Issuu

N ummer 5

2 01 2

T ema

Miljö

K a r r i ä r , v e t e n s k a p, N ät v e r k

–21 s id 16

Svårt sätta dit miljöbovarna

ti p s at t S LIPPA k o n f li k te r

D U E LLE N: s KA S V E R I G E S AT S A PÅ M E R vind K R A F T ?

kvi n n o r tjänar m est på lö n esamtal

Forsknings-vd Helene Andersson Svahn leder ung akademi k e m i h ett i g e n s i d 8

tu f fa ti d e r fö r li f e s c i e n c e s i d 12

i s c h lag e r n s s k u g ga s i d 16

Fototävling TEMA: NATURVETARE ”IN ACTION” Skicka in dina bästa bilder som visar naturvetare på jobbet. De tolv bästa, en för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. Så tänk årstider när du tar dina bilder. Årets bästa bild kommer att belönas med en digitalkamera. Vinnaren utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november 2012. Så här gör du: Mejla dina bilder till redaktion@naturvetarna.se Rubricera mejlet ”Fototävling” Glöm inte att ange ditt namn och vad bilden föreställer Du som deltar i fototävlingen godkänner att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering på vår webb, i broschyrer och tidningen Naturvetare.

n ne

Senast 15 september vill vi ha dina bilder.

Vin

Vinnande bidrag i förra fototävlingen 1: Trädbeskäraren Foto: Katja Tuominens 2: Inventering av flodpärlmussla Foto: Jakob Bergengren 3: Skogsingenjör mäter in naturreservat Foto: Fredrik Karlsson

era

dig

am talk

Innehåll OPINION

SID 4

Ledare: Hur få fler att välja forskning? Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

Tuffa tider för life science Flera bioteknikföretag säger upp personal. Frågan är om det är en bestående trend eller en naturlig svacka i en bransch som lever på innovationer? Månadens fråga: Ska Sverige satsa på vindkraft?

N R 5 2012

16 28

TEMA SID 16

Svårt att sätta dit miljöbovarna Miljöbrotten blir allt mer raffinerade när skurkarna både tvättar föroreningar och pengar. Gifter som arsenik späds ut i jordmassor och kan hamna i bullervallar och i fyllnadsmassa.

VETENSKAP

SID 22

5 steg till en effektivare forskningsmiljö Fråga en naturvetare

KARRIÄR

SID 25

Inspiratören: Forskare och vd leder ung akademi Manualen: Att resa ragg löser inga konflikter Ledarskap: Gör affärer i Kina med list och goda relationer Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 35 SPANAR IN

SID 38

Gästkrönikör: Göran Arrius – Med en papegojas envishet

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 40

Perfekta register chans för Sverige | Skogschefer kartlagda

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 30 augusti med annonsstopp den 14 augusti. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Anna Ledin Wirén.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Marita Teräs, MT reporter 08-466 24 81

Johanna Rösth, JR reporter 08-466 24 57

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R5 2012

N A T U R V E TA R E

När miljön kommer i kläm Kanske du har följt Zarembas artiklar i DN om den svenska skogen? De har sina poänger. Men han är ute på ett gungfly när han driver tesen att miljövärden offras i jakten på ved. Det är en gammal tvistefråga. Minns debatten om hormoslyr på 1970-talet där lövträden skulle utrotas. Mycket har hänt sedan dess. Den balans som råder i dag mellan produktion och miljö, toppad med frivillig certifiering ligger ganska rätt. Det kan inte vara fel att utnyttja den växtkraft som naturen ger, självklart utan att äventyra den biologiska mångfalden och skönheten i landskapet. I det ligger att spara gammelskog och skog i känsliga miljöer. Kom ihåg att en produktionsskog binder mer kol än en skog som inte brukas. Däremot är det inte bra med en ordning där skogsägarna, industrin, skogsministern och skogsstyrelsen sitter i knäet på varandra när skogspolitiken läggs fast och när avverkningar ska godkännas. Värdet av en oberoende inspektion går inte att överdriva. Längre fram i tidningen skriver vi om det detektivarbete som miljöinspektörer bedriver i jakten på miljöbovar. Ofta är det komplicerade brott som är svåra att bevisa när oseriösa entreprenörer hittar nya vägar för att göra sig av med giftiga kemikalier. Frustrerande också när många anmälningar inte leder till åtal av brist på resurser hos polisen. Även här finns inslag av jäv där kommuner ibland lägger locket på för att skydda sina näringsidkare som skapar välstånd och sysselsättning åt bygden. Men i jämförelse med hur det har gått till i gamla sovjetrepubliker har vi kommit långt. Läs om miljöskandalerna i schlagerlandet Azerbajdzjan, som har gjort staden Sumgayit till en av de mest förorenade i världen.

CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

S KO LVE R K ET STÄN G E R D Ö R R E N TI LL H Ö G R E STU D I E R I dag kan ungdomar som väljer att läsa på naturbruksgymnasium skaffa sig en yrkesutbildning och samtidigt förbereda sig för högre utbildning. Skolverket överväger nu att begränsa möjligheterna till vidare studier efter naturbruksprogrammet. Skolverkets förslag saknar helt logik i en situation där antalet sökande drastiskt minskat till samtliga yrkesprogram på gymnasiet. Förslaget skulle starkt minska naturbruksprogrammets status och attraktionskraft. Om eleverna uppfattar

Startar eget efter Astra Zeneca När Helena Ekdahl hade jobbat i ungefär tio år på AstraZeneca kom beskedet om att bolaget skulle lämna Lund. Nu är den biomedicinska analytikern tillbaka i lokalerna men då med sitt eget företag, Labjoy. Hon säljer laboratorietjänster inom biologi och kemi, men är även representant för ett företag som säljer laboratorieinredning. – Miljön här i Medicon Village är spännande med allt som håller på att byggas upp och det blir intressant att delta i den fortsatta utvecklingen, säger Helena Ekdahl, Att starta eget var inget som hon direkt funderade på när beskedet om nedläggning kom i mars 2010. – Jag hade inte någon sådan erfarenhet men beslutet växte fram, inte minst tack vare allt det stöd som AstraZeneca gav. Från Skånskan 4 maj

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

programmet som en återvändsgränd, väljer de bort det helt och hållet. Det vore beklagligt, eftersom de studenter som via naturbruksprogrammet fått behörighet till högre utbildning inom området har en mycket bra bas för studier vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Från debattartikel i UNT 3 maj, av Lena Andersson Eklund, professor vid SLU och Åke Claesson, förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

Geovetenskap rankas högt Hittills har Högskoleverket granskat 189 utbildningar på tjugofem universitet och högskolor, vilket är en bråkdel av alla utbildningar som ska granskas. Generellt håller kurserna inom geovetenskap relativt hög kvalitet, liksom utbildningarna inom arbetsvetenskap och psykologi. Sämre betyg ges till utbildningarna inom nationalekonomi och journalistik. Sexton utbildningar inom geovetenskap och kulturgeografi får betyget mycket hög kvalitet. Tjogofem håller hög kvalitet, medan sju bedöms ha bristande kvalitet. Från SvD 25 april

OPINION

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , S T Y R E LS E O R D F Ö R A N D E

Hur få fler att välja forskning? Har du också haft en klasskompis som var duktig i fysik och mycket väl hade kunnat bli en framstående forskare, men som valde en annan yrkesbana på grund av otryggheten? Du är inte ensam. Gång efter annan hör jag samma historia: Varför ska jag bli forskare när det är så svårt att få ett fast arbete med rimliga anställningsvillkor? Risken är stor att jag får hanka mig fram på tidsbegränsade anställningar, ibland med osäkerhet om förlängning in i det sista, och vad händer om jag blir sjuk eller får barn? Det är inte ogrundade farhågor. När Na-

turvetarna i fjol genomförde en undersökning bland disputerade medlemmar framkom det att ungefär tre av fyra som huvudsakligen arbetar med forskningsuppgifter inom universitet och högskolor har tidsbegränsade anställningar. Högskoleverkets rapport Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen visar att drygt en tredjedel av doktoranderna främst anger sociala skäl till varför de avbryter forskarutbildningen innan de har avlagt examen. De sociala skälen handlar till exempel om att man inte trivdes med studierna, svårigheter att kombinera utbildningen med familjelivet, och sjukdom.

Om det bara vore en person som stod inför valet och valde bort forskning för att den är otrygg, skulle det vara tråkigt. Frågan är vad som händer när många gör samma sak samtidigt som mänskligheten står inför en rad globala utmaningar. Det handlar om klimatförändringar och energiförsörjning, om tillgång till livsmedel

alla tjänster tillsättas i konkurrens. Dessutom är det viktigt att de nydisputerade forskarna får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under postdok-tjänstgöringen. Samma trygghet som finns för andra

i form av socialförsäkringar, måste också finnas för studenter, under forskarutbildningen och för forskare.

» Även studenter och

forskare behöver trygghet. «

och rent vatten, om hälsa, pandemier och effekter av åldrande befolkningar. Vi behöver duktiga forskare som hittar framtidens lösningar. Framstående forskning skapar också

nya tillväxtområden i innovationer, tillämpningar och nya och starkare företag. Satsningar på forskning leder till nya jobb. Men utan duktiga forskare blir det ingen framstående forskning. Attraktiva tjänster, villkor och karriärvä-

gar för forskare är avgörande för att attrahera duktiga personer. Tjänstestrukturen och tillsättning måste bygga på rättssäkerhet, tydlighet och transparens. Till exempel ska

M A D E L E N N I L S S O N , styrelseordförande Naturvetarna

För Naturvetarnas fantastiska studentråd som just nu samlar exempel där studenter, doktorander eller forskare drabbats av otrygghet, till exempel hamnat mellan stolarna i socialförsäkringssystemen. Mejla till studentrad@naturvetarna.se För onödig konsumtion och energilösningar som kanske kortsiktigt är attraktiva, men långsiktigt är ohållbara.

madelen.nilsson@naturvetarna.se

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

OPINION

MÅNADE N S F RÅGA:

Jag vill ha tid att resa

VI LL D U J O B BA LÄN G R E ÄN 65-ÅR S DAG E N? F R Å N N Y H E TS B R E V N R 4

Absolut inte. Jag har jobbat sedan jag var sju år (trädgårdsmästarunge) och är nu 45 år. Jag ser istället fram emot en tidigare pension, vid sådär 55 år, så att jag kan få tid och möjlighet att ägna mig åt mina intressen och resor. Tycker istället att det skulle vara frivilligt att jobba om man vill och kan. Om alla pensionärer jobbar kvar vad ska då våra ungdomar jobba med?

Läs alla 52 kommentarer på webben.

Antalet jobb är inte konstant

ANNELIE

Vill inte bara jobba

Gärna och det bör belönas ekonomiskt. För arbetsgivaren bör det också vara attraktivt eftersom man behåller erfarenhet och kompetens till lägre kostnad. Avsättningar för pension och vissa sociala omkostnader minskar. Jag är ganska säker på att äldre arbetskraft inte tar jobb från yngre. Tycker mig se (i andra länder) att de skapar förutsättningar för lönsam utveckling i företaget. Ökad konsumtion av ”pensionsarbetare” ger arbete år andra. Antalet arbetspositioner är inte en konstant massa. Det förändras beroende på stimulans och ”bestraffningar”.

Jag skulle gärna ta deltidspension redan nu (är 50 år). Vill gärna ha ett liv och inte bara ett jobb! LENA

Gärna till 75 Vill ha rätt att jobba till 75 år om jag är så lyckligt lottad att jag har hälsan och energin för det. Gillar flexibla lösningar. Bra att frågan väcks, för jag tror det är orealistiskt önsketänkande med 65 som bibehållen normal pensionsålder när allt fler lever 20-30 år längre än så.

STAFFAN BERG

PER FOLKESSON

DU E LLE N: Ä R K Ö T T S K AT T E N B R A I D É F Ö R S V E R I G E ?

Att införa en köttskatt är helt förkastligt. Att straffa människor som äter ett hälsosamt livsmedel som kött skall inte bestraffas. Inför istället en fett- och sockerskatt så förbättrar ni folkhälsan väsentligt. Satsa mer resurser på att minska utsläpp från trafiken och industrin istället för det mycket dåliga förslaget med köttskatt.

Köttskatt är ett utmärkt förslag, både för miljö och hälsa.

SOFIE NYLANDER

MONICA, DIETIST

Gynna hellre närproducerat svenskt kött och ännu viktigare jobba för att fler människor upptäcker fördelarna med att äta kött från vilt. Det är det mest klimatsmarta och nyttiga kött som finns. Dessutom fullproppat med omega 3. Naturvetaren är alldeles för dåliga på att visa på och värna om jaktkulturen som är den äldsta och historiskt viktigaste gröna näringen vi har. PER

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

Jag ser fram emot att fortsätta arbeta internationellt och jag tror verkligen att vi måste börja jobba med de medellånga resorna. Brysselresorna är ett bra resmål att börja med. ANNA RICHERT, HORTONOM

Hoppet står till Naturvetarna Jag är biomedicinsk analytiker och nybliven medlem i Naturvetarna. Jag arbetar i den offentliga vården och jag ser på mitt medlemskap i Naturvetarna med glädje eftersom jag som biomedicinsk analytiker alltid sett mig mer som naturvetare än vårdpersonal. Vi biomedicinska analytiker känner oss ofta som en bortglömd grupp både inom fackförbund och hos arbetsgivaren men vi utför ett stort och viktigt arbete i vårdkedjan och har hög kompetens både medicinskt och tekniskt. Det är därför mycket tråkigt att vi har dålig löneutveckling, låg ingångslön och mycket liten möjlighet att påverka vår lön. Som medlem i Naturvetarna har jag förhoppningar om att mitt yrke ska synas mer, vår status ska öka och att Naturvetarna arbetar aktivt för att vi ska få betalt för den kompetens och utbildning vi besitter. VIKTORIA ELIASSON BIOMEDICINSK ANALYTIKER

BJÖRN LYNGFELT, JÄGMÄSTARE OCH INFORMATIONSCHEF PÅ SCA FOREST PRODUCTS

• Starta samverkansprojekt med berörda länder för att åstadkomma ett direkttåg till Bryssel. • Arbeta fram snabbtågslösningar för att korta restiden. Det optimala vore att kliva på tåget vid femtiden efter jobbet, att ha några arbetstimmar med goda uppkopplingsmöjligheter, äta en god middag på tåget, komfortabla sovvagnar och att vakna redo för en arbetsdag i Bryssel. • Gör tåget ekonomiskt konkurrenskraftigt för resenärerna.

U LV D A

Många arbetspendlar från Sverige till Bryssel. Att åka tåg är mer hållbart, men är i dagsläget inte realistiskt. Jag arbetar som klimatexpert på Svenskt Sigill och åkte i april från Stockholm till Bryssel med tåget. För mig är det en trovärdighetsfråga att välja tåget när det går. Det kostar lite mer än dubbelt så mycket och tar 23 timmar jämfört med flygets två timmar, man behöver dessutom byta i Köpenhamn och Köln. Jag har några förslag som skulle kunna öka attraktionskraften. Jag vill adressera dessa till miljöminister Lena Ek samt till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd:

I förra numret av Naturvetare ifrågasatte Pontus Wallén att växande skog har en positiv effekt på koldioxidbalansen. Forskning visar att växande skog binder stora mängder koldioxid. Tillväxten i den svenska skogen är betydligt högre än avverkningen, vilket leder till att åtskilliga miljoner ton koldioxid nettobinds varje år. När dessa brukade skogar blir äldre, så får de faktiskt högre virkesförråd än vad de urskogar hade som tidigare växte på samma mark. För att bevara biologisk mångfald finns det skäl att skydda urskog, men för just klimatet är välskötta skogar en större tillgång. Någon gång dör ju ett träd och den koldioxid som bundits i ved, rötter och grenar kommer återigen ut i atmosfären. Det kan gå snabbare om trädet bränns upp eller långsammare om trädet får ruttna på rot eller blir ett hus som ska stå under lång tid. Men så länge vi inte sänker virkesförråden så fortsätter skogen att vara en kolsänka. Skulle vi bruka skogen endast för att motverka klimatförändringar, så borde vi avverka skogen, stoppa ned virket i gruvhål och täta med bentonitlera, men skogen är ju en resurs som vi kan ha nytta av på flera andra sätt, till exempel genom att substituera bränslen och material som har ett större kolspår.

Västen gör jägmästaren

P AT R I K

Gör det attraktivt att ta tåget till Bryssel

Välskött skog binder mer kol

Examen närmar sig och det är dags att sy min jägmästarväst. Målet är att den ska passa en kvinna, fast den är en symbol för manliga traditioner. Jag vill att min väst ska symbolisera en stark kvinna med utbildning inom en anrik framtidsbransch. Men vilken framtid har en bransch som har så svårt att rekrytera kvinnor? Regeringen har lanserat en jämställdhetsstrategi för skogssektorn för att öka dess globala konkurrenskraft. Man kliar sig i huvudet och frågar sig hur man attraherar dagens studenter. När jag sökte mig till jägmästarprogrammet var det skogen som lockade. Jag är idag mycket glad över min utbildning. Nu vill jag ut i skogen och förvalta dess rikedomar. Med fem års skoglig utbildning i Sverige och ett års internationella skogsstudier i bagaget känner jag mig redo att möta den globala konkurrensen. Jag ser ljust på framtiden och längtar efter att bära min jägmästarväst just därför att den kommer att symbolisera både tradition, mångfald och nytänkande. Och så är den snygg! IDA WALLIN, JÄGMÄSTARE

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

F OTO :

I N S Ä N D A R E N AT U R V E TA R N A

NYHETER

grodor räddas med egen tunnel ö V E R l E V N A D Många grodor och paddor får sätta livet till när de ska korsa trafikerade vägar. Nu är en lösning på gång i ett naturreservat vid Kyrksjölöten i västra Stockholm. För att komma dit och para sig måste paddorna ta sig över Spångavägen, men många kommer inte fram. Tanken är att anlägga en gångtunnel under vägen för att rädda grodorna från en säker död. Men först måste man utreda grodornas rörelsemönster, vilket görs under ledning av en biolog, geovetare och landskapsarkitekt. De har satt upp en hundra meter lång skärm med

kemi har varit iskallt för studenterna under senare år. Kanske ett trendbrott är på gång nu. Hela 118 studenter har sökt det analysvetenskapliga programmet i kemi med inriktning mot forensik vid örebro universitet i höst. Trettio av dem har programmet som sitt förstahandsval. Förra året hade man bara tre sökande, vilket gjorde att man ställde in. Anledningen till uppsvinget kan bero på bredden med både biologiska och kemiska analysmetoder, liksom juridik. Innan programmet sjösattes gjordes en kartläggning av vad arbetsmarknaden efterfrågar. – Våra utländska kontakter visar att internationella organisationer som FN har behov av den här kompetensen, säger Anna Kärrman, ansvarig för det nya kemiprogrammet. LEL

BäT T R E V i l l ko R f ö R foR s kAR sTU D E RAN D E Naturvetarna har länge påpekat forskarstuderandes dåliga anställningsvillkor. Svårigheter att kombinera studier och familj är den enskilt vanligaste orsaken till att doktorander hoppar av i förtid. Nu vill utbildningsminister Jan Björklund förbättra situationen för de forskarstuderande. Det handlar Jan Björklund. både om reglerna för anställning och att ställa krav på lärosäten att teckna försäkringar som ger social trygghet även för doktorander som går på stipendier. Förslaget innebär bland annat

FOTO: REgERINgSKANSLIET

kE m i H ETT ig E N

naturvetare kartlägger grodornas rörelsemönster för att veta var tunneln ska anläggas.

att en forskarstuderande som har utbildningsbidrag ska ha rätt till anställning när det återstår tre år av utbildningen, jämfört med två år idag. – Det blir en efterlängtad förbättring för doktoranderna, men det återstår att lösa problemet med karriärvägar så att de unga forskarnas kompetens och kreativitet kan tas tillvara, säger Frida Lawenius, chef för Kommunikation och Samhälle på Naturvetarna. SOFI E An dE rSSOn

k U N D N Y T TA N i pE R i fE R i N svenska arbetsplatser är inte så kreativa och innovativa som vi tror, enligt årets upplaga av Sverigestudien. Det rimmar illa med självbilden som säger att vi är det mest innovativa landet i världen.

Ännu sämre är det ställt med kundnyttan. När svenska arbetstagare ska ranka vilka värderingar som gäller på arbetsplatsen kommer kundnytta först på plats 45. Hos våra nordiska grannländer, England, Frankrike och uSA hamnar kundnyttan på tio i topp. Svenskar värdesätter i stället lagarbete, ansvar och de anställdas hälsa högt. LEL T o m ATj U i C E ÅT E R s Tä l l E R BAlAN s E N Att fysisk aktivitet är bra för hälsan är allmänt känt. Men lite hårdare träning utsätter kroppen för en biokemisk stress, som en följd av att fria radikaler bryter ner cel-

Ett glas tomatjuice om dagen minskar den biokemiska stressen. 8

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

NYHETER

Sverige kan bli världsledande inom infektionsområdet Sverige har trumf på hand inom infektionsområdet. I ett läge där vi är fortfarande är beroende av de antibiotika som togs fram på 1940- och 50-talen och där resistenta bakterier skördar fler dödsoffer än trafiken, behövs nya initiativ. Vägen framåt handlar bland annat om innovativ forskning och en större investeringsvilja. Trots att det behövs nya läkemedel inom infektionsområdet är det mycket få nya läkemedel inom detta område som når marknaden. Det beror framför allt på tre faktorer berättar Richard Bergström, som arbetar på EFPIA, the European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations. Området är svårt rent vetenskapligt. Den nuvarande affärsmodellen fungerar inte och de regulatoriska kraven ökar. Richard är en av de första talarna på en konferens för svenska företag inom infektionsområdet, som anordnades i Umeå den 23 till 24 april. Inledde gjorde rektorn på Umeå universitet, Lena Gustavsson, med att lyfta fram Sveriges roll med att lösa den globala utmaningen när det gäller resistenta bakterier.

REsisTENs

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

– Vi håller på att tappa långsiktigheten och risken i forskningen, var det viktiga budskapet från henne och detta måste

vi höja ett varningens finger för både nationellt och inom EU. En anledning till att den nuvarande affärsmodellen inte fungerar är att nya antibiotika kanske inte alls kommer till användning. Istället kan de komma att regleras och läggas i byrålådan för att finnas till hands i ett eventuellt krisläge. Förväntningarna om att restriktioner är att vänta och osäkerheten kring vad som kommer att gälla har kort och gott lagt sig som en våt filt över investeringsviljan. Även

om de flesta verkar ense om att Fort Knox inte är vägen framåt verkar det idag inte finnas så många alternativ. AllA TAlAR om sAmVE R kAN

Många av talarna pratar om behovet av samverkan. Det handlar om att dela såväl resurser och framgångar som risker. Exakt hur detta ska gå till är det ingen som vet, men IMI (The Innovative Medicines Initiative) är ett EU-initiativ som har mycket pengar bakom sig. Det

Anders Ekblom, Astra Zenecas svenska vd och utvecklingschef, tror på en ny ekonomisk modell för att komma till rätta med problemen med resistenta bakterier.

» Idag ser vi till och med resistens för nya antibiotika som inte ens har kommit ut på marknaden. « fungerar så att företag som vill samverka resulterar i en förfrågan, som forskningsinstitutioner och universitet får konkurrera om att bli delaktiga i. Det hela resulterar i ett konsortium och trots många svårigheter verkar det vara en möjlig väg att hjälpa små och medelstora företag att ta sig från den prekliniska till den kliniska fasen. Det är ett skede som passande nog är omtalat som ”the valley of death, just på grund av att det är så många utvecklingsprojekt som läggs ner just då. Glädjande nog ligger Sverige på femte plats på listan över

EU-länder som fått anslag. Astra Zenecas utvecklingschef och svenska vd, Anders Ekblom, är övertygad om att världens politiker inser att det behövs en ny ekonomisk modell för att komma till rätta med de växande problemen med resistenta bakterier. – Idag ser vi till och med resistens för nya antibiotika, som inte ens kommit ut på marknaden, säger han.

en betalningsvilja för läkemedel mot allvarliga infektioner och mot gramnegativa-bakterier, som är svåra att komma åt med dagens antibiotika. För att lösa problemen har även de stora läkemedelsbolagen börjat samarbeta mer. Han pekar också mot att industrins forskningsorganisation är på väg att bli virtuell i den meningen att det är kompetensen som avgör var den finns och inte lokalerna. – Idag är det universiteten som bygger. En avgörande faktor är också hur de kliniska studierna läggs upp. Istället för att visa att ett nytt antibiotika fungerar lika bra som befintliga kan fokus ligga på att visa att det är verksamt mot just resistenta bakterier.

B ETAlN i Ng sVi ljAN AVgöR

sVE N s kA TR U m fkoRT

För Astra Zenecas del styr marknaden i betydligt större utsträckning än tidigare. Det finns

Vad är det då som talar för att Sverige har något att bidra med globalt? Carl Pereswetoff-

Morath på Invest Sweden lyfter framför allt fram att vi har etablerat oss internationell inom life science tack vare bolag som Pharmacia och Astra Zeneca, att vi har ett bra samarbete mellan akademi, industri och klinik, liksom välutbildad arbetskraft till en förhållandevis låg kostnad. Trumfkort är också Umeå Center for Microbial Research, med ett par hundra forskare inom biologi, kemi och fysik, nya Karolinska sjukhuset som ska föra forskningen närmare patienten, och de satsningar som görs i Lund med anläggningar som Maxlab och ESS. Till detta kommer att Sverige har ett sjuttiotal företag inom infektionsområdet. Ett starkt svenskt nätverk mellan alla dessa aktörer skulle kunna bidra till att lyfta Sverige. Årets möte i Umeå var en bra början och mycket talar för att det blir en uppföljning nästa år. MArItA tEräS

Läkemedelsbranschen har blivit bönhörd. EU ska tillsammans med ledande läkemedelsföretag satsa 224 miljoner euro för att utveckla ny antibiotika och nyskapande informationsutbyte.

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

tuffa tider för life science Varslen inom life science fortsätter att dugga tätt. Nu säger orexo och karobio upp personal. Hela branschen är under omstöpning där nya samarbeten och sätt att jobba växer fram. Orexo varslade i början av mars 25 personer efter att en läkemedelsjätte avbrutit ett samarbete med företaget. Karobio har sagt upp 16 efter att deras främsta läkemedelskandidat visat sig ge broskskador. En studie på hundar har visat att Karobios kolesterolsänkande läkemedelskandidat Eprotirome gav skador i brosket på vuxna hundar efter ett års behandling. En tidigare studie på unghundar hade visat samma sak, men Eprotirome hade trots det gått vidare till stora fas III-studier på människor, eftersom man trodde att skadorna hade att göra med tillväxt i brosket hos unga djur.

om sTöpN i Ng

Däm pAD sTäm N i Ng

I februari sades 16 av de 70 anställda upp från företaget. – Stämningen har varit ganska dämpad. Det blir tråkigare. Samtidigt inser folk att vi måste försöka överleva. Man hjälps åt för att klara det, säger Bo Carlsson, farmakolog och ledamot i akademikerföreningens styrelse på Karobio. Företaget hade varslat om upp-

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

sägning av upp till 25 personer redan i höstas, då som ett led i att förbereda en uppdelning av företaget i en del som skulle syssla med tidig forskning och en del som helt skulle ägna sig åt utvecklingen av Eprotirome. Företaget byter nu strategi. För att bli mer flexibla, ska Karobio lägga ut delar av sin forskning på kontrakt. Man ska inte heller längre själv göra stora kliniska studier, utan satsar på partnerskap med stora företag redan innan tester på människa, berättade vd Per Bengtsson i en presentation på Financial Hearings life science-dag i mars. Ett sådant samarbete kring receptorn ROR-gamma för behandling av autoimmuna sjukdomar startade i december. pRoj E kT lägg s N E D

Samarbeten med stora läkemedelsföretag har varit strategin även för Uppsalaföretaget Orexo. Företaget arbetar främst med omformulering av läkemedel, men köpte 2007 Biolipox, som utvecklade läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar som

naturvetarna har en viktig roll vid uppsägningar och ser till att de drabbade får sina rättigheter tillgodosedda.

astma och kol. Två av de projekt som följde med då var OX-ESI och OX-CLI. De drevs vidare i samarbete med Johnson & Johnson-ägda Janssen Pharmaceuticals, som valde att säga upp samarbetet i januari i år. – Det drastiska beslutet att Orexo då skulle lägga ned projekten kom snabbt, men alla förstår att vi inte kan driva tre formuleringsutvecklingsprojekt i sen fas och samtidigt ta fram nya läkemedelssubstanser, säger Anna Sjöström, som är en av de omkring 25 av Orexos 113 anställda som får lämna företaget nu under april. Anna Sjöström.

Hon är analytisk kemist, disputerad inom biomedicinsk strålningsvetenskap och började arbeta på Bioloipox 2004. De senaste åren har hon varit projektledare för ett omformuleringsprojekt på Orexo. Hon har nu arbetsbefriad uppsägningstid fram till och med augusti. – Jag är otroligt tacksam över att Naturvetarna har fört min talan. Det är väldigt svårt att själv veta vad som är rimligt i en sådan här process, och eftersom vi inte har kollektivavtal så blir allt lite rörigare, säger Anna Sjöström. Hon beskriver stämningen under uppsägningsfasen som generös och omtänksam. – Folk är tagna av det här naturligtvis, samtidigt är alla otroligt måna om varandra. hAnnA MEErVELd

F R ÅG O R O M L ÄG E T I B R A N S C H E N

1) Går det dåligt för life science? 2) Vill stora bolag samarbeta tidigare i läkemedelsutvecklingen nu? Johan Järte, vd för branschföreningen Sweden Bio: 1) – Nej. Finanskrisen har påverkat branschen, liksom andra branscher. Men nu börjar investeringarna komma in igen. Väldigt många bolag har lyckats hitta finansiering eller sålts, till exempel Halogenomics, Duocort, unitech och cellartis. Nedläggningarna på Astra Zeneca är inte ett tecken på att life science befinner sig i kris, utan på att de stora läkemedelsföretagen omformerar sina krafter. Det har visat sig att innovationerna oftast kommer ur den fria forskningen, och det har företagen nu förstått. 2) – Om man hittat något riktigt bra, kan stora företag vara intresserade av en läkemedelskandidat tidigt, men oftast vill man vänta tills företaget har visat i kliniska prövningar att substansen är bra. Små företag kan få ”mjuka” pengar till sin utveckling från till exempel Eu:s ramprogram eller Innovationsbron.

Astra Zeneca säger upp 400 nedskärningarna är en konsekvens av nedläggningen av forskningen i Södertälje. – Vi beklagar detta och kan konstatera att det är ytterligare ett dråpslag mot svensk life science. Ännu vet vi inte i detalj hur många av våra medlemmar som kommer drabbas, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef inom privat sektor på Naturvetarna. Redan när nedläggningen i Södertälje annonserades i februari visste man att beslutet även skulle påverka tjänster inom supportorganisationer såsom HR, kommunikation, fastighetsunderhåll, finans, SHE med flera. Dock inte i vilken utsträckning. – När förhandlingarna mellan arbetsgivare och facken nyligen avslutades blev det klart exakt hur många och vilka tjänster som berörs. Tyvärr blev det lite fler uppsagda tjänster än vad vi först befarat, säger Ivar de la

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen: 1) – Läkemedelsföretagen generellt, inte bara i Sverige, har ganska tuffa tider. Man får fram många nya läkemedel, men inga storsäljare. Det ställs allt hårdare krav på effekt och säkerhet. Det är bra, men det gör också att färre läkemedel passerar genom nålsögat. Alltfler länder ställer också krav på att läkemedlen ska vara kostnadseffektiva. I tider av ekonomisk kris är det lättare att spara in på läkemedel än att säga upp personal eller lägga ned sjukhus. 2) – Företagen försöker hitta nya sätt att organisera sin forskning för att bli effektivare, korta tiden till marknaden och minska antalet produkter som stupar längs vägen. Det finns över huvudtaget en ny ton i hela diskussionen i Sverige, ett ifrågasättande av hur den akademiska forskningen har samarbetat med företagen. Lärarundantaget har gjort att akademiska forskare har tvingats att bli företagare. utmaningen är att hitta ett annat sätt att ta betalt på.

cruz, vice ordförande i Akademikerföreningen på Astra Zeneca. Akademikerföreningen på Astra Zeneca ger stöd och arrangerar aktiviteter för de medlemmar som berörs av beslutet. Jr

Gör det inte för enkelt när myndigheter skrotas I maj publicerade Socialdepartementet vård- och omsorgsutredningen ”Gör det enklare!”. Utredaren föreslår att tolv av dagens myndigheter inom vård- och omsorg läggs ner och ersätts av fyra nya. tanken är att renodla och tydliggöra rollerna. Några av myndigheterna som utredaren föreslår ska läggas ner är Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet. De nya myndigheterna ska vara inriktade på: 1. Utveckling och spridning av kunskap. 2. Inspektion.

3. Gemensamma it- och kommunikationslösningar respektive övergripande strategisk utveckling inom hälsa, funktionshindersfrågor. 4. Vård och omsorg. Naturvetarna är positivt till renodlingen och att en myndighet föreslås få ett samordnat ansvar för tillsyn och inspektion. En sådan uppdelning borde gälla all tillsyn, menar Naturvetarna, som välkomnar ökade resurser till den myndigheten. Däremot varnar Naturvetarna för att den totala besparingen på 20 procent är överskattad. Av erfarenhet vet man att det inte är så enkelt att spara pengar på en omorganisation av det här slaget. Om förslaget blir verklighet måste en djupanalys göras av kompetensbehovet så att myndigheterna klarar sina uppgifter. Naturvetarna kommer tillsammans med övriga förbund inom Saco-S att bevaka våra medlemmars intressen genom hela processen om regeringen genomför utredningens förslag. Kr I StOFE r JärVI nG E

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

dUELLEn s k A s V E R i g E s AT s A pÅ m E R V i N D k R A f T ? Vindkraften växer nu snabbt, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Gärna vindkraft, men inte på min bakgård, säger många. Energimyndigheten tror att vindkraften står på egna ben inom tio år. Svenskt landskapsskydd har en annan uppfattning och vill stoppa utbyggnaden.

nEJ

camilla rosenberg, chef för vindenheten vid Energimyndigheten

Jonny Fagerström, medieansvarig på Föreningen svenskt landskapsskydd

1 . ä r V I n d K r A F t LÖ S n I n G E n PÅ F r A M t I d E n S E n E r G I F Ö r S Ö rJ n I n G ?

Ja, till viss del men det är inte hela lösningen. Vindkraft har en viktig roll och är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning i och med att den bidrar till att uppnå Sveriges och Eu:s mål för en växande andel förnybar energi.

nej, vindkraftens effektivitet och energitäthet är alldeles för låg för att i högre grad kunna ersätta konventionella kraftkällor. Vindkraftens intermittens (oregelbundenhet) gör också att den ständigt behöver backupkraft/reglerkraft för att upprätthålla en adekvat leveranssäkerhet. Vindkraften är dessutom ett dyrt sätt att producera el.

2 . h A r V I F Ö r h Ö G A F Ö r Vä n t n I n G A r PÅ V I n d K r A F t ?

Vårt uppdrag är att underlätta för genomförandet av det tredje benet i Sveriges energiförsörjning. genom elcertifikat kan Sverige öka andelen förnybar el. Systemet låter marknaden avgöra vilket energislag som är mest lönsamt att investera i. Just nu är det vindkraften som byggs ut för att den bedöms vara lönsam. I Sverige finns det gott om utrymme och goda vindförhållanden.

Ja, men de som kan något om vindkraft har sällan höga förväntningar på den. Tyvärr förekommer mycket desinformation i media angående vindkraftens förträfflighet, vilket ofta förvirrar debatten och omöjliggör en seriös dialog.

3 . n ä r K A n V I n d K r A F t E n KO M M A At t S tÅ PÅ E G n A B E n , U tA n S tÖ d F r Å n E Lc E r t I F I K At ?

det är svårt att säga. En gissning är cirka två generationsskiften inom tekniken, det vill säga cirka tio år. Men det kan gå avsevärt snabbare.

Inte inom överskådlig tid. Idag är vindkraften kraftigt underfinansierad. Vindindustrin medger själva att man behöver minst 60–65 öre per kWh i ersättning för vindelen. Med dagens elpriser på ca 30 öre/kWh och elcertifikaten (subventionen) på 15 öre/KWh går det inte ihop. Vindindustrin förlorar idag cirka 20 öre för varje kWh man producerar. Ingen ljusning är i sikte heller.

4 . VA r I S V E r I G E B Ö r V I n d K r A F t V E r K E n P L Ac E r A S ?

de ska byggas där det blåser bra och där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt. Inom den närmsta framtiden är det skogsoch fjällområden som bedöms vara centrala miljöer för utbyggnaden. geografisk spridning är att föredra, eftersom behovet av reglerkraft då minskar. Planeringen sker i kommunerna genom att bra områden för vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala översiktsplanerna.

Sverige behöver inte mer vindkraft. Snarare behöver man börja stoppa projekteringen. Enligt Energimyndigheten finns det elcertifikat för 11 TWh vindkraft. Planeringsramen är 30 TWh vindkraft till år 2020. Enligt vad Föreningen svenskt landskapsskydd erfar så finns det projekt ute i kommunerna på minst det tredubbla (90 TWh).

5 . G ä r n A V I n d K r A F t, M E n I n t E PÅ M I n B A KG Å r d , S äG E r M Å n G A . h U r LÖ S A d E t P r O B LE M E t ?

Vid en etablering är det viktigt att närboende informeras. under 2009 började branschen arbeta med att ta fram en uppförandekod för vindkraftprojektörer för att få dem att ta större ansvar. Ännu en viktig aspekt är hur en vindkraftpark påverkar den lokala arbetsmarknaden. Boende i glesbygd är ofta mer positiva till vindkraft av den anledningen.

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

Genom att sluta bygga vindkraft, alternativt införa ett lagstadgat säkerhetsavstånd till fastigheter som inte får underskridas, förslagsvis två kilometer.

NYHETER

M Å N A D E N S F R Åg A :

J O B B A R D u M Yc K E T ö V E R T I D ? Stressen på jobbet ökar när vi ska bli mer effektiva. Många naturvetare hinner inte med att utföra sitt jobb inom ramen för arbetstiden, vilket kan bero på brister i arbetsorganisationen. Nu vill vi veta om du jobbar mycket övertid. Kommentera på www.naturvetarna.se.

Våga vara smart och lat När övertiden blir en vana och stressymptomen kommer smygande bör man dra i handbromsen. – släpp alla måsten för en stund. smart och lat är stressforskaren Tomas Danielssons devis. B A l A N s Att jobba mycket övertid under en vecka eller två är inga problem för de flesta. En tydlig målbild och att arbeta mot deadlines är stimulerande. – Det höjer kreativiteten och ger tantomas danielsson ken vingar, säger har tid för annat. Tomas Danielsson, beteendevetare och aktuell med boken Smart och lat, Norstedts. Det är när övertiden blir en vana som man hamnar i riskzonen. När stressymptom, som huvudvärk, stela axlar och sömnsvårigheter dyker upp är det dags att dra i handbromsen. – Man måste ha öar av lugn och annan stimulans att längta efter, som kafferasten med kollegor att skratta med. Återhämtning är nödvändigt för att kunna

leverera. Vårt inbyggda batteri måste laddas emellanåt. – Det är ingen slump att piloter och kirurger bara får jobba en begränsad tid i taget. Naturvetare och andra yrkesgrupper har inte de stoppklossarna, utan måste skapa dem själva. Han varnar för att sjuttiotalisterna ligger särskilt illa till, med barn som ska hämtas och lämnas. Båten ska i sjön och sommarstugan ska målas. Samtidigt är båda mitt uppe i karriären. – Klart att det är ohållbart i längden. För att hinna med får man ägna de sena timmarna åt att kolla datorn och besvara mejl. Vem orkar prestera då? Tomas Danielsson beskriver det som additionsstress där plikterna på jobbet och fritiden staplas ovanpå varandra. Det var utifrån de insikterna boken Smart och lat föddes. Men ska man verkligen vara lat? – Inte i den meningen att vara arrogant, slapp och likgiltig. Det handlar om att få nödvändig återhämtning. Kör så det ryker, men gå ifrån och ta pauser. UT i s kog E N

Hans recept är att man då och då släpper alla plikter, slår sig fri och gör det man själv gillar. Det kan handla om allt från att spela boule och ta en fika till att gå ut i skogen. – Om man sitter för länge ser man inte aha-upplevelserna. Ofta är det när man gör något helt annat som idéer föds.

Att boka in varenda minut i sin almanacka är inget som Tomas Danielsson rekommenderar. – Se till att ha blank tid för oförutsedda händelser, men också för helt egen tid. Missa inte heller att ta ut komptid. Hur gör jag då med min smarta telefon? – Stäng av den, jag vill inte ha mejl när jag är ute i skogen. Bestäm dig för att vara avstängd. Visst kan det vara okej att tjuvkika ibland för att stilla eventuell oro, men gör dig inte beroende, säger han och springer ut i det fina vädret med barnbarnet och spelar fotboll. LEL

t E S tA L I V S c A F é E t Passar perfekt för arbetsgrupper på fem till sex personer. Kan göras ett par gånger i månaden. Fungerar även hemma i familjen. 1. Gå varvet runt och berätta hur du mår och vad som är viktigt den närmaste tiden. 2. Gå åt andra hållet och bedöm varandras stressnivå. 3. Fråga om några särskilda åtgärder behövs för att minska stressen. 4. hur kan vi hjälpa varandra? Den som är mindre belastad utför någon annans arbetsuppgifter.

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA – MILJÖ

Miljön är ingen schlager i Azerbajdzjan i dagarna vänds världens blickar mot det okända schlagerlandet Azerbajdzjan. bortom musiken och de pampiga showerna finns stora problem. Ta sumgayit till exempel, som är en av världens mest förorenade städer. Naturvetare åkte dit. TEXT o FoTo

j oAk i m Råd sTR öm

är man åker från Bakus flygplats till centrala staden radar de nybyggda monumenten och skyskraporna upp sig. Åtskilliga Mercedes och BMW kör förbi min taxi. Överhuvudtaget verkar det inte råda någon brist på pengar i denna oljerika raketekonomi. Bara fyra mil bort från huvudstaden, i Azerbajdzjans tredje största stad Sumgayit, är läget helt annorlunda. Här råder utbredd arbetslöshet med missbruk och sjukdomar som hiv och tuberkulos. Under sovjetåren släppte de många kemiska fabrikerna, aluminiumverken och andra industrier ut så stora mängder giftiga ämnen att Sumgayit utsågs till en av världens mest förorenade platser av välkända Blacksmith Institute 2007.

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

i N g E T U T F lY k T s m å l

Det är inte direkt troligt att turistmyndigheten i landet skulle vilja arrangera några utflykter till Sumgayit för de journalister som kommer till Azerbajdzjan i samband med schlagerfestivalen. – Jag har gjort en hel del fältarbete, i Louisiana, i Sydafrika och på olika ställen runt världen, men att se miljöförstöringen i Sumgayit lämnade ett outplånligt intryck i mitt minne, berättar doktor Colin Soskolne, professor i epidemiologi. Det är lätt att förstå vad han menar. Jag tar taxi genom staden, och åker genom enorma kvarter efter kvarter med rostiga skelett av alla sorters tänkbara industrier. Väldiga skorstenar gapar mot luften. Ibland syns en gaslåga från någon fortfarande aktiv fabrik. På ett fält nära en jätteanläggning löper smutsiga rörledningar. Det mesta är dock nedlagt – i och med Sovjetunionens kollaps försvann stora delar av efterfrågan och leverantörsnätverken för industrier bakom järnridån. Viss produktion har också lagts ned av rena miljöskäl. Idag vet ingen riktigt vad man ska göra åt de ödelagda industrierna. ä R R på j o R d E N s Y TA

Droktor Soskolne arbetade i området år 2000 för att tillsammans med WHO skriva en bok om epidemiologi och sambanden mellan miljöförstöring och cancer:

» I och med Sovjetunionens kollaps försvann de nedlagda industrierna bakom järnridån. « – Jag tyckte inte att de borde göra något åt de stängda fabrikerna, menar doktor Soskolne, utom kanske att arbeta med Disneykoncernen och få dem att sätta upp en tågbana eller berg- och dalbana så folk kunde se denna mänskliga dårskap, detta ärr på jordens yta. Stora delar av industrierna finns alltså kvar, men miljön har förstås förbättrats sedan de stängdes. Doktor Soskolne pekar på vikten av att initiativen för att förbättra miljön i staden kommer från befolkningen själv: – Man bör inte kasta sig in och säga ”det här är lösningen”, utan bygga upp kapaciteten så att unga forskare och gamla personer från kommunisttiden kan förstå så att de själva kan förbättColin Soskolne. ra sin situation.

RYS SLA ND Kas pis ka hav et GE OR GIE N

Sva rta hav et

Sum gay it

Bak u

AR ME NIE N TU RK IET

AZ ER BA JDZ JAN

Nach etjev an (Aze r.)

IRA N

S O VJ E T S S TO LT H E T – AZ E R BAJ DZJAN S S KAM » Sumgayit blev en stad 1949 och är idag Azerbajdzjans tredje största stad, med över 300 000 invånare. » Utpräglad industristad. Sovjetregimen anlade redan på 1930-talet en kraftvärmestation här för energi till närbelägna Bakus boomande oljeindustri. Efter andra världskriget kom en kemiindustri, och med den alltfler arbetstillfällen – och människor. » Fler företagsetableringar följde med en metallrörsfabrik 1952, en tillverkningsindustri för syntetiskt gummi 1952, en stålfabrik 1953, ett aluminiumverk 1955, Europas största petrokemiska industri på 1960-talet, liksom produktion av tegel, polymerer och fosfor. » Under sent 1980-tal var Sumgayit navet för hela Sovjetunionens kemiska industri. » Utsläppen från industrierna gick så gott som orenade ut i naturen. Inget egentligt hälsoskydd för personalen fanns heller. » Cancerfrekvensen och förekomsten av många andra sjukdomar steg markant. Många dödfödda barn och barn födda med missbildningar.

I stället för att riva är en idé att bygga ett Disneyworld i de nedlagda industrierna så att folk ﬁck se detta ärr på jordens yta.

» När Sovjetunionen kollapsade förföll Sumgayits industrisektor rejält. Detta, samt medvetna fabriksnedläggningar av miljöskäl, har idag lett till stor arbetslöshet med social utslagning och missbruk i spåren.

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA: MILJÖ

Och kanske bar doktor Soskolnes, och WHO-experten Francesca Racioppis, metoder frukt. Sumgayits stadsfullmäktige genomdrev nämligen 2003-2010 en mycket ambitiös miljöskyddsplan för att minska miljöpåverkan i staden till rimligare nivåer. TYd ligA HälsoE FFE kTE R

Men även om miljön har förbättrats i modern tid i Sumgayit dröjer sig hälsoeffekterna kvar. Jag träffar Mirfurqun Miraliyev och hans familj i en enkel lägenhet i staden. Han befinner sig i ett fruktansvärt tillstånd av mycket långt gången cancer. Han har stora svullnader runt hela kroppen och i andningsvägarna, och han kvider stilla av smärta. Mirfurqun Miraliyev arbetade fram till han var 50 år gammal i bland annat en fosfatfabrik och ett aluminiumverk i Sumgayit. i N g E N s åg p R o b l E m E N

Det märkliga under hela industriboomen i Sumgayit och på andra håll i Sovjet var att ingen insåg vad den kunde leda till. Troligen var det i fallet med Sumgayit till stor del doktor Soskolnes forskning för över ett decennium sedan som ledde fram till att den höga cancerfrekvensen i staden (upp

» Även om miljön har förbättrats dröjer sig hälsoeffekterna kvar. « till 51 procent högre än i resten av landet) blev känd för omvärlden. Miljöförstöringen kunde tydligt sägas leda till cancer och andra sjukdomar. Samtidigt är många i landet fortsatt försiktiga med att peka på dessa samband: – Om onkologiska sjukdomar är vanliga i en region kanske det beror på miljön, men kanske inte, säger Sevil Asadova, azerbajdzjansk expert vid WHO i landet. Sevil Asadova menar istället att man väntar på en miljöutvärdering som förväntas bli klar till slutet av 2012.

azerbajdzjanska översättningarna ännu inte getts ut, trots upprepade önskemål från mig. Jag tror inte den azerbajdzjanska regeringen vill släppa denna information. Och ifråga om hans azerbajdzjanska forskarkollegor på plats menar dr. Soskolne att de fick svårt att få jobb som forskare efter att ha publicerat resultat kring miljöförstöringen och cancerfrekvensen i Sumgayit. Istället sökte de sig till den privata sektorn: BP, konsultföretag. I diktaturens Azerbajdzjan är det en svår balansgång att försöka förbättra miljö- och hälsosituationen och samtidigt se till att regimen inte tappar ansiktet. #

TA p pA R A N s i k T E T

Varför denna fortsatta vaghet? Dr. Soskolne vet inte, men pekar på att hans bok om epidemiologi i Azerbajdzjan blev tryckt på engelska först efter flera år. – Och såvitt jag vet har de ryska och

M I L J Ö ÅTG Ä R D E R G E R R E S U LTAT På senare år har ett ambitiöst miljöprogram antagits av Sumgayits stadsfullmäktige.

» 118 enskilda aktiviteter har genomförts för att minska miljöpåverkan till rimligare nivåer.

Spåren från ett arbetsliv i fosfatfabriken och i aluminiumverket. I dag lider Mirfurqun Miraliyev av cancer.

» Programmet genomfördes genom deltagande från alla industriföretag i staden. Utförandet översågs av stadsfullmäktige i staden. » Som en följd sjönk mängden avloppsvatten från industriproduktion från över 600 000 m3 på 1990-talet till 76 300 m3 2005. » Mängden fast avfall minskade från 300 000 ton per år på 1990-talet till 3868 ton per år efter programmet.

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

Sverige klarar inte miljömålen Naturvårdsverket har bedömt chansen att klara miljökvalitetsmålen till 2020. 1. Begränsad klimatpåverkan – NEJ

6. Säker strålmiljö – NÄRA

11. Levande skogar – NEJ

Världens samlade utsläpp av växthusgaser måste halveras fram till år 2050 och vara nära noll vid seklets slut.

Brister inom sjukvård och industri. Människors solvanor måste ändras.

Många arter är hotade och man behöver ta större miljöhänsyn vid avverkningar.

7. Levande sjöar och vattendrag – NEJ Många når inte upp till god ekologisk status. Även den biologiska mångfalden har brister.

12. Ett rikt odlingslandskap – NEJ

2. Frisk luft – NEJ Utsläpp av kväveoxider måste minska, liksom partiklar från dubbdäck.

3. Bara naturlig försurning – NEJ Utsläppen av svavel har minskat rejält, men det återstår utsläpp av kväveoxider och försurande ämnen från skogsbruket.

4. Giftfri miljö – NEJ Vissa förbättringar har skett, men dålig kunskap om effekterna på hälsa och miljö.

5. Ozonskiktet – JA Uttunningen har avstannat och en utökning är på gång.

8. Grundvatten av god kvalitet – NEJ Förorenat grundvatten finns i hela landet, särskilt nära jordbruk och industri.

9. Hav i balans och levande kust och skärgård – NEJ Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske är fortsatta problem.

10. Myllrande våtmarker – NEJ Många våtmarker försvinner och fler behöver restaureras och anläggas.

Vindkraften växer snabbt Aldrig förr har så många vindkraftverk byggts som förra året. Under 2011 ökade produktionen av el med 74 procent, enligt Energimyndigheten. Effekten på varje vindsnurra ökar också. På de senaste fem åren har de blivit nästan dubbelt så stora. De vindkraftverk

Effekten har fördubblats på fem år.

som byggs nu har en effekt på runt två megawatt, vilket innebär en fördubbling under den tiden. Gotland ligger i topp bland kommunerna räknat på antal snurror och hur mycket el som produceras. Tre kommuner i Norrland ligger på topp fem. Trots att de har betydligt färre verk så producerar de mer tillsammans än vad Gotland gör. Att ha många snurror är alltså inte detsamma som att producera mycket el. Laholm är näst störst räknat på antal verk, men har bara den sjätte största produktionen. Totalt producerade den svenska vindkraften 6,1 megawattimmar el förra året, vilket motsvarar 4,2 procent av den totala elproduktionen. LEL

Färre betande djur och ett intensivt jordbruk hotar miljö- och kulturvärden. Att jordbruket minskar i Sverige är ett problem i sig.

13. Storslagen fjällmiljö – NEJ Påverkas av klimatförändringar och etablering av vindkraft och gruvbrytningar. Kunskapen om ekosystemen behöver bli bättre. 14. God bebyggd miljö – NEJ Går åt rätt håll för att minska radonstrålning och buller. Detsamma gäller energieffektivisering. 15. Ett rikt växt- och djurliv – NEJ Arter och ekosystem utarmas. Större hänsyn måste tas, liksom att skydda naturmiljöer. LEL

Multiresistenta bakterier i Hjälmaren det var de två bakterierna e.coli och enterokocker som i april påträffades i Hjälmaren. En mindre mängd hittades också i Svartån. Den typen av multiresistenta tarmbakterier är inte ovanligt att man hittar i förorenade vatten i Indien, men desto ovanligare i Sverige. – Det är en varningssignal att vi har fått in multiresistenta bakterier i våra sjöar, säger mikrobiolog Jana Jass vid Örebro universitet, till Nerikes Allehanda. Otto Cars, professor i infektionssjukdomar menar att det är ett tecken på ett stort systemproblem. – Vi har vräkt ut antibiotika i olika sammanhang, nu ser vi ekologiska konsekvenser, säger han till TT. Så länge vi är friska är det inget problem. – Vi kan bära på bakterierna, för i sig gör de ingen skada. Problemet är när vi har nedsatt immunförsvar eller opereras, då blir vi sjuka av våra egna bakterier. Han påminner om att läkemedelsindustrin inte fått fram nya antibiotika på 30 år. – Regeringar i alla länder ska ta sitt ansvar. Ju mer antibiotika i samhället, desto mer resistens. LEL

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA MILJÖ

Svårt att sätta dit miljöbovarna Miljöbrotten blir allt mer raffinerade när gifter och svarta pengar tvättas rena. I bullervallar kan man hitta miljögifter som arsenik och PCB. – Det här är komplicerade miljöbrott som sällan leder till åtal och fällande dom, säger Högni Hansson, miljöchef i Landskrona kommun. lAR s-E R i k li lj Eäck

ntligen bygger de bullervallen som skydd mot trafiken. Men glädjen varar inte så länge. Kemikalier börjar läcka från vallen som innehåller sulfater och salter av olika slag. Grannarna klagar och slår larm till kommunen. Det här hände i skånska Åstorp för några år sedan. – Det visade sig att entreprenören som handlar med industriavfall hade blandat ut avfallet med jordmassor och annat material som utgörs av bullervallen, berättar Högni Hansson, miljöchef i Landskrona kommun.

l U k R AT i V b R A N s c H

Utredningen går vidare med flera åklagare inblandade. Men fallet har ännu inte avgjorts i domstol. Spåret gick till kemiföretaget Pers-

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

F OTO: S A R A J O H A R I / SY D SV E N S K A N / S CA N P I X

TEXT

Högni Hansson, miljöchef i Landskrona och miljöjuristen Margaretha Svenning undersöker jordhögar som kan innehålla giftigt avfall.

torp som hade betalat en avgift till entreprenören som skulle ta hand om avfallet. – Den här typen av miljöbrott blir allt vanligare och är komplicerade. Det är en lukrativ bransch där entreprenören får betalt för att ta emot avfall som blandas ut med jord och annat material. De används för att fylla upp våtmarker, gruvtäkter och liknande. Det är inte ovanligt att hitta gifter som arsenik, PCB och andra kemikalier där. Högni Hansson håller med om att det är en tickande miljöbomb när gifterna når grundvattnet och sprider sig i miljön. – Med den här metoden tvättar de oseHögni Hansson. riösa företagen både gifter och svarta pengar. Och då räcker inte egenkontrollen eftersom intygen med analysresultat kan vara förfalskade. Hur löser man problemet? – Vi måste själva ta prover och analysera, liksom följa transporterna och spåra källan när vi inte kan lita på egenkontrollerna. Vi tittar också på rivningslov för att få koll på byggavfall som ska hanteras. F l E R m i l j ö b R oT T U p p Täc k s

Andra miljöbrott som ökar är smuggling av skyddade djur över gränserna, liksom olaglig export av vitvaror och elektronik till främst Afrika. – Men sammantaget ökar inte miljöbrotten. Däremot upptäcks och anmäls fler miljöbrott nu än tidigare. Utsläpp av kemi-

» Inspektörer behöver utbildas i bevissäkring. « kalier och överträdelser av miljötillstånd var vanligare på 1990-talet. Trots fler anmälningar är det få miljöbrott som leder till åtal och fällande dom. En kartläggning som tidningen Svenska Dagbladet har gjort finns det 74 miljöutredare på landets 21 polismyndigheter. Endast 29 jobbar uteslutande med miljöbrott. – Bristande resurser och att andra brott går före är de främsta skälen till att många anmälningar om miljöbrott inte utreds, säger Jonas Engzell, ordförande för Miljöoch hälsoskyddsföreningen, Naturvetarna. Han menar att den korta preskriptionstiden på fem år för miljöbrott också spelar in. – Upptäckten görs inte alltid när brottet just har begåtts. Om till exempel en brygga har uppförts i strid mot strandskyddet kan det vara svårt att fastställa när den byggdes. bäT T R E åT E R ko p p l i N g

Han tycker att polis och åklagare gör ett bra jobb, men efterlyser bättre återkoppling. – Visst är det frustrerande när ärenden läggs ner utan motivering. Men när jag ringer och frågar får jag ofta nöjaktiga förklaringar, som till exempel brist på bevis eller att det var en olyckshändelse och inte ett miljöbrott, säger Jonas Engzell. Högni Hansson är inne på samma spår,

men framhåller att det ändå har blivit bättre. – Statusen för miljöbrott har höjts med en egen miljöåklagarkammare. Men ännu kvarstår problemet med utredarna som har två chefer, en inom polismyndigheten och en inom åklagarmyndigheten. Han vill se en renodling där utredaren knyts till en myndighet med åklagaren som chef. Han vill också få in naturvetenskaplig kompetens bland utredarna. – Miljöbrott har nära koppling till biologi, kemi och geologi. Därför är det bra att ha de kunskaperna när miljöbrott ska utredas. Vad till exempel ett lågt pH-värde innebär sitter i ryggmärgen hos naturvetare. N AT U R V E TA R E b ö R U T R E dA

Högni Hansson menar att det är lättare att lära en naturvetare att utreda än att få en utredare att förstå naturvetenskapen. – Inspektörerna behöver utbildas i bevissäkring. När polisen är på plats kan det vara försent. Av brist på bevis ger utredarna ofta upp misstänka miljöbrott. Man skulle vinna mycket på att göra en grundlig dokumentation direkt på plats, som att ta prover och fotografera. Är det möjligt med dagens lagstiftning? – Ja, det är möjligt i dag, men en särskild skrivning om det behövs för att skydda den enskilda inspektören, som blir mindre utsatt med en tydlig lagstiftning i ryggen. Hur ofta förekommer jäv? – Det finns exempel på kommunpolitiker som har blivit dömda för att de inte har anmält miljöbrott till åklagare. Anledningen är ofta att de vill skydda företag som är viktiga för kommunen. #

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

5 steg till effektivare forskningsmiljöer Ett bättre ledarskap är en av nycklarna till att öka produktiviteten på forskningslaboratorier, enligt en McKinsley studie. Glädjande nog verkar svenska laboratorier hävda sig väl internationellt, men det M A R I TA T E R Ä S finns smolk i bägaren. TEXT

ett läge där läkemedelsindustrin kämpar för att komma tillbaka till fornstora dagar spekulerar man i vad som har gått snett. Kostnaderna för läkemedelsutveckling har ökat dramatiskt och frågan är hur produktiviteten ska kunna höjas. Samverkan och nya organisationsformer talar alla om. Många försöker också dra nytta av nya tekniker och att styra över till nya områden. Michael Edwards, management konsult och disputerad kemist på McKinsley i London, lyfter fram ytterligare en möjlighet. Hans tydliga budskap är att de flesta forskningslaboratorier kan lyfta sig rejält genom att fokusera på personerna bakom resultaten och hur vi styr våra laboratorier. Michael Edwards och hans kollegor har lyckats vaska fram fem särskiljande områden i en studie, som publicerats i Nature review. Dessa är:

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

TALANG

De bäst presterande forskningsmiljöerna är avsevärt skickligare både på att rekrytera och att utveckla befintlig kompetens. När de gäller rekrytering har de bästa en tydlig strategi, där de framför allt letar efter personer som har erfarenhet från olika forskningsmiljöer och projekt. De viktigaste är att de är tränade att lösa problem, snarare än att de har vissa tekniska färdigheter. - Smarta människor kan lära sig en teknik, men det är svårare att lära någon att vara nyfiken, förklarar Michael Edwards. På de bästa laboratorierna har alla forskare individuella utvecklingsplaner och återkopplingen från ledningen på den egna prestationen är tydlig och kontinuerlig. Den som misslyckas med att prestera trots att åtgärder satts in blir till slut ombedda att sluta. Detta borde kunna skapa otrygghet och minska kreativiteten, men enligt

Michael Edwards kan detta undvikas genom att alla vet vad som gäller. Skickligt ledarskap är vad som krävs för klara detta.

STRATEG I

Det behövs en tydlig strategi för att bli framgångsrik, vilket de flesta är medvetna om. Umärkande för framgångsrika laboratorier är de använder strategin i den dagliga jobbet för att fatta beslut. Det finns också en gemensam insikt kring vilket vetenskapligt problem som ska lösas, samt inom vilka områden man kan bli framgångsrik. Medarbetarna har också en stor frihet när det gäller hur, men inte när det gäller vad. Det gäller att fokusera på målet, snarare än vägen dit.

SAMVE R KAN

Genom att utforma gemensamma utrymmen för att gagna samver-

» Forskning handlar om effektiv problemlösning, vilket det ägnas för lite tid åt. « kan mellan olika forskningslag går det att komma längre. Möten i syfte att lösa problem tillsammans med personer som normalt sätt inte arbetar ihop verkar också stimulera kreativiteten. Att överhuvudtaget uppmuntra ett utbyte av idéer och kunskap, även om misslyckade experiment är oerhört effektivt. ”Vi tävlar inte mot varandra”, är en insikt som behövs för samarbetsklimatet.

PROJ E KTLE D N I NG

En medvetenhet om att projekt som inte är lovande bör avslutas så fort som möjligt är en annan framgångsfaktor. Viktigt är också att projekten tillsammans kan ge ett mervärde och att det finns synergier, bland annat för att gemensamma resurser ska kunna användas på ett effektivt sätt. Det handlar också om att verkligen använda projektledning för att stödja innovationsprocessen och inte bara för att styra och rapportera.

PROB LE M LÖS N I NG

Forskning handlar om effektiv problemlösning, vilket det ägnas för lite tid åt. Den bästa forskningen är hypotesdriven, löser problem tillsammans och ägnar tid åt att lära sig av misslyckade experiment. Ofta uppmuntras dessutom sidoprojekt, eftersom de kan vara en källa till innovation.

H U R STÅR S IG SVE R IG E?

Svenska forskningsmiljöer står sig mycket väl i den internationella konkurrensen, åtminstone om man litar på en mindre undersökning som McKinsley utfört bland personer med erfarenhet från att arbeta på ett forskningslaboratorium. Vi är klart bättre än genomsnittet när det gäller att introducera nyanställda, att använda mentorer, liksom att se till att varje medarbetare har en utvecklingsplan. Inom två områden är vi emellertid sämre än genomsnittet. Det är få svenskar som anser att det blir några konsekvenser för den som inte levererar och att lönen är kopplad till prestation. Med tanke på att vi har haft individuell lönesättningen inom läkemedelsindustrin sedan länge är det ett anmärkningsvärt resultat. # SÅ HÄR ÄR STU DI E N GJOR D Genom att intervjua forskningschefer på några av världens främsta forskningsinstitutioner fick Michael Edwards och hans kollegor fram sextio faktorer eller beteenden som förekommer oberoende av forskningsområde och om labbet finns inom akademin eller industrin. 4 300 forskare på 247 laboratorier har sedan fått bedöma i vilken utsträckning beteendet förekommer på det egna forskningslabbet.

Svenska labb står sig väl i den internationella konkurrensen.

Att mäta ett labbs produktivitet är inte lätt, särskilt inte inom industrin, men inom akademin kunde de utgå från ett etablerat mått på enskilda forskares produktivitet, det så kallade h-indexet.

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP N Ä R U T LÖ S E R J O R D B ÄV N I N G A R TS U NAM I E R? Fråga: Varför utlöser bara vissa jordbävningar i havet en tsunami, fast de har samma seismologiska kraft enligt utslaget på richterskalan?

N F R ÅGA E TA R E N AT U R V E

VA R F Ö R VAT T N A J O R D G U B BAR VI D FROST? Fråga: Jag har hört att man kan bevattna sin jordgubbsodling om det finns risk för frost vid blomningen. Varför gör man det och vad händer rent fysikaliskt? Undrar också varför svenska jordgubbar är sötare än importerade? HÄLS N I NGAR PE R

Svar: Genom att bevattna kontinuerligt vid temperaturer från ca +1 till ca -5°C kan man förhindra att blommorna fryser. Det fysikaliska fenomenet bakom detta är att det frigörs energi när vatten fryser till is och den värmen räcker för att hålla själva blomman

U N D RAR JOHAN NA

frostfri med temp på max 0°C. Det blir som en igloo runt varje blomma. Bevattningen måste pågå tills dess att isen smält helt. Över till din andra fråga. Svenska jordgubbar är ofta andra sorter än importerade (jämför med Spanien och Italien) och de plockas ofta fullt mogna eftersom de inte ska transporteras så långt. Det kan vara samma sorter som från Holland och Tyskland och där har mognadsgraden stor betydelse. Ljuset i norr kan också ha betydelse för utveckling av socker i bären. BIRGITTA SVENSSON, HORTONOM

Svar: Tsunamier bildas när en massa vatten plötsligt trängs undan och måste ta vägen någonstans. För att det ska bli en tsunami vid en jordbävning måste havsbotten hastigt röra sig uppåt och lyfta upp en massa vatten högre än det var tidigare. De jordbävningar som orsakar tsunamier sker oftast där en kontinentalplatta skjuts upp över en annan. Trycket av den ena plattan mot den andra ökar tills de ”tappar taget” och det blir en jordbävning där den ena plattan skjuts upp över den andra. Havsbotten höjs plötsligt och man får en tsunami. För att det ska bli en större tsunami måste jordbävningen som regel vara större än magnitud 8. Den14 april 2012 inträffade ett magnitud 8,6 skalv utanför Sumatra, i närheten av, men inte vid, den plattgräns som orsakade tsunamin 2004. Den här gången var skalvet dock av en typ där rörelsen mellan plattorna var i stort sett horisontell, längs sprickan i havsbotten. Botten höjdes därför väldigt lite och det bildades bara en mindre tsunami (ca. 1 m hög vid närmaste kust).

OCH FÖRSÖKSLEDARE VID RÅNNA

BJÖRN LUND,

FÖRSÖKSSTATION, SLU ALNARP

SEISMOLOG VID UPPSALA UNIVERSITET

VETE N S KAP I KORTH ET FÅ VINNARE I ETT VARMARE KLIMAT På våra breddgrader med snö och is påverkas ekosystemet mest av klimatförändringarna. Mindre snö på vintern gör till exempel att kaniner och andra djur som lever i hålor under marken får sämre chans att överleva när det skyddande snötäcket försvinner. Även rötterna hos många växter kan skadas av kylan. Även i havet rubbas balansen när isarna krymper. Förekomsten av kiselalger som lever under isen minskar, vilket påverkar tillgången på krill som livnär sig på kiselalger. Krill är i sin tur föda för bland annat sälar, valar och vissa sjöfåglar. Dessutom visar en amerikansk forskarrapport, som var publicerad i BioScience i april, att havens upptag av kol-

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

dioxid minskar när havsisarna drar sig tillbaka. Till råga på allt frigörs föroreningar och näringsämnen när glaciärerna smälter, vilket försämrar vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Men det finns vinnare. Hjortar, råddjur och älgar spar på sin energi och blir inte lika lätt ett byte för rovdjur. LEL

NY U PPTÄCKT KAN MOTVE R KA R E S I STE N S MOT ANTI B IOTI KA Bakteriell resistens mot antibiotika är ett växande globalt problem och behovet att hitta nya sätt att behandla infektioner är akut. Forskare vid Sahlgrenska Akademin och Harvard Medical School i USA har upptäckt en tidigare okänd mekanism som kan användas för att förstärka effekten av antibiotika med hjälp av tillsats av fettmolekylerna resolvin och protektin. – Det innebär att man skulle kunna ge pa-

tienter lägre doser av antibiotika och därmed minska utsläppen i naturen, säger Fredrik Bäckhed, docent vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien. Eventuellt skulle tillsatsen av fettmolekylarna också kunna bidra till att göra redan resistenta bakterier mer känslig för antibiotika. – Våra amerikanske kollegor startar nu studierna för att titta närmare på påverkan av resolvin på redan resistenta bakterier. Vi bidrar med vår expertis inom mikrobiologi, förklarar Fredrik Bäckhed. Resolvin och protektin har en anti-inflammatorisk verkan och finns naturligt i kroppen. Förhoppningsvis betyder detta att risken för allvarliga biverkningar är relativt liten. Den aktuella studien är utförd på möss, innan tillsatsen av fettsyrorna i antibiotika kan bli verklighet måste sedvanliga kliniska prövningar utföras. NL

KARRIÄR

I NSPI RATÖR E N MAN UALE N

SI D 25–27

SI D 28–29

LE DARSKAP

SI D 30-32

AR B ETSMAR KNAD PÅ NYTT JOB B

SI D 33

SI D 34

PLATSAN NONSE R

SI D 35–37

Forskare och vd leder ung akademi den egna karriären började efter en avstickare till industrin. Sju år senare är Helene Andersson Svahn både forskningsledare för avdelningen för nanobioteknologi vid KtH och vd för företaget Picovitro. Som ordförande för Sveriges unga akademi är ett av hennes mål att förbättra unga n ata l i e v O n d e r l e h r forskares villkor.

teXt

fOtO

anna ledin WirÉn

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

helene anderSSOn Svahn

är Helene Andersson Svahn disputerade 2001 ville hon gå ut i industrin och testa något nytt. Som sälj- och marknadschef för det då ganska lilla företaget Silex Microsystems fick hon tillfälle att göra allt från att hälsa nya kunder välkomna till att skicka paket med produkter. När hon ville driva egna projekt sökte hon sig tillbaka till akademin. – Kombinationen av akademi och industri blev extremt nyttig för mig. Jag önskar att fler hade möjligheten att prova detta, men vill man göra en akademisk karriär är en avstickare till industrin inte att re-

kommendera, säger hon och refererar till tidsramarna som gäller för att söka forskartjänster efter disputationen. eg e n fOr S kn i ng Sg r u pp

År 2005 startade Helene Andersson Svahn sin egen forskning vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hennes lön finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom KVA:s akademiforskartjänster men pengar till doktorander och material till experiment rådde det brist på. Hon påpekar att detta är ett ganska vanligt scenario som försvårar uppbyggnaden av en fungerande forskargrupp.

Jobb: Professor och chef för avdelningen nanobioteknik på KTH, leder forskning kring mikrofluidik för biologiska applikationer. Föreståndare för KTH Center för Biosustainability. Vd för cellanalysföretaget Picovitro. Utmärkelser: Blev 2003 utnämnd till en av världens hundra mest lovande unga forskare av det amerikanska universitetet MIT. Valdes 2011 till ordförande för Sveriges unga akademi. Familj: Man och två barn, 2 och 4 år.

Med hjälp av nanobioteknik utvecklar Helene Andersson-Svahns forskargrupp bland annat snabbanalysmetoder för infektioner och allergier.

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

KARRIÄR

– Det tar ett tag innan man hinner få andra forskningsanslag och verkligen kan sätta igång med det man vill göra. Själv sökte hon sig till en miljö där hon fick stöd och hade turen att få ekonomisk hjälp av en professor som såg hennes talang och drivkraft. En sådan insats kan vara avgörande för karriären samtidigt som den kan sätta den unga forskaren i en beroendeställning. – Så var det inte i mitt fall, men det finns en risk att professorn som hjälper till även försöker kontrollera vad man jobbar med. SatSa på talang e r na

Just stöd för unga forskare är en av hjärtefrågorna för Sveriges unga akademi där Helene Andersson Svahn har varit ordförande under det första året. – Vi efterlyser fler satsningar som till exempel Wallenberg Academy Fellows där man under stor konkurrens ger större anslag till ett fåtal personer som kan bygga upp en långsiktig verksamhet, säger Helene Andersson Svahn Ledamöterna i den unga akademin har alla tagit sig igenom en osäker akademisk karriärväg och vill nu bana väg för dem som följer efter. Akademin, som nu fyller ett år, har fått gott gehör och har bland annat dialog med Jan Björklund och Forskningsberedningen. Nyligen lämnade ledamöterna ett förslag för den kommande forskningspropositionen där individuellt ekonomiskt stöd, mobilitet och tydliga karriärvägar står i centrum. – Det är bra att vi får chansen att ge vår syn på unga forskares situation och kan ge en bild av var problemen ligger, säger Helene Andersson Svahn.

» Akademin har dialog med Jan Björklund. « B ra M i ljÖ OCh pe r SOnal

Hennes verksamhet kommer att flytta till ScilifeLab vid Karolinska Institutet i Solna i början på nästa år. – Det är en utvecklande miljö och jag välkomnar såklart satsningen på Scilife Lab. En nationell resurs kan även vara en möjlighet för unga forskare om strukturen stämmer, påpekar Helene Andersson Svahn och tar åter igen upp vikten av ett tydligt karriärsystem. – Vi behöver ett system där vi både kan rekrytera internationella topptalanger och attrahera unga forskare att stanna kvar inom akademin. Som systemet är uppbyggt nu skräms nog ganska många bort och det är synd. Dessutom är det viktigt att omge sig med kompetenta människor, någonting som Helene Andersson Svahn vet av egen erfarenhet. Hon rekryterar internationellt samtidigt som hon har ögonen öppna för talanger i hennes närhet. Liksom professorn som stöttade henne försöker hon ge unga talangfulla forskare en bra start på forskarkarriären. – Speciellt nu när jag har många andra uppdrag och små barn är bra personal A och O för en fungerande forskningsverksamhet, svarar hon på frågan hur hon hinner med alla åtaganden. Ban B rytan d e fOr S kn i ng

För Helene Andersson Svahn funkade det att satsa på det hon brinner för.

– Det är min ledstjärna. Gör jag det jag brinner för blir det bra forskning och bra publikationer, säger hon. Men för att fler talanger ska kunna utvecklas och rekryteras behövs en kraftsamling anser hon. – Sverige behöver en rejäl satsning för att ge unga forskare en chans att bygga upp en oberoende forskningsverksamhet i kombination med ett tydligt karriärsystem. Det är då vi får fram banbrytande forskning och kan attrahera talanger, summerar hon. #

SVE R IG E S U NGA AKADE M I • Grundades i maj 2011 och består av 22 ledamöter från olika discipliner. Som ung menas att forskaren disputerat för högst tio år sedan. • Ett forum för tvärvetenskaplig dialog och interaktion för morgondagens framstående forskningsledare. • En forskningspolitisk plattform för unga forskare.

V I LL S E I F o R S K N I N G S p R o p o S I T I o N E N 2012: • Fortsatt investering i forskning med tyngdpunkt på talangfulla individer. • Tydliga karriärvägar. • Stimulera mobilitet. Läs mer: www.kva.se/sv/Om-akademien/ Sveriges-unga-akademi

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

Man uale n

Att resa ragg löser inga konflikter Han skrev en bok om snällhet. Men först lärde han sig att hantera sin egen ilska. Som chef på Karolinska institutet agerade Stefan Einhorn kraftfullt på konflikter Sara-Mara / SÖd e r B e rg ag e ntu r och blev bra på att lösa dem. M a r g a r e t h a e l d h teXt

lska är en av motkrafterna som kan hindra oss från att vara goda, enligt Stefan Einhorn. För sex år sedan kom boken Konsten att vara snäll som gjorde succé över hela världen. Idag finns den översatt till arton språk. Den förändrade inte bara Stefan Einhorns liv, utan även vårt sätt att se på snällhet. – Det är sällan vi blir så dumma i huvudet som när vi blir aggressiva och ilskna, säger Stefan Einhorn. Rädsla att störa, prestige, brist på empati och när vi tror att någon annan fixar, är andra motkrafter som hindrar oss från att vara goda. S näll på äkta Sätt

Men det gäller att vara snäll på rätt sätt. Stefan Einhorn skiljer på falsk och äkta snällhet. – Falsk snällhet är till exempel när vi låtsas att vi inte är arga utan uppträder under en leende och vänlig mask. Man är formellt vänlig men pyr aggressivitet, säger elaka saker som skadar människor men på ett vänligt sätt. Men man får dem att förstå att de inte är något värda, säger Stefan Einhorn. Stefan Einhorn har själv ett hetsigt humör, något han med åren lärt sig hantera. Han minns en specifik händelse i sin ungdom som fungerade som ögonöppnare. Han råkade i en konflikt med sin bäste

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

i l l u S t r at i O n

vän som vägrade träffa honom under en tid. Stefan ringde och bad att de skulle träffas för att prata ut. Han frågade då vad som var målet med mötet. Att bli vänner igen, svarade Stefan. – Det gjorde att jag vann en insikt. Det är bättre att hantera situationen i stället för att ryckas med känslomässigt. När människor blir ilskna eller elaka, tänker jag pragmatiskt och fokuserar målinriktat på hur jag kan lösa situationen, säger Stefan Einhorn. allti d d eStr u ktivt

Likaså kan den härliga känslan av att få rätt, vara vilseledande. Allvarliga konflikter, menar Einhorn, är alltid de-

KARRIÄR

» Säg hellre att det gör mig ledsen när du... « struktiva. Känslan av att vinna en konflikt är egentligen en icke-seger. – Även om man har en skön känsla av att ha gått segrande ur striden, har man egentligen förlorat, eftersom man har skaffat sig en ovän till. Bästa sättet att lösa konflikter är att fokusera på det gemensamma målet. – Försök hålla huvudet kallt, undvik konflikter och gå istället in för att övertyga med sakliga argument. Det är en betydligt större seger, säger Stefan Einhorn. r e S i nte ragg

Många konflikter går att undvika med lite självinsikt. Att försöka se saker ur ett annat perspektiv och att våga be om råd, helst från en person med integritet, som vågar säga sanningen. – Man måste våga fråga sig själv om man tänker fel, om det kan vara så att man i själva

verket är känslig eller överkänslig. Eller om det är värt att ta strid om en taskig kommentar. Upprepade mönster av dålig attityd bör man konfrontera. Men på ett vänligt sätt. – Man uppnår ingenting av att resa ragg. Det är bättre att säga att det gör mig ledsen när du säger så och så. Om man går på den linjen löser det oftast den typen av problem, säger Stefan Einhorn. Idag ägnar han största delen av sin tid åt sitt författarskap och att föreläsa. Men under sina år som institutionschef på Karolinska institutet agerade Stefan Einhorn kraftfullt på arbetsplatskonflikter. – Jag har låg tolerans när människor behandlar andra illa. Jag har alltid gått in för att lösa konflikter och jag är ganska bra på det. Men även jag misslyckas ibland, jag försökte nyligen medla i en infekterad konflikt, där jag misslyckades trots att jag lade ner många timmar. när g e u pp?

Det kan finnas tillfällen då det är bättre att ge upp, menar Stefan Einhorn. – Ibland måste man inse fakta, att det finns konflikter och personligheter man inte kan fungera med. Det bästa man kan göra är att undvika dem, bryta mönster eller till och med söka ett annat arbete. Men att ge upp utan att ens ha försökt lösa en konflikt, är inte något Stefan Einhorn rekommenderar, istället bör man försöka se uppblossande konflikter som en utmaning. För att citera Dalai lama: ”Din fiende är din bäste vän eftersom han är den person som ger dig de prövningar du behöver för att utveckla din inre styrka, tolerans och respekt för din nästa.” #

M oT K R A F T E R T I L L STR E S S o CH I LS KA » Kollegor är generösa med att ge beröm, uppmärksamhet och god kritik. » Man delar med sig av äran. » Gläd er med varandra. » Ha ett arbetsklimat som tillåter att människor är olika. » Se varandra. » Var medveten om betydelsen av vänlighet, det tar lika lång tid att säga ett vänligt ord som ett ovänligt.

Så U N DVI K E R DU KoN F LI KTE R: 1. Fokusera på det gemensamma målet. Försök hålla huvudet kallt och övertyga med sakliga argument. 2. Försök se saker ur ett annat perspektiv och våga be om råd, helst från en person med integritet, som vågar säga sanningen. 3. Våga konfrontera upprepade mönster av dålig attityd. Men på ett vänligt sätt. 4. Gå alltid in för att lösa konflikter och medla. 5. Att inte låta sig ryckas med känslomässigt, utan lära sig att hantera situationen. När människor blir ilskna eller elaka, tänk pragmatiskt och fokusera målinriktat på hur du kan lösa situationen.

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

le dar S kap

Gör affärer i Kina med list och goda relationer Att göra affärer och leda i Kina är inte som här hemma. beslutsvägarna kan liknas vid ett garnnystan och ett ja behöver inte betyda ett ja i motsatsernas land. Att forskning och utbildning är nyckeln till framtiden, blev tydligt på ett seminarium som naturvetarna och Sweden bio anordnade. l a r S - e r i k l i l j e B ä C k teXt

ill tonerna av Star wars gör forskningsministern entré på ett politiskt möte i Kina. Det illustrerar den status som frågor om forskning och utbildning har där. – Teknik och naturvetenskap är lösningen på allt, säger Sylvia Schwaag Serger, direktör Internationell strategi, Vinnova och verksam vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet. Kina vill inte längre vara världens fabrik, utan ska själva utveckla nya tekniska prylar, bilar och miljöteknik för att kunna gå i täten för att bromsa utsläppen av växthusgaser. – Man vill minska beroendet av utländsk teknik. På tio år har Kina tredubblat sin satsning på forskning.

e rÖvra vär ld e n

Life science kommer nu starkt, men hittills har fokus legat på fysik, nanoteknik och materialutveckling. Att säga att Kina erövrar världen är ingen underdrift. Med forskningscentra i Afrika kompletterar man satsningen på företagsetableringar där. Geelys förvärv av

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

– Vi är fast i våra boxar, våga titta in i en annan tankevärld, säger Tony Fang, som har följt Kina sedan han lämnade landet.

Volvo, liksom vilja att köpa Saab är ännu en pusselbit i den globala satsningen. Men andra länder förlägger också sin forskning i Kina. Kina är med bland annat Ericsson och Astra Zeneca det sjätte största landet för Sveriges forskningsinvesteringar utomlands.

» Guanxi

(relationer) betyder allt när man ska göra affärer i Kina. «

på kinesiska betyder lycka och framgång. – Det är förklaringen till att invigningen av OS startade 8 minuter över 8, den 8:e i 8:e (augusti) 2008. Det gäller också att vara född i rätt djur, där draken är den allra bästa.

SySte M etS BakS i da

Här kan man tala om en utbildningsexplosion. Likaväl som universiteten har nära samarbete med företag som LG finns det universitet som går åt andra hållet med Marx som ledstjärna. – Målet är bli världsledande med fokus på excellens och genom att kraftsamla resurserna, vilket bland annat avspeglar sig i modern labbutrustning. Men det kommunistiska systemet har nackdelar. – Det finns pengar, men ofta går de till fel projekt och statliga företag får mycket, säger Sylvia Schwaag Serger. Å andra sidan tar man emot utländska experter med öppna armar och det finns en filosofi där vägen från idé till marknad är kort, med risk för barnsjukdomar som får rättas till i efterhand. Kinesiskt affärsmannaskap och ledarskapsfilosofi har Tony Fang, professor vid Stockholms universitet, tittat närmare på. Han kom till Sverige under tidigt 1990tal, i samma veva som tillväxten tog fart i Kina. Då fanns inte ett varuhus där och inga privata bilar. yi n OCh yang

I sin förklaringsmodell utgår han från motsatserna i Yin och Yang, som innehåller frö av varandra. Se hur kapitalismen och kommunismen lever sida vid sida.

– Vi är fast i våra boxar, våga titta in i en annan tankevärld, säger Tony Fang, som har följt Kina sedan han lämnade landet. Han intygar att det är innovation och hållbarhet som ska bygga det nya Kina. För att bli framgångsrik där gäller det att känna till några saker. – En kines gör inte affärer med vem som helst. Det handlar om att skapa relationer och att känna varandra direkt eller via någon annan. Det privata engagemanget är viktigt, vilket hänger ihop med en holistisk och diplomatisk människosyn. Hans Hammar, ansvarig för mobilt bredband på Ericsson i Kina, är inne på samma spår. – Guanxi (relationer) betyder allt när man ska göra affärer i Kina. Hans Hammar. Man behöver kontakter mellan företag, men kanske ännu mer med myndigheter. Det är en av anledningarna till att det tar tid för utländska företag att etablera sig i Kina. Man kan inte räkna med att göra affärer enbart på affärsmässiga grunder. Vidskepligheten spelar också roll. Hans Hammar berättar att siffran fyra har samma uttal som död, så fyra ska man undvika. Åtta

K I NAS UT VECK LI NG I S I FFRoR » på tio år har Kina tredubblat sin satsning på forskning och är nu uppe i 1,8 procent av BNP. Motsvarande siffra för EU är 2 procent. » Räknat i antalet doktorander inom naturvetenskap och teknik toppar Kina i världen. » Tvåa i världen i antalet publiceringar inom life science. » på tio år har antalet studenter ökat från tre miljoner till nitton miljoner.

N å G R A AV D E 3 6 K R IG S LI STE R NA » Korsa havet utan himlens vetskap. » Göm en kniv i ett leende. » Slå gräset för att skrämma ormen. » Locka tigern att lämna bergen. » Låtsas vara en sansad dumbom. » Gästen blir värd. » Flykt är den bästa strategin. Från boken Att göra affärer i dagens Kina, av Tony Fang med flera.

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

På gång

Ny SoM CH E F

Sylvia Schwaag Serger, Elisabet Engdahl-Linder och Tony Fang. livet är ett S pe l

Kineser ser på livet som ett spel, där man spelar olika roller i olika situationer. Det kryddas med humor och paradoxer, liksom filosofier som taoism och konfucianism, men även buddism. Respekten för äldre är också djupt rotad. Att göra affärer kan för en svensk uppfattas som kaotiskt där ett ja inte alltid är ett ja. Svensk-

ar har en plan där man går från punkt A till B utifrån ett uppgjort schema. Man jobbar i projekt och om något går snett medger man det och korrigerar. – För kineser är flexibilitet nyckeln. Man gör många saker samtidigt och jobbar i nätverk. Man försöker hela tiden hitta nya vägar, hitta lösningar och aldrig ge upp. För en kines kan vägen från A till B liknas vid ett garnnystan med irrvägar i alla riktningar, men som ändå leder fram till ett mål. En kines är alltid uppkopplad och tillgänglig. Allt handlar om att ge kunden den bästa servicen. – Samtidigt som de 36 krigslisterna ligger till grund för affärer strävar man efter harmoni och att undvika konflikter. Något som illustreras med motsatserna Yin och Yang. #

Med ledarutbildaren och författaren Anders Kinding från positively Group när: 11 juni, kl 11.30-13.30. Enklare lunch serveras kl 11. plats: Saco, Lilla Nygatan 14 (T-bana Gamla stan). anmälan: www.saco.se F I N N S DE N p E R F E KTA ST yR E LS E N? Lyssna till Öjvind Norberg, Styrelseakademin samt Wenche Rolfsen, CEo Rolfsen consulting och deras erfarenheter av styrelsearbete. när: 13 september, startar kl 15.00 med kaffe och mingel. Avslutas kl. 18.00 med nätverkande och tilltugg. anmälan: www.naturvetarna.se/chef KoN F LI KTE R – CH E F E N S DI LE M MA Med Thomas Jordan, en av Sveriges skickligaste forskare inom området konflikhantering. när: 14 september, Saco, Lilla Nygatan 14, Stockholm. anmälan: www.naturvetarna.se/chef

cHEFSFråGAn

Vad ska jag begära i lön? Jag har fått ett nytt jobb som regionchef på ett skogsföretag. Vi har ännu inte kommit överens om lönen. på vilken nivå bör jag lägga mig och vad säger lönestatistiken?

Eftersom du ansvarar för en hel verksamhet betraktar vi dig som högre chef. Många skogbolag är organiserade så att de har kontor/verksamhet på olika orter. Men det skulle kunna vara egna bolag, det vill säga juridiska personer med helt egen ledning och då skulle din roll förmodligen vara vd. Kom ihåg att ett chefsuppdrag alltid är ett

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

förtroendeuppdrag, vilket innebär att om du inte längre har förtroende är det svårt att sitta kvar på posten. Det bör man vara medveten om, och utifrån det reglera anställningsavtalet och bland annat avtala om längre uppsägningstid. Ditt arbete kommer att vara förenat med mycket resor/tjänsteförrättningar, med en hel del tid utanför hemmet. Att förhandla fram ytterligare semesterdagar kan vara ett sätt att säkra tid för familjen. När det gäller anställningsvillkor så bör man titta på hela bilden, det vill säga lön, eventuell bonus, andra förmåner som tjänstebil eller annan förmån, samt tjänstepension. Tänk på att statistik är gamla löneuppgifter, men de kan ge en uppfattning om möjliga lönelägen inom en viss befattningskategori.

Lönen för chefer på din befattningsnivå har en stor spännvidd, beroende på bland annat kompetens och bolagets storlek. Lönespannet för den här typen av befattning kan variera mellan 65 0000 till 85000 kronor per månad, beroende på individuell kompetens, företagets storlek och värdet av övriga förmåner. För att få en mer detaljerad rådgivning kontakta Naturvetarna Chef.

Elisabet Engdahl Linder oMBUDSMAN FÖR CHEFER på NATURVETARNA

KARRIÄR

Så mycket tjänar naturvetare Befattningsnivå

10:e percentil

Median

90:e percentil

Assistent

21 450

26 800

35 000

Doktorandtjänst

22 500

27 036

35500

Handläggare

25 378

31 615

40 700

Specialister

28 500

37 500

51 000

projektledare

28 500

37 500

52 000

Gruppchef

28 000

41 000

56 820

Mellanchef

32 665

45 000

64 699

Högre chef

35 500

60 375

107 000

Löner för olika befattningsnivåer för naturvetare inom privat sektor, kronor per månad. Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011.

Det lönar sig att bli expert Chefer har inte oväntat de högsta lönerna bland naturvetare, men även en karriär som projektledare eller specialist lönar sig. – Intressant att specialisters löner ligger i linje med de löner som gruppchefer har. Det visar att man inte behöver göra en traditionell karriär uppåt för att komma upp på en högre lönenivå, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Han berättar att offentlig sektor uppvisar samma mönster. Där ligger dock lönerna på en något lägre nivå. – Lägg också märke till att lönespridningen ökar ju högre upp man kommer i linjestrukturen. En handläggare på tionde percentilen tjänar drygt 60 procent av den på nittionde percentilen. Motsvarande siffra för högre chefer är 33 procent. Kristofer Jervinge påpekar att statistiken inte tar hänsyn till ålder, år efter examen, bransch, utbildningsnivå och liknande. Den statistiken finns på Saco Lönesök. LEL Mer löner på Saco Lönesök. Inloggningsuppgifter hittar du på baksidan av tidningen.

fråga eXpe rte n: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Kan chefen flytta min semester? Jag hade fått min planerade semester beviljad och bokade därför en semesterresa utomlands med min familj. Igår kom min chef in till mig och talade om att jag måste senarelägga min semester flera veckor. Som skäl angav han att vårt företag har fått in en stororder som kräver min närvaro. Får arbetsgivaren göra så? hälS n i ngar kar i n

Avsikten med en fastställd semesterlista är enligt semesterlagen att de anställda ska kunna lita på att kunna ta ut sin semesterledighet som planerat. Enligt semesterlagen har alla anställda rätt att ta ut en sammanhängande ledighet om minst fyra veckor under perioden juni till och med augusti (om det inte föreligger särskilda skäl från företagets sida). Om det finns kollektivavtal där du jobbar ska du i första hand vända dig till akademikerföreningen. Ditt fackombud bör då snarast påkalla en förhandling enligt MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ditt fackombud kan då kräva att den fastställda semesterlistan ska gälla för din del, alternativt att företaget ska kompensera dig för de olägenheter som en ändring

av din semester kan medföra. Andra alternativ som kan bli aktuella är att undersöka om någon kollega frivilligt mot någon form av ersättning kan ersätta dig eller om det går att anställa en vikarie. Den kompensation som du kan begära kan vara ersättning för merkostnader genom ombokning av semesterresan, extra semesterdagar eller annan ekonomisk ersättning. Om det inte finns någon lokalförening eller om företaget saknar kollektivavtal och du själv inte lyckas förhandla fram någon för dig acceptabel lösning bör du kontakta Naturvetarnas jour. Se kontaktuppgifter på nästsista sidan. raM Ón SÁn Ch e Z-lÖvy f Ör han d li n g S Ch e f

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

på N y T T J o B B

drömjobbet för den vetgirige Att ta reda på vad en fluga väger eller varför det ligger döda humlor med hål i ryggen under ett träd är ingen ovanlig arbetsdag för Didrik Vanhoenacker. Han är Naturhistoriska riksmuseets nya jourhavande biolog. Varför fick du jobbet? – Jag är nyfiken och har bred kunskap om djur och natur. Min bakgrund som lärare på Naturskolan och att jag är bra på att kommunicera och förklara

spelade säkert in. I grunden är jag biogeovetare och doktor i ekologi. Vad gör du på dagarna? – Jag svarar på frågor från allmänheten kring djur och natur. Jag får ungefär 25 mejl om dagen och en del telefonsamtal. I maj är det extra mycket frågor då folk är ute i naturen och hittar saker. Därför gäller det att arbeta snabbt och hitta bra vägar för att få svar. Även radio och tidningar ringer. Vad får du för typ av frågor? – Många är kopplade till vad de hittar i naturen eller något de sett på tv. Till exempel: kan man äta alla typer av sniglar? Hur gammal blir en ekorre? Var träden större på dinosauriernas tid och varför i så fall? Kan du svara på allt? – Nej, men ofta finns det forskare eller biologer på museet som kan hjälpa till. Men ibland är det omöjligt att ge ett säkert svar. Det kan till exempel handla om ett djur som

är svårt att beskriva eller om jag får ett foto där alla karaktärer på ett djur inte syns. Brukar du googla? – Absolut, det ger en snabb överblick. Det finns många bra bilder med djur och växter på nätet, men man måste vara observant eftersom en del bilder kan vara felbestämda. Källkritik är alltid viktigt, det gäller såväl information på internet som i gamla djurlexikon. Vilka utmaningar möter du? – En är att svara på rätt nivå. Ibland får jag avancerade frågor av näst intill experter och då gäller det att ge ett svar som ändå ger ett mervärde. Om ett barn frågar måste jag vara pedagogisk så att barnet förstår. Vad är roligast med jobbet? – Om någon reagerar: ”Jaha, vad häftigt!”. Till exempel att inte bara svara vad det är för larv, utan också berätta hur den lever och om den kamouflerar sig. På köpet lär jag mig nya saker. JR

f l e r på n y t t j O B B Lars Hennig Professor i genetik vid SLU. Forskning: Hur epigenetiken gör arvsmassan funktionsduglig. Daniel Karlsson Nytt jobb: Postdoctoral Fellow, Pfizer Inc. Neuroscience Unit. Cambridge Massachusetts, USA Tidigare jobb: Postdoctoral Fellow, Linköpings hälsouniversitet Utbildning: Disputerad inom neurobiologi vid Linköpings häl-

tt HAr du ocKSå ny

jobb

souniversitet och magister i biologi från Linköpings universitet. Aina Törnblom Nytt jobb: LIF, ansvarar för forsknings- och innovationspolitik samt klinisk forskning men hanterar även frågor kring biobanker. Tidigare jobb: Aina kommer närmast från Bristol-Myers Squibb där hon arbetade som Medical Information Manager. Utbildning: Farmakologi? Madeleine Warghusen Nytt jobb: Bransch- och avtalsansvarig på Chefsorganisationen Ledarna.

Tidigare jobb: Verksamhetsutvecklare på LRF; dessförinnan sektionschef på Skogsoch Lantarbetsgivareförbundet. Utbildning: Agronomekonom och HR-ekonom. Nicolina Renkvist Nytt jobb: 6-månaders konsultuppdrag som kvalitetsvärderare på Astra Zeneca i Södertälje. Tidigare jobb: Bland annat Se-

nior Scientist på biotech-företaget Absorber. Utbildning: Postdok inom cancerforskning på Ludwig Institute for Cancer Reseach (LICR) i Bryssel samt forskarutbildning (cancerforskning) på Open University i London. Molekylärbiolog i botten. Sofia Andersson Nytt jobb: Postdoctoral Research Associate, Department of Chemical Physiology, The Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien, USA. Tidigare jobb: Utbildning: Disputerad i kemi vid Göteborgs Universitet.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

Natu rvetar NaS Sti pe N di u m TRYGGHET PÅ DINA VILLKOR Naturvetarnas stipendium går till naturvetare som genom sitt professionella arbete gjort särskilda insatser för naturvetenskapen. Stipendiet inrättades vid kongressen 2006 som tack till förbundets tidigare ordförande Göran Bengtsson för hans mångåriga insatser för förbundet. Stipendiet delas ut i samband med Naturvetarnas ordinarie kongresser vart tredje år, och mottagaren får ett belopp på 30 000 kronor.

iN NOm

e ra

För att kunna ta emot Naturvetarnas stipendium krävs att den nominerade har "stärkt naturvetenskapens ställning eller höjt naturvetares anseende", är medlem i Naturvetarna, samt är eller har varit yrkesverksam. Stipendiet ges till en person eller delas mellan två personer. Samtliga medlemmar i Naturvetarna kan nominera stipendiater.

FÖRENKLA DIN VARDAG

Nomineringarna skickas till: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka, eller mejlas till: redaktion@naturvetarna.se Senast den 3 september vill vi ha nomineringarna.

SAMLA FLER FÖRSÄKRINGAR PÅ SAMMA STÄLLE Nu kan du teckna fördelaktig bilförsäkring och hemförsäkring som passar just din livssituation. Ring 020-51 10 20 så hjälper vi dig att ordna trygghet på dina villkor.

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

Konferens:

Miljöenheten söker två

Miljöhandläggare inom miljöanalys, miljöövervakning, vattenförvaltning, tillsyn och/eller prövning av miljöfarlig verksamhet Läs mer på www.lansstyrelsen.se/dalarna Välkommen med din ansökan via www.offentligajobb.se

(ref.nr: 112-3891-2012)

Neuromuskulära sjukdomar & epilepsi 23–24 oktober i Stockholm i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund & Sällsynta Diagnoser

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 900 kronor) Vi söker

Naturvårdshandläggare Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller på Offentliga jobbs webbplats, www.offentligajobb.se

Beställningen skickas till: elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress. Glöm inte ange storlek och examensår. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

HÖSTEXKURSION 2012 22-23 AUGUSTI AUGUSTI II SKOGARNA SKOGARNA UTANFÖR UTANFÖR KATRINEHOLM KATRINEHOLM 22-23 ANMÄL DIG TILL HÖSTEXKURSION 2012 Välkommen ut i fält för att debattera aktuella skogsfrågor. Vi gästar fastigheter med ett brett spektrum av olika markanvändningar, blickar in i framtidens skogsskötselfrågor och virkesanvändning. Göran Persson, Sveaskogs ordförande, är exkursionens inledningsvisionär. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson ger regeringens syn på skogen och alla dess värden. Experter täcker upp flera aktuella frågeställningar. För mer information och anmälan besök www.skogen.se Förvänta dig två händelserika och informativa dagar tillsammans med likasinnade. Ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter och träffa gamla bekanta. Anmäl dig nu!

n a t u r v e ta r e

n r5 2012

PLATS OCH DATUM: Selesjö och Dimbo utanför Katrineholm, 22- 23 augusti 2012. MEDVERKANDE: Skogssällskapet, Skogforsk, WWF, SLU, Riksdagspolitiker och Landsbygdsministern m.fl. ANMÄLAN OCH PROGRAM: www.skogen.se/ aktiviteter/hostexkursion FRÅGOR: Anmälan Lena Olofsson 08-412 15 80, program Gunilla Lidén 08-412 15 20. SISTA ANMÄLNINGSDAG: 29 juni 2012.

I tjänsten ingår bland annat -

Utveckling av regionens köpverksamhet

Resultatansvar för uppsatta mål Korsnäs Skog söker Korsnäs SkogKorsnäs söker Skog söker Upphandlingar

Regionchef Regionchef Regionchef Upprättande av avtal med entreprenörer

Korsnäs Skogs fältverksamhet är organiserad i fyra regioner. Region Frövi bedriver virkesköp främst inom

Korsnäs Skogs fältverksamhet är organiserad i fyra regioner. Region Frövi bedriver virkesköp främst inom Korsnäs Skogs fältverksamhet är och organiserad i fyra län. regioner. Frövi bedriver virkesköp främst inom Västmanlands Södermanlands GenomRegion att erbjuda privata markägare skogliga tjänster av -Örebro, Personalansvar regionens sju medarbetare Örebro, Västmanlandsföroch Södermanlands län. Genom att erbjuda privata markägare skogliga tjänster av högsta kvalitet vi för att Korsnäs alltid ska markägarens naturliga samarbetspartner. Örebro, Västmanlands och arbetar Södermanlands län. Genom att vara erbjuda privata markägare skogliga tjänster av högsta kvalitet arbetar vi för att Korsnäs alltid ska vara markägarens naturliga samarbetspartner. högsta kvalitet arbetar för minst att Korsnäs ska vara markägarens naturliga samarbetspartner. Vi söker digvimed fem års alltid erfarenhet av skoglig verksamhet och som tycker om att samarbeta i en

Regionen ansvarar för virkesköp, skoglig planering, avverkning och skogsvård inom sitt praktisk utbildning högskolenivå är önskvärd. Regionenverksamhet. ansvarar förSkoglig virkesköp, skogligpåplanering, avverkning och skogsvård inom sitt verksamhetsområde. Då Regionplanering, Frövi är relativt ny, ligger fokus på att bygga och kundrelationer Regionen ansvarar för virkesköp, skoglig avverkning och skogsvård inomupp sittnätverk verksamhetsområde. Då Region Frövi är relativt ny, ligger fokus på att bygga upp nätverk och kundrelationer för att stärka Korsnäs närvaro inom området. För merstärka information kontakta Göran Andersson, 69 09 eller besök vår hemsida verksamhetsområde. Då Region Frövi ärSkogschef relativt ny, ligger fokus påtfnatt070-303 bygga upp nätverk och kundrelationer för att Korsnäs närvaro inom området. för att stärkawww.korsnas.com/jobb Korsnäs närvaro inom området. Vår nuvarande regionchef övergår till annan tjänst inom Korsnäs Skog varför vi nu rekryterar en ny Vår nuvarande regionchef övergår till annan tjänst inom Korsnäs Skog varför vi nu rekryterar en ny Regionchef till Frövi. Sista ansökningsdag Regionchef till Frövi. är 2012-06-20.

Vår nuvarande regionchef övergår till annan tjänst inom Korsnäs Skog varför vi nu rekryterar en ny Regionchef tillI tjänsten Frövi. ingår bland annat I tjänsten ingår bland annat Gå in på vår hemsida för mer information och för att söka tjänsten. www.korsnas.com/jobb - bland Utveckling regionens köpverksamhet I tjänsten ingår annat av Utveckling av regionens köpverksamhet

Korsnäs är en av landets ledande tillverkare av kartong och papper avsedda för användare med mycket höga krav på effektiva, kreativa och funktionella Våra produkter baseras på förnyelsebar vedråvara och vi hjälper dagligen kunder världen över att uthålligt hushålla med resurser, utveckla varumärken och öka lönsamheten. Tillverkningen sker vid företagets tre produktionsanläggningar med massatillverkning. Korsnäs har en total produktionskapacitet på 1,1 miljoner ton kartong och papper per år. Cirka 90 procent av - integrerad Upphandlingar Upphandlingar försäljningen exporteras. Korsnäs har 1800 anställda, omsätter 8 254 Mkr (2011) och är ett helägt Kinneviksbolag. Resultatansvar för uppsatta mål

Upprättande av avtal med entreprenörer Upphandlingar

Resultatansvar för uppsatta mål förpackningslösningar inom konsumentvaruområdet. Utveckling regionenshuvudsakligen köpverksamhet - avResultatansvar för uppsatta mål

Upprättande av avtal med entreprenörer

Personalansvar för regionens sju medarbetare Personalansvar för regionens sju medarbetare

Upprättande av avtal med entreprenörer

Vi söker dig med minst fem års erfarenhet av skoglig verksamhet och som tycker om att samarbeta i en Vi utgår att tycker du gillarom skog. för att trivas Vi söker dig med minst fem års erfarenhet av skoglig verksamhet ochfrån som att Men samarbeta i en och praktisk verksamhet. Skoglig utbildning på högskolenivå är önskvärd. Skogssällskapet söker skogsförvaltare och Personalansvar för regionens sju medarbetare fungera hos oss bör du tycka om människor lika praktisk verksamhet. Skoglig utbildning på högskolenivå är önskvärd. mycket. För det är samma regel i skogen som i ekonomikonsult som gillar sällskap För mer information kontakta Skogschef Göran Andersson, tfn 070-303 69 09 eller besök vår hemsida

övriga näringslivet –eller affärer görs vår mellan För mer information Skogschef Göran Andersson, och tfn 070-303 69 09 hemsida Vi söker dig med minst fem års kontakta erfarenhet av skoglig verksamhet som tycker om att besök samarbeta imänniskor. en www.korsnas.com/jobb Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare www.korsnas.com/jobb praktisk verksamhet. Skoglig utbildning på högskolenivå är önskvärd.

Sista ansökningsdag är 2012-06-20. Sista ansökningsdag är 2012-06-20.

och ingen är den andra helt lik. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål.

För mer information kontakta Skogschef Göran Andersson, tfn 070-303 69 09 eller besök vår hemsida www.korsnas.com/jobb Gå in på vår hemsida för mer information och för att söka tjänsten. Skogssällskapet växer!

Gå in på vår hemsida för mer information och för att söka tjänsten. www.korsnas.com/jobb Nu söker vi en skogsförvaltare till www.korsnas.com/jobb

Sista ansökningsdag är 2012-06-20.

Söderhamnskontoret.

Korsnäs är en av landets ledande tillverkare av kartong och papper avsedda för användare med mycket höga krav på effektiva, kreativa och funktionella Korsnäs är en av landets ledande tillverkare av kartong och papper avsedda för användare höga krav på effektiva, och funktionella förpackningslösningar huvudsakligen inom konsumentvaruområdet. Våra produkter baserasmed på mycket förnyelsebar vedråvara och vi kreativa hjälper dagligen kunder förpackningslösningar huvudsakligen konsumentvaruområdet. Våra produkter baseras på förnyelsebar vedråvara ochtre vi produktionsanläggningar hjälper dagligen kunder världen över att uthålligt hushålla med inom resurser, utveckla varumärken och öka lönsamheten. Tillverkningen sker vid företagets Gå in på vår hemsida för mer information och för att söka tjänsten. Skogssällskapet växer! världen över att uthålligt hushålla med resurser, och öka lönsamheten. Tillverkningen sker och vid företagets treår. produktionsanläggningar med integrerad massatillverkning. Korsnäs harutveckla en totalvarumärken produktionskapacitet på 1,1 miljoner ton kartong papper per Cirka 90 procent av med integrerad massatillverkning. Korsnäs har en total produktionskapacitet påoch 1,1Nu kartong papper per år. Cirka 90 till procent av www.korsnas.com/jobb vi enochekonomikonsult försäljningen exporteras. Korsnäs har 1800 anställda, omsätter 8 254 Mkr (2011) ärmiljoner ett söker helägtton Kinneviksbolag. försäljningen exporteras. Korsnäs har 1800 anställda, omsätter 8 254 Mkr (2011) och är ett helägt Kinneviksbolag.

Stockholm eller Sundsvall.

Korsnäs är en av landets ledande tillverkare av kartong och papper avsedda för användare med mycket höga krav på effektiva, kreativa och funktionella om tjänsterna på www.skogssallskapet.se/jobb förpackningslösningar huvudsakligen inom konsumentvaruområdet. Våra produkter baserasLäs på mer förnyelsebar vedråvara och vi hjälper dagligen kunder världen över att uthålligt hushålla med resurser, utveckla varumärken och öka lönsamheten. Tillverkningen sker vid företagets tre produktionsanläggningar med integrerad massatillverkning. Korsnäs har en total produktionskapacitet på 1,1 miljoner ton kartong och papper per år. Cirka 90 procent av försäljningen exporteras. Korsnäs har 1800 anställda, omsätter 8 254 Mkr (2011) och är ett helägt Kinneviksbolag. Vi hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markinnehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare. Vi hanterar ca 2 miljoner m3 virke och omsätter 1,5 miljarder kronor per år.

n r5 2012

n a t u r v e ta r e

S PA N A R I N I N T E T R I V I A LT B I O LO G I

Hur mycket bajsar en blåval? Har du också funderat på om fiskar har spott och vilken färg en kameleont får om den ligger på ett schackbräde? Det och mycket mer kan du hitta svar på i boken Varför kan inte potatisar gå? Med glimten i ögat och en humoristisk underton delar författaren Lars-Åke Janzon med sig av intressanta fakta från sin tid som jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Boken ger inte bara svar på de frågor som få vågat ställa tidigare, utan ger även mer förVisste du att...? djupad fakta om djur och natur. På ett enkelt och pedagogiskt sätt förklarar Lars-Åke Janzon vad naturlig selektion är och hur man räknar vilda djur. Varför kan inte potatisar gå? är boken för dig som gillar att slänga dig med: ”Visste du att...” JR LÄS MER: www.norstedts.se

LIVSSTI L

Aptit på livet Nya kokböcker med läckra recept duggar det tätt av. Men det är få som tar ett större grepp om livsstil och vad man bör göra för att kunna njuta av alla lockelser. Den luckan fyller dietist Kajsa Asp Jonson med boken Mersmak för livet. Snabbt och enkelt är en av hennes deviser. Sund vardagsmat får gärna vara snabblagad, precis som träning. Även de små stegen ger resultat. Endast 50-100 kcal mindre per dag ger en viktminskning på 2-5 kg per år. Hon förklarar varför vi behöver antioxSnabbt och enkelt. idanter och mineraler i vår mat, liksom kolhydrater, fett och proteiner. Hon talar sig varm för långsamma kolhydrater och varnar för stora mängder bacon, korv och grädde, vilket påverkar kolesterolet. Med ena benet i idrottens värld visar Kajsa Asp Jonson på nyttan med träning och tipsar om övningar. Det enda jag saknar är illustrativa bilder på hur man gör sit ups/crunches eller hur man får en starkare och snyggare rumpa. Desto mer generösa bilder på aptitliga maträtter som man får lust att gå hem och laga direkt. LEL

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

Sällskapsspel för akademiker Har du någonsin önskat att det fanns ett sällskapsspel med endast vetenskapsfrågor? Då ska Naturvetarna ge dig ett tips! Företaget Acabo Games har utvecklat ett spel med frågor som är speciellt riktade mot naturvetare. Företagets vd Philip Svanfeldt har en masterexamen i biomedicin från Uppsala universitet och beskriver spelet The Art of Science som ett slags naturvetenskapligt Trivial Pursuit. Bara gröna frågor. – Glöm alla tråkiga rosa och bruna frågor! Här finns endast de gröna frågorna kvar, uppdelade i kategorier som biologi, matematik, fysik och kemi. Man brukar ju säga att man ska göra det man är bäst på och eftersom de flesta av oss som arbetar med Acabo Games har naturvetenskaplig bakgrund så bestämde vi oss för att sätta ihop detta spel. Förutom The Art of Science har företaget även utvecklat spelet Guesstimates som är riktat mot en bredare målgrupp och har inspirerats av case-intervjuer som alltfler arbetsgivare använder sig av. Hittills har båda spelen sålts i tusentals upplagor i Sverige och förutom att de satsar mycket på den internationella marknaden har Acabo Games som ambition att få ut minst ett spel till i år. Erika Lindbom LÄS MER OM SPELEN OCH FÖRETAGET PÅ:

www.academicboardgames.se

PET OCH PVC

App som ger besked om plaster Apparna vinner terräng. Nu är den första plastappen här. Den ger svar på vilka plaster man ska använda för olika ändamål och vilka egenskaper de har. Här får man kunskap om de vanligaste plasterna och hur de har bearbetats. Man får också ingångar till kemin bakom plaster och hur de kan återvinnas. Att pvc betyder polyvinylklorid är allmänt känt. Men att pet, som många tar i sin mun till fredagsmyset, är en förkortning av polyetentereftalat visste i alla fall inte jag. Plastappen, som bland annat Plast- och kemiföretagen står bakom, ger besked. LEL

GÄSTKRÖNIKAN

Med en papegojas

envishet

Det roligaste med att vara Sacoordförande är att vara ute i verkligheten och träffa medlemmar i Sacoförbunden, som Naturvetarna. Det näst roligaste är att sedan försöka ta det man lärt sig av medlemmarna vidare genom att påverka de beslutsfattare som uppdraget som ordförande för Sacofederationen ger tillträde till.

Eftersom Astra Zeneca vill avveckla snabbt och satt av en ansenlig summa pengar för detta borde det gå att göra en bra uppgörelse. Staten borde ta chansen att försöka bygga en attraktiv forskningsmiljö i Södertälje. Löftena om att bygga ut Scilife Lab är visserligen välkomna, men det ena utesluter inte det andra. Regeringen har ju också sagt att satsningen på Scilife Lab inte har något att göra med Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. Därför bör regeringen ta chansen att försöka göra något konstruktivt så att forskningsmiljön i Södertälje kan leva kvar och utvecklas. Detta har jag med en drucken papegojas envishet upprepat när jag träffat partiledare efter partiledare och i förekommande fall ministrar i regeringen. Om det ger något resultat återstår att se. Emellanåt ger kontakterna med ministrar en tydlig inblick i vilka vattentäta skott det finns

DE N I NAVE LN MÅSTE B RY TAS O CH DET ÄR P OS ITIV T AT T JAN BJÖR K LU N D T YCK S VARA PÅ VÄG AT T TA STEG PÅ VÄG E N

mellan regeringens olika departement. Den borgerliga alliansens partier vakar som hökar över sina områden och regeringen som kollektiv finns bara när den fattar de formella besluten på torsdagsmornarna. För Sacos del är naturligtvis forskning och utveckling oerhört viktigt. Därför har vi lagt fram en rapport inför höstens forskningsproposition. I Den hållbara forskningspolitiken presenterar vi en rad förslag på hur kvaliteten på forskningen kan öka. En av de absolut viktigaste faktorerna är att öka rörligheten bland forskarna. Den är idag så låg att det talas om akademisk eller intellektuell inavel. Den inaveln måste brytas och det är positivt att forskningsminister

Jan Björklund tycks vara på väg att ta steg på vägen. I vårpropositionen aviserar han en översyn av rörligheten mellan lärosätena. Det är bara att hoppas att det blir något konkret också. I Sacos forskningsrapport läggs förslag om tydliga regler för tillsättande av tjänster i öppen konkurrens. Vi skissar också på ett resursfördelningssystem där rörlighet premieras.

F OTO : K A L L E A S S B R I N G

Som när jag deltog i Akademikerförening på Astra Zenecas årsmöte i Södertälje. Då fick jag verkligen klart för mig vilket samhällsekonomiskt slöseri det vore att bara lägga ner, att stå med tomma lokaler, dyrbar utrustning som skingrats för vinden och kvalificerade forskare utan jobb.

GÖRAN ARRIUS ORDFÖRANDE I SACO

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

6m ag

Redaktionen önskar Trevlig sommar!

N Y P Å N AT U R V E TA R N A

I N!

Johan coachar naturvetare i karriären Mycket rullar Johan Runessons väg nu. Nytt jobb, färsk doktor i neurokemi och pappa för andra gången. N Y PÅ JOBBET

Nästa Nummer deN 30 augusti

annonsstopp den 14 augusti. Bokning: annons@naturvetarna.se

I nästa nummer: Hållbara och smarta kläder. Vilken klädtyp är du? Var ligger hjärnforskningen? Granskning arbetslivskontakt. Vad blev det av dem som disputerade? Löpningens kemi med tips från coachen.

Några har redan kommit i kontakt med Naturvetarnas nya karriärrådgivare. Nu ska han dela med sig av sina erfarenheter som doktorand. – Det är så lätt att man ser disputationen som ett mål och glömmer tiden efter. Man kan inte börja för tidigt med sin karriärplan, men för sent. Hur ska man tänka? – Ta reda på vad du vill och vad du kan med styrkor och svagheter, liksom vilka drivkrafter du har. Då står du bättre rustad för tiden som doktor. Johan har redan kommit igång med cv-coachning och enskilda

karriärsamtal med medlemmar. Han ska också ut och träffa doktorander på universiteten. – Håll utkik efter våra karriärseminarier som vi kommer att arrangera under hösten. Jag vill möta medlemmarna där de finns på universiteten. Forskningen håller han vid liv i möten med forskare. Som doktor i neurokemi med fokus på hjärnan följer han utvecklingen. – Jag drivs av intresset för den fungerande hjärnan, till exempel hur vi minns och vår personlighet. LEL KORT OM JOHAN Familj: Fru och två små barn. Kopplar av med: Resor, senast till Nya Zeeland. Bästa resa: Safari i Kenya, med Big 5 på meritlistan. Gillar både naturen och kulturen i Afrika. Förkovrar sig med: Boken Arbetsmarknadscoachning. Oväntad talang: Får orkidéer att blomma om och om igen.

T I L L B A K A P Å N AT U R V E TA R N A

Anna blir karriärrådgivare POPULÄR

Anna Ogenstad är tillbaka efter sin föräldraledighet. Den här gången blev det tvillingar. Som karriärrådgivare jobbar hon nära medlemmarna med karriärsamtal och cv-coachning. Hon är en

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

av fyra karriärrådgivare på Naturvetarna. – Vi hjälper naturvetare att ta nästa steg i karriären. Några vill skola om sig, medan andra har blivit uppsagda och vill komma vidare. Det är en populär tjänst som Naturvetarna erbjuder. Vill du vässa din jobbansökan eller ha karriärsamtal mejlar du till cv@naturvetarna.se eller karriar@naturvetarna.se LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Gör Naturvetarna rätt saker?

3 frågor till nutritionisternas nya ordförande Maja Ullberg är ny ordförande för Nutritionistföreningen inom Naturvetarna. Hon har precis varit på kick off med styrelsen som är ett engagerat och drivet gäng. Heta frågor på gång? – Möjligheten till yrkescertifiering för nutritionister, som vi redan börjat titta på. En Maja Ullberg. annan fråga är marknadsföring och nätverkande mellan nutritionister för att stärka oss som yrkesgrupp. Varför certifiering?

– Som nutritionist har man en specifik kompetens och utbildning, men det är inte reglerat vem som får kalla sig nutritionist. Med en certifiering hoppas vi att yrkeskåren och vår ställning på arbetsmarknaden ska stärkas. Det kan göra att ett bredare spektrum av arbetsgivare får upp ögonen för oss och att vi i längden får en förbättrad karriär- och löneutveckling. Största utmaningen? – Att prioritera. Just nu håller vi på att ta fram en verksamhetsplan och bestämma vilka frågor som styrelsen ska jobba med under året. Det finns en vilja att göra hur mycket som helst, men det är viktigt att ha respekt för ideell arbetstid och att använda tiden på rätt sätt. JR

Medlemmarna har nu sagt sitt och valet av ombud till Naturvetarnas kongress är avslutat. Men chansen till inflytande tar inte stopp där. Skriv en motion i en fråga som du tycker är viktig för Naturvetarna att satsa på!

varför en lösning behövs.

K O N G R E S S Genom att skriva

Tack för att du röstade i valet!

en motion kan du påverka vilka frågor som Naturvetarna ska driva under de kommande tre åren. Det kan handla om allt ifrån hur naturvetare ska synliggöras på arbetsmarknaden till att minska glappet mellan utbildning och arbetsliv. Din motion vill vi ha senast den 30 augusti. Mejla till ulf.bergius@ naturvetarna.se eller skicka den med vanlig post till Ulf Bergius, Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka.

Blev dina favoriter valda till kongressombud? De valda ombuden kommer att presenteras under juni månad på www.naturvetarna.se

3. Föreslå en lösning och argumentera för den. 4. Yrkande – förslag till beslut. Formulera dig så exakt som möjligt vad du vill att kongressen ska besluta. 5. Ange ditt namn och datum.

Håll utkik!

20 12

Så skriver du en motion: 1. Formulera en kort och tydlig rubrik som fångar ditt budskap.

2. Bakgrund. Beskriv frågan och

Perfekta register en chans för Sverige Våra register i sjukvården är världsunika, men Sverige tappar mark. Patienterna är ofta med på noterna, medan läkarna inte ser den direkta nyttan av att mata in data. Det var en slutsats på Bubbel & Debatt, med bland annat Naturvetarna som arrangör. D ATA Än så länge ligger Sverige

i täten när det gäller patient- och kvalitetsregister. – Våra långa mätserier och databaser är världsunika och ett resultat av den svenska kulturen med ordning och reda. Det var or-

topederna som på 1970-talet såg behovet och startade registren, säger Staffan Lindblad, professor och överläkare på Karolinska institutet, som själv är inriktad på reumatologi.

sig inte är den gyllene porten till framgång. – Det är en pusselbit som kan bli större och användas i ett livscykelperspektiv, särskilt för kroniska sjukdomar där det behövs uppföljningar under lång tid.

E N PUSS E LB IT

Stojan Zavisic, ekonom och head market access inom onkologi på Novartis ser klara fördelar med registren. – De är en bra källa för att visa värdet av våra produkter. Patienter med leukemi har vi kunnat följa under lång tid. Eftersom life science är global i dag så kan registren göra att Sverige sätts på kartan. Men han menar att registren i

90 procent av alla patienter i sjukvården är med i registreringen. – Om läkarna inser nyttan och får feedback så kan målet uppnås. Det är positivt att ha en dialog med patienten och titta på historien. R EG E R I NG E N SATSAR

Men vad är då problemet? – Patienterna vill ofta vara med, men registrering innebär en extra pålaga för läkarna. Det gäller att skapa nytta för dem och att det är enkelt att mata in data. Inom reumatologi tittar vi brett på biverkningar och kan göra jämförelser med till exempel cancerregistret, säger Staffan Lindblad. Regeringen har som mål att 80-

Regeringen är med på tåget och satsar 1,5 miljarder kronor för att bygga upp kvalitetsregister med möjlighet att följa upp effekter av läkemedel. Kan politikerna göra mer? – Gör det möjligt att använda registren och öka samarbetet mellan olika aktörer. Kom ihåg att vi är till för patienten, säger Stojan Zavisic. LEL

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

S K O G S E N K ÄT E N

Skogschef satsar på medarbetarsamtal Jägmästare Johan Bergström är en av de skogschefer som svarade på Naturvetarnas enkät. Med lottens hjälp vann han boken En värld av is. Vilket stöd har du som projektchef? – Chefen är mitt bollplank och min menJohan Bergström. tor, vilket fungerar utmärkt. Han är en stjärna i förändringsarbete, som är en del av mitt jobb. Jobbar du mycket övertid? – Nej, jag har en metod för prio-

ritering, som gör att jag hinner med det jag ska göra på min arbetstid. Visst är jag ständigt uppkopplad via mobilen, men det är inget som stressar mig. Det mesta kan vänta till måndagen. Nöjd med lönen? – Vi har en bra lönepolicy på företaget där lönen är viktig feedback till de anställda. Har du medarbetarsamtal? – Jag lägger mycket tid på medarbetarsamtal. Det är ett utmärkt verktyg för att fånga upp synpunkter och utveckla mina nio medarbetare. Vad vill du ha av Naturvetarna? – Möjlighet att utbyta erfarenheter chefer emellan, gärna över branschgränserna. Många ledarskapsfrågor är ju tämligen universella. LEL

Naturvetarna störst på SLU Efter att Fiskeriverkets forskning flyttade till SLU är Naturvetarna största fackförbund där. Det innebär att Naturvetarna har tagit över rollen som kontaktförbund från Sulf. Medlemmarna kommer att märka det genom att vår närvaro ökar på SLU:s utbildningsorter. Precis som tidigare ska medlemmarna i första hand

K O N TA K T

vända sig till det lokala SacoS-rådet för facklig hjälp. – Vår roll är att vara ett stöd för de fackligt förtroendevalda genom bland annat utbildning och förhandlingshjälp men också att driva Saco-S fackliga politik, säger Monika Elowson, ombudsman på Naturvetarna med ansvar för universitet och högskolor. Sedan tidigare är Naturvetarna största fackförbund på Karolinska Institutet och kontaktförbund där. LEL

Många skogschefer jobbar över Naturvetarna har gjort en kartläggning av chefer inom skogsbranschen. K A R T L Ä G G N I N G – Vi ville

veta mer om cheferna arbetsvillkor, ansvar och befogenheter kopplat till hur Naturvetarna på bästa sätt kan ge stöd, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna. Så många som 15 procent är vd eller motsvarande, medan 35 procent är högre chef och sitter i ledningsgruppen. De flesta (80 procent) har utöver ansvar för verksamhet och budget också personalansvar. Om man tittar på hur mycket skogscheferna jobbar, så ligger de flesta på mellan 40 och 50 timmar per vecka. Drygt var femte jobbar mer än 50 timmar per vecka. På frågan om de har mandat att sätta lön på sina medarbetare svarar 40 procent ja. Nästan lika många har ansvar att sätta lön, men överordnad chef fattar beslut. När det gäller chefernas egna löner så upplever 71 procent att de har en lön som motsvarar deras arbetsinsats. De som inte är

nöjda framhåller att de borde ha en högre lön sett till arbetsbelastning och ansvar. Att många jobbar mycket avspeglar sig i att 75 procent upplever att arbetet ibland eller ofta inkräktar på föräldraansvaret. Bara var fjärde har en bra balans mellan jobb och familj. Nästan hälften av kvinnorna som svarade på enkäten har någon gång upplevt att de har blivit negativt särbehandlade för att de är kvinnor. Det återkommer vi till i kommande nummer av Naturvetare. Kompetensutveckling är ett verktyg för att lyckas som chef. Var femte har inte gått någon ledarskapsutbildning. Övriga kan gå vad de önskar, men tiden räcker inte till för många. Vad vill cheferna ha av Naturvetarna? Rådgivning och stöd i förhandlingar ligger i topp, följt av inkomstförsäkringen. Nätverk för chefer är också efterfrågat, liksom ledarutveckling. Många vill lära sig mer om juridik, lönesättande samtal, utvecklingssamtal och konflikthantering. LEL

En av fem skogschefer har inte gått någon ledarskapsutbildning.

N A T U R V E TA R E

N R5 2012

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A S S T Y R E L S E

”Vår service är unik” Som vice ordförande i Naturvetarna är Christer Yrjas stolt över den goda service som förbundet ger medlemmarna. – Vi både stöttar i motgång och ger medlemmarna möjlighet att komma vidare i yrkeslivet. Där är vi unika. Vilka frågor engagerar dig? – Att akademisk utbildning ska löna sig är en grundbult för mig. Sedan går jag igång på de lite mjuka frågorna, som flexibilitet i arbetslivet och att man hinner med jobbet på den stipulerade arbetstiden. Det handlar om att klara ett helt arbetsliv, utvecklas och ha kul under den tiden. I dina ledare skriver du ofta om kompetensutveckling. Varför? – Naturvetare överlag är nyfikna och vill lära sig mer! Det är bland annat genom kompetensutveckling som man håller sig anställningsbar. Den tryggheten är viktig vid förändringar på arbetsmarknaden. Så ställ krav på att få gå kurser, besöka seminarier och annat som stärker din kompetens. Vad gör dig stolt som ledare i Naturvetarna? – Vi ger medlemmarna bra service, både när det gäller stöd vid motgångar och att skapa möjligheter att komma vidare i yrkeslivet. Där är vi unika. Jag träffar ofta medlemmar som är nöjda med den service de fått av våra ombudsmän. Deras arbete är grunden för hela förbundet! Några konkreta framgångar? – Naturvetarguiden är jag glad och stolt över. Den visar vad

en naturvetare kan tillföra och utveckla en verksamhet. Den fungerar perfekt i marknadsföringen av naturvetare. Ännu en framgång är att vi har blivit största förbund på SLU.

vandringsleder. Allt med företagsutveckling på landsbygden i fokus. LEL

Vad gör du på jobbet? – Jag är landsbygdsrådgivare med uppdrag att utveckla allt från lantbruk och små bagerier till att leda olika typer av projekt. Det kan handla om lantbrukare som behöver fler ben att stå på i sitt företag, utveckla entreprenörskap eller skapa

wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

Sommartid15 juni–15 augusti Mån–tors: 8.30–15.30 Fred: 8.30–15.00. Lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

Vad kan bli bättre? – Vi kan höja anslutningsgraden, vilket borde vara möjligt. Naturvetarna är attraktivt och ligger rätt i tiden. Jag ser också en potential i att utveckla professionsföreningarna. Vad är viktigt för din profession? – Som agronom ligger de gröna näringarna varmt om hjärtat, allt från jordbruk och skogsbruk till trädgård och livsmedel. Skojigt också att vi har ett starkt agronomförbund med egen tidning, stipendier och utmärkelsen Årets agronom.

K O N TA K T

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor om lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. Sommartid 15 juni–15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

CH R I STE R YRJAS Aktuell: Vice ordförande i Naturvetarna. Utbildning: Agronom. Jobbar: Landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad. Gör mer: Driver lantbruk i mindre skala med får, på randen till Österlen. Det visste du inte om Christer: Gillar gamla 50-60-talsbilar, men har hållit mig ifrån att köpa någon.

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R5 2012

N A T U R V E TA R E

Posttidning

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Naturvetarnas universitetsturné

2 0 12

m o b i l i t e t + s a m v e r k a n = k r e at i v m i l j ö vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer? Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker. Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig: 11 oktober – Uppsala 18 oktober – Göteborg 25 oktober – lund tid: 17:00–19:00. Debatten följs av mingel.

Håll utkik efter mer information om pla ts och medverkande på www.naturvetarna .se/ Universitetsturnen

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet