4 minute read
Träd som nytta
I projektet iTree Sverige har 16 233 träd inventerats för beräkningar i programvaran iTree Eco. På bilden mäter Ivana Trogrlic.
TEMA: LIVETS JUBLANDE KRONA
Stadsträd är oumbärliga i det urbana ekosystemet. Projektet i-Tree Sverige handlar om att göra den gröna resursen tydlig i mängden ekosystemtjänster.
TEXT: JOHANNA DEAK SJÖMAN
I takt med att de urbana landskapen växer och allt fler människor söker sig till städer och tätorter blir behovet av gröna miljöer påtagligt – dels som rekreativa, restorativa och estetiska inslag, dels för de tekniska egenskaper den gröna infrastrukturen har. Det kan handla om möjligheter att minska luftföroreningar, fördröja dagvatten, binda och lagra kol, samt reglera temperaturer och vindförhållanden.
Samtidigt kan det vara svårt att kommunicera den kapacitet som stadens grönska har inom plan- och byggprocessen utan att kunna lägga fram tydliga och platsspecifika ”bevis”, som kan mäta sig med exempelvis de kvantitativa värden och siffror som oftast används för exempelvis byggnader och annan ”grå” infrastruktur. Även när det gäller att säkerställa en långsiktig förvaltning av våra urbana trädbestånd kan det behövas platsspecifika belägg för vad träden faktiskt bidrar med i en aktuell kommun.
Nationell kartläggning
I projektet i-Tree Sverige har nio städer och tre bostadsbolag medverkat genom inventeringar och beräkningar i programmet i-Tree Eco. Denna nationella ”kartläggning” av svenska stadsträd och ekosystemtjänster berör Luleå, Umeå, Stockholm, Borås, Göteborg, Kristianstad, Hässleholm, Helsingborg och Malmö, samt bostadsbolagen AB Stockholmshem, Bostads AB Poseidon, Göteborg, och Familjebostäder i Göteborg AB.
Drivkraften att ta fram konkret information över mängden nyttor som träd bidrar med har varit gemensam för alla medverkande i projektet i-Tree Sverige. Arbetet har gått ut på att skapa ett policyunderlag som kan fungera som ett konstruktivt verktyg vid förhandlingar inom och utanför den egna organisationen. Utifrån i-Tree Eco får man en tydligare och mer kritisk bild av det kapital stadens grönska bidrar med. Det är ett bevis på varför vi bör ta hand om, förvalta och utveckla dagens och framtidens stadsträd.
Välmående träd som får lov att växa till sin fulla kapacitet binder kol, fångar upp luftföroreningar, fördröjer regnvattnets kurs mot belastade avloppssystem och blir viktiga noder och stråk i det biologiska systemet.
Foto: Johan Östberg
Kvantitativa värden
i-Tree Eco är en programvara utvecklad av USA:s motsvarighet till svenska Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Syftet med programvarorna i-Tree har från början varit att utveckla tydliga och kvantitativa värden för en rad av de samhällsnyttor som träd bidrar med. Detta kan exempelvis vara hur många kubikmeter vatten som en trädkrona fångar upp under ett år eller hur många kilo kol som binds upp i trädets massa.
Utifrån dessa mått kan sedan en ekonomisk beräkning genomföras som tydligt visar hur träd även utgör ett viktigt kapital som kan bespara samhället stora utgifter. Sedan 2019 finns klimat- och luftföroreningsdata för svenska förhållanden och detta är en bidragande faktor till att i-Tree Sverige som projekt kunnat genomföras och ge rättvisa beräkningar av trädbestånden i svenska städer och tätorter. Den geografiska spridningen bland de medverkande organisationerna ger ett intressant underlag eftersom det redovisar resultat från olika klimat- och vegetationszoner.
Övergripande resultat
Resultaten visar att exempelvis björkarna i Luleås stadskärna lagrar en mängd kol motsvarande ett årligt koldioxidutsläpp från 1 598 personbilar. Skogsekarna i Hässleholm och granarna i Umeå samlar runt 97 000–100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna, vilket motsvarar det vatten som finns i cirka 33 000 brandbilar – varje år. På så sätt fördröjs regnvattnet. Utan dessa träd hade volymen vatten istället lagts till i befintliga flöden och förvärrat resultatet av de översvämningar som emellanåt inträffar i städerna.
Genom att binda kol och därmed koldioxid, och genom att fördröja dagvatten, hjälper träden i våra städer alltså till med att bromsa utvecklingen och effekterna av klimatförändringarna. Samtidigt bidrar de också till direkta samhällsekonomiska vinster. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföroreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde – det vill säga ett värde motsvarande den betalningsvilja som finns i samhället för att människor ska slippa drabbas av en försämrad hälsa, samt undvika de kostnader som följer av arbetsnedsättning, behov av sjukvård och förkortad livslängd.
En övergripande bild visar att samtliga kommuners trädpopulationer övervägande består av gran, tall, björk och ek, med undantag för de mer sydligt belägna städerna där även arter som skogslind, vitpil, fågelbär, bok och avenbok är representerade i toppskiktet av de mest förekommande arterna. För bostadsbolagen i Göteborg är oxel och skogslönn ett kompletterande bidrag till exempelvis björk och tall. För det distrikt där Stockholmshem är verksamt var även hagtorn en vanligt förekommande art.
Förmågan att bidra
Resultaten visar dock att det inte nödvändigtvis var de arter som var flest till antalet som hade störst kapacitet att bidra med ekosystemtjänster. I några fall visade det sig att arter som befann sig under en tvåprocentig representation inom trädpopulationen gjorde mer klimatnytta än andra mer förekommande arter.
En av de viktigare slutsatserna från projektet är att resultaten genomgående visar att det är de friska, välmående träden, som fått etablera sig och växa till sin fulla kapacitet som också bidrar med störst och flest ekosystemtjänster. Träden blir viktiga noder och stråk i det biologiska systemet. Träd som får tillgång till en god växtbädd och har genetiska egenskaper att klara av ett platsspecifikt ståndortförhållande kommer med stor sannolikhet att utveckla välmående kronor och en bärkraftig karaktär. Dessa förutsättningar är en grundplåt för varje hållbart steg mot en långsiktig grön infrastruktur och därmed levande städer.
Nästa steg efter en i-Tree Eco-beräkning blir därför att koppla resultaten till platsspecifika förutsättningar, det vill säga att trädens värden vägs in tidigt i planeringsskedet och att dessa värden tas med när beslut fattas som berör platsen och ny markanvändning. På så sätt kan både nya och befintliga välmående träd bidra till att upprätthålla staden som ett levande ekosystem.
JOHANNA DEAK SJÖMAN är forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
