Naturvetare nr 7 2016

N U M M E R 7 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Kan du vara kreativ på jobbet?

På väg mot världens bästa arbetsplats G D peppar chefer Gensaxen het potatis

Bygger självkänsla

Arijola föreläser om psykisk ohälsa

D U E LL O M P E N S I O N SÅLD E R S I D 9

|

R ETO R I S KA TI PS S I D 3 6

|

J U LPYS S LA E FTE R J O B B ET S I D 6 4

Foto: Martin von Brömssen / Folio Bildbyrå: Folio bildbyrå RF Fotoplats: Gårdsten, Angered, Göteborg, Västra Götaland, Sverige.

Omvandla gammal industrimark till attraktiv bostadsmark!

Det finns ett stort behov av fler bostäder och ett tryck på stadsnära grönområden. Samtidigt finns det förorenade områden där saneringskostnaderna är så stora att det skulle bli för dyrt att bygga bostäder. Nu finns ett bidrag som kommuner kan söka för att finansiera saneringen av dessa områden. Kravet är att bostäder ska byggas på platsen efter saneringen.

Möjligheterna är stora! Det finns inte några begränsningar för vilka typer av bostäder som ska byggas eller vilken storlek bostäderna ska ha. Därför kan fler bostäder byggas, stadsnära grönområden kan bevaras och miljön blir renare. För att söka bidraget krävs att det finns ett behov av bostäder och ett förorenat område som försvårar för bostadsbyggande samt att kommunen tagit ett beslut om att påbörja detaljplaneläggning för bostäder.

Regeringen har avsatt 300 miljoner kronor för 2016 och 2017, samt 200 miljoner kronor per år från 2018 och framåt för att stödja sanering av mark i anslutning till bostadsbyggande.

Läs mer om hur man söker och vem man kan kontakta här: www.naturvardsverket.se/efterbehandling-infor-bostadsbebyggelse

Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har översikt över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål.

INNEHÅLL

N R 7 2016

18

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Kan du vara kreativ på jobbet?

SID 9

DUELLEN Borde pensionsåldern höjas till 69 år?

SID 29

Industrin vill ha förgrenade stärkelsekedjor, vilket kan ordnas med den nya Crispr-tekniken.

På väg mot Sveriges bästa arbetsplats. Att hålla flera bollar i luften kan stressa ner.

58

SID 36

EGET FÖRETAG Naturvetarna ger goda råd till företagare.

24

SID 60

Järnoxid i kombination med kiseldioxid har färgat de förstenade träbitarna i Grand Canyon.

Theres Lundahl fortsätter som ordförande i Studentrådet ett år till.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Anna-Lena Nordén hade nytta av AFA:s arbetsskadeförsäkring.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 2 februari, annonsstopp den 20 januari.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Mika Ågren.

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

TILLBAKA EFTER ARBETSSKADA

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

RETORIK SOM FÅR ANDRA ATT LYSSNA Använd både hjärta och hjärna, och försök hitta din personliga ton, tipsar experten.

SID 44

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

GENSAX GER NYA EGENSKAPER

Hanna Astervall, HA reporter 08-466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Sifferlöst här för att stanna

D

Naturvetare har ofta nyckelroller

e sifferlösa avtalen vinner terräng och är, av allt att döma, här för att stanna. Inom statlig och kommunal sektor finns inga centralt satta siffror för akademikerna inom Saco. Här gäller avtalen tillsvidare med en fortlöpande översyn, där saker kan förbättras.

Båda parter har som regel möjlighet att säga upp avtalen en gång per år.

Naturvetarna menar att sifferlösa avtal gynnar naturvetare, vilka ofta har nyckelroller på arbetsplatsen. Det finns ingen siffra som begränsar deras löneutveckling. En förutsättning för att den typen av avtal ska fungera är att cheferna har mandat att sätta lön och kan premiera dem som tar ansvar och utför goda prestationer, till nytta för verksamheten.

Tanken är också att förutsättningarna i det enskilda företaget och medarbetarnas bidrag till resultatet sätter ramarna för lönehöjningen.

En färsk undersökning från Saco visar att avtalsmodellen – sifferlöst eller centralt satt siffra – inte spelar någon roll för lönen. Man kan inte se någon skillnad i genomsnittlig löneutveckling för de akademiker som ingick i undersökningen.

Anledningen är att industrins märke sätter normen för lönehöjningarna på hela arbetsmarknaden. Mycket talar ändå för att de sifferlösa avtalen ger större möjligheter att differentiera lönerna och öka lönespridningen.

I den här tidningen kan du också läsa om hur du kan förbättra din retoriska förmåga. Med den i bakfickan är jag övertygad om att du ökar dina chanser att bli lyssnad på, och är perfekt att plocka fram i nästa löneförhandling.

Läs också om gensaxen – Crispr – som kan skräddarsy egenskaper hos till exempel potatis så att industrin kan få de stärkelsekedjor den vill ha, utan att det är GMO.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

De svälter i tysthet – ge oss f ler dietister Sverige har 167 000 äldre med hemjänst – men bara 71 dietister i äldreomsorgen.

Vi efterlyser tydligare krav på mat för äldre liknande dem som redan i dag finns för skolor. Det behövs för att tydliggöra äldres behov av extra näring och därmed förenkla för hemtjänstens personal att hjälpa de äldre att äta rätt och må bättre.

Vi efterlyser också fler dietister inom kommunal förvaltning som kan utbilda och assistera hemtjänstens personal i att uppmärksamma och agera på undernäring.

Debattartikel i Aftonbladet 20 november 2016 Josephine Garpsäter, ordförande i Dietisternas Riksförbund för Geriatrisk och Gerontologisk Nutrition, med flera.

4

N A T U R V E TA R E

NNRR77 22001166

Hela välf ärden är på väg att rasa – eller?

-Svenska folket har rätt att få veta hur det står till Inom politiken förs just nu en intensiv debatt om välfärdens kvalitet, ekonomi och ägande, och om anställningsvillkoren. Hur mår då vår välfärd?

Det kanske överraskande svaret är att det är svårt att veta, för det saknas samlad information. Därför har arbetsmarknadens parter inom vård och omsorg enats om att öka allmänhetens insyn. Det gör man inom projektet Välfärdsinsyn.

Debattartikel i Aftonbladet 30 oktober 2016, signerad SKL, Arbetsgivaralliansen och Vårdföretagarna, samt några fackförbund, däribland Naturvetarna

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Gör forskningen mer tillgänglig

– belöna forskare som delar med sig av hela forskningsprocessen Det har i höst förts en debatt på bland annat Dagens Nyheters debattsidor om hur man bäst stödjer en övergång till öppnare forskning. Förslaget på mer anslag till open accesspublicering, som startade debatten, är lovvärt. Men vi vill se en bredare ansats. Premieras åtgärder som främst skyfflar pengar från bibliotekens budgetar till forskarnas, och i slutändan de akademiska jätteförlagens, missar vi vår nuvarande historiska möjlighet att modernisera forskning och akademisk publicering från grunden.

En forskningsartikel är mer annonsering än djupgående delning av forskning. För att kunna förstå, granska och återupprepa resultat krävs tillgång till både väl dokumenterade rådata och mjukvaran som använts. Att förbereda data och mjukvara för delning kräver dock betydande resurser, och resultaten kan sällan tillgodoräknas som publikationer.

Därmed faller de ofta utanför de formella meriteringssystem som påverkar anslag och anställningar. Dagens sätt att

Forskande organisationer behöver erbjuda utbildning, stöd och resurser så att det blir praktiskt möjligt för forskare att arbeta och kommunicera på ett öppnare sätt.

Forskningsfinansiärer behöver ställa krav på att forskningsresultat ska kommuniceras, öppet publiceras och data och mjukvara tillgängliggöras. En del av forskningsanslaget bör användas för att göra detta möjligt.

Det kan bli lättare för fler att hitta och förstå forskningsresultat.

mäta och värdera straffar dem som långsiktigt bygger resurser för sitt forskningsfält genom att dela med sig av hela forskningsprocessen.

Och även om forskare öppet delar sina resultat blir forskningen i praktiken inte särskilt tillgänglig för andra än deras forskarkollegor i fältet. Ska beslutsfattare, myndigheter, företag, media, skolan eller allmänheten kunna använda sig av forskningsresultaten behöver de göras tillgängliga på helt andra sätt. Vi vill därför se att universitet, finansiärer och

samhällsinstitutioner bättre utnyttjar sin roll som brobyggare mellan forskning och allmänheten. Forskare skulle få fler och bättre bollplank om forskningskommunikatörernas roll var att bygga och vårda dialoger, snarare än varumärken.

Forskande organisationer och forskningsfinansiärer behöver belöna forskare när de ger tillgång till sina forskningsresultat, sin mjukvara och sina forskningsdata. Men också när de samverkar och kommunicerar med det omgivande samhället.

Vi har bildat ett nationellt nätverk för forskningskommunikation, FORSKOM, för att driva förändring i den svenska forskningskommunikationen. Vi vet att vi behövs.

Helena Ledmyr Malin Sandström Anneli Sundin Robert Watt medgrundare av nätverket FORSKOM

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

NNRR77 22001166

N A T U R V E TA R E

5

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV NR 9-2016

D U E LLE N : FRÅN NYHETSBREV NR 9-2016

KAN DU VARA KR EATIV PÅ JOB B ET?

BOR DE PE NSIONSÅLDE R N HÖJAS TI LL 69 ÅR? M E D RÄTT ATT GÅ N E R I TI D Hej, jag har just passerat min 69:e födelsedag och har jobbat cirka 60 procent de senaste åren. Helt perfekt. En förlängning måste kombineras med en rättighet att få gå ner i tid efter arbetstagarens önskemål.

”

Ingemar Carlsson

Nej inte alls. All tid går åt till administration, möten, personalia och transporter.

Jag hoppas dock att mina medarbetare kan vara det.

Oddvar

NY FACE BOOK-SI DA Absolut. Vi startade en ny facebook-sida i april, Naturreservat i Halland, där jag är en av administratörerna. Jättekul, det har dessutom gett både oss och våra följare ny inblick i de halländska reservaten.

Oddvar, trist att din kreativitet får lida men du är en bra chef om du är som du var när du var min chef.

LÅT DE M STAN NA SOM VI LL Det viktigaste är att det sociala skyddsnätet följer med pensionsåldern. Idag blir man pensionerad om man blir arbetslös efter 65 eftersom man inte kan få a-kassa. Uppsägningstiden på statliga arbetsplatser är ofta mycket lång (upp till 12 månader) men efter 65 sjunker den till 2 månader. Det är inte rimligt om man vill att folk skall jobba längre. Myndigheter slänger idag ut sin personal vid 67. De borde istället gå före med gott exempel och låta den som vill stanna kvar längre.

Sabine

Annelie

SJÄLVKLART JA

i topp på webben

Ja! Hela vår korridor är otroligt kreativ, detta är inte nåt som är ett uttalat krav utan bara självklart. Har dock jobbat på arbetsplatser som haft det som en slags policy och de var de mest konformativa, hierarkiska och regelstyrda ställen jag varit på. Jag drabbades snabbt av ”bore out”. Så det är nog som allt i livet, måste man skryta om det så är det nog inte så det är.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven

Albert

4. Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se oktober-november 2016

2. Naturvetare som tjänar på sin utbildning 3. Naturvetarna försvarar djursjukskötarnas legitimation

5. Så undviker du deltidsfällan

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

LÄSARBREV

R ÄT T S K A VA R A R ÄT T K L I M AT M Y T E R F R O D A S I M E D I A Jag håller med Lars Kamél i Naturvetare nummer 6 om att felaktigheter och tveksamheter i klimatdebatten inte borde förekomma i Naturvetare, och inte någon annanstans heller. Tyvärr frodas sådant i media och om man ifrågasätter tvivelaktiga påståenden blir man omedelbart avfärdad som ”klimatförnekare”.

För några veckor sedan tittade jag på programmet ”Riket” i SVT. Det påstods att nederbörden i sydöstra Sverige minskar som en följd av klimatförändringarna. Jag kollade upp saken på SMHI:s hemsida, där det finns förnämliga verktyg med både statistik och prognoser för framtiden.

Det finns inget stöd för att nederbörden minskar i sydöstra Sverige.

Därför anmälde jag programmet till Granskningsnämnden som valde att inte gå vidare med saken. Man kan alltså i en statlig tv påstå rena felaktigheter utan att detta får några följder! De låga grundvattennivåerna beror nog mer på långvarigt överuttag och utdikning och hårdgörning av marken, än på några klimatförändringar. Man kan undra vilka andra felaktigheter media presenterat som sanning och vetenskap.

I förra numret gjorde vi en olycklig förväxling mellan vitmossa och fönsterlav. Många läsare har hört av sig och uppmärksammat missen. För att visa skillnaden publicerar vi bilder på både vitmossa och fönsterlav, som också kallas för renlav eftersom den betas av renar. Än i dag används fönsterlav som avfuktare mellan inneroch ytterfönster i gamla hus. Fönsterlav är också populärt att ha i adventsljusstaken. LEL

Karl-Johan Bergstrand, agr. dr.

P OPU LI S M STYR DJ U R S KYD D S LAG E N Naturvetarna tar inte ställning i taggtrådsfrågan, men poängen som bonden Mats Tobiasson lyfter i Naturvetare nummer 4 är huruvida lagstiftning ska vila på naturvetenskaplig grund eller inte. Tydligen en oviktig detalj enligt Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Ska inte naturvetare stå upp för naturvetenskap och kräva en utredning innan lagar och förordningar författas? Tilltron till myndigheter undergrävs när man inte kan presentera en utredning utan ”har fattat beslutet baserat på interna diskussioner”, som jag fick till svar när jag i ett annat ärende frågade efter underlaget för ett beslut.

Det finns inte heller i taggtrådsfrågan någon utredning rapporterad.

Andra studier visar att det inte finns ett staket som alltid är bra. Hästar har skadats av både elstaket och taggtråd. Arbetshästar har tryckt sönder viltstängsel längs motorväg och sedan rymt. Rådjur har dött av elstaket och de är inte bra för personer med pacemaker.

Tillsyn behövs. Men för att den ska fungera så måste lagstiftningen vila på vetenskaplig grund och inte ändras efter politisk populism. Självklart ska djuren ha det bra, men för det krävs att även människorna som har hand om djuren mår bra. För att säkra inhemsk livsmedelsproduktion så behöver producenternas villkor tas på lika stort allvar som djurskyddsinspektörernas.

Lars Hylander, lantmästare, agronom och docent

Här är fönsterlav, som butikerna felaktigt ofta kallar vitmossa.

Vitmossan har olika färger när den växer i våta miljöer. När den torkas blir den efterhand allt vitare.

Illustratören till manualen i förra numret av Naturvetare heter Lisa Billvik Norén och inget annat. Hennes agentur är Peppercookies.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

U L F B E R G I U S , T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Utbildning måste löna sig för alla naturvetare En anledning till att jag satsade på en högskoleutbildning var att det skulle löna sig. Jag såg också möjligheten att få ett stimulerande jobb. I uppländska Vittinge där jag växte upp var det inte självklart att läsa vidare. Närheten till Uppsala bidrog till att jag tog steget.

Så här med facit i hand när pensionen närmar sig kan jag summera mitt arbetsliv, som verkligen har varit stimulerande. Hade jag stannat i skolans värld skulle min löneutveckling inte stått i proportion till min arbetsinsats. Detsamma gäller för flera naturvetargrupper, som biomedicinska analytiker och biologer.

högre och den geovetenskapligt utbildade 5 procent högre. Biologen däremot har en livslön som är 1 procent lägre än den gymnasieutbildade, det är alltså en ekonomisk förlust att utbilda sig.

Men det finns värre exempel, en biomedicinsk analytiker har 6 procent lägre livslön än den person som började arbeta direkt efter gymnasiet. Det är bekymmersamt att våra offentliga arbetsgivare på detta sätt diskriminerar kvinnodominerade grupper.

Det visar en färsk undersökning från Saco, som har jämfört livslönen för akademiker med dem som började arbeta direkt efter gymnasiet. OECD pekar regelbundet ut Sverige som ett av de länder där utbildning lönar sig sämst. Det rimmar illa med vår ambition att vara ett av världens mest innovativa länder med en högteknologisk industri, som är förutsättningen för vår välfärd.

Akademiker har genom sin utbildning fått verktyg att utveckla både sig själva och den verksamhet de arbetar i.

Många akademiker har dubbelt eller tre gånger så hög lön i slutet av sin yrkeskarriär jämfört med ingångslönen i dagens penningvärde. Det gäller inte i offentlig sektor, där låga löner och en usel löneutveckling gör att det skiljer lite mellan ingångslön och slutlön för till exempel den landstingsanställde dietisten. Det kommer dessutom att avspegla sig i låga pensioner.

Det finns ljusglimtar i rapporten. Den genomsnittlige matematikern/statistikern har en livslön som är 24 procent högre än den gymnasieutbildade, agronomens livslön är 14 procent högre, fysikerns 12 procent

För att Sverige ska befästa sin position som kunskapsnation gäller det att utbildning lönar sig. En nyckel är individuell lönesättning med lönesamtal. Men även andra insatser behövs, som att öka arbets-

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna U L F B E R G I U S , tf f örbundsdirektör, Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

platsanknytningen i utbildningen. Det gör att individerna står bättre rustade inför arbetslivet.

Men till syvende och sist är det en attitydfråga. Det gäller att få alla att förstå att Sverige som nation, och därmed alla invånare, gynnas av att utbildning lönar sig.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ulf.bergius@naturvetarna.se

Ulf Bergius För årets nobelpristagare som har gjort viktiga upptäckter för mänskligheten.

För att USA har valt en president som inte tar klimathotet på allvar.

Duellen Borde pensionsåldern höjas till 69 år?

Mycket talar för att pensionsåldern kommer att höjas. Svenskt Näringsliv säger nej till att den anställde ska ha rätt att jobba till fyllda 69 år. Saco menar att engagerade medarbetare inte ska tvingas att sluta innan dess.

JA

GÖRAN ARRIUS, ordförande för Saco

NEJ CARINA LINDFELDT, chef för avdelningen

Arbetsmarknad, Svenskt Näringsliv

Ditt främsta skäl till att lagvägen höja pensionsåldern?

Sverige har ingen lagstadgad pensionsålder. Däremot kan arbetsgivaren neka dig att arbeta efter fyllda 67 år och det är inte hållbart. I takt med att vi är friskare och lever längre är det rimligt att vi också arbetar längre. Det är viktigt för såväl den enskildes framtida pension och för samhällsekonomin i stort.

Vi ser positivt på om arbetsgivare och anställda på respektive arbetsplats kommer överens om att den enskilde ska arbeta vidare efter 67 år. Men det måste bygga på de förutsättningar och möjligheter som finns på den aktuella arbetsplatsen.

Bör det vara en rättighet att få jobba till fyllda 69 år?

Ja. Det finns ingen anledning att kompetenta och engagerade medarbetare ska tvingas sluta jobba bara för att de fyllt 67 år, som är gränsen i dag.

Dagens lagstiftning ger idag den anställde rätt att arbeta fram till 67 år. Vi motsatte oss den tidigare höjningen från 65 år och befarar att en ytterligare höjning till 69 år kan vara rent kontraproduktivt. Vi föredrar överenskommelser, se fråga 1.

Kan parterna själva komma överens om en högre pensionsålder?

Nej. Åldersgränsen då arbetsgivaren kan säga upp dig på grund av ålder är inget som parterna kan avtala bort. Visserligen kan du och din arbetsgivare på ett individuellt plan komma överens om något annat, men då är det alltid arbetsgivaren som sitter med trumf på hand. För att det ska bli en rättighet måste lagen ändras.

I Sverige har vi ingen fastslagen pensionsålder, även om många tror att det är 65 år. Vi har i förhandling med våra motparter LO och PTK kommit överens om utformningen av de tjänstepensionsplaner som gäller på olika avtalsområden. Förändringar, som utökning av det åldersspann inom vilket man intjänar ålderspension, innebär även kostnadsförändringar som i så fall också måste hanteras.

Behöver arbetslivet förändras för att fler ska orka och vilja fortsätta efter 65-årsdagen?

Ja, vi behöver skapa ökade möjligheter till kompetensutveckling, omställning och karriärväxling under hela arbetlivet. Det är en fråga för såväl staten som parterna på arbetsmarknaden.

Det skulle bidra till både bättre hälsa och ett länge arbetliv.

Sverige har generellt en mycket bra arbetsmiljö, inte minst i en internationell jämförelse. Flera av de negativa effekter som kan visa sig idag är resultatet av en arbetsmiljö som existerade för kanske 30-40 år sedan.

Vad är en rimlig pensionsålder för att Sverige ska klara välfärden i framtiden?

Det beror på hur medellivslängden utvecklas och vilket välfärdsåtagande vi vill att samhället ska ha. Men oavsett det så kommer vi behöva arbeta längre än i dag. Det är också viktigt att inträdet på arbetsmarknaden påskyndas. Svenskar är i dag i snitt 29 år när de är etablerade på arbetsmarknaden. Det är för sent och där måste till exempel genomströmningen på högskolan förbättras.

En bättre fråga att ställa kan vara ”hur många år är det rimligt att den enskilda arbetar ”. En av utmaningarna vi har i Sverige är den höga inträdesåldern på arbetsmarknaden (29 år). Fokus bör läggas på även denna fråga.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

9

M Å N A D E N S F R ÅG A :

JOB B ET? KAN DU VARA K R EATIV PÅ Att ge tid och stöd för kreativitet på arbetsplatsen är viktigt både för de anställdas arbetsglädje och för att verksamheten ska kunna utvecklas. Nu undrar vi hur det ser ut för dig. Har du utrymme för att vara kreativ på jobbet?

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

NYHETER

Kliv ur rutinerna och hitta kreativiteten Om du får klura på nya idéer och innovationer på jobbet är det en vinst både för dig och arbetsgivaren. Men det förutsätter att kulturen på arbetsplatsen tillåter misstag och ger tid för att tänka.

Tänk dig att du får instruktionen: Rita en klocka på tio sekunder. Hur ser resultatet ut då? Och hur skulle det se ut utan tidspress?

Under stress uppstår sällan kreativitet, i stället behöver vi en paus i arbetet.

– På arbetsplatser ska vi producera något, men verksamheten behöver också utvecklas.

För att de anställda ska kunna vara kreativa behöver det finnas arbetstid och forum utan en direkt koppling till resultat, säger Samuel West, forskare inom organisationspsykologi vid Lunds universitet.

För kreativitet tar tid, för att tänka och få nya intryck. Det behöver också finnas en til�låtande kultur där det är ok att göra misstag under tiden man utforskar och undersöker.

Samuel West tar upp att ledningen behöver föregå med gott exempel, till exempel visa upp ett icke-konventionellt sätt att tänka eller bete sig. Det frigör kreativitet hos andra.

KONTROLLE RAD GALE N S KAP

– Kreativitet är en slags kontrollerad galenskap, att man kliver ur rutinerna, för att sedan kliva tillbaka in och implementera det man har utvecklat.

Men måste vi vara kreativa då? Vad händer om vi bara jobbar på? För dig som individ är risken att du får tråkigt och att ditt engagemang minskar. Många studier visar att det finns en direkt koppling mellan engagemang och arbetsglädje.

– För organisationen handlar det om att överleva. Allt går fort och hela vår ekonomi bygger på att vi är innovativa och utvecklas.

Dessutom kan det bli problem för verksam-

kan man bygga in signaler som signalerar detta, till exempel med möbler, färgsättning eller leksaker.

LE KSAKE R?

Samuel West har en lekfull arbetsplats.

heten att rekrytera nya talanger om man upplevs som tråkig och icke-kreativ.

Det är svårt att på egen hand få en mer kreativ arbetsplats. Det finns en risk att man möts av otacksamhet, skepticism och motargument om att det kostar pengar.

– Ledningen behöver tala om att kreativitet är viktigt och premiera detta. De måste förstå att kreativitet tar tid, ger osäkra resultat och att en del av utvecklingen är att det blir fel ibland.

U PPM U NTRA LE KFU LLH ET

Samuel West har forskat på sambandet mellan en lekfull arbetsmiljö och kreativitet. En följd av forskningen blev boken Playful office som kommer ut i december.

Den handlar även om hur miljön på arbetsplatsen kan se ut för att uppmuntra till lekfullhet.

– Vilken känsla får du när du kommer in på en arbetsplats? Känns det tråkigt eller kreativt? För att få det mer lekfullt

– De kan signalera att ”Vi tar vårt jobb på allvar, men vi kan också släppa det och tramsa”. Men det är viktigt att komma ihåg att man inte kan tvinga någon till lekfullhet.

Då försvinner magin.

Han tillägger att man alltid måste börja med en arbetsmiljö som gör det möjligt att genomföra de arbetsuppgifter man har. Annars kan man inte vara kreativ.

Samuel West talar också om att man kan fundera igenom de metoder och tekniker som används för möten och teamarbeten.

Hur spånar ni idéer på din arbetsplats? Postit-lappar är vanligt och välbeprövat, och det är lätt att göra som man alltid gjort. Men kanske kan ni ta en promenad nästa möte och byta brainstorming mot ”footstorming”. AN #

5

TIPS

FÖR ATT S KAPA UTRYM M E FÖR KR EATIVITET: 1.

2.

3.

4.

5.

Frigör tid som inte är kopplad till resultat Tillåt misstag Premiera kreativitet Skapa en lekfull arbetsmiljö Prova nya metoder för möten

Om du vill mäta hur kreativ du är och hur bra du är på att känna igen kreativitet hos andra tipsar Samuel West om Creativity index. Du hittar testet här www.creativity-index.com.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

11

Alla fick prova på att hjärnforska På den första hjärnfestivalen i Sverige stod forskare på Sergels torg och förklarade för folk vad de gör. Alla fick prova på att hjärnexperimentera lite själva. av AMANDA GONZALES BENGTSSON Att vara hjärnforskare är något de flesta av oss inte har fått uppleva. En del av hjärnfestivalen utspelades mitt på Sergels torg, som var späckat med tält med olika teman.

Eventet byggde på ett samarbete mellan hjärnforskning på KI, Stockholms Universitet och KTH. Detta var ett

av många arrangemang som Hjärnfestivalen anordnade, som handlade om alltifrån hur hjärnan uppfattar mat till hur samhället påverkas av hjärnsjukdomar.

– En sponsor är kulturhuset, då blev det naturligt att vi skulle stå här på Sergels torg, säger Teresa Fernandez Zafra,

doktorand på Karolinska Institutet och projektledare för detta event.

LÄSA TAN KAR

Att läsa tankar med hjälp av EEG som mäter hjärnvågor fanns det möjlighet att testa.

Den forskningen bedrivs på Stockholms universitet och är en nyckel till att ta reda på mekanismer för hur hjärnans medvetande fungerar. Att utforska hjärnans aktivitet kan hjälpa till för att förutse epileptiska anfall och Parkinsons sjukdom.

– I England, där jag har studerat är det vanligare med sådana här evenemang. Den här är den första av sitt slag i Sverige, säger Lilian Kisiswa, forskare på Karolinska institutet.

Folk kunde även testa hur de via elektroder kunde styra en annan människas armmuskler via hjärnan. Den forskningen kan i förlängningen användas till att reparera skadade kroppsdelar.

SÅ S KAPAS STAMCE LLE R

Doktoranden Teresa Fernandez Zafra och forskaren Lilian Kisiswa fungerade som handledare när folk på stan bland annat fick testa att styra andra människors armmuskler.

12

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

I ett annat tält handlade det om hjärnans utveckling, om när den börjar och när den slutar.

Barnen fick en egen del i tältet

Det är speciellt viktigt att tidigt få barn intresserade av vetenskap

där de skapade modeller av hur neuroner är bildade genom att i ett spel modellera och utforska hur en stamcell blir till.

– Det är speciellt viktigt att tidigt få barn intresserade av vetenskap, så att de sedan ska välja det i skolan och till sist på universitetet, säger Annika Andersson, doktorand på Karolinska Institutet.

TI LLBAKA NÄSTA ÅR

Claire Kelly är också forskare på Karolinska Institutet och arrangör. Hon säger: – Här har vi spel på olika nivåer. Vi har inte gått in på detaljnivå för att beskriva våra egna forskningsprojekt, vi vill inte skrämma iväg folk, säger hon med ett leende.

Det är viktigt att uppmärksamma folk på vad hjärnforskningen är och vilken nytta den

NYHETER

Hjär

ll bli stimulerad. nan vi

HUR FÅR MAN 13 000 KONTAKTER PÅ LINKEDIN? Regis Cabral har över tretton tusen kontakter på LinkedIn, varav kring tusen läser det han skriver.

Hur har du gjort för att kontakterna ska bli så många?

– Jag bjuder in dem som har samma intressen, i mitt fall teknikparker, företagsinkubatorer och innovation.

Jag bjuder personer som kommenterar det jag skriRegis Cabral når ut till många. ver, träffar på konferenser och workshops, och de jag har jobbat med. Jag accepterar dem som bjuder in mig, men tar ibland bort någon om deras inlägg inte passar mig.

tjänar, eftersom den behöver skattemedel, tycker arrangörerna.

Hjärnfestivalen kommer att återkomma nästa år. Tills dess arbetar arrangörerna bland annat med att kommunicera sin hjärnforskning till gymnasieungdomar.

Hur använder du nätverket?

– Jag gör inlägg, till exempel jobb- och finansieringsannonser.

Jag delar publiceringar, call for papers och information om konferenser. Jag har också nått ut med information om att jag har tid och kan fungera som extern läsare av artiklar, uppsatser och avhandlingar. Nätverket har också kommit till användning för crowdfunding för forskare och kulturarbetare.

FAKTA OM H JÄR N FE STIVALE N Evenemanget har sina rötter från den ideella organisationen ”Vetenskap i samhället”.

Stockholms Stad sponsrar, både med plats och marknadsföring.

Premiär i Stockholm. I England är det desto vanligare med vetenskapsfestivaler, där forskare möter allmänheten.

Varför är det viktigt att ha många kontakter på LinkedIn? – Jag har flera bloggar och nu ska jag starta en ny om reviews och innovationsforskning. Som bloggare är det viktigt med många läsare och jag delar därför länkar till bloggarna på LinkedIn. Hur många av personerna har du haft kontakt med på något sätt utanför LinkedIn? – Jag har träffat många personligen, och har haft videokonferenser med flera. Tack vare LinkedIn har jag kritiskt läst ungefär trettio doktorsavhandlingar och över hundra masteruppsatser. Jag har också blivit inbjuden som referee till ett stort antal konferenser och tidskrifter. Jag har inte tackat ja till alla. Att kunna säga nej är viktig.

Har du tips till andra hur man gör för att bygga upp sitt nätverk?

– Uppdatera det du gör ofta. Var med i alla grupper som passar ditt intresse. Kommentera minst en gång om dagen. Försök att svara på alla e-postmeddelanden. Ge stöd till dit nätverk, utan att förvänta någonting tillbaka. Om du är på konferens, försök att träffa dina kontakter. Var mycket försiktig med kritik och negativa kommentar. AN

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

13

Uppåt på Allt fler naturvetare har jobb. Sedan förra året har andelen arbetslösa minskat från 3 till 1,8 procent, räknat på andelen medlemmar i Naturvetarna som uppbär ersättning från Akademikernas a-kassa.

– Det är glädjande och bekräftas av att många arbetsgivare uppger i vår egen undersökning att de har svårt att hitta naturvetenskaplig kompetens, säger Marita Teräs, strateg arbetsmarknad och kompetens på Naturvetarna.

för naturvetare arbetsmarknaden Av de arbetsgivare som ingår i undersökningen uppger 57 procent att de har svårt att rekrytera naturvetare. Arbetsgivare som planerar att anställa finns främst inom konsultbranschen, hälso- och sjukvården, inom life science och kemibranschen.

ASTRA Z E N ECA I TOPP

Astra Zeneca toppar listan över flest anställda naturvetare, följt av flera andra kemi- och bioteknikföretag. Skogsbola-

gen, DeLaval och LRF Konsult finns också med på topplistan.

S NART B R I ST PÅ KE M I STE R

Naturvetare med bäst framtidsutsikter finns inom en mängd olika områden och har ofta nyckelroller i företag och organisationer.

– Matematiker, it-experter, biomedicinska analytiker och djursjukskötare är yrkesgrupper som kan räkna med fortsatt liten konkurrens om jobben, säger Marita Teräs.

Hon flaggar för en framtida brist på kemister.

– Redan om fem år bedömer vi att det blir besvärligt för arbetsgivarna att rekrytera kemister.

En anledning är att life science-branschen har hämtat sig snabbare än väntat efter neddragningen av forskning inom Astra Zeneca.

– Ännu ett skäl är att för få kemister utbildas, eftersom det är svårt att locka studenter till utbildningen. LEL

Några av Naturvetarnas medlemmar som är attraktiva på arbetsmarknaden: livsmedelsinspektör Luis Carvajal, kemist Susanne Zakrisson, kärnfysiker Riccardo Bevilacqua och geovetare Pia Hansson.

14

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

NYHETER

Har unga dålig arbetsmoral?

Att det finns matchningsproblem på arbetsmarknaden är allmänt känt. Men det är inte bristande kompetens som är det största hindret när arbetsgivare söker personal.

Istället är det lite oväntat dålig arbetsmoral, svagt intresse och bristande ansvarskänsla som är det största hindret i företags utveckling, enligt en undersökning som Företagarna har gjort.

Det handlar om att vissa av de unga inte Günter Mårder.

klarar de mest grundläggande kraven, som att komma i tid, jobba när de väl är där och hålla tempot uppe. Slutsatsen i rapporten ”Det är attityden dumbom” är att unga har sämre arbetsmoral än den mer erfarna arbetskraften.

– Dagens skola är enbart inriktad på kunskaper och elevernas rättigheter, men förbereder inte tillräckligt för att rättigheter också innebär skyldigheter, säger Företagarnas vd Günter Mårder till DN. Det visar på betydelsen av studenters arbetslivsanknytning, som ger inblickar och kunskap om vilka krav som ställs i arbetslivet. LEL

Satsning på biologiska läkemedel Har du idéer till samarbeten för att utveckla och producera biologiska läkemedel?

Då kan du söka pengar från Vinnova, som har en budget på närmare hundra miljoner för att finansiera centrum för biologiska läkemedel.

Syftet är dels att skapa miljöer och möjligheter för forskning, metodutveckling och produktion. Man vill också skapa samarbeten mellan akademi, industri och hälso- och sjukvård. Inom centrumen ska

det finnas kompetens inom till exempel regulatoriska frågor, klinik, produktion och metod.

Ansökan görs via Vinnovas webb. AN www.vinnova.se.

Pengar att tjäna för legitimerade djursjukskötare inom staten Legitimerade djursjukskötare som jobbar på svenska myndigheter och är med i ett Saco-S förbund, som Naturvetarna, kan känna sig trygga. De omfattas av Saco-S avtal och har rätt att förhandla om sina löner själva.

– Jag visste inte om det avtalet, säger en djursjukskötare som vill vara anonym. Andra fackförbund här har hotat med uteblivna lönehöjningar om vi inte byter fack.

Djursjukskötaren var på väg att lämna Naturvetarna av den anledningen.

– När jag fick veta att jag går på Saco-S avtal kan jag stanna kvar i Naturvetarna. Inför löneförhandlingen nästa vecka känns

det bra att ha deras stöd i ryggen.

Efter att djursjukskötaren informerades om Saco-S-avtalet har hon fått extra semesterersättning retroaktivt. I Saco-S avtal är semesterersättningen högre än i det avtal som andra fackförbund har inom staten.

Andreas Nyström, ombudsman på statlig sektor på Naturvetarna, är glad att detta kunde korrigeras genom en smidig och tillmötesgående diskussion med arbetsgivaren.

– Det ger större möjligheter för vår medlemsgrupp att påverka sin lön. Legitimerade djursjukskötare är en viktig akademisk profession som det råder stor brist på. Saco-S och

Naturvetarna hoppas att det nya snabbspåret för legitimerade djursjukskötare kan bidra med

både kompetens och möjligheter för arbetsgivarna att rekrytera fler medarbetare. LEL

Legitimerade djursjukskötare i Naturvetarna omfattas av Saco-S avtal i staten och har rätt att själva förhandla om sina löner.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

15

Satsa på goda villkor för forskarna!

Glädjande att regeringen gör särskilda satsningar inom områden som är viktiga för framtiden.

– Det gör att Sverige kan behålla sin tätposition i forskning om klimat, miljö, hälsa, medicin och annan naturvetenskap, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. ÖKA UTVÄXLI NG E N

Men det finns ett systemfel som måste rättas till. Med ganska enkla medel kan utväxlingen av varje satsad krona på forskning öka.

– En nyckel till framgång är att skapa goda villkor och attraktiva karriärvägar för lärare och forskare. En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad. Därför är det bra att regeringen vill minska antalet visstidsanställningar.

Naturvetarna menar att tillsvidareanställning ska gälla direkt efter postdok. Fyra års doktorandutbildning plus två år som postdok borde vara tillräckligt för att bedöma forskarens kvalifikationer för en fortsatt anställning inom akademin.

kunna axla ledartröjan och ha makt över sin egen forskning och personalpolitik måste basanslagen höjas. I dag går hjärnkraft till spillo när de mest kvalificerade forskarna måste lägga en stor del av sin arbetstid på att ansöka om medel.

D E N OVÄNTAD E NYTTAN

HÖJ BASAN S LAG E N M E R

– För att locka de mest lämpade forskarna både från Sverige och internationellt måste villkoren vara konkurrenskraftiga med de som gäller utanför akademin. Kom ihåg att forskningen aldrig blir bättre än skickligheten hos forskarna som ska hitta det nya som leder till den oväntade nyttan, säger Ivar de la Cruz.

För att universiteten ska

– Höjningen av basanslagen i årets forskningsproposition är positiv, men långtifrån tillräcklig, säger Ivar de la Cruz, som menar att de starka forskningsmiljöerna runt om i Sverige måste kunna fortsätta att utvecklas.

Naturvetarna anser att höjda basanslag ger möjligheter för akademin att satsa på forskarna. Det ökar chanserna till banbrytande forskning som gör att vi klarar samhällets utmaningar. LEL

Forskningspropositionen

– 6 SNABBA 1. Anslagen till forskning och innovation ökar med totalt 2,8 miljarder kronor till 2020. Av dessa pengar går 1,3 miljarder till en höjning av basanslagen.

2. Strategiska satsningar för att möta globala och nationella samhällsutmaningar. Forskning om bland annat klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap, hållbart samhälle, digitalisering och arbetsliv får extra medel. En satsning görs också på biobanker och registerforskning.

3. En tredje kvalitetsindikator för fördelning av medel till lärosätena införs. Samverkan med det omgivande samhället får samma vikt som publiceringar & citeringar samt externa medel.

4. Utbildningsbidraget för doktorander, som ger ett sämre socialt skydd jämfört med en anställning som doktorand, tas bort.

5. Angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning.

Med goda villkor för forskare och lärare kan utväxlingen av varje satsad krona på forskning öka, menar Naturvetarna.

16

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

6. Öka mobiliteten. Meriteringsanställningen bli mer enhetligt reglerad och utlyses i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Ytterligare åtgärder behövs för att främja unga forskares möjlighet till meritering genom attraktiva och enhetliga karriärvägar. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

SIFFRAN...

8

8 9

2

Även vår mentala hälsa förbättras

av fysisk aktivitet. Depression och demenssjukdomar kan motverkas.

Immunförsvaret, stresstålighet, inlärning, koncentrations- och minnesförmåga förbättras.

10 000 … är en rekommendation för hur mycket vi behöver röra på oss för att må bra.

Om man av någon anledning, till

exempel hög ålder, kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning, inte kan nå upp till 150 minuter fysisk aktivitet per vecka, är det ändå bra att röra på sig så mycket man kan.

11 1 2

steg per dag…

10

Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka för vuxna, vilket motsvarar 7 000 - 8 000 steg. För den som tränar intensivt gäller minst 75 minuter. Aktiviteten bör spridas ut över veckan och vara minst tio minuter varje gång. Rör man sig mindre än 5000 steg per dag ökar risken för övervikt/ fetma och sjukdom.

Barn mellan fem och sjutton år behöver mer fysisk aktivitet än vuxna, eftersom deras kroppar utvecklas. De rekommenderas minst 60 minuter måttlig till högintensiv fysisk aktivitet per dag och muskelträning tre gånger i veckan.

Det är bra att träna muskler två gånger per

vecka, och att träna balansen när man blir äldre.

Att vara fysiskt aktiv minskar risken för förtida

död, hjärtkärlsjukdom, metabola sjukdomar, cancer, fall och benbrott.

Även om man rör sig mycket är det viktigt att inte sitta stilla långa perioder. Ta regelbundna pauser med fysisk aktivitet.

13

Styrketräning ökar muskelmassan

En stegräknare kan vara en bra motivation för att röra på sig mer.

5

N R 7 2 016

1

1

och kroppen får lättare att ta upp

1

16

2

6

blodsocker till cellerna vilket minskar risken för typ 2 diabetes.

Ett steg är vanligtvis 60-70 cm, så med 10 000 steg kommer man sex-sju kilometer.

2

5

7

25 26

4

ING-MARI DOHRN, MEDICINE DOKTOR I FYSIOTERAPI VID KAROLINSKA INSTITUTET, STYRELSEMEDLEM I YFA YRKESFÖRENINGAR FÖR FYSISK AKTIVITET.

Ju mer du rör dig dagligen desto bättre för hälsan. Den fysiska aktiviteten kan, förutom promenader, till exempel vara trädgårdsarbete, idrott, cykling, dans, hushållsarbete, lek och motionspass.

24 3 2

2 3

”Den bästa aktiviteten är den som blir av.

Hitta din egen väg och gör det du tycker är roligt och som fungerar i din vardag.”

7

2

30 1

29

ANNA NORBERG

4

AV

N A T U R V E TA R E

17

17

18 1 9

2

0

2

På väg mot Sveriges bästa arbetsplats Tillit, uppriktighet och omtanke utmärker LRF:s regionkontor i Sandviken. Här jobbar man aktivt för att personalen ska trivas och må bra. En nyckel är digitala möten och att hantera problem direkt när de dyker upp.

TEXT OCH FOTO

18

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

TEMA

P

å regionkontoret i Sandviken möter vi inga hipsters som spelar pingis till tonerna av house. Här råder istället ett harmoniskt lugn.

I ett rätt tidstypiskt industriområde med känsla av 1970-tal, huserar den kvalificerade personalen. Jo då, det finns en lång korridor och alla har eget rum.

Fikarummet inbjuder till umgänge i de mysiga sofforna, gärna ihop med personalen från LRF Konsult som de delar lokaler med.

Uppdraget är att stötta de runt elva tusen medlemmarna i Gävleborg och Dalarna i frågor om bland annat företagsutveckling, näringspolitik, jakt och djurskydd. Här är mjölk och kött något av ryggraden för en levande landsbygd, liksom skog, trädgård och turism.

Det var ett tips som ledde tidningen Naturvetare hit. Istället för att spegla en arbetsplats, som präglas av konflikter och problem ville vi lyfta fram det goda exemplet, som kan inspirera.

Redan på tågstationen möts jag av en entusiastisk kvinna som hälsar välkommen. Snöovädret som lamslog östra Sverige i november har mattats av, men halkan kan vara nog så besvärlig.

– Jo, vi har en bra arbetsmiljö, personalen trivs och gör goda arbetsinsatser. Men vi har också jobbat för det, säger Pirjo Gustafsson, som är ordförande för Sacoföreningen inom hela LRF, där även huvudkontoret i Stockholm ingår.

fentlig upphandling, miljö och vatten.

– Det kan också handla om att skapa dialog med invånarna för att få acceptans för till exempel gödselspridning. I samarbete med Greppa näringen försöker vi minska utsläppen av växtnäring till vattendragen.

Hon vill också sprida kunskap om offentlig upphandling och underlätta för kommunerna att köpa in lokala råvaror.

Hur jobbar ni konkret med arbetsmiljö?

– Vi är en rätt liten personalgrupp på sex personer. Stämningen präglas av uppriktighet och att vi vill varandra väl. Till exempel försöker vi att inte avbryta varandra och ta över, istället lägger vi fokus på lyssnande och låter alla prata till punkt.

När regionchefen Håkan Johansson kliver in i fikarummet fortsätter det avspända och uppsluppna samtalet.

– För att öka delakPirjo Gustafsson. tigheten och få alla att ta ansvar låter vi ordförandeklubban cirkulera på våra möten.

Det har det goda med sig att jag kan fokusera på mina punkter, säger Håkan Johansson.

Kommunikatören Lovisa Jonasson Svenn intygar att det är både utmanande och utvecklande.

G R E PPA NÄR I N G E N

LE DAR S KAP 3 6 0 G RAD E R

Till vardags är hon företagsutvecklare och jobbar med frågor om livsmedel, of-

Varje måndag har hela personalgruppen korta avstämningsmöten på en halvtimme.

M J ÖLK OCH KÖTT

Stämningen präglas av uppriktighet och att vi vill varandra väl.

En gång i månaden får mötena dra ut på tiden, med möjlighet att göra fördjupningar inom något område.

Minst lika viktigt som medarbetarskapet är ledarskapet. Det har Håkan Johansson.

Håkan Johansson tagit fasta på.

Nu har han genomfört "Ledarskap 360 grader", som går ut på att medarbetarna anonymt får bedöma chefen på en skala, från ett till tio.

– Det var lite läskigt, så visst måste man vara modig. Vi la upp det som en

Alla får prova på att hålla i ordförandeklubban.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

19

TEMA

övning där personalen coachar mig och ställer öppna frågor. Vi kallar det för snillen spekulerar.

När gruppen pratar om chefen är han kvar i rummet, men får inte säga något. I den avslutande diskussionen deltar hela gruppen.

Vad lärde du dig?

– Jag blev nöjd av att se kraften och kreativiteten i gruppen. Jag fick också stöd för saker jag vill bli bättre på.

D I G ITALA M ÖTE N

Jobbet på LRF präglas av många möten med medlemmar, ofta långt från Sandviken. Flera i personalen bor långt därifrån.

Pirjo Gustafsson har sin hemvist på ett lantbruk utanför Hedemora. För henne är det närmare till Falun där LRF Konsult har kontor. Det gör att hon ibland åker dit och jobbar.

– Vi tillhör samma koncern och känner samhörighet. Med flera gemensamma frå-

gor kan vi dra nytta av varandra, säger hon på sin sjungande finlandssvenska.

Nyckeln till samarbete och gemenskap när avstånden är långa är digitala möten.

Stolt visar Håkan Johansson upp mötesrummet, där personal som sitter på annat håll kopplas upp och blir närvarande på en stor skärm.

– Det blir så mycket bättre när vi ser varandra. Jag har möten med bland annat HR i Stockholm på det här sättet, till exempel i samband med rekryteringar.

Pirjo Gustafsson fyller i: – Digitala möten är hållbara, både sett till miljön och arbetsmiljön. Det spar tid och vi kan jobba istället för att sitta i bilen.

Det ger också en flexibilitet och frihet att till exempel kunna göra bankärenden på arbetstid.

BALAN S I LIVET

Att hitta balans i livet är centralt, vilket innebär att man ska kunna koppla av jobbet och ha kraft att ägna sig åt annat på fritiden.

20

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Finns det inte risker med det, att man jobbar jämt?

– Vi försöker leva upp till slogan "balans i livet". I det ligger att man ska kunna koppla bort jobbet och ha tid och kraft att ägna sig åt annat, säger Håkan Johansson.

Som på många andra arbetsplatser är det oreglerad arbetstid som gäller. Den som jobbar kväll kvittar det mot till exempel en ledig förLovisa Jonasson middag. Ingen övertidsSvenn. ersättning utgår, istället kompenseras alla med en veckas extra semester.

– Frågan om det gränslösa arbetslivet diskuteras inom hela LRF. Det kan komma att utmynna i en policy för hur vi ska hantera det. Det är dock sällan vi jagar varandra på kväller och helger, säger Pirjo Gustafsson.

För att lära känna varandra och förbättra teamkänslan har de en personaldag om året. Då har de bland till exempel besökt

Högby bruk och blåst glas. Ännu en uppskattad aktivitet var deras potatisafton.

– Det är jätteviktigt att lära känna varandra som personer. I det ligger att kunna prata om andra saker än arbete på fikaraster, då kreativiteten flödar, säger Lovisa Jonasson Svenn.

Fikar gör de både på förmiddagen och eftermiddagen, i den mån de är på plats. Lika ofta jobbar de på annat håll eller sitter i bilen på väg till möten med medlemmar.

STR E S S HANTE RAS

Hur hanterar ni stress, konflikter och annat som kan uppstå på en arbetsplats?

– Vi uppmanas att ta upp sådant på våra personalmöten eller prata med

chefen. De problem som dykt upp har vi hanterat och klarat av, säger Pirjo Gustafsson.

Eftersom de inte längre har några kontorister som sköter servicen till medlemmarna hjälper de varandra när det behövs.

– På våra veckomöten stämmer vi av arbetsbelastningen och omfördelar arbetsuppgifter vid behov, säger hon.

De har varit förskonade från utbrändhet och andra sjukdomar som har med den sociala hälsan att göra.

– Minst tre veckors sammanhängande semester förordar jag. Lika viktigt är att ha koll på sin arbetstid så att alla får den vila som behövs, säger Håkan Johansson, som är agronom i botten.

LRF jobbar för de gröna näringarna Lantbrukarnas riksförbund, LRF, samlar människor och företag som är verksamma inom de gröna näringarna. Totalt har man 150 000 medlemmar.

LRF medverkar till utveckling av företag inom jord, skog, trädgård och miljö för ökad tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.

LRF Gävleborg och LRF Dalarna, som har sitt gemensamma kontor i Sandviken, är två av 17 regionförbund i landet. Båda förbunden har vardera omkring 5 500 medlemmar.

Arbetsmiljö på LRF i Sandviken, check Friskvårdsbidrag – JA, 3 500

kronor per år.

Friskvårdstimme – JA Skyddsombud – JA Halkkörning – JA, med många

mil i bilen har personalen tränat halkkörning.

Oreglerad arbetstid – JA, en extra veckas semester istället för övertidsersättning.

Hjärt- lungräddning – JA, alla kan använda hjärtstartaren.

Balans i livet – Ja, jobbar centralt på LRF med de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.

Personalfika – JA, förmiddag och eftermiddag.

Ta en paus, greppa bollarna och rensa tankarna. Med tiden blir man en skicklig jonglör.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

21

Så ska de nya f öreskrifterna tillämpas Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.

Dessa tre områden står i fokus för nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivarna ska se till att: • Chefer och arbetsledare har kunskaper när det gäller att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

Checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö • Systematiskt arbetsmiljöarbete, . kunskaper och mål g.

• Arbetsbelastnin • Arbetstid.

• Kränkande särbehandling.

Syftet med checklistan är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett fungerande arbetsmiljöarbete inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En översyn med hjälp av checklistan kan vara det första steget inför genomförande av en mer detaljerad skyddsrond inom respektive område.

22

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

• Sätta upp mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, som syftar till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa – och dokumentera dessa mål skriftligt, när det finns minst tio arbetstagare.

• De arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

• De anställda känner till förutsättningarna för sitt jobb.

• Motverka att starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter och arbetssituationer leder till ohälsa.

• Förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa.

• Klargöra att arbetsgivaren inte accepterar kränkande särbehandling i verksamheten.

• Motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

• Det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Källa: Arbetsmiljöverket

TEMA

Det behövs f ler skyddsombud I takt med att ohälsan ökar på våra arbetsplatser får skyddsombudet en allt viktigare roll.

– De är örat in i organisationen och kan lyfta frågor som inte alltid når fram till cheferna, säger Johnny Jonasson, som är arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

– Lika viktigt som att larma när något är galet är tanken att skyddsombudet ska jobba förebyggande.

– Skyddsombuden har stora möjligheter att påverka. Inför till exempel en omorganisation har de rätt att vara med i planeringen.

Med en bred förankring där arbetsgivare och medarbetare är överens om vad som behöver göras ökar chansen att det blir en hållbar lösning som alla kan ställa upp på.

– Om alla drar åt samma håll blir det lättare att leva upp till målen och genomföra förändringar, säger Johnny Jonasson övertygande.

B OLLPLAN K

Skyddsombudet fungerar som ett bollplank för både medarbetare och arbetsgivare, där man försöker hitta bra lösningar.

Det kan handla om att minska stressen i ett läge med för mycket att göra eller för att lösa andra arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.

Men det är inte alltid som arbetsgivaren följer skyddsombudens påpekanden om brister i arbetsmiljön. Hur ska man agera då?

– Om alla möjligheter är uttömda så kan skyddsombudet skicka en framställan till arbetsgivaren med konkreta frågor.

Får skyddsombudet inget eller otillräckligt svar så kan det vända sig till Arbetsmiljöverket. Det kan utmynna i ett föreläggande, där arbetsgivaren med ett vite är ålagd att åtgärda bristerna.

Arbetsmiljöverket kan också besluta att avsluta ärendet.

Vid behov rycker en arbetsmiljöinspektör från Arbetsmiljöverket ut och besöker arbetsplatsen.

– Vi träffar både arbetsgivare och skyddsombud. För oss är det viktigt att höra båda sidor för att få en balanserad bild av situationen. Tillsammans försöker vi hitta en framkomlig väg som alla kan vara nöjda med. När det behövs ställer vi krav på åtgärder av brister.

bud. Han är lite orolig för att intresset för uppdraget minskar, vilket innebär att vissa arbetsplatser står utan skyddsombud.

– Skyddsombuden har mycket att säga till om. Men det är först när det är fara för liv och hälsa som skyddsombudet har mandat att stoppa arbetet.

Med ett skyddsombud som är delaktig i arbetsmiljöarbetet och vid planeringen av förändringar ska det inte behöva gå så långt.

Kommer de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket, som började gälla i våras, att förbättra arbetsmiljön?

– Ja, nu måste alla arbetsplatser sätta upp mål för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det ska utmynna i en handlingsplan för konkreta åtgärder, som skyddsombud och arbetsgivare ska vara överens om. LEL

Att hitta rätt stressnivå är ett gott skydd för hjärtat.

MYCK ET ATT SÄGA TI LL OM

Johnny Jonasson är ordförande för Sacoföreningen på Arbetsmiljöverket.

Johnny Jonasson menar att det är jätteviktigt att alla arbetsplatser har ett skyddsom-

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Nationalparker i USA – ett eldorado för f ler än geologer Naturvetare har följt i geologiprofessor Karl Karlstroms fotspår och besökt nationalparkerna Death Valley, Grand Canyon och Petrified Forest i sydvästra USA. Amerikanska National Park Service firar hundra år i sommar.

TEXT OCH FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

> N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

25

D

ånet från de två lågt flygande stridsflygplanen är öronbedövande trots att jag sitter i en bil med stängda rutor. Jag har precis kört in i Death Valley nationalpark och piloterna från den närbelägna militärbasen har uppenbarligen bestämt sig för att skoja med föraren i den minimala hyrbilen.

Med hjärtat i halsgropen kör jag vidare i det mäktiga ökenlandskapet. Death Valley i östra Kalifornien är en av USA:s 59 nationalparker och delstatens största. Förutom livsfarliga djur som skallerormar, pumor och skorpioner är parken också ökänd för de heta sommarmånaderna.

”

H ETAST PÅ JOR D E N

skapet grönt, violett och rött. På andra sidan bergstopparna ligger Zabriskie Point där den franske filosofen Michel Foucault i ett LSD-rus 1975 var med om ”sitt livs största upplevelse”.

U N I K G EOLOG I

Fåror av eroderad lersten har skapat ett böljande landskap som bjuder upp till ett enormt skuggspel under morgontimmarna. Efter några dagar i ökenhettan åker jag vidare mot Grand Canyon i nordvästra Arizona som årligen besöks av cirka fem miljoner personer. Även om jag sett mängder av bilder av den berömda kanjonen slås jag av den hisnande utsikten. Grand Canyon är den plats som Karl Karlstrom ägnat merparten av sin forsk-

Reptilerna trivs i det heta ökenklimatet.

går 3,3 miljarder år tillbaka och jorden i sig är 4,5 miljarder år gammal så här finns en stor del av planetens historia samlad. All min forskning kretsar kring tid, säger Karl Karlstrom.

Ett decennium spenderade han på formationen Vishnu Basement Rocks för att studera hur den nordamerikanska kontinentalplattan formades. Nästa årtionde ägnade han åt de sedimentära lagren i Grand Canyon Supergroup som innehåller information om hur superkontinenten Rodinia sattes samman och bröts upp.

Grand Canyon är ett av de mest åtkomliga och samtidigt kompletta geologiska laboratorierna på jorden.

Den 10 juli 1913 uppmätte amerikanska myndigheter här 56,7 grader Celsius vilket fortfarande är den varmaste lufttemperatur som någonsin uppmätts på jorden. En forskare som har spenderat mycket tid i Death Valley och andra amerikanska nationalparker är svenskättlingen Karl Karlstrom, geologiprofessor vid University of New Mexico.

– Death Valley är speciellt eftersom det bara går att utföra fältarbete i dalen under de svalare vintermånaderna. Vår forskning här visar bland annat hur jordskorpan i Death Valley är äldre än någon annanstans i sydvästra USA, berättar Karl Karlstrom.

ning. I mer än trettio år har han studerat nationalparkens unika geologi.

– Grand Canyon är ett av de mest åtkomliga och samtidigt kompletta geologiska laboratorierna på jorden. Jag tröttnar aldrig på att försöka förstå platsen, det är ett sådant ställe som kryper under huden på dig, säger Karl Karlstrom.

D E LAR FOR S KARVÄR LD E N

De senaste tio åren har Karl Karlstrom fokuserat på den pågående lyftningen av Coloradoplatån samt att åldersbestämma Grand Canyon. Mysteriet kring Grand Canyons ålder och skapelse har nämligen

3,3 M I LJAR D E R ÅR PÅ NACKE N STAR WAR S

Spektakulära bergsformationer står högt upp på turisternas att-göra-lista i Death Valley. Det säregna landskapet fick regissören George Lucas att spela in flera scener till Star Wars-filmerna här, bland annat nära besöksmålet Artist’s Palette.

Här inträffade en av Death Valleys mest våldsamma vulkaniska perioder och olika metaller i berget som oxiderats färgar land-

26

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Eftersom han växte upp i Flagstaff bara en timmes bilresa från dalgångens södra sida, var det naturligt att spendera mycket av sin ungdom i nationalparken. Som geologistudent och senare professor bara ökade hans intresse för Grand Canyon.

– Mitt största bidrag till forskningen handlar om att göra mycket mer exakta dateringar av Grand Canyons stenar och landskap. Några av våra tidsbestämningar

N AT I O N A L PA R K S E R V I C E NPS är en federal myndighet som grundades av president Woodrow Wilson den 25 augusti 1916. NPS ansvarar för driften av nationalparker, monument, historiska slagfält och andra platser av nationellt intresse att bevara. Myndigheten sysselsätter runt 22 000 personer.

R E P O R TA G E

G R A N D CA N YO N

Våghalsiga besökare vid Grand Canyons södra stup.

Grand Canyon är en del av Coloradoplatån.

Kanjonen är 446 kilometer lång, som mest 29 kilometer bred och har ett maximalt djup på 1857 meter. Geologen John Wesley Powell blev 1869 först med att färdas genom hela Grand Canyon på Coloradofloden.

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

delat forskarvärlden i mer än 140 år. Är kanjonen 70, 20 eller ”bara” sex miljoner år gammal? År 2014 publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience en artikel av Karl Karlstrom som argumenterar för att Grand Canyon både är äldre och yngre på samma gång.

Enligt forskarnas modell skars en äldre del av kanjonen ut av en norrgående flod för 70 miljoner år sedan. Ett annat parti gröptes i sin tur ur för 25 till 15 miljoner år sedan av en flod från nordväst.

– Men sitt nuvarande utseende fick Grand Canyon av Coloradofloden under de senaste sex miljoner åren. Ungefär ett pappersark om året, 0,15 millimeter, har avlägsnats av floden. Geologisk tid är en stark multiplikator, säger Karl Karlstrom.

FÖR STE NAD E TRÄSTOCKAR

Fem timmars bilresa österut nära gränsen till New Mexico ligger nationalparken Petrified Forest som också är känd för sin speciella geologi. Här växte stora skogar under dinosauriernas tid för 250 miljoner år sedan. Med tiden dränktes träden i vatten och i leran förstenades trästockarna som nu ligger skimrandes på marken i regnbågens alla färger. I Petrified Forest har Karl Karlstrom studerat bifloden Lilla Colora-

Träden begravdes i sediment med vulkanisk aska som bidrog till att stammarna förstenades.

dofloden och dess inverkan på området som en del i undersökningen av Grand Canyons ålder.

– Som du vid det här laget förstås älskar jag att arbeta i sydvästra USA. Jag tror att turisterna initialt lockas hit av nationalparkernas biologi med alla vilda djur, men att det är de geologiska landskapens storslagenhet som har en mer långsiktig

Järnoxid i kombination med kiseldioxid har färgat de förstenade träbitarna.

påverkan på folk, säger Karl Karlstrom.

Solen börjar gå ner och det har blivit dags att lämna Petrified Forest. Jag blickar ut över det Marslika stenlandskapet och kan bara hålla med Karl Karlstrom, den här vyn kommer jag aldrig att glömma.

Karl Karlstrom Utbildning: Disputerad i geologi vid University of Wyoming.

Jobbar idag: Professor vid University of

New Mexico.

Inspirerades av: Vandrade i Grand

Canyon som fjortonåring.

Mest känd för: Forskningen om Grand Canyons geologiska evolution.

F OTO: P R I VAT.

Starkaste minne: Då en expeditionsdeltagare med hjärnskakning evakuerades från Grand Canyon med helikopter.

Ursprung: Morföräldrarna emigrerade

i början av 1900-talet från Småland till Seattle.

Karl Karlstrom vid en av många expeditioner i Grand Canyon.

28

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

VETENSKAP

Gensaxen f ixar den perfekta stärkelsen Potatisen, den älskade knölen, har många andra platser än på matbordet. En av dessa är i stärkelseindustrin.

Nu har forskare vid SLU i Alnarp tagit fram en skräddarsydd potatis för ändamålet. Till sin hjälp N ATA L I E V O N D E R L E H R hade de en omtalad gensax.

TEXT

N R 6 2 016

N A T U R V E TA R E

>

29

– Vi utgick från en potatissort som stär-

kelseindustrin efterfrågar. Den har förändrats med gensaxen Crispr/Cas9. Vi har tagit bort den enkelsträngade amylosen för att få fram en potatis som producerar enbart amylopektin, en förgrenad stärkelsemolekyl, förklarar Mariette Andersson.

Stärkelse är en vanlig konsistensgivare i många livsmedel, men för att kunna leva upp Mariette Andersson. till de krav som livsmedelsindustrin ställer krävs en del kemisk modifiering. Nu har forskare vid SLU, i samarbete med Lyckeby Starch AB, tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet.

FYRA E N KLA KLI PP

Potatis har två sorters stärkelse, amylos och amylopektin. Amylopektin är mer lagringsstabil och kan användas till i exempel många livsmedelsapplikationer utan att den behöver processas eller mo-

difieras. En stärkelse som innehåller amylos är däremot instabil och måste därför processas. Den enkla lösningen på problemet var att inaktivera genen som styr bildandet av amylos.

– Potatisar är tetraploider, det betyder att varje gen finns i fyra kopior. För att stänga av produktionen av amylos behövde vi ta fram plantor där alla fyra kopiorna är inaktiverade. Det blev ungefär två procent av alla plantor, berättar Mariette Andersson. Även om det låter lite så räcker det för att få fram den önskade produkten, amylopektinpotatisen.

– Vi hade en bra potatis för ändamålet från början och ville bara åt en enda egenskap, och inte förändra någonting annat på vägen. Då funkade Crispr/Cas9 perfekt, vi kan verkligen sikta precis på det vi vill förändra och hela arbetsprocessen går mycket snabbare, förklarar Mariette Andersson.

Hon jämför med traditionell mutationsförädling som bygger på behandling av grödor med antingen kemikalier eller strålning för att introducerar slumpmässiga genetiska förändringar. Oftast introduceras

Nyklippt amylopektinpotatis.

mer än en mutation vilket betyder att oönskade förändringar eller egenskaper måste elimineras genom korsning.

I NG E N G MO

I höstas beslutade det svenska Jordbruksverket att man får odla växter som är

Crispr – så funkar det Crispr står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindeomic Repeats och beskriver RNA-molekylens uppbyggnad.

Crispr upptäcktes för första gången 1987 i bakterier; hur systemet fungerar i detalj kartlades sedan av många olika forskare, bland annat Emmanuelle Charpentier som varit verksam vid Umeå universitet.

Tekniken bygger på samma princip som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp: • En målsökande RNA-molekyl binder till virusets arvsmassa.

• Ett enzym, Cas9, klipper itu virusets

30

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

arvsmassa intill den plats där RNAmolekylen har bundit.

• Bakterien har därmed oskadliggjort viruset.

Detta system används nu i en något modifierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer: • R NA-molekylen, som kallas för guideRNA, kan designas så att den binder till en förutbestämd plats i arvsmassan i en viss organism.

• Därefter klipper enzymet Cas9 itu arvsmassan.

• Antingen kan man enbart klippa bort, byta ut eller introducera nya delar eller gener i arvsmassan.

Tekniken har använts på celler av en rad olika organismer som till exempel möss, råttor, zebrafiskar, bakterier, bananflugor, jästsvampar, växter samt på humana celler och stamceller.

Med Crispr kan man klippa bort HIV-gener ur gnagarens genom.

VETENSKAP

modifierade med Crispr/Cas9 utan begränsningar, så länge man inte tillför något ny genetisk information i växtens arvsmassa. Eftersom inget nytt dna introduceras räknas den nya potatisen inte som GMO och får därför odlas storskaligt på fält. Just nu pågår uppförökning av de åtråvärda knölarna innan storskaliga fältförsök tar vid. Hela projektet är ett samarbete med Lyckeby Starch AB som även har finansierat forskningsprojektet.

– Projektet är ett stort steg i Lyckebys hållbarhetsstrategi och vår strävan att utveckla nya miljövänliga specialingredienser, säger Mattias Samuelsson på Lyckeby i ett pressmeddelande.

– Eftersom det inte krävs någon bearbetning av stärkelsen blir det helt enkelt en miljövänligare produkt, förklarar Mariette Andersson.

Umeå-professor serverar sin egen Crispr-sallad I somras kunde Vetenskapsradions lyssnare vara med när Stefan Jansson, professor vid SLU Umeå, serverade den första Crisprsalladen.

Han har själv odlat växterna hemma i villaträdgården i Bjurfors strax väster om Umeå.

De ser ut ungefär som vanlig broccoli, men är lite blåskimrande. De här växterna är unika eftersom de har behandlats med gensaxen Crispr/Cas9, som i det här fallet har använts

för att mutera en gen som styr hur växten utvecklas.

Experimentbroccolin i Stefan Janssons trädgård var inte tänkt att ätas, men han vill ändå testa och fräser upp Crispr-broccolin tillsammans med vitlök och olivolja i en stekpanna och serverar med pasta.

– Det här smakade ju jättebra. En liknande middag har aldrig tidigare ätits, säger Stefan Jansson.

PASSAR G I-D I ETE N

Medan amylos har dåliga egenskaper för just lagringsstabiliteten är den desto bättre för människor som följer den så kallade GI-dieten, en diet med lågt glykemiskt index. Amylos består av en lång och smal molekyl och är därmed en långsam kolhydrat. Ett av de pågående projekten går ut på att framställa en amylospotatis genom att inaktivera generna som bildar amylopektin.

– Det är lite svårare eftersom växterna själva behöver åtminstone lite amylopektin för sin egen energilagring. Amylopektin är perfekt för det, det är en stor och grenad molekyl som kan lagra energi på ett väldigt effektivt sätt. Det är just det som gör amylopektin så åtråvärd för stärkelseindustrin säger Mariette Andersson.

Stefan Jansson lagar till Crispr-broccoli med vitlök och olivolja för provsmakning.

Crispr i växter • Forskningsverktyg – förenklar studier av gener och deras funktion.

• Förädlingsverktyg, till exempel resistens – för att skadegörare ska kunna etablera sig på vissa växter kan det ibland behövas en så kallad mottaglighetsgen hos växten. Om man slår ut den genen kan skadegöraren inte växa, vilket gör växten resistent mot angrepp. Försök att framställa sådana resistenta växter, till exempel korn och potatis, pågår vid SLU i Alnarp.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

31

FOTO: MAR I E TTE AN D E R S S O N

VETENSKAP

Mindre än 1 mikrometer… ... tjock är den böjbara skärm som har tagits fram av forskare på Chalmers. Den kan återge färg som en LED-skärm men med mycket lägre energiförbrukning. Tekniken bygger på att polymerer som täcker skärmens yta leder elektroniska signaler och skapar högupplösta bilder. AN

Inomhusodling vid SLU i Alnarp.

Biotronen tar dig till ett annat klimat Vill du odla en växt i tropiskt klimat utan att lämna Sverige? Eller kanske vill du odla något som är på experimentstadiet och inte får spridas? I den nya så kallade biotronen vid SLU i Alnarp kan man göra just detta. Här finns klimatkammare där man kan man kontrollera temperatur, luftfuktig-

het, ljus och koldioxidnivå. I Alnarp har växtforskare från hela världen kunnat göra odlingsexperiment i den gamla biotronen från 1979. Den nya anläggningen har modernare teknik och ger fler möjligheter för både växtforskning och annan forskning som behöver kunna kontrollera klimat och miljö. AN

Visentens stamtavla Vår europeiska bison, visenten Bison bonasus, är en korsning mellan två utdöda djur: steppbison Bison priscus och uroxen Bos primigenius. Det har forskare visat genom att analysera mitokondrie-dna från sextiofem fossila lämningar av bison. Forskarna bedömer att korsningen uppstod för minst 120 000 år sedan. Grottmålningar tyder också på att människan bytte till att jaga visent i stället för steppbison.

För över trettio tusen år sedan målade de något som liknar steppbison, men för femton tusen år sedan målade de visenter. AN

32

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Miljögifter gömmer sig i damm Kemisten Ulrika Eriksson samlade in dammsugarpåsar från åtta länder på fyra kontinenter. Hon är forskare vid Örebro universitet och har undersökt förekomsten av så kallade högflourerade ämnen, PFAS, i miljön. Dessa finns i allt från vattenoch smutsavvisande kläder till engångsmuggar och skidvalla. Genom att analysera damm, avloppsslam, Ulrika Eriksson. fågelägg och prover från människor kunde Ulrika Eriksson se mönster för hur vi exponeras för ämnena. Till exempel såg hon att en grupp ämnen som bryts ned till andra mer stabila och toxiska PFAS förekom i alla områden och med relativt höga halter i slam och damm. Hon såg också att den livsstil man har påverkar vilken exponering man får av ämnena. AN

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Måste skärbrädan diskas?

Kan man skära rå kyckling på en skärbräda, sedan glömma att diska den och använda den igen ett dygn senare utan smittrisk?

Om man använder en skärbräda inom 24 timmar utan att diska och skölja den så är det stor sannolikhet för korskontamination, det vill säga risk för smitta. Sannolikheten beror på vilka bakterier och hur många bakterier som finns på kycklingen samt typ av skärbräda. Det finns studier som indikerar att till exempel salmonella överlever sämre på skärbrädor av trä än plast.

I sammanhanget kan det vara intressant att veta att ESBL, Extended spectrum betalaktamase,

är resistenta bakterier från familjen Enterobacteriaceae, där båda Salmonella och Escherichia coli hör hemma. Kom ihåg att ESBL inte är något traditionellt smittämne, såsom bakterie eller virus, utan ett enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika det vill säga pencillin och cefalosporiner som är en av de viktigaste antibiotikagrupperna.

Det betyder att ESBL överlever ungefär som vanliga Salmonella och Escherichia coli. Om skärbrädan inte diskas eller sköljs kan bakterierna överleva i dagar eller kanske även veckor. Salmonella är känd för att överleva länge i torra miljön, som i peppar.

IVAR VÅG S HOLM , PROFESSOR I LIVSMEDELSSÄKERHET VID SLU.

Bör fettranden skäras bort?

Ska vi vara oroliga för antibiotika i julskinkan?

När det gäller fettet så kan man låta fettranden sitta kvar under tillagning för att sedan skära bort fettranden på tallriken.

Fynd av antibiotika är mycket ovanligt i svenska grisar. När frågeställaren undrar

LE NA H U LTÉ N, PROFESSOR I KLINISK NÄRINGSLÄRA VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Risken att få i sig antibiotika med julskinkan är liten. Den svenska grisen är ändå att föredra, bland annat för den låga förbrukningen av antibiotika i uppfödningen.

över ”importerad skinka” så finns det två möjligheter till tolkning. Köttet kommer från EU eller från tredje land. Skinka som kommer från EU-grisar är kontrollerad på samma sätt som svenska grisar och antalet djur som innehåller antibiotika över gränsvärdet från andra medlemsstater är också få. Från tredje land importeras det väldigt lite svinkött och i så fall kontrolleras de i gränskontrollen. Mycket få fynd av antibiotika har hittats.

I NG R I D NOR D LAN D E R, STATSINSPEKTÖR PÅ LIVSMEDELSVERKET

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i e u n d turv llRdV E TAickRaEi na33 N R 6 2 0 1 6 N A TiU v d Sk ion@ t Va ak red

I N S P I R AT Ö R E N

Per gör maten hälsosammare Hälsa och välmående är både en trend och en utmaning för samhället. Nutritionisten Per Frank arbetar med att ta fram hälsosammare produkter och att prata om vad som är ANNA NORBERG viktigt för att vi ska må bra.

TEXT

Har du koll på näringsinnehållet i dina

frukostflingor? Och på vad som skiljer dem från flingor av ett annat märke?

– Det är stor variation på hur hälsosamma olika produkter är. Vi arbetar aktivt med att minska andelen socker och öka andelen fullkorn i våra frukostflingor. Samtidigt måste produkten smaka bra, annars spelar det ingen roll hur

nyttig den är. Vi ser att problemen med övervikt och fetma breder ut sig i samhället. Här har industrin, som förser folk med mat, ett stort ansvar och kan vara en del av lösningen, säger nutritionisten Per Frank, Nordic Nutrition, Health and Wellness Manager på Nestlé.

Han arbetar med att prata om hälsa och välmående både inom och utanför företaget. Framför allt handlar det om kommunikation med myndigheter, akademi och intresseorganisationer.

Internt samarbetar han med produktutvecklingen för att göra företagets produkter mer hälsosamma.

– Vi tittar bland annat på innehållet av salt och mättat fett, om vi kan ändra portionsstorlekarna och hur informationen på paketet ser ut.

AN PASSA PROD U KTE R

Mer fullkorn och mindre socker gör frukostflingorna nyttigare.

34

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

En typisk dag på arbetet har Per Frank både möten och skrivbordsarbete. Det kan handla om allt från konferenser till att kolla upp hälsopåståenden eller att prata med HR-avdelningen på något av de nordiska kontoren.

– Även de anställda ska må bra.

Jag är ansvarig för företagshälsovården

och tar in intressanta föreläsare inom bland annat nutrition.

Nestlé är ett stort företag där det kan krävas en del arbete för att till exempel anpassa produkter för den svenska marknaden.

– Fördelarna är att resurser och kunskaper finns inom företaget, och att små förändringar kan ge påverkan för många människor. Organisationen genomsyras också av att få fram hälsosammare produkter som ska göra nytta.

SAMAR B ETE M E D S PORTKLU B BAR

Han arbetar också med ett projekt för att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet och förbättra deras matvanor. Det är ett globalt arbete där åttio olika länder ingår.

– Jag samordnar detta för Danmark, Sverige och Finland. I Sverige finns En frisk generation där vi samarbetar med lokala sportklubbar och barn får prova på till exempel fotboll, friluftsliv och matlagning.

Per Frank trivs med kollegorna och tycker att det är roligt att komma ut och prata med folk om Nestlés

KARRIÄR

PE R FRAN K Per tar tåget över bron till Köpenhamn varje arbetsdag.

”

Jag går på danskakurs och läser en bok på danska, men det är ett svårt språk ibland.”

arbete för bättre nutrition och miljö, och att få delta i utvecklingen av bättre produkter. Han tycker att myndigheter, organisationer och industri som arbetar med hälsa måste bli bättre på att samarbeta.

HJÄLP M E D LÖN E STATI STI K

Hans nutritionistkunskaper är viktiga för att kunna kommunicera med alla olika intressenter.

– Man måste veta vad man pratar om.

Företaget är väldigt kunskapsinriktat och hårt granskat. Min forskarbakgrund gör att jag själv kan vara kritiskt granskande och jag är bra på att hitta information.

Han har sin arbetsplats i Köpenhamn, men bor i Lund. Genom Naturvetarna har han därför ett gästmedlemskap i det danska fackförbundet Dansk magisterförening, DM. – Jag tycker att det är en smidig lösning.

Aktuell: Nordic Nutrition, Health and Wellness Manager på Nestlé sedan april.

Jag ringde till DM inför anställningen på Nestlé och fick hjälp med bland annat lönestatistik.

S PRÅKET ÄR E N TRÖS KE L

Lund och Köpenhamn ligger nära geografiskt, 40 minuter med tåg på ditvägen och något över en timme på hemvägen på grund av ID-kontroller. Villkoren på arbetsmarknaden ser dock olika ut, till exempel är lönerna och inkomstskatten högre i Danmark. Även pensionssystemet är annorlunda.

– Jag betalar inkomstskatt i Danmark och kommunalskatt i Lund, så den första deklarationen blir nog stökig, säger Per Frank med ett leende.

Han tycker att det fungerar bra att jobba i Danmark. Arbetsklimatet är mer målinriktat, men arbetsmiljön är flexibel och han kan styra över sin egen tid. Det danska språket är dock en tröskel.

– Jag går på danskakurs och läser en bok på danska, men det är ett svårt språk ibland. Vissa danskar är vana att prata med svenskar och är lätta att förstå, medan andra dialekter är svårare. #

Utbildning: Nutritionist från Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Bakgrund: Tidigare styrelsemedlem i Nutritionistföreningen inom Naturvetarna.

Disputerad inom idrottsfysiologi. Har arbetat på olika företag i livsmedelsbranschen.

Familj: Fru, två barn och ett tredje på gång.

Bor i: Lund.

Inspireras av: Intresset för det jag jobbar med. Att kommunicera det positiva arbetet man gör. Att arbeta på ett företag där jag håller med om mål och åsikter.

Gör en ledig dag: Lagar mat och leker med familjen.

Läser: 1000-årskriget av Tonny Gulløv, en dansk historisk roman.

Bästa tips för att äta hälsosammare: Variera kosten och ät mycket grönsaker.

Tänk låg energidensitet och högt näringsinnehåll.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Retorik som får andra att lyssna på dig Det finns några knep för att bättre få fram sitt budskap. Använd både hjärta och hjärna, och försök hitta din personliga ton. Att vara nervös är naturligt och kan SARA-MARA / SÖD E R B E RG AG E NTU R vändas till en fördel. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TE XT

Får du rampfeber när du ska tala inför

publik, eller njuter du av uppmärksamheten? I båda fallen har man nytta av att känna till lite om retorikens grundregler.

Det är först på senare tid som retorik som ämne har blivit rumsrent i Sverige.

Skolämnet togs bort från schemat 1842, då man inte ville att skolbarnen skulle lära sig konsten att manipulera.

– Retorik borde bli ett obligatoriskt skolämne från årskurs ett, säger Barbro Fällman, en av Sveriges ledande experter på området, när hon pratar på ett frukostseminarium anordnat av Akademikerförsäkring.

I L L U S T R AT I O N

Han var så nervös att han svimmade i talarstolen vid något tillfälle” En av modellerna tar avstamp i kronologin.

– Man startar med att berätta om dåtid och går över till att tala om vad som gäller idag, och avslutar med vad man vill se i framtiden.

H ITTA S I N G R U N DTON

ETT VE R KTYG

I länder som USA, Nya Zeeland och Danmark tänker man annorlunda och har retorik som ett skolämne. Hon menar att retorik är ett verktyg för att uttrycka sig och bli lyssnad på.

– Förnuft (logos) och känsla (patos) ska finnas med till lika delar, kopplat till det äkta jaget (etos), även kallat det personliga varumärket.

Det är ingen slump att Barbro Fällman går tillbaka till antiken för 2 500 år sedan när hon presenterar ämnet. Det var då de retoriska modellerna skapades, och som håller än i dag. Kom ihåg att våra hjärnor inte har förändrats sedan dess.

36

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Hon tar upp några stora talare i historien och fastnar för Winston Churchill som hon menar var den största. Hans tal var planerade in i minsta detalj och han skapade bland annat begreppet ”järnridån”.

– Han var så nervös att han svimmade i talarstolen vid något tillfälle. Att vara nervös och bli högröd i ansiktet är naturligt, och visar att du är mänsklig. Kom ihåg att publiken inte märker det på samma sätt.

Andningen är en nyckel till att hitta den naturliga grundtonen. De som sjunger i kör har lärt sig den tekniken. Ett tips är att gäspa precis innan, det mjukar upp och gör att andningen går ner i magen.

Om den inte gör det blir rösten gäll och håller kortare tid när stämbanden blir trötta. Dessutom är det lätt att störa sig på pipiga röster, vilket gör att budskapet inte går fram.

– Att tala i bilder och upprepa det viktigaste är ett bra sätt att nå fram. Kom ihåg Martin Luther Kings tal 1963 när han flera gånger med darrande stämma sa: ”I have a dream”.

KROPPE N TALAR

Kroppsspråket ska inte heller glömmas bort.

– Jämför Donald Trumps slutna nävar med Hillary Clintons öppna händer som signalerar att hon inte har något att dölja.

Att gå i försvar när någon i publiken har invändningar mot det du säger är inget som Barbro Fällman rekommenderar.

– Gå inte i den fällan. Ställ hellre motfrågor, som: ”Vad kan jag göra annorlunda för att du ska få ut mer av den här föreläsningen?” Det öppnar för dialog och gör att den som protesterar måste ta eget ansvar.

Hur ska man hantera frågor från publiken?

– Välj mellan att släppa in publiken under föreläsningen, eller ha en frågestund i slutet innan du avrundar. Det sistnämnda är ofta att föredra. #

KARRIÄR

3

M O D E LLE R FÖ R R E TO R I K 1. Kronologisk: Hur såg det ut tidigare. Hur ser det ut i dag. Hur vill du att det ska se ut i framtiden.

2. Journalistisk: Svara på frågor som vem, vad, när, hur och varför. Ställ gärna retoriska frågor till publiken. Det får dem att hålla sig alerta.

3. Säljande: Visa hur läget ser ut idag. Formulera problemet med det. Presentera vilka möjliga lösningar som finns.

Föreslå en lösning.

GÖR EN M Å LG R U P P S A N A LYS O C H TA R E D A PÅ : 1. Vilka förväntningar gruppen har på dig som talare.

2. Hur deras attityd är mot dig och ditt budskap.

3. Vilken motivation och drivkraft åhörarna har för att lyssna på dig.

4. Vilken nytta du tillför dem som lyssnar.

DE TR E S:E N 1. Säg vad du ska säga.

2. Säg det.

3. Säg vad du har sagt.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Får arbetsgivaren snoka i min mejlbox?

Jag har märkt att min arbetsgivare kontrollerar min mejlbox med jämna mellanrum. Det känns integritetskränkande. Även mina kollegor har blivit utsatta för samma sak. Får arbetsgivaren verkligen göra så?

Om det är arbetsgivarens dator och/

eller mobiltelefon som du använder dig av, avgör arbetsgivaren hur sådana arbetsredskap ska få användas. Detsamma gäller om kontroll av användningen ska ske. Detta följer av arbetsledningsrätten.

Du bör därför kontrollera om det finns några regler för it-användningen på din arbetsplats. Sådana regler finns vanligtvis i en it-policy. När det gäller mejl bör arbetsgivaren ha tydliga riktlinjer för hur användningen ska gå till. Om det finns begränsningar måste arbetsgivaren klargöra vilka dessa är.

Arbetsgivaren måste också informera om någon form av övervakning av e-postanvändningen sker. Om en arbetsgivare går in och kontrollerar en anställds e-post, måste man göra en intresseavvägning av vad som väger

38

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

När det gäller mejl bör arbetsgivaren ha tydliga riktlinjer

gritetskommittén de risker för intrång i den personliga integriteten som kan uppkomma i samband med användning av it. Utredningen beräknas vara färdig i början av juni nästa år.

tyngst. Är det arbetsgivarens intresse av kontrollen eller den anställdes skydd för sin personliga integritet? För privata mejl är grundregeln att arbetsgivaren inte får läsa dem. Avsteg får dock göras om arbetsgivaren allvarligt misstänker att den anställde är illojal, har gjort sig skyldig till brott eller använder itutrustningen på ett otillåtet sätt.

Idag finns ingen lag som särskilt reglerar frågan om den personliga integriteten i arbetslivet. För närvarande utreder den av regeringen tillsatta Inte-

SOFIA BÄCK CARLÉN,

förbundsjurist på Naturvetarna

PÅ N Y T T J O B B

Kaj ska göra Max mer hållbart Kaj Török blir ny informationsoch hållbarhetschef på Max hamburgare. Han har tidigare varit rådgivare åt företaget.

Nu vill han att företag ska få göra skatteavdrag för klimatkompensation.

Varför ville du ha jobbet?

– Det var väldigt lockande att gå till Max. Det är ett starkt varumärke generellt, men också inom hållbarhet, och de är duktiga på att kommunicera dessa frågor. Jag har jobbat mycket med Max som rådgivare i hållbarhetsfrågor de senaste tio åren och jag är stolt över att få vara med och utveckla arbetet vidare som en del av företaget, och jag ser det som en möjlighet att få lära mig mer och utvecklas vidare.

Vad blir ditt uppdrag?

– Jag kommer dels att arbeta med att göra

Max mer hållbart, och dels bidra till PR-arbetet. Det är en ny roll. Företaget har tidigare haft en hållbarhetschef men den här kombinerade rollen har inte funnits tidigare.

Vad gör ni konkret?

– Vi klimatkompenserar genom trädplantering, och visar upp klimatpåverkan direkt på menyn. Det är svenskt kött, kyckling och bacon vilket bland annat innebär lägre klimatpåverkan och antibiotikaanvändning. Vi har också flera vego- och veganalternativ. Är det någon särskild fråga du brinner för just nu?

– Möjligheten att få göra skatteavdrag för klimatkompensation. Jag tycker att företag som klimatkompenserar på ett seriöst sätt ska få göra skatteavdrag, så att fler får bra förutsättningar att minska sin klimatpåverkan.

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har en fil.mag. i biologi med inriktning systemekologi från Stockholms Universitet, och har sedan läst på Kaj Török i ny PR-roll. både Berghs och IHM. Senast kommer jag från hållbarhetskommunikationsbyrån Futerra som jag var med och grundade för sju år sedan, och innan dess var jag på Det Naturliga Steget.

När börjar du på ditt nya jobb?

– Jag har smygstartat redan nu, men börjar på heltid 1 december. H A

F L E R PÅ N Y T T J O B B Anna Karlsson

Markus Dahl

Robert Almstrand

Nytt jobb: Distriktschef/säljare på DeLaval.

Nytt jobb: Konsultchef inom PEMA People AB Life Science & Engineering. Jag hjälper life sciencebolag att hitta rätt kandidater.

Nytt jobb: Utredare med inriktning mot övergödning på Havsoch vattenmyndigheten.

Tidigare jobb: Förprövningshandläggare på Länsstyrelsen.

Utbildning: Husdjursagronom.

Lisa Bandholtz Nytt jobb: Vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten.

Tidigare jobb: Medical advisor på Merch Sharp & Dohme Sweden AB. Utbildning: Doktorsexamen i immunbiologi.

Tidigare jobb: Life science-konsult inom ÅF AB. Utbildning: Magisterexamen och disputerad inom molekylär- och cellbiologi.

Tidigare jobb: Forskare (mikrobiolog) vid Sveriges Lantbruksuniversitet där jag arbetade med biologisk kväverening av gruvdriftspåverkat vatten. Innan dess verksam som forskare vid Colorado School of Mines i Denver, USA. Utbildning: Doktorsexamen i mikro-

biologi (2012).

O CKSÅ U D R HA JOBB? NY T T I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se om ditt nya jobb.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

39

KARRIÄR

CHEF

Naturvetare peppar chefer inom Saco Allt fler akademiker blir chefer. Därför har Saco ett chefsråd, där naturvetaren och generaldirektören för SVA ingår. Uppdraget är att utveckla akademikerna i deras chefsroll. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

H

an syns ofta på Naturvetarnas chefsseminarier och bidrar aktivt med sina erfarenheter.

– Det är bra tillfällen att utveckla sig själv och få nya idéer, liksom att mingla och nätverka, säger Jens Mattsson, generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt.

Han sitter också med i Sacos chefsråd, som består av chefer på olika nivåer från näringslivet, myndigheter och organisationer.

– På senaste mötet hade vi utbildning på agendan. Att hitta rätt i den djungeln är en grannlaga uppgift. Den kanske största behållningen med utbildning är att träffa andra chefer, som bidrar med sina erfarenheter och perspektiv. Det är så värdefullt att diskutera och dela med sig av kunskaper till varandra.

D ET G RÄN S LÖSA AR B ETS LIVET

Andra frågor som har varit uppe på bordet är etik, lönesättning och det nya gränslösa arbetslivet.

– Det ställer nya krav på både chefer och medarbetare. Att kunna jobba var

40

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

som helst när som helst är kopplat till hur framtidens avtal ska se ut. Kanske vi måste hitta nya sätt att organisera oss.

Jens Mattsson är själv noga med att stänga av mejl och annat när han är ledig.

– All forskning visar att vi behöver koppla bort jobbet ibland.

Han tycker att Chefshusets vd Vibeke Pålhaugen fångar tidsandan på ett bra sätt: ”Vad är det som gör att man skriver ett frånvaromeddelande i sin mejlbox när man går hem två timmar tidigare än normalt?”

– I det ligger en förväntan att man alltid ska vara tillgänglig och helst besvara mejl med blixtens hastighet. Ett sådant arbetsliv är inte hållbart. Vi måste hitta överenskommelser om hur det ska hanteras.

FRÅN EXPE RTROLL

Frågan har han diskuterat med cheferna på SVA. Hittills har han inte sett någon ökad ohälsa som en följd av det gränslösa arbetslivet.

De flesta chefer bland akademiker kommer från en expertroll. Det gäller även Jens Mattsson, som är disputerad mikrobiolog.

Det ger legitimitet, särskilt i internationella

Jens Mattsson jobbar för att skapa en innovativ kultur med högt i tak.

KARRIÄR

SVAs devis är enkel och rakt på: ”Friska djur - trygga människor”.

kontakter, och han förstår frågorna.

– Det är svårt att förena de två rollerna, men ofta förväntar man sig att det ska finnas en specialist i chefen. Det kan fungera ett tag, men är inte hållbart på sikt. Man måste bestämma sig.

Det är inte alltid som chefsrekryteringar blir som man tänkt sig.

– Det har inte blivit lättare att vara chef, det gäller bland annat att balansera internt arbete och externa kontakter.

Man måste kunna lita på sina medarbetare.

I N NOVATIV KU LTU R

Vad gör du när en chefsrekrytering går snett?

– Det handlar om att stötta och hjälpa till så mycket som möjligt. Vissa går tillbaka till expertrollen efter att ha kämpat med sitt chefsuppdrag.

Hur trivs du som gd?

– Det är ett fantastiskt jobb. Samhällsfrågor engagerar mig och jag vill jobba för en bra sak. Uttrycket ”I rikets tjänst på politikens villkor”, sammanfattar det väl.

Som det anstår en expertmyndighet uppmuntrar han till att skapa en innovativ kultur med högt i tak där idéerna sprudlar. Målen är högt satta, vilket han menar är nödvändigt för att utvecklas och klara förändringar.

– År 2020 ska vi vara en av Sveriges modernaste myndigheter och ett av Europas främsta veterinärinstitut.

Självklart finns det en devis för SVA som fastnar direkt. Enkelt och rakt på: ”Friska djur – trygga människor.” Den pekar också på rågången mot Livsmedelsverket, vars ansvar ligger på den mat vi äter.

PÅ NÄSTA SIDA LÄSER DU MER OM SVA:S SYN PÅ LÖNER, OCH KARRIÄRTIPS.

HUR ÄR JENS SOM CHEF? När jag ställer frågan om hur Jens Mattsson själv är som chef blir han tyst för första gången under intervjun och tvekar att bedöma sig själv.

Så jag låter honom kommentera några egenskaper som brukar förknippas med chefer.

Inspirerande: Jo, det stämmer rätt bra, vilket brukar komma fram i medarbetarundersökningar på SVA. Kommunikativ: Ja, samma sak där, enligt kollegorna.

Social: Ja, jag är nyfiken på människor och gillar att socialisera mig. Har fortfarande ett gott minne för detaljer.

Omtänksam: Ja, ser medarbetarna och är närvarande. Drar mig inte från att hugga i. I förra veckan praoade jag i postmottagningen.

Tydlig: Ja, ingen ska behöva gissa vad jag tycker. Har inga dolda kort.

Visionär/strateg: Kan bli bättre på att arbeta systematiskt med strategiska frågor och lyfta blicken över det operativa. Jag försöker skapa utrymme får den typen av arbete, gärna i dialog med medarbetare och chefer.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

41

SYN PÅ LÖNER: Individuell lönesättning gäller på SVA. Är inte löneledande, men naturvetare har rätt bra betalt. Lönerna sätts i lönesättande samtal, där goda prestationer speglas i lönekuvertet. Därför finns det en lönespridning på institutet. Här kan även experter göra lönekarriär.

BÄSTA KARRIÄRTIPS: Visa framfötterna och ta ansvar. Ta chansen när den dyker upp. De mest lyckade cheferna har inte haft fokus på en chefskarriär, är min erfarenhet. Som chef bör man vara ödmjuk, engagerad och ha viljan att göra skillnad.

utreda smittsamma sjukdomar, som har koppling till djur. Det handlar om allt från antibiotikaresistens och salmonella i djurbesättningar till dvärgbandmask hos räv, som idag är sällsynt i Sverige.

Djur som av oklar anledning har dött kan skickas till SVA för analys. Det gäller till exempel skjutna vargar och det uppmärksammade fallet med djur som slogs ihjäl på en 4H-gård i Stockholm. Då bidrar SVA med sina analyser i brottsutredningen.

?

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag?

Meddela Naturvetarna att du är chef via

www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

SVA – FRISKA DJUR – TRYGGA MÄNNISKOR Sveriges veterinärmedicinska anstalt är en expertmyndighet i Uppsala, med runt 360 anställda, varav 26 procent är disputerade. Uppdraget är att hålla koll på och

Ta chansen när den dyker upp, säger Jens Mattsson.

CH E FS FRÅGAN

Ska jag acceptera en omplacering?

Jag är chef på ett miljöföretag, som nu gjort en omorganisation. Antalet chefstjänster har minskat från fem till tre. Jag är en av dem som förlorat min chefsroll. Istället är jag erbjuden en tjänst som miljöstrateg med samma villkor. Vad händer om jag tackar nej?

Ditt företag har gjort en omorganisation och minskat antalet chefstjänster, där din befattning inte finns kvar. Men notera att du fortfarande har din anställning kvar. Däremot är du övertalig och saknar befattning. I ett sådant läge inträder arbetsgivarens omplaceringsskyldig-

42

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

het, vilket innebär att den är skyldig att se om det finns något annat arbete för dig i organisationen.

Grunden för en sådan omplacering är arbetsbrist. Lagen om anställningsskydd innebär inget befattningsskydd, med det bör ändå vara en skälig omplacering. Eftersom du erbjuds ett arbete som kräver akademisk kompetens och att du behåller din lön, så skulle jag betrakta erbjudandet som skäligt. Vid arbetsbrist kan alternativen tyvärr vara betydligt sämre och ändå vara okej enligt lagen. Det innebär att om du tackar nej till erbjudandet föreligger arbetsbrist och arbetsgivaren kan säga upp dig.

Trots det kan det vara värt att ta upp diskussionen om avgångsvederlag som ett alternativ, för det kan ju vara bättre både för dig och företaget om du framöver är nöjd med din karriärväg.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudmans för chefer, Naturvetarna

KARRIÄR

MITT JOBB

K E M I ST Hanna Bergenholtz, Product safety and regulatory affairs specialist på Akzo Nobel Adhesives AB i Nacka TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Kemisten: Hanna Bergenholtz arbetar med träfärg och trälim för industrin. Hon ser till att produkterna lever upp till lagstiftningen, främst inom EU, och att nya recept på produkter inte innehåller förbjudna ämnen.

I arbetet kollar hon också vilka krav som ställs på en produkt om man vill börja exportera den till ett nytt land. Hon är kemist från naturvetarprogrammet i Lund, med inriktning på analytisk kemi och miljökemi. Hon lockades av att få jobba med kombinationen av miljöaspekter och kemi.

Fika: Hanna Bergenholtz är fikavärd i föreningen Äldrekontakt där man bjuder hem några äldre personer på fika för att bryta deras isolering.

EU: Förslag från olika länder

Ett annat fritidsintresse är att prova olika recept, till exempel baka fröknäcke, göra inläggningar eller marmelad.

Snacks: För att hålla energin uppe under eftermiddagen.

För träningspass i core och Soma moves, en form av dynamisk yoga. Med ett stillasittande jobb är det viktigt att röra sig på fritiden.

Arbetsmiljön: På avdelningen sitter sju personer i ett öppet landskap. Det är en ganska lugn miljö och man kan snabbt vända sig till en kollega och fråga och diskutera.

genholtz håller interna utbildningar inom kemiska arbetsmiljörisker för dem som arbetar med allergiframkallande produkter som innehåller isocyanater eller formaldehyd.

Lagstiftning: Inom EU finns flera regelverk att följa, till exempel REACH för registrering och tillstånd för kemiska ämnen, och CLP för klassificering och märkning. Produkterna ska bland annat ha säkerhetsdatablad och transportklassas för både land- och sjötransporter.

Fröknäcke:

Träningsskor:

Kemiska arbetsmiljörisker: Hanna Ber-

Dator: Ett centralt arbetsredskap för att söka, sammanställa och kommunicera information.

Till exempel har hon kontakt med labb och produktion av färg i Malmö och för lim i Kristinehamn. Hon har även kontakt med kunder, till exempel för frågor om allergiinformation. Avdelningen servar också företagets sajter i Europa, så arbetet är väldigt internationellt.

för kemikalielagstiftningen diskuteras. Just nu handlar det mycket om hormonstörande ämnen. Tyskland har lagt ett förslag på att man ska ha utbildning för att jobba med vissa isocyanater. Biocidprodukter, som finns i till exempel träskyddsmedel, , kan ha olika nationella krav och det finns en gemensam lagstiftning inom hela EU.

Exponeringsscenarier: Ska bifogas till produktsäkerhetsbladet och beskriva riskerna så att de som arbetar med produkterna ska kunna skydda sig mot exponering. Detta görs både för den egna produktionen och för kunderna.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

E G E T F Ö R E TA G

Hon bygger andras självkänsla Arijola Delija har utvecklat en affärsidé som kopplar ihop kropp och knopp. Med stöd av vetenskapen hjälper hon människor att slippa drabbas av psykisk ohälsa.

T E XT

L A R S - E R I K L I L J E BÄC K

F OTO

M I K A ÅG R E N

Som biomedicinsk analytiker har Arijola Delija kunskap om hur kroppen fungerar.

– Mår själen dåligt sätter det spår i din fysik. Därför är det så viktigt att ta hand om sig själv, vara stolt och ibland ge sig själv en klapp på axeln.

Hon förklarar att många hamnar i ett destruktivt beteende, där de fokuserar på sina dåliga sidor i stället för att lyfta de goda.

SUG E R E N E RG I

– Dåliga tankar om sig själv påverkar hjärnan på ett negativt sätt. Det suger

energi och tröttar ut kroppen, vilket gör att man mår sämre. Det blir som en bekräftelse på sin egen uselhet.

Arijola Delijas recept är att bryta mönstret och berätta för sig själv att man är en fin och bra människa.

Men är det verkligen så enkelt? invänder jag.

– När du tar hand om din kropp och ser hur värdefull du är, både för dig själv och andra, så frigörs endorfiner som gör att du mår bra. Du får ny energi och kommer in i en positiv spiral.

NYA N E RVBANOR

Arijola Delija stod inför vägvalet att satsa på sitt företag eller att jobba traditionellt som biomedicinsk analytiker.

44

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Hjärnan är formbar. Hon förklarar att nya positiva tankar ger nya nervbanor som blir inkörda. De gamla nervbanorna, som är förknippade med negativa tankar, försvinner.

– När man inser att man är en värdefull människa blir man mer mån om att ta hand om sig själv och sin kropp.

Då blir det viktigt att äta bra, sova och träna fysiskt. Allt detta gör att man mår bättre.

Hela tiden håller hon koll på senaste vetenskapen. Innehållet i hennes föreläsningar om psykisk ohälsa och

”Dåliga tankar om sig själv påverkar hjärnan på ett negativt sätt” webbutbildningar är faktagranskade av läkare och psykologer. På den punkten viker hon inte en tum.

BOTTNAR I S IG SJÄLV

Idén till sitt företag fick hon efter att själv ha drabbats av psykisk ohälsa när hon pluggade till biomedicinsk analytiker. Hon mådde dåligt och uppvisade typiska tecken: ångest, sömnsvårigheter och känsla av tomhet.

– Det handlar om att bygga självkänsla. Ju mer forskning jag hittade om hur hjärnan fungerar desto mer övertygad blev jag.

Det jag hjälper andra med idag hjälpte mig då. Jag blev gladare och presterade bättre, både i jobb och i sociala sammanhang.

VÄGVAL

Jobbet på Klinisk kemi på Lunds universitetssjukhus har hon kvar, även om besöken där blir allt mer sällsynta.

– Jag stod inför ett vägval, mellan

När du tar hand om dig själv och ser hur värdefull du är så frigörs endorfiner som får dig att må bra. Det lär man sig bland annat på Arijola Delijas webbutbildningar.

att jobba traditionellt som biomedicinsk analytiker och att satsa på mitt företag.

Vad driver dig?

– Jag vill få människor att stärka sig själva och må bättre. Om jag kan bidra till att göra skillnad så är jag nöjd.

Men hur ska jag tänka om någon beter sig illa mot mig?

– Folk som klankar och är otrevliga mår kanske inte så bra själva. De kan bli störda av att jag tar plats. Den kritiken rinner oftast av mig. Det är viktigare vad jag tycker om mig själv.

Konstruktiv feedback tar hon på större allvar. Istället för att slås ner ser hon en chans att utvecklas och bli bättre.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

45

KARRIÄR

N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D

FÖRETAG: ARIJOLA DELIJA, HAR FUNNITS I TRE ÅR OCH BÄR ÄGARENS NAMN. ÄGARE: ARIJOLA DELIJA, 26 ÅR. BIOMEDICINSK ANALYTIKER. Företagsidé: Föreläser om psykisk ohälsa. Säljer webbutbildningar om att bygga självkänsla, med möjlighet till uppföljning.

Företagsform: Enskild firma.

Naturvetarna kommenterar: Jag förordar aktiebolag som gör det möjligt att ta ut en lön som sedan är grunden för inkomstbortfall vid sjukdom eller föräldraledighet. Du har ett bättre skydd vid konkurs eftersom företaget inte är kopplat till dig personligen.

inte avsatt pengar för pension. Planerar att göra det om några år.

Naturvetarna kommenterar: Om du väljer att satsa helt på företaget så se till att avsätta pengar.

A-kassa: Ja. För mig är det alltid möjligt att gå tillbaka till BMA-yrket om företaget skulle gå åt skogen. Det är en trygghet.

Naturvetarna kommenterar: Rätt tänkt.

Marknadsföring: Sociala medier, egen blogg. Minglar och nätverkar. Föreläsningarna drar folk till webbutbildningen. Skriver artiklar i tidningar.

Naturvetarna kommenterar: Jättebra, en snygg hemsida. Kanske att du borde ha dina kontaktuppgifter mer synliga om man vill komma i kontakt med dig. Många kan dra sig för att fylla i ett formulär.

Administration: Budgetering, bokföring och deklarationer sköter jag själv, med hjälp av rådgivning. Det tar lite tid men ger en bra förståelse för helheten.

Naturvetarna kommenterar: Om du fortsätter att växa kan det vara bra att outsourca till exempel ekonomin. Man behöver inte göra allt själv. När företaget växer kan det vara bra att anlita experter.

Kompetensutveckling: Sker hela tiden.

Jag följer forskningen och har hjälp av forskare som bidrar till att utveckla produkten. Studerar på IHM-business. Alla människor jag träffar genom jobbet.

Naturvetarna kommenterar: Tjänsterna som du säljer kräver nu kunskap, och det är bra att du läser mycket. Det ger

46

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Arijola Delija sköter det mesta själv i sitt företag.

kunden trygghet och tillit, vilket oftast genererar nya kunder.

Semester: Jag har ingen riktig semester. Jag bestämmer själv när jag ska jobba och tar ut enstaka dagar när det är möjligt.

Naturvetarna kommenterar: Semester är ett måste. Många företagare struntar i den men för att orka så behövs återhämtning. Försök att ta semester när det är lugnt för att minimera störning av verksamheten.

Pension: Som anställd hade jag tjänstepension. Men i mitt företag har jag hittills

Arvode och omsättning: Hur mycket jag tar betalt för en föreläsning varierar med målgrupp. Den webbaserade utbildningen kostar 399 kronor.

Naturvetarna kommenterar: Det är bra att du har en plan för arvode. Känner kunden att det är ett godtyckligt pris som varierar för mycket mellan olika kunder kan de bli tveksamma. Oftast får man kunder genom andra kunders tips om erbjudande och prissättning.

Försäkringar: Sjukförsäkring, ja. Ansvarsförsäkring, nej.

Naturvetarna kommenterar: Personliga försäkringar har du också genom din anställning. Kontakta gärna ett försäkringsbolag och be om råd om vilka försäkringar du behöver.

PANTEA AN SAR I

Naturvetarnas företagsrådgivare

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter under 2017.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald. I skrivande stund är inte alla program klara, men notera gärna datumen!

L E A D E R S H I P F R I D AY Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor.

3 feb Stockholm 3 mar Göteborg 31 mar Malmö 12 maj Stockholm

www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Anmälan öppnar längre fram, och inbjudan skickas till dig som är förtroendevald.

Du har väl inte missat...

Naturvetarnas adventskalender på Facebook? Här möter du både medlemmar och personal på Naturvetarnas kansli. www.facebook.com/Naturvetarna

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet.

10 feb

Stockholm

17 feb

Umeå

24 feb

Göteborg

3 mar

Malmö

17 mar

Örebro

24 mar

Linköping

21 apr

Uppsala

05 maj

Stockholm

12 maj

Göteborg

19 maj

Malmö

6-10 feb

UGL för förtroendevalda

15-16 mar

Facklig grundkurs statlig sektor

28-29 mar

Förhandlingsutbildning

8-12 maj

UGL för förtroendevalda

9 maj

Facklig fortsättningskurs statlig sektor

16 maj

Arbetsmiljökurs

21 sep

Löneprocesskurs

Här kan du träffa andra chefer och diskutera frågor som rör chefs- och ledarrollen.

11 okt

Facklig fortsättningskurs statlig sektor

15 mar

Stockholm

17-18 okt

Facklig grundkurs kommun och landsting

15 mar

Sundsvall

24-25 okt

Facklig grundkurs privat sektor

15 mar

Norrköping

8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

16-17 mar

Göteborg

14-15 nov

Förhandlingsutbildning

16-17 mar

Malmö

20-24 nov

UGL för förtroendevalda

4 apr

Halmstad

5 dec

Arbetsmiljökurs

Uppsala www.naturvetarna.se/chefsnatverk

www.naturvetarna.se/fackligakurser

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

C H E F S N ÄT V E R K

19 apr

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

47

STU DE NT MÖTE R YR K E SVE R K SAM

”Du bygger din karriär själv” Över en kopp kaffe delar biomedicinaren Mario Clementi med sig av sina bästa karriärtips till studenten Josefine Persson. Hon gillar att lösa problem tillsammans med andra. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

– Pröva på olika delar av yrket nu när du studerar. Då blir det lättare för dig att följa ditt hjärta och göra det du tycker är roligt, säger Mario Clementi till Josefine Persson.

Han gratulerar till utbildningsvalet.

Den gedigna grunden med kunskap om sjukdomar, läkemedel och dess verkningssätt menar han har en ljus framtid med olika karriärvägar.

– När jag utbildade mig i mitten av 2000-talet kände jag inte till det jobb jag har idag. Tanken då var att jag skulle forska, men medlen tog slut så jag valde att lämna akademin.

Efter en lite trög start i arbetslivet med säkert hundra jobbansökningar fick han in en fot genom ett sommarvikariat på Novartis. Uppdraget var att bedöma in-

kommande rapporter om biverkningar och andra oönskade händelser, som sedan rapporterades till Läkemedelsverket.

Nu arbetar Mario som konsult på Scientific Solutions Scandinavia AB och har ett uppdrag på Aga, som ingår i den tyska koncernen Linde. I portföljen finns bland annat kvävgas, syrgas och lustgas. Följ samtalet mellan Mario och Josefine här.

MAR IO CLE M E NTI (MC)

MC

Utbildning: Biomedicin, examen 2006, Karolinska institutet.

Yrke: Rapporterar biverkningar på Aga/Linde via konsultföretaget Scientific Solutions Scandinavia AB. Ålder: 52 år.

Gör en ledig dag: Springer, spelar piano och umgås med familjen.

JOS E FI N E PE R SSON (J P)

JP

Utbildning: Biomedicinstuderande på Uppsala universitet, BMC. Ålder: 21 år.

Familj: Mamma, pappa och två syskon.

Fritid: Hänger med vänner.

Springer för att hålla formen.

48

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

KARRIÄR

JP

– Är jobbet lika inspirerande i dag?

MC – Ja, jag har verkligen hamnat rätt.

Med den specialkompetens som jag har byggt upp genom åren är jag attraktiv för andra läkemedelsbolag. Jag får ofta erbjudanden om jobb. Det är lite annat än när jag var nybakad biomedicinare.

JP

– Så rapportering av biverkningar har blivit din nisch?

MC – Ja, så har det blivit. Nackdelen är

jobb.

möjligen att jag har blivit så specialiserad att jag har svårt att få andra

MC – Vad har du själv för planer?

– Jag har svårt att tänka mig en framtid på labb. Jag gillar att träffa människor och trivs bäst när jag löser problem tillsammans med andra. I grunden har jag ett intresse för vetenskap och medicin.

era som en länk mellan företag och läkare när nya läkemedel är på väg ut på marknaden. Här blir det mycket resor.

MC – Ännu en möjlighet är att jobba

med regulatory affairs och hålla kontakt med myndigheter vid ansökan om godkännande av nya läkemedel.

JP

– Hur viktiga är personliga egenskaper?

MC – De blir allt viktigare. Att vara en

ödmjuk lagspelare värderas högt, liksom att kunna kommunicera, både muntligt och skriftligt. För mig som har kontakter över hela världen gäller det att vara tydlig och ha kunskap om olika kulturer, så att man uttrycker sig på rätt sätt.

JP

JP – Vilka jobb skulle kunna passa mig, tror du?

– Medicinsk information om behandling och möjliga biverkningar till både patienter och sjukvårdspersonal kan vara en möjlighet. Den snabba utvecklingen av läkemedel gör att man hela tiden måste hålla sig uppdaterad och kunna hitta information i olika datasystem.

JP

– Kan kliniska prövningar vara något?

MC – Ja det tror jag, i en roll som clinical

research associate där du besöker klinikerna och kollar att regelverket följs. Här måste man trivas med att dokumentera och följa rutiner. En annan roll är att fung-

JAG KÄNNER MIG ÄNNU MER TAGGAD ATT LÄSA BIOMEDICIN

fattas i din profil. Många rekryterare och företag letar personal där. För att få koll på arbetsgivarna är ett bra tips att lägga upp en sökprofil, där du följer de arbetsgivare som du är intresserad av.

JP

– Hur ska jag använda sommarloven?

MC – Sommarjobbet på Novartis var

startskottet för min karriär. Många söker vikarier på somrarna. Passa också på att plugga utomlands. Det ger erfarenheter och språkkunskaper som du får nytta av.

JP

– Kan du säga något om lönerna?

MC – Inom industrin är lönerna bra

utan att man behöver jobba ihjäl sig.

Men man kan gå i fällan och arbeta för hårt, vilket hände mig när det var gasen i botten som gällde. Lyssna på kroppens varningssignaler.

JP – Hur kopplar du av från jobbet?

MC – Löpning hjälper mig att bli mer

JP

MC – De är avgörande för din karriär.

Vårda dina relationer och ge alltid ett gott intryck, du vet aldrig vem du kommer att jobba med i framtiden. En kursare i dag kan bli din framtida chef. Var på hugget i möten med forskare och föreläsare.

JP

stresstålig, vilket är vetenskapligt bevisat.

– Hur viktigt är det med kontakter?

– Bör jag använda Linkedin i nätverkandet?

MC – Du blev inte avskräckt nu hoppas

jag?

– Nej, tvärtom blev jag inspirerad och känner mig ännu mer taggad att läsa neurobiologi, fysiologi och farmakologi som står på schemat efter jul.

JP

MC – Mitt sista råd är att vara medveten

om att du själv bygger din karriär.

MC – Ja absolut. Många får jobb den vä-

gen, så fick jag det arbete jag har i dag. Tänk igenom hur du vill upp-

Linkedin är ett hett tips. Läs mer på www.naturvetarna.se/linkedin

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

49

I LLU STR ATI O N: N ATI O N A L G E O R AP H I C

S PA N A R I N

Vandringsled Med båt Människans migration

I mänsklighetens fotspår F OTO: R A D I O S C I E N C E

Journalisten Paul Salopek ska gå till fots. I över tre tusen mil. Han följer människans väg från Herto Bouri i Etiopien, till Eldslandet i Sydamerika.

Den vägen vi tog ifrån Afrika till resten av världen på stenåldern. På vägen tittar han på vad som händer nu på de platser han passerar, till exempel klimatförändringar, konflikter och teknikutveckling. Projektet kallas Out of Eden walk och går att följa genom National geographic.

Paul Salopek har varit på väg sedan 2013 och nått Uzbekistan. A N

Lisa Beste och Natalie von der Lehr gör RadioScience.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret  Harald Wetter, Karin Andersson och Åse Augustson vinner boken

Den danska älskarinnan.

50

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

LYSSNA PÅ VETENSKAP RadioScience är en podd om vetenskap & forskning, forskare & forskningspolitik. Nu finns över fyrtio avsnitt uppe för den som vill lyssna på intervjuer med forskare som berättar om hur bakterier pratar med varandra, om mammutar, myggor och mörk materia.

Bland annat. Till detta fin musik på avsnittets tema, till exempel sjunger Imperier Var e vargen? i ett avsnitt om just vargar. Lyssna på www.radioscience.se. A N

Vi lottar ut boken Vid vägs ände. Du kan delta i utlottningen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Mejla senast 31 december. Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

Det skjuts fler elefanter än det föds i Afrika. Tjuvjakten och den illegala handeln med elfenben, tigerskelett och annat pågår för fullt. Men det finns hopp. Det vill Ola Jennersten visa för världen med sin nya bok.

– Hedrande och mycket roligt, sä-

ger den disputerade zooekologen Ola Jennersten när han av kungen tar emot priset för Årets pandabok.

Men det är WWF Ola Jennersten. som står bakom den prestigefyllda utmärkelsen. Författaren jobbar där själv och hade aldrig kunnat drömma om att han en dag skulle få priset.

Hans och fotografen Tom Svenssons bok ”Vid vägs ände” visar på hur den illegala handeln med utrotningshotade djur går till.

– Att sprida information om detta är min drivkraft. I möten med jägare, skrupelfria handlare och konsumenter av elfenben, noshörningshorn och tigerdelar har jag fått insikter som jag vill dela med mig av.

FÖR FÖR I S KA B I LD E R

Bakom de förföriska bilderna av majestätiska elefanter och gracila tigrar döljer sig en tragisk sanning. På beställning av kriminella nätverk, ibland med koppling till terrornätverk, utför tjuvjägare jobbet.

– Med livet som insats dödar de djuren och tar till vara de värdefulla delarna.

Många tar stora risker för att snabbt kunna tjäna motsvarande tolv årslöner.

Han förklarar att det pågår ett krig mellan tjuvjägare och parkvakter. Bara i år har över hundra parkvakter dödats i hela världen.

De största konsumenterna av produkter från elefant, noshörning och tiger finns i Kina. Den illegala handeln hittar många vägar. En av dem är en marknadsplats i

Burma som kan beskrivas som laglöst land, där prostitution, gambling och arthandel frodas. Dit kommer främst kineser och handlar.

– I botten ligger en tro på traditionell orientalisk medicin, där växter har störst roll. Sedan finns det exklusiva brygder som baseras på djur, som tigerhår och björngalla. En myt som florerar är att en vietnamesisk minister blev botad från cancer efter att ha ätit extrakt från noshörningshorn.

MAG I OCH STATUS

Lika mycket som det ligger magi i detta, så är status en stark drivkraft. Den som använder produkter från sällsynta djur utstrålar rikedom. Därför betingar ett gram horn från noshörning runt 1 500 kronor i slutledet.

Men allt är inte nattsvart. Det finns positiva motkrafter.

– Å ena sidan kan tjuvjakten ge snabba pengar till lokalbefolkningen, å andra sidan innebär det en förlust av naturresurser. Med färre djur minskar turismen och inkomsterna därifrån.

En utmaning är att få med lokalbefolkningen på noterna. Människor dödas av elefanter och inkomsterna från turismen går dem förbi. Men det finns lösningar.

– I Namibia har man låtit en by bilda en naturvårdsorganisation med rätt att bygga hotell och arrangera hållbar jakt. Certifierad jakt som gynnar byn kan vara ett sätt att öka djurstammarna eftersom intäkterna från den hållbara jakten kommer byn till del.

D RAG HJÄLP AV OBAMA

Även på politisk nivå händer det saker. I skrivande stund pågår ett internationellt

politiskt möte i Vietnam om illegal handel med djurprodukter.

– Vi har draghjälp av Obama som engagerar sig i de här frågorna eftersom de har koppling till terrornätverken. Men även popstjärnor i Vietnam driver propaganda mot tjuvjakten och den illegala handeln.

Mellan raderna kan det framskymta att Ola Jennersten hyser en viss optimism.

– Det är både och. Om vi klarar tigern, så kan skogen räddas som i sin tur gör att många andra arter också får livsrum.

Men fortfarande skjuts det fler elefanter i Afrika än det föds. Och förra året sköts rekordmånga noshörningar i världen. LE L

Boken ges ut på förlag Symposion.

VEM ÄR FÖRFATTAREN? Ola Jennersten • Yrke: Disputerad zooekolog på WWF. • Aktuell: Vinnare av årets Pandapris.

• Gör mer än skriver: Fotograferar.

• Drivkraft: Att få fler att få upp ögonen för tjuvjakt.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N

Gästkrönika

Sluta aldrig att vara nyf iken Inte bara Bob Dylan har varit en tyst Nobelpristagare. Också fysikpristagaren Albert Einstein höll sig borta när tillkännagivandet om hans Nobelpris blivit känt i november 1922.

Undrar vad som händer om jag väcker hunden?

Det är professorn i fysik Anders Bárány som berättar historien om sin favoritfysiker och tystnaden.

Men det är kanske inte helt rättvist att jämföra. Kommunikationerna var lite annorlunda då.

Albert Einstein var på väg till Japan för en lång föreläsningsturné.

Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, Christopher Aurivillius, telegraferade därför den 10 november till Shanghai, dit Einsteins båt anlände den 14 november. Men när telegrammet levererades brydde sig Einstein inte om att svara, eller att över huvud taget nämna Nobelpriset i den detaljerade resedagbok han förde under resan. Först den 17 december nämner Albert Einstein att han blivit tilldelad priset, och då i ett brev till sina söner.

Om dåtiden var lika konsternerad inför Einsteins tystnad som vi har varit kring Bob Dylans vet jag inte. Kanske inte. Numera är det förväntat att man ska reagera och kommunicera ome-

52

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Patrik Hadenius, chefredaktör för tidningen Forskning & Framsteg

le, styrs av algoritmer. Dessa regler ser till att du möter det du redan gillar. Du lever i en bubbla. Lite förenklat kan man säga att filterbubblan är sociala mediers motsvarighet till åsiktskorridor.

I filterbubblan är det inget som utmanar eller provocerar, annat än på ett sätt som du redan känner till. Du kan möjligen stilla din nyfikenhet, men knappast stimulera den.

delbart. Och när någon är tyst vill man veta varför. Vi vill alltid omedelbart stilla vår nyfikenhet.

Kan det alls finnas någon poäng med att hålla någon på halster, att vara tyst.

Att inte ge efter.

Dylans och Einsteins provocerande tystnad sätter fingret på något intressant i vår tid. Är det kanske till och med långsiktigt mer stimulerande för nyfikenheten att inte alltid få omedelbar tillfredsställelse.

Ett av årets nyord är filterbubbla. Det betyder att det du ser på nätet, genom Facebook, Twitter, Instagram och Goog-

I en intervju bara några månader före sin död resonerade Albert Einstein om hur det går till när vi skaffar oss ny kunskap om världen.

Historien återberättas i en artikel i senaste numret av Forskning & Framsteg.

Med intellektet kan vi bygga vidare på det vi redan vet och det vi kan bevisa – men bara till en viss gräns, förklarade Einstein. För att komma ännu längre krävs att vi också vågar släppa taget om det vi känner till och låter tanken ta ett språng. Det krävs fantasi.

Einstein vände sig till reporterns son, en ung student vid Harvard som följt med till intervjun, och sa: ”Det viktiga är att aldrig sluta fråga. Nyfikenheten har sitt eget existensberättigande.”

Akademikernas a-kassa informerar

S PA N ANr R 4I N2016

A S I S T E R N AS K I DEM A R! AKA ORMER ya INF årt n

in inte v agas Missa rknadsm esse tsma l ditt intr . ä arbe iv . Anm se/al A-liv ww.aea. på w s mer på Lä ! sidan sista

VILL SE FÖRÄNDRING

Göran Arrius, ordförande i Saco och Akademikernas a-kassa, vill se en förändring av hur invandrade akademiker tas emot.

Målet måste vara att snabbare slussa ut dem till arbeten de har utbildning för menar han.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

53

Oförändrad avgift 2017 S PA N A R I N Medlemsavgiften till Akademikernas a-kassa är 100 kr i månaden. Den absolut största delen, cirka 85 procent, går till att delfinansiera de utbetalningar som a-kassorna gör. Pengar tas också från den del av arbetsgivaravgiften som kallas arbetsmarknadsavgift. I dagsläget planerar vi för oförändrad medlemsavgift för 2017.

Härifrån kommer pengarna Ersättningen finansieras dels av arbetsgivaravgiften, dels av de medlemsavgifter som a-kassorna tar in.

Invandrade akademiker – Göran Arrius är sjöofficeren som blev ordförande för Saco och Akademikernas a-kassa. Nu vill han få in de invandrade akademikerna på arbetsmarknaden.

TEXT OCH FOTO: JENNIE AQUILONIUS

Göran Arrius drar fingrarna över slipsen för att rätta till den. Utanför fönstret på Sacos huvudkontor ligger ett höstgrått dis över takåsarna i Gamla stan. Här har han arbetat i fem år som ordförande.

– Det är ett av de mest intressanta arbeten man kan ha. Jag träffar spännande personer, får vara med om skeenden som spelar stor roll i samhället och jobba med våra 23 förbund.

Han ser ljust på akademikernas arbetsmarknad. Säger att Sverige ska vara en kunskapsnation som konkurrerar med kompetens, smarta idéer och entreprenörskap.

– Akademikerna har en central ställning på den typen av arbetsmarknad. Om vi tittar på Akademikernas a-kassas statistik har vi nästan ingen arbetslöshet alls, jämfört med andra grupper.

Kalla vindar ledde vidare Själv inledde Göran Arrius sin karriär med att uppnå barndomsdrömmen; att bli sjöofficer.

Under tio år kör han fartyg, skjuter med kanoner och utbildar värnpliktiga. Lär sig att fatta beslut på bräckliga grunder. Drivkraften är att göra skillnad.

– I förlängningen handlade sjöofficersjobbet om att skydda Sverige. Jag växte upp på 1970-talet under Kalla kriget med skyddsrum och Om kriget kommer, en broschyr med råd om vad folk skulle göra ifall landet hamnade i krig.

I slutet av 1980-talet börjar Göran Arrius tappa lusten. Försvaret gör stora nedskärningar och samtidigt kommer ryska ubåtar på oönskat besök. Det senare leder till tråkiga arbetsuppgifter som går ut på A T U R V E TA R E N R 5 2 0 1 6 att vänta50 och Nlyssna, ofta med otillräcklig

”Ska vi vara nöjda med att en civilingenjör jobbar som tidningsbud?.”

utrustning. Därför blir optimisten Göran Arrius glad när en tidigare kollega undrar om han vill jobba med livförsäkringar på Trygg Hansa. Här lär han sig hur pensionssystemet fungerar. På Trygg Hansa får han också frågan om att bli fackligt ombud för Jusek.

Känslan att kunna hjälpa människor får det fackliga engagemanget att växa.

– Jag tyckte om att vara den som försökte hjälpa folk att se framåt, att ge den som måste sluta känslan av att ha någon på sin sida.

En chans i livet Året är 2007 när Göran Arrius går på Hamngatan och mobilen ringer i fickan Det är en representant från Juseks valberedning som undrar om han vill bli ordförande för styrelse.

Det kommer som en total överraskning. Göran Arrius säger att han behöver fundera, diskutera hemma.

– Men redan när jag lade på luren visste jag att jag skulle säga ja. En sådan chans får du bara en gång. Det var samma sak med frågan att bli ordförande för Saco.

Han lutar sig bakåt i den vinröda fåtöljen.

Tycker först att det känns lite förmätet att svara på varför just han får de här frågorna.

Men sedan kommer ändå en tanke.

– Möjligen kan man säga att jag är en person som försöker gå in för det jag tar på

mig. Jag brukar inte ta på mig saker och sedan låta det vara. Även om jag såklart också missar grejer ibland.

Vill se invandrare i jobb snabbt Göran Arrius sänker handflatorna mot golvet för att illustrera hur han jobbar med att sänka tonläget i förhandlingar. Försöker förstå motpartens verklighet, och få den att göra likadant.

– Det är mitt ansvar att inta en ödmjuk och lyssnande hållning. Få ner tonläget så att vi kan börja prata på riktigt. Inget är enklare än att få konflikter att eskalera.

En fråga han vill se resultat i handlar om att få in invandrade akademiker på arbetsmarknaden. Det tar för lång tid.

– Det är konstigt att frågan om vad personen har för utbildning inte ställs vid den första kontakten med svenska myndigheter. Då skulle vi veta att här kommer en läkare, här kommer en civilingenjör, och vad gör vi med en sådan person? Att försöka tratta in alla i ett system är tokigt.

Göran Arrius menar att det håller på att bli bättre, men behövs mer. Han vill se enklare sätt att kolla vad utländska examina betyder, snabb-SFI samtidigt som folk kompletterar sina akademiska utbildningar och att arbetsgivarna själva funderar över hur de kan få en bättre balans på sina arbetsplatser. Han tycker också att Arbetsförmedlingen borde få ett utökat uppdrag när det gäller invandrade akademiker.

– I början kanske det är bättre att få ett jobb, vilket som helst, än att gå hemma. Men ska vi vara nöjda med att en civilingenjör jobbar som tidningsbud?

Nya regler 2017 Under 2017 förväntas nya regler när det gäller a-kassa och deltidsarbete. Nyheten är att man kommer att kunna deltidsarbeta med utfyllnad från a-kassan i upp till 60 veckor. Idag har deltidsarbetande rätt till a-kassa i upp till 75 ersättningsdagar. De nya reglerna innebär att en som deltidsarbetar kan få ersättning lika länge som en heltidsarbetslös.

Motion till föreningsstämma S PA N A R I N A-kassan är en förening och vårt högsta beslutande organ är föreningsstämman som sammanträder varje år, oftast i början av juni. Medlemmar kan motionera och för att en motion ska kunna behandlas på nästkommande stämma ska den komma in senast den 31 mars.

Skicka eventuella motioner till kabe@aea.se.

en tillgång

1,0 %

Arbetslösheten i Akademikernas a-kassa är 1,0 procent vilken är den lägsta siffran under 2000-talet.

Kontrollera att vi har rätt uppgifter För att vi ska kunna hålla dig informerad om villkor och förändringar i försäkringen behöver vi ha korrekta kontaktuppgifter till dig. Kontrollera dina uppgifter på www. aea.se/minasidor

Göran Arrius Ålder: 57.

Bor: Stockholm.

Utbildning: Sjöofficersutbildningen.

Yrke: Ordförande för Saco och Akademikernas a-kassa.

Fritid: Pysslar gärna i trädgården eller sågar motorsåg på landstället i Östergötland.

Kontakta oss om du har frågor. Du når oss på 08-412 33 00 eller N R 3 2 0 1 6 N A T U R V E TA R E 55 info@aea.se.

S PA N A R I N

TIPS Om du riskerar att bli arbetslös

1

2

Ring oss för information och vägledning. Vi hjälper dig med din ansökan och ger besked om ungefärlig storlek på den ersättning du kan få. Vi fattar beslut i ditt ärende när du blivit arbetslös och skickat in din ansökan.

För att räknas som arbetslös behöver du anmäla dig på arbetsförmedlingen. Skriv in dig första arbetslösa dagen eftersom det inte går att göra retroaktivt.

Du kan skriva in dig på www. arbetsförmedlingen.se eller genom att besöka ett av deras kontor.

Nytt arbetsmarknadsmagasin från oss I 15 år har vi skickat ut Akademikernas informerar. Det har varit ett uppskattat och effektivt sätt att nå ut med information till medlemmar och andra intresserade. Men nu är det dags för oss att gå vidare.

Med start nästa halvår kan vi erbjuda alla medlemmar att gratis få vårt nya magasin A-liv hemskickat via sin e-post. Med inriktning på nyheter och reportage från arbetslivet vill vi ge liv åt det som är vardag för de flesta av oss, jobbet. Håll dig informerad, anmäl dig som epostprenumerant på www.aea.se/aliv.



Nr 4 2016 Utges av Akademikernas a-kassa Ansvarig utgivare: Annika Stenberg 50

N R 5 2 016 N A T U E-post: R V E TA R Eannika.stenberg@aea.se

Telefon: +46(0)8 412 33 63

Katarina Bengtson Ekström, Kassaföreståndare Akademikernas a-kassa.

Lägre arbetslöshet då a-kassan höjdes

”

Man tänker inte på a-kassan i sin vardag – och det är precis som det ska vara. Vi ska finnas där när det behövs, och det är precis det vi gör.

När vi frågar våra medlemmar varför de är med i a-kassan är svaret inte särskilt överraskande, de vill helt enkelt känna sig trygga. Och endast ett fåtal anger att de ser en risk för att de skulle bli arbetslösa.

Man tänker inte på a-kassan i sin vardag – och det är precis som det ska vara. Vi ska finnas där när det behövs, och det är precis det vi gör. Vi vet att vår höga servicenivå och tillgänglighet bidrar till en känsla av lugn. Tryggheten gör att man vågar köpa hus eller lägenhet, gå från en fast anställning till en provanställning för att jobbet verkar så roligt, att man vet att man kan betala mat och det nödvändigaste i glappet mellan visstidsanställningar.

Att arbeta och försörja sig själv är en stark norm och vi ser att de arbetslösa anstränger sig för att snabbt hitta ny sysselsättning. Och nu ser vi det tydligare i statistiken. Om någon trodde att högre ersättning skulle leda till högre arbetslöshet ser vi nu att så inte är fallet.

Efter att högsta dagpenning höjdes från 680 kronor till 910 kronor har antalet arbetslösa minskat och den genomsnittliga arbetslöshetslängden för de som berördes av höjningen varit oförändrad.

En knapp femtedel av våra medlemmar har någon gång varit arbetslösa och fått ersättning från oss, i dagsläget är endast 1 procent av dem arbetslösa. Det ser jag som ett tydligt tecken på att systemet fungerar, vi går med i a-kassan när vi arbetar och använder den när vi måste. 2017 ser ut att bli ett år med fortsatt god arbetsmarknad för våra medlemsgrupper och vi ser fram emot att rekrytera vår 700 000:e medlem!

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Naturvetare som tjänar på sin utbildning Grattis matematiker, agronomer och fysiker. Ni går plus på er utbildning, räknat på livslönen. Detsamma gäller kemister, men för dem är utbildningspremien marginell, enligt en färsk undersökning från Saco.

För flera andra naturvetaryrken ser det sämre ut. Biologer och biomedicinska analytiker går back på sin utbildning. Biologer tjänar en procent mindre än de som har gått en yrkesförberedande gymnasieutbildning.

– Vi jobbar för att alla våra professioner ska kunna göra lönekarriär. En nyckel är att öka rörligheten på arbetsmarknaden, vilket skulle gynna bristyrken som biomedicinska analytiker, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han menar det Inom kommuner och landsting också måste finnas tydligare karriärvägar.

Förlustaffär för många I snitt tjänar en akademiker 19 miljoner kronor under sin livstid. Motsvarande siffra för gymnasieutbildade är 16,4 miljoner kronor.

Det är Saco som har analyserat livslönerna för akademiker. Undersökningen visar att nära hälften av utbild-

ningarna är en förlustaffär. Många av de yrkesgrupperna finns inom kommuner och landsting.

– Ska vi klara kompetensförsörjningen i välfärden kan vi inte nedvärdera akademikernas kompetens på det här viset, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.

LÄKAR E I TOPP

Läkare, jurister och ekonomer ligger i topp i den här jämförelsen, följt av civilingenjörer. Det finns ett tydligt samband mellan lönespridning och livslön.

– En sammanpressad lönestruktur är uselt för livslönen. Sveriges akademiker måste kunna göra lönekarriär och få betalt för kompetens och ansvarstagande, säger Göran Arrius.

Hur ser det ut för övriga naturvetargrupper?

Geovetare tjänar på sin utbildning och skrapar ihop 5 procent mer än den gymnasieutbildade under sin livstid.

Varför finns inte mindre yrkesgrupper som jägmästare och dietister med på listan?

– Allt för få personer med de utbildningarna finns med i underlaget från SCB, säger Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco. LEL

Trädplantering för klimatet Naturvetarna fortsätter att bidra till en hållbar framtid genom kompensera hela verksamhetens klimatpåverkan. För 2015 kompenserade förbundet för totalt 178 koldioxidekvivalenter genom trädplantering i Uganda och Mocambique. Det är framför allt tjänsteresor och medlemstidningen som har stor påverkan.

– Vi tycker att det är viktigt att vara medvetna om verksamhetens klimatfotavtryck, för att kunna minska detta och kompensera för de utsläpp vi orsakar. Vi har också valt att placera kapital hos Oikocredit, som förmedlar mikrolån till miljömässigt hållbara projekt i utvecklingsländer, säger Ulf Bergius, tillförordnad förbundsdirektör för Naturvetarna.

Analysen och klimatkompensationen görs i samarbete med ZeroMission. AN Både kvävefixerande snabbväxande träd som ger ett naturligt gödsel, samt olika fruktoch citrusträd planteras.

Ett utdrag ur listan: Utbildning och skillnad i livslön mot gymnasieutbildad • • • • • •

Läkare + 8,9 miljoner kronor Ekonom + 7,2 Civilingenjör + 5,9 Matematiker/statistiker +3,1 Agronom/hortonom +1,4 Fysiker +1,1

• • • • • •

Kemist +0,2 Geovetare 0 Biolog -0,9 Biomedicinsk analytiker -0,9 Arbetsterapeut -1,6 Förskollärare -1,8

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

57

Theres Lundahl fortsätter som ordförande Att förbereda studenterna för arbetslivet är den viktigaste frågan för Naturvetarnas studentråd under kommande år.

Den nya jobblistan visar vägen till arbetsmarknaden.

om varför kontakter med arbetslivet är så viktigt kommer blixtsnabbt.

– Det handlar om att förbereda sig för arbetslivet på bästa sätt. I det ligger bland annat att nätverka, omvärldsbevaka och att utveckla sitt eget varumärke.

Theres Lundahl är sprudlande glad efter att ha blivit omvald som ordförande för Naturvetarnas studentråd för tredje året i rad.

– Jag tackar för förtroendet, nu är det full fart framåt som gäller. Vi har en bra mix i styrelsen med två erfarna och tre nyvalda ledamöter.

De som gör det menar hon kommer att ligga steget före och ökar sina chanser att få jobb direkt efter examen. Att alla studenter är så väl förberedda är studentrådets mål.

– Vi vill bygga en brygga mellan studenter och arbetsliv, och göra studenterna mer medvetna om vad som väntar efter examen. Därför har vi gjort en jobblista, som visar vilka arbeten som olika utbildningar i naturvetenskap kan leda till.

EG NA VAR U MÄR KET

Arbetslivsanknytning kommer att vara en fortsatt fokusfråga. Hennes svar på frågan

JOB B LI STA

SOCIAL OHÄLSA

Sedan tidigare har de en checklista för arbetslivsanknytning, som har rönt viss uppmärksamhet. Inte minst har många studenter blivit medvetna om betydelsen av praktik, möten med näringslivet och annat som ökar kontaktytorna med arbetslivet.

Finns det andra frågor på agendan?

– Social ohälsa kan även studenter drabbas av. Den frågan kan vi komma att lyfta i den nya styrelsen, säger Theres Lundahl.

Den nya och den gamla styrelsen möts.

Styrelsen för Naturvetarnas studentråd, från vänster: Lovisa Wilhelmsson (nyval), studerar till nutritionist vid Stockholms universitet.

Hanna Wrannvik (nyval), dietiststuderande i Umeå.

Ordförande: Theres Lundahl (omval), studerar miljövetenskap vid Lunds universitet.

Vice ordförande: Simone Berg (nyval), studerar till djursjukskötare vid SLU Uppsala.

Felicia Heiligers (nyval), studerar miljö- och utveckling vid Södertörns högskola.

LEL

NU LANSERAS NYA NATURVETARNA.SE I början av december fick förbundet en ny webbplats. Nu är det lättare att hitta information om nyttan med att vara medlem och vilka tjänster och förmåner som ingår

58

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

i medlemskapet. Svar på de vanligaste frågorna om lön, ledigheter och arbetsrätt är mer lättillgängliga. Den som har ett förtroendeuppdrag i lokalföreningen eller

i någon av våra professionsföreningar ska också lättare hitta information och stöd för sina uppdrag. AN Välkommen in på www.naturvetarna.se!

Här

spe

glar

vi d e fö rmå ner som koll ekti vavt alet ger dig.

K O L L E K T I VAV TA L – A R B E T S S K A D E F Ö R S Ä K R I N G

Anna-Lena kom tillbaka efter arbetsskadan Tack vare bästa stödet från facket och en arbetsgivare som trodde på henne jobbar Anna-Lena Nordén heltid i dag. Hon är inte helt återställd från arbetsskadan, men LARS-E R I K LI LJ E BÄCK känner sina begränsningar och kan säga nej.

TEXT OCH FOTO

Det har gått femton år sedan Anna-Le-

na Nordéns liv förändrades på bara några sekunder. Hon var på väg hem från jobbet och skulle hämta barn på dagis. Vid ett obevakat övergångsställe blev hon påkörd av en omkörande bil som var skymd bakom en annan bil.

– Det enda jag minns från olyckan är smärtan i höften och att någon skrek ”akta”. Ambulansen kom och jag hörde röster som sa: ”Hon slutar andas”.

LÄRA OM SAKE R

hade kollektivavtal.

– Lyckligtvis var jag med i facket och fick den bästa hjälpen därifrån. Utan det stödet och den uppmuntran jag fick från min ombudsman hade jag inte varit där jag är idag.

AFA TÄCKE R U PP

Hon kände att hon inte hade kraften att gå tillbaka till konsultföretaget, utan de kom överens om att anställningI dag jobbar Anna-Lena Nordén heltid som ombudsman en skulle upphöra. på Naturvetarna.

I det akuta läget blev Försäkringskassan inrologisk bedömning visade att hon kopplad och hon fick ersättning för inskulle klara att jobba halvtid. komstbortfall upp till taket. Skadorna – Det var då jag kom i kontakt med hon ådrog sig i trafikolyckan blev klasAgrifack, som några år senare gick in i sade som arbetsskada.

Naturvetarna, och blev erbjuden en an– I normalfallet går AFA försäkring, ställning med lönebidrag från Försäksom ingår i kollektivavtalet, in och täckringskassan. er upp för inkomstbortfall över Försäkringskassans tak.

När hon vaknade upp på sjukhuset kunde läkarna konstatera att de kroppsliga skadorna skulle läka någorlunda snabbt.

Omfattningen på de neurologiska skadorna skulle visa sig de närmaste åren.

– De delar av hjärnan som blev skadade krävde längre tid för läkning och rehabilitering. Under ungefär ett och ett halvt år ägnade hon sig på heltid med det.

Den tidiga rehabiliteringsfasen var inriktad på att lära om många saker, som att skriva.

– Sedan gällde det att själv acceptera de neurologiska handikappen som kvarstod, och de förändringar som jag var tvungen att göra i mitt liv för att få min vardag att fungera.

KLARAD E HALVTI D När olyckan hände jobbade Anna-Lena Helst av allt ville hon komma tillbaka Nordén på ett konsultföretag, som inte till arbete så fort som möjligt. En neu-

>

Se upp vid övergångsställena!

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

59

Som affärsjurist i botten var hon väl kvalificerad för tjänsten som ombudsman.

– Jag fick en omstart och är så tacksam för att Naturvetarna vågade tro på mig och såg bortom mitt handikapp.

Hur mår du i dag?

– Mitt neurologiska handikapp är en naturlig del i min vardag. Men som många andra som lever med ett handikapp som inte syns är det svårare att skapa en förståelse. Därför är det viktigt att våga berätta om sitt handikapp och vara tydlig i vilka verktyg jag behöver i min vardag för att den skall fungera.

D ROG N E R TE M POT

Hon kan till exempel inte vara lika spontan som tidigare, då hon inte har den orkan som kan då krävs.

– Jag måste aktivt välja och prioritera för att klara mina roller som ombudsman, mamma

och mig själv. Jag vet mina begränsningar och har ingen överväxel. Rutiner i vardagen hjälper mig och att det finns en acceptans för att jag inte alltid orkar.

Hon har lärt sig att säga nej när hon känner att orken tryter. Går hon över gränsen hamnar hon i ett tillstånd som liknar utbrändhet.

ANNA-LENA NORDÉN Aktuell: Har haft nytta av den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen.

Yrke: Ombudsman på Naturvetarna.

LU FT I SCH E MAT

I dag jobbar hon heltid som ombudsman med ansvar för pensioner, utlandsfrågor och arbetsmiljö på Naturvetarna.

– Jag måste förbereda mig ordentligt inför en förhandling och behöver luft i schemat för att klara brandkårsutryckningar.

Fysisk aktivitet och sjukgymnastik är nödvändigt för att klara vardagen. Det gör också att hon håller följdskador på avstånd och kommer att kunna fungera normalt under längre tid.

– Ett tips är att alltid anmäla en arbetsskada till både Försäkringskassan och AFA Försäkring. Problemen kan uppstå senare och då är det bra att en anmälan gjordes när skadan uppstod.

Fritid: Tränar för att klara vardagen.

Familj: Make och tre barn.

Bästa tips för att må bra på jobbet: Säg oftare nej än ja. Ett nej är alltid lättare att ändra till ett ja senare.

KOLLE KTIVAVTALET G E R: Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Tjänstepension Lönerevision en gång per år Extra semester Kompetensutveckling Övertidsersättning

60

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

DITT SKYDD VID SKADA PÅ JOBBET Alla som arbetar omfattas av den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som regleras av Försäkringskassan. 21 200 kronor per månad är det maximala beloppet som du kan få om du råkar ut för en arbetsskada.

Med den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen TFA förlorar du ingenting på att vara sjukskriven efter en arbetsskada. Du får ut hela din lön redan från första dagen under ett år. Dessutom kan du få kompensation för kostnader, ersättning för sveda och värk och ersättning för invaliditet, om skadan blir bestående.

Livränta kan utbetalas fram till fyllda

65 år från både Försäkringskassan, upp till taket, och AFA Försäkring.

Där det saknas kollektivavtal kan företaget teckna arbetsskadeförsäkring via AFA. Kom ihåg att alltid anmäla arbetsskada, även om du kan fortsätta arbeta. Besvär kan visa sig långt efter att skadan inträffade.

AFA försäkring betalar ut ersättning under pågående skadereglering. Det innebär att ersättning lämnas så snart det är möjligt, även om skaderegleringen i sin helhet inte är slutförd.

Vad kan klassas som arbetsskada?

• Halk- och fallolyckor.

• Hot och våld på jobbet.

• Smittsam sjukdom efter arbete

med kanyl eller vassa föremål.

• Olycksfall under resa till och från arbetet.

• Arbetssjukdomar, några exempel: Rygg- och ledbesvär, psykiska besvär och belastningsskador.

SÅ GÖR DU OM DRABBAS:

1. Informera om skadan till arbetsgivaren, som rapporterar till Försäkringskassan.

2. Ansök om ersättning från Försäkringskassan. Prövningen tar i normalfallet minst ett år.

3. Anmäl skadan till AFA Försäkring som utreder rätten till ersättning.

Besked inom två veckor i de flesta fall.

Olycksfall under resa till och från jobbet klassas som arbetsskada.

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

61

pOsTTi d N i Ng

MÅN AD

KARRIÄ

NS R, VETE

TVER K A P, N Ä

K

KO NG RESS 201 5

E N S FRÅG

A:

r Hur må du på t? jobbe

NUmmER 1 2015 p R i s : 75 k r O NOr

R E N R 1 2 01 5

5 N R 2 2 01

131 24 Nacka a, Box 760, Naturvetarn Avsändare: e rvetarna.s adress här bredvid) www.natu mmer (se din Inloggning: mer Ditt medlemsnu Användarnamn: sista siffrorna i ditt personnum fyra Lösenord: De

N AT U R V E TA

B

E TA R E

N I NG

N AT U R V

POSTTI D

2 2015 NUMMER KRONOR P R I S : 75

B

Avsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka inloggning: www.naturveta rna.se Användarnamn: ditt medlemsnumme r (se din adress här Lösenord: de fyra bredvid) sista siffrorna i ditt personnummer

KARRiäR, V ETENsKAp

, N äT V E R K

måNAd E N s fRågA:

Nu är det dags för dig som medlem att nominera ombud till höstens kongress, där vi sätter riktningen för förbundets

Nå Sveriges naturvetare

Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se /carpejobbum

bum Carpe Job AR NA NATU RVET [fånga jobbet]

MED

april under rdnas Umeå, rks ano kholm, Afterwo Alnarp, Stoc Göteborg i g, och maj , Linköpin Uppsala 0–19.30 redan mna Tid: 17.3 om det är välko der mation (Doktoran för infor gsavtalet) 17.00 klockan ga omställnin statli

: anmälan

tion och ejobbum Informaarna.se/carp naturvet

Här är utgivningsdatum för 2017. För mer information och bokning, kontakta

Kompetenstillväxt: 08-20 12 21 eller annons@kompetenstillvaxt.se Tidningen Naturvetare Annonsstopp

Utgivning

r inom det för akademike inom life arbetar na är fackförbun Naturvetar na, matematik 31 000 medlemmar skap. Våra genom de fysiska vetenskaper naturveten naturvetare skog och miljö, och stöttar science, jord, coachar, företräder och data. Vi hela arbetslivet.

vetare som Tema: Natur jobb! älskar sina r förbundet afterworks

arrangera naUnder våren berättar några På varje ort sett ut och på olika orter. hur deras karriärvägdig inspireturvetare om rätt. Låt för att hitta naturhur de gjort med andra och nätverka håller en kort ras, mingla erförsäkring vetare. Akademik frågor. och svarar på presentation

Vilket är ditt mål för 2015?

framtid.

Vem vill du ge förtroendet att för naturvetare i arbetslivet påverka din och kollegornas vardag och möjligheter och i samhället?

Du kan nominera dig själv eller någon annan du tycker har Om du vill kan du bra åsikter och idéer. föreslå flera personer.

Den du nominerar måste vara medlem i Naturvetarna, men studerandemedlem ska inte vara eftersom Studentråde t utser fem egna kongressom Alla medlemmar, inklusive bud. studerande, har rätt att föreslå kandidater till kongressen.

Du skickar in dina förslag via hemsidan: www.naturvetarna.se Möjligheten att nominera /kongress-2015 ombud stänger 22 mars.

r

Slipp fem öve tre-dippen

5

Salt mäter strålning

7

dback som tips. Fee att växa får andra

”

Jag vill jobba

för en och för att det ska bättre löneprocess t finnas tydliga Havsbrukepå lan karriärvä d gar för naturveta re. Det är på kongressen man kliver upp

tips. Så använder du lönestatistiken

Koraller dör övergödning av

kan påverka.”

ing Kariktlfånägagr ginn varje vrå Efter plugget Jan Er itembu Lannes, kongressombud 2012

NAtu rVetAr NAS kO N g r eS S 13–14 NOVE m B E R 2015

Kongressen är Naturvetarn as högsta beslutande forum där du som organ och ett medlem kan påverka vilka frågor förbundet de närmaste tre åren. ska driva under kongressen väljs också en ny styrelse. uppdatera dina kontaktuppgi fter på Mina sidor Då kan vi ge dig de på naturvetarna.se. bästa förutsättninga rna för att vara med påverka kongressen och och Naturvetarnas framtid.

PO M ANTR O D U E LL O

9 SOFI SID

|

31 KO D S I D GS MED M U S I K BYG

|

ON E N HAR M

P I I GALO P

S I D 64

CHEf

Sara och Peter fick

d u e ll o m e ko mat s i d 9

|

fåg laR Nas b i g baN g s i d 29

|

jobb direkt

p i m p e lf i s k e

m e R äN e N le k s i d 64

Nyhetsbrevet via e-post Annonsstopp

Utgivning

Nr 1

12 januari

10 januari

Nr 2

14 februari

16 februari

Nr 3

7 mars

9 mars

Nr 1

20 januari

2 februari

Nr 4

4 april

6 april

Nr 2

10 mars

23 mars

Nr 5

16 maj

18 maj

21 april

4 maj

Nr 6

6 juni

8 juni

31 maj

15 juni

Nr 7

8 augusti

10 augusti

Nr 5

25 augusti

7 september

Nr 8

26 september

28 september

Nr 6

13 oktober

26 oktober

Nr 9

7 november

9 november

Nr 7

24 november

7 december

Nr 10

12 december

14 december

www.areskoog.se

Nr 3 Nr 4

Skogsekolog till SCA Skog, Sundsvall Vill du arbeta med naturvård hos Europas största privata skogsägare? Hos oss på SCA är respekt, högklassighet och ansvar gemensamma värderingar för samtliga medarbetare.

Läs mer om tjänsten och hur du ansöker på www.sca.com Välkommen att registrera din ansökan senast 19 december 2016.

Life Inspiring Careers 62

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

SCA Skog förvaltar SCAs stora skogsinnehav samt försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara från egen skog och genom virkesköp från privata skogsägare. SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag.

Vi utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. Försäljning sker i cirka 100 länder under många starka varumärken, som exempelvis TENA, Tork, Libero och Libresse.

KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2017/2018.

Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida angående stipendium för studieresa! Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 hp) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertäljes kommuner).

Ansökningsblankett och information om vilka bilagor som skall bifogas finns tillgängligt på Gålöstiftelsens hemsida www.galostiftelsen.se från 1 november 2016! Observera att ansökan görs via Gålöstiftelsens hemsida! Ansökan skall vara oss tillhanda senast den 15 januari, kl. 24.00, 2017 !

Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08-651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@galostiftelsen.se Stockholm i oktober 2016 STYRELSEN

KSLA söker ny VD I arbetet ingår att företräda akademien och leda dess verksamhet och utveckling, att förvalta akademiens och anknutna stiftelsers tillgångar och att leda dess kansli.

Läs mer på akademiens hemsida www.ksla.se Intresseanmälan senast den 18 december 2016 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, är den gröna sektorns mötesplats! För forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet – akademien arbetar med frågor som intresserar många och berör alla!

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien • Drottninggatan 95 B, Box 6806 • 113 86 Stockholm Tel 08-54 54 77 00 • akademien@ksla.se • www.ksla.se • @KSLA_Academy

BRINNER DU FÖR EN KALLARE PLANET?

Nu söker vi

Funktionschef Hornborgasjön Ansök senast 12 december

Naturförvaltare Hornborgasjön Ansök senast 8 januari

Chef TILL INDUSTRIENHETEN Välkommen med din ansökan senast 29 december! Läs mer och visa ditt

naturvardsverket.se

intresse på www.source-hr.se.

Eksjö kommun söker

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Välkommen med din ansökan senast den 4 januari 2017.

Läs mer om tjänsten på www.eksjo.se/ledigajobb

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under lediga jobb N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Ingrid julpysslar

med kollegorna Undvik julstressen hemma och samla arbetskamraterna till en pysselkväll.

Ett perfekt sätt att koppla av jobbet och umgås. Forskaren Ingrid Berg LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK visar hur en sådan kväll kan läggas upp.

TEXT

– Vår händige tekniker Jerker Eriksson på institutionen har tagit initiativ till flera pysselkvällar.

Då tänkte jag att vi kan ha en sådan kväll när vi klär julgranen runt första advent. Vi passar också på att julpynta vårt lunchrum.

I samband med detta bjuds det på någon slags fika. Förra året bakade Ingrid Berg saffranssemlor med lingongrädde. I år har hon lovat att det blir något nytt.

– Vi har väldigt bra stämning på jobbet, vilket brukar avspegla sig den här kvällen. Alla är välkomna och jag är övertygad om att en aktivitet av det här slaget stärker sammanhållningen.

hade med sig en tavelram som hon la nytt bladguld på.

Vid vanliga pysselkvällar tar var och en med sig material att arbeta med. Ingrid Berg har bland annat gjort smycken och tog med material som andra kan använda.

– Till julpysselkvällen har jag köpt några enkla kit på nätet www. slojd-detaljer.se. Tanken är att det ska vara enkelt. Syftet är ju att umgås. Den som vill får förstås ta med sig egna saker.

Atmosfären präglas av öppenhet.

Folk kommer och går, några kommer dit en stund och återgår sedan till forskningen.

M E ST AVKOPPLI NG

S LÖJ D D ETALJ E R

Än så länge har de inte hakat på trenden att julpyssla med återvunnet material.

– Nej, men vid andra tillfällen har vi lagat saker, som när en person

64

N A T U R V E TA R E

N R 7 2 016

Kan pysslande och skapande vara till nytta i forskningen?

– Nej det tror jag inte, mer än den avkoppling det ger. Forskning är kreativt i sig, samtidigt som man måste ha struktur och tänka logiskt, ibland utanför ramarna.

Vad gör du i forskningen?

– Den har koppling till förra årets

Nobelpris i kemi och handlar om cellens reparation av dna. Den är otroligt viktig för att arvsmassan inte ska samla på sig förändringar som kan påverka cellens funktion.

Hon tittar särskilt på hur olika reparationssystem interagerar med varandra. Flera gener som kodar för proteiner i dessa system har hittats muterade i olika cancerceller.

– Även om jag ägnar mig åt grundforskning så är mitt mål att öka kunskapen om kopplingen mellan dnareparation och cancer.

PE NGAR FRÅN VR

Finansiering kommer från Vetenskapsrådet och räcker fram till och med år 2019. Så nu är hon projektanställd till dess.

Hur ser du på att vara projektanställd och inte ha den trygghet som en tillsvidareanställning ger?

– Klart jag hade föredragit en tjänst som tillsvidareanställd, men några sådana tjänster finns inte för en senior forskare i en redan etablerad forskargrupp i dagsläget.

”En aktivitet av det här slaget stärker sammanhållningen.”

D ET HÄR B E H ÖVS: • Kottar, filttyg, pärlor och flirtkulor.

• Runda träplattor (eller något annat tomtenissen kan stå på).

• Garn och/eller snöre.

• Lim, pensel och sax.

SÅ G Ö R D U: 1. Klipp ut en luva (en trekantig tygbit du kan vika till luva), halsduk och skor (antingen ett helt hjärta eller två hjärthalvor) ur filttygen.

INGRID BERG Utbildning: Doktor i toxikologisk genetik, Stockholms universitet. Postdok på universitetet i Leicester, där hon hade tänkt stanna två år, men blev kvar nio år.

Yrke: Forskar i en grupp på institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.

Gör i jul: Jag kommer att fira jul hemma hos min syster tillsammans med resten av familjen.

2. Limma fast flirt- eller träkulan på kotten.

3. Vik luvan, limma den på nissens huvud och limma sedan pärlan längst ut på luvtoppen.

4. Linda och limma halsduken runt tomtenissens hals.

5. Limma skorna under kotten så att nissen får skor.

6. Gör ögon genom att måla två svarta prickar på trä- eller flirtkula.

Häng tomten i ett snöre eller fäst den på runda träplattan.

Ingrid Berg forskar om cellens reparation av DNA. N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T MINERAL SOM BESTÅR AV KISEL OCH SYRE, MED SAMMANSÄTTNINGEN SiO2 ÖVERDRAGSMETALL ANATOMISK TERM FÖR HANDFLATA ANISDRYCK FÖRSKRÄCKLIG TITEL HAR HUND OCH PARTI

SÅ DUMT KAN DET VARA

BRUTAL

BERÄTTANDE

MAN FÖR SIN HATT

BOXAR

GÖR MAN I KYRKAN

DOM GIFTER SIG I GRYTHYTTAN ÄR VÄL HOT

SKÄNKA RÖKDIMMA BÖR VI VÄL HA BARNENS BÄSTA I

SKURKSTRECK

TANKE

ASTAT

FÖRE VISS LUNTA MAGMA HÖRN FÖRETAG

GRANNLÅT NAKNA

ENZYM SOM DELTAR I GLYKOLYSEN

ÖVERFÖRDA PC MED TOP

TRILLAT AV PINN BARIUM

OSED FÖR ALLTID

FRONT PINOT

HINDER GÅ VILSE DIKT

FÄRSK HUNDSTJÄRNAN

SUSA MISTE FÄRG

PARTI BILDAT 2005

VIRA EFTER "."

I URL AVSNITT KÄNNA TILL

LIKGILTIGHET

DRAS EFTER NÅGOT

ÅTERFALL MYNT ANVÄNDARREDIGERBAR WEBBSIDA

HÅLLA TAL SPANSK FLOD GUANIN SJÖNG I CLANNAD

MUSLIMFURSTE NAFSA ORIGINALET KELTISKT SPRÅK

KÄRLEKSGRÄL DISPONERA

SVÄRDSLILJAN IRIDIUM

REDGERINGSPROGRAM BILJON

ADENIN FLOSSVÄVNAD RISKA UTAN ÄRR

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Kjell Martinsson i Umeå

66 66

NR U ERTA V ERTA E7 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

SÅNT GÖRS AV TVÅ MOT VARANDRA VINKELRÄTA TRÅDSYSTEM

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 1 januari vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2016

Kommer i nästa nummer

Naturvetare nr 1 i din brevlåda

2

februari

Med koll på klimatet Vi kliver in i den nya Biotronen på SLU i Alnarp och tittar närmare på hur man efterliknar odlingsförhållanden på olika platser i världen. Ljus, temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt kan styras på olika sätt i tjugofyra klimatkammare.

Jobbar på distans Möt naturvetarna som flyttade ut på landet och förverkligade en gammal dröm. Men de varken brukar jorden eller bakar surdegsbröd. På distans utvecklar de avancerad teknologi och projektleder kliniska prövningar.

Smarta molekyler mot infektioner Biofilmer, aggregat med mikroorganismer, kan orsaka kroniska infektioner när implantat och proteser sätts in. Nu kan en lösning med smarta molekyler vara på gång som löser upp de svårgenomträngliga biofilmerna.

Läs också om: » Självinsikt som gör dig till en bättre medarbetare och ledare. » Fråga en naturvetare: Är fruktsocker bättre för kroppen än raffinerat socker? » Hur kan en karriär i skogssektorn se ut?

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Ulf Bergius, 08–466 24 10

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 7 2 016

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Avsändare: Naturvetarna, Naturvetarna, Box Box 760, 760, 131 131 24 24 Nacka Nacka Inloggning: Inloggning: www.naturvetarna.se www.naturvetarna.se Användarnamn: Användarnamn: Ditt Ditt medlemsnummer medlemsnummer (se (se din din adress adress här här bredvid) bredvid) Lösenord: Lösenord: De De fyra fyra sista sista siffrorna siffrorna ii ditt ditt personnummer personnummer

Naturvetarna bidrar till humanitär hjälp I år skickar vi inga julkort. I stället skänker vi pengarna till ett viktigt och aktuellt ändamål i tider av människor på flykt, konflikter, hungersnöd och naturkatastrofer i olika delar av världen.

10 000 kronor ger vi i bidrag till Läkare Utan Gränser, en organisation som verkar bland de mest utsatta människorna i länder som Syrien, Sydsudan, Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken, Irak och Ukraina, totalt 70 länder.

Läkare Utan Gränser ger sjukvård till människor som drabbas av humanitära

kriser och sprider kunskap om deras situation. Läkare Utan Gränsers fältarbetare finns på plats i Latinamerikas kåkstäder, på den afrikanska landsbygden och bland papperslösa flyktingar i Sydeuropa.

! l u j d o G önskar

Flyktingläger för syriska flyktingar i Domeez, Irak.