Naturvetare nr2

N u m m er 2 2 01 5 P ris : 75 k r o n o r

m å nadens

K arri ä r , vetenskap , N ä tverk

fr å ga :

Hur mår du på jobbet?

Slipp fem över tre-dippen

5

tips. Feedback som får andra att växa

Havsbruket kliver upp på land

Kartläggning Jan Erik fångar in varje vrå

d u e ll o m antr o p o s o f i sid 9

|

M u s i k byg g s m e d ko d sid 31

|

e n har m o n i i galo p p sid 6 4

EFTER JOBBET

Vad tycker du?

Jobbar Naturvetarna med frågor som är viktiga för dig?

Du kan påverka detta genom att motionera till kongressen.

En motion kan handla om vad som helst som rör Naturvetarnas medlemmar.

Frågor som är viktiga för din profession. Idéer för vår service. Eller hur vi arbetar för dina arbetsvillkor och arbetsmiljö.

På vår hemsida naturvetarna.se/motionera kan du lämna din motion direkt genom att fylla i ett formulär, eller genom att ladda ner en wordmall och mejla till kongress@naturvetarna.se Senast den 3 september vill vi ha din motion.

”

För en hållbar stadsutveckling vill jag att naturvetarna lyfter vikten av vår kompetens.”

Anne Heino, landskapsingenjör och medlem i Naturvetarna sedan 2004

Natu rvetar nas ko n g r es s 13–14 nove m ber 2015 Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren.

Uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information.

CHEF

66

Innehåll

n r 2 2015

26

m å n ad e n s

fr å ga :

Hur mår du på jobbet?

Duellen

sid 9

Ska antroposofiska läkemedel stoppas i Sverige?

Ta smart energipaus ofta – rör på dig - det minskar smärta och ökar blodcirkulationen. sid 14

Ta ansvar för din energi – håll energitjuvar på avstånd. Ger kollegor och vänner energi? Ger de råd och peppar dig?

Var uppmärksam vilka som peppar och vilka som drar ner.

Strömsholms djursjukshus har svårt att rekrytera djursjukskötare och tog till oortodoxa metoder.

Lär dig några enkla stretchövningar – rulla med axlarna, töj på nacken.

Jan Erik Solem sa upp sig från Apple och började kartlägga världen. Alla kan bidra.

64

Ät hälsosamma mellanmål – skaffa en lista på supermat: exempelvis keso med blåbär och hallon, en skiva grovt bröd med kalkon och avokado, en frukt eller en näve nötter.

sid 31

90 9 min

Sätt upp tydliga mål i jobbet. Kan vara små mål du klarar av. Poängen är att du får saker gjorda. Det blir roligare. Du börjar se dig som en person som lyckas med saker och det ger dig kraft.

sid 36

38

Sluta slentriangnälla - öva att tänka stärkande tankar under dagen: ”Det här har jag verkligen

Musik och data

90-minutersregeln – jobba inte längre pass än 60-90 minuter i taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som är svåra att ta sig ur och sockerbegäret ta över.

PAUS

Dippar du också fem i tre? Det finns hjälp.

Efter jobbet: Enochharmoni galopp. gjort bra” ”ikväll ska jagiträffa den här

annons som provocerar

Framtidens konst och musik skapas allt mer i datorn. Forskaren Rikard Lindell lanserar ett verktyg för bättre interaktion mellan människa och teknik.

jobb i nordkorea Skogsmästaren Bo Lager var Energigivande vision – ger med och byggde dig bra tankar och höjer upp jordbruhumöret. Att tänka på vad ket i Nordkorea. Men landet som gör ditt liv meningsfullt, tändermer en gnista behöver ettochsystemskifte drar dig framåt. än bistånd.

personen som jag tycker så mycket om”. Det ger mental energi. Ät lagom - en lättare lunch som gör att du dig tre timmar. Stora mängder mat Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.står Naturvetarna är ett hamnar som en klump i magen och kräver energi för7 attnr/per brytas ner.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Saco-förbund med ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: år.

Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 31 000 medlemmar Ta en rask promenad på lunchen.

Det Nästa nummer kommer ut den 7 maj annonsstopp den 20 april. ger syre till hjärna och muskler. inom life science, jord, E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. skog, miljö, kemi, fysik, Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom geovetenskap, matematik Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. trädplantering. och data.

Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Johanna Rösth, JR webredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Därför lyfter vi naturvetare Ibland får vi på redaktionen höra att vi framställer naturvetare i för positiv dager.

Några tycker att vi har för stort fokus på karriär och lyckade naturvetare. Man jämför sig med civilingenjörer som ofta har mer kvalificerade jobb och högre löner. ”Fick jag välja om utbildning skulle jag bli civilingenjör”’, säger en miljökemist längre fram i tidningen. Henne skriver vi inte om av den anledningen, utan för att hästar är hennes passion, som hon ägnar sig åt efter jobbet. Den branschen kan vare sig skryta med höga löner eller trygga anställningsvillkor. Hon menar att hon hade lyckats bättre på arbetsmarknaden som civilingenjör än som naturvetare.

Den typen av problem ska vi förstås uppmärksamma. En rapport som Naturvetarna släppte i början av året visade att bara drygt hälften, 54 procent, av nybakade naturvetare skulle välja om sin utbildning om de fick chansen. Det innebär också att många inte ger rådet till unga att satsa på en naturvetenskaplig utbildning.

Vi har gjort ett tydligt vägval.

I stället för att gräva ner oss i problemen vill vi inspirera och visa på goda exempel. Vi vet att det här magasinet når långt utanför den egna kretsen.

Därför kommer vi fortsätta att lyfta fram naturvetare som gör viktiga insatser för framtiden, dock utan att ducka för problemen. Läs till exempel om skogsmästaren som gick miste om a-kassan för att han valde att jobba en tid i Nordkorea.

ch e fR e daktör

4

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Naturv e tar e i m e dia

Nästan alla har jobb tr e år efte r nedläg g nin g en Ivar de la Cruz, tidigare ordförande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje, hade hoppats på att ha kvar en kärnverksamhet inom forskningen i Södertälje istället för att ta bort den helt. Han hade även gärna sett att man hade skapat bättre relationer med andra företag och forskningscenter, något som hade gjort omställningen ännu lättare.

– Det ser vi ju nu att vi inte lyckades alls med.

Gunilla Osswald, forskare som

ledde avvecklingen i Södertälje, tycker att en av de största negativa bieffekterna av nedläggningen är att Astra Zenecas roll i utbildningen av unga forskare har gått förlorad.

– Astra Zeneca fungerade som en plantskola för unga, nyutbildade forskare, säger hon. Nu måste andra aktörer ta ett större ansvar för att värna om ungdomarna.

Länstidningen Södertälje 3 mars 2015

”I början av forskarkarriären är det bra att inte stanna längre än ett par-tre år på samma ställe, och kunna publicera bra forskning.”

Anna-Karin Gustavsson på väg till Stanforduniversitet för att forska med förra årets Nobelpristagare i kemi. Skaraborgs läns tidning 18 februari 2015

C hans fö r lär osäten att g ö r a s k illnad Det är dags att sluta gömma sig bakom att studenten bara är intresserade av teori och ta ansvaret för studenternas arbetslivsanknytning på allvar. Den kunskap om arbetsmarknaden som lärosätena kan förmedla inom ramen för utbildningen gör reell skillnad för studentens framtida arbetsliv och karriär.

Det är hög tid för lärosätena att ta sitt ansvar och säkerställa utbildningskvaliteten genom att se till de studenter som examineras är väl förberedda för arbetslivet, oavsett om de kommer att arbeta inom eller utanför akademin.

Debattartikel SvD Brännpunkt 26 januari 2015, av Ivar de la Cruz, Theres Lundahl och Marita Teräs, Naturvetarna

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r s o m r ö r natu rvetar e.

Därför ska vi bygga mer i trä I vårt land har vi brist på bostäder. Det måste byggas mer än hundra tusen bostäder, ja kanske tvåhundra tusen bostäder för unga och äldre de närmaste åren och behoven är som störst i våra universitetsstäder.

Men det finns alternativ. Det är att bygga med trä. Miljöskälen talar för trä. Det är förnyelsebart och den mängd virke som skall användas för att bygga bostäder producerar Sveriges skogar på några timmar. Stål och cement växer inte av sig självt. Järn härdas till stål och utvinns ur berg.

Cement förutsätter utvinning av kalk på jordskorpan. Både stål och cementtillverkning sker med stor energiåtgång.

Trä eller biomassa från skogen bildar en koldioxidsänka eftersom träden tar upp koldioxid ur luften som inte avges förrän träet förbränns. FN:s klimatpanel har

I dag finns flera projekt genomförda i vårt land. Skellefteå och Växjö kommuner går i täten med särskilda träbyggnadsstrategier för att visa på alternativ till det hävdade byggandet.

FOTO: P e r Myr e h e d

Det är märkligt att de ekonomiska strukturerna inte kan tillgodose ett behov som finns.

Byggsektorn har inte producerat de lägenheter som människor ropar efter. Unga har inte ekonomin att starta med bostadsrätt utan behöver hyresrätter.

och är dyrt. Det kan ge fler jobb framför allt i regioner där både råvara och trämanufaktur finns för ökad förädling av ett klimatsmart material.

Ett parkeringshus i trä mitt inne i Skellefteå har redan blivit K-märkt av kommunen.

lyft fram just byggande som en viktig källa till koldioxidutsläpp och framhållit skogens biomassa som ersättningsmaterial till stål och betong. Sedan 1994 medger EU möjlighet att bruka trä för byggnader med mer än två våningar.

Sedan dess har forskning gett resultat att skogens biomassa kan klara av såväl bärighet, brandfrågor, beständighet, ener-

Ett exempel på genomförande är ett bostadskvarter av skogens biomassa, med bostäder och parkeringshus uppfört mitt inne i Skellefteå vid Nygatan. Parkeringshuset som är byggt i fyra plan ovan mark har redan blivit K-märkt av kommunen.

gihushållning som produktionsvillkor för bostadsbebyggelse.

För mig innebär byggande med trä, en hållbar skönhet för framtiden, som önskar allt gott för planeten.

Ett argument för trä är förmågan att använda det, som ett material för långt driven industriell tillverkning. Att tillverka komponenter och volymelement på fabrik, som sedan monteras i tidsvinnande montage på byggplatsen i stället för platsrelaterad suboptimerat byggande, som alltid tar tid

Magnus Silfverhielm, arkitekt SAR/MSA& SIR, Professor i design, hållbar inriktning, vid Linnéuniversitetet

OPINION

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

5

K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n M Å N A D E N S F R ÅG A : F RÅ N N Y H E TS B R E V 3

H U R myc k et V I LL D U J O B B A? Läs mer på sid 10.

H u r k l arar vi e ko n o m i n?

Det är fina tankar men hur går de ihop med ekonomin? Om vi lyckas jobba mer effektivt, göra samma jobb på färre timmar och ska behålla samma lön som nu - då blir det väl inga nya jobb? Jag gissar att många naturvetare behöver sin hela lön för att klara privatekonomin.

Och de som kan klara sig med deltidslön, befinner sig långt in i karriären. Det är osannolikt att en del av deras arbete skulle kunna föras över till arbetslösa ungdomar osv. Eller tänker jag fel?

Tjugo timmars arbetsvecka. Men instämmer i vad många tidigare har skrivit att fokus egentligen borde ligga mer på vad som ska utföras snarare än exakta antalet timmar vi är på jobbet.

J o b b + r e sa = 11 t i m mar Skulle vara roligt att ha det som mina danska kollegor, 37 timmars vecka inkl. betald lunchrast på 30 minuter per dag. Istället hänger jag på jobbet i nästan 9 timmar eftersom 45 minuters lunchrast är obetald och klämdagar jobbas in. Därtill 2 timmar restid per dag = 11 timmar.

Biolog

Love

U P P S AG DA F RÅ N AST R A Z E N E CA FÅR J O B b Läs mer på sid 60.

D e f l e sta har l äm nat b ran s c h e n De allra flesta har fått jobb men man kan fråga sig vad för jobb? Jag skulle nog säga att 1 av 10 jobbar med ett nära relaterat område till läkemedelsutveckling resten har lämnat branschen. Har själv ett bra jobb idag men det är inte alls i linje med det jag gjorde innan och det känns fortfarande inte bra att släppa iväg 18 års erfarenhet av läkemedelsutveckling.

E n s k u g ga av s it t f o r n sto ra jag Visst, många har fått jobb, men som antyds i delar av artikeln så har många av forskarna hamnat på mindre kvalificerade positioner och många arbetar inte alls med läkemedelsforskning längre. Svensk preklinisk forskning är en skugga av sitt fornstora jag.

En som blev uppsagd

Gurra

F R ÅG A E X P E R T E N :

K A N FAC K E T L Ä M N A U T KO LLE G O R S LÖ N ?

U p p t i l l d e bat t!

Tyvärr förekommer det att lokala Saco-S-klubbar tillhandahåller listor över anställdas löner kopplat till personlig identitet.

Min förhoppning är att Saco-S ser till att dessa integritetskränkande aktiviteter upphör.

Denna fråga måste upp till debatt!

Upprörd och kränkt

6

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

5 i topp på webben Mest lästa på www.naturvetarna.se jan-feb 2015 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Aktuella löner för naturvetare 3. Zandra har fått livet tillbaka 4. Månadens fråga: Hur mår du på jobbet?

5. Så undviker du deltidsfällan

OPINION

DU E LLE N : F RÅ N N Y H E TS B R E V 2

S k a ant r oposofis k a l ä k emedel stoppas i Sve r i g e ?

Stäl l sam ma k rav Självfallet ska de bara få marknadsföras som läkemedel. Men bara om de genomgår samma prövningar som ordinära läkemedel, och om de har påvisbar effekt på det som de omfattas av. Därutöver borde även befintliga läkemedel omprövas till och från, som exempelvis våra värktabletter.

Fredrik

M Å N A D E N S F R ÅG A :

H U R M ÅR D U PÅ J O B B E T ?

T r ivs s o m f i s k e n i vat t n et n u Tråkigt att så många mår dåligt på sina jobb. Det har jag också gjort, men nu trivs jag som fisken i vattnet. Frihet under ansvar, relevanta, spännande arbetsuppgifter, alltid glada nunor som möter en varje dag, chefer som lyssnar och stöttar men för övrigt lämnar en i fred, transparenta beslutsprocesser, flexibla arbetstider. Då är det toppen att vara naturvetare. Men jag har jobbat på knasiga arbetsplatser allt för många gånger. Prestige, revirpink, skitsnack och ingen insyn i processer eller budget.

LottaKristin

LÄSARBREV

P l ågad e dj u r b l i r h u n d mat Märkning av hundmatsförpackningar är inte alls så reglerad som märkningen av vanlig mat.

Många hundägare luras av märkning som ”svenskt” och svenska flaggor på påsarna, när de köper torrfoder till sina hundar. Det är då lätt att tro att djuren, som köttet i påsen kommer från, levde sin tid i Sverige. Så är det inte. ”Svenskt” betyder här bara att hundmatstillverkningen skett i Sverige. Köttet i påsarna är importerat och – för griskött illegalt producerat i strid med EU:s djurskyddslagar.

Jag har mejlat alla producenter av hundtorrfoder och grävt fram, att det bara finns ett torrfoder, där allt kött kommer från svenska djur, som föds upp i enlighet med EU:s djurskyddslagar. Det fodret tillverkas i Bro. Ingen av hundmatstillverkarna ställer något krav på hur djuren som hamnar i deras hundfoder, ska ha haft det i sina liv. De frågar inte om kycklingar näbbklippts, om grisar packats ihop på miniytor, om grisarna svansklippts, tandklippts, fått antibiotika i fodret varje dag, eller om suggorna står fastlåsta mellan gallergrindar under halva sina liv. Även veterinärer säljer ofta hundfoder gjorda på djur, som fötts upp i strid med EU:s djurskyddslagar.

Vad man får skriva på en hundmatspåse är nära på oreglerat, så att det utan risk går att lura kunderna. Ska grisar och kycklingar behöva utstå djurplågeri, för att bli mat åt hundar och katter?

Ylva Gefvert, dietist

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

Mer glada nunor och mindre revirpink har fått LottaKristin att trivas på jobbet.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , f ö r bunds D I R E K TÖR

Goda prestationer ska löna sig Har du varit i kontakt med Naturvetar-

na och pratat om din lön? I så fall är du i gott sällskap! Många medlemmar vänder sig till oss för att få löneråd inför ett nytt jobb eller för att boka tid för coachning inför lönesamtalet. Som grund för de råd vi ger våra medlemmar ligger vår lönepolitik.

Naturvetarna menar att goda prestationer, kompetens och ansvar ska avspeglas i lönekuvertet. Kongressen har också beslutat att vi ska träffa avtal där lönen sätts i samtal mellan chef och medarbetare. Statistik visar att den modellen gynnar akademiker mest.

Dessvärre gäller inte detta för alla

akademikergrupper. Sverige har länge haft bland de lägsta utbildningspremierna i de industrialiserade länderna. För att ändra på det måste vi bli bättre på att ta till vara och belöna våra akademikers bidrag till höjd effektivitet och produktivitet.

När den individuella lönesättningen

med lönesamtal fungerar fullt ut gynnar det även verksamheten, som ger förutsättningar för högre löner. Andra lönemodeller med liten lönespridning sporrar inte till goda prestationer, vilket leder till sämre effektivitet och låga löner. Det bekräftas av studier från Saco. Deras studier och vår egen statistik visar dessutom

att osakliga löneskillnader mellan till exempel kvinnor och män minskar med lönesamtal.

Allt fler omfattas av lönesamtal och samtalen blir bättre. De innehåller i större utsträckning rätt kriterier för att diskutera och värdera medarbetarens kompetens, prestation, ansvar och resultat. Allt fler chefer får också mandat att verkligen sätta lön vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för att samtalen ska bli bra.

Gott så, men jag är inte nöjd förrän processen fungerar fullt ut. Först då kommer vi se att lönesamtalsmodellen höjer både produktivitet och löner, och att naturvetare får en utbildningspremie och livslön som står i proportion till den egna insatsen.

Vår roll som facklig organisation är att ge lokala fackliga företrädare och medlemmar verktyg för att lyckas med sina lokala löneprocesser ute på arbetsplatserna. Vi arbetar ständigt med att utbilda och ta fram stöd till förtroendevalda och medlemmar kring vår lönepolitik, hur man kan använda sig av lönestatistik och hur man kan förbereda sig inför lönesamtalet. På vår webbsida hittar du nytt material och där kan du boka tid för lönesamtalscoachning och lönerådgivning.

H E L E N A N I C K L A SSO N , förbundsdirektör Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

De arbetsplatser som omfattas av avtal där lönesamtal är en av grundstenarna, men som inte lever upp till avtalens intentioner, ska förstå att det inte är acceptabelt. Med gemensam kraft måste vi tydliggöra betydelsen av fungerande lönesamtal i de lokala löneprocesserna.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För att Sverige går i spetsen för en global överenskommelse att minska användningen av antibiotika.

För att regeringen, inte har med akademikerna och tjänstemännen, Saco och TCO, i sin analysgrupp för framtidens arbetsmarknad.

Duellen Ska antroposofiska läkemedel stoppas i Sverige?

EU kräver nu att Sverige bestämmer sig för om antroposofiska läkemedel ska inlemmas i svensk lagstiftning eller stoppas. Ett komplement till vanliga läkemedel eller pseudovetenskap?

JA

om de inte har dokumenterad effekt

Dan Lar ham mar , professor i molekylär

cellbiologi, Uppsala universitet

Mistel används i den antroposofiska cancervården.

NEJ

U r sula Flatte r s , specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken

Vilka är fördelarna med antroposofiska läkemedel?

Inga. Många antroposofiska produkter är grundade på myter, som symboliska tolkningar av naturen, ockulta idéer och Rudolf Steiners så kallade andevetenskap. Om det finns någon antroposofisk produkt som visar farmakologisk effekt ska den bedömas enligt samma kriterier som vanliga läkemedel med avseende på effekt i relation till biverkningar.

De är en viktig del i en mångfald av behandlingar som bland annat i Tyskland erkänns som en terapiriktning. De ges tillsammans med omvårdande åtgärder, som fysikaliska och konstnärliga terapier. Helheten syftar till att stödja patientens självläkningsprocess. Läkemedlen är patientsäkra och tas ur mineral- och växtriket samt i viss mån från några djurarter såsom bin.

Medicinen bygger på naturvetenskaplig grund och förskrivs av läkare.

Kan de ersätta vanliga läkemedel?

Nej, att erbjuda produkter som sannolikt är enbart placebo, men med förespegling om att de har specifika effekter, är etiskt problematiskt.

Skäl finns att ifrågasätta om antroposofiska läkare ger patienter korrekt beskrivning av evidensläget för antroposofiska produkter. Dessbättre finns det blott 2 700 licensierade antroposofiska läkare i Europa. Många läkare utomlands som skriver ut homeopatika eller andra antroposofiska produkter gör det sannolikt som en form av placebobehandling.

Nej, de är ett komplement. Ett läkemedel kan syfta till att döda bakterier, undertrycka en inflammation eller lindra smärta. Ett annat syfte är att försöka stödja förmågan att ur egen kraft övervinna brister till följd av en sjukdom. Det är här antroposofiska läkemedel kan tillföra något. Med självläkning som mål skiljer sig effekten från bland annat uppnådd bakteriefrihet och smärtfrihet.

Finns det några risker för patientsäkerheten?

Antroposofiska läkare är skyldiga att behandla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men de verkar i en alternativmedicinsk tradition som underminerar förtroendet för dem. Risken finns att patienter förlitar sig på alternativ medicin i stället för behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Den stora risken är således utebliven adekvat behandling. Risken med placebo är att den kan dölja en sjukdom.

Patientsäkerheten är mycket hög: Medlen har en lång klinisk användning som sker under läkaransvar. Kvaliteten lever upp till de krav som EU-direktiven ställer på läkemedel i de klasser som antroposofiska läkemedel tillhör. I Sverige har nu medlen använts i mer än 30 år på bland annat Vidarkliniken där resultaten är mycket goda och skador inte har rapporterats alls.

Vilka blir effekterna om antroposofiska läkemedel inlemmas i svensk lagstiftning?

Det är illa om antroposofiska preparat på något sätt får kallas läkemedel. I så fall devalveras läkemedelsbegreppet och urholkas till att sakna innebörd. Allmänheten förleds av namnet att tro att preparaten har specifik effekt trots att det handlar om placeboeffekt.

Vi välkomnar en långfristig reglering. Läkare har redan idag rätt att använda medlen i samråd med sina patienter. Genom att medlen registreras hos Läkemedelsverket kommer ställningen för intresserade läkare och patienter förbättras. Antroposofisk medicin är inget hot mot vetenskapligheten inom medicinen.

M å n ade n s f r åga :

Hu r må r du på jo bb et ?

En del trivs med att jobba hårt, medan andra balanserar på randen till avgrunden. I båda fallen kan det vara en varningsklocka. Genom att kontinuerligt ha koll på arbetsmiljön kan man förhindra utbrändhet. Nu undrar vi hur ni jobbar med arbetsmiljö på din arbetsplats.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 5

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Ta tempen på arbetsmiljön – ofta Att jobba för en god arbetsmiljö ger energi, menar forskaren Dan Hasson.

Genom att kontinuerligt få koll på arbetsmiljön och sätta in rätt åtgärder ökar arbetsglädjen och folk mår bättre.

Alla har vi sva-

rat på enkäter om arbetsmiljön. Kanske du också har upplevt att resultaten hamnar i byrålådan och inte tas till vara.

Det tog stressoch arbetsmilDan Hasson. jöforskaren Dan Hasson fasta på när han utvecklade en ny metod för att främja hälsa på arbetsplatsen. Han gick ett steg längre och kopplade på förslag till åtgärder när något skaver på arbetsplatsen eller hos en själv.

Det kan till exempel handla om att individen är i behov av stresshantering eller annan hjälp.

– Jag ville göra en samhällsinsats och få folk att må bättre på jobbet. Därför är vår webbaserade tjänst kostnadsfri för privatpersoner och för företag upp till 25 anställda, säger Dan Hasson, grundare av Health Watch, vars metod vilar på vetenskaplig grund och har funnits i femton år.

Det fiffiga är att man inte mäter tillståndet hos personalen vid ett tillfälle.

– En ögonblicksbild kan slå fel eftersom dagsformen varierar och kan påverkas av tillfälligheter som försenade tåg eller att solen inte har skinit på en vecka.

Den här metoden bygger på att man kollar hur man mår kontinuerligt, gärna flera gånger i veckan.

Men spiller man inte mycket tid?

– Korttestet tar inte mer än 30 sekunder. Sedan har vi en mer omfattande enkät som görs mer sällan, vanligen två gånger per år. Den går mer på djupet och handlar om allt från stress och arbetsbelastning till hur man upplever stämningen i gruppen och om hur man uppfattar sin närmaste chef.

Där svarar man bland annat på om arbetstempot är högt och hur nöjd man är med det.

– En del trivs med en för hög arbetsbelastning, medan andra besväras och det kan variera över tid för samma person.

Hög arbetsbelastning är ofta positivt, men kan också vara en varningssignal om att personen ständigt går på högvarv och på sikt riskerar att bli utbränd, i synnerhet om personen är missnöjd.

Kan testet förebygga utbrändhet?

– Ja absolut. Symptomen kommer smygande och de flesta är inte vaksamma på dem. Här kan man fånga upp signalerna tidigt och åtgärda direkt. I de längre enkäterna har vi också mått som kan signalera om man har ökad risk för att bli sjukskriven under närmaste året utifrån stresssymptom och ambitionsnivå.

Men i de flesta fall är problemen i ar-

Jag ville göra en samhällsinsats och få folk att må bättre på jobbet” betsmiljön inte så dramatiska. Det handlar ofta om basala behov, som bättre återkoppling från chefen, tydlighet och uppskattning.

– Det kan också skilja i förväntningar, där till exempel generation Y, som är vana vid att bli ”curlade” och kanske räknar med att få uppskattning bara de dyker upp på jobbet. Här kan det bli en krock som kan förhindras om man i dialog kommer överens om vad som gäller.

Dan Hasson förklarar att syftet med att hela tiden ta tempen på arbetsmiljön är att öka energin och få arbetsgruppen att fungera bättre.

– Engagerade chefer får ett verktyg för att kunna föra en bra och välgrundad dialog med sina medarbetare och sätta in personlig stresshantering eller andra åtgärder för olika individer om det behövs.

När är man färdig?

– Det är en ständigt pågående process som ska hållas levande, dock utan att överdriva. Det ger energi att jobba i och för en god arbetsmiljö. LEL

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

11

NYHETER

Bo går miste om a-kassa När Bo Lager kom hem från ett utlandsuppdrag i Nordkorea stod han utan jobb.

Men till sin förvåning hade han inte rätt till a-kassa. Nu vill han varna andra för att gå i samma fälla.

– Ta reda på vad som gäller med a-kassa och andra försäkringar innan du börjar jobba för en utländsk arbetsgivare.

Som anställd på en irländsk biståndsorganisation med placering i Pyongyang hamnade han mellan stolarna.

– Jag gick ur den svenska akassan och tog för givet att jag omfattades av den irländska akassan, som är obligatorisk.

Men eftersom han inte bodde och jobbade i Irland kom han inte i åtnjutande av socialförsäkringarna där, och inte heller a-kassan.

– Å andra sidan, om jag hade vetat det innan hade jag kanske avstått från uppdraget, säger han och inser i samma ögonblick att han skulle åkt ändå.

Tr e dj e lan d

Kristian Löfgren, utlandsexpert på Akademikernas a-kassa, AEA, förtydligar vad som gäller.

– Om den sökande hade omfattats av irländsk arbetslöshets-

12

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Bo Lager har levt på besparingar sedan han kom hem från Nordkorea. Å andra sidan har det gjort honom mer motiverad att söka nytt jobb.

försäkring hade han fått tillgodoräkna sig det arbetet, om han antingen varit bosatt i Sverige eller seBo Lager. nast arbetat i Sverige, om så bara för en enda timme. Tanken om att man ska

kunna rör sig fritt mellan länder gäller bara inom EU. Att Bo Lager jobbade i ett tredje land utanför EU ställer till det.

– Om man jobbar utanför EU-/EES-området kan arbetet vara tillgodoräkningsbart i vissa fall. I det här fallet är det upp till Irland att avgöra om det är tillgodoräkningsbart i irländsk lag-

stiftning, säger Kristian Löfgren.

Bo Lager har starka drivkrafter att hjälpa andra och att med sin kompetens bidra till rättvisa i världen. Spänningen gör också att han dras till länder som få andra vill åka till.

– Jag var så fokuserad på uppdraget att jag försummade min egen trygghet, säger han utan att vara bitter.

Tog du Kalla till g uld?

Tomas Mårtensson är meteorologen som bidrog till de svenska framgångarna på skid-VM i Falun.

– Nej, så långt vill jag inte

– Jag var så fokuserad på uppdraget att jag försummade min egen trygghet” Sedan han kom hem till Näsåker i Ångermanland i slutet av november har han levt på besparingar. nytt job b i sudan

– Det går inte hur länge som helst. Men det har gjort mig mer motiverad att söka jobb, vilket har gett resultat. Jag har precis fått klartecken för ett nytt jobb i biståndsbranschen, som har blivit min nisch. Även den här gången ska han jobba för ett utländskt konsultföretag. På

Fakta: a-kassa utomlands Arbetsvillkoret (sex månaders arbete, minst 80 timmar per månad) ska vara uppfyllt i Sverige för att få ersättning efter hemkomst.

Inom EU/EES-området och Schweiz omfattas man av försäkringssystemet i det land man jobbar. I länder som Danmark och Finland där a-kassan delvis inte är obligatorisk, måste man själv ansluta sig till det landets a-kassa. I Norge är a-kassan obligatorisk och avgiften dras från lönen.

Postdok utanför Sverige betraktas

uppdrag av finska Niras åker han till Sudan under åtta månader, där han ska vara teamledare i ett vatten- och naturresursprojekt.

– Visst är det ett oroligt hörn av världen, men jag ska utgå från huvudstaden Khartoum, där det är tryggare.

Hur går det med a-kassan?

– Om jag skulle bo och jobba i Finland hade jag gått med i finsk a-kassa och haft rätt till a-kassa om jag blivit arbetslös.

Nu är det mer komplicerat. Eftersom han inte är socialförsäkrad i Finland omfattas han inte heller av finsk a-kassa.

– Men det kan finnas en lösning. Om min arbetsgivare på frivillig väg ansluter mig till socialförsäkringen i Finland så kan jag vara med i finsk a-kassa. LEL Läs mer: www.aea.se

som studier om de finansieras med stipendier och är överhoppningsbara. Om du har en anställning så gäller samma regler som för andra utlandsanställda.

Ska man stå kvar i svensk a-kassa?

Ja, i vissa fall. Generellt har man ingen nytta av att stå kvar som medlem om man arbetar inom EU/EES-området eller Schweiz, eftersom man då oftast är försäkrad i arbetslandet. Undantag finns, exempelvis om man är utsänd, arbetar för en svensk offentlig arbetsgivare eller om man arbetar i flera medlemsstater.

sträcka mig. Däremot kunde jag redan kvällen innan följa frontsystemet som skulle ge snöfall under loppet. Jag förutsåg att det skulle vara uppehåll för de första åkarna, medan de som startade senare hade nysnön mot sig.

Vilken hjälp har du av tekniken?

– Den dagen var väderradarn, där jag noggrant kan följa nederbördsområden som närmar sig, helt avgörande. Datamodellerna hjälper mig att göra prognoser på längre sikt.

Kan man förutse duggregn och lätt snöfall på samma sätt?

– Nej, det är svårare eftersom de ofta har sin källa i låga moln, som väderradarn inte alltid fångar upp. Vind och temperatur är enklare. Vi visste att det skulle vara sydvästliga vindar, med mellan noll och tre plusgrader under hela veckan.

Hur påverkas snön av temperaturen?

– Den är avgörande för hur fuktig snön är och

styr i sin tur val av valla, liksom vilken struktur, små räfflor, som man slipar upp med maskinslip i belaget på skidan. Ovanpå räfflorna läggs sedan vallan. I skejt räcker det med glidvalla, medan klassisk stil också kräver fästvalla.

Vilket väder är den största utmaningen?

– När man vet att nederbörd kommer att falla

och temperaturen är mellan en och fyra plusgrader. Då är det svårt att förutse om det blir regn eller snö, vilket har stor betydelse för vallningen.

Vilken blir nästa stora tävling?

– OS i Sydkorea i februari 2018. Vädret vid den

tiden på året liknar det i Falun. Några minusgrader på natten och några plusgrader på dagen.

Vad gör du till vardags?

– Jag jobbar på Totalförsvarets forskningsinstitut, där jag är projektledare inom flyg och autonoma system. Vid sidan om det jobbar jag deltid som projektledare och meteorolog på Sveriges olympiska kommitté. LEL

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

13

Mjukstart som provocerar I en jobbannons sökte djursjukhuset i Strömsholm efter en veterinär som ville ha en mjukstart i yrkeslivet. En provokation mot en hel yrkeskår, menar Naturvetarna.

Annonsen har fått många le-

gitimerade djursjukskötare och veterinärer att gå i taket. Avsikten var att veterinären skulle jobba som legitimerad djursjukskötare, vilket lagen i och för sig tillåter.

Djursjukskötare har känt sig kränkta och menar att deras kompetens nedvärderas. Både Naturvetarna och Veterinärförbundet anser att professionerna ska respekteras.

– Jag håller med om att formuleringen var olycklig och Mia Runnérus. avsikten var inte att nedvärdera djursjukskötarna, som jag har stor respekt för. Men vi hade inget val om vi ska få den kompetens vi behöver, säger Mia Runnérus, veterinär och regionchef på djursjukhuset i Strömsholm, som ägs av riskkapitalbolaget Evidensia.

Hon menar att övergångsreglerna när legitimationen inför-

14

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 5

des har ställt till problem. Bakgrunden är att en ny lag säger att bara legitimerade djursjukskötare får utföra vissa arbetsuppgifter, som till exempel sövning och att ge smärtlindring.

– Många medarbetare kan inte eller har valt att inte ansöka om legitimation och får därför inte utföra de arbetsuppgifterna fast de har lång erfarenhet, säger Mia Ronnérus. s kär pn i ng evid e n s ia

Det menar hon har bidragit till att det är brist på legitimerade djursjukskötare.

Sara Ejvegård, tidigare redaktör för tidningen Raid, är en av dem som har reagerat.

– Jag blev Sara Ejvegård. väldigt upprörd och hoppas att Evidensia Strömsholm skärper sig. Yrkesrollerna måste respekteras och tydliggöras.

En viss överlappning har alltid skett, men det ska vara tydligt vad man anställs som och vilket ansvar man har, säger hon.

– Att jobba som djursjukskötare är ingen mjukstart, utan ett tufft arbete. Och framför allt har vi olika kompetenser och Fredrike Ritter. ansvar. Veterinären har det medicinska ansvaret, medan djursjukskötaren har ansvar för omvårdnaden.

Hon jämför med den vanliga sjukhusvården, där det skulle vara helt främmande att en läkare skulle anställas som en sjuksköterska.

– Det är mycket olyckligt att veterinärer känner sig tvingade att jobba i en annan roll. Det skapar förvirring både bland djurägare och på arbetsplatserna, säger Fredrike Ritter.

Mia Runnérus delar uppfattningen att det inte är en bra lösning att anställa veterinärer som djursjukskötare.

– Detta är ett sätt att konkret försöka lösa problemet så att vi kan erbjuda djursjukvård dygnet runt. Vi ser ett överskott på veterinärer idag. Vi menar att det är en chans för unga veterinärer att komma in i arbetslivet, säger hon.

Tufft ar b ete

Fredrike Ritter, ordförande för Anställda veterinärers förening, är inne på samma spår.

Dålig ar b ets m iljö

Att det skulle bli brist på legitimerade djursjukskötare kom

1 592 Det finns 1 592 legitimerade djursjukskötare i Sverige 2015.

221 ansökningar om legitimation är under handläggning med hänsyn till övergångsreglerna.

Det tas in 40 studenter till utbildningen på SLU Ultuna varje år. Men alla tar inte examen.

Ytterligare 15 med utländsk utbildning beräknas tillkomma per år.

Källa: Jordbruksverket

inte som någon överraskning.

– Det har vi känt till länge, så därför borde branschen ha varit beredd. Sedan håller jag med om att det behöver utbildas fler än de 40 som tas in varje år, säger Fredrike Ritter.

Hon vill gärna se över arbetsvillkoren för veterinärer och tillsammans med Naturvetarna se vad man kan göra för djursjukskötarna.

– Det är en komplex fråga, där den stressiga arbetsmiljön är en anledning till att det är svårt för många djursjukhus att behålla

NYHETER

Yrkesrollerna måste respekteras och tydliggöras” personal, säger Fredrike Ritter.

Det kan vara ett skäl till problemen på Strömsholm, där ti-

digare personal vittnar om dålig arbetsmiljö.

– Vi jobbar på att förbättra arbetsmiljön. En anledning till problemen att rekrytera är att fler väljer att arbeta på djursjukhus som inte har natt- och jouröppet säger Mia Runnérus.

Anna Sonesson, ombudsman

på Naturvetarna, menar att detta är ett bra tillfälle för djursjukhuset i Strömsholm att förbättra arbetsmiljön.

– I stället för att provocera en hel yrkeskår borde de jobba för att bli attraktiva som arbetsgivare, genom att erbjuda bättre arbetsvillkor och löner. LEL

Anna Sonesson, ombudsman på Naturvetarna.

I stället för att provocera en hel yrkeskår menar Naturvetarna att djursjukshuset Strömsholm borde erbjuda bättre arbetsvillkor och löner.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

15

NYHETER

E komat i topp g a llup Ekologiska livsmedel är en trend som håller i sig, och toppar listan över heta mattrender. Livsmedelsföretagarnas enkät till sina medlemsföretag visar också att allt fler väljer dyr mat med hög kvalitet. Samtidigt säljer egna märkesvaror, EMV, bra. LEL

H eta mattr e n d e r

Ekonomiskt stöd till nyexaminerade

1. Ekologiska livsmedel, 39 procent

ö v e r b r y g g n i n g Nu

2. Egna märkesvaror, EMV, 17 procent

utreds Saco studentråds förslag om en arbetslöshetsförsäkring för nyutexaminerade studenter vidare.

3. Hälsosamma alternativ, 14 procent 4. Färdiglagat, 6 procent 5. Närproducerat, 2 procent (Siffran visar andelen av livsmedelsföretagen som tycker att trenden är hetast.)

– Vi vill att studenter ska kunna fortsätta ta studiemedel i tre månader efter examen. Kombinerat med stärkt karriärservice skulle det ge studenterna tryggheten och möjligheten att hitta rätt jobb, inte bara ett jobb, säger Kristin Öster, ordförande i Saco studentråd, i ett pressmeddelande.

Förslaget är att studenter ska kunna få ett så kallat matchningslån, som en försäkring mot risken att inte hitta jobb efter examen. Syftet är att de snabbare ska hitta ett jobb som motsvarar deras kompetens.

Socialförsäkringsutredningen föreslog i början av mars att studentrådets förslag ska utredas vidare.

Man ska också titta på de problem som finns i dagens system för sjukskrivna studenter. AN

Ekologiskt är en starkare trend än närproducerat enligt livsmedelsföretagen.

Ny strategi för livsmedel på väg m e r p r o duk t i o n Efter Matlandet Sverige, som Eskil Erlandsson höll i sleven för, kokas nu en ny livsmedelsstrategi ihop. Den 5 mars drog regeringen igång det jobbet.

Syftet är att öka den svenska matproduktionen och bryta importtrenden.

I dag importerar vi runt hälften av den mat vi konsumerar. Annat var det på den tiden när Sverige hade ett självför-

16

NAT U R V ETARE

NR 2 2 0 1 5

sörjningsmål och importtullar på bland annat äpplen. Man vill också öka livsmedelsexporten som drar in stora exportintäkter, där Absolut vodka är den stora kassakon.

Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ska inte göra jobbet själv. Han har bjudit in de viktigaste aktörerna från jord till bord och väntas komma med en strategi våren 2016. LEL

Regeringen vill öka Sveriges produktion av livsmedel.

Hitta rätt medicinsk behandling sion och utmattningssyndrom och Mat vid fetma. Förslagen för vad man ska utvärdera kan komma från vem som helst. AN

ling

��� �� ��� ��� ��� ��� ��� � ������ � ��� �� ���

vs i vården?

pliga bevis behö

Vilka vetenska

Hjälp att värdera medicinska råd.

Utgiven med stöd av SBU

����� ��� ���� ���� ���� �� ���� �, ���� � �������� ���� ”���� ��� ���� ���� , ���� ���� ���� ���� ��” �� ��� ���� ���� ����

Naturvetarna stöttar uppsagda på Ericsson och Sony k o m m a vid a r e Dråpslagen mot tele-

komsektorn avlöste varandra andra veckan i mars. Det började med Sony Mobile som varslade 1 000 personer om uppsägning.

Dagen efter la Ericsson ett varsel som omfattar 2 200 personer. Med konsulterna inräknade kommer flera hundra att lämna företaget. Det är en del i ett sparpaket för att säkra lönsamheten. Aktien svarade direkt med att stiga.

– Tunga besked för både anställda och Sveriges näringsliv, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Konkurrensen på mobiltelefonmarknaden har blivit tuffare. För åtta år sedan när Sony Mobile ägdes tillsammans med Ericsson jobbade närmare 4 000 personer där. Snart är det bara 1 000 kvar.

Naturvetarna har 16 medlemmar som jobbar på företaget. De flesta akademiker är med i Sveriges ingenjörer.

ti ll p r i sad g laciolo g

Bättre beh and

N y BO K Att tolka medicinska råd från olika håll kan vara en snårskog.

Nu finns hjälp att få från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som släppt boken Bättre behandling, Vilka vetenskapliga bevis behövs i vården? Den är en hjälp för alla att själva värdera medicinska råd, oavsett om man hittat en behandling på nätet eller fått råd av sin husläkare.

SBU granskar medicinsk forskning för att ta reda på vilken typ av behandling som fungerar bäst enligt forskningen. De senaste åren har de till exempel publicerat rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depres-

3 snabba

På Ericsson har Naturvetarna 69 medlemmar. Även där är Sveriges ingenjörer största akademikerförbund.

– Kontakta i första hand de fackliga företrädarna i Akademikerföreningen på Ericsson. Vi på Naturvetarna kommer också att stötta medlemmarna, både i samband med uppsägning och senare för att komma vidare i karriären, säger Bo Seving.

Precis som när Astra Zeneca la ner i Lund och Södertälje kommer Trygghetsrådet att ge stöd till de uppsagda för att få en så smidig omställning som möjligt.

Lika viktigt är att utveckla telekomområdet för framtiden.

– Kompetensen måste tas till vara så att inte vår konkurrenskraft försämras. Regeringen har ett särskilt ansvar för att ge näringsliv, akademi och kommun/region möjligheter att bygga kluster för forskning och utveckling, säger Bo Seving. LEL

Glaciärprofessorn Per Holmlund vid Stockhoms universitet har fått ett forskningspris från Åforsk för sitt sätt att sprida kunskap om isarnas avsmältning.

Priset är på 100 000 kronor.

1. Hur känns det?

– Verkligen roligt, jag visste att jag var nominerad, men jag kunde aldrig tro att jag skulle vinna. Nu kan jag göra fler resor som kommer till nytta i min forskning. Mina nästa planerade expeditioner går till Spetsbergen och Västantarktis.

2. Hur illa är det ställt med glaciärerna?

– Under 1900-talet har Sveriges glaciärer förlorat en tredjedel av sin massa, som ett resultat av att sommartemperaturen stigit en grad.

Samma mönster syns i hela världen. Isen i Västantarktis ligger under havsnivån och smälter snabbast. Där finns risken för en kollaps i takt med att haven blir varmare.

3. Vilka blir effekterna?

– Eftersom glaciärerna fungerar som vattenreservoarer kan det bli brist på färskvatten nedanför Himalaya och Anderna, med omväxlande torka och översvämningar. Havsnivån kommer att höjas snabbare än dagens tre millimeter per år, alltså 30 centimeter under 100 år. Tillskotten av smälta isar kan dubbla nivåhöjningen under de närmaste hundra åren, med följd att stora landarealer hamnar under vatten. LEL

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

17

TEMA

Havsbruket kliver upp på land I framtidens ladugårdar hittar vi både abborrar och tropiska räkor.

Odlingarna blir sina egna kretslopp där så mycket som möjligt återvinns.

In går restprodukter från samhället och ut kommer närproducerad nyttig mat.

Text och foto:

18

ANNA NORBERG

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

TEMA

11 6 63 to n mat f i s k ... i ungefär 100 odlingar odlades för konsumtion i Sverige 2013.

En fiskodling kan vara allt från en liten jorddamm till en stor anläggning med tusentals fiskar.

Den vanligaste odlingsmetoden för matfisk är nätkassar i sötvattenssjöar.

Dessutom odlades: 1 702 ton musslor.

1 ton kräftor.

Ostron i en odlingsanläggning.

Inga alger eller räkor.

Konsumtionen av fisk och skaldjur var 112 000 ton beredd eller konserverad, vilket är en knapp fördubbling på 20 år. För färska djur finns ingen säker statistik, men under 1990-talet låg siffran på minst 60 000 ton.

Källa: SCB och Jordbruksverket

P rodu ktion av matf i s k i Sve r ig e, U n d e r 3 0 å r, a n ta l to n.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

19

>

TEMA

H

avet skvalpar mot klipporna och mot den snötäckta bryggan. Mitt minne tar mig till solglittrande skärgårdssomrar med kastspö på bryggan och turer med släktens lilla båt för att lägga nät. Fiska abborre och rycka strömming som sedan hamnade i stekpannan.

Men det är inte från havet vi kommer att hämta morgondagens fiskefångster. På land, bakom min rygg, i en faluröd ladugårdsliknande byggnad, finns tusentals abborrar och gösar på tillväxt.

– Här inne kan vi ha en längre odlingssäsong med reglerad temperatur och kontroll på vad fiskarna får i sig. Och det finns ett intresse för lokalodlad färsk fisk. Till exempel kan man köpa abborrburgare i kiosken här på ön, säger Ola Öberg på Svensk fiskodling AB. Ti o kubik m eter

Han visar runt i anläggningen. Vi passerar genom ett kombinerat fikarum och labb, med ett mikroskop och tester för fosfatoch nitrathalt på diskbänken, och en kontrollpanel för att följa syre och koldioxid i odlingsvattnet. Dörren in till yngelkammaren är stängd, men en annan dörr leder till ståltrappan ned till den stora odlingshallen.

Luften är sval, belysningen svag och det luktar fisk och akvarium. En abborre slår i ett stort blått plastkärl när vi närmar oss.

Sex likadana kärl, med tio kubikmeter vatten i varje, står på rad och är sammankopplade med tegelröda ledningar.

R osg ödse l

– Vi renar och luftar vattnet så att vi kan återanvända det mesta. Slammet tar vi hand om och eftersom fiskarna inte får i sig miljögifter och metaller i odlingsbassängerna kan det användas som gödning.

En bonde i närheten hämtar det nu, men

20

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

man skulle kunna torka det och försöka sälja det som rosgödsel, säger Ola Öberg och skrattar.

Den stora utmaningen är att odla på ett hållbart sätt, med smart och energieffektiv vattenrening och att samtidigt få odlingen att gå runt ekonomiskt. Anläggningen är i pilotskala och behöver skalas upp för att kunna bära sig. Ola Öberg talar om de många myndighetskraven på anläggning, fiskhälsa, livsmedelsproduktion och arbetsmiljö. Han tror att konsumenterna måste bli mer medvetna om produktionsvillkoren för fisk för att de ska vilja betala ett högre kilopris.

Hållbar fisk f örs örjning

Det här sättet att odla fisk kallas recirkulerande vattenbruk. Och det går att odla flera fiskarter än abborre och gös. Ola Öberg pratar ivrigt om harr, som måste ätas inom en timme, om piggvar, regnbåge och röding.

Fiskodlingen startade som ett projekt för att undersöka hur man kan skapa hållbar fiskförsörjning för Stockholm.

– Tekniken vi använder är som en skolboksanläggning som vi har trixat lite med.

Vi har haft flera projekt för att optimera odlingen och anpassa utrustning, så nu har vi ett ganska robust system.

Hungriga sälar

I odlingstankarna klarar sig fiskarna från de smittor som kan finnas i sjöar och hav och dessutom från hungriga sälar och skarvar.

Och stekpanneförluster, som Ola Öberg uttrycker det. Eftersom man återanvänder vattnet är man inte beroende av att ha ett vattendrag i närheten och kan därför placera odlingen nära kunder och arbetskraft.

– Man skulle kunna ställa en sån här odling på Järvafältet och sälja lokalproduVattnet pumpas runt i anläggningen och återanvänds efter att slammet filtrerats bort.

Det vatten som släpps ut går via en damm där växten andmat frodas på sommaren.

cerad fisk på torget. Kanske bor Sveriges bästa fiskodlare i Tensta, men man har ingen möjlighet att odla i dagsläget.

Pyss la om djuren

Den viktigaste kompetensen för att kunna driva en fiskodling är att kunna pyssla om djuren och att vara medveten om att man inte kan resa bort. Ola Öberg jämför med mjölkbonden som inte kan lämna sina kor.

– Man vill gärna odla fisk, men det är bra att samarbeta så att man inte blir så låst. Och så är fiskar inte så roliga att fika

med, säger Ola Öberg och bjuder på pulverkaffe och drömmar.

Yngel kläcks på våren ur rom från vildfångad fisk, så just nu har Ola Öberg inga yngel i anläggningen. Det är också fullt i anläggningen så han har sänkt temperaturen för att fiskarna inte ska växa så fort. Efterfrågan på närodlad gös och abborre har inte riktigt kommit igång än.

Förutom abborrburgarna i kiosken vid färjeläget serveras fisken på några lokala restauranger och säljs på Stockholms fiskmarknad. #

3 o li k a system f ö r att o d l a f i s k på l a n d Recirkulerande vattenbruk (Recirculating Aquaculture Systems – RAS) Vattnet man har odlat i filtreras så att partiklar och lösta näringsämnen tas upp.

Det luftas och syresätts sedan och återanvänds i odlingen. I Sverige används tekniken framförallt för odling av ostron, abborre, gös, tilapia, ål och regnbåge.

Ostron filtrerar vattnet för att fånga sin mat. De kan odlas både på land och i havet, där de också motverkar övergödning,

Akvaponi – kretsloppsodling Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till växthus eller växtbäddar där växterna tar upp näring ur vattnet, som sedan kan återanvändas i fiskodlingen. I Sverige finns endast några få akvaponier i bruk.

Biofloc – renade system Mikroorganismer tar upp och växer till av näringsämnen från foderspill och fekalier i vattnet. Fisk och skaldjur äter i sin tur mikroorganismerna. Biofloc-tekniken passar bäst i tropiska klimat eller där man har gott om billig värme.

Ola Öberg visar runt utanför anläggningen på skärgårdsön. På sluttningen ner mot stranden ligger strandade delar av de nätkassar man tidigare använde för att odla fisk i havet.

Källa: Svenskt vattenbruk

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

21

Som en fisk på torra land…

Vi måste minska odlingstrycket på våra jordar och odla mer i vatten.

Fast helst på land. Det tycker Anders Kiessling, professor i vattenbruk vid SLU. Han talar om framtidens matproduktion, där nästan allt handlar om kretslopp.

– Vattenbruk är än så länge litet i Sverige, men jag ser det som en sista pusselbit i ett komplett kretslopp för att producera mat.

Den nya generationens vattenbruk kan kopplas ihop med jord- och skogsbruk, så att till exempel överskottet från en svingård blir energi och foder för en fiskodling.

upp till 99,2 procent av vattnet och fånga upp näringsrikt organiskt material med hjälp av filter. Man kan också koppla på ett växthus där vatten från fiskodlingen används som näring för växterna.

Ytterligare ett steg är att ha en sluten odling där reningsverket finns i själva vattnet.

Det gör man genom att skapa ett kretslopp i odlingsvattnet med hjälp av mikrober. Läs mer om detta i artikeln här intill.

– Vi har provat att odla räkor, eftersom de kan leva på den här typen av foder, men det skulle även kunna fungera med tilapia och karpfiskar, som också klarar sig på enbart vegetabilisk föda.

65 0 arter

Anders Kiessling säger att det är möjligt att odla 650 olika arter ifrån växt-, alg- och djurriket i vattenbruket. Men han tror att vi kommer att fortsätta att äta ungefär samma saker som i dag. Bara produktionsmetoderna skiljer.

– Det går att lägga högteknologisk sluten produktion nära annan industri och använda till exempel spillvärme från den. Vi kan börja producera på ett miljövänligt sätt i större skala och närmare konsumenter och arbetskraft. Ett slutet system inomhus blir också mindre känsligt för förändringar i klimatet. #

Musse lägg

Detta är ett sätt att minska läckaget av näring från vår matproduktion, men vi behöver också få tillbaka Anders Kiessling. det som redan läckt ut i hav och sjöar. Anders Kiessling berättar om så kallade blå fångstgrödor, det vill säga makroalger och skaldjur som fångar upp näring i vattnet. Musslor som odlats för detta kan sedan bli fiskfoder eller proteinrikt hönsfoder för äggproduktion.

– Och musselägg, alltså ägg från höns som ätit musslor, ger tydligen finare sockerkaka. Det är alltså inte bara bra för miljön, utan har andra effekter på grund av sin naturliga näringssammansättning.

R eningsverk i vattnet

Framtiden för vattenbruket ligger enligt Anders Kiessling i slutna system för odling av fisk och skaldjur. I så kallade recirkulerande vattenbruk kan man återanvända

22

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Mer matfisk kommer i framtiden från slutna system på land. Det behövs en balans mellan vild och odlad fisk för att bevara ett aktivt och levande fiske, säger Anders Kiessling.

TEMA

5

fråg or:

Varför odlar man tropiska jätteräkor i Uppsala?

– Vi får otroligt mycket förfrågningar, trots att vi ännu inte serverat en enda räkmacka, säger Matilda Olstorpe, forskare vid SLU och vd för Vegafish som odlar jätteräkor i ett slutet system i Uppsala.

Matilda Olstorpe.

1. Varför just jätteräkor?

– Vi var först inne på att odla fisk. Men vi insåg att det är många som avstår från att äta jätteräkor med tanke på den miljöpåverkan och de dåliga arbetsförhållanden den odlingen har.

2. Vad är det räkorna äter?

– Vi ville utveckla ett hållbart sätt att producera fiskfoder av restprodukter från samhället. Sånt som vi inte kan eller vill äta. Nu

har vi räkorna i ett slutet system där maten odlas i samma bassäng. Det fungerar genom så kallad biofloc, en sammansättning av bakterier, alger och mikrosvampar som producerar mat till räkorna.

Men eftersom vi stoppar i räklarver och tar ut stora räkor behöver vi tillsätta lite annat räkfoder också. Här tänker vi oss att de skulle kunna äta rester från livsmedelsindustrin, som ärtor eller fiskbiprodukter.

3. Hur fungerar det slutna kretsloppet?

– Vi ympar vattnet med de mikroorganismer vi vill ha och de får växa till tillsammans med räkorna. Mikroorganismerna bildar biofloc och blir både foder och reningssystem. De hämmar också tillväxt av andra mikroorganismer så att vi har friska räkor. Vi mäter vattenkvalitet och sätter eventuellt till lite mer mikroorganismer för att hålla systemet i balans.

En åker under ytan I havet kring Kosterarkipelagen utanför

F oto: L a r s - Ove Lo o

Strömstad odlas alger. Bruna kelpslingor vajar från rep under ytan och tar upp näring från havet.

– Våra odlade alger växer bra. Vi tittar just nu på möjligheterna för att odla dem här på västkusten men framöver också i Östersjön, säger KTH-forskaren Fredrik Gröndahl, projektledare för Seafarm.

Undervattenskog med stora brunalger.

Deras försöksodlingar är en av få platser i Sverige där man odlar alger. Tanken är att algerna ska kunna användas till allt ifrån mat och foder till kosttillskott till nya biologiskt nedbrytbara material. Algerna går att äta direkt, men framförallt vill man använda dem för att ta fram ingredienser som smakämnen, omega 3-fett och mineraler. Algresterna kan bli energi och gödning.

– Algodlingar tar inte värdefull jordbruksmark i anspråk och behöver inte bevattnas eller gödslas. De kan till och med vara nyttiga för de marina ekosystemen genom att de tar upp övergödande ämnen som kväve och fosfor. Och algodlingarna kan bli viktiga biotoper för fisk, säger Fredrik Gröndahl.

Han tror att algodling kan bli en ny näring vid framför allt västkusten. Utmaningen är att få hela processen från odling till förädling att bli effektiv och lönsam. #

4. Vad skulle det mer kunna användas till?

– Vi skulle kunna odla fisk och andra filtrerande djur som klarar sig på vegetabilisk föda. Och rovfiskar som sik, gös och abborre i början av deras produktionscykel.

5. Hur ser framtiden ut?

– Det har varit kul att vara först i Sverige, men det har varit tungt ibland att ta sig igenom regelverk för något ingen gjort förut. Nu är dock alla tillstånd klara i Uppsala. Vi är beredda att starta odlingar på ställen där det finns spillvärme att använda. Man kan tänka sig att vi odlar fisk på ett ställe och räkor på ett annat. #

kom p ete n s i f r amti d e n s vatte n b r u k » Livsmedelsagronomer » Husdjursagronomer » Mikrobiologer » Biokemi » Akvakultur » Livsmedelshygien » Ingenjörer » Odlingsteknik » Sjövana – för den som ska odla alger i havet » Förståelse för vattenlevande djur » Kunskap om certifieringssystem (ISO, ASC, Krav)

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

23

TEMA

"Vi måste odla fisk"

Öppna fiskodlingar läcker näringsämnen.

Slutna system är bättre för omgivningen.

Hos svenska Naturskyddsföreningen är man positiv till fiskodling och tycker att det behövs vattenbruk för att försörja världen med fisk och skaldjur.

verkar genuppsättningen i de naturliga fiskbestånden.

– Fiskodling är bra jämfört med det överfiske vi har i haven i dag. Men framför allt är det bättre jämfört med uppfödning av andra djur på land, både etiskt och när det gäller näringsutnyttjande och koldioxidutsläpp, säger Ellen Bruno.

– Vi måste odla fisk, men vi måste göra det på ett bra sätt, säger Ellen Bruno, sakkunnig för marina ekosysLästips: Miljöanpassat vattenbruk i Sverige, tem och fiske.

Naturskyddsföreningen.

Hon säger att det framför allt Ellen Bruno. finns två saker att förbättra. Det ena är fodret. Här behövs vegetabilier och mikrober som alternativ till att utfodra med På r ö d a l i s ta n fisk. Så att man inte stoppar in På Världsnat mer fisk i odlingen än man får ut. urfondens rö da lista, det vil arter som kom l säga Det andra är att undvika påmer från ohållb ara odlingar so skadar miljön, m verkan på omkringliggande ekofinns till exempe l lax, öring, regn ge och tilapia båsystem. När fisken odlas i öppna odlad i Sydam erika, pangasiu hajmal odlad i s eller system, till exempel nätkassar i Asien samt rödi ng, fjällröding tropiska räkor. och havet, läcker näringsämnen ut På och ger övergödning i omgivangröna listan, det vill säga dä r fisken odlats på ett hållbart de vatten. Det är också en risk sätt, finns rödi ng, fjällröding tilapia från reci för att fiskar i odlingarna smitoch rkulerande odlin g. tar sina vilda släktingar med Källa: WWF: s Fiskguiden sjukdomar och parasiter. Och 2015 att rymlingar korsar sig och påTrop iska räkor på röda listan.

24

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

f i s k mat f r å n s ko g e n I ett svenskt-isländskt forskningsprojekt har man lyckats omvandla restprodukter från skogsindustrin till fiskfoder. Tekniken bygger på att man låter mikroorganismer, som jäst och filamentösa svampar, växa på de kolhydrater som finns kvar i surlut och fiberslam från cellulosatillverkning.

Svampcellerna torkas och mals och kan sedan användas som foder. Målet är att kunna ersätta fiskmjölet i fodret med svampprotein. I försök med att utfodra fiskarten tilapia har man visat att tillväxten hos fiskarna blir lika bra eller bättre än de fiskar som fått foder baserat på fiskmjöl.

Nu återstår att ta reda på hur fisken smakar, att göra tester i större skala och att hitta en fungerande affärsmodell. Om tre år kan tekniken vara i produktion.

Mikroorganismerna odlas i en 10 000liters bioreaktor.

Nyskördade svampceller från reaktorn.

Coachning i lönesamtal

Coachning i lönesamtal Du som är medlem i Naturvetarna kan boka tid och bli coachad inför ditt lönesamtal. Målet är att du ska bli bättre på att kommunicera din kompetens och dina resultat i relation till uppsatta mål.

Vi samtalar också om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten på din arbetsplats.

Vi lägger fokus på hur lönesamtalet ska förberedas och genomföras, och inte på siffror.

När du når fram till lönesättande chef med dina argument så ökar chansen till ett bättre resultat i lönesamtalet.

På www.naturvetarna.se/ coachning-lonesamtal fyller du i formuläret. Inom tio dagar blir du kontaktad av någon av våra coachutbildade experter, som erbjuder tid för samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker på telefon.

Vill du ha lönerådgivning?

Välkommen att kontakta Naturvetarnas jour: jour@naturvetarna.se eller 08-466 24 80.

Å RSM Ö TEN P ROFESSIONS F Ö RENINGAR

Miljö- och hälsoskyddssektionen Datum: Fredag 27 mars

Dietisternas r iksförbund Datum: Söndag 29 mars

Geosektionen Datum: Måndag 20 april

Sveriges cytodiagnostiker Datum: Onsdag 20 maj

Ekoingenjörernas riksförbund Datum: Torsdag 21 maj

Pia Hansson är ordförande i Geosektionen

Mer information om program och anmälan: www.naturvetarna.se/ professionsforeningar

VARMT Vä l k o m n a !

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

25

Han kartlägger hela världen Visionen är storslagen. Med hjälp av fotograferande privatpersoner vill matematikern Jan Erik Solem skapa en gatubildtjänst som täcker vartenda litet skrymsle på hela jordklotet.

Text

26

J o h an J o e l s s o n

N A T U R V E TA R E

foto

N R2 2015

J o natan J a c o b s o n

R E P O R TA G E

Malmö är den stad där tjänsten hittills är mest heltäckande.

>

R E P O R TA G E

F

öreställ dig att du tar en virtuell promenad längs gatan där du växte upp. Du klickar dig framåt och betraktar husfasaderna på datorns skärm.

Men plötsligt får du lust att sticka av på den där lilla gångstigen genom buskaget som ledde vidare till lekplatsen i parken. Om du använder Google, Eniro eller Hitta är det idag omöjligt eftersom gatubildtjänsterna bygger på fotografier tagna från bil.

Men om du däremot använder Mapillary är det fullt möjligt att ta stigen, åtminstone i teorin.

Såld e ti ll Apple

Mannen bakom tjänsten heter Jan Erik Solem, entreprenör och forskare vid Lunds universitet. 2010 sålde han sitt dåvarande företag Polar Rose, med fokus på ansiktsigenkänning, till Apple och flyttade till Silicon Valley. Men 2013 valde han att säga upp sig, flytta hem till Sverige och sjösätta Mapillary – en idé som han klurat på i flera år.

– Jag ville skapa en tjänst där man kan se sig omkring på alla ställen som betyder något för människor, säger han när vi ses i Slottsparken i Malmö där Jan Erik Solem passar på att dokumentera miljöerna vid en bro med sin mobil.

Mapillary bygger på frivilligt insamlade mobilbilder från Jan Erik Solem.

28

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

”

Att kunna erbjuda global täckning kan var möjligt inom fyra fem år”

användare runt om i världen. Människor från Surahammar till Surinam kan med hjälp av Mapillarys app fotografera platser i sin närmiljö – från cykel, bil eller till fots – och ladda upp sina bilder till Mapillarys servrar.

Nya b i ld er

Med hjälp av ett avancerat bildanalysprogram, som Jan Erik Solem utvecklat, suddas ansikten och registreringsskyltar ut varpå bilderna sorteras och kopplas ihop med andra foton som är tagna inom en radie av en kilometer.

En process som sker automatiskt.

Fördelarna med Mapillarys gatubildtjänst är, enligt Jan Erik Solem, många. Till skillnad från konkurrenterna som kör med sina fotobilar på en viss plats med flera års mellanrum kan Mapillarys bildmaterial vara mer kontinuerligt uppdaterat eftersom nya bilder av samma plats kan tas flera gånger i veckan.

– Den enkla insamlingsmodellen möjliggör även täckning av platser som jättarna inte alltid har resurser att fotografera. En av våra tidiga superanvändare dokumenterade hela Vårgårda i Västergötland från cykel under två helger, säger Jan Erik Solem.

Vilka är det då som bidrar med bilder till Mapillary?

Alla kan b i d ra

Jan Erik Solem kan dela upp de crowdsourcande privatpersonerna i ett par olika kategorier. Dels är det personer som är intresserade av kartering och att bygga storskaliga kartor. Andra uppskattar tanken på öppen data – Mapillary erbjuder privatpersoner att använda bilderna fritt i andra sammanhang och att själva bygga vidare på tjänsten.

En annan kategori ser Mapillary som en bra bildförvaringsplats där de kan dela med sig av sina cykelturer, vandringar och strandvyer från semesterresan.

Mapillary växer Mapillary – som idag har fyra anställda – lanserades i februari 2014. Hittills har tusentals användare världen över bidragit med cirka 7,6 miljoner bilder. Omkring 230 000 kilometer vägsträcka är redan täckt. Södra Sverige och Tyskland tillhör de delar som idag är bäst representerade, men även Nordamerika och Brasilien kommer starkt.

R E P O R TA G E

J an E r i k S o l em Ålder: 39 år.

Bor: I Bjärred.

Utbildning: Doktor i tillämpad matematik (LTH), civilingenjör teknisk fysik.

Har tidigare arbetat med: Forskare vid Lunds universitet, Polar Rose (ansiktsigenkänning), Apple.

Gör just nu: Jobbar mest.

Fritid: Cykling.

Entreprenören Jan Erik Solem lämnade Silicon Valley för att kunna satsa på sitt storslagna gatubildprojekt.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

29

R E P O R TA G E

– Att det bland vissa även finns ett inslag av fåfänga, att få cred för bilderna man laddar upp, ska heller inte förnekas, säger Jan Erik Solem.

Affär s i dé n

Mapillary kommer alltid att vara gratis för privat och icke-kommersiellt bruk. Men för företag som vill använda tjänsten planerar Jan Erik Solem och hans team att ta betalt.

Solem tror att det finns en rad aktörer som kan vara intresserade av olika typer av data – hastighetsbegränsningar, vägunderlag, träd i parker, stadsdelars förändring och cykelvägar – som enkelt kan plockas ut ur Mapillarys bilder. Just nu håller exempelvis Mapillarys team på att detektera trafikskyltar i alla bilder som laddas upp. Kommuner, fastighetsägare eller byggfirmor tillhör de tänkta kunderna. De skulle bland annat kunna använda tjänsten när det kommer till att dokumentera stora byggprojekt under lång tid. Kommuner skulle även kunna dra nytta av tjänsten i stadsplaneringsfrågor som inte är gatubaserade.

– Här i parken saknar exempelvis kommunen bildunderlag om de vill förändra cykelvägarna eller såga ned träden vid ån. Den typen av bilder kan man inte få med bilbaserade street view-lösningar, säger han.

Jag hittar den övergivna ryska gruvstaden Pyramiden på Svalbard lar om att ha en bra balans och göra rätt för sig. Vi måste ta betalt för att kunna tillhandahålla tjänsten, säger han.

H itta barn domen s stigar

Visionen med global bildrepresentation är milt uttryckt storslagen. Jag går in på webbben för att leta upp mina barndomskvarter. Utan framgång. Men när jag surfar vidare på Mapillarys sajt ser jag att flera svårtillgängliga platser, bland annat den övergivna ryska gruvstaden Pyramiden på Svalbard, finns representerade.

Mapillary planerar nu en bred marknads-

föringskampanj för att få fler användare från olika delar av världen.

– Att kunna erbjuda relevant global täckning tror jag kan vara möjligt inom fyra-fem år, säger Jan Erik Solem hoppfullt och laddar upp sina nytagna bilder till Mapillarys servrar.

Vad gör du när tjänsten blivit stor och framgångsrik – säljer du Mapillary till Apple då?

– Vi har ju stora planer med det här.

Vi vill hellre bygga något stort själva och konkurrera med de stora spelarna, säger han och ler.

Van lig mod e ll

Jan Erik Solem ser även de stora kartföretagen som potentiella kunder. Dessa kan, enligt Solem, licensiera en del av den data Mapillary plockar ut för att sedan använda den som en ytterligare källa när de själva bygger egna kartpaket. Hur ser han då på att kommersialisera bilder som volontärer bidragit med?

– Det är en modell som är ganska vanlig.

Alla navigeringstjänster bygger på crowdsourcat material från användare. Det hand-

30

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Med hjälp av Mapillarys app tas bilder automatiskt varannan sekund. Bilderna laddar man sedan upp på företagets server.

vetenskap

Rikard kodar

framtidens konst och musik Musik skapas alltmer i datorer och inte av människor i en studio. Efter många år inom datavetenskapens värld har Rikard Lindell nu lanserat ett verktyg som ska leda till kreativ interaktion mellan människa och teknik.

TEXT

N ata l i e v o n d er Le h r

xxxxxxxxxxxxxx

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

31

vetenskap

Det ser ut som en liten galax, små runda vita cirklar med gröna prickar i mitten på en svart bakgrund. Rikard Lindells fingrar rör sig snabbt över telefonens pekskärm, där hans beröring av en grön prick startar uppspelning av en elektronisk ljudsekvens. Genom att starta och justera olika cirklar samtidigt skapar han snabbt en elektronisk melodi i appen C3N play.

– Appen är baserad på mina forskningsresultat. Målgruppen är de som gillar elektronisk musik och vill uppleva mer än att bara lyssna, förklarar Rikard Lindell.

Han är lektor i datavetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås och forskar inom interaktionsdesign.

– Interaktionsdesign handlar om att designa ett värde, en upplevelse, som förvandlas till fungerande teknik. Det är inte helt lätt, det är faktiskt väldigt svårt, påpekar han.

Prog ram m er i ng som ett hantver k

När datavetenskapen möter design uppstår en friktion, enligt Rikard Lindell.

Naturvetenskapligt skolade forskare och ingenjörer har oftast ett tankesätt som utgår från en hypotes eller idé som ska bevisas eller motbevisas. Designforskningen är motsatsen.

– Det handlar om att hitta en framtida specifik lösning på ett specifikt problem i en specifik situation.

Datavetenskap möter humaniora

32

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Rikard Lindell kan snabbt skapa en elektronisk melodi i appen C3N play som är baserad på hans egen forskning.

Ett sätt att komma runt denna friktion är att tänka på programmering som ett hantverk och på programkod som designmaterial.

– Om vi förstår programkodens egenskaper kan vi få fram dess fulla potential för gestaltning. Därför ska vi inte bara forska om kod, utan också designa kod för nya applikationer.

Koda och i nterag era

Digitaliseringen i världen accelererar och med det förändras arbetsmarknaden. Det School för Poetic Computation (Skolan för poetisk programmering) i New York anser att programmering liknar kreativt skrivande. Skolan tillhandahåller verktygen för att lära sig att skriva kod och för att använda kunskapen i en kreativ process och tillämpning. ”Programmering är poetiskt när teknologi används för kritiskt tänkande och estetik – ett utrymme där logik möter

finns de som menar att programmering av datakod är den nya läs- och skrivkunnigheten och att det borde läras ut i skolorna. Rikard Lindell håller med men påpekar åter igen vikten av att se programkod som ett formbart material.

– Frågan är också vilket ämne det skulle tillhöra – slöjd, språk eller matte?

Dagens barn är redan vana vid att använda digitala verktyg, till exempel genom att både aktivt modifiera ett spel och att interagera med andra som spelar.

elektronik, matematik möter språk och analytisk tänkande möter experiment”, skriver skolan på sin hemsida.

– Enkelt uttryckt har humanvetenskaperna mycket att bidra med till datavetenskap när framgångsfaktorer beror på andra aspekter än optimala lösningar, kommenterar Rikard Lindell.

Läs mer på http://sfpc.io/mission

vetenskap

Interaktionsdesign handlar om att designa ett värde Därifrån är steget till att börja skriva kod inte långt, enligt Rikard Lindell.

Rikard Lindell hittade själv till datavärlden via musiken. Han är klassiskt skolad tvärflöjtist men hade redan som ung även ett stort intresse för teknik. En sommar lånade han hem en synt av en vän till familjen.

– Jag var helt hooked direkt. Sedan dess har jag gjort mycket musik och släppt flera skivor och i mitten av

1990-talet insåg jag att datorerna är det nya musikinstrumentet. Med det tappar man mycket av det sociala, av interaktionen när man skapar musik.

Upplevelsen när man rör på pekskärmen för att mixa och justera ljudet i appen C3N play ska istället likna den lekfulla upplevelsen vid ett mixerbord.

Rikard Lindell förespråkar en lekfullhet, både inom vardagen och inom forskningen.

– Speciellt inom forskningen är det för mycket fokus på nyttoaspekten. En nytta av forskningen är att vi lär ut till våra studenter som sedan tar med sig kunskapen till sina kommande yrkesfält. På så sätt kan forskningen också göra nytta, avslutar Rikard Lindell. #

C3N play

(uttalas ”zen-play”)

» C3 står för content, creativity and collaboration (innehåll, kreativitet och samarbete).

» N står för oändlighet. » Ljudet representeras av en symbol, som en ljudvåg, istället för ett namn.

» De olika ljuden går att kombinera och justera i oändlighet. Det ska vara enkelt och intuitivt att använda för nybörjaren samtidigt som det finns utrymme för erfarna musiker att skapa musik. » Programvaran och appen har utvecklats av Rikard Lindell, David Laake, Håkan Lidbo och Emil Hedin. Appen är gratis.

» Läs mer på c3nplay.se

När datavetenskapen möter design uppstår friktion, som Rikard Lindell uttrycker det, med möjligheter till nyskapande.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

33

340 000 Så många personer ingick i en kartläggning av sambanden mellan gener och fetma. Forskarna har hittat 89 nya regioner med gener som ökar risken för fetma eller förändrad kroppssammansättning.

Den stora genetiska kartläggningen pekar dessutom på tidigare okända genregioner med starka bevis på koppling till BMI (body mass index) och midja-höft-kvot som är ett kroppsmått som speglar bukfetma.

– Kunskapen ökar den biologiska förståelsen för utvecklingen av fetma och dess konsekvenser. På sikt kan fynden leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, diabetes, och hjärt-kärlsjukdomar, säger Erik Ingelsson, en av de ledande forskarna bakom studien och professor vid Uppsala universitet. NL

Varför poppar popcorn?

(Mys)teriet är löst.

34

Ljudet av poppande popcorn är ett säkert tecken på fredagsmys. Men vad är det som låter egentligen?

Franska fysiker har bland annat använt en höghastighetskamera som tar 2 900 bilder i sekunden.

De har kommit fram till att själva poppandet sker inne i majskornets kärna. Vattnet som finns i kärnan förångas och trycket som uppstår gör att det yttre skalet av majskornet går sönder. Det leder till det karakteristiska poppet, som förstärks av hålrummen i majsstärkelsens struktur.

När det yttre skalet av majskornet har gått sönder trycker majsstärkelsen sig ut och popcornet hoppar.

Den perfekta temperaturen för att poppa popcorn är 180 grader, då spricker det yttre skalet på 96 procent av majskornen. NL

N A T U R V E TA R E

Kapslar mot alzheimer Forskare vid Karolinska institutet har utvärderat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom.

Behandlingen går ut på att motverka nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna. Dessa celler behöver en speciell tillväxtfaktor, NGF. När tillförseln av NGF blir för låg bryts cellerna ner och sjukdomen fortskrider.

I det första kliniska försöket behandlades sex patienter. Med hjälp av mycket exakt kirurgi blev en kapsel med NGF-producerande celler placerad i den delen av hjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Cellkapslarna utsöndrade sedan NGF kontinuerligt.

Resultaten var positiva hos samtliga patienter, forskarna kunde se att minnesförlusten gick långsammare jämfört med obehandlade patienter.

– Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare.

Studien gjordes i samarbete med det danska bioteknikföretaget NsGene. NL

Tillväxtfaktor.

Växter bäst på att klara tuffa tider Minst fem stora naturkatastrofer har varit förutsättningen för det liv som finns på jorden idag.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskare undersökt mer än 20 000 växtfossil och kommit fram till att växterna har klarat av omvälvningarna allra bäst. De är särskilt bra på att överleva och återhämta sig efter tuffa perioder. Samtidigt innebär ett massutdöende av arter en möjlighet till biologisk mångfald.

Ett exempel är asteroidnedslaget för 66 miljoner år sedan, några viktiga växtgrupper som ormbunkar, tallar och granar förlorade en stor del av sin mångfald samtidigt som blomväxter fick ett uppsving.

Studier av extrema händelser som naturkatastrofer kan lära oss vilka grupper av organismer, miljöer och egenskaper som är mer känsliga för förändringar. NL

vetenskap

n F råga e ta r e e rv u t a n

Är den nordiska maten nyttig?

Medelhavsmaten brukar framhållas som den bästa maten för hälsan.

Kan de livsmedel som produceras i vårt klimat vara lika bra?

Vi har vid Uppsala universitet studerat effekter av en kost, baserad på livsmedel som kan produceras i Norden, på riskfaktorer för hjärtoch kärlsjukdomar. Näringsinnehållet i kosten uppfyllde nordiska näringsrekommendationerna och motsvarade medelhavskostens näringsinnehåll. Studien visade att nordisk kost ger likartade effekter som medelhavskost.

Det finns en mångfald livsmedel som anpas-

Vad hände med mammuten?

Vad säger de senaste rönen om varför mammuten dog ut?

Klimatet eller människa är de två huvudspåren, eller en kombination av båda.

Resultaten från min forskargrupp tyder på att klimatet spelade den viktigaste rollen för mammutens utdöende i kontinentala Eurasien och Nordamerika. Å andra sidan publicerades för inte så länge sedan en artikel som argumenterade för att det var människan som låg bakom megafaunans utdöende.

Utdöende är en process där flera olika populationer dör ut efter varandra. De sista mammutarna levde på Wrangels ö fram till för 4000 år sedan.

Varför de dog ut vet vi väldigt lite om, men utöver klimat/människa så kan man även tänka sig att Wrangels ö helt enkelt var för liten för att kunna uppOffer för inavel?

sats till nordiskt klimat. Några exempel är rapsolja och feta fiskar som ger bra fettkvalitet.

Råg, havre och korn ger bra kolhydratkvalitet. Äpplen, plommon och hjortron är rika på vitaminer, mineralämnen och andra bioaktiva ämnen och i blåbär ökar halten av bioaktiva ämnen med antal soltimmar och svalt klimat.

Så ja, livsmedel som produceras i vårt kli-

mat är näringsmässigt bra. Läs mer om forskningen om den nordiska kosten och beställ recepten från studien ”Hälsosam nordisk mat” på www.violaadamsson.se.

Viola Adamsson, Dr med vet, associerad till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet

En stark gren i Norden. Frukt och bär är rika på bioaktiva ämnen.

rätthålla en livskraftig population i mer än 6000 år.

En tredje hypotes är därför att mammuten på Wrangels ö kan ha dött ut av inavel och förlust av genetisk variation. Denna frågeställning jobbar vi nu med för närvarande, med hjälp av genomsekvensering på ett flertal mammutprover.

Love Dalé n, forskare i paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet

Kan man varna för jordbävningar? Är det möjligt att förutse jordbävningar med hjälp av kemiska analyser?

Man har observerat förändringar av grundvattnets kemi före större skalv. Det är främst tre metoder som har visat stor potential: radon, grundämnen i lösning och isotoper.

Japanska forskare observerade en ökning av radon före skalvet i Kobe 1995. Vid Stockholms universitet sker forskning om hur vat-

tenkemin förändras före större skalv och 2014 publicerades resultat i Nature Geoscience.

Artikeln tar upp förändringar av grundvattnet i ett borrhål i norra Island. Innan skalv ökade halterna av flera grundämnen och vattnets isotopsammansättning förändrades. Isotopförändringen kan ske då olika grundvattenreservoarer blandas när sprickor bildades av de spänningar som finns innan skalvet sker.

Alla dessa studier har utvärderats efter händelsen. Alltså har ett jordskalv ännu inte blivit förutsagt med precision! Det krävs att mätningar sker Mer radon i realtid så att förändringar kan upptäckas i vattnet. direkt. Nästa fråga är: När har ändringen blivit så stor så att ett skalv är nära förestående? Forskningen är på god väg, men i dag är det inte möjligt att förutse ett skalv med någon större noggrannhet vare sig i tid och rum.

E r i k Stur ke ll, professor vid Göte borgs u n ive rsitet

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

35

INS P IRAT Ö R E N

Han byggde upp

jordbruket i Nordkorea

Att som svensk jobba i Nordkorea ger känsla av Kafka, med en kuliss som döljer de verkliga problemen.

– Projektet gick bra, men det är frustrerande att jobba i ett system Lar s-E r i k Li lj e bäck som inte har någon framtid, säger Bo Lager. text

För 40 år sedan var Sydkorea och Nordko-

rea två ekonomiskt jämbördiga länder. Därefter har de gått helt skilda vägar och idag är Sydkoreas ekonomi 40 gånger större än den i Nordkorea. Svältkatastroferna har avlöst varandra i Nordkorea och jordbruket har inte lyckats föda landets 25 miljoner invånare.

Flera internationella biståndsgivare är på plats. En av dem är irländska Concern Worldwide, som främst jobbar med katastrofbistånd i hela världen.

Kar r iär i nom b i stån d

Jag träffar Bo Lager på ett café i Gamla stan i Stockholm. Uppdraget i Nordkorea tog slut i november. Han är förhoppningsfull och väntar på besked om nytt jobb på en internationell biståndsorganisation.

Under hela sitt yrkesliv har han jobbat i olika biståndsprojekt. Det mest speciella är utan tvekan det senaste i Nordkorea. Där var han programchef för hållbart lantbruk och livsmedelsproduktion – Det var en upplevelse som inte går att jämföra med något annat. Vi jobbade genom den statliga myndigheten för lantbruk. Vatten och sanitet ingick också i den satsningen.

Enligt gammal sovjetisk planekonomisk modell är jordbruket uppbyggt som stat-

36

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

Samarbetet med lokala experter fungerade bra.

Som biståndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten.

karriär

N o r d ko r ea b e h öve r i nte b i s tån d u ta n e t t n y t t po liti s kt o c h e k o n o m i s k t sys t e m

liga kooperativ, där all mat i landet produceras och fördelas till folket.

– Implementeringen fungerade perfekt, där vi tillsammans med lokala experter byggde upp växthus med odling av grönsaker året runt. I brist på gödningsmedel gällde det att bruka jorden hållbart och inte laka ut den.

På kooperativen finns också mejerier och fabriker för framställning av bland annat sojaprodukter.

Tr ea i Pyongyang

Som biståndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten. Han bodde i huvudstaden Pyongyang i en trea med centralvärme. Han beskriver det som en modern stad med två miljoner invånare. Där kunde han röra sig fritt, även om det var lite spänt i början.

– Det är en otrolig skillnad mellan stad och land. Jag besökte landsbygden och såg de fattiga kooperativen. Traktorerna är från 60-talet och fungerar ibland. Både el och bränsle är en bristvara och skörden sker för hand.

Han beskriver det som frustrerande att inte kunna hjälpa där nöden är som störst på landsbygden.

– Regimen vill inte visa upp ett fattigt Nordkorea och försöker dölja misären, som

Nöden är stor på landsbygden. En tredjedel av alla barn under fem år är undernärda.

att en tredjedel av alla barn under fem år är undernärda. Biståndsorganisationerna har inte tillträde till de norra och östra delarna av landet där fattigdomen är som djupast.

bo lag e r Karriär: Viskogen, Skogsstyrelsen samt biträdande expert i Vietnam med mer.

Som att lägga puss el

Med sina kollegor på kooperativet var det bra stämning och han kunde prata om det mesta, utan att kritisera systemet.

– Egentligen behöver inte Nordkorea bistånd, utan ett nytt politiskt och ekonomiskt system, säger han och misströstar en aning.

Industrin har i stort sett kollapsat förutom militärindustrin och exporten av kol.

– Men det är svårt att få hela bilden av Nordkorea. Det är som att lägga pussel, där några bitar har fallit på plats.

Hur är klimatet och skördarna?

– Det är ungefär som i Sverige med kalla vintrar men lite längre odlingssäsong. Veteskörden ligger på knappt fyra ton per hektar. Innan krisen var normalskörden åtta ton vete per hektar. I övrigt odlas majs, soja och ris. #

Utbildning: Skogsmästare i Sverige plus en masterexamen i agroforestry från University of Wales.

Familj: Sambo och två döttrar, varav en som läser till landsbygdsagronom på SLU. Bor: I Näsåker i Ångermanland, när han är i Sverige.

Trivs bäst: På uppdrag som gör skillnad för rättvisa i världen.

Läs mer: Missade a-kassa, se sid 12.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

37

M a n u a le n

Slipp dippen fem i tre

Sötsugen? Hjärntrött och sömnig? Forskning visar att tröttheten är som störst fem i tre på eftermiddagen.

Föreläsaren Ulrika Nybäck ger tips på hur du kan Fr e d r i k Saar koppe l undvika energisvackan. M a r g a r et h a E l d h T E XT

Fem i tre–dippen på eftermiddagen är ett välkänt fenomen och kallas egentligen paltkoma. Några timmar efter lunch upplever många som den jobbigaste stunden på dagen att hålla sig vaken. En inte helt ofarlig svacka. Undersökningar visar att olycksrisken i trafiken fördubblas vid tretiden på eftermiddagen.

– Felet många gör är att jobba som en galning hela förmiddagen utan paus och stressad kastar i sig lunchen. Då kraschlandar man garanterat vid tre tiden, säger Ulrika Nybäck, motivations- och energiföreläsare.

Men det går att undvika energisvackan.

– Du kan hålla dig pigg och ha en jämn energinivå hela dagen, säger Ulrika Nybäck.

Hon är själv ett levande bevis på att det fungerar. Tidigare stressade hon mycket utan återhämtningspauser, var ofta trött och småförkyld, ledsen och deppig. Klassiska dippar efter lunch var vardagsmat.

– Jag tappade motivationen och koncentrationen och ville bara sova, säger Ulrika Nybäck.

Hon bestämde sig för att bli bäst på energi och testade alla möjliga metoder för att må bättre, både i livet och på jobbet.

Allt från supermat och yoga till mental träning och hon började springa regelbundet.

– Jag började snabbt må bättre och blev både starkare, friskare och piggare.

Hon utvecklade egna motivations- och energinycklar baserade på den senaste forsk-

38

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

I LL U S T RAT I O N

F ö r s ö k få e n n y pa f r i s k lu f t o c h r ö r på d i g på lun c h e n ningen och den egna vardagen som egenföretagare och småbarnsförälder. Idag är hon ute och föreläser om hur man undviker att hamna i djupa trötthetsdippar och svackor.

Det gäller att skaffa sig smarta mål.

– Ät inte för mycket till lunch. Ta hellre flera mellanmål, det gör dig mindre trött och seg, säger Ulrika Nybäck.

Att falla för söta frestelser är lätt när man känner sig slö på eftermiddagen.

– Sötsaker ger rejäla svängningar i blodsockret och du blir tröttare. Drick hellre en kopp kaffe, och ta några nötter, koffein piggar upp och nötterna ger jämnare blodsocker.

Skaffa ritualer och rutiner, råder Ulrika Nybäck. Försök få en nypa frisk luft och rör på dig på lunchen. Ta många små energipauser ofta under arbetsdagen, det får igång blodcirkulationen och piggar upp.

– Jobba koncentrerat i högst 90 minuter och ta en paus, stretcha och rör på dig. Du slipper hamna i djupa svackor som är svåra att ta sig ur.

Hälsosamma mellanmål ger snabb energi när du börjar känna dig trött. Torkad frukt

och lite nötter hjälper att få upp blodsockret. Även en tom paus är bra i allt brus.

– Att släppa alla tankar och intryck är en effektiv energikick.

Andra knep är att ha smarta mål i jobbet.

Gärna små tydliga mål, lätta att klara av.

– Poängen är att du får saker gjorda, det blir roligare och du får fart och kraft.

Ett sätt att jobba smart är att ha fasta tider för mejl och telefon. Lägg arbetsuppgifter som kräver stor koncentration direkt på morgonen.

– Att slentrianmässigt kolla mejlen var femte minut är en riktig tids- och energitjuv.

En gnällfri arbetsplats är ett annat smart mål som får alla att må bättre. Ulrika Nybäck ger exempel på företag som tagit beslut att enbart lyfta fram positiv feedback.

– Fastna inte i gnällträsket, det sänker bara energin. #

10

e n e r g i t i ps f ö r at t o r k a h e l a a r b e ts d a g e n

karriär

1. Ta smart energipaus ofta – rör på dig - det minskar smärta och ökar blodcirkulationen.

10. Ta ansvar för din energi – håll energitjuvar på avstånd. Ger kollegor och vänner energi? Ger de råd och peppar dig? Var uppmärksam vilka som peppar och vilka som drar ner.

2. Lär dig några enkla

stretchövningar – rulla med axlarna, töj på nacken.

9. Ät hälsosamma mellanmål – skaffa en lista på supermat: exempelvis keso med blåbär och hallon, en skiva grovt bröd med kalkon och avokado, en frukt eller en näve nötter.

3. 90-minutersregeln – jobba inte längre pass än 60-90 minuter i taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som är svåra att ta sig ur och sockerbegäret ta över.

90 9 min

PAUS

8. Sätt upp tydliga mål i jobbet. Kan

vara små mål du klarar av. Poängen är att du får saker gjorda. Det blir roligare. Du börjar se dig som en person som lyckas med saker och det ger dig kraft.

4. Energigivande

vision – ger dig bra tankar och höjer humöret. Att tänka på vad som gör ditt liv meningsfullt, tänder en gnista och drar dig framåt.

7. Sluta slentriangnälla - öva att tänka stärkande tankar under dagen: ”Det här har jag verkligen gjort bra” och ”ikväll ska jag träffa den här personen som jag tycker så mycket om”. Det ger mental energi.

5. Ät lagom - en lättare lunch som gör att du står dig tre timmar. Stora mängder mat hamnar som en klump i magen och kräver energi för att brytas ner.

6. Ta en rask promenad på lunchen.

Det ger syre till hjärna och muskler.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

39

karriär

Klarar du dig på pensionen? f å k o ll Det orange kuvertet damp ner i brevlådan härom veckan. Ingen munter läsning för de flesta. Men så illa är det inte.

Den statliga pensionen utgör basen i den berömda pensionspyramiden som toppas med tjänstepension och privata pensionsförsäkringar (avdragsrätten är nu begränsad till max 150 kronor per månad). Löneväxling är ett bra sätt att pensionsspara, som vi skrev om i förra magasinet.

För att få koll på den totala pensionen finns det flera källor. En av dem är minpension.se, där du måste registrera dig för att få en samlad bild av din pension. På knegdeg.se kan du själv knappa in siffrorna och få svar på hur mycket kollektivavtalet bidrar till din pension. En fiffig sak där är att man också får veta vad man får ut ekonomiskt vid sjukdom och föräldraledighet. LEL Det finns mer.

2,5 miljoner kronor Så mycket kostar det att utbilda en akademiker i Sverige.

En invandrad akademiker kostar bara en tiondel så mycket, enligt Sacos beräkningar. I den kostnaden ingår komplettering och validering. Men långt ifrån alla akademiker med utländsk bakgrund jobbar inom sitt expertområde.

Ett gigantiskt slöseri för både samhälle och individ.

En flaskhals är de kompletterande utbildningar, som Saco menar att det måste satsas mer på genom att bli en del av den reguljära utbildningen. LEL

Hur bra lönar sig din utbildning?

Sverige är ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig. Värst är det för kvinnliga akademiker. Det framgår tydligt i Sacos beräkningar av livslön. Flera akademiker går back ekonomiskt i jämförelse med att börja jobba efter gymnasiet.

Det menar Saco, där Naturvetarna ingår,

inte är hållbart. Se hela listan över utbildningar på www.saco.se Geovetare, kemister och agronomer tjänar i genomsnitt mer under hela sitt liv än den som bara har gymnasieutbildning. Biologer når däremot inte upp till livslönen för en gymnasieutbildad. LEL

f r å g a e x pe r t e n : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Kan facket lämna ut kollegors löner?

Hej, jag har precis börjat jobba på en statlig myndighet och vill veta vad mina kollegor tjänar. Är det möjligt att få den informationen från det lokala facket, Saco-S? Nej. Saco-S policy är att inte lämna ut löner för enskilda individer, och inte heller dela information om facklig tillhörighet. Det ska medlemmarna känna sig trygga med.

En av Saco-S-föreningarnas uppgifter

40

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

är däremot att ge medlemmar en bild av löneläget på myndigheten. Det vill säga löner för olika typer av befattningar och grupperingar inom myndigheten. Det lokala facket kan också föra en dialog med medlemmar, både anställda och de som söker tjänster på myndigheten, kring vad en möjlig lön kan vara utifrån ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och löneläget på myndigheten.

I den mån man har möjlighet kan Saco-S-föreningen också tillhandahålla statistik över lönerna. Samtidigt

är det så att statistik aldrig kan tala om vad en enskild person ska ha i lön, bland annat eftersom lönesättningen baseras på individens prestation, kompetens och ansvar.

Dock gäller offentlighetsprincipen för lön inom offentlig sektor, vilket innebär att du kan vända dig till arbetsgivaren med din begäran.

Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna

karriär

p å n y tt j o bb

Hanna tänkte utanför boxen Hanna Eriksson Hägg har nytt jobb som utredare på Riksdagens utredningstjänst. Där kommer bland annat hennes skicklighet att hantera stora mängder data till nytta.

Hanna Eriksson Hägg.

Vad gör du på jobbet?

– Vi gör korta utredningar på uppdrag från ledamöter i riksdagen, partikanslier och europeiska parlament. Jag jobbar mest med frågor som berör miljö, jordbruk och natur men även med andra frågor, som försvar och statsvetenskap.

Mitt jobb går ut på att samla in, bedöma och sammanställa befintligt kunskapsunderlag.

Hur används utredningarna?

– Utredningarna ska vara sakliga och inte politiskt vinklade. Arbetet sker under uppdragssekretess och uppdragsgivaren avgör sedan om materialet används internt eller offentligt.

Hur hamnade du där?

– Jag jobbade tidigare på Sveriges unga akademi och var här på studiebesök genom ett program där forskare och politiker praktiserade hos varandra. Det började med ett vikariat som övergick till en fast tjänst, så nu är vi två naturvetare på utredningstjänsten.

Varför fick du jobbet?

– Jag lyckades lyfta fram min breda tvärve-

tenskaplig bakgrund som miljövetare. Jag har kanske inte så stor nytta av att kunna växtarter och kemiska formler, men jag vet hur jag ska hitta och värdera information. Jag kan en hel del statistik och matematik från min forskning och jag är inte rädd för att gå utanför ramarna.

Hur kan fler arbetsgivare dra nytta av naturvetenskaplig kompetens?

– Allt fler börjar inse att naturvetare kan mycket mer än själva sakkunskapen. Naturvetare är duktiga på att söka information, skriva och kommunicera på både svenska och engelska, och hantera stora datamängder. Vi har mer gemensamt med andra discipliner än vad vi tror, så det bör finnas plats för fler naturvetare på fler kunskapsintensiva arbetsplatser.

Tips till andra som vill söka sig vidare?

– Våga tänka brett och utanför ramarna. Fundera på vad det finns för andra färdigheter som du lärt dig utöver dina ämneskunskaper, det är minst lika viktigt när du söker jobb! JR

fle r p å n y t t j o b b Laura Vidje Nytt jobb: Konsult för hållbar utveckling hos Esam AB i Umeå.

Christian Gustafsson Nytt jobb: Sjukhusfysiker på Skånes universitets-

Tidigare jobb: Jobbade med hållbarhetskonceptet Cradle to Cradle på Cefur – Center för forskning och utveckling i Ronneby.

sjukhus i Lund.

Utbildning: BSc i miljöplanering från Technische Universität Berlin. MSc i sustainable urban management från Malmö högskola.

Utbildning: Leg. sjukhusfysiker.

Tidigare jobb: Fem år som sjukhusfysiker på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Dragana Trivic Nytt jobb: Kommunikationsansvarig på naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Tidigare jobb: Kommunikatör hos samma arbetsgivare.

Utbildning: Dubbel magisterexamen: en i kommunikation och en i biologi.

Sonny La Nytt jobb: Sjukhusfysiker på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Tidigare jobb: Sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Utbildning: Leg. sjukhusfysiker.

kså I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som Har du o c ? b b tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på jo t t y n www.naturvetarna.se/nytt-jobb

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

41

karriär

F Ö R E TAGAR E

Företag som

växer naturligt Tre biologer gör det de gillar bäst: jobbar med naturen i eget företag. Efter en mjukstart tar de i dag ut en lön som de är nöjda med. Men just nu är två tredjedelar av delägarna föräldralediga. l a r s - e r i k l i l j e bäc k T E XT

Naturföretaget har mångdubblat sin omsättning sedan starten 2009. I dag drar företaget in runt två miljoner kronor per år och har anställd personal under fältsäsongen.

– Det gick snabbare än vi trodde, säger de samstämmigt.

En artikel i den här tidningen för några år sedan gav draghjälp.

– Det bidrog till att vi fick ett större uppdrag, som har utökats. Men vi har hela tiden haft flera ben att stå på, säger Niina Sallmén. Även om Naturföretaget har sagt nej till jobb när de har haft fullt upp, så jobbar de aktivt med marknadsföring. Det handlar om

Bombmurklan är rödlistad.

42

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

”Vi dumpar aldrig priserna” allt från att kontakta presumtiva kunder till att annonsera och ha en bra hemsida, som tydligt visar vilka tjänster man erbjuder.

På rätt s pår

Som både biolog och illustratör är Emma Hultén perfekt i den rollen.

– Jag hade också erfarenhet av eget företag sedan tidigare, vilket var en fördel i starten.

Det var under studierna på Uppsala universitet och SLU som idén om ett företag väcktes.

– I slutprojektet var det skarpt läge som gällde. Vi skulle agera som konsulter i ett naturvårdsprojekt. Vi tog uppgiften på största allvar och hittade på ett företagsnamn och gjorde en logga, säger Karolin Ring.

Då kände de att starta eget var rätt väg.

Men innan de drog igång på allvar var de anställda några år efter examen.

– Det gjorde att vi kunde bygga upp nätverk och skaffa oss erfarenhet, vilket har varit till stor nytta.

Som anställda jobbade de bland annat med inventeringar, hotade arter, åtgärdsplaner och illustrationer, ungefär som i dag.

Job bar h e m ma

Då hade de en arbetsplats att gå till. Det har de inte i dag. Därför träffas vi hemma hos Niina Sallmén i Uppsala. Emma Hultén jobbar i Stockholm och Karolin Ring har sin bas i Knivsta.

– Vi har planer på att skaffa oss ett kontor tillsammans. En lösning är att hyra in sig på ett företagshotell eller dela lokal med ett annat företag. Att kommunicera via chatt, mejl och telefon fungerar, men vi saknar dagliga möten där kreativa idéer kan födas, säger Emma Hultén.

Just nu i februari-april är det bara hon som jobbar heltid med företaget. Niina Sallmén och Karolin Ring är föräldralediga på deltid och försöker hinna med att jobba lite mellan barnvagnspromenader

karriär

och blöjbyten. Men i maj kör de igång på heltid igen.

– Jag ser verkligen fram emot att börja jobba igen och få ägna mig åt det jag gillar mest: natur och att driva företag, liksom att möta anställda och kunder, säger Karolin Ring.

Jagar nyckelb iotope r

Företaget har ett stort projekt på uppdrag av SCA, som vill ha sina skogar inventerade på nyckelbiotoper. Det började i Västerbotten och har utökats till Jämtland. Hittills har de inventerat 30 000 hektar.

– Det handlar mycket om att vandra genom gammelskogar, myrholmar och andra biotoper som kan vara skyddsvärda. Bakgrunden är att SCA måste avsätta 5 procent av sina ägor till naturvård för att bli miljöcertifierade, säger Niina Sallmén.

Då ligger de ute i fält under veckor i sträck och noterar död ved, skogens åldersstruktur, lövinslag, markfuktighet och annat. Vedsvampar och andra skyddsvärda arter inventeras noga.

– Det är en fantastisk naturupplevelse, men lika härligt är det att återvända till storstaden och känna pulsen, gärna på ett cafe, säger Emma Hultén, som gillar kontraster.

Emma Hultén inventerar flodkräfta.

vi är Naturföretaget

Kollektivavtal för d e an ställda

Efter att uppdraget för SCA utökades år 2012 har de haft säsongsanställda som har hjälpt till med fältarbetet. Så i dag är de arbetsgivare, med allt vad det innebär att betala ut löner och sköta personalfrågor.

– För att vara på säkra sidan har vi kollektivavtal för de anställda, vilket innebär att de har tjänstepension och försäkringar, säger Niina Sallmén.

Hat ni samma skydd själva?

– Vi har sett till att vi är försäkrade, vilket inte minst är viktigt gentemot våra uppdragsgivare. Jag har så smått börjat

Företagsform: Är en ekonomisk förening, kostar inget att registrera och delägarna är inte personligt ansvariga.

Ekonomi: Låga omkostnader har gjort att de har klarat sig utan banklån.

Erbjuder: Naturinventeringar, skötselplaner,

Roller: Alla är biologer.

Karolin Ring är ekonomen, Emma Hultén är illustratören som designar broschyrer, annonser, webb och annat, medan Niina Sallmén är omvärldsanalytikern.

GIS-analyser, naturinformation, illustration, foto med mera.

I llustr ati o n: Emm a Hu lté n

Karolin Ring, Emma Hultén och Niina Sallmén.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

Harklöver

43

karriär

betala till min egen tjänstepension, säger hon.

Hur tar ni betalt för era tjänster?

– Vi har koll på konkurrenterna och tar ut vad vi behöver för att täcka kostnaderna. Storleken på uppdraget påverkar. Ofta erbjuder vi ett fast pris, till exempel per hektar inventerad mark.

Men vi dumpar aldrig priserna, säger Karolin Ring.

Lär an d ra d r iva eg et

Annat på uppdragslistan är: kräftinventering, inventeringar i grustäkter och annan exploatering, föreläsningar i bland annat att starta eget, illustration och foto.

Hur ser företaget ut om fem år?

– Vi har hittat en balans mellan att jobba i fält och inne på kontor. Vi har eget kontor och lite fler uppdrag så att vi kan ha anställda hela året.

Men vad gör ni på vintern?

– Skriver rapporter, gör GIS-analyser, skötselplaner och illustrerar infoskyltar.

Den här tiden på året är också bra för att marknadsföra Naturföretaget. #

B ä s ta t i p s e n t i l l n ys ta r ta d e » Ta hjälp av Drivhuset, Almi, Nyföretagarcentrum, Skatteverket och andra gratistjänster.

Missa inte Naturvetarnas nya service till företagare.

Violgubbe är en ätlig svamp, men bör skonas då den är ovanlig.

» Våga testa! » Bygg nätverk, besök konferen-

Oxtungsvamp trivs bäst på ekar som börjar tappa sugen.

» Skaffa erfarenhet och kontak-

ser och gå kurser. Dela ut visitkort. ter innan start.

» Ha en bra hemsida, som tydligt visar vilka tjänster som erbjuds.

» Ha låga omkostnader. » Fundera på vilken företagsform som passar bäst.

» Ta reda på vilka lagar och regler som gäller för egenföretagare, som bokföringslagen.

f ö re ta g a rf r å g a n

Vilket skydd har jag vid sjukdom?

Jag är egen företagare och har hittills hållit mig frisk, men man kan aldrig vara säker. Nu undrar jag om jag behöver en kompletterande sjukförsäkring eller om den statliga sjukpenningen är tillräcklig?

Om du skulle bli allvarligt sjuk eller råka ut för en skada som gör att du inte kan arbeta under en längre tid kan det behövas en kompletterande försäkring. Den kan hjälpa dig att snabbare komma tillbaka till arbete och ge dig en viss ersättning under en begränsad tid. En försäkring kan också

44

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

lösa skulder i företaget för att förhindra att företaget går i konkurs.

Mitt tips är att ta hjälp av en oberoende rådgivare som kan kombinera produkter och tjänster från flera olika försäkringsbolag. Det enda som krävs av dig är att du sätter av ett par timmar till ett möte.

Tänk på att se över ditt försäkringsskydd med jämna mellanrum, framförallt när du ändrar inkomst, familjesituation eller om ägarstrukturen i företaget ändras.

Den statliga sjukpenningen fungerar i princip på samma sätt för företagare som för anställda. Sjukpenningen grundar sig på den lön du tar ut, upp till taket för sjukförsäkringen.

Har du aktiebolag räknas du som anställd och har en karensdag. De första 14 dagarna står aktiebolaget för din sjuklön. Därefter får du sjukpenning från

Försäkringskassan. Har du i stället enskild firma är det sjukpenning som gäller från dag ett. Du kan få knappt 80 procent av din inkomst, upp till 709 kronor per dag.

Du bestämmer själv antal karensdagar; ju fler karensdagar desto lägre blir din sjukförsäkringsavgift. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Som medlem i Naturvetarna har du möjlighet att teckna förmånliga försäkringar via Akademikerförsäkring. pantea an sar i

Ombudsman för företagare på Naturvetarna

MITT JOBB

Kommunikationsstrateg på Naturvetarna. Utbildning: Miljö- och utvecklingsprogrammet och journalistik. Kommunikation och PR.

Blommor: Bidrar till trivsel och ger energi.

Vattnar sparsamt.

Varumärke: Jobbar med förbundets varumärke, som bland annat ska utmynna i en ny webbplats.

Mobilen: Bevakar och skriver i sociala medier.

Ansvarar för innehållet på Naturvetarnas konton på Facebook, LinkedIn, Instagram och Twitter.

Magasinet: Håller i trådarna för ”På nytt jobb” och ingår i redaktionen. Vid sidan av ansvaret för webb och annan kommunikation deltar hon i planeringen av innehållet i magasin och nyhetsbrev.

Kommunikationsplanen: Här finns allt samlat som styr Naturvetarnas kommunikation för kongressen i höst. Här bestäms vilket budskap som ska finnas i vilken kanal, från nyhetsbrev och tidning till webb och sociala medier, för att tajmas och nå målgruppen på bästa sätt.

Garnnystan: Köpte garn på lunchrasten inför kvällens syjunta, planen är att sticka en babyfilt till en vän.

Datorn: Central i jobbet.

Webben är Naturvetarnas fönster mot medlemmar och omvärld. Uppdateras fortlöpande med nyheter, lediga jobb, aktuella löner, avtal, förmåner för medlemmarna och annat som är till nytta för medlemmarna.

Post-it-lapp: Att komma ihåg. Att göra-listan, planer och annat finns snyggt och prydligt i excelfiler i datorn. Uppdateras dagligen. Ordning och reda är en dygd.

Pilatesbollen: Ett måste för den som sitter vid datorn under en stor del av dagen. Rygg och mage hålls i form och genom rätt sittställning undviker Johanna bland annat gamnacke.

Text och foto: Lar s-e r i k li lj e bäck

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

45

L E DARS K A P

Slösa med

beröm på jobbet Positiv feedback ger motiverade och trygga medarbetare som lättare tar till sig kritik. Det menar Elizabeth Kuylenstierna som inspirerade Naturvetarnas chefer på Leadership Friday.

TEXT

lar s-e r i k li lj e bäck

N

är gav du dina medarbetare feedback senast? Många är svältfödda på beröm och presterar därför inte i nivå med sin kapacitet.

– Alla chefer säger att medarbetarna är deras viktigaste resurs, men ägnar ändå bara fem procent av sin tid åt personalen, säger Elizabeth Kuylenstierna, förelä-

sare, handledare och aktuell med boken Framgång med feedback.

Hennes tes är att feedback är den mest motivationshöjande faktorn, som gör att folk blir kreativa och är beredda att gå ett steg längre.

– Det handlar om att vara generös och bidra till någon annans växande. Om man slösar med feedback skapas ett positivt klimat där medarbetarna känner sig trygga och accepterade.

Då blir det också lättare att ge korrigerande feedback i syfte att kunna göra förbättringar.

– Även kritik handlar om att ge möjligheter för någon annan att växa och bli bättre. Se det som en gåva. Men det måste göras på rätt sätt och måste balanseras med positiv feedback.

Skapa trygg h et

Elizabeth Kuylenstierna ger tipset att vara tydlig och inte linda in kritik.

46

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

Hennes tumregel är att det går fem positiva feedback på en negativ. Utan den

Det går fem positiva feedback på en negativ tryggheten och känslan av att man duger finns risken att den som får kritik går i försvar och slår ifrån sig istället för att ta den till sig.

Men att leverera besk medicin är det många som ryggar för.

– Det är så lätt att gå i fällan och linda in med lite beröm före och efter ett negativt budskap. Då finns risken att budskapet inte går fram. Många tycker det är jobbigt med starka reaktioner och man tar ansvar för hur andra människor ska känna sig.

Hon påminner om att all kommunikation sker på mottagarens villkor. När bud-

karriär

skapet är levererat är det en god idé att fråga hur det uppfattades.

– Följ upp med att förklara och prata om saken. Bemöt reaktionen och visa empati – medkänsla – men inte sympati, där man håller med och sätter sig in i någons situation.

Gör h e m läxan

Elizabeth Kuylenstierna förklarar att kritiken ska stå för sig själv. Men innan det ska hemläxan vara gjord.

– Ge massor av beröm. Medarbetarna blir sedda och har en kompetens som

Vad tar du med dig från seminariet?

Sofia Svensson, avdelningschef på Widespace – Jättebra att bli påmind, det är så lätt att försumma att ge feedback i vardagen.

Jag tar särskilt med mig insikten om att säkerställa att budskapet har gått fram.

Nu ska jag hem och träna på att vara

uppskattas. Känslan av ”jag trivs med dig” ska finnas där. Då är det lättare att ta kritik.

För den som tycker det är lite jobbigt att ge beröm finns det recept.

– Var generös och träna i vardagen på att ge feedback. Börja på bussen och säg tack när du kliver av. Nästa gång förklarar du att bussföraren körde på ett säkert och mjukt sätt.

Träna i vardagen på att ge feed back. Börja med kollegan i rummet intill.

fo rtsättn i n g på nästa s i da

mer rak och inte linda in budskap.

Vad tycker du om Leadership Friday?

– Lagom långt med en timme att slinka in på innan jobbet. Man får alltid med sig något.

Daniel Jönsson, sektionschef för läkemedelskemi på Medivir AB – Jag behöver tänka på hur jag framför feed-

back för att få det att landa bra hos mottagaren. Vissa gillar rakhet, andra inte. Jag försöker ge feedback i vardagen, men det kan bli oftare. Jag ska träna på att renodla budskap och inte slänga in ett ”men”.

Vad tycker du om Leadership Friday?

– Det är avspänt och lättillgängligt. Kul också att träffa nytt folk på minglet.

Bra att det inte kostar något för medlemmar i Naturvetarna.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

47

karriär

Men hur ska man veta att berömmet är på riktigt och allvarligt menat? Det kan ju kännas lite kletigt.

– Man får välja att tro på det. De flesta är ärliga och har goda avsikter. Sådant smittar av sig. Den som delar med sig och ger får tillbaka.

Släcke r b rän d e r

Om cheferna bara ägnar fem procent av sin tid på personalen. Vad gör de på resten av sin tid?

De administrerar, leder och fördelar arbetet, och släcker bränder – tar hand om akuta situationer som måste åtgärdas direkt.

– Det skapar ingen bra kommunikation och miljö för feedback. Det avspeglar sig på resultatet, som ofta inte blir bättre än mediokert. #

5

tips för feedback

1. Fokusera på beteende och inte på person. I stället för att säga att en person är en slarver är det bättre att påpeka att det gick lite snabbt och att några detaljer försummades. Hur gör vi för att bli bättre nästa gång?

2. Säg ”jag upplever” istället för att gömma dig bakom ”man”, ”vi” eller ”andra”. Det gäller även om det är andrahandsinformation.

röm. Då går kritiken inte fram till mottagaren, men avsluta ändå positivt med känslan av: ”det här ska vi fixa”.

4. Välj rätt tillfälle och plats. Aldrig negativa budskap en fredag, men kommunicera feedback så snabbt som möjligt. Låt det ske i enrum och inte i fikarummet.

5. Inför skrytdagar. Sträck på er stolt och berätta vad ni har gjort bra den senaste veckan. Det ger energi och får gruppen att växa.

Skryt får gruppen att växa.

3. Var tydlig. Ju mer specifik feedback desto lättare är det att få någon att ändra beteende. Linda inte in budskapet med be-

c hefsf r å g a n

Ska jag stanna eller gå?

Jag är avdelningschef i en kommun som nyligen bytt kommundirektör. Jag har fått klart för mig att jag inte kommer att finnas med i ledningsgruppen.

Jag vill veta vilka alternativ jag har i den här situationen.

Att vara chef på din nivå bygger på att du har arbetsgivarens förtroende. Finns inte det, så är det svårt att vara chef. Därför gör du redan nu klokt i att fundera på om du vill fortsätta vara chef eller om du kan tänka dig en annan roll hos din arbetsgivare.

Om du väljer att vara kvar bör du fundera över vad du skulle kunna göra och föreslå det för arbetsgivaren. Eftersom du inte har valt detta själv är det rimligt att du behåller

48

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

dina nuvarande anställningsvillkor. Tänk också på att du behöver kompetensutveckling för att klara din nya roll.

Om du istället kommer fram till att du vill fortsätta vara chef, så skall du tydligt tala om det för arbetsgivaren.

Den kan inte utan saklig grund eller utan ditt medgivande, ändra din anställning till en annan lägre befattning.

Om du vill fortsätta vara chef och arbetsgivaren inte kan erbjuda dig någon annan befattning, så återstår det att hitta en ekonomisk överenskommelse för dig. Den bör helt ske på arbetsgivarens initiativ, annars tappar du din förhandlingsposition. Eftersom man ofta blir pressad och kan må dåligt i den här situationen, råder vi dig att ta kontakt med Naturvetarna Chef, innan du träffar någon form av uppgörelse, skriftlig eller muntlig.

Avtalsmallar som visar hur en över-

enskommelse kan se ut finner du på www.naturvetarna.se/chef.

För att bana väg för en ny karriär rekommenderar vi att betald kompetensutveckling skall vara en del av en sådan överenskommelse.

Genom Naturvetarna Chef kan du få ett karriärsamtal för chefer (chief executive) och få vägledning i ditt val. För bara 250 kronor kan du göra en karriärprofilanalys som också kan hjälpa dig. När du vet vad du vill är det lättare att hantera det läge som uppstått.

E li sab et E n g dah l Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

K a le n d e r Boka in vårens afterworks, seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter.

Nätverk för chefer

Mars

Maj

27/3 Chefsfredag Jönköping

5/5 Kurs Fackligt ledarskap

april 9/4 Carpe Jobbum AW Alnarp

Stockholm

6/5 Agenda för hälsa och välstånd Stockholm

14/4 Carpe Jobbum AW Stockholm

6/5 Ny som chef Umeå

15/4 Ny som chef Göteborg

6/5 Inspirationsdag företagare

15/4 Sacos inspirationsdag för företagare Göteborg

15-17/4 Naturbrukskonferensen

Umeå

7/5 Kurs för arbetsmiljöombud Stockholm

Västerås

7/5 Carpe Jobbum AW Linköping

20/4 Chefsnätverk Malmö

8/5 Leadership Friday Göteborg

22/4 Bubbel & Debatt Lund

8/5 Mace Speakers inspirations-

22/4 Mace Speakers inspirationsdag Göteborg

23/4 Carpe Jobbum AW Umeå 24/4 Leadership Friday Malmö 24/4 Chefsfredag Sundsvall

dag Stockholm

18-22/5 UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap Vaxholm 20-21/5 Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor Stockholm

27/4 Chefsnätverk Stockholm

21/5 Carpe Jobbum AW Göteborg

28/4 Chefsnätverk Luleå

22/5 Chefsfredag Göteborg

28/4 Carpe Jobbum AW Uppsala

29/5 Chefsfredag Stockholm

29/4 I huvudet på en rekryterare

29/5 Mace Speakers ledar-

Malmö

skapsdag Stockholm

29/4 Mace Speakers inspira-

jun i

tionsdag Malmö

8/6 Akademikerkompetens Halmstad

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

47

NAT U R V E TAR E

NR 7 2 0 1 4

Få nya idéer Naturvetarna startar chefsnätverk på sex orter. Utöver Malmö, Stockholm och Luleå finns nätverk i Linköping, Umeå och Göteborg. Ett forum för att bolla olika frågor som rör chefs- och ledarrollen. Chefer inom ett stort antal branscher och professioner bjuds in till nätverken, vilket skapar goda möjligheter till spännande utbyten av idéer och erfarenheter. www.naturvetarna.se/chefsnatverk

bum Carpe Job ETARNA NATU RV [fånga jobbet]

med

Naturvetare

na jobb! som älskar si

naturvetare k berättar några På varje afterwor h hur de oc ut rriärväg sett om hur deras ka as, mingla er pir ins dig t rätt. Lå gjort för att hitta e. andra naturvetar och nätverka med

etarna.se/ www.naturv m carpejobbu

Mace Speakers inspirationsdag Missa inte Bli motiverad att utveckla ”ditt bästa jag” och fulla potential. En inspirerande heldag fylld av energi och fantastiska föreläsare, exempelvis Petra Mede, Kristian Luuk och Babben Larsson. 500 kr rabatt för medlemmar. Läs mer på www.naturvetarna.se/ kalender

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

49

karriär

Vad ska Sverige erbjuda världen

i framtiden? ”Sverige måste satsa på kunskap”, är ett mantra som vi hör allt oftare. Visst är det så att vi inte konkurrerar om framtida jobb med låga löner. Och det är med kunskap vi löser framtidens stora utmaningar för jordklotet.

Ekonomer beskriver nu dessa marknadsfenomen som On Demand Economy, On Demand Consumption och On Demand Labour för att för-

50

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

Professor Björn O. Nilsson, vd Kungl.

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

med våra råvaror. Då skapas jobb, välfärd och ett hållbart samhälle.

Därför är det dags att på allvar stärka vårt framtida kunskapssamhälle. Efter bottennappen för Sverige i Timss och Pisa, upplever jag att det finns en politisk samsyn om att kunskap är centralt.

Samtidigt sker förändringar allt snabbare och vi tar till begrepp som digitalisering och globalisering i desperata försök att förklara fenomen som vi inte riktigt förstår. Många av dessa förändringar är teknikdrivna, men resultaten är helt nya marknadsförutsättningar.

Vem förstod hur snabbt strömmad musik typ Spotify skulle förändra hur vi konsumerar musik. Att världens största taxibolag idag heter Uber har överraskat åtminstone mig. Var kom det företaget ifrån? Uber äger inte ens några bilar och har få anställda.

Taxichaufförer i Frankrike protesterar, men jag undrar om de ens vet vad de demonstrerar mot.

F oto g r af: P e te r Knu ts o n

Gästkrönika

Satsa nu på vår grundskola och lita på att våra lärare kan utforma en konkurrenskraftig skola om de får vårt förtroende och respekt för sin yrkesroll.

Det är inte nödvändigtvis mer pengar till grundskolan som behövs.

Grunden läggs på skolbänken.

klara hur framidens produkter, tjänster och arbetskraft förmedlas via appar rakt över landsgränserna. Så vad ska Sverige erbjuda världsmarknaden i framtiden?

Idag bygger mer än 50 procent av vår BNP på export. Hälften av vår nettoexport utgår från våra råvaror. Om denna export försvinner utan att ersättas av något annat urholkas vår ekonomi. Strategin för framtiden blir given: bygg kunskap in i framtida produkter, gärna

Våra universitet och högskolor måste också få vårt stöd, delvis i form av mer pengar och en ökad autonomi.

Det statliga forskningsstödet är idag 1 procent av BNP. Jag tror att den bör upp mot 2 procent av BNP inom kanske tio år för att hänga med i konkurrensen. Kina har hunnit förbi oss.

Varför inte en ökning på 0,1 procent om året under närmaste tio åren?

Det vore cirka tre miljarder SEK per år i ökade satsningar på forskning i en statsbudget om totalt nästan 900 miljarder SEK. Visst låter det enkelt?

Det är det.

Vårexkursion i Gudruns fotspår

Datum: 11 maj Tid: 10.00-16.00 Plats: Toftaholm Pris: 1 000 kr för medlemmar i Föreningen Skogen, övriga 1 500 kr (exkl moms).

Sista anmälningsdag: 17 april 2015 Anmälan och program: www.skogen.se/varexkursion Anslutningsbuss till och från Växjö flygplats och Centralstation.

Tillsammans med Södra Skogsägarna beger vi oss till Toftaholm och minns förödelsen efter Gudrun. Följ med på en heldagsexkursion där vi diskuterar hur det har gått. Skapar vi välskötta skogar som både klarar att möta framtiden, generera ekosystemtjänster och förnybar råvara? På programmet:

Klarade vi naturhänsynen?

Vid upparbetning av stormfälld skog är det en större utmaning att ta den generella miljöhänsyn som krävs. Hur gick det? Vilka miljöeffekter följde efter Gudrun? Hur påverkades skogsvattnet?

Från kolbomb till kolsänka. Återplanteringsarbetet efter Gudrun höll hög hastighet och skogarna börjar åter binda kol.

Hur går vi vidare nu när stormhyggena står inför röjning?

Vilka skogar vill vi skapa inför framtiden?

Hur ser skogsägarna på framtidens skog? Intervju med några drabbade skogsägare och deras tankar kring skogsbruk efter Gudrun

Föryngringarna – hur blev det? Vad valde vi för trädslag, fick vi rätt inblandning av löv, tall och andra arter? Vi kollar på exempel och diskuterar resultaten.

Avslutande debatt. Vi sammanfattar dagen och knyter ihop säcken med en avslutande diskussion.

Varmt välkommen!

EN SPÄNNANDE FORTSÄTTNING PÅ DINA STUDIER – Metoder inom medicinsk diagnostik

Vill du studera vidare? Metoder inom medicinsk diagnostik är ett masterprogram, som riktar sig till dig som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska som vill vidareutbilda och specialisera dig.

Läs mer på: www.oru.se/Masterprogram Kontaktperson vid Örebro universitet: Anita Hurtig Wennlöf, anita.hurtig-wennlof@oru.se

Du kan välja mellan inriktningarna Bild- och funktionsdiagnostik och Klinisk laboratoriemedicin.

Inom Bild- och funktionsdiagnostik fördjupar du dig i tekniker och metoder på organnivå som är aktuella inom fysiologisk diagnostik och bilddiagnostik.

Inriktningen Klinisk laboratoriemedicin ger möjlighet till fördjupning i analysmetoder som används inom klinisk laboratoriemedicinsk diagnostik. Inriktningen innehåller både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning.

Programmet ger 120 högskolepoäng. Det kan ge dig tillträde till mer avancerade yrkesuppgifter (tjänstebeteckningen ”specialist-BMA”/ motsvarande diskuteras inom ett flertal landsting) och ger en god plattform för vidare forskarstudier. De flesta kurserna kan läsas på distans med träffar i Örebro och 30 högskolepoäng valfria kurser ingår i programmet.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

51

STUDENT

Dags att söka sommarjobb Tänk strategiskt och lär dig mer om din bransch när du sommarjobbar. Du får värdefulla kontakter och en fot in i arbetslivet. Men missa inte att du ska ha justa villkor. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k

Tänk strategiskt för att komma vidare mot dina mål

text

Semesterplanerna är i full gång. Arbetsgivarna kommer att behöva sommarvikarier och vissa jobb går bara att utföra på sommaren. Ett perfekt tillfälle att få kunskap om den arbetsmarknad som väntar efter examen.

Men hur ska man tänka för att sommarjobbet ska bli mer än en födkrok?

– Tänk strategiskt för att komma vidare mot dina mål, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Yes, jag fick sommarjobbet!

52

NAT U R V E TAR E

NR 2 2 0 1 5

Hon ger rådet att använda sommarjobbet till att bygga på sin kompetens. Det kan handla om att lära sig en metod eller ett tekniskt instrument, liksom att utvecklas personligt och socialt. Och inte minst lär man sig arbetslivets villkor.

– Att jobba med service i en stressig miljö kan ge ny kompetens. De egenskaperna blir allt viktigare i arbetslivet.

Ta i n itiativ själv

För den som vill ha inblickar i och pröva på en speciell bransch är sommarjobbet en väg in.

– Samma gäller om det är någon arbetsgivare eller inspirerande person som man vill skapa kontakt med. Ett bra tips är att själv ringa och presentera sig och berätta vad man kan bidra med. Även om inte företaget söker folk just nu kan nya behov uppstå när man erbjuder sina tjänster.

Marita Teräs påminner om att vissa tjänster bara kan utföras på sommaren.

Det kan handla om allt från inventeringar och geologiska undersökningar till skogs-

bruk, jordbruk (till exempel EU-kontroller) och trädgård.

– Ta reda på vilka jobb som behöver bemanning året runt, även när den ordinarie personalen har semester. Då finns goda möjligheter att komma in.

Hur gör jag om det till exempel bara finns jobb på caféer, och alltså ligger helt utanför mitt område?

– Att sommarjobba är som regel bättre än att inte göra något alls. Se det som en chans att lära dig saker som du annars inte gör, och som kan komma till nytta i din karriär.

Vad bör jag tänka på när jag fått jobbet?

– Se till att få ett skriftligt anställningsavtal, som reglerar lön, arbetstider, semesterersättning, försäkringar och liknande, säger Elba Abreu som är ombudsman på Naturvetarna.

I anställningsavtalet ska det också framgå när anställningen startar och slutar, liksom vilket kollektivavtal som tillämpas.

Vilken lön kan jag begära?

– Det beror på. Arbetets svårighetsgrad

karriär

och vilka kvalifikationer som krävs för jobbet är avgörande, liksom hur långt du har kommit i utbildningen och vilket ansvar du har. Som regel sätts lönen i en förhandling mellan dig och arbetsgivaren innan anställningen börjar, säger Elba Abreu. Är du osäker på vilken lön du ska ha och hur ditt anställningsavtal ska se ut mejlar du: jour@naturvetarna.se Vår tjänst Avtalsgranskning ger svar samma dag.

Hur gör jag om det saknas kollektivavtal?

– Kontakta Naturvetarna så hjälper vi dig med anställningsavtalet och ser till att du får justa villkor, säger Elba Abreu. #

5 job bti ps 1. Tänk strategiskt för att nå dina mål på din yrkesbana.

2. Ta initiativ och kontakta arbetsgivare. Presentera dig själv och vad du kan tillföra med din kompetens.

3. Även ett jobb i till exempel servicesektorn är en merit.

4. Se till att få ett skriftligt anställningsavtal.

5. Kontakta Naturvetarna om det känns svajigt med lön och anställningsvillkor.

Har du fått sommarjobb?

Johan Nilsson, inom kort kandidatexamen i kemi från Linköpings universitet

Sandra Lundahl, läser nu tredje året landskapsingenjör, SLU Alnarp – Har ett på gång. Det är på samma företag som jag har jobbat de senaste loven och mellan utbildningar. Jag åker ut till arbetsplatser och sköter om deras växter så att de mår bra. De ska vattnas, dammas och ibland behandlas biologiskt mot ohyra. Det har jag haft nytta av i utbildningen.

Hur fick du jobbet?

– Det började med praktik under gymnasiet. Sedan har det fortsatt. Jag håller kontakt med det engelska företaget Ambius under hela året och visar intresse.

Ditt bästa tips?

– Var ute i god tid. Vissa semesterplaner läggs redan i februari, men det behöver inte vara försent nu. Ta själv initiativ och kontakta arbetsgivarna och berätta vad du med din kompetens kan tillföra.

– Inget är klart, men jag hoppas komma tillbaka till labbet på Tekniska verken i Linköping, där jag jobbade förra sommaren med analyser av dricksvatten, avloppsvatten och slam.

Bra att få in en fot på arbetsmarknaden, liksom att knyta kontakter med andra kemister och att kunna omsätta teori i verkligheten.

Hur fick du jobbet?

– Det var inte genom kontakter, utan jag sökte det på webben. De tyckte att jag hade en passande utbildning och såg att jag var aktiv i studentkåren, det var ett plus.

Fick du bra villkor?

– Ja, men lönen var lite sämre än på lagret jag jobbade sommaren innan.

I övrigt fungerade allt perfekt med anställningsavtal och en bra introduktion.

NR 2 2 0 1 5

NAT U R V E TAR E

53

S PA N A R I N

Hållbart

Sitt fint i vassa strandfynd Blåstången, vars hala och lite vassa ruskor slingrar sig kring benen i kustvattnen, kan bli en bekväm stol. Tången innehåller så kallat alginat, en naturlig polymer, som kan användas både som förtjockningsmedel och som gjutform. Nu har danska möbeldesigners blandat den med papper och fått ett korkliknande material som håller att sitta på. De har gjort både en stol och en lampskärm i olika storlekar. Materialet kan återvinnas eller användas som gödningsmedel, eftersom det innehåller mycket kväve, jod, magnesium och kalcium. Andra möbler från havet är till exempel ryamattor gjorda av brunalgen kelp och gröna lampskärmar gjorda av sjögräs. AN

Uppladdning

Ladda din mobil i ett träd

Bladen är böjliga solpaneler.

Tänk dig att du kunde ta hjälp av ett träd för att ladda mobilen. Finska forskare har tagit fram ett artificiellt träd där löven består av tunna solceller och stammen är 3D-printad biokomposit. Trädet kan fånga upp solenergi, men också laddas av vinden och av temperaturskillnader i luften. Ett träd producerar tillräckligt med el för att ladda mindre elektriska apparater och fungerar både utomhus och inomhus. AN

s k r ä c k b l a n d at

Huggtänder som fascinerar

Torka, mal och koka, så blir blåstången en stol.

Roar r r r r r r....

Nygam la dj u r Hur låter en dinosaurie? Och hur får man plats med 50 stora dinosaurier som kommer på besök, när de dessutom rör på sig? I slutet av mars kan du träffa Naturhistoriska riksmuseets dinosaurier efter ett års frånvaro. Då öppnar museet sin nya permanenta utställning Fossil och evolution. I maj kommer Svenska dinosauriemuseet på besök med sin utställning A world of dinosaurs. Den innehåller ett 50-tal skelett och konstgjorda dinosaurier som andas, rör på sig och låter. Besökarna, Tyrannosaurus rex, Stegosaurus och Triceratops, får dock inte plats inne i museet, utan stannar utanför. AN

54

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Hajar kan få den mest hårdhudade att känna skräck, men också fascination. Biologen David Cristopher Bernvi har gått på djupet och samlat allt som är värt att veta om vithajen i sin nya bok. Han tar oss med på expeditioner i Sydafrika där vithajen är fredad. Den använder sig av avancerad krigslist när den ligger i bakhåll och sedan överrumplar sitt byte.

Det här är ingen bok för nattlektyr, och då inte bara för att den sätter sinnena i spinn, utan mer för att jag inte skulle orka hålla upp den. Det är en lunta på lite mer än 800 sidor, späckad med fakta om vithajens evolution, huggtänder, fysiologi och mycket annat.

Så jag plockar fram den till eftermiddagskaffet och bläddrar lite förstrött, men fastnar rätt snabbt under rubriken ”Angrepp utmed amerikanska västkusten”. Kanske det var där idén föddes till filmerna ”Hajen”, funderar jag. LEL

Chans att vinna

Boken om vithajen lottas ut. Vill du vara med i utlottningen av vårt recensionsexemplar mejlar du: redaktion@naturvetarna.se.

Skriv ”Vithajen” i ämnesraden.

P l antera och kompostera

Trender i trädgårdstäppan Dags att ta fram spaden och handskarna och sätta fart i trädgården, på fönsterbrädan, på en lånad markplätt eller på balkongen. I år är jorden i centrum. Och vi odlar både nytt och nygammalt.

I år är det International year of soils*, alltså jordens år. Svart fet mylla, roströd fuktig tropikjord, torrsprucken brun ökenjord. En av våra viktigaste naturresurser och en förutsättning för att kunna odla växter. Och det märks i årets trädgårdstrender.

– Vi har flera seminarier om jord. Till exempel hur man kan kompostera biologiskt hushållsavfall och hur man bygger upp en växtbädd för att nyplanterade träd ska må bra, säger trädgårdsrådgivare Annica Larsdotter, som ansvarar för seminarieprogrammet vid trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i mars.

grönskande väggar där man kan odla både ätbara växter och prydnadsväxter.

– Och vi fortsätter att betala dyra pengar för saker som är riktigt gamla, till exempel gamla fruktlådor i trä. Avflagnat och rostigt har slagit igenom ännu mer än tidigare. AN * FN har utnämnt 2015 till International year of soils. Syftet är bland annat att visa hur viktig jorden är för mänskligt liv, att utbilda om dess roll för livsmedelssäkerhet, klimatanpassning, grundläggande ekosystemtjänster, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

Mas ken som kom pi s

Hon berättar om andra aktiviteter på mässan där man kan se och ta på jord i olika stadier. Ett öppet föredrag om hur man får en välmående jord och ett om masken som arbetskompis i trädgården – Det är också en tydlig trend att man ska odla tillsammans med sina barn. Det har kommit många böcker på det temat.

Det är roligt att man börjar med de små barnen. Det lovar gott för framtiden.

Hon talar också om framtidens växtmaterial; nya E-plantor med nya funktioner, och med chipmärkning för att de ska gå att spåra tillbaka till den grundstam och plantskola de kommer ifrån.

H itta inspiration på vårens tr äd gårdsmässor Gamla perennsorter har samlats in från trädgårdar och finns nu åter i handeln.

Här är ett axplock:

tion, som de sedan säljer i trädgårdsbutikerna. I vår är deras nyheter bergnepeta Linghem från Östergötland, höstflox Morfar Albert insamlad i Stockholm och stor kustruta Rospiggen som odlats i Uppland.

– Men generellt är allt ätbart på frammarsch, liksom det vi kan fröså direkt på plats, ofta i pallkragar. Glädjande också att stadsodling verkar ha kommit för att stanna.

Mor far Alb ert och Ros pigg en

Samtidigt arbetar programmet för odlad mångfald, POM, med att samla in äldre perenner med lång odlingstradi-

Potati s lådor

Annica Larsdotter tror också att trenden att odla på höjden fortsätter, till exempel





Nordiska trädgårdar i Älvsjö 26–29 mars Hem- & trädgårdsmässan i Borås 27–29 mars



Nordic flower expo (branschmässa) i Malmö 13–15 april



Nolia trädgård i Umeå 24–26 april



Elmia trädgård i Jönköping 24–26 april



Stockholms trädgårdsmässa i Kista 24–26 april

 Lisebergs

trädgårdsdagar i Göteborg

7–10 maj

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Fyra av fem naturvetare har lönesamtal Lönesamtal har slagit igenom på bred front. Men det är långt ifrån alltid som lönesamtalet fungerar perfekt. Men när det funkar så ger lönesamtal högre lön, särskilt för kvinnor.

– Allt fler av Naturvetarnas medlemmar har lönesamtal. Av dem som svarade på förra årets löneenkät hade 82 procent lönesamtal. Det är fem procentenheter mer än två år innan.

– Det är glädjande att lönesamtalsmodellen vinner terräng, men det återstår en del att göra får att de ska fungera som det är tänkt, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Per fe kta löne samtal

När lönesamtalen fungerar perfekt har chefen mandat att sätta lön och man ska

ha en dialog om vad som påverkar den framtida löneutvecklingen. Bara 17 procent av dem som hade lönesamtal hade helt fungerande lönesamtal.

Fler, 37 procent, hade nästan perfekta lönesamtal, vilket innebär att man pratade om hur man kan påverka sin lön, men att chefen bara delvis hade mandat att sätta lön.

Det innebär att nästan hälften, 45 procent, hade lönesamtal som inte kan beskrivas som tillfredsställande.

sättas i lönesamtal, säger Kristofer Jervinge.

Lönar det sig med lönesamtal?

– Ja, enligt studier från Saco har de som haft lönesamtal i genomsnitt 4 000 kronor högre lön per år och det är framför allt kvinnor som tjänar på lönesamtal, säger Kristofer Jervinge.

Studien visar också att de som har fungerande lönesamtal där chefen har mandat att sätta lön har bättre löneutveckling. LEL

Fortsatt utb i ld n i ng

En kommentar från enkäten var: ”Det var mer information om den nya lönen än ett samtal”. En annan skriver: I staten finns inte utrymme att förhandla om lön”.

– Det visar att vi måste fortsätta utbilda våra fackliga företrädare på arbetsplatsen i hur löneprocessen ska fungera. Lika viktigt är det att arbetsgivarna lever upp till avtalen, där man är överens om att lönen ska

Lönesamtal ger klirr i kassan.

Inget lönesamtal.

18 % 52 % Lönesamtal med avvikelser från vår modell.

30 % Lönesamtal där man diskuterade påverkan av ens arbetsinsatser bakåt och framåt i tiden.

Chefen har full mandat att sätta lön.

13 % Chefen har delvis mandat att sätta lön.

17%

Kä lla: N at u r veta r n as lö n estat i st i k

56

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Bubbel om samarbeten inom life science Sverige är för litet för revirtänk. Aktörer inom life science måste samarbeta för att vi ska kunna bevara konkurrenskraft och patientnytta. Det var en slutsats när branschen minglade på Bubbel & debatt.

Rubriken för kvällen var ”Kan våra

nationella forskningscenter bota det regionala revirtänkandet i life scienceSverige?”. Frågan diskuterades av paneldeltagare från Max IV, SciLifeLab, Swedish metabolomics och kommittén för nationell samordning av kliniska studier.

Att det behövs samarbeten mellan universitet, företag, forskningscenter och sjukhus från alla delar av landet blev tydligt under diskussionen. Detta för att kunna fortsätta utveckla metoder, för konkurrenskraft och patientnytta. Och för att få genomslag för kliniska studier, kunna bygga upp resurs-

krävande labb och behålla kompetensen inom life science i landet.

Utmaningen är att nå ut med information, att förmedla kunskap och att skapa fler samarbeten. AN

Vad är Bubbel & Debatt?

Bubbel & Debatt är ett tillfälle

för personer från Life sciencebranschen att mötas, mingla, lyssna och ställa frågor till debattörerna. Träffarna anordnas av Apotekarsocieteten, Naturvetarna, Kemivärlden Biotech och SwedenBIO. I år ordnas också träffar i Lund 22 april, i Göteborg under vecka 39 och i Umeå vecka 47.

Mer information och länk till anmälan kommer att finnas i vår kalender. Håll utkik!

Peppade att marknadsföra Naturvetarna Naturvetarnas ambassadörer på universiteten har utbildats.

Det var ett glatt och nöjt gäng som blev peppade att berätta om nyttan med att vara med i facket som student.

n ya i n s i k ter

Frida Eningsjö, studerar biologi vid Linköpings universitet.

– Jag tänkte att det skulle bli en skojig helg men det har varit mer än det. En väldigt bra utbildning, stort engagemang och som ambassadör känner man sig prioriterad. Jag har lärt mig mer om fackförbund och hur man kan prata inför folk.

Selma Ramic, läser molekylärbiologi i Lund.

– Det har varit jättekul och vi hann komma varandra ganska nära.

Jag har lärt mig mycket om rekrytering. Många studenter är aktiva i till exempel studentkåren, men känner inte till något om fackförbund. Jag vill informera om vad man kan få ut av medlemskapet redan som student. Att man ska förbereda sig för arbetslivet i tid, ”starta innan man startar”.

Emelie Hagsten, läser matematik på Lunds universitet.

I panelen satt Ingegerd Dalfelt, Thomas Moritz, Ina Schuppe Koistinen och Tomas Lundqvist.

– Det har varit ett bra upplägg med späckat program och ändå tid för att lära känna varandra. Jag vill marknadsföra förbundet och värva fler medlemmar.

Jag funderar på att starta ett nätverk i Lund och göra olika aktiviteter. Det blir lättare efter ambassadörsutbildningen. Jag känner två studenter som också är intresserade. CJ

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

57

Uppsagda från Astra Zeneca har jobb i dag Det har gått bra för forskarna som blev uppsagda från Astra Zeneca i Södertälje. Drygt nio av tio har jobb i dag och omställningen beskrivs som en framgång. Men många har lämnat branschen.

Den 2 februari 2012 är en dag som har etsat sig fast i minnet. Det var då Astra Zeneca la ner forskningen i Södertälje och sa upp 1 200 personer. Lönsamma patent var väg ut och man såg att intäkterna skulle minska.

– Det var en tuff tid. Jag är ändå glad i dag att omställningen gick så bra. Och det blev den tändande gnistan till att jobba för en livskraftig life science-bransch i Sverige, sa Ivar de la Cruz när rapporten från Trygghetsrådet om hur omställningen gick till släpptes i mars.

lämnat life science, sa en i publiken.

Samma person påminner om att avtalspensionärerna inte finns med i statistiken.

Trygghetsrådets talar ändå om succé.

– Erfarenheterna från nedläggningen i Lund två år tidigare var ett stöd, liksom det goda samarbetet med företagsledningen och att Trygghetsrådet kom in i ett tidigt skede, sa Ivar de la Cruz.

Gunilla Ossvald, tidigare forskningsledare som hade uppdraget att leda nedläggningen, fyller på.

– Arbetsmarknadsdagarna med många företag på plats i Snäckviken blev något av en vändpunkt, där fler av de uppsagda

R eg er i ng en får bakläxa

Men allt sköttes inte bra i samband med nedläggningen.

– Regeringen med Lars Leijonborg som samordnare tog inte några initiativ för att behålla kompetensen i Sverige, sa Ivar de la Cruz.

Astra Zeneca var något av en plantskola för läkemedelsutvecklare i Sverige.

– Den kompetensen är på väg att försvinna, sa Gunilla Ossvald, som i dag är vd för ett mindre bioteknikbolag. LEL

Så gick det sen

Brai n d rai n

Den befarade kompetensflykten utomlands blev inte heller särskilt stor. Desto fler lämnade branschen.

– Det är oroande att hela 40 procent har

sa: ”Nu ser vi att vi har ett värde och är attraktiva”.

Gunilla Ossvald och Ivar de la Cruz.

85 procent av de 973 personer som har fått stöd från Trygghetsrådet är i dag anställda. Övriga har startat eget eller studerar.

43 personer i huvudsak med spetskompetens har flyttat utomlands.

55 personer var i december 2014 fortfarande arbetssökande.

Pengar du inte

visste att du hade Så mycket är kollektivavtalet värt.

På www.knegdeg.se hittar du pengar som ger ett extra tillskott när du är föräldraledig, blir sjuk eller går i pension.

Tjänstepension och försäkringar är en

djungel. På knegdeg.se kan du med några enkla tangentslag få svar på vad du tjänar på kollektivavtal.

PTK, som står bakom sajten, visar pedagogiskt skillnaden mellan de som har kollektivavtal och de som inte har.

Du matar in dina uppgifter om lön,

58

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

ålder och annat som spelar roll för hur mycket pengar du kan räkna med att få i olika situationer.

Tvärtemot vad många tror är det särskilt de med lite högre inkomster som tjänar mest på kollektivavtal. Det beror på att kollektivavtalet kompenserar för de inkomsttak som finns i socialförsäkringarna.

Ungefär 90 procent av alla på arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal, men alla vet inte om hur mycket det ger om man av någon anledning inte kan jobba eller går i pension. På webbsajten kan man se i detalj hur mycket man får av försäkringskassan när man blir sjuk och hur mycket extra kollektivavtalet ger. LEL

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Naturvetarföreningen för din talan En ny chef ska anställas och löneöversynen drar igång. Det blir skarpt läge direkt för den nya Naturvetarföreningen.

– Jag kunde inte MBL och löneavtal

tidigare. Så jag fick en aha-upplevelse. Vi hade tur som har fått lönepåslag trots att ingen företrätt oss, säger Anna Ebbesson, ordförande i den nya Naturvetarföreningen i Alingsås kommun.

Arbetet med att bilda en lokalförening startade förra året. Tidigare hade arbetsgivaren tagit upp frågor om vad de planerade på arbetsplatsträffar, men nu skulle det bildas en samverkansgrupp.

Påver ka b e s lut

– Och där skulle ingen föra vår talan om vi inte var organiserade lokalt. Då missar vi information om vad som ska hända på arbetsplatsen och möjligheten att påverka.

Så Anna Ebbesson ringde jouren hos Naturvetarna och fick råd om hur de skulle gå tillväga.

– Naturvetarna centralt är väldigt aktiva och positiva om man själv visar in-

tresse för att driva de fackliga frågorna på arbetsplatsen.

Löneöver synen

Medlemmarna ville komma igång snabbt och utsåg Anna Ebbesson till ordförande i november. Då kunde hon vara med i löneöversynen i december och i arbetet med att tillsätta en ny chef.

I februari höll föreningen sina första möten och valde en styrelse. En ombudsman från Naturvetarna var med och höll styrelseutbildning.

– Jag och några till här har varit drivande i arbetet med att få inflytande.

Föreningen jobbar nu bland annat med att ta fram lönekriterier och frågor om arbetsmiljö, som hur konflikter hanteras på arbetsplatsen. naturlig part

Anna Ebbesson berättar att arbetsgivaren har varit positiv och ser dem som en naturlig part.

– Jag upplever att jag har blivit en länk mellan förbundet och medlemmarna här.

De känner att det finns någon att fråga och som engagerar sig. AN

4

snabba...

Höjs a-kassan?

Efter fem års arbete har socialförsäkringsutredningen gått i mål. Naturvetarnas utredare Kristofer Jervinge beskriver resultatet som ömsom vin och ömsom vatten.

Blir det någon höjning av akassan?

– Det är oklart om det blir någon höjning i ett svep, däremot vill utredaren indexera aKristofer Jervinge. kassan så att den räknas upp i takt med prisökningarna, på samma sätt som i sjukförsäkringen.

Ledamöterna i den parlamentariska utredningen är överens om att de flesta ska få 80 procent i ersättning när de blir arbetslösa. Naturvetarna anser att taket i a-kassa måste höjas.

Kan det bli lättare att förutse vilken ersättning man får vid sjukdom eller förlorar jobbet?

– Ja det ingår i förslaget. Naturvetarna har länge jobbat för att ersättningarna ska baseras på den faktiska inkomsten. Synd att man inte tar chansen och harmoniserar sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, vilket vi menar är rätt väg att gå.

Omfattas företagarna?

– Ja. Utredningen föreslår ett par förtydliganden för att socialförsäkringen ska fungera fullt ut för företagare och uppdragstagare.

För dem i glappet mellan plugg och jobb?

Styrelsen för Naturvetarföreningen i Alingsås kommun: Anna Ebbesson, John Thorbäck, Lena Braf och Sture Alexandersson.

– Tanken är att utreda så kallad matchningslån för att trygga försörjningen vid sjukdom mellan studier och arbete. LEL

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

59

P r o f i l i N aturvetarna

”Det ger mycket att ha fått medlemmarnas förtroende” Theres Lundahl valdes till ordförande för Naturvetarnas studentråd vid Rådslaget i höstas. Hon pekar på vikten av att studenter engagerar sig för att man ska kunna påverka i frågor som är viktiga för naturvetare.

Huvudsaken är att det är roligt och att man vill fortsätta med jobbet.

Vad vill du säga till de studenter som inte går med i något fackförbund?

– Att vara fackmedlem är en stor fördel som fler borde bli medvetna om. Arbetslivet och karriären börjar redan när man studerar. Se till att dra nytta av förmånerna så som karriärrådgivning och cv-coachning!

Att vara med i ett fackförbund är också ett sätt att marknadsföra sig genom att knyta kontakter och vara ute och berätta om sig själv. Även i skolan kan man passa på att bredda sitt nätverk genom att prata med lärarna. När arbetsmarknadsdagar anordnas, ta vara på det! Besök dem och nätverka med företagen. CJ

Vilka är dina drivkrafter?

– Det är att kunna påverka! Det är jätteroligt att jobba för studenter och att föra fram deras åsikter. Likaså är utbildningskvalitet och arbetslivsanknytning något jag går igång på.

Att få inblickar och kontakt med den arbetsmarknad som väntar är viktigt för att veta vilka krav som arbetslivet ställer.

Hur är det att sitta i en styrelse?

– Det ger mycket att ha fått medlemmarnas förtroende. Jag var medlem i lite mer än två år innan jag blev ordförande. Den förra ordföranden, Josefine Jerlström, berättade om Studentrådet och vad det innebar att sitta i styrelsen, villket väckte mitt intresse. själva

styrelsearbetet tycker jag att kommunikation är av stor vikt. Alla ska kunna ta del av samma information, så det inte bara är en person som har koll på allt. Innan dess var jag naturvetarambassadör i Lund, vilket jag fortfarande är.

Vad studerar du?

rna! a t e v r u t a N d e m Bra ”Tack vare er stöttning, kunskap och lärdom har jag utvecklats som person”

60

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

– Miljövetenskap vid Lunds universitet. Jag har ett och ett halvt år kvar. Efter det vill jag plugga vidare och ta en Master, men jag har inte bestämt inriktning än. Det finns så mycket att välja på – vatten, luft, jord och berg. Kul att det finns så många möjligheter.

Vad vill du jobba med?

– Svårt val faktiskt, det är så mycket som lockar. Inom Länsstyrelsen eller kommunen kanske, men man får se vad som händer.

There s Lun dahl Aktuell: Ordförande i Naturvetarnas studentråd.

Studerar: Miljövetenskap vid Lunds universitet.

Familj: Mor och systern Sandra i Skåne. Kaninen Kicki.

Fritid: Hästar. Jag jobbar också extra som helgpersonal i stallet.

Senast sedda film: Hunger games – väldigt spännande!

En perfekt helg: En lugn sådan, hemma med familjen.

Okänd talang: Gillar att dansa, exempelvis bugg.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

M å na d en s naturvetare

Utmaning att odla utan att övergöda Östersjön Anders Johannesson på LRF nominerade kollegan Markus Hoffman. ”Markus är en riktig klippa i jobbet, och det som han jobbar med så spännande att det är en riktig rysare!”

– Jag jobbar med vattenfrå-

gor, som är en del av frågan om matens miljöpåverkan. Det som är mest aktuellt nu är övergödningen av Östersjön. Och Markus Hoffman. i år ska det fattas beslut om åtgärdsprogram inom EU:s ramdirektiv för vatten. Alla medlemsländer ska genomföra program för att få Europas vatten renare.

– Målet är att vattnet ska ha en god ekologisk status. Sveriges myndigheterna har stora förväntningar på de åtgärder som lantbruket ska genomföra.

Det kan bli väldigt kostsamt för lantbrukarna. Att få ihop det bästa för miljön med det som är bäst för produktionen blir en kollision.

Hur har lantbrukarna reagerat?

– Det kommer att påverka konkurrenskraften för svenska lantbruk.

Många lantbrukare har hört av sig och

och undrar om det är det på riktigt, och vad som kommer att hända. De har ett starkt rättvisepatos och accepterar inte att de ska göra åtgärder som fördyrar den svenska matproduktionen om inte konkurrenterna utsätts för samma kostnader. De vill självklart också ha renare vatten, men hellre att man avancerar i en lagom takt.

– Jag har ett väldigt roligt jobb! Det är ett pussel av psykologi, naturvetenskap och juridik. I 16 år har jag jobbat med vattenfrågor på ett eller annat sätt.

– Innan jag kom till LRF forskade jag på SLU och skrev en doktorsavhandling om näringsbelastning på Östersjön från svensk matproduktion. Jag arbetade även tre år i Sankt Petersburg för SIDA:s räkning med att minska utsläppen från ryska kolchoser till Finska viken. Det gav verkligen perspektiv på det arbete vi bedriver här. Alla länder drar sitt strå till stacken, men en del länder ligger 20-30 år efter oss!

Hur blir framtiden för Östersjön?

– Det kommer att gå bra till slut, men det tar tid. 50-100 år är det senaste tidsspann som de marina forskarna nu pratar om innan vi får tillbaka sjön som den var på 50-talet. Man får ha tålamod i den här branschen! CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/ Manadens-naturvetare

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Kongress 13 – 14 november

Varför: Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där alla medlemmar kan påverka vilka frågor förbundet ska driva i framtiden.

Just nu jobbar vi med att förbereda valet av kongressombud. Från och med slutet av april kommer du att kunna rösta. Vi har också börjat ta emot motioner i flera olika frågor som medlemmarna vill lyfta på kongressen.

> Marknadsför naturvetare

Varför: För att göra naturvetare mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Genom goda exempel visar vi för arbetsgivare hur naturvetare kan utveckla och förbättra en verksamhet. I vårt magasin, på webben och i sociala medier sprider vi det till en större krets. Vi kommer att bidra med våra expertkunskaper i arbetsförmedlingens prognoser. I det ligger att arbetsförmedlingen får kunskap om hur naturvetares kompetens kommer till nytta på arbetsmarknaden.

> Naturvetarna på engelska

Varför: Allt fler medlemmar behöver information på engelska.

Vår målsättning är att alla medlemmar ska få god information om vilka vi är, vad vi gör och vad vi erbjuder för service och förmåner. Under våren 2015 ser vi över det informationsmaterial vi har på engelska och identifierar vad som behöver förbättras och kompletteras för att vi bättre ska kunna stötta våra medlemmar som inte Soon in talar svenska. english.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

61

Eksjö kommun söker

Division psykiatri söker

Medarbetare till Sveriges viktigaste jobb

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Sista ansökningsdag den 15 april.

För mer information, kontakta miljöchef Monica Kollberg, samhällsbyggnadssektorn.

Telefon: 0381-362 06.

Leg dietist Kombinerad tjänst, Centrum för ätstörningar och divisionsövergripande arbete med levnadsvanor Vill du veta mer kontakta avdelningschef Anna-Lena Ågren, tfn 054-61 98 17.

Läs mer om tjänsten på www.eksjo.se/ledigajobb

Läs mer om tjänsten på

www.liv.se/jobb

Naturförvaltare

En bra vardag för alla göteborgare

Park- och naturförvaltningen Vi söker dig som vill ha en ansvarsfull och spännande roll i Göteborgs gröna utveckling! Som naturförvaltare på park- och naturförvaltningen arbetar du med att förvalta, sköta och utveckla stadens naturområden på land, i skärgård och vattenområden för nuvarande och kommande generationer. Om du har erfarenhet av naturvård och är redo för nya utmaningar så kan detta vara nästa steg i din karriär.

Välkommen med din ansökan!

Sök jobbet på: goteborg.se/ledigajobb

Magisterprogram i mark- och miljörätt (60 högskolepoäng) Juridiska institutionen vid Umeå universitet erbjuder ett ettårigt magisterprogram med inriktning mot mark- och miljörätt, med start höstterminen 2015. Utbildningen riktar sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper inom rättsområden som på olika sätt omfattas av begreppet mark- och miljörätt.

Magisterprogrammet förbereder för yrken inom lantmäteriområdet eller inom myndigheter och företag som arbetar med markanvändning, fastigheter, markexploatering och detaljplaner.

Förkunskaper: Programmet riktar sig bl.a. till byggteknik- och lantmäteriingenjörer, geologer, naturgeografer, jurister, kulturgeografer, miljöinspektörer, ekonomer, miljövetare och samhällsplanerare.

Förkunskapskrav: Avlagd kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng från ett flertal utbildningar inom det naturvetenskapliga/tekniska eller samhällsvetenskapliga området.

För ytterligare information: www.jus.umu.se/utbildning/magister_mark-miljoratt/ Välkommen med din ansökan senast 15 april!

Juridiska institutionen www.jus.umu.se

62

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

Vill du nå Sveriges naturvetare?

Förbundet söker en

Livsmedelsinspektör till avdelningen för hälsoskydd och livsmedel Sista ansökningsdag 7 april 2015.

För mer information se www.smohf.se

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@ annonsbokningen.se

Vi söker nu en

Vilthandläggare till Vänersborg Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Verksamhetsledare Vill du arbeta med viktiga jordbruksfrågor och kunna påverka? Svenskt Växtskydd representerar de svenska växtskyddsföretagen i branschgemensamma frågor i kontakter med politiska organ, myndigheter och institutioner, livsmedelsindustri och handel, media, användare och allmänheten. Svenskt Växtskydd är knuten till branschorganisationen KTF. Nu söker Svenskt Växtskydd en verksamhetsledare till organisationens kansli i Stockholm.

Dags för nya utmaningar?

VI SÖKER:

Sjukhuskemist Laboratoriemedicin, Sunderby sjukhus

Läs mer om tjänsten på:

www.scientificwork.se/jobb/ verksamhetsledare-svenskt-vaxtskydd

www.nll.se/jobb N R2 2015

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

En harmoni i galopp När det synkar mellan häst och ryttare njuter Karin de Faire för fullt.

Så fort hon kliver in i stallet släpper hon jobbet och allt annat.

Att ta i med kroppen är terapi för henne. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Stämningen är varm, trots den fuktiga

kylan i ridhuset, och det finns en gemenskap som bygger på passionen för hästar.

De står otåligt och trampar i boxen.

– Det är så häftigt när Frasse märker att jag kommer. Han viftar inte på svansen som en hund, utan spetsar öronen och kommer långsamt fram eftersom han vet att han ska få galoppera och leka, som han gillar allra bäst.

Men först ska hästen göras i ordning och det ska mockas, sopas och fodras.

– Det är en skön känsla att ta i fysiskt efter en dag på jobbet, det fungerar lite som terapi.

Som medryttare äger Karin de Faire inte fullblodshästen Frasse, utan betalar en liten slant för att få rida och sköta om honom två dagar i veckan. Ägaren är en ideell förening i närheten av Linnés Hammarby utanför Uppsala.

Men det är inte galopp som gäller varje gång, även om det är en galopphäst.

– Han är lika förtjust i att hoppa och gör det bra utan att tillhöra eliten. Vi har vunnit en tävling i den lägsta klassen. Det blir också en del dressyr som handlar om att styra, lyda och att bygga upp samarbetet.

Hon talar i termer av vi för att under-

64

N A T U R V E TA R E

N R2 2015

stryka den harmoni som uppstår i mötet mellan häst och ryttare.

– När allt synkar är det en otrolig känsla.

Han förstår vad jag vill och visar att han trivs. Då mår jag också bra.

Men nu är det inte lika glada tongångar.

Frasse är halt och måste vila, men han är snart igång om läkningen går som planerat.

Ridning är en livsstil för Karin de Faire.

Frasse finns alltid i hennes tankar och hon känner ett stort ansvar. Att tygla en häst handlar bland annat om att känna in och vara uppmärksam på omgivningen, liksom att vara tydlig.

– Hästar är flyktdjur och reagerar direkt när oväntade saker dyker upp. Det kan vara en cykel eller annat föremål som gör att hästen anar oråd och vill fly. Är det något du har nytta av i ditt jobb på Uppsala vatten?

– Ja absolut. Att läsa av situationer är något jag har med mig i vardagen. Men också att vara bestämd och lösa problem.

Jag har lärt mig att ta tag i saker och inte rygga för att jobba hårt fysiskt. Man blir prestigelös och kan även göra ”skitjobbet”.

Att inte jobba med hästar professionellt bestämde hon sig för tidigt.

– Om man inte tillhör toppen så är det

Karin de Faire är miljökemist och jobbar på Uppsala vatten til vardags.

svårt att göra karriär inom hästbranschen. Jag har alltid velat bli naturvetare och utbildade mig till miljökemist. Men inser nu att det var civilingenjör jag skulle ha blivit. De har bättre karriärmöjligheter och högre löner.

Men det tänker hon inte på i galoppen.

Då njuter hon av nuet och får ny energi. #

B ö rja r i da Kontakta närmaste ridskola och mjukstarta i en nybörjargrupp. En ridlektion kostar runt 200 kronor per timme, lite dyrare i städerna.

Utrustningen måste inte kosta skjortan. Du behöver ridstövlar eller lite mer robusta skor med klack, och ridbyxor.

Hjälm kan du låna inledningsvis.

Ryttarens bästa tips: Var modig och kommunicera med hästen. Visa inte rädsla även om du skulle bli rädd. Visa ledarskap och var tydlig.

Tänk på att hästen tolkar ditt kroppsspråk. Ge omvårdnad och kärlek, och du får massor tillbaka,.

Tänk på att hästar är flyktdjur och är känsliga för störningar. Var uppmärksam och känn in. Utsätt inte hästen för onödiga överraskningar.

Som nybörjare gäller det att sitta rätt och hitta balansen. Lär dig kommandon för att starta, öka farten, svänga och stanna. Hitta takten genom att trava lätt. Ha tålamod, trav är inget man lär sig direkt.

Kar i n de Fai re

Jobb: Laboratorieingenjör på Uppsala vatten. Kontrollerar och analyserar stadens dricksvatten med avseende på kemikalier.

Vattnet som har sin källa i sjön Tämnaren filtreras genom åsen och blir till grundvatten, som sedan renas i flera steg.

Utbildning: Master i miljökemi från Stockholms universitet.

Bästa ridning: Flyga fram i galopp på en åker så att tårarna rinner.

Trendspaning: Att ridsport och hästar uppmärksammas mer i media tack vara svenska framgångar på internationell nivå. Det ökar insikten om att ridning är en bra träningsform.

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T 70GJORDE LÄRAN METALLTEKNIK I TALS- BIN SIG OM PITEÅ TYG SKRÄCK IHOP KLART & FÖLJDRIKTIGT TÄNKANDE LEKMAN

STIMULERAT

ÅTER ABSOLUT

SKENA I SNÖN

BARA

SÄNKTE JÄRNLEGERINGEN

VÄTE

RYGGRADSBEN

BOX FÖR LAX

NUMMER

MÄSSBLUS DEL

BROTT- PLUGG HEMNINGS- FÖR GOLF- UPPBOLL LÄGE GIFT VRÅLAR PÅ MÅNEN

PLATINA STYRS FRÅN BARACK

BINDE- CELL I DELNINGSMEDEL VÄVNAD HOS VÄXT

ANTA TULIUM

HJÄRTSTILLESTÅND

LAGAR BRUTET BEN ÄNGSLIGA

14RADIG DIKT

UPPHETTAT VIN ORTODOX BILD

LYNX LYNX RÄCKA

STROF

KVICKHET GRUS

JÖNSSON I SPÅRET

LÄGGER SKYTT TRILSKAS

BAKRE PÅ BÅTEN

GJORDE INGRID MARIE ETT INGRID MARIE?

MED MAJESTÄT

POSTFÖRSÄNDELSE

ICKE-METALLISKT GRUNDÄMNE I GRUPP 13

SÖNDER BLADFÅNGARE

GREPP ELEKTROD

NORBERG SOM SOPADE BANAN MED MOTSTÅNDARNA SMYGA PÅ TÅ GRIS

DAGSMEJA KRIGET

ÄR HAN FÖR SIN HATT

DOM ELDREST

FINNS SOM GRAFIT HUVUDSAK STAD

EFTER AFTER I ÅRE

ÖKENBOPLATS

VILD RITT OSKULD

MÖRBULTAD

NEDERLÄNDERNA

LEMURKRYSS 2015

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Anna Eronn.

66 66

NR V ERTA E2 N A TNUARTVUERTA E R

2015

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast 8 april vill vi ha din lösning.

EFTER JOBBET

Kommer i nästa nummer

Naturvetare nr 3 I din brevlåda

7 maj

Medicinsk framgångssaga Hur mår svensk life science? Vi tar avstamp i Medivirs framgångar med läkemedlet mot Hepatit C.

Kvinnor slår i glastaket på labbet Allt fler kvinnor forskar – men få når toppen och ännu färre tar idéer vidare till kommersiella produkter.

Blågröna alger ger energi På vetenskap får cyanobakterierna, som annars förgiftar Östersjön, upprättelse. De är en källa till ny bioenergi.

Läs också om:

» Att jobba efter pension. » Hur skapar vi innovativa arbetsplatser? » Fråga en naturvetare: Varför importerar vi sopor?

K o n ta k t www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

Kontakta Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R2 2015

N A T U R V E TA R E

6767

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Läs mer och an mälan: www.naturv etarna.se /carpejobbu m

m u b b o J e p r a C NATURVETARNA [fånga jobbet]

med

r april ordnas unde n a s rk o rw å, Afte ckholm, Ume to S , rp a ln A i och maj borg köping, Göte in L , la a s p p U .30 Tid: 17.3 0–19 redan är välkomna (Doktorander information om det för klockan 17.00 ställningsavtalet) statliga om

n: och anmäla Information /carpejobbum etarna.se

naturv

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

Tema: Naturvetare som älskar sina jobb!

Under våren arrangerar förbundet afterworks på olika orter. På varje ort berättar några naturvetare om hur deras karriärväg sett ut och hur de gjort för att hitta rätt. Låt dig inspireras, mingla och nätverka med andra naturvetare. Akademikerförsäkring håller en kort presentation och svarar på frågor.