Årsskriften 2024–2025

ÅRSSKRIFT

FÖR VERKSAMHETSÅREN

2024 OCH 2025

Utgivare: Murmestare Embetet

Årsskriftskommittén: Elisabeth Martin, Anders Larsson, Jan Kruhsberg, Jesper Wallin och Magnus Andersson

Redaktör: Jimmy Dominius

Grafisk Design: Marianne Engblom, Ateljé Idé AB

ISSN 1402-8107

Omslagsbild: Porträtt av Thord Murarmestare, sannolikt tecknat av Helmich van Nörden år 1487.

Baksidan: Murmestare Embetets sigill med libell, tumstock, murslev, vinkelhake, murborste och stickmått (passare).

Tryck: Multiply Solutions AB, Stockholm 2026

ÅRSSKRIFT

FÖR VERKSAMHETSÅREN

2024 OCH 2025

Murmestare Embetet i Stockholm – grundat 29 oktober 1487 – är en av de äldsta fortfarande verksamma yrkessammanslutningarna i Sverige.

INNEHÅLL

Förord

Presentation av ämbetet

Mästerstycke nummer 3

Byggåren i Stockholm, 2024–2025

Drömmarnas stad

Moderna mästerstycken – Lennart S Ericsson

Presentation av broder Alexandra Laurén

Slussen i ständig förändring

Nationalstadsparken 30 år – en pionjär jubilerar

Presentation av broder Magnus Andersson

Moderna mästerstycken – Lennart G Ericson

Presentation av broder Anders Ränk

Olle Engkvist – storbyggmästaren

Från timring till tegelugnar – Reinhold Gustafssons stiftelse lyfter hantverket

Ägarlängden

Verksamhetsberättelse

Styrelsen

In memoriam: Per Kallstenius

In memoriam: Sven Harry Karlsson

In memoriam: Bengt Sundvall

Mästarlängd

FOTO: ROSIEALM

FOTO: NICOLEKLING

Johan Skoglund – ålderman

Förord av Johan Skoglund

Den årsskrift ni just nu läser kom ut första gången 1961 i sin nuvarande form. Då utvecklades den tidigare årliga matrikeln för Murmestare Embetet till att också visa på olika historiska och aktuella företeelser.

SÅ HÄR SKREV DÅVARANDE åldermannen Eric Forss i förordet till skriften 1961: »[…] Bakom det ligger tanken att matriklarna i fortsättningen bör spegla det aktuella byggandet för att på så sätt ge eftervärlden en föreställning om det arbete i samhällsbyggandets tjänst som medlemmarna ägnar sig åt. [...]«

Genom att känna historien kan vi bättre möta framtiden. Traditioner och erfarenheter präglar oss i nutid och formar det vi gör framöver. Alla Embetets årsskrifter sedan 1961 nns tillgängliga på Embetets webbplats https://murmestare.se/. De är en fantastisk källa till kunskap om byggandets historia och nutid.

I ÅRETS ÅRSSKRIFT möter vi bland annat två byggmästare som har bidragit till Stockholms utveckling under senare decennier. Det är Lennart S Ericsson och Lennart G Ericson som bidragit till såväl bostads- som kontorsbyggnader i staden. De har på olika sätt gett starka och bestående avtryck som satt prägel på stadsbilden.

Konjunktur och världsläget påverkar byggandet, vilket beskrivs i avsnittet om byggåren 2024-2025.

Slussens omdaning har väckt, och väcker fortfarande, känslor hos de esta stockholmare.

Dan Svensson ger en inblick i processen kring bygget.

Byggdrömmar som aldrig blev verklighet har säkert många byggmästare upplevt.Karl Kadhammar, journalist och författare, beskriver några större, och spektakulära, projekt som aldrig blev verklighet.

Olle Engqvist (1889–1969) storbyggmästare och visionär, presenteras i en artikel av Henrik Poppius som nyligen gett ut en biogra över Olle Engqvist.

Tre nya embetsbröder presenteras. Det är Anders Ränk, Alexandra Laurén och Magnus Andersson.

Åtta hantverkare inom olika yrken som har mottagit stipendier från Reinhold Gustafssons stiftelse presenteras.

Nationalstadsparken, som omger en stor del av Stockholms innerstad, fyller 30 år. Magnus Andersson beskriver hur parken har förvaltats och utvecklats.

BYGGNADER BERÖR OSS. Hur de ser ut, var de står och om de fungerar som vi vill. Det nns ett brett intresse för hus, arkitektur, vägar och annan bebyggelse. Inte minst den mängd av tidskrifter, tidningsartiklar och TV-program som tar upp dessa frågor vittnar om detta. Trevlig läsning!

Murmestare Embetet – en presentation

År 1846 upplöstes skråväsendet i Sverige. Men Murmestare Embetet, ett skrå som grundades år 1487, lever ändå kvar. I dag är det en ideell yrkesförening som värnar byggnadskonstens historia, och som ser framåt.

TEXT : JIMMYDOMINIUS

I FLERA HUNDRA ÅR var det till stor del skrået som bestämde vilka personer/företag som ck vara verksamma. De bestämde också när en yrkesman ck benämnas gesäll eller mästare. Var man inte med i skrået ck man inte bedriva verksamhet på den orten.

Skråväsendet satte också normen för vad som krävdes av en viss yrkestitel. De unga gick in i ett yrke som lärling. Efter några år, och med ökad skicklighet i hantverket, kunde han bli gesäll. Därefter kunde man bli mästare. Av cirka femtio gesäller blev en upphöjd till mästare. Om en kund anlitade en gesäll eller mästare så var det en garanti för en viss yrkesskicklighet.

1642 INFÖRDES KRAV på ett teoretiskt prov för att bli mästare. Provet bestod i att gesällen skulle upprätta fullständiga ritningar och andra handlingar för att bygga ett stenhus. Dessa »mästerstycken« har med enstaka undantag bevarats och är i dag Embetets förnämligaste egendom. En ovärderlig kulturskatt omfattande ett drygt hundratal ritningar, vilka utgör en dokumentation av

den stockholmska arkitekturens förändring och utveckling under 200 år, även om inget av dessa projekt blev uppfört.

Till mästerstycket hörde oftast en detaljerad mängd- och kostnadsberäkning. Att kunna beräkna byggkostnader var en viktig del av murmästarnas yrkeskompetens och realistiska kostnadsuppgifter var av väsentligt värde för byggherrarna.

DE MÄSTARE SOM REDAN var med i skrået bestämde om någon ytterligare skulle få bedriva verksamhet på orten. Det gjorde att många yrkesskickliga entreprenörer kunde stängas ute. Skrået bestämde vilka som ck verka som företagare. Hela upplägget bäddade för möjligheter att bilda karteller och rigga priser. Att vara murmästare förr innebar inte bara kunskap i att mura. En murmästare konstruerade och ritade hela huset och svarade för att anlita olika experter och yrkeskunniga inom skiftande områden. Murmästaren svarade för allt från ställningsbyggande till arbetsledning.

Under mitten av 1800-talet avska ade riksdagen skråväsendet. Genom 1864 års näringsfrihetsförordning upphörde monopolen och marknader öppnades för er aktörer, bland annat inom byggsektorn.

NÅGRA AV DE GAMLA SKRÅNA lever fortfarande kvar, men nu som yrkesföreningar där mästare och företagare kan trä as. Skrået har fått en mer social funktion.

Murmestare Embetet är en sådan fortsättning på skråväsendet.

I Embetets stadgar anges att Embetets ändamål är:

❏ att vårda arkiv och föremål från skråtiden samt Embetets stamhus, von der Lindeska huset (i Gamla Stan i Stockholm),

❏ att slå vakt om och sprida kännedom om yrkets historia och traditioner,

❏ att bidra till byggandets och yrkets framtida utveckling,

❏ att från senare tider insamla och bevara upplevelser och erfarenheter, som icke i annan form kan väntas bli sparade åt eftervärlden samt

❏ att förvalta Reinhold Gustafssons stiftelse (1995) och andra Embetet anförtrodda stiftelser.

I SIN VERKSAMHET BLICKAR Murmestare Embetet gärna framåt. De stipendier som Reinhold Gustavssons Stiftelse ger till yrkeskunniga personer är ett exempel på detta. Att stimulera till exempel olika bokprojekt som sätter fokus på byggnadskonst ett annat.

Murmestare Embetet är än i dag i första hand en sammanslutning av byggmästare som driver egna byggrörelser. Med tiden har även andra företrädare för byggande i regionen valts in, och även representanter för börsnoterade byggföretag, för att branschrepresentativiteten ska vara bredare. q

MÄSTERSTYCKE

NUMMER 3 FRÅN 1643

Ritningarna tillsammans med en detaljerad mängd- och kostnadsberäkning visar att murmästarna behärskade hela byggprocessen, även sådant som utfördes av hantverkare som tillhörde andra skrån – som timmermän och snickare.

Upphovsmannen till just detta mästerstycke med nummer 3 från 1643 är Christoffer Knöffel.

BYGGÅREN I STOCKHOLM

2024–2025

– Nästa stora omdaning i Stockholm blir att överdäcka järnvägar och motorvägar. Hela centralen i Stockholm kommer säkert att överdäckas och bebyggas. Samma sak med Bergshamraleden i Solna, och delar av E4:an norrut.

Det säger Johan Skoglund, ålderman i Murmestare Embetet, när han ser framtidens utveckling av Stockholmsregionen.

TEXT : JIMMYDOMINIUS

– Bilarna har fått för mycket utrymme. Och det nns inga nya gröna områden att bygga på. Jag tror vi framöver kommer att trycka tillbaka bilarna för att få plats med fler attraktiva bostadsområden.

Det är fortfarande lågkonjunktur i byggbranschen. För två år sedan menade Johan Skoglund att vi då upplevde den värsta krisen i branschen på trettio år.

– Jag står fast vid det fortfarande. För ett antal år sedan påverkades vi av era kriser, nanskrisen, kraschen med Lehman

Brothers och greklandsfrossan. Efter det blev läget något normaliserat. Men därefter har det varit en utdragen lågkonjunktur i era års tid. Främst för att räntorna steg kraftigt, men även pandemin och Rysslands invasion av Ukraina skapade oro. Det har lett till höga byggkostnader och en allmän geopolitisk oro. Även om det fortfarande nns problem i byggbranschen så menar Johan Skoglund att det kan vända till det bättre framöver.

– Om det ska vända krävs att vi får en lite bättre konjunktur. Vi behöver ett annat sentiment, en framtidstro och en ökad optimism från kunderna – både kommersiella kunder och bostadskunder. Det behövs en framtidsoptimism, att den geopolitiska oron går över. Då tror jag det kommer att sätta fart på bostadsbyggandet.

Johan Skoglund pekar på vikten av att nå en ökad e ektivitet och ökad produktivitet i

BYGG OVANPÅ TRAFIKEN

När det blir ont om ledig mark kan man bygga ovanpå motorvägar och spårområden. Det framhåller Johan Skoglund nämner exempel som stationsområdet vid Stockholms Central, och motorvägen förbi Brunnsviken.

VISIONSBILD : TMRW IFOTO : ROSIEALM

branschen så att byggkostnaderna kan hållas nere. Regeringen har också beslutat att, från den 1 april 2026, ska det andra amorteringskravet, den extra amorteringen på en procent, tas bort.

– Klarar man detta, då ser 2026 bättre ut. Men det är ingen hockeyvändning vi talar om. Det kommer att bli en långsam återhämtning.

Halvering av byggandet

Sett i si ror minskade byggandet av bostäder i Stockholms län från 20000 före kriget i Ukraina och pandemin till omkring 9000 om året nu. Av dessa var 65 procent hyresrätter. Detta är mer än en halvering av byggandet.

– Det är klart att det tar tid innan vi får i gång bostadsbyggandet igen. Samtidigt

VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR

Johan Skoglund tror att det är viktigt få in fler kvinnliga hantverkare. Han ser det som en viktig framgångsfaktor för branschen.

Det går åt rätt håll, men för långsamt

FOTO : ISTOCK

kommer det knappast att byggas några nya skolor eller förskolor. Pandemin ledde ju också till att er började jobba hemifrån, och vi ser en utveckling med nya kontor som är på lägre nivå än tidigare.

– Det vi kan få se mer av blir ju reparation-, om- och tillbyggnad, ROT. Underhåll och service av redan be ntliga fastigheter – där kommer vi att se större volymer.

När byggandet minskar försvinner också yrkeskunskap. Det gäller för en rad olika yrkeskategorier.

– Många i branschen säger att de har kompetensbrist. Främst inom ombyggnad och underhåll. Det krävs ju viss kunskap när man ska bygga om gamla fastigheter. Det kan vara murning, träarbeten och plåtslageri.

Under 2024 hade byggbranschen 2 000 konkurser i landet. Företag och kompetens har försvunnit.

Vi har i dag stor bostadsbrist, samtidigt som det nns tomma lägenheter. Vad har gått fel?

– Det har byggts för många hyresrätter på platser där folk inte vill bo. Samtidigt som hyresnivåerna är väldigt höga. Över 2000 kronor per kvadratmeter och år, vilket leder till att en ny trerumslägenhet kan kosta 12000–15000 kronor i månaden. Vi har fått för dyra hyresrätter på fel platser.

– Ska folk kunna bo i så dyra lägenheter kan det behövas bostadsbidrag från samhällets sida. Jag tror inte på generellt stöd till byggsektorn, det har aldrig visat sig vara lyckat. Det är bättre ge speci ka bidrag och stöd till familjer med svaga ekonomiska resurser så att er har möjlighet att bo bra.

Det är också svårt att sälja nya bostadsrätter i dag.

– Bostadsrätterna följer det allmänna konjunkturläget. Samtidigt har vi fått hårdare kreditrestriktioner. Till exempel så kräver bankerna ofta att man säljer den gamla bostaden innan kunden köper en ny. Då blir det längre processer.

– Om ingen har modet att köpa, då blir det en stillastående marknad. Bostadsa ären är ofta den största a ären i livet.

Kommunala särkrav

– Kommunerna har ofta höga krav på gestaltningen. Det nns också pålagor som hållbarhetskrav och anslutningsavgifter. Tillsammans leder alla långa planeringstider

och olika krav till att vi långsiktigt får ökade kostnader. Det nns ingen kraft som vill att vi ska bygga billigare bostäder.

– Alla kommuner har sina kommunala särkrav. Det som fungerar i den ena kommunen går inte alls att genomföra i den andra. jm tog fram ett typhus som passade i Stockholms stad, men det passade inte Göteborg som hade egna krav. Man får hela tiden ta fram nya ritningar och nya lösningar i olika kommuner. Vi har först EU-lagstiftning, och så nationella krav, och på det kommer kommunala särkrav.

– Det leder till speciallösningar, vilket kostar. Svårt hitta ett typhus som passar i era kommuner. Fler standardlösningar skulle bidra till att hålla nere byggkostnaderna.

Med vilka material bygger vi framtidens hus?

– Vi har byggt mer med trä en period, men skogen är i sig en koldioxidsänka som politikerna värnar om. Cement och stål ger stora koldioxidutsläpp. I framtiden får vi nog se mer av fossilfritt i både stål och cement.

– Ägarlägenheter är en relativt ny produkt i Sverige. Men vanligt i andra länder. I dag är 5–10 procent av nybyggda lägenheter ägarlägenheter. 20–25 procent bostadsrätter och cirka 65 procent hyresrätter. Jag tror att andelen ägarlägenheter kommer att öka framöver, kanske till runt 15 procent. Många ser friheten i att äga en lägenhet, möjligheten att hyra ut i andra hand, och lägre månadskostnader då man inte har gemensamma lån att betala.

– Det är dåligt med den mansdominans vi har idag. Tittar vi på fastighetssidan så har vi en större mångfald, era kvinnor som

är VD för företag, än på byggsidan. Jag tror det är viktigt få in er kvinnliga hantverkare. Att byggföretag har egna lärlingsplatser för kvinnor, att man arbetar aktivt på skolor och gymnasier för att få en större mångfald. Och det gäller både kön och etnicitet. Det är en viktig framgångsfaktor för branschen. Det går åt rätt håll, men det går för långsamt.

Vad har du för råd till unga vuxna som behöver bostad?

– När man får sitt första jobb ska man direkt börja med ett långsiktigt sparande till en insats i en bostad. Det är inte bra att bara leva för dagen. Unga ska ställa sig i bostadskön tidigt och också ta kontakt med era olika privata hyresvärdar och ställa sig i kö där. – Det första boendet behöver inte vara i Stockholms innerstad.

När är Stockholm färdigbyggt?

– Stockholm blir aldrig färdigbyggt. Under

efterkrigstiden byggde man i första hand på grön mark, i skogar och på ängar och jordbruksmark. Sedan på 1990-talet byggdes bostäder på mark där det tidigare varit industriområden. Till exempel Södra station, Liljeholmen och Hammarby sjöstad. Nästa exempel på ett stort område är att bygga bostäder på Årstafältet. Även gammal militär mark har bebyggts; Hägernäs, Barkabyfältet och Tullinge ygplats.

– Nu kommer nästa steg. Nästa stora omdaning i Stockholm blir att överdäcka järnvägar och motorleder. Hela centralen i Stockholm kommer säkert att överdäckas och bebyggas. Samma sak med till exempel Bergshamraleden i Solna, och delar av E4:an norrut.

– Tänk dig att ha bostäder och arbetsplatser runt Brunnsviken där vi i dag har era stora motorvägar. I stället för bilarna kan vi ha cykelstråk och badplatser. Konstigt att bilarna har fått så mycket utrymme i ett modernt samhälle. q

FOTO: NICOLEKLING

JOHAN SKOGLUND

Johan Skoglund är ålderman i Murmestare Embetet sedan år 2020.

Han var vd och koncernchef för JM AB till år 2024.

I dag har han styrelseuppdrag i Resona, Hybridge, Polhem Infra och Artipelag.

Han också ordförande i en byförening som bygger gärdsgårdar, har engagemang i Stadsmissionen, och är morfar till fem barnbarn.

DRÖMMARNAS STAD

Varje byggnad, park och gata har börjat som en tanke. En visionär har velat tillföra något nytt: kanske med inspiration från utlandet, kanske för att skapa sig ett eftermäle, kanske för att lösa ett problem. På så sätt är staden ett resultat av drömmar.

I boken »Stockholmsdrömmar: Staden som aldrig byggdes« (Bokförlaget Max Ström 2024) beskrivs dessa drömmar — i många fall seglivade sådana. Den första föddes redan på 1700-talet, av kung Gustav III.

TEXT : KARLKADHAMMAR

DEN KULTURINTRESSERADE 1700-talskungen

älskade Brunnsvikens sydöstra strand. Redan som kronprins hade han hittat denna sin oas, när han hyrde den gamla prästgården Haga gård. Från övervåningen kunde han blicka ut över den stilla sjön, långt från stadens stinkande gränder och skräniga torg.

Så snart han blev kung köpte han marken och med åren tillbringade han allt mer tid där. Kanske var det hans favoritplats på jorden. Han ville dela den med andra. Gustav III föreslog att området skulle omvandlas till ett slags upplevelsepark för adeln. 1781 presenterade landskapsarkitekten Fredrik Magnus Piper sin lösning i »GeneralPlan af Gamla och nya Haga Lustpark«. Den rymde bland annat en anlagd sjö, en grotta, broar, tempel, lusthus och en utsiktspyramid

som sannolikt skulle blivit Stockholms då högsta byggnad.

I PLANEN INGICK också Stora Haga slott (se bild sidan 17), ett enormt lustslott inspirerat av Peterskyrkan i Rom, som skulle ligga på en höjd i parkens norra utkant. Ritningarna till Stora Haga slott bearbetades en mängd gånger och involverade totalt sex arkitekter. Kungen var handgripligen inblandad och tycks ha haft svårt att bestämma sig för både utformning och funktion: festsalar, konstgallerier och en teaterscen tillkom under arbetets gång.

När Gustav III sköts och senare avled 1792 avstannade de ambitiösa planerna helt. Intressant nog hann delar av projektet påbörjas, och än i dag nns tydliga spår

PRAKTSLOTT

SOM ALDRIG BYGGDES

Gustav III hade en dröm om detta praktslott i Hagaparken. Illustration sidan 17: AI-animation av Martin Norlin ur boken »Stockholmsdrömmar: Staden som aldrig byggdes«.

Tv: Platsen för Haga slott som den ser ut i dag. Delar av grunden finns kvar, och kallas felaktigt för slottsruinen.

FOTO : JIMMYDOMINIUS

EN ANNAN DRÖM väcktes på Djurgården drygt hundra år senare. Nobelstiftelsen, som dittills delat ut sina Nobelpris i Musikaliska kvarteret på Blasieholmen, såg behovet av en egen högtidssal.

Den ansedde arkitekten Ferdinand Boberg ck uppdraget och presenterade sitt förslag till »Nobelpalats« 1911. Byggnaden var tänkt att ligga i Nobelparken vid Strandvägens östra ände, där Israels ambassad idag ligger. Det var en tegelborg som stack ut: på skisserna framstår den närmast som en korsbefruktning av en aztekisk pyramid och ett buddhistiskt tempel. Den skulle rymma festsalar och ett auditorium för 1500 åskådare.

»Verket har intet af bärande byggnadskropp, intet af nationell själ […] Salens planbildning utvisar en oregelbunden åttkant, kringbyggd af partier, hvilka norr om salen sjunka ned och söder om densamma torna upp sig till betydande höjder. Själfva byggnadens kärna, Nobelrummet, manifesteras icke i det yttre genom sin egen träning utan hållas nere för en tornuppbyggnad som markerar vid sidan liggande vestibuler, foajéer och kapprum […] Den nordiska och svenska stämning som nnes omedelbart kring området, tack vare Skansen och dess konturbildande klockstaplar genom Nordiska museet, får heller ingen ökad styrka om detta förslag realiseras.«

ÄVEN I PRESSEN sågades ritningarna. Många retade sig på byggnadsförslagets exotiska utseende. Reaktionerna pekar måhända på hur Bobergs ställning som ledande arkitekt hotades av en yngre generation med nya ideal.

Dessutom hade Nobelstiftelsen svårt att komma överens om byggnadens storlek och budget. När Ivar Tengboms konserthus på Norrmalm ck grönt ljus 1917 beslutade stiftelsen att prisceremonierna i stället kunde hållas där, och Bobergs tegelpyramid skrinlades.

Förslaget väckte stark kritik. Bobergs kollega, tillika rival Ragnar Östberg, skrev i ett nummer av Svensk Tidskrift 1912:

AMBITIONEN ATT UPPFÖRA en »förvaltningslokal jämte högtidssal« förblev emellertid inskriven i Nobelstiftelses stadgar. I december 2011, hundra år efter att Boberg lagt fram sitt förslag, tecknades så en avsiktsförklaring mellan Stockholms stad och Nobelstiftelsen om att gemensamt verka för tillkomsten av ett »Nobel Center«. Platsen som valdes blev en tomt på nordöstra Blasieholmen. Den stora kvar på platsen. En grund till det planerade stallet ligger i en skogsdunge, delar av den påbörjade grottan syns i en bergvägg – och grunden till Stora Haga slott ligger kvar i en glänta, som en gäckande påminnelse om en sedan länge brusten dröm.

arkitekttävlingen lockade en mängd bidrag från hela världen: futuristiska och klassicistiska, sensationella och lågmälda. Men pro-

STARK KRITIK MOT NOBELS HUS

Ovan: AI-animation som Nobelpalatset kunde se ut om det hade byggts.

ILLUSTRATION : MARTINNORLINURBOKEN

» STOCKHOLMSDRÖMMAR : STADENSOM

ALDRIGBYGGDES «.

Th: Visionsbild av hur Nobel Center kan komma att se ut. När detta skrivs är byggstart planerad till år 2027 och öppnande till år 2031.

BILD : ONIRISM /NOBELPRIZEOUTREACH

jektet skulle aldrig komma att förverkligas. Remissinstanserna Länsstyrelsen, Skönhetsrådet, Kulturförvaltningen och Stadsmuseet i Stockholm kritiserade planerna. Allmänheten organiserade demonstrationer och skrev debattinlägg. Problemet var byggnadens placering: sikten mellan Gamla stan och Östermalm skulle skymmas och ett 150 år gammalt tullhus skulle behöva rivas.

Det skulle komma att bli ett av de mest uppmärksammade och omdebatterade byggförslagen i Stockholm i modern tid. Till och med kung Carl XVI Gustaf gav sig in i debatten: »Det är ett vällovligt projekt, men det går ju att ytta på byggnaden«.

I maj 2018 beslutade Mark- och miljödomstolen att upphäva Stockholms stads

beslut om detaljplan, med motiveringen att den skulle innebära »påtaglig skada på riksintresset« för kulturmiljövården på Blasieholmen. »Nobel Center« gick därmed samma öde till mötes som sin hundra år äldre släkting.

Nobelstiftelsen tvingas vänta ytterligare några år på sin efterlängtade högtidssal. Det har beslutas om ny placering vid Slussen, med byggstart 2026.

EN TREDJE INTRESSAN t dröm väcktes av en ingenjör vid namn or örnblad 1928. örnblad var en medelålders teknikoptimist som skrev om allt från fallskärmens betydelse i första världskriget, till vikten av vetenskapliga studier inom trådlös telegra .

Under en resa till USA på 1920-talet såg han hur modern teknik även kunde förändra stadsbilden, där enorma höghus i betong löste både trångboddhet och tra kproblem. Väl hemma i Sverige skrev han en skrift: en »redogörelse för […] att i förening med en genomgripande gatureglering mellan Nybroplan och Södra Blasieholmshamnen uppföra en högrest byggnad«.

I pam etten radas konkreta argument upp för att bygga Europas högsta »skyskrapare« vid Nybroplan på Blasieholmen. Den stora art-deco-kolossen skulle uppta hela kvarteret Ladugårdsbron mellan Arsenalsgatan och Stallgatan, och alltså ersätta Musikaliska kvarteret där Nobelpriset en gång delades ut. Gatorna ville han i samma veva bredda

THORS TORN VID NYBROPLAN

Bild som visar det tänkta Thors torn vid Nybroplan. Jämför med Strand Hotells torn strax till vänster om tornet.

ILLUSTRATION : AI - ANIMATIONAVMARTIN

NORLINURBOKEN » STOCKHOLMSDRÖM -

MAR : STADENSOMALDRIGBYGGDES «.

och göra mer bilvänliga. Därifrån skulle tra ken ta sig vidare söderut via en ny bro över Norrström. På Nybroplan skulle en stor parkeringsplats anläggas.

» ors torn« skulle bli 40 våningar högt och inrymma 1000 bostäder, a ärer, simhall och vara arbetsplats åt 5000 personer.

Stadskollegiet i Stockholm – dåtidens kommunstyrelse – röstade nej till örnblads förslag. Ljusförlusten till byggnaderna runt omkring var det främsta argumentet. örn-

blad omarbetade sin idé och presenterade ett nedbantat, funktionalistiskt alternativ på »bara« 25 våningar – men inte heller det förslaget skulle någonsin förverkligas.

THOR THÖRNBLAD var måhända bara före sin tid: en bro över Norrström byggdes ett tjugotal år senare, något han själv hann uppleva. Och när Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm 2009 skulle ta beslut om två nya skyskrapor – den här gången vid porten till nybyggda Hagastaden – kallades ett av förslagen trä ande nog »Tors torn« (efter närliggande Torsgatan), en byggnad med 35 våningar och en utformning som inte var helt olik det 80 år äldre förslaget. Även de nya tornen kritiserades och bearbetades, men byggdes till slut och ck namnet Norra Tornen. Måhända var örnblad bara (väldigt mycket) före sin tid.

INTE BARA BOBERGS och örnblads drömmar ck ringar på vattnet som leder in i vår tid, utan även Gustav III:s.

Hans stora konstsamlingar som han ville ställa ut i Stora Haga slott hamnade efter hans död istället i den norra logårds ygeln på Stockholms slott, under namnet Konglig Museum. Samlingarna fortsatte att växa även utan Gustav III och tog alltmer plats i anspråk. Riksdagens ledamöter beslutade att en separat museibyggnad skulle uppföras. En kommitté ck i uppdrag att utreda var museet kunde placeras. Slottsbacken, Kungsklippan på Kungsholmen, Helgeandsholmen och Kungsträdgården fanns bland alternativen.

Till slut föll valet på den då blott 27-årige arkitekten Fredrik Wilhelm Scholanders förslag. Han förordade en placering på Blaiseholmen, som en pendang till slottet på andra sidan Strömmen.

Byggprojektet var ett av sin tids största, och splittrade folket: adeln och prästerna var för, borgarna och bönderna var emot. Nationalmuseum, som byggnaden till slut döptes till, stod klar först 1866 — nästan 100 år efter att Gustav III ursprungligen kläckt idén om ett statligt konstgalleri.

MÅHÄNDA ÄR STOCKHOLM inte bara enbart ett resultat av drömmar. Den är till lika stor del resultatet av tvivel, debatt, ekonomiska bekymmer och topogra ska utmaningar. När drömmar möter verkligheten uppstår en friktion och ur gnistorna bildas staden. q

OM SKRIBENTEN

Författaren och journalisten Karl Kadhammar har skrivit flera Stockholmsböcker, samt driver Instagramkontot @i_en_ forvandlad_stad om Stockholms historia och utveckling.

FOTO : MARCUSERIXSON

MÄSTARE 287 – LENNART S ERICSSON

MODERNA MÄSTERSTYCKEN

DANVIKCENTER, ASTREA, VÅRDTORNET, RACKARBERGEN…

Fokus på kvalitet och långsiktighet i byggandet. All nyproduktion i företaget ska vara miljöcertifierad, och Miljöbyggnad nivå silver eftersträvas.

Det framhåller Lennart S Ericsson som har flera större och tongivande byggprojekt att se tillbaka på. Här presenterar vi några av hans byggnadsverk.

TEXT : JIMMYDOMINIUS

– LÄGET, LÄGET, LÄGET! Det är vad som gäller för kontorsbyggnader. Det säger Lennart S Ericsson, projektledare för Danvikcenter som byggdes 1984–1986. Här gällde det att skapa ett läge med ett intressant hus. Kontorsbyggnaden Danvikcenter låg en bit utanför staden, men ändå centralt. Nära till kommunikationer, och i direkt kontakt med Nacka nära Danvikstullsbron. Utsikt mot Södermalm åt ena hållet och Stockholms ström åt det andra.

– Vi ville skapa ett nt hus som väckte uppmärksamhet och som därmed kunde intressera hyresgäster.

DANVIKCENTER

Fastigheten med 15 000 kvadratmeter kontorsyta byggdes med stomme av stål med utsikt mot Södermalm åt ena hållet och Stockholms ström åt det andra.

FOTO: NYFOSA

DANVIKCENTER VAR EN markanvisningstävling där markpriset var fastlagt från början. Det blev ett bygge med stomme i stål, en teknik som tidigare använts i bland annat Wennergren Center på 1960-talet. Bjälklagen göts på plats i plåtkassetter som form och som också fungerar som armering.

– I början av 80-talet ville man från samhället öka användningen av stål, och vi ville gärna vara med i detta. Vi hade då kontakt med stålindustrin och SSAB.

– Det är ett bygge jag är mycket stolt över. Där la jag min själ och mitt hjärta, säger Lennart S Ericsson som var projektledare.

DET STORA KONTORSHUSET med 15000 kvadratmeter yta är utformat som ett stort »C« med fyra huskroppar som omfamnar en park. Byggnaden ck också internationellt erkännande: 1987 ck Danvikcenter det europeiska stålbyggnadspriset – European Award For Steel Structures.

– Vi var fyra som mottog priset. Det var

vi som projektledare, arkitekterna från Can arkitektkontor Göran Lundqvist och Jan Angbjär, konstruktören Hills med Arne Hills och Ove Svensson, och de som gjorde stålstommen, Norrtelje Svets AB.

Bygget startade 1984, och det var in yttning hösten 1986. En av de första hyresgästerna var Viking Line, som har sin kajplats bara ett stenkast bort.

Många hyresgäster är fortfarande kvar sedan huset var nytt. De trivs ju där, och det känns bra.

– Många hyresgäster är fortfarande kvar sedan huset var nytt. De trivs ju där, och det känns bra, säger Lennart S Ericsson. I spåren av fastighetskrisen i mitten av 1990-talet såldes fastigheten. I dag ägs den av fastighetsföretaget Nyfosa.

ASTREA

I HÖRNET AV Upplandsgatan och Rådmansgatan i centrala Stockholm låg tidigare ett så kallat rivningshus som Folke Ericsson, far till Lennart Ericsson hade köpt på 1960-talet. Kvarteret Astrea 14. Huset var i mycket dåligt skick och skulle ersättas med något mer funktionellt och modernt. Efter Almstriden i början av 1970-talet var det dessutom i princip stopp för rivning av äldre hus. Det första förslaget, som innebar en modern byggnad i modernistisk anda, möttes från staden med kommentaren: »Kan ni inte göra nåt bättre…?«

ARKITEKTEN SUNE MALMQVIST antog utmaningen.

– Det blev i stället en pastisch på ett hus i äldre stil, säger Lennart S Ericsson som var projektansvarig för bygget. Och det förslaget ck gehör hos staden. Det kom sen att fungera som ett debattinlägg: Att det går att bygga även nya hus i gammal stil som fungerade ihop med äldre.

Ett helt nytt hus växte fram som till det yttre påminner om en äldre byggnad i klassicistisk stil, liknande byggnader i den nära omgivningen. 1979 stod det klart med cirka 35 lägenheter.

LENNART S ERICSSON berättar att när fasadtäckningen och ställningarna togs ner så var det en granne från trakten som kom fram och sa till platschefen: »Det var ju roligt att ni inte rev det gamla na huset!« Han hade inte märkt att huset var helt nytt.

Huset ritades av arkitekt Sune Malmqvist hos arkitektkontoret Arndt, Malmqvist & Skoogh. Sune Malmqvist hade också varit med och ritat bland annat Gallerian på Hamngatan.

– Det är byggt med putsbärande industritegel, och det står sig nästan som nytt fortfarande.

Fastigheten såldes 1992 till Heba som ägde den till 1997 då en bostadsrättsförening tog över.

HUSET FICK internationellt intresse på olika sätt. – Arkitekten Sune Malmqvist ck internationell uppmärksamhet för arbetet med Astrea, men han ck inte några stora applåder

Det var ett roligt bygge. Man fick inblick i samhällsdebatten, och fick vara med om att försköna vår stad. Här möttes diskussioner om att riva eller bevara, om gammalt och nytt.

från sina svenska arkitektkolleger, menar Lennart S Ericsson. – Det var ett roligt bygge. Man ck inblick i samhällsdebatten, och ck vara med om att försköna vår stad. Här möttes diskussioner om att riva eller bevara, om gammalt och nytt.

ASTREA

Fastigheten är en pastisch. Byggt 1979, men med ett utseende som påminner om äldre hus intill.

FOTO: ROSIEALM

Så här skrev tidningen Byggindustrin om fastigheten i maj 1980: »Som helhet torde Astrea 14 höra till de mer lyckade saneringsprojekten i Stockholm. Anpassningen till en attraktiv byggnadstradition och genomtänkt kvalitet bjuds dessvärre inte alltid i dagens saneringsbyggande.«

LENNART S ERICSSON

Mästare nummer: 287

Inträdesår: 1984

Född:1940-10-28

Bor: Stockholm

Företag: Lennart Ericsson

Fastigheter AB

Ålderman i Murmestare Embetet 2008–2012

FOTO: ROSIEALM

OM LENNART S ERICSSON

Karriär i korthet

Studentexamen vid Södra Latin 1959

Civilingenjör vid KTH 1967

Fria Byggnadsakademien 1975–1976

Skånska Cementgjuteriet 1967–1971

Widmark och Platzer 1969

Folke Ericssons byggnads AB sedan 1973, vice VD

Styrelseuppdrag

Stockholms Byggnadsförening 1977–1981

Stockholms Byggmästareförening 1989–2002. Ordförande 1994–1997

Byggentreprenörerna 1989–1997

Heba Fastighets AB 1966–1994.

Ordförande 1985–1994

Fastighets AB Stettin 1970–1994. VD 1980–1994

Lennart Ericsson Fastigheter (Folke

Ericsson Byggnads AB) från 1969. VD 1989–2008

Ålderman Murmestare Embetet 2008–2013

Danvikcenter är ett bygge som Lennart S Ericsson är mycket stolt över. FOTO: NYFOSA

VÅRDTORNET

ETT ANNAT RIVNINGSPROJEKT var kvarteret

Vårdtornet i korsningen Flemminggatan –Inedalsgatan på Kungsholmen. Arkitekten

Carl Nyrén ritade ett modernt bostadshus som passade in i stadsbilden.

– Han gjorde en annan lösning, ett modernt hus. Men med anspelning till en annan tid

VÅRDTORNET

Ett exempel på ett modernare formspråk för ett bostadshus i innerstaden, uppmärksammat på sin tid.

FOTO: ROSIEALM

med bland annat burspråk. Väldigt nt hus. Det visar att det går att lösa ett problem på många olika sätt.

– Jag tycker det är roligt att kunna bygga i vårt tids formspråk, men det viktiga är att det är kvalitet i byggandet. Byggherren ska intressera sig för projektet. Om resultatet blir bra eller dåligt är en fråga om intresse. Och att man anlitar duktiga arkitekter som kan sitt jobb.

Både Astrea och Vårdtornet blev exempel på hur man kunde bygga nytt i staden utan att det såg anskrämligt ut – något som ibland uttrycktes från visst politiskt håll om nya hus.

– Båda projekten är bevis på att kvalitet håller.

RACKARBERGEN

NEDANFÖR SÖDERSJUKHUSET mot Ringvägen i Stockholm ligger kvarteret Rackarbergen, ett område som präglas av sin närhet till bebyggelsen på Södermalm. Här leder en trappa upp till sjukhusets entré. Bostadsområdet Rackarbergen, som var en markanvisning från Stockholms stad, byggdes med Lennart S Ericsson som projektansvarig.

RACKARBERGEN

Bostadsområdet Rackarbergen ligger längs med Ringvägen och Tantogatan.

FOTO: ROSIEALM

– Området byggdes i tre olika etapper med start 1988, den sista etappen färdigställdes 2013, berättar Lennart. I dag har vi cirka 200 lägenheter här, men också kontor och någon butik.

Arkitekt för etapp ett och två var Nyréns Arkitektkontor med Johan Nyrén som arkitekt. Etapp tre ritades av Johansson Linnman arkitekter med Per Johansson som ansvarig arkitekt.

KVALITET SOM HÅLLER

LENNARTS FAR, Folke Ericsson, startade Byggnads rman Folke Ericsson 1943. »Det nya moderna Sverige«, som socialdemokraterna kallade det, skulle byggas.

HÅLLBART

Marmor i entréerna är ett exempel på vad som är hållbart, framhåller Lennart S Ericsson.

FOTO: ROSIEALM

– Som barn var det naturligt att hänga med min far på jobbet. Varje lördag-söndag skulle byggena tittas till. Det blev naturligt för mig att fortsätta med det som pappa hade byggt upp, berättar Lennart S Ericsson.

Efter att bland annat ha varit med och byggt miljonprogramsbostäder åt Skanska på slutet av 1960-talet kom Lennart S Ericsson in i familjeföretaget Folke Ericsson Byggnads AB. – 1971 började jag i familjeföretaget, Folke Ericsson Byggnads AB. Då byggde vi 900 bostadsrätter åt HSB och dessutom 264 radhus för försäljning. Detta var i Kärrdal i Sollentuna, och där var jag arbetschef. En stor uppgift för en 32-åring.

Jag såg det som min uppgift att försöka konkurrera med god arkitektur och byggmästarkvalitet.

– Miljonprogrammet ledde tyvärr till att kvantitet premierades före kvalitet. Jag såg det som min uppgift att försöka konkurrera med god arkitektur och byggmästarkvalitet. Under en period kretsade debatten mycket kring »slit och släng«. Dessa idéer var inget för Lennart S Ericsson.

– Marmor i entréerna är ett exempel på vad som är hållbart, framhåller han.

– Förutsättningarna för hyreshusproduktion har förändrats och i dag bygger vi inte så mycket. Numera är vi ett fastighetsförvaltande företag.

Byggrörelsen såldes 1998 till ett norskt företag. Köparen Selmer bytte namn på byggbolaget till Selmer Bygg Stockholm, och det såldes senare till Veidekke.

I och med försäljningen av byggrörelsen ändrades namnet på moderbolaget Folke Eriksson Byggnads AB till Lennart Ericsson Fastigheter AB q

I MURMESTARE EMBETET

OM ALEXANDRA LAUREN

Idag Vd för fastighetsbolaget Specialfastigheter. Började sin karriär som brokonstruktör på ett mindre konsultföretag 1997 men gick sedan vidare till Skanska där hon påbörjade en lång resa. Där fortsatte hon att arbeta som konstruktör i cirka tio år, blev sedan ansvarig för entreprenadverksamheten i Södermanland som distriktschef och gick sedan vidare till rollen som regionchef med ansvar för bostadsutvecklingsverksamheten i Stockholm.

Hon avslutade sin karriär på Skanska i rollen som vice vd i Skanska Sverige och ansvarig för projektutvecklingsverksamheten i Stockholm och en del av Skanska Sveriges ledningsteam. Har även under flera år även varit ansvarig för Skanska Sveriges hållbarhetsområdet som klimat och social hållbarhet. Har varit ordförande för Byggmästar föreningen i Södertälje.

Mästare nummer: 322

Inträdesår: 2022

Född: 1975

Företag: Specialfastigheter AB Webbplats: www.specialfastigheter.se

ÅRSSKRIFT

FOTO: ROSIEALM

SLUSSEN – i ständig förändring

Slussen väcker minnen och skapar känslor. Här finns stadens smala geografiska midja som i århundraden utgjort den naturliga platsen att torrskodd kunna passera Saltsjö-Mälarsnittet på vägen norr- eller söderut genom Stockholm. Platsen där densiteten för funktioner och rörelser är så hög att den närmast kan liknas vid ett timglas.

TEXT : DANSVENSSON

HADE INTE EN INLANDSIS på reträtt lämnat efter sig Brunkebergs rullstensås hade Stockholm med stor sannolikhet aldrig grundats vid denna plats och än mindre varit huvudstad. Åsen med de smala och grunda sunden Söderström och Norrström bildade en naturlig spärr för fartyg, sjöfarare och erövrare på väg in och ut från Mälaren,

och än idag utgör Slussen ett naturligt nav i

Stockholms stadsliv.

Historia

SÄG ORDET SLUSSEN och de esta kanske tänker på tunnelbanestationen eller möjligen på Södermalmstorg framför Stadsmuseet och förstås den nordliga utblicken mot Gamla stan och Söderström. Någon exakt de nition av vad Slussenområdet är nns inte men namnet tar naturligtvis avstamp i att här har det alltsedan 1600-talet legat en fartygssluss. Fram till 1920-talet Stockholms enda. Innan fartygsslussen »kapade« platsens namn så benämndes den ofta Söderström i texter och innan det nns andra namn. I Stymers Frodes version av Olav den Heliges saga nämns exempelvis det stolta namnet Konungasundet.

FÖRE SLUSSEN

Vy över Stockholm med Södermalm till vänster, slottet Tre Kronor till höger och Slussenområdet i mitten. Kolorerat kopparstick från 1580 av Frans Hogenberg.

SLUSSEN ÄR PLATSEN som tycks kräva en större omdaning ungefär var hundrade år. Anledningen till detta är logisk. Dels på grund av dess höga nyttjandegrad med stort slitage, dels på grund av knepig och utmanande geologi men även på grund av samhällsförändringar som kräver ändrade funktioner. Likväl tycks dessa erforderliga och ofrånkomliga omdaningar skapa oro hos stadens innevånare och även i stadens beslutande organ.

SLUSSEN SOM DET SKA BLI

Fram till 1920-talet, då Hammarbyslussen byggdes, var Slussen den enda förbindelsen mellan Saltsjön och Mälaren förutom Södertälje. Här ser vi en vision av området färdigbyggt.

VISIONSBILD DBOX /FOSTER + PARTNERS

Redan ombyggnaden på 1930-talet föregicks av årtionden av diskussioner innan beslut om slutlig utformning kunde tas. Södra stadshuset (nuvarande Stadsmuseet) vid Södermalmstorg var länge hotat när olika förslag på den nya Slussen diskuterades.

Stockholms stora befolkningsökning i slutet av 1800-talet hade även gjort tra ksituationen vid Slussen ohållbar där spårvagnar, bilar, hästar, cyklar och människor trängdes i stadens enda landförbindelse mellan de norra och södra delarna. Den nya anläggningen var tänkt att hantera både Åsöns branter, större fartyg, er bilar samt en ny typ av kommande spårbunden kollektivtra k som benämndes tunnelbana.

Diskussionerna gick höga och oenigheten var stor men staden lyckades till slut enas kring ett förslag som satte bilismen i centrum. Det tyngre fartygstonnaget hänvisades till den nyanlagda Hammarbyleden söder om

Södermalm och människor och handel förvisades till gångar förlagda under markplanet. Modernismen hade gjort sitt intåg i Stockholms innerstad ivrigt påhejad av den in ytelserika arkitekten Le Corbusier.

Det nya Slussen

DEN NYA ANLÄGGNINGEN kan sägas ta avstamp i det vinnande förslaget i arkitekttävlingen som Stockholm stad lät anordna 2003. Nyréns arkitektkontor, tillsammans med Tyréns och ELU Konsult, gick segrande ur tävlingen med förslaget Strömmar. Förslaget kom att bearbetas vidare under cirka tre år och samtidigt utredde staden ett parallellt förslag benämnt

Nybyggt bevarande vars syfte var att undersöka möjligheten att kunna behålla karaktären av den gamla funkisanläggningen från 1930-talet men i uppdaterad utformning. Förslaget var ett sätt för politiker och tjänstemän att blidka den stundvis mycket starka och högröstade opinion som hävdade att Slussenanläggningen inte behövde rivas utan kunde renoveras och byggas om.

Referenserna till den uppslitande debatten om rivningarna i Klarakvarteren var uppenbara och politikerna tvekade. Rädslan att bli förknippade och ihopkopplade med det öppna sår som klararivningarna fortfarande utgjorde var påtaglig. Samtidigt insåg besluts-

FÄRDIGT – FÖR DEN HÄR GÅNGEN

Ungefär vart hundrade år har området med byggts om med ny sluss. Här en vy som visar området som det kommer att te sig när det är färdigt.

VISIONSBILD DBOX /FOSTER + PARTNERS

fattarna att 30-talsanläggningen tekniskt sett var i mycket dåligt skick och förföll i allt snabbare takt och dessutom började utgöra en säkerhetsrisk om den fortsatt skulle nyttjas för tra k samt fotgängare. Dessutom gav de

trånga gångarna i 30-talsanläggningen en otrygghetskänsla för fotgängarna.

Staden bestämmer sig till slut för att överge förslagen Strömmar samt Nybyggt Bevarande och i stället utföra parallella uppdrag med fem utvalda arkitektkontor. Uppdragen genomförs under 2008, och 2009 tillkännager staden att Foster+Partners och Berg Arkitektkontor valts ut för att vidarebearbeta sitt förslag.

DET URSPRUNGLIGA FÖRSLAGET kommer av olika anledningar att kraftigt ändra karaktär under resans gång fram mot antagen detalj-

plan och färdigprojektering. Bland annat yttas bussterminalen från Stadsgården in i Katarinaberget av utrymmesskäl och byggnaderna som bildade ny stadfront på Södermalmstorgs norra sida försvinner. De sista pusselbitarna i form av gång- och cykelbron parallellt med tunnelbanebron samt Mälarterrassen faller på plats så sent som hösten 2023.

Den nya anläggningen är uppdelad i tre huvuddelar. Dels vattenområdet mellan Gamla stan och Södermalm där den nya Sluss- och avbördningsanläggningen ligger, dels de synliga delarna på Södermalm som rymmer Södermalmstorg, Stadsgårdsleden, entréer till tunnelbanan och Saltsjöbanan och slutligen bussterminalen inne i Katarinaberget. Slussen kommer även fortsättningsvis att utgöra en kommunikationsnod för tra k, kollektivtra k, sjöfart, fotgängare och cyklister. Utöver detta kommer den att utgöra en central del av den utökade avbördningskapaciteten för Mälaren och minska risken för översvämningar i Mälardalen. Sist men inte minst skall Slussen utgöra en trygg och attraktiv mötesplats.

IDAG ÄR DEN NYA slussenanläggningen delvis färdigställd med genomförda delinvigningar och helt färdigställd väntas anläggningen vara 2028.

Att ett rikligt utbud av restauranger och caféer idag är en självklarhet i städer återspeglas naturligtvis också i det nya Slussen. Fram till idag har fyra nya restauranger etablerat sig i området och ytterligare sju etablerar sig inom ett år.

En annan viktig pusselbit i områdets utveckling är att Nobelcenter kommer att ytta in i sin nya och egenutvecklade byggnad ovanpå Stadsgårdsleden i Slussenområdets östra del. Denna etablering kommer att ytterligare levandegöra Slussenområdet och bidra till den diversitet som präglat området genom historien.

Debatten

DEBATTEN OM PLATSEN Slussen tycks aldrig ta slut och konstigt vore väl annars. Få platser i Stockholm väcker så mycket känslor och engagemang som Slussen och det har troligen att göra med att det är en plats många människor närmast dagligen passerar och därmed kan relatera till men också att det är en mångfunktionell historiskt viktig plats som många vill göra anspråk på i olika syften. Slussens mycket centrala läge som länge utgjorde den enda landförbindelse mellan södra och norra Stockholm har medfört att platsen genom århundraden lockat fotgängare, cyklister, bilister, sjöfart samt inte minst kollektivtra k. Föga förvånande då att många har synpunkter och åsikter samt sin egen bild av hur Slussen skall gestaltas eller fungera.

ÄVEN DEN NYA ANLÄGGNINGEN har fått sin beskärda del av åsikter och kritik men även mycket beröm. Många har uttryckt sin uppskattning över det generösa och öppna vattenområdet med gångytor och sittplatser. Även skvägen har blivit en publik succé. Invändningarna kan grovt kategoriseras i tre huvudområden; gestaltningen, tra klösningen samt huruvida det var nödvändigt

att riva den av många geniförklarade tra kanläggningen från 1930-talet. Men faktum kvarstår. Samhället och behoven förändras och så Slussen med dem.

DEN GAMLA ANLÄGGNINGEN må ha varit charmig och en excentrisk rest från modernismens och bilismens glansdagar men den var funktionellt daterad samt i tekniskt mycket dåligt skick. Beslutet att bygga nytt var logiskt och idag är färdigställandet av nya Slussen i slutfasen. En anläggning som kommer att tjäna stockholmarna fram till den dag det är dags att ersätta den nya anläggningen med en ny.

HISTORIEN GÅR IGEN. En plats i förändring. För alltid. q

DAGEN DÅ DET BLEV HÖGERTRAFIK

Slussenområdet binder samman Stockholm och lockar till sig fotgängare, sjöfart, bilister, cyklister och kollektivtrafik. Bilden från högertrafikomläggningen 3 september 1967.

FOTO : LENNARTAFPETERSENS / STOCKHOLMS STADSMUSEUM

OM SKRIBENTEN

Författaren Dan Svensson är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad och sedan 1992 anställd på ELU Konsult i Stockholm. Han har sedan 2003 varit djupt engagerad i Slussenprojektet och är till vardags ansvarig för marina konstruktioner på ELU.

FOTO : PRESSBILD

Victoriaslussen, sedd från västra gång- och cykelbron. FOTO : WIKIPEDIA /ALEXANDERWILLIAMSON

Slussens historia

Under lång tid var vattenområdet runt Stockholm en del av ett sammanhängande skärgårdsområde. Det var möjligt att segla genom såväl Södertälje som Stockholm.

Landhöjningen ledde till att båtar fram till 1600-talet fick dras med handkraft mot strömmen för att komma upp i Mälaren.

1642 invigdes Drottning Kristinas sluss vid Söderström som området då kallades.

1755 öppnade Polhems sluss, som fick namn efter konstruktören Christopher Polhem. Den kom också att kallas Röda slussen efter de tegeltorn där spelverken till slussen fanns.

Redan 1793 byggdes slussområdet om med en större bro mellan Södermalm och staden. Nu under namnet Blå slussen.

1850 var det dags att inviga Nils Ericssons sluss. Nu hade slussen flyttats närmare Gamla stan och blev också djupare än tidigare. I takt med ökad trafik på land, särskilt i samband med broöppningar, började man nu tala om »Sluss-eländet«.

1935 stod Karl Johan-slussen med »Klöverbladen« färdig. Namnet kom efter de cirkelformade av- och påfarterna till området. Några broöppningar för bil- och spårvagnstrafik behövdes inte. Tage William Olsson, Holger Blom och Gösta Lundberg låg bakom skapelsen. Hela området började nu kallas för Slussen.

Victoriaslussen, den femte i ordningen är nu på väg att färdigställas. Arkitektfirmorna Foster+Partners och Berg Arkitektkontor har stått för den arkitektoniska utformningen. 2028 beräknas Slussen vara helt klar.

Källa: Stockholmskällan

VÄRNA – VÅRDA – VISA

Kung Carl XVI Gustaf inviger Nationalstadsparken vid en ceremoni i Ulriksdals slottspark den 19 maj 1995. Där släpper han tre duvor, döpta efter parken motto: »Värna – Vårda – Visa«. FOTO : HENRIKEKMAN

NATIONALSTADSPARKEN 30 ÅR

– en pionjär jubilerar

Under 2025 fyllde Kungliga Nationalstadsparken 30 år, världens första och Sveriges hittills enda. Ett jubileum som firades med allt från symposier och seminarier till konserter och ballonguppstigning. I flera fall med kunglig medverkan, om än inte vid ballongturen. Tre decennier är dock bara en blinkning i parkens historia. Området i sig och dess kungliga koppling är betydligt äldre. Rent av äldre än vårt ärevördiga Murmestare Embete. TEXT

REDAN 1286 FÖRVÄRVADE Magnus Ladulås den ö vi idag kallar Södra Djurgården, men bara två år senare skänkte han den till det nya Klara kloster. År 1452 bytte kung Karl Knutsson Bonde till sig ön och sen dess har området haft kunglig koppling – 40 år före Columbus upptäckt av Amerika. Genom reformationen under nästa sekel lade Gustav Vasa under sig även dagens Norra Djurgården, som även den varit klosterjord.

Den blivande Norra Djurgården blev Slottets kornbod. Tre kungsladugårdar anlades på dess mark och stod för stora delar av hovets försörjning. I mitten av 1500-talet fanns, förutom ett stort antal hästar, oxar och tjurar, 350 kor, 1 088 får och 337 svin. Kungens får hade tidiga föregångare. Det blir Johan iii, en av Gustav Vasas söner, som först fokuserar på vilt. År 1579 skapar han ett hägn för renar, älgar och hjortar, ungefär vid Nordiska museet. Det kallas för den Kungliga Djurgården och namnet är fött. Under drottning Kristina hölls ett lejon instängt på platsen som fortsatt kallas Lejonslätten.

Kunglig jaktpark blir lustpark

DET BLIR KARL XI som skapar en riktig jaktpark genom att på 1680-talet stängsla in huvud-

delen av området med ett två mil långt och två meter högt staket i syfte att hålla viltet inne och rovdjuren ute. Det behövdes, 1689 berättas det att kungen i sällskap med den sjuårige sonen Karl (xii) sköt tio vargar vid Stora Lappkärrsberget. Vid Fiskartorpet lät kungen, som inte älskade hovlivet, bygga en skarstuga. En retreat med modern vokabulär och idag Djurgårdens äldsta byggnad. Den störste kunglige jägaren torde dock varit Karl xi:s svärson Fredrik I. På hans tid uppskattas antalet hjortar till hela 1 500 djur – att jämföra med 30–40 rådjur idag.

DET KUNGLIGA JAKTINTRESSET falnade med tiden och under Gustav iii växer en kunglig lustpark fram runt Brunnsviken, med Haga som juvelen i kronan. Samtidigt fortsätter Djurgården att vara ett ut yktsmål för stock-

MITT I STAN

I direkt anslutning till centrala Stockholm ligger nationalstadsparken med stora grönområden. Här ser vi en del av parken, Södra Djurgården, österifrån med Gamla Stan till höger längre bort.

FOTO : JEPPEWIKSTRÖM

Nationalstadsparken sträcker sig från Sörentorp i nordväst till Blockhusudden i sydost och innefattar Ulriksdal, Haga, Norra och Södra Djurgården, Skeppsoch Kastellholmen, samt Fjäderholmarna, runt 13 km fågelvägen.

KARTA : LÄNSSTYRELSEN

holmarna. Till populariteten bidrar ett stort antal krogar, allt besjunget av Bellman. Med nästa dynasti, Bernadotterna, förskjuts fokus de nitivt till Södra Djurgården. Där förvärvar Karl xiv Johan redan som kronprins egendomen Rosendal, uppför ett slott och anlägger en park, samt bejakar allmänhetens tillträde. Djurgården blir de nitivt platsen för stockholmarnas rekreation och

NATIONALSTADSPARKEN

❏ Sveriges enda nationalstadspark sedan riksdagsbeslut 1994.

❏ Skyddas enligt miljöbalken som ett riksintresse med höga natur- och kulturvärden.

❏ Omfattar cirka 27 kvadratkilometer. Det är nästan åtta gånger större än Central Park i New York. Eller tre gånger så stort som Sundbybergs kommun.

❏ Sträcker sig in i tre kommuner: Stockholm, Solna och Lidingö

❏ Mycket rikt djurliv. Bland annat rådjur, räv, grävling, mård, bäver, fladdermus, igelkott och fälthare. Över 100 häckande fågelarter som till exempel häger, kattuggla och strömstare. Över 1 200 skalbaggsarter och över 1 000 fjärilsarter. Paddor och andra amfibier. Dessutom 800 olika vilda växter.

❏ Här finns fyra kungliga slott: Haga, Ulriksdal och Rosendal, samt Gustav III:s paviljong i Hagaparken. Och ett stort antal muséer, bland annat Nordiska, Sjöhistoriska, Tekniska, Naturhistoriska, Etnografiska, Vasamuseet och Thielska galleriet. Därtill har Kungen upplåtit mark åt ett stort antal institutioner som museer, universitet och högskolor m.m.

❏ Populära platser att besöka är till exempel Koppartälten i Haga. Djurgårdsbrunns värdshus, Bredablick och Skansen, Beckholmen med industrihistoriska miljöer, Bergianska trädgården.

❏ Södra Djurgården och Museiparken på Gärdet räknar in 15 miljoner besökare om året – lika många som Disneyland Paris – varav 1,5 miljon vardera till Vasa, Skansen och Gröna Lund, parkens tre största besöksmål.

nöje. Men samtidigt en resurs för den växande huvudstaden och dess nya behov.

I slutet av 1800-talet upplåts Djurgårdsmark för både frihamn, gasverk, elverk och ett järnvägsspår rakt genom Lill-Jansskogen. De sista kungliga hjortarna, som 1829 fått ett hägn vid Hjorthagen, ck ytta till Gripsholm. Riksdagsmän motionerade kring förra sekelskiftet om att än mer av Djurgården borde bebyggas. En statlig Ladugårdsgärdeskommitté ck utreda saken. Den var klar 1903 och såg Norra Djurgården som ett »synnerligen gynnsamt område för bebyggelse«. Över hela Gärdet och i Lill-Jansskogen skulle det byggas stenstadskvarter

OM SKRIBENTEN

Författaren Magnus Andersson, född 1961, är civilekonom med lång erfarenhet av kommunal planering från både Stadshuset och Stockholms stadsbyggnads kontor, samt från Botkyrka kommun. Sedan snart tio år är han slottsfogde och chef för Kungl. Djurgårdens förvaltning och sedan 2024 även medlem av Murmestare Embetet.

Nationalstadsparken invigdes 1995, men är som område rikligt skildrad i ord, bild och ton sedan sekler tillbaka. Författaren har bland annat medverkati »Kungliga parker – Människor och berättelser« 2019, samt »Rosendal – En resa i tiden« 2022. Han har också skrivit boken »Stockholms årsringar – En glimt av stadens framväxt« 1997. Se även presentationen på sidan 51.

– ett område lika stort som den dåvarande innerstaden. Valhallavägen skulle dubbla sin längd och dras fram till Hundudden.

Skydd föreslås tidigt

STRAX EFTER VÄCKTES en motion 1906 om försiktighet på Södra Djurgården, som riskerade att förvandlas »till ett slags modern villastad«. Riksdagen ansåg dock att den kungliga dispositionsrätten var »en tillräckligt betryggande garanti«. Parallellt inrättas de första nationalparkerna och 1913 återkommer idén i riksdagen om »Djurgårdens bevarande i största möjliga utsträckning som naturlig park«. Motionären Karl Starbäck menade att området varit av »oskattbar betydelse« och att »varken Köpenhamns dyrehaven, Pratern vid Wien, Boulognerskogen vid Paris eller Regentspark vid London - på något sätt kunna jämföras med Stockholms Djurgård i omväxlande skönhet och behag«. Men inte heller denna gång ledde förslaget till någon åtgärd. Från 1930-talet tillkom i stället Gärdesstaden på avyttrad kunglig mark. Parallellt växte ett institutionsområde fram runt Frescati, med Sveriges största studentbostadsområde på Stora Lappkärrsberget. På 1940-talet lanserades Österleden med motorled på högbro, tänkt att landa strax intill Waldemarsudde.

I SLUTET AV 1980-TALET hopade sig åter molnen: Byggplaner motsvarande 100 Hötorgsskrapor kring Brunnsviken samlade ideella krafter. Eldsjälen Henrik Waldenström med era kartlade fågelliv och andra naturvärden och ck Ståthållarämbetets uppdrag att utreda

ett samlat skydd av de kungliga parkerna med omgivningar. Resultatet blev 1991 rapporten »Ekoparken – sammanhängande natur- och kulturpark i storstad«. Åter väcktes riksdagsmotioner och Projekt Ekoparken tog form under Världsnaturfonden WWF:s vingar. Gensvaret blev stort och era föreningar stöttade idén. Samma vår publicerade 22 miljöorganisationer ett upprop med kravet att rädda Djurgården-Haga-BrunnsvikenUlriksdal. Därmed var stenen i rullning, 1992 bildades paraplyorganisationen Förbundet för Ekoparken.

Nationalstadsparken inrättas

KUNGEN FICK TIDIGT ta del av idén och uttryckte sitt gillande. Riksdag och regering uppvaktades och det mediala intresset var stort. Aktiviteter avlöste varandra och oväntad draghjälp kom rent av från ett berguvspar på Norra Djurgården. Statsrådet Görel urdin engagerade sig djupt och lanserade julen 1993 idén om en nationalstadspark. Ett år senare beslöt riksdagen att inrätta världens första i sitt slag och den 19 maj 1995 kunde Kungen inviga parken genom att i Ulriksdal släppa tre duvor med namnen »Värna-Vårda-Visa«

FOTO : JONASBORG

– Ekoparkens motto. År 2009 blev namnet Kungliga Nationalstadsparken. De kungliga parkerna utgör kärnan, men även Skeppsholmen, Kastellholmen och Fjäderholmarna ingår. Totalt 27 kvadratkilometer land och vatten som samtidigt utgör den yttersta spetsen på Järvakilen – en av regionens tio gröna kilar. Men entusiasmen var inte lika stor över allt. Den nya lagstiftningen innebar onekligen ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen, vilket var meningen, och från sina håll uttrycktes oro för konsekvenserna. Idag har parken brett stöd, bland både politiker och allmänhet. Det hindrar dock inte regelbundna utspel om ökad exploatering. Under rubriken »Våra drömmars stad«, föreslog Timbro härom året 25000 lägenheter på Gärdet i en förlängd kvartersstad och så sent som våren 2025 lanserade Handelskammaren oblygt idén att sälja en del av Lill-Jansskogen till bostäder för att nansiera Östlig förbindelse.

Värdet av ekosystemtjänster

MEN SAMTIDIGT HAR INSIKTEN om värdet av storstadsnära grönska ökat i takt med klimatförändringarna. En kartläggning av så kallade ekosystemtjänster i Stockholm 2015 visar att Nationalstadsparken har mycket stor kapacitet för temperaturreglering under värmeböljor. Samtidigt rymmer parken stora möjligheter att hantera stora skyfall, som till exempel drabbade Köpenhamn med svåra och dyra konsekvenser 2011. Stora städer behöver stora parker.

Hittills är dock den jubilerande Nationalstadsparken Sveriges enda. I dess kölvatten diskuterades efterföljare i städer som Göteborg, Trollhättan och Uppsala, men planerna

stannade på papperet. I stället har Finland tagit stafettpinnen. År 2001 inrättades den första parken i Tavastehus, som fått hela tio efterföljare, exempelvis i Åbo. Idag diskuteras frågan rent i Helsingfors. Syftet med de nska parkerna är enligt Miljöministeriet att »bevara stadsnaturen och den byggda kulturmiljön som en stor, sammanhängande helhet – som ett vardagsrum för stadsborna«. Låter det bekant?

Alltjämt kunglig mark

I DAG ANSVARAR Kungl. Djurgårdens förvaltning, KDF, för såväl ekbackarna som parken i övrigt. KDF förvaltar den enskilda kungliga dispositionsrätten till Djurgården, som sedan 1809–1810 tillkommer varje regerande monark. Dess ansvar är bevara och utveckla Djurgårdens unika natur- och kulturvärden och därmed balansera delvis motstridiga intressen, samt att hedra en inte helt lätttolkad lagstiftning. Ansvaret delas med ett antal större och mindre fastighetsförvaltare, statliga, kommunala och privata, under Länsstyrelsen som vakar över parken.

»Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas«, heter det i Miljöbalken. En paragraf som hållit när den prövats, även om varje utslag kan och bör diskuteras. Det starkaste skyddet ligger dock i besökarnas kärlek till parken, skulle den hotas utgör deras stöd dess yttersta värn. Det brukar kallas parkens mentala skydd. q

OM MAGNUS ANDERSSON

Född i Stockholm den 5 september 1961. Son till tjänstemannen Hasse Andersson och hans hustru Anita, född Edlund. Gift 1993 med Inger Andersson, civilekonom, och har barnen Ragnar, Erik och Klara.

NY MÄSTARE I MURMESTARE EMBETET

Student vid Kungsholmens gymnasium 1980, reservofficer vid Kungl. Norrlands trängregemente 1982, ekonomexamen vid Uppsala universitet 1986, trainee m. m. vid Första Sparbanken 1986–1989.

Borgarrådssekreterare i Stockholms stadshus 1989–1994, stadsbyggnadssekreterare, planchef och ytterstadschef vid Stockholms stadsbyggnadskontor 1994–2008, projektledare för Järvalyftet 2008–2012, samhällsbyggnadschef i Botkyrka kommun 2012–2016, slottsfogde och chef för Kungl. Djurgårdens förvaltning sedan 2016.

Hedersledamot i Stockholms

Byggnadsförening, styrelseledamot 2008–2012, ordförande sedan 2023.

Författare till »Stockholms årsringar« inför Kulturhuvudstadsåret 1998, samt medförfattare till »Stockholms Byggnadsordning«, »Stockholm Bygger 2006« och »Kungliga parker – människor och berättelser« m. m.

Mästare nummer: 324

Inträdesår: 2024

Född: 1961

Organisation: Kungl. Djurgårdens förvaltning Webbplats: kungahuset.se kungligaslotten.se

FOTO: ROSIEALM

MÄSTARE 285 – LENNART G ERICSON

MODERNA MÄSTERSTYCKEN

OXTORGET, TJÄRHOVSGATAN, VÅRBERG,

SKÄRHOLMEN, SÄTRA MED MERA

Lennart G Ericson har varit med och byggt över 2000 bostäder. Flera av dem under de år då det så kallade miljonprogrammet skulle förkorta bostadsköerna genom att skapa många nya och moderna bostäder.

Bland annat var han med och byggde bostäder i Sätra, Vårberg och Tensta. Men även i andra områden, som till exempel Stockholms City och på Södermalm.

TEXT : JIMMYDOMINIUS

MITT I STOCKHOLMS CITY, med adress Oxtorget 1-3, ligger ett bostadshus. Åt ena hållet ses Konserthuset, åt andra hållet är det bara en kort promenad till Stureplan. Här byggdes bostadshus 1990.

I närområdet revs ett stort antal fastigheter när City och Klarakvarteren skulle saneras under 1950-60-talen. Då skapades möjlighet att bygga det moderna city som vi känner det i dag.

– Politikerna tyckte det var tomt och tyst i centrum på kvällar och nätter. Här fanns ju bara arbetsplatser så man ville ha in er

STAD OCH FÖRORT

Bilderna till vänster från Oxtorgsgatan, Hägerstens Allé och Hållsätrabacken.

Lennart G Ericsson har medverkat till bygget av flera tusen bostäder i Stockholmstrakten.

FOTON : ROSIEALM

bostäder. Samtidigt rådde lågkonjunktur och kris i byggsektorn i slutet av 1980-talet, och det öppnade en möjlighet för oss på Einar Mattssons ab att bygga den här fastigheten med drygt 40 lägenheter, berättar Lennart G Ericson.

– Det var komplicerat bygge, för tunnelbanan och en massa annat gick under husen som man måste ta hänsyn till.

ARKITEKT SUNE MALMQVIST ck uppdraget att rita huset. Han har ritat Gallerian på Hamngatan och även ett ertal fastigheter som påminner om en äldre stil som för tankarna till de inledande åren av 1900-talet.

– Det ser ut som ett hus från 1920-talet, fast det är modernt, säger Lennart G Ericson.

Inspiration till utformningen hämtades från såväl Konserthuset som Kungstornen som alla ligger alldeles i närheten.

Utformningen har både risats och rosats av olika kritiker, men år 2021 förärade Samfundet S:t Erik byggnaden med ett särskilt

INNERSTADEN

Bilden ovan från Oxtorget 1–3, strax intill Konserthuset. Till höger Tjärhovsgatan 33–35. Parollen var »Bygga, äga och förvalta«.

FOTO: ROSIEALM

omnämnande och försåg den med en blå plakett där det bland annat står: »Med de två bostadshusen i starkt grön och röd puts på ömse sidor om Malmskillnadsgatan fylldes ett hål igen i stadsbilden efter cityomvandlingens rivningar.(…)«.

ETT ANNAT PROJEKT som Lennart G Ericson ledde var Tjärhovsgatan 33–43, i kvarteret Roten 1, på Södermalm.

– Fastigheten ligger bredvid platsen där Frans Schartaus Gymnasium låg vid Tjärhovsplan. På höjden ovanför Stockholms Ström.

Fastigheten uppfördes 1994. Här nns hyreslägenheter och två restauranger.

– Vi jobbade efter parollen bygga, äga och förvalta. Det var en bra kombination, framhåller Lennart G Ericson. Det jämnade ut både byggande och ekonomi över tiden. De be ntliga husen skulle ju skötas om och repareras löpande.

ETT KONCEPT SOM Lennart G Ericson gärna framhåller är »hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll«. Det handlade om hur och när lägenheter ska underhållas.

Han ger ett exempel: En ensam dam som bott länge i en lägenhet leder inte till något

direkt slitage, men hon ck aldrig någon renovering eller uppdatering – eller lägre hyra. Samtidigt som andra lägenheter som ofta bytte hyresgäster med stora familjer ck reparerat oftare.

– Att hyresgästerna ck vara med och styra hur och när lägenheterna skulle renoveras blev väldigt populärt, bland annat i våra fastigheter i Vårberg och Skärholmen där vi hade många lägenheter, säger Lennart G Ericson. Även hos Stockholms Stad var det uppskattat och bidrog kanske till att vi ck ytterligare markanvisningar.

UNDER LÅGKONJUNKTUREN genomfördes upprustning av äldre fastigheter till det som kallats »lägsta godtagbara standard«. Det innebar att äldre och omoderna bostadshus renoverades och bland annat försågs med el, värme, modern sophantering, varmvatten, badrum och köksmöjligheter.

– I tider när det inte fanns optimala möjligheter för nybyggnation kunde vi ytta produktion till äldre och eftersatta fastigheter. Eftersom vi redan hade ett stort antal bostadshus hade vi möjlighet att erbjuda evakueringslägenheter. Vi byggde om bostäderna

YTTERSTADEN

Lövsätragränd 31. Här användes så kallad »hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll« som innebär att hyresgästerna har stort inflytande i skötseln av lägenheterna.

FOTO: ROSIEALM

i samråd med hyresgästerna. Vi gjorde allt klart, och hyresgästerna kunde ytta tillbaka igen.

LENNART G ERICSON är född i Häverö i norra Roslagen.

– Jag växte upp på ett lantbruk, och det var väl meningen att jag skulle fortsätta där och ta över.

Men på 1950–1960-talen slogs de små jordbruken ihop för att bli lönsamma.

– Mamma hade fem bröder, och allihop yttade till Stockholm och ska ade jobb där, alla inom byggenskap.

Två av bröderna kom att stanna, och det var Einar Mattsson och John Mattson. Båda kom att etablerade sig i byggbranschen i var sitt byggföretag.

Lennart G började själv tidigt på byggen som praktikant samtidigt som han gick i realskolan i Hallstavik, dit han cyklade varje dag.

– Efter skolan tog jag ett sabbatsår och jobbade på bygge. Den gången hos morbror John Mattson som då byggde i Älmsta.

– Det var trevligt att vara med i bygget, tyckte jag. Att vara med i grovarbetarlaget, och dela på ackordet.

När Lennart sedan började studera på Tekniska läroverket vid orildsplan i Stockholm så ck han bo hos morbror Einar

Mattsson i Bromma.

– Jag började sedan jobba hos Einar

Mattson Byggnads AB 1959. Först i grovlaget. Sedan som arbetsledare vid ett bygge i Trångsund där vi byggde 112 lägenheter.

– Lagbasarna - snickarbasen, betongbasen och murarbasen… det var de som

LENNART G ERICSON

Mästare nummer: 285

Inträdesår: 1984

Född: 1938

Företag: Taksprånget AB

FOTO: ROSIEALM

OM LENNART G ERICSON

Född 1938 i Häverö, Uppland. Son till lantbrukaren Gustaf Ericson och hans hustru Linnea, f. Mattsson (Linnea var syster till de båda tidigare murmestarbröderna Johan Mattson och Einar Mattsson). Gift med Britt-Marie

Ström 1962–1977. Barnen Johanna och Eric. Gift 2003 med Margareta Edholm.

Realexamen 1955 i Hallstavik.

Byggnadsingenjörsexamen via STL 1958.

Anställdes vid Einar Mattssons Byggnads AB 1959 som arbetsledare, och från 1965 som arbetschef. VD i Einar Mattsson Byggnads AB 1980–2001

Startade Taksprånget AB 2001. Taksprånget är ett familjeföretag där även hans två barn är delägare.

Uppdrag

Ledamot i styrelsen för Stockholms Byggmästareförening från 1978 och ordförande 1999–2002

Ledamot i Hyresnämnden.

Ledamot i styrelsen för Fastigheternas förhandlingsorganisation.

Vice ordförande i Stockholms Fastighetsägareförenings Södermalms avdelning samt fullmäktigerepresentant och ledamot av valberedningen i Stockholms Fastighetsägareförening.

Medlem av Föreningen Blomsterfondens styrelse.

Medlem av Embetets styrelse från 1986 till 2008. Stamhusvärd 1986–2004. Ålderman 2004 till 2008.

Radhus på Hägerstens Allé i Axelsberg FOTO: ROSIE ALM

drev jobbet. De älskade att köra hårt så att nästa yrkeskategori skulle få höra »Är ni inte färdiga än!«. Mitt jobb var att se till att det kom fram erforderligt material.

ETT ANNAT PROJEKT i slutet av 1960-talet var ett radhusområde i Hägersten/Axelsberg, intill Hägerstens Gård i sluttningen ned mot Mälaren.

– Marken köptes av Olsson och Rosenlund. Det var ett trevligt projekt, man var med hela vägen. Till och med vid försäljningen av husen.

Lennart G Ericson yttade själv in i ett av radhusen med sin familj 1969.

Företaget drev ofta två byggen parallellt, sällan mer. Under dessa år var han delaktig i byggande av många bostäder i stockholmstrakten. Sannolikt rör det sig om minst 2000 bostäder i innerstaden och i förorterna.

Bland annat byggdes två bostadshus i Sätra, på Lövsätragränd och Hållsätrabacken. De leddes av två arbetsledare, en på varje bygge.

– Det största projektet jag jobbat med var ute i Vårberg. Det var 36 uppgångar i trevåningshus. Det ingick i det så kallade miljonprogrammet. Området har fått mycket kritik, men jag måste säga att invändigt är bostäderna mycket trevliga. Och även omgivningarna är väldigt na med mycket grönt. Kritiken kommer av sociala problem som uppkommit efterhand.

EFTER FYRA ÅRTIONDEN hos i Einar Mattsson

Byggnads AB delades företaget som ägdes av familjen Mattsson/Ränk. Lennart G Ericson bildade då företaget Taksprånget AB Taksprånget AB drivs i dag av Lennarts

barn Johanna och Eric, men Lennart är fortfarande delaktig i det som sker i företaget. Företaget bygger och förvaltar bostadsfastigheter. Idag har företaget tolv hus med lägenheter. Ett tidigt projekt var ett renoveringsobjekt i Gamla Stan.

– Jag bodde i Gamla stan i 28 år, och där fanns ett hus som stod tomt och såg väldigt skrabbigt ut. Där hade Frälsningsarmén haft mottagning för missbrukare som genomgick behandling. Jag kontaktade Frälsningsarmén, och vi kunde så småningom köpa fastigheten. Det här var efter min tid hos Einar Mattsson. Nu är huset ombyggt, och där nns tio bostäder och kontor.

– Just nu bygger vi hyresfastigheter på Slakthusområdet intill Globen. Det blir 30 lägenheter.

SLAKTHUSOMRÅDET vid Enskede är ett mycket attraktivt område med bra kommunikationer.

Avsikten är att det blir in yttning 2026.

– Ett år innan det är färdigbyggt har vi redan en lista på personer som vill hyra hos oss när husen är färdiga, säger Lennart G Ericson.

Det visar att det nns en attraktionskraft i området, men också hos hyresvärden.

LENNART G ERICSON var också Stamhusvärd vid Murmestare Embetet en period med uppdrag att se till Embetets egen fastighet på Västerlånggatan 68.

– Jag bodde ju i Gamla stan och då tyckte övriga medlemmar i Embetet att jag bodde så nära Embetets fastighet, att det var praktiskt att jag tog hand om Stamhuset. Jag var också med och skrev en bok om fastigheten. q

OM ANDERS RÄNK

Son till mästaren Ristjan Ränk och hans hustru Marianne Ränk, född Mattsson, som dotter till mästaren Einar Mattsson. Gift och har tre barn.

NY MÄSTARE I MURMESTARE EMBETET

Student vid Bromma gymnasium 1988, militärtjänst vid Härnösands kustartilleriregemente 1989, byggnadsingenjörsexamen vid Kungliga tekniska högskolan 1994, parallella arkitekturstudier vid

Technische Universität, Wien, 1995, SIDA Allmän biståndskurs 1998, projekteringsledning kandidat Kungliga tekniska högskolan 2003 samt Fria Byggakademien 2007. Byggnadsingenjör Hans Murman arkitekter AB, Rupert Gardner Design AB samt Wingårdhs arkitektkontor, 1995-98. Platsingenjör, KMA-samordnare, biträdande projekteringsledare, projekteringsledare, projektledare, KMA-chef, samtliga Einar Mattsson Byggnads AB, 1999–2009.

Ordförande ägarrådet Einar Mattsson, 2010-. Styrelseledamot Einar Mattsson AB samt Fastighets AB Stadshus, 2002-, ledamot och ordförande Oaxen Krog AB, 2013–2023. Tidigare utskotts- och styrelseuppdrag i Stockholms Byggmästareförening samt fastighetsägareföreningar i Skärholmen och Rågsved.

Mästare nummer: 323

Inträdesår: 2024

Född: 1969

Organisation: Einar Mattsson AB Webbplats: einarmattsson.se

FOTO: ROSIEALM

Olle Engkvist –storbyggmästaren

För drygt hundra år sedan steg en ambitiös murarson fram och – skulle det visa sig – bli en av de personer som i hög grad påverkade utvecklingen av Stockholms och Sveriges byggande under lång tid framöver. Olle Engkvist (1889–1969) var en stark personlighet med många strängar på sin lyra –byggmästare, fastighetsägare, visionär, förespråkare för nya bostadsformer, skribent, vass debattör, utredare, flitig resenär, donator och mycket annat.

TEXT : HENRIKPOPPIUS

OLLE ENGKVIST SAMARBETADE med de största arkitekterna, från Ragnar Östberg och Gunnar Asplund till modernister som Uno Åhrén, Sven Markelius och Paul Hedqvist. Hans nära kontakter med det politiska toppskiktet, akademier, kungahuset, Nordiska museet, Riksantikvarieämbetet och branschföreningar gjorde honom ständigt aktuell. Murmästare No 228 blev han 1933. Att den fattige Gävlepojken dessutom bokstavligen grundmurade en av landets största förmögenheter ger ytterligare färg åt historien.

EFTER UNGDOMSÅREN och utbildningen till murare ville han ut i världen. Folkhögskolan Brunnsvik i södra Dalarna lockade. Karl-Erik Forsslund tog honom under sina vingar och han lärde känna Per Albin Hansson, Sigfrid Hansson, August Sävström, Yngve Hugo, Rickard Sandler och många andra som skulle få betydande roller i samhället – och vara

viktiga för Olle Engkvists framgångar. Nästa steg blev en ingenjörsutbildning i Stockholm.

EFTER EN NÄSTAN årslång studieresa i Europa, praktik och tjänstgöring hos andra kastade han loss och blev sin egen 1923 – Olle Engkvist Byggmästare. Sedan gick allt fort, med tiden blev han en av de största i landet. Dessutom en av de mest omtalade och omskrivna, en kändis långt innan det blev ett begrepp.

STORBYGGMÄSTARE

Olle Engkvist fingrar på sin tumstock och funderar på nya projekt – hans bibliotek signalerar intellektuella förmågor, storbyggmästaren skrev drygt hundra debattartiklar och ingick i en mängd styrelser och två akademier.

Mästare nummer: 228

FOTO: GUNNARLANTZ

STJÄRN - OCH TERASSHUSEN

I Gröndal skapade Olle Engkvist på 1940-talet en hel stadsdel efter sina egna principer – varierat, framsynt, vänligt och intimt. Arkitekturen blev uppmärksammad och än idag vallfärdar arkitekturstudenter dit på studiebesök.

FOTO: OSCARBLADH

Visionärt byggande

DJÄRV OCH RISKBENÄGEN, ofta långt före sin tid, byggde han alltid med högsta kvalitet. Han tog snabbt till sig de moderna ideal som funktionalismen förde med sig. Den visionäre byggmästaren ville i alla lägen vara först. Han står bakom era av de första funkis-

husen i Stockholm, byggda innan Stockholmsutställningen 1930 manifesterade funktionalismens stora genombrott. Han var tidig med att använda betong och medgrundare till Betongindustri AB som 1932 levererade Sveriges första lass fabriksblandad betong.

Driven av en dröm om ett nytt, friare samhälle för de breda grupperna uppförde han bostadshus i ett rasande tempo – Per Albinhusen i Ålsten, smalhusen i Hjorthagen, LM-staden vid Telefonplan, Asea-staden i Västerås, stjärnhusen och terrasshusen i Gröndal. För att kvinnorna skulle komma ut i arbetslivet skapade han kollektivhus och familjehotell – hus fyllda av avlastning för ensamstående eller barnfamiljer. Där fanns restauranger, daghem, festvåningar, klubblokaler, hobbyrum, tvättinrättningar, bastu,

reception och servicebutiker som höll öppet kvällstid. »Det är i många avseende ett nytt, lustigt och trivsamt hus med alla bekvämligheter – i lyxklass», skrev Svenska Dagbladet på första sidan dagen efter invigningen av ett av husen. Många av dessa bostadsområden skapades på hans initiativ, efter hans riktlinjer samt byggdes och drevs i egen regi. Flera av husen behöll han livet ut och en hel del är kulturmärkta med Stadsmuseets högsta beteckning.

ATT DEN DRIVNA entreprenören skulle anlitas även för o entliga byggnader, sjukhus, skolor och industrier var närmast en självklarhet. Tidigt höll han sig framme och renoverade Riksdagshuset på 1930-talet, sedan rullade allt på. Han ck förtroendet att bygga Bonnier-

CHARLOTTENDAL

Den lilla malmgården Charlottendal i Gröndal höll på att förfalla men räddades av Olle Engkvist och blev, efter en pietetsfull renovering, hans hem de sista två decennierna i livet. Här med hustru Signild och de älskade hundarna som sällskap.

FOTO: LARSOLSSON

huset, Skatteskrapan, stora delar av Karolinska sjukhuset, amerikanska ambassaden och italienska kulturinstitutet i Stockholm. Göteborgs konserthus och den berömda rådhusombyggnaden i Göteborg, ritad av Gunnar Asplund, gav extra skjuts åt karriären. Verksamheten expanderade och det

VISIONER

Olle Engqvist skapade ambassader, kollektivhus, sjukhus och bostäder. Och Skatteskrapan på Södermalm.

FOTO: WIKMEDIA

blev lialer i Västerås, Borlänge, Falun med stora återkommande beställningar från Asea, Domnarvet och Stora Kopparberg.

Söderort

OLLE ENGKVIST HADE länge sin permanentbostad på Södermalm i Stockholm, Stigbergsgatan 27, med vida utsikt över Stockholms inlopp. Senare bebodde han den lilla herrgården Charlottendal i Gröndal. I Grödinge byggde han redan 1929 en ultramodern sommarvilla, ritad av arkitekten och gode vännen Sven Markelius. Huset med sin

liggande, vita träfasad var inspirerad av en av Olle Engkvists många USA-resor. Stället utvidgades successivt och blev till sist ett helt jordbruk med åkrar, skog och strandängar. I 50-årspresent ck han ritningar av Markelius till ett nytt bibliotek.

DEN NATUR- OCH FISKEINTRESSERADE byggmästaren kompletterade sommarboendet med en skärgård på 2000 hektar som innehöll öarna Grönsö, Äppelgarn, Kråkskär med era. Så småningom köpte han ytterligare en vidsträckt skärgård, Herrhamraöarna, långt ut havsbandet. Den bestod av 25 öar och skär med Träviksskär som huvudö. Där fanns verkligen allt en skärgårdsälskare kan önska sig.

Kulturella insatser

I TAKT MED VÄXANDE inkomster gjorde Olle Engkvist olika donationer, de esta inom kulturområdet. De mest välkända är Svindersviks herrgård i Nacka som skänktes till Nordiska museet, Cirkus på Djurgården som donerades till Skansen och Lilla Hornsberg på Kungsholmen som skänktes till Stockholms stad. En mindre känd gåva är klockspelet på Medborgarhuset.

Olle Engkvist vurmade ständigt för kulturen på olika plan. Han var själv en inbiten musikälskare med abonnemang på Konserthuset. Han stöttade era kulturinstitutioner, bland annat genom att sitta i styrelsen för Nordiska museet, Konserthusstiftelsen, Konsertföreningen och Drottningholmsteaterns vänner samt som ledamot av två akademier. Han byggde till Waldemarsudde, i nära samarbete med Prins Eugen, och

han satt i styrelsen för Konstnärernas vänner. Olle Engkvist byggde fontänerna på Drottningholms slott och var gäst vid kungamiddagar vid ett tiotal tillfällen. Kung Gustaf VI Adolf och drottningen trä ade han dessutom regelbundet vid invigningar av många kända byggnader han låg bakom.

Storslagen donation

OLLE ENGKVIST VAR AKTIV långt in på 1960-talet och ansvarade för stora byggen som Farsta centrum och Svenska Dagbladets hus på Kungsholmen. Efter en fallolycka i slutet av 1950-talet drog han sig dock mer och mer tillbaka. Funderingarna på en stiftelse hade länge grott och blev till sist realiserade.

Han noterades något år för landets högsta inkomst och den ärde största förmögenheten i landet. Frånsett en väl tilltagen livränta till sig själv och sin hustru donerades allt till Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. En stiftelse som med åren har förräntat sig väl och tillhör de större i Sverige – den kan idag mäta sig med Nobelstiftelsen. Den stödjer vetenskaplig forskning med tyngdpunkt inom medicin, naturvetenskap, teknik och humaniora med stora belopp varje år. En annan stiftelse som bär hans namn förvaltas av Stockholms byggnadsförening, den delar årligen ut Olle Engkvist-medaljen för god journalistik inom byggnadsområdet. Olle Engkvist var gift två gånger, först 1917 med Greta Engkvist som senare blev känd folkbildare. Efter skilsmässan från Greta gifte han 1934 om sig med Signhild. Olle Engkvist insjuknade och dog på Sophiahemmet i februari 1969 och hans aska ströddes i havet. q

I biografin »Olle Engkvist – folkhemmets storbyggmästare« får vi inblick i en klassresa – där entreprenören, fastighetsägaren, visionären, debattören och familjefadern – bokstavligen grundlägger en av landets största förmögenheter. Det är berättelsen om en sann byggare av folkhemmet, en initiativrik, pålitlig och kvalitetsmedveten visionär. En konstnärssjäl och romantiker och inte minst kulturivrare och generös donator. Boken (287 sidor) är rikt illustrerad och är utgiven av Carlsson Bokförlag.

OM SKRIBENTEN

Författaren Henrik Poppius är civilingenjör, företagsrådgivare och tidigare Executive vice president vid Capgemini Invent. Han har under många år arbetat som rådgivare till statliga myndighetsledningar, generaldirektörer, Regeringskansliet och regeringen i strategiskafrågor.

FOTO: CHRISTIAN SCHNEIDER

FRÅN TIMRING TILL TEGELUGNAR

REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE LYFTER HANTVERKET

Under 2024 och 2025 har sju stipendier delats ut av Reinhold Gustafssons stiftelse för främjandet av traditionellt byggnadshantverk. Från timring och stenhuggeri till historiskt tegel och avancerad restaureringsteknik – stipendiaterna visar både bredden och fördjupningen i sina hantverk, som är avgörande för att bevara vårt byggda kulturarv. Stipendierna delades ut vid ceremonier i mars och november 2025 i Murmestare Embetets lokaler.

TEXTOCHFOTO: SOFIAJONSSON

Bygger broar mellan svenska och skotska hantverkstraditioner

HANS NORLING har sedan 2002 varit verksam i Skottland, där han genom företaget Masonry & Lime Ltd arbetar med traditionellt stenoch byggnadshantverk. Genom åren har han byggt upp ett omfattande nätverk mellan svenska och skotska hantverkare och organiserat studiebesök och kunskapsutbyten över Nordsjön.

– Att få ta emot detta stipendium är en stor ära. Jag har i många år arbetat för att stärka samarbetet mellan svenska och skotska

hantverkare, och detta stöd gör det möjligt att fortsätta det arbetet. Murare och stenhuggare har i århundraden rest mellan våra länder och fört sitt kunnande vidare. Genom att fortsätta dela erfarenheter kan vi bevara och utveckla de traditionella teknikerna för framtiden, säger Hans Norling.

Utvecklar ny kurs för praktiskt restaureringshantverk

HENRIK NILSSON får stipendium för att utveckla en ny utbildning inom restaureringsteknik. Kursen ska förena praktiskt handlag

med teoretisk kunskap och ge hantverkare möjlighet att studera historiska byggnader och material i deras ursprungliga miljöer.

– Restaureringskunskap måste upplevas i praktiken. Vi hantverkare arbetar oss fram med händerna. Genom den här utbildningen vill jag ge kollegor en djupare förståelse för historiska byggmetoder, kanske på plats i Rom. Stipendiet gör det möjligt att skapa den lärandemiljön, säger Henrik Nilsson.

Tar gesällbrev för att fördjupa muraryrkets traditioner

ÖRJAN SELIEN har tagit sitt gesällbrev som murare – ett viktigt steg på vägen mot att bli murarmästare. Med lång erfarenhet av kulturvård arbetar han med traditionella tekniker i äldre byggnader.

– Att arbeta med gamla byggnader och traditionella tekniker har alltid varit min passion. Stipendiet ger mig möjlighet att vidareutveckla mina kunskaper och fortsätta bidra till att bevara hantverkskunnande som riskerar att försvinna, säger Örjan Selien.

Genomför gesällprov och för timringens arv vidare

JOHN HEDENGREN får stipendium för att genomföra sitt gesällprov i timring. Han började sin yrkesbana inom båt- och skepps-

STIPENDIATER 2024–2025

Stipendier 2024

1 Hans Norling – främjar kunskapsutbyte mellan Sverige och Skottland inom traditionellt sten- och byggnadshantverk.

2 Örjan Selien – har tagit gesällbrev i murning med fokus på kulturhistoriska byggnader.

3 Henrik Nilsson – utvecklar en praktisk utbildning i restaureringsteknik med historiska metoder.

Stipendier 2025

4 John Hedengren – genomför gesällprov i timring genom att resa en timmerstomme med traditionella metoder.

5 My Bronner – tar gesällprov i timring och är en viktig förebild som inspirerar fler kvinnor till hantverket.

6 Tor Ek och Oskar Ek – utvecklar småskalig tillverkning av autentiskt tegel för restaurering av byggnader från perioden 1100–1850.

7 Ahmad Kalandar – murare med nytt gesällbrev efter arbete på kulturhistoriska Hovings malmgård.

byggeri och utbildade sig senare vidare hos Handkraft Timmerhus. Gesällprovet genomfördes tillsammans med My Bronner genom att resa en ny timmerstomme på cirka 25 m2.

– Det är viktigt att göra gesällprovet för att utveckla skrået och bevara hantverkstraditionen. Timring handlar om problemlösning och om att skapa praktiskt användbara ting av en bra träråvara. Att arbeta utomhus med kroppen ger dessutom yrket en särskild mening, säger John Hedengren.

Genomför gesällprov och

öppnar dörrar för er kvinnor i yrket

MY BRONNER får stipendium för sitt gesällprov i timring som gjordes tillsammans med John Hedengren. Hon har över 14 års erfarenhet av byggnadsvård och har arbetat med allt från vikingatida byggteknik till restaurering av historiska byggnader som Storkyrkan.

– Gesällbrevet är en milstolpe. Jag vill alltid utveckla mina kunskaper och hoppas också inspirera er kvinnor att söka sig till timringsyrket. Det nns många som vill timra, bygga och snickra – och jag vill bidra till en mer nyanserad bild av hur en timmerman kan se ut, säger My Bronner.

Tar gesällbrev och

nslipar klassiskt murarhantverk

AHMAD KALANDAR har arbetat som murare i 17 år och är specialiserad på traditionella putstekniker. Han får stipendium för sitt nytagna gesällbrev, som utfördes på kulturhistoriskt värdefulla Hovings malmgård på Södermalm. Hans arbete omfattade både traditionella hantverksmetoder – i nära samarbete med antikvarisk expertis.

– Det viktigaste för mig i arbetet var att allt utfördes enligt antikvariens bestämmelser.

Jag ville lämna ett arbete jag kunde vara stolt över, och samarbetet mellan mig, antikvarien och beställaren var en central del. Stipendiet betyder mycket för mig och för min fortsatta utveckling, säger Ahmad Kalandar.

Återskapar historiskt tegel med småskalig hantverksteknik

BRÖDERNA TOR EK OCH OSKAR EK prisas för sitt långsiktiga arbete med att utveckla småskalig, hantverksmässig tillverkning av autentiskt tegel för restaurering av byggnader från 1100–1850. Genom Kulturkalk Syd AB och Mikrotegelbruket driver de ett forskningsnära projekt med provbränningar, leranalyser, fältstudier och historiska källor som grund.

– Stipendiet betyder mycket för Mikrotegelbrukets fortsatta arbete, både ekonomiskt och som uppmuntran. Vi har nu beviljats ett KAE-projekt av Stockholms stift där vi bygger vidare på kunskapen om medel-

tida tegeltillverkning genom arbeten vid Sankt Jacobs kyrka och Wrangelska palatset. Målet är att ta fram ett förvaltarstöd som underlättar framtida underhåll av historiska tegelbyggnader, säger Tor Ek. q

REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE –

FÖR ATT BEVARA HANTVERKSKUNSKAP ÖVER GENERATIONER

Reinhold Gustafssons stiftelse verkar för att främja utbildning och kunskapsutveckling inom byggyrken, med särskilt fokus på traditionella hantverkstekniker. Genom stipendier och utvecklingsstöd vill stiftelsen stärka yrkesverksamma hantverkare och bidra till att det byggda kulturarvet bevaras.

Stiftelsens arbete spänner från att stödja individer i deras gesäll- och mästarprov till att möjliggöra forskning, utbildningar och projekt som utvecklar hantverksmetoder med historisk förankring.

– Vår ambition är att bidra till både kontinuitet och förnyelse inom byggnadshantverket. Stipendiaternas arbete visar vilken bredd och specialisering det finns i yrkena – från internationella samarbeten till avancerad materialkunskap och praktiskt utförande. Genom att stödja deras utveckling vill vi se till att hantverkskunskapen förs vidare till kommande generationer och att kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan bevaras på rätt sätt, säger Jan Kruhsberg, ledamot i stiftelsens styrelse.

Bild längst till höger: Stipendiejuryn består av Anders Arfvén, Jan Kruhsberg, Maria Kruhsberg och Anders Drakes.

Adel och myndigheter har ägt huset i Gamla Stan

På Västerlånggatan 68 ligger von der Lindeska huset. Erich von der Linde byggde och bodde själv i huset. Sedan 1975 äger Murmestare Embetet fastigheten. Huset har haft många ägare under de nästan 400 år som gått sedan invigningen. TEXT : JIMMYDOMINIUS | FOTO:

I BOTTENVÅNINGENS FOAJÉ nns två stentavlor som visar ägarlängden. Några namn kan vara intressant att nämna.

Bland de många ägarna nns bland andra Gabriel Gustafson Oxenstierna. Han var bror till Axel Oxenstierna och var bland annat riksdrots (» nansminister«) och friherre och lät bygga Tyresö slott. År 1646 står drottning Kristina som ägare av fastigheten.

I huvudsak är det privata ägare till huset,

till exempel köpmannen Johan Scharenberg som lät bygga ut huset ner till Kornhamnstorg – och lät då ytta det burspråk som fortfarande nns där.

Även Riksens Ständers Riksgäldskontor, föregångare till Riksgälden, har ägt huset. Erik Säthersten var en vinhandlare som bland annat la grunden till Erik Sätherstens Välgörenhetsfond, som delade ut bidrag till behövande arbetare. q

Filmer på webben

På Murmestare Embetets webbplats finns en rad spännande filmer: https://murmestare.se/filmer/

I november 2022, publicerades två filmer om Murmestarnas Hus, von der Lindeska huset på Västerlånggatan 68 i Stockholm (en långversion och en kortversion). En gång i tiden var huset ett av Sveriges ståtligaste palats, i dag pryder det sin plats i Gamla stan. Filmen berättar historien om det vackra stamhuset, om dess intressanta ägarlängd och koppling till såväl kungligheter som namnkunniga filosofer.

Här finns även filmserien Så byggdes Stockholm. I sju filmer visas huvudstadens framväxt under 750 år, från senmedeltid till nutid.

Våren 2017 påbörjades intervjuserien »Murmestare minns – hur samhället byggdes«. I dessa filmer får nutida mästare inom Embetet berätta om sina liv och sin verksamhet. I skrivande stund finns över 30 filmer att ta del av.

I de årsböcker över Murmestare Embetet finns många artiklar om tidigare byggnadsverk och byggmästare, och också en inblick i samtidens byggande med blickar framåt. Alla dessa årsskrifter, från är 1961 till nu, finns tillgängliga på Embetets webbplats.

Verksamhetsberättelse

MURMESTARE

EMBETET I STOCKHOLM MED REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE

Verksamhetsberättelse för åren 2024 och 2025 av Embetets skrivare.

STYRELSEN FÖR Murmestare Embetet i Stockholm får härmed avge sin berättelse över Embetets verksamhet under 2024 och 2025, de 538:e och 539:e verksamhetsåren efter stadfästandet av Embetets först kända skrå år 1487. Embetet räknar sin ålder från detta år.

Embetets ändamål är att vårda arkiv och föremål från skråtiden samt Embetets stamhus, von der Lindeska huset. Embetet skall även slå vakt om och sprida kännedom om yrkets historia och traditioner samt att från senare tider insamla och bevara upplevelser och erfarenheter, som inte blir sparade för eftervärlden på annat sätt.

Embetet förvaltar också Reinhold Gustafsson stiftelse som genom stipendier stödjer fortbildning av hantverkare i Stockholmsområdet.

Stöd till bokutgivning

Embetet har 2025 lämnat stöd till utgivningen av boken »Östermalm: husen, historien, människorna« av Ann Katrin Phil Atmer. I boken presenteras närmare 400 byggnader: bostadshus, militära byggnader, diplomatvillor och kyrkor. De esta byggnaderna är från tiden efter 1870 eftersom de esta gamla byggnader i området revs när den lantliga stadsdelen på kort tid omvandlades till stadskvarter. Boken berättar både om arkitekter, byggherrar och byggmästarna som uppfört

husen men också om de människor som under åren har befolkat stadsdelen.

Embetets stamhus

Akifa AB har framgångsrikt fortsatt arbetet som förvaltare av stamhuset som förvärvades av Embetet 1975 och som därmed har funnits i Embetets ägo i 50 år.

Sedvanligt planerat underhåll har utförts och under sommaren 2025 restaurerades dekormålningarna i tak och på väggar i renässanssalen. I samband med detta åtgärdades också belysningen som kompletterades med nya vägglampetter enligt modell skapad av den i september 2025 bortgångne Embetsbrodern Per Kallstenius.

För att uppmärksamma femtioårsjubileet och den lyckade renoveringen inbjöds bröderna att tillsammans med respektive delta i en guidad stadsvandring i Gamla stan som avslutades med en gemensam måltid i Stamhuset.

Embetets sammankomster

Vid fem tillfällen per år trä as Embetesbröderna till sammankomst, fyra gånger i Stamhuset och en vårut ykt.

Vid vintersammankomsten den 13 februari 2024 gästades Embetet av Henrik Poppius som presenterade sin nyutkomna bok »Folkhemmets storbyggmästare« om byggmästare Olle Engkvist (mästare 228 i Embetet).

STUDIERESA Embetsbröderna har bland annat genomfört en studieresa till London, samt haft visning av Gamla

FOTO: MURMESTAREEMBETET

Henrik Poppius har bidragit med en artikel om Olle Engkvists liv och yrkesverksamhet i denna skrift.

Årssammankomsten hölls den 19 mars då de samlade Embetesbröderna godkände årsredovisning och bokslut. Förutom val av styrelseledamöter och av revisorer beslutade också årssammankomsten att invälja Magnus Andersson och Anders Ränk som nya Embetsbröder.

I enlighet med förslag som presenterats i utsänd PM beslutades också att som styrelse i Reinhold Gustafssons stiftelse utse samma ledamöter som ingår i Murmestare Embetets styrelse.

Efter den formella delen av mötet höll Embetsbroder Per Kallstenius ett uppskattat anförande om den världskände losofen

René Descartes vistelse och död i Stamhuset vintern 1649–1650. Det var på inbjudan av drottning Kristina som Descartes vistades i Stockholm för att undervisa drottningen i loso . Sannolikt var det skör hälsa och

in uensa som tragiskt ledde till losofens sjukdom och död i februari 1650.

I maj 2024 anordnades en studieresa till London då 11 Embetsbröder gästade organsiationen e Worshipful Company of Tylers and Bricklayers varvid man deltog vid organisationens årliga högtidssammankomst i Merchant Tayler´s Hall.

Förutom besök i några av de historiska byggnaderna i City of London och en presentation av hur skråväsendet fungerar i London hann Embetesbröderna även med ett studiebesök i det nya gigantiska vattenreningsprojektet London’s Super Sewer.

Vårut ykten den 28 maj gick till Embetsbrodern Stefan Wränghedes skärgårdsställe och höstsammankomsten hölls den 1 oktober då de nya Embetsbröderna Magnus Andersson och Anders Ränk välkomnades med traditionsenlig ritual in i Embetet.

Föredragshållare vid denna sammankomst var av den nytillträdde migrationsministern Johan Forsell som gästade Embetet och

Stan.

höll en initierad genomgång av regeringens biståndspolitik dittills och för de kommande årens mål för migrationspolitiken.

Luciasammankomsten hölls den 10 december och enligt tradition gästades Embetet av ett nt luciatåg med elever från Stocksundsskolan under ledning av Birgitta Skoglund.

Vid vintersammankomsten den 11 februari 2025 höll Embetsbroder Elisabeth Martin ett föredrag på tema »Familjen, jobbet och fritiden«.

Den 18 mars hölls årssammankomsten 2025 då sedvanliga ärenden som val av styrelseledamöter och revisorer samt godkännande av årsredovisning och bokslut behandlades.

Som föredragshållare hade Stockholms Stadsmissions direktor Åsa Paborn inbjudits. Hon höll en mycket uppskattad presentation av den omfattande verksamheten inom Stadsmissionen med bland annat samarbete med Arbetsförmedlingen, stöd till barnfamiljer genom Matmissionen och olika former av boendestöd.

Årets vårut ykt företogs med buss till Hanebergs säteri där Embetsbrodern Jan Kruhsberg tog emot och berättade om företagets verksamhet i Näshulta och om olika aktuella byggprojekt i Munktellstaden inne i centrala Eskilstuna.

Höstsammankomsten hölls den 7 oktober då med diskussion beträ ande formerna för kommande inval av nya Embetsbröder.

Luciasammankomsten ägde rum den 9 december med traditionsenligt Luciatåg med skolelever från klass 4B i Stocksundsskolan under ledning av deras lärare Birgitta Skoglund.

Därefter fattades beslut att invälja Hanna Lindskog som ny Embetsbroder.

Embetets styrelsesammanträden

Styrelsen har under 2024 haft sju protokollförda sammanträden, under 2025 har nio protokollförda sammanträden genomförts varav två möten genomfördes per capsulam.

REINHOLD GUSTAFSSONS STIFTELSE

Styrelsen i Reinhold Gustafssons stiftelse har under verksamhetsåret bestått av samma ledamöter som de som ingår i Murmestare Embetets styrelse. Till sitt biträde har stiftelsen haft en stipendiekommitté bestående av ledamöterna Andres Arfvén, Jan Kruhsberg och Anders Drakes samt Maria Kruhsberg.

Styrelsen har förutom konstituerande möte haft fem protokollförda möten under 2024. Den 6 december 2024 beslutade styrelsen per capsulam att dela ut tre stipendier om sammanlagt 85000 kronor att överlämnas till stipendiaterna vid en särskild ceremoni i Stamhuset.

Under 2025 hölls fem styrelsemöten förutom det konstituerande mötet.

Den 19 november 2025 utdelades fyra stipendier på totalt 130000 kronor.

Presentation av stipendiaterna nna att läsa i separat artikel in denna årsskrift.

ELISABETH MARTIN, SKRIVARE Mästare nummer 318

Styrelsen 2024 och 2025

ÅLDERMÄN

Johan Skoglund – Ålderman

Svante Hagman – Andre ålderman

och stamhusvärd

Bisittare

Anders Arfvén

Anders Larsson

Alexandra Laurén

Elisabeth Martin

Jesper Wallin t.o.m. 2024

Arne Olsson fr. 2025

FÖRUT ÅLDERMAN

Lennart G. Ericson

Lennart S. Ericsson

Carl-Gustav Ståhlberg

REVISORER

Ordinarie

Magnus Key

Anders Bodin

Suppleant

Carl-Gustav Ståhlberg

In memoriam: Per Kallstenius

Vår vän, kollega och Embetsbroder, Per Kallstenius, avled i en ålder av 81 år den 26 september 2025, efter en tids sjukdom. Han efterlämnar hustrun Elisabeth, barnen Thomas och Marie-Louise, barnbarn, övrig släkt och många vänner.

PER KALLSTENIUS, PELLE, tänkte sig tidigt en bana som arkeolog, men kom i stället att starkt prägla nutiden som arkitekt. Examinerad vid KTH 1969 och snart i tjänst hos Stockholms stad. Verksam vid Stadsbyggnadskontoret i två omgångar 1974–1989 och 1993–2010, med avbrott som vd för FFNS Stockholm, där han bland annat ansvarade för Filmstaden Sergel och Kungsgatans upprustning.

I STADEN KOM HAN att verka som stadsarkitekt i sammanlagt 17 år. I denna roll lade han stor vikt vid stadens gestaltning med många gedigna programarbeten och genom återinförandet av en byggnadsordning. Han deltog i arbetet med snart sagt alla större projekt. Med sin stora kunskap om staden och dess historia, och med sitt vänliga och vinnande sätt, bidrog han till att föra mycket i mål – och forma staden.

MEN PELLE VAR inte bara yrkesman, utan även i högsta grad föreningsmänniska, inte minst inom vårt Embete. Här blev han mycket uppskattad, både som arkitekt och stadshistoriker, bland annat som skribent i era årsskrifter, senast 2022–2023 kring losofen Descartes band till vårt stamhus. Men också i rollen som kvädare, i vilken han förgyllde Embetets möten med otaliga bordsvisor.

HAN FATTAS OSS. Efterklangen av hans visor kommer att ljuda länge i vår renässanssal, vackert belyst av de lampetter som också bär hans signum. Och längs vägen hem kommer vi att glädjas åt hans verk: På Hötorget och Kungsgatan, i Grand Hôtels rustade fasad, i de nya Stockholmshusen runt om i staden, infogade i samklang med omgivande bebyggelse – just som Pelle ville ha det.

Magnus Andersson Embetsbroder, arbetskamrat och vän

PER KALLSTENIUS

Mästare nummer: 316

In memoriam: Sven Harry Karlsson

Murmästaren Sven Harry Karlsson, mästarbroder nr 279 i mästarlängden, avled i en ålder av 94 år den 12 januari 2026.

Sven Harry var son till byggmästare Harry Karlsson och född i Lund där fadern var en välkänd person som förutom att vara en framgångsrik byggmästare även var en känd profil i samhället och samlare av konst.

SVEN HARRY SÖRJES närmast av livskamraten Karen, sonen Bisse och barnbarnet Viggo. Sven Harry trivdes inte i skolan utan utbildade sig till murare och är en av få nutida murmästarbröder som har mästarbrev som murare. Efter traditionella gesällvandringsår bland annat som murare i New York började han arbeta i faderns företag. Han byggde framgångsrikt upp en lial med verksamhet i Stockholmsområdet. 1967 sålde fadern företaget till JM utan att underrätta Sven Harry. Med hjälp av kontakter och det goda renommé Sven Harry skapat startade han ett eget företag, Folkhem Byggnads AB med huvudinriktning på småhusproduktion.

SVEN HARRY VAR EN uppskattad kollega och engagerade sig aktivt i branschens organisationer Stockholms Byggmästareförening och Svenska Byggentreprenörföreningen.

Sven Harry var en kraftfull och orädd person som framförde sina ståndpunkter med en kraft som gjorde intryck. Sven Harry invaldes i Murmästareembetet 1976 och var ålderman åren 1993 till 2003.

FÖRUTOM ATT VARA byggmästare var Sven Harry en framgångsrik seglare och konst-

samlare. För att konstsamlingen skulle kunna bevaras bildade Sven Harry en stiftelse, Sven Harry Karlssons Konst och Bostadsstiftelse. »Sven Harrys konstmuseum«, som förutom museum innehöll bostäder, invigdes vid Vasaparken 2011 på Sven Harrys 80 årsdag.

Sven Harry var bosatt på Ekholmsnäs gård på Lidingö. På taket till museet återskapades huvudbyggnaden till herrgården Ekholmsnäs.

Lennart S Ericsson, Jesper Wallin och Lars Ihse. Embetsbröder

SVEN HARRY KARLSSON Mästare nummer: 279

In memoriam: Bengt Sundvall

Embetsbrodern Bengt Sundvall, nr 293 i mästarlängden, avled vid 78 års ålder den 27 februari 2026. Bengt Sundvall var son till byggmästare Åke Sundvall. Han föddes i Stockholm den 21 juni 1947.

BENGT SÖRJS närmas av livskamraten Lotta

Malmström, barnen Emma, Erik, Martin och Hanna, samt barnbarn.

Med en morfar som var byggmästare i

Småland, och en far som var företagare i byggbranschen, blev det svårt för Bengt att själv inte hamna i branschen – även om själv kanske hade valt en annan karriär.

Bengt Sundvall tog studenten vid Nya

Elementar i Bromma 1967, och blev civilingenjör vid KTH-V 1973. Därefter började han arbeta i sin fars företag: Åke Sundvall

Byggnads AB. Bolaget drev entreprenadrörelse och utförde egenregiarbeten, huvudsakligen inom om- och nybyggnadsarbeten av erbostadshus, småhus och kontor.

BENGT SUNDVALL FICK, tillsammans med sin bror Göran, tidigt ta över familjeföretaget då deras far hastigt gick bort 1978. Inriktningen då var i huvudsak att bygga om äldre fastigheter till bostäder. Senare kom man att ägna sig mer åt nybyggnation av såväl kontor som bostäder. År 2001 vann företaget Solna stads stadsmiljöpris för det kontorshus, Farao 8, som de uppfört. De vann även Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris 2018 genom projektet Tensta Torn. Sedan ett antal år är det Bengts och Görans barn som driver familjeföretaget.

BENGT SUNDVALL varaktiv i era företag och styrelser. Han var en mycket social person med många personliga kontakter. Golf spelade han sedan barnsben, ofta svingade han klubborna i Spanien där han hade lägenhet. Ett annat stort intresse för honom var jakt. I de sörmländska skogarna jagade han gärna med sitt jaktlag. Fritidshuset i Dalarö var en mycket kär plats för honom, och han vistades ofta där. Här hade han också sina fritidsbåtar som han satte stort värde på. Han saknas av många, inte minst av alla barnbarn som älskade sin morfar/farfar.

Johan Skoglund, Ålderman

BENGT SUNDVALL

Mästare nummer: 293

Mästarlängd

285Lennart

289Lars

290Lars