Planeringsförutsättningar 2015

PlaneringsfÜrutsättningar 2015 Antagna av kommunstyrelsen 2014-05-20

Bakgrund: Planeringsförutsättningarna är ett av huvuddokumenten i Motala kommuns ledningssystem, LedMot. Planeringsförutsättningarna ska innehålla fakta och analys av kommunens läge och en bedömning av den framtida utvecklingen. Mot denna bakgrund redovisas förslag till beslut om politisk inriktning för 2015 samt preliminära ekonomiska ramar. De ekonomiska ramarna är fördelade i enlighet med en resursfördelningsmodell som beskrivs i avsnittet om ekonomi. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för nämndernas och styrelsens arbete med MoR. Innehållsmässigt har planeringsförutsättningar för 2015 ett fortsatt fokus på de fyra områden som är politiskt prioriterade i det lokala utvecklingsprogrammet - LUP. Förvaltningarnas verksamhetsanalys har förstärkts i arbetet med planeringsförutsättningarna. Detta innebär mer systematiska bedömningar av volymförändringar och ändrade förutsättningar för verksamheten. Samverkan med Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet har intensifierats kring en gemensam prioriteringsmodell för Motala kommun som kopplas till arbetet i årsagendan. Ett långsiktigt och genomgripande arbete pågår för att säkerställa process och underlag för beslut om investeringar. Årsagendan har justerats och kommunstyrelsen tar från 2015 beslut om planeringsförutsättningarna i maj. Vidare har det preliminära nämndsbeslutet avseende MoR i juni tagits bort.

De första fyra avsnitten efter inledningen utgår från de politiskt prioriterade områdena enligt LUP. Den politiska inriktningens formuleringar utgår från den politiska majoriteten.

Innehåll Inledning 4 Omvärldsanalys 6 Prioriterat område - Aktiv arbetsmarknadspolitik

9

Prioriterat område - Barns och ungas uppväxtvillkor

12

Prioriterat område - Insatser för äldre

16

Prioriterat område - Det attraktiva och klimatsmarta Motala

19

Strategiska resursområden

22

Kompetensförsörjning 23 IT 25 Lokalförsörjning 27 Stadsbyggnad 29 Resursfördelning och ekonomiska ramar

Fotografer: Boel Eklund Helena Fahlén Jan Rozanski Margaretha Hagman Mikael Grahn Niclas Albinsson Oskar Lüren Sara Eriksson Fotografiska bilder Mediakontoret

Motala kommun Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2 Postadress: 591 86 Motala Telefon: +46 (0) 141-22 50 00 Fax: +46 (0) 141-558 69 e-post: motala.kommun@motala.se Webbadress: motala.se/kommun

31

4

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ”Arbetet med planeringsförutsättningar har föregåtts av en stärkt omvärldsanalys, ökad dialog samt fördjupade analyser av behoven i verksamheten. Förändringarna är gjorda i syfte att skapa ett tydligare genomslag av politiken i verksamheten och ökad förståelse i relationen mellan politiken och tjänstemännen.”

Camilla Egberth Kommunstyrelsens Ordförande

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

2010 införde kommunen ett nytt system för ledning och styrning, LedMot. Under de år som gått har processerna i LedMot utvecklats och förbättrats. Arbetet med planeringsförutsättningar har föregåtts av en stärkt omvärldsanalys, ökad dialog samt fördjupade analyser av behoven i verksamheten. Förändringarna är gjorda i syfte att skapa ett tydligare genomslag av politiken i verksamheten och ökad förståelse i relationen mellan politiken och tjänstemännen.

Politiken fotsätter att vara uthållig. Arbetet med de fyra politiskt prioriterade områdena fortsätter även 2015.

Inom varje område finns fortfarande mycket att göra även om resultaten också börjar synas. Utvecklingsprocesser och inhämtandet av ny kunskap innebär att nya steg tas och att inriktningen kan ta nya vägar. En ny faktor i styrningen är ett målmedvetet arbete med öppna och systematiska prioriteringar i verksamheten.

Allt för att varje skattekrona ska användas på bästa möjliga sätt.

Arbetslösheten är fortsatt hög i Motala. Det gäller i särskilt hög grad ungdomarna. Det finns ingen ”quick fix” som löser det problemet. Det gör att arbetet inom detta område måste fortsätta på bred front. Det handlar om såväl utbildningsfrågor som näringslivsfrågor.

Under 2015 poängterar vi dessutom tydligare arbetet med mångfald och den sociala ekonomin som viktiga delar av arbetsmarknadspolitiken.

5

2015 innebär fortsatta insatser för barn och ungdomar genom skapandet av framtidens skola och fler ungdomsjobb. Insatser för äldre ska fortsätta utvecklas och 2015 innehåller bla satsningar på anhörigstöd och boendefrågor.

Det attraktiva Motala skapas genom aktivt miljöarbete, aktiv arbetsmarknadspolitik, insatser för äldre och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Grundläggande för kommunens goda utveckling är kunskap och utbildning, allas rätt till hälsa och aktivt liv samt hållbar utveckling.

Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Omv채rldsanalys

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

7

Preera, Volvo IT och Skandia samt SKL. Avsikten med studien är att verka för ökad demokrati genom att tillföra kunskap om värderingar hos de som bor i Sverige. Östergötland Nedan återges en sammanfattning av en delstudie av Sverigestudien 2013 med ett • Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inkludekommunperspektiv. Mer inrande formation om studien finns • Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, på sverigestudien.se. Motala utbildning, fattigdom kommun har valt att använ• Tio integrerade riktlinjer da Sverigestudien aktivt i sitt • Sju flaggskeppsinitiativ: Digitala agendan, Unga arbete med ledning och styrpå väg, Innovationsunionen, Integrerad industripolining. tik, Ny kompetens och arbetstillfällen, Plattform mot

Omvärldsanalys EU, Sverige och

Europa 2020strategin

fattigdom, Ett resurseffektivt Europa • Nationella reformprogram

SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömer att ca 60 % av de ärenden som hanteras i kommunfullmäktige påverkas av EU. Varje år ska länderna inom EU beskriva i nationella reformprogram hur de arbetar för Europa 2020.

Från den 1 januari 2015 bildas en regionkommun i Östergötland med direktvalda politiker som styr över sjukvård, trafik och infrastruktur samt regional utveckling.

Avsikten är att nya Region Östergötland ska utveckla arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) från 2012. Motala kommun ser den regionala samverkan som en hävstång för den lokala utvecklingen. Motala kommuns ambitioner att samverka och påverka den regionala utvecklingen ställer krav på att kommunens företrädare kommunicerar gällande ställningstaganden.

Motala kommun ska generellt stärka sitt arbete genom interkommunal, regional, nationell och internationell samverkan och söka stöd för utvecklingsarbete både i nationella och i EU:s fonder och program. Genom att bevaka och beakta överordnade nivåers visioner, strategier och mål ökar förutsättningarna att kunna ta del av gemensamma utvecklingsmedel. Under 2014 finns anledning att bevaka och söka medel från EU för den nya programperioden.

En ökad regional och interkommunal samverkan innebär också att successivt stärka vårt arbete inom Läns-Slako samt ökad samverkan med Linköpings universitet (och även andra högskolor och universitet), Närsjukvården i Väst och med kommunerna i Västra Östergötland.

Sverigestudien

Bakom Sverigestudien 2013 står de fristående företagen

” I vår resa så här långt kan vi konstatera att kultur och värderingar är något som i mycket stor utsträckning avspeglas i hur kommuner och landsting agerar som demokrati- och serviceaktörer.

Medborgarna ställer krav på inflytande och delaktighet.

Hur möter vi detta? Hur kan vi tillsammans skapa ett ännu bättre samhälle? Vi vill delge och sprida den kunskap som vi hittills samlat på oss, men också bjuda in fler till en dialog kring värderingar och värderingars betydelse för framtiden. Det mönster som vi kan utläsa i olikheterna mellan kommun och nation handlar till stor del om viljan att påverka i frågor som rör människor personligen (kommunen som serviceaktör) och lokalsamhället (kommunen som demokrati-aktör). Medborgarinflytande väljs av 26 procent som en önskad värdering och demokratiska processer väljs av 32 procent på kommunnivå jämfört med 28 procent på nationell nivå.

Det finns en vilja att få vara med och skapa det samhälle man önskar se. Det innebär dock inte att man väljer att engagera sig politiskt utan detta tar sig uttryck i andra former. Medborgarna vill alltså vara delaktiga men är den kommunala organisationen rustad för detta? Nio kommuner har tillsammans i ett nätverk gjort en första kartläggning av kultur och värderingar. I kartläggningen har man låtit medborgare, medarbetare och förtroendevalda få ge sin bild av vilka värderingar som råder i kommunen. De tre grupperna är till stor del överens om vilka värderingar eller beteenden som råder idag i kommunen och vilka man önskar se i framtiden. Men på frågan om organisationen och dess medarbetare är rustade för att låta medborgarna vara delaktiga blir resultatet ganska nedslående. Medarbetarna är frusterade över den rådande kulturen och i jakten på effektivitet och en ekonomi i balans tycks man ha tappat bort vem man är till för. Kanske är det så att det är dags att lyfta frågan kring syftet med ett visst agerande utifrån ett brukar-/medborgarperspektiv. Vad kommer ett visst agerande eller beteende att innebära för mottagaren av

8

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

miljöarbete fått högre betygsindex.

den service som kommunerna/landstingen levererar?

Att förändra kultur och värderingar är inget man gör över en natt. Det handlar istället om ett långsiktigt och systematiskt arbete.”

Nöjd Inflytande Index: Jämfört med alla kommuner 2013 är betygsindexet för information och förtroende högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har faktorn information fått högre betygsindex.

Medborgarundersökning, medborgardialog och verksamhetsutveckling

Medborgardialog Kommunfullmäktige har fattat beslut att under 2013 ta fram underlag för en förstärkt medborgardialog. En arbetsgrupp med både förtroendevalda och tjänstemän har med stöd av SKL:s nätverk för medborgardialog initierat piloter för systematisk medborgardialog och tagit fram ett underlag för beslut. I uppdraget ligger att generellt stärka medborgardialogen genom att både pröva nya former för medborgarmöten och i högre grad använda internet med sociala media. Avsikten är att koppla medborgardialogen till ledning och styrning genom nya riktlinjer i ledningssystemet. Uppdraget har stark bäring på resultatet av delstudien med kommunperspektiv i Sverigestudien 2013 samt medborgarundersökningen.

Motala kommun har under hösten 2013 genomfört SCB:s medborgarundersökning för andra gången.

Medborgarundersökningen är en nationell attitydundersökning. Den som svarar behöver ej haft kontakt med kommunen. 1200 medborgare har fått möjlighet att besvara frågor inom tre områden. 49 procent valde att besvara enkäten.

• Hur uppfattas kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index)

• Hur uppfattas kommunens olika verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index) • Hur uppfattas inflytande på kommunala beslut och verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index)

Verksamhetsutveckling En arbetsgrupp med tjänstemän från alla förvaltningar har under 2013 och 2014 arbetat med en gemensam strategi för kunddialog och verksamhetsutveckling. Pi-

Inom samtliga tre huvudområden är Motalas medborgare mer nöjda än genomsnittet av de 132 kommuner som genomfört undersökningen under 2013.

Motala 2013

Genomsnitt 132 kommuner 2013

Motala 2011

Genomsnitt 128 kommuner 2011

Nöjd Region Index varav rekommendation

63 67

59 63

59 60

60 64

Nöjd Medborgar Index

56

53

53

54

Nöjd Inflytande Index

43

39

38

41

Nöjd Region Index: Jämfört med alla kommuner som genomfört undersökningen 2013 är betygsindexet för bostäder, kommunikationer, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har faktorerna kommunikationer, fritidsmöjligheter och trygghet fått högre betygsindex. Indexet för rekommendation, d v s att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Motala kommun har ökat från index 60 2011 till index 67 2013. Det genomsnittliga betygsindexet för rekommendation är 63.

Nöjd Medborgar Index: Jämfört med alla kommuner som genomfört undersökningen 2013 är betygsindexet för räddningstjänsten, kulturen, miljöarbetet, renhållning och sophämtning samt vatten och avlopp högre i Motala. Jämfört med undersökningen 2011 har verksamheterna kultur och

lotarbeten har startat inom de flesta förvaltningar avseende ”ständiga förbättringar”. Avsikten är att ”ständiga förbättringar” – en leaninspirerad filosofi och arbetsmodell- ska bli kommunens övergripande strategi för verksamhetsutveckling. I arbetsgruppens arbete ligger också att stärka befintliga kvalitetsverktyg som servicegarantier och synpunktshantering i Dialog Motala. Vidare implementeras under 2014 ett innovationssystem för att systematiskt ta tillvara på medarbetares idéer, förbättringsförslag och innovationer. Från 2014 finns också en gemensam projektstyrningsmodell införd.

Motala kommun har ambitionen att 2015 för tredje gången genomföra en utvärdering enligt ”Kommunkompassen” och därefter eventuellt ansöka om att bli årets kvalitetskommun. Genom utvärderingen och ansökningsförfarande finns en process för lärande och förbättringar av kommunens arbete med ledning/styrning och verksamhetsutveckling.

Prioriterat omr책de

En aktiv arbetsmarknadspolitik

10

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

En aktiv arbetsmarkmandspolitik Människor ska rustas med rätt kunskap och företagen växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs och socialpolitik.

Vård och omsorg är sedan 2009 största bransch i Motala. Tillverkning och utvinning minskar och sysselsätter idag 14 procent vilket är under rikets snitt. Hotell och restaurang, handel samt fastighetsverksamhet ökar mest.

Eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 30 34 år 2007 - 2012. Källa: SCB 50 45 40 35 30 25

Fakta

20

Antalet förvärvsarbetande i Motala ökade under 2012 med 1,1 procent. I riket ökade antalet förvärvsarbetande med 1,4 procent. Antalet sysselsatta i Motala (dagbefolkningen) är i princip oförändrat. Gapet mellan in- och utpendling fortsätter därmed att vidgas. Sammanlagt pendlar 5 900 personer från Motala till sina arbeten i andra kommuner framförallt i vårt närområde.

Pendeltågstrafiken hade inte kommit igång under 2012.

Den minskande inpendlingen visar dock tendenser att plana ut under de senaste åren.

15 10 5 0

2007

2008

2009 Motala

2010 Länet

2011

2012

Riket

En konsekvens av den strukturomvandling som pågått är att arbetslösheten i Motala under flera år legat över riket och länet och ser ut att ligga på en fortsatt hög

Förvärvsarbetande 20 - 64 år, i procent, år 2012 Källa:SCB

Hela befolkningen

Utrikes födda

Därav födda i Norden

födda i övriga Europa

födda utanför Europa

Motala

73,9

49,0

60,7

56,8

37,6

Riket

77,1

57,5

66,2

62,5

51,6

Bland samtliga utrikes födda i åldern 20 - 64 år var förvärvsintensiteten 49 procent under 2012. Av dem som är födda i Norden förvärvsarbetade 61 procent och av dem födda utanför Europa 38 procent. Jämfört med riket ligger siffrorna för Motala under för samtliga grupper.

Förvärvsintensiteten (andel förvärvsarbetande) steg något i Motala och var 73,9 procent mot 73,5 jämfört med året innan. Förvärvsintensiteten för männen var densamma som året innan, 76,4 procent. Andelen förvärvsarbetande kvinnor ökade från 70,5 procent till 71,1.

nivå. För ungdomar 18 - 24 år har Motala en markant högre arbetslöshet än länet och riket.

I åldersgruppen 30 - 34 år finns ett större gap mellan Motala och regionen/riket än samma jämförelse för åldersgruppen 20-64 år vad avser högskoleutbildade. I Motala har åldersgruppen 30-34 år i princip legat still eller minskat svagt, medan riket och regionen ökat under perioden 2007-2012. Motala har betydligt fler invånare än regionen och riket som enbart har grundskola.

Det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå och det finns f.n. inget som tyder på att skillnaden jämnas ut. Män har både i Motala, regionen

Antal nystartade företag 2010 – 2012 efter kommun, per 1 000 invånare Källa: Tillväxtanalys/SCB År

Motala

Östergötland

Riket

2010

7,5

8,8

11,6

2011

8,4

9,3

12,3

2012

7,7

9,1

11,5

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

och riket en lägre utbildningsnivå än kvinnor.

Vad avser nyföretagande ligger Östergötland markant under rikets nivåer. Motala ligger i sin tur under regionens nivå. Därmed har inte heller nyföretagande kunna kompensera minskade arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.

Ett gemensamt resultatmål är att ingen under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Antalet registerledare med ekonomiskt bistånd under 25 år har ökat med 20 personer under 2013 och är 170 i januari 2014. Orsaker till det ökande antalet med försörjningsstöd är arbetslöshet, psykisk och fysisk ohälsa. Kommunens ambition är att erbjuda en mångfald av aktiviteter för att påbörja utbildning eller arbete, bland annat ungdomsjobb och vuxenutbildning och därmed undvika ett passivt bidragsberoende samt att bromsa inflödet till försörjningsstöd.

Analys

Ovan beskrivna fakta innebär att den låga utbildningsnivån, brister i integration, dålig matchning på arbetsmarknaden sammantaget leder till en hög arbetslöshet.

Denna problembild ska mötas med tre långsiktiga strategier. Genom att arbeta för fler invånare, företag och besökare skapas fler arbetstillfällen i Motala. Förbättrade resultat i skolan och ökat intresset för studier leder till en högre utbildningsnivå och förbättrad matchning på arbetsmarknaden. En utvecklad infrastruktur och förbättrade kommunikationer ökar möjligheten till pendling och leder till en höjd sysselsättningsnivå.

Motala kommun behöver med hänsyn till brister i integration ta ett gemensamt grepp som syftar till mångfald för tillväxt. Mot bakgrund av att mer en halva befolkningsökningen 2013 bestod av utlandsfödda har detta behov accentuerats.

Sysselsättningsstatistiken har konstant eftersläpning med 1 år. Det finns goda skäl att tro att utvecklingen under 2013 då Motala kommit med i den regionala pendeltågtrafiken samt fått förbättrat vägförbindelse till E 4 i Mjölby har lett till att sysselsättningsläget förbättrats.

Strukturomvandlingen har fortsatt inom tillverkningsindustrin men Motala är med ett ökat småföretagande nu bättre rustat att möta den framtida utvecklingen. En nyckelfaktor för Motala är en bred satsning för att höja utbildningsnivån. inom alla åldersgrupper.

Inriktning för 2015

• Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete för ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar

11

avseende vuxenutbildning i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning som bygger på kompetens- och branschanalyser. I arbetet med en ökad utbildningsnivå är också insatser för att utveckla vägledning och validering viktiga. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt. Mångfaldsarbetet ska omfatta åtgärder för minskad boendesegregation och för landsbygdsutveckling

• En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt

partnerskap med Tillväxt Motala och andra privata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsättningen kan öka. Viktiga delar i näringspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, nyföretagande och en god lokal företagsmiljö. Arbetet med 20-punktslistan för en företagsmiljö i toppklass ska fullföljas. Hög prioritet har aktiviteter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens offentliga upphandling ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik.

• Alla har rätt till sysselsättning efter förmåga och

därmed kunna bidra till samhällets utveckling. Genom den sociala ekonomin kan möjligheter till sysselsättning utvecklas för de som inte får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. En väg kan vara lönebidragstjänster. Ett annat verktyg är socialt ansvarsfulla upphandlingar för att få ingångar till fler på arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet som i sin tur bidrar till att minska det personliga lidande som ohälsa och utanförskap medför och minska samhällskostnaderna.

• Särskilda insatser görs för grupper som riskerar

utanförskap och arbetslöshet orsakade av sämre utgångsläge pga i skolunderbyggnad. Fokus är studieförberedande aktiviteter och introduktion för utbildning eller arbete.

Prioriterat omr책de

Barns och ungas uppv채xtvillkor

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

ring, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö.

Barns och ungas uppväxtvillkor Vi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser i uppväxten

Fakta

Sammanställningen är gjord utifrån de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention.

Genom att följa de faktorer som tas upp i barnkonventionens finns möjligheter till nationella jämförelser som grund för ett lokalt utvecklingsarbete.

En god levnadsstandard

Varje barn har rätt till social trygghet och till en levnadsstandard som krävs för att kunna utvecklas. Föräldrarna har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Barnfattigdomsindex 2011 - andel barn 0 - 17 år i Andel (%)

ekonomiskt utsatta hushåll 40

Motala

35

De allra flesta barn i Motala mår bra. Enligt Barnmiljöhälsoenkäten 2011 skattar 94 % av föräldrarna i Motala sina barns hälsa som mycket god eller god oavsett kön eller ålder. Motalas resultat här är dock sämre än snittet i vår region. Allvarligt är egenskattningar av psykosomatiska besvär, t ex trötthet, besvär med huvudvärk, oro och nedstämdhet där flickor i högre åldersgrupper visar på ökade besvär.

Alkohol, narkotika och tobak

Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat de senaste åren, likaså andelen som röker och snusar. Alarmerande är dock utvecklingen när det gäller narkotika vad avser s k nätdroger. På riksnivå hade 2012 15 % av flickorna och 20 % av pojkarna på gymnasiet någon gång använt narkotika (t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB.

En god utbildning

Varje barn har rätt till obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, men också för sina föräldrar, den egna kulturella identiteten, det egna språket och sitt egna värde.

Länet

30

Riket

25 20 15

Utbildningen ska också förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av bland annat förståelse, tolerans och jämlikhet mellan könen.

Meritvärde årskurs 9

10 5 0

13

Med utländsk bakgrund

Med svensk bakgrund

Totalt

100 90

Andelen barn i Motala som lever i ekonomiskt utsatta hushåll var 2011 något lägre än i länet och riket. Det bör noteras att denna statistik från SCB har en eftersläpning.

80

Nästan hälften av hushållen med låga inkomster i kommunen, består av ensamstående med barn. Motala har en högre andel barn inom hushåll med låga inkomster med utländsk bakgrund. Goda livsvillkor för vuxna, som möjligheter till sysselsättning och försörjning, är av största betydelse för barnens levnadsstandard.

50

Bästa möjliga hälsa

Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till sjukvård och rehabilite-

70 60

Motala Östergötland Riket

40 30 20 10 0

2008

2009

2010

2011

2012

14

Andelen elever som uppnår skolans mål och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har tidigare legat markant under såväl länet som riket. De två senaste åren har ett trendbrott skett och siffrorna i Motala ligger nu i nivå med länet och riket.

En trygg uppväxt

Varje barn har rätt till omvårdnad, att växa upp under trygga förhållanden, och att utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar.

Ett barn som är skilt från en eller båda föräldrarna har rätt att upprätthålla en personlig och direkt kontakt med dem, om det inte strider mot barnets bästa. Barn med funktionshinder har rätt till särskild omvårdnad.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

eller henne.

Det prioriterade området ”Barns och ungas uppväxtvillkor” har i huvudsak kanaliserats mot socialnämndens och bildningsnämndens verksamhet. Det finns anledning att vidga frågan till att gälla barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet generellt.

Samhällets stöd och skydd

Varje barn har rätt till att få skydd mot övergrepp och utnyttjanden av olika slag. Detta gäller bland annat skydd mot missförhållanden och övergrepp i familjen, mot ekonomiskt eller sexuellt utnyttjande, mot handel med barn, och mot väpnade konflikter. Samhället har skyldigheter att på olika sätt skydda barnet när hon eller han befinner sig inom den sociala barn- och ungdomsvården, rättsprocessen och/eller asylprocessen Samhällets skyldighet att ge barn stöd och skydd finns reglerat i lag. Tidig upptäckt och ett lättillgängligt stöd är av stor betydelse för att minimera risken för att problemen växer sig allt för stora och leder till placering utanför hemmet.

Analys

Resultatförbättringen inom grundskolan kan vara en viktig vändpunkt för en höjd utbildningsnivå. Det finns anledning till fördjupade analyser och jämförelser vad avser barn och ungas hälsa och hälsorisker. Flera områden i faktadelen pekar på vikten av föräldrarnas sysselsättning för att barnens förhållanden ska förbättras.

Tryggheten i skolan, och i hemmet, är viktig men det finns anledning att vidga begreppet till att även omfatta den fysiska miljön som luft, vatten, ventilation, buller, trafik etc. Samhällets ansvar definieras i lagstiftning på många områden och här finns mycket att vinna på samverkan mellan förvaltningar och med andra delar av samhället.

Delaktighet i samhället

Varje barn har rätt till att få uttrycka sina åsikter och att bli lyssnad på utifrån två perspektiv: Barn som kollektiv har rätt till inflytande i frågor som rör dem – verksamheter, närmiljö, politiska beslut som påverkar dem, och så vidare. Det enskilda barnet har rätt att få komma till tals och bli respekterad i frågor som direkt rör honom

På nationell nivå framförs nu förslag om mindre barngrupper grundskolan lägre årskurser vilket får tydliga konsekvenser i verksamheten. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen finns akuta behov av resursförstärkning inom förskolan 2015.

Motala kommun ska utnyttja ökade möjligheterna till nationella jämförelser med utgångspunkt från de faktorer som tas upp av barnkonventionen. Förbättrade analyser av barn och ungas livssituation och hälsa ska ligga till grund för det lokala utvecklingsarbetet i Motala.

Inriktning för 2015

Skola för alla - Fortsatt fokus på arbetet med ”En skola för alla” – med ett inkluderande syn-sätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i skolan. Avgörande faktorer är att säkerställa hög närvaro och god kvalité i undervisningen som ger förutsättningar för fortsatta studier.

En skola för alla inkluderar även barn i samhällets vård.

Hälsa för alla – Fördjupning av samverkan mellan skola

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

15

Inflytande och fritid för alla - Skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån deras egna villkor och på arenor/ mötesplatser anpassade till dessa. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala kommun som en kommun med bra uppväxtvillkor.

och socialtjänst med inriktning mot tidig upptäckt av barn med ohälsa. De metoder som utvecklats inom ramen för Psynkarbetet ska implementeras. Samtidigt måste arbetet med utvecklingen av metoder som bidrar till bättre hälsa fortsätta. Ett fortsatt uppdrag att utveckla kommunens stödverksamheter att bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Tillsammans med närsjukvården utveckla modeller för systematisk uppföljning av barns och ungdomars hälsa.

Prioriterat område

Insatser för äldre

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Prioriterat område – insatser för äldre I Motala ska man kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning.

17

sina individuella preferenser. Utmaningen för samhället är att ha kunna tillhandahålla lösningar som innehåller både flexibilitet efter individuella behov och som ger trygghet leva sitt liv i eget boende efter grunder som man själv har valt. Avgörande är tillgången till bostäder med god tillgänglighet.

Fakta

Enligt SKL:s och socialstyrelsens rapporter från de senaste åren är äldreomsorgens kvalitét i Motala mycket bra avseende den sammantagna servicen inom hemtjänst och särskilt boende. Dessa rapporter och jämförelser innehåller både fakta och synpunkter från kunderna. Flera indikatorer ligger bland de 25 % bästa kommunerna. Samtidig kan noteras att medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen enligt medborgarundersökningen 2011 och 2013 ligger under snittet för utvärderade kommuner. Detta betyder att kvaliteten i Motala kommuns äldreomsorg inte är tillräckligt känd generellt hos medborgarna. antal 8500 8000 7500 7000 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 år

Prognos

2012

2020 65-79

2025

80-

Motala kommuns prognos visar att åldersgruppen 6579 år ökar med drygt 1000 personer fram till 2020 med hänsyn till höga födelsetal under 1940-talet. Längre fram efter 2025 kommer genomslaget i åldersgruppen över 80 år.

Vi lever i genomsnitt längre och med fler friska år. Stöd i vardagen med hemsysslor som t.ex städ och tvätt som enda stödinsats minskar, delvis även beroende på att fler väljer att söka denna service på den privata marknaden.

När väl vård och omsorg behövs så är det ofta under en senare men också kortare fas i livet. Då handlar det ofta om mer omfattande stödinsatser. I kombination med det ökade antalet äldre som är att vänta kommer därför det samlade omsorgsbehovet att öka. Äldre vill fortsätta leva sitt eget liv i oberoende och efter

Ett nytt gränssnitt för den form av boende som ska tillhandahållas av kommunen efter en individuell prövning och sådana anpassade äldrebostäder som erbjuds på den allmänna bostadsmarknaden håller på att utvecklas. Möjligheter att skapa/konvertera bostäder till seniorbostäder med vissa serviceinslag kan vara en del av lösningen. I detta behöver kommunen inta en aktiv roll.

En problematik i detta sammanhang är att många av miljonprogrammets bostäder saknar hiss. Det är nödvändigt med fler tillgängliga lägenheter även avseende äldre som vill/måste flytta från ett villaboende.

Den egna hälsan är avgörande för upplevelsen av god livskvalitet. Den går också att påverka genom fysisk aktivitet/träning. På så sätt går det också att skjuta upp eller mildra behovet av vård- och omsorgsinsatser. Därför behöver kommunen bedriva och inspirera till hälsofrämjande aktiviteter för äldre i form av bland annat anpassad fysisk träning som del av en aktiv förebyggande strategi.

Den digitala utvecklingen har även skapat grund för nya tekniklösningar som kan underlätta kvarboende för äldre. Kommunen behöver vara aktiv och förutseende för att ta tillvara de möjligheter som ligger i nya innovationer inom området. Genom en hemsjukvård med ökat kommunalt ansvar från och med 2014 finns förutsättningarna för en samordnad vård och omsorg för äldre vilket kan bidra till att stärka tryggheten för äldre i ordinärt boende.

Från 2016 ska kommunen ta hänsyn en behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen enligt socialstyrelsens föreskrifter.

18

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Inriktning för 2015

• Ett boende som är anpassat för äldres behov är

en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i en ordinarie hemmiljö. Möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för att öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd ska analyseras inom ramen för arbetet med den generella bostadsförsörjningen.

• Samordningen inom sjukvård och omvård-

Analys

Den demografiska utvecklingen kommer efterhand leda till ett ökat samlat tryck på vård och omsorg. Ett strategiskt och förebyggande arbete avseende äldres bostadssituation och hälsa är nödvändigt för att möta en framtida situation med ökade resursbehov.

nad förstärks genom fortsatt arbete med avsiktsförklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i Väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användningen av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsätter med berörda partners för att utveckla ett demenskompetenscentrum.

• Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggande hälsoarbete för äldre. Hög prioritet har fortsatt utveckling av ”må-bra” aktiviteter.

Prioriterat omr책de

Det attraktiva och klimatsmarta Motala

20

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Det attraktiva och klimatsmarta Motala I det attraktiva Motala utvecklar vi en mångfald för boende, företagande och besökare och vårt samhälle präglas av gott värdskap och bemötande. I det klimatsmarta Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation.

Fakta

Folkmängd 1980-2012 samt SCB:s framskrivning till 2020 och prognos till 2023.

Folkmängd 1980 - 2013 samt SCB:s framskrivning till 2023 och prognos till 2023 källa SCB och KLF (kommunprognos)

En förutsättning för att både behålla befolkningen och att kunna växa är att det tillkommer nya bostäder samt att befintliga bostäder renoveras och förbättras. De senaste åren har Motala haft en förhållandevis liten bostadsproduktion och åren som ligger framför oss ser inte ut att bli bättre. Ändå har det i genomsnitt byggts 40 lägenheter per år under perioden 2000-2012. Faktorerna bakom detta är flera, varav produktionskostnaderna för nya bostäder är den kanske mest väsentliga.

Generella problem kan också vara lånevillkor, svag inkomstutveckling för hushållen och osäkerhet om framtida subventionsvillkor Bilden visar utfall och prognos fram till 2020 för hur Koldioxidutsläpp per invånare i Motala 4 3,5 3

43500

2,5

43000

42500

ton CO2/invånare mål CO2/invånare

2

Kommunprognos

1,5 1

42000 SCB:s framskrivning 41500

0,5 0

41000

40500

40000

Befolkningsutvecklingen sett över de senaste dryga 30 åren visar på ett förhållandevis stabilt antal invånare. I förhållande till basåret 1980 har vi i stort sett samma antal invånare nu som då. Trots stora förändringar i sysselsättning har invånarantalet kretsat mellan 41 000 till 43 000 invånare. I redovisade diagram finns SCB:s några år gamla prognos som visar på en svag ökning andra halvan av detta decennium och kommunens målfolkmängd att nå 43 000 invånare år 2020.

Befolkningsökningen 2013 är historiskt hög med ett netto om 320 personer. Till 2/3 består denna ökning av invandring. De inrikes inflyttande kommer till största delen från vårt län och framförallt Linköping. Den huvudsakliga befolkningsökningen har skett i Motala tätort. Även Klockrike, Borensberg och Tjälmo ökar något. I övriga tätorter och landsbygdsdelarna minskar befolkningen. Åldersgruppen 0 - 15 år ökar medan antalet gymnasieungdomar minskar radikalt 2013. I åldersgruppen 65 – 79 sker en omfattande ökning medan antalet i den alla äldsta gruppen är oförändrat under 2013.

klimatutsläppen kommer att utvecklas om arbetet fortsätter i samma omfattning som tidigare. Prognosen visar att målet 2 ton/invånare troligtvis inte kommer att nås. Det krävs flera åtgärder och insatserna behöver öka takten under de kommande åren.

Stora insatser görs på många områden för att utveckla det klimatsmarta Motala. Mellan år 2005 och 2010 har de lokala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser minskat med ca 6%. Trots detta krävs det att vi ökar takten för att minska utsläppen om det beslutade målet om en utsläppsnivå på 2 ton CO2 per kommuninvånare år 2020 ska nås. Exempel på positiva resultat under de gångna åren är:

• Antal personbilar med förnyelsebara bränslen är • • • • • •

ca 7 % Försäljning av diesel har ökat Resandet med kollektivtrafik har ökat med ca 10 % Andelen olja som används till uppvärmning har minskat Elanvändningen har minskat Förnybar energiproduktion inom kommunen har ökat Vindkraften med 40 %

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

• Kommunens fordonspark består av fordon som i allt högre grad drivs av biogas

Bland de lokala utsläppskällorna dominerar transporter 34% och hushåll 43%. De offentliga verksamheternas andel av energianvändning representerar ca 6 % men har en stor betydelse som pådrivare och gott exempel.

En ny klimat- och energiplan har antagits som anger riktningen för det fortsatta arbetet.

Analys

Befolkningsutvecklingen de senaste åren och ett accelererande tillväxtarbete innebär att en målfolkmängd om 43 000 invånare till år 2020 är en rimlig utgångspunkt.

Förutom sysselsättningsläget är den kritiska faktorn avseende befolkningsutvecklingen ett ökat bostadsbyggande. Med hänsyn till att en stor del av befolkningsökningen kan förväntas vara utlandsfödda krävs ökade insatser som syftar till mångfald för tillväxt.

Motala har ett omfattande lokalt hållbarhetsarbete men

21

tigt att integrera en social aspekt i detta arbete genom att t. ex. lokalisera kommunal verksamhet eller på annat sätt förstärka dessa områdens status.

• Arbetet med Framtidens Motala med en stadsvision och utvecklingsplan ska nu genomföras.

Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett starkt fokus 2015 på åtgärder som stärker sjöstaden och Motalas egen infrastruktur.

• Platsmarknadsföring i samverkan. För att uppnå

målen om fler invånare, företag och besökare samverkar kommunen med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värdskap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisationen. 2015 innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer.

• Det hållbara Motala – En fortsatt utveckling av

klimatsmarta lösningar som cykelstaden, hållbar kosthantering, kollektivtrafik, energieffektivisering, fjärrvärme, återvinning och användning av biogas.

Vidare ska den sociala hållbarheten befästas genom arbetet med ”En säker och trygg kommun”, ett aktivt folkhälsoarbete för alla målgrupper samt en stärkt medborgardialog.

behöver generellt förstärka detta inom alla verksamheter i en dialog med medborgarna för att nå uppsatta mål.

Inriktning för 2015

• En växande befolkning förutsätter tillgång till

bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bostäder som möter behoven hos alla medborgare: ungdomar, barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och en rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. Den bostadsförsörjningsplan som upprättas under 2014 ska börja genomföras i samverkan med intressenter på bostadsmarknaden.

• En attraktiv kommun för boende innebär även

att äldre bostadsområdena ska rustas. Det är vik-

Strategiska resursomrรฅden

Kompetensfรถrsรถrjning IT-planering Lokalfรถrsรถrjning Stadsbyggnad

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är den sammanfattande benämningen på planering och åtgärder som syftar till att tillgodose en organisations behov av arbetskraft. Att strategisk arbeta med detta innebär att säkerställa att kommunen har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål både på kort och lång sikt. Man utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur de olika verksamheternas samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen.

Detta är en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning och bidrar därmed till att resultat och utveckling står i fokus. Metodstöd för kompetensplanering, rekryteringsprocess och karriärväxling är viktiga verktyg. Men också en mängd olika aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera och rekrytera rätt kompetens, behålla medarbetare som har efterfrågad kompetens, till åtgärder för växling och avveckling av kompetens.

Syfte

Vi befinner oss i en tid där välfärdssektorn behöver rekrytera ett stort antal medarbetare. Detta beror på många pensionsavgångar men också på en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. I Motala kan vi t ex se en kraftig ökning av personer över 80 år från 2020. För att kunna leverera skola, omsorg, teknisk service och andra tjänster av hög kvalitet måste vi få kompetenta medarbetare att trivas och stannar kvar hos oss, samtidigt som vi behöver locka unga att söka våra jobb.

Analys

Personalbehov År 2012 togs en personalbehovsprognos fram där vi kan se framtida personal- och rekryteringsbehov fram till och med år 2021. Vårt personalbehov beror i hög grad på kommunens befolkningsutveckling, men även på hur effektiviteten förändras. Enligt prognosen be-

23

räknas personalbehovet i våra verksamheter öka från drygt 3 500 individer år 2011 till cirka 3 750 individer år 2021.

De olika verksamheternas personalbehov påverkas av olika befolkningsgrupper. Exempelvis styrs personal i grundskolan av antalet barn i skolåldrarna medan behovet snarare styrs av hela befolkningen i andra. Tittar vi närmare på personalbehovet i de olika förvaltningarna kan man se vissa avvikelser från prognosen. Nedlagda gymnasieprogram påverkar statistiken, likaså ett antagande från bildningsförvaltningens sida att anställd personal i större utsträckning stannar kvar i tjänst efter 65-års ålder. Likaså har man en ökning av förskolebarn som påverkar antalet personal inom förskolan. Diskussioner kring fler förstelärare och ökad grundbemanning kan också komma att påverka behovet.

Socialförvaltningens övertagande av hemsjukvården samt att äldreboendet Solbacken återgår till kommunal verksamhet och Ungbo försvinner påverkar siffrorna.

Utöver detta är pågående teknikutveckling en faktor att ta hänsyn till, likaså att våra kommuninnevånare blir äldre och kan ha större behov av olika typer av insatser.

Förvaltningen ser också ett växande behov av boendelösningar för äldre med psykiska funktionsnedsättningar som kan påverka personalbehovet.

Plan- och Miljöförvaltningen lyfter upp en ökad efterfrågan av t ex. GIS-tjänster som kommer att påverka personalbehovet. Liknande resonemang förs hos kommunledningsförvaltningen när det gäller efterfrågan på IT-tjänster. Tekniska förvaltningen är i stor grad beroende av förändringar i de andra verksamheterna vilka kan påverka deras personalbehov.

Rekryteringsbehov

Rekryteringsbehovet är mer komplext och beror på en rad olika faktorer som hur mycket och i vilken takt personalbehovet förändras, effektiviseringar och den befintliga personalens rörlighet. Rekryteringsbehovet beräknas ligga mellan cirka 310 och 380 personer per år.

Redan idag befinner vi oss i en situation där flera av våra verksamheter upplever problem med att rekrytera och behålla personer med viss kompetens. Ökade krav från omvärlden gör att vi behöver kompetens som inte alltid matchar den vi har i vår organisation idag. T ex behövs insatser för att göra yrken som bland annat förskollärare, lärare, socialsekreterare och ingenjörer mer attraktiva. Också rekryteringen av chefer är svårare idag än tidigare. Att gruppen nyanlända ökar ställer krav på

24

hela organisationen när det gäller kompetens inom en hel del olika områden. En ökad tendens till rörlighet bland medarbetarna medför fler rekryteringar än tidigare.

Strategi

Kommunfullmäktige antog i oktober 2013 ett personalpolitiskt program som ger vägledning när det gäller normer, värderingar och inriktning som är viktiga för en attraktiv arbetsgivare. Fokus de närmaste åren kommer att vara på att se till att programmet blir verklighet, och omfattande utvecklingsarbeten har påbörjats inom en rad olika områden.

Dock finns det områden som ytterligare behöver förbättras. Perioden 2015-2017 bör fokusera på hur vi på ett systematiskt sätt kan arbeta med att säkerställa att vi har rätt kompetens i organisationen. Metodstöd och verktyg för bättre framtidsprognoser avseende kompetens jämfört med dagens kompetens, och hur vi arbetar med glappet däremellan, behöver arbetas fram. Viktigt är också att hitta sätt för att utvärdera insatser, så vi tidigt kan upptäcka om de gett avsedd effekt eller inte.

Möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning spelar stor roll för hur medarbetarna upplever sina interna karriärmöjligheter. Därför behöver vi starta upp ett arbete med att synliggöra och skapa karriärvägar.

Människor har olika drivkrafter och behöver utvecklas i linje med dem för att prestera bäst, och medarbetare behöver stimuleras och belönas på olika sätt beroende på karriärinriktning. Alla sorters karriärinriktningar behövs eftersom olika kompetenser och drivkrafter utvecklar verksamheten. Med en bredare syn på karriär kan vi också lättare attrahera och motivera dagens unga, som har en annan syn på yrke och arbetsliv än tidigare generationer. Samarbete mellan kommuner och landsting kan skapa en arbetsmarknad som tillgodoser karriär- och utvecklingsbehov bättre. Liknande karriärtjänster som skapats inom skolans område kan kanske skapas inom andra områden. Den successionsplanering som påbörjats kommer att stimulera till att vi blir bättre på att identifiera nyckelpersoner i organisationen.

Men för att locka till oss morgondagens medarbetare behöver vi också bli bättre på marknadsföring av våra jobb samt att hitta alternativa vägar för att locka till oss framtida medarbetare. Detta kan inkludera riktade åtgärder som att jobba mer aktivt i skolor, universitet och med att erbjuda examensjobb. Ett tydligt arbetsgivarvarumärke gör det lättare för oss att attrahera rätt personer och hitta de talanger vi behöver. Här behövs

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

åtgärder som stärker märket både internt och externt, men också åtgärder för att marknadsföra och utvärdera märket för att hela tiden hålla det levande och aktuellt.

Ett genomtänkt arbetsgivarvarumärke är inte bara en bonus utan en förutsättning för att kunna utföra det som är vårt uppdrag: att ge invånarna grundläggande service av hög kvalitet.

Uppdrag kompetensförsörjning

Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag att föreslå ett systematiskt gemensamt arbete för att stärka kommunens kompetensförsörjningen. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Den årliga processen för planering av kompetensförsörjning ska integreras med årsagendan.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

IT IT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och fördjupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra servicen till näringsliv och medborgare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i. Detta kräver att IT på sikt är tillgänglig för all personal i kommunen och för alla medborgare.

25

derna verksamhetssystem och verktyg är numera är anpassade till Microsofts produkter. En förstudie genomfördes under 2012 som resulterade i en handlingsplan med uppskattade kostnader för att kunna genomföra en övergång 2014-2016. Detta är ett stort projekt som belastar hela kommunens IT-verksamhet under perioden.

Fakta och analys

Behovet av en robust IT-infrastruktur ökar hela tiden i takt med ökad användning av IT i de kommunala verksamheterna. I skolan är IT en viktig komponent i undervisningen i alla åldrar, inom omsorg och sjukvård ökar kraven på dokumentation och tillgänglighet, inte minst genom lagstiftning och nationella krav. Verksamheter som hemsjukvård, räddningstjänst och vattenoch avlopp kräver tillgängliga IT-system dygnet runt, årets alla dagar. Detta är en ny kravbild inom området kommunal IT – det har tidigare räckt med support under kontorstid.

De senaste åren har efterfrågan och användning av mobila lösningar ökat kraftigt och det har anskaffats stora mängder surfplattor och smarta telefoner som i sin tur har krävt att en helt ny trådlös infrastruktur tas fram.

Inga personella resurser har tillkommit för hanteringen av alla enheter, vilket belastar såväl IT-enheten som andra medarbetare i verksamheterna.

Runt hörnet väntar flera stora utmaningar, främst inom omsorg/hemsjukvård där utvecklingen går mot ”vård i hemmet”, där olika teknikstöd ska effektivisera och höja patientsäkerheten, men även inom skolan där IT-användningen förväntas öka dramatiskt.

Motala kommun har en ”slimmad” IT-enhet jämfört med liknande kommuner. För att kunna möta nuvarande och kommande uppdrag och utmaningar måste enheten förstärkas med personella resurser, liksom en ny modell för kostnadsfördelning, så att nya funktioner och lösningar får kostnadstäckning. Den befintliga infrastrukturen kräver periodiskt utbyte och stän-dig utveckling samtidigt som olika volymer ökar, t.ex. mängden lagrad data som ska tas backup på, eller ökande bandbreddsbehov.

Övergång till Microsoftmiljö

Kommunen har i många år använt Novellprodukter i servrar, nätverk, e-postsystem och andra verktyg. Mo-

Elevnät och IT i skolan

Bildningsförvaltningen vill gärna genomföra en storskalig en-till-en-lösning, med surfplattor och bärbara datorer. Som stomme i elevnätet förordas därför en molnlösning som bygger på Microsoft Office365, vilket ger större frihet i valet av utrustning för eleverna.

Kraven på infrastruktur innebär att trådlösa nät måste finnas, liksom en kraftig internetförbindelse och en synkronisering av kontouppgifter mellan Extens och ”molnet”. Elevdatorer/surfplattor bör upphandlas med inkluderad support för att få kontroll på supportkostnaderna. Den stora ut-maningen kring ovanstående lösning är inte de tekniska delarna, utan ”mjuka frågor” kring arbetssätt, samordning, juridik och liknande. Befintlig elevplattform i linuxmiljö avvecklas successivt och stängs helt halvårsskiftet 2016. Utvecklingen av IT i skolan har stor strategisk betydelse och ska genomföras i en tät dialog mellan IT-enheten och bildningsförvaltningen.

Utbyggnad av stadsnät enligt IT-infrastrukturprogrammet

Anslutningar kommer genomföras av ytterligare kommunala arbetsplatser, tekniska anläggningar och externa företag. Riktad kanalisation sker regelmässigt vid markarbeten, t ex ombyggnad av gator, nyetablering, detaljplaner.

Fortsatt utbyggnad på landsbygden förutsätter extern finansiering via olika stöd. Sträckor som är aktuella i IT-infrastrukturprogrammet är t.ex Nykyrka – Medevi – Västanvik, Österstad – Långskogen – Varv – Fågelsta,

26

Godegård – Tjällmo, Österstad – Fornåsa – Älvan – Klockrike – Linköping, Korskrog – Älvan. Vilka sträckor som prioriteras beror till stor del på hur marknaden agerar, vilket även påverkar möjligheten till statligt stöd.

En ny version av IT-infrastrukturprogrammet utarbetas under 2014 och ska omfatta 2015 - 2020.

Driftsäkerhet

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

av verksamhetsspecifika klientplattformar eller tjänster som 24/7.

Samverkan

Samverkan mellan olika aktörer blir en allt viktigare förutsättning för att kunna lösa våra IT-behov. Samverkan kan ske på många olika nivåer, från samtal till samgående. Intresset för gemensamma lösningar i länet ökar, t.ex. för e-tjänster, e-arkiv och gemensamma upphandlingar. Motala kommun har för närvarande en aktiv dialog kring samverkan med våra grannkommuner Vadstena och Mjölby.

Uppdrag

Katastrof-/kontinuitetsplanering är nödvändig för att upprätthålla en fungerande verksamhet när det oväntade inträffar. Sedan 2011 har kommunen en ny datahall försedd med dieseldriven reservkraft. Den nya räddningsstationen utnyttjas delvis som alternativ driftplats sedan 2012. Nästa steg i att säkra IT- och teleinfrastrukturen blir att bygga redundanta lösningar i takt med genomförandet av migreringen till Microsoftmiljö, för att säkerställa att IT-driften kan återupptas i rimlig tid efter en större incident.

Tjänstekatalog

Syftet med en tjänstekatalog är att beskriva och avgränsa tjänster, så att innehåll, kostnader och övriga villkor blir tydliga och enkla att följa upp. Arbetet med att ta fram en tjänstekatalog har påbörjats, men en översyn av kostnadsfördelningsprinciperna är nödvändig för att göra rätt tjänstepaketeringar. Som exempel kan nämnas att klientdatorer, surfplattor och mobiltelefoner skulle kunna ägas av KS och hyras ut till verksamheterna, med syftet att hålla en jämn kvalitet och garantera att periodiskt utbyte sker, ett vanligt förfarande i kommunerna.

Infrastrukturen och de allmänna grundläggande tjänsterna, t.ex. e-post, backup, internetanslutning, kan även fortsättningsvis drivas med ramfinansiering, förutsatt att det finns möjlighet att justera ramarna t.ex. vid volymökningar. Kostnader för specifika tjänster och volymer som är kopplade till enskilda verksamheter eller förvaltningar bör kunna bekostas av respektive verksamhet. Exempel på detta är kostnader för drift

Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag att föreslå ett förbättrat systematiskt gemensamt arbete för att stärka kommunens IT-utveckling. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Inom ramen för uppdraget ska även en ny kostnadsfördelningsmodell fastställas. Den årliga processen för utveckling av IT-verksamheten ska integreras med årsagendan.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Lokalförsörjning Lokaler är stödresurser till kommunens kärnverksamhet. Effektiv lokalförsörjning syftar till att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler till kärnverksamheterna. Nu gällande kommundirektiv för lokalförsörjningen anger att kommunen i huvudsak skall äga de fastigheter vilka långsiktigt behövs för kommunens kärnverksamheter.

Lokalförsörjningen syftar till att ge en helhetsbild av det framtida behovet av lokaler, tillgängliga lokaler, möjliga effektiviseringar samt utgöra underlag för kommande investeringar. Lokalbehovet sammanställs årligen utifrån underlag från de olika förvaltningarna. Investeringsbehov för de närmaste fem åren med en tydlig inriktning för de närmaste tre åren sammanställs i lokalförsörjningsplanen. För att kunna vara effektiva är det viktigt att kommunstyrelse och nämnder fortsätter att prognostisera framåt och att målet på en tioårig planeringshorisont uppnås.

Fakta och analys

Behovet av barnomsorgsplatser fortsätter öka och bildningsförvaltningen ser behov av ett flertal nya förskoleavdelningar under de närmaste åren. Det finns även ett behov av att successivt byta ut tillfälliga förskoleavdelningar mot permanenta. Under våren planeras en lokalutredning för att bland annat bedöma möjligheter till yteffektivisering med hänsyn till elevunderlag inom grundskola och gymnasiet. Utbyggnaden av barnomsorgsplatser samordnas med lokalutveckling inom grundskolan. Planeringsarbetet för Varamoskolan fortgår enligt tidigare beslutade inriktning mot en F-9 skola.

Vidare fortgår även planering för en integrering av Träningsskolan på Södra skolan vilket är en konsekvens av Råssnässkolans framtida avveckling. En ny fritidsgård belägen vid Råssnäs har kostnadsberäknats, behovet av fritidsgården hänger samman med hur skolsituationen skall se ut på Väster i framtiden. Vidare planeras för en

27

sammanhållen organisation avseende introduktion av nyanlända. Detta kommer även att innebära vissa lokalanpassningar.

Ombyggnad av Strandvägens äldreboende har startat och boende evakueras innan sommaren 2014. Förstudie av lokalisering av korttidsplatser på Samuelsbergshemmet har påbörjats under våren 2014.

Socialnämndens program för trygghets- och seniorbostäder behöver ses över med avseende på en långsiktig balans mellan kommunalt trygghetsboende och seniorboendeformer i annan regi. Historiskt har lägenheter hyrts i befintligt lägenhetsbestånd och använts till serviceboenden. Svårigheter att hitta lämpliga lägenheter i tillräcklig omfattning kan kräva andra alternativ av lokaliseringar för att långsiktigt klara behoven.

En upphandling av hyreskontrakt för 40 nya trygghetsbostäder och ett gruppboende är under utformande.

Planering pågår för att bygga två nya gruppboenden under 2016-2017.

Tekniska förvaltningens lokalbehov på Delfinvägen kommer troligtvis att minska under de kommande fem åren till följd av samlokaliseringar vid verksamheterna belägna i Karshult och Tuddarp.

Till följd av den beslutade kostpolicyn kommer ett antal kök byggas om till tillagningskök. Detta kommer att kräva relativt stora investeringar på de ställen där det är aktuellt med förändringar. Ombyggnationerna måste vara genomförda senast 2017.

För räddningstjänsten kommer ombyggnad av räddningsstationen i Tjällmo pga. Arbetsmiljökrav att göras under 2014. Utredning om lokalisering av framtida räddningsstation i Borensberg kommer att göras under 2014, samtidigt kommer en utredning om behovet av buffertzoner vid övningsfältet i Smedsby att utföras med avseende på om nya bostäder skall planeras i när-

28

området.

Pågående projekt som kan påverka kommande investeringar är Idrottscenter och kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad.

Kommunens 5 centrala förvaltningar sitter idag i utspridda i 3 större fastigheter centralt i Motala, en översyn av förvaltningarnas placering samt upplåtelseformerna på fastigheterna bör genomföras.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Uppdrag

Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag att föreslå ett förbättrat systematiskt arbete för att stärka kommunens lokalförsörjning. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras. Den årliga processen för lokalförsörjningsplanering ska integreras med årsagendan.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Stadsbyggnad Syfte

Stadsbyggnadsverksamheten omfattar fysisk planering, exploateringsverksamhet och markförsörjning. Detta inkluderar hela processen från idéstadiet till byggklara tomter. I processen ingår översiktlig planering, samråd och information, markförsörjning, detaljplanering, planekonomi, avtalsfrågor, beställaransvar för utbyggnad av gator och parker samt iordningställande och försäljning av kommunal tomtmark.

Stadsbyggnadsverksamhetens syfte är att underlätta och utveckla samhällets fysiska utbyggnad så att tillväxt och förändringar av företag, boende och servicefunktioner möjliggörs. Verksamheten är väsentlig för att uppnå det attraktiva och klimatsmarta Motala, men också för de övriga prioriterade områdena: Plan- och byggsektorn har stor betydelse för arbetsmarknaden och för att skapa goda livsmiljöer för äldre och för barn och unga. Planverksamheten är dessutom en servicefunktion gentemot kommuninvånare och intressenter och därför viktig i ett kundperspektiv. Ett detaljplaneärende ska enligt beslutade resultatmål kunna påbörjas inom ett år efter att ett planbesked lämnats till en intressent.

Analys

Stadsbyggnadsenheten kan vid full bemanning samtidigt arbeta med ett tjugotal detaljplaner och en-två översiktsplaner, vartill kommer planutredningar, förfrågningar och medverkan i ett antal projekt med anknytning till fysisk planering. Under senare tid har ett tiotal detaljplaner vunnit laga kraft varje år. Antalet färdiga planer kan bli något större vid full bemanning.

Antalet sålda tomter varierar med byggkonjunkturen.

Kommunen ska enligt beslutade resultatmål ha ett tjugotal villatomter i Motala och lika många i Borensberg till försäljning, och dessutom tomtmark för industri och handel.

29

Stadsbyggnadsverksamheten och framför allt planfunktionen är för närvarande hårt ansträngd. De stora infrastrukturprojekten har under en lång följd av år krävt mycket stora insatser vilket medfört att andra angelägna projekt inte kunnat prioriteras. Planprioriteringslistan innehåller drygt 100 detaljplaner som bör tas fram under de närmaste åren. Endast de mest angelägna planerna kommer att kunna prioriteras.

Planprocessen har p g a ökade krav blivit alltmer omfattande, vilket lett till ökad tidsåtgång och ökad arbetsinsats per detaljplan. Regeringen föreslår förenklingar i ett nytt lagförslag som ska träda i kraft 2015, men effekten av detta är oviss. Tidigare lagändringar har trots uttalat syfte inte lett till enklare processer.

De mål som avser mark- och tomtberedskap bedöms kunna uppfyllas med tillgängliga resurser. Målet att en detaljplan ska kunna påbörjas inom ett år efter ett givet planbesked kräver däremot en förstärkning av detaljplanekapaciteten. Att snabbt kunna svara på företags och boendes önskemål så att investeringar möjliggörs har mycket stor betydelse för kommunens attraktivitet och tillväxt. Samtidigt är det angeläget att löpande kunna hantera mindre ärenden t ex för att permanenta tidsbegränsade lov. För att få en påtaglig förbättring av måluppfyllelsen bedöms en förstärkning motsvarande en ny planerartjänst behövas..

Strategi

Kommunstyrelsen har fattat beslut om prioritering av detaljplaner. En grupp har tillsatts bestående av presidierna i berörda nämnder. Liksom tidigare år föreslås i första hand att de detaljplaneärenden prioriteras som tillkommit genom enskilda initiativ och som behövs för att genomföra aktuella projekt som bidrar till sysselsättning och bostadsförsörjning. I andra hand prioriteras planer som behövs för att upprätthålla kommunens mark- och tomtberedskap. Planer som behövs för kommunens egen verksamhet, t ex förskolor eller försäljning av fastigheter, prioriteras först i tredje hand.

Kommunstyrelsens ÖP-strategi är några år gammal och bör ses över i samband med påbörjad aktualitetsprövning av ÖP 06. Ett tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen bör färdigställas under 2015.

Stadsbyggnadsenheten bör arbeta med projekt och planutredningar som bidrar till utveckling och tillväxt. Resurserna för detta är dock begränsade, varför en hård prioritering måste ske.

30

Objekt

Ny kommunomfattande översiktsplan Kommunen är nu i en helt annan situation än när ÖP 06 togs fram 2004-2005. Utvecklingsbehoven och kraven på stadsbyggnadsverksamheten ser väsentligt annorlunda ut. Påbörjad aktualitetsprövning av ÖP 06 kommer antagligen att visa att översiktsplanen har förlorat sin aktualitet och att en ny översiktsplan behöver upprättas.

Det kräver en stor arbetsinsats, motsvarande minst en planerartjänst under ca 2 år.

Framtidens Motala Stadsvisionen med tillhörande stadsbyggnadsvision är en central del av projektet Framtidens Motala. Projektet har tydligt visat att förändringar i den fysiska miljön är väsentliga för att uppnå målen för tillväxt och attraktivitet. En bättre beredskap för nya planer och ökade satsningar på stadsutvecklingsområden som t ex Södra stranden och Klubbudden krävs för att Motala ska utvecklas enligt stadsvisionen. Det kräver insatser från stadsbyggnadsenheten .

Bostadsförsörjning Bostadsfrågan har blivit alltmer aktuell och kräver insatser av flera slag: 1. Aktiv bostadsförsörjningsplanering i samverkan med marknadens parter, ev. med någon sorts överenskommelse som resultat.

2. Kommunen förväntas ha en god plan- och tomtbe-

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

redskap med mark och tomter i attraktiva lägen till försäljning. Planarbete ska snabbt kunna startas vid privata initiativ till bostadsbyggande.

3. Insatserna för information och marknadsföring t ex i Livet i Motala-samarbetet behöver intensifieras.

4. Kommunen behöver ha god markberedskap och utveckla nya former för samverkan med aktörer.

Kommunen kan inom ramen för det handlingsutrymme som ges av konkurrenslagstiftning mm ofta spela stor roll för att möjliggöra projekt när det finns låsningar på marknaden. Många aktörer förväntar sig insatser från kommunen.

Uppdrag

Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag att föreslå ett förbättrat systematiskt gemensamt arbete för att stärka stadsbyggnadsverksamheten. I uppdraget ska syfte, processer samt ansvar och roller tydliggöras.

Uppdraget omfattar både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. Den årliga processen för planering av stadsbyggnadsverksamheten ska integreras med årsagendan.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Resursfördelning och ekonomiska ramar Fakta och analys

Mål Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborgares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser.

Grunden för målen är kommunfullmäktiges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör.

I målområdet ekonomi finns följande gemensamma inriktningsmål:

• Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras.

Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur kommunen hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras.

Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandat-

31

period. Följande resultatmål finns kopplat till det gemensamma inriktningsmålet inom målområde ekonomi.

• Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent • Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Det är angeläget att investeringsnivån anpassas till det ekonomiska målet för att inte låneskulden ska öka vilket i förlängningen innebär att annan verksamhet ”trängs undan”.

Samhällsekonomin

Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring tre procent både i år och nästa år. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan.

Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Hushållens konsumtionsutgifter förutses framöver växa i snabbare takt och nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin.

32

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga tre procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över noll procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring två procent per år i reala termer.

Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under tre procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 – ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans – har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent.

från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med ökade demografiska behov.

Kommunernas verksamheter finansieras till största delen av skatteintäkter. Dess utveckling bestäms av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutar om. Skatteunderlaget har vuxit med nära fyra procent årligen i genomsnitt under senaste tio åren uttryckt i löpande priser. Justerat för pris- och löneökningar i kommunerna, som i genomsnitt har varit cirka tre procent, har skatteunderlaget vuxit realt med drygt en procent per år. Kommunerna är beroende av tidig information om intäkternas utveckling i sin budgetprocess. Den näst största intäktsposten i kommunernas resultaträkning består av statsbidrag, cirka arton procent. Att göra en prognos över statsbidragens utveckling är ofta svårt. Statsbidragen är inte kopplade till någon automatisk uppräkning utan beslutas av riksdagen när det statsfinansiella läget så medger och staten bedömer att behoven finns. Det innebär att statliga tillskott kommer oregelbundet och sett över längre tid har de kontinuerligt ökat.

Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år under de senaste tio åren. Utöver pris- och löneökningar har kostnaderna ökat med i genomsnitt en procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år. Kommunernas kostnadsutveckling varierar kraftigt mellan åren. Kostnadernas utveckling

Nyckeltal för den svenska ekonomin (Sveriges kommuner och landsting april 2014) Procentuell förändring 2012

2013

2014

2015

2016

2017

BNP, kalenderkorrigerad

1,3

1,5

3,0

3,1

3,4

2,5

Sysselsättning, timmar

0,6

0,4

0,8

1,3

1,6

0,9

Relativ arbetslöshet, nivå

8,0

8,0

7,8

7,2

6,7

6,6

Timlön (konjunkturlönestat.)

3,0

2,4

2,8

3,2

3,4

3,7

KPIX, årsgenomsnitt

1,1

0,5

0,2

1,5

1,8

1,8

Kommunernas ekonomi

Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder kronor 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier

kan bero på ökade behov, ökad ambitionsnivå, ökat utnyttjande av kommunal service eller prisutveckling.

Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser de senaste tio åren; från 24 miljarder kronor 2004 till 45 miljarder 2013. Förutom åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka.

De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

kommunerna. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under de senaste tio åren ökar behoven med drygt en procent per år under 2013-2017. De största förändringarna är fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre.

Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt.

Lokala förutsättningar

Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Det är stor betydelse för att nå långsiktigt hållbara resultat att kommunens ekonomi ses i samband med kommunens mål för verksamheten. År 2013 var nionde året i rad som kommunen i sin helhet var i ekonomisk balans och de ekonomiska målen har över tid uppnåtts.

Under 2013 ökade kommunens befolkning med 320 personer, ökningen är den största i kommunen på 20 år. Det är positivt med en ökande befolkning. En ökande befolkning, tillsammans med att antalet invånare i olika åldrar förändras, ställer krav på planeringen av den kommunala verksamheten och ekonomin. Även under första kvartalet 2014 fortsätter ökningen av befolkningen.

De verksamhetsanalyser som förvaltningarna genomfört visar på ett tillkommande behov av verksamhet.

Det är både behov till följd av demografiska förändringar, lagkrav men även kvalitetshöjande åtgärder. Även behovsanalysen avseende investeringar visar på ett stort behov av investeringar som överstiger det investeringsutrymme som finns om det ekonomiska målet ska uppfyllas. År 2014 första ekonomiska prognos pekar på att balanskravet uppfylls men där socialnämnden har en ekonomisk obalans. Om tillkommande behov av resurser ska kunna tillfredställas krävs horisontella prioriteringar (nämndsöverskridande).

Arbetet med sociala investeringar är intensivt på många håll i Sverige. Inriktningen varierar men gemensamt är tanken att tidiga och bättre samordnade insatser ska

33

leda till bättre utfall (i form av hälsa, välmående och arbetsmarknadsdeltagande) för medborgarna och därmed ett mer effektivt resursutnyttjande för offentlig sektor. Sociala investeringar har blivit ett begrepp för satsningar som avser att utveckla förebyggande åtgärder inom det sociala området. Åtgärderna är vanligen riktade mot främjande och förebyggande arbete med barn och unga där det finns en tydlig koppling mellan åtgärder och framtida minskade kostnader samt mänskliga vinster. Motala kommun ska inrätta en social investeringsfond. Det har stor betydelse att tydliga riktlinjer för sociala investeringsfonder tas fram. Dessa måste bland annat innehålla rutiner för finansiering, ansökan, beredning, genomförande, uppföljning och utvärdering. En öronmärkning på fem miljoner kronor genomfördes av kommunens resultat 2013 för framtida sociala investeringar.

Kommunen har vid två tidigare tillfällen genomfört långtidsberäkningar av kommunens ekonomi. Kommunen kommer i samarbete med Sveriges kommuner och Landsting genomföra beräkningar av kostnader och intäkter 2014-2025. Beräkningarna kommer att presenteras vid dialogen den 1 oktober.

Inför den nya mandatperioden ska en översyn genomföras av nuvarande resultatmål, så även inom målområdet ekonomi. I samband med detta ska också en översyn genomföras av vad kommunen menar med god ekonomisk hushållning. I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning.

Där beskrivs bland annat att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om.

Kommunens intäkter består till 78 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har en låg egen skattekraft så får kommunen en inkomstutjämning som uppgår till 115 procent av medelskattekraften i riket. Motala kommuns skattekraft

34

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Prioriteringsmodell Årets arbete är ett första steg till ett mer gemensamt och systematiskt arbete med prioriteringar. Modell och arbetssätt kommer att vidareutvecklas i dialog med Linköpings universitet.

Nedan görs en översiktlig beskrivning av hur prioriteringsmodellen i ett utvecklat skede skulle kunna fungera som en del i planerings- och uppföljningsprocessen.

är sjunkande och uppgår till drygt 89 procent.

Resursfördelningen

Inför planeringen av 2015 års verksamhet och ekonomi har det gemensamma arbetssättet och processen utvecklats. Syftet har varit att skapa ett bättre underlag för prioriteringar genom en större systematik, dialog och delaktighet.

En viktig grund för planeringsförutsättningarna och prioriteringarna har varit en analys av kommande behov som gjorts av verksamhetsansvariga i förvaltningarna. Ett samarbete har också inletts med prioriteringscentrum vid Linköpings universitet i syfte att stärka kommunens arbete med systematiska prioriteringar inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen.

Omvärldsanalys

Arbetet har utgått från förvaltningarnas ledningsgrupper och vidare via kommunchefens ledningsgrupp.

Förvaltningschefsgruppen har haft kontinuerlig dialog med ordförandegruppen vid de så kallade ordförandeförvaltningschefsträffarna. Samtliga förvaltningars ledningsgrupper har även träffats för en gemensam workshop under processens gång. Två ledningsdialoger mellan kommunstyrelsen, nämndernas presidier och förvaltningsledningarna har genomförts. Oppositionen har varit delaktig i processen i nämnder och styrelsen samt genom egna möten med förvaltningsledningen. Även strategiberedningen har följt processen. Den formella processen har hanterats via nämnderna och kommunstyrelsen.

Strategiberedning

Politik

Lokaler

IT

Stadsbyggnad

Verksamhetsanalys

Uppföljning

Prioritering

Vertikalt

Horisontellt

Utifrån en omvärldsanalys ska verksamhetsansvariga identifiera behov för den kommande planeringsperioden med hänsyn till demografiska förändringar, nationella krav och lagstiftning, lokala politiska prioriteringar samt övriga trender och efterfrågeförändringar. I verksamhetsanalysen ska sedan nya behov prioriteras mot befintlig verksamhet. Vid sidan om att identifiera kommande behov måste därför verksamhetsanalysen inne-

Förvaltningschefer februari - maj

KS

Nämnd

Kompetens

Förvaltning

Ordföranden

Strategidagar mars - april

Behovsanalys

Åtgärd

Dialog januari / april

Två gånger per månad

Workshop 24 mars

Verksamhetschefer Alla chefer

Ledardag 7 mars

Medarbetare / Fackliga org.

Oppositionen Eget forum

LedNytt CSK

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

35

hålla möjligheter till nedprioritering och effektivisering.

En viktig del i verksamhetsanalysen är att klargöra behov, åtgärd, effekt och kostnad för varje prioritering för att på så sätt skapa en prioriteringsordning.

Verksamhetsanalysens påverkan på de fyra strategiska resursområdena kompetens, lokaler, IT och stadsbyggnad ska också beskrivas så att kommunen kan skapa ett långsiktigt och strategiskt arbete inom dessa områden.

Processen inför 2015 Under perioden december 2013 till april 2014 har samtliga förvaltningar arbetat med en så kallad verksamhetsanalys som innehåller momenten omvärldsanalys, behovsanalys och verksamhetsanalys enligt bilden ovan.

Under tiden har en dialog förts med den ansvariga nämnden och styrelsen både vid ordinarie sammanträVerksamhetsanalys

december

Prioritering VerksamhetsEffektivisering analys Ransonering

maj - september

Prioriteringsdiskussioner

februari - april

Nämndens preliminära beslut

september

De horisontella prioriteringarna och investeringsbehoven har sammanställts efter nämndernas yttrande och utgjort underlag för en prioriteringsdiskussion mellan förvaltningschefer och nämndernas ordförande. Prioriteringarna för 2015 med preliminära ekonomiska ramar beslutas i kommunstyrelsen i maj månad.

Resursfördelningsmodell En väl fungerande resursfördelning är viktig ur många aspekter. Den ska bidra till en god hushållning av resurser genom att hänsyn tas till volymförändringar och genom en tydligare koppling mellan mål och resurser.

En resursfördelning som upplevs som transparent och begriplig kan också skapa legitimitet och ansvarskänsla i organisationen. I slutändan kan den leda till att de förtroendevalda får ett bättre underlag för sina politiska

Nämndens yttrande

Gemensam prioritering

april

Planeringsförutsättningar

24 - 25 april

VP 2015 Budgetenhet

20 maj

MoR KF

september -

MoR Nämnd

november

januari

den och särskilda strategidagar.

prioriteringar.

Nämnderna och kommunstyrelsen har under april 2014 yttrat sig över förvaltningarnas verksamhetsanalyser enligt en gemensam mall.

Kommunens resursfördelningsmodell särskiljer vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar.

Beräkningsunderlaget arbetas fram genom att innevarande års ekonomiska ramar räknas upp med pris- och

Nämnden har dels pekat på vilka prioriteringar som ska gälla för det fortsatta arbetet och som kan hanteras inom nämndens befintliga ekonomiska ram – så kal�lade vertikala prioriteringar. Prioriteringar som på grund av omfattning eller Nämnd karaktär bedömts vara Vertikala prioriteringar föremål för en kommunBehov som kan prioriteras inom nämnden gemensam prioritering har nämnden beslutat om som en så kallad horisontell prioritering. Nämnden Prioritering / har även godkänt förvaltEffektivisering ningens behovsanalys avseende investering.

Förvaltningarnas verksamhetsanalyser ”Dialog och prioritering”

Kommun

Investeringar

Horisontella prioriteringar Behov som behöver lyftas till en gemensam prioritering

Behovsanalys och prioriteringsordning

24 - 25 april

Ordf / FC Prioriteringsdiskussion

20 maj

Beslut KS planeringsförutsättningar

36

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

standardkostnad/invånare. Standardkostnaden är en teoretiskt framräknad kostnad som visar vilken kostnad Motala kommun skulle ha om verksamheten bedrevs till en genomsnittlig kostnadsnivå, med hänsyn taget till kommunens egna strukturella förutsättningar. Standardkostnaden justeras för lokaler och övergripande administration.

löneuppräkning. Dessutom görs en beräkning enligt en demografimodell som tar hänsyn till förväntade befolkningsförändringar.

Med beräkningsunderlaget som grund återstår den politiska prioriteringen. Den kan bestå av till exempel produktivitets- och effektivitetskrav eller förändrade ambitioner för en viss verksamhet. Det systematiska prioriteringsarbetet som påbörjats i årets process ska tjäna som underlag för den politiska prioriteringen.

Inför 2014 förändrades kostnadsutjämningssystemet vilket innebär att prislapparna per invånare har fått en annan åldersklassindelning samt att uppdelningen av män och kvinnor har försvunnit i åldrarna 65 år och äldre.

Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är central för planeringen av kommunens verksamhet eftersom den påverkar vilka skatteintäkter och utjämning som kommunen kan räkna med. Dessutom är den avgörande för planeringen av kärnverksamhetens volymutveckling och därmed även behovet av till personal och lokaler bland annat.

Nämndernas och styrelsens ramar

Ett förslag till ekonomiska ramar för styrelsen och nämnderna 2015-2017 har tagits fram utifrån beräkningsunderlaget och de politiska prioriteringarna. Ramarna presenteras för respektive nämnd/styrelsen och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna. Ramarna är preliminära och kan komma att ändras i samband med beslut om MoR 2015-2017.

Prognosen som ligger till grund för planeringsförutsättningarna 2015 utgår från befolkningen 2013-12-31 och målfolkmängden 43 000 invånare till år 2020 Fram till år 2023 finns sedan ett antagande om en befolkningsökning med i snitt 100 personer per år. Ökningen är högre under första delen av perioden. År

Folkmängd

Födda

Döda

Födelsenetto

Inflyttande

Utflyttande

Flyttningsnetto

Folkökning

2013

42187

408

454

-46

1917

1555

362

320

2014

42341

423

442

-19

1650

1477

173

154

2015

42515

469

444

25

1630

1482

148

173

2016

42667

465

445

20

1620

1488

132

152

2017

42810

466

446

20

1615

1493

122

142

2018

42942

466

446

20

1610

1499

111

131

2019

43054

462

447

15

1600

1503

97

112

2020

43149

431

449

12

1590

1507

83

95

2021

43224

455

451

4

1580

1510

70

74

2022

43277

449

453

-4

1570

1513

57

53

2023

43313

446

456

-10

1560

1515

45

35

Demografimodell En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras.

Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Beräkningsunderlaget innehåller därför sedan 2010 en demografimodell som omfattar befolkningen i åldrarna 1-18 år samt 65 år och äldre. De beräknade volymförändringarna kommer från kommunens befolkningsprognos och prissätts sedan med den kostnad per invånare som anges i kostnadsutjämningssystemet,

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

37

Beräkningsunderlag – Ramar 2015 Nämnd/styrelsen

Justerad ram 2014

Avgår pol prio 2014

Prisförändring

-413

0

0

0

0

-2

0

0

-415

Personalnämnden

-2910

0

0

0

0

-3

0

0

-2913

Revisionen

-1793

0

0

0

0

-2

0

0

-1795

Valnämnden

-1556

0

0

0

0

-13

1436

0

-133

Överförmyndaren

-3977

0

0

0

0

-18

0

0

-3995

Kommunstyrelsen

-115707

5750

0

0

0

-393

0

-4000

-114350

Bildningsnämnden

-1013871

9266

0

1647

-126

-5078

0

-18300

-1026462

-61163

0

0

0

0

-575

0

0

-61738

KF:beredningar

Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Summa

Demografi

Statsbidrag

Lönekomp kv 1/2015

Övrigt

Politisk prio

Förslag ram 2015

-820064

11436

0

-5510

-463

-3356

-1291

-2750

-821072

-4961048

48

0

0

0

-161

0

0

-49723

0

0

0

0

0

0

0

0

0

-2071064

26500

0

-3863

337

-9601

-145

-25050

-2082596

Beräkningsunderlag – Ramar 2016 Nämnd/styrelsen KF:beredningar

Ram 2015

Demografi

Statsbidrag

Övrigt

Politisk prioritering

Förslag ram 2016

-415

0

0

0

0

-415

Personalnämnden

-2913

0

0

0

0

-2913

Revisionen

-1795

0

0

0

0

-1795

-133

0

0

0

0

-133

Överförmyndaren

-3995

0

0

0

0

-3995

Kommunstyrelsen

-114350

0

0

0

0

-114350

Bildningsnämnden

-1026462

-7057

969

0

0

-1032550

Valnämnden

Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden

-61738

0

0

0

0

-61738

-821072

-5724

42

-1254

-10500

-838508

0

-49723

-49723

0

0

0

Vatten- och avfallsnämnden

0

0

0

0

0

Reducering av nämndernas ramar

0

0

0

0

0

-2082596

-12781

1011

-1254

Summa

-10500

-2106120

Beräkningsunderlag – Ramar 2017 Nämnd/styrelsen KF:beredningar

Ram 2016

Demografi -415

Statsbidrag 0

Övrigt 0

Förslag ram 2017 0

-415

Personalnämnden

-2913

0

0

0

-2913

Revisionen

-1795

0

0

0

-1795

-133

0

0

0

-133

Valnämnden Överförmyndaren

-3995

0

0

0

-3995

Kommunstyrelsen

-114350

0

0

0

-114350

Bildningsnämnden

-1032550

-11340

-1053

0

-1044943

-61738

0

0

0

-61738

-838508

-4288

0

0

-842796

-49723

0

0

0

-49723

Vatten- och avfallsnämnden

0

0

0

0

0

Reducering av nämndernas ramar

0

0

0

0

0

-2106120

-15628

-1053

0

-2122801

Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden

Summa

38

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Justerad ram 2014 och politiska prioriteringar 2014 Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämndernas ramar 2015-2017 är de ramar som kommunfullmäktige beslutat om inför 2014 samt de justeringar som skett via beslut till och med 2014-04-30.

De tillfälliga prioriteringar som finns i nämndernas ramar 2014 ingår inte i beräkningen inför 2015 - 2017.

Prisförändringar och kompensation Historisk sett har styrelsens och nämndernas budgeterade bruttokostnader och intäkter justerats för förväntade prisförändringar. Lönekostnader har undantagits eftersom dessa kompenserats i efterhand när löneöversynen är slutförd. Även kapitaltjänstkostnader har undantagits eftersom nämndernas ramar justerats för förändrade kapitaltjänstkostnader.

Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämndens/styrelsens ”ordinarie ram”. Detta innebär att minskade kapitaltjänstkostnader innevarande år inte får användas till andra kostnader.

Inför 2013 blev verksamheten kompenserad med 1,5 procent för prisförändringar och utfallet blev 1 procent.

Inför innevarande år har verksamheten blivit kompenserad med 1,3 procent och prognosen för utfallet är 0,2 procent. För planeringsperioden 2015-2017 utgår ingen kompensation för prisförändringar utan detta utrymme används istället för riktade politiska prioriteringar.

Nämnderna och styrelsen får hantera eventuella prisökningar inom den befintliga ramen. Verksamhet som interndebiterar varor och tjänster får inte öka sina priser med anledning av prisförändringar.

Personalkostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen. Därför måste det budgeterade utrymmet för löneökningar ställas mot andra angelägna behov i samband med att prioriteringar görs. Inför 2015-2017 har en totalsumma per år avsatts för löneökningar. Beloppets storlek grundar sig på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas de beräknade summorna för löneökningar samt de arbetsgivaravgifter som är inkluderade.

Beräknad löneökning, tkr

2015 (april - dec)

2016

2017

33 830

48 329

54 013

Löneökningar redovisas i en gemensam post i resultatbudgeten och fördelas ut till respektive nämnd/styrelsen efter avslutad löneöversyn. Kompensation för 2014

års lönerevision (t o m 2015-03-31) ingår i nämndernas och styrelsens ramar.

För 2015-2017 har beräknade tillkommande internhyror tagits upp i en gemensam post i resultatbudgeten.

De nämnder/styrelsen som får ökade lokalkostnader med anledning av lokalförändringar i externt förhyrda lokaler ska specificera och äska dessa tillkommande kostnader i förslag till driftbudget.

I behovsanalysen avseende investeringar har förvaltningarna beskrivit att investeringarna kommer att medföra ökade driftkostnader. I väntan på att investeringsbudgeten konkretieras har en gemensam post tagits upp i resultatbudgeten för dessa kostnader.

Demografi Principerna för demografiska förändringar beskrivs ovan.

Statsbidrag Om det under planeringsperioden fattas beslut om ökade/minskade generella statsbidrag till kommunen för ett utpekat ändamål sker ramjustering mellan kommunalekonomiska utjämningen och den berörda nämnden. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag övergår till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfattning/ökad kvalité som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. I ramarna ovan i kolumnen statsbidrag ingår bland annat justeringar med anledning av gymnasiereformen och matematiksatsningar. Det finns en osäkerhet om de riktade bidragens omfattning och dessa kommer att presenteras i regeringens budgetproposition i oktober. Övrigt I kolumnen övrigt ingår justeringar till följd av att valnämnden tillfälligt haft utökad ram under 2014 med anledning av val samt kompensation till socialnämnden med anledning av den så kallade struten i skatteväxlingen till följd av hemsjukvården.

Politiska prioriteringar Efter prioriteringsdiskussionen mellan förvaltningschefer och ordföranden kvarstod följande horisontella prioriteringar: I de ekonomiska ramarna ingår utifrån detta följande prioriteringar: Socialnämnden År 2015 och framåt utökas socialnämndens ram med

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

Nämnd

Behov

39

Behovsklassificering Kommun / nämnds övergripande

SN - SRV

Fler platser till SOL / Unga med samsjuklighet (Kaptensgatan)

SN - SRV

Stödresurs inom psykiatrin

SN Socialkontoret

Utökning av personalstyrkan då det råder en akut brist i bemanningen

• • •

Stöd, vuxna och äldre Utbyte av analoga larm till GSM / digitala larm

SN Äldreomsorg

Bemanning inom särskillda boende

SN Äldreomsorg

Projekt för hälsa och självständigt liv

SN Hemsjukvård

Uppdrag på obekväm arbetstid, främst helg och natt

BN

Resursförstärkning förskolan

BN

Ungdomsjobb

BN

Navigatorcentrum

BN

Modersmål

KS

Externa avtal - tillväxt

TN - Gata / Park

Drift nya bostads- och industriområden

TN - Kost

Beslut om ÄO mat och Västgyllen - omställningskostnad

TN - Fastighet

Ökat antal förvaltningsobjekt tillförs fastighetsenheten

Befintlig verksamhet ofinanserad 2015

Ny / utökad verksamhet

Effektivisering

•

•

Lagkrav

Stadsbidrag

150

• • • •

1100 450 1500

•

9000

• • • • • •

• • • •

600 1500

•

?

Det finns en osäkerhet om de ekonomiska effekterna av de långsiktiga åtgärder som ska vidtas i den beslutade åtgärdsplanen inom socialnämnden. Med anledning av ovanstående samt de tillskott som socialnämnden får i demografimodellen förväntas nämnden anpassa sin verksamhet till den ekonomiska ramen genom prioritering och omfördelning mellan de olika verksamheterna inom nämndens ansvarsområden. Dessutom kan tilläggas att kommunens bidrag i LSS-utjämning i samband

10000 2300 1000

•

5000 4000

•

?

• •

4000 ?

Summa verksamhetsanalys

2 750 tkr. För år 2016 och framåt utökas ramen med ytterligare 10 500 tkr för digitala larm och bemanning inom särskilt boende då dessa behov beräknas uppstå först under 2016.

Behoven inom hemsjukvården har dessutom kompenserats i kolumnen övrigt – se ovan.

Belopp

450

•

Utredningsgrupp barn och ungdom

SN Äldreomsorg

Kostnad tkr / år

41050

med den senaste skatteunderlagsprognosen minskade med 6 miljoner kronor. Detta innebär att förutsättningarna för att bedriva LSS verksamhet i Motala kommun har förbättrats relativt riket.

Bildningsnämnden År 2015 och framåt utökas bildningsnämndens ram med 18 300 tkr.

Kommunstyrelsen År 2015 och framåt utökas kommunstyrelsens ram med 4 000 tkr.

Tekniska nämnden Tekniska nämndens prioriteringar har ett starkt samband med investeringsbudgeten och det råder fortfa-

40

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

rande osäkerhet om omställningskostnader till följd av kostpolicy och andra ökade kostnader till följd av investeringar. Därmed görs ingen utökning av ramar till följd av dessa prioriteringar i planeringsförutsättningarna.

Resultatnivån uppgår i snitt till två procent av skatteintäkter och utjämningen för perioden 2015-2017.

Investeringsbudget

Processen Det har varit nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen 2015-2017 ge förutsättningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten. Kommunen har saknat en tydlig process och även riktlinjer för investeringar. Processen ska innehålla behovsanalys, förstudie, beslutsprocess, genomförande och slutredovisning. Löpande under processen är det aktuellt med prioritering och omprioritering.

Resultatbudget 2015 - 2017 I tabellen nedan presenteras en resultatbudget för 20152017 utifrån de ekonomiska ramar för nämndernas och styrelsen som beskrivits ovan. Skatter och utjämning är beräknade utifrån befolkningsprognosen. Det är befolkningen den 1 november året före budgetåret som utgör underlag för beräkning av skatteintäkterna. Prognosen för skatter och utjämning utgår från den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade 2014-04-29.

Tkr

Budget 2014 Ram

Budget 2015 Ram

Plan 2016 Ram

Plan 2017 Ram

-2 071 064

-2 082 596

-2 106 120

-2 122 801

Driftkonsekvenser investeringar

0

-5 000

-5 000

-5 000

Kompensation inflation

0

0

0

0

10 000

0

0

0

-231

-2 000

-8 000

-10 000

0

-33 830

-82 159

-136 172

-2 061 295

-2 123 426

-2 201 279

-2 273 973

Pensioner

-93 446

-94 483

-99 513

-103 000

Löneskatt

-22 670

-22 922

-24 142

-24 988

-2 000

-4 000

-4 000

-4 000

169 432

169 432

169 432

169 432

Nämndernas/Styrelsens nettokostnader

AFA 2004 Tilläggshyror Max utrymme löneökningar Nettoram nämnder/styrelsen

Semesterlöneskuld Justering kap kostnader Kommunstyrelsen finans Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader V-netto / skatteint och ujämn % Skatteintäkter Avräkning skatt

77 000

78 000

78 000

78 000

-106 000

-107 000

-107 000

-107 000

-2 038 979 99,5

-2 104 399 97,7

-2 188 502 97,8

-2 265 529 97,7

1 573 859

1 648 588

1 735 963

1 821 025

-9 828

0

0

0

392 070

413 408

420 665

427 724

-3 108

1 736

1 793

1 852

Regleringsbidrag/-avgift

8 905

3 877

-8 461

-20 388

Strukturbidrag

4 368

4 403

4 420

4 438

Mellankommunal utjämning

-2 545

-1 254

0

0

LSS-utjämning

16 669

10 585

10 625

10 668

Fastighetsavgift

69 486

73 299

73 299

73 299

4 000

3 500

3 500

3 500

-11 000

-10 500

-10 500

-10 500

3 897 0,2

43 243 2,0

42 802 1,9

46 089 2,0

0

0

0

0

3 897

43 243

42 802

46 089

Inkomstutjämning Kostnadsutjämning

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord.poster Res.2 /skatteint. Mål: 2 % Extraordinära kostn/intäkter Årets resultat (förändring av eget kapital)

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

I behovsanalysen fick varje förvaltning utarbeta ett förslag till investeringsbudget för den kommande treårsperioden med plan för ytterligare sju år. Förslagen har behandlats i kommunchefens ledningsgrupp, i dialog mellan ordföranden och förvaltningschefer samt i nämnderna och styrelsen. Instruktionen som gavs till förvaltningarna var att utgångspunkten för förvaltningarnas förslag ska vara den plan för 2015-2016 som antogs i samband med beslut om Mål och Resursplan 2014. Vidare att förvaltningarna skulle göra eventuella korrigeringar i planen för tillkommande/avgående investeringar samt eventuella förändrade belopp. Förslagen skulle innehålla kommentarer om typ av projekt och förväntade effekter, investeringsutgifter totalt och per år, eventuella driftkonsekvenser samt en rangordning/prioritering av projekten. Förslagen skulle också ta hänsyn till de samordnade processerna kring lokalförsörjning, IT, planprioritering samt ”Framtidens Motala”.

I samband med en behovsanalys är det aktuellt med behovsutredningar och förstudier. Ett antal utredningar och förstudier är just nu pågående som till exempel förskole- och grundskoleutredning, genomförande av kostpolicyn, Framtidens Motala och Bana Väg.

I den förändrade processen ska investeringarna kategoriseras i olika typer av investeringar. Typerna är reinvesteringar, strategiska investeringar samt rationaliseringsinvesteringar. I korthet är definitionen av en

41

reinvestering är att det är en investering som genomförs som ersätter befintliga projekt, i huvudsak maskiner, inventarier, fordon samt planerat underhåll. En strategisk investering en investering av strategisk betydelse kopplat till strategiska beslut och politiska prioriteringar, i huvudsak fastigheter och utvecklingsinvesteringar. En rationaliseringsinvestering är en investering som är lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv som minskar de löpande driftkostnaderna mer än avskrivningar och ränta.

Ett förbättringsområde i investeringsprocessen är beslutsordningen. Tidigare har det varit kommunfullmäktige som fastställt investeringsbelopp per investeringsområde och där sedan nämnden/styrelsen konkretiserat områdena till enskilda projekt. Detta har inneburit korta förberedelser inför genomförande och ettåriga beslut med plan för år två och tre. Ett önskat läge är tidigare beslut och att besluten är projektbundna för hela genomförandet. Detta kräver en mer långsiktig plan med en gemensam process för planering, beslut och uppföljning. Besluten fattas av kommunfullmäktige per projekt och där nämnderna/styrelsen blir ansvariga för genomförande och uppföljning. Kommunstyrelsen beslutar om alla omprioriteringar.

Investeringsutrymme Resultatmålet utgår från att kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten över tid maximalt ska uppgå till kommunens avskrivningar plus eventuell finansiering genom årets positiva resultat. Detta för att undvika lånefinansiering som innebär högre drift-

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

42

kostnader i form av amorteringar/avskrivningar och räntor. För planeringsperioden 2015-2017 finns ett investeringsutrymme på 140 miljoner kronor per år om resultatmålet ska uppfyllas. En eventuell lånefinansiering kräver en mer långsiktig planering med klara behovsutredningar och förstudier men även plan för hur tillkommande driftkostnader ska finansieras. Områden där det kan vara aktuellt med lånefinansiering är inom investeringstypen ”Strategiska investeringar”. Utrymmet för reinvesteringar ska motsvaras av de nuvarande avskrivningarna som föranleds av dessa investeringar.

Behovsanalysens investeringar Den behovsanalys som förvaltningarna genomfört visar ett behov som överskrider självfinansieringen av investeringar i den skattefinansierade verksamhet med 80-90 miljoner per år 2015-2017. Uppdelat på de olika investeringstyperna är behoven 2015 för reinvesteringar 37 miljoner kronor, strategiska investeringar 193 miljoner kronor och för rationaliseringsinvesteringar 12 miljoner kronor.

Internränta Internräntan är den räntesats som främst ska användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade investeringar. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Det kan vid andra kalkyleringstillfällen vara helt riktigt att göra andra bedömningar om räntesatser såsom vid lokala avtalsförfaranden, prissättningar eller dylikt där internräntan helt enkelt inte speglar rådande förhållanden. Nuvarande internränta är 2,5 procent. För 2015 föreslår SKL en internräntesats på 3,2 procent som är linje med prognosen för den långa statsobligationsräntan.

Fortsatt process Inriktningen för den fortsatta investeringsprocessen ska vara; • Det totala investeringsutrymmet är årligen 140 miljoner kronor 2015-2017 • Utrymmet för reinvesteringar ska motsvara de nuvarande avskrivningarna för denna typ • Eventuell lånefinansiering kan bli aktuell för strategiska investeringar men detta förutsätter en långsiktig planering och att det finns finansiering av tillkommande driftkostnader • Behovsutredningar och förstudier genomförs och ligger till grund för den fortsatta långsiktiga planeringen • Riktlinjer för investeringar tas fram där bland att definitioner, kompensation och övriga regler fast-

ställs

• Förvaltningarna kompletterar behovsanalyserna •

• •

•

med förväntade effekter och påverkan på driftverksamheten samt planer på reinvesteringar En dialog förs under maj till september om horisontella prioriteringar i kommunchefens ledningsgrupp och mellan förvaltningschefer och nämndsordföranden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige i oktober besluta om investeringsbudget per investeringsområde och projekt Kommunfullmäktige beslutar i november om investeringsbudget per investeringsområde och projekt samt uppdrar till nämnderna att genomföra och följa upp investeringsprojekten. Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att besluta om eventuella omprioriteringar mellan investeringsprojekt Nämnderna ansvarar för genomförande och uppföljning av investeringarna.

Årsagenda

Processen kring kommunens ledningssystem beskrivs i form av en gemensam årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen med dess förvaltningar. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljningsprocess och framgår av årsagendahjulet.

En mer detaljerad agenda för planerings- och uppföljningsprocessen utarbetas för att beskriva innehållet i processerna både på förvaltnings- och politisk nivå. Årsagendan blir sedan styrande för innehållet på formella och informella sammanträden, dialoger, workshops och möten.

Planeringsprocessen Planeringsprocessen börjar med att förvaltningarna genomför en verksamhetsanalys under januari-april.

Verksamhetsanalysen som bygger på en omvärlds- och behovsanalys ska utgöra underlag för de politiska prioriteringarna. Verksamhetsanalysen ska också ligga till grund för den strategiska planeringen inom resursområdena kompetensförsörjning, lokaler, IT och stadsbyggnad.

Under april månad yttrar sig den ansvariga nämnden och styrelsen över förvaltningarnas verksamhetsanalyser. Nämndernas yttrande sammanställs till ett gemensamt underlag inför ett kommungemensamt prioriteringsforum.

Kommunstyrelsen beslutar i maj månad om planeringsförutsättningar och preliminära ekonomiska ramar.

Motala - Planeringsförutsättningar 2015

I september beslutar nämnderna och styrelsen om en preliminär resursfördelning som utgör grunden för enheternas arbete med budget och verksamhetsplanering.

Mål och Resursplanen beslutas i kommunstyrelsen i oktober och kommunfullmäktige i november. Nämnden beslutar om sin slutliga Mål och Resursplan samt Verksamhetsplan i december ett normalår. Ett valår fattas beslutet i januari kommande år med hänsyn att nämnden tillträder från årsskiftet.

Uppföljningsprocessen Uppföljningen av kommunens verksamhet och ekono-

43

mi utgår från styrdokumentet Riktlinjer för uppföljning.

Dokumentet genomgår för närvarande en översyn inför den nya mandatperioden.

Kommunstyrelsen tillställs tre uppföljningar från nämnderna; prognos 1, 3 och 6. Därutöver beslutar styrelsen och fullmäktige om kommunens delårsrapport och årsredovisning.

Ledningsdialog Vid tre tillfällen under året genomförs ledningsdialog mellan kommunstyrelsen, nämndernas presidier och förvaltningsledningarna.

Kontakt Peter Ingesson

TherÊse Hjälmroth

Jan Holmberg

Anders Neuman

Kommunchef e-post: peter.ingesson@motala.se telefon: 0141-22 50 11

Utvecklingschef e-post. jan.holmberg@motala.se telefon: 0141-22 50 10

Controller e-post: therese.hjalmroth@motala.se telefon: 0141-22 50 65

Ekonomichef e-post: anders.neuman@motala.se telefon: 0141-22 50 37

motala.se/kommun