Issuu

PlaneringsfĂśrutsĂ¤ttningar 2014 Antagna av kommunstyrelsen 2013-04-16

Innehållsförteckning Inledning �� 3 Sammanfattning �� 4 Bakgrund �� 8 Omvärldsanalys �� 9 Prioriterat område - aktiv arbetsmarknadspolitik �� 12 Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkor �� 17 Prioriterat område - insatser för äldre �� 20 Prioriterat område - det attraktiva och klimatsmarta Motala �� 21 Personalpolitik �� 25 Stadsbyggnad �� 28 IT-planering �� 29 Lokalförsörjning �� 30 Ekonomi �� 31 Bilaga: Sammanställning av politisk inriktning från MoR 2013 �� 41

Inledning Med Planeringsförutsättningar 2014 startar arbetet med att formulera Mål och Resursplan för perioden 2014 – 2016. Vi har under de tre senaste åren arbetat med att föra in politiken i planeringsförutsättningarna. Det innebär att den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all planering för bättre genomslagskraft. Det ska vara tydligt att politiken håller ihop och har en röd tråd genom hela mandatperioden. Nu börjar vi skörda frukter av den nya infrastrukturen och medvetna politiska satsningar – befolkningen ökar, samarbetet med näringslivet förbättras, företagandet utvecklas och många är nyfikna på vad som händer i Motala. Motala ska växa och få en god framtid, det är vi alla överens om. Politiken sätter fokus på framtidens viktiga frågor - aktiv arbetsmarknadspolitik, barn- och ungas uppväxtvillkor, insatser för äldre samt det attraktiva och klimatsmarta Motala. Grundläggande för Motalas goda utveckling är kunskap och bildning, allas rätt till hälsa och aktivt liv samt en hållbar utveckling.

Camilla Egberth Kommunalråd (S)

Sammanfattning Planeringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planeringsförutsättningarna innehåller fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av framtida utveckling. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2014 samt preliminära ekonomiska ramar och årsagenda. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för styrelsens och nämndernas arbete med mål och resursplanen (MoR). Planeringsförutsättningarna för 2014 har vidareutvecklats både avseende arbetsformer och innehåll. Utformningen har skett i en dialog mellan politik och förvaltning. Nyhet inför 2014 är en ökad tydlighet för nämnderna att redovisa sitt arbete med verksamhetsutveckling i MoR och verksamhetsplaner. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att säkerställa underlag och process för beslut om investeringar samt för en gemensam prioriteringsmodell. Avslutningsvis har årsagendan justerats vad avser tidpunkt för beslut i kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna samt innehållet vid dialogtillfällena om bokslut, planeringsförutsättningar och mål och resursplan. Årets första ekonomiska uppföljning visar på obalanser i verksamheten. Det finns anledning att omgående analysera dessa obalanser med hänsyn till nämndernas ekonomiska ramar för 2014. Fördelningen av de medel som finns under rubriken politiska prioriteringar sker i samband med beslut om MoR 2014. En aktiv arbetsmarknadspolitik Människor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs och socialpolitik. Inriktning för 2014 är: • Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning – byggt på kompetens- och branschanalyser. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt.

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas

i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra privata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsättningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, nyföretagande och en god lokal företagsmiljö. Hög prioritet har aktiviteter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens offentliga upphandlingar ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar utanförskap och arbetslöshet. Fokus är studieför-

beredande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete. Genom fortsatta satsningar på ungdomsjobb, social ekonomi samt socialt ansvarsfulla upphandlingar ska möjligheter skapas för ingångar för dessa målgrupper på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet som i sin tur bidrar till att minska de samhällskostnader och personligt lidande som ohälsa och utanförskap medför.

Barn och unga uppväxtvillkor Vi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten. Inriktning för 2014 • Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i undervisningen som ger förutsättningar för fortsatta studier. En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

• Hälsa för alla – Fördjupning av samver-

kan mellan skola och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt av barn med ohälsa. Ett fortsatt uppdrag att utveckla kommunens stödverksamheter att bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjukvården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

• Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i

såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån deras egna villkor och på arenor/mötesplatser anpassade till dessa. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala kommun som en kommun med bra uppväxtvillkor.

Insatser för äldre I Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning Inriktning för 2014: • Ett boende som är anpassat för äldres behov är en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordinarie hemmiljö. Möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd bör analyseras.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Samordningen inom sjukvård och omvårdnad förstärks genom fortsatt arbete med avsiktsförklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användningen av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsätter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

• Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggande hälsoarbete för äldre. Hög prioritet har fortsatt utveckling av ”må-bra” aktiviteter.

Ett attraktivt och klimatsmart Motala I det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt samhälle präglas av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation Inriktning för 2014 är: • En växande befolkning förutsätter tillgång till bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bostäder som möter behoven hos alla medborgare, yngre. barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och för en sund rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. En bostadsförsörjningsplan ska upprättas i vilken behoven för olika medborgargrupper ska analyseras.

• Arbetet med Framtidens Motala fortsätter och intensifieras – en utvecklingsplan för tillväxt –

fortsätter och intensifieras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett ökat fokus 2014 ska läggas på Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare

samverkar kommunen med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett nytt platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värdskap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisationen. 2014 innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer.

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar

kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas. Vidare ska den sociala hållbarheten befästas genom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.

Ekonomi Varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

större sammantaget överskott. Kostnadstrycket är kommunens stora utmaning. Att befolkningen i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg och det gäller att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. År 2012 var åttonde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten var i balans mot tilldelad ekonomisk ram. Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Ytterst är det alltid politiska prioriteringar som avgör resurstilldelningen. Ett förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2014 - 2016 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Det är nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen 2014 - 2016 ge förutsättningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Bakgrund Planeringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planeringsförutsättningarna ska innehålla fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av den framtida utvecklingen. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2014 samt preliminära ekonomiska ramar. De ekonomiska ramarna är fördelade i enlighet med en resursfördelningsmodell som beskrivs i avsnittet om ekonomi. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för nämndernas och styrelsens arbete med mål och resursplanen (MoR). Utvecklingschefen är samordningsansvarig för framtagande av planeringsförutsättningarna i samverkan med ekonomichefen. Efter kommunstyrelsens beslut trycks planeringsförutsättningarna med en enklare layout. Innehållsmässigt har planeringsförutsättningar för 2014 ett fortsatt innehållsmässigt fokus på utveckling kopplat till de fyra områden som är politiskt prioriterade i LUP. Nyhet inför 2014 är en ökad tydlighet att kommunstyrelsen och nämnderna ska redovisa sitt arbete med verksamhetsutveckling i MoR och verksamhetsplaner. En samverkan har påbörjats med Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet kring en gemensam prioriteringsmodell som på sikt ska kopplas till MoR och verksamhetsplaner. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att säkerställa underlag och process för beslut om investeringar. Avslutningsvis har årsagendan justerats något vad avser beslut i kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna samt innehållet vid dialogtillfällena om bokslut, planeringsförutsättningar och mål och resursplan. Varje avsnitt innehåller fakta med en analys av framtiden utformad i samverkan med ansvariga tjänstemän. De processledare som är utsedda inom de fyra prioriterade områdena har medverkat i framtagandet av planeringsförutsättningarna för 2014. Den politiska inriktningen i MoR 2013 framgår under varje prioriterad område för att stärka kontinuiteten. Mot bakgrund av fakta, analys och inriktningen i MoR 2013 samt en politisk dialog med majoriteten beskrivs en politisk inriktning för 2014. Den nya inriktningen ska ligga till grund för MoR och förvaltningarnas aktiviteter i verksamhetsplanerna för 2014. Inriktning i MoR 2013 återges också utförligt i bilaga till denna skrivelse.

Pendeltåginvigning - den 13 april 2013

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Omvärldsanalys EU, Sverige och Östergötland

Europa 2020strategin

• Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inkluderande

• Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdom

• Tio integrerade riktlinjer • Sju flaggskeppsinitiativ: Digitala agendan, Unga

•

på väg, Innovationsunionen, Integrerad industripolitik, Ny kompetens och arbetstillfällen, Plattform mot fattigdom, Ett resurseffektivt Europa Nationella reformprogram

SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömer att ca 60 % av de ärenden som hanteras i kommunfullmäktige påverkas av EU. Inom EU och Sverige har under 2011 upprättats nationella reformprogram i syfte att verka för Europa 2020. Sveriges nationella reformprogram beskriver hur vårt land anpassar sig till EU 2020 vad avser inriktning, ambitionsnivå och arbetsformer. I Östergötland har Regionförbundet Östsam under 2012 beslutat om ett nytt regionalt utvecklingsprogram (RUP). Det nya RUP har en större politisk bredd och tydlighet än tidigare version. Motala kommun har varit delaktig i den dialog Regionförbundet Östsam genomfört avseende remissförslag RUP. Motala kommuns ställningstagande till remissförslag RUP finns i yttranden antagna av kommunstyrelsen. Varje år yttrar sig kommunstyrelsen också över Regionförbundets treårsplan. Motala kommun ser den regionala samverka som en hävstång för den lokala utvecklingen. Motala kommun och Regionförbundet har under senare år stärkt sin samverkan. Kommunen ska generellt stärka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och internationell samverkan och söka stöd för detta både i Sveriges och EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta överordnade nivåers strategier och mål ökar förutsättningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel. Motala kommuns ökade ambitioner att samverka och påverka den regionala utvecklingen ställer ökade krav på att kommunen kommunicerar sina ställningstaganden. Motala kommuns företrädare i Regionförbundet Östsams olika samverkansformer ska föra fram de ställningstaganden som framgår av kommunens yttrande över RUP och Regionförbundets treårsplan. En ökad regional och interkommunal samverkan innebär att successivt stärka vårt arbete inom Regionförbundet Östsam och Läns-Slako samt ökad samverkan med universitet och högskolor, Närsjukvården i Väst och med kommunerna i Västra Östergötland. Sverigestudien Sverigestudien 2012 är ett initiativ från de fristående företagen Preera, Volvo IT och Skandia. Avsikten med studien är att verka för ökad demokrati genom att tillföra kunskap om värderingar hos de som bor i Sverige. Nedan återges en sammanfattning av Sverigestudien. Mer information om studien finns på sverigestudien.se

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

”2012 är det fjärde året i rad som Sverigestudien kartlägger värderingar hos ett Sverige i miniatyr. 1000 personer har tillfrågats om vilka värderingar som karaktäriserar dem själva, deras arbetsplats och det svenska samhället. Det finns även frågor om vilka värderingar som respondenterna vill ska känneteckna arbetsplats och samhälle i framtiden. Metoden som används i studien är CTT och omfattar fem frågor till en statiskt säkerställd population på 1000 personer. Respondenterna ombeds välja 10 värderingar i olika perspektiv; personliga samt befintliga och önskade för sin arbetsplats och för nationen Sverige. Varje värdeord har i analysen grupperats efter innebörd. Metoden ger inte svaren explicit utan underlaget för dialog och reflektion. Resultaten har samlats i fem teman som envist visat sig upprepas år efter år. De innehåller alla stora utmaningar för Sveriges som land, och framförallt för dess individer, företag och organisationer. Sverigestudien 2012 visar att det inte räcker att svensken och dess arbetsplatser fokuserar egennytta, ett rikt inre liv, reaktiv anpassning, värdeskapande för kunder utan medskapande ansvar för ett välfungerande samhälle. Resultaten indikerar att vi behöver göra rejäla förflyttningar för att säkra både värdeskapande och välfärd nationellt. Sverigestudien är en karta för dialog om framtiden, nästa steg är att använda den.” Motala kommun har valt använda Sverigestudien aktivt i sitt arbete med ledning och styrning av sin verksamhet. Sverigestudien utgör bl. a. underlag för dialog om planeringsförutsättningarna för 2014 och utbildning av förtroendevalda. Medborgarundersökning, medborgardialog och verksamhetsutveckling Hösten 2011 genomfördes SCB:s medborgarundersökning första gången i Motala. SCB rekommenderar att sätta medborgarundersökningen i ett sammanhang med andra undersökningar och jämförelser. Under 2013 genomförs en analys av medborgarundersökningen tillsammans med andra undersökningar och nationella jämförelser för att erhålla en helhetsbild av fakta och uppfattningar om Motala. Denna helhetsanalys är tillsammans med politiska prioriteringar avgörande för vilka åtgärder kommunen vill vidta med anledning av resultaten i medborgarundersökningen. Flera kommungemensamma mål mäts genom medborgarundersökningen. Den samlade bedömningen av de undersökningar och jämförelser kommunen deltar ska tillmätas stor betydelse vad avser valet av aktiviteter i verksamhetsplanerna för 2014. En sammanfattning av kommunens resultat i medborgarundersökning presenteras i planeringsförutsättningarna med hänsyn till dess stora betydelse för kommunens uppföljning. Medborgarundersökningen är en attitydundersökning där den som svarar ej behöver haft kontakt med kommunen. Detta skiljer sig från en kundundersökning som bygger på att de som svarat fått en tjänst utförd eller på annat sätt varit i kontakt med kommunen. Svarsfrekvensen för medborgarundersökning i Motala är 53 % vilket är något under snittet för deltagande kommuner. Nöjd Region Index

Nöjd Medborgar Index

Nöjd Inflytande Index

Motala

Samtliga 128 kommuner som deltagit 2011

41 (säkerställt högre än Motala)

Kommunstorlek 30 000 - 49 000 invånare

62 55 (säkerställt högre än Motala)

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Kommentarerna nedan är genomgående kopplade till jämförelser med kommuner i samma storlek och faktorer som är statistiskt säkerställt under eller över snittet. Nöjd Region Index är ett mått som baseras på frågor om hur nöjda medborgarna är med Motala som plats att bo och leva på. Kommunen ligger under snittet för kommuner i samma storlek. De faktorer som ligger under snittet är arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter och kommunikationer. De faktorer som ligger över snittet är kommersiell service och bostäder. Nöjd Medborgar Index är ett mått som baseras på frågor om kommunens olika verksamheter– totalt 14 olika frågor täcker större delen av kommunens verksamhet. Motala kommuns resultat är något under snittet vilket dock ej är säkerställt med hänsyn till felmarginalen. De flesta faktorer i detta index ligger inom felmarginalen. Under snittet finns stöd för utsatta personer. Över snittet ligger vatten och avlopp. Nöjd Inflytande Index är ett mått med frågor som handlar om medborgarnas möjligheter till inflytande i Motala kommun. Totalt ingår fyra olika frågor. Motala kommuns resultat är säkerställt under snittet för detta index. Kommunens information ligger under snittet för de kommuner som är i jämförbar storlek. Med hänsyn till Motala kommuns resultat i medborgarundersökningen och andra undersökningar samt för att nå de gemensamma kundmålen i MoR ska arbetet med medborgardialog och verksamhetsutveckling utvecklas. Även de generella resultaten i Sverigestudien pekar på behovet av ett ökat medborgar- och kundfokus. För att uppnå målen krävs både en tydligare gemensam styrning och resurser för kommunicera verksamhetsutveckling och medborgardialog. Kommunfullmäktige har fattat beslut att under 2013 ta fram underlag för en förstärkt medborgardialog. I uppdraget ligger att generellt stärka medborgardialogen och att pröva nya former för medborgarmöten. Avsikten är koppla medborgardialogen till ledning och styrning genom nya riktlinjer i ledningssystemet. Kommunledningsförvaltningen har i sin verksamhetsplan för 2013 i uppdrag att ta fram ett program för verksamhetsutveckling. Program för verksamhetsutveckling är en gemensam plattform att utveckla verksamheten i syfte att skapa värde för medborgare och kunder. Programmet ska tydliggöra ett enhetligt sätt att arbete med verktygen för verksamhetsutveckling; servicegarantier, synpunktshantering och innovationssystem. Vidare ska programmet tydliggöra ansvaret för verksamhetsutveckling på olika nivåer i organisationen. Avsikten är kommunfullmäktige ska fatta beslut om detta program under 2013 och att delar ur programmet blir nya riktlinjer i ledningssystemet. I MoR för 2014 och verksamhetsplaner ska nämnder och förvaltningar redovisa hur arbetet med dessa verktyg bedrivs och följs upp. I delårsrapport och bokslut ska en övergripande analys för varje nämnd och förvaltning visa hur verktygen använts i syfte att skapa värde för medborgare och kunder. Ett arbete inleds under 2013 för att integrera arbetet med verksamhetsutveckling i kommunens beslutsstödsystem. Med stöd av pågående utbildningar inom ESF-projektet ”Kompetensväxeln” startar 2013 ett omfattande värdegrundsarbete i kommunorganisationen. I detta arbete kommer Motala kommuns kärnvärden; öppen, stolt och nyskapande” kommuniceras och förankras. Detta är ett långsiktigt arbete för både politiker- och tjänstemannaorganisation. Även här finns underlag i medborgarundersökningen samt flera studier och mätningar inklusive Sverigestudien som kan användas för att beskriva ett utgångsläge. 11

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Motala kommun har inlett en samverkan med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Ett arbete har påbörjats med en lokal prioriteringsmodell byggd på nationella erfarenheter. Ledord för arbetet är transparans och dialog mellan politik och förvaltning. Syftet är att skapa en systematisk prioriteringsmodell kopplad till arbetet med MoR och verksamhetsplaner som ger förutsättningar att skapa utrymme för utveckling. Under 2013 genomförs flera utbildningstillfällen för tjänstemän i systematisk omvärldsanalys. Avsikten är med stöd av detta verktyg utveckla analyser och strategier som underlag för kommande planeringsförutsättningar och MoR. Det långsiktiga syftet är att förbättra arbetet med omvärldsanalyser på alla nivåer i organisationen.

Prioriterat område – aktiv arbetsmarknadspolitik Människor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Fakta - analys Antalet sysselsatta i natt- och dagbefolkning i Motala 1993 - 2011. Befolkning 20 - 64 år. Källa: SCB

Andelen sysselsatta i befolkningen i Motala (nattbefolkningen) har ökat under 2011 medan antalet arbetstillfällen (dagbefolkningen) har sjunkit. Trenden att Motala har stabil befolknings- och sysselsättningsnivå håller i sig.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Förvärvsarbetande i olika branscher 2011, Motala kommun jämfört med riket. Befolkning 16 - w år, andel i procent. Källa: SCB

De branscher som ökar i Motala har i huvudsak en koppling till den interna efterfrågan, som handel, företagstjänster, bygg, bemanning, restaurang och hotell. Motala ligger betydlig över riket vad avser sysselsatta inom vård och omsorg. Motala har fortsatt minska inom tillverkning och utvinning och närmar sig rikets andel inom denna bransch. Pendling till och från Motala 1993 – 2011. Befolkning 16 – w år. Källa: SCB

Gapet mellan in- och utpendling ökar primärt pga av den ökade utpendlingen då antalet arbetstillfällen sjunker. Den ökade utpendlingen innebär både en ökad integration i och ett ökat beroende av en regional arbetsmarknad.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Förvärvsarbetande befolkning 1993 – 2011. Förvärvsintensitet för män och kvinnor 20 – 64 år i procent samt jämfört med riket. Källa: SCB

Förvärvsintensiteten totalt har ökat mer i Motala än i riket under år 2011 (+1,1 % jämfört med +0,9 %). Dock har – när det gäller Motala - männens förvärvsintensitet ökat mer än kvinnornas (+1,9 % jämfört med +0,2 %). Motalakvinnornas förvärvsintensitet har ökat mindre än för kvinnorna i riket som helhet. En konsekvens av den strukturomvandling som pågått är att arbetslösheten i Motala under flera år legat över riket och länet och ser ut att fortsätta. I slutet av februari 2013 var totalt 2 454 personer i Motala öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Av dessa var 639 i åldersgruppen 18 - 24 år. Ungdomsarbetslösheten har varit hög sedan finanskrisen 2008 - 2009 i både länet och riket. Motala kommun har fortfarande den högsta ungdomsarbetslösheten i länet, med 29,6 procent av den registerbaserade arbetskraften under februari 2013.. De kommuner som ligger nära Motala vid samma tidpunkt på en hög nivå i länet är Finspång 25,6 procent och Norrköping 24,8 procent. Källa: Arbetsförmedlingen

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Ett uttalat politiskt mål är att ingen ungdom under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Antalet personer (registerledare) med ekonomiskt bistånd under 25 år var i januari 2013: 151 st jämfört med 125 personer vid samma tidpunkt år 2012. Orsaker till det ökande antalet unga med försörjningsstöd är arbetslöshet, psykisk och fysisk ohälsa samt att unga ännu inte kommit in i insatsen Ungdomsjobb, som beslutades vid årsskiftet 2012/13, och som bygger på att den unge har rätt till nystartsjobb för ungdomar eller annat anställningsstöd från Arbetsförmedlingen som är A-kassegrundande. Kommunens ambition är att erbjuda en mångfald av aktiviteter för att påbörja utbildning eller arbete och därmed undvika ett passivt bidragsberoende samt att bromsa inflödet till försörjningsstöd. Antal nystartade företag 2007 – 2011 efter kommun, per 1 000 invånare Källa: Tillväxtanalys/SCB År

Motala

Östergötland

Riket

2007

6,5

7,7

9,9

2008

7,0

7,6

9,7

2009

6,4

7,7

10,0

2010*

7,4

8,5

11,1

2010**

7,5

8,8

11,6

2011**

8,4

9,3

12,3

* Kriteriet för nyaktiveringar av företag förändrades under år 2010. Uppgifter i denna kolumn följer dock tidigare kriterium, dvs är jämförbart med uppgifterna för år 2007 – 2009. ** Enligt ny definition

Vad avser nyföretagande ligger Östergötland markant under rikets nivåer. Motala ligger i sin tur under regionens nivå. Därmed har inte heller nyföretagande kunna kompensera minskade arbetstillfällen inom framförallt tillverkningsindustrin. Motala behöver närma sig regionen och riket men ligger under senaste 6 åren ungefär på samma avstånd.

Högskoleutbildade i åldersgruppen 30 – 34 år (källa SCB)

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Även avseende andelen högskoleutbildade vore önskvärt att Motala närmade sig regionen och rikets nivåer. I åldersgruppen 30 – 34 år ligger Motala i princip stillla på samma nivå medan riket och regionen ökat under perioden 2007 - 2011. Kvinnors utbildningsnivå är generellt högre än mäns. Underliggande siffror avseende högskoleutbildning visar att skillnaden mellan män och kvinnor är större i Motala än i riket och regionen till männens nackdel. Utbildningsnivå 2004 - 2011, förgymnasial utbildning upp till 9 år för befolkning 20 - 64 år. Procentuell fördelning Källa: SCB

Jämfört med riket och regionen har Motala en betydligt större andel av den förvärvsarbetande befolkningen som enbart har grundskoleutbildningen. Inriktning ur MoR 2013: • Stärkt vuxenutbildning • Motala kommun ska verka för mångfald och kvalitativ integration • Hundra ungdomsjobb • Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling • Utvecklat samarbete med näringslivet . Inriktning för 2014 är: • Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning – byggt på kompetens- och branschanalyser. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt.

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra

privata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsättningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, nyföretagande och en god lokal företagsmiljö. Hög prioritet har aktiviteter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens upphandlingar ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar utanförskap och arbetslöshet. Fokus är studie-

förberedande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete. Genom fortsatta satsningar på ungdomsjobb, social ekonomi samt socialt ansvarsfulla upphandlingar ska möjligheter skapas för ingångar för dessa målgrupper på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet som i sin tur bidrar till att minska de samhällskostnader och personligt lidande som ohälsa och utanförskap medför.

Prioriterat område Barns och ungas uppväxtvillkor Vi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten Fakta och analys Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Källa: Skolverket

OBS – Kommuner i tätbefolkad region är SKL:s nya kommungruppering från 2011. Meritvärdet är den samlade betygspoängen. Motala ligger den senaste 10-årsperioden konstant under regionen och riket för elever i årskurs 9. Möjligen kan uppgången från 2011 till 2012 vara ett trendbrott att Motala nu börjar närma sig regionens genomsnittliga meritvärde

Vad avser betygen i gymnasieskolan ligger Motala konstant under nivåer för region och riket och här är avståndet dessutom större än för grundskolan. Även här finns möjligen ett trendbrott från 2011 till 2012. (grafik - nästa sida)

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Betygspoäng, totalt i genomsnitt, gymnasieskola Källa: Skolverket

(%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: SCB

Grafen speglar andelen barn 0 - 17 år med som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med socialbidrag eller inkomster som understiger socialbidragsnormen. I Motala har antalet hushåll som någon gång under 2010 varit i behov av socialbidrag ökat marginellt. Ett försiktigt antagande är att ökningen vi ser 2010 beror på att det finns fler barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll. För familjer med barn med utsatt ekonomi ligger Motala stabilt under både riket och regionen men det finns anledning att genom socioekonomiska studier jämföra bostadsområden som underlag för prioriteringar. Psykisk ohälsa, övervikt och fetma är kända folkhälsoproblem för barn och ungdomar i hela landet. En specialstudie har gjorts avseende övervikt och fetma i Motalas grundskolor 2010/2011. Genom denna typ av studier erhålls underlag för att öka kunskapen och sätta in rätt åtgärder. Det finns fler områden avseende barns och ungas hälsa där behovsunderlaget behöver säkerställas. Motala komMotala - Planeringsförutsättningar 2014

mun deltar i utvecklingsarbete som SKL och Regionförbundet Östsam driver i syfte att erhålla fler tillförlitliga indikatorer. Motala kommun inväntar en dialog med Landstinget kring en systematisering av uppgifter hämtade från elevhälsosamtalen. Forskning visar att föräldrarnas utbildningslängd korrelerar starkt med både resultat i skolan och hälsofaktorer. Därmed har målsättningen att öka utbildningsnivån högsta betydelse både för sysselsättningen och barns och ungas uppväxtvillkor. Motala kommun har 2011 gjort en uppföljning av den lokala ungdomspolitiken (LUPP). Undersökningen visar hur unga i Motala ser på sina livsvillkor och innehåller frågor om fritid, skola, politik, trygghet, hälsa, ekonomi, arbete och framtid. Kommunen håller en fortsatt dialog om LUPP och använder den som ett verktyg i medborgardialogen i syfte att påverka förutsättningarna för barn ungas uppväxtvillkor. Genom att LUPP upprepas och även genomförs i andra kommuner finns möjlighet till uppföljning och jämförelser. Inriktning från MoR 2013: • En dörr in • Tidig upptäckt • Social investeringsfond • Skolnärvaro • Utbildningskontrakt • Mötesplatser för unga Inriktning för 2014 • Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i undervisningen som ger förutsättningar för fortsatta studier. En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

• Hälsa för alla – Fördjupning av samverkan mellan skola och socialtjänst med inriktning mot

tidig upptäckt av barn med ohälsa. Ett fortsatt uppdrag att utveckla kommunens stödverksamheter att bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjukvården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

• Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Prioriterat område – insatser för äldre I Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning. Fakta – analys Enligt SKL:s och socialstyrelsens rapporter från de senaste åren är äldreomsorgens kvalitét i Motala mycket bra avseende den sammantagna servicen inom hemtjänst och särskilt boende. Dessa rapporter och jämförelser innehåller både fakta och synpunkter från kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bästa kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen enligt medborgarundersökningen 2011 ligger under snittet för utvärderade kommuner. Kommunprognos - Motala 2012 till 2025

Vi lever i genomsnitt längre och med fler friska år. Stöd i vardagen med hemsysslor som t.ex städ och tvätt som enda stödinsats minskar, delvis även beroende på att fler väljer att söka denna service på den privata marknaden. När väl vård och omsorg behövs så är det ofta under en senare men också kortare fas i livet. Då handlar det ofta om mer omfattande stödinsatser. I kombination med det ökade antalet äldre som är att vänta kommer därför det samlade omsorgsbehovet att öka. Äldre vill fortsätta leva sitt eget liv i oberoende och efter sina individuella preferenser. Utmaningen för samhället är att ha kunna tillhandahålla lösningar som innehåller både flexibilitet efter individuella behov och som ger trygghet leva sitt liv i eget boende efter grunder som man själv har valt. Avgörande för detta är tillgång till bostäder med god tillgänglighet. Ett nytt gränssnitt för den form av boende som ska tillhandahållas av kommunen efter en individuell prövning och sådana anpassade äldrebostäder som erbjuds på den allmänna bostadsmarknaden håller på att utvecklas. Möjligheter att skapa/konvertera bostäder till seniorbostäder med vissa serviceinslag kan vara en del av lösningen. I detta behöver kommunen inta en aktiv roll. En problematik i detta sammanhang är att många av miljonprogrammets bostäder saknar hiss. Det är nödvändigt med fler tillgängliga lägenheter även avseende äldre som vill/måste flytta från ett villaboende.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Det finns en snabb teknikutveckling som syftar till att underlätta kvarboende för äldre. Kommunen behöver vara aktiv och förutseende för att ta tillvara de möjligheter som ligger i nya innovationer inom området. Inriktning från MoR 2013: • Handlingsplan för boende • Trygghetsboende • Nyckelfri hemstjänst • Må-bra-aktiviteter • Föreningarnas hus • Förstärkning av anhörigstöd • Avsiktsförklaring • Demenskompetenscentrum • Personalförsörjning Inriktning för 2014: • Ett boende som är anpassat för äldres behov är en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordinarie hemmiljö. Möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd bör analyseras.

• Samordningen inom sjukvård och omvårdnad förstärks genom fortsatt arbete med avsikts-

förklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användningen av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsätter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

Prioriterat område det attraktiva och klimatsmarta Motala I det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt samhälle präglas av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Befolkningsutvecklingen sett över de senaste dryga 30 åren visar på ett förhållandevis stabilt antal invånare. I förhållande till basåret 1980 kan vi se att vi har i stort sett samma antal invånare nu som då. Däremellan ligger perioder med befolkningsminskningar och -ökningar. Trots stora förändringar i sysselsättning har invånarantalet kretsat mellan 41 000 till 43 000 invånare. Under 2012 ökade befolkningen med 39 personer framförallt beroende av ett positivt flyttnetto. I ovanstående diagram redovisas SCB:s några år gamla prognos som visar på en svag ökning i andra halvan av detta decennium och kommunens befolkningsprognos som haft ett uttalat mål om att nå 43 000 invånare år 2020. Vilket måltal som ska gälla för kommande decennier diskuteras bl.a. med utgångspunkt i arbetet med projektet Framtidens Motala, där ambitionen är uttalade att vi ska bli fler invånare, företag och sysselsatta samt besökare.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Folkmängd 1980 - 2012 samt SCB:s framskrivning till 2020 och prognos till 2025

En del av stabiliteten när det gäller invånarantal kan skönjas i ovanstående tabell som visar hur många som flyttat in respektive flyttat från kommunen under 2000-talet. Åtta av de aktuella åren visar på en högre andel inflyttare än utflyttare, men de senaste åren har vi haft 3 av 5 åren med ett negativt flyttnetto. Fler invånare kräver nyproduktion av bostäder En förutsättning för att både behålla befolkningen och att kunna växa är att det tillkommer nya bostäder samt att befintliga bostäder renoveras och förbättras. De senaste åren har Motala haft en förhållandevis liten bostadsproduktion och åren som ligger framför oss ser inte ut att bli bättre. Ändå har det i genomsnitt byggts 40 lägenheter per år under perioden 2000 - 2011.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Faktorerna bakom detta är flera, varav produktionskostnaderna för nya bostäder är den kanske mest väsentliga. Länsstyrelsen pekar också på att det finns specifika problem för vissa kommuner som buller (Linköping), befolkningsutvecklingen i andra kommuner men också generella i form av:

• Lånevillkor • Svag inkomstutveckling för hushållen • Osäkerhet om framtida subventionsvillkor Under 2010 fanns i Motala kommun 10 566 lägenheter i småhus och nästan lika många (10 151) lägenheter i flerbostadshus enligt SCB. Nedanstående bild visar utfall och prognos fram till 2020 för hur klimatutsläppen kommer att utvecklas om arbetet fortsätter i samma omfattning som tidigare. Prognosen visar att målet 2 ton/ invånare troligtvis inte kommer att nås. Det krävs flera åtgärder och insatserna behöver öka takten under de kommande åren. Ett antal förslag finns angivna under Prioriteringar, men fler kommer att behövas framöver.

Stora insatser görs på många områden för att utveckla det klimatsmarta Motala. Mellan år 2005 och 2010 har de lokala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser minskat med ca 6%. Trots detta krävs det att vi ökar takten för att minska utsläppen om det beslutade målet om en utsläppsnivå på 2 ton CO2 per kommuninvånare år 2020 ska nås. Exempel på positiva resultat under de gångna åren är:

• • • • • • • • • 23

Antal personbilar med förnyelsebara bränslen är ca 7 % Försäljning av diesel har ökat Resandet med kollektivtrafik har ökat med ca 10 % Andelen olja som används till uppvärmning i hushållen har minskat Elanvändningen har minskat Förnybar energiproduktion inom kommunen har ökat Vindkraften har ökat med 40 % Sista oljepannan i kommunen togs ur drift år 2012 Kommunens fordonspark består av fordon som i allt högre grad drivs av biogas Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Bland de lokala utsläppskällorna dominerar transporter 34% och hushåll 43%. De offentliga verksamheternas andel av energianvändning representerar ca 6 % men har en stor betydelse som pådrivare och gott exempel. En ny klimat- och energiplan är under framtagande och kommer att ange riktningen för det fortsatta arbetet. På gång i det attraktiva och klimatsmarta Motala kommun Det attraktiva och klimatsmarta Motala har fått rejäl uppmärksamhet det senaste året genom ett antal aktörers intresse för att medverka i utvecklingsprocesser i vår kommun. Det ”tidsfönster” som öppnats innehåller parallellt med de pågående infrastruktursatsningarna framför allt följande projekt: Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt Den attraktiva regionen Hållbara handelsetableringar – strategier, styrmedel och praktiska lösningar Cykelstad 2015 Framtidens Motala Projektet har i uppdrag att ta fram en stadsvision och en handlingsplan för utveckling av Motala tätort. Arbetet ska vara slutfört under 2014 och drivs med ekonomiskt stöd av Tillväxtverket och Regionförbundet Östsam. Avsikten är att ta vara på de nya möjligheter som staden får med de förbättrade kommunikationer som blir klara under 2013 och de möjligheter som därmed uppstår att bli bättre integrerad i en stor region. Den attraktiva regionen (DAR) I detta projekt sätts fokus på fysisk planering och ett syfte är att medverka till en djupare förståelse för hur rumsliga struktur och infrasystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklingsförutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet, framgår av KTH:s projektupplägg. Det tänkta upplägget är att vissa delar av de utvecklingsarbeten som sker i Motala och Linköping samt ev. några mindre orter i västra Östergötland lyfts fram som studieobjekt i DAR. För Motalas del kan planeringen av de centrala delarna i stråket mellan stationen och torget var ett studieobjekt. Hållbara handelsetableringar Delegationen för hållbara städer har beviljat två projekt medel där Motala är med. I hållbara handelsetableringar genomförs projektet som ett stöd till kommunala och privata aktörers aktivitet, kopplat till handel och stadsutveckling. Syftet är att sätta in dagens pågående utveckling och planering i ett mer långsiktigt perspektiv. Projektet kan ge inspiration till pågående planering och utveckling, men förhåller sig fritt till fastställda planer, beslut, policys, aktuella investeringar etc. Cykelstad 2015 Det andra projektet med stöd från Delegationen för hållbara städer är det Cykelstad 2015. Även här är uppdraget kopplat till möjligheterna att utnyttja och ta till vara på de stora infrastruktursatsningar som pågår, för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa en cykelvänligare stad. Det övergripande målet är att få fler att välja cykeln och upptäcka dess fördelar. Inriktning från MoR 2013: • Utveckla stadsvisionen • Platsmarknadsföring • Kultur och fritid som lokaliseringsfaktor

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• • • • •

Trygg och säker kommun Bemötande och tillgänglighet Aktiv klimatpolitik Socialt ansvarsfull upphandling Aktivt folkhälsoarbete

Inriktning för 2014 är: • En växande befolkning förutsätter tillgång till bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bostäder som möter behoven hos alla medborgare, yngre. barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och för en sund rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. En bostadsförsörjningsplan ska upprättas i vilken behoven för olika medborgargrupper ska analyseras.

• Arbetet med Framtidens Motala fortsätter och intensifieras – en utvecklingsplan för tillväxt –

fortsätter och intensifieras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett ökat fokus 2014 ska läggas på Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas. Vidare ska den sociala hållbarheten befästas genom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.

Personalpolitik Fakta och analys Vi befinner oss i en tid där välfärdssektorn behöver rekrytera ett stort antal medarbetare. Detta beror på många pensionsavgångar men också på en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. I Motala kan vi t ex se en kraftig ökning av personer över 80 år. Välfärdssektorn behöver de bästa medarbetarna och för att fortsättningsvis leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra tjänster av hög kvalitet. Vi behöver kompetenta medarbetare som trivs och stannar kvar, samtidigt som vi behöver locka unga att söka våra jobb. I den personalbehovsprognos som togs fram 2012 kan man se att Motala kommun har ett stort rekryteringsbehov framför sig. Av rapporten kan man utläsa att vi kommer att behöva rekrytera mellan 310 och 380 personer per år fram till 2021. I siffrorna ingår både pensionsavgångar och rörlighet på grund av andra faktorer.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Figur 1 Avgångar och rekryteringsbehov

Motala kommuns ökade rekryteringsbehov beror främst på ökat behov inom grundskola och gymnasieskola. Inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta sjunker rekryteringsbehovet fram till år 2014 för att sedan öka och år 2021 prognostiseras vara 120 rekryteringar vilket är ett något högre rekryteringsbehov än år 2012. Inom övrig verksamhet är rekryteringsbehovet i stort sett oförändrat. Kommunens rekryteringsbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen och påverkas naturligtvis av förändringar i verksamheterna så som privatiseringar eller andra politiska prioriteringar jämfört med idag. Figur 2 Personalbehov per verksamhetsområde

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Behovet av rekrytering är komplext och beror på en rad olika faktorer. Den mest uppenbara anledningen till ett ökat eller minskat rekryteringsbehov är hur mycket och i vilken takt personalbehovet förändras. Dessutom beror behovet på eventuella effektiviseringar i verksamheterna samt på den befintliga personalens rörlighet, vilken i sin tur beror på personalens åldersstruktur. För t ex gymnasielärare förväntas det, trots det minskade personalbehovet, finnas ett rekryteringsbehov på grund av personalomsättningen. Den kommande generationsväxlingen och hur vi långsiktigt ska klara kompetensförsörjningen är den viktigaste framtidsfrågan inom personalpolitiken. För att kunna locka till oss människor med rätt kompetens måste vi hela tiden utvecklas för att bli bättre men också mer attraktiv som arbetsgivare. Våra medarbetare behöver känna sig stolta över det jobb de gör så de kan vara goda ambassadörer inte minst för att locka nya medarbetare till kommunen. Vi behöver också säkra kompetensen genom att fortsätta att långsiktigt och systematisk jobba med kompetensfrågor. Vi behöver bli bättre på marknadsföring av våra jobb samt att hitta alternativa vägar för att locka till oss framtida medarbetare t ex att jobba mer aktivt i skolor, universitet och examensjobb. Det är även viktigt att utveckla våra förmåner till nya medarbetare så att de blir mer attraktiva med mer individualiserade lösningar. En del av arbetet med att öka attraktiviteten som arbetsgivare är ett ökat medborgar- och kundfokus i vår organisation och satsningar på verksamhetsutveckling Chefsförsörjningen är också ett område värt att nämnas eftersom vi fortfarande har en stor grupp chefer där många närmar sig pensionsåldern. Vi har behov av att både ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos våra chefer idag och utveckla de nya chefer som kommer till vår organisation. Chefens roll och ansvar samt förutsättningar för att göra det jobb som krävs för att uppfylla visioner och mål samt politiska prioriteringar behöver ses över. Fortfarande har flera av våra chefer inom kvinnodominerade sektorer orimligt stora personalgrupper vilket försvårar, inte bara arbetet, utan också möjligheten för kommunen att locka till sig rätt ledare i framtiden. Våra chefer behöver också rätt kompetensutveckling samt stöd i sitt arbete, vilket förutsätter kontinuerliga introduktions- och ledarutvecklingsprogram. Aktuella studier visar bland annat att individuella chefs- och ledarskapsutvecklingsprogram riskerar att bli näst intill verkningslösa om man inte samtidigt tittar på situationen runt chefen. Här handlar det bland annat om antalet medarbetare, möjligheter till återkoppling, chefsstöd och handlingsutrymme. Ledarskap och medarbetarskap hör nära ihop och är varandras förutsättningar för att en verksamhet ska kunna utvecklas och därför behöver också arbetet kring medarbetarskap stärkas. Som kommun behöver vi ha konkurrenskraftiga och mer individualiserade löner och våra medarbetare behöver se en tydlig koppling mellan prestation och lön. Arbetet med den lokala lönebildningen behöver stärkas och löne- och budgetprocessen måste samordnas. Möjlighet till heltid är en strategiskt viktig fråga om vi ska klara kompetensförsörjningen framöver. Det är också en fråga om att kunna erbjuda trygga anställningar och minska andelen timavlönade. Detta ger dessutom positiva effekter i form av minskade rekryteringsbehov och bättre kontinuitet för våra kunder. Här ställs dock stora krav på flexibilitet och våra medarbetare behöver båda ha viljan och förmågan att arbeta på ett annat sätt än idag. De snabba förändringarna i omvärlden ställer krav på ett kontinuerligt arbete med omställning.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Stadsbyggnad Fakta och analys Stadsbyggnadsverksamhetens har en stor strategisk betydelse för att uppnå det attraktiva och klimatsmarta Motala, en aktiv arbetsmarknadspolitik och för att skapa goda livsmiljöer för äldre och för barn och unga. Planverksamheten är en servicefunktion gentemot kommuninvånare och intressenter och därför viktigt i ett kundperspektiv. Stadsbyggnadsverksamheten och framför allt planfunktionen är för närvarande hårt ansträngd. De stora infrastrukturprojekten har under en lång följd av år krävt mycket stora insatser vilket medfört att andra angelägna projekt inte kunnat prioriteras. Planprioriteringslistan innehåller drygt 100 detaljplaner som bör tas fram under de närmaste åren. Vid full personalkapacitet finns möjlighet att samtidigt arbeta med ett 20-tal planer. Svårigheter med personalförsörjning medför att enbart kortare perioder har förekommit med alla tjänster tillsatta samtidigt. En annan begränsande faktor är att plansystemet genom ständigt ökande krav blivit allt trögare, dvs. att det krävs allt större arbetsinsats och längre tid för att få fram en ny detaljplan Prioriteringsordning Följande prioriteringsordning har fastställts av kommunstyrelsen vad avser planarbete: Högsta prioritet • Planerings- och genomförandeinsatser som krävs för slutförande av BanaVäg-projektet har högsta prioritet. I detta innefattas projekt som kommunen har åtagit sig att genomföra enligt avtal och andra projekt som bör genomföras pga BanaVäg-projektet.

• Lokaliseringsutredningar och planer för företagsetableringar eller -utbyggnader som skapar sysselsättning och bedöms lämpliga och aktuella för genomförande.

• Lokaliseringsutredningar och planer för flerbostads- eller grupphusprojekt som bedöms attraktiva, lämpliga och aktuella för genomförande.

Näst högsta prioritet • Program, planer och genomförandeinsatser som aktualiseras i kommunstyrelsens utvecklingsprojekt (Framtidens Motala, Centrum, Varamobaden, Gamla Motala Verkstad, Borensberg resp Fritidsanläggningar)

• Planer som behövs för att skapa beredskap för etablering av handel och industri enligt verksamhetsplanen.

• Planering för nya småhustomter i enlighet med verksamhetsplanen. • Planer som behövs för att bibehålla verksamheter eller byggnader som beviljats tidsbegränsat bygglov men bedöms vara långsiktigt lämpliga.

Prioriteras i tredje hand • Planer och genomförandeinsatser som behövs för kommunens egna verksamheter och för försäljning av kommunala fastigheter. Efter ställningstagande i varje särskilt fall i kommunchefens

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

ledningsgrupp får sådana planer prioriteras före planer som behövs för att upprätthålla tomtberedskapen.

• Övriga detaljplaner upprättas i den mån stadsbyggnadsenhetens handläggarresurser medger,

eller efter särskilt beslut om omprioritering i kommunstyrelsen eller kommunchefens ledningsgrupp.

Av stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är stadsbyggnadsenhetens arbete med översiktsplanering inklusive en stadsvision för Motala tätort inom ramen för Framtidens Motala. Stadsbyggnadsenhetens kompetens är också avgörande inom ramen för ett större antal utredning av strategisk betydelse och kommunens arbete med regional utvecklingsplanering.

IT-planering IT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och fördjupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra servicen till näringsliv och invånare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i. Detta kräver att IT på sikt är tillgänglig för all personal i kommunen och för alla medborgare. Fakta och analys Ett sammandrag av kommunens IT-plan utgör en del av planeringsförutsättningarna. IT-planen lyfter fram kommungemensamma behov och tar upp större projekt som kan ha påverkan på infrastrukturen. De aktuella projekten nedan har sammanställts i en översiktlig rangordning. Migrering till Microsoftmiljö/Uppgradering av Officepaketet Kommunen har i många år använt Novell-produkter i servrar, nätverk, e-postsystem och andra verktyg. Moderna verksamhetssystem och verktyg är numera är anpassade till Microsofts produkter. En förstudie genomfördes under 2012 som resulterade i en handlingsplan med uppskattade kostnader för att kunna genomföra migreringen 2014-2016. Detta är ett mycket stort projekt som belastar hela kommunens IT-verksamhet under perioden. Elevnät och IT i skolan I Motala finns ett elevnät för grundskolan som bygger på tunna klienter på Linuxplatt-form. Det finns en ambition att fasa ut lösningen och ersätta med en Windowsplattform med datortätheten 1 dator på 4 elever. För största nytta bör samordning ske med projektet för migrering till Microsoftmiljö, då samma teknologi kan utnyttjas. Utbyggnad av stadsnät enligt IT-infrastrukturprogram För 2014 föreslås att utbyggnad fortsätter längs Norra sträckan, bland annat fiber Degerön-Karlsby, samt Motala-Fågelsta. Utbyggnad av spridningsnät längs stamsträckorna samordnas av upphandlad kommunikationsoperatör. Anslutning av ytterligare kommunala arbetsplatser och externa företag. Utbyggnad på landsbygden förutsätter extern finansiering via olika stöd.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Driftsäkerhet Katastrof-/kontinuitetsplanering är nödvändig för att upprätthålla en fungerande verksamhet när det oväntade inträffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall försedd med dieseldriven reservkraft. Den nya räddningsstationen utnyttjas delvis som alternativ driftplats sedan 2012. Nästa steg i att säkra IT-infrastrukturen blir att bygga redundanta lösningar i takt med genomförandet av migreringen till Microsoftmiljö, för att säkerställa att IT-driften kan återupptas i rimlig tid efter en större incident. Ägande och utbyte av klientdatorer En förutsättning för att kunna utveckla den gemensamma IT-plattformen i den takt verksamheterna önskar, är att utrustningen inte tillåts bli för gammal. För närvarande äger respektive nämnd sin egen utrustning och därmed sker inte alltid periodiskt utbyte i en jämn takt. För att garantera jämn kvalitet bör ägandefrågan ses över så att utbytesfrekvensen blir c:a 4 år och att toppar utjämnas. För att samordna kommunens behov bör KS var ägare av utrustningen. Utbytesbehovet för 2014 är knappt 1000 datorer, till en kostnad mellan 5,4 och 8 miljoner kr. I genomsnitt behöver ungefär 650 administrativa datorer bytas varje år till en kostnad av 3,5-5,2 miljoner kr. I detta förslag har ej skolans elevdatorer räknats med.

Lokalförsörjning Lokaler är stödresurser till kommunens kärnverksamhet. Effektiv lokalförsörjning syftar till att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler till kärnverksamheterna. Nu gällande kommundirektiv för lokalförsörjningen anger att kommunen i huvudsak skall äga de fastigheter vilka långsiktigt behövs för kommunens kärnverksamheter. Lokalförsörjningen syftar till att ge en helhetsbild av det framtida behovet av lokaler, tillgängliga lokaler, möjliga effektiviseringar samt utgöra underlag för kommande investeringar. Lokalbehovet sammanställs årligen utifrån underlag från de olika förvaltningarna. Investeringsbehov för de närmaste fem åren med en tydlig inriktning för de närmaste tre åren sammanställs i Lokalförsörjningsplanen. För att kunna vara effektiva är det viktigt att kommunstyrelse och nämnder fortsätter att prognostisera framåt och att målet på en tioårig planeringshorisont uppnås. Fakta och analys Behovet av barnomsorgsplatser fortsätter öka och bildningsförvaltningen ser behov av ca 7 nya förskoleavdelningar under de närmaste åren. Både inom grundskolan och gymnasieskolan finns möjligheter till yteffektivisering med hänsyn till minskat elevunderlag. Planeringsarbetetet för Varamoskolan fortgår och projektet verkställs kommande år. Utbyggnaden av barnomsorgplatser samordnas med lokalutveckling inom grundskolan. En ny fritidsgård belägen vid Råssnäs har kostnadsberäknats, behovet av fritidsgården hänger samman med hur skolsituationen skall se ut på Väster i framtiden. Projekteringen och ombyggnad av Strandvägens äldreboende skall startas under 2013. Som följd av ombyggnaden på Strandvägen måste korttidsplatser lokaliseras någon annanstans där Samuelsbergshemmet har föreslagits som en möjlig lokalisering. Därför behöver en förstudie med syfte att

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

klarlägga möjlighet samt kostnader för ev. korttidsplatser vid Samuelsberg genomföras under det närmaste året. Socialnämndens program för trygghets- och seniorbostäder behöver ses över med avseende på en långsiktig balans mellan kommunalt trygghetsboende och seniorboendeformer i annan regi. Socialnämnden har för år 2013 budgeterat för att starta ett par serviceboenden LSS. Historiskt har lägenheter hyrts i befintligt lägenhetsbestånd och använts till serviceboenden. Svårigheter att hitta lämpliga lägenheter i tillräcklig omfattning kan kräva andra alternativ av lokaliseringar för att långsiktigt klara behoven. Pågående projekt som kan påverka kommande investeringar är idéprogram fritidsanläggningar och kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad. Investeringar som uppstår med hänsyn till konsekvenser av kostöversynen kommer presenteras under 2013. Tekniska förvaltningens lokalbehov på Delfinvägen kommer troligtvis att minska under de kommande fem åren till följd av samlokaliseringar vid verksamheterna belägna i Karshult och Tuddarp. För räddningstjänsten är ombyggnad av räddningsstationerna i Borensberg/Tjällmo pga. arbetsmiljökrav nödvändiga. I Borensberg bör ombyggnaden föregås av en utredning om framtida lokalisering. Vid övningsområdet i Smedsby behöver behovet av buffertzoner utredas om nya bostäder skall planeras i närområdet. Kommunens 5 centrala förvaltningar sitter idag i utspridda i 3 större fastigheter centralt i Motala, en översyn av förvaltningarnas placering samt upplåtelseformerna på fastigheterna bör genomföras.

Ekonomi Fakta och analys Mål och prioriteringar Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Grunden för målen är kommunfullmäktiges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör. Utgångspunkten för kommunens planeringsarbete är att tillgängliga resurser ska prioriteras och styras så att största möjliga värde skapas för medborgare och kunder. Kommunen ska följa upp hur väl detta uppfylls genom att mäta resursåtgång, prestationer, resultat och effekter för kommunens verksamhet. En viktig del i uppföljningen är medborgares och kunders omdömen av verksamheten. I målområdet ekonomi finns följande gemensamma inriktningsmål:

• Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Behovsstyrd resursfördelning: Det faktum att bland annat hälsan är orättvist fördelad i befolkningen gör att kommunens resurser i större omfattning måste styras mot de behov som finns. De med störst behov ska få dessa tillgodosedda först. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. För att kunna göra detta krävs att den kommunala verksamheten är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på kommunal service är större än tillgången. Ett problem när det gäller prioriteringar är att de som har störst behov av kommunal service i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga servicen. Behovet av att kunna utöva bra kostnadskontroll för att kunna prioritera är ett avgörande skäl till att kommunal service bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade. Kommunen bör utveckla och pröva arbetet med sociala investeringar för att förebygga framtida social- och ekonomisk marginalisering under barn och ungas uppväxt. Detta för att alla medborgare, varaktigt och långsiktigt, ska kunna leva goda liv. Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandatperiod. Följande resultatmål finns kopplat till det gemensamma inriktningsmålet inom målområde ekonomi.

• Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent • Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Det är angeläget att investeringsnivån anpassas till det ekonomiska målet för att inte låneskulden ska öka vilket i förlängningen innebär att annan verksamhet ”trängs undan”. Investeringarna för den taxefinansierade verksamheten (vatten och avfall), BanaVäg-projeket samt investeringar i energieffektivisering EPC ingår inte i målet. Samhällsekonomin En alltmer samstämd pessimism bredde ut sig under 2011 i världsekonomin där det uttalades att läget i världsekonomin var mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har Motala - Planeringsförutsättningar 2014

misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Utvecklingen under första halvåret av 2012 innebar för många länder en väsentlig lägre tillväxt. Tecknen på ett positivt konjunkturomslag var få. Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under 2012 års andra halva. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Förväntningarna om framtiden har emellertid ljusnat under början av 2013 i takt med att stämningsläget i omvärlden förbättrats. Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi går mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller SKL i huvudsak fast vid sin bedömning från december 2012 att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren 2013 når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för 2012. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent under 2013. Nyckeltal för den svenska ekonomin (Sveriges kommuner och landsting februari 2013). Procentuell förändring 2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP, kalenderkorrigerad

3,7

1,2

1,4

2,8

3,4

Sysselsättning, timmar

2,3

0,4

-0,1

0,6

1,2

1,3

Öppen arbetslöshet, nivå

7,5

7,7

8,1

7,8

7,3

6,6

Timlön (konjunkturlönestat.)

2,5

3,0

2,9

2,7

3,3

3,9

KPIX, årsgenomsnitt

1,1

0,8

1,3

1,5

1,8

Kommunernas ekonomi Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat två procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Kommunerna redovisade ett rekordresultat för 2012, där förklaringen är främst engångsintäkter avseende återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier från AFA Försäkring. Engångsintäkterna innebar att endast ett fåtal kommuner redovisade underskott 2012 vilket ger en välkommen andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i balans. Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har demografiska krav för kommunerna ökat årligen med cirka 0,5 procent. Utöver pris- och löneökningar samt demografiskt betingade kostnadsökningar har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7 procent per år under 2000-talet. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt, en real ökning på mer än en procent om året, blir det därför svårt att 33

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Kommunerna är nu mitt uppe i arbetet med att fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2014. Det är viktigt att staten klargör statsbidragen till kommunerna för 2014 för att ge rimliga planeringsförutsättningar och undvika onödigt stor ryckighet i verksamheten. Under 2013 innebär också mycket planering för att kommunen tar över hemsjukvården från landstinget från och med årsskiftet 2013/2014. Lokala förutsättningar Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. År 2012 var åttonde året i rad som kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten var i balans mot tilldelad ekonomisk ram. Det som oroar är att en del av förklaringen till att verksamheten var i balans 2012 är tillfälliga förstärkningar av de ekonomiska ramarna. Resursfördelning En väl fungerande resursfördelning är viktig ur många aspekter. Den kan bidra till en god hushållning av resurser genom att hänsyn tas till volymförändringar och genom en tydligare koppling mellan mål och resurser. En resursfördelning som upplevs som transparent och begriplig kan också skapa legitimitet och ansvarskänsla i organisationen. I slutändan kan den leda till att de förtroendevalda får ett bättre underlag för sina politiska prioriteringar. En resursfördelningsmodell bör tydligt särskilja vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar. Beräkningsunderlaget bör i en resursfördelningsmodell bestå av följande delar: • Innevarande års budget • Analys av senaste bokslut och måluppfyllelse • Jämförelser av nyckeltal • Antagande om generell prisuppräkning • Faktisk prisuppräkning (index) för särskilda kostnadsposter • Årseffekter av tidigare beslutade verksamhetsförändringar • Demografimodell • Omvärldsanalys • Ekonomisk analys av nuläget och framskrivning Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Ytterst är det alltid politiska prioriteringar som avgör resurstilldelningen. Nämndernas och styrelsens preliminära ramar Ett förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2014 - 2016 har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Ramarna presenteras för respektive nämnd och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Beräkningsunderlag – Ramar 2014 Nämnd/styrelsen KF:beredningar

Justerad ram 2013

Avgår pol prio 2013

Prisförändring

Demografi

Statsbidrag

Övrigt

Förslag ram 2014

-398

-1

-399

Personalnämnden

-2854

-30

-2884

Revisionen

-1740

-33

-1773

-79

-1

-925

-1005

Valnämnden Överförmyndaren

-3790

-3787

Kommunstyrelsen

-105591

2500

-484

-103575

Bildningsnämnden

-971596

12000

-6144

4691

4475

-956574

Plan- och miljönämnden

-55651

-105

-55756

-753482

5000

-5806

-4385

-293

-758966

Tekniska nämnden

-44775

2000

-177

-42952

Vatten- och avfallsnämnden

-1939956

21500

-12778

306

4182

-925

-1927671

Socialnämnden

Summa

Beräkningsunderlag – Ramar 2015 Nämnd/styrelsen

Ram 2014

Demografi

-399

Personalnämnden

-2884

Revisionen

-1773

Valnämnden

-1005

925

-80

Överförmyndaren

-3787

Kommunstyrelsen

-103575

Bildningsnämnden

-956574

2409

2342

-951823

-55756

KF:beredningar

Plan- och miljönämnden Socialnämnden

Statsbidrag

Övrigt

Förslag ram 2015

-758966

-2985

-761951

Tekniska nämnden

-42952

Vatten- och avfallsnämnden

Reducering av nämndernas ramar

6000

-1927671

-576

2342

6925

-1918980

Summa

Beräkningsunderlag – Ramar 2016

. Nämnd/styrelsen KF:beredningar

Demografi

Statsbidrag

Övrigt

Förslag ram 2016

-399

Personalnämnden

-2884

Revisionen

-1773

-80

Överförmyndaren

-3787

Kommunstyrelsen

-103575

Bildningsnämnden

-951823

-1847

Valnämnden

Plan- och miljönämnden

-3787 -103575 -953672

-55756

-761951

-5886

-767837

Tekniska nämnden

-42952

Vatten- och avfallsnämnden

6000

18300

24300

-1918980

-7735

18300

-1908415

Socialnämnden

Reducering av nämnderJusterad ram 2013 nas ramar Summa

Ram 2015

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämndernas ramar 2014-2016 är de ramar som kommunfullmäktige beslutat om inför 2013 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2013-03-14. Prisförändringar och kompensation Styrelsens och nämndernas budgeterade bruttokostnader och intäkter justeras för förvän¬ta¬de prisförändringar mellan 2013 och 2014. Lönekostnader undantas eftersom dessa kompenseras i efterhand när löneöversynen är slutförd. Även kapitaltjänst¬kostnader undan¬tas eftersom nämndernas ramar justeras ut för förändrade kapital¬tjänstkostnader. Vissa typer av intäkter som ingår i nämndernas och styrelsens ramar ska inte heller justeras för förväntade prisförändringar, dessa är: • riktade statsbidrag som inte indexeras • externa taxor som styrs av statliga beslut (t ex maxtaxa inom äldreomsorg och barnomsorg) Den förväntade prisförändringen för 2015 - 2016 har inte fördelats ut per nämnd/styrelsen utan redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten. Antaganden om prisökningstakt för respektive år grundar sig på SKL:s bedömningar och framgår av tabellen nedan: 2014

2015

2016

Generell prisförändring %, (KPIX)

1,3

1,5

1,8

Prisförändring köpta tjänster %

2,7

3,3

3,9

Personalkostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen. Därför måste det budgeterade utrymmet för löneökningar ställas mot andra angelägna behov i samband med att prioriteringar görs. Inför 2014 - 2016 har en totalsumma per år avsatts för löneökningar. Beloppets storlek grundar sig på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de beräknade summorna för löneökningar samt de arbetsgivaravgifter som är inkluderade. Utvecklingen av de interna priserna ska följa den kompensation/justering som nämnderna har fått i sina ramar till följd av pris- och demografiska förändringar. 2014

2015

2016

Beräknad löneökning, tkr

36284

42613

52268

Arbetsgivaravgifter, totalt (%)

38,46

Löneökningar redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten och fördelas ut till respektive nämnd/styrelsen efter avslutade löneförhandlingar. I samband med att ett investeringsprojekt planeras ska en kalkyl upprättas över tillkommande internhyror för att kunna besluta om hyreskompensation. De nämnder/styrelsen som får ökade lokalkostnader med anledning av lokalförändringar i externt förhyrda lokaler ska specificera och äska dessa tillkommande kostnader i förslag till driftbudget. För 2014 - 2016 har beräknade tillkommande internhyror tagits upp i en gemensam post i resultatbudgeten. Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämndens/styrelsens ”ordinarie ram”. Detta innebär att minskade kapitaltjänstkostnader innevarande år inte får nyttjas till andra kostnader. Politiska prioriteringar 2013 Kommunfullmäktige antog i samband med beslutet om Mål och Resursplan 2013 ett belopp för politiska prioriteringar. Kommunstyrelsen fattar beslut om disponering av dessa medel och dessa är tillfälliga 2013, därmed sker justeringar av nämndernas och styrelsens ekonomiska ramar.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Demografi En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Det gäller att det finns ett beräkningsunderlag som underlättar arbetet med att fördela om resurserna (ramarna) när behov eller tillgängliga resurser förändras. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. Beräkningsunderlaget innehåller därför sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i åldrarna 1-18 år samt 65 år och äldre. De beräknade volymförändringarna kommer från kommunens befolkningsprognoser och som sedan prissätts med den kostnad per invånare som anges i kostnadsutjämningssystemet, standardkostnad/invånare. Standardkostnaden är en teoretiskt framräknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsnivå, med hänsyn taget till kommunens egna strukturella förutsättningar. Standardkostnaden justeras för lokaler och övergripande administration. Nämndernas ramar har i beräkningsunderlaget förändrats med den beräknade volymförändringen multiplicerat med den justerade standardkostnaden för respektive åldersgrupp. När de verkliga volymförändringarna är kända stäms dessa av mot de beräknade förändringarna som legat till grund för resurstilldelningen. Eventuella avvikelser justeras i tilläggsbudget för innevarande budgetår. Avstämningen av 2012 års volymförändringar visar att bildningsnämndens och socialnämndens ekonomiska ramar totalt skulle minska med 6 miljoner kronor. Dessa ramförändringar skulle följa med till 2014 - 2016. Detta ingår inte i de preliminära ramarna eftersom inget beslut är fattat. Statsbidrag Om det under planeringsperioden fattas beslut om ökade/minskade generella statsbidrag till kommunen för att bedriva viss, förändrad eller utökad verksamhet sker ramjustering mellan kommunalekonomiska utjämningen och den berörda nämnden. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag övergår till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfattning/ökad kvalité som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbidrag ingår bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen. Övrigt I kolumnen övrigt återfinns politiska prioriteringar och inriktningar som får till följd i ändrade ekonomiska ramar. Valnämnden får utökad ram tillfälligt under 2014 med anledning av val. Reducering av nämndernas ramar För att uppfylla resultatmålet om ett överskott på 2 procent respektive år 2015 och 2016 krävs att nämndernas ekonomiska ramar reduceras med 6 miljoner kronor 2015 och ytterligare 18,3 miljoner kronor 2016. Resultatbudget 2014 - 2016 I tabellen nedan presenteras en resultatbudget för 2014 - 2016 utifrån de ekonomiska ramar för nämndernas och styrelsen som kommit fram från beräkningsunderlaget. Skatter och utjämning är beräknade utifrån en oförändrad total befolkning. Prognosen för skatter och utjämning utgår från den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade 2013-02-14. Resultatnivån uppgår totalt under perioden 2011 - 2014 till två procent av skatteintäkter och utjämningen. Resultatnivån för åren 2015 37

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

och 2016 är två procent per år. För det enstaka året 2014 finns en ospecificerad post om 25 miljoner kronor för politiska prioriteringar. I beräkningsunderlaget är det medräknat skatteväxling, mellankommunal utjämning samt ökade kostnader till följd av övertagande av hemsjukvård. Vidare är hänsyn tagen till förändring av riktade/generella statsbidrag i utjämningssystemet. Investeringsbudget Det är nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen 2014 - 2016 ge förutsättningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten. Kommunen har i flera fall mindre bra framförhållning i planeringen av investeringarna samt att flera projekt försenas i tiden. Detta får förutom konsekvenser för ekonomin även konsekvenser i den löpande verksamheten. I beredning och prioritering av investeringsbudgeten måste i högre grad andra processer så som lokalförsörjning, planprioritering, IT-plan och Framtidens Motala integreras. En total ekonomisk ram avseende investeringar beslutas i planeringsförutsättningarna där utgångspunkten är resultatmålet inom målområde ekonomi. Den ekonomiska ramen fördelas inte på respektive nämnd. En gemensam beredning och prioritering sker av kommunens totala investeringar i kommunchefens ledningsgrupp i dialog med den politiska majoriteten. Ett förslag till investeringsbudget per investeringsområde ska vara klart den 14 juni. Förslaget är underlaget till de politiska partiernas ställningstagande vid utformning av respektive partis förslag till investeringsbudget. Kommunledningsförvaltningen utarbetar en modell för beredningen av underlaget till investeringarna. Ett arbete har under 2013 påbörjats för att säkerställa kvalitén i underlaget och processen vid framtagande av investeringsbudgeten. Den första delen av uppdraget är att kartlägga de underliggande processer som utgör underlag för den samlade skattefinansierade investeringsbudgeten. En genomlysning ska därefter ske av likvärdiga krav på hur underlaget tas fram och redovisas samt systematiken för prioriteringar i varje delprocess. Vidare ska ansvar och roller för delarna och helheten beskrivas och tydliggöras. I modellen ska särskilt framgå om investeringarna medför ökade driftkostnader. Utgångspunkten är att kommunstyrelsen har ett tydligt ansvar för helheten. Arbetet är långsiktigt och ska årligen utvärderas och justeras med förbättringar. För att skapa en bättre planering avseende investeringar ska förutom beslut om kommande tre års investeringar även tas fram en plan för investeringar för ytterligare sju år. Denna långsiktiga investeringsplan som omfattar tio år ska användas som ett arbetsmaterial. Resultatmålet avseende investeringar är utifrån att investeringarna ska vara självfinansierade över tid (mandatperioden 2011-2014). Investeringsramen inklusive BanaVäg-projektet för 2014 är 120 miljoner kronor och för 2015-2016 130 miljoner kronor respektive år. Internräntan är den räntesats som främst ska användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade investeringar. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Det kan vid andra kalkyleringstillfällen vara helt riktigt att göra andra bedömningar om räntesatser såsom vid lokala avtalsförfaranden, prissättningar eller dylikt där internräntan helt enkelt inte speglar rådande förhållanden. Nuvarande internränta är 3,5 procent. För 2014 föreslår SKL en internräntesats på 2,5 procent.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Resultatbudget 2014 - 2016 Tkr

Bokslut 2012

Budget 2013 Justerad

Budget 2014 Ram

Plan 2015 Ram

Plan 2016 Ram

-256

-398

-399

Personalnämnden

-5235

-2854

-2884

Revision

-1642

-1740

-1773

Nämndernas/Styrelsens nettokostnader Fullmäktiges beredningar

Valnämnden

-33

-79

-1005

-80

Överförmyndaren

-3678

-3790

-3787

Kommunstyrelsen

-108043

-105591

-103575

Bildningsnämnden

-944315

-971596

-956574

-951823

-953672

Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Fonddisposition/avsättn Reducering av nämndernas ramar

-52257

-55651

-55756

-742833

-753482

-758966

-761951

-767837

-41034

-44775

-42952

981

-4773

4773

6000

24300

-1898345

-1939956

-1927671

-1918980

-1908415

1650

-7500

-25000

-15534

-34222

Tilläggshyror

1662

-4630

-3000

-5000

-7000

Hemsjukvård

-19758

Max utrymme löneökningar

-28401

-64685

-107298

-159566

Summa nämnderna/styrelsens ramar Politiska prioriteringar Kompensation inflation

Nettoram nämnder/styrelsen

-1895033

-1980487

-2040114

-2066570

-2128961

Pensioner

-94914

-88452

-91071

-88990

-92713

Löneskatt

-25120

-21458

-22094

-21589

-22492

-1821

-2000

Justering kap kostnader

144577

142946

152467

Kommunstyrelsen finans

113006

70604

72000

73000

75000

Avskrivningar

-97038

-96000

-100000

-101000

-102000

Verksamhetens nettokostnader

-1856343

-1974847

-2030812

-2054682

-2120699

V-netto / skatteint och ujämn %

95,8

98,9

100,1

98,7

1468843

1523248

1566626

1630857

1707507

19157

23557

352710

376536

375631

374919

376259

Semesterlöneskuld

Skatteintäkter Avräkning skatt Skatteväxling hemsjukvård Inkomstutjämning Kostnadsutjämning

-7987

-4308

-8792

Regleringsbidrag/-avgift

20573

10562

8164

-4392

-16246

Mellankommunal utjämning

-3700

-100

-2545

-1254

LSS-utjämning

17592

20271

20452

Fastighetsavgift

70355

71078

69486

Förslag nytt utjämningssystem Finansiella intäkter

4412

5500

4000

Finansiella kostnader

-8826

-15000

-12000

Resultat före extraord.poster

76786

12940

13767

42151

43524

3,96

0,65

0,67

2,00

76786

12940

13767

42151

Res.2 /skatteint. Mål: 2 % Extraordinära kostn/intäkter Årets resultat (förändring av eget kapital)

Resultatnivå 2011 - 2014

43524 2,00%

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Årsagenda Processen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljningsprocess. Varje process är indelad utifrån nivåer i organisationen; från den politiska ledningen till enhetsnivå. Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Augusti

September

Oktober

November

December

Planeringsprocess

Kommunledning förvaltning

Tilläggsbudget KS

KS beslut planeringsförutsättningar

Partiernas förslag

Beräkningsunderlag * Befolkningsprognos * Lokalförsörjning * Planprioritering * IT plan * Kompetensförsörjning * Löneökningar

KS beslut MoR

Gemensamma aktiviteter bereds Samordning processledare

Nämnd politik

KF beslut MoR

Dialog MoR

Kommunledning politik

Förslag MoR

Nämnd Förvaltning

Översyn resursfördelning

Prel. enhetsramar fördelas

Verksamhetsplan - målnivåer och aktiviteter Detaljbudget sammanställs

Enhet

Detaljbudget Handlingsplan

Januari

Februari

Mars

April

Årsredovisning Interkontroll KS

Uppföljning KS

Maj

Juni

Augusti

September

Oktober

Enhetens budget och handlingsplan fastställs

November

December

Månadsuppföljning

Kommunledning politik

Dialog bokslut

Uppföljningsprocess

Kommunledning förvaltning Nämnd politik Nämnd Förvaltning

Årsredovisning Internkontroll Stöd, sammanställning och analys

Enhet

Peter Ingesson Kommunchef

Månadsuppföljning

Uppföljning KS

Delårsrapport Internkontroll KS

Delårsrapport KF

Månadsuppföljning

Delårsrapport

Månadsuppföljning

Stöd, sammanställning och analys

Löpande uppföljning och analys

Jan Holmberg Utvecklingschef

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Stöd, sammanställning och analys Löpande uppföljning och analys

Anders Neuman Ekonomichef

Bilaga: Sammanställning av politisk inriktning från MoR 2013

Politisk inriktning från MoR 2013 Aktiv arbetsmarknadspolitik Utbildningspolitik • Stärkt vuxenutbildning Vi vill se en starkare vuxenutbildning i Motala. Vi väljer att möta den höga arbetslösheten med en bred investering i utbildning - ett kunskapslyft som speglar både individens, företagens och samhällets behov. Vuxenutbildningens fokus ska vara att utjämna levnadsvillkor och ge människor förutsättningar att möta omställningen på arbetsmarknaden. Motalas stora generationsväxlingar och behov av kompetensförsörjning ska särskilt uppmärksammas. Vuxenutbildningen ska därför utvecklas till att bli motor, mäklare och mötesplats så att företagens behov av kompetens och de arbetssökandes kunskap matchar varandra. • Motala kommun ska verka för mångfald och kvalitativ integration Kunskaper och kompetens hos invandrade svenskar ska tas tillvara genom kartläggning och validering av kompetensen. Flerspråkighet ska ses som en merit. Möjligheten till praktik i näringslivet och företagsrådgivning till invandrade företagare ska stärkas V i ger därför ett utredningsuppdrag för att se hur kommunens integrationspolitik kan stärkas. • Se kultur och fritid s om lokaliseringsfaktor Förutsättningarna för företagande skapas genom samma utveckling som leder till ett allmänt gott samhälle. Nyckelfrågorna handlar om utbildningsnivå, infrastruktur, nivån på samhällsservicen. riktat mot företag och entreprenörer, men inte minst genom det kulturella klimatet och förenings och fritidsverksamheten. Vi kommer därför att fortsätta utreda utvecklingen av Motala Verkstadsområdet till ett kulturcentrum och på sikt även ett idrottscenter Socialpolitik • Hundra ungdomsjobb Många unga saknar möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och flera av dem tvingas leva på försörjningsstöd. Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vår kommun, inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla vår välfärd. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjningsstöd minskar. Motala behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger våra unga en plats på arbetsmarknaden. Ungdomar som är arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning, praktik eller lärlingsplats så fort som möjligt. I Motala ska ingen under 25 år behöva söka ekonomiskt bistånd. Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder för att en person ska kunna gå till ett arbete, framför passiv kontantersättning. Vi vill skapa 100 kommunala ungdomsjobb, som kan kombineras med utbildning, men som också kan finnas på våra äldreboenden, skolor eller kulturinstitutioner. Vi avser att använda Traineeanställningar i kommunen för att möta de stora pensionsavgångarna. Äldre anställdas kompetens ska tas till vara som handledare i ett generationsväxlingsprogram.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling Arbetsmarknaden ger inte alla en möjlighet att bidra. När många hamnar utanför leder det till ökad ohälsa och ökad ojämlikhet. Därför behöver vi i kommunen hitta kreativa lösningar för att möta kompetensbehovet och minska utanförskapet. V i ser att den sociala ekonomin är ett verktyg för att få fler i arbete. Traditionellt indelas samhällets sektorer i tre delar: privat, offentlig och social. Den sociala ekonomin kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Enligt en utredning, som Östsam har gjort, finns det goda förutsättningar att öka antalet sysselsatta i sociala företag om man gemensamt handlar både målmedvetet och långsiktigt. Föreningslivet har anställningspotential men saknar pengar. Sociala företag kan därför bli fler och anställa fler människor. Motala kommun ska jobba för en offensiv, social upphandling och ta fram en strategi utifrån EU:s direktiv SRPP (Socially Responsible Public Procurement). Vid upphandlingar kan Motala kommun till exempel ställa krav på att leverantörerna tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar, jobba med etisk handel, stödja social integration etc. V i tycker det är viktigt att offentlig upphandling används som ett verktyg för att bland annat råda bot på arbetslösheten bland våra ungdomar. Näringslivspolitik • Utvecklat samarbete med näringslivet I en aktiv arbetsmarknadspolitik ingår näringslivsfrågorna som en viktig del. Kommunen kan inte ensam skapa arbete och sysselsättning, utan är beroende av näringslivet. Kommun och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra och måste därför hitta bra samarbetsformer. Vårt gemensamma näringslivsbolag är plattformen. Nu går vi vidare med samarbetet i syftet att stärka företagandet så att fler jobb skapas. V i ska ta gemensamt ansvar för ungdomsjobb, kompetensutveckling med mera. För att utveckla kommunens service mot företagen ska modellen med företagslots prövas. Det finns ett stort värde i att skapa ”en dörr in” för företagen i relationen med kommunen. V i bör också se över möjligheten att snabba upp hanteringen av planfrågor. Samtidigt vill vi stärka arbetet med entreprenöriellt lärande i skolan.

Barn och ungdomars uppväxtvillkor Hälsa för alla • En dörr in Kommunens samlade resurser för att stödja barn och unga, ungdomshälsan, UngResurs, barnhälsan, barncentrum etc, ska vara lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Stuprör ska jobbas bort och verksamheten ska, med utgångspunkt från SKL:s modellområdesarbete, samverka och integreras utifrån individernas behov av stöd. Vi ger därför ett utredningsuppdrag att ta reda på hur kommunens stödverksamheter kan bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. • Tidig upptäckt Många gånger är fokus för samhällets insatser på de barn som har de synliga behoven. Att se hela familjens behov är svårt. En ökad betoning på en socialtjänst med uppsökande och förebyggande ambitioner är viktigt för Motala. Tidig upptäckt förutsätter arbetsformer där det är enkelt att få tillgång till stöd och tjänster som upplevs attraktiva och med möjlighet att se individens och familjens samlade behov. Ett utvecklingsarbete genomförs för att tidigt upptäcka hela familjens behov av långsiktiga insatser. Därför fortsätter vi att satsa på stödinsatser kring barn och ungas uppväxtvillkor. Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Social investeringsfond Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Då kan vi undvika mänskligt lidande. Samtidigt minskar kostnaderna för genomgripande insatser i skolan och för placering av barn och ungdomar. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv. Effekten ska vara att kommunens kostnader minskas samtidigt som det blir bättre för medborgaren. • Skola för alla Vi har ett fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” - med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa en hög närvaro och god kvalité i undervisningen så att samtliga elever ska erhålla resultat som ger förutsättningar till fortsatta studier. I arbetet med en skola för alla inkluderar vi även barn i samhällets vård.

• Skolnärvaro

En grundförutsättning för att lyckas är att man är närvarande i skolan. Det finns stora mänskliga och ekonomiska vinster att göra på att satsa på skolnärvaro som en del av arbetet med goda skolresultat. Barns och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang där den viktigaste samarbetspartnern är föräldrarna. V i ger därför ett uppdrag att bygga upp ett strukturerat arbetssätt och samverkan kring skolnärvaron. De barn och unga som har ogiltig frånvaro ska upptäckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser ska få snabb hjälp.

• Utbildningskontrakt

Alla unga som saknar gymnasiekompetens och jobb ska genom vårt utbildningskontrakt kunna ta sin gymnasieexamen, gärna i kombination med arbete eller praktik. Samhället ger unga ett omfattande stöd - och de unga förbinder sig att genomföra utbildningen för att få detta stöd. Fritid för alla

• Mötesplatser för unga Befintliga mötesplatser för unga ska utvecklas med målsättningen att förbättra inflytande och innehåll - för att ge unga en rik fritid och stärka bilden av kommunen som en bra boplats.

Insatser för äldre • Ge de äldre ett tryggt och individanpassat boende

Förväntningarna på att man även som äldre med behov av vård och omsorg ska kunna bo kvar i sitt eget boende finns sedan länge. Denna utveckling fortsätter och kommer att ställa allt större krav på kommuner och landsting när det gäller samordning, flexibilitet och individuella lösningar. Men det finns också ett behov av att utveckla bättre anpassade bostäder och nya boendeformer för äldre. Fler trygghetsboenden ska erbjudas Motalas äldre. Här ska tryggheten vara hög med trygghetslarm och gemensamhetslokaler där de boende kan äta och umgås. En god tillgång på anpassade boenden minskar behovet av platser inom de särskilda boendena. Par, där någon beviljats bistånd i form av särskilt boende, ska vara nöjda med sin boendelösning. Antalet bostäder anpassade efter äldres behov ska öka med minst 100 stycken fram till 2015. Stödet i hemmet ska utvecklas genom ny teknik och funktionella bostäder.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

• Handlingsplan

Boendefrågan ska analyseras i syfte att väga behovet av särskilda boendeformer för äldre mot möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Analysen och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktörer. Trygghetsboende Start av ombyggnation av kvarteret Vårdaren ska genomföras tillsammans med Plåten.

• Nyckelfri hemtjänst

Inför nyckelfri hemtjänst inom ordinärt boende för att skapa en bättre arbetsmiljö och bevara brukarens integritet. Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet ”Må bra-aktiviteter” Vi ger ett utredningsuppdrag att ta reda på hur man kan organisera och utveckla olika ”må braaktiviteter”för att stärka hälsan hos äldre. Det kan handla om kultur, naturupplevelser, fysiska aktiviteter, aktivitetspengar, servicegarantier, kvalitetssäkringar, värde garantier etc.

• Föreningarnas Hus

Många föreningar arbetar med aktiviteter för att stärka medborgarnas möjligheter att ha en god hälsa och själständigt liv. De ska uppmuntras i sin insats. V i kommer därför att utreda möjligheten att starta ett föreningshus i Motala.

• Förstärkning av anhörigstöd

Genom en allt större betoning på vård i hemmet kan man anta att frågan om att hjälpa någon i en nära relation kommer att beröra allt fler i vårt samhälle. Kommunen behöver ha ett offensivt och uppsökande arbetssätt för att fånga äldres behov av stöd och hjälp. Utveckla sjukvård och omvårdnad kring äldre

• Avsiktsförklaring

Att säkra en likvärdig vård och omsorg för samtliga äldre kommer att bli en utmaning. Det kommer att ställa krav på nya och innovativa lösningar när det gäller i vilka former vården och omsorgen ska bedrivas. Nya vårdstrukturer kan komma att behövas. Därför behövs en ännu större samordning av vård och omvårdnad genom en utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala kommun och närsjukvården.

• Demenskompetenscentrum

Ambitionen att i kommunen starta ett demenskompetenscentrum kvarstår och understöds av beviljade statsbidrag. Västra Östergötland har en hög kompetens inom demensvård och ett medicinskt och omvårdnadsmässigt stabilt underlag för såväl utbildning inom området som möjligheter till forskning och utveckling.

• Personalförsörjning

Det behövs en generationsväxling i arbetslivet, särskilt i äldreomsorgen. De kommande åren ökar antalet gamla betydligt snabbare än antalet personer i yrkesverksam ålder. Samtidigt står vi inför en generationsväxling när det gäller personal inom vård och omsorg. Det går att förutse att personalförsörjningen kan bli problematisk om inte nya lösningar går att finna. V i satsar därför på 100 ungdomsjobb där en stor del riktas mot äldreomsorgen. Vi kommer att använda utbildningsvikariat och traineeanställningar, där äldre anställdas kompetens tas till vara som handledare. Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Ett klimatsmart och attraktivt Motala Utveckla stadsvisionen Motala står vid ett vägskäl. Den nya infrastruktur som skapas genom pendeltåg och bron över Skepparpinan ger oss möjligheter. Vår ambition är att göra Motala till en attraktiv plats att leva och verka i . Stadsvisionsarbetet ska bedrivas med resurser från Till växtverket och i bred samverkan med Motalaborna. Stadsvisionen ska ligga till grund för prioriteringar av investeringar i tätorten vad gäller centrumutvecklingen, Gamla Motala verkstad och Varamobaden.En viktig nyckel i framtidsarbetet är samverkan och samarbete och det är av stor betydelse att framtagandet av en ny stadsvision bedrivs tillsammans med många parter, såväl lokala som regionala. Det är också viktigt att Motalaborna får möjlighet att påverka.

• Platsmarknadsföring

Kommunen måste arbeta aktivt med marknadsföring. Det finns en potential i återvändande studerande och inflyttning av barnfamiljer. En fördjupad analys av målgrupper för marknadsföring ska leda till mer precisa insatser. Samverkan med andra aktörer är viktig. V i vill undersöka möjligheten att vid varje större investering avsätta en summa för marknadsföring.

• Trygg och säker kommun

Arbetet med brottsförebyggande insatser tillsammans med polisen och andra aktörer, enligt samverkansöverenskommelser, ska vidareutvecklas. Gatu- och parkbelysning påverkar människors känsla av trygghet och är därför en viktig del i arbetet, liksom de brandförebyggande åtgärder som genomförs tillsammans med Räddningstjänsten. Det attraktiva Motala kräver insatser för miljön på olika sätt. I det sammanhanget är gator och cykelvägar viktiga. En systematisk genomgång av underhållsbehoven på våra gator och cykelvägar ska genomföras för att ligga till grund för hur underhållet ska prioriteras.

• Bemötande och tillgänglighet

Numera inser många kommuner hur viktigt det är att vara lättillgängliga och kundvänliga, liksom att ha bra internkommunikation. Kommunen är Motalas största arbetsgivare med ca 3 600 anställda. I kommunen finns en bred kompetens, från lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och brandmän till personalstrateger, miljöskyddsinspektörer och informatörer. Våra kärnvärden - öppen, stolt och nyskapande - visar vägen för hur vi agerar, vad vi kommunicerar och hur vi genomför våra aktiviteter. Kärnvärdena står för ett förhållningssätt, som ska prägla hela den kommunala organisationen med anställda och förtroendevalda. Handläggningen i myndighetsutövning och tillståndsgivning måste bli effektivare.

• Ett klimatsmart Motala

Motala kommun är en del av världen och måste bidra till att minska miljöförstöringen. Kommunen måste hantera det faktum att människans utsläpp av växthusgaser kommer att få allvarliga följdverkningar om inget görs. Vi vill investera i hållbara lösningar, som möter klimatutmaningen. Målet är en klimatneutral kommun. Därför ska arbetet präglas av kretslopps- och livscykeltänkande i alla led.

• Aktiv klimatpolitik: • •

Transporter står för de enskilt största utsläppen av växthusavgaser. För att främja cykelnsom ett alternativ ska vi arbeta för att Motala blir ”Cykelstaden” 2015. Arbetet med energieffektivisering i privata och offentliga verksamheter ska fortsätta. Motala kommun är en förebild genom EPC-projektet. Andra viktiga insatser är ökad användning av fjärrvärme och biogas samt minimering av avfall och maximering av återvinning i

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

•

• • •

samverkan med företag och medborgare i Motala. Vi behöver utveckla hållbar energiproduktion och ny miljöteknik. Det finns uppfinningsrika och yrkesskickliga människor i kommunen som med rätt stöd och stimulans skulle kunna utveckla en grön exportindustri. Det är investeringar som leder till fler och bättre jobb på både kort och lång sikt. Maten som serveras i kommunala verksamheter ska vara klimatsmart och ekologisk. Därför måste arbetet med det nya kostpolitiska programmet bli klart. Det är en viktig del av vårtmiljöarbete. Kommunen ska fortsätta arbetet med egen energiproduktion genom att fortsätta investera i biogasproduktion, vindkraft, solenergi etc. Möjligheten till passivhus ska prövas vid nybyggnad

• Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull offentlig upphandling (SRPP) handlar om att föregå med gott exempel och på såvis påverka marknaden. Genom klok upphandling kan offentliga myndigheter verka för anständiga arbeten, integration, tillgänglighet och etisk handel. För vissa produkter, arbeten och tjänster kan effekterna bli särskilt viktiga, eftersom offentliga upphandlare dominerar en stor del av marknaden (exempelvis inom byggnadsindustrin, affärstjänster och IT). Genom att välja varor och tjänster som också ger goda sociala resultat kan kommunen därför i allra högsta grad bidra till hållbar utveckling. Kunskapsinhämtning på området ska inledas.

• Aktivt folkhälsoarbete

En attraktiv kommun förutsätter en god folkhälsa på lika villkor i hela befolkningen Då är det viktigt att kommunen skapar förutsättningar för detta. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter i samhället.

Motala - Planeringsförutsättningar 2014

Kontakt Peter Ingesson

Kommunchef e-post: peter.ingesson@motala.se telefon: 0141-22 50 11

motala.se

Jan Holmberg

Utvecklingschef e-post. jan.holmberg@motala.se telefon: 0141-22 50 10

Anders Neuman

Ekonomichef e-post: anders.neuman@motala.se telefon: 0141-22 50 37