Issuu

HÖGTIDER

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se © NE Nationalencyklopedin AB 2025 Författare: Anders Hansson och Gustav Sigala Haggren Redaktör: Anders Hansson Bildredaktör: Martina Eriksson Omslagsillustration: Elin Jonsson Grafisk form: Jens Klaive Tryckt hos ADverts i Lettland, 2025 Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-89915-43-5 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

MIX

Papper | Bidrar till ansvarsfullt skogsbruk

FSC® C106236

INNEHÅLL

8 12 16 20 22 26 30 34 38 42 44 46 48 52 56 58 62

Advent Alla helgons dag Bar mitzva och bat mitzva Begravning Bröllop Chanukka Dop Fars dag Fettisdagen FN-dagen Födelsedag Första maj Halloween Id al-adha Id al-fitr Jom kippur Jul

68 70 72 76 80 84 86 90 94 98 102 104 108 110 112 114 116

Konfirmation Kristi himmelsfärdsdag Lucia Midsommar Mors dag Namnsdag Nationaldag Nobeldagen Nyår Pesach Pingst Påsk Ramadan Tjugondag Knut Trettondedag jul Valborgsmässoafton Våffeldagen

Högtider En högtid är en eller flera dagar som firas på ett särskilt sätt. Högtider firas oftast en gång om året varje år. Vissa högtider är högtidliga och andra är mer festliga. Många högtider har med religion att göra. Men även andra festdagar kan kallas högtider. Högtider kan kännas mycket viktiga. Många vill att en högtid ska firas på samma sätt och med samma traditioner varje år.

ADVENT Advent är veckorna före jul.

Adventstiden börjar fyra söndagar före juldagen. På juldagen tar adventstiden slut.

Kristna väntar på Jesus Ordet advent betyder ankomst. Kristna människor väntar på att Jesusbarnet ska komma. Jesus födelse firas på juldagen. Förr fastade många kristna under advent och då åt de till exempel inte kött. Att fasta är att frivilligt låta bli att äta. Det finns fortfarande kristna som fastar under advent.

Maria, Josef och Jesusbarnet.

ADVENT NE HAJA! HÖGTIDER

Ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Ljusstake med fyra ljus Under adventstiden brukar människor börja ordna inför julen. De sätter adventsstjärnor och ljusstakar i fönstren. De tänder också ljusen i en särskild adventsljusstake. En sådan ljusstake har fyra ljus. Första söndagen i advent tänds ett ljus. Andra söndagen tänds två ljus, och så vidare.

NE HAJA! HÖGTIDER ADVENT

Stjärna som visade vägen En adventsstjärna är en lykta i form av en stjärna. De tre vise männen som besökte Jesusbarnet hittade rätt genom att följa en stjärna. Många låter stjärnan hänga hela julhelgen. Därför kallas adventsstjärna också julstjärna.

Adventsstjärna.

ADVENT NE HAJA! HÖGTIDER

Det är spännande att öppna luckorna på adventskalendern.

Särskilda kalendrar Det är också vanligt att människor har adventskalendrar. Varje dag öppnas en ny lucka fram till julafton. Numera kallas adventskalendrar ofta julkalendrar.

Visste du? Julkalendern är program i TV och radio. Första avsnittet brukar sändas den 1 december. Det sista avsnittet sänds på julafton. Den första julkalendern i radio sändes år 1957. Den första julkalendern i TV kom år 1960.

NE HAJA! HÖGTIDER ADVENT

Människor tänder ljus på kyrkogårdarna på alla helgons dag.

ALLA HELGONS DAG NE HAJA! HÖGTIDER

ALLA HELGONS DAG Alla helgons dag är en kristen helgdag. På alla helgons dag firas alla kristna helgon. Ett helgon är en person som har levt på ett religiöst sätt och därför ses som helig.

NE HAJA! HÖGTIDER ALLA HELGONS DAG

Helgonen firas på en lördag I Svenska kyrkan firas alla helgons dag på en lördag. Det är lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november. Förr firades helgonen den 1 november. Den dagen kallas nu allhelgonadagen. Det viktigaste helgonet inom kristendomen är Maria. Maria var Jesus mamma.

I vissa kyrkor finns stora ljusstakar där du kan tända ett ljus.

ALLA HELGONS DAG NE HAJA! HÖGTIDER

Ljus tänds vid gravar I Svenska kyrkan har helgon inte firats på flera hundra år. I Sverige har alla helgons dag blivit en dag då människor tänker extra mycket på dem som dött. Det kan vara släktingar eller vänner. Människor brukar besöka kyrkogårdarna den här dagen. Där tänder de ljus och gör fint vid gravarna.

Visste du? Egentligen firas alla döda människor som inte är helgon på alla själars dag. Det är dagen efter alla helgons dag. Då brukar namnen på personer som dött under året läsas upp i kyrkan.

NE HAJA! HÖGTIDER ALLA HELGONS DAG

En pojke gör sig klar för sin bar mitzva.

BAR MITZVA OCH BAT MITZVA NE HAJA! HÖGTIDER

BAR MITZVA OCH BAT MITZVA

Bat mitzva och bar mitzva är högtider inom judendomen. Bat mitzva är en ceremoni för flickor som har fyllt 12 år. Bar mitzva är en ceremoni för pojkar som har fyllt 13 år. Ceremoni är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt. Egentligen är bat mitzva själva flickan och bar mitzva är själva pojken.

NE HAJA! HÖGTIDER BAR MITZVA OCH BAT MITZVA

Judiska flickor firar bat mitzva när de fyllt tolv år. Då tänder man tolv ljus.

Barnen har blivit mogna När en judisk flicka har fyllt 12 år är hon tillräckligt stor för att kunna följa buden inom judendomen. En judisk pojke är tillräckligt stor när han har fyllt 13 år. Buden är Guds regler. Bat mitzva är hebreiska och betyder budets dotter. Bar mitzva betyder budets son. Nu får barnen läsa ur Tora i synagogan. Tora kallas också Moseböckerna och är en del av judendomens heliga skrift. Synagoga är byggnaden där judar firar gudstjänst.

BAR MITZVA OCH BAT MITZVA NE HAJA! HÖGTIDER

Flickor och pojkar får undervisning Under året före bat mitzva och bar mitzva får barnen lära sig om judendomen. På det sättet liknar högtiderna en kristen konfirmation.

En flicka läser ur Tora under sin bat mitzva.

NE HAJA! HÖGTIDER BAR MITZVA OCH BAT MITZVA

BEGRAVNING Begravning är en ceremoni för en död person.

Ceremoni är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt. Begrava betyder egentligen att gräva ner någonting.

Många lägger blommor vid en död persons grav.

BEGRAVNING NE HAJA! HÖGTIDER

Olika saker att göra med kroppen Det finns olika saker man kan göra med en död människas kropp. Förr var det allra vanligaste att man grävde ner kroppen. Muslimer och katolska kristna gör fortfarande så. Det vanligaste i Sverige är att kroppen kremeras, alltså bränns i en ugn. Askan kan sedan grävas ner eller spridas ut på en speciell plats. Vissa vill att deras aska ska spridas i naturen.

Begravningar kan vara jobbiga Det kan vara jobbigt att gå på en begravning. Många blir mycket ledsna när de tänker på att en person de tyckte om nu är död. Men det kan också kännas bra att få säga hej då och få vara tillsammans med andra som kände personen.

NE HAJA! HÖGTIDER BEGRAVNING

BRÖLLOP Bröllop är när två människor gifter sig. Det kallas att de ingår äktenskap. Ceremonin när två människor gifter sig kallas vigsel. Ceremoni är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt. Bröllop firas ofta med en stor fest där släktingar och vänner är inbjudna.

En bröllopstårta är ofta extra stor och fin.

BRÖLLOP NE HAJA! HÖGTIDER

Ett bröllop i Indien.

Religiös eller borgerlig vigsel Kristna människor gifter sig i kyrkan och det är en präst som viger dem. Men du kan också gifta dig i till exempel en moské. Vissa vill inte alls blanda in religion när de gifter sig. Det kallas borgerlig vigsel.

NE HAJA! HÖGTIDER BRÖLLOP

I Sverige får personer med samma kön gifta sig.

Brud och brudgum En kvinna som gifter sig kallas brud och en man kallas brudgum. Två personer som är gifta med varandra brukar kallas makar. I Sverige kan två personer som har samma kön också gifta sig.

BRÖLLOP NE HAJA! HÖGTIDER

Det finns regler för vem som får gifta sig En person får gifta sig med vem hen vill, men det finns vissa regler. Du måste ha fyllt 18 år för att få gifta dig. Du får inte gifta dig om du redan är gift med någon. Du får inte gifta dig med din mamma eller pappa eller dina barn. Syskon får inte heller gifta sig med varandra. Det är förbjudet att tvinga någon att gifta sig.

Människor som är gifta har ofta speciella ringar som kallas vigselringar.

NE HAJA! HÖGTIDER BRÖLLOP

CHANUKKA Chanukka är en högtid inom judendomen.

Då firar judar att templet i Jerusalem invigdes igen år 164 före Kristus. Chanukka firas oftast i december och varar i åtta dagar. Högtiden kallas också ljusfesten.

Under chanukka tänds en särskild ljusstake med åtta ljus.

CHANUKKA NE HAJA! HÖGTIDER

Templet i Jerusalem Jerusalem var huvudstad i judarnas rike. I Jerusalem fanns templet, alltså judendomens heliga byggnad. Jerusalem hade erövrats av utländska härskare. De försökte tvinga judarna att överge sin religion. Templet blev en plats där den grekiske guden Zeus dyrkades.

Olja som räckte i åtta dagar Judarna gjorde uppror mot de utländska härskarna. Upproret leddes av en man som hette Judas Mackabaios. Templet blev judiskt igen och det firades med en fest som varade i åtta dagar. I templet hittade man en kruka med olja som användes i en särskild ljusstake. Oljan skulle räcka i en enda dag, men genom ett underverk räckte den i åtta dagar. Det tog åtta dagar att tillverka ny olja till ljusstaken.

NE HAJA! HÖGTIDER CHANUKKA

Många judiska barn får presenter under chanukka.

Populär högtid Chanukka är inte någon av de viktigaste judiska högtiderna. Men den är ändå mycket populär, framför allt bland barnen. Chanukka firas ungefär samtidigt som den kristna julen. Judiska barn får ofta presenter under chanukka.

CHANUKKA NE HAJA! HÖGTIDER

Potatisplättar och munkar fyllda med sylt.

Visste du? Under chanukka äter man potatisplättar och munkar fyllda med sylt.

NE HAJA! HÖGTIDER CHANUKKA