Issuu

ÄN

MOTALAVIKENS SÖDRA STRAND - Planprogram 1

Denna handling har utarbetats av kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadsenhet genom: Josefine Svensson, planarkitekt Telefon 0141-22 51 97

Beslut: KS beslut, uppdrag KS beslut, samråd KS beslut, godkännande

2009-06-16 2016-11-22 2017-09-05

Samrådstid: 5 december 2016 - 23 januari 2017

Alla kartor, foton och illustrationer är producerade av Motala kommun, där inget annat anges. Upprättad 2017-10-05 Ett fåtal kompletteringar har gjorts i samband med godkännandebeslut i KS § 205, sammanträdesdatum 2017-09-05 (s. 22 och 55).

INNEHÅLL Inledning 5 Bakgrund 7 Syfte och mål 8 Tidigare ställningstaganden 8 Läsanvisningar 8

Vision 9 Vision Motalavikens södra strand

Förändringar och förutsättningar 17

Markanvändning 18 Historia kultur framtid 24 Vegetation, mark och vatten 28 Bebyggelse 49 Trafik 59 Klimatanpassning 71 Social struktur 72 Teknisk försörjning 73 Buller 75 Risk - farligt gods 76

Konsekvenser 79 Riksintressen, kap 3 och 4 Miljöbalken 80 Miljökvalitetsnormer 83 Miljöbedömning 84

Genomförande 85 Genomförande och tidsaspekt 86 Checklista för detaljplaner i program- 87 området Övergripande kalkyl 88

Bilagor 89

Samrådsredogöresle 90 Minnesanteckningar samrådsmöte 130

Inledning

Motalavikens södra strand. Ett guldläge centralt i Motala ska påbörja sin omvandling från nedrustat industriområde till attraktivt vattennära bostadsområde blandat med mindre verksamheter, handel och vattenverksamheter. Ett rekreativt parkstråk för alla Motalabor etableras och binds ihop med slingan mellan broarna kring viken. I detta detaljplaneprogram beskrivs kommunens ambitioner för området och vad som behövs för att uppnå denna utveckling

INLEDNING

PROGRAMOMRÅDE

g gat

in rottn

Gamla stan Centrum

Hyddmarken

Motala C

Hamnen

gatan

Vadstenavägen Fålehagen

ala ot M

lb yM

nv äg

Jär

parken

Stra

ndv ägen

atan

Väs

terg

atan

gat

ads nav

Forsområdet

Kv. Vätterviken

g riks Fab llén Södra a

Fabriksgatan

Ste

Taltrastvägen

Kv. Strömkarlen

Kv. Stenavadet

Motala Södra båtklubb

r viks

Motala båtvarv

Motala Vätterfiskeklubb

Vätte

Dynudden

tan nga m a Gästis.H

jö

Motala s Strömbron tröm

Rödbergsudde

na väg e

Göta kan

ste

Motalaviken

Va d

Motalabron RV50

Stadsparken

Ängdalen

Nedre Holm Sve

aväg en

INLEDNING BAKGRUND Motalavikens södra strand, eller Södra stranden, är en del av Motala med ett mycket attraktivt läge invid Vättern och närhet till både stadens centrum och naturen i Fålehagen. Idag präglas området främst av dess historia som industriområde under 1900-talet, samt olika verksamheter kopplade till båtlivet. Nu när Motala växer, och det industriområde som under sin blomstringstid låg perifert i staden istället har blivit mycket centralt, är det dags att se över områdets användning. Området har potential att utvecklas till ett attraktivt bostadsområde, blandat med viss handel och verksamhet, med trivsamma promenadstråk och parker vid vattnet. Självklart med en fortsatt koppling till båtlivet och vattnet, som nästa stadsförnyelse i Östergötlands sjöstad.

Omvandling

”För Motalavikens södra strand hade Baltzar von Platen inga planer, men idag finns det all anledning att ta sig an området.” (Översiktsplan för Motala kommun, ÖP 06)

innerstad samt för att kunna utveckla och erbjuda attraktiva boendemiljöer. Läget utmed Motalaviken är därmed så pass intressant att markanvändningen inom området bör förändras alltmer mot bostadsändamål. Flera fastighetsägare har dessutom uppvisat intresse att på olika sätt utveckla sina fastigheter.

Uppdrag

Kommunstyrelsen gav i juni 2009 samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att upprätta ett detaljplaneprogram för Motalavikens södra strand. Arbetet inleddes genom att en miljöutredning samt en översiktlig miljöteknisk undersökning togs fram under vintern 2009/våren 2010. Sedan dess har arbetet legat på is på grund av andra prioriteringar. Hösten 2015 drog arbetet igång på nytt med full styrka. Programmet kommer att utgöra underlag för kommande detaljplaneläggning. Efterfrågan och behov får avgöra tidpunkt och omfattning.

Så centralt och exponerat som Södra stranden är, utgör det en viktig del av Motalas stadsbild som hittills inte har tagits om hand. Områdets omvandling och exploatering har aktualiserats många gånger under årens lopp men har, på grund av osäkra förutsättningar kring utbygganden av dubbelspåret och tillkomsten av Motala-bron för riksväg 50 över Skepparpinan, snabbt lagts ner varje gång. Idag är både dubbelspårs- och broutbyggnaden genomförda och planeringen för en utveckling av Motalavikens södra strand är äntligen möjlig att genomföra. Området är centralt beläget med god potential att bli den sammanbindande länken mellan norra Motalaviken och den nya riksväg 50-bron och på så sätt knyta ihop innerstaden kring vattnet. Andra intressanta egenskaper är det vatten– och naturnära läget samt närheten till pendeltåget. På sikt bör, särskilt den östra delen av området, ses som en del av Motala centrum. I tidigare översiktlig planering för Motala stad har Motalavikens södra strand beskrivits som strategiskt viktig för den fysiska och funktionella utvecklingen av Motalas

INLEDNING SYFTE OCH MÅL Vad är ett detaljplaneprogram?

Ett detaljplaneprogram är ett dokument som tas fram innan arbetet med den juridiskt bindande detaljplaneringen startar. Avsikten är att klargöra förutsättningar och mål för Södra stranden som helhet och att presentera kommunens vilja och avsikter för utvecklingen av området. I programmet utreds i ett tidigt skede övergripande frågor om disposition av området, bebyggelsestruktur, markanvändning, organisering av allmän platsmark med gator, torg och parker, teknisk försörjning med mera. När programmet har godkänts av Kommunstyrelsen ligger det till grund för detaljplanearbetet. Programmet ger oss alltså förutsättningar att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling för området som helhet.

Syfte

Programmet syftar till att undersöka förutsättningarna för vidare exploatering och förändrad markanvändning längs Motalavikens södra strand. Tanken är att pröva möjligheterna att uppföra bostäder blandat med viss handel och småskalig verksamhet, samt att se över och utveckla befintliga värden och de allmänna ytorna i området.

Mål

Programmet ska förmedla en bild av en önskvärd och möjlig framtid för Södra stranden. Det ska fungera som underlag vid vidare detaljplanering av området samt visa på fysiska och administrativa förutsättningar och ambitioner samt ge stöd vid prioriteringar.

Ambitionsnivå

Eftersom ett detaljplaneprogram inte är juridiskt bindande så är det upp till kommunen att i respektive fall välja ambitionsnivå för programmet. För Södra stranden, som är ett stort och komplext område, finns många osäkerheter som inte kan redas ut helt och fullt under själva programarbetet. Därför ska programkartan inte ses som skriven i sten, utan något som visar den

kompassriktning som ska följas vid framtida utveckling i området. Arbetet i programmet bygger till stor del på att tydliggöra vilka förutsättningar som finns och vilka åtgärder som krävs för att genomföra det som föreslås. Vidare utredningar kommer därför att krävas i respektive detaljplan för att visa hur man ska nå den utveckling som eftersträvas.

Omfattning

Planprogrammet behandlar områdena Vätterviken, Stenavadet och Mörtviken under samlingsnamnet Motalavikens södra strand. Området avgränsas av järnvägen i söder, Motalabron i väster och Gästisparkens avgränsning mot Strandvägen i öster. I nordlig riktning sträcker sig området en bit ut i vattnet norr om strandlinjen.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan

Kvarteren Stenavadet och Strömkarlen, som ligger i programområdets mittersta och östra delar, pekas ut som ett område för framtida bostadsbebyggelse i ÖP 06. Där står att områdets läge ger det en attraktivitet som innebär att markanvändningen bör förändras från verksamheter till att främst inrymma bostäder. I ÖP 06 nämns även att möjligheten att anlägga sjövillor bör utredas. Flerbostadshus med stadsmässig karaktär och gruppbyggda enbostadshus anges som lämplig typ av bebyggelse.

LÄSANVISNINGAR

Förutom denna Inledning består planprogrammet av en Vision för Södra strandens framtid. Därefter presenteras föreslagna Förändringar

och förutsättningar för att nå visionen. Därpå följer ett avsnitt om planprogrammets Konsekvenser och till sist beskrivs en tänkt process för Genomförande.

Vision I detta avsnitt beskrivs kommunens vision för Södra strandens framtid. Här finns en översiktlig programkarta och inspiration kring hur områdets olika delar skulle kunna vara i framtiden Illustration: Tyréns 9

PROGRAMKARTA

VISION

14. 1.

12.

13. 4.

11.

na ste

12a.

Va d

mbro

Strö

vä

10. 8.

Fabriksgatan

3a.

6. 7.

Gästisgatan

VISION

VISION MOTALAVIKENS SÖDRA STRAND Södra stranden har en mängd värdefulla kvaliteter att värna, och de ligger till grund för de förändringar som föreslås. Här presenteras huvuddragen i den utveckling vi tror på för Södra stranden.

En 5 km lång rekreationsslinga med direkt vattenkontakt mitt i en stad är ett unikt värde som vi i Motala kan vara stolta över! Som ett startskott i omvandlingen av Södra stranden utvecklas stråket på den södra sidan med upprustning, nya platser att stanna till på med utsikt mot centrum och vattenkontakt. Dessutom ordnas tydligare skyltning för att knyta ihop hela stråket Motalaviken runt.

Gästisparken får en tydligare parkfunktion och utvecklas till en viktig nod. Den blir porten till Södra stranden, och porten till Motala centrum söderifrån. Här behöver också trafiken mellan norra och södra sidan av centrala Motala ordnas, men den utformas på ett så nedtonat och funktionellt sätt som möjligt.

Kvarteren Strömkarlen och Vätterviken omvandlas gradvis mot ett mer bostadsdominerat område. Den befintliga karaktären med blandning av bostäder och verksamheter, framöver mer och mer icke-störande sådana, småskalighet och brokighet behålls. 3a. Vätterviksgatan får en ny utformning med gemensam trafikyta för bilar, gående och cyklister. Den avslutas mot vattnet med en torgyta med plats för mindre evenemang, marknadsstånd mm och erbjuder en vändmöjlighet för mindre fordon, som personbilar och sophämtningsfordon. Den stora vändplanen som finns där idag tas bort och funktionen ersätts på annat sätt.

4. Fabriksgatan får en ny, mer urban, utformning med trottoar, cykelbana

och alléplanteringar. Det ger bättre framkomlighet, säkerhet och ett tryggare alternativ för gående och cyklister än längs strandkanten under dygnets mörka timmar.

5. Allmänna parkeringsplatser ordnas längs Fabriksgatan mellan befintliga

träd samt mellan Fabriksgatan och järnvägen.

6. Allmän badplats anordnas. Detta blir Motalas centralaste bad och

fokus läggs på tillgänglighet för gående och cyklister. Här anläggs också ett kallbadhus. Fler utredningar krävs innan detta kan bli möjligt. Om det ej går finns alternativa lägen för bad att utreda.

En ny gång- och cykelförbindelse skapas, för att integrera området bättre till kringliggande stad, samt bättre tillgänglighet till Ängdalen och Fålehagen. Fler utredningar krävs för att undersöka om detta är möjligt och rimligt ekonomiskt samt vilken lokalisering som i så fall är lämpligast.

8. Östra kvarteret Stenavadet blir ett nytt, modernt bostadsområde inbäddat i

grönska. Flerfamiljshus med ca 100 lägenheter planeras.

Här etableras några vattenvillor, flytande bostäder, som ett spännande inslag i stadssilhuetten, förutsatt att vidare detaljundersökningar möjliggör detta.

10.

Fler småbåtsbryggor anläggs så att flera kan få tillgång till en egen båtplats i Östergötlands sjöstad.

11.

Området ligger i gränsen mellan två användningar och kan utvecklas antingen åt bostadshållet, eller åt båt-, handel- och turismhållet.

12.

Befintlig varvs- och försäljningsverksamhet fortsätter, men vidareutvecklas mer mot handel och turism. 12a. Föreslås som framtida lokalisering av sjömack.

13.

Befintliga småbåtshamnar finns kvar. Mindre tillägg i form av handel, turism och vattenaktiviteter möjliggörs. Utvidgning av bryggorna kan möjliggöra fler båtplatser i området.

14.

Skogen på Rödbergsudde utvecklas till ett litet friluftsområde med stora träd, våtmarker, grillplats, stigar och vattenkontakt. Vidare i detta avsnitt beskrivs visionerna för respektive del av programområdet mer ingående.

VISION

Gästisparken

Gästisparken är porten till Södra stranden. Här skapas en vistelsemiljö och mötesplats mitt i stadens förhistoriska kärna. Här kan man i en grön skön miljö njuta av kvällsolen och utsikten mot hamnen, och känna koppling till gamla tider och samhörighet med alla som tidigare vistats här. Platsen är till för alla Motalabor, gamla som unga, med något som passar alla.

Foto: mostphotos

Kv Vätterviken och Strömkarlen

Kvarteren Vätterviken och Strömkarlen är det bebyggda område längs Södra stranden som ligger närmast centrum och järnvägsstationen. Här utvecklas ett område med bostäder blandat med verksamheter och handel, för ett livfullt kvarter hela dygnet, och en koppling till platsens historia som verksamhetsområde, då etablerade företag kan leva vidare sida vid sida med nya, attraktiva, centralt belägna bostäder.

Foto: mostphotos Foto: mostphotos

Foto: mostphotos

VISION

Grönstråket

Här skapas ett attraktivt grönstråk med gångoch cykelbana för allmänheten närmast vattnet. Det blir en del i den 5 km långa promenaden Motalaviken runt och utgör ett fantastiskt rekreationsvärde så centralt i vår stad.

Foto: mostphotos Foto: mostphotos Foto: mostphotos Foto: mostphotos

Foto: mostphotos

Stenavadet östra

Östra Stenavadet utvecklas till ett attraktivt bostadsområde. Här bäddas bebyggelsen in i den uppvuxna naturmarken och bildar en både stadsoch naturnära boendemiljö.

Foton: mostphotos Foto: mostphotos

Foto: mostphotos Foto: mostphotos

Foto: mostphotos

VISION

Stenavadet västra - båtvarvet

Båtvarvet är en viktig verksamhet med stark anknytning till platsen som blir kvar i detta läge och berikas med handels- och turismmöjligheter. Foto: mostphotos

Foto: mostphotos

Vattenvillor, kallbadhus, båtbryggor och gästhamn

Vattenläget erbjuder möjligheter till specifika användningar kopplat till vattnet. Längs södra stranden etableras några vattenvillor som ett utropstecken i stadssilhuetten, ett kallbadhus i vilket man återupplivar en gammal tradition i Motala där det historiskt har funnits ett kallbadhus i hamnen. Flera båtbryggor kommer till för att främja båtlivet och båtplatser samt gästplatser för båt etableras i anslutning till ny bebyggelse i kv Stenavadet och ev i kv Strömkarlen

Foto: mostphotos

Vattenvillor Båtbryggor

Båtbryggor Båtbryggor Badhus

Foto: mostphotos

VISION

Småbåtshamn

Södra strandens två småbåtshamnar är populära och viktiga karaktärsinslag i området. Här utvecklas området genom tydligare och prydligare båtuppställning och tillfart, samt inslag av turistverksamhet och service i form av kiosk, café eller vattensportaktiviteter. Båtbryggorna kan också utökas för att möjliggöra fler båtplatser i Östergötlands sjöstad

Foto: mostphotos

Foto: mostphotos Foto: mostphotos

Foto: mostphotos

Rödbergsudde

Den del av programområdet som finns längst västerut består av uppvuxen naturmark och ett grönområde med koppling till vattnet och som länkar till Dynuddens koloniområde och bostäder. Här utvecklas attraktiviteten på grönområdet genom bättre tillgänglighet och nya aktivitetsmöjligheter till skogen. Dess koppling österut stärks och tydliggör rörelsemöjligheterna både över bron mot norra sidan av Motala och mot Dynudden.

Foto: mostphotos

Förändringar och förutsättningar

I det här avsnittet beskrivs Södra stranden idag och vilka förändringar kommunen föreslår för att området ska utvecklas på ett attraktivt och hållbart sätt. Vi tar upp aspekter som hur området används, trafiksituation, grönstruktur, teknisk försörjning, markens beskaffenhet och mycket annat. Under respektive rubrik beskrivs först nuvarande förhållanden och sedan planprogrammets förslag till förändringar.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

MARKANVÄNDNING

Småbåtshamn

Nuvarande förhållanden

FAKTISK MARKANVÄNDNING

Södra stranden används idag på en rad olika sätt. I kartan nedan beskrivs de huvudsakliga användningsområdena från väster till öster.

Natur med inslag av trafikelement

Vid Motalabrons södra fäste vid Rödbergsudde är trafikstrukturen inbäddad i ett naturområde med skog. Trots den omedelbara närheten till bron som trafikmiljö, så präglas denna del av programområdet främst av grönskan och närheten till vattnet. En grillplats finns i områdets norra del och flera rekreationsstråk som kopplar till Dynudden och Forsområdet är belägna i området.

Här finns en småbåtshamn där två ideella båtklubbar håller till, Motala Vätterfiskeklubb i väster, med ca 125 båtplatser och Motala södra båtklubb i öster med 195 båtplatser. Inom Motala södra båtklubbs område finns dessutom 54 sjöbodar och lyftkran. Båda klubbarna erbjuder vinterförvaring av båtar. Båtplatserna är viktiga för Motala som sjöstad och de små bodarna inom Motala södra båtklubbs område har en attraktiv, småskalig och lite gammaldags karaktär, värd att bevara. Båda verksamheterna anser sig trångbodda och har ett behov av parkering i direkt anslutning till hamnen, för att kunna lägga i och ta upp båtar. Båtklubbarna har också ytterligare behov av vinterförvaring. Området är idag inte planlagt och klubbarna arrenderar marken av kommunen.

Båtvarv med försäljning och vinterförvaring

Området tillhör Motala Båtvarv, en verksamhet med lång historia på platsen som är viktig för Motala som sjöstad. Här sker främst försäljning av båtar och utrustning, hamnverksamhet samt vinterförvaring av båtar. Som privat

Motala skeppsförenings brygga

Historiskt betydelsefull Parkstråk park med inslag Natur av trafikelement Blandad småindustri, Sjömack Båtvarv med verksamheter Gasol, Sommarförsäljning och Ställplats och bostäder Garage stugor, Hamn vinterförvaring husbilar Motala djuphamsförenings brygga

Natur med inslag av trafikelement

Småbåtshamn

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING

verksamhet är varvet relativt stängt för allmänheten, med inhägnader kring området, och utgör lite av en barriär i programområdet. Upplag av diverse material bakom stängsel ger ett stökigt intryck då man rör sig längs Fabriksgatan förbi området.

Vissa byggnader är kulturhistoriskt intressanta, med spännande materialval, detaljrikedom och dylikt. De har även en ganska småskalig karaktär. Andra byggnader är mer lagerliknande och mer storskaliga än bebyggelsen i sin omgivning.

Gasolförvaring och garage

Parkstråk

En privatägd fastighet med gamla oljecisterner. Här sker idag förvaring av gasol, kopplat till försäljning av gasol inom husbilsuppställningsverksamheten som nyttjar kommunal mark på fastigheten Holm 6:80. En av cisternerna fungerar även som garage. Området är instängslat och ger ett slutet och stökigt intryck sett från Fabriksgatan.

Natur

Längs stranden finns här en remsa skogbeklädd allmän platsmark som är dåligt underhållen och svårtillgänglig för allmänheten.

Sommarstugor och småbåtshamn

I det här området finns några gamla fritidshus/torpstugor från 1900-talets början i kommunal ägo, som arrenderas ut till privatpersoner och verksamheter. De är ganska slitna men deras sjöbodar bedöms kunna ha ett visst kulturvärde. De omgärdas av tidstypiska uppvuxna trädgårdar med fruktträd. Här finns även en del mark som arrenderas ut till en privat båtklubb, som har en brygga i västra delen av detta område.

Sjömack och ställplats husbilar

Området utgörs av allmän plats, ägd av kommunen. Främst under sommarhalvåret sker här uppställning av husbilar. En välmående verksamhet som uppskattas av turister. Under vintern står området mer eller mindre tomt. Här finns också en sjömack som är av stort värde för Motalas båtliv.

En träd- och gräsbevuxen remsa finns här mellan vattnet och kvartersmarken. Här går ett välanvänt gång- och cykelstråk, som är en del i nätet av huvudcykelstråk inom Motala tätort. Vegetationen är i slitet skick och skötseln är ganska extensiv för ett så här centralt läge, men karaktären är lummig och attraktiv med dess starka vattenkontakt och utblickar mot hamnen och solfjädersstaden.

Historiskt betydelsefull park med inslag av trafikelement

Gästisparken närmast Strömbron och järnvägsbron är en parkyta med gräsmattor och träd, genomkorsad av flera trafikleder (Gästisgatan, Vadstenavägen och järnvägen). Här finns höga kulturhistoriska värden i form av bland annat fornlämningar och Hertig Johans källare; en rest från Motala Hus som uppfördes av Hertig Johan av Östergötland på 1600-talet. Den omvandlades senare till Gästgiveri som givit parken dess namn. Kring Gästis fanns ett litet torg i anslutning till Strömbron. Ett fåtal byggnader i området finns kvar idag. Där trafiklederna korsas idag fanns också en finpark i tyskromantisk stil. Området utgör porten till Södra stranden från centrum, men inger en ganska anonym karaktär. De historiska elementen syns inte på platsen och den öppna parkmiljön störs av de många trafikinslagens buller och barriärer.

Blandad småindustri, verksamheter och bostäder

Området består av två kvarter bebyggelse med blandad karaktär. Det används främst för småindustri och verksamheter. Även viss bostadsanvändning finns i området. Bebyggelsen är relativt tätt placerad och låg i 1-3 våningar.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING

GÄLLANDE DP

Inom området gäller följande detaljplaner enligt mosaiken i kartan nedan: Namn: Fastställd/Laga kraft: SP4 december 1917 SP137 juni 1971 SP289 augusti 1983 SP312 juli 1987 DP470 mars 1994 DP472 oktober 1994 DP581 april 2007 DP610 mars 2010 DP625 februari 2012

Den huvudsakliga användningen i området enligt gällande planer är industri och småindustri. En stor del i den västra delen av området, det som omfattas av småbåtshamnen, är inte tidigare detaljplanelagt.

Ingen av de gällande planerna har genomförandetid kvar.

Handel DP470

Genomfart

Park Ej planlagt

DP625

Natur

DP581

Småindustri SP312

SP289

Industri SP4

Småindustri Hamnplan

SP137

Park

DP610

DP472

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING

FASTIGHETSÄGARSTRUKTUR

I programområdet ingår 31 fastigheter. 10 av dessa ägs av kommunen (orangemarkerade i planen nedan). Övriga fastigheter har olika privata ägare. Att äga fastigheter innebär för kommunen i ett sådant här arbete att man har rådighet över framtida utveckling i området, då försäljning och utveckling sker utifrån kommunens önskemål. Sett till yta har kommunen stor rådighet på Södra stranden, sett till antal fastigheter är det dock större andel privatägda fastigheter där rådigheten inte ligger hos kommunen. Därför handlar utvecklingstakten för att uppnå planprogrammets vision mycket om övriga fastighetsägares önskemål och initiativ.

Arrenden

Det finns också ett flertal arrenden inom de kommunägda fastigheterna, främst för båtrelaterade ändamål som bryggor. Vidare i arbetet behöver dessa beaktas och vid förändring av markanvändning kan därför uppsägningstid av arrenden behöva räknas in i tidplanen.

Kanaljorden 3:34 Holm 6:30

Fålehagen 1:1

Holm 6:80

Hyreskontrakt Bostadsarrende

Södra Freberga 6:1

Arrenden båtbryggor mm

Stenavadet 4 3 2 5

Arrenden båtbryggor mm

6:80

6:85 7 6 5 1 11 10 Vätterviken 2 Strömkarlen 3 4 9 41

6:80

Holm 6:20

Holm 6:58

Innerstaden 2:1

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING

Planprogrammets förslag

NY MARKANVÄNDNING

Den största förändringen vad gäller markanvändning är att industrin fasas ut till förmån för bostäder. Lokalisering av nya bostäder blir dels centralt i området, inom kv Stenavadet, och dels längre österut inom kv Strömkarlen och Vätterviken, där även icke-störande centrumverksamheter som kontor, butiker och verksamheter som kan samexistera med bostäderna möjliggörs. Även möjligheter till bebyggelse i/på vatten, såsom flytande villor och kallbadhus, föreslås. Lokaliseringen av dessa är styrd till de centrala delarna av området, där varken hamnverksamhet eller kanalinlopp skulle störas av sådan etablering. Lokaliseringen är också styrd utifrån viktiga siktlinjer som bör behållas. Möjlighet till bebyggelse i vatten beror också av bland annat vattendjup, våghöjd och vattenkvalitet, vilket måste utredas vidare i detaljplaneskedet. För etablering i vattnet krävs också tillstånd om vattenverksamhet från Länsstyrelsen. I samrådet har flera svarande uttryckt sig tveksamt till en etablering av bostäder på vatten, då Vättern är vattenskyddsområde samt omfattas av Natura 2000-skydd, men kommunen anser att frågan inte är färdigutredd och att det slutliga ställningstagandet får ske i kommande detaljplan.

I övrigt får befintlig markanvändning vara kvar, men förädlas för att passa bättre in på detta attraktiva, exponerade och centrala läge. För befintliga användningar i dessa områden som idag inte har stöd i detaljplan, bör prövas för det i kommande detaljplaner. Möjlighet ska finnas till kompletterande användningar som ökar nyttan och möjligheterna med respektive användning, så länge det inte motverkar möjligheterna till bostäder i de för det utpekade lägena. Exempel på detta är viss handel och turistverksamhet i småbåtshamnsområdet och vid båtvarvet, samt badplats och rekreationsvärden längs grönstråket närmast vattnet. Vid utveckling av området till ett bostadsområde anses husbilsuppställningen inte vara lämplig att ha kvar där den finns idag. Den allmänna platsen där ställplatsen finns behövs för att tillgodose det nya bostadsområdets behov av grönska och rekreationsområden. Ny lokalisering av husbilsuppställning kommer utredas vidare, oavsett om det placeras inom området eller inte. Vid etablering av en badplats/kallbadhus på föreslaget läge är inte heller sjömacken lämplig där den finns idag. Verksamheterna bör istället kunna omlokaliseras till andra delar av programområdet där ändamålen passar bättre. På vilken plats husbilsuppställning samt sjömack är bäst lämpad kommer utredas vidare.

Parkstråk Natur med friluftskaraktär

Båtbryggor

Vattenvillor

Båtvarv, försäljning, Småbåtshamn, försäljning, båtmack, turistverksamhet mm vattenaktiviteter mm

Parkstråk Bostäder och Båtbryggor verksamheter Parkstråk Kallbadhus blandat Badplats Bostäder stadsdelspark

Park med nedtonade trafikelement

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING

NYA DETALJPLANER OCH FASTIGHETSÄGARSTRUKTUR Kartan nedan visar vilka användningar som bedöms vara aktuella att utreda då nya detaljplaner tas fram inom planprogramområdet. I de fall där kommunen är fastighetsägare ska de verka för att detaljplaner tas fram för föreslagen användning i den ordning kommunens planprioriteringsgrupp beslutar. I de fall där marken ägs av privata fastighetsägare startar nya detaljplaner på deras initiativ och prioriteras av kommunens planprioriteringsgrupp. Kommunen ska i dessa fall verka för att den utveckling som planprogrammet föreslår kan uppnås.

Teckenförklaring

Kvartersmark B - bostäder C - centrumverksamhet H - handel K - kontor O - tillfällig vistelse R - besöksändamål S1 - förskola V1 - småbåtshamn W1 - småbåtshamn med karaktär av öppet vatten W2 - badplats med karaktär av öppet vatten W3 - öppet vatten Z1 - verksamheter, med lämplig precisering

Allmän plats Cykel - cykelbana Gata - allmän gata Gång - gångbana Lokalgata - allmän lokalgata Natur - naturområde Park - parkormåde Torg - torg

W3 V1W1

NATUR

GÅNG CYKEL

BV1W1 PARK

V1W1 V1HRW1

GATA

GÅNG CYKEL

V1HROZ1

PARK

BS1

GATA PARK LOKALGATA

RW2 PARK

PARK TORG

PARK

BCKO

PARK

GATA

PARK

GATA

BCKO GATA LOKALGATA

LOKALGATA

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

HISTORIA KULTUR FRAMTID Varje plats har sin historia som gör just den unik. Vad som skett i svunna tider ger avtryck både i form av fysiska spår, som fornlämningar, brukad mark, gammal bebyggelse och mycket annat, och i form av en sorts kollektivt minne hos människor som vistats på platsen, i litteratur och gamla tidningsartiklar. Inom arkitekturen kallar man det genius loci, platsens själ.

Nuvarande förhållanden

Södra stranden verkar idag vara en något bortglömd del av staden som främst präglas av dess historia som industriområde under 1900-talet, samt olika verksamheter kopplade till båtlivet. Men så har det inte alltid varit.

Södra stranden - kort historik

Södra stranden, och särskilt området kring Gästisparken har en mycket spännande historia. Tack vare detta utmärkta strategiska läge, i skärningen mellan historiska vatten- och landvägar, ligger Motala där det ligger. Området har en lång historia av mänsklig närvaro. Då utgrävningar skedde i samband med utbyggnaden av dubbelspåret visade det sig vilken exceptionell plats detta är, med intensivt och mångfacetterat nyttjande sedan mesolitisk tid (stenålder) och fram till våra dagar. Motalas medeltida centrum var beläget inom programområdet. Kungshuset från Gustav Vasas tid i Motala södra by låg i det vi idag kallar Gästisområdet, vid Strömbrons södra fäste. 1610 uppfördes här Motala hus, som senare omvandlades till gästgiveri, vilket ligger till grund för dagens benämning Gästisparken och Gästisområdet. Tingshuset låg i fonden av den öppna platsen framför Gästgiveriet, och på udden som vetter mot bryggeriet fanns stans finaste park. Det var verksamt till 1911 varefter det användes för diverse ändamål innan det 1964 revs för att ge plats åt riksväg 50s nya (numera gamla) sträckning. Vid 1800-talets början bestod Södra stranden, väster om Gästgiveriets område kring Strömbron, av jordbruksmark i form av åker, äng och bete och skog.

1870 fanns en tändsticksfabrik vid vattnet inom det som idag är kv. Vätterviken. Den kan man säga utgjorde startskottet för den vidare exploatering längs stranden som skedde under 1900-talet. Etableringarna påbörjades i öster och fortsatte successivt västerut. Främst var det för industriella och hamnförknippade ändamål som exploateringen längs Södra stranden skedde. Men det fanns från början en småskalig blandning av verksamheter och bostäder som sedan har levt kvar, framförallt i kvarteren Strömkarlen och Vätterviken. Byggnadsplaner från mitten av 1900-talet visar på tilltron till hamnverksamheten (hamnplan) och tankar om mer storskaliga strukturer i området tillsammans med södra Ängdalen, men det mesta av dessa planer realiserades aldrig. De strukturer som finns idag är i hög grad baserade på det som uppfördes ursprungligen.

Arkeologiska utredningar

Södra stranden, och särskilt området kring Gästisparken har en mycket spännande historia. Tack vare ett utmärkt strategiska läge, i skärningen mellan historiska vatten och landvägar, ligger Motala där det ligger. I samband med dubbelspårsutbyggnaden har en mängd exceptionella fynd gjorts utmed stränderna av Motala ström och Göta kanal. Även nära Gästisparken framkom stenåldersgravar bland annat vilket gör området till ett högintressant område för fortsatta undersökningar. Innan Gästisparkens framtida gestaltning genomförs har ett antal arekologiska undersökningar utförts. Hösten 2014 gjorde Östergötlands museum kartstudier och fältinventering av området för att beskriva dess historia samt bedöma behovet av vidare arkeologiska insatser inför byggnation och anläggning. 2015 genomförde Arkeologerna, Statens historiska museer utgrävningar av området runt den så kallade Hertig Johans källare. Källarmurarna visade sig innehålla flera olika byggnadsfaser från 1400-telts mitt till 1700-talen. Dessa utredningar pågår i ett separat projekt inom Motala kommun, som omfattar Gästisparken och dess framtida funktion och utformning. Sammanfattningsvis har området en lång historia av mänsklig närvaro. Då utgrävningar skedde i samband med utbyggnaden av dubbelspåret visade det sig vilken exceptionell plats detta är, med intensivt och mångfacetterat

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIA KULTUR FRAMTID

nyttjande sedan mesolitisk tid (stenålder) och fram till våra dagar. Motalas medeltida centrum var beläget inom programområdet. Kungshuset från Gustav Vasas tid i Motala södra by låg i det vi idag kallar Gästisområdet, vid Strömbrons södra fäste. 1610 uppfördes här Motala hus som ett jakt och fiskeslott till Hertig Johan av Östergötland. Byggnaden omvandlades till gästgiveri efter hans död 1618 vilket ligger till grund för dagens benämning Gästisparken och Gästisområdet. Tingshuset låg i fonden av den öppna platsen framför Gästgiveriet. Det var verksamt till 1911 varefter det användes för diverse ändamål innan det 1964 revs för att ge plats åt riksväg 50s nya (numera gamla) sträckning. Med tanke på planprogramområdets rika förflutna har en arkeologisk utredning etapp 1 genomförts av Arkeologerna, Statens historiska muséer (Rapport 2016:66), inom ramen för planprogrammet. Den omfattar kartstudier

och fältinventering av området för att beskriva dess historia samt bedöma behovet av vidare arkeologiska insatser inför byggnation och anläggning. Flera fynd hittades i strandkanten. Vid 1800-talets början bestod Södra stranden, väster om Gästgiveriets område kring Strömbron, av jordbruksmark i form av åker, äng, bete och skog.

Flygfoto från 1937, Gamla Gästisområdet och kv. Vätterviken till höger. Foto: Oskar Blad N911

Miljöbild Kv Vätterviken 1966. Foto: Okänd

Kartan på nästa sida visar de områden som pekats ut för vidare utredning om förändringar sker, och tabellen visar vilken åtgärd som är aktuell. Inga fältinventeringar av fornlämningar i vatten har gjorts inom denna utredning, och måste därför göras i samband med exploatering som omfattar vattenområde.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Karta med sammanfattning av den arkeologiska utredningens resultat

Motala 183:1

HISTORIA KULTUR FRAMTID

Motala 13:1 Motala 188

Motala 303 Motala 304

Motala 4:1 Motala 105:1 Motala 291 Motala 290 Motala 173:1

Motala 185:1

Motala 3:1

Objekt A Motala 311

Objekt B

Motala 169:1

Objekt E

Västra Stenby 144:1

Objekt C Västra Stenby 108:1 Västra Stenby 69:1

Objekt D

1:4 1:12

DYNUDDEN

1:3 1:7

1:4 500

FÅLEHAGEN

100

150

200 Meter

FÅLEHAGEN

1:1

Motala 171:1

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIA KULTUR FRAMTID

Planprogrammets förslag

Södra stranden har en lång, rik och varierad historia. För att skapa ett så attraktivt område som möjligt bör man ta till vara denna unika historia i förändringsprocessen, eftersom den här typen av kulturyttring skapar mening, tillhörighet och ett större sammanhang för de nya människor som kommer att vistas på platsen. Det är en social hållbarhetsfaktor som bidrar till välmående och intresse för sin omgivning och sin historia. Inriktningen är att Södra stranden ska utvecklas med respekt för sitt kulturhistoriska arv. Det innebär att kulturhistoriskt värdefulla element; fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och historiska strukturer samt gamla namn och benämningar ska visas hänsyn och tas tillvara och inlemmas i nya användningar och strukturer där det är möjligt. Kulturarvet ses som en resurs i planeringen av det nya området och det ska i varje fall då man överväger att förändra något fundera över på vilket sätt man för vidare historien i förändringen. Detta skapar ett djup i områdets karaktär och en koppling till tidigare epoker och människor som levt i Motala före oss. Det handlar inte om att till varje pris bevara byggnader och sammanhang, utan om att se till hur detta kan berika det nya som utvecklas.

Bebyggelse eller miljö som i bebyggelseinventeringen pekats ut som skyddsvärd ska särskilt beaktas i kommande planer.

Flera byggnader och namn på gator och annat i området anknyter till dess industrihistoria (t ex oljecisternerna, Fabriksgatan, Fotogenbryggan). Sådana byggnader och namn bör där det är möjligt få finnas kvar eller relateras till, för att också fortsättningsvis knyta an till områdets historiska användning.

Arkeologiska utredningar ska genomföras inom kommande detaljplaner, som omfattar utredningsområden utpekade av etapp 1.

Konkreta exempel på hur historiska värden ska tas till vara -

Gästisparken ska belysa den forntida historian, och den historiska kontinuiteten i området. Bland annat bör lämningen från Hertig Johans Källare visas upp, förtydligas och tas tillvara i Gästisparkens gestaltning.

Den blandade karaktären av verksamheter och bostäder, och den urbana strukturen med bebyggelse som definierar gatorna ska värnas inom kv Strömkarlen och Vätterviken

- Industri, hamn och båtlivskaraktären värnas i de västraste delarna av programområdet.

Miljöbild Holm 6:85 1968. Foto: Okänd

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

VEGETATION, MARK OCH VATTEN I det här avsnittet beskrivs programområdets förutsättningar vad gäller vegetation, mark och vatten. Här beskrivs också vilka värden respektive svårigheter som finns hos dessa parametrar och som behöver beaktas vidare i planarbetet.

GRÖNSTRUKTUR

Ett områdes grönstruktur består av de icke hårdgjorda ytorna; natur, parker, trädbestånd och övrig vegetation, samt det djurliv som finns där. En god grönstruktur bidrar med många positiva värden, som när de blir till nytta för människan kallas ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsterna brukar delas in i fyra kategorier: sociala ekosystemtjänster, som exempelvis rekreationsvärden i gröna miljöer; försörjande ekosystemtjänster, som exempelvis matproduktion; reglerande ekosystemtjänster, som exempelvis dagvattenfördröjning och pollinering samt understödjande ekosystemtjänster, som krävs för att möjliggöra alla de andra ekosystemtjänsterna. Exempel på understödjande ekosystemtjänster är biologisk mångfald och fotosyntes. Den gröna infrastrukturen är alltså viktig ur många olika aspekter och bidrar bland annat med stressminskning för personer som vistas där, skydd från Vätterns starka vindar, att skapa renare och friskare luft, att fördröja dagvatten i trädkronornas lövverk och genom infiltration istället för ytavrinning, liksom välbehövlig trädskugga och temperaturreglering under heta sommardagar. En bra grönstruktur innehåller stora sammanhängande grönområden, som är väl ihopkopplade sinsemellan och innehåller en stor artdiversitet, både vad gäller växter och djur. Stora träd har mycket höga värden för grönstrukturen.

Nuvarande förhållanden Övergripande struktur

Sett från norra sidan Motalaviken upplevs Södra stranden idag som ett grönskande område. Låg bebyggelse är inbäddad i vegetationen som reser sig upp mot Fålehagens höjd. Enligt gamla stadsplaner i området, som medger

industri i olika slag, är det meningen att en grönskande ridå ska skymma industriernas stökiga yttre från norra sidan, och det är detta som idag syns i det frodiga grönstråk som finns närmast vattnet längs Södra stranden. De grönskande områdena finns främst på den kommunägda marken vid Gästisparken (A), längs strandkanten (stora delar av sträckan) (B), i området mellan kv Stenavadet och kv Strömkarlen (C), inom Stenavadet 1-3 (D) i området mellan Fabriksgatan och järnvägen (E), i stugområdet vid småbåtshamnen (F) samt i skogspartiet vid Rödbergsudde (G). De bebyggda delarna i området, främst Stenavadet 4, 5 och 8 (Båtvarvet och det gamla cisternområdet) samt kv. Strömkarlen och Vätterviken är däremot genomgående hårdgjorda. De största, mest kvalitativa, delarna av programområdet är Rödbergsudde, Stenavadet 1-3 och ytan österut och kv Strömkarlen samt Gästisparken. Inom de östra delarna av programområdet är grönstrukturen relativt sammanhängande, men i övrigt är den fragmenterad. Kopplingar mellan de östra och västra delarna saknas men även kopplingar söderut från programområdet är dåliga, dvs över järnvägen till grönkilarna (H) söder om Stenavadet 8 och söder om Taltrastsvägens angöring, som leder till Fålehagens skogsområde (I). Längs Södra stranden (vid Rödbergsudde, markerat med Ja) häckar svarthakedoppingen, Östergötlands sjöstadsfågel, en rödlistad art som ska gynnas genom att vassruggar och annan strandvegetation tillåts vara kvar i områdena där den finns.

Trädbestånd

I samband med planprogrammet har en trädinventering genomförts. I den har alla fristående träd mellan Stenavadet 3 i väster och Vadstenavägen i öster mätts in med avseende på placering och ungefärlig krondiameter samt artbestämts (Motala kommun 2017-03). Även inventeringar av träden i Gästisparken, samt trädinventeringar med avseende på biologiska värden,

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Alléer och artskyddade träd markeras med orange respektive rött i kartan nedan. Även andra träd har höga arkitektoniska värden och bör skyddas av den anledningen. Dessa är markerade med blått i kartan nedan. Markerade med grönt i kartan nedan är de träd med värden som med fördel bör bevaras och arbetas in i en kommande gestaltning.

gjorda av tekniska förvaltningens enhet gata och park, har använts som underlag i programarbetet. Inventeringen visade att trädbeståndet inom området har ganska stor variation, med mer domesticerade arter i Gästisparken (A), i vissa delar av strandstråket (B) och området mellan kv Stenavadet och Strömkarlen (C) samt i de gamla torpträdgårdarna inom Stenavadet 1 (östra delen av område D). Övriga delar består av naturligt förekommande arter, med mycket björk, al, körsbär, ek och pil.

Nedan följer en kort beskrivning av grönstrukturen och dess värden inom respektive delområde.

Gästisparken (A)

Flera alléer finns inom programområdet vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Även vissa gamla träd inom området är skyddade i artskyddsförordningen genom att de är hålträd, är rödlistade eller liknande.

Gästisparken är läget för Motalas historiska nav och en viktig nod i Motala, med många korsande land- och vattenvägar och entréplats till både Södra

Ja B B

B D

F H

E Skyddsvärda träd Generella biotopskyddet Artskyddsförordningen/rödlistad Höga arkitektoniska värden Övriga värden/spara helst

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

stranden och till centrum söderifrån. Den historiska parken, Strömparterren, är idag försvunnen sedan nya (numera gamla) riksvägen anlades rakt över den på 1960-talet. Vegetationen består idag av träd i varierande storlek, flera stora och gamla, i klippt gräs, respektive blomsteräng. Trädarterna är varierande med bl a ek, bok, alm och lind. Parkdelarna är tydligt separerade i olika delar av de många vägbarriärer som finns i området. Gästisparkens största värde ligger i dess historiska betydelse under så många olika epoker i Motalas historia, en viktig social resurs för staden. Att den får fortsätta har karaktären av en park, med historisk koppling är av stor betydelse. De gamla, stora och varierande träden är betydelsefulla för områdets ekologiska funktion. Ett problem för parken är trafikstrukturerna, vilka fragmenterar de grönytor som finns.

Grönstråket längs vattnet (B)

Grönstråket längs vattnet bildar en grön ridå av träd och buskage mot vattnet. Dessa träd består främst av al, pil och björk, men med inslag av ask, alm och ek. I övrigt består vegetationen i remsan i de östra delarna av klippt gräs och i de västra delarna mer av naturlig undervegetation. Idag är den gröna strandremsan ett viktigt rekreativt stråk och en tydlig kontrast mot norra Motalavikens tydligt anlagda kajkant.

Grönytan mellan kv Stenavadet och kv Strömkarlen (C)

Grönytan mellan kv Stenavadet och kv Strömkarlen består idag främst av klippt gräs och ett antal mycket stora, mäktiga och karaktärsfulla träd. De mest utmärkande är de ekar, rödekar och almar som står närmast Fabriksgatan. Dessa är markerade i kartan som skyddsvärda av olika anledningar. Även intill vattnet är här träden stora och karaktärsfulla. Vissa exemplar av ek, rödek och al har markerats som särskilt intressanta. Ytan används idag som ställplats för husbilar, men har stor potential att bli ett attraktivt parkområde, med tanke på dess centrala läge, dess utsikt och karaktärsfulla träd.

Stenavadet 1-3 (D)

Vegetationen inom detta område har två olika karaktärer. På sommarstugetomterna inom Stenavadet 1 finns klippt gräs, buskage och gamla fruktträd med ett visst ekologiskt och kulturhistoriskt värde. Längre västerut består vegetationen av flerskiktad naturlig lövskog bestående av bl a björk, ask, alm, lönn, oxel och tall. I området finns en mycket gammal oxel som är ett hålträd och därmed omfattas av artskyddsförordningen. Området är markanvisat för bostadsbebyggelse.

Mellan Fabriksgatan och järnvägen (E)

Marken mellan Fabriksgatan och järnvägen utgörs av kommunal parkmark och trafikverkets järnvägsområde, som också den fungerar som park. Ytan består av klippt gräs och karaktärsfulla hästkastanjer planterade i rad. Vissa av hästkastanjerna är ersatta av relativt nyplanterade lönnar. Trädraden räknas som allé och omfattas av det generella biotopskyddet. Även några ytterligare träd, bestående av bl a björk, finns i det här området. De flesta av träden här har förutom biologiska värden även stora arkitektoniska värden.

Stugorna vid småbåtshamnen (F)

Inom detta område finns ett antal stora, gamla träd av bl a ek och tall. Dessa har inte inventerats inom ramen för planprogrammet, men har troligtvis både biologiska och arkitektoniska värden pga sin storlek. Dessutom bidrar de med reglerande ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning, vindskydd och skuggning.

Skogen vid Rödbergsudde (G)

Skogen vid Rödbergsudde sköts av kommunen och består efter riktad gallring främst av körsbär och ek. Även en stor del gran förekommer, men den ska fasas ut för att gynna ädellövträden. Skogsdungens karaktär är inriktad mot friluftsliv och nyligen har en promenadslinga anlagts genom Motala Vätterfiskeklubbs område längst ut på udden och anslutits till gång- och

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

cykelstråket ut mot Dynudden. Där finns också en grillplats. Delar av området består av sankmark.

Grönkilar (H)

Dessa grönkilar ligger utanför programområdet, men har en viktig betydelse som både ekologisk och rekreativ koppling mellan programområdets vegetation och Fålehagen.

Fålehagen (I)

Fålehagen är en av Motalas kommunägda skogar. Det är det största naturområdet inom tätorten och har höga värden för friluftsliv och biologisk mångfald med varierande karaktär, stora bestånd av ädellöv och många gamla, stora träd. Dess närhet är betydelsefull för programområdets attraktivitet.

Strandvegetation (J)

Ja - Här häckar den rödlistade svarthakedoppingen idag. Jb - potentiellt häckningsområde för svarthakedoppingen, på grund av vass och strandvegetation.

Planprogrammets förslag

Befintliga grönstrukturvärden ska bibehållas och utvecklas. Särskilt ska sociala och reglerande ekosystemtjänster beaktas i det här området, liksom de understödjande som alltid behövs. Värdefulla träd ska behållas i största möjliga mån, och om träd som är skyddade behöver fällas ska kompensationsåtgärder ske. Alla värdefulla träd från inventeringen är markerade i kartan på sidan 33. Att behålla de värdefulla träden bidrar till ekosystemtjänster inom alla de ovan nämnda ekosystemtjänstkategorierna bl a i form av biologisk mångfald, dagvattenfördröjning och rekreativa värden. Utöver de träd som redovisas i kartorna över värdefulla träd ska alla träd och övriga naturvärden beaktas i samband med kommande detaljplaner.

Övergripande

För att behålla storlek på grönytorna i området är det viktigt att Rödbergsudde och Gästisparkens värden med stora träd och artrikedom behålls. Eftersom boende planeras inom Stenavadet 1-3 kan man räkna med att mycket av grönstrukturens befintliga värden försvinner, även om ambitionen ska vara att behålla den gröna karaktären och om inte annat återplanera för att åstadkomma ett bostadsområde inbäddat i grönskan, enligt visionen för området. Det är av stor vikt att grönytan mellan kv Stenavadet och kv Strömkarlen tas tillvara och utvecklas till en mångsidig och attraktiv park, särskilt för att erbjuda sociala ekosystemtjänster i form av rekreation nära de nya bostäderna inom kv Stenavadet samt Vätterviken och Strömkarlen. Boverkets skrift ”bostadsnära natur” anger att grönområden bör vara tillgängliga inom 300 m från bostaden, vara enkla att nå och av god kvalitet. Då upp till 450 nya bostäder beräknas kunna byggas i området på sikt är det viktigt att tillräckligt med yta avsätts för att skapa ändamålsenliga rekreationsområden, och det bör man kunna uppnå med denna yta i kombination med att det gröna stråket kring Motalaviken förfinas genom upprustning och tillägg. Kopplingarna inom programområdet och mellan programområdet och Fålehagen ska stärkas genom tillägg av vegetation enligt de gröna pilarna på kartan på sidan 33.

Gästisparken (A)

Gästisparken utvecklas till en entrénod, där kopplingen till de historiska värdena är tydlig. Delar av området har en gång varit stadens finaste park och de rester från denna i form av gamla, stora träd av olika arter samt spår av historiska strukturer är viktiga att ta tillvara. Samtidigt behöver platsen hantera en hel del trafik, eftersom det är den centrala kopplingen mellan de södra och norra delarna av Motala. I dagsläget pågår ett separat projekt kring parkens historiska värden och hur de kan synliggöras i framtiden, under ledning av

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Tekniska Förvaltningens enhet Gata & Park - planering. Och som en direkt följd av planprogrammet ska en utredning för en framtida trafiklösning för Södra stranden kopplat till centrala Motala påbörjas. Ambitionen är att parken ska bli en tydligare enhet genom att trafikbarriärer i parken överbryggs och att trafikstrukturens upplevda dominans minskar, och i det ingår att hitta den mest effektiva trafiklösningen så att trafiksystemet fungerar så effektivt som möjligt på samma gång. Parkens värdefulla träd och den blomsteräng finns där bör tas om hand och vidareutvecklas för att bidra med många ekosystemtjänster. För att skapa en värdig park och mötesplats på en sådan viktig plats kan ytterligare medel behöva avsättas.

Grönstråket längs vattnet (B)

Grönstråket längs vattnet förädlas och rustas upp - ett enhetligt grönt stråk med direkt vattenkontakt skapas längs i princip hela strandkanten. Dels genom att tillgängligheten ökar längs en längre sträcka av stranden så att den blir en enhetlig del i en rekreationsslinga runt hela Motalaviken. Dels förstärks de värden som grönstråket har idag; lummig naturlig grönska, vattenkontakt, vackra utblickar mot Motala centrum, platser att stanna till på, badmöjligheter mm. White arkitekter AB (2016-10-07) har inom ramen för planprogrammet tagit fram ett översiktligt gestaltningsprogram för hur detta skulle kunna se ut och fungera (se illustrationer på nästkommande sidor).

Ny lokalpark för boende i området (C)

I området mellan kv Stenavadet och kv Strömkarlen skapas områdets centrala park. De nya boende i programområdet får tillgång till en attraktiv oas precis intill vattnet, och de som promenerar längs slingan Motalaviken runt får en plats att stanna till vid. Som målpunkt skapas här antingen en badplats och/ eller ett kallbadhus som blir Motalas mest centrala bad. Om detta visar sig omöjligt med hänsyn till föroreningar, så kan platsen istället utvecklas mer med en hamnkaraktär med sjömack, café mm. Delar av parken bedöms också kunna användas för dagvattenuppsamling och fördröjning. Viktigt är dock att infiltration inte sker, med hänsyn till föroreningssituationen i området. (Läs

vidare om detta i avsnittet om förorenad mark på s 37-44).

Stenavadet 1-3 (D)

Eftersom området planeras för bostäder kommer mycket av den befintliga vegetationen att behöva tas ner i samband med exploatering. Konceptet för bostadsetableringen är dock att bädda in bebyggelsen i grönska, vilket innebär att en viss återplanering kommer att ske senare. De värdefulla träd som finns inom kvartersmarken ska om möjligt bevaras, annars kommer kompensationsåtgärder att krävas. Området närmast vattnet görs om till en del av slingan Motalaviken runt och blir mycket mer tillgänglig för allmänheten. I den här delen sparas befintlig vegetation i största möjliga mån för att bilda stommen i grönstråket. Då slingan inte kan fortsätta längs med vattnet genom båtvarvets fastighet ordnas här också en grön passage genom kvarteret, mellan strandkanten och Fabriksgatan, så att man kan röra sig i en grönskande miljö även då man inte kan promenera närmast vattnet.

Mellan Fabriksgatan och järnvägen (E)

Befintliga träd sparas, men en ny gång- och cykelväg förläggs här och parkeringsplatser passas in på lämpliga ställen mellan befintliga träd alternativt mellan Fabriksgatan och järnvägen. Detta för att utnyttja en inte särskilt attraktiv yta för parkering. Det är viktigt att träden i allén behålls i största möjliga mån och att tillräckliga gröna ytor finns för att ta hand om dagvattnet på ett bra sätt. Exakt hur parkering, gång- och cykelbana samt grönytor ska organiseras behöver utredas närmare. Stamhöjden på träden längs Fabriksgatan bör vara sådan att man kan uppleva utsikten över Motalaviken från tåget i de passager där befintliga bullerskärmar är genomskinliga.

Stugorna vid småbåtshamnen (F)

Ingen förändring planeras i området idag, men området omfattas heller inte av någon detaljplan. Om planläggning sker bör träden inventeras noga och vissa bör troligtvis skyddas. De utgör en viktig pusselbit för kopplingar mellan större grönytor i och i anslutning till programområdet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

trädplanteringar med frodig undervegetation längs Fabriksgatan. Grönkilarna ligger utanför programområdet, men det är av stor vikt att de bevaras i framtiden, för att säkra både biologisk och rekreativ koppling mellan Södra stranden och Fålehagen (I).

Skogen vid Rödbergsudde (G)

Skogen vid brofästet utvecklas vidare mot högre friluftsvärden. Marken i vissa delar av området är sank och bör vid behov kunna användas i syfte att ta hand om dagvatten (Om detta är möjligt måste utredas i en separat dagvattenutredning). Längst ut på udden bör bad vara möjligt. Vid eventuella anläggningsåtgärder för ett bad är det viktigt att inte störa svarthakedoppingens häckningsmiljöer i vassen. (J)

Strandvegetation (J)

Vassruggar och strandvegetation sparas och förstärks, vilket gynnar svarthakedoppingens häckning. Ja står för befintligt häckningsområde som behöver skyddas. Jb står för potentiella häckningsområden som bör skyddas och utvecklas.

Grönkilar (H)

Grönkilarna ansluts bättre till Södra strandens grönstruktur genom

Ja B Jb

G F

B B D

Jb C D

A G

Skyddsvärt träd Ny koppling i grönstrukturen

I 33

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA UTFORMNING AV STRANDSTRÅKET

Illustrationsplan, White arkitekter

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA UTFORMNING AV STRANDSTRÅKET STRANDEN AKTIVITETSTORGET

BADPLATS PICKNICK

KVÄLLSSOLSTRAPPA

SKOGEN

VOLLEYBOLL

BRYGGPROMENAD

GRILLPLATS SOLPIR

NATURLEK

Illustration, White arkitekter

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

MARK

Det här avsnittet behandlar markförhållandena inom programområdet.

Geoteknik och radon Nuvarande förhållanden

Geotekniken för de områden där bostäder planeras har utretts översiktligt av Sweco Civil AB i två steg. Först gjordes en bedömning av de geotekniska förhållandena inom kv Strömkarlen och Vätterviken (område 1 i kartan nedan), baserat på SGUs jordartskarta och tidigare genomförda utredningar i området. Därefter genomfördes en markteknisk undersökning inom östra kv Stenavadet och den del av Holm 6:80 (område 2 i kartan nedan) där ställplatsen för husbilar finns, eftersom det där inte finns några tidigare markundersökningar att tillgå. Sweco Civil (Teknisk PM Geoteknik, 2016-10-31) redovisar följande: Område 1 består enligt tidigare utförda undersökningar av mestadels fyllnadsmassor med varierande innehåll av bland annat friktionsjord med kornstorlekar i spannet mellan lera och block, tegel, rötter, sopor, virkesrester, slagg, glas m.m Mäktigheten av massorna varierar mellan ca 0,3 -1,8 m (3,04,0m i en punkt), med ett snitt på ca 1,5 m. Därunder följer naturlig lagrad jord bestående av finsand, silt, lera/torrskorpelera med underliggande finkornig morän. Område 2 där provtagning skett

För område 2 består jorden i väster av grusig sand med varierande halter av sten ner till sonderingstopp på ca 3,0 m djup. Österut består jordlagerföljden av sandig mulljord ner till ca 0,3 m djup med underliggande sand med låga halter av silt och grus. Vid ca 2,2 m djup övergår jorden till sand ner till sonderingsstopp vid ca 3,0 m djup. I den östra delen, i ställplatsen för husbilar, består jorden av fyllnadsmaterial ner till 0,8 m djup och ökar till 1,5 m djup österut. Fyllnadsmassorna består av bland annat stenig grusig sand, mulljord och tegel mm. Vid sjömacken, under fyllnadsmassorna, ligger ett 0,2 m tjockt skikt med något lerig dyig grusig sand. Vid 1,0 m djup består jorden av finsandig silt där silt och finsand avtar mot 3,0 m djup och övergår till sand. Mitt i husbilområdet, följer sandjord med halter av organiskt grus under fyllnadsmassorna ner till ca 2,0 m djup. Därefter följer ett 0,5 m tjockt lager bestående av dyigt sand med inslag av trärester, med underliggande sand. Mellan 3,4 -5,0 m djup består jorden av lerig silt/siltig lera med underliggande sand med låga halter av grus och lera. Mot djupet består jorden av sand. Ytterligare österut, under 1,5 m med fyllnadsmaterial, består jorden av grovkornig sand som mot djupet övergår till stenig grusig sandjord. Under matjord, organisk jord och fyllnadsmassor består jorden generellt av hårt packad friktionsjord. Vid bortschaktning av matjord, organisk jord och fyllnadsmassor samt att markarbeten och grundläggning utförs enligt AMA Anläggning 13 anses stabiliteten tillfredsställande. Största delen av programområdet är eventuellt högriskområde för radon på grund av alunskiffer i jordarterna. De centrala delarna av programområdet, kring kv Stenavadet, är högriskområde för radon på grund av isälvssediment.

Område 1 där tidigare utredningar studerats

Högriskområde för radon Eventuellt högriskområde för radon

Sjömack fd Lindquists verkstäder Områden som provtagits innan och i samband med programarbetet

Ställplats husbilar Översikt radonrisk

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Planprogrammets förslag

Det rekommenderas att utföra ytterligare undersökning för att få en mer detaljerad bild av jordens geotekniska egenskaper särskilt där det planeras för bebyggelse med många våningar. I övrigt anses områdena lämpliga för nybyggnation baserad på utförda undersökningar och information från tidigare utförda undersökningar. Även slänterna och dess geometrier ut i vattnet bör undersökas i samband med kommande byggnation för att säkerställa att lokala stabilitetsproblem inte förekommer. De områden som inte undersökts alls inom ramen för planprogrammet bör undersökas i samband med kommande detaljplanering. Också förekomsten av erosion längs strandkanten bör utredas så att eventuella åtgärder som krävs kan säkerställas i kommande detaljplaner. Där det planeras flervåningsbebyggelse på fyllnadsmassor med relativt begränsad mäktighet och innehållande diverse föroreningar, rekommenderas det att schakta bort massorna för att undvika framtida problem, istället för att ställa byggnader på pålar/plintar. Bebyggelse bör uppföras radonsäkert. Bestämmelser för att säkerställa detta kan komma att behövas i kommande detaljplaner.

Tidigare verksamheter i området som påverkar föroreningssituationen

FÖRORENAD MARK

Då programområdet och dess närmsta omgivning har ett förflutet som industrimiljö under 1900-talet har marken i stora delar av området länge misstänkts vara förorenad. Undersökningar som skett i olika sammanhang innan planprogrammet påbörjades har bekräftat dessa misstankar.

Historik

Kartan nedan markerar de olika historiska användningar som misstänks ha påverkat markmiljöförhållandena i området. Dessa är: båthantering, där föroreningskällor är giftiga båtbottenfärger, oljekolväten och metaller; en före detta oljedepå som använts av staten; före detta Lindquists verkstäder, som ligger utanför programområdet men vars hantering av klorerade lösningsmedel misstänks påverka delar av programområdet; en före detta industrideponi där diverse miljöfarliga material och ämnen har hanterats; ett område med Fyllnadsmassor Båthantering F.d. Oljedepå F.d. Industrideponi F.d. Lindquists verkstäder F.d. Blandade industrier

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

blandade industrier och verksamheter som pågick innan det fanns lagstiftning för hur miljöfarligt material ska hanteras inom industrin. En annan aspekt är att stora delar av området består av fyllnadsmassor, som kan bestå av i princip vad som helst, och ofta av skräpmaterial som många gånger är förorenat.

Nuvarande förhållanden Undersökningar

Markmiljöundersökningar har gjorts av olika beställare och i olika omgångar, men innan planprogrammet har inget större grepp kring detta tagits vilket innebär att man inte har haft någon bild över föroreningssituationen som helhet. Eftersom så många olika verksamheter misstänks kunna ha förorenat området är situationen väldigt komplex och behöver undersökas övergripande på ett strukturerat sätt. Som ett första steg i programarbetet gjorde därför Structor (2010) på uppdrag av Motala kommun en sammanställning av tidigare genomförda utredningar, samt vissa kompletterande undersökningar.

Undersökningar inom INSURE

EU-projektet INSURE Hösten 2015 startade ett EU-projekt inom Interreg Central Baltic, som Motala kommun deltar i, tillsammans med ett antal partners från Sverige, Finland och Lettland. I projektet ingår bland annat att undersöka förorenad mark och att föreslå hållbara saneringsmetoder. I projektet ingår fem pilotområden, varav Södra stranden är ett. Projektet möjliggör en strukturerad undersökning av föroreningarna i hela Södra stranden-området. Undersökningsstrategi och undersökningar inom INSURE Första steget för att undersöka området inom EU-projektet bestod i att ta fram en strategi undersökningarna. I den beslutades vad som skulle undersökas i respektive del av området baserat på misstänkta föroreningar utifrån tidigare användning, samt vilken typ av användning som planeras i framtiden, enligt planprogrammets förslag. På så sätt kunde området undersökas baserat på misstänkt föroreningssituation snarare än att undersökas fastighet för fastighet. Kartan nedan visar de olika delområdena i strategin. Delområde 1 - Hamn, båtvarv Delområde 2 - Oljedepåer Delområde 3 - Källområde tri (utanför programområdet) Delområde 4 - Påverkansområde tri Delområde 5 - Blandade verksamheter, fyllnadsmassor Delområde 6 - Parkstråk, fyllnadsmassor, deponi Delområde 7 - Badplats

fd Lindquists verkstäder

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Undersökningar samt förenklad riskbedömning har sedan genomförts av DGE (2017-05-22). Vissa kompletterande undersökningar har sedan skett av VoS/Orbicon (2017-04-21). Resultatet av undersökningarna samt slutsatser och rekommendationer inför kommande planläggning presenteras i kommande avsnitt under respektive delområde.

Delområde 1 – Hamn, båtvarv

I delområde 1, hamn, båtvarv, har föroreningar kopplat till båthantering och hamnverksamhet utretts på grund av områdets långvariga historia med båtanvändande och varvsverksamhet. Det som främst undersökts är tributyltenn, TBT, som använts i båtbottenfärger, samt oljekolväten och metaller. Både bottensediment och jord har undersökts. Undersökningsresultat Övergripande resultat av DGE’s undersökningar visas i kartan på nästa sida.

Teckenförklaring Jordprov Jordprov och grundvattenprov Samlingsprov handborr

Under riktvärden för KM, SGU3

Över riktvärden för KM, SGU3 Över riktvärden för MKM, IV Sedimentprov

I sedimenten i den västra delen (F3-SED1, F3-SED2) av småbåtshamnen har TBT hittats i höga halter, men inte alls i den östra delen (F3-SED3). Här jämförs halterna med norska tillståndsklasser, eftersom svenska riktvärden inte finns. I samlingsjordproverna på land, som tagits ur den översta decimetern, har TBT hittats, men i nivåer under Naturvårdsverkets (NV) riktvärde för känslig markanvändning (KM) (F3-HBA, F3-HBB, F3-HBC). Alifater har påvisats i alla sedimentprover i området. Riktvärden för dessa saknas dock. Alifatiska kolväten har även påträffats i samlingsjordproverna från stora delar av området, det är dock bara i samlingsjordprov F3-HBB som halten överstiger det generella riktvärdet för KM. Förutom tennorganiska föreningar och oljekolväten har bly påträffats i samlingsjordprover inom F3-HBA och F3-HBC över riktvärdet för KM. I sedimentprov F3-SED2 har koppar påvisats i en halt som motsvarar norska tillståndsklassen för måttligt tillstånd. Inga rapporterbara halter av oljekolväten hittades vid skruvborrningen (MS-1 tom MS-7) på något djup. I en punkt (MS-6) påträffades arsenik i halter över KM, detta på djupet 2,5-3 m. Inga andra metaller påträffades i halter över KM. Slutsatser/inför planläggning I planprogrammet föreslås nuvarande markanvändning fortsätta. Den omfattas av NVs riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). För MKM överskrids idag inga riktvärden för ovanstående ämnen. Vad gäller TBT i sediment finns som sagt inga svenska riktvärden och tillämpligheten av de norska tillståndsklasserna är osäker, eftersom dessa gäller för saltvatten. TBT har också hittats i samlingsproverna, vilket innebär att utbredningen och verkliga halter på olika platser är osäker. Dock har ämnet påträffats i den översta decimetern jord vilket innebär att ämnet förekommer ytligt.

Under jämförvärde NO3 och MKN

Över jämförvärde NO3 och/eller MKN

Delområde 1 (rödmarkerat) - övergripande undersökningsresultat. Illustration: DGE Kungsg. 16 753 32 Uppsala

Motala kommun, Södra stranden Översiktligt resultat

Objekt: Delområde B Uppdragsnr: 412416

Ritad av:

Datum:

Ritning nr:

K. Mjöfors

2017-05-02

Bilaga 5

Skala:

ingen skala

Vid planläggning för småbåtshamn kan halterna TBT behöva undersökas ytterligare för att säkerställa att det inte förekommer i halter över MKM i jord eller utgör risk för människors hälsa vid vistelse i området. Likaså kan vidare

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

undersökningar av TBT i sedimenten krävas för att se om dessa på något sätt kan utgöra risk för människors hälsa.

riktvärden för MKM. Bilden nedan t.v. visar utbredning av oljeföroreningen som konstateras i Niras rapport.

Delområde 2 – Oljedepåer

Inom ramen för INSURE har föroreningen utretts ytterligare av DGE (2017-05-05) (se översiktliga resultat i kartan nedan) och sedan kompletterats lite grann av VoS/Orbicon (2017-04-21). Genom dessa utredningar har föroreningen grovt avgränsats mot söder, ungefär mitt på fastigheterna Stenavadet 4 och 5 samt mot öster, där ingen spridning verkar ha skett in på Stenavadet 3.

I delområde 2, oljedepåer, har föroreningar kopplade till de oljedepåer som länge funnits i området undersökts, främst med avseende på PAHer, aromater och alifater. Undersökningsresultat Området kring oljedepåerna är undersökt sedan tidigare (Niras 2015). Där har oljeförorening hittats på ett djup av ca 2,5-5,5 m under markytan. Med hänsyn till föroreningens djup bedömde Niras att ingen riskreduktion behövs om man inte ändrar markanvändningen, som idag omfattas av NVs generella

Slutsatser/inför planläggning Eftersom planprogrammet föreslår att detta område kan komma att utvecklas mot bostadsändamål så har DGE gjort en övergripande riskbedömning för området för ett framtida åtgärdsmål KM. De skriver att det i detta område påvisas föroreningar av alifater >C10-C12, alifater >C12-C16, alifater <C16-C35 och aromat >C10-C16 i halter över det generella riktvärdet för KM. Skydd av markmiljö överskrids av samtliga dessa föroreningar. Det finns däremot ingen risk avseende människors hälsa eller grundvatten. Den ? oljeförorening som påträffats är inte heller belägen i ytlig jord (ca 2,5-5,5 m).

Planläggning för bostäder bör därmed vara möjlig i området, men föroreningen måste beaktas då man väljer grundläggningsmetod och vid markarbeten för att inte riskera spridning av föroreningen. Eventuellt kan dess ? påverkan på markmiljön innebära att krav kan komma att ställas på åtgärder i samband med en framtida byggnation, eller krav på byggnadstekniska åtgärder.

? ?

Provpunkter och illustration över ungefärlig utbredning av oljeföroreningen ? inom Stenavadet 4 och 5. Illustration: Ejlskov

Delområde 3 och 4 - Källområde tri och påverkansområde tri

I delområde 3 och 4 har en sedan tidigare konstaterad förorening av klorerade kolväten, dvs trikloretylen (tri) och dess ? nedbrytningsprodukter utretts. ? Tri är en allvarlig förorening ? ? som förutom påverkan i källområden kan ge utbredd påverkan genom spridning i så kallade plymer. Tri har påvisats inom tidigare provtagning inom kv Stenavadet (SGU, 2006), och därför har spridningsriktningen från källområdet bedömts vara i riktning mot Vättern via

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

till vänster på nästa sida.

påverkansområdet, där det enligt detta planprograms förslag planeras bostäder. Trikloretylen och dess nedbrytningsprodukter påvisar varierande grad av farlighet för människors hälsa. Vissa av nedbrytningsprodukterna bedöms vara cancerframkallande. Inandning av ånga bedöms vara den största risken men även intag av vatten som är förorenat är en riskfaktor.

Eftersom föroreningen påträffades vid berggrunden i källområdet och MIP-sonderingen inte gjordes ner till berggrund i påverkansområdet gjordes en kompletterande utredning av VoS/Orbicon (2017-04-21). där djupa grundvattenrör sattes ner till berggrunden i 5 punkter (GV1-GV5), där analyser av klorerade kolväten gjordes (se karta nedan t.h.). Även porgasprover togs i 4 punkter längre ”nedströms” (GAS1-GAS4). Inte heller där påträffades förorening och i utredningen bedömdes att bostäder kan byggas i området utan risk för människors hälsa.

Inom Stenavadet 2 har också en metallförorening påvisats i tidigare undersökningar, somt tros härstamma från lokal nedskräpning. Undersökningsresultat I delområde 3, källområde tri, har trikloretylen påträffats i DGEs MIPsonderingar vid djupen 4,6-8,5 m i F1-MIP5 och 10,0-19,0 m i F1-MIP8. Höga halter uppmättes i grundvatten i punkten MS-39. I delområde 4, påverkansområde tri, genomfördes MIP-sondering ner till 12 meter av DGE, utan att någon förorening påträffades. För en översikt av resultaten, se kartan

VoS/Orbicon (2017-04-21) undersökte också metallföroreningen på Stenavadet 2 och konstaterade att den är av liten omfattning, samt avgränsade den. De har också undersökt att spridning av en känd metallförorening öster om delområde 4 inte påverkar området, samt konstaterat att oljeföroreningen inom delområde 2 inte verkar ha spridning in i området.

Teckenförklaring

FÖRKL

STÖRD P

STÖRD P BESTÄMD

STÖRD PR GRUNDVA

Grundvatten

FÄLTANA

Halt över SGUs (2013) riktvärde

LABORAT FAS

MIP-sondering

Inget utslag

ENLIGT SGF/BGS

Jord

Måttligt XWVODJ

BH2

BH1

ANALYSRESUL NATURVÅRDES

GAS4

BH3 GV5

BH5/GV6

GAS3 GV3

BH4

Grundv

GAS2

GV4

ANALYSRESUL NATURVÅRDE

ANALYSRESUL KANADENSISK

GAS1

ANALYSRESU KANADENSISK

GV2

Porga

ANALYSRESU NATURVÅRDS

GV1 Motala kommun, Södra Stranden

FG10

Resultat från DGE 2016

Kungsg. 16 753 32 Uppsala

Objekt: Triutredning

Undersökningar av tri (Källområde och påverkansområde) inom ramen för INSURE. Illustration: DGE Ritad av:

Datum:

Ritning nr:

K. Mjöfors

2017-

Bilaga 4

gat

iks

abr

Uppdragsnr: 412416

F Kompletterande undersökningar av tri, avgränsning av metall- och oljeföroreningar. llustration: VoS/Orbicon aA ödr

Skala:

Se skalstock

41 5 GÖTEBORG (HUVUDKONTOR)

WWW.ORBICON.SE

KOORDINATS HÖJDSYSTEM

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Slutsatser/inför planläggning Utifrån genomförda utredningar bedöms planläggning för bostäder i delområde 4 vara lämplig med avseende på förorenad mark. Inga fler utredningar bedöms behövas inför planläggning, förutom att en verifierande provtagning av grundvatten med avseende på tri ska genomföras, enligt rekommendation från VoS/Orbicon (2017-04-21).

Delområde 5 – Blandade verksamheter, fyllnadsmassor

Delområde 5 utgörs av kv Strömkarlen och Vätterviken. Detta är historiskt ett blandområde med olika verksamheter och bostäder, som har haft en varierande grad av miljömässig påverkan. Delar av kv Strömkarlen är utfyllda, och fyllnadsmassor från den tidperiod då de kommit till här är generellt problematiska både när det gäller föroreningar och stabilitet. Det är helt enkelt svårt att veta vad de innehåller och det rekommenderas generellt att de tas bort och ersätts av kontrollerade massor inför byggnation. Teckenförklaring Jordprov

Undersökningsresultat Miljötekniska markundersökningar har här genomförts av DGE (2017-05-05) inom ramen för INSURE och både metall- och oljeföroreningar har påträffats i många av punkterna. För en övergripande bild, se kartan nedan. De metallföroreningar som påträffats i områdets västra delar (kv Strömkarlen) är bl a arsenik, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink, där alla utom zink klassas som ämnen med mycket hög eller hög farlighet. I områdets östra delar (kv Vätterviken) har metaller endast hittats i förhöjda halter i en provpunkt mitt i området (MS-32). Höga halter av oljekolväten har också främst hittats inom kv Strömkarlen, där riktvärdet för KM överskrids för halterna alifater >C16-C35, aromater >C10-C16, aromater >C16-C35, PAH-L, PAH-M och PAH-H. PAHer klassas av NV som ämnen av mycket hög farlighet, aromater som ämnen med hög farlighet och alifater som ämnen med måttlig farlighet. Inom kv Vätterviken har förhöjda halter av oljekolväten hittats i punkterna MS-33 och MS-34.

Jordprov och grundvattenprov Under riktvärden för KM, SGU3

Över riktvärden för KM, SGU3 Över riktvärden för MKM, IV Sedimentprov Sedimentprov under NO3 Vattenprov Vattenprov med otjänligt vatten

5 E

Inom kv Vätterviken verkar situationen bättre, och de föroreningar som påvisats verkar härröra från lokala verksamheter. Men även här behövs ytterligare undersökningar i samband med planläggning för att kunna göra riskbedömning inför bostadsbyggnation.

F4-SEDA

6A Motala kommun, Södra stranden Översiktligt resultat

Översiktliga resultat i delområde 5, 6 och 7. Illustration: DGE

Slutsatser/inför planläggning Generellt kan det konstateras att föroreningssituationen är mest omfattande inom kv Strömkarlen (västra delen av delområde 5). Detta härrör troligtvis från fyllnadsmassorna i området, vilket betyder att det är svårt att bedöma omfattning, spridning och variationer av föroreningarna. Det finns behov av ytterligare undersökningar i samband med kommande planläggning. Man behöver få en bättre bild över situationen innan riskbedömning kan ske.

Kungsg. 16 753 32 Uppsala

Objekt: Delområde A och E Uppdragsnr: 412416

Ritad av:

Datum:

Ritning nr:

K. Mjöfors

2017-05-02

Bilaga 5

Skala:

ingen skala

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Delområde 6 – Parkstråk, fyllnadsmassor, deponi

Delområde 6, parkstråk, omfattar marken mellan Kv Strömkarlen och Vätterviken och Motalaviken, samt den del av fastigheten Holm 6:80 där husbilsställplatsen finns idag. Området mellan kv Strömkarlen och Vätterviken har länge fungerat som en grön ridå mellan industrierna och vattnet, och som gång- och cykelstråk de senaste åren. Stora delar av området består av fyllnadsmassor och i den sydvästra delen av det här delområdet har det också funnits en deponi, där risken för föroreningar är mycket stor. Undersökningsresultat Här har miljötekniska markundersökningar genomförts av DGE (2017-05-05) inom ramen för INSURE. Både metall- och oljeföroreningar har påträffats i flera av punkterna i området. För en övergripande bild, se kartan till vänster. Liknande metaller som inom kv Strömkarlen i delområde 5 har hittats även här, och tros härröra från fyllnadsmassorna som området består av. De oljekolväten som hittats i förhöjda halter är alifater >C16-C35, aromater >C10-C16, PAH-M och PAH-H. Flera av värdena överskrider MKM och föroreningarna påträffas både ytligt och djupare i jordprofilen. Grundvattennivån återfinns på ett djup av 1-2,5 m vilket medför att även grundvattnet utgör en potentiell föroreningskälla till följd av ev urlakning. Slutsatser/inför planläggning Flera av metallerna och oljekolvätena förekommer i så höga halter att risker finns för människors hälsa, markmiljö och grundvatten. De utförda undersökningarna har varit av översiktlig karaktär och föroreningarnas utbredning är inte avgränsad vare sig i sidled eller djupled. Likaså är spridning till grundvatten inte klarlagd.

samlad undersökning för detta. Föroreningarna behöver riskbedömas med avseende på människors hälsa och lämplig metod för ev dagvattenhantering behöver fastställas. Troligtvis är infiltration ett dåligt val här, med tanke på de höga föroreningshalterna och den ytligt belägna grundvattenytan.

Delområde 7 – Badplats

I delområde 7 planeras för möjligheter till bad. Då området ligger intill den gamla deponin och nära dag- och spillvattenrör som mynnar i Motalaviken har potentiella föroreningar i sedimenten, samt badvattenkvaliteten undersökts av DGE. För lokalisering av provpunkter samt översiktligt resultat, se kartan föregående sida. Undersökningsresultat Alifater och xylen har påträffats över rapporteringsgränsen i sedimenten, men svenska riktvärden för dessa saknas. PAHer över rapporteringsgränsen har också hittats, men de motsvarar norska tillståndsklassen ”god”. Badvattnet, som hittills endast undersökts vid ett tillfälle, bedömdes då som otjänligt vad gäller Escherichia coli och tjänligt vad gäller Intestinala enterococker. Slutsatser/inför planläggning Både sediment och badvatten behöver undersökas ytterligare och troligtvis behöver administrativa och/eller riskreducerande åtgärder vidtas innan det är lämpligt att använda området för bad. Som ett första steg kommer badvattnet att undersökas återkommande under badsäsongen 2017. Även det dagvatten som har sitt utlopp i den här delen av Motalaviken kommer att undersökas, i hopp om att förstå om det otjänliga badvattnet beror på dagvattenutsläpp.

Då området planeras för park och delar av den tros behövas för dagvattenhantering behöver föroreningssituationen undersökas ytterligare och avgränsas inför planläggning. Eftersom föroreningarna tros härstamma från fyllnadsmassorna, vilket också är fallet i kv Strömkarlen, görs lämpligtvis en

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Sammanfattning undersökningar

Sammanfattningsvis har vi nu fått en övergripande bild av föroreningssituationen i Södra stranden-området, även om många vidare utredningar krävs i samband med planläggning. Följande kan konstateras: Oljeföroreningen inom Stenavadet 4 och 5 är avgränsad och bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa i samband med en bostadsexploatering. Detta behöver kontrolleras i samband med planläggning. Föroreningssituationen på Stenavadet 1-3 är utredd och bedöms inte utgöra någon risk i samband med bostadsexploatering i området. En verifierande provtagning med avseende på tri ska göras för att bekräfta detta. Övriga områden behöver utredas vidare i samband med planläggning. De största problemen med förorenad mark verkar finnas kopplat till fyllnadsmassorna inom Holm 6:80 (den del där ställplatsen för husbilar finns idag) och kv Strömkarlen. För att veta om det är lämpligt att ordna en badplats i området krävs ytterligare provtagning både av vattnet och sedimenten.

Planprogrammets förslag

Vid framtagandet av detaljplaner ska en lämplighetsbedömning som tar hänsyn till markens beskaffenhet göras. För att området ska kunna anses lämpligt att bebygga krävs att eventuella föroreningar som utgör fara för människors hälsa och miljö åtgärdas. Vid beslut om detaljplaner med förorenade områden krävs därför ett beslutsunderlag som tydligt redovisar föroreningarnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen av området innan det bebyggs. Detta ska göras i respektive detaljplan som tas fram inom programområdet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

VATTEN

Programområdet omfattar också delar av Motalaviken. Detta avsnitt beskriver hur vattenområdena används, vilka värden och skydd de har samt tankar kring vattenområdena i framtiden. Även dagvattenhantering behandlas i det här avsnittet.

Nuvarande förhållanden

Längs ungefär hälften av strandsträckan som ingår i planprogrammet utnyttjas vattenområdet av bryggor för småbåtshamn, bryggplats för större båtar, iläggning av båtar, små båtbryggor tillhörande gamla torp, samt sjömack. Resten av vattenområdet är fritt från exploatering.

Skydd av vattenområde

Motalaviken är ju en del av Vättern, en sjö som är känd för sitt klara, rena vatten. Den används bland annat som dricksvattentäkt av flera kommuner runt sjön. Vättern är därför skyddad på flera olika sätt. Natura 2000 och riksintresse För det första är hela Vättern utpekad som Natura 2000-område omfattande habitatdirektivet och fågeldirektivet och är därmed också ett riksintresse. Vattenskyddsområde Vättern är också vattenskyddsområde, vilket tillsammans med tillhörande föreskrifter fastställdes den 30 januari 2014. De fyra Länsstyrelserna runt Vättern har tagit ett gemensamt beslut som innebär att samma föreskrifter gäller för hela vattenskyddsområdet. De nya reglerna gäller från den 1 mars 2014. Genom att inrätta vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter kan kommun eller länsstyrelse ge dricksvattenförekomsterna ett direkt skydd. Syftet är att ge ett så gott skydd att råvattentillgången säkras i flera generationer framåt. Vattenskyddsområdet består av Vätterns vattenyta samt 50 m upp från sjökanten.

Strandskydd Vattenområdet omfattas också av strandskyddet, som i Motalaviken sträcker sig 100 m upp på land och lika långt ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv, såväl på land som i vatten. Därför finns det restriktioner mot uppförande av nya byggnader, anläggningar och anordningar. I flera av de planlagda områdena är strandskyddet upphävt, vilket möjliggör den bebyggelse och de anläggningar som finns intill och i vattnet idag. För att bygga i vatten krävs alltså att strandskyddet är upphävt, eller så krävs dispens från strandskyddet. Det finns 6 särskilda skäl till dispens från strandskyddet: 1. Området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. Området är genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Även om man har skäl för dispens, får det man vill göra inte heller försämra allmänhetens tillgång till strandområden eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och växtlivet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Planprogrammets förslag

Områdets attraktivitet ligger i dess läge vid vattnet Flera förändringar som påverkar vattnet föreslås därför i planprogrammet: vattenvillor, kallbadhus/badplats, flera bryggor för båtar och vistelse/ vattenkontakt. Likaså påverkar kommande exploateringar på land vattenområdet. Men planprogrammets förslag bidrar också till ökad tillgänglighet till strand- och vattenområdet, att befintliga miljöbelastande situationer (som förorenad mark och dagvattenutsläpp i viken) behöver utredas och förbättras. Därmed kan man tänka sig att det trots en ökad påverkan också kan bidra med positiv påverkan på vattenkvaliteten och vattnets naturvärden. I samband med vidare planering är det därför viktigt att hänsyn tas till Vätterns höga värden och att exploateringar utformas på ett sätt som inte påverkar Vättern negativt utan i så fall snarare positivt. I flera av de kommande detaljplanerna kommer strandskyddet behöva upphävas eller dispens från strandskyddet behöva sökas för att kunna möjliggöra de förslag som finns i planprogrammet. Om över 3000 kvm tas i anspråk krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt kap 11 miljöbalken, som söks hos Länsstyrelsen. Även tillstånd enligt Natura 2000 kan behöva sökas, och prövning enligt artskyddsförordningen (2007:845) kan i vissa fall bli aktuell.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Dagvatten

Dagvattenhantering är en av de stora klimatanpassningsfrågorna, eftersom kraftiga regn förväntas öka vid ett förändrat klimat. Det ställer stora krav på dagvattenhanteringssystemet för att undvika översvämning, erosion och spridning av miljöfarliga ämnen till betydelsefulla vatten, så som Vättern.

Nuvarande förhållanden

Ett fåtal dagvattenledningar finns i området. En ledning finns i Vätterviksgatan, men i övrigt så sköter fastigheterna själva sitt dagvatten. Flera dagvattenutlopp mynnar ut i Motalaviken som avvattnar kvarteren söder om programområdet. Området söder om programområdet är också ett industriområde där föroreningar kan finnas, och en av ledningarna kommer från Lindquists verkstäder, som anses vara källan till den triförorening som påverkar Stenavadet och Holm 6:80. Det innebär att förorenat dagvatten utanför programområdet kan transporteras in i området och framför allt

påverka vattenkvaliteten i Vättern, där dagvattenledningarna mynnar ut. Vatten och avfall enhet nät har också nyligen upptäckt att det finns en möjlighet till bräddning från spillvattenledningsnätet till dagvattenledningen som går ut vid husbilsställplatsen. En geoteknisk utredning som gjordes 1988 inom kv Strömkarlen (osäkert exakt var, eftersom fastighetsnamn har ändrats sedan utredningen gjordes), beskriver att: ”De naturliga jordlagren är inte självdränerande varför dagvatten måste omhändertas och ledas bort så att ej olägenheter på horisontella ytor uppstår.” Det innebär att det inom vissa delar av området kan vara svårt att infiltrera dagvatten i marken.

Eventuella områden för fördröjning av dagvatten, samt befintliga dagvattenutlopp i Vättern

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VEGETATION, MARK OCH VATTEN

Planprogrammets förslag

I området är inte dagvattensystemet fullt utbyggt och de utlopp som mynnar ut i Vättern avleder till största delen dagvatten från andra sidan järnvägen. Eftersom dagvattnet på fastigheterna inom programområdet naturligt rinner mot Vättern samt att det är kostsamt att bygga ut dagvattensystemet fullt ut anses det bästa alternativet vara att respektive fastighet tar hand om sitt eget dagvatten. Detta behöver man dock även titta på i en dagvattenutredning. Att rena dagvattnet innan utsläpp anses nödvändigt för att minska påverka på Vätterns och grundvattnets biologiska och kemiska kvalitet. Detta kan ske på olika sätt. Infiltration av dagvatten är ett sätt att minska direkt påverkan till Vättern. Det kan, som tidigare nämnt, vara problematiskt i flera delar av programområdet, på grund av icke genomsläppliga jordar. Ett annat problem med infiltration är att marken i stora delar av programområdet är förorenat och man vill undvika att föroreningar transporeras ner till grundvattnet via dagvatteninfiltration. En alternativ möjlighet kan vara att bygga ett infiltrationsområde längre uppströms, i ett område som inte är påverkat av förorenad mark, som renar dagvattnet samt fördröjer det innan det leds vidare. Man kan också arbeta med icke genomsläppliga översvämningsytor där dagvatten kan samlas och dunsta. I planprogrammet föreslås vissa ytor som topografiskt borde vara lämpliga för infiltration eller annan uppsamling av dagvatten, men detta måste utredas vidare.

Att ta hand om befintliga stora träd, samt att planera för flera träd bedöms också det kunna förbättra dagvattenhanteringen, eftersom trädkronor kan fånga upp stora mängder vatten som sedan avdunstar direkt från kronan. Detta innebär att stora mängder regnvatten aldrig ens når marken, och minskar därmed mängden dagvatten. En dagvattenutredning behöver därför göras för hela programområdet, som ett mellanskede mellan planprogrammet och kommande detaljplaner i området. Även bräddningsproblematiken från spillvattenledningsnätet behöver utredas och troligtvis behöver åtgärder genomföras för att avhjälpa detta för att badning ska kunna ske på det föreslagna läget. Dagvattenhanteringen ska vid behov även utredas utförligare i respektive detaljplan.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

BEBYGGELSE Småbåtshamnen Den karaktärsskapande bebyggelsen i området består av små röda stugor mycket tätt placerade i en del av området, vilka ger ett gemytligt och ombonat intryck. I övrigt finns mindre skjul och båthamnstillbehör, som bryggor och lyftkran.

Bebyggelsen är något av det mest påtagliga för ett områdes karaktär. I det här avsnittet beskrivs befintlig bebyggelsestruktur, och hur den, samt ny bebyggelse, bör se ut i framtiden.

BEBYGGELSE PÅ LAND Nuvarande förhållanden Befintlig bebyggelse

Stora delar av programområdet är idag exploaterat, med bebyggelse av varierande typ och karaktär. Området kan delas in i följande karaktärsområden:

Kv Stenavadet västra, Båtvarvet Bebyggelsen i det här området består av mellanskalig handel- och lagerbebyggelse från olika tider. Bebyggelsens skick varierar och tillsammans med rörigt organiserade upplag har detta område en generellt stökig karaktär.

Kring gamla Gästis

Kv.Stenavadet västra

Kv.Vätterviken och Strömkarlen

mitt östra

Småbåtshamnen

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Kv Stenavadet mitt I den här delen av området dominerar industristrukturer i större skala än i någon annan del av området. Här finns gamla oljecisterner och relaterad bebyggelse i ganska slitet skick, som i samband med röriga omgivningar skapar en stökig karaktär. Här finns dock även något pampigt industriellt i det storskaliga, som skulle kunna tas till vara vid en omvandling. Den gula vinkelbyggnaden bedöms ha arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Kv Stenavadet östra Den västra delen av detta område saknar bebyggelse, så när som ett plåtskjul som används till lager och ett par bryggor. I övrigt finns här uppvuxen skog. I den östra delen av området finns några sommarstugetomter med sliten bebyggelse i torpkaraktär och stora lummiga trädgårdar med fruktträd. Det finns även båthus tillhörande tomterna som är i bättre skick än bostadsbyggnaderna. Karaktären är småskalig och gemytlig.

Kv Vätterviken och Strömkarlen Blandad småskalig verksamhets-, lager- och bostadsbebyggelse från olika tidsepoker under främst 1900-talet. Flera av de äldre byggnaderna har fasader dikt an mot gata och skapar en attraktiv urban karaktär. Området är nästan helt hårdgjort med varken träd eller annan grönska på kvartersmark. Kring gamla Gästis Småskalig bebyggelse med gårdskaraktär som hört samman med Gästisområdet och som kom till innan Södra stranden fick fäste som industriområde. Vissa av byggnaderna och miljöerna är kulturskyddade i detaljplan och övriga uppvisar kulturhistoriskt intressanta drag. De används idag som kontor och bostäder, eller står utan användning.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Värdefull bebyggelse

I samband med programarbetet har en bebyggelseinventering genomförts (Motala kommun, 2009-12-30). I den listas och beskrivs befintlig bebyggelse inom nästan hela området (delen väster om de små stugorna inom Södra

båtklubbens område inkluderas inte, men där finns å andra sidan knappt någon bebyggelse). En enkel värdering av bebyggelsens kulturhistoriska värde har gjorts och byggnaderna har sedan klassats i en fyrgradig skala.

Röd i bebyggelseinventeringen. Karlsbodahuset är q-märkt i gällande detaljplan

En av 5 orangemarkerade byggnader i bebyggelseinventeringen

Teckenförklaring Röd Mest bevarandevärd ur kulturhistoriskt perspektiv och redan skyddat enligt gällande detaljplan. Orange

Värdefull byggnad eller miljö som bör bevaras för framtiden.

Gul

Arkitektoniska eller kulturhistoriska kvaliteter som kan tillvaratas inom ny struktur. Ej bevarandekrav.

Ingen färg Byggnaden saknar bevarandevärde ur kulturhistoriskt perspektiv

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Planprogrammets förslag Bevara bebyggelse

möjliggöras inom området, beroende på hur stor inblandning av kontor och verksamheter det blir. Den bostadsform som anses lämpligast i området är flerfamiljshus för ett så effektivt markutnyttjande som möjligt, på grund av det centrala läget och för att kunna skapa bra boendemiljöer med hänsyn till buller- och risksituationen. Bebyggelsen ska placeras för att utnyttja marken så effektivt som möjligt och utformas på ett sätt som tar hänsyn till befintliga miljöer och berikar stadsbilden på ett så bra sätt som möjligt.

Ny bebyggelse

Ny bostadsbebyggelse ska placeras och utformas för att minimera risk från farligt gods och bullerstörningar. Det innebär bland annat att de högre våningsantalen placeras närmast Fabriksgatan och kan skydda lägre bebyggelse närmare vattnet.

Småbåtshamnen De små båtstugorna i områdets östra del bevaras, och den småskaliga hamnkaraktären värnas. Här ska det möjliggöras för kompletterande och utvecklande bebyggelse, eventuellt kiosk, bebyggelse kopplat till vattenaktiviteter med mera. Området ska fortsätta ha en grönskande karaktär som övergår i skogen på Rödbergsudde.

Ny bebyggelse ska orienteras med ”framsidor” mot Fabriksgatan och Vätterviksgatan, för att skapa trygga stråk för förbipasserande längs dessa gator. Bebyggelsen ska även vända sig mot vattnet, för att skapa en attraktiv miljö närmast strandstråket och bidra till fina utblickar från norra sidan av Motalaviken. Därmed måste stor hänsyn tas till ny bebyggelses påverkan på stadsoch landskapsbilden i kommande detaljplanearbete.

Kv Stenavadet västra, Båtvarvet Båtvarvet ska finnas kvar, och möjlighet till utveckling av handel- och turismändamål ska ges. Tydligare disposition av byggrätterna kan komma att bli aktuell i ett planarbete för att säkerställa en attraktiv utformning i ett så exponerat läge som detta område har mot vattnet.

Byggnader som pekats ut i bebyggelseinventeringen ska värderas särskilt i detaljplaneskedet. Om värdet hos en byggnad visar sig vara högt ska den q-märkas i ny detaljplan. Övrig utpekad bebyggelse ska bevaras i den mån det är möjligt och får gärna ges en ny användning.

Enligt visionen i planprogrammet bedöms upp till 450 nya bostäder kunna

Skiss som illustrerar en tanke om byggnadshöjd som trappas nedåt mot Motalaviken, inom kv Vätterviken och Strömkarlen

Kv Stenavadet mitt Området kan bebyggas antingen med bostäder eller verksamheter kopplat till handel och turism. De gamla oljecisternerna kan med fördel bevaras och arbetas in i ett bostads- eller handel-/turismkoncept och därmed visa en tydlig koppling till platsens historiska användning. Kv Stenavadet östra Området ska bebyggas med bostäder. Områdets naturlika skogskaraktär ska tas tillvara och bebyggelsen ska bäddas in i befintlig vegetation. Sommarstuge- och trädgårdskaraktären suddas därmed ut då de nya bostäderna kommer på plats. Om möjligt ska dock båthusen sparas i det nya parkstråket, och gärna ges ny användning.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Kv Vätterviken och Strömkarlen Ny bebyggelse ska främst utgöras av bostäder, men även viss handel, service, kontor samt icke-störande verksamhet ska vara möjlig, så länge den inte inkräktar på möjligheterna att anlägga bostäder. Detta möjliggör en successiv omvandling av området, då befintliga, icke-störande verksamheter kan leva kvar i takt med att nyetablering av bostäder och andra verksamheter pågår. Blandning av användningar är ett hållbarhetsargument, dels socialt, då det blir liv i området under hela dygnet och olika grupper av människor blandas och möts. Men även miljömässigt är blandning bra, då arbete, bostäder och service som finns samlat minimerar behovet av transporter. Med tanke på områdets centrala läge i Motala ska den urbana karaktären värnas, främst genom att bebyggelsen ska utgöra den tydliga avgränsningen mellan gata och kvartersmark. Verksamhets- och handelslokaler bör planläggas i bebyggelsens bottenvåningar för att skapa en mer livfull stadsdel. I takt med att fler och fler bostäder byggs ska även urban grönska i form av stamträd och lummiga bostadsgårdar berika områdets karaktär. Kring gamla Gästis Bebyggelsen och karaktären ska sparas, eventuellt kan en breddning i användning möjliggöras. Karlsbodahuset inom Vätterviken 7 bör få en framträdande roll i Gästisparkens omvandling, eftersom den är den enda byggnad som finns kvar som kantade det gamla Gästistorget.

Skiss på bebyggelsekaraktär inom kv. Stenavadet östra. Illustration: White arkitekter

BEBYGGELSE I VATTEN

Södra strandens läge öppnar möjligheter och önskemål om exploatering även i vattnet.

Nuvarande förhållanden

Idag består bebyggelsen i vattnet längs Södra stranden av ett antal bryggor. De flesta hör till småbåtshamnar och båtklubbar som arrenderar sina ytor av kommunen. Det finns också en brygga som hyser en sjömack, en viktig funktion i området och för Motala som sjöstad. Den är belägen vid den plats där ställplats för husbilar finns - två verksamheter som samordnas. Bryggan har anlagts särskilt för denna verksamhet, och vattnet är djupt nog för angöring även för stora båtar. Det finns också några små bryggor som hör till sommarstugetomterna inom östra kv Stenavadet.

Planprogrammets förslag

Då Motala marknadsförs som Östergötlands sjöstad är det viktigt med ett fungerande båtliv, vattenkontakt och spännande etableringar på och intill vattnet. Därför föreslås följande.

Båtplatser

Befintlig småbåtshamn bör befästas i detaljplan. Möjligheter till utökning av denna verksamhet samt möjlighet till flera båtbryggor inom programområdet är önskvärt för att öka tillgången på båtplatser i centrala Motala. I planprogrammet föreslås lägen för båtbryggor i småbåtshamnens befintliga läge, samt längs strandkanten utanför kv Stenavadet. För lägen längs kv Stenavadet gäller att båtarna måste läggas i på annan plats, eftersom det inte bedöms finnas utrymme för iläggning på plats eller angöring med stora båtar. Vissa mindre bryggor bedöms kunna lokaliseras utanför kv Strömkarlen, men för dessa är det viktigt med allmän tillgänglighet på bryggorna på grund av det centrala läget. De får heller inte inskränka på farleden. Vissa passager längs

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

stranden ska hållas fria för direkt vattenkontakt och fria siktlinjer mellan Södra sidan och hamnen. Se kartan nedan för de olika lägena.

ut i Motalaviken ungefär i det här läget, vilket medför att vattenkvaliteten har visat sig vara otjänlig för bad vid det tillfälle som provtagning skett. Marken i området är också förorenad på grund av fyllnadsmassor och en industrideponi som legat här, vilket medför risk för urlakning av föroreningar till Motalaviken. Också i bottensedimenten har föroreningar påvisats, men det är inte känt i vilka halter. Innan en badplats kan anläggas behöver vattenkvaliteten undersökas över en hel badsäsong, och även vilken påverkan ledningarna som mynnar ut i viken har. Likaså behöver det utredas om föroreningar i området lakas ur till viken. Detta ska ske under badsäsongen 2017. Vättern har så bra grundförutsättningar vad gäller vattenkvalitet att man genom justeringar av ledningarnas påverkan bör kunna uppnå god kvalitet hos vattnet, så länge inte utlakning av föroreningar är ett problem. Även bottnen behöver undersökas vidare för att utreda om en badplats kan ordnas på ett sätt som inte sprider eventuella föroreningar i sedimenten. I samband med planering för kallbadhus krävs också undersökningar av geoteknik och påverkan på stadsbilden.

Badplats/kallbadhus

En centralt belägen badplats skulle vara av stort värde för Östergötlands sjöstad. Den nya närparken inom programområdet vore ett fantastiskt läge för detta. Badplatsen skulle då finnas på gångavstånd från centrum och stationen och bara ett stenkast från de nya bostäderna. Intresse har även visats för att uppföra ett kallbadhus på platsen. Idén var från början att återskapa det gamla kallbadhus som tidigare funnits i hamnen i Platensgatans förlängning. Då detta inte visade sig förenligt med Göta kanalbolags utbyggnad av gästhamnen spelades detta läge upp som alternativ och har nu pekats ut i programmet. I den framtida parkmiljön med bl a rekreationsytor och bollplaner anses både badplats och kallbadhus passa väl in. En del svårigheter finns dock med att etablera en badplats i det här läget. En dagvattenledning och troligtvis också en gammal spillvattenledning mynnar

Om svårigheterna att komma till rätta med vattenkvaliteten är för stora

Befintliga, och eventuella framtida lägen för båtbryggor Utvidgning inom bef hamn kan ske om muddring bedöms vara lämpligt

Kan kompletteras med nya båtbryggor. Iläggning måste ske från annan plats Läge utpekat för flytande villor Läge utpekat för kallbadhus

Befintliga båtbryggor

led, a far j stör änglig e r å F lg nn til allmä tigt ik v het i r - fr yggo r b Inga amnen h mot

Mindre etableringar som medger utsikt mot hamnen

sikt

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

för det primärt utpekade läget för bad finns andra lägen där bad kan vara aktuellt. Både det primära läget och de altenativa lägena har markerats i kartan nedan till vänster. Det alternativa läget a vid Rödbergsudde har de bästa förutsättningarna vad gäller vattenkvalitet. Inga förorenade områden bedöms påverka vare sig vattenkvaliteten eller bottensedimenten i det här läget. Placeringen av badet är dock inte alls lika central som det primära läget, vilket gör att nyttan inte blir densamma, vare sig för nya boende på Södra stranden, boende i centrala Motala eller turister. Man behöver också utreda storleken och omfattningen av en eventuell badplats här, så att den inte stör naturvärden som svarthakedoppingens häckningsmiljöer som finns på platsen. Det alternativa läget b för bad är sträckan utanför Stenavadet 1-3. Här finns naturligt förekommande sandstränder vilka skulle kunna utgöra attraktiva badplatser. Läget är också centralt, och mycket närbeläget många av de tillkommande bostäderna. Det finns dock inte lika mycket utrymme för andra parkaktiviteter i det här läget som i det primära läget. Här påverkas vattnet också av föroreningar från de gamla oljedepåerna och på bottnen finns skrot

och krossat glas. En badplats här inskränker också på möjligheterna att anlägga nya båtbryggor i området. Ambitionen för badmöjligheterna på Södra stranden är att hela sträckan på sikt ska kunna bli badbar, men det behövs vidare utredningar kring föroreningssituationens påverkan på vatten och sediment innan detta är möjligt.

Sjömack

För båtlivets skull är det också viktigt att en sjömack finns i området, både för Motalas båtliv och för turismen på Göta kanal. Då verksamheten idag samordnas med ställplatsen för husbilar, som eventuellt inte kommer kunna vara kvar i området på lång sikt, är det viktigt att kommunen verkar för att macken ska finnas kvar i området även om nuvarande verksamhetsutövare inte vill driva den vidare då ställplatserna troligen behöver avvecklas.

Primärt samt alternativa lägen för bad, samt läge för kallbadhus Primärt läge för bad Föreslaget läge för kallbadhus Alternativa lägen för bad

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Planprogrammet anger två förslag på lokalisering (se kartan nedan till höger). Det primära förslaget på läge för sjömacken i framtiden är på en ny plats eftersom programmet föreslår en badplats i tät anslutning till sjömackens befintliga läge (se stycket om badplatser). Sjömacken anses vara en risk för människors hälsa om den finns så nära en badplats. Den nya föreslagna platsen för sjömack är i anslutning till Motala båtvarv, där den anses lämplig ihop med befintlig verksamhet. Beroende på bottenförhållanden i det området kan dock muddring komma att krävas, vilket innebär ett betydande ingrepp på miljön i vattenområdet. Om det visar sig att det inte går att anlägga en badplats på det primärt föreslagna läget, eller om muddring i det primära läget för sjömack inte anses lämpligt, bedöms sjömacken istället kunna finnas kvar i samma läge där den är idag. Fördelen med detta är att den är etablerad på platsen och har en särskilt anlagd brygga med tillräckligt vattendjup. Detta förutsätter som sagt att det

inte anordnas en badplats/kallbadhus i det här läget eftersom spill från macken anses vara en risk för människors hälsa vid bad. Fler utredningar där man väger de olika alternativens konsekvenser behöver göras innan en lösning väljs. För bebyggelse i anslutning till sjömack finns särskilda avstånd som behöver hållas. Lagstadgade avståndsregler som gäller risk för brandfarliga vätskor finns i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Där anges säkerhetsavstånd som ska hållas mellan själva mackens delar och bostäder respektive båtplatser. Avståndet ligger kring 25 m. I Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor (SÄIFS 2000:2) finns också rekommenderade avstånd som bör hållas mellan cisterner ovan mark och kringliggande bebyggelse. Beroende på cisternstorlek och typ av byggnad varierar skyddsavståndet mellan ca 10-100 m. Säkerhetsavstånden är markerade i kartan nedan.

Primärt samt alternativt läge för sjömack, samt markeringar om skyddsavstånd. position sjömack 25 m säkerhetsavstånd 100 m säkerhetsavstånd Primärt läge framtida sjömack

Alternativt läge framtida sjömack samma som bef läge (cisterner kan komma att behöva flyttas) Bef läge sjömack

Bef läge cisterner till sjömack

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Skyddsavstånden bedöms kunna klaras om den placeras i anslutning till båtvarvet, men en viss omdisponering av ytorna kan komma att krävas. Om macken blir kvar i befintligt läge kan cisternerna behöva placeras annorlunda i samband med bostadsbebyggelse, för att skyddsavstånden ska kunna klaras. Ovan nämnda lagstiftning och riktlinjer ska följas vilket av alternativen som än blir aktuellt. Säkerställande av detta får ske i kommande planläggning alternativt bygglovprövning. Innan planläggning för bostäder eller anläggning av badplats kan sjömacken finnas kvar i sitt aktuella läge.

Flytande bostäder

Ett intresse att uppföra flytande villor har funnits i Motala under några år och på senare tid har även intresse för husbåtar uppkommit. En plats som verkar lämplig för detta, med hänsyn till utblickar mot centrum, förenlighet med båtlivet kopplat till infart till kanalen samt övriga föreslagna användningar av Södra stranden, har föreslagits i programmet. Visionen är en etablering av ett fåtal vattenvillor, ca 3-5 stycken, och/eller några platser för husbåtar, som skulle utgöra ett spännande utropstecken i Södra strandens siluett. I ett koncept som finns för vattenvillor byggs villorna på enskilda kassuner som kopplas på en flytande pir. Piren förankras med tunga betongankare som håller den på plats, alternativt med jordankare som skruvas ner i botten, medan villornas kassuner kopplas direkt till piren utan ytterligare förankring. Vilken förankringsmetod man använder beror på geotekniska förhållanden. Båda förankringsmetoderna har minimal påverkan på sjöbottnen, då påverkan vid förankringen är mindre än när man drar upp ett vanligt båtankare. I samma koncept krävs ett vattendjup på 1,4 meter vid normalvattenstånd för att kunna anlägga vattenvillorna och förankra pirerna. Vid grundare förhållanden än så behöver man muddra, vilket innebär stor påverkan på bottenmiljön, något som man vill undvika. Ett tillräckligt vattendjup måste alltså säkerställas inför anläggning av vattenvillor. För att kunna anlägga vattenvillor enligt detta koncept måste den signifikanta våghöjden i vattnet vara under 60 cm. Maximalt antalet villor som då kan anläggas samlat är 6 st.

Inför etablering av vattenvillor och platser för husbåt krävs att tekniska frågor om djup, förankring och signifikant våghöjd utreds vidare i ett detaljplaneskede innan man kan säkerställa att vattenvillor kan uppföras. Något som bedöms vara en särskild svårighet på den här platsen är våghöjden och annat kopplat till den starka vind som förekommer i området främst under höststormar. Väljer man ett annat koncept än det som nämnts ovan kan även andra aspekter behöva undersökas. Andra frågor som blir aktuella i ett planarbete är angöring, teknisk infrastruktur, parkering, buller, föroreningar i sediment, vattenkvalitet med mera. Dessutom behöver exakt lokalisering och placering inom det utpekade området utredas, där etableringens påverkan på stadsoch landskapsbilden är särskilt viktig.

Exempel på flytande villor. Foto: Aquavillan

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Generellt om exploatering på vatten

All exploatering på och i närheten av vatten har potentiellt stor påverkan på vattnets kvalitet och biologiska värden, inte bara i vattnet utan också i bottensedimenten. Vättern har många skydd att ta hänsyn till och ambitionen för området är att inte bara utesluta negativ påverkan, utan även bidra med förändringar som är positiva för vattenkvaliteten och den biologiska statusen. För alla nya exploateringar på vattnet behöver frågan om strandskydd lyftas. Strandskydded måste upphävas i plan eller så behövs dispens. Om över 3000 kvm tas i anspråk krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt 11 kap miljöbalken. I vissa fall kommer detta behöva ske tillsammans med prövning av Natura 2000. Även prövning enligt artskyddsförordningen (2007:845) kan bli aktuell. I samband med exploatering som innebär arbete under grundvattenytan eller i vatten/sediment bör utredas huruvida grumling och länsvatten kan påverka Vättern. För all exploatering i det här läget, såväl på vattnet som på land är det viktigt att påverkan på stadsoch landskapsbilden utreds noga och att hänsyn till den visas. Detta eftersom läget är mycket exponerat vid vattenkanten och berör viktig utsikt från centrala Motala och för resande längs Göta kanal. Något annat som är aktuellt att utreda i samband med planläggning av vattenområdena är fornlämningar. Dels finns ett misstänkt vrak i närheten av badhusets föreslagna placering, dels är hela Motalaviken högintressant ur ett arkeologiskt perspektiv och bottensedimenten undersöktes inte i den arkeologiska utredning etapp 1 som gjorts inom ramen för planprogrammet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

TRAFIK

in öp nk Li y lb jö M

Nuvarande förhållanden

Ej tunga fordon

Gång Cykel Kollektivtrafik Bil Vändmöjlighet Barriär

För gående och cyklister är det främst trygghets- och säkerhetsaspekter som är eftersatta. För bussar i kollektivtrafik är det främst avstånd och tillgänglighet från programområdet till hållplatserna som är problemet. För biltrafik, framför Motala C allt tunga fordon, är det angöring och framkomlighet som är det största bekymret.

Den trafikstruktur som dominerar i området är dubbelspårsjärnvägen, som utgör programområdets södra gräns. Den är en mycket viktig del av Motalas transportinfrastruktur, då den möjliggjort pendeltåg mot Mjölby, Linköping och Norrköping, och är på så vis bidragande till attraktionsvärdet i programområdets närhet till Motala centralstation. Men i övrigt har järnvägen främst negativ påverkan på programområdet, då den bildar en stark barriär mot sydost, och då buller från tågen, samt risk från transporter med farligt

Trafiksituationen inom området är heller inte optimal för varken gående, cyklister, buss- eller biltrafik. Det är tydligt att det var länge sedan genomtänkta satsningar gjordes på trafikstrukturen i området, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att övrig planering i området avvaktat dubbelspårsjärnvägen, som stod färdig 2013.

Nuvarande förhållanden

gods, har stor påverkan på möjligheterna till bostadsbyggande.

pe nd el tå

Trafiken är det som skapar flöden genom, och på så sätt befolkar ett område. I det här avsnittet beskrivs den nuvarande trafiksituationen, samt tankar om hur den borde fungera i framtiden. Utformning av gator och andra stråk är också av stor betydelse för hur ett område upplevs. Därför presenteras här också utformningsambitioner för gatorna i området.

304 305 309 Södra allén Ej höga fordon Ej tillgänglighetsanpassad (trappa)

Sveavägen Forsområdet

Ringtrastvägen

Lillgatan

612 613

303 304 308 310 614 620

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Gående

Förhållandena för gående inom programområdet är idag generellt inte så goda. Delar av Fabriksgatan saknar trottoar. Flera korsningspunkter kring Gästisparken är osäkra och många av gångstråken i området kan upplevas otrygga under vissa tider på dygnet och året. Att promenera längs Fabriksgatan är heller inte en särskilt attraktiv upplevelse, då den är lång, rak, monoton i sitt uttryck, med järnvägens bullerskärm på ena sidan och stora delar med inhägnad kvartersmark på den andra. Promenadstråket närmast vattnet har dock höga attraktionsvärden med direkt vattenkontakt, grönska och långa utblickar mot Motala centrum, hamnen och Gamla stan. Dess nyttjande har ökat markant sedan Motalabron togs i bruk, då man nu kan promenera hela vägen kring viken, mestadels längs med vattnet, en slinga på ca 5 km.

Nuvarande förhållanden - gående

Ej tillgänglighetsanpassad (trappa)

Kopplingarna ut ur området är också mycket bristfälliga, eftersom det längs hela den 1,5 km långa sträckan mellan Taltrastvägen och Gästisgatan endast finns en gångbro för att ansluta till Ängdalen, en gångbro som dessutom angörs via trappor och därmed endast har begränsad tillgänglighet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Cyklister

Förhållandena för cyklister inom programområdet är idag varierande. Stråket västra Fabriksgatan till Strömbron, via strandremsan, räknas som huvudcykelstråk i Motala Cykelplan, men just strandstråket är ganska slitet och kan upplevas otryggt, medan västra delen av Fabriksgatan är nyanlagd med bred, separat cykelbana. Östra delen av Fabriksgatan och Gästisgatan saknar separerad cykelbana vilket gör dessa delar osäkra och otrygga för cyklister, särskilt korsningspunkterna längs Gästisgatan. Att cykla längs Fabriksgatan är heller inte en särskilt attraktiv upplevelse, då den är lång, rak, monoton i sitt uttryck, med järnvägens bullerskärm på ena sidan och stora delar med inhägnad kvartersmark på den andra. Stråket närmast vattnet har dock höga attraktionsvärden med direkt vattenkontakt, grönska och långa utblickar mot Motala centrum, hamnen och gamla stan.

Kopplingarna ut ur området är också mycket bristfälliga, eftersom det längs hela den 1,5 km långa sträckan mellan Taltrastvägen och Gästisgatan inte finns någon cykelförbindelse mot Ängdalen. En parkeringsplats för privat bruk finns enligt en gammal överenskommelse på kommunal mark i anslutning till Motala båtvarv. Dess placering är inte optimal vad gäller säkerheten för cykelvägen förbi området, eftersom bilar behöver backa över cykelvägen när de ska åka från parkeringsplatsen.

Nuvarande förhållanden - cyklister

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

De kollektivtrafiklinjer i busstrafiken som berör Södra stranden utgörs idag av de regionala linjerna 612 och 613. Linjerna följer Vadstenavägen och trafikerar 5 hållplatser som berör Södra stranden: Forsområdet, Ringtrastvägen, Lillgatan, Sveavägen och Södra allén. 612 går mellan Motala central och Vadstena och 613 mellan Motala central och Vadstena via Fågelsta och Fivelsta. Linjerna kör med halvtimmestrafik under högtrafiktid. Linje 303 och 305 i tätortstrafiken mellan Charlottenborg och Bråstorp passerar hållplatsen Södra allén. Under högtrafiktid passerar någon av linjerna Södra allén varje kvart.

Längsta avståndet från kv Strömkarlen till Södra allén respektive Sveavägen är ca 450 respektive ca 600 meter, vilket alltså inte är bra, men ändå inom ramen för godkänt. Från kv Vätterviken till Södra allén som mest ca 350 m. Från Stenavadet till närmaste busshållplats är det kring 800 - 900 meter, vilket inte är godkänt.

Motala C

öp

Motala kommun arbetar efter TRÅDs riktlinjer om avstånd till busshållplatser där 200 meter är bra, 400 meter acceptabelt och 600 meter gränsen

för när det inte längre är godkänt. 90-95 % av centralorten täcks in av busshållplatser inom 400 meter. Två områden inom centralorten som inte är kollektivtrafikförsörjda av tätortstrafiken är Dynudden och Södra Freberga. Det bedöms i nuläget inte finnas underlag för kollektivtrafiklinjer dit. Om detta skulle bli aktuellt är det dock så att Södra stranden skulle kunna dra nytta av buss i linjetrafik i dessa områden.

Kollektivtrafik

pe nd el tå

jö

Nuvarande förhållanden - kollektivtrafik

304 305 309 Södra allén

Sveavägen

Forsområdet

Ringtrastvägen

Lillgatan

612 613

303 304 308 310 614 620

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Bilar

Området matas av Fabriksgatan, som går parallellt med järnvägen i den södra delen av hela programområdet. Västra delen av gatan är i gott skick efter nybyggnad under 2015-2016. Östra Fabriksgatan, och övriga gator i området, är i slitet skick. Fabriksgatan är kopplad till Motalas gatunät via Taltrastvägen i väster, där både personbilstrafik, tunga och höga fordon kan angöra området. Den är också kopplad till Motala centrum via Gästisgatan och Strömbron, där enbart lättare trafik (max 3,5 ton) kan färdas. Gästisgatan söderut leder vidare mot Södra allén, Vadstenavägen och de södra stadsdelarna, och där kan enbart lägre fordon angöra (max 3,4 m höga) på grund av en låg passage under järnvägen.

Nuvarande förhållanden - bilar

För personbilstrafik är alltså anslutningarna goda, men för tyngre och större fordon kan angöring endast ske från Taltrastvägen i väster. En vändplan för den tunga trafiken finns inom fastigheten Holm 6:80, vid gränsen till fastigheterna Vätterviken 1 och 4, samt Holm 6:85. Inom området finns också den kommunala gatan Vätterviksgatan, varifrån angöring sker till fastigheterna Strömkarlen 1 och 10 samt Vätterviken 1, 2 och 3. Som en avstickare från Gästisgatan finns också den kommunala gatan Östra Hamngatan, varifrån fastigheterna Vätterviken 6 och 7, samt Holm 6:85 angörs. Övriga fastigheter angörs direkt från Fabriksgatan. Liksom för cykeltrafiken finns ingen koppling med bil till Ängdalen mellan Taltrastvägen och Gästisgatans tunnel under järnvägen, men det anses här inte vara ett lika stort problem, eftersom man färdas enklare och snabbare med bil än med cykel eller som gående.

Ej tunga fordon

Ej höga fordon

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Parkering

Cyklar Ingen särskild cykelparkering finns inom området. Ingen norm finns för hur mycket cykelparkeringar ska finnas. En ny parkeringspolicy håller på att tas fram, där cykelparkering ska behandlas. Bilar Parkering sker i de flesta fall inom egen fastighet. Riktlinjer för parkering i Motala kommun finns antagna. Ny parkeringspolicy håller på att tas fram. En parkeringsplats för privat bruk finns enligt en gammal överenskommelse på kommunal mark i anslutning till Motala båtvarv. Dess placering är inte optimal vad gäller säkerheten för cykelvägen förbi området, eftersom bilar behöver backa över cykelvägen när de ska åka från parkeringsplatsen.

Planprogrammets förslag

Förändringarna som planprogrammet föreslår på Södra stranden, med nya stora bostadsområden, innebär en förändrad trafiksituation i området med nya behov. I samrådet har ett antal frågor påtalats som är viktiga att lösa inför fortsatt planering av området. Planprogrammets förslag är därför att en samlad trafikutredning för dessa frågeställningar görs som en direkt följd av planprogrammets godkännande. Prioriteringar Gående, cyklister och kollektivt resande ska prioriteras då klimatsmart resande är ett av kommunens resultatmål i den lokala utvecklingsplanen 2015-2018. Samtidigt behöver området byggas för att kunna ta hand om förväntad ökning av biltrafik.

Frågor att hantera vidare i planarbetet

I det här avsnittet presenteras de olika tankarna och behoven som uppmärksammats både genom kommunens arbete med programmet och genom samrådssvaren. Stråket längs vattnet En av de bärande idéerna i planprogrammet är stråket ”Motalaviken runt”, den 5 km vattennära promenad mitt i staden, som föreslås lyftas genom attraktivare gestaltning (som beskrivs i avsnittet Grönstruktur), tydligare skyltning och marknadsföring. Det höjer attraktionen för gående i det här stråket ytterligare. Åtgärderna kring stråket, med ny beläggning, ny belysning och fler platsbildningar med olika aktiviteter bidrar också till ökad trygghet och säkerhet längs stråket. Mitt i programområdet ligger Motala båtvarv, som äger marken ända till vattenkanten. Det innebär att stråket behöver svänga bort från vattnet en bit. I planprogrammet säkras en passage med detta syfte mellan Stenavadet 3 och 4. En koppling längre västerut vore önskvärd men kräver överenskommelser med båtvarvets fastighetsägare.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Ökad belastning på gatunätet och angöringspunkter till området Ökad personbils-, cykel- och gångtrafik förväntas p g a nya bostäder och centrumverksamhet. Ökad belastning förväntas också på vägnätet i stort, pga aktuella bostads- och handelsprojekt centralt i Motala (kv Tullen, kv Linden, kv Buntmakaren). Detta innebär i sin tur att en ökad belastning på befintliga angöringspunkter till området förväntas. Kartan nedan till vänster visar angöringspunkter för de olika trafikslagen och var det blir konflikter. Det behöver utredas om befintliga angöringspunkter klarar den ökade belastningen eller om åtgärder behöver göras. I detta arbete krävs kontakt och samordning med Trafikverket. Det behöver också utredas hur gatorna och korsningspunkterna i området ska utformas för att hantera trafiken på ett säkert sätt. Prioritering behöver ske mellan trafikslagen i de olika angöringspunkterna och korsningarna för att trafiken ska fungera på ett så effektivt sätt som möjligt och gynna ett klimatsmart resande.

Om bussangöring till Södra stranden från centrum visar sig vara omöjlig finns alternativet att, vid tillräckligt underlag, ordna buss i tätortslinjetrafik längs Vadstenavägen. Sådan trafik skulle, som komplement till landsbygdslinjerna, öka turtätheten i området, men det skulle fortfarande vara oacceptabelt långt till bussen för boende inom kvarteret Stenavadet. Förflyttning av hållplatslängen längs sträckan skulle kunna åtgärda detta problem så att avståndet hamnar på en godkänd nivå. Se kartan nedan till höger. Innan en bra kollektivtrafiklösning för buss i linjetrafik har ordnats är det alltid möjligt att beställa den anropsstyrda bussen, som då får angöra via Taltrastvägen både till området och därifrån.

Småbåtshamn Rödbergsudde

Motala båtvarv Kv Stenavadet

m el tå g pe nd

Hållplatsläge att utreda Befintligt hållplatsläge Flyttat hållplatsläge

Gång Cykel Bil

ot M

jö lb y

öp in

Kollektivtrafik Boende på Södra stranden kan inte ta del av kollektivtrafiknätet på ett tillfredsställande sätt enligt trafikstrukturen idag. Vid tillkommande bostäder i området ökar behovet att förbättra kollektivtrafiken. Det bör förberedas för en busslinje längs Fabriksgatan med en gatubredd på minst 6,5 m och helst 7 m enligt Östgötatrafikens rekommendationer och lämpliga hållplatslägen inom

området bör utredas. Kartan nedan till höger visar målpunkter som är aktuella att titta på för hållplatslägen. För att bussar ska kunna angöra Fabriksgatan från centrumhållet behöver antingen en hopkoppling av Vadstenavägen och Fabriksgatan ske eller så behöver det utredas om busstrafik kan tillåtas över Strömbron med hänsyn till konflikter med oskyddade trafikanter samt belastning av bron, där tunga fordon idag inte får köra. I samband med detta bör det också utredas om även Dynudden kan anslutas till samma busslinje.

Parken, Badplatsen Kv Strömkarlen och Vätterviken

Kan flyttas för ökad tillgänglighet från Södra stranden

Angöringspunkter för de olika trafikslagen

Hållplatslägen

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Parkeringsplatser Nya bostäder och målpunkter innebär ett ökat parkeringsbehov i området, både för cyklar och för bilar. Området är också ganska trångt område vilket kräver en effektiv hantering. Cykelparkering ska lösas inom respektive fastighet enligt normer som sätts i kommande parkeringspolicy. Enligt Motala kommuns cykelplan ska cykelparkering ordnas max 25 m från entré och ges tillräckligt med utrymme i kommande detaljplaner. Om badplatsen som föreslås inom Holm 6:80 blir av ska kommunen iordningställa erforderligt med cykelparkeringar enligt gällande policy. Boende- och verksamhetsparkering för bil ska i största möjliga mån ske inom egen fastighet. Antalet parkeringsplatser ska följa Motala kommuns riktlinjer för parkering. För verksamheter på vatten (kallbadhus, vattenvillor) kan parkering av naturliga skäl inte ske inom egen fastighet. Avtal kan då tecknas med kommunen för nyttjande av parkeringsplatser på kommunal mark. Sådana parkeringsytor föreslås ordnas längs Fabriksgatan och vid behov i mindre delar av det område inom Holm 6:80, där idag husbilsuppställning sker, som föreslagits parkändamål i detta program. Ytan mellan järnvägen och Fabriksgatan bedöms också kunna nyttjas för parkeringsändamål. Viktigt är att detta inte omöjliggör gång- och cykelstråk längs med Fabriksgatan, att träden i allén får goda livsvillkor samt att dagvatten kan tas om hand på ett bra sätt. Hur största möjliga antal parkeringsplatser ska ordnas behöver utredas vidare och samordning med Trafikverket, som äger marken närmast järnvägen, behöver ske. Garage eller förråd bedöms inte kunna att få plats med godkända säkerhetsavstånd till järnvägen.

Förbättrad trygghet, säkerhet och framkomlighet för gående och cyklister Idag saknas cykelbana och trottoar längs delar av Fabriksgatan. Detta bör kompletteras med för att öka framkomligheten och göra Fabriksgatan säker för gående och cyklister i det framtida bostadsområdet. Det är viktigt att inte bara strandstråket, som är ett rekreationsstråk i en lummig miljö, finns att välja på, så att man på ett säkert sätt kan välja Fabriksgatan när det är närmaste vägen, och när man under kvällen och natten vill ha ett tryggare alternativ med bättre uppsikt än rekreationsstråket längs vattnet. I planprogrammet föreslås att kvartersmarken inom kvarteren Stenavadet, Strömkarlen och Vätterviken organiseras med framsidor och små platsbildningar mot Fabriksgatan och att den småskaliga, brokiga karaktären bibehålls. Detta bidrar till en detaljrik och varierande utformning och anledningar att vistas och röra sig längs Fabriksgatan, vilket bidrar till trygghet och attraktivitet. Även övriga gator i området behöver ses över med avseende på trygghet och säkerhet för gående och cyklister. Särskilt Gästisgatan och dess korsningspunkter till gc-stråket längs vattnet, Östra Hamngatan och Fabriksgatan behöver blir säkrare. För bättre framkomlighet behöver även möjligheterna utredas till ytterligare passage över järnvägen mot Fålehagen och Ängdalen för gående och cyklister, som från det framtida bostadsområdet skulle behöva ta omvägar dit. Kopplingen till Fålehagen som rekreationsområde är viktig och ett enkelt sätt att ta sig dit skulle utgöra ett stort värde för det framtida bostadsområdet.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Genomfart/vändplats för tunga och höga fordon Tunga och höga fordon kan idag endast angöra Södra stranden från Taltrastvägen vilket betyder att de behöver kunna vända inom området. Befintlig vändplan för stora, tunga fordon finns idag i ett mycket attraktivt läge som i ett framtida bostadsområde bör göras om till kvartersmark. Vändmöjligheten behöver därför lösas på en annan plats eller så måste en möjlighet till genomfart skaps. Kartorna nedan visar exempel på lösningar att utreda vidare.

Förslag på åtgärder att utreda vidare

I detta avsnitt presenteras olika förslag på lösningar för ovan nämnda tankar och behov, samt för och nackdelar/svårigheter med dem. Fabriksgatan kopplas ihop med Vadstenavägen En åtgärd som på flera sätt skulle kunna förbättra den övergripande trafikstrukturen i området. Se kartan till vänster på föregående sida. Fördelar: - Större och tyngre fordon, ex bussar kan trafikera sträckan utan att behöva vända inom området - God angöring till centrum även om Strömbron stängs för biltrafik - Tryggare väg för gående och cyklister till centrum, särskilt om Strömbron stängs för biltrafik - Gästisgatans betydelse för biltrafik minskar och Gästisparken kan bindas ihop bättre - Transporter av båtar från hamnarna på Södra stranden till andra platser för ex vinterförvaring skulle förbättras - Räddningstjänstens tillgänglighet till området ökar

Strömbron stängs för biltrafik Kommunens trafikplanerare bedömer att Strömbron kan behöva stängas för biltrafik. Det beror på den förväntade trafikökningen i centrum i stort i samband med denna och flera andra centrala exploateringar. Dessutom bedöms konflikter mellan bilar och oskyddade trafikanter bli för stora. I sådana lägen ska oskyddade trafikanter prioriteras och en så bra alternativ lösning som möjligt hittas för biltrafiken. Trafikutredningen som ska göras efter programmet bör undersöka vilken effekt en stängning av Strömbron skulle ha innan beslut om detta tas. Ny gata genom kv Stenavadet En ny gata behöver troligtvis anläggas inom kv Stenavadet, för angöring till det nya bostadsområdet samt båtbryggor och eventuella flytande villor. Den bör förläggas mellan fastigheterna Stenavadet 3 och 4. Utformningen av den utreds närmare inom aktuell detaljplan. Förslag på lösning för stora, tunga fordon. Fabriksgatan kopplas ihop med Vadstenavägen. Endast en mindre vändplats finns kvar längst in på Vätterviksgatan

Förslag på lösning för stora, tunga fordon. En ny stor vändplats ordnas i anslutning till Fabriksgatans korsning med Vadstenavägen, alternativt: Gästisgatans tunnel under järnvägen fördjupas. Endast en mindre vändplats finns kvar längst in på Vätterviksgatan

Ny vändplats

Tunnel fördjupas

Nackdelar/svårigheter: - Vadstenavägen är redan hårt belastad av korsningspunkter, och broöppningar vid kanalen - kan vara svårt att ansluta ytterligare trafik till systemet - Gästisparken är ett viktigt fornlämningsområde. Ny vägdragning är en åtgärd som kräver mycket undersökningar, och skulle kunna skada historiska lämningar - Gästisparken, som föreslås bli en entréplats till området och till centrala Motala, samt en parkmiljö med historiska kopplingar, riskerar att bli ännu mer trafikbelastad (detta gäller dock troligen även om Fabriksgatan inte kopplas ihop med Gästisgatan). - Värdefulla träd i parken kan behöva tas ner - Befintliga pumpstationer för VA-anläggningen som finns i

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Gästisparken behöver med stor sannolikhet flyttas.

Viktigt är att i de vidare utredningarna även beakta kommande exploateringsprojekt i centrala Motala och deras påverkan på trafiksystemet. Gästisgatans tunnel fördjupas under järnvägen En alternativ lösning för att möjliggöra för större och tyngre fordon att kunna trafikera Fabriksgatan inom området utan att behöva vända. Se kartan till höger på föregående sida. Fördelar: - Större och tyngre fordon, ex bussar kan trafikera sträckan utan att behöva vända inom området - Transporter av båtar från hamnarna på Södra stranden till andra platser för ex vinterförvaring skulle förbättras - Räddningstjänstens tillgänglighet till området ökar - Befintliga pumpstationer för VA-anläggningen som finns i Gästisparken kan troligtvis finnas kvar. - Gästisparkens fornlämningar och värdefulla träd påverkas inte i lika hög grad som vid en hopkoppling av Fabriksgatan och Vadstenavägen

Tryggare väg för gående och cyklister till centrum om Strömbron stängs för biltrafik

Nackdelar/Svårigheter: - Sämre angöring till centrum om Strömbron stängs för biltrafik - Ingen förbättring av säkerheten för gående och cyklister till centrum om Strömbron behålls öppen för biltrafik - Mark behöver tas i anspråk för släntning både på Södra stranden och Ängdalen-sidan En ny tillgänglig gc-passage över/under järnvägen skapas För gående och cyklister är kopplingarna söderut från programområdet mycket begränsade. (För biltrafik bedöms de vara godtagbara med tanke på bilens högre hastighet). Fördelar: - Bättre koppling från programområdet till rekreationsvärdena i Fålehagen - Bättre koppling mellan Ängdalen (och andra delar av södra Motala) och Södra strandens kommande målpunkter - Klar förbättring av infrastrukturen för klimatsmart resande Nackdelar: - höga kostnader - tidskrävande

Alternativa lägen för en ny tillgänglig gc-passage över/under järnvägen

Kartan till vänster visar två alternativ för en ny tillgänglig gc-passage. Dessa alternativ ska utredas och jämföras mot noll-alternativet, d v s ingen ytterligare passage över järnvägen, i den kommande trafikutredningen.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Passage - alternativ 1 Alternativet innebär att en ny bro eller tunnel anläggs för en anslutning mellan Södra stranden och Västergatan i Ängdalen, vidare mot Fålehagen. Fördelar: - Det mest strategiska läget för en ny gc-passage då den lokaliseras mellan de två planerade bostadsområdena och därmed skapar en mycket gen väg till Fålehagen. Vid eventuell framtida omdaning av Ängdalen till bostadsområde blir denna koppling också en bra anslutning till Södra strandens park och badplats, samt till slingan Motalaviken runt. Nackdelar: - Dåligt med utrymme runtomkring för lutningar på ramper till bro/ tunnel - Lång och kostsam process pga samordning med Trafikverket - Påverkan på tågtrafiken under anläggning - Vid grävning - eventuellt påverkan från triförorening vid Lindquists verkstäder

Passage - alternativ 2 Alternativet innebär justeringar på anslutningarna till befintlig gångbro över järnvägen (idag trappor), för att göra den tillgänglighetsanpassad för att öka nyttan och möjliggöra passage även för cyklister. Detta genom nya påfartsramper alt. hisskonstruktion Fördelar: - En ytterligare passage för gående (även rörelsehindrade och personer med barnvagn och dyl) samt cyklister. - Bör kunna ske utan påverkan på tågtrafiken under anläggning - Befintlig infrastruktur utnyttjas Nackdelar: - Dåligt med utrymme runtomkring (på norra sidan) för lutningar på tillkommande ramper - Föroreningar bedöms inte påverka - Inte lika stor nytta med denna lokalisering, pga längre från de planerade bostadsområdena och badplatsen

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK

Fabriksgatan, Gästisgatan och Vadstenavägen utformas för att skapa god framkomlighet, trygghet och säkerhet för gående och cyklister Då stora delar av området planeras omvandlas till ett bostadsområde med tydligare urban karaktär än idag föreslås gatorna i området förändras för att överensstämma med denna karaktär. Dessutom behöver förhållandena för gående och cyklister förbättras i flera delar. Bilden nedan till vänster visar var Fabriksgatan behöver kompletteras med cykelbana och trottoar/gångbana. Den illustrerade sektionen nedan till höger beskriver vilka funktioner som behöver finnas längs Fabriksgatan för att uppnå den urbana karaktären. Gästisgatan och Vadstenavägen är beroende av den övergripande trafiklösningen, så det går inte att beskriva vilka funktioner de måste ha i det här skedet. Ambitionen är dock att deras upplevda dominans i Gästisparken ska minska så mycket som möjligt och att de ska bidra till en så god, säker och trygg trafikmiljö som möjligt.

Avstånd till entréer, ca 1,5 m

De olika trafikslagen samsas på en gemensam yta med samma markbeläggning och utan kanter

Möblerbar zon på sidan mot kv Vätterviken, för vistelse i sol-lägen

Skiss - principer för Vätterviksgatan

Vätterviksgatan får en ny utformning med gemensam trafikyta för bilar, gående och cyklister. Den avslutas mot vattnet med en torgyta med plats för mindre evenemang, marknadsstånd mm och erbjuder en vändmöjlighet för mindre fordon, som personbilar och sophämtningsfordon. Den stora vändplanen som finns där idag tas bort och funktionen ersätts på annat sätt. Den illustrerade sektionen uppe till höger visar hur Vätterviksgatan skulls kunna utformas.

Kvartersmark med entréer och små platser som vänder sig mot gatan, bra belysning av gc-stråk Streckade linjer visar vilka kompletteringar som krävs i gång- och cykelvägnätet. (Ej exakta sträckningar)

Trottoar/ gångstråk närmast kvartersmarken Cykelbana separerad från biltrafik.

Träd i rad längs gatan, längsgående parkering mellan träden

Skiss - principer/funktioner för Fabriksgatan

Gata, dimensio- Bra belysning nerad för ca 40 km/h, ca 6,5-7 m bred för att möjliggöra bussar i linjetrafik

Så mycket parkeringsplatser som möjligt, samt dagvattenhantering mellan Fabriksgatan och järnvägen

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

KLIMATANPASSNING Temperaturen på jorden stiger - det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. Denna utveckling har pågått i flera decennier och kan inte förklaras med enbart naturliga faktorer. Det innebär att vi måste anpassa oss till både nutidens och framtidens klimat. De aspekter som påverkas av klimatförändringarna är bl a ökad temperatur, ökade nederbörd, stigande havsnivåer och ökade risker för ras, skred och erosion. Vid förändringar av ett område och tillkommande bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till dessa förändringar och att klimatanpassa det nya området. På södra stranden bedöms den största påverkande faktorn vara ökad nederbörd, vilket leder till kraftigare skurar, större dagvattenflöden och eventuellt översvämningar. Även ökad temperatur och risk för ras, skred och erosion bedöms komma att drabba området, men stigande havsnivåer är inte aktuellt i Motala, som ju inte ligger vid havet. Planprogrammet föreslår flera anpassningsåtgärder som hjälper till att motverka dessa problem. Bland annat läggs stor vikt vid grönstrukturen och att behålla stora träd, som bidrar med bl a dagvattenfördröjning och temperatursänkning, samt minskad risk för erosion.

Ökade nederbörd

Ökade nederbörd, främst genom en ökning av korta häftiga regn (skyfall) förväntas i och med klimatförändringarna och kommer att påverka området. 100-årsregn 200-årsregn Beräknat högsta flöde Problemområden

Vid ny bebyggelse ökar ofta de hårdgjorda ytorna, vilket ökar ytavrinningen. För att på bästa sätt kunna ta hand om dagvattnet inom området, utan att påverka Vättern med förorenade ämnen ska dagvattensituationen utredas. Dels ska hela avrinningsområdet behandlas, så att en lämplig lösning för dagvattenhanteringen i stort ska kunna skapas, troligtvis både genom åtgärder inom programområdet och längre uppströms i dagvattensystemet. Dessutom behöver dagvattenhanteringen utredas närmare inom respektive detaljplan. 2014 gjordes en översvämningskartering för området utmed Motala ström. Den visar att delar av programområdet löper risk för översvämningar vid skyfall. Kartan nedan till vänster visar vilka områden som påverkas. De flesta av problemområdena planeras som park eller ändar av gator, och där borde översvämning vid vissa tillfällen vara hanterbara. Vadstenavägens underfart under järnvägen (A) påverkas vid 200-årsregn och mera och bildar då ett instängt område för vattnet. Detta behöver beaktas i vidare planering av trafikstrukturen. Befintlig bostadsbebyggelse inom Holm 6:85 (B) påverkas vid 100-års regn och mera och vid planläggning av denna fastighet behöver detta beaktas och åtgärder vidtas. I övrigt är det främst strandlinjen som påverkas, där programmet mestadels föreslår parkmark. Om bebyggelse kommer att planeras inom, eller i närheten av detta område behöver detta särskilt beaktas vidare i planeringen. Detta visar på att det är viktigt att ta vara på stora träd, undvika hårdgörning av ytor i alltför stor utsträckning samt att arbeta medvetet med dagvattenhanteringen i den fortsatta planeringen, så att man åstadkommer ett område med så få problem som möjligt i ett framtida klimat.

A Områden som kan översvämmas i ett framtida klimat.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

SOCIAL STRUKTUR De delar av Motala som ligger söder om kanalen och strömmen har traditionellt haft lägre status än delarna norr om vattnet. Det hänger säkerligen ihop med lokaliseringen av viktiga institutionsbyggnader, exempelvis kyrkan, och centrum i norr och att industriområdena förlagts i söder. Detta avspeglas fortfarande i fastighets- och huspriser och i utbyggnaden av service i de båda delarna. Att öka attraktiviteten på Södra stranden skulle kunna bli ett statuslyft för hela den södra delen av Motala, då den får ett fint ansikte mot Motalaviken och en entréplats/knutpunkt skapas vid Gästisparken. Det blir möjligt att service anläggs i området, vilket kan komma hela södra staden till del.

Nuvarande förhållanden

Idag är Södra stranden både ett tillgängligt och ett slutet område. Det allmänna promenadstråket längs vattnet nyttjas av många och sedan invigningen av Motalabron ingår den i en bra promenadrunda runt viken. Samtidigt är bebyggelsen inom kvartersmarken till stora delar inhägnad och upplevs stängd för allmänheten. Området är också isolerat från övriga staden, då järnvägen utgör en stark barriär mot söder och Motalaviken, som trots fina utblickar mot centrum över vattnet, ju faktiskt är en fysisk barriär mellan norra och södra delarna av Motala. Stadsdelen tillhör den mindre attraktiva södra sidan av Motala, och har en något bortglömd karaktär med tanke på sitt fantastiska lokalisering precis vid vattnet. Servicen i den här delen av staden är också eftersatt.

Planprogrammets förslag

I förslaget utvecklas och förfinas de allmänna ytorna, vilket innebär satsningar på allmänheten. Gästisparken och grönstråket längs vattnet föreslås bli en plats för alla, med många olika möjligheter, vilket är inkluderande och främjar möten mellan människor som kanske annars sällan möts. Nya satsningar i de här delarna skapar ett ökat intresse för den här delen av staden, och att

attraktiv, ny, vattennära bostadsbebyggelse kommer till skulle höja statusen i området, något som på sikt borde smitta av sig till flera av de södra delarna i staden. Detta kan i sin tur komma att öka efterfrågan på service, vilket brukar följas av bättre tillgång till detsamma. Kvartersmarken inom programområdet föreslås orienteras med framsidor inte bara mot vattnet, utan även mot Fabriksgatan. Då kan mer liv och rörelse och kontakt mellan verksamheter och förbipasserande möjliggöras, något som brukar vara fallet i en socialt välfungerande miljö. Då det redan finns etablerade verksamheter i de delar av programområdet där de största förändringarna föreslås, måste förändringar genomföras successivt. Också detta har i många exempel visat sig vara ett socialt hållbart tillvägagångssätt för förändring. I programmet förespråkas också en blandning av verksamheter och bostäder, upplåtelseformer och arkitektur, vilket gynnar social hållbarhet i området, eftersom mycket forskning visar på sådana fördelar vid blandad bebyggelse.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

TEKNISK FÖRSÖRJNING Programområdet är någorlunda väl försörjt av teknisk infrastruktur. Fjärrvärme saknas, men i övrigt finns infrastrukturen på plats. En del ledningar är dock i behov av att bytas ut. Föroreningssituationen i marken, särskilt kring Stenavadet där det har konstaterats förekomst av tri, innebär att grävning i området är problematiskt. Det gör att utbyggnad av teknisk infrastruktur beror av sanering av denna förorening.

finns en ny vattenledning i anslutning till Dynudden.

El, med Vattenfall Eldistribution AB som huvudman, finns i hela området. Nyetableringar kan anslutas till befintligt nät.

Inom programområdet finns föroreningen tri påvisad. Både inom Stenavadet och inom Holm 6:80. Tri är en komplicerad förorening vars sista nedbrytningsprodukt är cancerframkallande. Föroreningen sprider sig på olika sätt, bland annat med grundvattnet och i porösare material som ofta används kring vattenledningar. Detta kan leda till problematik för nya eller vid utbyte av ledningar samt nya anslutningspunkter då schaktning troligtvis inte kan ske i de förorenade områdena om inte sanering av mark genomförs. Det är också svårt att avgränsa trins utbredningsområde och det är viktigt att lokalisera källan som föroreningen sprider sig ifrån, för att kunna få bukt med föroreningen.

Planprogrammets förslag

Nuvarande förhållanden

Området föreslås anslutas till befintligt elnät. För den ökade belastningen i samband med en full utbyggnad enligt programmet behövs en ny transformatorstation inom det nya bostadsområdet i kv Stenavadet och två nya transformatorstationer inom kv Strömkarlen och Vätterviken. Utrymme behöver avsättas för detta samt för nya ledningar, men specifik lokalisering sker med fördel fram längre fram i planarbetet.

VATTEN OCH SPILLVATTEN

För nyetablering av verksamhet i det område som saknar vatten och spillvatten sker anslutning till det kommunala nätet. Innan tri-föroreningen har undersökts, avgränsats och åtgärdats kan man inte gräva för anslutningsledningar till vatten och spillvatten inom kv Stenavadet och kv Strömkarlen eller inom Holm 6:80. I programmet föreslås därför att ny bebyggelse i dessa delar uppförs först efter att föroreningsfrågan är ordentligt utredd och det därmed visat sig möjligt att ansluta vatten och avlopp.

Nuvarande förhållanden

Hela området, förutom ett område vid båtklubbarna är anslutna till kommunalt vatten- och spillvattennät. Ledningarna är lokaliserade i anslutning till Fabriksgatan, Gästisgatan, Vätterviksgatan och ett stråk mellan vattnet och kv Vätterviken. I samband med omdragningen av Fabriksgatan 2015 re-linades ledningen mellan Stenavadet 1 och 8 (ungefärlig sträcka markerad i bilden nedan). Övriga spillvattenledningar är från 1940-1970-tal och dricksvattenledningar från 1930-1970-tal. Dessa ledningar är lämpliga att byta då annat arbete i området ska ske för väg, cykel eller gångbana. Inga kända problem finns idag, men det har förekommit vattenläckor på sträckan. I väster

Läge för pumpstationer

Sträcka där re-line genomförts

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TEKNISK FÖRSÖRJNING

Vid planering av av träd i anknytning till väg-, gång- eller cykelstråk längs Fabriksgatan måste man titta på var VA-ledningar går i dess sträckningar. Fabriksgatans nya sektion är anpassad så att nya trädplanteringar inte ska störa VA-anläggningen, men detta måste också säkerställas i detalj vid projektering av gatan. Trafikalternativ 1 innebär större förändringar för VA-anläggningen då det bland annat innebär att man troligen måste flytta de pumpstationer som idag finns i Gästisparken.

UPPVÄRMNING

Nuvarande förhållanden

Idag värms bebyggelsen i området av egna lösningar i form av el eller pannor. Fjärrvärme finns inte i området. Närmsta anslutningsmöjlighet till Vattenfall AB Värmes fjärrvärmenät finns vid Södra skolan inte långt ifrån Gästisområdet. Dimensioneringen av fjärrvärmen är där så stor att möjligheter finns att ansluta hela Södra stranden-området.

Planprogrammets förslag

Uppvärmningsmetod för ny bebyggelse i området är inte fastställt i det här skedet. Möjligheter finns att ansluta till fjärrvärmenätet, men enligt Vattenfall AB Värme behöver det skjutas in en del pengar i projektet om det blir aktuellt, exempelvis i form av anslutningsavgifter eller någon annan typ av samarbete. Om fjärrvärme inte blir aktuellt förordas andra miljöeffektiva uppvärmningssätt, exempelvis värmepump, solfångare, passivhus med värmeväxlare eller dylikt.

DATAFÖRSÖRJNING Nuvarande förhållanden

Kommunalt datanät finns i området. Även Skanova har fiber draget i området.

Planprogrammets förslag

Nya och befintliga verksamheter ansluts till befintliga nät om så önskas.

AVFALLSHANTERING Nuvarande förhållanden

Eftersom området till stora delar består av verksamheter omfattas inte avfallet av kommunens insamlingsansvar. Endast det avfall som kan jämställas med hushållsavfall (exempelvis från arbetsplatsernas fikarum eller matsal) ska samlas in av kommunen.

Planprogrammets förslag

I dagens samhälle är avfall inte längre sopor, utan en resurs som kan tas tillvara. I den takt som området byter karaktär kommer det kommunala ansvaret för att samla in hushållsavfallet att öka, men också för att det kommunala ansvaret troligen kommer att utökas för att samla in andra avfallskategorier. Systemen för källsortering måste vara dimensionerade för mängden avfall som uppkommer och passa ihop med den kommunala avfallshanteringen. Det är viktigt att miljö-/soprummen är bostadsnära, lättillgängliga och att de uppfattas som estetiskt tilltalande. För hämtningsfordon ska det finnas tillräckligt utrymme för att hämta avfallet och att vägarna är anpassade för att de ska kunna ta sig fram.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

BULLER Då hela programområdet ligger precis norr om järnväg med godstrafik, samt en genomfartsgata, Fabriksgatan, så är området bullerpåverkat. Därför har en översiktlig bullerutredning för området gjorts av Soundcon AB (201608-26) för att få grepp om vilka bullernivåer som kan förväntas i området och vad som kan komma att krävas vid utformning och placering av ny bostadsbebyggelse i området. I samband med ombyggnaden av järnvägen genom Motala till dubbelspår i början av 2010-talet utreddes bullersituationen kring den nya järnvägsetableringen. Bullerskärmar placerades längs hela sträckan mot Södra stranden för att skydda befintlig bebyggelse från bullret. Bullerskärmarna är ca 2 m höga och dämpar alltså buller för bebyggelse i en våning. Området var vid det tillfället inte heller planerat för bostäder, vilket gör att kraven på bullerskydd är högre i samband med det som föreslås i planprogrammet. Trafikuppgifter för ett framtidsscenario år 2040 har erhållits från Trafikverket. Fabriksgatan ligger precis i anslutning till programområdet och dess bullerpåverkan har inte tidigare utretts. Därför har Motala kommuns enhet Gata & Park planering med hjälp av Trafikverkets planeringsverktyg gjort en uppskattning av framtida trafik på Fabriksgatan år 2030, som ligger till grund för bullerutredningen.

Utformningen av hus och val av planlösningar blir därmed avgörande för att uppfylla riktvärden enligt förordningen. I utredningen har Soundcon lagt in fiktiva byggnadsvolymer och beräknat ljudnivåer vid fasad för dessa. Dessa beräkningar visar att det sannolikt är svårt att med punkthus (ej genomgående lägenheter mot skyddad sida) kunna skapa planlösningar som uppfyller riktvärden enligt förordningen. Med lamellhus finns dock förutsättningar att med genomgående lägenheter klara detta. Med en välplanerad bebyggelsestruktur inom området bedöms det alltså att bostäder kan byggas i de områden som är aktuella för detta inom planprogrammet. För att uteplatser ska uppfylla riktvärden krävs sannolikt att de placeras så att de skärmas av byggnader. Utredningen beskriver alltså att det är möjligt att skapa bostadsbebyggelse på de platser som föreslås i programmet, med hänsyn till buller, men att en mycket medveten utformning och placering krävs. I kommande detaljplaner behöver buller- och vibrationsfrågan utredas noggrant utifrån respektive projekt. Även Vätterviksgatans trafik kan komma att behöva tas med i beräkningarna för bebyggelse inom kvarteret Vätterviken och Strömkarlen. Också buller från båttrafik på Motalaviken och från verksamheten inom Motala båtvarv kan påverka kommande bostadsområden, och bör studeras närmare i kommande detaljplaner.

Programområdet ligger också nära riksväg 50 över Motalabron, men den bedöms ligga så pass långt från planerade bostäder att den inte har någon påverkan. Likaså ligger Gästisgatan och Vätterviksgatan inom programområdet. Men deras låga hastigheter och relativt låga belastning gör att dess bullerpåverkan inte heller bedöms nödvändig att utreda i det här skedet. Utredningen visar att tågtrafiken är helt dominerande för trafikbullernivåerna i området. I princip överstiger de dygnsekvivalenta ljudnivåerna riktvärdet 55 dBA inom hela de områden som är aktuella för bostäder. Därmed gäller att minst hälften av bostadsrummen i en bostad ska vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl 22.00 och 06.00.

Ett exempel på hur bullersituationen ser ut. Bullerutbredningskartan visar maximal ljudnivå för spår- och vägtrafik sammanslaget, 7,5 m över mark, motsvarande våning 3. Karta: Soundcon AB

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

RISK—FARLIGT GODS Järnvägssträckan genom Motala är en del av det s.k. ”Godsstråket genom Bergslagen”. Då denna sträcka anses viktig för godstransporter i Sverige har man på senare år ökat kapaciteten genom att bygga dubbelspåret genom Motala. En del av detta gods är s.k. farligt gods som kan orsaka stora skador på människor, egendom och i miljön.

Generellt om risk - farligt gods

I Sverige finns inga nationella regler eller riktlinjer för hur bebyggelse får uppföras i omedelbar närhet till transportleder för farligt gods. Däremot har ett antal länsstyrelser, dock ej Östergötland, tagit beslut om en riskpolicy 1 för hur man kan använda marken intill sådana transportleder. Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) nämner denna modell i en handbok för planering med hänsyn tagen till farligt gods. Modellen innebär att man särskilt ska beakta risken med farligt gods för den mark som ligger närmre än 150 meter från transportleden. Detta område har sedan delats in i tre zoner där man föreslår lämplig användning av marken. Zonen närmast leden kan t.ex. användas för odling eller parkering medan zonen längst ifrån leden kan användas till bostäder, vård eller skola. I det fall man planerar att använda marken till annat än vad som anses lämpligt i den aktuella zonen bör en mer detaljerad riskbedömning göras av en person med specialistkunskap. Modellen saknar dock fasta gränser för de olika zonerna, detta får avgöras med hänsyn tagen till den aktuella riskbilden i planområdet.

Exempel från Länsstyrelsen i Skåne

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR RISK - FARLIGT GODS

Risk relaterat till farligt gods längs Motalavikens södra strand

Merparten av planområdet ligger i det område, som om man ska tillämpa riskpolicyn ovan, där man särskilt skall beakta risken med farligt gods. Vilka konsekvenser detta ger är nu svårt att säga då detaljeringsgraden av den framtida markanvändningen inte är tillräcklig. Det innebär att det i detaljplanefasen krävs mer detaljerade riskbedömningar. Dessa kan i sin tur resultera i att det ställs krav på riskreducerande åtgärder för att möjligöra tänkt markanvändning. Riskreducerande åtgärder De åtgärder som kan bli aktuella är t.ex. förhöjda krav på fasadmaterial, placering av friskluftsintag och utformning/placering av entréer. En annan typ av åtgärd kan vara att i samråd med Trafikverket förstärka det befintliga bullerskydd som löper längs med järnvägen, antingen längs hela sträckningen eller där det efter en utredning visas att det behövs.

Övriga riskverksamheter

Ytterligare några aspekter finns att ta hänsyn till när det gäller risk i programområdet. Dels förvaras och säljs en del gasol vid båtvarvet samt vid den befintliga sjömacken och inom fastigheten Stenavadet 4. Riskaspekterna av denna verksamhet i anslutning till kommande bostadsbebyggelse behöver också utredas och beaktas i det fortsatta arbetet. Dels behöver risk för utsläpp av farliga ämnen kopplat till närheten till Vättern beaktas, eftersom den är dricksvattentäkt och med anledning av det utpekat som vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. I samband med utbyggnaden av dubbelspåret togs en beredskapsplan fram för hur olyckor med läckage av farligt gods ska hanteras så att dricksvattentäkten inte ska förorenas (Underlag för beredskapsplan avseende vattenskydd, 2010). Det är därför viktigt att föreskrifterna för vattenskyddsområdet samt beredskapsplanen för olyckor med läckage av farligt gods följs för att undvika negativ påverkan på Vättern.

FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Konsekvenser

I detta avsnitt beskrivs programförslagets påverkan på riksintressen och miljökvalitetsnormer, samt tankar kring behovet av miljöbedömning i vidare planering.

KONSEKVENSER

RIKSINTRESSEN, KAP 3 OCH 4 MILJÖBALKEN VÄTTERN/VÄTTERN (ÖSTRA)/VÄTTERN MED ÖAR OCH STRANDOMRÅDEN NV Riksintresse Naturvård (MB 3 kap)

LST Riksintresse rörligt friluftsliv (MB 4 kap)

Omfattar: Strand- och vattenområden inom planprogramområdet, undantaget den östra änden Skydd: Natur och kulturvärden ska skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kulturmiljön i Vättern med öar och strandområden

Omfattar:Alla vatten- och landområden väster om fastigheten Stenavadet 3. Skydd: Turismens och friluftslivets intressen ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön i Vättern med öar och strandområden

HAV Riksintresse Yrkesfiske, sjöar (MB 3 kap)

NV VicNatur Riksintresse anspråk Natura 2000 (MB 4 kap)

Omfattar:Alla vattenområden inom planprogrammet Skydd: Yrkesfiske ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande

Omfattar:Alla vattenområden inom planprogrammet. Omfattas av Habitatdirektivet och fågeldirektivet. Mål i bevarandeplan: Utgörs både av SPA- och SCI-område. Flera av Natura 2000-värdena är beroende av kvaliteten i själva vattenfasen. Ett kallt, klart, näringsfattigt och välbuffrat vatten är det som generellt eftersträvas

KONSEKVENSER RIKSINTRESSEN

GÖTA KANAL

JÄRNVÄG SKYMOSSEN - MJÖLBY

RAÄ Riksintresse Kulturmiljövård (MB 3 kap)

TV Riksintresse järnväg (MB 3 kap)

Omfattar: Gästisparken och norra delen av kv. Vätterviken Skydd: Kommunikationsmiljö kanal, med landets främsta kanalmiljö (utförd 1810-32) av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap.

Omfattar: Hela järnvägssträckningen i den södra gränsen av programområdet Skydd: Banan ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse, den ingår även i det strategiska godsnätet. Banan sträcker sig från Storvik till Mjölby.

NV Riksintresse Friluftsliv (MB 3 kap)

LUFTRUM MALMENS FLOTTILJFLYGPLATS Försvarsmakten Riksintresse totalförsvar (MB 3 kap) Omfattar: Hela programområdet Skydd: Stoppområde höga objekt, influensområde luftrum

Omfattar: Hela programområdet utom den sydvästra änden Skydd: Berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Berikande upplevelser från friluftsaktiviteter och vattenknutna friluftsaktiviteter.

KONSEKVENSER RIKSINTRESSEN

SAMLAD BEDÖMNING

Om riksintressena behandlas på ett medvetet sätt i vidare planering bedöms förslagen i programmet inte ha någon större påverkan på dem, eller rent av kunna bidra med positiv påverkan. Riksintressena som berör friluftsliv bedöms gynnas genom de förändringar som planprogrammet föreslår, med ökad allmän tillgänglighet, förbättrade förhållanden för båtlivet samt upprustning av rekreationsstråk. Riksintressena för yrkesfisket i Vättern, Göta kanal som kulturmiljö samt stopp för höga objekt bedöms inte påverkas om programmets förslag genomförs. Vad gäller riksintressena för naturvård och Natura 2000 bedöms programförslagets påverkan kunna bli positiv, men utfallet beror på hur man hanterar exempelvis dagvatten. Inriktningen är att en positiv påverkan ska uppnås, genom att åtgärder anpassas så man kan förbättra förhållandena för Vättern jämfört med dagens situation. Riksintressena ska behandlas vidare i respektive kommande detaljplan, där påverkan på dessa, och behov av miljökonsekvensbeskrivning i samband med planen slutligen avgörs.

Angående Natura 2000

Ingrepp eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen. Ingreppet kan tillåtas om det utformas så att områdets naturvärden även i fortsättningen har en gynnsam bevarandestatus. Tillstånd kan i allmänhet lämnas om skyddsvärda miljöer inte skadas och om bevarandet av de arter som ska skyddas inte hotas eller försvåras. Den som ska utföra åtgärden eller verksamheten ska söka tillstånd. En ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med bedömning av åtgärdens påverkan på Natura 2000-värdena, möjliga alternativ, samt lämpliga skyddsåtgärder. I de flesta fall ställs ansökan

till länsstyrelsen. Det hela inleds dock med ett s k tidigt samråd med länsstyrelsen där man kommer överens om vad ansökan och MKB behöver innehålla. Det är troligt att den här typen av tillstånd kommer krävas för vissa av förslagen i planprogrammet. Den slutliga bedömningen av detta görs i respektive kommande detaljplan.

KONSEKVENSER

MILJÖKVALITETSNORMER, KAP 5 MILJÖBALKEN Miljökvalitetsnormerna reglerar den kvalitet hos miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt, och syftar till att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa utsläpp. Det gäller till exempel utsläpp från trafik och jordbruk. Idag finns miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet, luft och buller.

överskridits. MKN som dyngsmedelvärde avseende PM10 överskreds dock i gaturum år 2013. Bedömningen baseras också på att det i anslutning till programområdet inte finns några verksamheter som orsakar luftemissioner och att vägtrafiken i området är förhållandevis låg.

VATTEN

Programmet bedöms heller inte innebära några förändringar som kraftigt försämrar detta, men med en annan typ av gaturum, högre bebyggelse, ökad fordonsmängd med mera kan detta komma att påverkas. Därför kan det i kommande detaljplaneskeden eventuellt behöva göras en ny bedömning. Även tågtrafikens påverkan kan behöva utredas närmare i detta skede. Även vedeldning kan vara en orsak till att MKN för luft överskrids, men detta bedöms inte vara en aktuell uppvärmningsform för de framtida bostäderna och bör därför inte påverka MKN för luft i det här området.

Miljökvalitetsnormer för vatten berör följande vattenförekomster: - grundvattenförekomsten ” Motala - Klockrike , SE648851-146082” som är föremål för åtgärdsplanering, samt - ytvattenförekomsten ”Vättern – Storvättern”, SE646703-142522, som finns inom programområdet. - fisk- och musselvattenförekomsten ”Vättern”, nr 13 i NFS 2002:6, som finns inom programområdet Detaljplaneprogrammet ger många möjligheter för fortsatt exploatering och detta är därför ett för tidigt skede för att beskriva i detalj vilken påverkan de föreslagna förändringarna skulle ha på vattenförekomsterna. Detta ska behandlas mer utförligt i respektive framtida detaljplan. Kommunen har dock en strävan att dagvattenavrinningen till Motalaviken och Strömmen inte ska öka i förhållande till dagens situation. Därför förespråkas det redan i programförslaget att dagvatten istället för att avledas ska fördröjas eller infiltreras i mark inom respektive fastighet.

LUFT

Några mätningar eller beräkningar för luftkvalitet har inte skett inom programområdet. Men i det här skedet bedöms inte MKN överskridas för varken PM10, PM2,5, kvävedioxider eller bensen. Detta baseras dels på övergripande mätningar i Motala, där ovanstående parametrar återkommande mäts under vinterhalvår både som tätortsbakgrund och som gaturumsmätningar. I ingen av dessa mätningar har MKN som årsmedelvärde

BULLER

De analyser som har gjorts avseende bullret från trafiken på Fabriksgatan och järnvägen visar att omsorgsfullt utformad och placerad bebyggelse bör kunna uppföras så att riktvärden i regeringens förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:230, klaras. Vidare utredning kring detta krävs i respektive framtida detaljplan som berör bostadsbebyggelse och andra användningar där bullersituationen är av betydelse. Utredningar ska ske enligt rutinerna i Motala kommuns bullerpolicy och i detaljplanerna ska det visas att gällande lagstiftning kring buller klaras för den nya bebyggelsen. För planering av förskola ska Boverkets vägledning gällande utemiljö på skolgårdar ligga till grund för föreslagen placering och utformning.

KONSEKVENSER

MILJÖBEDÖMNING Om en detaljplan medger en användning av marken som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med marken, vattnet eller andra resurser ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas i enlighet med 5 kap 18§ Plan- och bygglagen. En full utbyggnad enligt detaljplaneprogrammet bedöms i stort förbättra de miljömässiga förhållandena i området, då känsligare markanvändning än dagens föreslås, och flera påfrestningar på miljön behöver åtgärdas för att genomföra detta. Eftersom området är stort, och planerna fortfarande är ganska öppna kommer den fortsatta planeringen av programområdet göras i flera detaljplanetapper. Behovet av miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför inför respektive detaljplaneetapp beroende på vilka frågor som detaljplanen omfattar. Med hänsyn till områdets närhet till Vättern, som är Natura 2000-område kommer vissa framtida planer troligtvis innebära betydande miljöpåverkan. I detaljplaneprogrammet görs bedömningen att följande miljöoch hälsoaspekter kan komma att behöva utredas vid kommande detaljplaneläggning. - - - -

Risk för föroreningar och olyckor vid transporter av farligt gods längs järnvägen Buller från järnvägstrafik i samband med planering av bostäder och eventuell förskola Dagvattenhantering, risk för utsläpp till Vättern, som är av riksintresse och Natura 2000-område Inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten

Genomfรถrande

I detta avsnitt beskrivs tankar kring genomfรถrande och aktuella projekt som syftar till att uppnรฅ den vision som beskrivs i detaljplaneprogrammet

GENOMFÖRANDE

GENOMFÖRANDEPRINCIP OCH TIDSASPEKT Genomförande av planprogrammets idéer sker etappvis genom ett flertal detaljplaner. Etappindelningen styrs av rådiga aktörers intresse att utveckla området på ett sätt som stämmer överens med detaljplaneprogrammets vision.

Planprogrammet - tidplan Samrådsbeslut Samrådstid Godkännandebeslut

22 november 2016 5 december 2016 - 23 januari 2017 5 september 2017

Genomförda utredningar inom planprogrammet

Arkeologerna, Statens Historiska Muséer Rapport 2016:66 Arkeologisk utredning etapp 1 - DGE, 2017-04-27 - Miljötekniska markundersökning och förenklad riskbedömning avseende klorerade alifatiska kolväten (tri) - DGE, 2017-05-22 - Miljötekniska markundersökningar Motalavikens södra strand - Motala kommun, 2009-12-30 - Bebyggelseinventering - Soundcon AB 2016-08-26 - Bullerutredning - Sweco Civil 2016-01-21 - Geotekniskt utlåtande - Sweco Civil rev. 2016-10-31 - Geoteknisk PM och Markteknisk undersökningsrapport - VoS/Orbicon, 2017-04-21 - Miljöteknisk markundersökning Stenavadet 1-3 - White arkitekter 2016-10-07 - Gestaltningsprogram parkstråk

Efter programmet—innan detaljplaner

Vissa övergripande frågor kvarstår efter detaljplaneprogrammet, som behöver utredas inför genomförande och detaljplanering. Dessa listas som åtgärder här nedan: - Dagvattenutredning—ska genomföras som ett helhetsgrepp för hela området. Pågår. Färdigt slutet av sommaren 2017 - Badvattenutredning—ska genomföras under badsäsongen 2017. Upphandling pågår. Färdigt hösten 2017 - Trafikutredning som utreder om och i så fall hur Fabriksgatan ska kopplas ihop med Vadstenavägen, behov och lokalisering av angöring och nya planskilda korsningar över järnvägen, gatusektioner/ förprojektering av Fabriksgatan. Ska beställas. Färdig dec 2017 (tidigast)

Detaljplaner och genomförandeprojekt Pågående och beslutade projekt (projekt och ansvar)

- - - -

Detaljplan för Stenavadet 1-3 mm - påbörjad. Beräknad tid för antagande: hösten 2018 (KLF, SBE) Detaljplan för Vätterviken 4-5, ev m fl - positivt planbesked, prioriterad att starta sommaren 2017 (KLF, SBE) Detaljplan för Stenavadet 5&8. Planbegäran behandlas (KLF, SBE) Gästisparken - pågående projekt kring fornlämningar och framtida utformning. Ytterligare medel behövs för utformning enligt detta planprogram (TF, Gata & park - planering)

Projekt som ej beslutats om ännu - Parkstråket Motalaviken runt - Detaljplaner och annan utbyggnad beroende på intresse, behov och möjligheter till prioritering - Ombyggnader trafik - beslutas efter genomförd utredning - Utbyggnad teknisk infrastruktur - bör ske i samband med genomförande av andra projekt, såsom bostadsexploatering, gatuombyggnader etc

GENOMFÖRANDE

CHECKLISTA FÖR DETALJPLANER I PROGRAMOMRÅDET Planprogrammet tar upp många frågor som behöver utredas vidare och faktorer som ska visas hänsyn i detaljplanerna som följer. Denna checklista sammanställer dessa aspekter för:

Alla nya detaljplaner - Bebyggelse och miljöer som pekats ut som intressanta i bebyggelse inventeringen av Södra stranden (Motala kommun, 2009-12-30) ska särskilt utredas med hänsyn till kulturvärden - För de områden som pekats ut för fortsatt utredning i den arkeologiska utredningen etapp 1 (Arkeologerna, Statens historiska muséer, Rapport 2016:66) ska utredas enligt det som anges i rapporten - Historiska strukturer och namn bör tas tillvara i framtida användning ar och utformningar. - Detaljplanen ska bidra till att den grönstruktur som föreslås i plan programmet kan skapas - Allén längs Fabriksgatan och övriga utpekade alléer ska beaktas enligt det generella biotopskyddet - Hålträd ska beaktas enligt artskyddsförordningen - Övriga utpekade värdefulla träd ska beaktas i planarbetet - Detaljplanen ska bidra till att den trafikstruktur som föreslås i plan programmet, och i efterkommande trafikutredning, skapas - Parkering ska följa Motala kommuns gällande riktlinjer för parkering och primärt ordnas inom egen fastighet - God faktisk och upplevd tillgänglighet till allmänna platser ska efter strävas - Det ska eftersträvas att bebyggelse placeras med ”framsidor” mot Fabriksgatan och mot vattnet. - En blandning av användningssätt ska möjliggöras - Dagvatten ska tas om hand inom egen fastighet alt. hanteras enligt dagvattenutredning som tas fram efter programmet, men innan detaljplaner. - Geoteknik ska utredas för att säkerställa hur grundläggning av ny bebyggelse kan ske, samt för att säkerställa att problem med

- -

erosion och slänter kan undvikas Strandskydd ska beaktas vid planering som omfattar bebyggelse inom strandskyddets utbredning Vättern som riksintresse, Natura 2000-område och vattenskyddsområde ska beaktas

Detaljplaner som omfattar bostäder och förskola/KM - Markföroreningar ska åtgärdas så att KM klaras - Buller ska utredas så att riktvärden i Trafikbullerförordningen (SFS 2015:216) klaras för bostäder och uteplatser eller Boverkets vägledning gällande utemiljö på skolgårdar vid planering av förskola - Risk för farligt gods ska utredas och fastställa hur ny bostads bebyggelse ska skyddas Detaljplaner som inte omfattar bostäder/MKM - Markföroreningar ska åtgärdas så at MKM klaras - Risk för farligt gods ska utredas och fastställa hur ny användning ska skyddas Detaljplaner som omfattar bebyggelse i vatten - Badvattenkvalitet ska utredas, och vid detaljplan som omfattar bad ska en god kvalitet säkras - Naturvärden i vattnet och på botten ska utredas - Våghöjd ska utredas där behovet finns för säkra konstruktioner - Vattendjup ska utredas så att muddring undviks i största möjliga mån - Nödvändiga tillstånd och dispenser för verksamhet i vatten ska sökas - Arkeologisk utredning etapp 1 ska göras - Eventuella vidare arkeologiska utredningar om etapp 1 visar att det behövs - Exploatering som innebär arbete under grundvattenytan eller i vatten/ sediment bör utredas med avseende på hur grumling och länsvatten kan påverka Vättern.

GENOMFÖRANDE

ÖVERGRIPANDE KALKYL Programmet visar flera åtgärder som behöver genomföras för att skapa ett attraktivt bostadsområde enligt visionen. Alla kostnader som redovisas nedan är mycket översiktliga och måste utredas vidare. Flera åtgärder kommer att delas upp etappvis vilket gör att de kommunala investeringarna fördelas på flera år.

Trafik och parkering - Ombyggnad och eventuell förlängning av ca 8 miljoner kr Fabriksgatan, samt eventuella nya gator i området - Ny g/c-tunnel under järnvägen till Västergatan minst 10 miljoner kr (andra alternativ, ex tillgänglighetsanpassning av vidare utredning krävs bef bro vid Stenavadet 8)

1-3 miljoner kr 4-7 miljoner kr

Förändrade driftskostnader

Kommunala investeringar

Park och fritid - Upprustning och förädling av strandpromenaden, innehållande exempelvis följande: - projektering - ytskikt – gc-väg - brygg-gång - tillägg vegetation - torg vid Vätterviksgatans ände - utegym - utsiktsplatser/mötesplatser/solpir (ca 3-5 st) - bollplaner (boule,volleyboll) - badplats - naturlekplats - grillplats - cykelparkering - Upprustning och förädling av Gästisparken

Teknisk infrastruktur - Dagvattenanläggningar - Nya vatten– och spillvattenledningar - utbyte av de äldre ledningarna

minst 10 miljoner kr

vidare utredning krävs

Alla åtgärder på allmän plats kommer kräva ökad drift på både lång och kort sikt.

Kommunala intäkter

Kommunen äger tre fastigheter som kan säljas, Stenavadet 1-3. Ett markanvisningsavtal är tecknat med bostadsstiftelsen Platen. Köpeskilling ska vara 1 200 kr/kvadratmeter BTA. I detaljplaneskedet utreds hur stor bebygglese som är möjlig inom området.

Bilagor

Här återfinns: - Samrådsredogörelse med bilagor - Minnesanteckningar från samrådsmöte

90 Dnr 16/KS0249 2017-05-31

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SGI Länsstyrelsen och Trafikverket Lantmäteriet

• • • •

Sverigedemokraterna Naturskyddsföreningen Nya Moderaterna Miljöpartiet

Sida 1

Motala Vadstena vatten- och avfallsnämnd Plan- och miljöförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsenheten Plan- och miljöförvaltningen, räddningstjänsten Tekniska nämnden Bildningsnämnden

Organisationer, politiska partier etc

• • •

• •

Kommunala nämnder och förvaltningar

• • • •

Länsstyrelsen och statliga myndigheter

Under samrådet har följande skrivelser inkommit:

2017-01-04 2017-01-20 2017-01-23 2017-01-23

2017-01-24 2017-01-24 2017-01-24

2017-01-17 2017-01-23

2017-01-16 2017-01-23 2017-01-30 2017-01-30

synpunkter synpunkter ingen erinran information

information synpunkter synpunkter

synpunkter synpunkter

information synpunkter synpunkter ingen erinran

Annons om samrådet infördes i ortspressen den 17 december 2016 och ett samrådsmöte hölls tisdagen 20 december 2016 i KS-salen, Kommunhuset. Minnesanteckningar från mötet bifogas denna samrådsredogörelse. Under samrådet har planförslaget funnits tillgängligt i Kommunhusets foajé, på huvudbiblioteket i Folkets Hus samt på kommunens hemsida.

Förslaget till detaljplaneprogram har varit utsänt för samråd under tiden 5 december 2016 – 23 januari 2017. Förslaget har remitterats till berörda myndigheter, organisationer, och kommunala enheter. Boende, företagare, politiska partier och andra berörda har samtidigt getts tillfälle att yttra sig över programmet.

Ett förslag till detaljplaneprogram har tagits fram för Motalavikens södra strand. Programmet syftar till att undersöka förutsättningarna för vidare exploatering och förändrad markanvändning längs Motalavikens södra strand. Tanken är att pröva möjligheterna att uppföra bostäder blandat med viss handel och småskalig verksamhet, samt att se över och utveckla befintliga värden och funktioner samt de allmänna ytorna i området.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Detaljplaneprogram för Motalavikens södra strand, Ängdalen, Motala kommun

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Liberalerna Socialdemokraterna Centerpartiet

Östgötatrafiken Svenska kraftnät Östergötlands museum Vattenfall Eldistribution AB

• • • • 2017-01-10 2017-01-20 2017-01-23 2017-01-26

2017-01-18 2017-01-20 2017-01-25

2017-01-23 2017-01-23 2017-01-23

synpunkter ingen erinran information information

information synpunkter synpunkter

synpunkter ingen erinran synpunkter

Sida 2

SGI anser också att förekomsten av erosion längs strandkanten bör utredas och att eventuella åtgärder som krävs ska säkerställas i kommande detaljplaner.

För det område där geotekniska undersökningar utförts för planprogrammet krävs bedömning av lokalstabiliteten mot Motalaviken. Det framgår ej hur slänterna ut i vattnet ser ut och om det lokalt kan förekomma stabilitetsproblem. Jordlagren utgörs till viss del av finkorniga jordlager och det är därför viktigt, skriver SGI, att klargöra geometrierna för slänterna ut i vattnet.

SGI har följande synpunkter: Inga geotekniska undersökningar finns utförda för områdets västra delar. Jordlagren inom detta område består enligt jordartskartan huvudsakligen av morän, men det finns områden med fyllning, sand och silt, samt kärrtorv. SGI anser att då dessa delar planläggs bör geotekniska undersökningar utföras för att klarlägga geotekniska förhållanden.

Kommentar: Översvämningskarteringen har beaktats i programarbetet, men bedömts inte ha så stor påverkan i detta tidiga skede. Däremot behöver den konsulteras noggrannare i kommande detaljplaner i området. Samhällsbyggnadsenheten tydliggör detta i programhandlingens nya avsnitt om klimatanpassning på s 71 genom att justera så att denna översvämningskartering nämns och att hänsyn till den ska tas i kommande detaljplaner.

Vidare informerar de om den översvämningskartering av Motala ström som utfördes 2014 och beskriver översvämningsutbredningen vid ett 100-årsflöde, ett 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap delar kommunens uppfattning att ytterligare geotekniska utredningar ska utföras för de områden där bostadsbebyggelse ska uppföras.

Länsstyrelsen och statliga myndigheter

Inkomna synpunkter redovisas nedan tillsammans med samhällsbyggnadsenhetens kommentarer i kursiv stil:

Motala skeppsförening Fastighetsägaren Vätterviken 4 och 5 Fastighetsägaren Stenavadet 5 och 8

• • •

Fastighetsägare och övriga berörda

• • •

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

92 Sida 3

etableras med bibehållna naturvärden och en attraktiv landskapsbild och vill inte utesluta detta i det här skedet. Frågan bör kunna utredas i en detaljplan. Programhandlingen har dock uppdaterats på s 57 och 58 så att frågorna om naturvärden, landskapsbild och strandskydd poängteras som viktiga frågor som behöver ägnas särskild uppmärksamhet vid en planläggning.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att frågan om bostadshus i vatten borde kunna

Länsstyrelsen ifrågasätter förslaget att etablera flytande bostadshus i vattenområdet på grund av risken för negativ påverkan både på Vätterns naturvärden och landskapsbilden. Åtgärden är också mycket tveksam med hänsyn till strandskyddsbestämmelserna.

Riksintressen Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planen bör kunna ge positiva effekter för aktuella riksintressen, men vill understryka att dessa kräver att särskild hänsyn tas i planeringen. Särskilt gäller detta åtgärder som kan medföra negativ påverkan på vattenmiljön och landskapsbilden, begränsa friluftslivets utrymme eller inskränka på det framtida nyttjandet av den intilliggande järnvägen. Detta behöver därför belysas mycket noggrant i den fortsatta planeringen.

Länsstyrelsen ser programmets tydliga resonemang kring en planerad utveckling av grönstrukturer samt avsikterna att tillgängliggöra strandområdena för allmänheten som mycket positiva, liksom intentionerna med att lyfta fram kulturmiljövärdena vid Gästisparken och kv Vätterviken.

Kommentar: Avsnittet om bebyggelse har förtydligats med avseende på detta på s 52.

Mot bakgrund av förekommande riksintressen anser länsstyrelsen att bebyggelseutformningen behöver studeras med stor hänsyn till stadsoch landskapsbilden.

Kommentar: Miljö- och riskaspekter kommer att behandlas noggrant

Länsstyrelsen yttrar sig samordnat med Trafikverket, och har följande synpunkter: Allmänt Länsstyrelsen ser mycket positivt på ansatserna att genom fortsatt bebyggelseutveckling knyta området längs Motalavikens södra strand till innerstaden. De poängterar dock också att det är mycket viktigt att planeringen sker med stor omsorg om de miljö- och riskaspekter som påverkar området, både för att säkerställa en lämplig boende- och vistelsemiljö och för att minska risken för förorenade utsläpp till Vättern

spektive kommande detaljplan, då man vet mer om vilken användning och utformning man tänker sig i respektive område. SGIs synpunkter kring vad som bör utredas har förts in i planprogrammets avsnitt om geoteknik på s 36-37.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenhetens avsikt är att ovanstående frågor ska behandlas i re-

Sammanfattningsvis ser SGI från geoteknisk säkerhetssynvinkel att planläggning är möjlig under förutsättning att ovanstående beaktas i det fortsatta planarbetet. Krävs det åtgärder eller restriktioner för att marken ska vara lämplig efter utredning ska dessa på ett plantekniskt sätt lämpligt sätt säkerställas på plankartan.

SGI poängterar också att geotekniska och bergstekniska säkerhetsfrågor enligt 2 kap 4-5§ PBL alltid ska klarläggas i detaljplaneskedet. Den geotekniska utredningen ska utföras till minst detaljerad nivå enligt IEG Rapport 4:2010 alt. IEG Rapport 6:2008.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 4

tanke att Båtvarvet ska få finnas kvar och kunna ges utökade möjligheter för turism och handel. Vad gäller sjömacken bedöms den nu kunna finnas kvar på samma plats som idag, förutsatt att där inte anordnas något bad, eller i anslutning till Båtvarvet. För- och nackdelar med de olika lokaliseringarna, samt ett resonemang kring skyddsavstånd som krävs, är infört i programhandlingen på s 55-57.

Kommentar: Som beskrivs genomgående i planprogrammet är Samhällsbyggandsenhetens

Mellankommunal samordning Områdets anknytning till båttrafik och annan turism vi Vättern och Göta kanal är av mellankommunal betydelse och programmets avsikter att stödja detta anser Länsstyrelsen därför vara mycket positiv. Länsstyrelsen ser det som särskilt angeläget att stödja båtvarvets verksamhet, samt att hitta en ny lokalisering av sjömack i området.

Motalaviken är beställd och påbörjad. Den kommer att ligga till grund för kommande detaljplaner i området.

Kommentar: En dagvattenutredning som behandlar hela avrinningsområdet till denna del av

Länsstyrelsen ser det om angeläget att en övergripande dagvattenutredning genomförs innan arbetet med detaljplanerna påbörjas. Detta för att kunna göra bedömningar om lämpliga lösningar för hanteringen av dagvattnet från hela det område som avvattnas till södra Motalaviken. Utredningen bör klarlägga om särskilda åtgärder behövs för att begränsa nuvarande föroreningsbelastning på Vättern, samt föreslå lämplig utformning av dagvattensystemen inom programområdet. Det är angeläget att i detta sammanhang beakta Vätterns höga skyddsvärden som Natura 2000område och vattenskyddsområde.

Kommentar: Detta nämns redan i avsnittet om miljökvalitetsnormer på s 83

Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen förklarar att Vättern omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten och god ekologisk och kemisk status. De anser att det är av största vikt att planeringen inriktas så att negativ påverkan på Vätterns vattenmiljö så långt det är möjligt ska begränsas. Länsstyrelsen påpekar också att även den underliggande grundvattenförekomsten omfattas av miljökvalitetsnorm för vatten.

frågor att utredas vidare i kommande detaljplaner.

Kommentar: Som nämns i avsnitten om risk på s 76-77 och buller på s 75 så kommer dessa

Länsstyrelsen hänvisar till Trafikverkets yttrande gällande de riksintressen för kommunikationer som påverkas av planprogrammet. Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning att om att det är viktigt att kommande planering tydligt redovisar risker gällande farligt gods samt buller och vibrationer, för att säkerställa att planerad bebyggelse inte innebär påverkan eller begränsningar för de aktuella riksintressena.

taljplanearbete.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tar med sig informationen vidare inför kommande de-

Länsstyrelsen informerar också om att en översyn pågår av kulturmiljövårdens riksintressen Göta kanal. Gränsen för riksintresset kan i samband med detta komma att justeras i den del som berör aktuellt programområde. Länsstyrelsen bedömer dock inte att en sådan gränsjustering påverkar möjligheten att genomföra planprogrammet.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

94 Sida 5

de per definition behöver ligga vid vatten, liksom båtbryggor och badhus. Det föreslagna området

Kommentar: Särskilda skäl för byggande av flytande bostäder i strandskyddat område är att

Länsstyrelsen vill också påpeka att allt byggande i vattnet ska bedömas och motiveras från strandskyddssynpunkt, såväl kallbadhus som nya bryggor, båthamnar mm. Trots att Länsstyrelsen inte motsätter sig dessa förslag måste åtgärderna i den fortsatta planeringen tydligare förklaras och avvägas mot strandskyddets syfte.

För att genomföra planerade åtgärder inom strandskyddat vattenområde krävs ett särskilt skäl. Länsstyrelsen är tveksam till vilket skäl som skulle vara tillämpbart för att bygga de föreslagna vattenvillorna.

Strandskydd Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen tagit hänsyn till allmänhetens tillgänglighet i planeringen av området. Det är viktigt att även i framtida planering fortsatt säkerställa allmänhetens tillgänglighet.

76-77.

Kommentar: Ovanstående information har förts in i programhandlingens avsnitt om risk på s

Länsstyrelsen kommenterar också att det vid båtvarvet förvaras och säljs en del gasol, samt att det i framtiden även eventuellt ska förekomma drivmedel för båtar där. Riskaspekterna av denna verksamhet i anslutning till kommande bostadsbebyggelse behöver också utredas och beaktas i det fortsatta arbetet.

Hälsa och säkerhet – riskhänsyn Länsstyrelsen kommenterar att området angränsar till järnväg som utgör transportled för farligt gods. De nämnda skyddsavstånden och arbetssätten enligt skrift från Länsstyrelsen i Skåne utgör en bra grund för planering av markanvändning. Eventuella avsteg ska föregås av detaljerad riskbedömning precis som beskrivs i samrådshandlingen och eventuella riskreducerande åtgärder ska vara tydliga i planen.

Kommentar: Avsnittet om förorenad mark har uppdaterats på s 37-44 dels med nya, bättre sammanställda undersökningsresultat och med högre detaljeringsgrad för respektive delområde. Även riskbedömningar grundade på undersökningsresultaten presenteras.

Hälsa och säkerhet – förorenad mark Länsstyrelsen anser att den information om förorenad mark som presenteras i samband med programmet är helt otillräcklig för att bedöma förslagets lämplighet eller möjligheten att kunna realisera det. Det är angeläget att underlaget om förorenad mark kompletteras innan fortsatta ställningstaganden görs om den fortsatta planeringen av området.

båtvarvets verksamhet kan innebära störningar för framtida bostäder. I övrigt får bullerfrågan utredas vidare i respektive kommande detaljplan.

Kommentar: Det har tydliggjorts i programhandlingen (s 75) att även buller från båttrafik och

Hälsa och säkerhet – buller Länsstyrelsen har inget att erinra beträffande programmets redovisade bedömningar om trafikbuller. De vill dock påpeka att även båtvarvet med anknytande trafik på land och i vatten kan orsaka bullerstörningar för framtida bostadsbebyggelse. Frågan bör belysas ytterligare i den fortsatta planeringen.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 6

Naturvård Länsstyrelsen anser att förekommande naturvärden redovisas på ett bra sätt. De ser det som positivt att man vill ta vara på dessa i kommande planering genom att anpassa bebyggelsen efter före-

Kommentar: Samhällsbyggandsenheten anser att frågan om behovet av planskilda korsningspunkter bör utredas samlat med övriga trafikfrågor, i den större trafikutredning som föreslås genomföras som en följd av planprogrammet med innan kommande detaljplaner. Kontakt kommer att tas med Trafikverket i samband med detta och trafikavsnittet på s 59-70 i programhandlingen har uppdaterats med vad som behöver utredas.

Trafikverket anser att det vore önskvärt att det aktuella planprogrammet kompletteras med behov av planskilda korsningspunkter med hänsyn till kommande kommunala exploateringar. Länsstyrelsen delar trafikverkets synpunkter.

Det aktuella planområdet ligger mellan järnvägen och Motalaviken vilket innebär att en omvandling med mer bostäder och handel kommer att innebära större behov att korsa järnvägen både med cykel och till fots samt med kollektivtrafik och biltrafik. Att åstadkomma nya planskilda korsningspunkter med järnvägen är kostnadskrävande men framförallt är det en väldigt tidskrävande process vilket innebär att dess frågor inte kan hanteras i kommande detaljplaner.

Kommentar: Detta är också samhällsbyggnadsenhetens ambition

Trafik/kommunikationer Länsstyrelsen vill understryka att det är angeläget att området förses med god tillgång till kollektivtrafik samt GC-vägar

Kommentar: I den dagvattenutredning som Samhällsbyggnadsenheten har beställt för programområdet ska effekterna av ett framtida klimat beaktas. Samhällsbyggnadsenheten tar med sig informationen om att detta ska beaktas i flera andra områden i kommande planarbete.

Länsstyrelsen anser det också angeläget att effekterna av ett framtida klimat beaktas vid utformning av områdets dagvattensystem såväl som vid geotekniska bedömningar av grundläggningsåtgärder.

Kommentar: Programhandlingen har uppdaterats med ett nytt avsnitt om klimatanpassning på s 71. Där beskrivs översvämningskarteringen och hur risker kring detta behöver hanteras vidare i planprocessen.

Klimatanpassning Länsstyrelsen påpekar att utgångspunkten är att ny bebyggelse ska lokaliseras i områden utan risk för översvämning under planerad användningstid. Enligt MSB:s översvämningskartering högsta flöde för Motala ström kan vissa partier av programområdet ligga i riskområde för att översvämmas. En tydligare belysning av problematiken vore önskvärd och även förslag på lämpliga åtgärder för att skydda bebyggelse.

för flytande bostäder är dessutom redan i anspråktaget av en båtbrygga. Samhällsbyggandsenheten anser att denna fråga bör prövas i detaljplan innan möjligheten utesluts. Vad gäller strandskyddsprövningens villkor så har programhandlingen uppdaterats med tydligare information om vad som gäller i en sådan prövning i avsnitten om vatten på s 45-48 respektive om bebyggelse på vatten på s 53 – 58.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

96 Sida 7

Enhet nät har också funnit att det finns problematik i form av en möjlighet till bräddning från spillvattenledning till den dagvattenledning som går ut i Motalaviken i den del av programom-

Enhet nät har följande synpunkter: Det bör förtydligas i planprogrammet att om kallbadhus och vattenvillor ska uppföras måste en dagvattenutredning samt badvattenutredning genomföras för att komma tillrätta med problematiken med vattnet i viken.

Enhet avfall har inget att erinra.

Motala Vadstena vatten- och avfallsnämnd yttrar sig som följer:

Kommunala nämnder och förvaltningar

Lantmäteriet har inget att erinra

men anser att beskrivningen av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i planprogrammet är tillräcklig, särskilt eftersom programmet tydliggör att utpekad bebyggelse ska inventeras med avseende på kulturella och arkitektoniska värden i samband med planläggning.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tar med sig informationen till kommande planarbete,

Länsstyrelsen vill uppmärksammas vissa byggander i bebyggelseinventeringen ytterligare. En av dem är byggnaden på Holm 6:85 där en tändsticksfabrik en gång legat. Om någon del av den kvarvarande byggnaden har varit del av denna anläggning bör denna bevaras för sitt socialhistoriska och samhällshistoriska värde. Den andra är vinkelbyggnaden på Stenavadet 5 som har arkitektoniska och kulturhistoriska värden.

Kulturmiljövård – byggnader Länsstyrelsen ställer sig mycket positiv till programmet ambition att skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Kulturmiljövård - arkeologi Länsstyrelsen bedömer att arkeologifrågorna har utretts på en tillräcklig nivå för det här skedet.

snitt som handlar om vatten på s 45-48.

Kommentar: Programhandlingen har uppdaterats med ovan nämnda information i ett nytt av-

Länsstyrelsen tycker det är bra att planprogrammet uppmärksammar att det åtgärder som avser byggande i vattenområdet även kommer att behöva prövas som vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. I vissa fall kommer detta behöva ske tillsammans med prövning av Natura 2000. Även prövning enligt artskyddsförordningen (2007:845) kan bli aktuell.

Länsstyrelsen vill också förtydliga att det alléskydd som nämns för allén mellan Fabriksgatan och järnvägen är det generella biotopskyddet.

kommande naturvärden. Likaså ser man positivt på avsikten att spara och förstärka vassruggar och strandvegetation för att gynna svarthakedoppingens häckning. Det är viktigt att dessa positiva åtgärder realiseras och säkerställs i kommande planering.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 8

om förorenad mark på s 37-44. Programhandlingen har tydliggjorts med informationen om att KM och MKM är naturvårdsverkets generella riktvärden.

Kommentar: Vissa förtydliganden av ovanstående har skett i programhandlingen i avsnittet

På sid 35 där riktvärdena KM och MKM nämns påpekar miljö- och hälsoskyddsenheten att det bör nämnas att dessa är Naturvårdsverkets generella riktvärden. Det är också viktigt att man i riskbedömning av förorenade områden tar hänsyn till närheten till Vättern, som både är vattenskyddsområde och dricksvattentäkt.

Förorenade områden Södra stranden är till stora delar förorenat, både från verksamheter och på grund av fyllnadsmassor. Föroreningarna är i dagsläget inte fullt utredda avseende omfattning eller risk. I samband med att nya detaljplaner tas fram för området måste föroreningarna utredas ytterligare och riskbedömas. Även om detta sker inom ramen för EU-projektet INSURE bedöms ytterligare utredningar behövas i respektive detaljplan.

Miljö- och hälsoskyddsenheten anser att områdets lokalisering är bra utifrån syftet med omvandling till bostäder och verksamheter kopplat till turism och båtliv, då läget är centralt och har goda möjligheter till trafikförbindelser och närhet till centrum. Läget är dock förenat med risker för människors hälsa och miljön gällande förorenad mark och buller. Dessa risker måste utredas ordentligt i respektive detaljplaner.

Miljö- och hälsoskyddsenheten har följande synpunkter: Miljö- och hälsoskyddsenheten delar samhällsbyggnadsenhetens ställningstagande att programförslaget inte medför betydande miljöpåverkan och därmed har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Dock kan miljökonsekvensbeskrivning bli aktuellt i kommande detaljplaner, vilket tydligt framgår av planprogrammet.

Texten på sidan 39 (numera s 47-48) har justerats enligt enhet näts förslag.

Samhällsbyggnadsenheten anser dock att uppförande av vattenvillor inte är direkt avhängigt möjligheten att bada i Motalaviken, även om ambitionen naturligtvis ska vara att möjliggöra bad. Men om detta inte går att åstadkomma behöver inte det sätta stopp för planering av flytande bostäder.

Information om bräddningsproblematiken har förts in i programmets avsnitt om dagvatten på s 47-48. Där har det också beskrivits att denna måste åtgärdas om badning ska vara möjligt i området.

utredning för hela programområdet ska genomföras inför arbetet med detaljplanerna i området. Denna är nu beställd. Också provtagning av vattenkvaliteten för bad ska ske under 2017, som ett första steg i att utreda vattenkvaliteten, samt vilka eventuella åtgärder som behöver genomföras för att förbättra den i syfte att kunna möjliggöra bad. I programhandlingen har behovet av detta tydliggjorts på s 54-55.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten är i programhandlingen tydliga med att en dagvatten-

Enhet nät ger också förslag på justering av texten om dagvatten på s 39 i samrådshandlingen.

rådet där det idag finns ställplatser för husbilar. Detta måste utredas och i och med det undersökas vilka åtgärder som kan genomföras om badning ska kunna ske inom programområdet.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

98 Sida 9

Vatten Att Vättern är vattenskyddsområde nämns bara under avsnittet om risk, men berör stora delar av området och bör därför finnas med även i andra delar av planprogrammet, anser Miljö- och hälsoskyddsenheten. Det saknas också en miljökvalitetsnorm för Vättern gällande fisk- och musselvatten på sid 73.

just nu. Det har förtydligats i programhandlingen att infiltration av dagvatten inte alltid är lämpligt med hänsyn till risk för spridning av förorening på flera olika ställen, bl a i avsnittet om dagvatten på s 47-48.

Kommentar: En dagvattenutredning för hela området är beställd och arbete med denna pågår

Dagvatten Det saknas en dagvattenutredning för hela planområdet, men det står nämnt att en sådan ska genomföras mellan planprogram och enskilda detaljplaner. Miljö- och hälsoskyddsenheten anser att det är lämpligt att genomföra en dagvattenutredning för hela området för att få en helhetsbild t ex för dess påverkan på MKN för vatten och mussel-/fiskevatten. Dagvatten bör dock även utredas i varje plan bl a med hänvisning till förorenade områden som i vissa fall kan innebära att det är olämpligt med dagvattenhantering inom den egna fastigheten, pga risk för spridning av föroreningen. Miljö- och hälsoskyddsenheten kommenterar också att det i programmet står att fastigheterna idag sköter sin dagvattenhantering själva, men inte på vilket sätt.

Kommentar: Vedeldning bedöms inte pågå i någon större utsträckning i området idag och för ny bebyggelse är det inte aktuellt med vedeldning som uppvärmningsform. Därför bedöms vedeldning inte innebära någon risk för att MKN överskrids i området. Resonemanget har förts in i avsnittet om MKN Luft på s 83.

Luft Även vedeldning kan vara en orsak till att MKN för luft överskrids och ett resonemang kring detta bör ingå under rubriken Luft på s 73.

Kommentar: Detta finns visst med i checklistan under rubriken ”Detaljplaner som omfattar bostäder och förskola/KM på s 87. Avsnittet om risk på s 76-77 har förtydligats avseende denna kommentar.

Farligt gods Ytterligare utredningar gällande farligt gods bör genomföras i respektive detaljplan. Detta saknas i checklistan på s 77 och framgår inte helt tydligt i avsnittet farligt gods.

Kommentar: Planhandlingen har justerats på s 83 i avsnittet om MKN och på s 87 (checklistan) för att införa ovan nämnda information.

Buller Södra stranden är påverkat av buller från trafik och framför allt järnväg. Eftersom den i programmet genomförda bullerutredningen överskrider gällande lagstiftning bör nya utredningar genomföras i samband med kommande detaljplaner, i vilka man tar hänsyn till bostadsbebyggelsens utformning för att skapa en lämplig boendemiljö. Detta finns med i planprogrammets text, men bör också läggas till som en punkt på checklistan. På sidan 73 framgår att trafikbullerförordningen klaras med utformning och placering av byggnader. Det bör också framgå att gällande lagstiftning ska klaras i kommande detaljplaner och hänvisning bör även göras till kommunens bullerpolicy och Boverkets vägledning gällande utemiljö på skolgårdar.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 10

Räddningstjänsten kommenterar också de två olika ”trafikalternativ” som diskuteras i planprogrammet. Räddningstjänsten förordar att man går vidare med trafikalternativ 1, då detta skulle

Räddningstjänsten har följande information i samrådet: Angående risk för transport av farligt gods anser Räddningstjänsten att frågan är utredd på ett tillfredsställande sätt i programskedet, men påpekar att dessa frågor måste behandlas ytterligare i nästa fas, dvs i varje enskild detaljplan i det aktuella området.

Kommentar: Detta har lagts till i visionskartan på s 10 och ett resonemang om lokalisering har lagts till i avsnittet om bebyggelse på vatten på s 55-57.

Miljö- och hälsoskyddsenheten anser också att ett förslag på framtida lokalisering av sjömack bör finnas i programförslaget.

Kommentar: Typsektionerna har tagits bort i programhandlingen eftersom trafikföringen behöver utredas vidare på en övergripande nivå efter planprogrammets godkännande. Om möjligt ska en korsning av Fabriksgatan undvikas för cyklister, men det är osäkert om det är lämpligt med hänsyn till andra förutsättningar.

De påpekar också att det saknas en beskrivning av typsektion 3 på s 58-60 (befintlig). De undrar också om det finns något alternativ till typsektion 1 där man undviker korsning av Fabriksgatan för cyklister mellan typsektion 1 och 2.

Kommentar: En prognos av framtida tung trafik i området har gjorts i samband med bullerutredningen och finns med som ett underlag till kommande detaljplaner.

De saknar också en bedömning av trafiksituationen för tung trafik (lastbilar) inom programområdet.

Kommentar: Planhandlingen har uppdaterats på s 36-37 med information om radon

Övrigt Miljö- och hälsoskyddsenheten påpekar också att det saknas information om radon i planprogrammet samt en bedömning om huruvida det behöver utredas vidare inom respektive detaljplan eller inte.

Kommentar: Programhandlingen har uppdaterats med mer information om vattenskyddsområdet på s 45-46, i ett nytt avsnitt som berör programområdets vattenområden. Miljökvalitetsnormen för fisk-och musselvatten har lagts till på s 83 och miljö- och hälsoskyddsenhetens kommentarer kring grumling och länsvatten har inarbetats i avsnittet om bebyggelse i vattnet på s 58 och i checklistan på s 87

Miljö- och hälsoskyddsenheten påpekar också att det i respektive kommande detaljplan som innebär arbete under grundvattenytan eller i vatten/sediment bör utredas huruvida grumling och länsvatten kan påverka Vättern. Detta bör även framgå av s 46 ”att utreda vidare inför vattenvillor” samt i checklistan på s 73.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

100 Sida 11

rådet snarast efter programmets godkännande. Denna ska sedan ligga till grund för kommande

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten avser beställa en samlad trafikutredning för hela om-

I övrigt kommenterar tekniska nämnden att vändmöjlighet för fordon, ex sopbilar, nere vid änden av Vätterviksgatan behöver säkerställas, och att de typsektioner som visas över vägrummet på flera ställen inte stämmer med grundkartan och måste revideras för att få verklighetsförankring.

Dessutom föreslår tekniska nämnden att den planerade trafikutredningen även innefattar andra tänkta bostadsexploateringar som kan påverka samma del av transportsystemet, så att man tar höjd redan nu, då det fortfarande finns möjlighet att påverka trafiksystemet.

Tekniska nämnden tar också upp att de två angöringsvägarna till Södra stranden idag inte är dimensionerade för att klara hur stor trafikökning som helst, vilket kan leda till problem med köbildning.

Tekniska nämnden kommenterar vidare att eftersom biltrafiken på Strömbron kan förväntas öka med bebyggelse på Södra stranden och Hamnparkeringen och Strömbron inte kan breddas, så är bedömningen att Strömbron bör bli bilfri även i trafikalternativ två. Det riskerar annars att det blir många konflikter mellan bilister och oskyddade trafikanter i området Gästisparken/Strömparken och stråket över Strömbron in mot centrum. (Gata och park anser att bron inte går att bredda, och det bör utredas om den är kulturminnesmärkt och vad som får göras med den). Den planerade utbyggnaden av hamnparkeringen måste också tas i beaktande då transportsystemet i den delen av centrum kan bli hårt belastad jämfört med idag och påverka Strömbron.

Om trafikalternativ två väljs menar Tekniska nämnden att korsningsbehovet och korsningspunkterna över Gästisgatan behöver utredas närmare och förtydligas. På detta sätt går det att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. De anser att det i detta fall bör vara tillräckligt med gångoch cykelpassage.

Tekniska nämnden påtalar vidare att den i planprogrammet föreslagna trafikutredningen som behöver göras för att välja väg mellan de två alternativa trafiksystem som föreslås, är en viktig pusselbit för att lösa trafiken inom området. De anser att det är av yttersta vikt att genomföra den i ett tidigt skede för att ha som underlag i kommande detaljplaneprocesser.

Biltrafik Tekniska nämnden påpekar att det som i planprogrammet specificeras som det största bekymret för biltrafik idag, angöring och framkomlighet, främst gäller större och tyngre transportfordon. Vanliga personbilar har flera vägar att välja på. Nackdelen med dagens lösning är att tyngre fordon endast kan angöra området från ett håll, men det minskar å andra sidan genomfart av tyngre fordon.

Tekniska nämnden har följande synpunkter:

gan och beaktar detta vidare i processen med val av trafikalternativ. Preferensen har förts in i planprogrammets avsnitt om trafik på s 67

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten har noterat räddningstjänstens tankar kring trafikfrå-

öka tillgängligheten för tyngre fordon och på detta sätt underlätta vid bl. a räddningsinsatser. I dagsläget finns endast en angöringspunkt belägen i den västra delen av området.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 12

ringsplatser får ske i kommande detaljplaner. Det bedöms finnas tillräckligt med utrymme för detta inom programområdet.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tar med sig informationen. Säkerställande av parke-

Tekniska nämnden påpekar också att parkering till föreslagna besöksmål, ex kallbadhus, också måste säkerställas.

Parkering Tekniska nämnden påpekar vidare att i ett planprogram där det är problem med områden för parkeringsplatser bör platser för rörelsehindrade beaktas särskilt. Rörelsehindrade kan inte ha längsgående parkering eftersom de måste ha möjligheten att öppna sin bildörr helt.

gare hållplatslägen i trafikutredningen. Förslag på lämpliga lägen att utreda har lagts till i programhandlingens trafikavsnitt på s 59-70.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tar med sig detta och avser lägga till frågan om ytterli-

Kollektivtrafik Tekniska nämnden anser det bra att möjliggöra en utökning av kollektivtrafiken inom programområdet och vidare mot Dynudden. De anser också att ytterligare busshållplatser utmed Fabriksgatan bör övervägas, t ex vid båtklubben, för att öka effekten av kollektivtrafiken.

får utredas vidare i den trafikutredning som föreslås. Programhandlingens avsnitt om trafik har uppdaterats med ovanstående information om utredningsbehov på s 59-70.

Kommentar: Frågan om behovet av gc-passage/er över järnvägen samt lämplig lösning för detta

De anser också att förslaget med en GC-tunnel under järnvägen är intressant, men att det måste utredas mer grundligt om det ens är möjligt, vilken kostnad det kan bli, hur långa ramper som krävs mm. De anser också att möjligheterna att uppföra en hiss vid befintlig gångbro för att öka tillgängligheten bör undersökas.

Tekniska nämnden gillar idén med att utveckla gång- och cykelslingan kring Motalaviken.

Gång- och cykeltrafik Tekniska nämnden nämner att den komplettering av gång- och cykelvägnätet längs nordöstra delen av Fabriksgatan, som ger en genare anslutning mot t ex Strandvägen och Södra skolan, är efterfrågat och medger en säkrare trafiksituation för de oskyddade trafikanter som rör sig t ex till och från skolan.

Vad gäller typsektionerna har de tagits bort ur planprogrammet, och föreslås utredas noggrant i samband med den stora trafikutredningen som ska göras.

Vad gäller stängning av biltrafik över Strömbron även i trafikalternativ två anser samhällsbyggnadsenheten att det är en fråga som kan tas ställning till i ett senare skede, om inte i samband med ovan nämnda trafikutredning. Åtminstone bör effekterna av en stängning av Strömbron utredas i denna trafikutredning, och detta avser Samhällsbyggnadsenheten ta med i arbetet med detta. Informationen att detta kan komma att ske har förts in i planprogrammet på s 67.

detaljplaner i området. Tanken att titta på hela trafiksystemet inklusive andra planerade exploateringar tar samhällsbyggnadsenheten med sig i det vidare arbetet med detta.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

101

102 Sida 13

ningen och Bildningsförvaltningen på s 24-27.

Kommentar: Texten är justerad enligt separat insända kommentarer från Tekniska förvalt-

Bildningsnämnden kommenterar att det kapitel som tar upp Gästisparken och områdets hittills kända historia innehåller ett antal felaktigheter och saknar den nya kunskap som de senaste årens undersökningar producerar. De har synpunkten att detta behöver rättas till i kommande version av planprogrammet.

Kommentar: Detta är justerat på s 88.

Övergripande kalkyl För att förtydliga vad de åtgärder som föreslås i planprogrammet hamnar ekonomiskt bör beloppet om minst 10 miljoner läggas in på både ”Ny GC-tunnel under järnvägen till Västergatan” samt ”Upprustning och förädling av strandpromenaden”.

ningen och Bildningsförvaltningen på s 24-27.

Kommentar: Texten är justerad enligt separat insända kommentarer från Tekniska förvalt-

Kulturmiljö Tekniska nämnden påtalar några fakta- och syftningsfel i texten om Södra strandens historik som behöver åtgärdas.

hela avrinningsområdet, är beställd och påbörjad. Denna kommer att vara färdig innan någon av de planerade detaljplanerna tas upp på samråd och därför kommer denna aspekt att beaktas i alla kommande detaljplaner i området.

Kommentar: En dagvattenutredning som omfattar hela programområdet, och som inkluderar

Dagvatten Tekniska nämnden påtalar att det saknas en dagvattenutredning i planprogrammet, och poängterar vikten av att utreda detta i ett tidigt skede för hela området inklusive andra områden som påverkar själva programområdet. Detta för att säkerställa att tillräckligt med ytor avsätts för ev öppen dagvattenhantering både inom allmän platsmark och kvartersmark i kommande detaljplaner.

formation har förts in i texten och kartorna på s 28-35.

Kommentar: Grönstrukturen har beskrivits mer ingående. Detta samt övrig ovan nämnd in-

Tekniska nämnden informerar om att planen för skogsområdet vid Rödbergsudde är att den ska ställas om till mer ädellöv som ek och körsbärsträd. Granen kommer att tas bort då kvalitéen är dålig och de estetiska värdena är låga.

Tekniska nämnden önskar också att planprogrammet kompletteras med skyddsvärda träd från Gata och parks trädinventering och att den anges som underlag. Träden består bland annat av pilar som växer längs strandkanten, en biotopskyddad allé av hästkastanj längs Fabriksgatan samt ett flertal gamla och vackra träd i Gästisparken som härstammar från dess storhetstid.

Grönstruktur Tekniska nämnden anser att det kan framgå tydligare i planprogrammet att det eftersträvas att skapa ett genomgående parkstråk samt att det ska värnas om naturvärdena. Dessutom bör grönstrukturens karaktär beskrivas mera utförligt.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 14

Också möjligheten till goda kommunikationer bör enligt Sverigedemokraterna tas med i beräkningarna.

Kommentar: Fokus på trygghet och säkerhet finns alltid med i planeringen. I planprogrammet föreslås åtgärder hos bl a bebyggelsens placering och utformning för att Fabriksgatan ska bli en trygg gata och i avsnittet om trafik beskrivs att korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon ska utformas på ett säkert sätt. Även vikten av belysning nämns, något man får ta med sig när det är dags för projektering av området.

Området bör byggas med maximal fokus på trygghet och säkerhet, anser Sverigedemokraterna vidare, och god belysning behöver tas extra hänsyn till.

ringsfråga som ska följa gällande riktlinjer och politiska beslut. I programmet har vi valt att inte gå in på våningshöjd, eftersom det bedöms lämpligare att göra i kommande detaljplaner. Där behöver hänsyn tas till ny bebyggelses påverkan på stadsbild och möjligheter att med föreslagen typ av bebyggelse skapa goda boendemiljöer.

Kommentar: Planen kan inte styra vem som bygger i området, det är en mark- och exploate-

De anser också att Motalas fastighetsbolag Solfjädern bör bygga lägenheter i området, och att 1620 våningar kan vara en bra höjd i det här läget.

dags för utformning av grönstråket.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten håller med och frågan får behandlas vidare när det blir

Då området nu är strövområde bör det finnas tillgång till hygieniska faciliteter, grönskande ytor med träd, buskar och blommor, samt parkering till badgäster.

vilket behov av service som finns och hur det ska tillgodoses.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten håller med. I kommande detaljplaner får det utredas

Det bör också finnas ändamålsinriktad service.

bebyggelse på vattnet på s 53-58

Kommentar: Det är också samhällsbyggnadsenhetens ambition. Detta beskrivs i avsnittet om

Då läget är sjönära anser Sverigedemokraterna att det bör finnas god tillgång till bryggor och handikappvänligt område för bad.

flerbostadshus, med tanke på möjligheterna att utforma området på ett bra sätt i förhållande till buller- och riskproblematik. Vilket upplåtelseform som blir aktuell går inte att styra i detaljplanen, men samhällsbyggnadsenheten håller med om att blandade boendeformer i Motala i stort är det som är eftersträvansvärt.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att den mest lämpade boendeformen i området är

De anser att det ska byggas på platser som lyfter fram Motala som sjöstad och att bebyggelsen på Södra stranden ska vara i blandad form. Äldre ska kunna välja mellan olika boendeformer, ex seniorboenden och ägarlägenhet. Detta kan bidra till flyttkedjor, skriver de.

Sverigedemokraterna har följande synpunkter:

Organisationer, politiska partier etc

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

103

104 Sida 15

48 respektive bebyggelse i vatten på s 53-58. Frågan får behandlas vidare i kommande detaljplaner.

Kommentar: Informationen har tydliggjorts i programmet under avsnitten om vatten på s 45-

Naturskyddsföreningen kommenterar också att inte bara strandskyddsdispens behöver lyftas för alla exploateringar på vattnet, utan även att tillstånd från både Länsstyrelsen och den myndighet som prövar tillståndsfrågan för vattenverksamhet krävs. De påpekar också att vattenområdet och 50 m upp på land omfattas av Vätterns vattenskyddsområde och att kommunen innehar bevisbördan för att vattendirektivet uppfylls.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att Natura 2000-skyddet behöver tas på allvar. Bostäder är dock ett politiskt prioriterat område, och då räknas alla typer av boende in. Flytande villor knyter också an till Motalas signum som Östergötlands sjöstad och kan därför bidra med ett särskilt värde för staden. Huruvida svårigheterna med att etablera flytande bostäder är hanterbara i förhållande till skydd av vattenområdet anser vi därför ska prövas i en detaljplan som får utvisa detta och vill därför inte avfärda idén i det här skedet. Likaså anser vi att möjligheten att uppföra ett kallbadhus i markerat läge är en fråga som bör utredas i ett detaljplaneskede.

De är dock mycket tveksamma till förslaget att etablera vattenvillor och kallbadhus. Vad gäller vattenvillor är de tveksamma eftersom etableringen kräver tillstånd om vattenverksamhet, och för att vattennivåerna i Vättern är så varierande, vilket komplicerar kravet på ett visst vattendjup. De anser att det är en onödigt stor utmaning för en så liten exklusiv grupp boende. Vad gäller kallbadhus anser Naturskyddsföreningen det helt meningslöst att uppföra ett badhus med bassängkonstruktion om det visar sig att vattenkvaliteten inte är bra nog. De påpekar också att Vätterns Natura 2000-skydd behöver tas på allvar och att allt vattenarbete kräver att det föreligger ett väsentligt allmänt intresse.

Exploatering i och på vattnet Naturskyddsföreningen stödjer att bryggor i småbåtshamn finns kvar och utvecklas, samt att en sjömack finns kvar inom området.

Dagvattenlösningar Naturskyddsföreningen ställer sig också positiv till förslaget på att använda öppna dagvattenlösningar och anser att detta ska ges hög prioritet. De stödjer också bedömningen att en dagvattenutredning ska göras innan detaljplaneskedet.

Naturskyddsföreningen har följande synpunkter: Grönstruktur Naturskyddsföreningen ställer sig positiv till inriktningen att behålla och utveckla områdets befintliga grönstrukturvärden, samt att spara och förstärka vassruggar och strandvegetation för att gynna svarthakedoppingen.

området. Infrastruktur för gående och cyklister är högt prioriterad i planprogrammet. Även kollaktivtrafiken. För att skapa en så god trafiksituation i området för alla trafikslag föreslås trafiken utredas vidare som en direkt följd av planprogrammet, och ska man titta närmare bl a på angöring till området och möjligheter till kollektivtrafik genom området.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att goda kommunikationer är viktiga i

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 16

Naturskyddsföreningen stödjer förslaget att förorda värmepump, solfångare, passivhus med värmeväxlare och dylikt om uppvärmning inte kan ske via fjärrvärme i området.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten är medveten om tri-föroreningens och dess källområdes stora påverkan på områdets möjliga framtida utveckling. Undersökningar har skett kontinuerligt under programmets framtagande. I samband med detta godkännande har avsnittet om förorenad mark uppdaterats med den senaste informationen på s 37-44 och utredningar bifogas handlingen.

Teknisk försörjning Naturskyddsföreningen kommenterar föroreningen av trikloretylen som eventuellt finns i området. De poängterar vikten av att hitta källan, samt önskar att detta beskrivs tydligare och lyfts fram mer i programmet. De kräver också att utreningen kring detta sker med transparens och stor öppenhet.

Social hållbarhet Naturskyddsföreningen stödjer förslaget att utveckla och förfina de allmänna ytorna och låta Gästisparken och grönstråket längs vattnet bli en plats för alla.

kollektivtrafiken i området. Södra Freberga är inte möjligt att angöra från samma håll, på grund av RV 50, och att utreda kollektivtrafiken dit bör därför ske i ett annat sammanhang. Frågan kommer att behandlas separat från planprogrammet, men förslagen i programmet ska möjliggöra en utbyggd kollektivtrafik.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att Dynudden bör inkluderas i en översyn av

Kollektivtrafik, gång- och cykelbanor mm Naturskyddsföreningen stödjer programmets förslag att satsa på säkerhet och tydlig skyltning när det gäller gång- och cykelbanor och anser att det behöver ges hög prioritet. De anser också att prioritet bör ges att hitta en bra lösning för kollektivtrafik i området, då utrymme för parkering är begränsat. De föreslår också att en översyn av kollektivtrafiklösningarna även inkluderar Dynudden och Södra Freberga och att den med fördel skulle kunna startas redan i år.

satsa på spännande exploateringar på och vid vattnet, men självklart utan att påverka Vättern på ett negativt sätt. Samhällsbyggnadsenheten anser att den här typen av exploateringar kan tillgängliggöra vattnet bättre för kommuninvånarna och turister, samtidigt som flera av dessa exploateringar kräver att man genomför positiva åtgärder för miljön, såsom marksaneringar och förbättring av dagvattenhantering. Därför anser samhällsbyggnadsenheten att frågan bör dömas av genom noggranna utredningar innan man tar ställning emot. Detta kan med fördel ske i kommande detaljplanering. Planprogrammet är dessutom ett långsiktigt dokument som visar på kommunens önskemål, ambitioner och inriktning för en ansenlig tid framöver. Att det kan ta lång tid att genomföra delar av det eller att vissa delar kanske aldrig blir av ser Samhällbyggnadsenheten därför inte som ett problem.

Kommentar: Som Östergötlands sjöstad anser Samhällsbyggnadsenheten att kommunen bör

Naturskyddsföreningens slutliga kommentar kring detta är att de rekommenderar kommunen att i möjligaste mån undvika exploatering på vattnet och koncentrerar sig på att få tillstånd för all övrig bebyggelse och utveckling, för att klara programmets genomförande inom rimlig tid och till rimlig kostnad.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

105

106 -

Sida 17

En dagvattenutredning behöver göras tidigt i processen och ska beakta området som helhet.

i området, kopplat till övrig utveckling i närområdet i Motala, behov av planskilda korsningspunkter över järnvägen, en lämplig gatusektion för Fabriksgatan samt lösningar för kollektivtrafiken i området. Ambitionen enligt planprogrammet är att kollektivtrafik, som också fortsätter till Dynudden, ska möjliggöras.

Kommentar: En trafikutredning är på gång att beställas, vilken ska utreda övergripande trafikföring

Miljöpartiet vill också uppmärksamma följande punkter som viktiga i den fortsatta processen: - En grundlig trafikutredning behöver göras tidigt och ta hänsyn även till trafikföringen i omkringliggande områden. Det är här också viktigt att kollektivtrafik kan säkerställas till området och även fortsätt till t ex Dynudden

Miljöpartiet ställer sig positiva till planerna på att utveckla Södra stranden. Särskilt positivt ser de på att de naturvärden som finns i området bevaras och i vissa fall utvidgas. De anser också att den 5 km långa rekreationsslingan med vattenkontakt som föreslås är mycket värdefull, inte minst ur hälsosynpunkt. De ser det som en bra idé att utveckla Gästisparken med dess historiska värden som en inbjudande entré till Södra stranden. De ser positivt på den ökade säkerhet för trafikanter som föreslås i programmet. De anser att om kallbadhus och badplats möjliggörs kan det förhöja värdet på området för både Motalabor och besökare. Miljöpartiet anser också att tanken på vattenvillor är intressant. De ser förslagen på lokalisering av bostäder som väl avvägda och framhåller det positiva i att programmet föreslår tillgodoseende av teknisk försörjning på ett miljömässigt hållbart sätt.

Nya Moderaterna har inget att erinra.

kommande detaljplaner, då man tydligare vet vilken typ av etablering man tänker sig i respektive detaljplaneområde. I programskedet är planerna så ospecifika att det är svårt att ta fram en relevant riskutredning. Dessa riskutredningar kommer att bifogas detaljplanerna och kommenteras i planbeskrivningarna. På det sättet kommer denna fråga behandlas på ett transparent sätt.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten avser genomföra riskutredningar i samband med

Farligt gods Naturskyddsföreningen kommenterar också den stora volym farligt gods som transporteras på järnvägen och anser att en seriös och utvecklad riskmodell bör tillämpas. Även här önskar de en stor transparens och öppenhet kring frågan. Detta för att risk för allvarlig olycka föreliggar vid transporter av farligt gods och för att det är viktigt att medvetenheten kring frågan ökar hos Motalas befolkning.

kring den nya järnvägssträckan har skyddats. Vid förändrad användning av denna mark så att ytterligare skydd behövs har kommunen ingen möjlighet att ställa krav på Trafikverket.

Kommentar: Trafikverket har fullföljt sitt ansvar genom att se till att befintlig bebyggelse

Buller Naturskyddsföreningen kommenterar tågtrafikens dominans på bullersituationen i området, och anser att krav ska ställas på Trafikverket, som ansvariga för detta buller, att förstärka befintligt bullerskydd längs järnvägen i programområdet.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

i området. Detta tydliggörs i programhandlingen på s 52 Detta ska beaktas i kommande detaljplaner. Eventuella avsteg från P-normen får behandlas i samband med kommande detaljplaner.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att flerfamiljshus är den lämpligaste bostadstypen

Då området är centrumnära ser vi det som betydelsefullt att stadsmässigheten beaktas exempelvis genom att förorda flerbostadshus framför enfamiljshus. I det fortsatta detaljplanearbetet bör avsteg från P-normen kunna tillåtas.

rådet.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten håller med och tar med sig detta vidare i planeringen för om-

Tillskottet av bostäder sammantaget med den bebyggelse som redan finns på Dynudden och i Södra Freberga gör att behovet av kommunal service, t ex förskola och skola ökar i tätortens södra del. Det bör beaktas tidigt i planprocessen.

Sida 18

vattenkvaliteten är lämplig för bad om en badplats ska anläggas. Vad gäller föroreningarna från deponin pågår undersökningar av dessa och så småningom ska även riskvärdering och åtgärdsförslag tas fram inom ramen för EU-projektet INSURE. Där tar man hänsyn till den i planprogrammet föreslagna kommande markanvändningen. Planprogrammet har uppdaterats med de senaste resultaten och analyserna från provtagningen på s 37-44. Föroreningsavsnittet har även tydliggjorts med vilka tidigare verksamheter som tros ha förorenat området, varav deponin är en. Vad gäller vattenkvaliteten i Vättern har en undersökningsstrategi tagits fram så att provtagning

Kommentar: Som Liberalerna säger anser även Samhällsbyggnadsenheten att det är viktigt att

Soptipp I området där det i planprogrammet föreslås en badplats har det tidigare funnits en soptipp, där det tippats allt från batterier, oljefat, byggnadsavfall mm. Om en badplats ska anläggas poängterar Liberalerna att det är mycket viktigt att säkerställa att giftiga ämnen inte läcker ut från den gamla deponin. De anser även att områdets stabilitet och bärighet behöver undersökas, samt att det måste säkerställas att vattenkvaliteten i Vättern vid området måste vara helt tjänlig. Under förutsättning att detta kan säkerställas har Liberalerna ingenting emot att en mindre badplats anläggs.

beställd och beräknas vara färdig till sommaren.

Kommentar: En dagvattenutredning för hela programområdet, samt dess påverkansområde är

Dagvattenhanteringen Denna fråga måste utredas ordentligt för hela området innan detaljplanearbetet påbörjas, så att vattenkvaliteten i Vättern inte försämras.

Liberalerna noterar med stor tillfredsställelse att planarbetet för Södra stranden har återupptagits och anser det viktigt att omdaningen av området kommer igång så snart som möjligt i de områden kommunen har rådighet över. Liberalerna kommenterar vidare enligt följande:

Slutligen vill Miljöpartiet påtala vikten av god omvärldsspaning inte minst inom miljöområdet, för att under den troligtvis långa omvandlingsprocessen av Södra stranden hålla sig uppdaterad på ny kunskap från forskningen som främjar trafikmiljön, de gröna stråkens betydelse samt ett hållbart byggande.

ningsområde är beställd.

Kommentar: En dagvattenutredning för hela Södra stranden-området och dess påverkande avrin-

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

107

108 Sida 19

en, men vad som kan anses vara optimalt behöver avgöras i detaljplaneprocessen. Några riktlinjer om hur bebyggelsen bör utformas finns i programhandlingens avsnitt om bebyggelse, och omfattar bland annat utnyttjande av det vattennära läget, placering av bebyggelse för att skärma buller och minimera risk från farligt gods-

Kommentar: Optimalt nyttjande av mark är en grundbult i den fysiska planering-

Ny bebyggelse Liberalerna anser det viktigt att ta tillvara de tillgängliga ytorna för bebyggelse på ett så optimalt sätt som möjligt, eftersom ytorna är begränsade av närheten till både järnvägen och Vättern. De anser att även om området byggs ut i etapper bör man redan från början ha en plan för hur man ska disponera de olika områdena, så att hela stadsdelen i framtiden ska kännas som en helhet. Liberalerna delger också en idé kring disposition av området (se bilaga 1).

placering på s 55-57. Där nämns två möjliga lokaliseringar, den plats där den finns idag och en plats i anslutning till båtvarvet. För och nackdelar med de olika lokaliseringarna beskrivs också.

Kommentar: Planprogrammet har uppdaterats med ett tydligare resonemang kring sjömackens

Sjömacken Liberalerna påtalar vikten att sjömacken kan behållas i området, men att den måste få en annan placering. De anser att det naturliga skulle vara att den infogades i båtvarvets verksamhet och att tänkbar placering skulle kunna vara vid Fotogenbryggan eller inne på båtvarvets område.

Kommentar: Frågan om ställplatser är en mycket aktuell fråga i kommunen just nu. Det pågår ett långsiktigt arbete med att hitta lämpliga lokaliseringar för ställplatser i Motala, eftersom något sådant läge idag inte finns utpekat. Samhällsbyggnadsenheten har undersökt möjligheterna för att kunna låta befintlig ställplats finnas kvar fram till dess att de nya bostäderna kommer på plats, vilket bör dröja ett antal år. En sådan lösning har nu hittats och den diskuteras med befintlig verksamhetsutövare. När marken sedan behöver tas i anspråk för att anlägga parken ska kommunen ha hittat alternativa lokaliseringar för ställplatser, kanske finns ett lämpligt läge längre västerut inom programområdet.

Ställplatsens placering Liberalerna konstaterar att ställplatsen för husbilar bör flyttas när det blir bostäder på båda sidor om den, exempelvis till platsen bortom Mörtviken i höjd med Motala Vätterfiskeklubb. Liberalerna poängterar vikten av att den nya placeringen är klar att tas i bruk när den nuvarande avvecklas för att undvika tidsglapp. Liberalerna påtalar också att det finns ett behov att öka antalet ställplatser i Motala och föreslår uppställningsplatsen för båtar vid Tegelviken som ytterligare läge.

Kommentar: Hela avsnittet om förorenad mark har uppdaterats i planprogrammet på s 3744.Där framgår att det område Liberalerna nämner har undersökts med avseende på tributyltenn (en förorening förknippad med båtbottenfärger), metaller och oljekolväten, både i sediment och i jord. Undersökningarna visar att fyllnadsmassorna på denna plats verkar vara särskilt påverkade av förorening som fyllnadsmassorna vid husbilsställplatsen.

Liberalerna påtalar även fyllnadsmassorna som finns söder om båtvarvet, där småbåtshamnen finns idag. De saknar information om huruvida det gjorts några undersökningar för att se om detta område är lika förorenat som området vid ställplatsen och önskar att detta tydliggörs.

ska kunna ske under 2017 års badsäsong för att man ska få grepp om vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma tjänligt badvatten på den här platsen.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 20

Liberalerna föreslår också att alternativet att undersöka möjligheterna att försörja området med kollektiv båttrafik. De anser att det skulle innebära liv och rörelse i Motalaviken. De föreslår att följande områden skulle kunna anslutas till trafiken: Hamnen, Södra stranden, Båtsmansgatan,

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att det mest optimala vore att etablera en busslinje genom området. Detta är dock avhängigt angöringsmöjligheter i programområdets östra del, vilket ska utredas i den kommande trafikutredningen, som en direkt fortsättning av planprogrammet. Här avser vi också att utreda hållplatslägen för kollektivtrafiken. I programmets avsnitt om trafik på s 59-70 beskrivs förutsättningarna och vad som behöver utredas närmare.

Kollektivtrafik När befolkningen ökar i området anser Liberalerna att förutsättningarna för att etablera en busslinje i området bör undersökas. Den bör då trafikförsörja även Dynudden och ev Forsområdet.

Kommentar: En trafikutredning ska göras för detta förslag som ett mellanled mellan programmet och kommande detaljplaner. I denna utredning får det även klargöras hur Strömbron ska kunna användas som reservled vid problem/broöppningar av Vadstenavägen.

Trafikföring Liberalerna är öppna för att undersöka alternativet att stänga Storbron (Strömbron) för trafik, men att detta måste föregås av en noggrann undersökning av det alternativ som föreslås (att förlänga Fabriksgatan och ansluta den till Vadstenavägen). De poängterar också vikten av att Storbron kan användas för utryckningsfordon vid broöppningar och även av personbilar vid ett långvarigt haveri av den öppningsbara bron på Vadstenavägen.

Kommentar: Planprogrammet föreslår inte en exakt placering och utformning av kallbadhuset. Samhällsbyggnadsenheten tar med dessa tankar och frågan får studeras vidare i samband med detaljplan för kallbadhus.

Kallbadhuset Liberalerna poängterar att det är viktigt att kallbadhuset placeras så att det exponeras så mycket som möjligt åt väster så man tar tillvara solen så mycket som möjligt. De anser att badhuset bör visualiseras i den föreslagna miljön för att studera närmare hur solen skulle falla på byggnaden.

ett framtida bostads- eller turismkoncept beror på det värde den historiska kopplingen har i ett område. Även om historien vittnar om ett kanske icke så attraktivt förflutet så kan det bidra på ett mycket positivt sätt till områdets nya karaktär. Samhällsbyggandsenheten anser också att bebyggelseinventeringens bedömning är korrekt, att cisternerna inte har ett formellt bevarandevärde, men vill ändå tydliggöra att det trots detta kan vara värdefullt att ta vara på deras karaktär och koppling till områdets tidigare användning för att skapa ett attraktivt nytt område.

Kommentar: Att planprogrammet föreslår att de gamla cisternerna skulle kunna arbetas in i

Cisternernas framtid Liberalerna kommenterar att programförslaget säger att de gamla cisternerna kan ha ett bevarandevärde. De delar uppfattningen med den bebyggelseinventering som gjorts inom ramen för planprogrammet att cisternerna inte har ett bevarandevärde, och att marken istället bör utnyttjas för ny bebyggelse.

transporter samt att framsidor ska lokaliseras mot Fabriksgatan för en attraktivare och tryggare gatumiljö.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

109

110 Sida 21

riktigt relevanta kostnadsuppgifter för dessa förändringar och saneringar. Hur kostnaderna ska

Kommentar: Eftersom infrastruktur och miljösaneringar inte är färdigutredda finns idag inga

Kostnader för infrastruktur och miljösanering Kostnaderna för nödvändiga infrastruktursatsningar och miljösaneringar bör enligt Liberalerna sammanställas för att sedan se vad som kan fördelas på exploatörerna och vad som faller på kommunen.

Vattenvillor Liberalerna anser att förslaget om vattenvillor är intressant och förstärker ortens karaktär som Östergötlands sjöstad

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten håller med. Detta föreslås i planprogrammet och ett pågående projekt finns hos Tekniska förvaltningens enhet Gata och Park planering.

Gästisparken Liberalerna anser att Gästisparkens historia bör tydliggöras så mycket som möjligt.

skulle bli ett dyrt projekt. Det är därför viktigt att behovet och kostnaden utreds noggrannare. Detta kommer att ingå i den trafikutredning som ska göras som en följd av planprogrammet.

Kommentar: Liberalerna har rätt i att en planskild korsning över/under järnvägen troligen

GC-tunneln under järnvägen Förslaget med GC-tunnel är bra, anser Liberalerna. De anser dock också att det riskerar att bli ett dyrt projekt. (jfr förlängning av tunneln under järnvägsstationen, som är beräknad till 30 miljoner, men skulle kunna ha blivit 10 miljoner om den utfördes i samband med den nuvarande tunneln.) Nyttan måste utredas noggrant innan beslut tas om den.

Kommentar: Planprogrammet har uppdaterats med denna information på s 21.

Bryggorna Liberalerna påpekar att det finns två större bryggor inom området och att det bör anges vem som disponerar bryggorna och vem som äger dem.

Kommentar: Kollektivtrafik på vattnet är en intressant fråga för Motala som sjöstad och bedöms kunna berika södra stranden-området. Östgötatrafiken kan kontaktas i frågan, men vår bedömning är att de inte kommer att vara intresserade. Frågan är egentligen inte en planfråga utan bör istället drivas som en näringslivsfråga. Planprogrammets intentioner skulle dock fungera väl ihop med, och säkerligen gynnas av en sådan etablering. Programmet erbjuder goda möjligheter för nya bryggplatser, som skulle kunna användas för detta ändamål.

Hyddmarken och Råssnäsbadet. Under sommartid skulle den även kunna förlängas till Jerusalemsbadet och Varamoviken/Lalandia. Detta skulle förstärka begreppet Östergötlands sjöstad. Liberalerna drar paralleller till Östgötatrafikens skärgårdslinjer samt Göteborgs och Stockholms kollektivtrafikleder på vattnet. De anser att man skulle kunna börja med en försöksperiod under sommartid och utöka om underlag finns. Om inte Östgötatrafiken är intresserade kanske man kan engagera en kommersiell aktör under sommartid. Kanske måste kommunen då subventionera trafiken. Liberalerna trycker på att det idag finns mycket begränsade möjligheter till att ta en kortare båttur i Motala på Vättern, om man inte har egen båt. Detta förslag skulle öka dessa möjligheter.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 22

Socialdemokraterna har inget att erinra. De ställer sig bakom kommunstyrelsens bedömning om att det inte medför någon betydande miljöpåverkan som helhet och att vidare bedömning får göras vid varje kommande detaljplaneetapp så som finns beskrivet under genomförandeprincip och tidsaspekt.

Kommentar: En programvara för 3D-visualisering köptes in för några år sedan. Denna prövades och analyserades och Samhällsbyggnadsenheten kom fram till att den inte höll tillräckligt hög kvalitet för att motivera kostnaden. Denna programvara är därför uppsagd nu. Nya, bättre lämpade produkter har säkert kommit ut på marknaden sedan dess, med tanke på den snabba utvecklingen inom området. Även Samhällsbyggnadsenheten anser att den här typen av visualisering och kommunikation med kommuninvånarna är mycket värdefull, men det tar också mycket tid och kräver särskild kunskap att hantera den här typen av material. I större kommuner har man särskilda resurser som arbetar med detta, men det har vi inte i Motala. Vi har inte möjlighet att genomföra detta på handläggarnivå i respektive plan, utan i så fall krävs en prioritering av detta område genom politiskt beslut.

Visualisering av området Liberalerna anser att det är viktigt att vi i det fortsatta arbete som sker med området, fortsätter det visualiseringsarbetet av området som inleddes 2009. De menar att kommuninvånarna, särskilt de unga, måste få bli delaktiga i den fortsatta processen genom den nya tekniken. De nämner Minecraft, Smart stad och BIM-teknik som används i många sammanhang inom stadsplanering idag. De påpekar också att Motala för 10 år sedan låg i framkant när det gäller detta. De nämner också att vi gjort investeringarna och har kompetensen och att det enda som nu saknas är att ta beslutet att använda detta. Något som de anser vore lämpligt i fallet Södra stranden.

Kommentar: Plan- och miljönämnden har antagit riktlinjer för bestämmande av namn och namngivning i Motala kommun (2017-04-20). Enligt dessa riktlinjer beslutar Plan- och miljönämnden utifrån kommunens namnberedningsgrupps förslag om ny namnsättning. Samhällsbyggnadsenheten vill uppmärksamma att det kulturhistoriska värdet på befintliga namn är starkt och kommer att beaktas enligt de nya riktlinjerna.

Ändrat gatunamn Då hela området gradvis kommer att ändra karaktär från industriområde till ett område med bostäder och rekreationsaktiviteter anser Liberalerna att man kanske kunde överväga att ändra namnet på Fabriksgatan till något som bättre anknyter till områdets nya karaktär.

Kommentar: Avsikten har varit att i hela dokumentet kalla den Strömbron. De ställen där det tidigare stod Gästisbron har nu justerats till Strömbron.

Gästisbron Det står Gästisbron på vissa ställen i programmet, men det korrekta namnet är väl Storbron, men i folkmun Strömbron.

fördelas mellan exploatörer och kommunen får avgöras i samband med planavtal respektive markanvisningsavtal när undersökningar och utredningar är så långt gångna att kostnader kan uppskattas.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

111

112 Sida 23

De önskar fortsätta arrendera en bit mark för parkering. Denna kan ligga var som helst inom området, men företrädelsevis i anslutning till bryggan. Skeppsföreningen resonerar vidare att om ingen lösning med fastighetsägaren för Stenavadet 4 kommer till stånd så kommer markremsan nedanför troligtvis inte att kunna utnyttjas så effektivt som kanske planerna visar. Deras bilar kan då få gott om plats på marken innanför bryggfoten. Om kommunen vill öppna upp ett gångstråk (så som visas i programförslaget) kommer det ändå att finnas plats att parkera bilarna längs med staketet. Skeppsföreningen tycker också det är oklart med syftet med ett sådant stråk, eftersom det inte kan leda någonstans p.g.a. återvändsgränden vid gränsen till Motala Båtvarvs mark. De nämner också att en brunn utan lock finns i denna del av området, vilket är lite otäckt om det i fram-

Exploatering av ”8. Östra kvarteret Stenavadet” Skeppsföreningen påtalar sina fortsatta behov i samband med en exploatering av denna del i området, nämligen att 1. Komma ner till bryggan 2. Parkera bilarna

De bidrar med information, förslag och fortsatta behov utifrån sin verksamhet enligt följande:

Motala Skeppsförening ställer sig generellt mycket positiv till att området utvecklas och att fler människor rör sig runt deras brygga.

Fastighetsägare och övriga berörda

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att en badplats i utpekat läge inte bör omöjliggöras av den båttrafik som finns eller av framtida utveckling av denna. Möjliga störningar från trafiken på vattnet behöver dock utredas närmare i ett kommande plan-/exploateringsprojekt för en badplats.

Centern anser liksom det anges i programförslaget att utformning och gestaltning av Gästisparken kan förbättras.

De är dock osäkra på om lokalisering av en badplats är lämplig med tanke på den båttrafik som kan tänkas bli i området, enligt förslagets kännetecknande tankar av ”småbåtar, bryggor och liknande anläggningar”.

De anser att förslaget på placering av badhus vid strömmens inlopp är bra.

De pekar också på att bullerproblematiken är beaktad och att förslag till lösningar anges, samt att placering av olika typer av kvartersmark endast anger en kompassriktning och inte som definitivt.

Centerpartiet ställer sig bakom tankar på utfasning av industri och utveckling av bostadsområden, grön- och parkområden, genomtänkt infrastruktur av GCV och gator.

Centerpartiet har följande synpunkter: Centerpartiet är övergripande positiva till fortsatt realisering av bättre utnyttjande av Södra stranden. De anser att förslaget andas visioner och nytänk med bl a flytande hus. De anser det viktigt att de vattennära områdena utnyttjas på ett bra sätt samtidigt som alla medborgare kan komma nära vattenytor. De anser att tankarna kring strandnära boenden och mötesplatser säkert kan utnyttjas mera och jämför med Baltzar von Platens nytänk om ett ”dike” tvärs över Götaland som gav Motalabygden en möjlighet att växa.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 24

Bad och vatten Skeppsföreningen informerar om att bottnen inte är särskilt trevlig. Bl a uppkommer en avloppsliknande lukt om man vänder på stenar på bottnen och bottnen är full av skräp med bl a krossat

fråga att lösa. Enligt vissa efterforskningar som gjorts efter samrådet kan macken förmodligen finnas kvar på samma plats som idag, med det förutsätter att det inte anläggs ett bad eller kallbadhus i det läge som föreslagits i samrådshandlingen av programmet. Om ett bad blir aktuellt föreslås sjömacken placeras i anslutning till båtvarvet. Kommunen ska verka för att någon av dessa lösningar ska genomföras så att det fortsätter finnas en sjömack i området i framtiden. Programhandlingen har uppdaterats med ny information kring sjömack i kartan och texten på s 55-57.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att sjömackens lokalisering är en viktig

Sjömack Skeppsföreningen är angelägen om att en alternativ lokalisering för sjömacken ordnas, nu när den måste flyttas, eftersom den är viktig för alla Motalas båtägare/föreningar/klubbar.

det till kommande planarbete. Informationen om det väderutsatta läget har förts in i programhandlingen på s 57.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tackar för Skeppsföreningens information och tar med

Skeppsföreningen påtalar också att läget är mycket väderutsatt, särskilt under höststormarna med mycket starka vindar och höga vågor till följd av det. De rekommenderar att ordentligt skydd mot vågor och vind ordnas i samband med etablering av flytande villor.

De anser att både båtarna och de flytande villorna kan få plats i området utan att konkurrera med varandra men då vissa av båtarna i Skeppsföreningen kräver lite rörelseutrymme bör bryggorna inte hamna för nära varandra.

Flytande villor Eftersom Skeppsföreningens brygga finns ungefär på den plats där det planeras för flytande villor har de följande synpunkter:

Samhällsbyggnadsenheten tackar för informationen om den öppna brunnen. Hur detta hanteras behöver man titta vidare på i framtida gestaltning av grönstråket i detta område. Skötselfrågan behöver också ses över i kommande skeden, i samband med att förändringar av markens användning sker.

Syftet med gångstråket i denna del är att tillgängliggöra själva strandkanten. Trots att stråket inte kan leda vidare in på Motala båtvarvs mark anser Samhällsbyggandsenheten att tillgängliggörandet av stranden längs så stor del av sträckan som möjligt är av stor betydelse för Motalaborna, framför allt i rekreationssyfte. Samhällsbyggnadsenheten vill heller inte utesluta möjligheten att i framtiden hitta en lösning för passage genom de privatägda fastigheterna i samråd med dessa fastighetsägare, som gynnar rekreationen längs Motalaviken.

bete i anslutning till bryggan. Inriktningen nu är att angöring ska ske på samma sätt som idag, men om parkeringsfrågan kan inget sägas i det här skedet.

Kommentar: Frågan om angöring och parkering behöver studeras vidare i kommande planar-

tiden rör sig barn i området. Skeppsföreningen nämner också att de skött marken längs strandremsan och vägen i 30 år. Detta är de villiga att fortsätta med så länge bryggan är kvar, men de är också beredda att anpassa sig efter kommande byggnation och utveckling av området.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

113

114 Sida 25

planarbete. Fastighetsägaren har fått planbesked för en bostadsetablering på sina fastigheter med beräknad planstart i juni 2017. Förslaget att placera parkeringsplatser mellan Fabriksgatan och järnvägen är bra, anser Samhällsbyggnadsenheten, men som förslaget ser ut nu föranleder det inskränkningar i programmets förslag på infrastrukturlösningar för gående och cyklister längs Fabriksgatan. Dessa anser Samhällsbyggnadsenheten inte är acceptabla. Men frågan om möjligheter till fler P-platser mellan Fabriksgatan och järnvägen tas med till den trafikutredning som ska genomföras som en följd av planprogrammet. Där får det utredas hur man kan ordna så många parkeringsplatser som möjligt utan att gång- och cykelbanan utesluts. Säkerhetsavstånd mellan järnvägsspåren och parkeringsplatserna måste beaktas och överenskommelser med Trafikverket (som är markägare för järnvägsområdet) måste ske.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att detta förslag ska behandlas i ett kommande

Fastighetsägare Vätterviken 4 och 5, har ett inlägg i samrådet som gäller en möjlig framtida utveckling för sina fastigheter med nya bostäder. Med följer en planskiss över hur området skulle kunna se ut (se bilaga 2). I förslaget har placering av ett stort antal parkeringsplatser förlagts till markremsan mellan järnvägen och Fabriksgatan, för att åstadkomma en bättre utemiljö inom kvarteret. För att denna parkeringsyta ska rymmas behöver gång- och cykelvägen som föreslås längs Fabriksgatan tas bort för att enbart löpa längs strandstråket, men med en passage genom kv Vätterviken för att angöra Gästisgatan ungefär vid dess korsning med Fabriksgatan. Fastighetsägaren anser detta vara en tryggare lösning än att gång- och cykelbanan går längs med Fabriksgatan, då lägenheterna i området främst kommer att vara orienterade mot vattnet och med ryggen mot Fabriksgatan.

Vägar Skeppsföreningen ställer sig positiva till att förlänga Fabriksgatan ut till Vadstenavägen även om det inte ligger direkt i föreningens intresse, eftersom de inte transporterar sina båtar den vägen. De anser också att undergången för gående och cyklister som föreslås skulle bli en viktig förbindelseled till området.

Samhällsbyggandsenheten tar med sig informationen om förrädiska isar.

skrot och skräp finns på bottnen längs hela sträckan från Båtvarvet och inåt Strömbron. Detta måste förstås utredas vidare i samband med anläggning av badplats längs stranden. Att röra runt för mycket i förorenade bottensediment kan göra att föroreningen sprids ytterligare. Därför kan det vara svårt att genomföra en rensning av bottnen på ett sätt som inte stör miljön. Ambitionen är i det här skedet att bad ska vara möjligt längs stranden, men det krävs fler utredningar innan man kan säga säkert vad som är möjligt. Planprogrammet har uppdaterats med information om Skeppsföreningens observationer av bottnen på s 54-55.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tar med sig informationen om att otrevlig lukt och

Skeppsföreningen meddelar också att isen som lägger sig i den här delen av viken är riktigt förrädisk på grund av strömmarna från Motala ström.

glas, rostiga spikar och annat skrot. De rekommenderar en ordentlig rensning av bottnen hela vägen från båtvarvet och in mot Strömbron, eftersom de tror att människor kommer vilja bada här och var längs hela sträckan.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 26

Fastighetsägaren kommenterar vidare att det direkt öster om ovan nämnda brygga/fiskepir finns en naturlig slänt ner i vattnet, där man med enkla medel skulle kunna anlägga en bra kommunal central sjösättningsramp (kräver planering för parkering av bilar med trailers). Detta skulle kunna bli en mycket populär fixpunkt för bl.a. all den trollingturism som Vättern genererar sedan många år. Idag reser alla dessa ekipage till Hästholmen, Aspa och Carlsborg för att dessa platser har lättillgängliga båtramper, men en ramp i centrala Motala skulle snabbt kunna både flytta över en stor del av denna turism samt även generera mer besök. Man bilar hit från ganska stora delar av lan-

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att det är viktigt att det befintliga gröna stråket närmast vattnet bibehålls längs hela strandsträckan. Det är ett attraktivt värde med en så stadsnära grön rekreationsslinga. Träden och de icke hårdgjorda ytorna bidrar med många ekosystemtjänster som vindskydd, fördröjning av regnvatten, luftrening och mycket mera. I den del av strandremsan som ligger mellan kv Vätterviken och Strömkarlen förordas dock i programmet att man skapar en mer urban karaktär, vilket kanske kan jämföras med det som beskrivs som hamnkaraktär i fastighetsägarens kommentar ovan. Planprogrammet föreslår också en blandad bostads- och handelskaraktär inom kv Vätterviken och Strömkarlen, vilken även borde kunna innefatta fiskehamnsfunktioner, om intresse från fastighetsägare/exploatörer finns och så länge dessa funktioner av sin karaktär inte omöjliggör bostäder. Mer detaljerad utformning och planering för detta, samt ev placering av nya bryggor får man titta på i kommande planarbete för området.

Fiskehamnskaraktär i Strömhamnen (vid kv Strömkarlen och Vätterviken) Fastighetsägaren kommenterar också att stränderna i Motala företrädesvis finns i Varamobaden och norrut, vid Jerusalemsbadet samt i kransorterna Borensberg m.m. I detta hamnområde skulle det däremot kunna skapas en "modern" hamnmiljö genom tydliga inslag av boendemiljöer, och i kombination med detta en fiskehamnskaraktär. Vätterviksgatan ligger i princip rakt linjerad med yttersta vågbrytarbryggan i Kanalhamnen. I Vätterviksgatans förlängning skulle man med fördel kunna bygga ut en motsvarande flytbrygga/vågbrytare/fiskepir som bildar stommen i Strömhamnens hamnkaraktär. Den torgyta som föreslås i planprogrammet passar väl in i denna bild. Vid denna brygga skulle lokala Vätternfiskare kunna ha sin landning/bas och Fisk/kräftförädlande verksamhet skulle kunna skapas i någon angränsande byggnad. Fiskrökeri, kräftkokeri etc. känns naturligt här, och skulle fylla hålrummet vi har att "inte kunna köpa en färsk rökt sik" i Motala hamn. Fastighetsägaren ger också ett förslag på en tänkbar etablerare för detta.

med utveckling i området. Stora delar av det består idag av stränder mot vattnet, och det är ett värde både att ta vara på och att lyfta i en utveckling av området, likaväl som den hamnkaraktär som finns i andra delar av området. Att förändra namnet under pågående planeringsprocess är också olämpligt med tanke på förvirring som kan uppstå kring de olika namnen. Om områdets namn ska förändras behöver detta göras med ett helhetsgrepp och med en marknadsföringsidé efter programmets genomförande.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att strand visst är ett lämpligt ord i samband

Syfte och målbild med området Fastighetsägaren till Stenavadet 5 och 8 ställer sig tveksam till att använda ordet ”strand” i områdets benämning och anser att ordet ”hamn” vore lämpligare. De poängterar att det viktigt med ”labelling” för att skapa tydlighet med vad man vill uppnå med ett område och de anser att en hamnutveckling är det som Motala skulle ha bäst nytta av. Fastighetsägaren för ett resonemang kring olika namnsättningsförslag som baseras på en hamnutveckling (se bilaga 3).

Fastighetsägare till Stenavadet 5 och 8 har följande synpunkter:

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

115

116 Sida 27

Förslag att byta namn på Fabriksgatan Fastighetsägaren kommenterar också att Fabriksgatan egentligen aldrig har varit ett särskilt passande namn i området, och med den nya inriktning man önskar i området blir namnet direkt malplacerat. Han föreslår sedan ett antal andra förslag på gatunamn som relaterar till tanken om en hamnetablering och till namn på verksamhetsutövare i området.

möjliggöras i kommande detaljplaner, vilket är avsikten enligt planprogrammet.

Kommentar: Detta är ingen planfråga annat än att handel (eller centrumverksamhet) föreslås

Kompletterande handel Fastighetsägaren anser också att ytterligare handel i området med fördel skulle kunna bestå av små butiker och torghandel med fokus på närproducerade varor.

Fastighetsägaren bifogar även skisser för en orientering hur de tänker sig ett möjligt upplägg (se bilaga 4). Han tydliggör att dessa är inspirationsskisser är från 2009, när han aktivt arbetade för att få järnvägen nedflyttad i en tunnelsträckning i samband med dubbelspårsutbyggnaden. Vissa delar i dessa skisser är därmed givetvis omöjliga att genomföra idag, men flertalet lösningar är fortfarande möjliga.

fler bryggor längs stranden, men anser samtidigt att det är viktigt att delar av strandremsan har obehindrad utsikt över Motalaviken (dvs fri från bryggor och annat) för en tydligare vattenkontakt för de som rör sig längs strandstråket. I planprogrammet föreslås att den centrala delen i området, där ställplatsen är idag, och det som fastighetsägaren föreslår för mera bryggor, är den öppna delen, så att besökare i den framtida parken får en så obehindrad vattenkontakt som möjligt. Kommunens resonemang beskrivs i avsnittet om bebyggelse i vattnet på s 53-58.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten ser det som intressant att undersöka möjligheten till

Fastighetsägaren kommenterar vidare att det västerut från bryggan/fiskepiren finns ganska gott om plats att anlägga några bryggor för en småbåtshamn. Denna hamn skulle kunna användas som bas för bl.a. Vätterns Trollingklubb, som idag inte har någon egen anläggning utan "lånar in sig" i Motala Båtklubbs lokaler i Tegelviken. Även andra fiskeföreningar skulle kunna använda denna småbåtshamn som bas för sin verksamhet. Detta skulle ytterligare stärka fiskekaraktären i hamnområdet, och med en bas i centrum skulle deras fisketävlingar kunna bli ett spännande inslag i centrumaktiviteterna.

intressant, men anser att detta inte är en lämplig placering för den, eftersom den skulle kräva pplatser i bästa sjöläge i ett mycket centralt, nytt bostadsområde. Samhällsbyggnadsenheten anser att denna mark bör nyttjas till kvartersmark för bostäder eller allmänt rekreationsstråk. Den skulle dessutom skapa en stor trafikökning, vilket inte är lämpligt i ett bostadsområde och med tanke på de osäkra angöringsmöjligheterna för tyngre/större fordon till Södra stranden verkar det olämpligt att leda in mer av den typen av trafik hit.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten tycker att idén med en kommunal sjösättningsramp är

det, och stannar därför ofta över helgen för två fiskedagar. En stadskärna på gångavstånd, med hotell, restauranger, butiker och shopping skulle vara klart mycket attraktivare än de flesta andra alternativa platser som erbjuds idag. En stor fördel med detta är att fisket sker under hela året så länge som isläget medger det. Detta kommer därmed skapa liv och rörelse i området under en stor del av året, och de utgör även ett inslag som skapar åskådare då de kommer med häftiga båtar samt att det är spännande att se vad de har för fångst med sig in efter en fiskedag. Fiskare som fått mer fisk än de önskar ta med sig hem, har kanske också möjligheten att sälja delar av fångsten till fiskbutiken i området.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 28

funktion och karaktär för både område 6 och område 10, beroende på vad kommande utredningar kring vattenkvalitet mm visar. Det innebär att en rokad så som fastighetsägaren för Stenavadet 5 och 8 beskriver är en av de möjliga lösningarna i framtiden.

Kommentar: Planprogrammet har uppdaterats med ett bredare resonemang kring framtida

6. Här föreslår fastighetsägaren i princip en rokad i placering av badmiljöer och båtplatser. Se mer under punkt 10. Tänk också på att ett kallbadhus mycket väl skulle kunna vinna på att kombineras med både permanenta båtplatser och gästplatser. Rätt gestaltat/utfört skulle detta kunna ge ett trevligt "flytande landskap", med bryggor som både gångstråk, båtplatser och en del av kallbadhuset.

5. Bra tankar. Fastighetsägaren har inget att tillföra.

en trafikutredning som ska beställas inom kort. Där, eller i ett senare skede, kommer man att få titta på mer detaljerade lösningar om hur man skapar det mest effektiva och trafiksäkra trafiksystemet.

Kommentar: Frågan om en ihopkoppling av Fabriksgatan med Vadstenavägen ska utredas i

Vidare var hans tanke att man på gamla genomfarten kunde använda ett körfält i vardera riktningen till på- och avfarter till Fabriksgatan, och därigenom skapa både en trygg trafikmiljö och samtidigt få en trafikbegränsande avsmalning av genomfarten som Trafikverket eftersökt. Han tror att detta skulle kunna passa bättre här än en cirkulationsplats.

4. Fastighetsägaren berättar om att han för några år sedan, då han först hörde förslaget om att göra gångstråk av Strömbron, efter lite kreativt tänkande kom fram till samma lösning som kommunen nu presentera i planprogrammet. Fastighetsägaren ser detta som glädjande.

3. Denna punkt är behandlad i första delen av detta mail, då det utgör kärnan i hela planområdet enligt oss.

2. Att lyfta fram det arkeologiska kulturarvet i detta parkområde känns definitivt rätt.

Synpunkter om visionen på s 10-11 i planprogrammet Fastighetsägaren kommenterar följande om respektive punkt i visionen: 1. Vi som verkar i området ser vilken fantastiskt positiv utveckling som skett i samband med det färdigställda gång/cykelstråket. Det är verkligen något värt att marknadsföra ytterligare, och skylta tydligare, för de som ännu inte upptäckt det.

briksgatan aldrig har varit ett särskilt passande gatunamn. Områdets östra och centrala delar har ju trots allt haft en mycket tydlig industrikaraktär under hela 1900-talet, som är synlig än idag. Även om Fabriksgatan kanske inte låter så attraktivt i ett Södra stranden förändrat till bostadsområde så finns det en viktig kulturhistorisk aspekt i att behålla ett namn som påminner om en tidigare användning. Det ger platsen en extra dimension i form av en tidsaxel och koppling till tidigare generationer som kan vara mycket attraktiv och intressant. I slutändan är det Planoch miljönämnden som efter förslag av kommunens namnsättningsberedning enligt ”Riktlinjer för bestämmande av namn och namngivning i Motala kommun” (2017-04-20) beslutar om nya gatunamn. Denna fråga kommer att behandlas där.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten delar inte fastighetsägarens uppfattning om att Fa-

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

117

118 Sida 29

Eftersom fastighetsägaren upplever att det är stor enighet mellan dem och kommunen i vilken utveckling som är lämplig på deras område i framtiden, så anser de att en detaljplaneprocess rimligen bör vara förhållandevis smidig, även om den självklart har ett stort antal steg den måste genomgå som gör att den ändå kräver en normal genomförandetid. Det känns också logiskt att

Fastighetsägaren anser också att det är av största vikt att en ny detaljplan startar upp för hela deras markområde så fort som möjligt. Detta kommer vara helt avgörande för att de ska kunna planera för en sjömack vid sittt område till säsongen 2018, och även för att de måste kunna genomföra förändringar och förbättringar av sina utställningshallar A, B & C i tid till sitt 100årsjubileum 2019 (skisser på dessa tre hallar finns bifogade till yttrandet).

planprogrammet. För diskussioner kring detta hänvisar samhällsbyggnadsenheten till Miljö- och hälsoskyddsenheten, som bättre kan svara på hur processen för hanteringen av förorenad mark går till.

Kommentar: Vad gäller marksanering och ny klassning av Stenavadet 5 berör detta inte

I det något längre perspektivet så undersöker fastighetsägaren samtidigt om de på ett bättre sätt kan använda sina ytor, och därigenom kunna frigöra viss mark för anläggande av någon form av boendemiljöer. Detta är tankar som ännu är i sin linda, men under innevarande år kommer vi ha ett fokus på och en dialog kring detta både internt och mot kommunen. Av största vikt är dock att de/kommunen redan nu bör initiera SGU (?) att påbörja planering och utförande av den marksanering genom insitu som man förordar. I samband med detta vill fastighetsägaren också tala med kommunen om sin fastighet Stenavadet 5 behöver klassas om från MKM till KM.

Fastighetsägaren kommenterar också att de just nu arbetar ganska intensivt med en rejäl uppsnyggning av sitt område, vilket finns ett stort behov av. I samband med detta arbete har de också tagit fram en områdesplan, som kommer hjälpa dem att både hålla bättre ordning på området.

kommer då att i ett tidigt skede samråda med fastighetsägaren enligt önskemål.

Kommentar: Denna fråga kommer att tas upp i en framtida detaljplan, och kommunen

9. När det gäller placering av flytande villor vill fastighetsägaren gärna få vara både rådande och samrådande. Denna placering kan både vara till fördel eller stor nackdel för deras verksamhet och framtida planer, helt beroende på hur en ny detaljplan för deras område kommer att se ut.

8. Mycket positivt med en bostadsutveckling här, anser fastighetsägaren. Ett fantastiskt läge rakt innanför Platens punkt, med en utblick rakt upp i Solfjädern.

get om genomförande tas med i den trafikutredning som ska göras för området som ett mellanskede mellan planprogrammet och kommande detaljplaner.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten är glad att fastighetsägaren är positiv till idén. Försla-

7. Även här dyker en lösning upp, som fastighetsägaren förespråkade redan innan man påbörjat utbyggnaden av dubbelspåret. Han anser att denna placering av en gångbro skulle ge en mycket bättre minskning av barriäreffekterna, än den som i samband med dubbelspårsprojektet byggdes utanför hans fastighet Stenavadet 8. Han menar också att man på den här platsen dessutom skulle man här vara relativt nära Platens punkt, och få en väldigt vacker vy över både solfjädern och hamnen när man passerade över GC-bron. Fastighetsägaren beskriver här också en idé för hur en bro här skulle kunna byggas.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Sida 30

Om trafikalternativ 2 kommenterar Östgötatrafiken att justering av hållplatslägen längs Vadstenavägen är en lämplig lösning för att uppnå acceptabel närhet till hållplats. De förklarar

Östgötatrafiken kommenterar de två olika trafikalternativ som föreslås i programmet med hänsyn till kollektivtrafiken. De anser att trafikalternativ 1 i grunden är ett positivt alternativ ur tillgänglighetssynpunkt eftersom det möjliggör framtida kollektivtrafik på Fabriksgatan. Dock anser de att körbanebredden bör justeras till 7 m jämfört med de i programmet presenterade 6,45 m. Enligt Östgötatrafiken är 6,5 m minsta acceptabla bredd för framkomlighet och då förutsätts det att snömagasinering inte tillåts under någon del av året, utan att bortforsling måste ske omgående. I de delar där kantstensparkering föreslås bör körbanebredden aldrig understiga 7 m för att säkerställa en god framkomlighet för kollektivtrafiken.

12-14. Här har fastighetsägaren inga egentliga synpunkter.

11. Fastighetsägaren anser det inte helt uteslutet att även denna fastighet skulle kunna ingå i en samlat projekt med deras frigörande av viss mark för någon form av boendemiljöer.

Kommentar: Planprogrammet har uppdaterats med ett bredare resonemang kring framtida

10. Som fastighetsägaren nämnde under punkt 6, så anser de att detta istället är den absolut bästa platsen för ett "citybad". Här finns flera fina naturliga små sandstränder i området, och här är också mera långgrunt vilket försämrar förutsättningarna för bryggor. Dessutom tror fastighetsägaren det kan vara synd att belamra vattenspegeln med bryggor och båtar (samt tillhörande parkeringar i dess närhet). Dels för de boende i detta nybyggda bostadsområde, men även för att det ger en väldigt störd bakgrund sett från andra sidan viken. Han uppmanar kommunen att tänka på att denna mark ligger rakt bakom Platens punkt, vilket gör att detta är det område man ser från alla gator, hus och övriga ytor när man tittar ut över viken. Fastighetsägaren tycker det var olyckligt när man gav djuphamnsföreningen tillgång till just detta område, när i princip alla andra delar av strandlinjen hade passat bättre. Som han förstår det så är det ändå ett tillfälligt bygglov de har, och det mesta av det de har byggt idag är enkelt att flytta till en alternativ plats. Under denna punkt refererar fastighetsägaren till tankarna gällande bryggor i tre bifogade inspirationsskisser från 2009 (se bilaga 5).

kommunens tankar kring lämplig utveckling i området. Men för att ett planarbete ska starta behöver fastighetsägaren skicka in en ansökan om planbesked till samhällsbyggnadsenheten, enligt instruktioner och blankett på motala.se/planer. Vi har för närvarande ett mycket högt tryck på detaljplanesidan och även om det kan finnas samordningsvinster med att köra flera planer i detta område parallellt så tar det mycket tid. Trots att kommunen och fastighetsägaren ser lika på den framtida utvecklingen i området får man räkna med ett mycket omfattande planarbete i ett läge som det här, då många olika aspekter måste utredas, bl a förorenad mark, buller, risk från farligt gods-transporter, påverkan på Vättern som är vattenskyddsområde, dricksvattentäkt och Natura 2000-område.

Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser också att det finns enighet i fastighetsägarens och

kunna arbeta parallellt med detaljplaner för hela området samlat, då det borde kunna ge både synergivinster och möjliggöra en ännu bättre planering av och samhörighet i området.

BILAGOR

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

119

120 Sida 31

Kommentar: Programhandlingen har uppdaterats med informationen på s 73.

Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra men informerar om att det kommer behövas utrymmen för nya transformatorstationer samt för nya kablar. Mer specifik information kring lokalisering tas med fördel fram längre fram i planarbetet.

Kommentar: Bebyggelse som misstänks vara bevarandevärd har pekats ut i en bebyggelseinventering. I kommande detaljplaner kommer dessa byggnader utredas ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Bebyggelse och miljöer som i det skedet pekas ut som skyddsvärd kommer att kulturskyddas på lämpligt sätt.

Östergötlands museum poängterar också att det är angeläget att bevarandevärd bebyggelse förses med q i detaljplanen, att man anger att rivningsförbud råder och ger tydliga direktiv vad gäller materialval och varsamhetshänsyn enligt PBL.

De kommenterar också att eftersom den bevarandevärda bebyggelsen inte är redovisad i förslaget kan muséet inte ha synpunkter på varje enskild byggnad och dess betydelse i en bevarandeprocess. Rent generellt är det enligt museet angeläget ur kulturmiljösynpunkt att kulturhistorisk bebyggelse bevaras från de olika tidsepokerna inom området, från den äldsta torpbebyggelsen och 1950-60-talens industrifastigheter och bebyggelse med anknytning till båtliv och fiske till mer representativa miljöer med arkitektoniska värden. Det är även viktigt att tillvarata komplementbebyggelse som uthus, garage, förråd, oljecisterner, stenläggningar och ramper, vilka förklarar mycket av hanteringen av de olika verksamheterna inom området. Det är Östergötlands museums uppfattning att den bevarandevärda bebyggelsen ska spegla områdets utveckling.

Östergötlands museum har följande synpunkter: De konstaterar att det i planprogrammet står att kulturmiljön är en resurs och ska visas hänsyn, tas tillvara och inlämnas i ny användning. Östergötlands museum delar detta synsätt.

Svenska kraftnät har inget att erinra.

Kommentar: Gatusektionerna kommer att justeras i samband med en större trafikutredning som ska genomföras för programområdet, kopplat till trafikstrukturen i stort i den här delen av Motala. Det är kommunens ambition att genom det arbetet tillgodose Östgötatrafikens önskemål i så stor utsträckning som möjligt, för att främja en så bra kollektivtrafiklösning som möjligt i området.

också att denna lösning kanaliserar kollektivtrafiken till ett stråk vilket underlättar för ökat turutbud.

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

121

122

Sida 33

Samrådsredogörelsen översändes för kännedom till de som inkommit med synpunkter

BILAGOR 1. Utdrag ur Liberalernas yttrande 2. Utdrag ur fastighetsägaren till Vätterviken 4 och 5s yttrande (idéskiss för bostäder i området) 3. Utdrag ur fastighetsägaren till Stenavadet 5 och 8s yttrande (resonemang kring namnsättning) 4. Utdrag ur fastighetsägaren till Stenavadet 5 och 8s yttrande (skisser om hamnkaraktär utanför Kv Strömkarlen och Vätterviken) 5. Utdrag ur fastighetsägaren till Stenavadet 5 och 8s yttrande (skisser om bryggor utanför Stenavadet och Holm 6:80) 6. Minnesanteckningar från samrådsmöte, 2016-12-20

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

123

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

124

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

125

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

126

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

127

BILAGOR SAMRÅDSREDOGÖRELSE

128

BILAGOR

129

BILAGOR MINNESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE

130

BILAGOR MINNESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE

131

MEDVERKANDE I PROGRAMMET

Planprogrammet har upprättats av Kommunledningsförvaltningen/ Samhällsbyggnad, Motala kommun genom planarkitekt Josefine Svensson i samråd med berörda tjänstemän inom kommunen.

Josefine Svensson Planarkitekt

132