Naturvetare nr 2

N u m m e r 2 2 01 4

månade n s

Ka r r i ä r , v e t e n s k a p , N ä t v e r k

fr å ga :

Vill du jobba i landskap?

7

tips som håller hjärnan pigg

Mer blågult på tallriken?

Tankenötter

Vägen tillbaka Zandra Hedlund blev utbränd

d u e l l o m ko st t i l ls kot t s i d 9 |

b l i e n m öt e s e x p e r t s i d 3 8

|

sj u n g a i kö r s i d 6 4

EFTER JOBBET

Öka ditt värde på arbetsmarknaden!

Håll dig uppdaterad och utveckla din kompetens.

Det gör dig tryggare på arbetsmarknaden. Inom Naturvetarakademin samlar vi kurser och utbildningar som kan vara till nytta för dig.

Den kompetensutveckling som Naturvetarna erbjuder kan beställas och även skräddarsys för flera på en arbetsplats, högskola eller förening.

Genom Naturvetarakademin får medlemmar i Naturvetarna rabatt på utbildningar som arrangeras av andra aktörer. Academic house ger 20 procent rabatt på hela kursutbudet och STF ger 10 procent rabatt på utvalda utbildningar.

Natu rvetarakad e m in e r b j u d e r:

Fackliga kurser och föreningsarbete Karriärutveckling Ledarskap, affärsmannaskap, projektledning och kommunikation Branschspecifika kurser

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

PET

E N S UTV

EC

K 66

M KO

www.naturvetarna.se/ naturvet arakademin

G

FÖR

N AT U R

VE

TA E

Läs mer:

IN

R

L

» » » »

Naturvetar akademin

Innehåll

nr 2 2014 m å n a de n s

Vill du jobba i landskap? sid 10

sid 14

25

Många vill lösa enkel biljett till Mars.

sid 44

sid 66

20 Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

tankenötter med korsord Testa dig själv och få lite hjärngympa på köpet, bland annat med korsord, skräddarsytt för naturvetare.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 24 april med annonsstopp den 7 april.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Ylva Sundgren. Övriga reportrar: Marita Teräs MT, Johanna Rösth JR, Frida Henningson Johnson FHJ (praktikant).

A NN O N S B O K N I N G

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

den sociala hjärnan Genom att använda den senaste hjärnforskningen kan ledarskapet bli bättre

Zandra Hedlunds väg tillbaka.

R E D A K T I O NEN

anklagas för landgrabbing Svenskt skogsplantage i Mocambique väcker kritik, men lyfter också folket ur fattigdom.

Bli en mötesexpert, men se upp för mötesmarodörerna.

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

mer blågul mat på tallriken?

Ett nytt EU-direktiv om offentlig upphandling gör att Sveriges bönder andas morgonluft.

38

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

fr å g a :

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Vadå utbränd?

Det kom ett brev till Redaktionen. Jag var på julledighet och tänkte att det får vänta. Men det räckte att ögna brevet några rader för att jag skulle sugas in i texten.

Zandra Hedlunds berättelse, som vi publicerar i den här tidningen, berör oss alla. De som har upplevt känslan av att befinna sig på botten nickar och instämmer. Kraftlösheten smyger sig på och man tar inte varningssignalerna på allvar förrän det är försent.

Har man aldrig varit där fattar man ingenting.

Vadå utbränd? För dem är Zandras historia ännu viktigare. Den skapar förståelse för det tillstånd som medicinskt kallas för utmattningssyndrom.

Har man inte själv drabbats så har de flesta någon kollega eller vän som har fått känna på den obehagliga känslan av hopplöshet. Som kollega har man ett ansvar för att både förhindra att sjukdomen uppstår och att stötta på vägen tillbaka. Kom ihåg att vi alla är varandras arbetsmiljö. Men det handlar också om att själv sätta gränser och våga säga nej.

Kanske det behöver anställas fler för att klara arbetsbördan.

Ett ännu större ansvar har förstås chefen, som ska se till att situationen inte uppstår. Många pusselbitar ska falla på plats för att arbetsmiljön ska fungera för alla. Den senaste hjärnforskningen visar vägen. Hur den kunskapen kan användas i ledarskapet skriver vi om.

Missa inte heller att läsa om den nya metoden för hur genmodifieringen kan förenklas och snabbas på. Det öppnar för att bota sjukdomar, men också för att skräddarsy växter för våra behov.

chefR edaktör

4

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Trend med fler experter inom miljöområdet Marita Teräs som är strateg för naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad på fackföreningen Naturvetarna menar att miljöbranschen har mognat.

– I dag finns det många olika roller man kan ha inom miljöområdet och det finns utrymme för att kunna bli expert inom exempelvis avfallshantering, kemikaliehantering, kommunikation med mera, säger hon.

Hon tycker att det är viktigt att hitta sin egen nisch, speciellt om man har gått en bred utbildning som miljövetare eller biolog.

Tidningen Miljöaktuellt, nr 1 – 2014, skriver om morgondagens arbetsmarknad

6:a

på listan över Sveriges mäktigaste experter placerar sig agronomen och professorn i miljövetenskap, Johan Rockström.

Han är den enda naturvetaren på topp tio. Störst genomslag i media har statsvetare som dominerar listan.

Veckans affärer, 20 februari 2014

Ett hårt slag mot utbildningssystemet Borgs förslag är ett svek mot studenterna och mot Sverige som kunskapsnation. Det skriver företrädare för flera studentförbund som gemensamt företräder cirka 100 000 studenter. ”Att öka den individuella skuldbördan med ett större studielån riskerar dessutom att slå tillbaka på den breddade rekryteringen och avskräcka ungdomar som kommer från en svag akademisk bakgrund från högre studier.

Om högre utbildning förutsätter sidoinkomster försvårar det för heltidsstudenter att studera, ökar stressen och riskerar att försämra studenternas prestationer. ” Bakgrunden är att Anders Borg i vårbudgeten aviserar en sänkning av bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Samtidigt höjs studielånet med 1 000 kronor och fribeloppet höjs till 175 000 kronor per år.

Debattartikel på SvD Brännpunkt, 22 februari 2014, av bland andra Josefine Jerlström, ordförande för Naturvetarnas studentråd och Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd.

OPINION

Na -debatt här får natu rvetar e o c h an d r a c han s att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r, m e d ko p p li n g ti ll natu rvete n s kap.

Sverige backar i forskningsligan Anders Borg lyfter ofta fram forskning som en av grunderna för välfärd. Nu när Sverige har en negativ tillväxt för FoU bör det innebära ökade statliga satsningar. År 2010 låg vi på andra plats av tretton länder, räknat som andel av BNP. Det är viktigt att komma ihåg att större delen av de 3,37 procenten var företagsinvesteringar.

I själva verket satsar en rad länder mer på civil forskning än vad Sverige gör, mätt i statliga anslag i procent av BNP. Sverige låg på elfte plats av trettiofem länder 2011, enligt Eurostat. Ökningen som regeringen drev igenom i förra forsknings- och innovationspropositionen var viktig, men trots den beräknas de civila statliga satsningarna på forskning bara ligga runt 0,8 procent av BNP fram till 2016.

Det är självklart positivt att företag investerar i forskning. Men det gör oss sårbara. I en jämförelse av FoU i trettiotre länder hamnar Sverige på tredje plats från slutet. Det är en mycket oroande utveckling som beror på

betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att i framtiden kunna ge bättre prevention och behandlingar.

Det räcker inte. En SIFO-mätning visar att tre av fyra svenskar tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till tolv miljarder kronor.

att en så stor del av FoU i Sverige utförs av företag och att en ökande del av deras FoU-investeringar sker i andra länder.

Regeringen har uttryckt ett mål om att de samlade FoUinvesteringarna ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020, dessvärre går det åt fel håll. Mellan 2001 och 2011 minskade andelen från 4,13 till 3,37 procent, en farlig trend som riskerar att underminera vår välfärd.

Ett exempel på kopplingen mellan forskning och välfärd är hälsa. Sverige står inför utmaningen med en åldrande befolkning och ökande vårdkostnader. Medicinsk forskning och utveckling är nyckeln till att möta den utmaningen.

De offentliga investeringarna i medicinsk forskning utgör idag knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Det

Det är nu mycket viktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige verkligen kommer satsa långsiktigt på forskning och att det kommer att finnas goda förutsättningar för forskningssamarbete för företag som väljer att driva sin verksamhet i Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd

Generalsekreterare Forska!

Sverige och doktor i medicinsk innovationskunskap

OPINION

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

5

LÄSARBREV

B O T- avdrag h otar i n t e prim ä rvå rden I Naturvetare 1/2014 uttrycker tre dietistkollegor sin oro inför förslaget om BOT-avdrag. De menar att primärvården hotas och att förslaget underminerar DRF:s mål att dietisttjänst ska finnas på varje vårdcentral. Jag ser ingen motsättning mellan det och ett nytänkande som ökar möjligheterna för egenföretagare, breddar karriärmöjligheterna och skapar fler jobb för dietister.

Under mina tjugo år i yrket har det aldrig funnits tillräckligt många dietisttjänster. Sjukvårdens ständiga underskott har gjort att man på många håll skurit ner i primärvården, inte minst på dietister – samtidigt som många är arbetslösa eller mot sin vilja arbetar med något annat.

För att få tillgång till kostbehandling inom den offentliga vården krävs att man är (tillräckligt) sjuk.

Den som vill ta tag i problemen innan det gått onödigt långt får söka sig till privata alternativ och betala hela kostnaden, vilket få anser sig ha råd med – eller förlita sig på löpsedlar och bloggar.

Det finns ett stort sug efter adekvata kostråd och mer kunskap om bra matvanor hos allmänheten. Om det finns fler aktörer ökar valfriheten för patienten, det blir kortare väntetider och troligen också mer motiverade patienter.

Det finns behov av fler dietister – och fler dietisttjänster – både i offentlig och i privat sektor.

Vi är inte konkurrenter. Vi är kollegor som kompletterar varandra.

Kajsa Asp Jonson, leg. dietist och egen företagare, Göteborg

! till oss .se v i r k a S turvetarn n@na redaktio

S t e l b e n ta r e g l e r h i n drar naturvetare att bli l ä rare I förra numrets ledare lyfte Helena Nicklasson frågan om att underlätta för naturvetare att bli lärare. Jag har jobbat som cancerforskare i 20 år och sadlar nu om till lärare. Det passade mig bra att söka nya utmaningar.

Jag har varit vikarie i några år och läser pedagogik två år på halvtid samtidigt som jag jobbar.

Det största hin” Jag verkar få bättre lön som dret för oss naturve- högstadielärare än som forskare tare att bli lärare är på Karolinska Institutet.” att våra akademiska och andra erfarenheter inte självklart räknas. Sveriges rigida system gör att det inte finns några bra sätt att validera yrkeskunskaper och erfarenheter. Det krävs specifika universitetskurser och ett antal poäng i naturvetenskapliga ämnen och förstås studier i pedagogik/didaktik. Det innebär att det blir extremt långa studier om man ska bli lärare i NO på högstadiet. Detta system är helt orimligt!

Ett annat problem är att finansiera vidareutbildning för att läsa pedagogik. För mig är det självklart att studera pedagogik/didaktik eftersom jag inte fått mycket sådan utbildning i mitt tidigare yrkesliv.

Själv är jag inte så intresserad av pengar, så lönen har jag inga direkta synpunkter på. Jag verkar få bättre lön som högstadielärare än som forskare på Karolinska institutet med mycket bättre arbetsbörda och reglerad arbetstid. Det är jag nöjd med!!

Minna Thullberg

Fortsätt gärna att kommentera frågan om att ge fler naturvetare chansen att bli lärare. Hör av dig till helena.nicklasson@naturvetarna.se

F orsk n i n g för att ers ätta naturgrus I Naturvetare 7-2013 publicerades artiklar kring naturgrus. Roligt att denna fråga uppmärksammas. Men tyvärr tog ni inte upp den forskning som görs på högskolor och institut. I nuläget pågår ett stort projekt finansierat av Vinnova med ledning av Chalmers och MinBaS med fokus på att ersätta naturgruset.

Projektet består av 23 partners från industri och högskola och kommer att pågå i två år. Man har byggt en demonstrationsanläggning som just nu gör en turné genom Sverige. Med rätt process och optimala inställningar kan en mycket större andel berg användas för att ersätta naturgrus. Projektet fokuserar bland annat på betong, men också på mer svårersättliga applikationer som gungsand och paddocksand. Vi berättar gärna mer om det.

Rebecka Stomvall, projektledare, product and production development vid Chalmers rock processing systems

6

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

OPINION K omm e n tar e r fr å n w e bb e n M Å N A D E N S F R ÅG A :

VI LL D U J O B BA I KO NTO R S LAN D S KAP?

Landskap inspirerar

Det finns lösningar

Skulle aldrig vilja krypa in i ett eget hål igen efter att nu sedan 2008 suttit i mycket inspirerande landskap! Otroligt mycket mer energi och spontana idéutbyten!

Det är trevligare att sitta i kontorslandskap än ensam på ett rum. Oftast blir det också trevligare miljöer som inte är så instängda och slutna. Nackdelen är att man blir störd. Men det finns en lösning. Har man inte fasta platser så kan man istället dela in landskapet i till exempel tyst, mellan och telefonzon.

Det innebär att beroende på vad du ska göra så får du möjlighet att sitta på en sådan plats som passar S e sidan 12 bäst för dagen/arbetsuppgiften. Det förutsätter att den tysta delen är tyst, ungefär som på biblioteket.

Fördelen med att ingen ”äger sin plats” är att det ser städat ut eftersom man behöver städa undan efter sig varje dag och nyttja hyllor och skåp i stället för sitt material.

Anders

Jobbar hemma Jag har suttit i landskap i flera år. Tycker det är ganska jobbigt då man inte får den arbetsro man behöver.

Men just nu har vi övergått till att övervägande jobba hemifrån (har bara tillgång till ett fåtal kontorsplatser) så nu saknar jag kontorslandskapet! Så kan det också vara.

Ek

Marie

strof För mig skulle det vara en kata Anna att jobba i kontorslandskap.

N Y H E T S B R E V n r 2 - 2 014 , S N AC K A O M S I F F E R LÖ S A AV TA L – D E T GY N N A R A LL A ( l äs på w ebben )

Facket borde lyfta blicken Oj, vad är det som händer här? Att lokalt satta avtal skulle gynna arbetstagaren ser jag som mycket osannolikt. I förhållandet mellan chef och arbetstagare är det alltid arbetsgivaren som drar det längsta strået. Facket borde lyfta blicken lite högre än att bara stirra på den delen av akademikers arbetsmarknad där maktförhållandet är något så när utjämnat.

Där tillgången och efterfrågan av kompetens gör att arbetsgivaren är mera mån om att behålla sin personal. Men det finns andra delar av akademikers arbetsmarknad där det omvända gäller.

(Läs kommentaren i sin helhet på webben) Alfonso

Läs alla hundra kommentarer på webben.

B o Sev i n g , f ö rhandlingschef på N aturvetarna svarar :

Vår roll är att stötta medlemmarna Tack för kommentarer i en viktig fråga. Den stora fördelen med den här typen av avtal är att medarbetarna själva får chans att diskutera och komma överens om sin lön med arbetsgivaren. Vår roll är att stötta medlemmarna i den processen så att lönesamtalen fungerar ännu bättre.

Sifferlösa avtal har tillämpats under flera år i stat och kommuner. Erfarenheterna därifrån är positiva. Naturvetare och andra akademiker har höjt sina löner mer än det så kallade märket som andra grupper följer. Lönestatistik visar dessutom att det är främst kvinnor som gynnas av lönesamtal. Inom de avtalsområden där man har centralt förhandlade lönehöjningar blir märket ofta ett tak. Det gör det svårt att premiera dem som gör goda insatser och det totala löneutfallet blir sämre.

Samtidigt är vi medvetna om att det ännu inte fungerar på alla företag och myndigheter. En sådan här omställning tar tid och förutsätter att avtalen hela tiden utvecklas. Lika viktigt är att utbilda våra medlemmar och fackliga förtroendevalda. Men även chefer behöver utbildning för att tillämpa avtalen på rätt sätt så att lönesättningen blir ett verktyg för dem att styra verksamheten.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

L e dar e N

I var de la cruz , f ö rbundsordf ö rande

Hur uppfattas naturvetare?

Självbilden och den verkliga bilden är inte alltid densamma. Därför vill jag veta hur naturvetare uppfattas av omgivningen.

Oftast får jag ett positivt svar när jag ställer frågan till folk utanför våra kretsar. Det är sällan någon som associerar våra yrkesgrupper till något negativt. Det finns en positiv aura kring ordet, och det kanske inte är så konstigt. Sverige har en lång tradition av naturvetenskap och vi har en betydande vetenskaplig historia som har gjort avtryck över hela världen.

Forskare hamnar alltid högt upp

bland önskade yrken och har också gott anseende i samhället. Nobelpriset drar sitt strå till stacken och lyfter naturvetenskapen och skänker stolthet. Även vårt naturnära kulturella särdrag spelar in, liksom de viktiga näringarna som ständigt påminner oss om naturvetenskapens betydelse. Men om jag frågar vad en naturvetare gör så blir svaret betydligt mer svävande och långt ifrån det jag vill höra. Svar som ”forskare” och ”värnar om naturen” eller ”arbetar i skogen” är inte direkt fel svar men inte tillräckligt precisa. Inte ens meteorolog som är den mest synliga och mest tittade av alla naturvetare nämns i svaren.

Frågorna kan uppfattas som trivi-

ala men för oss på Naturvetarna är de mycket viktiga och leder oss i vårt arbete. Det är genom Naturvetarna som naturvetare kommunicerar med omgivningen.

Ivar de la Cruz.

Naturvetarna har en klar och tyd-

lig ambition att lyfta fram naturvetare i samhället. Genom detta arbete kan vi stödja er så att ni får en tydligare, tryggare och starkare roll på era arbetsplatser, men också i samhället. När vi närmar oss företag, beslutfattare och politiker i viktiga frågor för naturvetare gör vi det som en välkänd aktör. Samtidigt

vill vi stärka naturvetares professioner och yrkesidentitet. Det ger oss styrka och visar på den bredd som Naturvetarna representerar.

Jag brukar använda mig av ordet regnskog som en metafor för att förstå uppgiften. Regnskogen innehåller en mängd olika livsformer som tillsammans bygger ett invecklat och komplicerat system i ekologisk balans. Alla kan relatera till regnskog och har en förståelse för den.

Naturvetarna kan liknas vid en regnskog och för-

bundet kan inte existera utan våra yrkesidentiteter och professioner. Mångfalden med en tydlig gemensam kärna gör att vi kan ta plats i samhällsdebatten.

Det är naturvetenskapen och övertygelsen om att forskning och utveckling kan förändra världen som binder oss samman.

För nya science center på Tekniska museet i Stockholm. Det ska inspirera miljontals barn och ungdomar till nya upptäckter inom teknik och naturvetenskap.

För den negativa miljöpåverkan som OS i Sotji utgör. Bland annat har bergsfloden Mzymta, som är en viktig källa för dricksvatten, förstörts.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

ivar.delacruz@naturvetarna.se

Duellen Kan kosttillskott kompensera för dåliga matvanor?

Hur hälsosamt är det egentligen med multivitaminer och andra kosttillägg?

Nutritionist på Livsmedelsverket anser att de som regel inte behövs. Dietist på Gymgrossisten menar att bristfällig kost kan kompenseras med till exempel omega 3.

NEJ

JA

Hanna Eneroth, nutritionist och medicine doktor i internationell hälsa, jobbar som riskoch nyttovärderare på Livsmedelsverket

”Man kan inte kompensera dåliga matvanor genom att ta kosttillskott”.

Johan Boman, leg dietist, produktutvecklare på Gymgrossisten Sweden AB

”Det finns ett stort antal patientgrupper som är i behov av extra energi”.

Behöver vi alla äta kosttillskott någon gång under året?

Nej. Generellt gäller att man inte kan kompensera dåliga matvanor genom att ta kosttillskott. Maten innehåller fler ämnen än de som kan isoleras och tas i en tablett, och det kan vara kombinationen av olika ämnen som gör att till exempel grönsaker, frukt och bär har positiva effekter på hälsan.

Nej, genom en sund och varierad kosthållning så får de flesta i sig allt de behöver via den vanliga maten. Det är viktigt att skilja på sportprodukter och kosttillskott. Sportprodukter ger energi och är därför ofta baserade på kolhydrater och protein. Medan kosttillskott avser koncentrerade näringsämnen, som multivitaminer.

Finns det grupper som har anledning att komplettera maten?

De som har en diagnostiserad brist på ett vitamin eller mineral bör givetvis ta kosttillskott som behandling. Vissa grupper kan behöva kosttillskott av vitaminer eller mineraler i förebyggande syfte, till exempel vid vissa sjukdomar. De som tränar har ofta lättare att få i sig de vitaminer och mineraler som behövs eftersom de äter större mängder mat.

Ja. Personer som tränar hårt har ett större energibehov. Att komplettera med sportprodukter har flera fördelar, som bekvämlighet, kostnad och att det blir enklare att styra intag av bland annat protein och kolhydrater.

Kosttillskott som järn och folsyra använder ofta fertila kvinnor, liksom D-vitamin ges till små barn och äldre. Det finns ett stort antal patientgrupper som är i behov av extra energi och i vissa fall även vitaminer och mineraler.

Hur ser du på tillskott av D-vitamin och omega 3?

Alla barn under två år bör få kosttillskott med vitamin D, för att förebygga brist. Detsamma gäller äldre som inte vistas så mycket utomhus.

Omega 3-fettsyror finns bland annat i rapsolja och i fet fisk. Med en varierad kost där fisk ingår behövs inte tillskott med omega 3.

Det finns belägg för att behovet av D-vitamin är högre än man tidigare ansett. D-vitamin är inget som frekvent återfinns i vår föda utan vi är delvis beroende av UV-strålning. För oss som bor i Norden kan man behöva tillskott med D-vitamin under framför allt höst och vinter.

Vid bristfällig kost får man i sig låga mängder av essentiella fettsyror.

Det kan då vara en god idé att använda sig av ett tillskott. I Sverige är vi bra på att använda rapsolja i matlagningen.

Finns det risker med kosttillskott?

Det finns inte anledning att tro att multivitamin-mineraltabletter med doser kring rekommenderat intag är skadligt för hälsan, men de behövs oftast inte. Det finns många typer av kosttillskott, till exempel baserade på växtextrakt, och en del kan vara skadliga.

Sportprodukter, som dominerar marknaden, utgör i regel ingen eller liten risk. Kosttillskott kan medföra en risk för användaren i form av exempelvis överdoseringar. När man handlar sportprodukter och kosttillskott så är det viktigt att vända sig till seriösa aktörer som har god kunskap inom området och bedriver ett kvalitetsarbete kring sina produkter.

NYHETER

Mer blågult på tallriken? ”Nu är det slut på lägsta prisets tyranni”, utbrast en politiker när det nya direktivet om offentlig upphandling spikades av EU. Sveriges bönder vädrar morgonluft. Men frågan är om det gör så stor skillnad.

Det var i januari som EU rösta-

de för ett nytt direktiv om offentlig upphandling. Nu har varje land två år på sig att omsätta det i sin egen lagstiftning.

Men redan i dag är det möjligt att ställa krav på bland annat miljö, djurskydd och sociala frågor när skolor, äldrevård och andra i kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster.

– Nu blir det enklare att ställa andra krav än lägsta pris.

Kommuner och landsting kan inte längre skylla på EU när de lägger sig unAxel Hansson. dan ribban för svensk lagstiftning, säger Axel Hansson, marknadsutvecklare på LRF. Kommunernas dubbelmoral

Han menar att det är dubbelmoral att inte ställa miljö- och djurskyddskrav i nivå med svensk lag.

– Offentliga upphandlare borde

10

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

föregå med gott exempel och inte köpa kött från uppfödare som klipper svansen av grisarna. Trots att det är förbjudet inom EU är det många uppfödare som syndar. Även användningen av antibiotika är betydligt större i till exempel Danmark och Tyskland.

– Det är förbjudet att använda antibiotika till friska djur. Tyska grisar förbrukar sexton gånger så mycket antibiotika som svenska.

Danmark använder tre gånger mer än Sverige. Det är tecken på dålig djurhälsa.

55 procent sköter sig

Axel Hansson är ändå optimist och tror att fler kommer att vidga kravlistan till att också gälla miljö och djurskydd.

Monica Sihlén på Miljöstyrningsrådet delar inte riktigt Axel Hanssons syn på upphandlingen.

– Sverige ligger bra till redan i dag. Hela 87 procent av den offentliga upphandlingen använder våra livsmedelskriterier när det gäller miljö. Motsvarande siffra för djurskydd är 55 procent.

Varje dag serveras tre miljoner måltider i offentlig regi. En ny lag gör det möjligt att skärpa kraven på miljö och djurskydd i upphandlingen.

Hallå där!

S li p p e r vi p löt sl i g hj ä r t d ö d n u ?

Däremot håller hon med Axel Hansson om att det blir lättare att ställa andra krav än lägsta pris.

– Den nya lagstiftningen kan komma att påverka domstolarnas bedömning av rättsfall, vilket kommer att ge vägledning i upphandlingen.

Monica Sihlén förstår den frustration som Sveriges bönder kan känna när kommuner och landsting inte ställer krav i nivå med Monica Sihlén. svensk lag.

– De flesta har en politisk vilja att servera bra måltider med högkvalitativa produkter, ofta ekologiska, och uppföljningen fungerar allt bättre. tr e m i ljon e r målti d e r

Men det är inte bara svenska producenter som lever upp till Miljöstyrningsrådets livsmedelskriterier.

– Det finns bland annat danska premiumgrisar, som kan vara med i anbudsgivningen, säger hon och påminner om att livsmedelsmarknaden är global. Däremot kan man inte ställa krav på närodlat och svenskmärkt.

Hon förklarar att det inte är kommunernas och landstingets

primära roll att skydda den svenska produktionen.

– Däremot kan de ställa höga krav på miljö- och djurskydd så att svenska producenter kan vara med och konkurrera. Kom ihåg att det varje vardag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sverige, säger Monica Sihlén. LEL

5 5 p r o c ent f ö l je r k r ite r ie r na om dju r sk y dd Producenter, grossister och upphandlare är överens om vilka livsmedelskriterier som ska gälla i Sverige. Hela 87 procent av kommuner och landsting följer miljökriterierna och 55 procent lever upp till kriterierna när det gäller djurskydd.

E x p e r t på h å l l b a r u p p hand l in g Miljöstyrningsrådet tillhandahåller ett frivilligt verktyg med kriterier och är utsett till regeringens expertorgan inom miljöanpassad och hållbar upphandling inom offentlig sektor.

Ett enkelt test kan bidra till att motverka plötslig hjärtdöd i samband med idrott. Biomedicinska analytikern Johan Wedin är den som knäckte idén.

Hur kom det sig att du blev engagerad i detta?

– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och speciellt idrottshjärtat. Jag spelar själv innebandy och har råkat ut för dubbelslag och liknande, så därför föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det.

Vad går din idé ut på?

– Vi mäter halten av en markör för hjärtskada som kallas för Troponin T. Om den finns i blodet kan det tyda på risk för hjärtproblem.

Varför ska man göra det här testet?

– I dagsläget rekommenderas föreningar med elitidrottare att kolla hjärtat på alla sina unga atleter. Det är dock en omständlig och kostsam undersökning många drar sig för.

Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzonen skulle göra att färre behöver genomgå hela kontrollen.

Hur jobbar ni vidare med forskningen nu?

– En forskargrupp vid Mittuniversitetet har nu bildats där vi arbetar med att säkerställa att testet är tillförlitligt. Den första studien innehöll 23 innebandyspelare, och nu vill vi få in fler individer. Vi har just kommit överens med elitidrottsgymnasiet i Sundsvall som kommer att ge oss cirka 50 till 60 prover per år.

Vad är din roll?

– Jag har just börjat studera till läkare i Uppsala, men fortsätter med forskningen på min fritid. Jag har skrivit etikansökan och forskningsplan och ska tillsammans med några forskare undersöka patienter och göra vårt test på dem.

Dessutom kommer vi att undersöka olika genetiska markörer som också kan bidra till hjärtproblem. FHJ

N R2 2014

N A T UR V ETA RE

11

M å nadens f r åg a :

V ill d u jo bba i k o n to r s l a n d s k a p ?

Att öppna upp och låta personalen sitta i kontorslandskap är en växande trend.

Men det är inte alltid personalen är med på noterna och antalet sjukdagar blir fler. Nu vill vi veta hur du ser på att dela rum med dina kollegor.

Läs kommentarer från webben, sid 7.

12

N A TUR V ETA RE

N R2 2014

NYHETER

Kontorslandskap kräver eftertanke Att bygga om kontoret till landskap för att spara yta är ingen bra idé.

Däremot finns annat att vinna om man river väggarna och flyttar ihop i samma rum, enligt doktorand Aram Seddigh.

Kontorslandskapet ska spegla den kreativa och transparanta organisationen, brukar man säga för att få med sig medarbetarna.

– Det är en trend som har pågått ganska länge. Men det är inte alltid som kontorslandskap är den bästa lösningen. Det beror på vad man ska göra, säger Aram Seddigh, leg psykolog och doktorand på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet som också bloggar om kontorsforskning på kontorslandskap.se.

Forskningen är inte entydig, men det finns idéer om att kommunikationen och produktiviteten förbättras i landskap.

– Distraktionen ökar och innebär ett avbrott i tankearbetet. Möjligen kan det vara positivt i tidiga skeden, i den kreativa fasen med brainstorming och liknande.

G e n e rösa ytor

Men han stänger inte dörren till kontorslandskap.

– Det behövs strategier för att få det att fungera, allt från att hantera mejl och telefon till när det är läge att diskutera olika frågor. Akustiken betyder också mycket, så att ljuden fångas upp av textilier och andra material i rummet.

Han slår också ett slag för tysta rum, dit man kan gå och ringa eller bara få lugn och ro. Det gäller också att de som sitter i landskapet jobbar med liknande saker, an-

nars stör man varandra.

Hur många som sitter i landskapet spelar inte så stor roll.

– Ofta är det bättre med färre än fler. Men den stora skillnaden är att gå från att sitta själv till att Aram Seddigh. ha sällskap. Ännu en trend när man går över till landskap är att alla omfattas, även cheferna som möjligen får lite större yta.

En del arbetsgivare bygger landskap för att vinna yta. Men det är ingen bra idé, enligt Aram Seddigh.

– En vinst är ökad flexibilitet. Det är lätt att flytta runt och möblera om. Städningen förenklas och energiåtgången kan minska. Men det är ökad täthet som är problemet. De landskap som fungerar bäst är de med generösa ytor. Ökad s m ittspr i dn i ng

Många medarbetare på en liten yta ökar risken för smittspridning, Det styrks av en vetenskaplig rapport från ett forskarlag i Danmark. Den visar att risken för sjukfrånvaro är 50 procent högre i landskap än i egna celler.

Enligt undersökningen var sjukfrånvaron fem dagar per år med kontorsceller och sju till åtta dagar i landskap.

– Det visar att det finns stora utmaningar med kontorslandskap och att det kräver mer tanke för att få det bra. Jag är övertygad om att man kan hitta lösningar som inte påverkar hälsan negativt.

Men det är inte så enkelt att det finns fem gyllene regler för att lyckas. Däremot ger Aram Seddigh några goda råd på vägen.

Se nedan! # LEL

goda råd för att lyckas med kontorslandskap 1. Ta frågan på allvar och tänk igenom en strategi för landskapet.

2. Utgå från den speciella situation som råder på din arbetsplats.

3. Kom överens om förhållningsregler och mötesregler.

4. När är det okej med allmänt prat?

5. Hur ska de tysta rummen användas?

N R2 2014

N A T UR V ETA RE

13

R E P O R TA G E T

Det som skulle leda till social utveckling i ett av v채rldens fattigaste l채nder blev inte riktigt som man t채nkt sig.

14

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

R E P O R TA G E T

Svenskt skogsplantage v채cker kritik > N R2 2014

N A T U R V E TA R E

15

R E P O R TA G E T

Svenskägda Chikwetis skogsplantager i Moçambique skulle leda till utveckling i ett av världens fattigaste områden. Men investeringen har kantats av konflikter och anklagelser om land grabbbing.

Svenske jägmästaren Per-Martin Jansson har varit med på hela resan.

Text

C A RL - M A GN U S H Ö GL U ND

U

Foto

erik abel

nder regnperioden är Niassaprovinsen i norra Moçambique ett fantastiskt vackert grönskande landskap med milsvid utsikt.

Men det är också mycket fattigt. Utmed bilvägarna ligger byar som mest består av enkla lerhyddor med halmtak. De flesta människor är självförsörjande bönder som använder ett slags svedjebruk. Ungefär vart fjärde år flyttar de sina odlingslotter, så kallade machambas, till områden där jorden har återhämtat sig.

Svedjebruket och det faktum att Niassa är glesbefolkat gör att det finns stora arealer med underutnyttjad mark och de senaste åren har utländska investerare lockats hit med löften om att få tillgång till mark. Den

2006 bildade Västerås

stift skogsfonden Global Solidarity Forest Fund (GSFF).

Förutom avkastning ska investeringen också bidra till social utveckling.

16

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

största investeraren är den svenskbaserade fonden GSFF som initierades av Västerås stift år 2006 med det dubbla syftet att bidra med social utveckling samtidigt som man fick avkastning. Tillsammans med nederländska och norska pensionsfonder har de investerat över 700 miljoner kronor i dotterbolaget Chikweti Forests.

An klag e ls e r om lan d g rab b i ng

En av dem som varit med under många år är svenske jägmästaren Per-Martin Jansson. Hans exjobb på jägarmästarutbildningen handlade just om Chikweti 2007 och han återvände 2010 för att arbeta här.

– Det gäller att ta chansen när man får den. Jag är inte särskilt rädd av mig.

Jag trivdes när jag gjorde mitt exjobb här och ville komma tillbaka. Det är ett roligt jobb. Vi startar upp något nytt och får

2007 inleds investering-

ar i Moçambique. De koncentreras till Lichinga och bolaget Chikweti Forests.

2011

hitta lösningar allt eftersom. I Sverige är arbetet mycket mer mekaniskt och styrt, säger Per-Martin Jansson.

Investeringen har dock varit omgärdad av konflikter. Det som i kommersiella termer är impediment är i lokalbefolkningens ögon ofta mark som ligger i träda i väntan på att de ska flytta sin machamba eller så är det mark som används för att samla ved, plocka frukt eller medicinalväxter.

När Chikweti åkte ut i byarna för att förhandla om marken (enligt Moçambiques lag måste utländska investerare konsultera och få lokalbefolkningens godkännande) diskuterade de främst med byledarna och i flera fall såg de till att skaffa sig egna fördelar. I byn Licole gav byledarna till exempel bort mark där andra familjer hade sina machambas och de blev själva anställda av företaget för att jobba på plantagen.

tvingas ledningen för Chikweti Forests och GSFF avgå efter omfattande kritik från civilsamhället och Moçambiques regering.

En ny ledning med lång erfarenhet av skogsplantager i Afrika och Sydamerika tillsätts.

2014

är merparten av investerarnas pengar förbrukade. För att fortsätta krävs nya investeringar. Alternativen är att gå ner på sparlåga, gå samman med ett annat skogsbolag i regionen eller lägga ned.

R E P O R TA G E T

P er - M art i n J a n sso n Född: År 1981 i Götlunda utanför Arboga. Uppväxt på en jordbruksoch skogsgård.

Familj: Singel.

Bor: Lichinga, Moçambique.

Arbete: Jägmästare på Chikweti Forests.

Jägmästare Pär-Martin Jansson tycker det vore synd om satsningen på skogsplantage skulle växla ner eller upphöra. ”Nu rullar det på”, som han säger.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

17

”

Jag har inte märkt av konflikterna så mycket och har aldrig känt mig hotad.

I bybornas ögon hade Chikweti mutat ledarna och dessutom hade Chikweti tagit mark de inte alls hade rätt till och skövlade banan- och mangoträd när de rensade marken för plantage.

När konflikterna var som värst brändes flera plantager upp eller så rycktes plantorna upp med rötterna. Till slut tvingades Chikwetis svenska vd, som också var ordförande i investeringsfonden, avgå.

Per-Martin Jansson anser dock att medierapportering varit överdriven och att många av de journalister och organisationer som varit här har förutfattade meningar.

– Jag har inte märkt av konflikterna så mycket och har aldrig känt mig hotad.

Vi har gått in med bulldozers i områden med människor, machambas och stigar.

Men i de fall vi råkat förstöra något har vi åtgärdat det. Våra anställda bor ju i byarna och kan diskutera med dem som drabbas, och företaget har också en särskild avdelning för att ta hand om det.

tar s ig u r fattig dom

De flesta i Chikwetis ledning bor i en nybyggd villastad, ”Chikweti Village”, ett par kilometer utanför provinshuvudstaden Lichinga. Per-Martin Jansson bor dock mitt inne i staden med gångavstånd till den livliga marknaden och granne med stans största moské. Han säger att de skett en stor utveckling sedan han var här första gången. Det har kommit fler restauranger och affärer och det syns mer folk i staden. Även landsbygden har utvecklats. Det har dykt upp en och annan kiosk och mindre marknader i byarna. En del hyd-

18

N A T U R V E TA RE

NR 2 2 0 1 4

Den mark som är aktuell för skogsplantage är ofta obrukbar i kommersiell mening, men är nog så viktig för befolkningen som hämtar ved och plockar frukt och växter där.

R E P O R TA G E T

dor har ersatts av enkla hus. De flesta byar har fått en egen moské. Tack vare utländska investeringar och biståndsprojekt har många familjer stigit in i pengaekonomi.

– Men det är fortfarande extremt fattigt.

Särskilt ute i byarna. Det är inte roligt att se människor med trasiga kläder eller undernärda barn. Det är tydligt vilken skillnad det gör när några får anställning och lön. De har råd med en cykel, kanske till och med en motorcykel och det kommer upp stånd där frukt och annat säljs. Därför är det viktigt att Chikweti finns. Vi är det största största företaget i regionen.

På grund av markkonflikterna har Chikweti inte fått mer mark att expandera på sedan 2011. Istället har den nya sydafrikanska ledningen fått förhandla om avtal med byar och infört sociala fonder för att leva upp till investeringsfondens krav. De har också tvingats riva upp tallplanteringarna och ersätta dem med eukalyptus. Det

visade sig att tallarnas tillväxt stannade upp efter ett par år då trädens rötter inte klarade av att utveckla sig i den kompakta jorden. idealiskt för skog

Med bättre markberedning har det dock blivit fart på eukalyptusplantagerna. På två år har träden vuxit åtta till tio meter. Klimatet med milda vintrar och lång regnperiod gör området idealiskt för skogsbruk.

Inom fem till tio år räknar man med att starta avverkningar och börja gå med vinst. Men det förutsätter att investerarna fortsätter projektet. Pengarna är i princip slut och om inget händer måste verksamheten säljas eller bantas rejält. Det skulle antagligen skapa nya konflikter eftersom det är mot löften eller förhoppningar om jobb som de flesta bybor idag accepterat att marken givits bort. Redan idag finns det kritik mot att Chikweti har skurit ned på antalet anställda.

– Det vore synd om Chikweti ska stänga. Tidigare har vi haft pengar men ingen bra organisation. Nu är det tvärtom. Vi har entreprenörer och vi håller budget. Allt rullar nu. #

C h i kw et i F orests Chris Bekker är vd. Han, liksom stora delar av ledningen, är från Sydafrika.

Har 1 300 anställda plus många säsongsarbetare. Det gör dem till den största privata arbetsgivaren i regionen.

Har tre systerbolag som verkar med begränsad verksamhet på andra håll i Moçambique.

Chikweti vill få FSC-certifiering, men eftersom drygt 10 procent av plantage står på före detta ”natural forest” kommer det antagligen inte att gå. Ägs av Global Solidarity Forest Fund. Västerås stift har tillsammans med norska kyrkan, danska och nederländska pensionsfonder åtagit sig att investera 780 miljoner kronor.

Nils Grafström är ordförande.

L a n d gra b b i n g

Med 1 300 anställda är Chikweti den största arbetsgivaren i regionen.

I samband med matkrisen, när råvarupriser sköt i höjden 2007-8 började allt fler stater och multinationella företag investera i mark i utvecklingsländer. I flera fall kränktes rättigheterna hos lokalbefolkningen, som brukat marken i generationer men inte haft formella dokument. Även tvångsförflyttningar har skett.

Därför uppstod begreppet land grabbing, på svenska även ”markrofferi”.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

19

E N KE L B I LJ ETT TI LL MARS

Enkel biljett till

Mars Skissen visar hur bos채ttningen p책 Mars kan komma att se ut.

20

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

E N KE L B I LJ ETT TI LL MARS

Om stjärnorna står rätt kommer fyra jordbor att grunda en mänsklig koloni på vår röda grannplanet 2025.

Vi har träffat Bas Lansdorp – hjärnan bakom den planerade Marsexpeditionen. te x t

J o natan J a c o b s o n o c h J o h an J o e l s s o n

I LL U S T R A T I On

foto

>

J o natan J a c o b s o n

Br yan V ertee g / M ar s One

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

21

E N KE L B I LJ ETT TI LL MARS

B

as Lansdorp har ända sedan barnsben fascinerats av rymden i allmänhet och planeten Mars i synnerhet.

Det är alltså ingen slump att den nederländske entreprenören 2011 sålde sina andelar i det framgångsrika vindkraftföretaget Ampyx Power och grundade Mars One – ett privat initiativ med syftet att skicka de första jordborna till Mars.

– Om hundra år kommer ingen att veta vem som var USA:s president 2014.

Namnet på den första Marsmänniskan kommer däremot att vara bekant för många, säger Bas Lansdorp till Magasinet Naturvetare i samband med en föreläsning på Moderna museet i Malmö.

Under det första året reste Bas Lansdorp runt i USA för att få feedback på

Radhusboende på Mars.

22

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

sin idé från de stora rymdföretagen.

Snabbt drog han slutsatsen att det går att genomföra projektet med befintlig teknik. År 2024 är det tänkt att den första besättningen på fyra personer ska påbörja den sju månader långa rymdresan. För att överhuvudtaget ha råd att genomföra projektet söker Mars One efter deltagare som är villiga att åka utan returbiljett.

– Den största utmaningen är att hitta de första personerna som faktiskt klarar

av detta. Besättningen ska odla sin egen mat, de kommer inte kunna duscha och behöver dricka återvunnen urin. Den första gruppen kommer att få det tufft, säger Bas Lansdorp.

H ÖGT S ÖKTRYCK

I april 2013 släpptes ansökningsformuläret på Mars Ones hemsida. 200 000 intressenter från hela världen anmälde sig. Av dem gick 1 058 personer vidare i en första gallring. Under 2014 kom-

Besättningen ska odla sin egen mat, de kommer inte kunna duscha och behöver dricka återvunnen urin. mer ett fyrtiotal kandidater att väljas ut för intensiv träning i artificiell Marsmiljö fram till uppskjutningen 2024. För att Mars One ska kunna räknas som ”hela mänsklighetens projekt” kommer de fyra personerna i den första gruppen att komma från olika kontinenter och troligtvis vara både män och kvinnor. Efter att den första mänskliga kolonin etablerats på Mars 2025 är tanken att nya besättningar ska skickas vartannat år för att skapa en stabilare bosättning på planeten. Mars Ones målsättning är enkelt formulerad för att det redan dyra projektet ska bli möjligt att genomföra.

– Vårt mål är inte att komma med vetenskapliga upptäckter, det kommer automatiskt eftersom människan är ett

BAS LAN S D O R P

nyfiket släkte. Vårt mål är att sätta de första fötterna på planeten och skapa en plats där människor kan överleva, säger Bas Lansdorp.

GLÄDJEKALKYLER?

Men är de storslagna planerna realistiska? Att få den första gruppen till Mars beräknas kosta sex miljarder dollar – pengar som bland annat ska inhämtas från sponsorer och genom försäljning av tv-rättigheter.

– En företrädare för ett stort medieföretag sade att detta kommer att bli världens största mediehändelse nå-

gonsin. OS-sändningarna i London genererade 4 miljarder dollar.

Marsexpeditionen kommer att pågå i många år och locka fler tittare, säger han.

Bas Lansdorp har också förhoppningar om att någon förmögen filantrop vill vara med och pytsa in pengar i projektet när den planerade uppskjutningen närmar sig.

– Om Carlos Slim vill bidra kan vi se till så att den första bosättningen får namnet Slim City. Eller varför inte Gates Ville? Det hade också låtit bra, säger Bas Lansdorp.

Bas Lansdorp – född den 5 mars 1977 – tog 2003 en Master of Science in Mechanical Engineering vid universitet i Twente.

Därefter arbetade han i fem år vid Delft University of Technology innan han 2008 grundade Ampyx Power för att utveckla en ny metod för att generera vindkraft. År 2011 sålde han sina andelar av företaget för att grunda Mars One som han fram till 2013 i princip finansierade ensam.

MAR S O N ES TI D S P LAN 2018: En första raket med marslandare och kommunikationsutrustning skickas iväg.

2020: En strövare, vars uppdrag är hitta en platt yta där basen kan byggas, skickas iväg.

2022: Den sista obemannade farkosten med två konformade bostadsmoduler och livsuppehållande system för vattenproduktion, syreproduktion och kvävefiltrering skickas iväg. Systemen kommer att aktiveras av strövaren som redan finns på plats.

2024: Den första gruppen bestående av fyra personer skickas iväg.

2025: Personerna landar på Mars och grundar den första mänskliga kolonin på vår röda grannplanet. Därefter är planen att skicka nya grupper till Mars var 26:e månad.

MAR S Mars är den fjärde planeten från solen och har fått sitt namn efter den romerska krigsguden. Dess diameter är ungefär hälften av jordens. Mars kallas ibland Den röda planeten på grund av de stora mängder järnoxid som finns fördelat över planetens yta samt som stoftpartiklar i atmosfären. Mars ärrade yta är täckt av kratrar, men på planeten finns även vulkaner, dalgångar, ökenliknande sanddyner, slätter och iskalotter vid polerna.

Bas Lansdorp berättar om Mars One på Moderna museet i Malmö.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

23

Fo

to :

Nas

a

E N KE L B I LJ ETT TI LL MARS

Mars One har fått kritik för att den ekonomiska kalkylen är allt för optimistisk.

Projektet har även kritiserats för att vara oetiskt eftersom deltagarna åker utan returbiljett och kommer att ha mycket svårare att överleva på planeten än vad Mars One gör gällande.

– Det låter som ett dramatiskt projekt och det är givetvis riskfyllt men mänsklighetens historia är fylld av farliga expeditioner. Det kommer alltid att finnas upptäcktsresande som vill åka till platser dit ingen åkt tidigare, säger Bas Lansdorp.

Lång resa.

Färden till Mars beräknas ta sju månader.

LÅN G R E SA

Nyligen skrev Mars One kontrakt med två rymdteknikföretag som ska leverera material till den första obemannade farkosten som ska skickas iväg 2018. Amerikanska Lockheed Martin, som tidigare tillverkat teknik till Nasas Marsexpeditioner, ska bygga Marslandaren och det brittiska företaget Surrey Satellite Technology Ltd kommer att bistå med kommunikationsutrustningen.

– Det rör sig i rätt riktning, men det är en lång process där

24

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

mycket kan gå fel. Men jag är övertygad om att vi kan genomföra detta, säger Bas Lansdorp.

SVE N S KA F ÖR HOPPN I N GAR

En av de tio svenskar som valts ut i den första gallringen av ”Marstronauter” är Carl Nettelblad, forskare i molekylär biofysik vid Uppsala universitet. Även han är optimistisk inför det stora rymdprojektet, speciellt med tanke på att Mars One har valt att utgå från nuvarande teknik istället för att satsa på otestade lösningar.

– Jag sökte för att jag alltid har Carl Nettelblad, haft en fascinautvald i den tion för rymden första gallringen. och tycker att bemannade färder som går längre än att bara studera vår omgivning är viktiga, säger Carl Nettelblad.

Men Bas Lansdorp då? Nej. Han kommer inte att åka. Åtminstone inte i det första skedet.

– Jag är otålig och kan irritera mig över småsaker. Det är inte egenskaper som lämpar sig för en sådan här expedition. När min son blivit vuxen kanske. Men min flickvän kommer inte att följa med, säger han. #

UTBRÄNDHET

Det kom ett brev …

…till Na turvet are s redakt Det hand ion. lar om utm attningssyndrom – ett tills tånd som så lätt att är känna ig en för de har varit n som där. Andr a fattar in Leg. dieti genting. st Zandr a Hedlu nu är tillb nd, som aka på jo bbet, skr sina upp iver om levelser s å att det på djupe berör t.

>

Zandra Hedlund väljer att berätta för att hjälpa andra. Om man känner igen varningssignalerna är det lättare att göra något åt det.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

25

UTBRÄNDHET

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven text

ZANDRA HEDLUND

foto

Y lv a S und g r e n

Jag är utbränd. Utmattningsdeprimerad. Sjukskriven för att jag inte klarade mer. För att jag inte längre klarade att säga nej när läkaren föreslog sjukskrivning för tredje eller fjärde gången.

Troligtvis borde jag ha sagt ja tidigare.

Jag är utbränd, du kan bli det och vi måste prata om det.

Det brukar kallas att gå in i väggen.

Jag skulle snarare jämföra det med att gå rakt utför ett stup. Jag såg aldrig någon vägg, jag kände ingen krasch, det tog aldrig stopp. Plötsligt tappade jag bara fotfästet. Folk beskriver det så för att det är precis så det känns. Jag vet.

Det är den 19 juni och jag sitter hos en psykolog på företagshälsovården och kan inte sluta gråta. Han ordnar en läkartid till mig redan nästa dag.

Läkaren sjukskriver mig direkt. Den här gången jag får inte en chans att protestera. Jag förstår aldrig riktigt vad som händer. Åker och firar midsommar som planerat. Sedan sover jag i en vecka, har

26

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

”D et b o rde ha r i n gt varn i n g s k lo c ko r, m en jag tän kte att det var ti llfälli gt o c h att det s nart s k ulle g å över.” aldrig känt mig så trött. Den största skillnaden nu mot tidigare, är tröttheten. Jag var aldrig så här trött tidigare, inte ens när jag jobbade och tränade som mest samtidigt som jag sov som minst. Ingenting känns kul längre, inte ens det jag brinner för.

Ett halvår senare är jag fortfarande inte tillbaka. Jag vet inte när jag kommer att vara fullt tillbaka. Bara tanken på att arbeta heltid ger mig fortfarande svindel.

Hela mitt liv har gått i ett rasande tempo. Jag vill göra allting och jag vill helst göra det nyss. Jag är otroligt am-

bitiös, har gjort massor och jag har haft jättekul. Det är det som är problemet.

När allting är roligt och känns viktigt så sätts förmågan att prioritera ur spel.

Hur länge går det att hålla maxtempo innan kroppen säger ifrån?

I jättemånga år. Jag minns inte tiden innan, men jag minns när jag slutade sova hela nätter. Det var för tre år sedan. Jag började sova mindre än fem timmar per natt, ofta ännu mindre.

Det borde ha ringt varningsklockor, men jag tänkte att det var tillfälligt och att det snart skulle gå över.

Dessutom var det skönt att ha något att skylla på. Om allt var kaos var det förstås på grund av att jag inte kunde sova, aldrig det omvända. Samtidigt var det praktiskt: Mitt dygn fick fler timmar och jag utnyttjade dem till fullo.

Någonstans på vägen tappade jag koncentrationsförmågan. Att jobba gick bra, jag skötte mig exemplariskt, men på fritiden var det inte lika enkelt.

Slutade att titta på film och slu-

”Jag är utbränd,

du kan bli det och vi måste prata om det.”

Zandra Hedlund är dietist på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Som expert på ketogen kost hjälper hon barn med epilepsi.

UTBRÄNDHET

”Oberäk neli g heten är vär st, jag vet aldr i g i f ö rväg v i lk en s o rts dag det ko m m er att vara.” tade att läsa böcker. Jag som var så van vid att göra flera saker samtidigt kunde plötsligt inte hålla fokus på en sak under en längre tid.

Vid ett tillfälle fann jag mig själv stående mitt på Kungsgatan i Stockholm utan att veta hur jag kom dit eller hur jag skulle ta mig därifrån. Jag skyllde på sömnbristen.

Det som är svårast är att acceptera att jag kanske aldrig kommer att kunna klara ens hälften av vad jag har klarat tidigare. Jag som alltid har fixat allting.

Jag som alltid har satt stolthet i att kunna klara mig själv. Jag tror fortfarande att jag ska vakna en morgon och så är allt som vanligt. Snart kommer jag att inse att det inte kommer att hända.

Jag blir stressad av ingenting, bara tanken på alla måsten ger mig hjärtklappning. Jag har tappat förmågan att vara strukturerad, jag tappar bort mig mitt i handlingar, tappar tråden mitt i meningar och jag har svårt att tänka tankar till slut.

Jag kan inte längre hålla tider, har ingen tidsuppfattning. Jag har lång startsträcka, det tar dagar innan jag öppnar

28

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

posten. Är extremt oberäknelig, vissa dagar känns tandborstningen som ett oöverstigligt hinder. Andra dagar fungerar jag nästan normalt. Oberäkneligheten är värst, jag vet aldrig i förväg vilken sorts dag det kommer att vara.

Men äntligen kan jag sova. Faktum är att jag har tappat kontrollen där också, kan sova bort hela dagar. Vaknar för att somna om igen och sova bort en dag till.

Frågan ekar i huvudet. Vad blev det, Zandra? Alla obetalda övertidstimmar.

Att leva dygnet runt med en ständig

stressklump i bröstet? Var det värt det, Zandra? Hade någon frågat för ett par år sedan hade jag tveklöst sagt ja. Nu är jag inte lika säker.

Jag ska berätta för dig hur det ligger till. Genom att arbeta, genom att vara duktig, förstör du dina chanser på arbetsmarknaden. Det är fakta. Låt mig förklara.

Ingen anställer dig som har varit utbränd, har hög sjukfrånvaro och tål du inte stress har du inte mycket att hämta någonstans. Förmåga att ha många bollar i luften, stor stresstålighet och att

Zandra Hedlund mår bättre i dag och jobbar halvtid. Hon hoppas komma tillbaka på heltid.

5

frågor till Zandra Hedlund

Vad får dig att berätta?

1. Varför väljer du att klara av ett högt tempo är klyschartade egenskaper som eftersöks i platsannonserna. Stresskänslighet, behov av tydliga instruktioner och en inrutad vardag eftersöks betydligt mer sällan.

De flesta utbrända och före detta utbrända är helt enkelt tvingade att stanna kvar på den arbetsplats som drev dem mot stupet från början.

Det tror jag är en del av orsaken till

” Om fler håller sig ti ll s i na arbets uppg i fter o c h lär s i g att säga nej, så ko m m er det s mån i n g o m att leda ti ll f ler tjän ster o c h färre beh över j o bba i hjäl s i g. ”

att sjukskrivningar drar ut på tiden och att återfall är vanligt. Även med all stresshanteringshjälp i världen är det svårt att inte falla ner för stupet igen när du kommer tillbaka och allting fortfarande fungerar på samma sätt som gjorde dig sjuk.

När du arbetar för mycket förstör du för alla andra på din arbetsplats genom att driva upp tempot, vilket i sin tur minskar möjligheten till utökade tjänster. Blir du sedan utbränd

och sjukskriven har du även effektivt lyckats förstöra din fritid, ditt privatliv och ditt allmänna välmående. För att inte tala om dina karriärmöjligheter de närmsta åren.

Grattis! Bra jobbat. Tänk på det här nästa gång du sitter kvar sent en fredagskväll.

Vid årsskiftet började jag jobba igen, på deltid. Tillbaka på arbetsplatsen där ingenting har förändrats. Men jag har lärt mig att jag är utbytbar. Jag ska sluta försöka så mycket. Sluta göra för mycket.

Jag ska fokusera på att bli den där medarbetaren som alltid går hem i tid och lämnar saker halvfärdiga på skrivbordet. Som aldrig klockar en obetald övertidstimme och som säger nej till extrauppgifter när schemat är fullt. Ni vet en sådan där medarbetare ni stör ihjäl er på, för att ni tycker att hen inte gör sitt jobb.

Det är precis det hen gör – SITT jobb. Inte ditt, inte någon annans.

Om fler håller sig till sina arbetsuppgifter och lär sig att säga nej, så kommer det småningom att leda till fler tjänster och färre behöver jobba ihjäl sig.

Det är en sådan medarbetare jag vill vara. # Zandra Hedlund Leg. Dietist

berätta din historia?

– Jag vill kunna hjälpa andra, som det inte har gått lika långt för. Om man känner igen varningssignalerna är det möjligt att göra något åt det.

2. Hur har reaktionerna varit?

– Många har känt igen sig och blivit lite rädda. ”Kan det verkligen gå så illa”, är en vanlig kommentar. Har man inte varit där själv är det svårt att relatera till det. Även jag ignorerade varningssignalerna. Att inte ta dem på allvar är en del av diagnosen.

3. Vad är ditt bästa råd till andra?

– Våga be om hjälp. Prata med chefen och strukturera ditt arbete. Kontakta företags-hälsovården.

4.

Fick du den hjälp du behövde?

– Ja, jag fick hjälp att komma i kontakt med psykolog och jobbet har anpassats efter min situation. Tidigare var jag den enda vid Astrid Lindgrens barnsjukhus som hade kompetens om ketogen kost, som ges till barn med epilepsi. Nu är vi tre och inte lika sårbara längre.

Däremot saknade jag någon som satte ner foten och sa: Nu går du hem. Jag hade behövt mer stöd i prioriteringarna, vilket är en ledningsfråga.

5. Hur mår du i dag?

– Jag mår bättre i dag och jobbar halvtid. Det går lite upp och ner, men jag är hoppfull om att komma tillbaka på heltid. Men jag får leva med att inte kunna göra lika mycket vare sig på jobbet eller på fritiden. Jag har lärt mig säga nej. LEL

L ä s e x perten s r å d .

N Ä S TA SI D A .

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

29

”Chefen har ansvar att sätta gränser” Vi tog kontakt med en expert på Arbetsmiljöverket, som kommenterar Zandra Hedlunds situation.

Genom att lära sig säga nej och att inte alltid prestera på topp kan man slippa bli drabbad av utmattningssyndrom.

Torsten Heinberg, beteendevetare

på Arbetsmiljöverket, blev berörd över Zandra Hedlunds brev.

– Men jag blev också glad över hennes insikter och kloka synpunkter. Hon har själv lösningar på flera av problemen.

Han förklarar att Zandra Hedlund är långt ifrån ensam om sin situation. Psykiska diagnoser, där utmattningssyndrom ingår, utgör den enskilt största delen av all sjukfrånvaro i Sverige.

– Jag är övertygad om att det öppna brev som Zandra har skrivit kan göra skillnad. Det hon beskriver är ett typiskt förlopp. Med kunskap om varningssignalerna är det möjligt att bryta ett dåligt beteende.

Vad är good enoug h?

Torsten Heinberg menar att chefen har ett stort ansvar för att sätta gränser och visa vad som är good enough. Om man inte hinner med sina arbetsuppgifter så kan fler behöva anställas.

– Lika viktigt är att själv sätta gränser och acceptera att inte alltid prestera på topp. Lär dig säga nej, även om du blir smickrad och ligger i linje med din önskan att göra karriär.

Det handlar om självkännedom och att ta signalerna på allvar.

– Sömn är en nyckel. Sover man inte mer än fem timmar per natt och tankarna maler

30

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

Ta signalerna på allvar och prata direkt med din chef om läget, menar beteendevetaren Torsten Heinberg.

så finns det anledning att reagera. Finn dig inte i en arbetssituation som du mår dåligt av.

Men om man gillar utmaningar?

– Där är vi olika. Tillfälliga arbetstoppar stimulerar, men kräver återhämtning och att ladda batterierna. Kom ihåg att stress inte är negativt i sig. Det mobiliserar energi för att klara uppgiften. Det är den utdragna stressen utan kontroll som är negativ.

Vär k i kroppen

Ett tidigt varningstecken är att kroppen reagerar med att säga ifrån. Svaga länkar som rygg, mage axlar och huvud gör sig påminda med värk. Även immunförsvaret påverkas negativt av stresspåslaget, med förkylningar som följd, liksom hjärtklappning.

Andra tecken är ständig trötthet, inget är roligt, bristande empati för andra, dåligt

självförtroende och skamkänslor. Enklaste sak blir oöverstiglig. Ytterligare tecken är stora koncentrationsproblem, som svårigheter att läsa och förstå en enkel text. Nu är utmattningssyndromet inte långt bort och man är i behov av omedelbar hjälp.

När skadan är skedd riskerar man en lång rehabilitering.

– Ha en förtrolig person att prata med.

Prata med din chef och ta hjälp av företagshälsovården. b ry d ig om kollegorna

Men viktigast är ändå att förebygga den här typen av problem. Att klimatet på arbetsplatsen är sådant att ingen ska behöva drabbas.

Nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket är på gång.

UTBRÄNDHET

Vilken hjälp kan man få?

– De handlar om allt från att klargöra ansvar och krav på resultat till vilka prioriteringar som ska göras när tiden inte räcker till. Liksom vad som gäller vid förändringar så att ingen ska bli överraskad.

Han pratar om en ständig dialog mellan chef och medarbetare, där det gäller att ha koll på hälsoläget.

– Lika viktigt är hur man är mot varandra. Visa att du bryr dig. Kanske det finns en jargong som inte alla är bekväma med? Trakasserier och mobbning hör hit. Enligt en undersökning råkar 8 procent ut för kränkande behandling på arbetsplatsen.

Hur komma tillbaka?

– Man måste lära sig att se sina begränsningar och att sätta upp enkla mål med delmål efter rehabiliteringen.

Hans tips till kollegerna är att inte vara på personen och sätta press.

– Däremot ska man ta kontakt på ett inkännande sätt, som att skicka vykort, ringa, ta en fika eller visa sin uppskattning på annat sätt.

Att påminna om jobbet i början av konvalescensen är inget som Torsten Heinberg rekommenderar.

– Det kan ge dåliga vibrationer. För vissa räcker det att se arbetsplatsen för att må dåligt. Det här en process som kan ta från några månader upp till flera år. Är terapi en lösning?

– Det kan absolut vara en lösning. Mitt råd är att man prövar sig fram och hittar en terapeut som passar en själv. Fundera också på vad du behöver ändra i ditt liv. Livsstil kan ha bidragit till sjukdomen.

Digital stress ser han som att växande problem.

– Vad gör det med vår hjärna att vara ständigt uppkopplad? Sociala medier ger ett tryck att man ska leverera även på sin fritid. Reflektera över det. LEL

Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Försäkringskassan ansvarar för att ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med individen och arbetsgivaren. Företagshälsovården kan bidra med olika tjänster för att hjälpa individen tillbaka.

Hur komma tillbaka?

I ett första skede erbjuds den drabbade psykologhjälp. Efter sjukskrivning kan man börja med arbetsträning, utan krav på prestation. Rehabpenning utbetalas under max tre månader. Med en mjukstart på säg 25 procent arbete, så kan sjukpenningen fylla ut för den del som inte arbetsgivare står för. Det kan pågå under ett år.

Så förebygger du utbrändhet?

1. Känn dig själv. Ta signalerna på allvar och ta reda på var gränsen går.

2. Sömnen är en nyckel. Tid för återhämtning då hjärnan gör sig av med avfallsprodukter. Med för lite sömn riskerar du dessutom att åldras i förtid, som en följd av att avfallsprodukter lagras i hjärnan.

3. Har du svårt att somna kan tekniker som yoga och mindfulnes hjälpa, liksom fysisk aktivitet.

4. Finn dig inte i en arbetssituation som du mår dåligt av. Ta hjälp av chefen och klargör vad som är ”good enough”.

Lika viktigt är att du själv accepterar att

inte alltid prestera på topp. Ingen klarar full fart hela tiden.

5. Tillfälliga arbetstoppar och utmaningar är stimulerande för de flesta. Men det kräver återhämtning och att man laddar batterierna.

6. Ha en meningsfull fritid, som lägger fokus på något helt annat än jobbet.

Det avlastar huvudet. Att sjunga i kör är ett sådant exempel. Läs mer om det på sidan 60.

7. Ägna dig åt fysisk aktivitet och undvik alkohol för att gå ner i varv.

Fysisk aktivitet har samma effekt.

Varningstecken 1. Kroppen säger ifrån.

Svaga länkar drabbas, och man får ryggont, mag- problem, huvudvärk, eksem och värk i axlar. Även immunförsvaret påverkas negativt.

2. Humorn försvinner, inget är

längre roligt.

3. Du distanserar dig och föredrar

ensamhet i stället för sällskap.

4. Ständig trötthet och fysiska besvär.

5. Empatin försvinner och man blir cynisk.

6. Självkänslan är körd i botten

och uppgivenheten tar över.

7. Den enklaste sak blir oöverstiglig

och man har svårt att koncentrera sig.

8. Depression och självmordstankar

kan dyka upp.

9. Det sista man vill är att bli påmind

om jobbet.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

31

E n mole kylär s kalpe ll

Ett klipp för att ändra arvsmassan Att kunna ta bort eller byta ut delar av arvsmassan är någonting som forskare länge har strävat efter, både för att underlätta forskning och för att bota sjukdomar. Med den nya tekniken N a t a l i e v o n d e r Le h r CRISPR kan drömmen snart bli verklighet.

TEXT

För drygt ett år sedan kom publikationen om den nya tekniken som gör det möjligt att klippa och klistra i den mänskliga arvsmassan i cellkulturer med hög precision. Resultatet blev det som inom forskarvärlden kallas för CRISPR-Craze, en närmast manisk aktivitet som har resulterat i många publikationer och en ständig finslipning av tekniken.

M e d i n s pi ration från bakte r i e r

Feng Zhang, forskare vid Broad Institute i Boston, fascinerades av hur bakterier kan försvara sig mot virusinfektioner (se faktaruta). En liten bit RNA känner först igen en specifik del av virusets arvsmassa, sedan klipper ett enzym bort de virala gener32

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 4

na och viruset kan inte föröka sig. Feng Zhang utvecklade sedan systemet för att kunna redigera arvsmassan i andra organismer än bakterier. Han lade dessutom till ytterligare en komponent för att även kunna sätta in nya gener.

– Forskarsamhället har väntat på ett Feng Zhang. sådant verktyg. Nu finns det, det är enkelt, billigt, effektivt och går att tillämpa i en stor skala. Alla kan använda metoden, det finns en demokratisk dimension i det hela, säger han.

Han jämför med tidigare tekniker som egentligen baseras på samma klipp-ochklistraprincip men som är mycket svårare att använda och mindre effektiva. CRISPR (uttalas krisper) fungerar som en molekylär skalpell eller sax som kan stänga av, aktivera eller förändra gener. Det är möjligt att göra flera riktade förändringar samtidigt, någonting som är av stor vikt när forskare vill studera olika sjukdomar.

– För att kunna studera hur olika genetiska förändringar bidrar till sjukdom måste vi kunna skapa olika modeller, till exempel i mänskliga celler eller djur, i stor skala, förklarar Feng Zhang.

Just inom detta område kommer vi att se den största utvecklingen det närmaste året, tror han. CRISPR kan dessutom kombineras med andra tekniker för att studera grundläggande genetik och biologi.

För stå och bota sj u kdom

Han är själv intresserad av hur olika hjärnsjukdomar fungerar och drömmer om att kunna bota svåra sjukdomar som schizofreni eller Huntingtons sjukdom.

Trots att just detta ligger en bit i framtiden har han och några andra pionjärer inom området startat företaget Editas Medicine som har målet att utveckla tekniken för att behandla genetiska sjukdomar. Första målet är att kunna behandla genetiska sjukdomar som orsakas av förändringar i en enda gen, så kallade monogenetiska sjukdomar.

Säke r leve ran s

Men innan metoden kan tillämpas på patienter kvarstår framförallt två åtgärder.

– Metoden måste bli säker och vi måste

vetenskap

klura ut hur CRISPR-komplexet ska ta sig in i cellerna i den mänskliga kroppen, förklarar Feng Zhang.

Enligt honom är det inga oövervinnliga hinder. I en alldeles färsk studie har Feng Zhang och hans kollegor undersökt den tredimensionella strukturen av CRISPR-komplexet.

Forskarsamhället har väntat på ett sådant verktyg – Med hjälp av denna information kan vi till exempel modifiera enzymet så att det blir mer effektivt. Vi undersöker också om och hur vi kan använda olika varianter av enzymet som är mindre.

Det kommer förhoppningsvis underlätta leveransen in i cellen, förklarar han.

Dessutom finns redan nu olika studier som visar att det är möjligt att öka specificiteten med vilket RNA-biten känner igen en specifik del av arvsmassan. Ett trick är att göra även den mindre.

Natu r liga lös n i ngar

En annan utmaning är att förbättra processen att klistra in nya gener. För att lösa det problemet tänker Feng Zhang än en gång ta inspiration från de system som redan finns i naturen.

– Det finns en massa konstiga organismer som redan har utvecklat en lösning under evolutionens gång. Många tekniker har sitt ursprung i naturen och vi kommer säkert att hitta fler metoder för redigering av arvsmassan. #

cri s p r – så funkar det CRISPR står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindeomic Repeats och beskriver RNA-molekylens uppbyggnad.

CRISPR upptäcktes för första gången 1987 i bakterier, hur systemet fungerar i detalj kartlades sedan av många olika forskare.

Tekniken bygger på samma princip som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp: • En målsökande RNA-molekyl binder till virusets arvsmassa.

• Ett enzym, Cas9, klipper viruset arvsmassa itu intill den plats där RNAmolekylen har bundit.

• Bakterien har därmed oskadliggjort viruset.

Detta system används nu i något modifierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer: • RNA-molekylen, som kallas för guideRNA, kan designas så att den binder till en förutbestämd plats i arvsmassan i en bestämd organism • Därefter klipper enzymet Cas9 arvsmassan itu.

• En ny gen kan sedan klistras in.

Tekniken har använts på celler av en rad olika organismer som till exempel möss, råttor, zebrafiskar, bakterier, bananflugor, jästsvampar, växter samt på humana celler och stamceller. I februari 2013 rapporterades födseln av de första aporna som hade modifierats genetiskt med hjälp av CRISPR. Två gener hade då klippts bort i befruktade äggceller.

CRISPR har utsetts till en av de viktigaste vetenskapliga framgångarna under 2013 av de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science.

Feng Zhang har dessutom utnämnts till en av de tio viktigaste forskarna.

Information, verktyg mm finns på www.addgene.org/ CRISPR/

NR 2 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

33

cri s p r – så kan den användas Forskningsverktyg – sjukdomsmodeller i cellkulturer eller försöksdjur genom riktade genetiska förändringar som återspeglar sjukdomen i människor.

Läkemedelsstudier – identifiering av

nya mål för läkemedel genom studier av genetiska förändringar i hela arvsmassan.

Behandling – utbyte av gener som bär på en förändring som orsakar sjukdom.

Vi kte n av grundforskning Feng Zhang blev uppmärksam på CRISPR när han läste om någonting som inte hade mycket med hans egen forskning att göra, nämligen en publikation om bakterier i yoghurt.

– CRISPR är ett bevis på att mer kunskap om saker som inte direkt kan kopplas till den

mänskliga hälsan kan vara en guldgruva.

Senare i år ska Feng Zhang hålla ett tal för utskott för biomedicinsk forskning i USA:s kongress.

– Då tänker jag ta upp vikten av grundforskning så att politikerna förstår att grundforskningen måste få mer finansiellt stöd.

C R I SP R i växter Tekniken har även testats i växter och det har hittills visat sig fungera väl bland annat i ris, vete, backtrav, tobak och durra.

– Jämfört med andra metoder verkar CRISPR vara ett enklare system som går att automatisera och skala upp på ett helt annat sätt, säger Jens Sundström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet , SLU. Han har hittills inte hunnit testa den nya metoden men har stor erfarenhet av riktade genetiska förändringar Jens Sundström

34

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 4

i växter. Enligt honom verkar den nya tekniken så lätt att använda att i princip vilket labb som helst skulle kunna göra det.

– Framförallt blir det enklare att skapa olika mutanter. Detta är ett viktigt verktyg för att förstå vilken funktion en viss gen har.

Eftersom CRISPR kan avlägsnas och endast den riktade mutationen finns kvar i kommande generationer är det än så länge oklart om växter som har modifierats med CRISPR kommer att regleras som genetiskt modifierade växter (GMO).

– Det här visar att lagstiftningen inte hänger med och därför hämmar teknikutvecklingen, påpekar Jens Sundström.

vetenskap

en a g å Fr ar e t e v r n at u Vad händer när man reder en sås?

Varför skär sig såsen?

Cor n e lia M Witthöft,

Vetemjöl och andra cerealier innehåller små granuler, en polysackarid, stärkelse, som förekommer i två former, amylos och amylopektin.

Upphettar man stärkelse i vatten, sväller stärkelsegranulerna och löses upp.

Lösningen blir viskös och detta kallas för gelatinisering.

Vanlig matfett är triglycerider som består av tre fettsyror bundna till glycerol. Den spiralformade amylosmolekylen kan dessutom binda en fettsyra i en amylos-lipid komplex, detta fenomen utnyttjar man vid beredning av deg.

u n ive r s itets le ktor i

Cor n e lia M Witthöft, u n ive r s itets-

livs m e d e lsvete n s kap, SLU

le ktor i livs m e d e lsvete n s kap, SLU

Sås av typen bearnaise är en emulsion av olja och äggula. Emulsioner består av två oblandbara vätskor där droppar av den ena vätskan är lösta i den andra. Emulsioner är instabila som följd av förändringar av oljedropparnas storlek eller arrangemang. Detta kan ske vid temperaturändringar och när inte alla ingredienser har samma temperatur.

Emulsionen genomgår då olika stadier: koalescens, aggregation och gräddsättning.

Hur funkar smarta elnät?

Smarta elnät dyker upp allt oftare i debatten. Tanken är väl att använda elen mer effektivt och på så sätt minska elförbrukningen. Men hur fungerar det?

Tack vare smarta elnät kan vi använda elektriciteten på nya sätt. Ett exempel är elbilar som kan utnyttjas som ”energilager” om de ansluts till nätet när effekten i nätet

är hög och priserna är låga. Smarta elnät öppnar också för ny teknik i befintliga elsystem, exempelvis smarta elmätare. Att elnätet kopplas samman med båda data- och telenät och värmesystem innebär nya tjänster och möjligheter för konsumenten att effektivisera sin energianvändning.

Hushåll kan kontinuerligt få information om hur mycket el enskilda vitvaror och apparater konsumerar, eller hur mycket el man själv producerar genom solpaneler och vindsnurror på taket, så kallad mikroproduktion. Lösningen är att smarta elnät bygger på automatiska system som balanserar mellan elanvändning, elproduktion och ökar basproduktionen (i Sverige som vatten- eller kärnkraft) när ny

Varför blir kött hårt när det tillagas?

Förändringar i köttets mörhet under tillagning orsakas av förändringar i såväl bindväv som fibrillära proteiner. Värme gör att bindvävsproteinet kollagen går i lösning, vilket ökar köttets mörhet. Värme orsakar också en denaturering av de fibrillära proteinerna, varvid köttets förmåga att binda vattnet minskar och köttet blir segt och torrt. Nettoeffekten beror på kombinationen av tillagningstid och temperatur. Ås e Lu n d h, profe ssor i livs m e d e lsvete NS kap, SLU

produktion från vind och sol inte räcker till.

Det är vad som gör smarta elnät, flexibla och att de klarar ett energisystem med stor andel varierande el från förnyelsebara energikällor, till exempel vindkraft och solel.

Li na B e rtli ng Tj e r n b e rg, profe ssor i e lkraftnät, KTH

NR 2 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

35

”Upptäckten att spindeltråd bildas blixtsnabbt i tre steg öppnar för att kunna framställa konstgjord spindeltråd.”

Professor Jan Johansson, SLU.

400 kg... ... identiska och kliniskt rena stamceller på en månad. Det är det svenska bolaget Biolamina som gjort det möjligt genom att utveckla en metod där stamceller får tillväxa på naturliga mänskliga proteiner, så kallade lamininer.

Tack vare metoden blir stamcellerna fria från alla främmande substanser, vilket är ett krav för att de

ska kunna användas medicinskt på människor. I ett första steg kommer metoden att testas i en klinisk studie där tio personer med åldersförändringar i ögat får nya friska synceller transplanterade.

Forskarna har också löst ett etiskt dilemma genom att utgå från stamceller från embryon som blir över vid provrörsbefruktning och endast ta en enda cell, vilket gör att ingreppet inte skadar embryot och att det därmed fortfarande har möjlighet att utvecklas till ett friskt barn. MT

Gräs kan ha varit spiken i kistan för mammutarna Varför dog egentligen mammutarna och tundrans andra stora däggdjur ut för cirka 10 000 år sedan? En bidragande orsak kan ha varit att växtligheten förändrades.

Näringsrika örter ersattes av näringsfattigt gräs på bred front enligt en omfattande studie som nyligen publicerades i Nature.

Per Möller är professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

– Min roll har varit att stå för insamlandet av ett stort antal jordprover som analyserats

36

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 4

av biologerna i deras laboratorier, säger han.

Proverna kommer från sju expeditioner som han genomfört i arktiska Sibirien. Andra forskare har sedan letat efter bevarade DNA-rester från tidigare levande växter i de gamla jordproverna. Med hjälp av DNAmaterialet har de fått en bild av vilka olika växtarter som dominerade på mammutstäppen. Dessutom har forskarna analyserat maginnehållet i ett antal mammutkadaver som finns bevarade på museer runtom i världen för att få en bild av vilka växter de

föredrog. Vidare har nematodfaunan, en typ av maskar, studerats i jordprofiler i de arktiska områdena; de resultaten bidrar också till bilden av hur vegetationens sammansättning och jordkvalitet har förändrats under årtusendena.

Hittills har forskarvärlden trott att mammutstäppen var helt gräsdominerad långt innan de stora däggdjuren dog ut.

– Vi kommer att få omvärdera en hel del gamla sanningar, säger Per Möller om den nya tekniken. MT

vetenskap

Varför är inte superhjälten den bästa ledaren?

Lucia Crevani, ledarskapsforskare vid Mäldardalens högskola, utmanar myten om superhjälten som den bästa ledaren. I en intervju för tidningen Naturvetare förklarar Lucia Crevani hon att det egentligen inte finns någon forskning som bevisar att det är bättre med starka ledare. Om man tittar på processer istället för att bara fokusera på relationen mellan ledaren och en medarbetare framträder en annan bild.

– Media älskar att lyfta fram enskilda starka personer, men i realiteten är det sällan någon enskild person som är avgörande för hur effektiv en organisation är. Det är framför allt forskning som fokuserat på väldigt höga positioner som lyfter fram den karismatiska, starka ledaren med stor förmåga att inspirera sina medarbetare.

Vad har du fokuserat på i din forskning?

– Jag har tittat på hur påverkan i en grupp uppstår. Det är i dialog och samtal i gruppen som det som är möjligt definieras. Förväntningar på vad man ska göra och hur man ska vara påverkar vilket handlingsutrymme gruppen har. Ledaren uppgift är snarast att se till att det förs en dialog om vilka positioner och referensramar som finns? Vilka konsekvenserna blir och om vi vill ha det så här?

Hur skulle du definiera en bra ledare?

– Med en bra ledare ökar gruppens handlingsutrymme. Det handlar om att kunna utveckla dynamiken i gruppen, så att exempelvis gruppens förmåga att se saker på olika sätt och med olika infallsvinklar ökar.

Denna färdighet kan bara utvecklas genom att arbeta med andra och det är inte heller säkert att det som fungerar i ett sammanhang fungerar i ett annat. MT

Matematiker kan ge oss nya läkemedel snabbare Om de kliniska prövningarna av läkemedel designas mer omsorgsfullt skulle mycket tid och pengar kunna sparas, vilket i sin tur betyder att fler läkemedel skulle kunna bli tillgängligt för dem som behöver dem snabbare. Det visar en ny avhandling av Vera Lisovskaja vid institutionen för matematiska vetenskaper på Göteborgs universitet.

Tester av nya läkemedel utformas och analyseras ofta med hjälp av statistiska metoder. Att ett läkemedel inte blir godkänt kan ha att göra med att det kliniska testet har lagts upp på fel sätt, så att effekten inte syns eller att fel dos testats. MT

Ny metod för design på atomnivå Fysiker vid Lunds universitet har varit med och tagit fram en ny röntgenmetod, som har öppnat för nya möjligheter att jobba på atomnivå inom materialvetenskapen. Den nya röntgenmetoden används för att bestämma atomstrukturen hos olika materials ytskikt. Målet med den aktuella forskningen är att på atomnivå förstå hur katalysatorer fungerar, exempelvis katalysatorer som används för avgasrening i bilar.

– Idag sker nästan all katalysatorutveckling genom ”trial-and-error”, men för att i framtiden kunna utveckla bättre katalysatorer behövs en djupare förståelse på atomnivå, säger Johan Gustafson, forskare på fysiska institutionen vid Lunds universitet.

En katalysator fungerar genom att de molekyler som man vill ska reagera först fastnar på en katalytiskt aktiv yta. Ytan påverkar då molekylerna så att den öns-

kade reaktionen går snabbare. Olika materials ytor binder och påverkar molekyler på varierande sätt. Med hjälp av den nya röntgenmetoden kan man få bättre inblick i vad som händer på dessa ytor och därigenom optimera materialet i en katalysator så att önskade reaktioner påskyndas medan andra reaktioner saktas ner. MT

NR 2 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

37

Manua l en

Bli en

mötesexpert Vi har alla varit där. På långa, ineffektiva möten där ingenting egentligen beslutas. Men hur ska man göra för att få optimala möten, så att alla blir J o hanna A str é n engagerade och bidrar? F r i da H enn i n g s o n J o hns o n T E XT

Greppet om mobilen blir allt stadigare. Om inget av intresse händer så åker den snart fram. Ingen märker om jag tjuvtittar, är tankar som far genom huvudet.

– Att folk kollar mejlen i stället för att ha uppmärksamhet på vad som händer i rummet är ett tecken på att det inte är intressant och produktivt, säger Per Axbom, webbstrateg och upplevelsedesigner.

Han menar dock att telefonförbud inte behövs på ett bra möte.

– Om alla vet varför de är där och vad de ska bidra med så brukar det inte vara något problem.

Håll ag en dan

Det är av största vikt att det finns en agenda och att man håller sig till den. Agendan är bra för att alla deltagare ska veta vad de har att förvänta sig av mötet och hur de ska förbereda sig. Om du blir inbjuden till ett möte som saknar dagordning, tacka nej.

Man kan ju inte gå på ett möte som man inte vet vad det handlar om. Öppna med en positiv runda för att skapa god stämning. Om mötet inleds med gnäll och problem sätter det tonen på resten av mötet.

38

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

ILL U S T R AT IO N

Under mötet är det viktigt att respektera tiden. Efter 60 minuter kan de flesta inte koncentrera sig längre, och börjar zooma ut, därför är 45 minuter en lämplig mötestid.

– Men jag tror att man kan ha ännu kortare möten, säger Per Axbom. Det har blivit standard att ett möte ska vara en timme långt, men varför inte ha ett kvartslångt möte varje morgon? en kvart varj e morgon

Per Axbom berättar om så kallade ståuppmöten där man träffas 15 minuter varje morgon då alla berättar vad de arbetar med för tillfället. Det blir då lättare att veta vem man ska gå till med problem under dagen, och formella möten kan minimeras.

Fokusera på beslut under mötet och skriv ned dem. Vad ska göras? Vem är ansvarig? När ska det vara klart? Behöver denna person några resurser?

Men varför ska vi alls ha ett möte, nu för tiden möts vi ju dagligen på internet. Kanske personliga möten inte alls behövs i dagens moderna samhälle?

– Många saker kan absolut lösas utan att ha ett långt möte. Men till exempel de korta morgonmötena, där man ändå ses person-

Efter 6o minuter kan de flesta inte koncentrera sig längre ligen, kan underlätta arbetet avsevärt, hävdar Per Axbom.

S kr iv anteckn i ngar

Per Axbom menar att det är viktigt att det som händer på mötet dokumenteras.

– Skriv ned det som sägs på en halv A4.

De viktiga besluten och diskussionerna ska kunna fångas upp av dem som inte var med på mötet. Vill de veta mer ska de kunna vända sig till ansvarig för mötet. Lägg gärna ut alla dessa mötesprotokoll publikt på ett intranät.

Han menar att det bidrar till kvalitetssäkring, minimerar dubbelarbete och skapar ett sammanhang för alla medarbetare.

– Har du ett möte utan att dela dokumentationen med någon så var det med stor sannolikhet ett meningslöst möte. #

karriär

4

De värsta mötestyperna Ti csaren Klickar med sin penna, trummar i bordet och hoppas att mötet snart är slut.

M ob i lfi pplaren Lyfter inte blicken från sin smarta telefon på hela mötet. Är det mejlen, Facebook eller Candy Crush som är viktigare än arbetskamraterna? Det får vi aldrig veta.

Avb rytaren Besläktad med besserwissern. Avbryter och har synpunkter på allt och är den enda som har koll på det som diskuteras.

K l a r g ö r i n n a n m öt e t :

 Behövs det här mötet? Tydliggör syftet.  Måste jag vara med, vad kan jag bidra med?  Hur lång tid ska det ta?

ti ps för e f f e ktivar e m öte n

1. Ha en tydlig agenda och följ den.

2. Håll tiden, både som mötesansvarig

och deltagare.

3. Tydliggör allas roll under mötet:

vem ska bidra, vem ska informeras?

4. Utmana nödvändigheten av din

närvaro: behöver du verkligen vara där?

På detta sätt kommer du att få färre möten och mer tid eftersom rätt människor är på mötet, det finns en genomtänkt agenda och alla kommer förberedda.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

39

karriär

I N S PI R A T Ö R E N

På kurs mot hållbara hav Det lönar sig med kompetensutveckling. Eva Errestad fick jobb efter en EU-finansierad utbildning i maritim miljö, skräddarsydd för näringslivets behov. text

– Kopplingen till verkligheten har varit fantastiskt bra.

En tidningsnotis ledde till nytt jobb för marinbiologen Eva Errestad. I magasinet Naturvetare läste hon om en utbildning med fokus på hållbar utveckling för Östersjön.

– Att skapa en brygga mellan akademin och det kompetensbehov som finns inom den marina och maritima sektorn kring Östersjön var klockrent för mig.

I grunden har hon en kandidatexamen i marinbiologi och kustekologi från universitetet i Plymouth, England. Efter praktik och vikariat på Miljökontoret i Helsingborg var hon föräldraledig. Sedan tog det stopp i karriären och hon lämnade sitt specialområde.

Under en period jobbade hon som husmor och värdinna inom Svenska kyrkan.

Det passade bra i hennes livssituation med småbarn och hon trivdes som fisken i vattnet. Men något fattades.

– Jag ville tillbaka till den marina miljön och jobba med frågor om hur människan påverkar naturen.

40

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

i n g r i d b ress l er

Grön sjöfart

Det var då hon hittade den nya kursen Generation Balt Maritime Training Programme.

– Det här passar mig perfekt, var min spontana reaktion. Mycket inspirerande med en utbildning som är anpassad efter behov på arbetsmarknaden.

Till Eva Errestads stora glädje blev hon antagen. Studierna var upplagda som veckoslutskurser på olika platser runt Östersjön, med studenter från flera länder.

– Vi började med energiutveckling och riskhantering i Kalmar och fortsatte med grön sjöfart i Klaipeda i Litauen. Sedan studerade vi teknologi för havsbaserad vindkraft i Gdansk i Polen.

Det utmynnade i en sommarkurs under en vecka i september, då studenterna lärde sig sjömanskunskap.

– Mest fascinerande var att kursen till största delen genomfördes ombord på ett stort segelfartyg. Vi kastade loss från Gdynia i Polen och fortsatte till Kaliningrad i Ryssland. Sedan blev det ett strandhugg i Klaipeda i Litauen och tillbaka till Gdynia.

Hon beskriver det som en stark upplevelse som stärkte nätverket mellan studenterna från de olika länderna.

Mar i nte kn i s kt foru m

Efter kursen i september var det dags att se sig om efter praktik. Eva tog kontakt med Svenskt marintekniskt forum, en företagsdriven klusterorganisation som samlar den marintekniska branschen i Sverige och som bland annat verkar för hållbarhetsfrågor inom havsmiljön.

Hon började som praktikant och är nu anställd på kontoret i Landskrona, där hon är projektutvecklare och ansvarig för organisationens medlemsservice.

– Det är så spännande! Det är precis vad jag ville göra: att föra ut forskningsresultat och leverera något konkret till näringslivet. Samtidigt får jag kommunicera nyttan med hållbar utveckling.

Bryggan ti ll när i ng s livet

Generation Balt Training Programme levde upp till förväntningarna om att vara bryggan mellan akademi och näringsliv.

E v a E r r e s ta d Aktuell: Har gått kursen Generation Balt Training Programme.

Utbildning: Kandidatexamen i marinbiologi och kustekologi från universitetet i Plymouth i England.

– Vi fick väldigt bra inblick i vad som är på gång i Östersjöregionen, var investeringarna görs, vilka som är de speciella utmaningarna och annat som påverkar innanhavet.

– Den direkta kopplingen till olika företag och det internationella nätverket vi

fått med oss är fantastiska tillgångar i mitt nya jobb.

Eva Errestad kan inte tänka sig ett snabbare, bättre och mer intressant sätt att komma tillbaka på banan än en sådan här kurs.

Läs mer: www.smtf.se Twitter: Eva Maritim

Jobbar: Projektutvecklare på Svenskt marintekniskt forum.

Familj: Tre barn.

Fritid: Vänner och familj, hav och skog och cross-fit.

Bästa sida: Lyhörd och rak.

Kan bli bättre på: Wordpress!

Ny utb i ldn i ng på g å n g ?

Generation Balt är ett treårigt EUprojekt. Det har kartlagt utvecklingsområden inom den marina/maritima sektorn och genomfört Generation Balt Training Programme i samarbete mellan universitet, företag och institutioner i fem länder: Tyskland, Polen, Litauen, Ryssland (Kaliningrad) och Sverige. Drygt 50 studenter från de länderna har gått utbildningen. Nu undersöks möjligheterna att upprepa och utveckla utbildningen i ett nytt projekt.

Eva Errestad och några av hennes kurskamrater från Tyskland, Polen, Litauen och Ryssland under en exkursion i Klaipeda i Litauen.

Svensk partner i Generation Balt är Linnéuniversitetet. Läs mer: www.lnu.se/generationbalt och generationbalt.eu

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

41

karriär

Hur mycket tjänar en naturvetare?

Färsk lönestatistik finns nu på Saco Lönesök. Där får du koll på lönelägen för alla akademiker och kan jämföra dig med andra yrkesgrupper.

Kom ihåg att statistiken bara ger vägledning om vilken lön du ska ha. Det är dina prestationer, resultat och ansvar som ska värderas.

Ett tips inför lönesamtalet är att plocka fram Naturvetare nr 1 och ta del av Löneskolan. LEL

Putsa på din Linkedin-sida Allt fler får jobb via Linkedin. En bra start är att fixa till sin profil så att arbetsgivarna hittar dit och blir fångade. Linus Zackrisson, som brukar tala på Naturvetarnas karriärseminarier, ger några tips. >> Ha ett foto som är nytaget och ger ett seriöst intryck utan att vara ett passfoto. >> Var noga med att beskriva yrkesprofilen, raden direkt under ditt namn. Det ser man först när man går in i en profil. >> I sammanfattningen lägger du fokus på din

Den finns också på www.naturvetarna.se/ loneskola

300

kronor vill Anders Borg sänka studiebidraget med per månad. Protesterna har med all rätt varit högljudda. Ett svek mot studenterna, skriver bland annat Naturvetarnas studentråd tillsammans med Sacos totalt hundratusen studenter.

kompetens och skriver i vilket syfte du är här. >> Beskriv dina yrkeserfarenheter kort. Berätta vad du har gjort och åstadkommit. >> Använd sökord som beskriver din kompetens. Vill du att rekryterarna ska hitta dig med ordet ”projektledare” skriver du det flera gånger. >> Ha med rekommendationer från personer som kan säga bra saker om dig. >> Ta bara upp relevanta utbildningar. En wordkurs från 90-talet bryr sig ingen om. LEL

I gengäld avser Anders Borg att höja lånedelen med 1000 kronor. Även det så kallade fribeloppet höjs. Bespararingen för statskassan är blygsam, men slår desto hårdare mot studenterna. Det ger signaler om att regeringen inte vill satsa på studenterna. Det symboliska värdet av sänkningen kan avskräcka unga från högre studier. LEL

fr å g a ex p erten : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Får jag jobba till 68 år?

Jag närmar mig 60 år och vill hinna med annat än jobb innan det är för sent. Samtidigt vill jag inte sluta tvärt när jag fyller 65 år. Jag tänker mig en smygande övergång. Vilka möjligheter finns det att gå i deltidspension och jobba lite längre, till typ 68 år?

Du har rätt att arbeta tills du fyller 67 år.

Lägg märke till att det inte finns någon bestämd pensionsålder i Sverige. Huvudregel är att man har rätt att ha kvar sin anställning

42

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

till utgången av den månad man fyller 67 år.

Enligt lag kan alltså en arbetstagare, yngre än 67 år, inte bli uppsagd med hänvisning till att denne är för gammal. Däremot försämras anställningsskyddet för dem över 67 år. Då har man bland annat bara rätt till en månads uppsägningstid. Företrädesrätt till återanställning försvinner och vid uppsägning på grund av arbetsbrist har man har inte längre förtur till att jobba kvar för att man varit anställd längre än andra.

För den allmänna pensionen gäller: • Du kan jobba deltid eller heltid och samtidigt ta ut allmän pension.

• Du kan ta ut din allmänna pension delvis, det vill säga 25, 50 eller 75 procent från 65 år.

• Du fortsätter att tjäna in pengar till din allmänna pension så länge du arbetar.

• Du måste ansöka om din allmänna pension, när du väl har börjat ta ut den kan du stoppa eller ändra uttaget när du vill.

När det gäller tjänstepensionen är den i de flesta fall färdigbetald vid 65 års ålder, arbetsgivaren betalar alltså mindre för dig.

När du avser att arbeta längre än till 65 år och ta ut din tjänstepension eller ditt privata pensionssparande så måste du säga till i god tid. I annat fall startar utbetalningarna automatiskt vid 65 års ålder och går inte att stoppa.

Anna-Lena Nordén ombudsman privat sektor

karriär

p å n y tt j o bb

”Det här är en helomvändning för mig” Efter elva år inom miljöområdet kände Sofia Svensson att hon ville testa något nytt. Jobbet som Head of Campaign & Studio på Widespace innebär både branschbyte och att hon får utvecklas som ledare.

Vad gör Widespace?

– Det är ett företag som tillhandahåller den tekniska lösningen, produktion och management av

mobil annonsering. Vi ser till att rätt reklam, når rätt målgrupp, är rätt utformad och på rätt plats.

Vad är din roll?

– Jag är chef för två avdelningar. Företaget har vuxit mycket de senaste åren så nu jobbar vi på att få ihop ett bra lag. Jag ska skapa ordning och struktur så att medarbetarna kan arbeta mer processinriktat och efter rutiner, samt driva utveckling och förbättringsarbeten.

Varför sökte du det här jobbet?

–Jag blev tipsad av en bekant. De sökte en person som hade ledaregenskaper och som är duktig på ordning och struktur och kan hantera många frågor samtidigt. Jag kände att det passade mig.

Varför fick du det tror du?

– På grund av mitt strukturtänk, driv och ansvarstagande som behövs i den här rollen. Jag har ledaregenskaperna och jag ser

saker i processer och vill förbättra och effektivisera. Vid startup av ett företag är det lite High Chaparall och kaos, då behövs folk som ser helheten och kan prioritera.

Varför bytte du bransch?

– Det här är en helomvändning för mig. Jag har alltid jobbat med miljö och hållbarhetsfrågor så det känns nästan som att jag ändrat personlighet. Jag var inte nöjd på min tidigare arbetsplats då miljöfrågorna nedprioriterades. När detta jobb dök upp kände jag att jag måste testa. Det jag vill nu är att ytterligare utveckla mina ledaregenskaper. Jag har alltid varit en drivande person som tagit taktpinnen.

Råd till andra som känner att de hamnat fel?

– Våga byta jobb. Det kan vara skrämmande men var inte rädd för att testa nytt. Man växer alltid med nya utmaningar och har nytta av nya erfarenheter, goda liksom mindre bra.

Sofia gick ekonomprogrammet med naturresursinriktning på SLU. JR

f l er p å n y tt j o b b Nomi Creson Nytt jobb: Pharmacovigilance Consultant på Sofus.

Tidigare jobb: Medical Affairs Associate på Otsuka.

Utbildning: Biomedicin vid KI. Daniel Borg Nytt jobb: Konsult inom toxikologi på Trossa AB. Tidigare jobb: Doktorsavhandling på Institutet för Miljömedicin på KI. Utbildning: Ekotoxikologi på Uppsala universitet.

Sinan Cem Emek Nytt jobb: Science Center Director på Greenleaf Medical ABMedicon Village i Lund.

Tidigare jobb: Forskare på Thylabisco AB, Lunds universitet.

Utbildning: PhD i biokemi.

Riccardo Bevilacqua Nytt jobb: Postdoktor vid European Spallation Source, Lund.

Tidigare jobb: Postdoktor på Institute for Reference

Materials and Measurements, Europeiska Kommissionen i Belgien.

Utbildning: Masterexamen i fysik samt licentiatexamen och doktorexamen i fysik med inriktning tillämpad kärnfysik.

Christopher Norberg Nytt jobb: Laboratorieassistent vid Linnéuniversitetet.

Tidigare jobb: Projektassistent på Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Utbildning: Masterexamen i molekylärbiologi.

Maria Sundberg Nytt jobb: Application Scientist på avdelningen Fermented Milk & Probiotics på Chr. Hansen i Hörsholm utanför Köpenhamn.

Tidigare jobb: Praktik och anställd som produktutvecklingsassistent på Arla Ingman i Helsingfors.

Utbildning: Kandidatexamen i livsmedelsvetenskap från SLU. Masterexamen från Erasmus Mundus Food of Life vid universiteten i Köpenhamn och Helsingfors.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

43

LE DAR S KAP

Använd hela hjärnan

i ledarskapet Slappar du på jobbet och låter tankarna fara iväg? Då ökar chansen för att du gör ett bra arbete. Men det är bara en pusselbit, enligt den senaste hjärnforskningen. l ars - er i k l i l j e b ä c k TEXT

M

ed kunskap om aktuell hjärnforskning kan du bli en bättre ledare. Vi är alla sociala varelser som styrs av belöningar.

– Som chef gäller det att ta reda på hur man själv och medarbetarna reagerar i olika situationer, säger Marie Ryd, doktor i medicinsk vetenskap, vid Naturvetarnas Leadership Friday i februari.

Hjärnforskningen utvecklas nu i rasande takt.

90 procent av allt vi vet i dag har upptäckts de senaste tio till femton åren. Men mycket är fortfaMarie Ryd rande en gåta.

– Genom att arbeta utifrån det man vet i dag om hur hjärnan fungerar så kan man

44

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

få ut det bästa ur organisationen. Det är ingen tillfällighet att Google och Facebook har anammat det vi kallar för neuroledarskap och har hjärnan i åtanke.

Mag netkam eran g er svar

Med hjälp av magnetkamera har man visat hur hjärnan reagerar i allt från beslutsfattande till stormande förälskelser och när man blir övergiven.

Det fina är att det bildas nya hjärnceller hela tiden. Taxichaufförer, som har lärt sig att komma ihåg många gator, har till exempel en större hippocampus, minnescentrum.

Magnetkameran – Det är också mäter aktivitet. möjligt att träna

genom att bara tänka på till exempel musik.

Det ger utslag i magnetkameran. Minns Kajsa Bergqvist inför ett höjdhopp där hon gick igenom hoppet i huvudet innan.

Hon visualiserade det perfekta hoppet och tänkte inte på vad hon skulle undvika att göra för att ta sig över ribban. Även humöret har betydelse för våra reaktioner. Forskning visar att intuitionen är säkrare om man är på gott humör.

Mentala kickar

Att samarbeta och dela med sig till andra ger också en mental kick för de flesta.

karriär

– Samarbete är ett vinnande koncept i evolutionen. Därför är våra hjärnor organiserade för att säkerställa det, vilket har koppling till vårt behov av goda relationer och att förstå varandra.

Här bjuder hon på ett tips som kan ge direkt nytta i vardagen.

Chefen bör ta reda på hur man själv och medarbetarna reagerar i olika situationer – Börja möten med att checka in, där var och får ge en lägesrapport om sig själv. Vi får veta var vi har varandra och får förståelse för om någon inte är på topp just den dagen.

Inom området social neurokognition skiljer man på empati och medkänsla. Empatin gör att man kan känna hur andra känner, vilket gör att man själv kan bli nedstämd. Medkänsla innebär att man bidrar med en hjälpande hand och belönas med dopamin som ger vällust.

Hot och b e lön i ng

Psykiska besvär ger ofta kroppsliga symtom.

– Samma system kopplar på vid mental smärta som fysisk smärta. I båda fallen hjälper alvedon. Just de sociala domänerna är känsliga för hot och belöning.

Alla utsätts vi för motgångar i arbetslivet. Det kan handla om att man gör bort sig eller har dåliga relationer, vilket sänker statusen i gruppen. Även ovisshet om vad som ska hända och brist på självständighet i det egna arbetet skapar olust, liksom känslan av att man är orättvist behandlad.

– Men vi är olika känsliga för hot och belöningar, vilket gör att vi måste behandla varandra olika. Vissa skakar av sig medan andra bär det med sig.

Därför menar hon att det är så viktigt att det finns en tillåtande kultur på jobbet, där man får lov att misslyckas. fr i s kt ”m i n d”

Hur klarar vi motgångarna?

– Det handlar om resiliens, alltså hur vi motstår förändringar och återhämtar oss. Ett friskt ”mind” med fungerande processer i hjärnan är en nyckel. För att den kognitiva förmågan ska vara på topp behöver vi till exempel ha god sömn, goda relationer, reflektion, motion, lek och glädje.

Så vi ska leka på jobbet?

– Att känna glädje tillsammans är viktigt, men också att göra saker man gillar. Olof Palme sa det träf-

Va d t yckt e d e ltag a r n a?

Vad fick du ut av seminariet?

Mats Ferm, konsult inom läkemedelsutveckling – Intressant att koppla ihop tidigare kunskap om människan med vetenskap. Det ger trovärdighet och går inte att vifta bort som flum.

När jag tittar på min egen tallrik behöver jag sova och träna lite mer, men också reflektera

och gå in i mig själv.

Mental träning har jag testat i idrotten, vilket fungerar lika bra i jobbet.

Anna Käll, public affairs leader på läkemedelsföretaget Janssen – Det var verkligen givande.

Att ta sig tid för reflektion och fundera på hur man disponerar sin tid tar jag med mig. Bra också att fundera på vad som driver medarbetarna och skapar engagemang. Att få bort

störningsmoment, som osäkerhet och upplevd orättvisa, är något att tänka på som ledare.

FORTSÄTTNING PÅ SI D 46

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

45

karriär

fande: ”Nu har jag så mycket på jobbet att göra att jag måste spela tennis tre gånger i veckan i stället för bara två.”

Hon menar att det är möjligt att bygga resiliens med ett antal pusselbitar som måste falla på plats. Marie Ryd kallar det för tallriksmodellen, framtagen av Daniel Sigel och David Rock.

– Målet är att hålla sig i belöningsläge och undvika att hamna i hotläge, som stressar och kan skapa aggressivitet, stress och flyktbeteende.

S! TIP Börja bygg din resiliens nu!

På sida 66-67 hittar du bland annat korsord och sudoku.

Så bygger du resiliens: 1. Sömn: Den kreativa kognitionen utvecklas och känslor regleras. Även en tupplur på runt sju minuter är bra för vårt tänkande.

2. Motion: Ger bättre impulskontroll och arbetsminne. Även förmågan att hantera stress och ovisshet förbättras.

Hippocampus ökar i storlek.

3. Fokus: Att lösa problem av skilda slag belönar hjärnan med dopamin. Det gäller även korsord och sudoku.

4. Relationer: Att prata om annat än jobb över en fika bidrar till ökad produktion och effektivitet.

5. Lektid: Att ha roligt tillsammans och ägna sig åt saker man gillar skapar nya nervceller och synapser.

6. Time out: Släng upp fötterna på bordet och titta ut genom fönstret. Släpp taget. Det fungerar som en kreativ inkubering, då idéer ofta föds.

7. Time in: En inåtgående rörelse, där man går in i kroppen och känner andningen för att öka sin självmedvetenhet. Mindfulnessbaserade metoder är exempel på detta och är ett sätt att förebygga och hantera stress.

chefsfrågan

Hur ska jag göra för att inte förlora pension?

Jag är chef på ett mindre bioteknikbolag och upptäckte att det saknas kollektivavtal. Jag har en bra lön på närmare 70 000 kronor per månad, men är lite fundersam över övriga villkor, och då främst tjänstepension. Företaget betalar in 10 procent av lönen i tjänstepension och en sjukvårdsförsäkring. Jag är över 50 år och undrar hur jag ska tänka, för att inte förlora för mycket i pension.

Eftersom bolaget inte har kollektivtal, saknas viktiga förmåner i ditt anställningsavtal. Det gäller allt från trygghets-

46

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

avtal och utfyllnad av sjukersättning till grupplivförsäkring (TGL). Men du frågade specifikt om pension.

Ju högre inkomst du har desto större betydelse har tjänstepensionen. Den enkla anledningen är att den allmänna pensionen (det röda kuvertet) endast generar pension upp till 7,5 inkomstbasbelopp, IBB, motsvarande 35 563 kronor för 2014. För lönedelar över denna inkomst får du ingen allmän pension.

För att behålla en rimlig standard när du går i pension måste du komplettera den allmänna pensionen med tjänstepension och eget pensionssparande.

Om bolaget haft kollektivavtal, skulle du fått pension enligt ITP-avtalet. I den premiebaserade tjänstepensionen enligt ITP 1, betalar arbetsgivaren premier

motsvarande 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 IBB och 30 procent på lönedelar över 7,5 IBB. Det ger en pensionsinbetalning på 11 963 kronor per månad. Jämför det med den inbetalning på 7 000 kr som arbetsgivaren gör. Det innebär att du förlorar nästan 5 000 kronor varje månad. På ett år är din pensionsförlust närmare 60 000 kronor.

E li sab et E n g dah l Li n d er

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Å R S M Ö TE N P R O F E S S IO

Dietisternas Riksförbund

N S-

FÖ R E N I N G A

R

Vill du jobba med arbetsmiljö?

Datum: Söndag 23 mars

Djurskyddsinspektörernas Riksförening Datum: Tisdag 25 mars

Miljö- och hälsoskyddssektionen Datum: Fredag 28 mars

Geosektionen Datum: Torsdag 10 april

Delförbundet skogsakademikerna Datum: Torsdag 8 maj- fredag 9 maj

Naturbrukslärarförbundet Datum: Söndagen den 11 maj

Mer information om program och anmälan: www.naturvetarna.se/professionsforeningar

VA R M T Vä lk o mna !

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m.

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Du kommer att stötta skyddsombuden på företagen och inspirera till att fler blir skyddsombud. Där sådana saknas blir du länken mellan de anställda och arbetsgivaren.

Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har runt fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete. Du ska ha lätt för att ta folk.

Du ser en spännande utmaning i att förbättra arbetsmiljön för våra medlemmar.

Uppdraget innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid.

Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor. Därutöver får du ett arvode.

Läs mer på www.naturvetarna.se/ledigajobb Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer. se senast den 31 mars 2014.

Kontaktpersoner: Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62 Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57 Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science.

Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång.

Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Årsavgifterna är: 300 400 kr/familj, 100 270 kr/enskild, 350 100kr/studerande

Insättes på plusgiro 4806167-5.

Ange namn och adress. www.skogshistoria.se

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

47

Chef för Miljöenheten

Cytodiagnostiker!

Vill Du veta mer? Mer information finns på www.lansstyrelsen.se/kalmar/ledigajobb

Patologilaboratoriet/Laboratoriemedicin

210 medarbetare – experter, specialister och generalister – samverkar för länets utveckling och svarar för myndighetsutövning.

Till Patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping söker vi just nu en kollega till vår kunniga och trevliga personalgrupp som består av sex cytodiagnostiker. Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i en trevlig arbetsmiljö. Varmt välkommen till oss!

styre lsen idala rna

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna?

Välkommen att kontakta områdeschef Maria Kullman 036-322458.

Facklig företrädare för Vårdförbundet är Irene Sjövall Sanned 036-323718 och för SACO Gerd Gansberg 036-326962. Sista ansökningsdag 140331.

book

.com

Vi söker dig som är utbildad cytodiagnostiker.

www .face

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

/lans

Vi söker en handläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

Du kommer att arbeta med diagnostik av cytologiska prover. I arbetsuppgifterna ingår, förutom egen diagnostik av cervixcytologi och urincytologi, även förgranskning av allmäncytologiska prover.

Tillsvidareanställning, dagtid. Tillträde enligt överenskommelse.

Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences

SLU, ALNARP Omvärld Alnarp

Projektledare tillväxt • trädgård Biträdande universitetslektor Har vi rätt uppgifter om dig?

i växtförädling för nutritionell Sista ansökningsdag 21 februari 2014 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb produktkvalitet

M I NA S I DOR

• Biträdande universitetslektor i arbetsvetenskap med inriktning mot folkhälsovetenskap

Logga in på ”Mina sidor” och uppdatera dina uppgifter!

Du loggar in med ditt medlemsnummer som du hittar på baksidan av din tidningen Naturvetare eller i nyhetsbrevet som skickas till din e-postadress. Lösenordet består av dina fyra sista siffror i ditt personnummer, om du själv inte har bytt ditt lösenord.

48

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

Sista ansökningsdag: 31 mars 2014 Se fullständiga annonser på www.slu.se/lediga-jobb

Välkommen till Skogsnäringsveckan 2014 7-11 APRIL 2014

STOCKHOLM

Tisdagen den 8 april Münchenbryggeriet, Stockholm.

Hela invigningsdagen är öppen och kostnadsfri för medlemmar i Föreningen Skogen. Program och anmälan finns på: www.skogen.se

Kl 11.00-12.00 Officiell invigning av Skogsnäringsveckan 2014 H.M. Konung Carl XVI Gustaf delar ut skogssektorns utmärkelser; Bernadottemedaljen, Guldkvistar och Gunnar Sundblands Forskningsfonds Kompetensutvecklingspris.

Kl 09.00 Hundra år på 40 minuter Vi blickar tillbaka på vad tidningen SKOGEN skrivit sedan starten 1914. Skogsskötsel, teknik, marknad och kuriosa.

Kl 13.30-16.00 Skogsindustriernas årsmöte Inledningsanförande av Catharina ElmsäterSvärd, infrastrukturminister. Följs av högaktuella föreläsningar och paneler.

Kl 09.50 Flickorna och skogen Flickorna som älskat att gå ut i skogen tappar lusten när de närmar sig tonåren. Kvar i skogen blir pojkarna som senare i livet börjar arbeta i skogssektorn. Hur når vi flickorna?

Onsdagen den 9 april Kl 09.00 Föreningen Skogens årsmöte Münchenbryggeriet, Stockholm. Vi diskuterar året som gått och föreningens framtida inriktning.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

!

NYHET

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

rna Naturveta% 5,64

• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna.

Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,64 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,64 %, blir den effektiva räntan 5,79 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2014-01-08.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

49

Ka l en d er 8

25

9 Malmö – Medlemsrekrytering: att synas och bli flera

Linköping – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

9-10 Stockholm –

27 Stockholm – Ny som

Naturvetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting.

chef: Inspirationsseminarium.

27 Stockholm – Inspirationsdag om företagande.

27 Karlstad – AkademikerKompetens

28 Göteborg – Leadership Friday

11 Luleå – AkademikerKompetens

2

Stockholm – Förhandlingsteknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

15

Umeå – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

Marknadsför din kompetens

15 Sundsvall – Akademiker-

tips om hur du marknadsför dig själv och din kompetens.

Under mars och april besöker vi Göteborg, Linköping, Stockholm, Lund, Alnarp, Umeå och Uppsala. Du är även välkommen att bjuda med en vän.

Uppsala – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

24 Luleå – Inspirationsdag om företagande.

24 Luleå – Ny som chef: Inspirationsseminarium.

MA J

3 Stockholm – Medlems-

7 Stockholm – Fackligt

rekrytering: att synas och bli flera

ledarskap, fortsättningskurs.

3 Göteborg – Inspirationsdag om företagande.

3 Göteborg – Ny som chef: Inspirationsseminarium.

4 Stockholm – Leadership Friday

7

Alnarp – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

8 Växjö – AkademikerKompetens

8 Malmö – Inspirationsdag om

N A T U R V E TA R E

8 Malmö – Ny som chef:

AkademikerKompetens

Inspirationsseminarium.

Landet runt Boka upp kompetensdagarna om ledarskap, kreativitet och kommunikation. Exklusiv medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller söker jobb.

9 Göteborg – Leadership Friday 14 Stockholm – Utbildning för löneförhandlare, fortsättningskurs.

16 Stockholm – Leadership Friday

27 Stockholm – AkademikerKompetens

N R2 2014

www.naturvetarna.se/ Naturvetarakademin

Naturvetar akademin

företagande.

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

50

Naturvetarakademin – Naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. I vårt utbud finns exempel Leadership Friday för chefer, seminarieserien Ny som chef, inspirationsN AT U R FÖR VE G TA IN dagar om företagande, karriärseminarier och Akademikerkompetens inspirationsdagar.

E

Stockholm – Akademikernas högskolepolitiska forum

23

Afterwork Du får tillfälle att bredda ditt kontaktnät och

R

2

Anki Sundin nutritionist

11 Lund – Leadership Friday

L

Stockholm –Afterwork: Marknadsför din kompetens.

Mario Baban laboratorieingenjör

CK

1-2

Mats Fehrm geolog

I Naturvetarna samlas akademiker inom life science, jord, skog och miljö, data och matematik samt de fysiska vetenskaperna.

Här är några av våra 31 000 medlemmar.

Kompetens

APRIL

Josefine Klein student

ETE N S UTVE

Göteborg – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

MP

20

Lund – Afterwork: Marknadsför din kompetens.

KO

MARS

Locka medarbetare och kunder, eller skrämma iväg dem? I Karlstad föreläser Kjell Dahlin om människors attityd och hur man kommunicerar rent retoriskt.

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

karriär

AEA INFORMERAR NR 1 2014

CHEFEN

Då Lotta Söderström väljer ett jobb är det en person som är viktigast –

”Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA” Katarina Bengtson Ekström

Så gör du om din anställning hotas 51 eller om du blir arbetslös!

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

665000

Ko ak

Häl

Totala antalet medlemmar i AEA i december 2013.

Av dessa är 489 000 medlemmar i något av Sacos 22 förbund eller Vårdförbundet.

Las

Väljer sin chef med omsorg Välj din chef! Det är HR director Lotta Söderströms råd. Med en bra chef blir jobbet roligt och utvecklande. Själv lyder hon alltid sitt eget råd. Passerar chefen inte nålsögat, då tackar hon nej. Ledningen måste dra åt ett och samma håll, för Lotta vill se resultat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER Lotta Söderström väljer inte tjänst efter status, hon vill ha kul och hon vill göra nytta.

– Men jag är en landsortstjej, jag passar inte på gräddhyllan och bryr mig inte om vilket företag som anses ”finast” att jobba på.

Man skulle annars kunna tro att hon är storstadsmänniska. Lotta är född i Stockholm, där gick hon i skola ända in på högstadiet, och där jobbar hon. Men frågar man så säger hon att hon är från Dalarna.

– Vi var hos morfar Herbert varje helg och alla lov, och när jag var fjorton bytte pappa jobb och familjen flyttade tillbaka till Smedjebacken.

I grannorten Söderbärke hade morfars far startat bryggeriet Valhalla. Lotta var inte stor när hon fick börja hjälpa till att sortera flaskor, ljusa för sig, mörka för sig, och springa ner och öppna när det ringde på dörren.

– Bryggeriet var alltid öppet, det kunde komma kunder när som helst. Tidigt på morgnarna gick bryggarbilarna ut för att fylla på med öl, läsk och svagdricka i butikerna.

Men de stannade också så att folk kunde handla, lite som glassbilen fast utan jingel.

Det var en idyllisk tid med en stor släkt och social gemenskap i byn.

Först i familjen att plugga vidare Men Lotta, som var först i familjen att ta studenten, visste tidigt att hon ville läsa vidare. Och då blev det förstås till att flytta. På gymnasiet i Ludvika hade hon gått ekonomisk linje, nu valde hon juridik i Uppsala.

De första fyra åren gick ”som en dans” men till det sista halvårets uppsats räckte inte studiemedlen: – Jag ringde läkemedelsföretaget Pharmacia, och jodå de behövde en receptionist på halvtid. Jag ställde villkoret att få skriva ut min uppsats på deras ordbehandlare, och kopiera tio ex. En första erfarenhet av att kombinera lön och förmåner efter egna behov.

När halvåret gått och hon var på väg att säga upp sig blev Lotta erbjuden en tjänst på personalavdelningen. Så

kom det sig att hon aldrig blev åklagare som planerat, utan i stället växlade in på HR-banan. Men juridiken har hon ändå ständig nytta av i alla avtals- och förhandlingssammanhang.

– Två år hade jag tänkt mig på Pharmacia, det blev 22!

Lotta tipsar ”Den legendariske företagsledaren Sören Gyll lärde mig ett representationsknep: På bortaplan, läs lokaltidningen – sport, nöje, politik – vad toppar sidorna?

Vet du det behöver det aldrig bli pinsamt tyst.”

Inkomstförsäkring 8 880 kr från facket

Lön

29 800

Handplockad av Sören Gyll Inkomstrelaterad ersättning Som en av 15 handplockade till företagsledaren Sören GyllsGrundersättning kvinnoprojekt fick Lotta en ettårig chefsträning och när Pfizer köpt upp Pharmacia var det som HR-direktör för Sverigeenheten Lotta lämnade företaget. En headhunter hade fått korn på henne till samma post på Korsnäs.

– Det blev sex tuffa år i Gävle. Korsnäs köpte Rockhammar och Frövi, och när det görs stora organisationsförändringar kommer alltid enskilda i kläm, i det här fallet på små orter. Jag har alltid haft rollen att ”fronta” i media, och den här gången fick jag ta mycket skäll.

Lotta saknade tempot och kundkontakten i sin tidigare bransch. Nu steg hon av från Korsnäs för ett projekt på Arlanda: att dra igång ett handlingbolag för att släppa in privata initiativ på den tjänstemarknad som förut varit Luftfartsverkets monopol. Ett år senare erbjöd Menzies Aviation henne vd-posten.

– Men jag tackade nej. Jag sporras inte av att jobba med pengar, jag är mycket bättre på människor.

På nästa jobb, som HR director på Keolis – en av världens största aktörer inom kollektivtrafik – fick hon 6 500 medarbetare att ta hand om!

I dag hittar vi henne på Crane Currency i Tumba, ett amerikanskt företag som gör pengar, såväl designen som pappret och trycket, till ett 40-tal länder. Ett säkerhetsklassat objekt där det råder fotoförbud.

– Just alla säkerhetsdetaljer är spännande. Och så har vi en bra vd som vill och vågar skapa kommunikation i företaget. Jag vill att människor ska känna engagemang, det ökar effektiviteten, höjer produktiviteten och ger bättre lönsamhet. Det gillar jag att bidra till.

7 920 kr från AEA

7 040 kr från AEA

Kom ihåg din aktivitetsrapport! http://www.arbetsformedlingen.se

Hälsningar

Lasse

karriär

Glöm inte det här Det är mycket att hålla reda på för den som är arbetslös. Men för att ha rätt till a-kassa måste du aktivitetsrapportera varje månad.

Föreningsstämma Akademikernas a-kassa kallar distriktens ombud till ordinarie föreningsstämma onsdagen den 4 juni klockan 16.00 i AEA:s lokaler, Klara Norra Kyrkogata 33, Stockholm. Ärenden 1. fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning.

2. beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.

3. fastställande av budget och avgifter för kassan för nästkommande år.

4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen 5. val av revisorer och suppleanter.

6. eventuella övriga frågor som framläggs av styrelsen eller revisorer, och frågor som väckts av medlemmar. Frågor ska anmälas skriftligen till AEA senast den 28 februari 2014.

Så mycket kan du få i a-kassa Lön 29 800 kr Lön Inkomstförsäkring Inkomstförsäkring 8 800 kr8 880 frånkrfacket 29 800 från facket + Inkomstrelaterad Inkomstrelaterad ersättning ersättning 7 920 kr från AEA 7 920 från AEA + Grundersättning Grundersättning från AEA 7 040 kr7 040 frånkrAEA

Tre fjärdedelar av AEA:s medlemmar är fackanslutna Direktanslutna

Direktanslutna

Lotta Söderström Bor: Strömsbergs bruk i Norduppland.

Familj: Maken Micael, sönerna Max och Felix, tre katter och tiken Gruffa.

Fackanslutna Fackanslutna N R2 2014

N A T U R V E TA R E

53

Tips

Om din arbetssituation plötsligt förändras

1

Rak text i tipsspalt med och utan indrag innan din sysselsättning upphör Börja tidigt att aktivt söka nytt jobb.

Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla?

2

Om du blir arbetslös Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäller för din individuella handlingsplan och aktivitetsrapport. Ring arbetsförmedlingen på 0771-416 416.

Skicka din Ansökan om arbetslöshetsersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hittar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm.

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresseanmälningar. Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV. 54

N A T U R V E TA R E

Till sisT

”

Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i månaden om man blir av med jobbet.

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Därför väljer ni AEA Ungefär 665 000 akademiker har valt att vara med i AEA, och alla av samma anledning. Man vill ha en ekonomisk grundtrygghet ifall man skulle bli arbetslös. Bevisligen är tryggheten viktig eftersom risken att bli arbetslös är låg för akademikergruppen: i november 2013 var det bara 1,3 procent av medlemmarna som fick ersättning från oss. Och visst gör man rätt i att ta det säkra för det osäkra och försäkra sig. För om man tittar på andelen av alla våra medlemmar som någon gång fått ersättning från oss så landar vi på nästan en femtedel.

Och det är precis så det är med försäkringar – man tecknar dem fastän man tror, och hoppas, att man inte ska behöva dem. Därför kan det vara bra att betala 90 kronor per månad till AEA för att kunna få upp till 14 960 kronor i månaden om man blir av med jobbet.

För den som vill ha möjlighet att få en högre ersättning finns det tilläggsförsäkringar via facket eller privat. på så sätt kan man försäkra sig för belopp på upp till 80 procent av sin tidigare inkomst.

Arbetsförmedlingens prognos för 2014 är positiv, antalet sysselsatta kommer att öka med cirka 60 000 och arbetslösheten minska något.

Men för de arbetslösa är det sällan en tröst att höra om generella positiva signaler. Arbetslösheten måste lösas individuellt och därför fortsätter vi att utveckla den personliga servicen till våra medlemmar. Har du idéer och förslag på förbättringar – mejla oss på: fakta@aea.se

N R2 2014

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

karriär

karriär

Gästkrönika

Varmkomposten –

vår tids

altare

Magnus Stark.

Agronom och sekreterare för jordbruksavdelningen på KSLA.

Allt färre svenskar tror på Gud. Allt färre ber, allt färre går i kyrkan. För dit är det nästan bara pensionärer som hittar.

Om de unga gör något så idrottar de, och så finns det ett ökande intresse för politik bland de unga, även om medlemssiffrorna i de politiska partierna minskar. Vi lever i en individualiserad tid.

let behålls i jorden och släpps inte ut som det gjorts om det hade bränts i en värmeanläggning. Komposteringen är en del i en trend som vill föra oss närmare naturen. En vilja att sluta kretsloppen. Hushållshönsen blir allt fler, i pallkragar odlas det kryddor och morötter.

Åtminstone om man får tro på

”Av jord är du kommen, jord ska du åter vara.” Kanske är det detta vi står och funderar på när vi lägger på några skopor välbrunnen svart mull på de nyfikna rabarberknopparna i slutet av mars. Men kompostering kan också vara lite grand som att bikta sig: ”Vi svenskar slänger i och för sig i en tredjedel av den mat vi köper, men vi är världsbäst på att kompostera.”

SOM-institutets siffror. Institutet som finns vid Göteborgs universitet och har i sitt arbete fokus på svenskars vanor, beteenden, åsikter och värderingar när det gäller samhälle och politik.

I den årliga undersökningen får man förutom att religionen fortlöpande förlorar sin plats även svar på andra frågor.

Till exempel att vi med universitetseller högskoleutbildning är mer politiskt engagerade än personer med enbart grundskoleutbildning, genom att vi är mer föreningsaktiva, oftare ägnar oss åt köpbojkotter och tittar hellre på nyheter i tv än dokusåpor som ligger i tv-toppen för de med bara grundskola. Fast inför sporten är vi alla lika oavsett utbildning.

Avtagande religiositet, ökat politisk engagemang. Hur kombinerar man

Därför fortsätter människor det? Jo man börjar köpa närproducerat och ekologiskt. Och så börjar man kompostera. En ritual, en vardagens symbolhandling för den enskilde. Skrapa av tallrik, tömma kärl, röra om i komposten och krama jorden och känna på doften.

att samlas runt denna kombination av andlig och fysisk handling. Vi gör det även om det globalt sett inte finns någon som helst nytta med det som just min familj bidrar med. Men vi väljer att tro på att det vi gör har betydelse.

Det finns stora fördelar med komposte-

Vi är många som väljer att hoppas på en bättre framtid där vi står framför det nya altaret – varmkomposten.

ringen: Mängden sopor minskar, hälften av innehållet i plastpåsarna är komposterbart, ko-

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

55

STUDENT

Varför bry sig om

pensioner?

Frågor om pensioner berör fler än de som är på väg att lämna arbetslivet. Dagens unga – morgondagens pensionärer – påverkas minst lika mycket av de förändringar i pensionssystemet som diskuteras just nu. text

Opti m era d i n pens ion

Ta chansen att påver ka

Man kan se på pensioner på två olika sätt.

1. Det individuella perspektivet: hur ska jag göra för att optimera min pension?

2. Som en samhällsfråga: hur vill vi att systemet ska se ut?

Johannes Danielsson tycker att ur det individuella perspektivet är det inte mycket man kan göra som student. Studiemedlet är pensionsgrundande, men det blir inte så mycket.

– Det är ingen idé att lägga ned sin tid på att bäst försöka placera sina pengar medan man är student.

Det man ska vara noggrann med är att kontrollera att man omfattas av kollektivavtal när man sedan börjar arbeta. Det är

Det är lätt att tänka att ”det är så långt bort”, och strunta i pensionsfrågan.

Men det är ändå en viktig politisk fråga att engagera sig i, hävdar Johannes Danielsson.

– Mycket hinner hända på 50 år, därför är det viktigt att ta chansen att påverka nu!

Saco studentråd har dessutom satt ihop ett nätverk av politiskt engagerade som träffas för diskussionsträffar med politiker. I oktober förra året samlades ett 40-tal politiskt engagerade unga som träffade bland annat socialförsäkringsministern för att diskutera dessa frågor ur ett ungt perspektiv. En ny träff planeras i vår. #

F R ID A H E N N I N G S O N j O H N S O N

Det är lätt att vifta bort frågan om pensioner som student, det finns ju så mycket annat att intressera sig för.

Saco har nyligen lanserat ett initiativ för att få fler unga att engagera sig i pensionsfrågan. I Saco studentråds skrift Därför ska unga bry sig om pensionerna, kan den som vill lära sig mer om pensioner och vad man bör tänka på. Det är ett första initiativ för att lyfta pensionsfrågan hos en yngre målgrupp.

– Vi anser att det behövs flera aktörer som har starka åsikter i pensionsfrågan men som har ett ungt perspektiv, berättar Johannes Danielsson, Johannes ordförande i Saco stuDanielsson. dentråd.

– Pensionssystemet är ju krångligt, det finns ingen genväg. Men jag tycker att man kan kolla in pensionsmyndigheten som

56

förklarar dess uppbyggnad ganska pedagogiskt, fortsätter Johannes. Det är stora belopp som förvaltas på olika sätt.

– Vi ska vara glad att det är komplicerat för det innebär att det blir bra.

tjänstepensionen som ligger i kollektivavtalet och den är en mycket viktig källa till pensionsinkomst. Idag rör det sig om mellan 15-20 procent av pensionen. För morgondagens pensionärer kommer den att utgöra en betydligt större andel, upp till 50 procent av den totala pensionen.

– Man kan jämföra pensionssystemet med sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, det är något som ska se till att ingen ska behöva vara fattig under sin ålderdom, menar Johannes Danielsson.

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

karriär Privat pension Du kan också på egen hand spara till din pension. Det är ett frivilligt och privat sparande.

Tjänstepension De flesta får också en tjänstepension från sin arbetsgivare. Tjänstepension ingår i kollektivavtalet och betyder mer ju större inkomst du har.

Allmän pension Den allmän pensionen består av inkomstpension och premiepension och är inkomstgrundad. Principen är att ju större din livsinkomst är desto mer får du i pension.

n p e n s io n ? di på l l o k Har d u

”Det är en djungel.”

Magdalena Iancu, sista terminen Miljö och hälsoskydd vid Stockholms universitet Vad vet du om pensioner?

– Jag vet inte mycket, men den information som jag har är tillräcklig för att jag inte ska bry mig så mycket. Det är en djungel.

”Det är så enkelt att prioritera bort.”

Leo Wallin, nyutbildad teoretisk fysiker från Lunds universitet Vad vet du om pensioner?

– Jag vet lite grann, men är ingen expert. Det känns svårt och oöverstigligt, det är väldigt avskräckande Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?

– Nej, jag har ärligt talat inte börjat fundera på min egen pension. Det är så enkelt att prioritera bort.

Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?

– Ja, jag närmar mig pension, jag är ingen 20-årig student utan 46 år gammal så kanske är det bra att tänka på det. För tio år sen när jag bodde i Rumänien började jag en liten pensionsplan och ska få pension från de tolv år jag har jobbat där. Men jag bor i Sverige nu och de pengarna är en mycket liten summa. Jag har dock inte gjort några aktiva val.

”Jag har börjat spara helt på egen hand.”

Kenny Svahn, läser fjärde året till jägmästare vid SLU i Umeå Vad vet du om pensioner?

– Jag vet att pensionen är baserad på livsinkomsten, och att premiepensionen har man förmånen att få placera efter eget önskemål i pensionsfonder.

Har du börjat fundera på din egen ekonomi vid ålderns höst?

– Jag har börjar fundera på det även om jag ännu har något år kvar till examen. Jag har även gjort valet att börja spara helt på egen hand för att sprida riskerna. Den dagen jag närmar mig pensionsåldern vet man aldrig om systemet ser likadant ut eller om pensionsåldern har höjts.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

57

a rNrAR i ä rI N SkPA f E TT g o t t

i n s p i r at i o n

Björk tonsätter vetenskap I sitt projekt Biophilia har sångerskan Björk kombinerat ett musikalbum med en pedagogisk idé.

Albumet är inspirerat av månen, åska, mörk materia, DNA och virus, och nu får barn världen över experimentera med detta, samt komponera egen musik.

Utbildningsprogrammet Biophilia är designat för att inspirera barn att utforska sin egen kreativitet, att lära sig om musik och vetenskap genom nya tekniker. Barnen kan arbeta i ljud och

bild, på konserter, i appar och sociala medier. Varje låt på albumet har en egen app som kan användas för att länka samman olika vetenskapliga ämnen med den interaktion som en surfplatta ger.

– Biophilia kommer under de närmaste tre åren spridas i de nordiska länderna genom anslag från Nordiska Ministerrådet, berättar programmets projektledare Adda Valdemarsdóttir.

Tanken är att svenska lärare ska inspireras av arbetssättet i sin egen undervisning. FHJ

uppsala

Bygg en robot i påsk!

Vad sägs om att ägna en påsklovsdag åt att bygga legorobotar? Det kan du göra på Biotopia i Uppsala mellan den 5 och 20 april. Dessutom kan du programmera den att köra längs en bana. Om du är mellan 9 och 14 år gammal, vill säga.

Det är gamla Biologiska museet i Uppsala som i oktober 2007 slog upp portarna som Biotopia. Det gamla museet från 1910 lever kvar i sitt unika hus från sekelskiftet, men allt är ändå helt nytt. Utställningarna har renoverats och kompletterats med nytt innehåll, nytt ljud och ny ljussättning. Uppsalas mest besökta museum har även en särskild samlingssal för laborationer och lektioner och det är alltså här som man under årets påsklov kan bygga Det gamla museet i ny kostym. en egen legorobot. FHJ

58

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

– Jag blir alldeles knäsvag av ett gott smör, berättar Johan Hedberg, den före detta pr-konsulten som gått via matbloggare på matgeek.se till författare. I hans nya bok lär vi oss att göra eget smör, hur man bäst äter ett gott smör och allt det goda man kan göra med det. Den som har följt hans blogg, twitter och Instagram de senaste åren har frestats av uppdateringar med alla de olika bakverk där smör är en huvudingrediens.

– För mig har smöret alltid varit mittpunkten i köket. Sedan jag var liten och klåfingrigt norpade nygräddade kakor från min farmor, till idag när jag till fullo förstår vilken magisk produkt det är, så har min passion för smör hela tiden vuxit.

Boken som ges ut på Natur och Kultur förlag innehåller ett 70-tal recept, smörfakta och möten med några av Sveriges bästa smörhantverkare. FHJ

nyttigt

Dra dit pepparn växer Visste ni att uttrycket ”dra dit pepparn växer” härstammar från det ogästvänliga område i Guyana där man först fann den spanska pepparn? I Nyttoväxter från hela världen får vi lära oss detta och mycket annat som är en del av vår vardag.

Boken, rikt illustrerad i två band är sannerligen något för den vetgirige. Varje växt beskrivs noggrant botaniskt, kulturhistoriskt och med användningsområde. Det här är inget man läser från pärm till pärm, utan snarare ett uppslagsverk.

Ganska komplicerad biologi blandas med anekdoter. En brist är möjligen att medicinska referenser saknas på sina ställen.

Det har tagit bokens tre författare drygt tio år att färdigställa de två volymerna.

– Vi fick idén, då vi gav en kurs för allmänheten om nyttoväxter, berättar Bente Eriksen som till vardags forskar inom växtevolution och systematik.

Spännande läsning om till exempel hur sockerbetan kom att användas för sockerutvinning. FHJ

Fot o: U lr i ka E k b lo m

Johans bok säljer som smör

g ö md s k att :

Hacka data till appar Visste du att svenska myndigheter sitter på en massa data som vem som helst kan använda? Allt från var i Sverige du kan handla mat till aktuellt väder i olika delar av landet. Alla bjuds nu in för att hitta på nya appar baserade på dessa data.

– Vi vill att all data som finns hos myndig-

heterna ska komma till användning. Det är en mindre skatt som finns gömd där, säger Cecilia Westström, projektledare för Hack for Sweden och till vardags rådgivare vid Statistiska centralbyrån, SCB. Hack for Sweden som arrangeras den 1516 mars i Stockholm är ett så kallat hackathon där myndigheter och organisationer bjuder in till exempel innovatörer, programmerare och studenter att hitta nya användningsområden för sina öppna data. Öppna data avser digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar.

Ett exempel på hur en extern entreprenör har använt sig av datan är en app som visar var i Sverige det finns apotek. Denna app härstammar från en excel-fil över tillgängliga apotek som Läkemedelsverket lade upp. Fördelen med att fristående aktörer kan använda myndigheters data är att myndigheterna inte själva hinner att utveckla dessa tjänster.

På det här sättet kan data ändå komma allmänheten till gagn.

Tidigare har det emellanåt funnits hård kritik mot att svenska myndigheter håller alltför hårt på sina data. På EU-nivå regleras detta inom det så kallade PSI-direktivet (public sector information), vilket infördes i Sverige under 2010, och som bland annat reglerar hur mycket myndigheterna får ta betalt för de data de delar med sig av.

Hur fick ni idén till Hack for Sweden?

– Hack for Sweden startade som ett ini-

Det är en mindre skatt som finns gömd där tiativ bland de myndigheter som arbetar tillsammans inom ett befintlig geodatasamarbete, berättar Cecilia Westström.

Därför blev utgångspunkten ett hackathon med lägesbundna data. Syftet är att öka användningen av de data som myndigheterna har. FHJ

Hackathon Vid ett hackathon (efter hacker och marathon) träffas programmerare för att skriva kod och inspireras av varandra. Ett hackathon varar vanligtvis i 24 timmar eller över en helg.

Med hacka menar man här att utforska befintliga system och använda dem på nya kreativa och innovativa sätt.

De som bidrar med öppna data till tävlingen:

» Havs- och Vattenmyndigheten » Lantmäteriet » Myndigheten för samhällskydd och beredskap » Naturvårdsverket » Rådet för främjande av kommunala analyser » Riksantikvarieämbetet » SMHI » Socialstyrelsen » Statistiska centralbyrån » Sveriges geologiska undersökning » SLU » Tillväxtanalys » Trafikverket

Med öppna data kan nya appar skapas som blir till nytta för många.

» Vinnova

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

59

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Flytt som rör upp känslor Att utbildningen till djursjukskötare flyttar från Skara till Ultuna både oroar och ger möjligheter. SLU menar att det blir en kvalitetshöjning, men studenter och lärare är inte lika övertygade.

I Skara har man jobbat hårt med att sätta djuromvårdnad på kartan.

– Detta är en egen profession, skild från veterinärmedicin, säger universitetsadjunkt Lotta Gustafson Men flytten har både plus och minus.

– Ur ett vetenskapligt perspektiv är det positivt. Att komma nära veterinärerna kan ge synergieffekter. Det negativa är att behöva lämna Skara.

Lotta Gustafson Många av lärarna flyttar med första har familjer och året. kommer inte att följa med till Ultuna.

Kommer du själv att flytta?

– Jag har sagt att jag ska hjälpa till under ett år. Efter det bestämmer jag mig för hur jag ska göra i framtiden. Min familjesituation tillåter inte att jag flyttar. I så fall är det veckopendling som gäller.

B lickar framåt

Det finns farhågor bland både studenter och personal att utbildningskvaliteten kommer att påverkas.

– I Uppsala är man proffs på veterinärmedicin. Att undervisa 60

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

i djuromvårdnad ställer andra krav på kompetens.

Men Lotta Gustafson vill så gärna vara positiv.

– Nu är det så här och då måste vi jobba framåt. Vi ska fortsätta fortsätta leverera världens bästa djursjukskötare.

Oro om boen d et

Julia Eldh läser första året och ska flytta till Uppsala i höst, medan studenterna i tvåan slutför sin utbildning i Skara.

– Det stres�sigaste har varit boendet i Uppsala.

Bland mina kursare är vi många som har djur, vilket gör det extra svårt att hitta bostad.

Blandade känsUltuna studentlor för Julia Eldh. bostäder är inte ens medvetna om de 160 extra studenterna som kommer till hösten.

– Det är klart att jag oroar mig lite, men det ska bli kul att studera nära mina framtida kollegor. FHJ

Katten Murre kan komma i kläm när andra yrkesgrupper tillåts utföra legitemerade djursjukskötares arbetsuppgifter.

Från Skara till Uppsala p o p u l ä r Utbildningen till djursjukskötare

är en av Sveriges populäraste utbildningar med cirka 25 sökande per plats.

För runt ett år sedan beslutade SLU att programmen Djursjukskötare och Etologi och djurskydd ska flytta till Ultuna. Utbildningarna i Skara läggs ner efter läsåret 2014/15. Tanken är att kunna dra nytta av att veterinär- och husdjursagronomprogrammen finns på Ultuna. FHJ

Nya föreskrifter hotar djurhälsan l e g i t i m at i on Bristen på legitimerade

djursjukskötare gör att andra släpps in på deras arbetsområde. Nya föreskrifter från Jordbruksverket har öppnat för det, vilket Naturvetarna motsatte sig i sitt remissvar.

– Det urholkar legitimationen och äventyrar djurens hälsa när till exempel djurvårdare utför intravenösa injektioner, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Bakgrunden till bristen på djursjukskötare är att för få utbildas, men också att färre än väntat har utnyttjat övergångsreglerna för att få legitimation.

– Sporren för att ta legitimation är inte tillräcklig eftersom det knappt märks i lönekuvertet.

Kristofer Jervinge menar att lönen ska grunda sig på kompetens och ansvar, inte på stelbenta lönetabeller som bygger på antalet år i yrket.

– Nu är det ett gyllene tillfälle att höja lönerna, säger han. Arbetsgivare som erbjuder bra löner och villkor har inga problem att attrahera djursjukskötare. LEL

M å na d ens naturvetare

Naturälskaren som jobbar för life science Vill du bjuda dina kollegor på tårta? Bli månadens naturvetare och bli populärast i fikarummet! Först ut att gratuleras är Anna Ridderstad Wollberg.

Anna Ridderstad Wollberg

är en disputerad immunolog som efter en postdok i Australien arbetade på Astra Zeneca i Södertälje tills hon, som många andra, drabbades av nedläggningen.

– Vi hade väldigt stor hjälp från Naturvetarna under den tiden, berättar hon.

Via olika vikariat har Anna

Ridderstad Wollberg landat i en fast tjänst på Uppsala Bio. Här kommer hon att att fortsätta som projektledare inom BIO-X® och ansvara för nätverksaktiviteter.

– Det blir en ny utmaning att planera och koordinera den här delen av vår verksamhet.

På sin fritid är hon aktiv i

Friluftsfrämjandet men uppskattar även segling och trädgårdsarbete.

– Jag behöver den här typen av aktiviteter för att få energi och återhämtning, avslutar Anna Ridderstad Wollberg, månadens naturvetare. FHJ

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare?

Tipsa oss på redaktionen, så skickar vi en tårta till arbetsplatsen: redaktion@naturvetarna.se

Det perfekta extraknäcket

Elin Åberg läser till biolog och är naturvetarambassadör vid Linköpings universitet.

– Jag trivs jättebra, utbrister hon. Jag lär mig massor och har fått bättre koll på arbetsmarknaden.

stu d ent

Som nybliven student kom Elin Åberg i kontakt med Naturvetarna. När hon något år senare ville engagera sig i någonting föll valet på att bli ambassadör. Extrajobbet innebär att hon marknadsför Naturvetarna vid universitetet.

– Jag ordnar seminarier med koppling till arbetsmarknad och pratar med studenter, berättar Elin Åberg som tycker att hon fått bra respons på campus. Vissa blir medlemmar direkt och andra vill veta mer om Naturvetarna.

Hur man marknadsför sin kompetens är temat på en afterwork som Naturvetarna ar-

rangerar vid universitet den 25 mars. Se sidan 2.

Som studentambassadör är Elin Åberg Naturvetarnas kontaktperson på lärosätet.

– Det är mycket värdefullt med den hjälp och utbildning jag får från Naturvetarna. Roligt också att träffa engagerade studenter från andra lärosäten.

Elin Åberg tycker att hon blivit mer medveten om vikten av omvärldsbevakning sedan hon blev studentambassadör.

– Jag har lärt mig att ha koll på min arbetsmarknad och känner mig bättre förberedd inför arbetslivet. FHJ

Vill du bli naturvetar ambassadör?

Vi söker ambassadörer. Vill du bli en av dem?

Du får timarvode och relevant utbildning.

Mejla en kort motivering med till varför du är rätt person till student@ naturvetarna.se

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

61

Pro f i l i N aturvetarna

”Att lyckas i förhandlingen är en härlig känsla” Anders Johannesson är fackligt förtroendevald på LRF. Han trivs med uppdraget och känner bra stöd från Naturvetarna.

att modernisera lönebildningen. Det mesta som facket gör lokalt syns dessvärre inte.

Det är ett dilemma att mycket sker i slutna samtal och förhandlingar, men det är viktigt att värna människors integritet.

Varför har du valt att engagera dig?

Hur går det för Sveriges bönder?

Man får en djup och bra insikt i arbetsplatsen. Medarbetarnas kunskap behöver via facket föras in i beslutsprocesserna, då blir besluten på arbetsplatsen bättre.

Bondekåren är fylld av kämparglöd och vilja. Men det är tuff konkurrens från andra länder, och svensk produktion har backat under en rad år. Framtidsutsikterna är ändå goda eftersom matkonsumtionen i världen ökar kraftigt framöver. Det är viktigt att visa att produktionen är hållbar och klimatsmart. CJ

Vilka frågor jobbar ni med?

Löner, personalärenden och justeringar i organisationen. LRF har kontor i hela landet och närmare 300 anställda på sjutton kontor. Vi har en gemensam akademikerförening för nästan alla LRF-bolag. I styrelsen är vi sju personer. Naturvetarna är det största förbundet här.

Vad är roligast med ditt uppdrag?

När man har lyckats i uppdraget, och fått fram ett bra resultat i en förhandling. Det kan gälla lön eller enskilda ärenden. Sedan

arna! t e v r u t a N d e m a Br ”Supporten jag får i rollen som förtroendevald uppskattar jag jättemycket!”

an d ers j ohannesson kan förstås personer känna olika inför resultatet av en förhandling. Det är ju inte alltid så lätt för var och en att sätta sig in i en situation, om man inte vet vilka förutsättningarna var från början.

Vilka utmaningar har du?

Slitningen mellan mitt ordinarie jobb och det fackliga uppdraget. Det fackliga skulle kunna ta hur mycket tid som helst! Exempelvis kan det hända saker som innebär att en medlem hamnar i någon slags kris eller situation och behöver hjälp. Vi får mycket bra stöd från förbunden när vi behöver det.

Hur kan vi få fler att engagera sig?

Det är viktigt att visa bra resultat och driva frågor som är viktiga för medlemmarna, som

62

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

Aktuell: Fackligt förtroendevald på LRF i Stockholm. Medlem i Naturvetarna (tidigare Agrifack) sedan 1988.

Yrkesroll: Expert på företagsvillkor.

Jag tar fram underlag för att driva frågor som är viktiga för LRF:s medlemmar. Fokus är på småföretagarfrågor.

Utbildning: Skogsmästare, men har inte jobbat med skog sedan 1995.

Kommer från: Hallstahammar.

Fritid: Jakt, trädgård, odling, två hus att pyssla om.

Favoritfilm: Nakna pistolen var kul, då höll jag mig vaken!

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

N y på N atu r veta r na :

Åsa drivs av rättvisa Åsa Lindgren fick den perfekta starten på Naturvetarna. Efter några dagar på skolbänken är hon snart redo att ge service till medlemmarna.

Kursen handlade om

att som föreläsare lyssna in och få med alla på tåget. Alla har vi olika sätt att lära. Det var jättenyttigt, säger hon.

I första hand är hon ansvarig för naturvetare som jobbar i kommunerna.

Några av de grupperna är Åsa Lindgren landskapsingenjörer, lärare och miljöchefer, liksom miljö- och hälsoskyddsinspektörer, som hon själv är utbildad till.

Efter nästan 25 år i Södertälje kommun, nu senast som livsmedelsinspektör, tar hon steget till Naturvetarna och blir ombudsman.

– Jag blev headhuntad och glatt överraskad över den nya utmaningen. Jag jobbade fackligt lokalt och har bland annat förhandlat om löner.

En av hennes drivkrafter är rättvisa, att alla får en rättvis behandling med hänsyn till lagar och avtal.

– Jag vill jobba för medlemmarnas bästa och att allt går rätt till vid bland annat omorganisationer, lönesättning och uppsägningar.

Medlemmarna kan också räkna med att möta Åsa Lindgren i jouren.

– Där händer allt mellan himmel och jord.

Hittills har jag praoat där och nästa vecka blir det skarpt läge. Jag har fortfarande en del att lära, men det ska bli roligt att ge goda råd till medlemmarna.

När hon är ledig lockar sjön hemma i Nykvarn. Så här års blir det både skridskor och skidor, om nu kylan kommer. Annars är det gympass och aerobics som håller henne i form. De två tonåringarna är ett annat glädjeämne. LEL

Mod att leda Ett femtiotal chefer möttes på konferensen ”Mod att leda” i Saltsjöbaden i februari. De blev inspirerade av duktiga föreläsare och fick

chans att nätverka med andra chefer inom Saco. Vi pratade med några naturvetare, som berättar vad de tog med sig från dagarna. CJ

vad tyckte du o m k o nfe r ensen ?

Vad ville du få ut av dagarna?

Tips och tankar runt ledarskap och coachning av grupper. Nätverkande samt erfarenhetsutbyte med andra chefer då vi alla arbetar med människor; oavsett bransch är mycket problematik likartad.

Vilken var höjdpunkten?

Energikicken i ledarskap som föreläsningen gav av tankeväckaren Mats Tyrstrup. Mycket intressant och med glimten i ögat.

Vilken nytta kommer du att ha av detta i ditt jobb?

Från konferensen tar jag med mig känslan och vetskapen om att jag inte är ensam med de frågor man kan

Johan Patring, kemist, PhD, gruppchef på Swedish Match North Europe AB.

Vad ville du få ut av dagarna?

Få inspiration till att utveckla mitt eget ledarskap ytterligare.

Vilken var höjdpunkten?

Hela konferensen var givande. Allting var på en väldigt hög nivå. Ska jag välja

Cecilia Kocman, kvalitetschef på Kronfågel.

brottas med eller fundera över i sin chefsroll. Det gör att jag snabbare kan gå vidare i sak, fokusera på lösningen och inte fastna i analysen.

Var det något du saknade? Ännu fler naturvetare med chefsposition!

ut något var det Jonna Jakobssons föredrag ”Våga skapa ditt eget ledarskap” samt Mia von Knorrings föredrag ”Mod att leda med känsla och förnuft”. Dessa två föredrag gav mig en hel del inspiration och nya verktyg.

Vilken nytta kommer du att ha av detta i ditt jobb?

Har fått ett delvis nytt sätt att se på ledarskap; hur viktigt det är med medvetna val för sin utveckling. Har fått upp ögonen för arbetsrollen och dess plats i ett komplext sammanhang av system, kontext och person.

Var det något du saknade?

Nej, faktiskt inte.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Anna-Karin får det att stämma

Att sjunga i kör sägs vara bra för hälsan. Fullt fokus gör att problem i vardagen blir triviala.

För Anna-Karin Boström är tjusningen att skapa något tillsammans. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k TEXT

Lite sliten efter en dag på jobbet. Helst vill Anna-Karin Boström åka hem och sjunka ner i soffan, men hon tar sig i kragen och beger sig till körsången.

– Direkt när jag kommer in i lokalen och träffar kören sprider sig ett lugn i kroppen, men också en känsla av eufori och förväntan.

Snart drar vi igång. Även om det kan var lite uppförsbacke innan så har hon aldrig ångrat ett sångpass.

– Det fina är att man lägger allt annat åt sidan och har fullt fokus på sången. Den är avlastande och ger en paus från andra tankar.

Tjusningen för henne är att musicera tillsammans med andra och skapa något här och nu.

– Man bär upp varandra och ger varandra kraft. Känslan när allt fungerar berör på djupet och fyller hela kroppen med glädje. Under konserten när blicken lyfter från noterna till dirigenten är magi.

S kar pt läg e

I kören är alla lika för varandra, vilken position man har i samhället spelar ingen roll. I den kör som Anna-Karin Boström sjunger är det mixade åldrar och kön. Kören Lodola, som har sin hemvist i Örgryte består av sextio personer.

64

N A T U R V E TA R E

N R2 2014

– Det finns alla typer av körer. Tidigare när jag bodde i Lund sjöng jag i en damkör, vilket också hade sin tjusning.

Samtidigt som hon njuter av träningen så går hon igång när det blir skarpt läge.

– Att sjunga inför publik är en del av behållningen, det spelar ingen roll om vi sjunger för tio eller hundra personer. Det är verkligen känsla av final, men också avstamp inför något nytt.

Nu närmast blir det konsert i kyrkan i samband med en gudstjänst. Nästa mål är en körtävling i Riga i sommar.

– Som junior product manager är en del av jobbet att undervisa om implantat för blivande tandläkare på universiteten. Som körsångare är jag van vid att stå på scenen och använda rösten.

N erver i g ung n i ng

Hon vet hur hon ska hantera rösten om nerverna kommer i gungning. Med stöd i magen och förmåga att använda sin luftström klarar hon att hålla tonen, både när hon sjunger och talar.

– Vi jobbar mycket med magstöd. Du gör rätt om det guppar i magen när du sätter händerna på sidan. När magmusklerna spänns av D u ktig amatör sång eller skratt skapas vågorna. Att andas på Musiken kunde ha blivit Anna-Karin Borätt sätt är särskilt viktigt om man har lätt för ströms yrke. Efter gymnasiet prövade hon att bli hes. sina vingar och gick på folkhögskola, där hon Anna-Karin Boström betonar att man inte också spelade cello. behöver vara halvproffs för att sjunga i kör.

– Då insåg jag att det inte var framtiden för – Nej, tvärtom kan alla ha glädje av det och mig. Hellre duktig amatör än medelmåttig yr- alla är välkomna. Som nybörjare bör man leta kesmusiker. Det hade krävt så mycket att jag efter en kör som sjunger hellre än bra. Det inte hade hunnit med annat att utveckla hos gäller att hamna på rätt nivå. mig själv.

Om man är tondöv då?

I stället utbildade hon sig till molekylärbio– Det handlar om träning och de flesta kan log och disputerade i tumörbiologi inom can- lära sig en melodi. Många är inte vana vid att cerforskning. I dag jobbar hon på Nobel Bio- styra sin röst. Att sjunga hemma till låtar man care i Göteborg, som utvecklar tandimplantat. gillar kan vara en start, liksom att sjunga allHar du nytta av sången i jobbet? sång, som är glädjefyllt och opretentiöst. #

Vi ll du b ör ja s j un ga?

Körsång är ett av Sveriges största fritidsintresse. Man räknar med att närmare sex hundra tusen svenskar sjunger i kör.

Körslaget på tv har gett draghjälp.

Starta på rätt n ivå Lägg dig på rätt nivå och välj en kör som passar dig. Till de mer avancerade körerna är det inträdesprov och ofta ska man kunna läsa noter. Kyrkokör kan vara en bra början då de är prestigelösa och til�låtande.

hjärtvariabiliteten, som i sin tur kan ha en gynnsam effekt på hälsan.

– Vid styrd, kontrollerad andning sjunker pulsen på utandningen för att åter stiga när man andas in. Detta beror på att utandningen aktiverar vagusnerven som bromsar hjärtat. Effekten kallas medicinskt för RSA och är förknippad med att man är frisk, ung, mår bra och inte är stressad, säger Björn Vickhoff, forskare vid Centre for Brain Repair, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

F oto: Dav i d E i na r /TV4 C o pyr i g ht: Kö r s l ag et.2013

Popu lärt att sj u nga

Oli ka stäm mor Är du bas eller tenor? För kvinnor är alt och tenor motsvarande stämmor. Bas och alt är de lägre tonlägena, tenor och sopran är de ljusa och högre stämmorna.

A nna -Kar i n B o str ö m Ålder: 32 år.

Mag e n g e r stadga Ta magstöd. Andas med magen och ta kontroll över din luftström. Du får mer luft och ett mer stabilt tonläge.

Vad säg e r forskn i ng e n?

Forskarna tror att hälsoeffekter uppstår genom att sång tvingar fram en lugn och regelbunden andning, vilket har effekt på

Utbildning: Molekylärbiolog.

Disputerad i tumörbiologi.

Arbete: Junior product manager på Nobel Biocare, som utvecklar tandimplantat.

Familj: Ja. Bor: Göteborg.

N R2 2014

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T Nu lanserar vi ett korsord, skräddarsytt för naturvetare. Det är lite klurigare än andra korsord.

Som naturvetare vill man ha lite att bita i. Lycka till!

NAGELFETTSYRA BITAMED TRE REN

ISRAEL MED BESKEDLIG BÖJELSE? RIS VID SPIS

DIAMAGNETISK ÖVERGÅNGSMETALL

OKOKTA SOLNAINSTITUT

DIAMOND S-ULRICA

SKROVFÅGEL GALLIUM LÖPER EFTER IAN?

TAXA ANDEMÖTEN

GÖR ETT HÄSTJOBB

HAN UT- MÅLADE ENGELSK SÅNG OHYFSAD KARL SMYCKA-ETT SKRI MELLAN JOYCE VÄTE OCH OATES DE TAKVALVET I SIXTINSKA KAPELLET UGGLOR 0,594M URAN I MOSSOM NY VRIDER SEN

VETENSKAPEN OM JORDEN NOGGRANNA VUXENKRISTNANDE

MALTES ESSENSOM CYSEN PRIOT

FÖRSÄKRAT BREV

HANDLA OCH AGERA GREKLYFT FRÅN MÖRKERMARKEN GUD

LITIUM HÄLLDE VATTEN

LAT OCH LOJ MC-TÄVLING PÅ BANA

LYDER LENZ? HAWN

FÖRFÄDER

AKTRISAMANDA

ÄR RENRUDOLF RADIUM

MITT I NYLLET

BOLLSPEL PÅ IS DEUTERIUM

STÄDSKRUBB ?

MEGABYTE RUBBET

SNÖHUS

HÖLL TRUTEN

PLOCKAS UR KAKA

ILSKNA LITEN SKIVA

GLO MJÖLFIN JORDART

KAN VA NAUTISK SAMLAS

ASK FÖR SMYCKE

AB I UK ÄR SÖT GRÖT

LEVERPÅLÄGG AVKRAFTKARLS- SLUTAR SYSSLA DANS EN FRÅGA OM GIVANDE OCH TAGANDE

MATAT DRAGDRYCK POSTAT SOM STÖVEL

FRONT NATRIUM LEMURKRYSS 2014

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsord och sudoku. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 30 mars vill vi ha dina lösningar.

66 66

NR V ERTA E2 N A TNUARTVUERTA E R

2014

EFTER JOBBET G n u gga dina g e nikn ö la r

k u r i o sa

Vilken c-vitaminrik, robust, och lite besk

rotfrukt har varit en viktig del av Sveriges matkultur under århundraden?

sudoku Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

7

3

4

9 2

5

4

8 6

1

7

7

1) Vilket är talet X i talföljden?

1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, X

2)

Flytta en av tändstickorna så att summan blir lika på båda sidor.

2 7 6

1

6 1

3)

4

5

5

5

8

3

9

Ett badkar fylls från en kran på 24 minuter.

Det tar 36 minuter att tömma det fyllda karet då avloppet är öppet. Hur lång tid tar det att fylla badkaret om både kran och avlopp är öppna?

Svar: Kuriosa: Rova. Tankenötter: 1) 34, 2) XI – IV = VII, 3) 72

1

TA N K E N ÖT T ER

ORDFÖR A NDE :

K A RRIÄRSERVI C E :

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

FÖRB U NDSDIREKTÖR :

C H EFSSERVI C E :

K o ntakt

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

wwww.naturvetarna.se

MED L EMSJO U R :

A K A DEMIKERN A S A - K A SS A , A E A :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

MED L EMSSERVI C E :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

E - POST : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se POSTA DRESS : Box 760, 131 24 Nacka BESÖKS A DRESS : Planiavägen 13 VÄ X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

INKOMSTFÖRSÄKRIN G EN :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 A K A DEMIKERFÖRSÄKRIN G :

NNRR21 22001144 N NAATTURVE U R V ETARE TA R E

67 67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Häng med på After work Läs mer och an

Tema: Marknadsför din kompetens

Ta chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktnät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

U n d e r vå r e n b e s ö k e r v i f ö l j a n d e o r t e r :

» Göteborg: 20 mars, Gothia Towers, Mässans gata 24 » Linköpings universitet: 25 mars, C-huset på Campus Valla » Stockholms universitet: 1 april » Karolinska institutet: 2 april » Lunds universitet: 7 april, Blå hallen » Alnarp, SLU: 8 april, Sundsvägen 6, Sal: 107 » Umeå universitet: 15 april » Uppsala universitet: 23 april Du är välkommen att bjuda med en vän.

mälan: www.naturv etarna.se /afterwork