Årsskrift 2015

MURMESTARE EMBETET I STOCKHOLM 529:e ARBETSÃ…RET 2015

M U R M E S TAR E E M B E T E T I STOCKHOLM _____________________________

Årsskrift 2015 med matrikel

529:e arbetsåret

© Murmestare Embetet i Stockholm, 2016 ISSN 1402-8107 Årsskriftsredaktör: Peggy Häggqvist Produktion och tryck: Ineko AB – 260480

INNEHÅLL Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Styrelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Mästare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Årsberättelse 2015 Av Embetets skrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 In memoriam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2015 – ett år då det byggdes mycket – och inte alls. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Av Elisabeth Martin Mellan hyresregleringarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Av Nils-Eric Sandberg Flerbostadshus i trä Från medeltid till nutid – i Stockholm och landet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Av Per Kallstenius och Laila Reppen Kulturhantverksstipendium till murare ger unika erfarenheter. . . . . . . . . . . . . . 45 Av Peggy Häggqvist Årets mästerstycken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

FÖRORD Murmestare Embetets årsskrift med matrikel för år 2015, det 529:e verksamhetsåret efter stadfästelsen av Embetets första kända skrå, framlägges härmed.

I Embetets stadgar fastställs i första kapitlet § 1 att Embetets ändamål bland annat är: ”Att slå vakt om och sprida kännedom om byggnadsyrkets historia och traditioner samt att från senare tid insamla och bevara upplevelser och erfarenheter som inte i annan form väntas bliva sparade åt eftervärlden.”

Bland annat genom att i sin årsskrift dokumentera såväl historiska händelser som dagsaktuella företeelser inom byggbranschen i Stockholm fullgör Embetet ett av sina stadgeenliga ändamål.

Embetets årsskrift har utkommit sedan 1961.

2015 års skrift: IN MEMORIAM. De under året bortgångna embetsbröderna Lars-Ivar Berggren och Isidor Andersson samt den likaledes under året bortgångne adjungerade ledamoten av Embetet ­förre chefen för Stadsmuséet Björn Hallerdt porträtteras.

Embetets skrivare Lars Ihse redogör för den verksamhet som bedrivits inom Embetet ­under 2015, det 529:e verksamhetsåret.

Ett sammandrag av de viktigaste händelserna i den Stockholmska byggbranschen under 2015 ges av embetsbrodern Elisabeth Martin, vd för Stockholms Byggmästareförening. År 2015 är bostadsbristen en aktuell fråga som berör och påverkar stora delar av samhället och dess viktiga funktioner. Mot den bakgrunden diskuteras hyresregleringen intensivt i den allmänna debatten. Det är därför givande att få hyresregleringslagens historia och dess påverkan på byggandet av bostäder belyst. Ingen behärskar det ämnet bättre än Nils-Eric Sandberg, tidigare ledarskribent i ekonomiska frågor i DN och författare i ämnen som Svensk bostadspolitik, Bank- och fastighetskrisen 1990-1993 och den därpå följande Byggkraschen.

Val av stommaterial är en central fråga för en husbyggare. Branschen tycks stå inför en expansion av trä som stommaterial i flerbostadshus i Sverige. Skulle träet ersätta betong och det tidigare teglet och lättbetongen som stommaterial utgör detta en nyhet. Embetsbrodern förre stadsarkitekten Per Kallstenius ger tillsammans med arkitekt Laila Reppen därför en historisk tillbakablick på hur omfattande träbyggnadstekniken har varit vid utbyggnaden av Sveriges städer fram till 1950-talet då lättbetong och betong tog över men beskriver även ett 1990-tals hus med träregel­ stomme.

Årsskriftsredaktören Peggy Häggqvist skriver om det Kulturhantverkstipendium som Reinhold Gustafssons Stiftelse, tillhörig Murmestare Embetet i Stockholm, tillsammans med Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, Statens Fastighetsverk och Hantverkslaboratoriet delar ut. Stipendiets mål är att ge stipendiaterna både teoretisk utbildning i byggnadshistoria och rätt förhållningssätt vid restaureringsarbeten. Stipendiet avser att bidra till att för framtiden bibehålla men även utveckla hantverkskunnandet inom murnings- och putsningsarbeten. Årsskriften avslutas med Årets mästerstycken vilka utgör exempel på de aktiva ämbetsbrödernas byggande. Här visas några exempel på vad Embetets ledamöter har under produktion eller projektering 2015 och som utgör deras bidrag till stadens förnyande och förskönande.

Jerker Wallin Årsskriftsansvarig Årsskriftskommitté: Lennart S. Ericsson, Per Kallstenius, Jan Kruhsberg och Jerker Wallin. Årsskriftsredaktör: Peggy Häggqvist.

5

STYRELSE 2015 ÅLDERMÄN CARL-GUSTAV STÅHLBERG Ålderman JOHAN SKOGLUND Andre ålderman

BISITTARE SVANTE HAGMAN JAN HENRIKSSON LARS IHSE Skrivare ANDERS LARSSON Gärdeman och stamhusvärd ARNE OLSSON Lådföreståndare

FÖRUT ÅLDERMAN SVEN-HARRY KARLSSON LENNART G. ERICSON LENNART S. ERICSSON

MUSEIFÖRESTÅNDARE BJÖRN HALLERDT

REVISORER Ordinarie MAGNUS KEY ANDERS BODIN Suppleant RISTJAN RÄNK

STAMHUSET von der Lindeska huset Västerlånggatan 68, Stockholm www.murmestare.se 6

Adjungerad ledamot

MÄSTARE Nr

Namn

Person Ulf............................ 7/11 1919 Stockholm..................... 1958 Karlsson Sven-Harry........... 8/12 1931 Lund.............................. 1976 Berggren Lars-Ivar............... 14/10 1926 Stockholm..................... 1982 Ericson Lennart G................ 23/11 1938 Häverö........................... 1983 Ericsson Lennart S............... 28/10 1940 Stockholm..................... 1984 Andersson Isidor.................. 31/1 1937 Uppsala......................... 1985 Zetterberg Lars..................... 17/1 1933 Stockholm..................... 1985 Håkansson Lars Ove............ 30/4 1937 Lund.............................. 1985 Wallin Jerker........................ 29/4 1936 Stockholm..................... 1985 Sundvall Bengt..................... 21/6 1947 Stockholm..................... 1989 Eriksson Torsten.................. 17/9 1938 Uppsala......................... 1990 Ihse Lars............................... 10/4 1945 Ystad............................. 1991 Key Magnus......................... 19/2 1944 Stockholm..................... 1992 Hanson Erik......................... 15/5 1951 Stockholm..................... 1992 Wränghede Stefan................ 20/11 1942 Stockholm..................... 1993 Jeppsson Jan......................... 18/9 1935 Vollsjö........................... 1993 Rygh Sten-Åke..................... 19/7 1943 Stockholm..................... 1995 Brännvall Göte..................... 28/5 1946 Överkalix...................... 1997 Larsson Anders.................... 4/12 1952 Stockholm..................... 1999 Bodin Anders....................... 16/11 1947 Stockholm..................... 1999 Henriksson Jan..................... 27/9 1960 Norrköping.................... 2002 Ränk Ristjan......................... 27/1 1940 Tartu.............................. 2002 Ståhlberg Carl-Gustav.......... 20/2 1951 Bälinge.......................... 2002 Skoglund Johan ...................

9/4 1962 Uppsala ........................ 2005 Schönning Eje...................... 9/10 1940 Solna ............................ 2006 Olsson Arne......................... 24/4 1951 Sollefteå........................ 2006 Kruhsberg Jan...................... 31/7 1946 Stockholm..................... 2006 Hagman Svante ................... 3/5 1961 Nacka............................ 2008 Hanson Nils......................... 10/7 1956 Stockholm..................... 2008 Kallstenius Per..................... 9/6 1944 Karlskoga...................... 2011 Wallin Jesper........................ 30/1 1965 Stockholm..................... 2011 Martin Elisabeth................... 6/5 1953 Huskvarna..................... 2013 Drakes Anders...................... 11/12 1951 Stockholm..................... 2013

255 279 284 285 287 288 289 290 291 293 294 295 296 297 298 299 300 302 303 304 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319

Född

Födelseort

Inträdesår

7

2015 av Embetets skrivare Styrelsen för Murmestare Embetet i Stockholm får härmed avge berättelse över Embetets verksamhet under 2015, det 529:e verksamhetsåret efter stadfästandet av Embetets först kända skrå år 1487. Embetet räknar sin ålder från detta år och firade sina 525 år 2012. Även styrelsen i Reinhold Gustafssons stiftelse avger nedan sin årsberättelse.

Bland det som hänt under året märks särskilt: • Akifa har framgångsrikt fortsatt arbetet som förvaltare av stamhuset.

•R einholds Gustafssons stiftelses styrelse har fortsatt samarbetet med Statens fastig­ hetsverk samt i samband därmed utdelat stipendier från stiftelsen.

•Ä nnu en ”All framtidsförsäkring” om drygt 2 miljoner kronor tecknades.

• I nvalsprocessen av nya ledamöter i Embetet tydliggjordes.

•E mbetsbröderna med respektive gjorde den 28 april ett studiebesök på JMs höghus­ bygge i Kista varefter buffé intogs i embetets lokaler.

•D en 4 februari anordnades ett numera sedvanligt ”bandymöte” på Zinkensdamms idrottsplats av embetsbrodern Jan Henriksson.

SAMMANKOMSTER Embetet höll årsstämma den 24 mars och höstsammankomst den 6 oktober.

Sammankomster har därutöver hållits den 10 februari, 2 juni och den 8 december.

Vid vårsammankomsten den 2 juni färdades bröderna med buss till Tollare brygga där man visades runt på NCCs projekt under sakkunnig ledning. Sedvanligt iklädda smoking företog bröderna därefter en uppskattad båtfärd till den väntande middagen på restaurang Bockholmen, varefter buss hämtade för återfärd till city. Övriga sammankomster hölls i stamhuset.

Konstnären Anita Graffman och hennes medarbetare Maria Attala var gäster vid sammankomsten 10 februari. De informerade om sin verksamhet och berättade under en rundvandring om den konst i form av gobelänger och matta som finns i Embetets lokaler.

Vid årssammankomsten den 24 mars talade den nyutnämnde samordningsgeneralen för bostadsbyggande i Stockholm Torleif Falk under rubriken ”Målet för bostadsbyggandet i Stockholm fram till år 2020”.

Vd i Sveriges Byggindustrier Ola Månsson gästade Embetet vid sammankomsten den 6 oktober och höll härvid ett föredrag med rubriken ”Dagens och morgondagens utmaningar för branschen och Svenskt näringsliv”.

Vid luciasammankomsten den 8 december underhöll i sedvanlig och uppskattad ordning Birgitta Skoglund och hennes elever med lucia- och julsånger i renässanssalen.

EMBETETS STYRELSESAMMANTRÄDEN Embetets styrelse har sammanträtt den 27 januari, 3 mars, 24 mars (konstituerande), 19 maj, 22 september och 24 november; d v s 6 gånger. Därutöver hölls ett extra styrelsesammanträde den 24 augusti på Anders Larssons sommarställe Bergholmen där invalsoch strategifrågor diskuterades i friare former.

8

Styrelsen har vid sina sammanträden behandlat frågor angående stamhusets skötsel, underhåll och förvaltning samt även hanterat aktuella hyresgästfrågor.

Vid varje styrelsemöte har styrelsen, med lådföreståndaren som föredragande, gjort en genomgång och uppföljning av Embetets ekonomi. Embetets ekonomi har utvecklats i enlighet med den av styrelsen antagna årsbudgeten.

Styrelsen har förberett Embetets sammankomster och arbetat fram programinnehållet vid dessa.

Styrelsen har även fortlöpande följt arbetet i styrelsen för Reinhold Gustafssons Stiftelse.

STYRELSESAMMANTRÄDEN I REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE Styrelsen i Reinhold Gustafssons stiftelse har under året haft möten 26 januari, 2 februari, 24 mars (konstituerande), 13 april, 25 maj, 7 september, 5 oktober och 23 november, d v s 8 gånger.

Styrelsens arbete under året har varit särskilt inriktat på att utveckla samarbetet med Statens fastighetsverk för att tillsammans kunna kompetensutveckla yrkesarbetare i murning och stenarbete vid renovering av gamla byggnader. Ett ”letter of intent” om samarbete under de kommande tre åren har tecknats.

Till samarbetet har SPEF anslutit sig och två stipendiater har erhållit vidareutbildning vid renoveringen av residenset i Umeå.

En stipendiat har erhållit medel för deltagande i en ”Work shop” på Gotland.

Beslut att dela ut stipendier till ”Mästare och gesäller” under 2016 har fattats.

Nya idéer till stipendier har fortlöpande diskuterats.

Ekonomin i stiftelsen är fortsatt god och stiftelsens placeringar genomgås vid varje styrelsesammanträde.

STAMHUSET Förvaltningen av stamhuset har under året gått planenligt och inga större oförutsedda händelser har inträffat. Under året har normalt underhåll utförts, varvid lokalerna genomgått ytterligare renoveringar och blivit alltmer trivsamma.

I den butikslokal som bytt ägare återfinns nu en presentaffär med trevligt sortiment; bland annat Embetets ”Mästerstycken”.

EMBETETS ÅRSSKRIFT Årsskriftskommittén, Björn Hallerdt, Anders Gullberg, Jan Kruhsberg och Jerker Wallin, har varit ansvariga för framtagandet av Embetets årsskrift för år 2014. Årsskriften som getts ett både historiskt och nutida innehåll har rönt ett gott mottagande.

EMBETSBRÖDER Embetsbrödernas antal var vid årets ingång 33 st. Under året avled embetsbröderna Isidor Andersson och Lars-Ivar Berggren samt adjungerade embetsbrodern Björn Hallerdt. Vid årets slut hade ämbetsbrödernas antal således minskat till 31 st.

EMBETETS EKONOMI Som framgår av årsredovisningen för år 2015 är Embetets ekonomi fortsatt god.

Lars Ihse Skrivare

9

IN MEMORIAM Isidor Andersson

Embetsbrodern Isidor Andersson, mästare nr 288 i mästarlängden, avled den 8 maj i en ålder av 78 år. Han efterlämnar hustrun Gun och barnen Carina, Håkan, Tomas och ­Helena med familjer.

Isidor Andersson som var född i Uppsala var son till byggmästare Olof Andersson. Han avlade studentexamen vid Norra Real i Stockholm och avslutade sina studier på KTH 1961. Isidor fick sin första anställning hos John Mattson Byggnads AB där han blev kvar i 27 år. Där startade han som assistent åt vice vd Boris Blomgren (mästare nr 274) och fick följa med denne i många förhandlingar och beslutsprocesser. Han fick tidigt inblick i hur företagsledning och affärsdriven verksamhet går till.

Isidor ansvarade för flera stora och komplicerade byggen där kanske Täby Cent­ rum och ombyggnaden av riksdagshuset var de som han själv helst talade om. Isidor var tidigt också en nytänkare inom bostadsbyggandet och retade sig på det detaljerade statliga regelverk som omgav utformningen av bostäder. Han utmanade dåvarande Planverket att få dispens från dessa regler för att visa att man tillsammans med duktiga arkitekter kunde bygga attraktiva och billiga bostäder. Fribygget blev verklighet och idag är många av de gamla kraven borta.

I det enkla bolaget La Tasse à vin, som han var med och bildade på 80-talet, dracks det vin under trivsamma former i en källare i Gamla stan. Här kunde Isidors humor och tydliga uppfattningar framskymta. Exempelvis är viner från Italien odrickbara medan spanska viner smakar alldeles utmärkt.

Drömmen om att kunna starta något eget ledde i slutet av 80-talet till grundandet av Besqab Projekt och Fastigheter AB. Isidor samlade några branschkollegor runt sig för att bygga upp ett företag vars affärsidé var att förädla fastigheter för försäljning och förvaltning.

Hans förmåga att skapa en kreativ och affärsmässig miljö där nytänkande belönades, blev en viktig del av företagets utveckling. Isidor hade tre byggmästarkrav på husen som byggdes: Takfot, underhållsfritt fasadmaterial och stengolv i entrén.

Han ondgjorde sig ofta över att branschen fortfarande byggde som på Gustav Vasas tid och förespråkade ett större inslag av prefabricerade element som monterades ihop på bygget. Ett särskilt bolag bildades för att snabba på utvecklingen av prefabricerat byggande. Idag byggs de flesta flerbostadshus på detta vis.

I Embetet, i vilket han blev invald 1985, var Isidor en trogen deltagare i sammankomsterna. Han var bisittare och gärdeman 2003–2007 och tillika kvädare 10

1998–2007. Hans snapsvisor var alltid spirituella och aktuella. Det var han som gav ­Embetet dess signaturvisa: Bröder sjung med brännvinsbasen.

Isidor var starkt engagerad i branschens organisationer. Han var ledamot av Stockholms BF:s styrelse 1979–89 och dess ordförande 1981–88 samt ledamot av Byggnadsindustriförbundets styrelse 1982–85.

När Isidor 2011 sålde aktiemajoriteten i Besqab kunde han se tillbaka på ett mycket framgångsrikt företagsbyggande. Bolaget har alltid varit lönsamt, blivit en etablerad bostadsbyggare med nöjda medarbetare och kunder. Den kultur som han en gång lade grunden till lever fortfarande kvar i det nyligen börsnoterade Besqab AB. Vi är många som sörjer att en av branschens stora profiler gått bort.

Freddie Norvell Kjell Jansson Jerker Wallin

11

IN MEMORIAM Lars-Ivar Berggren

Ämbetsbrodern Lars-Ivar Berggren, med nr 284 i mästarlängden, avled 12 juli 2015 efter en kort tids sjukdom i en ålder av 88 år. Lars-Ivar blev ledamot av Embetet 1982.

Lars-Ivar, som föddes 1926, var infödd stockholmare och en äkta ”söderkis”. Han studerade byggnadsteknik vid Stockholms Tekniska Institut STI och efter fullgjord militärtjänstgöring 1947 fick han anställning hos Byggnadsfirman Olsson & Skarne. Det var också här han blev arbetskamrat med sin blivande kompanjon Börje Holmgren tillsammans med vilken han 1962 startade det egna företaget Berggren & Holmgren Bygg AB. Firman ägnade sig först åt konsultverksamhet i form av bland annat besiktningsuppdrag men fick redan andra året i uppgift att lösa ett problemområde där HSB var byggherre. Man ägnade sig senare åt totalsanering av ett stort antal fastigheter men även åt nyproduktion av ett femton-tal barnstugor för stadens räkning i Brandbergen och Västerhaninge.

Några av företagets uppdrag, som Lars-Ivar själv ibland nämnde, var ombyggnaden av China Teatern och utförandet av 600 nya badrum i HSB-husen på Kungsklippan och 700 nya badrum i Kristineberg.

Bland firmans beställare återfanns Sveriges Läkarförbund, HSB, Televerket, borgar­rådet Hjalmar Mehrs änka och finansmannen Fredrik Roos.

Vid fyllda 60 år beslöt Lars-Ivar att sälja sin andel i företaget till kompanjonen.

Själv flyttade han efter försäljningen till Frankrike där han studerade franska språket vid universitet i Nice och lärde sig mycket om fransk kultur. Efter ett par år i Frankrike blev han anlitad av Sveriges Läkarförbund som uppförde ett antal villor på franska Rivieran. Han deltog också vid färdigställande av ett större hotell och fick på så sätt inblick i branschen från ett franskt perspektiv. I stort ägnade han sig sedan åt pensionärens lugnare livsföring. Han återvände 2009 till Sverige och tillbringade sina sista år i sitt älskade Stockholm.

Lars-Ivar Berggren var en skicklig yrkesman som alltid slog vakt om kvalitén i utförandet av sina uppdrag. Han uppskattade mycket den kollegiala samvaron i Embetet och deltog flitigt i Embetets sammankomster. Lars-Ivar lämnar efter sig minnet av en hedervärd yrkesbroder.

Jerker Wallin

12

IN MEMORIAM Björn Hallerdt

Förre stadsantikvarien i Stockholm Björn Hallerdt har avlidit i en ålder av 89 år. Hans närmaste är hustrun Margareta och barnen Martin, Miriam och Malena, bonusbarnen Katarina och Ola samt systern Kerstin med familjer.

Måndagen den 9 mars i år, höll Björn inför Arkitekturens vänner, en av sina lysande och vältaliga visningar av Embe­ tets stamhus, von der Lindeska huset på Västerlånggatan 68 i Gamla stan. Björn hade förmågan att vid varje visning berätta historien om huset på nytt med nya infallsvinklingar, som alltid trollband åhörarna. Han berättade också i början av året om sin långa bana som museiman, folkbildare och författare.

Som nybliven stadsantikvarie i Stockholm 1975 mötte Björn Embetet, som då just förvärvat von der Lindeska huset. Då staden beviljade ett särskilt lån för kulturhistorisk upprustning, kom Björn in som expert. Det dröjde inte länge förrän Embetet i honom fann en ny broder, som också var genuin sällskapsmänniska med ordet i sin makt och musikaliska talanger.

Björn trivdes i denna byggarkrets, men han framhöll sig som adjungerad till detta enda överlevande skrå, bildat redan 1487 och ännu verksamt med bevarande insignier och mästarprovsritningar från tiden 1642–1849. Dessa tilldrog sig naturligvis Björns alldeles speciella intresse och till Embetets 525-årsjubileum 2012 gavs ett urval ut av dessa med hans välformulerade texter.

Han var som pensionär, utöver alla sina andra åtaganden som författare och redaktör, även flitig skribent i Embetets årsskrift. Här skildrade han allt ifrån de byggnader, som olika murmästare ritat och uppfört i Stockholm, till murmästaränkornas pionjärinsatser som kvinnliga företagare. Björn förmedlade som få en levande historisk tradition om byggandet i Stockholm, som väl sammanföll med Murmestare Embetets egen långa verksamhet.

Intrycken av hans briljanta och klara framställning i tal och skrift dröjer länge kvar hos dem som hade förmånen att få arbeta tillsammans med honom. Men hans flit har också givit mycket kunskap vidare till glädje för kommande generationer.

Carl-Gustav Ståhlberg, ålderman Lennart S Ericsson, tidigare ålderman Lennart G Erikson, tidigare ålderman Sven-Harry Karlsson, tidigare ålderman Per Kallstenius, ledamot 13

Foto: Rosie Alm

2015 – ett år då det byggdes mycket – och inte alls Av Elisabeth Martin I början av året utsågs en bygg-general i Stockholms stad med uppgift att lotsa fram alla projekt som ska genomföras för att staden ska kunna nå det ambitiösa målet att bygga 40 000 bostäder fram till 2020. Och detta gäller bara en kommun i länet, visserligen den största – som står för en tredjedel av byggandet – men planerna för bostadsbyggandet i hela länet ligger på 160 000 bostäder fram till 2030. Till detta kommer ytterligare 78 000 som en följd av den planerade utbyggnaden av t-banan. Utöver bostäder behövs fler gator och vägar och olika typer av serviceanläggningar. Därför var det med en lättnadens suck som Stockholmarna mottog beskedet från regeringen att byggandet av Förbifarten återstartades den 1 januari 2015.

Av de totala investeringarna inom bygg och anläggning i hela landet under 2014 (388 mdr kronor) stod Stockholms län för dryga 35 % vilket inte kommer som någon överraskning för oss Stockholmare som lever i en stad med byggkranar synliga både i innerstaden och i förorterna.

Den totala byggvolymen för startade projekt i Stockholms län ökade mellan juli 2014 och juni 2015 med 72 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Igångsättandet av bostadsbyggandet bidrog allra mest till ökningen med sina 96 procent, och inom delmarknaden lokaler ökade byggstarterna med 73 procent. Anläggningsmarknaden ökade också, men med 30 procent.

Under helåret 2015 ökade de sammanlagda investeringarna i vårt län med 11 procent, eller nästan 15 miljarder kronor. Starkast och mycket välbehövligt gick byggandet av bostäder.

Stockholmsregionen har ett stort behov av investeringar i infrastruktur och det märker alla stockholmare av varje dag i kollektivtrafiken och ute på vägarna. Investeringarna i vägar och spår står inte i proportion till behovet hos den ökande befolkningen i regionen. Satsningen på infrastruktur är en förutsättning för att få till stånd det bostadsbyggande som krävs för att tillgodose den efterfrågan som råder på bostäder. Därför är det viktigt att det finns långsiktiga och tydliga spelregler som investerare kan förhålla sig till, så att riskerna blir hanterbara och att överenskommelser sträcker sig över mandatperioderna.

14

Den heta byggmarknaden i länet har också bidragit till diskussioner om hur affärer görs upp, hur upphandlingar genomförs och vilka regler som företagen följer och vilka som skulle kunna moderniseras för att spegla verklighetens krav. Tidigt på våren anordnades en konferens om branschens standardavtal AB04. Den blev välbesökt och diskussionerna bidrog till att det senare under våren meddelades att ett revideringsarbete skulle inledas av det nu drygt tioåriga dokumentet.

Det intensiva byggandet har också varit ett hett ämne i debatter om flaskhalsar i administrativa system och hur beslutsprocesserna i byggandet ser ut. Det är helt klart att någon form av övergripande överväganden behövs i planeringen, särskilt i sammanhållna bebyggelseområden som i Stockholms län sträcker sig över flera kommungränser och fungerar som en sammanhållen bostads- och arbetsmarknad.

Förståelsen för att infrastruktur och bostäder måste samplaneras har i alla fall börjat sjunka in hos beslutsfattare på olika nivåer, nu handlar det om att verkligen få denna samordning att fungera i praktiken.

Projekt med komplikationer Hur komplex och svårbemästrad beslutsprocessen är när det gäller planer och bygglov illustreras av ett stort antal projekt som under året har blivit stoppade eller starkt ifrågasatta med en oviss framtid som resultat. Här skulle beslutsgången kunna förändras så att så många viktiga aspekter som möjligt lyfts redan i startskedet av ett projekt så att de kan beaktas i tid för att tagna beslut inte ska behöva upphävas i sista instans. Det skulle också bidra till att hushålla med resurserna i projekten och minska kostnaderna för ”förgävesprojektering”. Här kommer några exempel på projekt som varit uppe till diskussion under 2015: Tellus Tower Det var i februari 2015 som planerna på en 240 meter hög skyskrapa vid Telefonplan blev stoppade av Försvarsmakten som pekade ut placeringen som ett hot mot rikets säkerhet. Förslaget omarbetades efter att man hittat en annan placering och utformning av projektet med totalt 1200 lägenheter, detaljplanearbetet inleds i början av 2016.

Marievik Ytterligare några höga hus stoppades, denna gång bostäder i Marievik, söder om Hornstull. Det högsta huset skulle bli 118 meter högt men Länsstyrelsen framhöll i sitt yttrande att all bebyggelse över 79 meter skulle komma att stoppas. Högre byggnader kunde störa Luftfartsverkets kommunikationer, "planområdet ligger inom skyddsområde för radaranläggning", skrev Länsstyrelsen som även framförde en rad andra skäl till att hålla nere höjden på de nya byggnaderna.

15

Byggnaden för Arkitektskolan vid KTH togs i bruk och under hösten belönades den med Kasper Sahlinpriset. Foto: Åke E:son Lindman.

Rädda Råstasjön Nätverket Rädda Råstasjön nådde sitt mål i början av 2016 då den fortsatta utbyggnaden av Arenastaden i Solna i anslutning till Friends Arena med 600–700 bostäder stoppades. Då upphävde Mark- och miljööverdomstolen den detaljplan som Solna kommunfullmäktige fattat beslut om i juni 2014, som skulle göra det möjligt att bygga 600 nya bostäder i direkt anslutning till den nya tunnelbanan i Arenastaden.

Detta innebar att Mark- och miljööverdomstolen gick emot såväl Länsstyrelsens som Mark- och miljödomstolens beslut om att fastställa detaljplanen.

Bevara Blasieholmen – flytta Nobelbygget är ytterligare exempel på nätverk som bildats för att protestera mot antagna byggbeslut, målet för denna grupp är att verka för att Nobels Center får en alternativ placering.

16

Byggnader som blev klara Lagom till höstterminsstarten kunde den nya byggnaden för Arkitektskolan vid KTH tas i bruk av lärare och studenter. Lite senare under hösten belönades byggnaden med Kasper Sahlinpriset med motiveringen från juryn att byggnaden ”tar utgångspunkt i sin omgivning och relaterar till den, tydlig i sin egen karaktär som tillskott bland kulturbyggnader.”

En annan ny byggnad som också togs i bruk under 2015 var Mall och Scandinavia med 230 butiker som invigdes den 12 november, lagom till julhandeln. Media rapporterade om det kaos som uppstod när oväntat många stockholmare ville vara med om invigningen av den jättelika anläggningen med över 100 000 kvadratmeter butiksyta. Det är mer än vad de övriga galleriorna och varuhusen i Stockholm, som Gallerian, PUB, Sturegallerian, NK och Åhlens City har tillsammans.

Ombyggnaden av Kvarteret Mimer 8 utsågs till Stockholms bästa ombyggnad 2015 och tilldelades Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris. Foto: Åke E:son Lindman.

Årets ROT-pris Ombyggnaden av Kvarteret Mimer 8 utsågs till Stockholms bästa ombyggnad 2015 och tilldelades Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris den 29 maj. Ombyggnaden innebar att Norrtulls sjukhus byggdes om från vårdinstitution till skola. Byggnaden uppfördes ursprungligen för Allmänna Barnhuset år 1885, byggmästare var 17

Andreas Gustaf Sällström, mästare 163 i Murmestare Embetet. Bland hans övriga projekt finns även Konradsbergs hospital (senare Rålambshovs sjukhus) och Stora Sällskapets hus vid Arsenalsgatan. Sällström var också själv byggmästare för Kungliga Operan.

Det är Viktor Rydbergsskola som nu har fått ändamålsenliga lokaler för undervisning i den renoverade byggnaden som också rymmer kök och skolmatsal. Juryn för ROT-priset lyfte fram att ”omvandlingen av Norrtulls amsalsbyggnad till skolmiljö var en utmaning som det goda samarbetet mellan beställare (Fastighets AB Mimeråtta), arkitekt (sandellsandberg arkitekter AB) och entreprenör (NCC Construction Sverige AB) lyckades med utan att förvanska byggnadens karaktär".

Dessutom pekade juryn på att det fanns en stark gestaltningstanke och en konsekvens i kvalitet och omsorg som har samverkat till att ge byggnaden en ny identitet med historien och nutiden sida vid sida.

18

Foto: Bo Nordbeck

Mellan hyresregleringarna Av Nils-Eric Sandberg

Trevligt bo billigt Vad sägs om att under 35 år få hyran succesivt sänkt med 90 procent, i fast penningvärde? Det fick många i Frankrike från 1915. De tyckte det var en god idé, tills husen började förfalla. Ett intressant exempel på hur hyresregleringar fungerar, politiskt och ekonomiskt.

Hyresregleringar har alltid varit populära, hos dem som gynnats ekonomiskt; bland dem som förlorat, dvs fastighetsägarna, och de ekonomer och statsvetare som studerat följderna, har entusiasmen varit mindre.

Företagare vill givetvis maximera sin inkomst och underhålla värdet av det kapital de satsat sina pengar i. De som tillverkat stål, bilar och datorer har klarat sig någorlunda, eller åtminstone haft lov att försöka. Privata fastighetsägare utgör undantaget.

I land efter land har deras försök att utnyttja och vårda sitt kapital mött motstånd – inte av kunderna utan av statsmakterna, via hyresregleringar.

Hyresregleringen ska skydda hyresgäster mot hyreshöjningar, nästan oberoende vad det kan bero på – allmän bostadsbrist, tillfälliga kriser, etc. Grundtanken bakom permanenta regleringar säger att hyressektorn aldrig kan nå balans mellan utbud och efterfrågan. Ty: om balans nås, blir det, som på alla marknader, ibland underskott och ibland överskott. Och med en kortsiktigt rörlig prissättning kommer då hyrorna att variera med utbudet. Men hyresregleringen utgår från att marknaden aldrig når balans. Det råder en evig brist på hyreslägenheter. Därmed har fastighetsägarna ett evigt övertag. Fri hyressättning kommer alltid att driva upp hyrorna.

Frågan – som regleringens advokater aldrig tar upp – blir givetvis: vad gör hyressektorn så speciell? Varför kan den till skillnad från alla andra områden i en marknadsekonomi aldrig etablera balans, åtminstone på lång sikt? Att hyresgästernas organisationer – dvs för dem som redan har en hyresrätt – föredrar reglerad hyra är ett politiskt faktum, men inte ett ekonomiskt argument. För den fortsatta diskussionen är detta en viktig distinktion.

Min gamle lärare och vän professor Sven Rydenfelt – Sveriges mest uthållige kritiker av hyresregleringen – brukade säga: Tänk vad glada hyresgästerna skulle bli om de fick bo på en marknad i balans. När det blev överskott på lägenheter kunde de som ogillade sin hyresvärd flytta till ett annat trevligare och billigare hus.

19

Detta ekonomiskt fullständigt självklara perspektiv har helt försvunnit ur debatten.

Hyresregleringen är en prisreglering. Och som alla prisregleringar stör den marknaden, på främst tre sätt.

Prisbildningen är marknadens viktigaste informationssystem. I en socialistisk ekonomi finns ingen information; där förekommer bara ordergivning, från dem som kommenderar till dem som blir kommenderade. (Sedan får socialisterna klara ut sitt viktiga jämlikhetsproblem: hur skapa fullständig jämlikhet mellan dem som kommenderar och dem som blir kommenderade. Utrymmet medger ingen komplett lösning på denna fråga.)

Men marknaden arbetar med information mellan alla aktörer – producenter, underleverantörer, anställda, konsumenter. Rationella val av olika alternativ förutsätter att alla har en i rimlig mening korrekt information om råvarupriser, markpriser, arbetskostnader, och de priser som informerar om konsumenternas preferenser. I en dynamisk ekonomi förändras dessa variabler ständigt; råvarupriser går upp och ned, energi blir billigare eller dyrare, konsumenterna ändrar sig – etc. Visst. Men just därför måste marknaden ha en effektiv och helt ostörd informationsmekanism för att kunna fungera.

Och makthavarna, politikerna, är helt beroende av denna information – om de vill att marknaden ska utnyttja resurserna effektivt och tillgodose konsumenternas önske­mål.

Om politikerna däremot vill att ekonomin ska styras efter endast deras egna önske­mål blir givetvis all information överflödig. Konsumenternas önskemål blir helt irrelevanta.

Prisregleringens tre problem: Först: den maskerar konsumenternas betalningsvilja. Producenterna vet inte vad som blir alltför billigt, eller alltför dyrt, när priserna inte visar hur mycket eller hur lite konsumenterna vill betala. Följden kan bli felinvesteringar som både producenter och konsumenter kan förbanna, i efterhand, men då inte göra mycket åt.

Sedan: den maskerar förändringar i relativpriser. I en marknad förändras alltid priser på den arbetskraft, de material, de underleverantörer, de energilösningar, etc, som producenten kan välja. Förändringarna är avgörande för hur producenterna kan tillgodose marknadens krav i ständig konkurrens. Förändringar i relativpriser är marknadens kanske viktigaste styrmekanism. Prisregleringar sätter den ur funktion.

Det tredje: Priset på ny teknik är definitionsmässigt okänt i förväg. Producenter – i det här fallet byggare – kan inte på förhand veta exakt vad det kostar att bygga nya hus med ny teknik, nya krav, med kvalitet som möter nya konsumentkrav. En pris20

reglering innebär en risk att det pris byggaren får ut inte täcker kostnaderna, eller ger en låg vinst. Prisregleringen hotar alltså att reducera incitamenten för producenterna att investera. I det här fallet riskerar byggföretagen och fastighetsägarna att inte få den lönsamhet av byggandet som de anser rimlig.

Här ligger hyresregleringens moment 22. Regleringen ska hålla hyrorna nere i tider av bostadsbrist. Men den beskär företagens incitament att bygga hyresrätter och bidrar därmed att permanenta just den bostadsbrist regleringen ska eliminera.

Världskrig och regleringar En titt i historien visar att ett genomsnittligt världskrig utlöser hyresregleringar även i de länder som inte med övriga metoder deltar i krigen. De som bygger hyresbostäder har alltså många dystra lärdomar att dra av krigshistorien.

Första världskriget bröt ut 1914 – kanske i senaste laget: det hade förberetts länge. De flesta länder hoppade av guldmyntfoten, tryckte statsobligationer, förlängde värnplikten – i Frankrike till tre år – och införde hyresreglering. I Frankrike kom den 1915, i Sverige 1917.

Resonemanget löd: kriget belastar resurserna; mycket går till kriget; investeringar i bostadsbyggande minskar; alltså finns risk för hyreshöjningar; det klarar inte medborgarna; alltså regleras hyrorna.

Det fanns en viss logik i det resonemanget, även om de praktiska slutsatserna kunde blivit mer begåvade. I de flesta länder utlöste krigsansträngningarna en kraftig inflation.

Sverige införde hyresreglering 1917. Inflationen blev våldsam mot krigsslutet.

Den blev, enligt SCB:s levnadskostnadsindex: 1917: 26,2 % 1918: 41,4 % 1919: 15,5 % Det innebar att hyreskostnaderna minskade som andel av konsumentpriserna.

Bostadsbyggandet föll efter 1917 till drygt 5 000 lgh/år. Egna hem, som till 2/3 gick till landsbygden, ligger utanför statistiken. Syftet med egnahemsprogrammet var att hindra emigrationen till USA. Det hölls uppe av att staten sedan 1904 gav kraftigt subventionerade lån till egna hem.

Hyresregleringen infördes som krisåtgärd under kriget. Tanken var att de som bodde i hyreshus skulle slippa hyreshöjningar under krigets ansträngningar.

Men regleringen var politiskt populär. Första världskriget slutade i princip genom stilleståndsavtalet 11 november 1918. 1921 hamnade Sverige i en svår ekonomisk kris.

Den lönsamma handeln med de krigförande länderna upphörde. BNP föll 1921 med 21

11,9 procent. Det berodde något på att riksbankschefen, med det passande efternamnet Moll, trodde på tysk seger i första världskriget. Han hade därför placerat den svenska valutareserven i tyska riksmark och tyska statsobligationer. Det var inte så mycket att ha efter Versaillesfreden. Därför höjde han räntan för att ta igen något av förlusterna.

Alltså fick vi en realränta på 31 procent. Det blev en strypsnara på hushåll och företag.

Trots depressionen lyckades riksdagen 1923 efter lång debatt med en rösts majoritet slopa hyresregleringen. Strax ökade byggandet, från ca 5 000 lgh 1922 till ca 10 000 1925 och drygt 35 000 1935. Mot slutet av trettiotalet blev det fart på byggandet. 1939 byggde vi ca 59 000 lägenheter. Om vi jämför med dagens byggande, relaterat till folkmängden, byggde vi 1939 mer än dubbelt så mycket som idag.

Bostads­politiken bestod då av tertiärlån till byggen i städer och tätorter, och från 1935 stöd till kommunala barnrikehus. Vi hade ingen bostadsminister.

Konflikter mellan hyresgäster och fastighetsägare utlöste hyresstrejker. Fastighets­ ägareförbundet bildades 1914, Hyresgästernas Riksförbund 1923. Parterna började förhandla. Syftet blev småningom att skapa ett regelsystem kopierat på arbetsmarknadens Saltsjöbadsavtal, dvs ett huvudavtal som skulle reglera förhandlingar och konflikter.

Det låter bra, eftersom det stämmer med den kollektivistiska syn som dominerat delar av svensk ekonomi. Alla skulle ha lika hyror som skulle fastställas cent­ ralt. Men detta synsätt utgår från att människor inte är individer utan delar av ett homogent kollektiv. I en marknadsstyrd hyressättning skulle fastighetsägare och hyresgäster fritt förhandla om hyran. Hyran kunde då sättas efter fastighetsägarens bedömning av hyresgästens ekonomi, skötsamhet, vilja att ingå långsiktiga kontrakt – etc. Den här typen av prissättning efter riskbedömning är normal i en fungerande marknad. Det är en förlust att den under lång tid inte tillämpats på en så stor del av ekonomin som bostadssektorn.

Men Hitler kom emellan, 1939 utbröt andra världskriget. Delar av ekonomin sattes på krigsfot. För att hindra hyreshöjningar medan lönerna låg stilla införde regeringen hyresreglering 1 oktober 1942. Den var avsedd som tillfällig krisåtgärd under kriget. Den tyske generalen Alfred Jodl undertecknade det tyska kapitulationsavtalet 8 maj kl 2:41. Därmed var världskriget över. Detta påverkade inte den svenska hyresregleringen som fortfarande finns kvar, fast under annat namn.

Hyresregleringen ändrade efterhand radikalt relationen mellan löner och priser.

Om vi sätter hyror och löner i ett index, med siffran 100 år 1942, hade relationerna år 1975 ändrats till 370 för hyrorna och 1600 för lönerna. Hyresintäkterna följde alltså inte alls andra priser och löner. Hyresregleringen försämrade radikalt lönsamheten av att bygga och hyra ut hyresbostäder.

I främst storstäder och universitetsstäder har denna trend i pris- och lönerelationer stått sig, samtidigt som urbaniseringen ökat efterfrågan på lägenheter, medan utbudet som följd bl a av hyresregleringen gått ned. Värdet av hyreskontrakt har alltså stigit, 22

implicit. Här är huvudförklaringen till omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter.

Den innebar att hyresrätternas värde kunde kapitaliseras. Hyresregleringen har låst in värdet av hyreslägenheter. Varken fastighetsägare eller hyresgäster kunde tidigare tillgodogöra sig det. Fastigheternas marknadsvärde bestämdes av avkastningen som bestämdes av regleringen.

Om ett hyreshus såldes till hyresgästerna, för ombildning, fick fastighetsägaren ut ett högre pris än om huset sålts som hyreshus. Och hyresgästerna kunde köpa sina lägenheter till ett lägre pris än vad de skulle fått betala för bostadsrätter på andrahandsmarknaden. Så hyresregleringen låste in ett värde som fastighetsägaren och hyresgästerna kunde dela på via ombildningen.

Rivningarna Ett annat sätt för fastighetsägarna att få ut det inlåsta värdet av husen var att försöka få bort hyresgästerna, riva huset, och bygga kontorshus. Hyresreglering på lokaler slopades. Därmed fanns det lönsamhet i den typen av ombildning.

Hyresregleringen höll inte nere hyrorna alltid, överallt. F generaldirektören för Statens bostadskreditnämnd Mats Rönnberg skrev 2002 en ESO-rapport om bostadsfinansieringen 1985–1993: ”Staten fick Svarte Petter”. Jag ingick som expert i referensgruppen och bistod med statistik och faktagranskning.

På slutet av 1980-talet byggde många kommuner i Norrlands inland nya hyreshus för att locka potentiella inflyttande. Deras lönsamhetskalkyler byggde på den subventionerade räntan på 3 procent, inte på marknadsräntan som var ca 12 procent.

Många av lägenheterna kunde inte hyras ut – eftersom den reglerade hyran låg över marknadshyran.

Det logiska vore att fastighetsägarna – dvs kommunala allmännyttiga bolag – sänkte hyran så att lägenheterna blev uthyrda. I en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl kan hyran sänkas ned till den nivå där den täcker driftskostnaderna, dvs den reala resursförbrukningen. Vad som kallas kapitalkostnader, dvs räntor och amorteringar, är ingen resursförbrukning utan bara transfereringar av pengar mellan olika konton.

Men de kommunala bolagen kunde inte sänka sina hyror. Delvis berodde det på allmännyttans finansiella konstruktion – den skulle ju drivas utan vinst och kunde inte bygga upp marginaler för hyresförluster. Delvis – enligt min analys – berodde det på hyresregleringens konstruktion. De allmännyttiga bolagen var då hyresnormerande, via bruksvärdesystemet. Om de sänkte sina hyror kunde detta utlöst en allmän hyressänkning som skulle vållat förluster för kanske alla hyreshus i kommunen.

Så kommunerna fick statliga bidrag för att riva husen. 1994–2000 revs 20 645 moderna lägenheter – för att den statliga bostadspolitiken inte hade ett regelsystem som kunde hantera en marknadsmässig hyresbildning.

Husen byggdes med statliga bidrag. Sedan revs de med statliga bidrag.

23

Byggda lägenheter (antal/miljon invånare)

1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1930

1940

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

År

Byggda lägenheter (antal/miljon invånare)

1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

1939

1940

1950

1960

1970

1975

1980

1990

2000

2005

2010

2015

År

Diagrammet visar bostadsbyggandet som andel av befolkningen, vilket är det relevanta måttet. Byggandets ökning från mitten av sextiotalet berodde på miljonprogrammet som innebar en statlig finansiell dopning – staten styrde krediter från bankerna och AP-fonderna till byggsektorn. Allmännyttan fick låna till 100 procent av byggkostnaderna. Som andel av befolkningen ligger byggandet nu, mätt i antalet bostäder, på 42 procent av 1939 års nivå.

Diagram: Mattias Aldener.

24

Fastighetsägarna förbjöds flytta Den hyresreglering som vi fick som bieffekt av första världskriget avskaffades alltså 1923. Andra länder kom inte lika lyckligt undan. Frankrike införde hyresreglering 1915, givetvis som följd av kriget. Men den blev populär och avskaffades inte. Politiker räknar röster, och de har lärt sig att antalet hyresgäster är större än antalet fastighetsägare.

Frankrikes hyresreglering var hårdare än den svenska, och gav inget utrymme för ökade underhållskostnader. Den franske matematikern och statsvetaren Bertrand de Jouvenel lade på en konferens 1981 fram en uppsats om hyresregleringens effekter.

Hyreskostnaderna föll snabbt från 16 till 5 procent av genomsnittslönen. Efter andra världskriget låg hyreskostnaden i reala termer på ca 9 procent av 1915 års nivå.

Fastighetsägarnas intäkter hade i reala termer fallit till en tiondel.

De hade inte råd att underhålla, och kunde inte sälja – regleringen gjorde att husen var värdelösa. En del fastighetsägare flyttade ut ur sina hus och försvann. Då – enligt vad min lärare Rydenfelt berättade – stiftade regeringen en lag som förbjöd fastighetsägarna att flytta.

De svenska hyresregleringarna har vid en jämförelse visat sig fastighetsägarvänliga.

På samma konferens gjorde två amerikanska ekonomer en jämförande studie av två bostadskriser som drabbat San Francisco – jordbävningen 1906 och hyresregleringen 1946. De fann att staden hämtade sig snabbare efter jordbävningen än efter hyresregleringen. Många hus förstördes 1906. Men i de hus som stod kvar utbjöds många rum. 1946, däremot, fann husägarna att det var ekonomiskt meningslöst att hyra ut lägenheter och rum – regleringen gjorde det olönsamt.

De här två ekonomerna var skickliga på att räkna. De hette George Stigler och Milton Friedman. Båda fick med tiden Nobelpriset i ekonomi.

De som vill argumentera för hyresreglering har mycket att argumentera mot – om de nu själva har några argument.

Referenser: Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok. SCB Bentzel, R, Lindbeck, A, Ståhl, I:”Bostadsbristen.” IUI 1963.

Friedman, M, Stigler, G: “Roofs or Ceilings? The Current Housing Problem. “Rent Control, Myths and Realities. The Fraser Institute, Vancouver 1981.

Jouvenel, B D: “No Vacancies”. Rent Control, Myths and Realities. The Fraser Institute, Vancouver 1981.

Rydenfelt, S: “The Rise, Fall, and Revival of Swedish Rent Control”.Control, Myths and Realitites. Vancouver 1981.

Rönnberg, M: “Staten fick Svarte Petter.” Ds 2002:9 25

Sandberg, N-E: “Reglerad bostadspolitik.” Prissätt, Avreglera, Privatisera. Göran Normann, ed. Industriförbundet 1988.

Sandberg N-E, o Ståhl, I: ”Svensk bostadspolitik.” Prisma 1978.

Sandberg, N-E: ”Byggkraschen.” Ekerlids, 1997.

Victorin A, Victorin ÅP: ”Hyresrätten.” Publica 1979.

26

Flerbostadshus i trä

Från medeltid till nutid – i Stockholm och landet av

Per Kallstenius och Laila Reppen

Per Kallstenius.

Laila Reppen. Foto: Fabian Reppen.

27

28

Flerbostadshus i trä Från medeltid till nutid – i Stockholm och landet PER KALLSTENIUS & LAILA REPPEN

Vi står inför en ny utveckling av trä som bärande material i flerbostads­ husens stommar och fasader. Självklart känns detta som en nyhet i en bostadsproduktion där betongstommar har varit praktiskt taget allena­ rådande sedan 1960­talet och dessförinnan tegelstommar. Inför denna nya utveckling av trä vill vi göra en återblick på hur omfattande träbyggnads­ tekniken ändå varit vid utbyggnaden av våra städer ända fram till 1950­talet.

Flerbostadshus i trä har byggts sedan medeltiden, först som timrade hus med svalgångar under flera århundraden. Det var det byggnadsmaterial, som stod till buds och kunde hanteras med nedärvd lokal kunskap och traditionella verktyg. Det murade byggandet förbehölls i vårt land främst till uppförandet av kyrkor, kloster och olika försvarsverk. Det krävde anläggandet av tegelbruk och invandrade murmästare och gesäller. Sålunda var Stockholm ännu vid stormaktstidens inledning i allt väsentligt en stad i trä. Men redan Gustav Vasa lät stadens råd meddela att träbyggandet måste upphöra först i Gamla Stan och sedan på malmarna.

Detta hävdades med ringa efterföljd ända till den stora stadsbranden 1625 i stadsholmens västra del. Vid den stora regleringen av malmarna under 1640-talet krävdes stenhus för återuppförandet efter rivningarna. Men även träkonstruktioner i form av reveterat korsvirke med fyllningar av enkelt murverk kunde godtas upp till två, i vissa fall tre våningars höjd. Skälet kunde vara att det gällde mindre påkostade hus eller där dåliga grunder inte kunde belastas med murverkens fulla vikt.

De stora stadsbränderna under 1700-talet drev på utvecklingen mot helt murade flerbostadshus. Intressant nog uppstod även under 1720-talet en brist på trä, eftersom man avverkat för hårt runt staden för trä som bränsle. Därigenom uppstod flera nya tegelbruk nära staden, som Horns tegelbruk på Södermalm.

Under 1800-talets reformperioder med utbyggnaden av sågverken återkom intresset för lättare och billigare hus med trästommar av korsvirke eller förtillverkade element, som gick snabbt att uppföra. Exempel på detta är Fredrik Bloms monteringsfärdiga hus på Djurgården och Brännvinskungens L O Smiths hus på Karlhälls gård på Långholmen, som byggts mycket lätt genom korsvirke med fyllnader av lerklining (en blandning av lera och vass). Detta fick dock ingen större omfattning 29

i Stockholm, men kan ses på många håll i Skåne, Danmark och norra Tyskland.

Byggnadsregleringarna innebar en tydlig begränsning av trähusen till två våningar med vind. Genom snickeriernas hyvelmaskiner blev de spontade plankstommarna i trä helt dominerande för bygganden av tvåvånings villor och flerbostadshus i Stockholms trädgårdsstäder, både i form av frilagda träfasader och reveterade hus.

Till detta bidrog också att stadens satsning på självbyggeri underlättades av att snickerifabrikerna kunde leverera färdiga våningshöga träelement för montage på plats av självbyggarna med familjer. Plankstommarna har visat sig vara mycket hållbara och stabila, exempelvis vid marksättningar. Även vid större ras i sydsverige och Norge har dessa hus hållit ihop och kunnat flyttas tillbaka och jämkas på plats igen.

De småhus med regelstomme, som tog över runt 1960, har inte haft denna stabilitet, vilket visat sig vid olika jordskred.

De nya massivträstommar för höga flerbostadshus, som nu utvecklas och byggs innebär en utveckling av de traditionella plankstommarnas goda egenskaper, men med ny teknologi som klarar bärighet och brandkrav. Träets unika roll som förnyelsebart byggmaterial och låga miljöbelastning är attraktivt i vår tid. Det är dessutom lokalproducerat över hela vårt land. Lägre vikt och enklare etableringar har framtiden för sig, även om vi bara står i början av denna nya utveckling.

Flerbostadshus i trä – fem exempel 1900–1990­tal Från vår bok Så byggdes husen 1880–2000, som just nu utkommit med sin åttonde upplaga, har vi valt ut fem exempel på flerbostadshus i trä från 1900-talet. Dessa representerar huvudsakligen hus som byggts utanför Stockholm, av skäl som framgått av ovan. Träbyggandet i två våningar på stengrund, ofta med inredd vind, blev det i särklass mest ekonomiska och framgångsrika i landets mindre och medelstora städer. Det har därför i hög grad präglat de svenska stadsmiljöerna. Det sista exemplet visar hur man på 1990-talet åter sökt sig till träbyggnadsteknik för högre hus.

Boken Så byggdes husen. Arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år speglar utvecklingen av de svenska flerbostadshuset. Genom en serie exempel visas husens arkitektoniska utformning och konstruktiva uppbyggnad med måttangivna stommaterial.

den lillden torter na bokär till den a000. bok Denna bok denna är till dendenna denna set under bandet Denna bok andetsambandet visar auppuppder denna upponstruktiva ambandet ende ,eende såväl avseende en ger upp- ger nktiva ger dovisningen avseende ingen ger vi ska ska ta övs när vi ska ta – –de v de arv – de urella r vi ska ta arv – de ggdes ken okenSå Så byggdes r här har här tgåvan utgåvan åenaste byggdes naste blick de senaste n har här e senaste

Författare Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen Svensk Byggtjänst ISBN 978-91-7333-618-5

N AB STRIBUTION AB 333-618-5 ormas undtjänst Formas UTION AB kholm 62 89 Stockholm nst 95 22 tel:Formas 08-690 95 22 Stockholm 36185 95 ax:50 08-690 95 50 -690 95 22 ber.se mas.ldi@liber.se -690 95 50 di@liber.se

30

Reveterad plankstomme 1900–1910 Denna hustyp är mycket vanligt förekommande i städer som Sundsvall, Norrköping, Linköping, Eskilstuna och Örebro. Byggnaden kan tas för ett murat hus genom sin reveterade fasad och putsade helhet.

Men bakom listverkens tunna relief av puts på spiktegelplattor döljer sig ovan stenfoten en plankstomme och träbjälklag. Bottenvåningen som är murad i sten och tegel fick byggas ovan mark vilket också var ekonomiskt gynnsamt.

Stilen är en förenklad jugend som understrycks med brutet takfall i plåt, lunetter och frontespiser. Reveteringen var ett brandskyddskrav ställt både genom lokala byggnadsordningar och försäkringsbolag. Känslan av stenhus kan också vara en fråga om status.

Landshövdingehus 1920­tal Denna hustyp kom att bli synonym för Göteborg och västsverige.

Landshövdingehusen började byggas i Göteborg 1875. Då beviljade KB, Kunglig Befallande (landshövdingen), idag länsstyrelsen, dispens från gällande byggnadsordning i Göteborg, som begränsade trähus till två våningars höjd och tillät i stället trevåningshus, där de två trävåningarna kunde byggas på en bottenvåning murad i tegel. Därav namnet landshövdingehus.

Husen innehöll enkla och billiga arbetarbostäder med de två övre våningarna med träfasad ovanpå bottenvåning i bart eller putsat tegel. Varje stilperiod påverkade sin generation av hus ända in på 1940-talet. Detta exempel från 1920-talet visar hur brandmurarna drogs upp över takfallet.

31

Reveterad plankstomme 1920­tal

Formas_ny pagina från sid 12 03-01-14 2:04 PM Sida 27

Under 1920-talet förenklades de reveterade trähusen till slätputsade fasader med sparsam dekor och brantare sadeltak.

Fasaden putsades på nät som spikats i diagonalpanel på stående spontad plank. Den utspringade takfoten putsades i nät på träform.

Taket utfördes i tegel med takkupor och lunettfönster i plåt.

Källar våningen under mark började utföras i den dyrare betongen med mycket sparsten samt enklare armering över fönster och i grundsulor. Denna hustyp förekom också i Stockholm, men till allra största delen ute i landet.

rån sid 12 03-01-14 2:04 PM Sida 27

Plankhus med träfasad 1940­tal Detta torde vara ett av landets vanligaste små flerbostadshus, dock inte i Stockholm. Under 1940- och 50-talet byggdes i hela landet fyrfamiljshus i plankstomme och murade källare.

Plankväggen gjordes vanligen dubbel för att ge plats för ett tunt mellanskikt av isolering. Träkonstruktionen gjordes konsekvent med utdragna bjälkar med trätrall för balkongerna. Fasadernas träpanel kompletterades med lockläkt. Husen placerades i princip som villor på tomter med avstånd mellan 27 husen. De kunde produceras med förtillverkade element och var med sina små lägenheter ett genombrott på många mindre orter för bra flerbostadshus – ett gott uttryck för den svenska efterkrigstidsmodellen.

32

I början av 1990-talet vaknade åter intresset för träets möjligheter sedan reglerna för brandbelastning ändrats så att trä, med extra brandskydd, kunde användas i stommar för flerbostadshus upp till fem våningar. Träet fördelar var låg vikt och enklare hantering på byggplatsen.

Utgångspunkten var regelstommens teknik som i dubbelt utförande med förstärkningar och extra gipsskivor fick bilda stommens bärande väggar. Bjälklagens höga reglar gavs extra isolering och täckning av korrugerad plåt för att klara ljud- och brandkrav. Fasaderna utfördes putsade på dubbla korsande regelstommar lika övriga flerbostadshus vid tiden. Det blev hus i mycket gips och trä. Men utåt syntes träet endast vid trapphus och i balkonger.

Material i ytterväggars konstruktion Av diagrammet framgår materialet i ytterväggarnas konstruktion och inte i stommen i övrigt. Det som ändå går att utläsa är att runt hälften av landets flerbostadshus fram till krigsslutet 1945 byggdes med ytterväggar i trä, vilket i princip innebar plankstommar för husets bärande konstruktion inklusive bjälklag. Lika tydligt är det hur snabbt de murade stommarna i tegel och lättbetong därefter tar över.

Den ökade träandelen efter 1960 utgörs av träreglar i betongstommarnas utfackningspartier i fasaderna. Dessa kom att öka fram till sekelskiftet 2000 genom att ökade energikrav medförde korsande regelverk för att komma upp i isoleringstjocklek. Samtidigt drog de oskyddade regelverken till sig fukt under byggtiden, som kunde kvarstå i de färdiga husen.

På 2010-talet återkom i stället sandwichelement i betong med bärande innerskiva i fasaderna och träreglarna minskade i flerbostadshusbyggandet.

27

33

FOTO MARITHA GRATTE

Trästomme med putsfasad 1990­tal

Reveterad plankstomme

1900–1910

Kring sekelskiftet 1900 byggdes hus, bland annat i Örebro, med samma konstruktion som landshövdingehus, det vill säga med murad bottenvåning och två våningar i trä.

Fasaden putsades ofta i sin helhet, bland annat till följd av brandkrav som ställdes i lokala byggnadsordningar. Den putsade fasaden ger ett intryck av ett gediget stenhus. Revetering på plankstomme ger omfattningar och listverk med tunn relief.

GRUNDMUR Kallmur av gråsten. Källargolv av oarmerad betong på avjämnad bädd av grus och sand.

YTTERVÄGGAR Bottenvåningens yttervägg är murad av stortegel och invändigt putsad.

Fasaden är putsad. Sockel av huggen natursten, bakmurad med tegel.

De två trävåningarna har stomme av stående plank. Planken är ihopfästa med dymlingar eller är spontade. Utvändigt glest spikad reveteringstegel, spiktegel, som putsats. Spiktegel är tunna tegelplattor med hål för fastspikning. Invändigt är väggen klädd med putsad spräckpanel. ÖVER OCH UNDER FÖNSTER finns en bärande planka på högkant infälld i plankstommen. En utfyllnad av liggande plank finns under fönstret.

FÖNSTER är delade med mitt- och tvärpost i fyra utåtgående bågar med lösa innerbågar.

HJÄRTVÄGG AV TEGEL I bottenvåningen är den av 1-stens stortegel som putsats på bägge sidor.

Trävåningarna har hjärtvägg av våningshöga plank klädda med diagonal spräckpanel och puts.

34

BJÄLKLAG Över stenvåningen består bjälklaget av oarmerad betong i valv mellan stålbalkar. Ovanpå betongen ligger träbjälkar, fyllning av kalkgrus och golvplank.

Mellanbjälklagen av trä har golvbjälkar med blindbotten och fyllning av sågspån.

Vissa bjälkar är förankrade i fasad med ett ankarjärn.

Vindsbjälklag har golvbjälkar, golvbräder, blindbotten och fyllning av sågspån. Som innertak putsad spräckpanel.

TAKSTOLAR Sågat virke sammanhugget halvt i halvt. Den övre delen av takkonstruktionen vilar på längsgående remstycken som bärs av underliggande ramverk. Dessa vilar på remstycken i ytterväggen och vindsbjälklaget.

TAK AV PLÅT På taket finns rektangulära skivplåtar sammanfogade med falsar.

TRAPPHUS Trappan är i bottenvåningen murad i tegel och i de två övre våningarna byggd i trä.

Omslutande väggar av samma material.

Formas_ny pagina fr책n sid 12 03-01-15 9:25 AM Sida 49

Reveterad plankstomme. Snitt genom ytter v채gg och hj채rtv채gg.

35

Landshövdingehus

1920­tal

Landshövdingehus – bottenvåning i tegel och två våningar i trä – byggdes i Göteborg under flera decennier och med skiftande fasadarkitektur.

På 1920-talet började den nyklassicistiska stilen slå igenom. Husen gavs släta fasader av stående träpanel och var sparsamt försedda med trädekorationer. Stenvåningen är putsad eller i bart tegel.

KÄLLARMUR är 40 cm tjock, av betong med sparsten, för att dryga ut betongen. Muren bärs av en grundplatta av armerad betong.

Källargolv av 10 cm oarmerad betong.

BOTTENBJÄLKLAG av träbjälkar, sågspånsfyllning och golvbräder. Innertaket är putsat på spräckpanel. Över källarfönstret finns ett rakt 1-stens valv. Ett vinkeljärn bär golvbjälkarna över fönstren.

YTTERVÄGG Bottenvåningens yttervägg är murad av småtegel. Utsidan kan vara putsad eller i bart tegel. Insidan putsas.

YTTERVÄGG AV TRÄ Ytterväggen består utifrån av stående träpanel med lockläkt, förhydningspapp, stående spontade plank, impregnerad tjärpapp, luftrum, panel, pappspänning och tapet. ÖVER OCH UNDER FÖNSTER i bottenvåningen finns svagt rundade tegelvalv. Över fönstren i trästommen finns en planka inhuggen med sneda ändar i de stående planken på ömse sidor om fönsteröppningen.

FÖNSTER Tvåluftsfönster med kopplade bågar indelade med spröjsar i sex rutor.

36

HJÄRTVÄGG I bottenvåningen består hjärtväggen av 1-stens småtegel putsat på bägge sidor.

Trävåningarna har hjärtvägg av stående plank med papp och liggande spontade bräder på ömse sidor. Upptill avslutad med ett hammarband.

BJÄLKLAG Över stenvåningen finns bjälkar inlaxade i syllen. Golvbräder och fyllning av sågspån. På syllen mellan golvbjälkarna finns en styrläkt mot vilken planken är resta.

Trävåningarnas mellanbjälklag består av träbjälkar som ligger upplagda i urtagningar i planken. Golvbräder och lätt fyllning av sågspån. Innertak av putsad spräckpanel.

VINDSBJÄLKLAG Träbjälkar och lätt sågspånsfyllning och ovanpå det golvbräder.

Innertaket är klätt med spräckpanel och puts.

TAKSTOLAR Sågat virke sammanhugget halvt i halvt och fäst med grov spik. De är täckta med spontade bräder, asfaltpapp, strö- och bärläkt samt enkupigt lertegel.

Formas_ny pagina från sid 12 03-01-14 3:04 PM Sida 47

Landshövdingehus. Snitt genom ytter vägg och hjärtvägg.

37

Reveterad plankstomme

1920­tal

BOTTENBJÄLKLAG Golvbjälkar och golvbräder. Blindbotten av bräder bär en fyllning av blandat kalkgrus och sågspån. Golvbjälkarna är inlaxade i syllen.

Syll av liggande virke med styrlister mellan bjälkarna. Syllen är fuktisolerad från grundmuren med tjärpapp. Källartaket är putsat på spräckpanel med rörning.

KÄLLARMUR Betong med sparsten – betongen har drygats ut med hela stenar.

Muren är putsad på ut- och insida. Över källarfönstret bär en balk av armerad betong. Grundsulan är av betong, armerad med längsgående rundjärn i nederkant.

VÄGGBAND När väggplanken är genomgående i hela väggens höjd är ringvarven ersatta av en horisontell planka. Denna är delvis infälld i underkant av golvbjälkarna och kallas väggband eller styrplanka. Golvbjälkarna är upplagda i urhuggningar i plankväggen.

YTTERVÄGG Stående, spontade plank, genomgående i två våningar. Planken är uppstyvade med horisontella väggband i bjälklag. På utsidan tunna plank på diagonalen samt rörning av vassmattor och puts.

Insidan är behandlad på samma sätt.

38

Huset från Örebro är i två våningar med delvis inredd vind under ett brant sadeltak.

Stommen är av trä och fasaden slätputsad i enkel klassicistisk stil.

Det finns putsdekor i form av omfattningar, markerad slutsten, girlanger, medaljonger och meanderslingor.

Tvåluftsfönstren är indelade i sex rutor och symmetriskt placerade på fasaden. Huvudentré är från gatan och det finns även ingång från gården.

ÖVER FÖNSTER finns en avväxlande planka på högkant med snett inskurna ändar i de vidstående planken.

FÖNSTER Två kopplade bågar.

Genom spröjsar bildas sex Iikstora rutor.

HJÄRTVÄGG Cloasongvägg av stående plank genomgående i två våningar, luktfri impregnerad papp, diagonalt spikade bräder på ömse sidor, enkelrörning och puts.

Hjärtväggen styvas upp av ett längsgående väggband.

MELLANBJÄLKLAG Golvbjälkar och ovanpå det golvträ. Blindbotten bär en fyllning av kalkgrus och sågspån. Innertak av spräckpanel, rörning och puts. Väggbandet ligger infällt i bjälkarna som vilar på urtagningar i den stående plankstommen.

VINDSBJÄLKLAG av träbjälkar och lätt fyllning , exempelvis sågspån, på blindbotten.

Innertaket har rörning av vassmattor som putsunderlag.

TAKSTOLAR av trä, sammanhugget halvt i halvt. I nederkant påbyggnad så att takfallet gör en mjuk böj över den utspringande takfoten. Taket är täckt med lertegel.

Formas_ny pagina fr책n sid 12 03-01-14 2:47 PM Sida 37

Reveterad plankstomme. Snitt genom ytter v채gg och hj채rtv채gg.

39

Plankhus med träfasad

1940­tal

Under 1940- och 50-talet byggdes runt om i landet små fyrfamiljshus med plankstomme. I norra Sverige gjordes plankväggen dubbel för att förbättra värmeisoleringen.

Utsidan av huset kläddes med träpanel och lockläkt. l södra och mellersta Sverige förekommer också reveterade hus med samma stomme.

Detta hus är från Gävle. Det är en av de minsta typerna av fyrfamiljshus.

Huset är i två våningar med tegelklätt sadeltak. Det finns två lägenheter per trapplan, en på 1 rum och kök, 39 kvm och en på 2 rum och kök, 47 kvm.

GRUNDLÄGGNING Grundsula av armerad betong. Grunden dränerad med två strängar tegelrör. Källargolv gjutet av betong.

KÄLLARMUR är uppbyggd av betonghålsten 30 x 25 x 16,5 cm struken två gånger med kallasfalt. Sockeln stockades med cementbruk Insidan av källarväggen putsades.

YTTERVÄGG Dubbel plankvägg uppbyggd av stående spontade plank, papp, ett luftmellanrum samt ytterligare ett lager plank. Planken är resta på syllen mot en styrläkt. Utsatta ställen förstärkta med plattjärnsbeslag.

På insidan är en porös träfiberskiva, så kallad Treetexskiva, spikad som sedan tapetserats. Utsidan är klädd med förhydningspapp, träpanel och lockläkt.

VÄGGBAND delvis inskuret i bjälklaget som styvar upp ytterväggen. ÖVER FÖNSTER En planka på högkant är inskuren i den stående plankstommen för att växla av lasten från fönstren.

FÖNSTER Två utåtgående kopplade bågar omgivna av foder i trä.

HJÄRTVÄGG Spontade plank, på bägge sidor klädd med porösa träfiberskivor.

BOTTENBJÄLKLAG dels ett bjälklag likt mellanbjälklaget dels armerad betong över

40

ett skyddsrumsutrymme. Syll av liggande virke, tjärad på undersidan och isolerad från grunden med asfaltpapp. Bjälklaget är upplagt på grundmuren med en urtagning för syllen.

MELLANBJÄLKLAG är av träbjälkar upplagda i urtagningar i plankväggen och uppstyvade av det horisontella väggbandet.

Blindbotten bär en fyllning av sågspån blandat med kalkgrus. Ovanpå finns golvbräder.

Inner taket är klätt med porösa träfiberskivor på träpanel.

VINDSBJÄLKLAG Träbjälkar med en fyllning av sågspån uppblandat med kalkgrus. Det finns ingen blindbotten. Innertaket är klätt med träpanel och porösa träfiberskivor.

BALKONG Utstickande träbjälkar, omlottskarvade med det innanförliggande träbjälklaget. Balkonggolv av bräder täckta med plåt, nerdragen över kanten. Ovanpå plåten finns en trätrall.

Balkongfronten är fäst i träbjälkarna med järn. Vågräta järn håller ihop räcket som består av panel, lockläkt och en överliggare.

TAKSTOLAR vilar på hammarband i ytterväggen och remstycket som ligger på vindsbjälklaget och fördelar lasten till övriga stommen. Taktäckning av spontad panel, papp, strö- och bärläkt samt taktegel.

Formas_ny pagina från sid 12 03-01-14 2:50 PM Sida 39

Plankhus med träfasad. Snitt genom ytter vägg och hjärtvägg.

41

Trästomme med putsfasad

1990­tal

År 1987 antogs Plan- och bygglagen. I anslutning till denna ändrades kravet på brandskydd. Det innebar delvis nya utgångspunkter för beräkning av brandbelastningen. Det blev nu möjligt att genom extra brandskydd använda trä i stommen på flerbostadshus upp till fyra våningar och med ytterligare åtgärder till fem våningar.

Detta hus, uppfört Växjö, är i fem våningar med sadeltak. Fasaden är slätputsad, balkongräckena är av trä liksom de kraftiga fönsteromfattningarna och taktassarna.

material i såväl ytteröjden till två våningar ättre brandskyddade adshus förekom dock

g till denna ändrades et innebar delvis nya den tid som det tar att öjligt att genom extra till fyra våningar och

äregelstomme byggav friliggande punkte med utsikt ner mot

är uppstyvade med tvärsgående plywoodBOTTENBJÄLKLAG PÅ MARK är utfört i skikt. Ändarnas överkanter har förstärkts 16 cm tjock armerad betongplatta gjuten på underlag av 7 cm hårda mineralullsskivor på en med dubbla tvärsgående plywoodband.

Detta hus är uppfört i fem våningar med sadel- Byggnadsteknik Balkändarna är mot yttervägg upplagda avjämnad och komprimerad fyllning av enskärv tak. Byggnadskroppen är smal med utskjuHusets bärande stomme består av tande del mitt på huset och med balkonger i bjälklag av plywood-infästa i regelstommens påmed hammarband och grus på en botten till fast mark.träreglar gavlarnasurschaktad hörn. Fasaden är slätputsad, balkongbalkar uppbyggda av sammanlimräckena är av trä liksom de kraftiga fönsterfaner, vilket ger god hållfaststabiliserande plywoodskikt. Ljudisolering Plattans ovansidaomfattningarna är flytavjämnad samt belagdmade och taktassarna. het och låg vikt. Stomstabilitet och har uppnåtts genom är symmetriskt planerat och varje vånings- ljudisolering av mineralull.

Påattovansidan trapetsprofilerad med fuktspärr avHuset plastfolie samt golvbeläggplan rymmer två lägenheter på 3 rum och kök kombinera plywood och gipsskivor plåt. Brandtvå lägenheter på 1 rum och kök. De större med trapetsprofilerad stålplåt samt dubbla gipsskivor som underlag ning i parkett ellersamt lamellträ. lägenheterna har balkong. Smålägenheterna har kraven uppfylls genom att flera skikt lagts iinparkett i ytterväggareller lamellträ. Innertak av ett stort ljust rum och ett litet parallellkök med av gipsskivor för golv och bjälklag. separat matplats.

YTTERVÄGG BOTTENVÅNING Sockelpartiet dubbla gipsskivor fastskruvade i tvärgående är utfört av puts på betongsten fastgjuten mot stålreglar i balkarnas underkanter. yttermuren av platsgjuten armerad betong.

TAK OCH VINDSBJÄLKLAG Takstolar i YTTERVÄGG är en bärande regelstomme och trä som med snedsträvor i samma dimenmineralull. På utsidan är stommen klädd med sion bildar fackverk med vindsbjälkar i trä. utegipsskivor samt hårda mineralullsskivor Infästningar i fackverket med spikplåtar. Taktäckta av ett putskikt på tunt armeringsfackverket har på plats skarvats ihop med nät fastnajade med rostfria rörliga öglor i spikplåtar. Huvudskarvpunkten över bärande regelstommen. Omfattningar runt fönster och längsgående regelvägg är förstyvad med listverk i trä är infästa i läkt som lagts in mot limmad fanérbalk. Taktäckning är 2-lagsregelstommen. På insidan är regelstommen täckning av takpapp på underlag av råspont klädd med ett stabiliserande skikt av plywood och limmad plåtkantning. Vindsbjälkarna är samt tvärgående reglar med mineralull samt på undersidan inklädda med plastfolie och ytskikt av gipsskivor. dubbla utegipsskivor skruvade i stålreglar MELLANBJÄLKLAG Stomme av träbalkar i bjälkarnas underkanter. Vindsisolering på av stående limmade fanérskikt. Balkändarna ovansidan består av mineralullsmattor.

42

153_155-168 nya pagina

03-02-28

14.38

Sida 163

Takkonstru och vindsb

består av takstola bördes avstånd s dimension bildar trä 7x14,5 cm. Inf är utförda med sp är förtillverkat i tr vats ihop med spi Huvudskarvpunkt längsgåe är förstyv fanerba 5,8x30 c är utförd 2-lagstäc hållsfri t derlag a och limm

Vindsbjä da på u fuktskyd och dubb skruvade i stå kats på inbörd underkanter. V står av 15 + 15

Mellanbjälk

har en stomme av längder upp till 6 utförda av ståen Bjälkändarna är plywoodskikt likso stärkts med dubb

Bjälkändarna är m upplagda på ham som fästs in i reg woodskikt. Ljudis mineralull. På ovan stålplåt 4,5 cm sa solerande underla trä. På undersidan gipsskivor som fö i tvärgående stålr av 30 cm spikats i

Yttervägg

är utförd med en b + mineralull. På u gipsskivor samt hå av ett putskikt på fast med rostfria (Serporockmetode listverk i trä är infä stommen. På insid ett stabiliserande ende reglar 4,5x av gipsskivor.

Yttervägg

Sockelpartiet är betongsten som g cm platsgjuten ar dränerad längsgå betongsten är up med 7 cm mine bröstningspartiet

Bottenbjälk

är utfört i 16 cm tjo på underlag av 7 en avjämnad och och grus på en b Plattans ovansida ä fuktspärr av plast kett eller lamellträ

Trästomme med putsfasad. Snitt genom yttervägg.

43

Kulturhantverksstipendium till murare ger unika erfarenheter Av Peggy Häggqvist

Två murare fick i juni 2015 möta nya utmaningar när de fick åka till Umeå länsresidens för att delta i renoveringen av fasaderna vid den gamla kulturbyggnaden från början av 1890-talet. Länsresidenset ligger på Storgatan, centralt i Umeå, och här har landshövdingen sin privata bostad och representations­ våning.

Båda stipendiater har tidigare arbetat med renovering av olika kulturhus, såsom slott, kyrkor och andra äldre byggnader, men att arbeta med traditionell teknik var nytt för dem bägge två. Kraven för att få stipendiet var att de sökande skulle vara yrkesverksamma, ha yrkesbevis eller motsvarande samt ha erfarenhet av praktiskt mur- och putsarbete.

Det är Reinhold Gustafssons Stiftelse under Murmestare Embetet i Stockholm och Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, som tillsammans med Statens fastighetsverk och Hantverkslaboratoriet, delat ut stipendiet. I detta ingår även teoretisk utbildning i byggnadshistoria och förhållningssätt vid restaureringar.

– För oss är det angeläget att de renoveringsarbeten vi beställer, sker med hantverksmässigt hög kvalitet. Det är också av största vikt att kunnandet bevaras för framtiden, säger Per-Anders Johansson, kulturarvsspecialist på Statens fastighetsverk och ansvarig för renoveringen av länsresidenset.

– Materialen är som förr, men arbetstider, arbetsmiljö och mycket annat är annorlunda idag. I Umeå är det fasader och fönster som renoverats på residenset. Den putsade fasaden, rusticeringar och listverk, i stora delar ursprungliga från slutet av 1800-talet, bilades ned för att sedan återskapas från grunden med ny kalkputs. Den tidigare gula fasaden har blivit gråbeige, en kalkfärg som kunde dokumenteras under den ursprungliga färgen, berättar Per-Anders Johansson.

Lite nervösa och mycket förväntansfulla var de båda murarna Stefan Janzon från Puts & Plattsättnings AB i Stockholm och Stefan Kraev från Wätterstads Fasadrenovering i Jönköping när de skulle göra sin första arbetsdag i Umeå.

– Det känns underbart och roligt att få lära mig mer om kulturhusfasader och byggnadshistoria och det är fantastiskt att får arbeta med traditionella metoder, säger Stefan Kraev.

45

Umeå Länsresidens i juni 2015: De putsade fasaderna, rusticeringar och listverk, i stora delar ursprungliga från slutet av 1800-talet, bilades ner för att sedan återskapas från grunden med ny kalkputs. Arbetena har gjorts med traditionell teknik. Här har den nya putsen ännu inte kommit upp. Foto: Anders Nordström.

46

47

De både stipendiaterna blev de väl omhändertagna av lagbasen och arbetsledare Dzevad Ahmetovic och ytterligare fem murare från entreprenören Puts & Tegel AB, Örebro.

Kulturhantverksstipendiaten Stefan Janzon från Puts & Plattsättnings AB i Stockholm, blev något av en ”hörnspecialist” vid arbetena med fasaderna vid Umeå länsresidens. Foto: Peggy Häggqvist.

Stefan Kraev från Wätterstads Fasad­ renovering AB i Jönköping i arbete med fasadrenovering vid Umeå länsresidens.

Foto: Peggy Häggqvist.

Speciellt verktyg för att producera kvadrar och lister av kalkbruket Dzevad har själv uppfunnit och tillverkat speciella verktyg för att kunna dra helt raka lister och kvadrar (stora ”rutor”) i det fuktiga bruket, vilket ger huset dess karakteristiska fasad.

– Det krävs en bra chef för att våga ta ett sådant här jobb, för först visste vi inte riktigt hur allt skulle gå till, berättar Dzevad med ett stort leende.

– I början provade vi med att göra tre kvadrar på en gång – vi visste inte hur stora ytor vi skulle kunna skapa i ett ”svep”, för allt måste vara spikrakt. Så småningom såg vi att det gick att ”dra” sex kvadrar med ett lite större verktyg och mot slutet kunde vi öka effektiviteten ytterligare genom att göra nio kvadrar med hjälp av detta verktyg. Att producera en kvadratmeter tar ungefär tio timmar, förklarar Dzevad. Den totala fasad­ ytan innehåller 3 752 kvadrar. Därtill kommer omfattande listdragningar, totalt 1,5 km!

– Det har varit knivigt att få allt rakt och att få hörnen riktigt skarpa. Inte en millimeter får vara sned. Jag sprang och tjuvtittade på de andra hantverkarna när de drog 48

Lagbasen Dzevad Ahmetovic från Puts & Tegel i Örebro, har uppfunnit och tillverkat specialverktyg för att göra perfekta kvadrar i kalkbruket. Han har också fungerat som arbetsledare och lärare för de två stipendiaterna som fick arbeta vid Umeå länsresidens i juni 2015.

Foto: Peggy Häggqvist.

profilerna för att se hur det skulle gå till. Det gäller att ha fullt fokus hela tiden och när man är klar känner man hur ansträngande det är att arbeta med så hög precision.

Men också mycket roligt och väldigt lärorikt, berättar Stefan Janzon, som i Umeå främst har arbetat med fönster och lister. Han blev också snabbt ”hörnspecialisten” på bygget.

Den tidigare gula fasaden har blivit gråbeige, en kalkfärg som kunde dokumenteras under den ursprungliga färgen. Foto: Peggy Häggqvist.

49

– Det här visar att det går att arbeta effektivt, även med gamla metoder. Och nu håller fasaderna i minst 100 år! I slutänden handlar det om att de som jobbar med denna typ av objekt är engagerade. Det är inte bara stor hantverksskicklighet som krävs – detta är ett intellektuellt arbete!

Samtidigt gäller det också att tänka på miljön, till exempel när det gäller att välja ”rätt” kalkbruk. I det här fallet kommer bruket från Helsingborg och kalken från Frankrike. Materialet blandas sedan i Danmark. I Sverige har kunskaperna om kalkbruk nästan försvunnit. I Umeå har vi använt 250 ton av ett högkvalitativt kalkbruk, som dessutom har egenskaper som är rätt för miljön. Här har vi ”sparat” 15 ton koldioxid! Dock är det svårare att arbeta med äldre teknik än med moderna material.

Till exempel måste det vara minst fyra plusgrader när man jobbar med detta, vilket gjort att vi fått arbeta med detta objekt under de varmare årstiderna, berättar PerAnders Johansson.

En viktig egenskap hos killarna som arbetar med länsresidenset är också förmågan att visa hänsyn, inte minst gentemot hyresgästerna. Flera gånger under produktionstiden har de varit tvungna att täcka av fasaderna för att byggnaden ska ståta i all sin glans i samband med att landshövdingen har haft prominenta besök. Samarbete och hänsyn är nyckelorden.

Hänsyn gäller även andra detaljer. Dzevad tar oss med på en visning av den vackra parken i romantisk stil som omger länsresidenset. Här finns ett 30-tal olika trädslag med bland annat lindar och kastanjer som annars inte växer så längt norrut.

Foto: Peggy Häggqvist.

50

Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk, Dzevad Ahmetovic, Puts & Tegel och Anders Nordström, Historiska Hus i Norr AB, framför länsresidenset i Umeå.

Foto: Peggy Häggqvist.

– Vi har stränga order om att vara aktsamma om de gamla, fina träden och skulle olyckan vara framme, handlar det om väldigt höga viten. Så vi är verkligen rädda om både den inre och den yttre miljön när vi arbetar, säger Dzevad och pekar på en lind från början av 1900-talet som de har skyddat väl mot stötar och annan eventuell yttre åverkan.

Noggrann planering Att genomföra renovering av gamla kulturbyggnader kräver noggrann planering. I Umeå-projektet har Anders Nordström från Historiska Hus i Norr AB, Umeå, varit involverad redan i ett tidigt skede.

– Vår affärsidé är att kombinera teknik och de antikvariska aspekterna redan från början i ett projekt. Ofta kommer antikvarien in i ett senare skede, och då är det många gånger mycket som måste ändras. Det blir dyrt och kan förstöra stämningen på bygget.

Tar man med lagkraven och de antikvariska aspekterna från början, så kan projektet rulla på utan störningar i produktionen, säger Anders Nordström, som är byggnadsingenjör, medan hans partner är antikvarie. Företaget är också certifierade som kontrollanter av kulturvärden.

Fortsättning följer…

– De nu utdelade stipendierna är viktiga för branschen och bidrar till att vi har livskraftiga företag som kan stå för kontinuiteten när det gäller hantverkskunnandet inom murnings- och putsarbeten. Killarnas kunskaper kommer att föras ut i deras företag och borgar för att hantverksskickligheten i landet lever vidare, säger Lars Sandström på Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF. – Detta är ett utmärkt sätt för oss som värnar om hantverket att låta det leva vidare.

Det säger arkitekt SAR Jan Kruhsberg, styrelseledamot i Reinhold Gustafssons Stiftelse, tillika embetsbroder i Murmestare Embetet i Stockholm, som varit drivande i arbetet med stipendiets tillkomst.

51

– Reinhold Gustafsson brann för de gamla hantverksteknikerna. Han hade många duktiga murare anställda i sitt företag och ett stort antal kulturbyggnader i Stockholm har renoverats av deras varsamma händer, tillägger Jan Kruhsberg, som nu diskuterar med de andra aktörerna om att även i framtiden kunna erbjuda duktiga murare detta stipendium.

Det var också Reinhold Gustafsson som i samband med Nordbygg i Stockholm i mars 2012 till rungande applåder delade ut tre gesäll- och fem mästarbrev till murare som bevis för deras stora yrkesskicklighet. Det var första gången på 40 år som dylika brev delades ut med SPEF som initiativtagare.

– Det är vår förhoppning att Kulturhantverksstipendiet också ska leda till att fler mästar- och gesällbrev delas ut bland murare. Bevarande och omvandling av byggnader, många av dem kulturhistoriskt intressanta och värdefulla, kommer att stå i centrum i framtiden. Att bevara dessa kulturvärden är väsentligt för människors identitet, upplevelser och välbefinnande. De människor som ska utföra dessa arbeten måste ha hög kompetens, teoretiskt, men framför allt praktiskt. En gedigen erfarenhet från denna typ av arbeten är till syvende och sidst det som borgar för att dessa byggnader ska fortleva i ytterligare många hundra år, avslutar Jan Kruhsberg och Lars Sandström samstämmigt.

Pris- och diplomutdelning vid Nordbygg 2016. Från vänster: Sven-Harry Karlsson, Tomas Afsenius (10 000:- från Reinhold Gustafssons stiftelse för gesällbrev murare), Stefan Janzon, kulturhantverksstipendiat, Peter Göthfeldt, (10 000 från Reinhold Gustafssons stiftelse för gesällbrev murare), Stefan Kraev, kulturhantverksstipendiat, Daniel Carlberg, lärlingsstipendium från SPEF, Per-Anders Johansson, SFV och Urban Eriksson, ordförande SPEF. Foto: Anders Drakes.

52

Fakta i korthet Umeå Residens: Umeå blev residensstad i det nybildade Västerbottens län på 1600-talet. Det första residenset byggdes på ungefär samma plats där dagens residens är beläget. Efter den stora stadsbranden 1888 fick arkitekten Carl Fredrik Ekholm (1857–1891) uppdraget att rita ett nytt residens. Sedan han avlidit fortsattes arbetet av Ludwig Peterson. Den nya fastigheten uppfördens under åren 1891–1894 och bestod till en början av en rak länga. En tillbyggnad bestående av två flyglar uppfördes 1935 och ritades av Denis Sundberg. Fasaderna gavs en stram italiensk renässansdräkt och bostadsvåningens paradsvit och de viktigaste arbetsrummen lades med utsikt mot residensparken och älven, medan mindre betydelsefulla utrymmen förlades mot norr.

Förvaltning: Statens fastighetsverk.

Projektledare: Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk.

Byggledning/antikvarisk medverkan: Historiska Hus AB genom Anders ­Nordström och Annika Lindberg.

Entreprenadform: Generalentreprenad.

Entreprenör: Puts & Tegel AB, Örebro genom Ulf Axelsson och Dzevad Ahmetovic.

Entreprenadsumma: 24 MSEK.

Kulturhantverksstipendiater: Stefan Janzon, Puts & Plattsättnings AB ­Stockholm och Stefan Kraev, Wätterstads Fasadrenovering, Jönköping.

Arbetets omfattning: Avancerad kvaderputs och listdragning. Fasaderna avfärgas med traditionell kalkfärg. Renovering av gamla fönster.

Renoveringstid: Tre etapper under 2013–2015.

53

Årets ”Mästerstycken”, bilder från brödernas yrkesutövning

55

Under 2016 firar BF9K 15-års jubileum Att arbeta i enlighet med certifieringssystemet BF9K gör att företaget får ordning och reda i projekten och förbättrar därmed möjligheterna till högre lönsamhet.

Genom att certifiera sig enligt BF9K lyfts företaget till en status som motsvarar ISO-certifiering. Med BF9K blir företaget tredjepartscertifierat av DNV-GL. Anlita ett BF9K-certifierat företag för bättre kvalitet, miljö och arbetsmiljö i projekten.

BF9K är ett certifieringssystem som är speciellt utvecklat för byggbranschen. Bakom BF9K står Stockholms Byggmästareförening, www.stockholmsbf.se.

Certifieringssystemet för byggbranschen

www.bf9k.se

Byggmästargruppen Stockholm BMG AB

Kv Ritskåpet 1/Trappan – totalrenovering K-märkt (blå klassad) Kulturbyggnad Beställare: AB Svenska Bostäder/Newsec AB Hyresgäst: Stadsteatern Uppdragsansvarig arkitekt: Anna Kolte, Ahrbom & Partner AB Entreprenadform: Generalentreprenad Omfattning: 1200 kvm Produktionstid: Start juni 2014 slut december 2015 Beskrivning Totalrenovering av det välkända kulturhuset ”Trappan” i Vällingby Centrum.

Invändiga arbeten: Håltagningar, invändigt bergschakt för ny hiss och installationer, smide, nya fläktrum, nya ytskikt, undertak, installationer (rör, ventilation, styr, el) etc.

Utvändiga arbeten: Renovering av befintliga fönsterglas, nya aluminiumpartier, puts och målning av fasader, markarbeten med ny dränering, ramper, trappa och finplanering etc.

Byggmästargruppen Stockholm BMG AB är uppdelat i tre affärsområden; Ombyggnad, Stambyte samt Byggservice. Med anor sen 30-talet har bolaget en bred och djup kompetens, en stark entreprenörsanda och en ständig strävan efter en bekymmersfri byggprocess.

Byggmästargruppen Stockholm AB en del av SEHED Företagen.

Einar Mattsson bygger i Barkarbystaden Här i den nya stadsdelen Barkarbystaden i Järfälla har Einar Mattsson byggt ett nytt bostadskvarter med både hyresrätter och bostadsrätter.

Byggnaderna är utförda som passivhus, med god energihushållning. Materialval i högsta klass för långsiktig förvaltning samt effektiva och beprövade planlösningar. Alla lägenheter har stora balkonger eller uteplats.

Arkitekt:Varg Arkitekter AB

einarmattsson.se

Arkitekt: Petra Gipp Arkitektur Plats: Stadshagen, Stockholm Byggherre: Folkhem

Folkhems hus i Stadshagen vinner WAN Future Project Residential Award 2015.

50 vackra lägenheter helt i trä, byggstart 2017.

Projekt: Nya Kvarnen 2.

Byggherre: JM AB. Arkitekt: Olle Dahlkild, Engstrand & Speek.

Antal lägenheter: 87.

Inflyttning: 2015.

å Kvarnholmen, där skärgård möter huvudstad, mitt emot Kungliga Djurgården och i närheten av den ärevördiga kvarnen Tre Kronor ligger Nya Kvarnen 2. Ett av våra prestigeprojekt under 2015. Vi skulle kunna mala på hur länge som helst om läget, de klimatsmarta lösningarna och hur form och funktion verkligen fått rå om varandra här. Men allt sådant gör sig förstås bäst på plats.

Så varför inte ta en liten utflykt?

H O LY DIV ER

MED SKÄRGÅRDSVIND I HÅRET OCH EN HUVUDSTAD FÖR DINA FÖTTER.

Blecktornet på Södermalm har 16 lägenheter samt en kommunal förskola. Huset är ritat av ÅWL Arkitekter och områdets vackra och historiska karaktär har satt sin prägel i husets gestaltning. Färdigställt och inflyttat under 2015.

jarntorget.se

Järntorgetkoncernen är verksamma i Stockholms och Uppsala län inom byggnation, projektutveckling av bostäder och förvaltning av egna fastigheter. Koncernen har 3000 bostäder i planarbete och producerar cirka 400 vackra, funktionella och moderna bostäder om året. I koncernen ingår de helägda dotterbolagen Järntorget Bostad, Järntorget Bygg, Järntorget Fastigheter och Abacus.

Vi fortsätter att älska Stockholm.

Sedan starten 1943 har vi varit en del i Stockholms utveckling.

Nu projekterar vi för en stor upprustning och utveckling av Axelsberg Centrum. Vårt mål är att det nya Axelsberg blir en del av Stockholm som vi kan vara stolta över i många år.

08-743 62 00 | www.lennartericsson.se

Illustration: Tenjin visual/AIX Arkitekter

Från acid jazz till triosonata

Under 2016 flyttar 1 000 studenter, forskare och anställda in i nybyggda Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Här kan de fortsätta bidra till det svenska musikundret i en högt specialiserad arbetsmiljö, som ger klang i omvärlden på flera sätt. I 70 övningssalar med 9 olika ljudklasser kan nyanserna i varje

ncc.se

ton urskiljas tack vare världsledande teknik och utrustning. Fukthalten är helt rätt för att vårda sångarnas strupar och instrumentens känsliga material. Vi besökare kommer varje år att kunna njuta av skolans talanger i 3 stora konserthallar.

Välkommen!

Nominerad till Sveriges Arkitekters Bostadspris 2015 Nominerad till Årets fasadpris 2016

Brf Vårdträdet, Kv Tappen Annedal 44 lägenheter Arkitekt: Joliark Totalentreprenör: HMB Fasadmaterial: Galvaniserad stålplåt

PROJEKTET SJÖBLICK – SKÄRHOLMENS PÄRLA

I Skärholmen högt uppe på Ekholmsvägen har Åke Sundvall uppfört 146 bostadsrätter i 4 separata hus. Lägenheterna i Brf Sjöblick 1 och 2 varierar mellan 1-3 RoK och ca 38-70kvm. De fyra husen är vackert placerade längs med Ekholmsvägen och är byggda med två souterrängplan.

Majoriteten av lägenheterna i projektet har balkong och fantastisk utsikt tack vare det höga läget och många av dem blickar även ut mot Mälaren, därav namnet Sjöblick.

Vi på Åke Sundvall vill bygga stadens mest omtyckta områden. Projektet Sjöblick har onekligen blivit Skärholmens Pärla så eftertraktat som det varit att få bo i en av dessa lägenheter!

Läs mer om oss på: www.akesundvall.se.

Jackproppen Radhus i Hjorthagen, Stockholm.

Arkitekt: Kjellander + Sjรถberg genom Ola Kjellander

www.erikwallin.se

www.murmestare.se