Konserthuset Kristianstad 75 år

Fรถrr och nu

Välkomna – Konserthuset D

et är ett fint hus, säger Martin Martinsson och tillägger att han lärt känna det väl genom sina år som chef för Musik i Syd. Bengt-Åke Kjell, kultur- och fritidschef i Kristianstad, håller med och lyfter fram att kommunen uppskattar att ha aktiva kulturinstitutioner i flera av stadens äldre hus. Det är Konserthuset Kristianstad det handlar om, och det här som du läser är ett förord.

Eller. Istället för ett förord. Ett samtalsförord. Om hus, historia, framtid och betydelsen av musik.

Konserthuset fyller 75 år i mars 2011, och lika mycket som att minnas och se bakåt, lika mycket blickar nu husets båda samarbetspartners framåt. För konserthuset står inför förändringar. Huset är tänkt att bli en central del i ett nytt kulturkvarter, där den stora och lilla salen knyts samman med Stadsbiblioteket och där en gemensam entré, foajé och café/restaurang skapar nya möjligheter. ”Det här handlar inte om logistik, utan om att utveckla verksamheterna. Här finns nu möjligheter att få fram en häftig kulturlokal, en mötesplats som med kopplingen lilla salen och den nya serveringen ibland också kan ges ett klubbstuk”, säger Bengt-Åke Kjell.

Martin Martinsson är inne på samma linje. Nya rum ger nya idéer. ”I vår tid nöjer sig inte besökarna med en konsertlokal, föreställning, slut och hem. Det är givetvis oerhört viktigt vad som sker på scen, men upplevelsen är så mycket mer än bara det. Att gå på konsert eller teater har även en social betydelse, och i de nya lokalerna kan vi erbjuda en helhetsmiljö. Dessa nya rika möjligheter kommer också att sätta fart på den konstnärliga kreativiteten och ge upphov till evenemang, processer och samarbeten vi inte tidigare sett.”

Martinsson jämför med det allra första konserthuset som byggdes i Sverige, under slutet av 1800-talet. Där fanns ingen garderob, knappt ens en foajé. I dagens konsert- och kulturhus är de utrymmena rikligt tilltagna.

Nya tider. Ny arkitektur. Nya möten.

Samtidigt som konserthuset byggs om blir den stora salen intakt, och Martin Martinsson ser Konserthuset Kristianstad som en viktig institution för såväl staden, som för hela nordöstra Skåne, med en rik historia och ljus framtid. ”Konserthuset är en viktig symbol för en stad och trakt”, säger han. För både honom och BengtÅke Kjell är samarbetet mellan kommunen och regionala Musik i Syd betydelsefullt, och Kjell är övertygad om att kulturkvarteret kommer att ge en ökad verksamhet och därmed ett stärkt samarbete.

Martin Martinsson är en musikens man, både genom sin utbildning, sina jobb och intressen (han har spelat violin och varit dirigent).Bengt-Åke Kjell utövar inte musik, men är en ivrig musikkonsument och har, som han säger, ”en stadig rytm eftersom jag är en gammal handbollsspelare”. Ingen av dem kan tänka bort musiken ur sina liv. ”Jag är sprungen ur musiken”, som Martinsson säger, medan Kjell menar att ”utan musik, eller konst och litteratur, blir man begränsad”.

När jag ber dem välja ut några låtar som speglar deras liv och personlighet är det helt skilda listor. Smaken skiljer dem åt, men hos båda spelar musiken en nyckelroll. Bengt-Åke Kjell säger att han väljer aktivt vad han lyssnar på. ”Jag tilltalas mest av det intima formatet, stora evenemang, som Bruce Springsteen på Ullevi,

Kristianstad firar 75 år! är jag allergisk mot.” Martinsson har genom åren kommit att uppskatta liveupplevelsen alltmer. ”Jag”, säger han, ”uppskattar idag olika genrer och former, så länge det finns en stark scennärvaro och ett stort musikanteri”.

Och de har inga problem att hitta låtar eller klassiska stycken som har betytt mycket för dem. Eller att minnas speciella konserthändelser.

Martinsson: ”Jag kan nämna när jag ramlade in på en konsert i London med London Symphony Orchestra och fick höra dem spela Brahms andra och fjärde symfoni. Jag var oförberedd och fick en omtumlande upplevelse. Ett mer personligt minne är från 1984, och den första barockfestivalen i Malmö.

Festivalens stjärna var violinsten Monica Hugget, som skulle spela Bachs solosonater för violin. Jag hämtade henne själv vid flygplatsen. Hon var inte i form. Väldigt dämpad.

Kvällen var helt slutsåld och min oro bara växte. När hon gick upp på scen såg hon likadan ut som när jag mötte henne. Det här kommer aldrig att gå, tänkte jag, ser henne lyfta violinen och så blixtrar det bara till. Den konsertupplevelsen jag fick där och då kommer jag aldrig att glömma.”

Kjell: ”Mitt minne är från 1977, en konsert med Patti Smith i Göteborgs konserthus. Jag vet egentligen inte om det var en speciellt bra konsert, men jag gillade hennes attityd även om jag också vill minnas att hon agerade lätt provocerande och spottade på oss. Konserten blev ett slags paradigmskifte för mig.”

Och från Konserthuset Kristianstad, har de

något speciellt personligt minne härifrån? Jodå.

Martinsson: ”Svend Asmussen var här för något år sedan. Att få se den här legenden, med all sin kunnighet och spirit, ihop med en härlig trio en kväll när allt stämmer, det var en makalös konsertupplevelse. Sedan var det också här i konserthuset jag fick beskedet av den dåvarande statssekreteraren att jag av regeringen skulle utses till chef för Rikskonserter. Det är ett starkt minne, troligen från 1991.”

Kjell: ”Jag mötte min blivande fru en decemberkväll 1999. Dagen efter gick vi på en klassisk konsert här i konserthuset. Det var fint, även om jag inte minns vem som spelade eller vad de spelade. My mind was not on the concert.” /25 febr 2011, Sune Johannesson

Musiken till mitt liv Bengt-Åke Kjell IRIS DEMENT - Our town SERGE GAINSBOURG - Marilou Sous la Neige PIETA BROWN - In my Mind I was Talkin´to Loretta GEORGE BRASSENS - La Mauvaise Reputation BOB DYLAN - Ring them Bells (Live at Supper Club, -93)

Martin Martinsson THE BEATLES - Blackbird JOHN LENNON - Imagine J.S BACH - Brandenburgkonserterna JOHANNES BRAHMS - Symfoni nr 2

Idén växer fram Grunden till Konserthuset Kristianstad är det lokala musiklivet. Den store profilen Ille Gustafsson, musikdirektör och ledande militärmusiker med flera uppdrag, tog initiativ till att staden skulle få ett eget konserthus. Stadsarkitekt Per Lennart Håkanson lät rita vidare på den arkitekturstil i form av en skånsk borggård som redan befintliga Tekniska skolan hade. Våren 1936 hölls den storstilade invigningen av konserthuset och till denna dag hade Ille Gustafsson skrivit en ny kantat, ”Tonernas värld”, tillägnad huset som sedan dess berikat stadens musikliv.

Musiklivet i Kristianstad har påverkats mycket av stadens militära bakgrund som garnisonsstad. Regementsmusiken har spelat en stor roll och ledarna för de militära musikkårerna tog vid sidan om arbetet ofta en aktiv del i den civila musikverksamheten.

fulltalig orkester utan att anlita musiker från andra orter. John Ekblad efterträddes av K.P. Kallin som mycket målmedvetet drev orkesterverksamheten. Under hans ledning framfördes de flesta av Beethovens symfonier och en rad andra symfoniska verk.

I början av 1900-talet var John Ekblad en av de drivande krafterna i Kristianstads musikliv. Han var dåvarande musikdirektör vid Wendes Artilleriregemente och lyckades få till stånd såväl en utmärkt musikkår som symfoniorkester. Många gånger tog han själv den ekonomiska risken för att engagera framstående solister till konserterna.

1924 utnämndes Ille Gustafsson till musikdirektör vid Norra Skånska Infanteriregementet, och under några år växte ett gynnsamt samarbete fram mellan Ille Gustafsson och John Ekblad. När Wendes Artilleriregementes musikkår drogs in tog Ille Gustafsson över orkesterverksamheten.

När Norra Skånska Infanteriregementet förflyttades till Kristianstad 1915 öppnades bättre möjligheter för orkesterverksamhet i staden, eftersom man nu kunde få till en

Vid denna tid hade det tidigare så aktiva Musiksällskapet i Kristianstad i princip lagt ned sin verksamhet helt och konserter i staden arrangerades oftast på enskilt initiativ.

Tanken på att bilda en egen orkesterfören-

Ille Gustafsson

ing föddes när det blev känt att ett riksförbund för Sveriges orkesterföreningar skulle bildas. Detta medförde att man kunde erhålla både statliga och kommunala anslag.

1928 bildade Ille Gustafsson Kristianstads Orkesterförening och han blev även orkesterns dirigent. Orkestern hade dock problem att hitta lämpliga lokaler för sina konserter – man fick alternera mellan kyrkan, Södra Kaserns gymnastiksal och Teatern.

Tanken på att bygga ett konserthus föddes – ett projekt som låg helt rätt i tiden. Under 1930-talets början uppfördes flera konserthus i Sverige efter förebild från Stockholm.

Till exempel stod både Örebro konserthus och Helsingborgs konserthus klara 1932.

Ur Regionmuseet Kristianstads arkiv, Per Lennart Håkansons ritning av påbyggnad av konserthus vid Tekniska skolan.

Foto från konsertprogram för invigningskonserten 1936.

Kristianstad får sitt konserthus Ille Gustafsson lyckades genom sina goda kontakter med politikerna i Kristianstad – främst drätselkammarens ordförande Erik Lilienberg – intressera dem för sitt projekt att uppföra ett konserthus. För en stad av Kristianstads storlek var detta både ovanligt och framsynt att våga satsa på att uppföra ett konserthus.

Erik Lilienberg la fram en motion i stadsfullmäktige som ledde till livliga diskussioner både i stadsfullmäktige och i ortspressen.

Men i september 1933 beslöt man att söka statsanslag av lotterimedel för uppförande av konserthus och bibliotek.

Projektet kostade totalt 400.000 kr. Regeringen beviljade 230.000 kr och resterande summa täcktes av medel ur Otto Ericssons donationsfond.

Byggnaden ritades av stadsarkitekten Per Lennart Håkanson, som arbetade 30 år i Kristianstad och formade många av Kristianstads monumentalbyggnader. Huset är uppfört helt i skånsk borggårdsarkitektur.

Byggnaden är en tillbyggnad av Tekniska skolan som byggdes 1915, även den ritad av Per Lennart Håkanson.

Tekniska skolan och konserthuset är ritade i nationalromantisk stil. Tekniska skolan

byggdes för att inhysa bibliotek, museum och skollokaler, och var även den byggnad som Håkanson själv var mest stolt över.

När konserthuset byggdes fick biblioteket nya, moderna lokaler i två plan som användes fram till 1965, då nuvarande biblioteket byggdes. Museet flyttade från Tekniska

skolan 1959 till Tyggården vid Stora Torg.

”Byggnadernas placering påminner om renässansslottens, exempelvis är huvudbyggnaderna på närbelägna Trolle-Ljungby placerade på samma sätt. Liksom på Trolle-Ljungby finns ett kraftigt trapptorn i ”borggårdens” ena hörn. /.../ Gavlarnas utformning är kanske också inspirerade från Trolle-Ljungby eller Heliga Trefaldighetskyrkans snirklade renässansgavlar” Sune Friström , f.d. stadsarkitekt Kristianstads kommun

Gasellen, är en av de tre skultuper som köptes i Neapel, till invigningen 1936, och som tillhör Museet. Museichef Eugéne Cederström som fick kontakt med en bronsgjutare i Neapel som gjorde billiga avgjutningar från antika skulturer. Idag är Gasellen flyttad till Lyckans höjd.

Ur kommunarkivet

Några siffror kring anbudet...

Anbud från Byggmästarfirman Einar Nyström 169.500 kr. (Nyströms byggde både höghusen Valthornet och Lyckans Höjd för AB Kristianstadsbyggens räkning, samt Tivolibadet och Vilans skola).

Grundläggningsarbetet (bl. a. 52 st betongpelare) gjordes av Alfred G Nilsson, 38.900 kr.

Elektriska installationsbyrån i Kristianstad gjorde elarbetet.

Gällande akustiken tillskrevs först en fransk akustikexpert M Gustave Lyon i Paris (brevväxling på franska finns bevarad). Lyon hade anlitats för akustiken i Helsingborgs konserthus. Men Lyon krävde för stort arvode på 20.000 franska franc. ”Det är verkligen hutlöst att hugga för sig på detta sätt”, står det i interna brevväxlingen för konserthuskommittén. Lyon erbjöds halva summan, vilket han inte godtog. Istället anlitades inhemska akustikexperten Kreuger, som fick 600 kr för att kontrollera akustiken i salongen.

Invigningen – en lyckad folkfest Invigningen av konserthuset skedde under högtidliga former 21–22 mars 1936. Till denna hade Ille Gustafsson komponerat en kantat – ”Tonernas värld” – med text av Gunnar Thorén, som framfördes båda dagarna av Kristianstads Motett- och Musiksällskap. Delar av kantaten framförs även vid 75-firandet, troligen första gången sedan 1936.

Medverkade gjorde förstås även Kristianstads Orkesterförening, som framförde Hugo Alfvéns Festspel. Solister vid invigningen var konsertsångerskan Ingrid Wiksjö, operasångaren Gösta Bäckelin och konsertsångaren Sixten Liedbergius. Svenska Dagbladet skriver att invigningen var en ”Lyckad folkfest med livligt deltagande från stad och bygd”. Efter konserten gav staden supé på Frimurarhotellet.

Söndagen den 22 mars skriver Sten Broman, som var Sydsvenska Dagbladet Snällpostens utsände medarbetare, att konserthusinvigningen ”var en festlig upptakt till den blivande verksamheten”. Han skriver att Konserthuset i Kristianstad är den tredje skånska byggnaden som ägnas tonkonsten – de övriga fanns i Helsingborg och Ystad – och att han hoppas att Malmö och Lund snart ska resa sina planerade konserthus.

Inför invigningen hade det funnits ett orosmoment – nämligen risk för överakustik i lokalen – men i artikeln berättas att akustiken i lokalen hade kontrollerats av professor Kreuger som varit belåten med resultatet.

Och Sten Broman lyckönskar till det goda resultatet där akustiken inte påverkas av publikmassan.

Kristianstads Läns Tidning skriver om en ”vacker och stämningsfull musikfest i närvaro av en representativ publik.”

Vidare nämns det praktiskt och prydligt inrättade kapprummet där man kunde ”justera högtidsfrisyrerna framför speglarna”, och om hur de femhundra roströda fåtöljerna fylldes. Publiken bestod av ”mer eller mindre representativt folk från land och stad och en hel del var inte de stamkunder som annars sågs på konserter”. Men som skribenten också skriver /...”så är ju också en av konserthusets uppgifter att verka stimulerande på publiktillströmningen och locka nya musikkunder.”/

Konsertsångare Sixten Liedbergius, operasångaren Gösta Bäckelin och konsertsångerskan Ingrid Wiksjö ur Invigninsprogrammet från 1936.

Ur Regionmuseet Kristianstads arkiv, Stora salen 1939

Kristianstads Orkesterförening När konserthuset hade byggts gav Kristianstads Orkesterförening sju konserter per spelsäsong (mot tidigare fyra) inför en nästan alltid fullsatt salong. Orkesterns radiodebut skedde 1943 och mottagandet var översvallande. Samma år firade Kristianstads Orkesterförening 15-årsjubileum och gav därför en jubileumskonsert då tonsättaren Kurt Atterberg var gästdirigent. Solister var pianist Fritiof Eberson och operasångaren Arne Högstedt. I föreningens generalprogram för säsongen 1943 kan man läsa att trots de oroliga förhållanden som råder ökar antalet abonnemangstecknare och det konstateras: ”Det synes vara uppenbart, att inte minst i allvarstider den goda musiken har en stor mission att fylla”.

1944 lämnade Ille Gustafsson Kristianstad för tjänsten som musikdirektör vid Svea Livgarde i Stockholm. Därefter har orkestern haft sex dirigenter/konstnärliga ledare – Patrik Dahlbom är den nuvarande. Sedan 1991 går de under namnet Christianstad Symfoniker och firade 80-årsjubileum 2008.

Bilder från Generalprogrammet 1942–1943.

Kurt Atterberg

Konserthusminnen från förr och nu Under 75 år har konserthuset bjudit på upplevelser för besökare och det finns många minnen att berätta.

Här är några hågkomster – de flesta inskickade som svar på en efterlysning i Kristianstadsbladet.

Invigningen 1936 Mitt starkaste minne jag har är att jag var med i sångkören som leddes av Lotten Borg och Ille Gustafsson vid invigningen 1936.

Inga Wulff-Andersson, Åhus

Ett oväntat stjärnmöte Konsertbolaget Enwall i Stockholm sammanställde turneer tiden närmast efter kriget. Andres Segovia – världens genom tiderna kanske störste gitarrspelare – skulle spela i Kristianstad. Jag hade ett litet kyffe som tjänsterum i museet (som då låg i Tekniska skolan) och delade vaktmästare med de tre andra avdelningarna. En förmiddag var han bekymrad.

Andrés ” Jag undrar så, de har ringt från Konsertbolaget, skulle vara konsert ikväll. En artist behöver Segovia det mötas vid stationen.” ”Vem är det?” frågade jag då. ”Jo, jag tror han spelar gitarr.” ”Det är väl inte Segovia?” ” Jo, så hette han visst...”

En sådan chans ville man ju inte missa, men jag ville inte möta honom själv. Jag tog med rektor Kjellén som jag visste pratade spanska. Det var inte så svårt att känna igen honom på stationen – han hade ju sin gitarr. Men så var det kruxet att inte många hade fått reda på konserten, eftersom det skett ett missöde och den inte hade utannonserats. Men då gick jag till rektorn på Tekniska skolan och berättade hur det låg till. Rektorn sa då att han skulle kommendera hela kvällskursen på skolan till konserten. Det fyllde ju upp en del, hundratalet kom. Segovia var lite missnöjd efteråt, det var ju inte riktigt den publik han brukade möta sa han. Men samtidigt tyckte han det var kul att det var så många ungdomar som kom på konserten.

Thorsten Andersson, fd chef Regionmuseet Kristianstad

Bokens dag Bokens dag anordnades för första gången 1986 med Theodor Kallifatides. Bland 50-talet författare som gästat konserthuset under åren är PC Jersild, Viveca Lärn, Jerzy Einhorn och Gerda Antti.

Hans Holmberg, Kristianstad

Högtidsstunder i vacker konsertsal År 1940, då jag var 13 år gammal och var inneboende hos en tant i Kristianstad, hon var så snäll och tog mig med till konserter i Konserthuset. Jag hade aldrig varit på någon konsert tidigare, så det var ju fantastiskt fint och stort tyckte jag, och så vacker konsertsal med vackra lampor i fönstren. Det var verkligen högtidsstunder för mig. Musiken som spelades har jag tyvärr glömt, det var så längesen. Ett annat fint minne har jag två år senare. Jag gick på Tekniska skolan och vi hade avslutning på Konserthuset och jag erhöll premie i Flit, som jag mottog uppe på scenen av rektor Öman. Det var också en högtidlig stund.

Asta Hansson, Åhus

Talangtävlingen Flugan Året var nog 1956 eller -57. Tidningen VeckoRevyn hade en talangtävling i sång som hette Flugan, med turné över hela landet. Östen Warnerbrings orkester spelade och Lars Lönndahl var konferencier och sångare. Mitt bidrag i denna tävling var att jag sjöng White Christmas. Naturligvis vann jag inte, men jag fick en signerad skiva av Lars Lönndahl, där han sjöng ”För ung” (Too young).

Skivan finns fortfarnade i gömmorna på vinden.

Gull-Britt Olsson, Degeberga

Lars Lönndahl

Pinsam inspelning Vi var i konserthuset och hörde på jazz med Woody Hermans storband för 35–40 år sedan. Mitt i en låt slog Woody av orkestern, pekade åt fönsternischen över den högra trappan. Där hade Rolf”Gullis” Nilsson placerat en inspelningsapparat. ”Switch off” sa Woody och Rolf stängde rodnande av apparaten, och konserten fortsatte. Det var en formidabel musikupplevelse i ett fantastiskt konserthus.

Britt-Marie och Kjell Dacke, Vinslöv

Ulf Hansson

Sjungande cello Ett av mina många självupplevda musikaliska minnen i lokalen från tiden som flytt för min tanke till en magisk eftermiddag då Wolfgang Laufer (som samma dag blivit erbjuden posten som solocellist i New York Philharmonic) med sin sjungande cello framförde Dvoraks cellokonsert så att åhörarna befann sig i en annan och bättre värld. Själv fick jag spela den viktiga och framträdande första klarinettstämman i det tjeckiska mästerverket. Det är ett outplånligt minne från min tid på på estraden i ”Illes hus”.

Carlo Nilsson, Kristianstad

Aprilskämtet som kom av sig Ett roligt minne är när drottning Silvia skulle gästa konserthuset i samband med Hansadagarna på början av 90-talet. Dagarna arrangerades av Sydsvenska Handelskammaren och 400 gäster väntades till Stora salen. Det var den 1 april och på morgonen märkte vi att ventilationen gått sönder. Jag kontaktade kommunen och sa att läget var akut och att drottningen ju var på väg! De i sin tur ringde ansvarig teknikfirma men ingen tekniker kom. Efter en lång stund Drottning ringde jag kommunen igen och undrade varför.

Silvia Till slut uppdagades det att personen de ringt hade trott att det var ett aprilskämt att drottningen skulle komma.

Så när han insåg att det var på riktigt kom han som ett skott...

ul H a ns e n

Musikskolekonsert med tvärdrag Det var maj månad, tidigt 70-tal, solistafton för Kommunala musikskolan. Jag och tre kompisar skulle spela en klarinettkvartett som avslutning på kvällen. Vi var 14–15 år och naturligtvis taggade och nervösa. Nervös var också Carlo Nilsson, vår lärare, han for runt som en osalig ande och spridde goda råd, kollade stämningen m.m.

Så var det dax, vi tog plats på scenen, Carlo rättade till notställen, några sista råd om tempo och annat och sen gick han och ställde sig i dörren vid gamla solistrummet (innan konserthuset blev ombyggt). Han hade dörren lite på glänt och vår förste klarinettist höjde sitt instrument för att slå igång.

Då öppnar Arne Davidsson, (en underbar människa och musiker som tyvärr inte finns bland oss längre) den andra scendörren och det blir tvärdrag, alla noterna flyger överallt. Carlo blir likblek...

Nåväl, det var bara att samla ihop noterna och sortera stämvis igen.

Framförandet blev jättebra, vi fick mycket beröm och kvällen slutade lyckligt.

Yvonne Hagberg, Kristianstad

o Pa

Uno Holmberg, Kristianstad

Sveriges sista Flickskoleexamen Juni 1973 gick jag och mina klasskamrater ut som sista flickskoleklass i Sverige. Detta uppmärksammades i olika tidningar. Skolformen ”Flickskola” var den sista just i Kristianstad. Vår examen var förlagd till konserthuset. Det var mycket spännande att stå på scenen och träna våra sånger, under ledning av musikdirektör Sven Knutsson. Mycket roligt att se släkt och vänner samlas i konserthuset på vår examensdag.

Fot

Enastående oktavspel Min far Sture Holmberg var klarinettist och saxofonist i Wendes musikkår och Norringarnas musikkår, och jag har många minnen från konserthuset eftersom jag fick fribiljetter. Jag minns särskilt Dean Dickson, jamaicanen och dirigenten, som var mycket förtjust i Kristianstad. Men starkaste minnet är när Viktor Schöler, dansk pianist, spelade. Det glömmer jag aldrig. Hans oktavspel var enastående och jag hade aldrig hört på maken. Viktor blev sedan operadirektör i Köpenhamn.

Ulf Gilderstam, tekniker i Konserthuset Kristianstad

Felsjungning på barnkonsert Jag sjöng i Da Capo-kören och innan vi skulle gå in fick vi vänta länge i korridoren. Det var en nervös tystnad. Vi hade övat några gånger före. Men jag sjöng fel och sjöng när alla andra var tysta. Det var pinsamt – alla hörde.

Alexandra Treschow, 10 år Konsert i Barnens abonnemangsserie med Christianstad Symfoniker och Nina Hjelmqvist – känd från Bolibompa – ˜ Småtillsammans med Da Capo, La Musica och Los Ninos, stråkarna och Dansmix, 14 mars 2009

Nina Hjelmqvist

Militärmusiken blir civil Den militära utvecklingen ledde till att även militärmusikens roll förändrades till att användas mest i ceremoniella sammanhang, för nöje och för allmänheten. 1971 genomfördes därför regionmusikreformen och de ca 600 personer som tidigare varit militärmusiker, fick istället en civil arbetsgivare.

Regionala enheter skulle placeras där det tidigare funnits militära musikkårer och i Kristianstad placerades regionmusikavdelningen för Södra Götaland (Skåne och Blekinge). Regionmusikens uppgift var att nå en bred allmänhet genom ett antal ensembler som skulle ansvara för konserter på skolor och i föreningslivet. Svenska Rikskonserter hade grundats 1968 och även de fick ett regionkontor i Kristianstad.

Sjutton år senare, 1988, genomfördes länsmusikreformen. Den innebar att landstingen tog över regionmusiken samt de regionala avdelningarna inom Rikskonserter och nya institutioner bildades i hela landet, däribland Musik i Skåne. 1992 koncentrerades hela verksamheten till nyrenoverade lokaler i Konserthuset Kristianstad. Från och med 2003 verkar länsmusikinstitutionerna Musik i Skåne och Musik i Kronoberg under det gemensamma namnet Musik i Syd.

Inom Musik i Syd finns två ensembler – kammarorkestern Musica Vitae (Växjö) och landets enda fast anställda ensemble för tidig musik – Ensemble Mare Balticum (Kristianstad). De sex musikerna fokuserar på musik från 1500-1700-talen som framförs på tidstrogna instrument i form av rena konsertprogram för vuxna, men även historiska föreställningar för barn och unga. Ensemblen tillkom 1989 och firade 20-årsjubileum i augusti 2009 med en storslagen konsert på hemmaplan i Konserthuset Kristianstad.

FOTO Johanna Wallin

Musik i Syd Sedan 2003 ansvarar Musik i Syd för verksamheten i konserthuset på uppdrag av Kultur & fritid Kristianstad. Musik i Syd är landets största länsmusikinstitution och har i uppdrag att verka för ett rikt, aktivt och varierat musikliv i Skåne och Kronoberg. Årligen presenteras över 2.000 konserter i samarbete med arrangörer i regionen, varav hälften är för barn och unga, och publiken uppgår till drygt 200.000. Musik i Syd verkar också som nav för, och är ofta även initiativtagare till, en mängd projekt och festivaler runt om i Kronoberg, Skåne och Öresundsregionen – allt för att stimulera och medverka till ett rikt musikliv. Huvudkontoret är i Konserthuset Kristianstad där Musik i Syd nu också, i samarbete med Kristianstads kommun, har skapat ett utvecklingscentrum för barn och ungdom. Kontor finns även i Växjö Konserthus och på Palladium i Malmö, en scen för musik och dans.

Dagens konserthus Grunden för verksamheten i konserthuset har alltid varit det lokala kultur- och musiklivet, men scenen har sedan starten även gästats av etablerade svenska och utländska artister. Huset är en mötesplats i staden, och erbjuder ett omfattande och varierande utbud. Varje år genomförs ca 300 arrangemang och antalet besökare är ca 30.000.

Stora salen har 412 platser. Under åren har scenen byggts ut, den har utrustats med modern ljud- och ljusanläggning och fönstren är skyddade med ljudisolerade plattor för att inte buller från vägen utanför ska störa. Steinwayflygeln i salen köptes in 2006 och är utvald med stor omsorg av pianisten Hans Pålsson direkt på fabriken i Tyskland.

Lilla salen invigdes i samband med Musik i Skånes etablering i nya lokaler i september 1992. Den är i första hand avsedd för mindre musikarrangemang, föreläsningar m.m. och rymmer 150 personer. I Lilla salen finns en Steinwayflygel och en avancerad ljus- och ljudanläggning. I anslutning till Lilla salen finns Kammarkaféet.

Skulpturer Diskuskastaren Skulpturen är en bronskopia i naturlig storlek efter ett original av den grekiske skulptören Myron (480–445 f.Kr). Originalet finns inte längre, men en marmorkopia står i Roms Nationalmuseum. Inköpt av Kristianstads museum 1930.

Källa: Stadskultur Kristianstad (1993), Offentlig konst i Kristianstad

Törntaggen Trots sin litenhet smärtar taggen och för en stund måste leken avstanna. Att avlägsna smärtan kräver fingerfärdighet, mod och initiativ. En lätt hälta dröjer kvar någon dag och påminner om taggen. Bronsstatyn är en kopia av en okänd grekisk skulptör.

Källa: Bengt Månsson, Rick Forsling (1993), Kristianstad Skulpturstaden

”Cry me the sorrows” och ”Oh lord, to follow her own law is not the way of the tranny” Stockholmsbaserade konstnären ChristianPontus Andersson (f.1977) har skapat två iögonfallande skulpturer som sedan våren 2009 finns inne i Stora salen.

”Cry me the sorrows”

“Kulturkvarteret”

urkvarteret”

T E K T E R

A B

KOLLAGE E N T R É

Ö S T R A

S k i s s

S k i s s f ö r s l a g 2

S T O R G A T A N 3 2

S E - 2 9 1 3 1

0

0

8

K R I S T I A N S T A D

KO L L AG E C A F É

.

1

0

.

0

2

0

0

8

8

m a i l : i n f o @ u u l a s . c o m

t : + 4 6 ( 0 ) 4 4 / 2 0 4 6 0 0

f x : + 4 6 ( 0 ) 4 4 /

“Kulturkvarteret”

S k i s s f ö r s 2

0

0

8

.

1

0

Kulturkvarteret Projekterad start höst 2011 Kristianstad har samlat flera viktiga kulturfunktioner i kvarteret Uttern – konserthuset, Musik i Syd och Stadsbiblioteket. Med en ny, sammanbindande tillbyggnad mellan konserthuset, Kammarmusiksalen och Stadsbiblioteket skapas ett helt kulturkvarter.

I den glasade tillbyggnaden finns en gemensam entré med en rymlig foajé, bibliotekets tidningsrum, artistfoajé och på den överglasade gården ett vackert café. Förutsättningarna för att utveckla ett kulturcentrum stärks med utbyggnaden och tillgängligheten förbättras.

Kostnad: ca 40 miljoner kronor Prel. byggtid: 2011-09 --2012-10 Tillbyggningsarea: 602 m2 Ombyggn.area: 532 m2 Arkitektbyrå: Uulas Arkitekter AB

KOLLAGE TIDNINGSRUM

U U L A S

A R K I T E K T E R

Vad har konserthuset betytt för Kristianstad under de 75 åren?

Konserthuset har varit den institution i Kristianstad som förmedlat ett rikt och varierat utbud av upplevelser för alla smaker. Musikupplevelser, föreläsningar, konferenser och många, många andra möten människor emellan, har skett i detta hus.

Vilka förväntningar har du på det om- och tillbyggda konsert-/kulturhuset?

Intresset för att besöka Kulturkvarteret och de evenemang som bjuds där ökar naturligtvis med välkomnade och funktionella lokaler. Med ett tydligt promenadstråk från stadscentrum och genom det nya Östra Centrum blir kvarteret ett naturligt besöksmål. Med aktiviteter även för de yngre kan det bli upplevelser för alla åldrar och intressen.

Bengt Gustafson (M) Kommunalråd, Kommunstyrelsens ordförande

A B

Ö S T R A

S T O R G A T A N 3 2

S E - 2 9 1 3 1

K R I S T I A N S T A D

m a i l : i n f o @ u u l a s . c o m

t : + 4 6 ( 0 ) 4 4 / 2 0 4 6 0 0

f x : + 4 6 ( 0 ) 4 4 / 2 0 4

Vad har konserthuset betytt för Kristianstad under de 75 åren?

Tänk om väggar kunde tala – eller ännu hellre spela? Konserthuset har betytt väldigt mycket för många Kristianstadsbor och besökare.

Konserthuset är en centralt belägen, ståtlig och vacker byggnad som har bjudit åtskilliga besökare minnesvärda upplevelser genom åren. Inte minst för våra barn och ungdomar har konserhuset i bl.a. samverkan med musikskolan betytt mycket för att skola framtida musiker. Musik och konserter har varit det främsta kännetecknet för huset men också föreläsningar, konferenser och firande av högtider har konserthuset fått stå värd för.

Vilka förväntningar har du på det om- och tillbyggda konsert-/kulturhuset?

Det är viktigt med höga förväntningar på det nya kulturkvarteret.

Det ska stärka Kristianstads attraktionskraft och skapa förutsättningar för nya spännande möten inom musikens och kulturens många uttryckssätt. Satsningen på kulturkvarteret ska också innebära att man på ett bättre sätt binder samman innerstaden, det ska öppna ett nytt naturligt stråk över kanalen in mot staden.

Heléne Fritzon (S) Oppositionsråd, Kristianstads kommun

ån 1937

Vykort fr

ån 1959

Vykort fr

ån 1952

Vykort fr

FOTON Kristianstadvykort

rs a m 19 – 16 m ra g ro p s m eu Jubil 75-årskalas! Konserthuset Kristianstad 1936–2011

ONSDAG 16 MARS

kl. 12.00 - Stora salen, fri entré

Ensemble Mare Balticum och Vokalkvartetten VOX

FREDAG 18 MARS

kl. 19.00 - Stora salen

Galakonsert!

kl. 13.00, saml. vid Konserthuset, ingen kostnad

Roland Pöntinen och Charlotte Hellekant, XL Big Band och Caroline af Ugglas Konferencier Jan Sigurd

Guide Eva Lundius

LÖRDAG 19 MARS

Huspromenad i centrum kl. 19.00 - Lilla salen, fri entré

Prof. Dick Harrison

Föreläsning: Vikingaliv• Ingår i Stadsbibliotekets historiska serie. kl. 19.00 - Stora salen

Groupa, Lena Willemark och Musica Vitae Ingår i Abonnemangsserien

TORSDAG 17 MARS

kl. 19.00 - Stora salen

Christianstad Symfoniker, Christianstads Motettkör & Malmö Motettkör

kl. 12.00, saml. vid Konserthuset, ingen kostnad

Huspromenad i centrum Guide Eva Lundius

kl. 14.00 - Lilla salen Barnens abonnemangsserie:

Födelsedagskalas!

Tårta, sång och en rytmisk föreställning av Thomas Sandberg. kl. 19.00 - Lilla salen

Sofie Livebrant med band

kl. 19.00 Lilla salen

Freddie Redd Allstars Blue Bird Jazzclub

BILJETTER www.musikisyd.se Domus 044-20 88 00, Turistbyrån 044-13 53 35 INFORMATION www.musikisyd.se

Följ firande och förberedelser på Facebook - Konserthuset Kristianstad!

Mediapartner