas till 27,6 miljarder kronor i 2009 års priser. Enligt Trafikverket kommer prislappen att hållas.

Här nära Sätra varv, nästan sjuttio meter under Mälarens vattenyta, ska den sexfiliga motorvägen gå.

meter, följt av ett lika tjockt lerskikt. När man har nått berget ska man ner ytterligare 15 meter.

Det är på det djupet provborrningen sker horisontellt.

– Vi börjar med en vinkel på 45 grader och gör en mjuk övergång till noll grader.

Från det borrprovet får vi veta bergets kvalitet och hur det är beskaffat.

Väggarna där den 76 millimeter tjocka borren har dragit fram filmas och jämförs med borrkärnan.

– Om vi ser spår av lera som trängt igenom vittnar det om att det finns sprickor, som möjligen släpper igenom vatten, vilka måste tätas.

H e l a ke dj an

till. Därför kommer tunneln att tätas med en så kallad injekteringsskärm. Den består av tätt liggande borrhål som fylls med cement och vid behov ett miljöklassat kemiskt tätningsmedel, motsvarande det miljöfarliga Rhoca-Gil, som användes i Hallandsåsen.

Le da b ort vatten

Den tekniken gör att vattnet leds runt tunneln och innebär att grundvattnet rör sig på samma sätt i berget som om inte tunneln fanns. Ännu en utmaning i detta gigantiska projekt är de stora bergutrymmen som krävs vid avfarterna. Den normalt 16 meter breda tunneln dubbleras.

– Tumregeln är att en tio meter bred

16

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

tunnel kräver fem meter bergtäckning.

Allt är möjligt, men det blir dyrare ju mer komplicerat det är. Jämför med Hallandsåsen.

R äknar på pris l appen

Som geolog kollar Tomas Hellström om projektet är möjligt och tar fram underlag för att beräkna kostnaden.

– Berget här är inte exceptionellt, utan förhållandena är ganska bra. Det är minst tjuigo meter bergtäckning på de flesta ställen.

Under Mälaren kommer tunneln att gå närmare sjuttio meter under vattenytan.

Vattendjupet ligger på närmare tjugofem

Tomas Hellström trivs med sitt jobb som konsult på WSP. – Det bästa med jobbet är att man som geolog är med under hela kedjan, från utredning till att ha koll på befintliga anläggningar, så att inget oförutsett händer.

Förbifart Stockholm tycker han är särskilt spännande.

– Vi har jobbat med projekteringen i fyra år. Sedan kommer vi att vara med under hela byggskedet. Men just nu händer ingenting. Framtagandet av bygghandlingar står stilla efter en överklagan i upphandlingen.

Men redan nu har öppningen till en arbetstunnel börjat grävas ut. Det är full fart alldeles vid båtvarvet i Sätra. Där kommer schaktmassor att tas upp från tunneln och tanken är att gräva ut för tunneln på flera platser samtidigt för att vinna tid. #

På jakt efter hightechmetaller Mobiltelefoner. Datorer. Platt-TV. En stor del av den teknik som får din vardag att fungera är beroende av sällsynta metaller. Idag bryts många av dem framför allt i Asien och Afrika, men de stigande metallpriserna har fått forskare och gruvbolag att börja leta på närmare HANNA mEERVEld håll – i gammalt avfall från svenska gruvor.

TEXT OCH fOTO

D

en gröna Landrovern letar sig fram på slingriga skogsvägar. Genom hällregnet som täcker bilrutan denna majdag syns berg som inte är berg – högar av sten som en gång brutits ur de gruvhål som nu omgärdas av gröna staket och får denna värmländska skog att likna en schweizerost. Det är svårt att tro att den inte alltid stått här, skogen, med sin fågelsång och sitt vindsus. Att landskapet har varit ett kalhygge där ljudet av sten som krossas måste ha dominerat.

Under mossan rör sig marken överallt.

Det som lämnats kvar här är varp, sten som inte ansågs innehålla tillräckligt med järn för att transporteras till hyttan. Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU, och adjungerad professor vid Uppsala universitet, rör sig obehindrat över den förrädiska terrängen. Då och då klyver han en sten mitt itu, dyker ner och plockar upp bitarna – och slänger bort dem igen.

Mineraljakten går trögt på dagens exkursion på Finnshyttebergsfältet utanför Filipstad.

– Annat var det igår! Då samlade vi in fem, sex kilo intressant material på bara en timme, berättar Erik Jonsson. d O l dA T I l lG å N G A R

För bara några dagar sedan blev han rikskändis då nyheten om att han hittat ett nytt mineral kablades ut över världen. I själva verket var det flera år sedan Erik Jonsson hittade Långbanshyttaniten, som han har föreslagit att mineralet ska kallas, efter Långbangruvan, strax norr om den plats vi befinner oss på. Men för att bli godkänt som nytt mineral måste materialet karaktäriseras med

Återvinningstanken är inte ny. nygruvelaven i nordmarksberg, fraktade upp sten, som tidigare inte hade ansetts innehålla tillräckligt med järnmalm, ur gruvorna i den vulkaniska berggrunden norr om filipstad. idag blickar laven ensam ut över det geologiskt sett ointressanta granitlandskapet nedanför.

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17

kan en st

gömma framtids res ur se

avancerade analysmetoder och gå igenom en rigorös internationell granskning.

– Fyndet visar att man fortfarande kan hitta nya saker här, r.

bort sor ter ad

G EOVETE N S KAP OCH G R UVNÄR I NG

säger Erik Jonsson.

Som på så många andra platser i Sverige var det järn som bröts på Finnshyttebergsfältet. De stigande priserna på metaller har gjort det intressant att åter öppna gamla gruvor, men blickarna vänds nu också mot andra metaller än de traditionella, som i Bergslagen, förutom järn, har varit koppar, zink och bly.

Hetast just nu är, förutom hightechmetaller som indium, gallium och germanium, de så kallade sällsynta jordartsmetallerna, som används mycket i handburen elektronik. Dessa är i själva verket inte särskilt sällsynta, men så jämnt fördelade i jordskorpan att de platser där det är lönsamt att bryta dem är sällsynta.

upptäcktes av en schweizisk kemist. I Bastnäs i Västmanland upptäcktes cerium och flera av de närbesläktade lantanoiderna.

– Idag står Kina för 95 procent av produktionen av sällsynta jordartsmetaller. Men landet har en växande egen industri, och har bestämt att man i första hand ska säkra den inhemska tillgången, och dra ned på exporten, säger Karin Högdahl, forskare vid Uppsala universitet.

Hon är projektledare för en satsning på att hitta metaller som är åtråvärda för den högteknologiska industrin i gammalt gruvavfall.

I hennes rum på institutionen för geologi vid Uppsala universitet finns stenar – i prydliga utdragslådor, ovanpå skåp, i provisoriska kartonger på golvet. Mittemot, på andra sidan korridoren står Sveriges enda fältemissionselektronmikrosond för analys av mineral, en av bara en handfull i världen. Den anlände i början av året och gör det möjligt för forskare från hela Sverige att undersöka innehållet i ett mineral ner på bara några hundra nanometer.

N YA A N A lYS E R AV S löj A R

Ett prov från Långban har preparerats och Karin Högdahl väljer på datorskärmen var elektronstrålarna ska sättas in och excitera elektroner i provet. Elektronernas energi av-

KI NA STYR mAR KNAd E N

Faktum är att Sverige dominerar som upptäcktsland för sällsynta jordartsmetaller.

Bland annat har Ytterby i Stockholms skärgård fått ge namn åt yttrium, erbium och terbium, och senare också ytterbium, fast det

slöjar vilka grundämnen som finns i mineralet där. Snart växer diagram med toppar fram.

Här finns koppar, men också indium, en metall som bland annat används i bildskärmar.

När den här stenen lades på varphögen fanns det inte någon marknad för indium.

– Man hade inte heller analysmetoder för att hitta många av de metaller som är intressanta idag och i vissa fall har dessa mineral sorterats bort för att de var i vägen när man skulle anrika basmetaller, säger Karin Högdahl.

G E O lO G I S K T d E T E K T I VA R b E T E

Det var när SGU-forskare, i samarbete med Uppsala universitet, började undersöka förutsättningarna för att på nytt börja bryta järnmalm i gruvan i Grängesberg i Dalarna som idén att undersöka potentialen i de varphögar som fanns där föddes. Snart utvidgades projektet till att omfatta gruvor i hela bergslagen och Vetenskapsrådet gick in som finansiär.

Förutom Karin Högdahl och Erik Jonsson och några av deras kollegor på Uppsala universitet och SGU är också Naturhistoriska riksmuseets sektion för mineralogi en partner i projektet. Museets samlingar av mineral, bland annat sådant som tidigare mest har setts som vacker och exotisk kuriosa, har tillsammans med vetenskapliga artiklar och SGU:s databaser och kartor bildat underlag för ett geologiskt detektivarbete. Målet är att identifiera om och var de metaller som eftertraktas på den högteknologiska världsmarknaden kan ligga gömda i Bergslagens gamla gruvor.

r Åva r o r n a s o m e u v i ll s ä k r a En mobiltelefon innehåller fyrtio olika råmaterial, en dator sextio. EU-kommissionen har låtit ställa samman en lista på 14 mineral, metaller och metallgrupper som är mycket viktiga för Europa under det närmaste decenniet, och som vi är helt beroende av att få importera från andra delar av världen. Antimon, beryllium, kobolt, flusspat, gallium, germanium, grafit, indium, magnesium, niob, tantal, platinagruppens metaller och wolfram finns med, tillsammans med de så kallade sällsynta jordartsmetallerna. karin Högdahl analyserar grundämnena i ett prov med fältemissionselektronmikrosond.

KÄllA: SG U

18

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

indium från värmland. i malmmikroskopet framträder den mörka koppar-indiumsulfiden roquesit som ett t-format kristallaggregat. den stora fyrkantiga kristallen är magnetit. foto: erik Jonsson/sgu och uppsala universitet (c).

Bland annat har forskarna i Grängesberg hittat monazit, ett mineral som är en fosfat av olika sällsynta jordartsmetaller. I det här fallet rör det sig bland annat om cerium och lantan som används i katalysatorer, batterier och som tillsats i diesel. Cerium används också till exempel i antireflexbehandlingar.

Forskarna har också hittat andra mineral som är rika på sällsynta jordartsmetaller, bland annat apatit och xenotim. erik Jonsson är på jakt efter nya metaller.

– Det finns inga lätthittade jätteresurser av sällsynta jordartsmetaller i Sverige – då hade vi hittat dem redan – men vi kanske kan säkra en framtida tillgång för vår industri, säger Karin Högdahl. m I N E R A l f R å N H AV E T S b OT T E N

En viktig del av projektet är att kartlägga de mekanismer som har bildat mineralen i berggrunden. Gruvdriften på Finnshyttebergsfältet började troligtvis någon gång under 1600talet och upphörde för över hundra år sedan. Ännu mycket längre tillbaka i tiden, för omkring 1,9 miljarder år sedan, var landskapet inte ett landskap utan en havsbotten med undervattensvulkaner och vulkaniska öar som stack upp över ytan.

Avlagringar av material som slungades ut ur de eldsprutande bergen och material som vittrat från vulkanernas sluttningar samlades på havsbotten och när det salta vattnet sipp-

rade ner genom dem, och värmdes upp av den magma som fanns strax under ytan, löste det ut metaller.

– När vattnet blev varmt började det röra sig uppåt igen, och när det mötte det kalla havsvattnet fälldes omedelbart de metaller som det hade fört med sig ut, och sulfider och andra mineral bildades berättar Erik Jonsson. Den här processen fick stå och pumpa i tusentals, hundratusentals år.

De vulkaniska bergarterna är gula på den berggrundsgeologiska kartan, och ligger insprängda i ett rödprickigt bälte av betydligt yngre och ekonomiskt mindre intressant granit.

O U T N Y T Tj A d E R E S U R S E R

Erik Jonsson visar några svarta band, knappt urskiljbara i en mörkgrå sten. Det är magnetit, det mineral som järnet återfinns i här.

Vi ser också vulkaniter, bergarter som vittnar om berggrundens våldsamma förflutna. Tidigare har man funnit kobolt i Änggruvorna, en metall som bland annat används i legeringar och i mobiltelefoner. Vittrade sulfider med kobolt kan visa sig som rödaktiga ”koboltblommor”, men inga spår av de sulfidmineral som oftast hyser denna och andra åtråvärda högteknologimetaller syns denna dag. Erik Jonsson kommer att återvända och leta vidare.

– Om man hittar någonting intressant här, så kan det snabbt bli lönsamt i en nära framtid, eftersom volymerna är så pass stora, säger han. Det gäller att få in ett nytt tänk. Vi anstränger oss idag för att återvinna aluminiumburkar, men här ligger betydligt större resurser outnyttjade. #

Het gruvbransch behöver geologer det är all time high inom gruvnäring och prospektering.

nya fyndigheter. De som har kompetens kring prospektering blir attraktiva.

– Det är nästan omöjligt att få tag på erfarna svenska geologer, säger Pär Weihed, professor i geologi vid Luleå universitet och direktör för CAMM, Center of advanced mining and metallurgy.

I dagsläget är närmare femtio bolag, varav många utländska, verksamma i Sverige med prospektering. Boliden är ett av dem och LKAB är på väg att bygga upp en organisation för prospektering.

Han påminner om att Sverige är en av de största gruvnationerna i Europa.

– Det höga guldpriset gör att många bolag satsar på guldprospektering, men även basmetaller och järn. Vi ser också ett ökat fokus på sällsynta jordartsmetaller. lel

– Behovet av mineral och metaller kommer att öka och det blir allt svårare att hitta

Böcker om skogs- och lantbrukshistoria JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I SVERIGE SEDAN ÅR 1900 Jord- och skogsbruk har genomgått en dramatisk omformning sedan 1900-talets början. Tillsammans med Sveriges Nationalatlas ger vi nu ut en atlas samt en antologi, som båda sätter in dagens markanvändning och dess förändringar i ett historiskt perspektiv. Utges även i engelskspråkiga versioner.

Atlas: Ulf Jansson (temaredaktör). 232 s. Pris: 425 kr (ca 250 kr i nätbokhandeln).

Antologi: Hans Antonson & Ulf Jansson (red.).

512 s. Pris: 300 kr (ca 170 kr i nätbokhandeln)

DE AREELLA NÄRINGARNAS VÄLGÖRARE Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och dess donatorer Detta är berättelsen om en skara kända och okända donatorer – alla förenade av en vilja att utveckla jordbruk och skogsbruk. Boken skapar ökad förståelse för donationers betydelse för forskning, studier och utvecklingsarbete inom de areella näringarna.

Förhoppningen är också att boken ska stimulera presumtiva donatorer att finansiellt bidra till KSLA:s oberoende arbete.

Av Nils Edling. 734 s. Ill. delvis i färg.

Pris: 400 kr (ca 280 kr i nätbokhandeln)

NYHETSBREVET FREJA Det elektroniska nyhetsbrevet Freja ger agrarhistoriska nyheter, tips om nya böcker med historisk inriktning i ämnen som trädgård, landskap, djurhållning, naturskydd, skogsbruk, teknik, politik och livsmedel. Nyhetsbrevet berättar också om Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens biblioteks samlingar, boksläpp samt våra historiska projekt. Freja utkommer med tio nummer per år. Prenumerera genom att mejla till per.eriksson@ksla.se.

Läs mer om böckerna och beställ från oss via hemsidan www.kslab.ksla.se, via www. bokus.com eller www.adlibris.com.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Enheten för de areella näringarnas historia Drottningg 95 B, Box 6806, 113 86 Stockholm 08-54 54 77 20, kslab@ksla.se, www.kslab.ksla.se

.6/$B1DWXUYHWDUHQ LQGG

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19

Probiotika

– bluff eller mirakelkur för magen?

Kan man lita på de hälsopåståenden som livsmedelsföretagen lockar med i sin marknadsföring? Knappast, menar två forskare vid Karolinska institutet som underkänner de studier som har lett fram till löften om bättre immunförsvar och lindring av magbesvär.

V

isste du att du har runt två kilo bakterier i din kropp?

95 procent av dem är kopplade till matsmältningen och finns i munnen och hela vägen ner till ändtarmen. Allt tyder på att de fler än tusen bakteriearterna betyder mer för vår hälsa än man tidigare trott.

– Kom ihåg att vi föds sterila utan bakterier, vilket gör att nyfödda inte har några naturliga försvarsmekanismer. Efter en vecka ändras miljön så att olika bakterier, till en början lactobaciller och bifidobaciller, koloniserar det nyfödda barnets mage, säger Tore Midtvedt, professorn i medicinsk mikrobiell ekologi, som har forskat närmare femtio år på tarmfloran. föN sTE R föR ETAB lE R i Ng

Han påminner om att det nyfödda barnets avföring inte luktar illa, vilket visar på frånvaron av E.coli. Perioden fram till

20

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

TEXT

lAR s-E R i K li lj E BäCK

ett proBleM kan lÖsas, Men nYa kan skapas att barnet är några år har stor betydelse för vilka bakterier som etablerar sig i tarmen. Dessa kommer att utgöra ett skydd mot framtida sjukdomar.

– Försök på möss visar att det finns tore Midtvedt menar att tarmfloran avgör vår livslängd och vilka ett fönster, under en sjukdomar vi drabbas av i livet. tidsperiod i livet, då de bakterierna att komma igen senare i livet. vissa bakterier kan etablera sig. Fönstret är Tore Midtvedt menar att varje art har sin olika för olika bakterier. Missar man det så favoritmiljö. Till exempel trivs bakterien heliär loppet troligen kört och det är svårt för

VETENsKAp

cobacter i magen och finns hos 70 procent av världens alla magar, men bara några promille utvecklar magsår.

– Exakt vad som händer vet vi inte.

Som en sagofarbror berättar han om det fascinerande mikrolivet i magen.

– Jag gillar bakterier, de gör större nytta än skada. Tidigare gällde det att bekämpa dem. Nu är siktet mer inställt på att förstå dem och vad de betyder för hälsan.

AVgöR liVs läNg d

Han menar att tarmfloran avgör vår livslängd och vilka sjukdomar vi drabbas av i livet.

Forskning visar att smala och tjocka personer har olika bakterieflora i mag-tarmkanalen.

– Det avgörs av var i magen spjälkningen sker och vilka bakterier som gör jobbet. Förekomst av firmicuter högre upp i tunntarmen kan göra att fettsyror bildas och lagras i kroppen. En lösning är att föra över tarmbakterier från smala personer till tjocka och få dem att gå ner i vikt, säger Tore Midtvedt.

Redan idag fungerar den principen för personer som har diarré orsakad av antibiotika. Han och hans forskargrupp på Karolinska institutet har visat att diarrén kan botas genom att överföra en odlad bakteriekultur från avföring till en sjuk patient.

– En studie i Sverige och Norge har visat på goda resultat. I nästa steg försöker vi utveckla ett preparat som patienten enkelt kan ta. Nu är spåret att frystorka bakteriekultu-

ren i en kapsel, säger docent Elisabeth Norin, som ingår i samma forskargrupp som Tore Midtvedt.

De vet inte exakt vilka de verksamma bakterierna är. elisabeth norin – Vi lyckas återskapa den biologiska balansen genom att föra in bakteriearter som den sjuke har förlorat. Till skillnad från probiotika kan de tillsatta bakterierna växa till och kolonisera. De är anaeroba, precis som miljön i tarmen, vilket gör att de trivs, säger Elisabeth Norin.

Både hon och Tore Midtvedt är däre-

vä l j f i B r e r M e d o M s o r g

naturliga fibrer är att föredra framför syntetiska.

ATT Vi sKA äta mer fibrer har vi fått intrummat sedan barnsben. Men det gäller inte alla fibrer. Det är de lättlösliga fibrerna i långa sockerkedjor som är bra för magen och som bryts ner i tunntarmen.

– Det är när fibrer hamnar i tjocktarmen i överskott som de kan ställa till problem och orsaka ballongmage, säger Elisabeth Norin, docent på Karolinska institutet.

Hon är ingen vän av syntetiska fibrer som vissa livsmedel berikas med. Fiberpasta kan vara ett sådant exempel.

– De bästa fibrerna finns i naturliga livsmedel som frukt, spenat, tomat och havre.

Den som har känslig mage bör

bland annat undvika kål, baljväxter och sparris, liksom fiberberikade livsmedel. I varje fall pröva att avstå om de har problem sedan tidigare och välja kokta grönsaker och vitt bröd.

Forskarna vet inte exakt vad IBS, irritable bowel syndrome beror på, men kan hänga ihop med en rubbad balans i tarmfloran.

– Vi behöver få i oss fiber av olika slag, om inte annat för att ge avföringen volym som förebygger förstoppning. Man vet också att cancer uppkommer där den bakteriella jäsningen är som störst. Därför gäller det att avföringen inte blir liggande där. Fiber sätter fart på magen, säger Elisabeth Norin.

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21

veten s ka p

mot skeptiska till probiotika som tillsätts i yoghurt och andra livsmedel.

– Det är bra och nyttiga livsmedel, men det finns inga vetenskapliga belägg för industrins hälsopåståenden., säger de samstämmigt och intygar att de inte har sett några positiva effekter i olika granskningar.

e f f e kte r na är i m p on e ran de o ch de n vete n s kap liga d ok u m e ntation e n är väldigt god visar hur mycket som behövs för att få effekt, säger Tore Midtvedt.

stöd från e fsa

Att enstaka personer kan uppleva bättre hälsa är inte tillräckligt för att produkterna förbättrar immunförsvaret och gör oss friskare, menar de. De får medhåll av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Ännu har inga av de flera hundra probiotiska stammar som myndigheten har granskat fått positivt utlåtande om föreslagna hälsoeffekter utifrån den dokumentation som EU kräver.

– Kom ihåg att bakteriestammar som lactobaciller och bifidobaciller är enkla att producera, och att produkterna dessutom smakar gott. Hälsopåståendena har kommit i efterhand. Ingen undersökning

Varn i ng en s fi ng er

Han påpekar att de måste fyllas på varje dag eftersom de inte växer till i den anaeroba tarmmiljön. Dessutom finns det risker att ge bakterierna till små barn innan tarmfloran har stabiliserat sig. Lactobacillus GG, som Valio har i sina probiotiska mejeriprodukter, visade sig minska förekomsten av eksem. Men i stället fanns det en tendens till förekomst av astma senare i livet.

– Ett problem kan lösas, men nya kan skapas. Ju mer vi förstår om tarmbakterierna desto mer inser vi hur lätt balansen kan rubbas.

Jämför med antibiotika som kan ge störningar i magen, som kan ta flera år att återställa.

Han höjer också varningens finger för att ge probiotioka till sjuka vuxna. En nederländsk studie visar att personer med infekterad bukspottkörtel uppvisade fler biverkningar och dödsfall än de som inte fick probiotika. Försöket ansågs farligt och avbröts därför.

De företag som producerar probiotika framhåller de positiva hälsoeffekterna. I sin marknadsföring säger Probi att deras produkter kan lindra magbesvär, stärka immunförsvaret och hjälper kroppen att återhämta sig efter träning.

I m ponerad profe ssor

Så här säger Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär forskning och ordförande i Probis vetenskapliga råd.

veten s ka p I k o rt h et K l i m at f ö r ä n d r i n g arna påverkar A rkt i s m er ä n vä ntat

Havsnivåhöjningen vid seklets slut förutspås bli dubbelt så stor som IPCC tidigare skrivit.

m i l j ö Den senaste femårsperioden har varit den varmaste i Arktis sedan 1880-talet, då man började mäta temperaturen där. Data från bland annat trädringar visar att sommartemperaturerna under de senaste decennier-

22

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

na har varit de högsta på tvåtusen år. Snötäcket har krympt, vintern har blivit kortare och temperaturen i permafrosten har ökat.

Det beskriver nära tvåhundra polarforskare från bland annat Sverige i en ny forskningsrapport som ska fungera som underlag för FNs klimatpanels nästa rapport, som ska vara klar 2014. När permafrosten smälter kan stora mängder koldioxid och metangas frigöras.

– Men det kan också bli så att den vegetation som kan växa när marken tinar, tar upp koldioxiden, förklarar lundaforskaren Margareta Johansson. Det här vet vi fortfarande väldigt lite om. Med den kunskap vi har idag kan vi inte säkert säga om den tinande tundran blir en sänka eller en källa till växthusgaser i framtiden.

Mellan 2003 och 2008 stod avsmältningen av is i Arktis för 40 procent av den globala havsnivåökningen, och forskarna för-

utspår nu att havsnivåhöjningen vid seklets slut kommer att vara ungefär dubbelt så stor som FN:s klimatpanel förutspådde i sin rapport 2007, vilket innebär någonstans mellan 0,9 och 1,6 meter. HM

Sy nkr otr o n l j u s av s löj ar d i n o s aur i e p r ote i n h i s t o r i a Trodde du att fossil bara bestod av sten? Då hade du fel. Forskare i Lund

En av världens bäst bevarade mosasaurieskallar, Museum of Paleonthology, University of California Berkeley, Kalifornien.

Vad kan probiotika göra bland närmare 2000 bakteriearter i magen? undrar Tore Midvedt.

– Effekterna är imponerande och den vetenskapliga dokumentationen är väldigt god. I de kliniska prövningarna har man lagt ribban på en nivå som motsvarar den för läkemedel.

Han håller med om att det kan vara svårt att tolka bedömningar eftersom symtomen i magen upplevs subjektivt.

Därför välkomnar han utvecklingen av nya instrument för skattning av symtom.

– Visst är det komplext och studierna måste designas därefter, vilket Probi har gjort på ett förtjänstfullt sätt. Däremot ska man vara försiktig med att ge probiotika till barn.

Tore Midtvedt ger inte mycket för de studier som har genomförts. Han har själv suttit med i en tvärvetenskaplig grupp som har granskat dokumentation, dock inte de som Probi har genomfört.

– Tyvärr har vi inte kunnat se de positiva hälsoeffekterna. Vad kan en bakterieart göra bland närmare tvåtusen andra arter? Chansen att träffa rätt är inte särskilt stor. Kom ihåg att det är de goda resultaten som publiceras, och inte de som inte stärker tesen.

Men han poängterar att han inte är motståndare till probiotika i sig.

har, med hjälp av bland annat synkrotronljusbaserad infraröd spektroskopi, visat att det finns aminosyror, rester av bindvävsproteinet kollagen typ ett, i ett fossil från en mosasaurie. Fyndet har publicerats i tidskriften PLoS ONE. Sextiofem miljoner år har gått sedan de varanliknande mosasaurierna simmade omkring i haven på vår planet. Tidigare har spår av kollagen bara hittats i större benfragment. HM

E f ter g ra f en ko m m er g ra fan m ater i a l Ingen kunde väl undgå att höra talas om det nya supermaterialet grafen i höstas, när upptäckarna av det en kolatom tunna moleylksiktet belönades med Nobelpris i fysik. Grafen leder elektricitet bättre än koppar och värme bättre än

Kolnanorör blev en genväg för att tillverka grafan.

– Det är hälsopåståendena som jag vänder mig emot. Många har låtit sig luras av dem. #

T i o g å n g e r f le r g e n e r Tarmbakterierna hos människa har tillsammans minst tusen gånger fler gener än de minst tjugotusen aktiva gener som människan har.

R åt to r m i n d r e tj o c k a m e d L acto b ac i llu s En färsk forskningsrapport från Lunds universitet visar att dagligt intag av Lactobacillus plantarum kan förebygga fetma och minska risken för inflammation hos råttor. De råttor som fick den bakterien gick upp mindre i vikt än övriga råttor fast alla fick lika stort energiintag.

de flesta material. Det är starkt och genomskinligt, men forskarna är ändå inte nöjda. Genom att koppla vätgasmolekyler till grafenets yta, tillverkades för ett par år sedan en polymer som fick namnet grafan. Tvärtemot grafen, har grafan isolerande egenskaper. Hittills har det varit en jobbig process att få vätemolekylerna att fastna på grafenets yta, särskilt om materialet har legat på ett substrat med endast en yta tillgänglig.

Forskare vid Umeå universitet har nu kommit på en smidigare metod: De låter vätgasmolekyler binda till den böjda ytan på kolnanorör, vars väggar utgörs av ett grafenskikt. Sedan får vätgasmolekylerna skära upp kolnanorören, som plattas ut och voilà: grafan. HM

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23

kARRiäR

iNspiRATÖREN MANUAlEN CHEF

siD 24–25

siD 26–27

siD 28-29

i N s p i R AT Ö R E N

FRåGA EXpERTEN på NyTT jOBB

siD 30

siD 31

plATsANNONsER

siD 32-33

I trygga händer

På sjukhuset i Falun jobbar biomedicinska analytiker och läkare sida vid sida för att patienten ska få rätt diagnos och behandling. Följ hur den snart pensionerade lAR s-E R i k li lj E BäCk Olle får hjälp med att utreda sina hjärtbesvär.

TEXT

O

lle har haft diffusa besvär med hjärtat på senare tid.

Det slår ojämnt och flåset är dåligt. Han blir andfådd av minsta ansträngning. Att det finns hjärtsjukdomar i släkten stärker misstanken om att det är hjärtat som krånglar.

Så när Olle besöker vårdcentralen får han en remiss till hjärtmottagen på Falu lasarett. En läkare bedömer remissen och fattar beslut om utredning.

– Om det behövs mäter vi blodtrycket och tar ett EKG på patienter som kommer hit, säger biomedicinska analytiker Janne Raappana, som har klinisk fysiologi som specialitet.

HACk i kU RVAN

Han eller en undersköterska håller i trådarna och placerar ut elektroderna på kroppen.

På datorskärmen upptäcker han ett hack i EKG-kurvan. De annars så regelbundna topparna är inte så jämna som de ska vara, vilket indikerar att hjärtat inte mår bra.

Janne Raappana konsulterar överläkaren Stefan Liljedahl, som har sin arbetsplats mitt emot Janne.

– Det är en klar fördel att sitta så nära varandra, vilket gör att vi kan ha en dialog om patienterna direkt, säger Janne Raappana.

Stefan Liljedahl nickar instämmande och framhåller fördelen med att jobba i team. På andra sjukhus skickar man remisser mellan avdelningarna.

Vi kommer tillbaka till Olle, som väntar på fortsatt utredning. Man fattar be-

24

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

slut om att hans hjärta ska undersökas med ultraljud.

HÖGT B lODTRyCk

– Här ser vi en förtjockning av hjärtmuskeln, vilket kan bero på högt blodtryck.

Det får till följd att hjärtat får jobba hårdare hela tiden, vilket är en riskfaktor för framtida hjärtproblem.

I ett sådant läge gäller det att sänka blodtrycket, ofta med hjälp av läkemedel.

– Lyckligtvis verkar klaffarna fungera som de ska. Jag ser inga förkalkningar på dem och de öppnar och stänger lätt, något läckage ser det inte heller ut att vara.

Om klaffen hade behövt åtgärdas så hade Olle fått komma till thoraxkirurgen. Antingen reparerar man klaffen eller så byts den ut mot en biologisk eller mekanisk klaff, beroende på vilken klaff det är fel på. låNG Ti D ATT läRA

Undersökningen med ultraljud är central i diagnosen av hjärtsjukdomar.

– Alla kan få fram en bild från ultraljud efter några månaders övning. Sedan gäller att förstå vad man ser, tolka och sätta in i ett sammanhang. Det kräver mer och tar lång tid att lära sig, säger Stefan Liljedahl.

Janne Raappana har jobbat med ultraljud i två år, men har fortfarande en del att lära.

– För att verkligen bli specialist krävs det mellan fem och tio år i kombination med kompetensutveckling. I höst ska jag gå en utbildning i kardiologi, motsvarande 15 högskolepoäng.

låNGTi D s-E kG

Att Olles hjärta slår ojämnt kan tyda på en hjärtrytmrubbning.

– För att få koll på det kan vi göra en långtids-EKG – en så kallad holtertest, där

Jan n E Raa P Pan a aktuell: Biomedicinsk analytiker, inriktning klinisk fysiologi, Hjärtmottagningen Falu Lasarett.

Examensår: 2008, Umeå Universitet Ålder: 27 nästa utbildning: Kardiologi, 15 hp.

Bäst med naturvetarna: Det aktiva arbetet för vår yrkesgrupp.

Gör på semestern: Reser med sambon, tränar, umgås med vänner och familj. tips för hjärtat: Håll igång kroppen med det man tycker är roligt samt tänka på kosten. Allt i måttliga mängder.

när hjärtat sviktar Karriär och lön som lockbete Konkurrensen om biomedicinska analytiker hårdnar.

De är på väg att bli en bristvara, särskilt i storstäderna där det privata näringslivet lockar.

Biomedicinska analytikern Janne Raappana tolkar och analyserar kurvorna från EKG-provet.

vi registrerar hjärtslagen upp till två dygn i sträck hos patienten, säger Janne Raappana.

Många patienter får också göra ett arbets-EKG, där de får trampa på en testcykel och uppskatta ansträngningen på en skala.

– Det är ytterligare en pusselbit, som leder fram till en diagnos och i förlängningen en behandling.

Vi går vidare på kardiologen i Falun och kommer till rummet för pacemaker.

Stefan Lilljedahl – Att programmera en pacemaker är också en del av en biomedicinsk analytikers jobb. Med några månaders inskolning skulle jag klara den uppgiften, men just nu finns inte

det behovet här på hjärtmottagningen, säger Janne Raappana.

B r i styr ke

På kardiologen i Falun jobbar fyra biomedicinska analytiker och nu ska ytterligare en anställas.

– Det är kompetensbrist redan i dag och svårt att hitta biomedicinska analytiker – klinisk fysiologi. De sugs upp direkt, säger Stefan Liljedahl.

Både han och Janne Raappana är ändå optimister och räknar med att hitta en lämplig person. Om en brist skulle uppstå får läkarna ta en större del av hjärtundersökningarna.

– Visst skulle vi få mer att göra, med följd att andra arbetsuppgifter blir lidande, säger Stefan Liljedahl. # Fotnot: Olle är en fiktiv person och en ganska typisk patient.

– Om ungefär fem år tror jag att bristen blir påtaglig inom landstingen om inte fler biomedicinska analytiker utbildas. Redan i dag råder brist på cytodiagnostiker, säger Sivert Stenman, biträdande verksamhetschef för Laboratoriemedicin inom landstinget Dalarna.

Så nu gäller det för landstingen att göra sig attraktiva.

– Vi samarbetar med några av utbildningscentra genom att erbjuda praktikplatser. Den svaga ekonomin i landstinget gör det svårt att höja lönerna, även om jag tror på lönen som lockbete.

Sivert Stenman menar att yrkesrollen kommer att förändras och gå mot

mer teknik och data.

Bedömningar och tolkningar ligger kvar som en central del, men även de blir mer avancerade.

Då kan andra yrkesgrupper, som undersköterskor utföra provtagningar och ankomstregistreringar, så kallat preanalytiskt arbete.

Han ser möjligheter att kunna införa olika karriärsteg för BMA i takt med att yrket blir mer tekniskt och kvalificerat. Det ligger i linje med Naturvetarnas uppfattning om hur yrket kan utvecklas och värderas högre. Karriär och lön går hand i hand, menar Elba Rubilar-Abreu på Naturvetarna.

– Något måste göras.

Vår egen undersökning visar att hälften av alla biomedicinska analytiker inom landstinget Dalarna går i pension innan år 2020, säger Sivert Stenman, som själv är biomedicinsk analytiker och har arbetat som produktionschef på ett bioteknikföretag. #

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

k arr i ä r

M anua l en

Jobba i generationsharmoni Det stora generationsskiftet i svenskt arbetsliv har börjat. Hur kan man överföra värdefull kunskap och välkomna nya tankesätt när arbetsplatsen plötsligt är en smältdegel av olika referensramar? Och går det att ha det trevligt under tiden?

Ta på dig generationsglasögonen och bli en bättre kollega!

TEXT

C

H anna M eerve l d

ILL U S T R A T I O N

M A R I A R AY M O N D S D O T T E R / S Ö D E R B E R G A G E N T U R

hefen drar budgeten för nästa för dess hierarkier och gör det som de har år. Plötsligt vrids stela nackar uppmuntrats att göra: de ifrågasätter. mot bakersta raden i mötesMen detta bidrag till verksamheten upprummet. Det är den nya kolskattas inte alltid av de äldre generationerlegan som ser ut att just ha na. Ulla Holmberg, organisationskonsult tagit studenten som undrar om siffrorna på Evidenta-gruppen i Stockholm, blev verkligen stämmer och om man har avsatt kontaktad av en chef som hade problem tillräckligt med resurser för sociala medimed en ambitiös yngre medarbetare som er. Men var fick han luft ifrån?! ifrågasatte ”i tid och otid”.

Lite förenklat kan man säga att tre ge– Vi diskuterade en modell där man nerationer idag samsas på svenska arjobbar med olika ”hattar”, berättar hon. betsplatser: babyboomers, generation X Inför ett möte kan man då komma överoch generation Y. Babyboomergeneratioens om vilken hatt man ska ta på sig – till nen, de som är födda på exempel ifrågasättar1940- och 50-talen, sitså där var det m i n sann i nte hatten eller hittater idag på nästan alla minsta-gemensamnär jag började... viktiga positioner i samma-nämnare-hatten. hället och näringslivet.

Avund sj u ka en faktor – De är väldigt duktiga på att få saker att hända, de är pragmatiska och kan tum- I själva verket är det kanske inte alltid ifrågasättandet som är roten till irritationen ma lite på sin politiska korrekthet, säger hos kollegorna. Avundsjuka är en faktor att Linus Jonkman, organisationskonsult och räkna med när unga människor, som har författare till bokserien Egonaut. hela livet och alla karriärmöjligheter framDen typiska representanten för nästa generation, 1960- och 70-talens generation för sig, ska arbeta tillsammans med äldre kolleger som redan har gjort sin resa, elX, beskriver han som självständig och obler det mesta av den. Avunden kan spädas jektiv med förkärlek för att nyansera saker på ytterligare av att de unga får en bättre och ting. Åttiotalisterna och nittiotalisterintroduktion, mer feedback och snabbare na, som nu är på väg in på arbetsmarknablir delaktiga i beslutsfattande – alla de saden, är formade av den målstyrda skolan ker som chefer rekommenderas att göra och uppfostrade med familjeråd och geför att attrahera, behålla och få ut det mesmensamt beslutsfattande. När de kommer ta av generation Y. ut på arbetsmarknaden är de ofta blinda

26

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

– ”Så där var det minsann inte när jag började”, kan nog många tänka. Men man erkänner ju aldrig att man är avundsjuk. Då är det lättare att säga att det är den nya kollegan som är jobbig, för att han eller hon ifrågasätter för mycket, säger Ulla Holmberg.

U n d v i k k o n f l i k t er n a : » Prata om det! Vilka generationer finns på er arbetsplats? Vilka skillnader finns i era erfarenheter och perspektiv? » Visa intresse för varandra och respektera varandra. » Kom på samma våglängd. Bestäm inför ett möte vilken hatt ni ska ta på er – är det ifrågasättar-hatten eller hittaminsta-gemensamma-nämnare-hatten som gäller idag? » Starta en mentorsverksamhet, där äldre och yngre medarbetare får kontakt med varandra. De äldre kan överföra sin erfarenhet och de yngre bland annat kunskap om ny teknik. » Ge nya idéer en chans! Att man har gjort på ett visst sätt under lång tid, behöver inte betyda att det är rätt sätt idag.

Att man ändrar på något, betyder inte att det man gjort tidigare var dåligt.

Mentorskap är ett sätt att bryta med avunden. Samtidigt som det är en smidig kanal för överföring av den erfarenhet och den tysta kunskap om organisationen och arbetslivet i stort som mer erfarna medarbetare sitter på, stärker det också mentorns roll och självkänsla.

– När man överför kunskaper blir den egna kompetensen också tydligare för en själv, och så kanske man får beundran från den yngre kollegan, säger Ulla Holmberg.

Hon har lång erfarenhet av arbete med gruppdynamik och råder nya medarbetare att försöka känna in en arbetsplats och kanske fråga till exempel hur man brukar förhålla sig till nya förslag.

– Då kan man få en inbjudan till att komma med synpunkter, och då uppfattas de mer positivt, säger hon. Att visa intresse

för kollegorna när man kommer ny och fråga ” Vad gör du och hur gör du?”, brukar också bidra till en bra relation.

VAR D iG själV

Ulla Holmberg varnar dock för att vänta alltför länge med att visa att man har åsikter och vill bildra med dem. Den gamla regeln att det är bäst att vara sig själv gäller även här. Meningen med generationsskiftet är ju inte heller att de unga ska stöpas i samma form som de äldre – det är viktigt att kunskapsöverföringen går åt båda hållen.

– De yngre har mycket kunskap om bland annat ny teknik och är bättre på att ta till sig den, säger Linus Jonkman.

På ett företag som han jobbade med hade man på förslag att skapa ett facebookliknande intranät, där alla kunde dela in-

formation om vad de gjorde med varandra på ett smidigt sätt.

– Reaktionen från de äldre blev ”Hur ska vi hinna med att jobba också?”, medan de yngre såg detta som en självklar del av arbetsuppgifterna.

I de grupper som han har arbetat med ser Linus Jonkman ofta att redan medvetenheten om att vi är olika kan minska konflikter och spänningar mellan olika generationer.

– Ibland är informationen i sig hela förändringen. Har man tagit på sig generationsglasögonen och pratat om varandras olikheter, så får man en förståelse för de olika generationerna och deras kulturer. Då kan man ofta skratta tillsammans åt saker som kollegerna gör som är typiskt för deras generation, istället för att irriteras av dem. #

Med generationsglasögonen på, går det att skratta åt olikheterna mellan de tre generationerna på arbetsmarknaden.

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27

lE DAR s kAp

Jenny tog steget och blev ledare Jenny Fäldt lämnade sin egen forskning för att leda en forskningsgrupp på nobel biocare.

– Jag har tagit steget från expertrollen och släppt kontrollen, vilket är en utmaning för en ledare. nu är uppdraget att organisera, knyta ihop och leda forskningen framåt. Grunden är att skapa ett klimat för nya idéer.

TEXT

lAR s-E R i k li lj E BäCk

FOTO

NiCkE jOHANssON

E

n nöjd Jenny Fäldt kommer ut från lektionssalen efter tredje omgången av utbildningen i Affärsmannaskap för naturvetare.

– Den är klockren och jätteskoj, det här är precis vad jag jobbar med till vardags som ansvarig för forskning och utveckling på Nobel Biocare AB i Göteborg.

Hon får verktygen att göra affärsplaner och att tänka strategiskt kring företagsutveckling.

– I dag hade vi övningar i retorik och blev filmade. Det var verkligen nyttigt och visade hur man agerar på scen. Bra med feedback för att kunna fila bort skavanker. s kAR pT läG E

Jenny Fäldt har sina rötter i forskningen som doktor i medicinsk mikrobiologi. Hon ägnade sig bland annat åt immunologi som har kopplingar till bland annat fetma, hjärtkärlsjukdomar och tandlossning.

– Exakt hur mekanismerna fungerar är inte klarlagt, men det handlar om kroniska inflammationer där bakterier triggar igång sjukdomen.

Då var det preklinisk forskning på Sahlgrenska universitetssjukhuset som gällde. Nu är det mer skarpt läge, med forskning och innovation – idéer blir ofta starkare och får en bredare belysning i en som styrs av kundernas behov. grupp med olika kompetenser, säger Jenny fäldt.

– Jag ville komma närmare til-

28

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

lämpningen och marknaden. Vilka behoven är hos kunderna, är en fråga som jag går igång på.

Därför var steget över till industrin och Nobel Biocare naturligt där kunderna primärt är tandläkare och tandtekniker. De köper företagets produkter som tand- och broskelett, mjukvara för behandlingsplanering och implantat. sTäR kA lAGAN DAN

Tekniken går snabbt framåt med tänder som byggs upp i datorn och överförs digitalt till produktionen, som tillverkar dem i keramiska material. Själva fästet i käkbenet görs med titanskruvar, vilket leder tillbaka till bolagets bildande.

– Det var professor Per-Ingvar Brånemark här i Göteborg som upptäckte att kroppen accepterar titan, som sedan utvecklades till det första implantatet.

Nu ligger hennes fokus på att leda. Inom hennes grupp på R&D är de åtta personer, allt från molekylärbiologer och fysiker till matematiker och datafolk. Men hennes uppdrag är bredare än så.

– Jag jobbar för att få de olika enheterna att närma sig varandra och stärka lagandan. Totalt är vi runt 25 personer inom R&D som arbetar med forskning, produkt utveckling (inklusive en prototypverkstad) och klinisk forskning.

j E N N ys Även de personer som hanterar regulatoriska frågor, alltså myndighetskontakter och dokumentation, deltar trots att de ligger utanför R&D. pARAplyROll

För att få gruppen att dra åt samma håll jobbar hon aktivt med att bygga laget. Men hon är inte personalansvarig, utan har mer ett informellt ledarskap – en paraplyroll, som hon själv uttrycker det.

– Jag tycker vi har kommit en bra bit på väg, där vi har byggt upp ett förtroende både mellan mig och medarbetarna och medarbetarna emellan.

Vad är ditt recept för att lyfta gruppen?

– Fråga vad var och en kan bidra med utifrån sin kompetens och sitt perspektiv för att komma vidare och nå framgång.

Skapa ett bra socialt klimat med smidiga och naturliga interaktioner mellan medarbetarna. Viktigt att fira segrarna, efter till exempel en lyckad lansering.

TE MA i N NOVATiON

Gruppen jobbar med olika teman. Just nu är innovationer på tapeten.

– Idéer blir ofta starkare och får en bredare belysning i en grupp med olika kom-

5

LE daRti P S 1. var rak och tydlig 2. visa engagemang 3. Lev som du lär och stå för det du säger 4. få medarbetarna att tro på dig 5. Balansera de två rollerna att coacha medarbetarna och att företräda företagets intressen

petenser. Viktigt också att ha ett klimat där man vågar släppa fram idéer. Ihop med vår patentavdelning kan vi lämna in uppfinningsanmälan och ansöka om patent.

Att lämna expertrollen och bli ledare har varit en lång resa för Jenny Fäldt.

– Första steget var att lämna universitetet, sedan har det blivit naturligt att vara ledare utan att lämna forskningen. Jag har inte tålamodet att forska även om det är intressant. Nu är uppdraget att organisera, knyta ihop och leda forskningen framåt.

Hon insåg rätt tidigt att hon måste släppa kontrollen och inte vara med och peta överallt, vilket för många är ett svårt steg. I jobbet ingår att ha budgetansvar och att göra affärsplaner som grund för investeringar.

På frågan om drivkrafter svarar hon blixtsnabbt: ”att hjälpa människor till en bättre livskvalitet”. Hon förklarar att målet är att implantaten ska sitta resten av livet.

Det förutsätter hög kvalitet. #

N O B E l B i O CA R E A B affärsidé: Är ett medicintekniskt företag med lösningar från tand till rot. Utvecklar och tillverkar dentala titanimplantat, tandhättor i keramer och mjukvara för planering av behandling och guidad kirurgi.

Källa: Företaget startade i Göteborg efter en svensk idé. Ägare: Schweizisk bolag med huvudkontor i Zürich.

Storlek: Har direktförsäljning i 34 länder. forskning: Den största delen av forskningen finns i Göteborg, och en del i Zürich. antal: Drygt 2400 anställda i koncernen, varav cirka 450 i Sverige.

cHEFsFråGAn

Hur kan jag utvecklas som mellanchef?

Jag är mellanchef och får ofta positiv feedback från min egen chef. alla är nöjda utom jag som känner att jag går på i gamla hjulspår. Hur ska jag göra för att utvecklas som chef.

Hälsningar Ulla

om du vill utveckla dig som mellanchef är det bra att utgå från chefens olika roller. Ledarskapskonsulten Åsa Coey definierar rollerna så här: Chefen, med det formella ansvar som ger dig makt och befogenheter att utöva ditt arbete. Du bör se till att du kan de grundläggande regelverken för arbetsgivare, som

arbetsrätten, löneavtalen och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. ledaren, handlar om din förmåga att leda personal och ge mening och mål för arbetet, liksom att skapa bra förutsättningar för dina medarbetare. Lön och utvecklingssamtal är viktiga instrument för att planera och utvärdera arbete. Se till att du har en riktig ledarskapsutbildning, som du sedan kan bygga på.

Det handlar om personlig utveckling genom reflektion. Det kan du göra tillsammans med en coach, mentor eller i ett chefsnätverk.

Coachen har et stort eget ansvar. Coachtekniken är ett allt viktigare instrument i ledarskapet. Du kan skaffa dig en egen coach eller gå en coachutbildning.

Medmänniskan – ibland händer det saker som gör att du måste kliva ur din professionella roll som chef och bara vara en närvarande medmänniska. Fundera igenom hur

du skulle stödja en medarbetare som förlorat en nära anhörig. I nöden prövas vännen, det gäller i allra högsta grad chefen.

Minst lika viktigt är att se på din roll i relation till ledningsgrupp och överordnade chefer eller styrelser. Att du alltid är medveten om den dubbla rollen som mellanchef, att företräda din personal i ledningsgruppen och företräda ledningen i din personalgrupp.

Fundera över hur du vill att ditt yrkesliv skall se ut om två år. Karriärsamtal och karriärprofilanalys som Naturvetarna Chef erbjuder kan vara ett sätt att förtydliga dina framtidsplaner.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29

kARRiäR

FRåGA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Vad ska stå i mitt anställningsavtal?

Jag har fått nytt jobb och ska förhandla om lön och villkor nästa vecka. Vad ska jag tänka på i mitt anställningsavtal?

Häls N i NGAR sTi NA

Grattis till det nya jobbet. Börja med

att ta reda på om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Då blir det enklare eftersom ditt personliga anställningsavtal är kopplat till kollektivavtalet. Där framgår tydligt vad som gäller om lö-

Vad gäller för se-

mesterlönetillägg?

Hej, semestern närmar sig och frågan om semesterlönetillägg börjar bli het. Förra året fick vi tillägget först i november på min arbetsplats. Kan vi begära att få det innan vi går på semester och hur stort är tillägget?

Häls N i NGAR MAR iA

Tanken med semesterlönetillägget är att täcka ökade kostnader för

resor, nöjen och annat som kan göra semestern till en rikare upplevelse. Där-

nerevision, tjänstepension, försäkringar, föräldralön och annat som är viktigt för din trygghet.

Om det inte finns kollektivavtal är det värre. Då måste du vara mycket vaksam över vad anställningsavtalet innehåller. Många har gått i fällan och missat alla fördelar som kollektivavtalet ger.

Detta bör ett anställningsavtal innehålla (gäller på arbetsplatser med och utan kollektivavtal): 1. Företagets namn och organisationsnummer.

2. Amställningsform och omfattning, liksom tillträdesdag och arbetsplatsens adress.

3. Lön och övertidsersättning.

för är det rimligt att tillägget betalas ut i samband med semestern.

De kollektivavtal som reglerar detta har tydliga skrivningar om att tillägget ska utbetalas till huvudsemestern. Samma regler gäller på hela arbetsmarknaden, enligt kollektivavtal.

Om du däremot jobbar på ett företag där det inte finns kollektivavtal har du inga garantier för att semesterlönetillägg utbetalas över huvudtaget. I de fallen bör man fråga arbetsgivaren vad som gäller.

Semesterlönetilläggets storlek varierar mellan sektorerna.

För privatanställda med kollektivavtal uppgår tillägget till 0,8 procent av månadslönen per semesterdag (0,43 procent utan kollektivavtal). För den som har en månadslön på 30 000 kronor blir tillägget 240 kronor per dag.

4.

5.

6.

Semesterns längd.

Befattning.

Konkurrens- och sekretessklausuler och Immateriella rättigheter brukar vara mycket omfattande och för en del svårtolkade.

Om det inte finns kollektivavtal måste också frågor om pension, försäkringar, sjuklön, föräldralön och annat regleras i detalj. Om inte det blir rätt kan du förlora många tusenlappar.

Vi hjälper dig att granska ditt nya avtal, som du kan skicka till Naturvetarnas medlemsjour. Du kan förstås också använda oss som bollplank innan du skriver under.

E lBA R U B i lAR-AB R E U

Inom kommunen är semesterlönetillägget 0,605 procent av månadslönen per semesterdag, medan statsanställda har ett tillägg på 0,49 procent. Även antal semesterdagar varierar mellan sektorerna. Enligt lag har alla rätt till 25 semesterdagar. Många privatanställda har fler semesterdagar än så.

Inom staten och kommunen har man fler semesterdagar ju äldre man blir. Statsanställda över 40 år har till exempel 40 semesterdagar, medan den som är yngre än 29 år har 28 dagar.

Kommunalanställda kommer upp till max antal semesterdagar efter fyllda 50 år, då de kan se fram emot 32 lediga dagar med lön och semesterlönetillägg.

RAM ÓN sÁN CH E Z-lÖVy

E X p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

30

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

Elba Rubilar-Abreu ombudsman privat sektor

Ramón Sánchez-Lövy Förhandlingschef privat sektor

p å n y tt j obb

Anna valde den breda vägen Anna Tegnesjö har sin breda kompetens att luta sig mot när hon vill komma vidare i yrkeslivet. Efter tips från Naturvetarna fick hon kontakt med en coach som blev ett bra stöd på vägen till det nya jobbet på Vinnova.

V

ad gör du på Vinnova?

Jag är program manager inom innovation management, som handlar om hur man leder och organiserar för att främja innovation och hållbar tillväxt för Sverige. Vi tar emot och bedömer ansökningar från olika aktörer som vill göra forskningsstudier.

Vilka söker pengar?

– Universiteten som ofta gör studien tillsammans med till exempel företag och kommuner.

Vad är utmaningen?

– Vinnova är inne i en spännande fas med en ny generaldirektör sedan ungefär ett och ett halvt år. Fokus ligger på att nyttiggöra forskning och innovation. Det ska finnas en tillämpning som kan utveckla och effektivisera näringslivet och

samhället i stort. Hållbar tillväxt står i centrum. Är molekylärbiolog en bra bakgrund?

– Jag har en dubbel kompetens genom en examen i MBA, Master of business administration, som har gett mig kunskaper inom bland annat ledarskap och affärsmannaskap. Det var ett strategiskt val att bredda Innovation är den röda tråmin kompeden för Anna Tegnesjö.

tens i stället för att fördjupa mig och disputera inom molekylärbiologi.

Din karriär?

– Innovation har gått som en röd tråd genom min karriär. Jag har jobbat inom läkemedelsindustrin och på Karolinska Institutets innovationsbolag. Jag har varit med och byggt upp ett bolag inom medicinsk diagnostik, virologi närmare bestämt.

Kan du rekommendera andra att ha en coach?

– Ja, det är viktigt att personkemin stämmer och att coachen kan branschen. Det är nyttigt med en opartisk person som kan se saker från nya synvinklar . Det fick mig att reflektera. Kontakten med Vinnova hade inletts när jag träffade coachen.

Var coachningen en bekräftelse på att du var på rätt väg?

– Nej, jag kan välja flera vägar och har möjlighet att göra något helt annat, tack vare mina dubbla examina. LEL

f l er p å n y tt j obb Carin Blom

Johan Nyqvist

Forskningsassistent/ Projektassistent på Handelns Utredningsinstitut Tidigare jobb: Kundansvarig säljare, DokuMera.

Utbildning: Agronomekonom: magisterexamen i nationalekonomi samt kandidatexamen i företagsekonomi. Läst vid SLU.

Rovdjursförvaltare på Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Tidigare jobb: Länsstyrelsen i Västerbottens län, rovdjursförvaltare.

Utbildning: Ekoingenjör och ekolog.

Katja Blomdahl Kvalitetssamordnare på HSB Bostad AB i Stockholm Utbildning: Färsk magisterexamen i

Anja Olsson Golder Associates AB, Stockholm - bergprojektör/geolog Tidigare jobb: Nitro Consult AB, Stockholm – bergprojektör/geolog Utbildning: Fil mag Geovetenskap, Stockholms universitet.

b

så nytt job Har du o ck

miljövetenskap.

Karolina Partheen Chalmers, en administrativ tjänst på strategisk forsknings support (SFS). Titeln jag har är

SFS-koordinator Tidigare jobb: Postdoc vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Utbildning: molekylärbiolog (disputerade 2008).

Mikaela Nilsson Rosander Verksamhetsledare på Ekocentrum Syd i Malmö Tidigare jobb: Skogshandläggare på Sida i Stockholm.

Utbildning: Agronom och journalist.

Lisa Carlsson Miljöinspektör på miljöförvaltningen Göteborg, Vattenskyddsenheten Tidigare jobb: Länsstyrelsen Jönköpings Län, Naturavdelningen, Naturtillsynsenheten.

Utbildning: Biolog från Linköpings universitet.

Anders Bergman Utredare på slutförvarsenheten, Östhammars kommun Tidigare jobb: Miljöinspektör, Eskilstuna kommun Utbildning: Magister i markvetenskap, SLU.

Erica Högström Tagesson Zoolärararassistent Parken Zoo i Eskilstuna Utbildning: Kandidatexamen i biologi, examen i juni från Etologioch djurskyddsprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

31

Var är du?

Miljöchef

Centrum för miljö- och klimatforskning

Forskningskoordinator

Miljöenheten, Landstinget Sörmland NPA 2011/175

För mer information om tjänsten är du välkommen att kontakta: Kanslichef Kenth Lampa 070-331 48 19 Miljöcontroller Anna Bergman tfn 016-10 57 42 eller 070-64 93 885 Miljösamordnare Gert Johnson tfn 016-10 56 51 eller 070-37 56 522.

Forskningskoordinatorn skall vara med och stärka, vidareutveckla och samordna forskningen inom miljö- och klimatområdet såväl internationellt som nationellt.

Sista ansökningsdag 2011-06-05 Läs mer på www.lu.se/jobb

Sista ansökningsdag: 2011-08-07.

Läs mer på vår webbplats – landstingetsörmland.se/jobb

ROYAL CANIN SA är en av Europas största tillverkare av kvalitetsfoder för hund och katt, vi finns idag representerade i mer än 90 länder. Royal Canin har tillverkning i Frankrike, England, Polen, USA, Brasilien, Argentina, Sydafrika, Ryssland och Kina. Våra forskningscentra finns i Frankrike, Brasilien och England (Waltham).

Royal Canin Sverige AB är en betydande aktör avseende både hund- och kattfoder inom fackhandeln och har under de senaste åren haft en mycket stark expansion i försäljning av dietoch friskfoder till veterinärkliniker.

Läs mer på: www.royalcanin.se

Vetenskaplig kommunikatör Trivs du med att stå på scen och hålla föreläsningar som både utbildar och inspirerar?

Tycker du om att samarbeta och knyta nya kontakter? Då kommer du att trivas och lyckas hos oss!

Som vetenskaplig kommunikatör på Royal Canin blir din roll att utbilda butikspersonal, uppfödare, konsumenter och medarbetare. Du hanterar även produkt-frågor från butiker, uppfödare, konsumenter och media. Med din kompetens och förmåga att förmedla kunskap i både tal och skrift är du med och bygger vårt varumärke.

Vi söker dig med en passande naturvetenskaplig utbildning i grunden, exempelvis husdjursagronom, dietist, veterinär eller djursjukvårdare. Du kan också ha förvärvat motsvarande kunskaper genom mångårig erfarenhet. Vidare är du självständig, noggrann och har en god analytisk förmåga. Vi ser gärna att du har ett stort intresse för katter och hundar.

Tjänsten är placerad i Göteborg. För rätt kandidat kan visst distansarbete diskuteras.

I tjänsten ingår arbete i form av föreläsningar på kvällar och helger. Arbetet innebär även en hel del resor, främst inom Sverige, men även till Frankrike.

Ansök och läs mer på manpower.se (annonsnummer 766424).

För mer information kontakta rekryteringskonsult Helene Hagman, 031 - 63 15 31. Vi arbetar med löpande urval och ser gärna att du ansöker snarast.

Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag.

32

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

Klinisk kemi och transfusionsmedicin i Växjö och Ljungby söker

legitimerad biomedicinsk analytiker

För mer information gå in på www.ltkronoberg.se och klicka på "Jobba hos oss" eller ring våra avdelningschefer Pernilla Gustafsson på 0372-58 50 83, Lena Bengtsson på 0470-58 98 89 eller Agneta Björklund på 0470-58 74 64.

www.uppsala.se

Landstinget Kronoberg är det lilla landstinget med de stora möjligheterna. Vi erbjuder hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet. Tillsammans bidrar vi till att nå visionen om ett gott liv i ett livskraftigt län.

NATURVÅRDSSTRATEG till Fritids- och naturkontoret

Vi söker dig som har lämplig akademisk utbildning med inriktning mot biologi/ekologi samt utbildning eller erfarenhet av arbete med samhällsplaneringsfrågor.

Läs mer om tjänsten på www.uppsala.se/ledigajobb.

Välkommen med din ansökan senast 7 juni. ”I Uppsala kommun vill vi ha mångfald i arbetslivet och därmed tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten”.

Karolinska institutet söker

1 doktorand, 3 postdoktorer till molekylära och cellbiologiska studier av proteinaggregering.

Medflyttarservice - ring 0470-74 50 05 eller besök www.medak.info

Vi söker dig som har starkt intresse för experimentell forskning, höga ambitioner och stor kreativitet.

Sista ansökningsdag 30 juni.

Läs mer på jobb.ki.se

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län söker

Naturvårdshandläggare till Vänersborg Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

33

S PA N A R I N

F OTO

HÖGLÄSNING

Oljans världsherravälde

Biologi för barn

En kyrkogård för rostiga flygplansmotorer. Tusentals parkerade VolksJet Engines wagen-bilar som väntar på att få rulla ut över världen, som en ny armé i ett krig. Och så oljeborrtorn, tankbåtar, pipelines. Kanadensiske fotografen Edward Burtynsky har åkt världen över i 12 års tid för att skildra vårt beroende av oljan, och utställningen Oil, som visas på Fotografiska museet i Stockholm till och med den 26 juni, skulle kunna vara deprimerande. Men färgerna är varma, klara och mättade.

Highway #1 Det gröna skenet som återspeglas i FOTO: EDWARD BURTYNSKY, COURTESY rören på ett raffinaderi. De klarröda STEFAN RÖPKE, KÖLN / FLOWERS, LONDON / bilarna på en femfilig motorväg. Och NICHOLAS METIVIER, TORONTO perspektivet – ofta fågelns, eller klassiskt rakt framifrån – gör bilderna närmast rogivande. Det är just ”den förbjudna njutningen” som Edward Burtynsky har velat locka fram. De vackra bilderna som berättar om det fruktansvärda, blir en parallell till den konsumtion av åtråvärda ting som de flesta av oss har så svårt att motstå. Även om den kostar oss den jord som vi lever på. HM

F O LK VA N D R I N G

De vilda blommornas dag Tussilago, gullviva, förgätmigej och vanliga maskrosor. Den 19 juni är De vilda blommornas dag i hela Norden. Svenska Botaniska Föreningen samordnar för tionde året i rad blomstervandringar över hela landet. Denna dag går man även i de Nordiska grannländerna man ur huse för att beskåda försommarens blomsterprakt.

Sugen på en söndagspromenad? Hitta en vandring nära dig på Svenska botaniska föreningens hemsida. Eller varför inte organisera en själv? Packa fika, flora och lupp! HM Läs mer: www.sbf.c.se

34

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

så

Var har djuren sina hjärt an...

Biologerna och prisvinnande barnboksförfattarna Anna Roos och Helen Rundgren fortsätter att berätta om djur och natur för de minsta. Under våren har de gett ut varsin bok. Anna Roos Jag är hungrig, med illustrationer av Maria Nilsson Thore berättar om vad som slinker ner i djurens magar. ”Inget för småttingar” konstaterade min fyraåring som själv dock mysryste av att ugglor gillar att knipsa av huvudet på sin mat eller svälja små möss hela. Helen Rundgrens Snigelhjärta, berättar om var olika djur har sina hjärtan. Men var sitter egentligen kärleken?”Igen!” var betyget från fyraåringen. Kenneth Anderssons illustrationer är ögongodis, även för vuxna. HM

...och vad äter de?

LE SS I S MOR E

Inspiration till ett lyxigt ekoliv Kan man leva ett liv i lyx utan att tära på miljön? Ekoingenjör Erika Brokvist och Lars Andrén, ordförande i Svensk solenergi visar att det är möjligt med sin nya bok. De tar oss långt ifrån präktigheten och tar fasta på livets goda.

Med avstamp i vardagen får vi läsa små berättelser om naturens skönhet, som ofta utmynnar i små tips utan att skriva på näsan. I stället för att rutinmässigt gå på de röda prislapparna i mataffären är siktet inställt på ekologiska varor. Välj helst också chokladen som är rättvisemärkt, vilket gör att den smakar ännu godare.

Att njuta av havsutsikten från en veduppvärmd badtunna sätter också sinnena i gungning. Till och med den handdrivna gräsklipparen smattrar poetiskt på sommarängen. Du slipper gå på gym och belönar dig själv med hallonpaj eller en kall öl.

Boken är också kryddad med lite siffror, som att vi skulle spara tre terawattimmar el per år om elbelysningen i Sverige blev 20 procent effektivare. Det motsvarar ett värde på 4,2 miljarder kronor med ett elpris på 140 öre per kilowattimme. LEL

GÄSTKRÖNIKAN

Tack naturvetare

för den här tiden!

L

önefrågan är central för all facklig verksamhet. Saco löneförhandlar inte, men gör analyser av hur lönebildningen fungerar. I år presenteras en rad intressanta resultat av sådana analyser: Hur mycket vinner en akademiker ekonomiskt på sin investering i utbildning, sett över livet? Eller hur mycket förlorar hon?

Hur påverkar det inkomsten att gifta sig? Eller att ha barn? Påverkar det den manlige och den kvinnliga åt samma håll och lika mycket? Frågeställningar som dessa presenteras i rapporter och seminarier (inte minst tillsammans med Sacoförbunden under Politikerveckan i Visby i juli).

Efter sommaren kommer en sammanställning av Sacos analyser ut i form av en bok på SNS Förlag. Sacos arbete för livslönetanken får då en sammanhållen produkt, med pinfärska analyser och hårda sanningar om vilka utbildningar och livsval som lönar sig, analyserat utifrån löner, skatter, pensioner med mera. Det hoppas jag blir start på en förnyad debatt om vad som bör löna sig och hur det ser ut i verkligheten. Men då är jag inte längre ordförande för Saco, det har jag i själva verket slutat som redan när denna krönika når sina läsare. En ny ordförande utses vid en extra kongress alldeles i slutet av sommaren.

Ett decennium med Saco, eller femton procent av organisationens totala ålder. Så

eringen av akademiker inte blev verklighet!

En annan fråga som ständigt är aktuell är den om anställningsskydd. Oftast handlar det om LAS. En del är för den lagen, andra avskyr den. Själv beklagar jag att Sverige på 1970-talet valde lagstiftning i stället för avlänge har jag haft förtroendet som ordföran- tal för att reglera arbetsmarknaden, men de. Under den tiden har förbunden ökat an- det betyder inte att LAS idag kan tas bort. talet medlemmar från en halv miljon till 620 Förhandlingsarbetet mellan parterna lokalt 000 (inklusive det enda året sedan Saco bil- kräver en stabil grund, inte lagar som ständades då antalet medlemmar faktiskt mins- digt föreslås ändras. Eftersom detta varit en kade något, 2007). Det är förstås förbunden ståndpunkt som vinner föga framgång i en som rekryterar sina medlemmar. Det är de- ibland affekterad debatt, föreslog jag och ras förmåga att bevisa för välutbildade och förre DN-redaktören, med mera, Svante kritiskt tänkande människor att medlemska- Nycander, för en tid sedan att frågor om pet är värt avgiften som är avgörande. Men anställningsskydd skulle klaras mellan paribland kan centralorganisationen hjälpa till. terna, eller i sista hand av en partssammanDen enskilt viktigaste meningen jag som satt nämnd. Den tanken kan utvecklas och ordförande bistått med är nog följande: modifieras, men tillhör det jag vill lämna ”Är det förenligt med svensk rätt att en efter mig som ett litet mer personligt arv till a-kassa betalar in mer till försäkringen än vad debatten i de frågorna. som betalas ut till arbetslösa medlemmar”?

Med de orSå stod det i ett brev som skickades till den vill jag Lagrådet hösten 2006 och som sannolikt tacka, kära nabidrog till att regeringen fick ändra sitt förturvetare, för slag. Förslaget i fråga handlade om att tvinga den här tiden!

AEA att ta ut närmare en miljard kronor per Anna Ekström år mer än vad kassan behövde för att betala har precis medlemmarnas ersättning för arbetslöshet. lämnat ordföDet är mycket pengar, och framförallt är det randeskapet i pengar som AEA:s medlemmar hellre ville Saco och är nu behålla än betala in utan vederlag. Det var generaldirektör jättebra att Lagrådet såg till att den extrataxför Skolverket.

H U R MY CK ET VI N N E R E N AK AD E M I K E R PÅ S I N UT B I LDN I NG ?

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender JUNI

AUG USTI

9

Lyckad läkemedelsutvecklingStockholm

14–16

Grundkurs i klinisk läkemedelsprövning, Lund

15–17

Nordiska DietistdagarHelsingfors

9–13

Skogs-EM i orienteringLillehammer, Norge ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E L A K A S NG? TI P N AT U R V E TA R E PÅ G Å E S .

A N R W W W . N AT U R V E TA

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35

Examensring fรถr Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem kรถpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 900 kronor)

Bestรคllning till: elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress. Glรถm inte ange storlek och examensรฅr. Levereras mot postfรถrskott.

Leveranstid cirka 3 veckor.

ร R SM ร T OF EN ES S IO Fร RE NS NI NG AR PR

DIETISTERNAS RIKSFร RBUND

Extra รฅrsmรถte i samband med hรถstmรถtet, den 11 november pรฅ Naturvetarnas kansli, Planiavรคgen 13, Nacka.

Det extrainsatta รฅrsmรถtet hรฅlls med anledning av en stadgeรคndring.

Hรถstmรถtet startar kl. 10.00-16.00 och รฅrsmรถtet hรฅlls samma dag frรฅn kl. 16.00.

Ytterligare information om mรถtet utkommer i slutet av sommaren. Styrelsen ser fram emot att trรคffa sรฅ mรฅnga medlemmar som mรถjligt!

Anmรคlan till det extra รฅrsmรถtet skickas senast den 28 oktober till Evelina Dahl via e-post: evelina@drf.nu VA R M T Vร LKO M N A !

(Q KHPI|UVlNULQJ I|U 1DWXUYHWDUH 5LQJ RVV Sn Vn EHUlWWDU YL PHU

$NDGHPLNHU)|UVlNULQJ I|UPHGODU HWW EUHWW XWEXG DY I|UVlNULQJDU H[NOXVLYW WLOO GLJ VRP PHGOHP L $NDGHPLNHUI|UEXQGHW 665 ',. )|UEXQGHW 6YHULJHV $UEHWVWHUDSHXWHU 6YHULJHV ,QJHQM|UHU 1DWXUYHWDUQD HOOHU 6YHULJHV )DUPDFHYWI|UEXQG 'HVVD I|UEXQG lJHU RFNVn $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ RFK KDU JHWW RVV YnUW XSSGUDJ DWW WD IUDP EUD I|UVlNULQJVO|VQLQJDU WLOO GLJ VRP I|UEXQGVPHGOHP

19 B LQGG

36

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

MEDLEMSNYTT

Nytt avtal för teknikkonsulter J O B B & V I L L K O R Ett nytt av-

tal har tecknats för teknikkonsulter inom företag som WSP, Sweco, ÅF och Ramböll. Runt sexhundra naturvetare omfattas av det ettåriga sifferlösa avtalet.

– Det går bra för konsultföretagen nu, så det finns goda möjligheter till reallönehöjningar, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef för privat sektor på Naturvetarna.

Arbetsgivarna och de lokala fackliga företrädarna i företagen ska komma överens om löneökningarna. De enskilda löneökningarna diskuteras i det individuella

lönesamtalet mellan medarbetare och lönesättande chef och ska baseras på individens prestation, kompetens och skicklighet.

Avtalet ger även rätt till föräldralön upp till fem månader samt all restid betald. Parterna har kommit överens om att utveckla en gemensam lönestatistik för att kunna följa upp löneutfallet.

Det nya avtalet gäller 1 april 2011 – 31 mars 2012. Det är Sveriges Ingenjörer , som tillsammans med Sveriges Arkitekter träffade avtalet med Svenska Teknik & Designföretagen (STD) inom Almega. LeL

Nytt Industriavtal på gång E N G R U N D Den 1 juli sjösätts ett nytt industriavtal om planerna går i lås. Tanken är att det ska bidra till att utveckla svensk industri med hjälp av forskning, innovation och högre produktivitet. Avtalet syftar också till att industrin ska sätta ribban för lönehöjningar på hela arbetsmarknaden.

Det finns också fler och tydligare regler för att förhandlingarna ska komma igång tidigt och bedrivas på ett konstruktivt sätt. Även de processer som syftar till att parterna ska kunna träffa förbundsav-

Dropp in i Lund K O M M A V I D A R E Många passade på att få cv-coachning från Naturve-

tarna på arbetsmarknadsdagarna på Astra Zeneca i maj. I vissa fall ledde samtalen till nytt jobb. Det fanns också möjlighet att boka in karriärsamtal och få kvalificerad rådgivning för att komma vidare i karriären.

Flera medlemmar tog också chansen att prata lön och villkor med våra ombudsmän. Några ville ha sina anställningsavtal granskade. Läs mer om det under ”Fråga experten” i denna tidning.

Trots nedläggningen var det bra stämning och många av de uppsagda har lyckats skaffa nytt arbete. LeL

Naturvetarnas karriärrådgivare står till tjänst. Fv Helena Nicklasson, Christel Lindgren och Sofia Sjöholm.

tal i god ordning utan stridsåtgärder har blivit tydligare. Nytt är också att de opartiska ordförandena (OpO) får som uttalad uppgift att bidra till en ökad samordning av förhandlingarna. Ordföranden för gruppen av opartiska ordförande får en starkare roll.

Förslaget till nytt Industriavtal översänds nu till parterna för ställningstagande. Det nya avtalet är tänkt att gälla från 1 juli, och därmed under förhandlingarna hösten 2011. LeL

Redaktionen önskar Trevlig Sommar!

Jegrelius - institutet för tillämpad Grön kemi

MILJÖBEDÖMNINGSEXPERT Nästa nummer kommer ut den 1 september med annonsstopp den 16 augusti.

Miljöbedömning av produkter i projektet "Referensmiljöer för framtidens produkter".

Du skall ha kunskaper inom hållbarhetsfrågor och kunna utföra koldioxidberäkningar. Vi uppskattar LCA-kunskaper och att du kan kunna uttrycka dig väl i tal och skrift.

Mer info på vår hemsida jegrelius.se

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37

MEDLEMSNYTT

Naturvetarpriset peppade mig att forska vidare Fem år efter att hon fick Naturvetarpriset för sitt examensarbete inom organisk kemi och ledgångsreumatism har kemisten Ida Andersson precis avlagt sin doktorsexamen vid Umeå universitet.

– Det känns bra att min forskning kan bli ett litet steg på vägen mot att hjälpa människor, säger hon.

Grattis till doktorstiteln!

Vad handlar din avhandling om?

– Den är en fortsättning på mitt examensarbete. I en musmodell för ledgångsreumatism har man sett att en glykopeptid – ett fragment av proteinet kollagen som finns i ledbrosk – kan fungera som ett vaccin och förebygga eller mildra den autoimmuna reaktionen i artrit där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Genom att förändra peptidens molekylära ryggrad och kemiska sidogrupper, har vi undersökt vilka egenskaper som är viktiga för att glykopeptiden ska aktivera immunförsvarets T-celler.

Vilka egenskaper är viktiga?

Bland annat har vi försökt öka stabiliteten hos molekylen, eftersom glykopeptiden normalt snabbt bryts ned i kroppen. Målet har också varit att ta fram sta-

38

N A T U R V E TA R E

N R 5 2 0 11

immunförsvaret. Utifrån de modifierade glykopeptider som vi framställt har vi valt ut tre som kandidater till vaccin att testas på möss.

Vad ska du göra nu?

– Jag ska fortsätta jobba ytterligare ett halvår till med det här projektet, sedan hoppas jag kanske kunna göra en postdok.

Vad betydde Naturvetarpriset för dig?

– Det betydde väldigt mycket på många sätt. När man gör sitt examensarbete jobbar man febrilt med sitt projekt. Uppmärksamheten blev en knuff, jag blev ytterligare peppad att gå vidare med forskning.

Var befinner du dig om ytterligare fem år?

Ida Andersson var en av 2006 års naturvetarpristagare. Vilka kemister blir årets?

bila komplex mellan glykopeptiden och ett protein på de celler i immunförsvaret som presenterar molekyler för T-cellerna. Ett färdigt komplex kan ytterligare öka chansen till aktivering av

– Jag hoppas att jag jobbar med forskning i någon form, akademisk eller inom industrin.

d u k an n o min e r a !

Detta kemins år 2011 delas Naturvetarpriset åter ut till två kemister. De ska ha utmärk t sig med sitt examensarbete eller sin doktorsavhandling under 2010 . Se hur du nominerar på tidnin gens baksida.

tyg, är fascinerande. Att arbeta med en sjukdom såsom ledgångsreumatism är något som berör och förhoppningen är att kanske kunna hjälpa människor, även om det ligger långt fram i tiden.

Har du något tips till naturvetare som gör sin grundutbildning och som är intresserade av att forska?

– Satsa på det som du tycker är roligt!

Vad är det som lockar med forskningen?

Hur kan vi skapa intresse för naturvetenskap i samhället?

– Det är spännande att inte veta svaren på förhand, att bygga upp hypoteser och testa dem. Kemisk biologi, det vill säga att undersöka biologiska frågeställningar med hjälp av kemiska verk-

– Jag tror att man ska försöka visa på nyttan med naturvetenskapen och synliggöra kopplingen mellan till exempel effektiva läkemedel och forskning inom naturvetenskap. HM

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se

Smakprov från Naturvetarnas smörgåsbord Många har inspirerats av Naturvetarnas seminarier, karriärdagar och annat som man har nytta av i jobbet. På ett seminarium i maj stod personlighetstester i fokus. Här några intryck från två av deltagarna.

Mia ser fördelar med personlighetstester Hittills har enhetschef

Mia Crawford.

Mia Crawford inte använt sig av personlighetstester i nå-

gon rekrytering.

– Jättebra att få en uppfattning om hur personlighetstester fungerar. En vanlig intervju blir lätt subjektiv. I vår senaste rekrytering var vi oense, då hade det varit bra med en opartisk bedömning.

I normalfallet brukar Sekretariatet för Östersjöstaternas råd ha en solklar favorit när de ska anställa ny

personal efter genomgång av ansökningshandlingar och intervju.

– Jag tror inte att vi kommer använda personlighetstester eftersom det är rätt dyrt. Vi är en ganska liten organisation med drygt tjugo personer anställda. Å andra sidan kan en felrekrytering bli en dyr historia.

Biologen Mia Crawford besöker ofta Naturvetarnas arrangemang.

– Jag tycker de är givande och inspirerande, som Leadership Friday där böcker om ledarskap presenteras av författarna själva. Östersjöstaternas råd är en organisation för alla länder runt Östersjön. De jobbar med allt från människohandel till energi, utbildning och miljö. Mia ansvarar för hållbarhetsfrågor, som hur jordoch skogsbruket och annan verksamhet på land påverkar tillståndet i havet.

Gregory tror på idén Gregory Moore på

Kemikalieinspektionen är mitt uppe i en Gregory Moore. rekryte-

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA DRE S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A DRE S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

ring där personlighetstest används.

– Det är premiär för oss på tillsynsavdelningen. Jag tror på idén om testet används på rätt sätt med analys och uppföljning. Det ska användas i kombination med vanlig intervju.

Han gillade seminariet som på ett bra sätt belyste utvecklingen på området.

– Intressant att höra om den ISO-standard som är på gång, vilket kan säkra kvaliteten. Viktigt att testet utförs av psykologer. Kom ihåg att de personer som utför testet har vissa rättigheter som att få veta hur testet ska användas och att få feedback.

För biokemisten och toxikologen Gregory Moore var det första gången som han var på Naturvetarnas seminarier.

– Helt klart en positiv upplevelse, inte minst att träffa andra att mingla med.

Bra tid på eftermiddagen så att det bara inkräktar lite på jobbet.

Kemikalieinspektionens inspektörer besöker företag som tillverkar och importerar kemiska produkter, biotekniska organismer och andra varor för att kontrollera att reglerna följs. Visst analysarbete ingår också. LEL

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 (15 juni–15 aug stänger växeln kl 15.30) fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORD F Ö R A N DE :

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I REKT Ö R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M ED L E M S J OUR :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 (15 juni–15 aug stänger jouren kl 15.30) lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M ED L E M S S ER V I C E :

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 K A RR I Ä R S ER V I C E :

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 C H E F S S ER V I C E :

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 A K A DE M I KER N A S ERK Ä N D A A R B ET S L Ö S H ET S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KO M S T F Ö R S Ä KR I N G E N :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 A K A DE M I KER F Ö R S Ä KR I N G :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 A K A DE M I KERR Å D G I V N I N G :

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

KEMI

NOM I N E RA TI LL ÅR ETS

N AT U R V E TA R P R I S !

Bästa doktorsavhandling och examensarbete belönas med 50 000 kr respektive 25 000 kr. Alla naturvetenskapliga arbeten som har lagts fram under 2010 inom KEMI är välkomna att delta.

Nominera genom att formulera en kort motivering och skicka avhandling eller examensarbetet tillsammans med kontaktuppgifter senast den 27 juni.

Prisutdelningen äger rum den 20 oktober. Juryn består av ledamöter i Kungl.

Vetenskapsakademien som kommer att göra en bedömning av samtliga inskickade bidrag. Varje institution har rätt att nominera en avhandling men när det gäller examensarbetet är det fritt fram för alla att nominera.

Nomineringarna skickas till: N AT U R V E TA R N A Att: Jeanette Duvert Box 760 131 24 Nacka

Det går även bra att mejla in på

naturvetarpriset@naturvetarna.se

B L I M E D L E M I N AT U R V E TA R N A och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä R D U N AT U R V E TA R E

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.