Släktträd med pasta

Inledning och syfte

Släktträd kan ritas på två sätt. Det ena sättet är att rita upp alla kända förfäder till en person som man utgår ifrån. Det andra sättet är att rita upp alla kända avkomlingar till en gemensam förfader.

Inom biologi ritar man släktträd för att visa hur olika arter med en gemensam förfader är släkt med varandra. Det största släktträdet kallas Livets träd och visar hur alla levande organismer är släkt med varandra. Det utgår från en urcell som levde för cirka 4 miljarder år sedan och visar alla dess avkomlingar.

Man kan också rita släktträd över en viss grupp organismer, till exempel alla växter eller alla djur.

Här ska du göra ett släktträd över olika sorters okokt pasta. Varje pastasort är en art. I slutet, när du bestämt vilka pastasorter som är närmast släkt med varandra, ska du hitta på vetenskapliga namn till alla arterna.

Syftet är att öva på att sortera efter likheter och skillnader. När man sorterar tränar man förmågan att göra iakttagelser att skilja ut detaljer samt att se helhet och sammanhang.

Det här behövs:

– många sorters okokt pasta

– stora pappersark (A2)

– klister eller tejp

– pennor mormors far morfars mor morfars far farmors mor farmors far farfars mor farfars far mormor morfar farmor farfar

Gör så här: barnbarn (mamma) mamma pappa mormors mor du barn (mormor) barn (mammas moster) barnbarns barn du barnbarns barn (syskon) barnbarns barn (kusin) barnbarn (moster) barnbarn (mammas kusin) barnbarn (mammas kusin) barnbarns barn (kusin) barnbarns barn (nästkusin) barnbarns barn (nästkusin) barnbarns barn (nästkusin) barnbarns barn (nästkusin) kammanet (amerikansk kammanet) svampdjur (borrsvamp) nässeldjur (öronmanet) spindeldjur (korsspindel) kräftdjur (pungräka) mångfotingar (brun stenkrypare) insekter (sjuprickig nyckelpiga) ringmaskar (stor daggmask) blötdjur (parksnäcka) tagghudingar (vanlig sjöstjärna) broskfiskar (vithaj) benfiskar (kirurgfisk) groddjur (pilgiftsgroda) kräldjur (huggorm) fåglar (toftsvipa) däggdjur (rödräv) leddjur ryggradsdjur

1. Lägg ut en individ av varje pastasort (art) på ett bord. Tänk dig att alla har ett gemensamt ursprung men att de stegvis har utvecklats till att bli mer och mer olika.

2. Dela upp arterna i två grupper baserat på om de har eller saknar en speciell egenskap. Detta är den första förgreningen i ditt släktträd.

3. Dela upp båda grupperna i två (eller fler) mindre grupper, baserat på en annan egenskap. Detta är de andra förgreningarna i släktträdet.

4. Fortsätt på samma sätt tills det är bara en art i varje grupp.

5. Rita upp släktträdet på ett stort papper och klistra fast pastaindividerna i slutet på varje trädgren.

6. Markera på papperet vilken egenskap du använt vid vilken förgrening på trädet.

7. Hitta på vetenskapliga namn till alla arterna. Vetenskapliga namn för arter består av två ord. Det första är släktnamnet och det andra ordet är artnamnet. Tänk dig att de arter som är närmast släkt med varandra ingår i samma släkte.

Exempel på egenskaper som kan användas: färgad, ihålig, böjd, skruvad, platt, lång/kort, skrovlig/slät, vågig och fylld.

Exempel: varg, räv och katt

Varg har det vetenskapliga namnet Canis lupus. Canis är släktnamnet och lupus är artnamnet. Hunden härstammar från vargen och hör till samma art. För att visa att hundar skiljer sig från vargar har hunden fått det vetenskapliga namnet Canis lupus familiaris.

Rödräven hör till ett annat släkte, vilket vi ser på det vetenskapliga namnet Vulpes vulpes. Både släktet Canis och släktet Vulpes ingår i familjen hunddjur.

Tamkatt, Felis catus, hör i stället till familjen kattdjur. Men både hunddjur och kattdjur ingår i ordningen rovdjur, som ingår i klassen däggdjur.

Klass däggdjur

Ordning rovdjur

Familj hunddjur kattdjur

Släkte Canis Vulpes Felis

Art Canis lupus (varg) Vulpes vulpes (rödräv) Felis catus (tamkatt)

Vad är en art?

Olika hundraser är olika stora, benen är korta eller långa, pälsfärgen är ljus eller mörk och håren långa eller korta. Dessutom uppför sig hundarna på helt olika sätt. Ändå är det lätt att se att de alla är hundar.

Alla hundar hör till samma art även om hundraserna ser väldigt olika ut. Att olika raser av hundar alla hör till arten hund förklaras av att hundar kan fortplanta sig med varandra och få hundvalpar som i sin tur kan få valpar. Hundarna har utvecklats från vargar och är fortfarande så nära släkt att de kan få ungar tillsammans. Däremot hör katter och hundar till olika arter. En katt och en hund kan inte få ungar tillsammans. Art är ett grundläggande begrepp inom biologi.

Många arter i naturen är så lika varandra att man måste ha lång erfarenhet för att kunna skilja dem åt. Ofta räcker det långt med att ange till vilket släkte en organism hör.

Bestämningsnycklar

Fälthandböcker eller appar är bra hjälpmedel för att ta reda på vilka arter man träffar på i naturen. Fälthandböckerna innehåller ofta nycklar för att man ska kunna ta reda på vilken art det är. En nyckel består av frågor. När alla frågorna har besvarats korrekt har man också kommit fram till vilken art man har hittat.

Art

En art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har. Individer som hör till samma art kan fortplanta sig med varandra.

Inga bönor är exakt lika

Om man tittar noga på en sorts frön, till exempel de stora bruna bönorna, ser man att de inte är exakt lika varandra. De är lite olika stora och formen varierar. Så är det med de flesta organismer.

Använda en nyckel

Att använda en nyckel för att ta reda på vilken sort något är kallas för att nyckla. Välj hela tiden mellan två alternativ och hoppa fram till den siffra som anges efter alternativet. Till slut kommer du till ett alternativ där det anges ett namn på frösorten.

1. Fröet har ljus färg (vit eller gul) → Gå till 2. Fröet har mörk färg (brun eller svart) → Gå till 5.

2. Fröet har vit färg → Gå till 3. Fröet har ljust gulbrun färg → Gå till 4.

3. Fröet är litet (cirka 1 cm långt) → Fröet är en liten vit böna. Fröet är mycket stort (cirka 2–2,5 cm långt) → Fröet är en stor vit böna.

4. Fröet är runt och har en slät yta → Fröet är en gul ärta. Fröet är runt, med en ojämn form och en liten spets → Fröet är en kikärt.

5. Fröet är brunt → Gå till 6. Fröet är svart → Gå till 7.

6. Fröet är stort (drygt 1 cm långt), avlångt och har ett litet vitt streck på sidan → Fröet är en brun böna. Fröet är litet (drygt en halv cm långt), något avlångt och har ett långt vitt streck på sidan → Fröet är en azukiböna.

7. Fröet är stort och långsmalt med ett litet vitt streck på sidan → Fröet är en stor svart böna. Fröet är litet och avlångt med ett litet vitt streck på sidan → Fröet är en liten svart böna.

Sammanfattning

@ Organismer sorteras i grupper efter likheter och skillnader.

@ Egenskaperna som organismer sorteras efter är ärftliga, det vill säga de bestäms av gener.

@ Carl von Linné började ge tvådelade latinska namn till arter.

@ En art är organismer som är nära släkt med varandra och som har någon egenskap som andra liknande organismer inte har.

@ Individer som hör till samma art kan fortplanta sig med varandra.

@ Ett släkte omfattar oftast flera arter.

@ En familj omfattar oftast flera släkten.

@ En artnyckel består av frågor och används för att ta reda på vilken art en organism tillhör.