Naturvetare, nr 4, 2011

NUMMER 4

2 01 1

TEMA

:

Fysik

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

2-17 S ID 1

the B IG

5

IVE

Naturvetare tjänar på lönesamtal

Ska Sverige satsa på kärnkraft?

DUELLEN:

G UIDE SO M B I L A GA LÖN E

Nyfiken

Ulf Danielsson öppnar nya världar TESTET GÅR U N D E R YTAN S I D 24 | M O LN ET M E D K R AFT S I D 18 | YR KE: POLARG U I DE SI D 22

FORSKNING & UTVECKLING I MORGONDAGENS LIFE SCIENCE Tid: Fredagen 27 maj 2011

Plats: Wallenbergssalen, Göteborg

PROGRAM Moderator: Frida Lawenius, Naturvetarna 08.00 Registrering och mingel på utställartorget 08.45 Inledning Maria Eriksson, Kemivärlden

Biotech, Naturvetarna, namn uppges senare

08.55 Västra Götaland – här byggs framtiden för

svensk Life Science! Marika Greberg Hellqvist, Västra Götalandsregionen

09.10 Möt framtiden – projektledning och

anläggningar i världsklass Sture Smith, PM Group

13.25 Västra Götalandregionen och Region Skåne

– konkurrenter eller samarbetspartners?

Västra Götalandsregionen, Bo Norrman, Lunds universitet/Life Science Village, Kerstin Jakobsson

DUELL:

13.55 Hur kan du effektivisera din forskning

och publicering av färdiga artiklar?

Peter Ståhl, Alfasoft

14.15 Framtidens implantat odlas fram – bioteknik

09.30 AstraZeneca – så ser våra framtida strategier

och kompetensbehov ut Stefan Carlsson, AstraZeneca

09.50 Framtidens samarbete med CRO

Jan Hellqvist, TFS

10.10 Kaffe och mingel på utställartorget

som räddar liv! Paul Gatenholm, Chalmers

14.35 Patent – ta vara på dina möjligheter till

kommersialisering. Anette Romare, Valea

14.55 Kaffe och mingel på utställartorget 15.45 Fokusera på ert kärnområde och nå marknaden

snabbare. Michael Brobjer, APL

11.05 Ge informationen kraft

16.05 Hur lyfter du ditt forskningbolag till ett

11.25 Sätt fart på din karriär med Proffice Life Science

16.25 Finns det förutsättningar för att bygga fram-

utvecklingsbolag? Katarina Beierlein, Semcon

Marika Lundin, Formpipe Ulrica Marklund, Mikael Levin, Proffice LS

11.50 Tools of Science – en väg till framgångsrik

samverkan. Teresa Soop, Tools of Science

12.10 Lunch och mingel på utställartorget

gångsrika företag baserade på svensk forskning?

DEBATT: Aidera, Anders Sonesson, Health Cap, Mårten Steen, SwedenBIO, Hans Sievertsson

16.55 Avslut

Frida Lawenius, Naturvetarna

Bland utställarna: Albihns.Zacco, AlfaSoft, APL, ARV Swedish Design, Bruker, Carlsson & Möller, Chalmers,

Dometic Scandinavia, Fisher Scientific, Formpipe Software, Genano Luftreningsteknik, GöteborgBIO, Hamilton Robotics, Hettich Labinstrument, Kemivärlden Biotech, Kovalent, Labinett Lab, LabrumKlimat, Lunds universitet, Naturvetarna, Nobel Biocare, PM Group, POOLIA, Proffice Life Science, Sahlgrenska Science Park, SAMBIO Core Facilities vid Sahlgrenska Akademin, Semcon Caran, Statistikkonsulterna, SwedenBIO, Tools of Science, Trial Form Support, Valea, VWR International, Västra Götalandsregionen

Anmäl att du kommer: www.morgondagenslifescience.se ARRANGÖRER

PARTNERS

Innehåll Opinion

N r 4 2011

sid 4

Ledare: Utbildningen måste närma sig näringslivet Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Otrygga arbetsvillkor inom akademin Naturvetare tjänar på lönesamtal Duellen: Ska Sverige satsa på kärnkraft?

MÅNADENS FRÅGA: Var du nöjd med ditt lönesamtal?

Sjukhusfysiker tar ett nytt kattiärsteg

Tema KEMI

12

sid 12

Ulf Danielsson är nyfiken på världen Säkrare kärnkraft på väg Strålskyddsfysiker testar japanresenärer

Vetenskap

sid 18

Moln med kraft att förändra IT-världen

Karriär

sid 22

Inspiratören: Geograf leder klimatresa till Arktis Manualen: Personlighetstest – en chans att komma under ytan Chef: Att surfa på randen till kaos – Hur väljer jag mentor?

Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

24

lediga jobb sid 30 Spanar in

sid 32

Gästkrönikör: Matematikern och författaren Helena Granström

medlemsnytt

sid 36

STOCKOLM MEETING: Så får vi svensk forskning att lyfta | Henrik vann en I-pad | Djurskyddsinspektörer kan påverka

36

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 3 juni med annonsstopp den 17 maj. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Fotograf omslagsbild: Jeanette Hägglund.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Bergman eller Scheele på hundringen?

Ingmar Bergman, Astrid Lindgren och Dag Hammarsköld i all ära. Visst har de har gjort fina insatser för Sverige och satt landet på världskartan. Men var är vetenskapsmännen när svenska sedlar ska få nya ansikten?

Polhem, Ångström, Scheele, Siegbahn och Dahlén är några som jag kommer på i all hast. De har haft en avgörande roll för vetenskapliga framsteg och bidragit till att lägga grunden för det svenska välståndet.

Men är det så viktigt att synas på pengar? Så mycket bättre reklampelare är svårt att hitta. Polhem och Scheele skulle väcka intresse och stimulera unga att satsa på en framtid som vetenskapsmän. Lika viktigt är att bilda opinion för forskning och visa på dess betydelse för samhällsutvecklingen.

Därför är det nedslående att ta del av Naturvetarnas rapport om villkoren för naturvetenskapliga forskare, som är verksamma inom universiteten. Bara hälften av dem har fasta anställningar, vilket ska jämföras med forskarna i näringslivet, där 90 procent har tillsvidareanställning.

På Naturvetarnas konferens Stockholm Meeting, som ägde rum i april, framkom det tydligt att akademin har en nyckelroll för att ta fram ny kunskap genom grundforskning. Där sker många upptäckter som industrin i nästa led kan utveckla och kommersialisera. Det är när växelspelet mellan akademi och industri fungerar som de stora framgångarna kommer.

Satsa på talangerna och ge dem goda villkor med långsiktig finansiering. Stjärnorna skapar positiva miljöer och får alla att prestera bättre. Men då är inte forskning en rättighet för alla, vilket förutsätter en tuffare konkurrens mellan dem som känner sig kallade.

Inställningen ”man kan alltid forska i brist på annat” måste bort från universiteten. Låt det bli attraktivt att satsa på universitetsforskning med goda villkor och bra löner. Då blir också fler talanger kvar inom akademin.

ch e fR e daktör

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Utbildningen måste närma sig arbetslivet En stor del av de som studerar naturvetenskapliga program på våra universitet går sedan vidare till jobb utanför universitetens väggar.

Hur förbereder vi dem för arbetslivet? Hur ser vi till att samhället och arbetsgivare får mesta möjliga nytta av framtidens naturvetare?

På naturvetenskaplig fakultet i Lund är arbetslivsanknytningen det som studenterna är mest missnöjda med i sin utbildning. Inom ämnesområdet biologi-geovetenskap tycker närmare 90 procent av studenterna att arbetslivsanknytningen varit bristfällig eller mycket bristfällig, enligt en undersökning. Vi ser samma mönster vid den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. 69 procent saknar något i sin utbildning och hänvisar till den svaga arbetslivsanknytningen.

Ungefär en fjärdedel av studenterna vid

till exempel Stockholms universitet går vidare till forskarutbildning. Tre av fyra gör det alltså inte. Det är allvarligt om naturvetenskapliga utbildningar utbildar för fortsatt arbete inom akademin, men inte tar ansvar för dem som kommer att gå vidare till andra delar av arbetsmarknaden. Även forskare som väljer att stanna inom akademin har nytta av ett arbetslivsanknutet perspektiv. Jag efterlyser mer av följande inom utbildningarna:

» uppgifter med arbetslivsanknutet perspektiv » laborationer med exempel hämtade från industrin och näringen » gästföreläsare » praktik utanför akademin » studiebesök » ökad kompetens hos studievägledare om arbetslivet utanför akademin och olika karriärmöjligheter

Anknytning till arbetslivet under studietiden gynnar både studenten, högskolan och näringslivet: studenten blir mer anställningsbar, den enskilda högskolan blir mer attraktiv och näringslivet får lättare att rekrytera kompetent arbetskraft.

AN KNYTN I NG TI LL AR B ETS LIVET GYN NAR ALLA

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

Ett argument som ibland hörs mot att uni-

versiteten ska ordna praktik är att det skulle kunna ge orättvisor. Obligatorisk praktik skulle kunna bli orättvist eftersom de som har egna kontakter ofta kan ordna bättre praktikplatser. Jag vill säga att det är precis tvärtom.

Det är studenter utan egna kontakter som bäst behöver universitetets administrativa stöd att hitta en.

Det intressanta är att även Riksrevisionen kommer till samma slutsats i sin granskning av regeringen och berörda myndigheters insatser för att främja anställningsbarhet. Studenter måste få en god arbetslivsanknytning under sin utbildning för att kunna omsätta sin kunskap och bli nyttiga för samhället. För många naturvetenskapliga utbildningar måste den bli mycket bättre än de är idag!

Om vi tar en titt i Europa är praktik en na-

turlig del av utbildningen i länder som Frankrike, Tyskland och Belgien. Naturligtvis finns det undantag och goda exempel även i Sverige. Utbildningar där arbetslivsanknytningen är stark är till exempel de till agronom och jägmästare. Blivande meteorologer inom Försvarsmakten får också kompletterande utbildning som ledarskap och praktik inom sitt arbetsområde. Men många naturvetare går ut från universitetet utan goda ingångar till andra arbeten än de inom universitetet och det får konsekvenser, inte bara för den enskilde.

m A d e L e n n I L s s O n förbundsordförande Naturvetarna madelen.nilsson@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

för naturvetarutbildningar där goda teoretiska kunskaper kompletteras med träning i skriftlig och muntlig kommunikation, projektledning och annan arbetslivsförberedande utbildning.

Att populära kurser med stark arbetslivsanknytning som Kemin i industrin fanns på 1970-talet men inte finns idag.

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

D U E LLE N: S KA SVE R I G E SATSA PÅ KÄR N K RAFT? – S I D 10

Om det händer…

Kärnkraften sparar liv ska man prioritera pengar över liv? Ja självklart och då vinner kärnkraften över allt annat. 0,04 döda per TWh (eller 0,16 om man ska tro Grönfred). Jämför med solkraft (som inte är gångbart för oss de närmaste 20 åren) 0,44 dödsfall per TWh, Vind 0,15, vattenkraft 1,4 dödsfall per TWh. Sedan kan man undra hur en professor i kärnfysik får ihop civil kärnkraft med vapentillverkning. Lättvattenreaktorer måste stängas av och laddas om vart tredje månad om de ska producera plutonium som duger till vapen. För normalt använt bränsle måste man separera ut Pu-isotoperna selektivt, inget den ”Lille kemisten” kan göra i källaren.

Inget land som har kärnvapen idag har skaffat det via civil kärnkraft. Några kärnvapennationer som Israel och Nordkorea har ingen civil kärnkraftsproduktion. mAtte

Kärnkraft kan vara mycket bra för naturen med liten risk för problem som i Japan. Men, om det händer, många kommer att dö, naturen kommer att bli förstörd och man kan inte använda lokalen för 50 år. Det finns alternativ, som vind, vatten, och sol. Varför inte satsa på det? Vi i Sverige har extremt väder; vi kan använda sol i sommar, regn i Augusti, vind i vinter, snö i vinter. Det är mycket renare och ingen katastrof kan hända. Varför vill man fortsätta med kärnkraft? Jag ser inget bra med det, bara pengar och sysselsättning. Ska man prioritera pengar över liv?

Det är vad debatten handlar om.

ChrIstInA jUhLIn

En återvändsgränd Ödelägg inte Billingen den som har sett Billingen på våren måste säga nej till kärnkraft. Ska denna blommande idyll göras om till ett dagbrott för att få fram uran till livsfarlig kärnkraft? NEJ TACK! LenA mArtInssOn

nej. Kärnkraften idag är en återvändsgränd, precis som oljan och ger en påverkan på vår jord som är mycket obehaglig. Forska gärna i ren kärnkraft om nu till exempel fusion är det. Men denna smutsiga gruvdrift, upparbetning, radioaktivt avfall och kärnvapen.

Och när uran 235 tar slut, vad har vi för planer då? Peak uran 235 är väl snart nådd? Skitsnacket mot förnybar energiproduktion vet inga gränser.

Det är bara att sätta igång att producera solceller och vindkraft, jag lovar att priset kommer att gå ned om dessa börjar massproduceras. Island, Azorerna med fler länder skulle bli fossilfria om de satsade på sin geotermiska energi. Hållbara miljövänliga lösningarna finns i massor, men de är inte lönsamma för det här monetära systemet vi har och för dem som har makten idag. Är det inte det som är problemet? mOjItO

P E R S O N LI G H ETSTE STE R – ETT C HAN S ATT KO M MA U N D E R YTAN

Tester av brist på chefskompetens Blev kallad till en anställningsintervju för en tid sedan. Den här chefen ville kolla om jag kan räkna, skriva och läsa. Det var ett allmänbildningstest, sa han. Jaha, men jag har lång universitetsutbildning och kvalificerad yrkeserfarenhet? ”Ja det spelar ingen roll – alla som kommer på anställningsintervjun ska behandlas lika!” Jag undrar om personlighetstesternas främsta uppgift är att kompensera vissa chefers oförmåga att kommunicera med medarbetare och omgivning? Och ska en sådan person överhuvudtaget vara chef? Är min stilla undran. försöKsKAnInen

s K I C K A d I n I n s ä n d A r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5

NYHETER

Otrygga arbetsvillkor för naturvetare på universitet Bara hälften av de naturvetenskapliga forskarna vid universitet och högskolor har tillsvidareanställningar. Det visar en undersökning som Naturvetarna har gjort.

– Det här är en tankeställare för universiteten, säger Frida Lawenius, chef för HANNA MEERVELD kommunikation och samhälle på Naturvetarna.

TEXT

Hur ser villkoren ut för svenska forskare i akademin och industrin? Har de bästa möjliga förutsättningar att bedriva kreativ, kvalitativ och fri forskning? Naturvetarna har gjort en undersökning kring arbetsvillkoren bland de forskarutbildade medlemmarna.

– Ofta är universiteten det primära fokuset när man diskuterar sådana här frågor, men vi har utnyttjat den unika möjlighet vi har i att Naturvetarna representerar naturvetare på hela arbetsmarknaden, säger Frida Lawenius.

FRI FORSKNING

JÄM FÖR M E D PR IVAT S E KTOR

De preliminära resultaten av jämförelsen visar att anställningsvillkoren är betydligt mindre stabila inom akademin. Där har bara hälften av forskarna tillsvidareanställning, jämfört med omkring 90 procent inom privat sektor. Två tredjedelar av de universitetsanställda har uppgett att de arbetar helt med forskning, och av dem är det endast omkring 40 procent – två av fem – som har tillsvidareanställning.

– Hur ska forskarna kunna jobba kreativt och dynamiskt med nya områden när det är så få som jobbar helt med forsk-

6

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

ning som har tillsvidareanställning? frågar Frida Lawenius.

med bilden av den fria forskningen, säger Frida Lawenius.

Samtidigt verkar forskarna i industrin ändå uppleva stor frihet inom ramen för företagets forskningsverksamhet, och det återspeglar kanske det faktum att företagen vet att de måste komma med något nytt

D U B B LA POSTDOKS

Över hälften -53 procent- av forskarna inom akademin har gjort en postdok och 25 procent har gjort såväl en utomlands som en i Sverige.

– Att forskare har dubbla postdoks betyder dels att det inte finns några andra tjänster, ingen väg in i det akademiska systemet, att enda chansen är att ta ytterligare meriteringstjänster. Dels betyder det att man låser systemet för andra, man hade kunnat få in 25 procent postdoks till, säger Frida Lawenius.

En del forskare är närmast rädda för att göra postdoks, eftersom de tror att det ska göra dem övermeriterade för jobb i industrin, men undersökningen visar att postdoks är eftertraktade även inom privat sektor.

– Universiteten tror att postdok är en akademisk meritering, men tittar man på företagen så har 43 procent av de disputerade där även gjort minst en postdok, säger Frida Lawenius.

INFLYTANDE ÄVEN PÅ FÖRETAG

Undersökningen visar också att universitetsforskare upplever att de har ett större inflytande över sin forskning än forskare

BARA VAR TR E DJ E FORS KAR E PÅ U N IVE RS ITETE N AN S E R ATT DE HAR MYCKET STORT I N FLYTAN DE ÖVE R S I N FORS KN I NG Frida Lawenius

på privat sektor, men skillnaden är inte så stor som man kanske kunde ha trott.

Fyra av fem universitetsforskare upplever att de har mycket eller ganska stort inflytande över sin egen forskning. På forskningsinstituten är siffran något lägre, omkring 70 procent. Även på företag med färre än femtio anställda anser två tredjedelar av forskarna att de har mycket eller ganska stort inflytande, och på större företag, hälften av dem.

– Bara var tredje forskare på universiteten anser att de har mycket stort inflytande över sin forskning, och var femte anser att de har mycket litet inflytande.

Det stämmer kanske inte helt

om de ska bli framgångsrika, säger Frida Lawenius.

Det är också fler forskare inom industrin som har uppgett att de deltar i beslutsfattande grupper.

Nära 1 800 personer har svarat på enkäten, vilket motsvarar 35 procent av de forskarutbildade medlemmarna i Naturvetarna. Hälften av de svarande finns inom universitet och högskola, medan 7 procent arbetar vid forskningsinstitut och 28 procent återfinns inom industrin. De återstående 15 procenten finns bland annat på myndigheter och organisationer. #

! r ä d å l l Ha

Nytt avtal för Svenska kyrkan klart Ett nytt avtal för Naturvetarnas medlemmar inom Svenska kyrkan är i hamn. Förlängd föräldraledighet är en av framgångarna, liksom rätten till kompetensutveckling.

– Med avtalets fokus på kompetensutveckling gynnar det våra medlemmar, säger Monika Elowson, ombudsman på Naturvetarna.

Avtalstiden är 13 månader och avtalet löper mellan 1 april 2011 och 30 april 2012. Parterna har enats om att under avtalsperioden gemensamt se över löneprocessen. Tanken är att utveckla löneprocessen med fokus på lönesättande chefs roll och ansvar. Frågan om kompetensutveckling kommer även den att integreras i arbetet med löneprocessen.

Den korta avtalstiden ska ses mot bakgrund av löneutrymmet för 2011. Utrymmet, 1,5 procent, är i nivå med övriga avtal på arbetsmarknaden för 2011.

Nyheter i avtalet: • Behovet av kompetensutveckling ska belysas i lönesamtalet.

• Arbetsgivaren ska göra en kompetensutvecklingsplan vid lönesamtalet inför löneöversynen.

KOM PETE N S

•

Föräldrapenningtillägget förlängs till 150 kalenderdagar med möjlighet till flexibelt uttag (inte i en följd som förut).

• Parterna kommer att skapa en jämställdhetsnämnd i syfte att uppnå ett mer jämställt arbetsliv.

• Särskilda ersättningar höjs med 1,5 procent, alltså beredskapsersättning, färdtid och obekväm arbetstid.

Parterna är även överens om att utreda pensionslösningar i syfte att underlätta kommande generationsväxlingar.

Det är Akademikerförbundet SSR och Jusek som tillsammans med övriga fackliga organisationer, däribland Naturvetarna, har träffat nytt kollektivavtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. # LEL

UTB I LDN I NG TI LL AP P MAKAR E Till hösten drar Mittuniversitetet igång en tvåårig utbildning helt inriktad på mobila applikationer och nätverkstjänster för Android.

Utbildningen ges på helfart i Sundsvall. Många företag vill erbjuda appar till sina kunder, och det finns i dagsläget alldeles för få utvecklare, enligt Mittuniversitetet. Android är det system inom smarta mobiltelefoner och plattor som växer snabbast. Varje dag aktiveras mer än 300 000 nya android-mobiler, och systemet kan också få användningar inom bil-, vitvaru- och hemelektronikindustri. HM

Är LCHF-kosten bara dålig?

Lena Ljungkrona-Falk

Lena Ljungkrona-Falk är dietist och vice ordförande i Dietisternas riksförbund. Hon har stått i skottlinjen för det fettkrig som har pågått om LCHF-kosten (low carbohydrates, high fat) på bloggar och i kvällspressen.

– Det beror på vilket perspektiv man har. Den passar vissa typ 2-diabetiker och personer som vill gå ned i vikt. Hur den påverkar hälsan i ett längre perspektiv vet vi inget om. Det finns också många som inte går ner i vikt, vilket inte riktigt kommer fram i debatten.

Hur har de påverkats?

– Inom DRF samlade vi under 2009 in tjugo rapporter om de som drabbats av biverkningar från den fettrika kosten.

Många hade skyhöga kolesterolvärden. I ett fall hade en ung man höjt sitt kolesterolvärde till en nivå som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar påtagligt. Samtidigt hade han gått ner 11 kg, vilket är exceptionellt.

Andra biverkningar?

– En 58-årig man drabbades av akut leversvikt, medan en 73-årig man fick akut hjärtsvikt och påverkan på njurarna.

Han hade typ 2-diabetes och blev rekommenderad av läkare att äta denna kost. I ett sådant läge bör patienten följas upp med biokemiska tester.

Hur förklara att många mår bättre av LCHF? – Det vill vi också veta. Det kan handla om placebo eller att personer till exempel lider av oupptäckta allergier av vete eller gluten. Därför önskar många med mig längre studier på minst två år om effekterna av LCHF-kosten.

Vilka argument har LCHF-anhängarna?

– Många talar om etablissemangets bedrägeri och menar att rådet att akta sig för fett inte är vetenskapligt underbyggt. De driver tesen om att livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin har intressen i att motverka fettkosten.

Dietister har aldrig propagerat för enbart fettsnål kost utan betonat viken av fettkvalitet (öka andelen omättat fett, som olivolja och rapsolja).

Vad önskar du dig nu?

– Att debatten blir mer sansad och mindre inriktad på mig som person, etablissemanget eller dietister generellt. När jag sa att kostråd av den här typen inte bör ges på bloggar var det någon som menade att jag försökte tysta debatten och jämförde mig med diktatorerna i Nordafrika. # LEL

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

7

Naturvetare tjänar på lönesamtal Naturvetare som har lönesamtal tjänar mer än de som inte har det.

Det visar en analys av Naturvetarnas lönestatistik. Drygt två procent HANNA MEERVELD högre lön har direkt koppling till lönesamtalet.

TEXT

B E L Ö N I N G Under det senaste decenniet har regelbundna lönesamtal introducerats på alltfler arbetsplatser. Det gör skillnad i lönekuverten, visar en analys av Naturvetarnas löneenkät från 2008.

Omkring 70 procent av de naturvetare som deltog i enkäten uppgav att de hade lönesamtal och de tjänade i snitt 12 procent mer än de som inte hade lönesamtal. Det finns dock många faktorer som påverkar lönen, och när bland annat befattningsnivå, utbildningsnivå, anställningsform och ålder har räknats bort, kvartstår 2,2 procent högre lön med en säkerställd koppling till lönesamtalet.

– Lönesamtalet är ett väldigt bra informationsflöde från de anställda till chefen. Lönesamtalet stimulerar också individer till bättre arbetsprestationer och de här två faktorerna tillsammans ger en något högre lön, säger Jörgen Ohlsson, före detta förbundsdirektör på Naturvetarna, som har gjort löneanalysen.

VI KTIGAR E FÖR VARJ E ÅR

Redan efter ett år i arbetslivet har lönesamtalet en positiv effekt på lönen, och ju längre man arbetar, desto viktigare blir lönesamtalet för lönen.

8

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Redan efter ett år har lönesamtalet en positiv inverkan på lönen, och sedan blir effekten större ju längre man arbetar.

Analysen visar också att naturvetare födda i utlandet tjänar lika mycket på lönesamtalet som svenskfödda naturvetare.

Allra mest får de anställda inom privat sektor ut av sina lönesamtal. Där är det kvinnorna som tjänar mest på samtalet, medan manliga naturvetare totalt sett får en något högre utdelning av lönesamtalet än kvinnliga, även om den skillnaden är på gränsen till vad som

är statistiskt säkerställt.

En analys som Saco nyligen presenterade visar att kvinnliga akademiker i genomsnitt är de stora vinnarna på lönesamtalsmodellen.

KVI N NOR TAR FÖR S IG

När centrala avtal med lika lönehöjningar för alla började ersättas av lokal och individuell lönesättning, fanns det en oro för att kvinnorna skulle bli för-

lorare, eftersom de ansågs vara sämre på att förhandla och ta för sig. Nu visar Saco att det har blivit tvärtom: Kvinnliga akademiker som har lönesamtal tjänar omkring två procent mer, medan det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan lönesamtal och lön för deras manliga kollegor.

Kvinnor kanske är bra på att ta för sig i alla fall, bara de får ett formaliserat sam-

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A

VA R D U N Ö J D M E D D I T T LÖ N E S A M TA L?

manhang att göra det i, och slipper marknadsföra sig själva på fikarasten, spekulerar Sacos analytiker. De tror också att lönesamtalet kan uppmärksamma chefer på ogrundade löneskillnader samt att det kan motverka statistisk diskriminering – att chefer ger kvinnor lägre löner utifrån negativa föreställningar om den genomsnittliga kvinnans insats på arbetsmarknaden.

PRATA M E D RÄTT PE R SON

En tredjedel av de naturvetare som har lönesamtal uppgav att den chef som håller i samtalet inte har mandat att sätta deras lön. De hade en lön på 32 000 kronor i snitt, jämfört med 34 000 kronor för dem som hade samtal med lönesättande chef, men här har inte någon analys av andra faktorers inverkan gjorts.

– Om du har ditt lönesamtal med någon annan än din lönesättande chef, så är det viktigt att du ser till att den personen är ordentligt informerad om din insats och kan förmedla den vidare. Tycker du inte att det fungerar bra, så prata med din lokala fackliga organisation och försök få en förändring till stånd, säger Bo Seving. # LÄS M E R OM LÖN E SAMTALET I LÖN E B I LAGAN M ITT I TI D N I N G E N

Som chef över tre personer som alla gör en värdefull insats, uppfyller alla lönekriterier och dessutom ökar sin kompetens för varje år, så har jag inte mandat fullt ut att belöna detta. I år har jag fått 1,5 % och detta är inte förhandlingsbart. Vi ”lönesättande” chefer med en liten och välmeriterad personal är mycket hårt bundna.

BIRGITTA HANSSON

Lönesamtal fungerar inte!

Budgeten sätts och potten ska fördelas och ansvarig chef inte har mandat att ändra detta. Idén

att jag gjort bra ifrån mig under året, och vid NÄSTA (detta) lönesamtal skulle det visa sig?

BESVIKEN

Får bra omdömen om mina prestationer under året. Men när det kommer till lön, hänvisar den kommunala förvaltningschefen till det kärva ekonomiska läget och SKTF:s procentsatser.

Naturvetarna har ju inga kronor eller procent. Chefen förstår inte att det är principerna i Naturvetarnas avtal som ska tillämpas. LH

Jobbar på ett litet privatägt företag. Ångrar mig efteråt att Tycker lönesamtalen hittills funkat bra och jag inte tog i mer. man få i regel det man vill ha. Ångrar sig alltid efteråt att med att organisera sig fackman inte tog i mer så kanske ligt är väl att man tillsammans man hade fått mer än man önskan ändra något. Nu är vi lika kat. I början av anställningen ensamma som om vi inte varit fick jag mer än jag begärde fackanslutna. AC första året 5%.

Chefen hade fått ett genom- SMÅFÖRETAGET snitt på 1,5 %, bara att finna sig Jobbar på ett av Sveriges i... Vad hjälpte då att jag vid förstörre företag inom life science. ra lönesamtalet hade fått höra

”

Lönesamtalet är en enkelriktad kommunikation där arbetsgivaren talar om vad jag får i år och det är mycket svårt att påverka eftersom summan av pengar som cheferna har är mycket begränsad. GURRA Arbetar inom statlig myndighet. Det löneutrymme som finns är redan fördelat då samtalet äger rum och någon förhandling går inte ens att se skymten av. Det är också kryptiskt huruvida enhetschef har rätt att sätta lönen eller om det är avdelningschef eller personalchef. ELIAS Inget av de landsting eller kommuner där jag arbetat har haft någon aning om Naturvetarnas avtal med arbetsgivarens intresseorganisation. Alla pratar om lönepott och gärna lägre procent än reallöneökningen.

De gånger jag fått bättre lön är när jag börjat på nytt jobb. A Läs mer och tyck till på Naturvetarnas webb: www.naturvetarna.se/ manadensfraga

BO S EVI NG, CH E F FÖR AR B ETS LIV OCH J U R I DI K PÅ NATU RVETAR NA SVARAR: Lönesamtalet handlar egentligen inte om siffror, utan om att man ska ha möjlighet att diskutera sin prestation och sin utveckling med sin chef och gemensamt sätta upp mål för vad man ska prestera för att få en viss lön.

Detta står också i de flesta avtal. Det vi ser är att många arbetsgivare inte använder sig

av den möjlighet som lönesamtalet är, och det är något vi jobbar mycket hårt för att de ska göra.

Diskussionen om hur mycket som ska fördelas förs på en annan nivå, mellan fackliga företrädare och arbetsgivarorganisationer. Lönen ska enligt våra avtal utgå från vad man bidrar med till verksamheten,

och man kan differentiera även med 1,5 procent. Om arbetsgivaren använder sig av ett annat avtal med siffror, till exempel Kommunals eller SKTF:s på kommunal sektor, så blir det förstås helt fel. Om det är så på din arbetsplats, så ta kontakt med din lokala fackliga representant eller Naturvetarnas medlemsjour.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

9

DUELLEN S K A S V E R I G E S ATS A PÅ K Ä R N K R A F T ?

Haveriet i Fukushima i Japan ställer frågan om kärnkraftens säkerhet på sin spets.

Kärnfysikern Jan Blomgren står kvar vid sin positiva inställning till kärnkraft, medan kollegan och politikern Eva Selin Lundgren får bekräftelse för att kärnkraften ska bort.

JA

NEJ

JAN B LOMG R E N, professor i kärnfysik och verksam vid Vattenfall:

EVA S E LI N LI N D G R E N, professor i kärnfysik och riksdagsledamot för Centerpartiet under åren 2006-2010:

H A R D U Ä N D R AT D I N U P P FAT T N I N G O M K Ä R N K R A F T ?

Helt civil kärnkraft har hittills lett till noll dödsfall totalt i världen. Fossila bränslen, den största energikällan globalt, ger minst 6 000 döda per år bara inom EU. Kärnkraft – rätt använd – är en bättre lösning. Förhoppningsvis kan lärdomarna från Japan leda till ännu bättre säkerhet.

Nej, jag har varit medveten om problemen sedan 1960-70 talet. Redan då stod det klart att de personer som var beroende av kärnkraftindustrin förringade eller förnekade olycksriskerna.

K A N E N M OT S VA R A N D E O LYC K A H Ä N DA I S V E R I G E ?

Nej, inte en exakt likadan, men svåra naturkatastrofer kan man aldrig utesluta helt. Till exempel kan man inte skydda sig mot en stor meteorit. Det har talats mycket om terrorism efter elfte september 2001. Att angripa kärnkraftverk skulle kunna ge stora rubriker men knappast stora skador utanför verket. Det finns mycket enklare mål för terrorister där man kan orsaka betydligt värre skador.

Naturligtvis blir det inte identiska förlopp, för den utlösande faktorn varierar med kärnkraftverkets geografiska läge, personalens rådighet och andra faktorer. När vi på Chalmers hade en stor hearing med psykologisk och teknisk expertis, efter kärnkraftolyckan i Harrisburg, så konstaterade kärnkraftsteknikerna att verken aldrig kunde göras helt säkra, utan man måste förlita sig på de duktiga teknikerna. Men då konstaterade den psykologiska expertisen att människan var den största osäkerhetsfaktorn.

K A N V I LI TA PÅ AT T S LU T F Ö R VA R I N G E N Ä R S Ä K E R ?

Ja. Det finns inget annat avfallsproblem i samhället som har fått en så gedigen lösning.

Nej, det är frågetecken kring kopparns egenskaper när den omsluter kärnavfallet som både avger värme och radioaktivitet. Lerans egenskaper och stabilitet kring kapseln ifrågasätts av många geologer. Jag har förgäves frågat efter realistiska försök från SKB, där de haft trettio år på sig att lägga in kärnavfall i en tom kapsel och följa vad som händer i en bergmiljö som liknar den tänkta förvaringsplatsen. Men SKB svarar att de istället modellerar. Att inte göra verkliga experiment och ha en opartisk redovisning ger en stor osäkerhet.

Ä R KO M P E T E N S B R I S T E N O M K Ä R N K R A F T E N S Ä K E R H E T S R I S K ?

Nej, men den har varit ett ekonomiskt problem. Industrin har tidigare fortbildat personal med annan bakgrund. Nu när kärntekniska utbildningar attraherar stora skaror ungdomar blir det snabbare och billigare att rekrytera kompetent personal.

Ja, definitivt. Den är nedmonterad vad gäller risker och kritiskt tänkande.

F I N N S D E T M I L J ÖVÄ N LI G A A LT E R N AT I V S O M K A N KO N K U R R E R A M E D K Ä R N K R A F T ?

Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft ger mycket små miljöeffekter per producerad el. Låt oss använda dessa tre tillsammans för att minska de fossila bränslena.

10

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Ja, om vi utvecklar de gröna och miljövänliga alternativen, de passiva bostäderna som inte behöver så mycket uppvärmning, samt biokraft, solenergi, våg- och vindkraft, samt tillvaratar den biogas som genereras av vårt eget och djurens avfall. LEL

NYHETER

Svensk life science mognar Bilden av svensk life science som dominerad av ett fåtal företag stämmer inte längre.

Det finns flera stora och mellanstora företag som går bra, meddelar Vinnova som har kartlagt branschen.

H Ä L S O K A P I TA L Totalt sysselsätter life sciencesektorn idag 32 000 personer i 700 företag. Om försäljning och marknadsföring räknas med, blir antalet anställda 40 600.

– Näst efter papper och papp, står läkemedelsbranschen för den största exporten i Sverige, säger rapportförfattaren Anna Sandström.

Neddragningarna på Pfizer och Astrazeneca har till viss del kompenserats av att ett

antal andra företag har vuxit.

Bland dem finns Astra Tech, Recipharm, Qunitiles, Gambro och Q-med. Det är Malmö/ Lund-regionen som har stått för den största ökningen av antalet anställda inom life science under de senaste åren.

– Just nu är det väldigt svårt med finansiering. Jag är överraskad över att de medelstora företagen har ökat så pass mycket, sade Eugen Steiner, delägare på riskkapitalbolaget Healhtcap.

Det finns bara 75 företag med fler än femtio anställda inom svensk life science idag, och den tillväxt som trots allt sker är alltså mestadels organisk.

– Det går lite trögare . Det skulle vara kul om vi kunde ha en kombination av organisk tillväxt och riskkapitaltillväxt, sade KTH-forskaren och entreprenören Mathias Uhlén.

I kulisserna väntar samtidigt en uppsjö av småföretag på riskkapital eller avtal med stora läkemedelsbolag. Mellan 1997 och 2009 har antalet företag med färre än 10 anställda ökat från 130 till 430 stycken – mer än hälften av det totala antalet företag inom svensk life science.

Många av dessa företag har fastnat i sin utveckling, och kraven för att komma igenom nålsögat blir allt högre. Om den produkt som ska utvecklas är ett läkemedel, behöver det lilla företaget till exempel ha koll på formulering, produktion, säkerhetskrav och marknader med olika läkemedelsförmåner.

– Det är ett stort problem att så få företag går från 1015 anställda till 500 anställda, sade Mathias Uhlén. HM

Chans att smaka på skogen SLU vill locka fler tjejer till de skogliga utbildningarna. För tredje året i rad anordnar de en prova påhelg i Skinnskatteberg.

K Ö N S F Ö R D E L Jägmästarprogrammet i Umeå och skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg, norr om Västerås anordnar en helgkurs för tjejer och kvinnor över 16 års ålder, som ännu inte har gjort sitt utbildningsval.

– Det är viktigt att få mer tjejer till skogsnäringen och det är bra för arbetsmiljön, säger Maria Danielsson, som är en av fyra studenter som håller i kursen. Traditionellt sett har det varit mycket män, och det kanske också har varit mycket fysiskt tungt arbete, men nu utförs det av maskiner.

Ett särskilt mål för kursen är

Sjukhusfysiker tar ett nytt karriärsteg Ett nytt system för meritering av sjukhusfysiker håller på att sjösättas. Det är en anpassning till de regler som gäller i Europa och innebär ett nytt karriärsteg.

Henrik Karlsson är en av dem som nu ska påbörja sin specialisttjänstgöring, som kommer att löpa under fem år.

– Jag ser det här som en möjlighet att ta ett steg till i karriären. Förhoppningsvis leder det till högre lön. Jämför med läkarna som har ett motsvarande system och höjer sin lön rejält när de blir specialister, säger Henrik Karlsson.

Initiativet kommer från sjukhusfysikerna själva genom de två organisationerna Svenska sjukhusfysikerförbundet och Svensk förening för radiofysik.

– Det är en anpassning till de regler som gäller i Europa. Vår förhoppning är att Socialstyrelsen ska tycka att det är en bra idé och införa en reglering av specialisttjänstgöringen, säger Åsa Palm, ledamot i Sjukhusfysikerförbundet.

KARRIÄR

LE DAR S KAP

Ut i skogen ska vi gå... Mer tjejer behövs i skogen, tycker SLU.

att locka tjejer som inte har någon koppling till skogen.

– Det är bra för utvecklingen att få olika perspektiv och input från personer som är helt fräscha och inte har så mycket bagage, säger Maria Danielsson.

Hon går själv första året på skogsmästarutbildningen, och är en av 12 tjejer i en årskurs

med totalt 56 studenter.

Förra året deltog omkring 20 tjejer på kursen, och årets anmälningar har redan börjat komma in. På programmet står bland annat skogsvandring, där men får träffa branschfolk och prova på till exempel naturvärdesbedömning och olika mätningar på träd. HM Läs mer: www.slu.se/tjejeroskog

Hon förklarar att vissa landsting redan i dag efterfrågar specialister.

Själva specialisttjänstgöringen tar fem år och ska ge färdigheter om bland annat ledarskap, kommunikation, klinisk kompetens och medicinska vetenskaper.

I dag är karriärvägarna för sjukhusfysiker inom landstinget begränsade.

– Inom vissa landsting får de disputerade högre lön och några har titeln förste sjukhusfysiker.

Just när Henrik Karlsson ska börja sin specialisttjänstgöring så byter han jobb och lämnar Linköping. Nu är det Kalmar läns landsting som gäller. LEL

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

11

Nyfiken p책 v채rlden 20

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

fys i k

I sommar samlas världseliten i strängteori i Uppsala. En av dem som har fått dit konferensen Strings 2011 är Ulf Danielsson. Han delar med sig av sin forskning om universums uppkomst och beståndsdelar, inte bara till kollegorna, utan också till gemene man.

– Jag vill att andra ska känna samma nyfikenhet och spänning som jag, säger han.

TExT

D

et var stjärnhimlen över Dalarnas skogar som tände intresset för fysiken.

– Vi bodde på landet, och det var mörkt om natten! säger Ulf Danielsson.

Just nu är det mörkret, snarare än stjärnorna som sysselsätter honom. Han försöker hitta sätt att beskriva den mörka energin inom ramen för strängteorin. Den mörka energin beräknas uppta omkring 70 procent av universum och antas vara orsaken till att världsalltet utvidgas allt snabbare.

– Den mörka energin lägger restriktioner på strängteoretiska modeller för hur vårt universum ser ut, säger Ulf Danielsson. Om man lyckas skapa en modell som lever upp till de höga kraven, så kan man utifrån den kanske göra specifika förutsägelser som går att testa, och det skulle i sin tur vara ett sätt att testa strängteorin.

E N VÄ R L d AV s T R Ä N G A R

Idén att världen ytterst består av små, små strängar som vibrerar, har över fyrtio år på nacken. Ändå är den fortfarande omtvistad.

Eller kanske är det just för att den har funnits så länge, men inte har kunnat bekräftas i experiment, som strängteorin har sina kritiker.

– Men som det är nu, finns det ingen annan teori som kan förena kvantmekaniken och gravitationen, säger Ulf Danielsson.

Kvantmekaniken kan beskriva den elektromagnetiska kraften och de svaga och starka kärnkrafterna som tillsammans härskar i den lilla världen. Av de fyra fundamentala natur-

hANNA mEERVELd

foTo

J EAN ETTE hÄGG LU N d

förklara och förenkla, utan också sätta in krafterna återstår då bara gravitationen, som kan beskrivas med hjälp av Einsteins allmän- saker i större sammanhang – fläta samman historia, filosofi, konst och vetenskap. Han na relativitetsteori. Med strängteori kan man smidigt beskriva alla fyra krafterna, och få en beklagar att naturvetare och humanister inte möts mer på universiteten. teori för allt. Men något bevis för att världen – Det pratas väldigt mycket om tvärveverkligen består av strängar har vi alltså inte. tenskap idag, men samtidigt finns det allt – Än så länge vet vi inte ens hur ett sådant bevis skulle se ut.

Strängteorin har inte Det f i n n s i ng e n an nan teor i soM gett några förutsägelser som går att testa experiKan för e na KvantM e Kan i K e n mentellt, säger Ulf Dao Ch g ravitation e n nielsson, som har arbetat inom strängteori på mindre tid till att verkligen bilda sig, att få olika sätt sedan forskarutbildningen.

På kontoret på tredje våningen i hus sju på möjlighet att sätta sig in i andra ämnesområden och diskutera och debattera. Ångströmlaboratoriet i Uppsala är artiklarna Mycket tid går åt till att skriva ansökningordnade i pärmar i prydliga rader. Bara i fjol ar, och Ulf Danielsson talar om en bidragsblev det åtta stycken där Ulf Danielsson står hysteri som riskerar att göra universiteten som huvud- eller medförfattare. Ämnesomtill undervisningsfabriker med forskning på rådet rör sig snabbt och i skrivande stund är beställning. det ingen som vet vad som blir de stora ny– Universiteten måste se till att det finns heterna på årets upplaga av Strings 27 juni till 2 juli. Oavsett huvudnummer, är konferensen tillräckliga resurser för att försörja de forskare som de faktiskt har anställt och som en fjäder i hatten för svensk fysik. de har ett ansvar för. Det är inte rimligt att – Det är ungefär som att få OS, och proVetenskapsrådet ska hantera anslag till ancessen är lika lång! säger Ulf Danielsson. ställdas löner.

BÖCkE R oCh B i Ld N i NG För egen del har Ulf Danielsson inga proUnder Strings sista dag föreläser brittiske blem med finansieringen, men så är perfysikkändisen Stephen Hawking och amesonalkostnader de enda större utgifter han rikanen Brian Greene för allmänheten om har. En laptop och en penna är de främsta universums uppkomst. Liksom Hawking och arbetsredskapen. Och så den klassiska svarGreene, har Ulf Danielsson skrivit poputa tavlan förstås. Över ett par fåtöljer hänger lärvetenskapliga böcker om de riktigt stora den, fullklottrad med ekvationer och diafrågorna. Han bemödar sig om att inte bara gram kantade av kritdamm.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

13

fys i k

Är detta morgonens eller veckans arbete?

– Här finns lite fossil och lite nytt – lite blandat, konstaterar Ulf Danielsson.

Tvivlar han någonsin själv på strängteorin?

– Absolut! Men jag har svårt att se att den inte skulle ha något med kvantmekaniken och gravitationen att göra. e xtra d i m en s i o ner

Hoppet om att hitta, om inte ett bevis, så åtminstone ett antal indicier som stärker teorin, står nu till de högenergikollisioner mellan protoner som arrangeras i partikelacceleratorn LHC, Large Hadron Collider, i Schweiz, sedan drygt ett år tillbaka.

Ett indicium skulle vara om LHC lät oss ”se” extra dimensioner. Enligt den senaste versionen av strängteori ska det, förutom tiden och de tre välbekanta rumsliga dimen-

sionera, finnas ytterligare sju ”ihoprullade” dimensioner. Att föreställa sig dessa extra dimensioner må vara mer än våra hjärnor klarar av, men de kanske går att detektera.

– När partiklar rör sig i dimensioner som vi inte ser, tar sig rörelsen uttryck i extra massa, vilket gör att vanliga partiklar blir mycket tyngre än de borde vara, säger Ulf Danielsson.

Själv hoppas han mest på de så kallade supersymmetripartiklarna. Enligt supersymmetrin, som spelar en viktig roll inom strängteorin, har partiklar, såsom kvarkar och elektroner, alla supersymmetriska partners – skrivbordsprodukter löser problem inom den teoretiska fysiken.

– Om man upptäckte dem, skulle det vara något helt nytt, något som knyter ihop kosmologin och partikelfysiken – det minsta och det största, säger han.

U lf Dan i e ls son Född: 1964 i Ludvika Jobb: Professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, författare till populärvetenskapliga Stjärnor och äpplen som faller (2003) och Den bästa av världar (2008) Aktuell: En av arrangörerna bakom Strings 2011 i Uppsala Bor: I Uppsala med två barn och hund Fritid: Skriva och läsa, natur, konst och musik Läser just nu: Breven av Håkan Andersson Mål: Att fortsätta hålla på med det jag gör nu – och att skriva några böcker till!

Kärnkraft? Ja! Vi måste prioritera klimatförändringarna nu. Det får inte gå ideologi i kärnkraftsfrågan – det är en naturvetenskaplig och teknisk fråga.

de n kos m i s ka bakg r u n ds stråln i ng e n som här stammar f rån B ig Bang, kan g e le dtrådar

Bara fem procent av universum består av ”vanlig” materia. Mörk materia tar upp 25 procent och resten – 70 procent av världsalltet – är mörk energi.

14

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Supersymmetripartiklarna skulle nämligen kunna utgöra den mörka materian, som beräknas uppta en fjärdedel av vårt universum.

Om LHC inte ger oss supersymmetripartiklar eller extra dimensioner, så kanske den kosmiska bakgrundsstrålningen som härstammar från Big Bang, kan ge ledtrådar.

– Noggranna satellitmätningar av strålningen över lång tid kan ge oss signaler som avslöjar nya detaljer om den uppblåsning av universum som föregick den stora smällen, och dessa detaljer skulle kunna styrka strängteorin, förklarar Ulf Danielsson.

Sedan har han bråttom ut i vårsolen. Ett tvärvetenskapligt möte är inbokat nere på stan, och promenaden dit är minst lika viktig.

– Man tänker så bra när man går! #

Säkrare kärnkraft på väg

Med jodfilter och passiv kylning hade utsläppen från reaktorerna i fukushima blivit betydligt mindre.

Med senaste tekniken hade haveriet i Fukushima kunnat undvikas. Fjärde generationens reaktorer, som ligger minst tjugo år i framtiden, kyls med bly och återvinner kärnbränslet.

Ett jodfilter på de japanska reaktorerna

hade minskat utsläppen ordentligt. Det är jod som ställer till störst skada upp till tre månader efter ett haveri.

– Jag är upprörd över att de inte hade jodfilter. Det har de svenska kärnkraftverken, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH. Det som hände i Fukushima var att reservkraften slogs ut med följd att kylvatten inte längre kunde cirkulera. Vattnet dunstade bort och frilade bränslestavarna, vilket händer efter ungefär fem dagar, med följd att jod släpptes ut.

– Reservaggregaten klarade jordbävningen men inte tsunamin. Med passiv kylning hade skadan kunnat undvikas. Den tekniken bygger på gravitation där vatten kokar och kondenserar i ett slutet system.

B Ly m E d PA s s i V k y L N i N G

I USA finns två nya reaktorer av typen AP1000. Kina håller på att bygga reaktorer med passiv kylning, en teknik som Asea började utveckla på 1980-talet. Nu är det amerikanska företag som äger tekniken.

Janne Wallenius och hans forskargrupp på KTH är nya lösningar på spåren genom den fjärde generationens reaktorer. Den bygger på smält bly som kylmedel och kokar först vid 1700 grader Celsius.

– Bly är bättre än vatten när en härdsmälta ska undvikas. Ännu en poäng är att bly har ett inbyggt strålskydd och hindrar strålning från att lämna reaktorn.

När får vi se den i drift?

– Vi hoppas kunna bygga en testreaktor inom tio år och en prototyp på 2020-talet.

Kommersiellt bruk kan det bli först på 2030talet, om planen håller.

Janne Wallenius, som har jobbat i 15 år med reaktorfysik leder den svenska forskningen inom ramen för projektet Genius.

– Utmaningen nu Janne Wallenius leder forskningen. är att hitta material till pumparna som motstår korrosion, slitage och andra problem. Pumparna används vid normal drift, medan den passiva kylningen kopplas på i krislägen.

E N h U N d R A d E L k VA R

Ännu ett fokus för Janne Wallenius i sin forskning är att utveckla metoder för att återvinna kärnavfall.

– Blyreaktorn passar bra i det sammanhanget. Vi har visat att man kan minska mängden av det högaktiva och långlivade avfallet med en hundradel. I gengäld blir det mer av det kortlivade avfallet.

Det radioaktiva avfallet måste ändå ha en säker slutförvaring i tusen år, vilket ska jämföras med dagens teknik där strålningen har klingat av efter hundratusen år.

– Vi är på väg att hitta lösningar för att återvinna och oskadliggöra americium, som är tio gånger farligare än plutonium. Återanvändningen gör att man utnyttjar uran hundra gånger effektivare än i dag. Det innebär att kärnbränsle kommer att räcka tiotusen år till i stället för hundra år, som dagens teknik tillåter. Den största mängden är uran från anrikningen som kommer till nytta. Även om motståndarna till kärnkraft fick vatten på sin kvarn efter Fukushima är Janne Wallenius optimist.

– Om världens länder ska kunna lämna koleldningen behöver vi fjärde generationens reaktorer. Utmaningen är att vinna allmänhetens förtroende för säkerheten. # lel

30 fors Kar e i sverige jobbar ett 30-tal forskare och doktorander med att utveckla fjärde generationens reaktorer, varav 15 på Janne Wallenius avdelning på KTH. Den största delen av medlen kommer från Vetenskapsrådet, EU och SKB.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15

Strålskyddsfysiker testar japanresenärer Svenskar som har varit i Japan har chans att stråltesta sig. Nivåerna är så låga att de inte behöver oroa sig, menar strålskyddsfysiker Håkan Pettersson.

Det är de radioaktiva isotoperna cesium-

137 och jod-131 som svenskar kan ha med sig hem från Japan. För att få svar på det kan de testa sig på något av landets alla sjukhus som har den mätutrustningen.

– Vi har tagit emot sju personer som har stråltestats. Enligt Socialstyrelsen är det bara en bråkdel av alla hemkommande från Japan som har testats, säger strålskyddsfysiker Håkan Pettersson vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Räddn i ng sar b etar na vi d Fukus h i ma löp e r r i s k at t drabbas av akuta e f f e kte r, m e n h e mvän dan de sve n s kar b e höve r i nte oroa s ig för det Håkan P et te r s son, stråls kydds f ys i k e r vi d u n ive r s itets sjuk h us et i Li n köp i ng

– Inom beredskapen tittar vi både på de akuta och långsiktiga effekterna. Högre doser, mer än 0,5 sievert påverkar blodbildande organ och vid doser på flera sievert tar huden, magen och tarmarna allvarlig skada. Räddningsarbetarna vid Fukushima löper risk att drabbas av akuta effekter, men hemvändande

svenskar behöver inte oroa sig för det.

Långsiktigt handlar det om ökad risk för cancer, även vid låga doser, och det råder ett linjärt samband mellan dos och risk.

– Bakgrundsstrålningen i Sverige, inklusive från radon i bostäder, uppgår till runt tre millisievert per år. Den ackumulerade dosen un-

J o d h i tta d

Men det finns ingen anledning till oro för själva strålningen, som bara har uppmätts till mikroskopiska nivåer. Den analyseras med en gammaspektrometer som mäter gammastrålningen i urin och sköldkörtel.

– I två av fallen hittade vi jod som inte ska vara där. Kontaminationen innebar en stråldos av cirka 20 mikrosievert, vilket motsvarar stråldosen från några dagars bakgrundsstrålning i Sverige eller från ett par tandröntgenundersökningar.

Låga nivåer av cesium har han också upptäckt i fem av de sju fallen. Men detta är troligen rester från nedfallet i Sverige från Tjernobylolyckan 1986. Hela kroppen och skorna söks igenom med hjälp av en kontamineringsmonitor, som mäter sönderfallet i det radioaktiva materialet, uttryckt i becquerel per kvadratcentimeter.

16

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Strålskyddsfysiker Håkan Pettersson mäter gammastrålningen i urin och sköldkörtel.

fys i k

friska upp ditt minne om strålning strålningen som beskrivs här är joniserande och kan förändra molekyler som dNA, vilket kan orsaka cancer och vid höga doser orsaka akuta skador på kroppsorgan.

A L fA s T R Å L N i N G ( α ):

Frigörs vid radioaktiva sönderfall. Partikeln innehåller 2 protoner och 2 neutroner, har kort räckvidd (några cm i luft, upp till 0.1 mm i vävnad), men är mycket energirik.

Medför inget strålskyddsproblem vid extern bestrålning, men kan medföra problem vid intern kontaminering av alfastrålare (via inandning/föda).

B E TA s T R Å L N i N G ( β ):

Frigörs vid radioaktivt sönderfall. Partikeln består av en elektron eller positroner, har begränsad räckvidd, från några mm till 10 m i luft, beroende på energi. Kan vid kraftig bestrålning av oskyddad hud orsaka hudrodnad och för ögon orsaka linsgrumling.

Kan innebära strålskyddsproblem vid intern kontaminering av betastrålare (via inandning/föda).

G A m m A s T R Å L N i N G ( γ ):

Frigörs vid radioaktivt sönderfall. Strålningen består av elektromagnetiska vågor, foto-

der ett helt liv kan då bli närmare 300 millisievert, vilket orsakar närmare ett tusental cancerfall per år.

ner (från grekiskans ljus), och har i princip oändlig räckvidd men avtar med djupet i materia, ju tätare ämne desto snabbare avtagande. Av denna anledning är det bra att använda ett högatomärt ämne som till exempel betong eller bly vid strålskydd.

varierar beroende på typ av strålning. Alfastrålning har tjugo gånger större effekt på kroppens celler än röntgen-, beta- och gammastrålning.

R Ö N TG E N s T R Å L N i N G :

tandröntgen: 0,01 mSv

Strålning som produceras i acceleratorer och röntgenapparater. Strålningen består av elektromagnetiska vågor med samma egenskaper som gammastrålning.

Mammografiundersökning: 0,1 mSv

B ECQU E R E L

Bakgrundsstrålning per år i sverige i medeltal: 2 mSv

Är enheten för radioaktivt sönderfall. En Bq är ett sönderfall per sekund. Ju större massan av till exempel Cesium-137 är, desto större blir aktiviteten och därmed antalet sönderfall per sekund. s i EVE RT

Enhet för effektiv dos (E), som används när man vill uppskatta hur stor skaderisken är för en människa som utsätts för joniserande strålning. Den biologiska effekten

Det finns uppgifter som tyder på att utsläppen från kärnkraftverket i Fukushima motsvarar närmare hälften av utsläppen från Tjernobylolyckan. Det mesta finns lokalt, mÄN s kLiG sTRÅLN i NG men även i omgivningen är nivåerna höga.

Håkan Pettersson påminner om att det na– Personligen skulle jag inte uppehålturligt pågår ett ständigt radioaktivt sönder- la mig i närområdet, inte ens i den milfall i människokroppen. Det är kaliumisoto- jonstad som ligger sju mil från Fukushipen K-40, som avger joniserande strålning ma. Strålnivåer på flera mikrosievert per motsvarande 0,2 millisievert per år. timme har uppmätts. Ett sätt att delvis

N ÅG R A E x E m P E L PÅ s T R Å L d o s E R :

Kosmisk strålning per år från rymden: 0,3 mSv röntgenundersökning: 0.1 – 10 mSv

högsta tillåtna dos per år för dem som arbetar med strålning: 20 mSv sTRÅLN i NG s E ffE kTE R:

>100 msv: risk för fosterskador >1 sv: allvarlig påverkan på nybildning av blodceller 3-4 sv: 50 procent chans att överleva >10 sv: dödlig dos

skydda sig är att hålla sig inomhus.

Vilken beredskap har Sverige för en kärnkraftsolycka?

– Det finns en organisation för det, med flera myndigeheter inblandade, bland annat länsstyrelser, Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB, SoS. Sedan Tjernobylolyckan har myndigheterna satsat mycket resurser på beredskap och anordnar regelbundna övningar. # lel

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17

Moln med kraft att förändra IT-världen Att samla på sig stora minnen i sin dator är snart ett minne blott. Datorkraften finns i molnet, som också tillhandahåller olika tjänster. EU vill påskynda övergången till datormoln för att få effektivare företag som kan konkurrera på världsmarknaden.

TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

D

atorvärlden är på väg att förändras. Nu är det molnet som gäller, i alla fall enligt Åke Edlund, forskare vid parallelldatacentrum på KTH. – I stället för att ha egna IT-system med tung datorkraft kopplar man upp sig mot gigantiska datacentraler, som tillhandahåller IT-tjänster.

Den ledande aktören i dag är Amazon, tätt följd av Microsoft, Google och Facebook som äger infrastrukturen för det som kallas datormolnet.

– På fem minuter kan man få tillgång till olika tjänster, som system för kundhantering, mejlhantering och annat som de flesta företag och myndigheter har inom huset i det egna IT-systemet, säger Åke Edlund.

S POTI FY OCH ROS E N BAD

I stället för dyra licenser betalar man för den tid man använder systemet, sekund för sekund eller timme för timme. Regeringskansliet Rosenbad använder datormolnet

18

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

för sin resehantering, som är transparante och öppet för andra att ta del av.

– Jämför till exempel svenska Spotify, som är en molntjänst för musik, med att köpa cdskivor. Det är en ny värld för musikälskarna.

Detsamma gäller applikationer till smarta mobiltelefoner.

– De som utvecklar nya tjänster, som appar, hyr plats för hårddata i de jättelika datorcentralerna och tjänar pengar på att sälja tjänsterna.

Åke Edlund förklarar att utvecklingen går från att bara skicka bilder och text till att överföra datakraft och tjänster. Han liknar molnet vid en webbplats som inte bara levererar text utan också allt annat man behöver som användare.

FOKUS E RA PÅ AFFÄR S I DÉ N

Han är redan där själv och jobbar mot molnet, vilket innebär att han inte behöver ha en hårddisk med stort minne. En bra datorskärm är viktigare.

– En poäng med det är att flera har tillgång till samma tjänst och kan jobba samtidigt fast de sitter på olika håll i

VETENSKAP

Cloud Computing for eScience - today and future

Molnet kan liknas vid en webbplats som inte bara levererar text och bilder, utan även datakraft och tjänster. För den som jobbar med till exempel partikelfysik och bioinformatik passar datormolnet perfekt.

Åke Edlund, PhD

världen. Vi jobbar alla online mot samma jättedator.

Just nu ägnar han sig åt att hjälpa små företag att utveckla det arbetssättet.

– Det innebär att de inte behöver ha någon egen hårdvara lokalt, vilket sparar både pengar och arbetstid. I stället kan de fokusera på sin affärsidé. Med en molnlösning behöver de inte heller riskera överbelastning, utan klarar både toppar och dalar, tack vare den höga kapacitet som molnet har.

På köpet slipper företagen tänka på driftsäkerhet och IT-säkerhet, eftersom

den kompetensen finns på datacentralerna.

NY ROLL FÖR IT-FOLK

Men vad händer med alla IT-ansvariga och IT-administratörer som finns på företag, organisationer och myndigheter?

– De borde lära sig hur molnet fungerar, hur man bäst säkrar data och se till att använda rätt leverantör. Kanske de också har egna lokala moln att hantera. Åke Edlund förklarar att många användare behöver både privata och publika moln. I det privata molnet kan

VA Doch Ä Rhemlig M O data L N Eläggas.

T? känslig Om alla servrar ligger utanför användarens kontroll, till exempel i Amazon eller Rackspace heter det publikt moln. Om alla servrar ligger hemma hos användaren heter det privat moln.

Grundidéerna är från 60-talet, men cloud som begrepp och faktiskt genombrott var först 2006 i och med Amazons AWS (Amazon Web Services).

KTH-SICS Cloud Innovation Center Datacentralerna finns i gigantiska byggnader över hela världen. I Dublin hittar man en av de största, med en yta på mer än sextusen kvadratmeter.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19

VETENSKAP

– Då uppstår en hybridlösning där det gäller att de två systemen kan kommunicera med varandra.

MOLN ATT LITA PÅ?

Han påpekar att IT-administratören får en ny roll och i en del fall försvinner. Nu har vi en situation där leverantörer som Microsoft vill ha användare av molnet, samtidigt som många kunder är redo för det.

– De som bromsar utvecklingen är en del IT-administratörer och andra funktioner som logistik. Jag är övertygad om att andra aktörer kommer att dyka upp, som påskyndar övergången till molnet.

Kan man verkligen lita på säkerheten i molnet?

– De gigantiska datacentralerna som finns över hela världen, främst i USA, är förstås sårbara för attacker. Dessutom är

det svårt att radera data, vilket skulle kunna medföra att data hamnar i fel händer.

Till exempel menar han att det inte skulle vara så lyckat om svenska patientdata ligger i Amazons datacentraler i USA. – Datacentralerna finns i stora byggnader över hela världen och byggs där energin är billig och det finns möjligheter till kylning. För att komma nära sina användare bygger Google en datacentral i Finland.

E U M E D PÅ TÅG ET

EU är med på tåget och ger i samarbete med Microsoft stöd till projekt Venus C, som syftar till att få fler företag att ansluta sig till molnet.

– Man menar att det företag som inte hänger med kommer att tappa i konkurrenskraft. Det är inte hållbart att sitta med gamla system om man ska vara effektiv,

säger Åke Edlund, som själv jobbar med det projektet.

För forskningen passar molnet perfekt, enligt Åke Edlund, i alla fall om man vill ha många småjobb utförda snabbt inom bland annat bioinformatik och partikelfysik.

– Däremot passar det inte lika bra till att bygga upp klimatmodeller som är i behov av superdatorer med extremt stor datakraft. Då räcker inte dagens molndatorer till.

Han spekulerar i om programvara som Photoshop och CAD kan komma att hamna i molnet – Frågan är vad som händer med licenserna i ett sådant läge? Vi är inte där i dag, men programvara kommer i allt större utsträckning att användas och betalas för timme per timme eller månadsvis. Eller varför inte sekundvis? #

N Y M E TO D AV S LÖJ A R G L AC I Ä R E N S H I S TO R I A K L I M AT Glaciärerna i bergen i Patagonien i Sydamerika har smält snabbare än de har gjort på de 350 år som har gått sedan den lilla istiden, då de hade sin största utbredning efter den senaste istiden. Under de senaste trettio åren har glaciärerna förlorat volym tio till hundra gånger snabbare än tidigare. Det

skriver ett team av forskare från Stockholms universite tillsammans med kollegor vid universiteten i Aberystwyth och Exeter i Storbritannien i Nature Geoscience. Tidigare har man endast kunnat studera glaciärers utbredning under de senaste trettio åren, då satellitbilder har tagits, men forskarna har nu lyckats gå längre tillbaka i tiden genom att kartera de landformer som glaciärerna har skapat. Den ökade mängden smältvatten från de norra och södra isfälten i Patagonien bidrar till den globala havsnivåökningen. HM

G E N PUSS E L S PR I D E R A N T I B I OT I K A R E S I S T E N S

Smältande glaciärer och ismassor bidrar till att den globala havsnivån stiger.

20

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

H Ä L S A Multiresistenta bakterier är på väg att bli ett av de allvarligaste hoten mot vår hälsa. Gener som ger antibiotikaresistens kan överföras från en bakterie till en annan på små

I L LU S T R AT I O N : B J Ö R N N O R B E R G

VETE N S KAP I KORTH ET

Mångfacetterade. Plasmider, som kan överföra gener mellan bakterier, tar upp dna från varandra och från olika bakterier.

ringar av dna. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers att dessa så kallade plasmider kan vara veritabla pussel av gener

E N POÄNG ÄR ATT FLE RA HAR TI LLGÅNG TI LL SAM MA TJÄN ST OCH KAN JOB BA SAMTI DIGT FAST DE S ITTE R PÅ OLI KA HÅLL I VÄR LDE N

Åke Edlund är övertygad om att nya aktörer som vill påskynda övergången till molnet kommer att dyka upp.

anpassade till olika bakterier. Det gör att de snabbt och smidigt kan sprida resistensen mellan vitt skilda bakteriearter, till exempel från harmlösa bakterier eller bakterier som infekterar djur, till sådana som infekterar människor.

Forskarna, som publicerar sina resultat i Nature Communications, har kartlagt olika IncP-1plasmiders ursprung och rörlighet, och visar att de har trivts i många olika slags bakterier, och plockat upp genetiskt material från dem som de sedan har kunna byta med varandra. HM

G LÖ M D K I N E S I S K F O S S I L S K AT T Ö P P N A S E V O L U T I O N Uppsala universitet har den största samlingen kinesiska fossil av dinosaurier och ryggradsdjur utanför Kina.

Detta på grund av geologen Johan Gunnar Andersson, som reste till Kina 1924 som

Importör. Carl Wiman, grundare av Evolutionsmuseet i Uppsala, lät frakta omkring 400 lådor med fossil från Kina till Sverige.

rådgivare i gruvfrågor, och upptäckte fossil längs Gula flodens strand. Han fick med professor Carl Wiman, grundare av Evolutionsmuseet i Uppsala, på båten och totalt fraktades omkring 400 lådor fossilt material till lärosätet.

Ett fyrtiotal av dem har aldrig packats upp. Fossilen, som kommer från områden kända för fynd av dinosaurier, Pekingmänniskan och flera utdöda däggdjur, ska nu undersökas av forskare. Nya tekniska möjligheter kan göra materialet högintressant idag, även om det en gång kanske sattes åt sidan, för att det ansågs vara mindre intressant. Till hösten startar utgrävningar i Kina igen, för första gången sedan 1920-talet, och då är Uppsalaforskaren Martin Kundrat inbjuden att delta. HM

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21

kARRiÄR

iNspiRATöREN MANUAlEN chEf

siD 22–23

siD 24–25

siD 26-27

fRågA EXpERTEN på NyTT jobb

i N s p i R AT ö R E N

siD 28

Geografen som

siD 29

plATsANNoNsER

siD 30-31

cecilia Hed Malmström var den första svenskan på sydpolen. Isvidderna och kamratskapet i kylan har fått henne att återvända till polarområdena gång på gång, och till sommaren leder hon sin första klimatresa, där hon lotsar turister genom ett arktis märkt av växthuseffekten. h A N N A M E E R V E l D TEXT

C

22

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

sedan tittade han plötsligt upp och utbrast ”My god! You’re a woman!” Det var inget som någon hade tänkt på, och det tycker jag är jämställdhet, säger Cecilia Hed Malmström.

Hon låter sig inte sorteras in i något fack. Är hon naturgeograf eller kulturgeograf? Cecilia Hed Malmström har blandat de båda ämnesområdena efter eget huvud i sin examen, och när hon insåg att det var som polarguide hon ville återvända till Antarktis, tre barn och tio år senare, toppade hon med studier i turism.

EXklUs iV klU b b

F OTO : S A N D R A Q V I ST

ecilia Hed Malmström är den enda som bär mössa i Gävle kommunhus denna gråmulna marsmåndag. Hon sticker ut, men det bekommer henne inte. Hon är van. Sin första resa till Sydpolen gjorde hon som forskningsassistent i ett projekt inom astropartikelfysik. Det var i början av 1990talet och hon var den första svenskan att sätta sin fot på den istäckta kontinenten och den enda kvinnan i ett team på omkring hundra personer.

I fyra månader bodde hon i tält i ner till -58 grader och bitande blåst. Jargongen var minst lika tuff som klimatet.

Men båda var Cecilia van att hantera från sin uppväxt i Vilhelmina. Att toaletten under arbetsdagen utgjordes av en flagga i snön, som alla kissade på – en så kallad ”pee flag”, var svårare att anpassa sig till.

– Jag lärde mig att hålla mig, men när jag fick mens, gick jag till forskningsledaren och sa att jag behövde en toalett. Först förstod han inte, utan upprepade bara ”Go to the pee flag!”, men

Cecilia Hed Malmström är inte bara polarguide, utan också mamma. i boken Mina motpoler skriver hon om att jobba borta månader i sträck. i höst kommer en dokumentär om familjen på tv.

I tio års tid har hon under tre till fyra månader om året arbetat som vice expeditionsledare och föreläsare på båtar som tar turister till Nordpolen och Sydpolen. Hon har också varit med och utvecklat den norska Hurtigruten och gjort den mer attraktiv för unga.

Idag jobbar betydligt fler kvinnor i polarområdena och när Cecilia Hed Malmström fick frågan om hon ville vara guide på Dagens Nyheters läsarresa till Grönland, insåg hon att hon med åren har blivit medlem i en exklusiv klubb.

blev en av gubbarna – Nu är jag 47 och har plötsligt fått privilegiet att tillhöra de där gubbarna som dominerar i Sverige när det handlar om polarområdena, de där som man såg upp till, säger hon och skrattar.

Avsmältningen av is har förändrat de arktiska kustekosystemen och påvekar innuiternas sätt att leva, skriver FN:s klimatpanel i sin rapport.

fåg e lbaj s och i s björnar

I sommar blir det ytterligare en premiär.

Då bär det av på klimatresa till Svalbard.

– Det är en fantastisk upplevelse att vara där, och det blir lättare att prata om klimatfrågan när man får en förståelse för de här platserna, säger Cecilia.

Hon ska se till att turisterna får kontakt med de forskare som följer med. På programmet står bland annat analyser av fågelbajs och föreläsningar om klimatförändringarnas följder för isbjörnar och innuiter.

Och Cecilia Hed Malmström är väl förberedd. Sydpolen har varit en tuff pedagogisk skola.

– Det är min uppgift att få deltagarna att inse att resan, som de har betalat 70 000 kronor för, är en unik upplevelse, även om det är snöstorm och tio meter höga vågor. pi ngvi nernas h i erar ki

När man väl kan gå iland, är sightseeingen inte heller så varierad. Och den där krispiga rena luften som man känner i näsborrarna, när man ser foton från Antarktis?

– Pingvinskit stinker! Och när man har sett sin 500:e pingvin, så är det lätt att tröttna. Men då är det vårt jobb att göra det intressant och berätta om hierarkin bland pingvinerna och hur de väljer sin partner.

Under intervjun ringer det på mobilen. Dotterns flytt till egen lägenhet, Ikeabesök, mathandling och dagishämtning avhandlas snabbt. Den fråga Cecilia Hed Malmström oftast har fått svara på, var på

jordklotet hon än befunnit sig, handlar varken om pingviner eller isbjörnar.

– ”Vem tar hand om dina barn?” Det är ofta kvinnor som frågar, berättar hon.

Barnen är idag 17, 14 och 9 år gamla.

Och svaret är, naturligtvis, deras pappa.

Efter tio år som polarguide vill Cecilia Hed Malmström helst trappa ned till ett par resor om året. Under vintern har hon arbetat som projektledare inom besöksnäringen i Gästrikland och Hälsingland. När Naturvetare kommer på besök håller hon på med de sista förberedelserna inför Vildmarksmässan i Stockholm. Och här kommer förklaringen till mössan.

– Jag var så stressad att jag glömde ta av den, och nu har håret blivit konstigt under! säger hon och drar i de burriga lockarna. #

Ce ci lia H e d Ma lm str öm Född: 1964 i Vilhelmina Aktuell: Leder DN-resa till Grönland och en klimatresa till nordpolen i sommar Utbildning: Geograf, blandat natur- och kulturgeografi samt studier i turism Karriär: Forskarassistent, lärare, polarguide, författare, föreläsare, arbetar just nu för turistnäringen i Gästrikland och Hälsingland, Bor: I Jädraås norr om Gävle med man, tre barn (snart ett utfluget), katter och 29 draghundar

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23

kARRiÄR

MAN UAlE N

Personlighetstest – en chans att komma under ytan att lita till sin intuition är inget som leg psykolog sara Henrysson Eidvall rekommenderar för den som ska anställa personal. Ett personlighetstest ger en mer rättvisande bild. nu är en Iso-certifiering på gång för att hela processen sARA-MARA/söDERbERg AgENTUR ska fungera bättre. l A R s - E R i k l i l j E b Ä c k TEXT

A

lla har vi någon gång gjort ett personlighetstest, IQtest eller liknande. Många känner vånda inför ett test och undrar hur det kommer att användas.

– Det är inte så konstigt eftersom testresultatet kan avgöra om man får jobbet, säger Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog med mångårig erfarenhet av personlighetstester.

Utöver att man kan bli nonchalant behandlad och få dålig eller ingen feedback så kan testet vara dåligt upplagt.

– Det gäller att veta vad arbetsgivaren vill med testet och vad man vill mäta, liksom hur resultatet ska användas. Det finns en djungel av tester med varierande kvalitet. Nu är en ny global ISO-standard på väg att sjösättas, med anpassning till svenska förhållanden. lÄR AV fE E D bAck

Sara Henrysson Eidvall jobbar själv med att certifiera testanvändare. Efter en veckas utbildning och en dags examination kan HR-personal och andra som jobbar med personalfrågor bli certifierade med en STP-stämpel, som bland annat Sveriges psykologförbund står bakom.

– Den som genomgår testet har rätt att få veta hur processen ska gå till, liksom att

24

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

i l l U s T R AT i o N

få återkoppling. På ett begripligt sätt ska man få veta resultatet och hur det gick. Det kan ge lärdomar och förklaring till varför man inte fick jobbet.

Att ge feedback menar hon också ligger i arbetsgivarens intresse i ett läge där konkurrensen om arbetskraften hårdnar. Med den responsen kan den som inte fick jobbet vilja komma tillbaka och söka andra jobb hos samma arbetsgivare. koM MA U N D E R yTAN

Rätt använda har alla att vinna på tester med chans att komma under ytan på den som intervjuas. Det är så lätt att förblindas av ett snyggt utseende och ett trevligt utåtriktat sätt, menar Sara Henrysson Eidvall.

– Många blir bortvalda på grund av utseende eller etniskt ursprung. Ett test kan visa talanger och egenskaper som inte kommer fram under en anställningsintervju. Därför är tester mer rättvisande.

Att lita till sin intuition är inget hon rekommenderar.

– Det leder ofta fel, vilket särskilt gäller för organisationer som ser mer till personlighet än till vad organisationen behöver.

Snygga går före fula, långa personer blir ofta chefer och en kraftig käklinje tilltalar många. Så primitiva är vi människor Och det finns mängder av forskning som visar att så är fallet.

the B iG

5

iVe

tHe BiG 5 – mäts i ett personlighetstest

1. Målmedvetenhet – driv, pålitlighet och ambition

2.

3.

4.

5.

Känslomässig stabilitet Utåtriktning – hur extrovert man är Öppenhet – kreativitet Vänlighet

Ett test, menar hon, går runt våra föreställningar och bedömer egenskaper som har betydelse för jobbet, med tydliga och synliga kriterier. föR b E R E D D ig

Är det möjligt att förbereda sig för ett test?

– Begåvningstester kan man förbereda sig något på genom att öva på själva situationen, det vill säga att snabbt lösa uppgifter på en viss tid. Hur bra det går på ett

IQ-test betyder mest för att lyckas på jobbet. Det handlar om att väga information, lösa problem och att fatta beslut.

Personlighetstester är förstås också viktiga, men svårare att förbereda sig för.

– Personlighet är vagare och kan variera mellan olika tillfällen och är beroende av många saker, som till exempel grupptryck.

Ett personlighetstest innehåller fem variabler – kallat ”The big 5”.

– Målmedvetenhet, som är kopplat till plikttrogenhet och driv, betyder mest för hur man klarar jobbet. Den som är målmedveten i ett sammanhang är det ofta även i andra sammanhang. pAssA i N i g R U ppE N

En trend i dag är att man ska passa in i gruppen och ha hög fikakompetens. Hur ser du på det?

– Då hamnar man fel. Hur gruppen fungerar beror mer på målet och roller.

MÅlM e dVete N H et, sOM Är KOPPlAt ti ll Pli KttrOG e N H et OCH dr iV, B etYde r M e st För H U r MAN KlArAr JOB B et

Att välja bort de som är annorlunda ger ofta mindre dynamik och kan vara tecken på systematisk diskriminering.

Det finns också test för att gallra bort riskpersoner och undvika kontraproduktivt arbetsbeteende, som illojalitet, stölder, lögner och fusk.

– Den typen av riskpersoner kan vi få fram genom tester.

Att alla personlighetstester som finns på marknaden inte är seriösa märks inte minst på nätet. Men hur ska den som är på anställningsintervju veta att testet är professionellt och vilar på vetenskaplig grund?

– Fråga om dokumentation och teorin bakom testet. Det har du rätt att veta. Det ska vägas mot risken att uppfattas som besvärlig och därför bli bortvald.

Positivt är att forskning och tillämpning inom området närmar sig varandra. Det finns ett stort sug bland HR-människor att lära sig mer, vilket bland annat Sara Henrysson Eidvall märker av som utbildare. #

N At U r V e tA r N A A N A lY s erAr diNA driVKrAFter På Naturvetarnas webbplats kan du göra en analys som visar vilken karriärtyp du är och vilka drivkrafter du har.

Genom att fylla i ett formulär på webben får du en bild av din karriärprofil.

Om det skriver vi i kommande nummer av Naturvetare.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

lE DAR s kAp

att surfa på randen till k a skrota planer och budget. de blir lätt ett mål med små möjligheter att parera förändringar.

– Vi förälskar oss i planer och följer dem även om vi kör i diket, säger bo rex, som presenterade sin nya bok på naturvetarnas seminarium Leadership Friday i mars. l A R s - E R i k l i l j E b Ä c k

os

TEXT

H

anden på hjärtat, känner du till vision, mål och värdegrund i den verksamhet du jobbar? De flesta gör inte det, enligt Bo Rex, konsult och föreläsare inom management.

Han är flitigt anlitad av större företag som vill utvecklas genom förändring.

– Inte fler än tio procent av de anställda har kunskap om detta. ”Jag bara jobbar här”, är en vanlig inställning. För att frigöra energin hos medarbetarna måste alla känna mening med vad de gör, något som är större än de själva. fR igöR E N E Rg i

Han tar Astra Zeneca som exempel, där det övergripande målet är att förbättra människors livsvillkor. På en lägre nivå handlar det om att minska hjärt- och kärlsjukdomar, medan målet i projekten kan vara att utveckla ett läkemedel som sänker blodtrycket.

– Det skapar en tydlighet och frigör energi ända ner på individnivå. Alla ser sin roll och vart man är på väg.

Strukturen inom arbetsgruppen och hur den leds är avgörande för framgång, menar Bo Rex och jämför med sockermolekylen.

De ingående atomerna kol, syre och väte ger ingen sötma, men beroende på hur de kombineras skapas önskvärda egenskaper.

– På samma sätt fungerar interaktionen

26

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

nummer ett i dag, det räcker att lönen är okej. Viktigare är att jobbet ska leda till personlig utveckling.

Många eftersträvar stabilitet till varje pris, till och med när människor lider under en diktator.

– Stabilitet leder till död. För att överleva måste man vara adaptiv och anpassa sig till rådande förhållanden.

Det insåg redan Darwin med tesen: AllA M e dAr B etAr e s KA HA KU N s KAP Är e N Att KU N NA PAr e rA FörÄ N dr i NGAr . det

BÄttr e strAteG i ÄN Att HA e N PlAN Att HÅllA s iG ti ll NÄr det B lÅs e r

Hierarkierna lever vidare och är inte anpassade till dagens arbetsliv, menar managementkonsulten Bo rex.

människor emellan, där ledaren bygger strukturen och får den att skapa sött. Jämför Ikea som har samma design och kultur över hela världen.

– Trots att vi har lämnat industrisamhället har vi kvar strukturerna på våra arbetsplatser från den tiden. Hierarkierna lever vidare och är inte anpassade till dagens arbetsliv.

Han påminner om att försörjning inte är

”Den som förmår att anpassa sig till förändringar överlever.” hAN D li Ng s föR lAM N i Ng

Bo Rex påminner om tsunamin år 2004, då Utrikesdepartementet fick kritik för senfärdighet och otydlighet.

– Ingen vågade göra något eller fatta beslut som inte var planerat. Den strikt hierarkiska strukturen orsakade handlingsförlamning. Ingen hade funderat på det oväntade.

Så du menar att man ska slänga planerna på soptippen?

– Ja, en plan blir lätt ett mål. Vi lägger massor av tid på att göra planer och förälskar oss i dem. Vi följer dem även om vi kör i diket.

Vad ska man ha i stället?

– Det gäller att planera, planera och åter planera. Förbered er på fem tänkbara scenarion med alternativa handlingsplaner. Det ger mental beredskap för att hantera det oförutsedda och gör oss adaptiva.

I boken skriver Bo Rex också om stimulans och belöningar.

– Modern forskning visar att pengar är en hygienfaktor. Viktigare är den inre motivationen som hänger ihop med mening och vilja att åstadkomma något. Monetära incitament som bonusar har bara en kortvarig effekt. #

Management i en komplex värld – att surfa på randen till kaos kan du beställa på Adlibris eller Bokus.

MoRoT och pi s kA boRT

Bo Rex förklarar att det bygger på att alla medarbetare har kunskap att kunna parera förändringar. Det är en bättre strategi än att ha en plan att hålla sig till när det blåser.

– Att folk inte vill ha förändring stämmer när någon annan vill att jag ska förändras. Morot och piska fungerar inte på moderna människor. En attraktiv förändring vill alla vara med på.

Han är också kritisk till att följa en budget och hänvisar bland annat till

PÅ G Å N G – För chefer och projektledare seminarium om personlighetstester 3 maj Stockholm

Handelsbanken som avskaffade budget för mer än trettio år sedan för att det blev ett onödigt ont.

– Det är bättre att ha en grov ekonomisk plan utifrån vad vi vet i dag och anpassa den för de förändringar som hela tiden sker. En budget blir lätt självuppfyllande och något man ska anpassa sig till trots att världen utanför går åt ett annat håll.

Nätverksträffar 11 maj i Uppsala 19 maj i Malmö leadership Friday 13 maj i Göteborg läs mer: www.naturvetarna.se/chef

cHEFsFråGan

Hur väljer jag mentor?

Att tänka efter före är klokt och något jag verkligen rekommenderar. Några frågor du behöver ställa till dig själv är:

Jag är rätt ny som chef och vill utvecklas. Jag går kortare utbildningar och läser allt jag kommer åt om ledarskap.

Funderar på om jag borde ha en mentor. Vad bör jag tänka på för att en sådan relation ska fungera?

•

Vad är syftet, ditt mål med att ha en mentor?

•

Vilken sorts mentor vill du ha? Matchning – Urval?

•

Ansvarsfördelning mellan mentor och adept?

Hälsningar tina

•

Kan du avsätta den tid som krävs?

•

Etiska förhållningsregler – vad gäller?

Konfidentialitet /Integritet?

•

Vilken mentor ska du välja? Några rekommendationer du kan utgå ifrån:

•

Mentorns främsta drivkraft ska vara lusten att dela med sig.

•

Mentorn ska vara villig att stå tillbaka – det är adeptens ditt, behov som är i fokus.

Fundera över vilka förväntningar som finns, både dina egna och mentorns. Om mentorskapet har sanktionerats av din arbetsgivare (kanske din arbetsgivare betalar) vilka förväntningar finns då? I så fall är lojalitet en fråga du måste få klargjord. På vems uppdrag arbetar mentorn?

•

Mentorn ska drivas av att vilja se andra växa – utan att servera färdiga lösningar. Det handlar om din utveckling.

•

Det måste vara en modig person som vågar utmana – uppdraget är inget självändamål.

•

Aktivt lyssnande är en nödvändig förmåga, det vill säga att lyssna så det märks. lycka till!

Christel Lindgren Karriärrådgivare på Naturvetarna

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27

kARRiÄR

fRågA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

När gäller inkomstförsäkringen?

Jag är ny medlem i Naturvetarna och undrar vad inkomstförsäkringen kostar och om jag har nytta av den direkt. Vill också veta hur stor ersättningen blir om jag skulle bli arbetslös. hÄls N i NgAR AN N E li

Inkomstförsäkringen är en för-

mån som ingår i medlemsavgiften så den kostar inget extra. Den fungerar så att den kompletterar ersättningen du

Får arbetsgivaren kolla min mejl?

Jag använder min jobbmejl också för privat bruk. Jag misstänker att min arbetsgivare har varit inne och kollat både mina arbetsmejl och mina privata mejl. Det känns lite obehagligt. Har arbetsgivaren verkligen rätt att göra det? hÄls N i NgAR jAN N E

Det första du bör göra är att kolla upp om det finns någon IT-policy på ditt ar-

får från a-kassan och eventuella trygghetsavtal. Du är försäkrad för inkomster upp till 80 000 kr per månad och du kan få ersättning under 120 arbetsdagar vilket motsvarar ca ett halvår.

A-kassa och inkomstförsäkring ger dig tillsammans upp till 80 procent av din gamla lön i ersättning.

För att få ersättning måste några villkor vara uppfyllda. Du måste ha varit medlem i förbundet i 18 månader, du måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden 12 av de senaste 18 månaderna och du måste ha rätt till ersättning från a-kassan. Kravet på 18 månaders medlemskap kan också uppfyllas om du har varit med i något annat förbunds inkomstförsäkring eller

har haft en privat inkomstförsäkring.

Om du vill förlänga den tid du är försäkrad kan du teckna en tilläggsförsäkring. Den gäller för ytterligare 120 dagar med ett ersättningstak på 50 000 kr. Även här kan du få ersättning upp till 80 procent av din gamla lön men när du fått ersättning från inkomstförsäkringen under 200 dagar sjunker ersättningen till 70 procent. Tilläggsförsäkringen kostar 39 kr i månaden om din lön är 25 000 kr och 89 kr i månaden om lönen ligger på 40 000 kr. Du måste själv se till att du är försäkrad för rätt lön i tilläggsförsäkringen.

Läs mer om inkomstförsäkringen på vår hemsida, www.naturvetarna.se!

bete. Din arbetsgivare bör nämligen ha riktlinjer för IT-användningen på arbetsplatsen som klart och tydligt beskriver i vilken utsträckning du som anställd bland annat får skicka privata mejl.

Om det finns begränsningar måste arbetsgivaren alltså vara tydlig med vilka dessa är. Arbetsgivaren måste också i sin IT-policy informera om någon form av övervakning av e-postanvändningen sker. Oavsett om någon IT-policy finns för arbetsplatsen eller inte, är grundregeln att arbetsgivaren inte får läsa privat e-post. Detta kan man dock från arbetsgivarens sida göra avsteg ifrån om man till exempel misstänker att den anställde har gjort sig skyldig till brott, är

illojal eller om det finns en fara för informationssäkerheten.

Om en arbetsgivare går in och kontrollerar en anställds e-post, måste en intresseavvägning göras av vad som väger tyngst - arbetsgivarens intresse av kontrollen eller den anställdes skydd för sin personliga integritet. Tyvärr finns det ännu inte någon lagstiftning på detta område. Ett lagförslag om personlig integritet i arbetslivet (där bland annat just de anställdas e-postanvändning skulle regleras) har utretts i omgångar, men tyvärr har dessa ansträngningar ännu inte resulterat i någon färdig lag.

U lf b E R g i U s

s ofiA bÄck cAR lÈ N

E X p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

28

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Ulf Bergius Ekonomichef, biträdande förbundsdirektör

Sofia Bäck Carlén Förbundsjurist

p å n y tt j o b b

”Man lär sig mycket som lärare” Naturvårdsbiologen Anna Tauson vill jobba med djur. Men sedan november

Anna Tauson med en jaktfalk under en inventering i Padjelanta sommaren 2010.

jobbar hon med ungdomar, på Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg.

Som vikarierande lärare i biologi och naturkunskap har hon redan lärt sig mycket – inte minst om sig själv.

H

ur är det att vara lärare?

Det är väldigt roligt och lärorikt! Jag kan vakna på morgonen och längta till jobbet – det blir roligare ju mer man kommer in i det.

använder mycket humor och tar hjälp av egna exempel. Jag pratar inte bara utifrån läroboken, utan försöker göra det mer levande.

Lärorikt – vad är det man lär sig?

Man lär sig vad som funkar och inte funkar för att få ungdomar att förstå biologi. Det här är mitt första långvariga jobb, så jag lär mig också mycket om hur det fungerar på en arbetsplats, och sedan har jag varit tvungen att friska upp mina kunskaper på vissa områden inom biologin, till exempel cellbiologi.

Ditt vikariat tar slut till sommaren.

Vad ska du göra då?

Skolan ska expandera, så om jag har tur kanske jag blir erbjuden fortsatt tjänst till hösten.

Men jag kompletterar just nu min fil. mag. i naturvårdsbiologi med en påbyggnadsutbildning i djurskydd på distans vid Linnéuniversitetet, och jag skulle gärna vilja jobba med djur. Om jag blir viltbiolog, djurskötare eller djurskyddsinspektör spelar inte så stor roll.

Hur väcker du intresse för biologin?

Jag är ganska personlig när jag undervisar – jag

Får du nytta av dina lärarerfarenheter?

Det tror jag. Jag har fått ta mycket eget ansvar

och har fått lägga upp alla mina kurser själv.

När man sätter betyg, tränar man sig också i att göra svåra avvägningar.

Skulle du rekommendera andra naturvetare att ta lärarjobb?

Absolut, om än inte för hela livet, så för ett tag. När man jobbar som lärare, lär man sig mycket om sig själv och får man en bättre förståelse för sitt ämne genom att försöka lära ut det till andra – man får se saker ur ett annat perspektiv. HM

f l er p å n y tt j o b b Ulrika Frimodig Stadsträdgårdsmästare i Gislaveds kommun Tidigare jobb: BSV arkitekter och ingenjörer i Värnamo - vård & underhållsplaner för kyrkor och kyrkogårdar och byggledning, Tage och Söner Byggnads- Smålandsstenar, Asplunds Bygg, Örebro Utbildning: Byggnadsingenjör, Trädgårdsingenjörsprogrammet i Alnarp samt 3 terminer landskapingenjör

Seta Kurt Klinisk forskningscentrum, Örebro Tidigare jobb: Klinisk immunologi, Uppsala Utbildning: Biomedicinsk analytiker

ningen Göteborg, Vattenskyddsenheten Tidigare jobb: Länsstyrelsen Jönköpings Län, Naturavdelningen, Naturtillsynsenheten Utbildning: Biolog från Linköpings universitet.

Christel Benfalk VD för Svensk Mjölk Tidigare jobb: Senast lantbruksdirektör på Länsstyrelsen i Uppsala län Utbildning: Husdjursagronom, forskarutbildad vid SLU

Cajsa Lisa Anderson Återvändar-post­ doc” vid Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Lisa Carlsson Miljöinspektör på miljöförvalt-

b

så nytt job Har du o ck

Tidigare jobb: postdoc vid Real Jardín Botanico, Madrid Utbildning: Doktor i systematisk biologi vid Uppsala universitet

Katarina Eisleitner Produktspecialist inom psykiatri, Lundbeck AB Tidigare jobb: Nordic Account Manager, Medicom Medical Publishers Utbildning: Master i Molekylärbiologi vid Stockholms Universitet

Mari Törrö Regionplanansvarig, Mellanskog, Region Nord Tidigare jobb: Institutionen för skogens produkter, SLU, Uppsala

Utbildning: Magister i skogsvetenskap, Skogsvetare

Fredrik Högberg Miljöstrateg, Kungsbacka kommun Tidigare jobb: Miljöstrateg, Borås Stad Utbildning: Fil. mag. i Humanekologi, Göteborgs Universitet

Therese Aremyr Kommunekolog på Örebro kommun Tidigare jobb: Co-koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter Utbildning: Miljövetenskap med inriktning på naturvård

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29

Stiernhööksgymnasiet söker inför höstterminen

Naturbrukslärare inom odling/teknik Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid.

Välkommen med din ansökan senast 2011-05-15.

Mer information finns på www.rattvik.se/ledigajobb

Umeå kommun söker

Erfaren miljöinspektör till Miljö- och hälsoskydd, för tillsyn av miljöfarlig verksamhet.

Vi söker dig som är utbildad miljöinspektör samt har gedigen erfarenhet av arbete med tillsyn och rådgivning enligt miljöbalken inom miljöskyddsområdet. Det är meriterande om du har erfarenhet av tillsyn på tyngre industrier.

Gör din ansökan på www.umea.se/jobb

HS Konsult AB söker

Sista ansökningsdag 9 maj 2011

Byggnadsrådgivare Välkommen att läsa mer om tjänsten på: www.hushallningssallskapet.se/hskonsult

Den som håller hårt i annonspengarna, håller hårt på fackpressen. www.sverigestidskrifter.se

Annonsbokning Jeanette Duvert Tel: 08-466 24 86 Vxl: 08-466 24 80 Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Boka dina annonser hos mig!

30

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

LIMNOLOG Vi söker en medarbetare som ska arbeta med bland annat limnologiska utredningar och åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten. Som limnolog hos oss får du utmanande och varierande arbetsuppgifter.

Läs mer på www.stockholmvatten.se/jobb

(145-0+0) tidningen för forskning i framkant

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING

)RUVNDU

STEN ST

W

7HPD BIO

FORSKNIN G

50%

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

SRUWUlW

YMNE

TEKNIK, LIVSMED MEDICIN, EL, KEMI

FORSKN ING UNIVERS SSVERIGE ITETSNY TT

7LGQLQ

JHQ I|U I

RUVNQLQJ

L IUDP ND

QW

3-4

2010

MÖT

6WHQ 6W\

PQH

9l[WH U HUVl WWHU RO *UDIH MD Q

GHW XOW

,PSOD

LPDWD P

QWDW D

DWHULDOH

Y SDSS .ODVVLV HU YV NYD N PHNDQLN

QWPHN QDQLN

TEMA www.fo

rskning

.com

W

Biotekn

ik

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn.

FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

Du beställer enkelt din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Glöm inte nämna att du är medlem i naturvetarna. +HOVLGD 1DWXUYHWDUQD QU LQGG

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

31

S PA N A R I N

K U LT U R O C H N AT U R TA L A R K O N S T

Så får du folk att lyssna Du har precis presenterat århundradets idé, men, efter en kort tystnad, fortsätter övriga deltagare mötet som om inget hade hänt. Känner du igen dig? Det är tyvärr inte bara vad du säger, utan även hur du säger det som räknas. När man hör ordet retorik, går tankarna osökt till toppolitiker och valdebatter, men retoriken kan med fördel användas även i vardagen. Det har retorikkonsulten Elaine Bergqvist tagit fasta på i sin nya bok Snacka snyggt.

Här får du lära dig hur du får folk att lyssna på det du säger och hur du bäddar för ditt budskap med kroppsspråk och klädval. ”Den som behärskar konversa. ik or Vardagsret tionskonsten har bättre förutsättningar i livet”, skriver Elaine Bergqvist, och avslöjar hur du får någon att gilla dig på tre minuter, hur du ger kritik utan att få ovänner och hur man egentligen ska använda powerpoint. HM www.norstedts.se

PERSONKEMI

Fira med kvinnlig fägring

32

F OTO : A N D R E A S B R U H N

Sista chansen att se Lunds zoologiska

Skrapet av stolar som flyttas från monter till monter. Den fräna doften av sprit från de ryggradslösa djurens avdelning. Hur många biologer har inte fått sin kunskap om hur alltifrån bandmaskar till småfåglar ser ut tack vare Lunds zoologiska museum? Efter nära hundra år ska nu valskeletten klippas isär och packas ner, tillsammans med över tio miljoner andra djur, för att flyttas till bättre lokaler. Den värdefulla insektssamlingen flyttar till Ekologihuset, medan allt annat material magasineras. Med föremål från 1735, är Lunds zoologiska museum Sveriges äldsta. Det har varit öppet för allmänheten sedan 1930-talet, men när det stänger sina dörrar för gott efter sommaren, blir det magasinerade materialet endast tillgängligt för forskare och i viss mån studenter. Sista chansen nu alltså, för en djupdykning i djurrikets mångfald och en tidsresa i forskning, kultur och arkitektur – allt för ynka tio kronor per vuxen. Ring och boka tid! HM Läs mer: www.biomus.lu.se/zoologiska-museet

För omkring hundra år sedan började den sedemera världsberömda professorn Lise Meitner sin forskarkarriär i en källare i Berlin. Institutet ovanför var avsett endast för män.

Den kvinnliga vetenskapshistoriens galjonsfigur Marie Curie fick två Nobelpris, men varken hon, eller hennes dotter, Irène Joliot Curie, även Kemiåret sätter hon nobelpristagare, släpptes in i kvinnan i fokus. den franska vetenskapsakademien.

Det skulle dröja ända till 1960-talet innan den första kvinnan fick sätta sin fot i vetenskapens finrum i Frankrike. Att läsa internationella kemiårets officiella bok European Women in Chemistry är att få inblick i en värld full av orättvisor och umbäranden, men också att få ta del av den brinnande kunskapstörst som drivit kvinnor att, mot alla odds, dra på sig labbrocken. Ett tjugotal författare har porträtterat över femtio kvinnor, från alkemisterna ett par hundra år efter Kristus till dagens forskningsledare. Redaktörer är Jan Apotheker och Livia Simon Sarkadi. HM

Vill du höra fysikern och författaren Stephen Hawking tala om universums uppkomst? Då ska du bege dig till Uppsala den 2 juli, för den populärvetenskapliga dagen på Strings 2011. Det här är första gången som världskonferensen om strängteori hålls i Sverige och hundratals fysiker väntas inta Uppsala under den mer avancerade delen av Årets händelse inom fysik. konferensen 27 juni till 1 juli. Strängteorin är den bästa kandidat vi har till en teori för allt. Läs mer om den och om den svenske fysikerförfattaren Ulf Danielsson, en av arrangörerna bakom Strings, på fysiktemat, sid 12. HM

Läs mer: www.wiley.de

Läs mer: www strings2011.se

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

STRÄNGTEOR I

Universums uppkomst i Uppsala

GÄSTKRÖNIKAN

lösning

Naturvetenskap som på problem den själv orsakar

merparten av teknologiskt angripna problem är sprungna ur tekniken, härrör många av de problem som naturvetenskapen söker att lösa från det vetenskapliga systemet självt.

Och liksom i det teknologiska fallet, fungerar antagandet som en motor för att driva på utcerad och specialiserad den experimentella vecklingen, och att underbygga den moraliskt. teknologin blir, desto svårare blir det också att Möjligen är den samtida forskningens tydligt skilja mellan verkligheten och repredjupa teknikberoende till stor del osynligt på sentationen av densamma – en central uppgift grund av att det så mycket liknar teknikberosärskilt inom naturvetenskapen. endet hos samhället i stort. Utvecklingen går Således har nödvändigheten i att anlägga i riktning mot en allt större teknologisk doett teknikkritiskt perspektiv på vetenskaplig minans över den mänskliga erfarenheten: den forskning inte enbart att göra med tillämpandel av våra liv som upplevs direkt, istället ningen av enskilda forskningsresultat. Men för att förmedlas genom telefoners, datorers inte heller när tillämpning diskuteras, kan det eller teveapparaters skärmar, är i stadigt avgöras som en isolerad fråga. Istället måste den tagande – det är helt enkelt genom tekniken oförutsägbarhet och etiska problematik som vi uppfattar och tolkar världen. Teknikens behäftar omsättandet av vetenskap i teknik påverkan på naturvetenskapen är massiv och behandlas utifrån en syn på dem båda som värd att diskutera, men två aspekter av samma process. än mer avgörande är När ett resultat väl föreligger som möjligfrågan om dess effekter gör en viss teknisk innovation är det i nåpå vår mänsklighet. gon mening för sent för en etisk bedömning HELENA GRANSTRÖM – möjligheten utgör i den teknologiska ordFil. Lic. i matematik och ningen ett imperativ i sig. Inom detta ramverk författare. Senaste tillmäts också naturvetenskapen, på samma boken är Infans (Natur sätt som teknologin, förmågan att lösa samt& Kultur, 2011) liga problem som den själv orsakar: liksom

G E NO M TE K N I K E N U P P FAT TAR VI O CH TO LKA R VÄR LDE N

F OTO : A X E L Ö B E R G

D

en kanske mest etablerade bilden av relationen mellan naturvetenskap och teknik är förledande okomplicerad: teknik är tillämpningen av vetenskapens resultat.

Detta synsätt blir dock svårare att upprätthålla i takt med att den vetenskapliga processen blir allt mer beroende av spjutspetsteknologi för att framskrida. Tendensen är särskilt tydlig inom fysikvetenskapen, där även den mest teoretiska forskningen är i något avseende avhängig resultat från högteknologiska anläggningar som LHC. Men ömsesidig växelverkan mellan teknik och vetenskap är inget samtida fenomen: utan tekniker för tidmätning skulle till exempel många av naturvetenskapens begrepp och teorier vara meningslösa.

Tekniken bör inte begripas endast som summan av sina fysiska uttryck, utan måste förstås också som ett sätt att erfara och skapa verkligheten, centrerat kring kontrollerbarhet och effektivitet. I takt med att det teknologiska tänkandet etableras som samhällelig tolkningsram, formar det även vetenskapens praktik och frågeställningar, på samma sätt som det vetenskapliga förhållningssättet har utövat inflytande på tekniken. Ju mer avan-

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender MAJ

Personlighetstester – berör det dig som chef? Stockholm

25–26

Ekologiska Kretslopp, Järna

9–15

Ett friskare Sverige – hela Sverige

26–28

SkogsElmia 2011Bratteborg, Vaggeryds kommun

10

Mötesplats Saco med Anders Johnson, Stockholm

27

Forskning & utveckling i morgondagens Life Science, Göteborg

10

Utveckla dig på Kunskapsdagarna, Malmö

10

Att synas och rekrytera, Malmö

11

Att synas och rekrytera, Göteborg

12

Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Linköping

16–17

Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, Östersjön

3

ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E L A K A S P I T NG? N AT U R V E TA R E PÅ G Å E S .

A N R TA E V W W W . N AT U R

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

33

Välkommen till Nordens största skogsmässa

På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket.

Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen. Välkommen!

www.skogselmia.se

26 - 28 maj 2011

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

Annonser i Naturvetare når unika målgrupper!

Med en annons i Naturvetare når du drygt 33 000 naturvetare. Du kan välja att synas i endast tidningen, nyhetsbrevet, webben eller i alla tre kanaler samtidigt.

ill en t m a re ! om r vet Välk u t a nN i n ge n d i t

UTG IVN I NG S PLAN 2011 PR I S E R

N R. AN NON SSTOPP UTG IVN I NG TE MA 5

17 maj

03 jun

Gruvnäring – Geovetenskap

6

16 aug

01 sep

Life Science

7

20 sep

06 okt

Miljö – Klimat – Energi

8

18 okt

03 nov

Pensioner ensioner – Finans – Försäkringar

9

29 nov

15 dec

Lantbruk – Livsmedel

En webbannons ingår i priset.

Begärd placering: 15 % påslag.

Moms tillkommer inte på priset.

34

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Bilagor: för kostnadsförslag kontakta annons@naturvetarna.se.

1/1 sida

P lat s e r s n o n an

25 % at t rab

(185 x 235 mm)

25 000 kr

1/2 liggande (185 x 116 mm)

17 000 kr

1/2 stående (90 x 235 mm)

17 000 kr

1/4 stående (90 x 116 mm)

14 000 kr

1/4 liggande (185 x56 mm)

14 000 kr

1/8 sid sida

11 000 kr

(90 x 56 mm)

)|UVlNUD KHOD IDPLOMHQ XWDQ NUnQJHO 1X J|U YL GHW OLWH HQNODUH I|U GLJ DWW In HWW I|UVlNULQJVVN\GG VRP SDVVDU MXVW GLJ 7DOD RP I|U RVV YHP GX lU RFK YL SUHVHQWHUDU HWW SDNHW PHG YnUD I|UPnQOLJD I|UVlNULQJDU EDVHUDGH Sn MXVW GLQ IDPLOMHVLWXDWLRQ .UnQJOLJDUH lQ Vn W\FNHU LQWH YL GHW VND YDUD

*|U IDPLOMHVN\GGVWHVWHW Sn ZZZ DNDGHPLNHUIRUVDNULQJ VH

19 B LQGG

KEMI

NOMINERA TILL ÅRETS

N AT U R V E TA R P R I S !

Bästa doktorsavhandling och examensarbete belönas med 50 000 kr respektive 25 000 kr.

Alla naturvetenskapliga arbeten som har lagts fram under 2010 inom KEMI är välkomna att delta.

Nominera genom att formulera en kort motivering och skicka avhandling eller examensarbetet tillsammans med kontaktuppgifter senast den 27 juni.

Prisutdelningen äger rum den 20 oktober. Juryn består av ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien som kommer att göra en bedömning av samtliga inskickade bidrag. Varje institution har rätt att nominera en avhandling men när det gäller examensarbetet är det fritt fram för alla att nominera.

Nomineringarna skickas till:

N AT U R V E TA R N A Att: Jeanette Duvert Box 760 131 24 Nacka Det går även bra att mejla in på

naturvetarpriset@naturvetarna.se

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35

S TO C K H O L M M E E T I N G 2 011

Så får vi svensk forskning att lyfta Satsa på talangerna och ge dem bra villkor i kreativa miljöer där väggarna vibrerar. Då kan svensk forskning lyfta och möta utmaningar som miljöoch klimatproblem, epidemier och bidra till högre tillväxt. Det var några slutsatser från årets Stockholm Meeting.

FOR S KN I NG E N S FRAMTI D

Staffan Normark, Kungl. Vetenskapsakademins ständige sekreterare, satte huvudet på spiken i sitt slutord.

– Hur får vi det att hända som alla är överens om, till och med utbildningsministern är inne på samma spår?

Staffan Normark pekade ut några utmaningar för att få bättre utväxling på forskningen.

– Vi måste satsa på att få hit de bästa talangerna. I dag släpper vi in alla till akademin och

svälter ut dem av brist på karriärvägar. Det handlar om att skapa goda villkor med trygghet för individen i en kreativ miljö med modern utrustning och infrastruktur.

Staffan Normark påpekade också att det inte är så illa. Det görs mycket bra forskning i Sverige.

Men vi kan bättre.

– Vi behöver förebilder, det ska vara kul och coolt att forska med chans att bli känd, sa CarlHenrik Heldin, branch director för Ludwiginstitutet i Uppsala.

– Jag tror på mentorskap, liksom utvärdering och internationellt utbyte.

Han är ingen vän av stora program, som mest gynnar äldre etablerade forskare.

– Det är dessutom svårt att utkräva ansvar för dåliga projekt.

Ge hellre medel till fria forskare som samarbetar med andra, säger Henrik Heldin.

Helene Andersson Svahn svepte in som en frisk fläkt och

Göran Sandberg och Torsten Wiesel i samtal om forskningens framtid.

36

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Den akademiska entreprenörer Helene Andersson Svahn var en frisk fläkt.

COOLT ATT FOR S KA

visade att det är möjligt. Hon är professor i nanobioteknik vid KTH och vd för Picovitro, som utvecklar verktyg för DNA-, protein- och cellanalys.

torander och säkra en långsiktig finansiering. Det mesta har flutit på för Helene Andersson Svahn på sin resa som akademisk entreprenör.

FE MÅR IG FI NAN S I E R I NG

I NTE FÖR ALLA

För henne var en femårig finansiering från KVA med inbyggd frihet en nyckelfaktor.

– Stark infrastruktur i en kreativ miljö där väggarna vibrerar har hjälpt mig, liksom lärarundantaget som lärt mig att ta patent på innovationer. Riskkapital med hjälp av affärsänglar är ännu en framgångsfaktor.

Nu siktar hon på att utveckla sin forskargrupp med fler dok-

Lars-Erik Nyström, forskningschefen vid GE Healthcare – Biosciences bjöd på spännande tankar från industrin.

– Vi är dåliga på grundforskning och att förutse paradigmskiften. Därför behöver vi universiteten. Vi vill ha experter och de som är redo för bigbang.

Han sticker inte stol med att de söker över hela världen efter de bästa talangerna, som

Lars-Erik Nyström, Åke Hagström, Harriet Andersson Svahn och Carl-Henrik Heldin vill satsa på talangerna och ge dem bra villkor.

MEDLEMSNYTT

ska fungera i GE:s ekosystem. Han förvånas över den föråldrade infrastrukturen på universiteten.

– Forskning är inte till för alla.

Satsa på de som är duktiga. Det finns pengar inom systemet men det saknas en bra struktur. För att komma dit krävs det politiskt mod, sa Lars-Erik Nyström.

Han beklagar sig över att många disputerade inte håller måttet, de är inte anställningsbara .

– Kom ihåg att det inte är antalet doktorander som räknas, utan kvaliteten.

LE DAR S KAP SAKNAS

Tuula Teeri, president vid Aalto Universitetet, är inne på samma linje.

– Ge pengarna till de bästa forskarna och jobba över ämnesgränserna tillsammans med industrin för att kunna påverka politikerna. Då är en förändring möjlig.

Göran Sandberg, verkställande ledamot för Kurt & Alice Wallenbergs stiftelse, betonade långsiktighet med säker finansiering.

– Men framför allt saknas det akademiskt ledarskap, både från politiskt håll och bland rektorerna på landets universitet och högskolor. Vi måste skapa bra villkor för forskarna om vi ska attrahera de bästa.

Kreativiteten under lupp i USA Vilka faktorer ger en gynnsam grogrund för kreativitet inom forskningen? I USA tar man nu krafttag för att forskningspolitiken ska grundas på vetenskap. Naturvetarna flög in Al Teich, topprådgivare på AAAS, till Stockholm, där han bland annat fick möta Jan Björklund.

AN NAT I USA

Torsten Wiesel, nobelpristagare i medicin 1981, menar att det är ett internationellt problem. Som President Emeritus på Rockefeller University, USA ser han Sverige ur ett annat perspektiv.

– Vad kan universiteten erbjuda unga forskare som har passionen?

Trygghet saknas och rörligheten universitet emellan och till näringslivet måste öka. Likaså behövs det fler utbytesprogram med utländska universitet.

På Rockefeller University är konkurrensen stenhård för sökande till forskarutbildningen. Men när de väl har kommit in så finns det en bra struktur där talangerna får möjlighet att utvecklas.

Det borde inspirera svenska universitet till nytänkande. LEL

Al Teich tror att rörlighet och risktagande är framgångsfaktorer i forskningen.

När fysikern Al Teich besöker Stockholm, har han just dragit sig tillbaka från ett nära två decennier lång chefsskap för forskningspolitiska program påAmerican Association for the Advancement of Science, AAAS – organisationen som bland annat ger ut en av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter - Science. I sin nya roll som rådgivare talar han sig varm för projektet Science of Science and Innovation Policy – Sci-

FI N FRÄM MAN D E

SIP, som startades våren 2006, med målet att föra forskningen kring forskningspolitik närmre beslutsfattarna.

Delprojekt handlar bland annat om konfliktlösning i tvärvetenskapliga forskningsprojekt, och att ta fram modeller för att hantera och utvärdera forskningssamarbeten och i förlängningen också kunna förutsäga om ett samarbete har förutsättningar att bli produktivt.

Ett mer kontroversiellt tema går ut på att försöka fånga inspirationens väsen och till exempel studera vilka kognitiva processer som ligger bakom kreativitet inom teknologi.

Man ringar också in grupper bakom vetenskapliga artiklar som har fått stort inflytande och citeras flitigt i andra forskares artiklar. Vilka sociala faktorer rådde under arbetet och hur har de påverkat processen? Finns det ett socialt framgångsrecept? Smittar strålglansen från stjärnforskare av sig på kollegorna?

AM E R I KAN E R RÖR PÅ S IG

Redan indentifierade framgångsfaktorer för forskningen är att arbeta i privat sektor innan man ger sig in på forskarbanan, att ha en kreativ postdok-mentor och att vara en del av en relativt liten forskargrupp, men samtidigt ha ett engagemang i en större struktur och långvariga och stabila strategiska samarbeten. Hög produktivitet i sig bäddar också för banbrytande forskning, liksom rörlighet.

– Min uppfattning om Sve-

rige är att man får en tjänst och stannar på den. I USA är det vanligare att man flyttar runt och även forskar utomlands, säger Al Teich, som själv vill lägga en miljö som gynnar risktagande till listan.

– Det måste finnas tolerans för misslyckanden och en process när man utvärderar ansökningar om anslag där man inte hela tiden söker efter minsta gemensamma nämnare, utan vågar satsa på något som ligger lite utanför ramarna.

TRYGG H ET I TE N U R E TRACK

Det är inte bara rörligheten som är större för amerikanska forskare, utan också tryggheten. En undersökning som Naturvetarna har gjort bland sina forskande medlemmar visar att bara hälften av dem som forskar vid universitet och högskolor har tillsvidareanställning.

– De flesta amerikanska forskare har fast anställning eller åtminstone avtal som löper över lång tid. Vi har ”tenure track” – ett system där man utvärderas efter sex år, och om man då godkänns så får man i princip en livstidsanställning. Annars åker man ut efter det sjunde året och får söka sig till ett annat universitet eller till näringslivet, berättar Al Teich.

Han tror att osäkra och projektbaserade anställningar kan leda till utslätad forskning.

– Man kanske väljer projekt som inte är så kontroversiella, för att de har högre sannolikhet att få anslag. HM

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37

MEDLEMSNYTT

S TO C K H O L M M E E T I N G 2 011

Så tyckte vi som var där: Lär av andra MAGNUS HÄRVIDEN, FORSKNINGSRÅD I BRYSSEL:

– Intressant med internationella utblickar. Vi borde inspireras av amerikanska forskare som ger politikerna verktyg för att kunna göra satsningar på forskning.

– Spännande med Aalto Universitetet som testar ett helt nytt upplägg med integrering av olika discipliner.

Dags att något händer MATS BRODÉN, GRUNDARE AV BIOINSPIRED FORUM, SOM KOPPLAR SAMMAN FORSKARE, ENTREPRENÖRER OCH RISKKAPITALISTER:

– Jag vill se fler modiga forskare som tar steget och blir entreprenörer.

– För samman KI, Konstfack, KTH och Handels och skapa något nytt. Jag jobbar själv med att undersöka hur den fysiska miljön – arkitekturen – påverkar kunskapsutbytet.

Mycket att ta med sig hem

Dåliga villkor oroar LINDA JOHANSSON, WEBBREDAKTÖR OCH SOFIE ANDERSSON, UTREDARE PÅ TANDLÄKARFÖRBUNDET:

– Mycket inspirerande, inte minst att höra om utvecklingen i Japan. Oroväckande att villkoren är så dåliga på de svenska universiteten, vilket gör det svårt att locka unga att välja den karriären.

Tydligare karriärvägar och finansiering

KARIN SCHMEKEL, UTBILDNINGSDEPARTE-

THÉRÈSE ROSKLINT, LEDAMOT I NA-

MENTETS FORSKNINGSPOLITISKA ENHET:

TURVETARNAS STYRELSE OCH KON-

:– Mycket att ta med sig hem, som att läkemedelsindustrin så starkt efterfrågar grundforskning från universiteten. Kanonbra att bland annat KVA gör en satsning på unga forskare.

SULT PÅ PROFFICE LIFE SCIENCE:

– Det finns för många forskare för systemets volym. Det är lätt att komma in men det är dåligt med karriärvägar för disputerade.

Rekrytera de bästa forskarna

– Roligt att höra den unga professorn Helena Andersson Svahn prata om sin karriär och samtalet mellan nobelpristagaren Torsten Wiesel och Göran Sandberg.

– Jag tror att svensk forskning behöver mer långsiktighet och mer tydlighet både i karriärvägar och i finansiering. Bra att några från utbildningsdepartementet var här och lyssnade. Hoppas att det blir förändring.

LINDA SANDBLAD, FORSKARE, INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI, KAROLINSKA INSTITUTET:

– Det kom fram många bra idéer. Det klagades en del på politiker och rektorer, men de var ju inte här och kunde svara.

– Jag tror att man ska fokusera på att rekrytera de bästa forskarna från hela världen och behålla postdoks som kommer hit. De utför forskningen och lär upp doktoranderna.

38

N A T U R V E TA R E

N R 4 2 0 11

Tydligare roller i finansieringen MATTIAS LUNDBERG, VINNOVA:

– Spännande titel och bra initiativ, men alla var lite för överens och ingen vågade sticka ut hakan. Alla vi som är här brinner för innovation.

– Jag vill se tydligare roller i forskningsfinansieringen, i dag är vi många kockar.

Djurskyddsinspektörer kan påverka Nu är det klart att Djurskyddsinspektörernas riksförening, DIRF, blir en professionsförening inom Naturvetarna. Det slutgiltiga beslutet fattades enhälligt på årsmötet i mars. De har redan hunnit med att träffa jordbruksministern.

Det får tillföljd att ärenden ligger på hög och får vänta tills de värsta anmälningarna har åtgärdats. I många län hinner man ännu inte med att göra oanmälda kontroller.

– Vi har precis träffat Eskil Erlandssonoch tipsade om hur kontrollen kan förbättras.

Kritiken mot tillsynen kan uppfattas som att vi inte gör vårt jobb och är ineffektiva, vilket jordbruksministern tog till sig och förklarade att kritiken inte var riktad till inspektörerna.

N ÄT V E R K – Det är ett steg i helt rätt riktning. Med Naturvetarna i ryggen får vi större tyngd när vi ska påverka villkoren för landets djurskyddsinspektörer, säger Eva Eriksmarck, ordförande i DIRF. De har det tufft nu med små resurser och mycket administration som stjäl tid.

– Innan överflytten till länsstyrelsen ägnade vi tre fjärdedelar av tiden åt kontroller i fält och runt en fjärdedel åt administration.

Mindre tid att kolla kossorna nu.

Nu är det tvärtom.

Projektet ”Oskar” som Jordbruksverket ska driva under 2011 har nu startat. Det syftar till att ta fram goda exempel från olika länsstyrelsers arbetssätt och rutiner och få till en effektiv och likvärdig djurskyddskontroll i landet.

Den processen välkomnar Eva Eriksmarck, som hon och kollegorna i DIRF kommer att följa med stort intresse och förhoppningsvis även kunna påverka.

Ett visst hopp väcktes när jordbruksministern i höstbudgeten utlovade 25 nya miljoner kronor till djurskyddstillsynen.

– De pengarna är välkomna, men problemet är att länsstyrelserna har använt dem på olika sätt. Flera län har täckt upp underskott i sin budget, vilket har medfört att pengarna inte har gått till djurskyddet. LEL

Henrik fyllde i löneenkäten och vann en ipad Henrik Öhman var en av många som svarade snabbt på Naturvetarnas löneenkät. Men han var den enda som med lottens hjälp vann en iPad. – Jätteroligt och överraskande. Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska använda den till, men jag är övertygad om att den kom-

LÖN E R

mer till nytta.

Henrik Öhman tycker att det är viktigt att svara på Henrik Öhman är löneenjägmästare. käten och bidra till lönestatistiken.

– Ju fler som svarar desto bättre blir kvaliteten. Den här statistiken är unik på så sätt att jag inte får tag på den på annat håll, mer än från kurskamrater. Lön kan ju vara en känslig fråga och är kanske inte något man pratar med kollegorna om.

Själva lönestatistiken använder han inför löneförhandlingen.

– Även om spannet är brett, så har jag nytta av statistiken och får koll på hur jag ligger till i förhållande till andra inom branschen med motsvarande jobb.

Henrik Öhman är jägmästare och jobbar som inspektor på Mellanskog, vilket innebär skoglig rådgivning och virkesköp.

– I ett läge med bra priser på både timmer och massaved är det full fart i skogen, även om det djupa snötäcket i trakterna av Västerås utgör ett hinder just nu. LEL

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 AKADEMIKERRÅDGIVNING:

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

N R 4 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

UTB

I LD

Gå vidare i karriären

NIN

Nu har du chansen att spetsa din kompetens. En nyhet är utbildningen i projektledning där du får verktygen att planera, genomföra och utvärdera projekt. Vi har också glädjen att erbjuda den populära utbildningen i affärsmannaskap, som i höst går för tredje gången.

Båda utbildningarna är skräddarsydda för yrkesverksamma naturvetare och utvecklade av Naturvetarna och Lunds universitet.

PROJ E KTLE DN I NG FÖR NATU RVETAR E 15 HÖGSKOLEPOÄNG

Akademiska poäng, förbereder för PMI-certifiering, nya strömningar, Best Practice!

Kvartsfart, programperiod från höstterminen 2011 till vårterminen 2012, sex programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan

AFFÄRSMAN NASKAP FÖR NATU RVETAR E 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG

Vi plockar russinen ur MBA! Kvartsfart, programperiod höstterminen 2011, 4 programträffar på campus, i övrigt studier på hemmaplan.

Anmälan senast 27 maj 2011 Medlemmar i Naturvetarna har rabatt på avgiften till båda utbildningarna.

Mer information och anmälan: www.education.lu.se/samarbeten/naturvetarna Elisabet Engdahl-Linder Naturvetarna elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08-466 24 80 Per Malmberg Lund University Commissioned Education per.malmberg@education.lu.se 046-222 07 07

B L I M E D L E M I N AT U R V E TA R N A och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä R D U N AT U R V E TA R E

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.

G