2013
Motala kommun 2013 Det gångna året i Motala har varit fyllt av spännande händelser, ingvigningar och aktiviteter. Tillsammans bidrar detta till Motalas framtid på många sätt. Här kommer några exempel på saker som har hänt under året.
Broinvigningen
Efter mer än 70 års diskussioner öppnades Motalabron och nya riksväg 50 mellan Motala och Mjölby den 9 oktober. Bron invigdes officiellt av Kung Carl XVI Gustaf. Firandet pågick hela dagen med en stor fest i stadsparken. Motalabron tändes under kvällen upp för första gången.
Nyrenoverade Hällaskolan Den 15 april invigdes Hällaskolans nya skepnad. Den nyrenoverade skolan erbjuder eleverna en modern och kvalitativ miljö.
Pendeltågstrafik I april firade Motala pendeltågsstart och det renoverade stationsområdet vilket fungerar som Motalas nya resecentrum. Förutom underhållning under firandet kunde även tågen provåkas gratis.
För andra gången i Piraterna Motalas historia blev de svenska mästare 2013 i speedway efter seger i SM-finalen mot Elit Vetlanda. Piraterna Motala hyllades med en guldfest på Stora torget i Motala.
Piraternas SM-guld
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet
2
Fakta om Motala kommun
4
Fem år i sammandrag
5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelse
6
RESULTATRÄKNING, FINANSIERINGSANALYS, BALANSRÄKNING M M
Resultaträkning
20
Finansieringsanalys
20
Balansräkning
21
Notförteckning 22 Redovisningsprinciper
25
Driftredovisning
29
Investeringsredovisning
30
Kommentarer investeringar
31
Miljöredovisning
35
NÄMNDERNAS/STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER
ÅRSREDOVISNING 2013
Text: Motala kommun
Kommunfullmäktiges beredningar
43
Personalnämnden
43
Revisionen
45
Valnämnden
45
Överförmyndaren
45
Kommunstyrelsen
46
Bildningsnämnden
51
Plan- och miljönämnden
56
Socialnämnden
60
Tekniska nämnden
66
Vatten- och avfallsnämnden
70
Grafisk form: Kreation Repro och tryck: Printfabriken Foto: Petter Blomberg, Annika Johansson, Motala kommun, Marta Benito Blanco/MVT.
MOTALA KOMMUN
Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2 Postadress: 591 86 Motala
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Ekonomisk översikt 74 Sammanställd resultaträkning
77
Sammanställd finansieringsanalys
77
Sammanställd balansräkning
78
Notförteckning
79
Revisionsberättelse
80
Telefon: 0141-22 50 00 Fax: 0141-558 69 E-post: motala.kommun@motala.se Webbadress: www.motala.se
2
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Kommunstyrelsens ordförande har ordet ”Infrastrukturen har stor betydelse i utvecklingen av näringslivet i Motala. Marknadsföringen spelar en viktig roll. Under året lanserades och befästes vårt nya varumärke; Motala – Östergötlands sjöstad.” CAMILLA EGBERTH KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Vi lägger ett fantastiskt år till handlingarna! 2013 innehöll så otroligt mycket spännande och positivt. 2013 innebar starten för en ny era genom invigningen av resecentrum, starten av pendeltågstrafiken och invigningen av ombyggda riksväg 50 med Motalabron. Kommunen har rustat vårt nya resecentrum för att skapa porten in i Motala. Motala är nu en tydlig del av övriga regionen. Det ger oss också nya möjligheter i form av fler företag och tillgång till en större arbetsmarknad. Infrastrukturen har stor betydelse i utvecklingen av näringslivet i Motala. Marknadsföringen spelar en viktig roll. Under året lanserades och befästes vårt nya varumärke; Motala – Östergötlands sjöstad. Tillsammans med många olika parter fortsatte vi skapandet av mötesplatsen Motala där evenemang har stort utrymme. Här är samarbete och samverkan vår ledstjärna. Detta såg vi många exempel på under året. Krögarnas initiativ till stadsfesten, många evenemang i Lokverkstan med bland annat Symfoniorkestern är tydliga exempel på samverkan. SM i triahlton genomfördes för första gången i Motala. Både kultur- och idrottsevenemang är tydliga inslag i den positiva utvecklingen. Det händer något nytt, det är spännande och skapar glädje och framtidstro. Engagemanget för näringslivets och samverkan med föreningen Tillväxt Motala har givit resultat. Kontakten mellan näringslivet och den kommunala organisationen har förbättrats avsevärt. Kommunens tjänstemän har höjt sin servicenivå och bidrar till utveckling. Det ger effekt i att fler företag etablerar sig i Motala och att fler nya företag startar. Vi ligger högt i andelen nybildade bolag vilket bådar gott för framtiden. I skolorna har utbildningen i eget företagande genom exempelvis UF-företag och sommarlovsentreprenörer intensifierats. Arbete är en viktig plattform för ett bra liv. Därför spelar vårt initiativ till ungdomsjobb en stor roll. Under 2013 tog det arbetet fart och gav ett större antal unga vuxna arbete istället för bidrag. Vi satsar också generellt på vuxenutbildning. Under hösten startades en YH-utbildning med inriktning mot demens. I marknadsföringen av Motala har vår egen verksamhet stor betydelse. Vården, omsorgen och utbildningen ska ha hög kvalitet. Vi har höga ambitioner inom alla områden.
3
Barn- och ungdomars uppväxtvillkor är ett viktigt insatsområde. Det är grunden för vårt arbete med att formera ”En skola för alla”. Den processen fortsatte framåt under 2013. Vi börjar nu se att ”En skola för alla” ger positiva effekter i och med att det genomsnittliga meritvärdet ökat. Nu ligger vi jämsides med övriga länet. Bättre uppväxtvillkor för barn och unga skapas också i samverkan mellan skola och socialtjänst. Under året togs många steg framåt i der samarbetet. Hälsa och självständigt liv är ett annat viktigt insatsområde. För våra äldre innebär det att lägga till fler friska år. Det innebär bland annat att vi under 2013 inlett ett arbete kring välfärdsteknologi. För att skapa större delaktighet för individen använder vi metoden ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) där individens egen vilja har hög prioritet. Året innebar att vi tog flera steg mot att skapa ett centrum för demensvården genom att återföra äldreboendet Solbacken i kommunal regi. Solbacken drivs nu som en självstyrande enhet. Skapandet av det ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara Motala fortsätter. Ett steg i det arbetet var att vi antog en ny kostpolicy. Den tydliggör vilka kvalitetskrav vi ställer på maten som kommunen serverar. Krav som handlar om kvaliteten på råvarorna, på tillagningen och transporterna. Vi blir fler Motalabor, under 2013 ökade vi med 320 personer. Det visar att satsningar på marknadsföring och den nya infrastrukturen ger resultat. Vi har fantastiska omgivningar och landsbygd. Vi har därför inlett ett arbete med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram. För Borenbergs framtid har vi fattat beslut om fördjupad översiktsplan. Dessutom invigdes den nyrenoverade Hällaskolan i Borensberg. Vi har under året genomfört otroligt mycket verksamhet men klarar ändå våra ekonomiska mål. Vår ekonomi är i balans. Ni är många, både i och utanför den kommunala organisationen, som bidragit till ett extraordinärt år. Året har i hög grad visat att när vi alla har samma mål med ledstjärnan samarbete och samverkan, då kommer vi långt. Det visar 2013 på ett tydligt sätt. Därför skickar jag ett varmt TACK till er alla som bidragit till ett fantastiskt år!
Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande
4
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Fakta om Motala kommun TABELL 4: FOLKMÄNGD EFTER ÅLDER
TABELL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2010
ANTAL RÖSTER %
ANTAL MANDAT
Centerpartiet
1 244
5
3
Folkpartiet liberalerna
1 983
7
4
Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Moderata samlingspartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Sveriges Pensionärers Intresseparti Vänsterpartiet Övriga Totalt
942 3 2 1 269
4
2
6 781
25
14
11 949
44
26
1 226
4
2
308
1
0
1 538
6
4
Ålder 2011
%
2012
%
2013
%
0- 6
3 117
7
3 172
8
3 201
7 10
7-15
4 040
10
3 995
9
4 090
16-18
1 781
4
1 630
4
1 516
4
19-64
24 096
58
24 099
58
24 207
57
65-
8 794
21
8 971
21
9 173
22
Summa 41 828
100
41 867
100
42 187
100
Källa: SCB
135 1 0 27 375
100
57
Ogiltiga röster
411
2
-
PROCENTUELL FÖRDELNING
Valdeltagande
27 786
84
-
Befolkning 20-64 år
Källa: Valmyndigheten
TABELL 5: BEFOLKNINGENS UTBILDNINGSNIVÅ,
2011
2012
2013
Förgymnasial
18 17 17
Gymnasial
56 56 56
Majoriteten i kommunfullmäktige består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
Eftergymnasial
25 26 26
och Miljöpartiet de gröna med totalt 32 mandat.
Uppgift saknas
1
1
1
100
100
100
23 662
23 545
23 479
Totalt, % Antal totalt Källa: SCB TABELL 2: FOLKMÄNGD 31 DECEMBER
2011 2012 2013 TABELL 6: FÖRVÄRVSARBETANDE MED ARBETSPLATS I KOMMUNEN 2012
Män
20 990
20 982
21 213
Kvinnor
20 838
20 885
20 974
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) Näringsgren
Totalt
41 828
41 867
42 187
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Källa: SCB
Tillverkning och utvinning Energi och miljö
TABELL 3: BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR
506
3
2 103
14
202
1
Byggverksamhet
1 093
7
Handel
1 741
12
Transport
2011 2012 2013
Antal %
538 4
Hotell och restauranger
451
3
Födda
406 426 408
Information och kommunikation
198
1
Döda
450 464 454
Kreditinstitut och försäkringsbolag
85
1
Födelsenetto
-44 -38 -46
Fastighetsverksamhet
Inflyttade totalt varav immigranter Utflyttade totalt
1 637
1 670
187
226
1 917 332
1 709
1 593
1 555
varav emigranter
115
117
94
Flyttningsnetto
-72
Justeringar
-11 0 4
Folkökning Folkmängd totalt Källa: SCB
-127 41 828
77 362
39 320
41 867
42 187
Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret
306 2 1 206
8
621
4
Utbildning
1 820
12
Vård och omsorg
3 440
23
Personliga och kulturella tjänster
652
4
Okänd bransch
171
1
15 133
100
Totalt Källa: SCB
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
5
Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 1 Verksamhetens nettokostnad, mkr
2009
2010
2011
2012
2013
1 786,8
1 851,6
1 880,3
1 856,3
1 933,6
2 Resultat före extraordinära poster, mkr
30,2
43,4
55,0
76,8
61,8
3 Årets resultat, mkr
30,2
43,4
55,0
76,8
61,8
4 Nettokostnadsutveckling, %
1,1
3,6
1,6
-1,3
4,1
5 Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, %
1,7
4,2
2,4
-0,3
3,3
98,1
97,6
96,7
95,8
96,6
1,7
2,3
2,8
4,0
3,1
3,2
4,4
5,3
6,9
5,3
6 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 7 Resultat 2 andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 8 Årets resultats andel av eget kapital, %
9 Finansnetto, mkr
-4,4
-3,0
-8,7
-4,4
-6,2
10 Soliditet, %
54,1
56,2
57,6
59,2
58,1
129,2
48,6
37,6
11,6
26,3
11 Likvida medel (inkl. utnyttjad checkkredit.), mkr 12 Balanslikviditet, %
56,6
48,9
53,1
40,5
50,2
13 Eget kapital, mkr
931,8
976,1
1 031,6
1 108,9
1 169,5
-195,6
-236,3
-182,3
-246,3
-201,8
1 127,4
1 212,4
1 213,9
1 355,2
1 372,3
22 240
23 265
24 662
26 485
27 721
15 Långfristiga skulder, mkr
254,2
220,2
289,4
280,8
364,7
148,3
135,1
215,1
215,0
301,4
130,7
141,0
196,4
234,9
138,6
därav rörelsekapital
därav anläggningskapital
14 Eget kapital per invånare, kr
därav anläggningslån, mkr
16 Bruttoinvesteringar, mkr 17 Nettoinvesteringar, mkr 18 Personalkostnader inkl. omkostnader, mkr
108,4
116,7
170,7
216,8
118,5
1 477,5
1 482,1
1 476,9
1 506,8
1 511,6
19 Skattesats kr/skattekrona
31,25 31,25 31,25 31,25 31,25
därav Motala kommun
21,40
21,40
21,40
20,98
därav Landstinget
9,85
9,85
9,85
10,27
10,27
41 843
41 955
41 828
41 867
42 187
-110
112
-127
39
320
20 Antal invånare i Motala kommun
därav förändring antal invånare/år
20,98
Intäkts- och kostnadsstruktur för driftredovisningen FÖRDELNING AV INTÄKTER PÅ SLAG. TOTALT 2 528 469 TKR.
Löner och sociala avgifter 57 %
Försäljningsintäkter 2 % Hyror och arrenden 2 % Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 3 % Taxor och avgifter 7 %
Bidrag 8 %
FÖRDELNING AV KOSTNADER PÅ SLAG. TOTALT 2 467 146 TKR.
Skatteintäkter 59 %
Lämnade bidrag 4 % Pensionskostnader 4 % Övriga kostnader 4 % Avskrivningar 4 % Material 5 % Lokaler, bränsle, energi, vatten 5 %
Kommunalekonomisk utjämning 19 %
Övriga tjänster 5 % Köp av huvudverksamhet 12 %
6
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys SAMHÄLLSEKONOMIN (FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)
I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under 2013 vuxit i storlek. Tillväxten var visserligen varit svag, men i och med att utvecklingen gått åt rätt håll har de måttliga tillväxttalen ändå haft stor psykologisk betydelse. Överlag har stämningsläget i Euroområdet förbättrats påtagligt. Mot den bakgrunden tror Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att tillväxten tar bättre fart under 2014. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora. Med en arbetslöshet på 5 procent i Tyskland och 25 procent i Spanien och Grekland är skillnaderna i konkurrenskraft uppenbart stora. Dessa betydande olikheter innebär fortsatta svårigheter för unionen vid sidan om de problem som är förenade med de omfattande underskott och växande skulder som flera av medlemsstaterna dras med. Stora utmaningar kvarstår och det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet fullt ut har stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP under andra halvan av 2013 låg mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån på 6,5 procent som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Det kraftiga fallet i arbetslösheten är dock endast delvis ett resultat av stigande sysselsättning. Den lägre arbetslösheten är också en följd av att många lämnat arbetsmarknaden. Bedömningen är att penningpolitiken förblir fortsatt expansiv under 2014. Detta tillsammans med en mindre stram finanspolitik borgar för att den amerikanska ekonomin kan fortsätta växa snabbt. Ett annat land som under senare tid överraskat positivt är Storbritannien. Tillväxten har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har parallellt härmed förstärkts. Liksom Storbritannien är våra nordiska grannländer av stor betydelse som mottagare av svensk export. I våra grannländer har utvecklingen inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP samtidigt varit i stort sett oförändrad. Sammantaget innebär detta att tillväxten i världen tar ett kliv upp från 3,0 procent 2013 till 3,9 procent till 2014. För svensk del är det framförallt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på våra viktigaste exportmarknader, där länderna viktats med respektive lands betydelse som mottagare av svensk export, ökar från 0,9 procent 2013 till 2,1 procent 2014.
Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 2013. Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 procent jämfört med 1,3 procent (kalenderjusterat) 2012. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i hygglig takt. Men sammantaget har produktionen stått i stort sett still under stora delar av 2013. Tillväxten i svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av året. Industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Positivt är också att en rad förtroendeindikatorer fortsatt att förstärkas. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. De senaste årens svaga produktivitetsutveckling hänger bland annat ihop med att sysselsättningen hållits uppe trots svag produktionsökning. Trots den överraskande starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. KOMMUNERNAS EKONOMI (FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)
Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat mer än två procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Det sammanlagda resultatet för kommuner och landsting uppgick till 14 miljarder kronor enligt de preliminära boksluten för 2013. Resultatet motsvarar god ekonomisk hushållning i kommunsektorn som är två procent av skatter och statsbidrag. Bortsett från engångseffekter som återbetalade försäkringspremier från AFA och kostnader för omräkning av pensioner, uppgår kommunernas resultat till drygt 10,5 miljarder kronor och landstingens resultat till 3,7 miljarder kronor. Återigen är det återbetalning av premier från AFA-försäkring som bidrar till det starka resultatet. Mellan 2005 och 2014 ökar kommunsektorns reala skatteunderlag med 15 procent (1,6 procent per år). Trots att statsbidragen endast ökar med knappt en procent per år ökar de totala reala intäkterna lika mycket som skatteunderlaget, vilket är möjligt tack vare skattehöjningar (26 öre). Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Under denna period ökar de demografiskt betingade kraven på kommunsektorn med 0,8 procent per år. Det kan därmed konstateras att både intäkter och kostnader ökat med knappt en procent i förhållande till demografin. Anledningen
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
till att intäkterna inte ökar alls 2014 är att återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring 2013 inte upprepas 2014 samt de i stort sett nominellt oförändrade statsbidragen. MOTALA KOMMUN
Under 2012 ökade kommunens befolkning med 39 personer och uppgick vid årsskiftet till 41 867 personer. Även under 2013 ökade kommunens befolkning, nu med 320 personer och uppgick till 42 187 personer vid årsskiftet. Ökningen är den största i kommunen på 20 år. Flyttningsnettot blev positivt på 366 personer (77 personer 2012). Under året föddes 408 barn vilket är 18 mindre barn än 2012. Under året avled 454 personer (464 personer 2012) och det gav ett negativt födelsenetto på 46 personer (-38 personer 2012). Det är viktigt att göra kommunen attraktiv att leva och bo i. En viktig förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är att inte arbetslösheten ökar. Motalas näringsliv drabbades hårt av konjunkturnedgången med många varsel som följd. Dock kan på senare tid en viss ljusning kunna ses och sysselsättningen är stabil. Antalet arbetslösa var lägre i december 2013 än motsvarande månad 2012. Motala har dock fortfarande högst ungdomsarbetslöshet i länet. I maj startades arbetet med att sätta fokus på de viktigaste åtgärderna som det lokala näringslivet efterfrågar. Under namnet ”Mötesplats Motala” gick ett 50-tal politiker och tjänstemän i Motala kommun ut till lokala företag och ställde ett antal frågor. Svaren på frågorna sammanställdes och utifrån dessa identifierades 20 förbättringspunkter för en stärkt företagsmiljö. I våras lanserades Motala platsvarumärket ”Motala, Östergötlands sjöstad”. Tio månader senare är kännedomen så stor som 93 procent. Drygt 9 av 10 anser att marknadspositionen är helt rätt. Detta visar siffror från oberoende undersökningsföretaget CMA. Positiva vindar blåser i Motala. Det bekräftar den medborgarundersökning som gjordes under året. Motala har vänt resultaten i SCB:s medborgarundersökning från under till över rikssnittet för alla tre huvudområden från 2011 till 2013. En faktor som sticker ut rejält i undersökningen är att motalaborna nu i mycket högre grad rekommenderar vänner och bekanta att flytta till Motala. Under våren 2012 blev kommunen beviljat medel från tillväxtverket med två miljoner kronor. Detta tillsammans med Östsams bidrag med en miljon kronor och kommunens lika stora insats påbörjades ett arbete med utvecklingen av Motala. En utvecklingsplan ska tas fram med syfte att beskriva vilka områden och delar kommunen ska satsa på. Detta i syfte att sätta fart på arbetet med dels att skapa nybyggnation i Motala, dels fortsätta att utveckla mötesplatser och kontakter med näringslivet i Motala. Utvecklingsplanen ska beslutas under 2014. Väl fungerande kommunikationer är viktiga för miljön och trafiksäkerheten liksom för att vara en attraktiv boende- och
7
etableringsort. Det är därför glädjande att två stora infrastrukturprojekt är på god väg att slutföras, BanaVäg projektet Motala-Mjölby. Dubbelspåret utgör en viktig del i utvecklingen av pendeltågsystemet i länet genom att västra länsdelen sedan i början av 2013 har knutits närmare regioncentrum. Även genomförandet av omläggning av riksväg 50 genom Motala har under mycket lång tid haft en hög prioritet. Invigningen av ny riksväg 50 ägde rum 9 oktober 2013. Kommunens totala borgensförbindelser minskade under 2012 med 18 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet 2012-2013 till 705 miljoner kronor. Under året har kommunfullmäktige beslutat om ytterligare ett borgensåtagande på 35 miljoner kronor (Mjölby Svartådalen Energi AB). Kommunens totala borgensförbindelser 2013-12-31 uppgick till 723 miljoner kronor. Med anledning av ny lagstiftning fattades det beslut under 2011 om en ny modell för prissättning av borgensavgifter. Under 2004 träffades rekonstruktionsavtal med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garanterar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av räntenivåerna vilka för tillfället har ett gynnsamt läge. Motala kommun har i november 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Motala kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 844 811 245 kronor (0,31 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 849 342 124 kronor (0,31 procent). Motala kommun har totalt avsatt 18 miljoner kronor för framtida kostnader som gäller sluttäckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanläggning. De avsatta medlen beräknas täcka kostnaderna. Terrasserings- och sluttäckningsarbeten påbörjades under 2009 med massor från dubbelspårsutbyggnaden. De närmaste åren ska sättningar mätas innan tät- och skyddsskikt läggs på. I dagsläget är det svårt att säga när i tiden sluttäckningen är klar.
8
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Enligt reglementet för internkontroll i kommunen ska varje nämnd/styrelsen utforma den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämnders/styrelsens uppföljningsrapporter utvärdera kommunens övergripande system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs besluta om sådana. I internkontrollplanerna fanns för 2013 även gemensamma granskningspunkter inom ekonomiområdet. Kommunstyrelsen utvärderar i april 2014 kommunens internkontroll för 2013.
Politiska prioriteringar I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) anges de politiska prioriteringarna för perioden 2011-2014. LUP är fastställt av kommunfullmäktige och utgör grunden för den politiska styrningen av kommunens verksamhet. Kommunens gemensamma vision ska genomföras med att prioriteringar sker inom fyra politiska områden. Dessa är: en aktiv arbetsmarknadspolitik barns och ungdomars uppväxtvillkor n insatser för äldre n ett klimatsmart och attraktivt Motala. n n
Under 2012 utsågs processledare till respektive politisk prioriterade område och detta arbete pågick även under 2013. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Uppdragen och aktiviteterna ska stödja de gemensamma målen så att andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen ska öka, att invånarnas utbildningsnivå ska öka samt att befolkningen i kommunen ska öka, både i tätorter och på landsbygden. Det övergripande målet är att Motala kommun ska bli den bästa kommunen för barn och unga att växa upp i för att bli trygga vuxna. Viktiga förutsättningar för detta är att alla barn når skolans mål, har en god fysisk, psykisk och social hälsa samt känner framtidstro. Den politiska inriktningen är att satsa på kompensatoriska insatser, stärka barn och ungdomars hälsa, skapa fler mötesplatser för barn och ungdomar samt stärka individens känsla för delaktighet och inflytande. I Motala ska människor kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning. När det inte längre går att klara sig hemma på egen hand ska vård och omsorgen finnas där och den ska vara av högsta kvalité. Inriktningen i Mål och Resursplanen 2013 inom området det klimatsmarta och attraktiva Motala har kopplats till arbetet
med att få fram en stadsvision för Motala. Arbetet med att ta fram en stadsvision och handlingsplan påbörjades under hösten 2012 och formen för detta är projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt. Projektet kommer att pågå fram till hösten 2014 när stadsvisionen och handlingsplanen ska vara klara.
Måluppfyllelse Kommunen ska enligt kommunallagen använda målstyrning som metod för att leda verksamhet och ekonomi. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborgares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser. För att politiken ska bli verklighet och för att Motala ska skapa största möjliga nytta för sina medborgare arbetar kommunen sedan 2010 med ett gemensamt ledningssystem (LedMot). Det innebär regler, riktlinjer och verktyg för ledning och styrning av den kommunala organisationen. Ledningssystemet visar vägen för hur de olika verksamheterna inom kommunen gemensamt arbetar med vision, prioriteringar och mål. Men också hur samverkan med näringsliv, organisationer och andra offentliga myndigheter ska formas för att främja Motalas utveckling. I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) finns visionen och de politiska prioriteringar som gäller för mandatperioden. Prioriteringarna i LUP bygger på den politiska majoritetens valprogram. Det är den politik som majoriteten valt ska genomföras. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att genomföra LUP genom mål och verksamhetsplaner som leder mot att uppfylla visionen och de politiska prioriteringarna. Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Resultatmålen är en konkretisering av inriktningsmålen och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Verksamhetsplanen är en plan för årets verksamhet där det anges hur förvaltningen ska uppfylla sitt uppdrag utifrån de politiska målen. I årsredovisningen har graden av måluppfyllelse för varje inriktningsmål bedömts utifrån måluppfyllelsen för de resultatmål som är kopplade till inriktningsmålet. Inriktningsmålet får samma bedömning som en majoritet av resultatmålen. Varje resultatmål har följts upp genom att utfallet för samtliga nyckeltal redovisas och jämförs med den fastställda målnivån för 2013. Resultatmålet har fått en grön markering om en majoritet av nyckeltalen uppfyller den fastställda målnivån för det aktu-
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
ella året. I annat fall får resultatmålet en röd markering. Om mätning inte har genomförts per 2013-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån är gjord så kvarstår markeringen till dess en ny mätning görs. Om mätning inte kan genomföras per 2013-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån inte är gjord, utgår nyckeltalet från bedömningen av resultatmålet. Detta leder fram till att varje resultatmål och inriktningsmål fått någon av följande markering:
MÅLNIVÅN ÄR UPPNÅDD 2013-12-31
MÅLNIVÅN ÄR EJ UPPNÅDD 2013-12-31
MÅLET ÄR EJ BEDÖMT 2013-12-31
Måluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nämndernas/styrelsens redovisningar längre fram i detta dokument. De gemensamma målen redovisas under kommunstyrelsen. Uppföljningen av förvaltningarnas verksamhetsplaner redovisas till respektive nämnd/styrelsen och följer inte med i redovisningen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige
Ekonomisk översikt Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. För nionde året i rad är det glädjande att konstatera att kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten är i balans mot tilldelad ekonomisk ram. Årets resultat blev 61,8 miljoner kronor. Eftersom det budgeterade överskottet var 9,7 miljoner blev det en positiv budgetavvikelse på 52,1 miljoner kronor. En stor del av den positiva budgetavvikelsen, 38,4 miljoner kronor, bestod av den återbetalning som skett under året från AFA Försäkring för åren 2005 och 2006. Nämndernas/styrelsens skattefinansierade verksamhet visade en positiv budgetavvikelse på 10 miljoner kronor. Mer om nämndernas och styrelsens resultat finns under avsnitten för respektive nämnd och styrelsen. Det finansiella perspektivet i ”god ekonomisk hushållning” tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Därigenom anges de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Kommunerna ska ha en tydlig ambitionsnivå i form av mål för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. Formuleringarna av målen måste utgå från vad som i normal-
9
fallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Varje enskild kommun får därefter anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. En allmän utgångspunkt måste vara att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att behöva uttaxera en högre skatt. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen kan också i finansieringsstrategin precisera hur till exempel investeringar och pensioner ska finansieras. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Även mål för till exempel in- och utbetalningsströmmar kan vara aktuella. Från och med 2011 har de tidigare finansiella målen ersatts med det gemensamma målområdet Ekonomi och redovisas under avsnittet kommunstyrelsen. Nedan följer en ekonomisk översikt. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste finansieras. De utgör skillnaden mellan kostnader (inklusive avskrivningar) och intäkter i kommunens driftverksamhet. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 933,6 miljoner kronor 2013 vilket är en ökning med cirka 77 miljoner kronor (4,2 procent) jämfört med 2012. Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 96,6 procent, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | %
99
98
97
96
95
2009
2010
2011
2012
2013
1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER I RELATION
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL | MKR
TILL SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK
80
UTJÄMNING 70
Balanskravet är ett minimikrav på resultatet, men för att få en ekonomisk balans förutsätts ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven av god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Resultatet före extraordinära poster redovisar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald. Finansiella poster i form av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter tillkommer i detta resultat. Utfallet 2013 blev 3,1 procent. RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER I RELATION TILL SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | PROCENT
4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0
60 50 40 30 20 10 0 2009
2010
2011
2012
2013
INVESTERINGAR
Det gemensamma resultatmålet avseende investeringar är att ”Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel”. Det ekonomiska utrymmet för att självfinansiera sina investeringar består dels av årets resultat och dels av de avskrivningar som belastar resultatet respektive år. Målet ska ses över tid (2011-2014). Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verksamheten i bokslut 2013 var 89 miljoner kronor. Årets resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgick till 58 miljoner kronor och avskrivningarna uppgick till 90 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 148 miljoner kronor. För det enskilda året 2013 är självfinansieringsgraden 166 procent. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska investeringarna i Bana-väg projektet inte vara med i utvärderingen av resultatmålet. När detta projekt exkluderas är självfinansieringsgraden 165 procent. INVESTERINGSUTGIFTER OCH INVESTERINGSINKOMSTER | MKR
0,5 0,0
250
2009
2010
2011
2012
2013 200
ÅRETS RESULTAT, FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
Efter de extraordinära posterna kan årets resultat utläsas. Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten. Kommunens eget kapital ökade under 2013 med 60,6 miljoner kronor och uppgick till 1 169,5 miljoner kronor på balansdagen. Årets resultat var under 2013 61,8 miljoner kronor. Differensen mellan årets resultat och förändring av eget kapital består av avsättning till och disposition från fond.
150
100
50
0
2009
2010
Investeringsutgifter
2011
2012
Investeringsinkomster
2013
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
För att inte låneskulden ska öka, är det angeläget att investeringsnivån anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. En alltför stor låneskuld gör att räntekostnaderna tar för stor del av de tillgängliga resurserna och ”tränger undan” annan verksamhet.
11
SOLIDITET | % (EXKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER) 60
58
56
FINANSNETTO
Finansnettot består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Årets finansnetto är negativt och uppgår till 6,2 miljoner kronor, en försämring med 1,8 miljoner kronor jämfört med 2012.
54
52
50 FINANSNETTO
2009
2010
2011
2012
2013
15 SOLIDITET | % (INKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER)
12 8 7
9
6 5 4
6
3
3
2
2009 Kostnader
2010
2011
2012
2013
Intäkter
1 0 -1
2009
2010
2011
2012
2013
SOLIDITET
Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således beskrivas som en historisk framskrivning av resultaträkningens utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om soliditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling och genom att nettoinvesteringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Trots ett positivt årets resultat och en hög grad av självfinansiering av investeringar minskar soliditeten mellan 2012 och 2013. Orsaken till detta är upptagandet av lån till det kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB som tidigare ägdes av Bostadsstiftelsen Platen.
RÖRELSEKAPITAL
Rörelsekapitalet, som består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att få en bra handlingsberedskap inför framtiden. Det sker bäst genom ett starkt resultat som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Orsaken till förbättringen är framförallt en ökning av kortfristiga fordringar och likvida medel samt minskning av leverantörsskulder. RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDA MEDEL
150 100 50
Orsaken till att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner minskar är en sänkning av diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskulden.
0 -50 -100 -150 -200 -250
2009 Rörelsekapital Likvida medel
2010
2011
2012
2013
1 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
LÅNESKULD
Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 303 miljoner kronor. Låneskulden har därmed ökat med 86 miljoner kronor. I låneskulden ingår från och med 2007 finansiella leasingavtal. Orsaken till att låneskulden ökat under 2013 är att ett lån togs upp i slutet av året för det nya kommunala bolaget Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB. Kommunen har därmed också en långfristig fordran på motsvarande belopp på bolaget. För att kunna minska låneskulden måste investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansieras med egna medel.
Personalredovisning INRIKTNINGS- OCH RESULTATMÅL
Det gemensamma inriktningsmålet för målområdet medarbetare är att ”Motala kommun ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara”. Kopplat till detta gemensamma inriktningsmål finns ett antal resultatmål som årligen ska följas upp. Nedan redovisas insatser som är kopplade till respektive resultatmål. LEDARSKAP, DELAKTIGHET OCH KOMPETENS
LÅNESKULD
Ett av resultatmålen är att ”Medarbetarna ska uppleva ett stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara”. Målet följs upp genom indextal kopplat till områdena ledarskap, delaktighet, kompetens och nöjd medarbetarindex i vår medarbetarundersökning. Nästa medarbetarundersökning sker 2014.
350 300 250 200 150 100 50 0 2009
2010
2011
2012
2013
BALANSKRAVET
Enligt lagstiftningen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Avstämningen mot det lagreglerade balanskravet visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat på 52,9 miljoner kronor. AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 2013 | MKR
Årets resultat
61,8
Realisationsvinster -1,8 Värdeändring, avslut investeringsprojekt
+1,5
Taxefinansierad verksamhet, Avfall
-3,6
Markering sociala investeringar
-5,0
Årets balanskravsresultat
52,9
Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras av skatteintäkter. Över- respektive underskott inom avfall avsätts eller disponeras av det egna kapitalet efter årets resultat. Under 2013 visade avfall ett överskott på 3,6 miljoner kronor som efter årets resultat avsätts till det egna kapitalet. Verksamheten Vattens resultat bokförs som en kortfristig skuld/fordran till taxekollektivet, i enlighet med VA-lagstiftningen. Dessutom justeras resultatet av realisationsvinster under 2013, värdeändring efter avslut av investeringsprojekt samt markering för sociala investeringar. Kommunen kommer under 2014 fatta beslut om riktlinjer för social investeringsfond.
Året har präglats av det länsövergripande projektet kompetensväxeln som syftat till att möta generationsväxlingen. Projektet inleddes 1 oktober 2011 och pågick till 30 november 2013. Totalt har cirka 140 chefer och nyckelpersoner deltagit i olika utbildningar. Mellan 15-20 chefer deltog i ett ledarprogram som totalt omfattade 11 dagar. Utbildningen var uppdelad i fyra olika områden: att leda mig själv och andra, förändringsledning, konflikthantering samt kommunikation och retorik. Övriga utbildningar där Motala deltagit är; ständiga förbättringar, projektledarutbildning, lärande utvärdering, kompetensöverföring och omvärldsanalys. Inom ramen för projektet har också bedrivits värdegrundsarbete i form av föreläsning och processtöd. Inom hela organisationen har man arbetat med att levandegöra våra kärnvärden; öppen, stolt och nyskapande. Motala har också deltagit i ett transnationellt utbyte med Hyvinge i Finland. Utöver dessa utbildningar har olika interna informations- och utbildningsaktiviteter genomförts såsom frukostmöten, ambassadörsutbildning, utbildningar och föreläsningar inom arbetsmiljö- och hälsoområdet, lag- och avtal samt pensioner och försäkringar. Som anställd i Motala kommun finns möjlighet att ansöka om bidrag till studier. Arbetsgivaren vill på detta sätt stimulera och stödja studier som bedrivs på eget initiativ och som helt eller delvis genomförs på tid som infaller utanför ordinarie arbetstid. Under året var det 18 personer som ansökte om bidrag till en summa av cirka 101 000 kronor. Detta är i stort sett samma som föregående år då 17 personer ansökte till en summa av cirka 100 000 kronor. Våren präglades också av det varsel om konflikt som arbetstagarorganisationen Kommunal lade, vilket tog mycket tid i anspråk. Organisatoriskt stod kommunen väl rustade men lättnaden var stor då parterna kom överens om ett nytt avtal bara ett tiotal timmar innan konflikten skulle brutit ut. Trots en mycket ansträngd arbetssituation betalades nya löner ut till nästan samtliga arbetstagare innan sommaren var slut. Löneöversyn genomfördes med 19 fackliga organisationer och det totala utfallet för kom-
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
munen blev 2,82 procent. En satsning gjordes på pedagogisk personal inom skolan, vissa enhetschefer, mätningsingenjörer/ tekniker, upphandlare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt arbetsmarknadshandläggare. Kommunstyrelsen beslutade i februari om riktlinjer för innovationssystem och informationsspridning internt och externt har präglat hela året. Innovationssystemet är ett av kommunens verktyg för verksamhetsutveckling. Vinnova har beviljat medel för att planera implementeringen av innovationssystemet. Under vecka 45 anordnade kommunen tillsammans med bland annat universitetet och Tillväxt Motala en hel veckas aktiviteter riktade mot medborgare, politiker, skolungdomar, medarbetare för att sprida kunskap om dels kommunens arbete med innovationer och dels vad det innebär att vara innovativ. Nytt personalpolitiskt program antogs av kommunfullmäktige under hösten och fokusområde under året var ledarskap. Chefsuppdraget konkretiserades och under 2014 kommer åtgärder att vidtas för att stödja och förbättra förutsättningarna för chefer. Vidare påbörjades ett arbete med successionsplanering som syftar till att inventera organisationens framtida ledare för att bättre kunna planera insatser såsom internutbildningar, aspirantprogram eller externa marknadsföringsåtgärder. I början av året togs en personalbehovsprognos fram för hela kommunen. Prognosen visar på ett rekryteringsbehov med cirka 310-380 personer per år fram till 2021.
13
SJUKFRÅNVARO – SAMTLIGA ANSTÄLLDA
År 2003 fattade riksdagen ett beslut om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron för samtliga sektorer på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga syftet var att skapa ett jämförbart material samt att försöka påverka arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron. Redovisningen ska avse den totala sjukfrånvaron för samtliga anställda i procent av den totala arbetstiden. Ett av nyckeltalen inom målområde medarbetare är att den totala sjukfrånvaron i kommunen ska ligga under det kommunala rikssnittet, vilket 2013 var 5,9 procent. Den totala sjukfrånvaron för samtliga anställda i Motala kommun 2013 var 6,1 procent. I tabellen nedan redovisas den totala sjukfrånvaron för åren 2011 till 2013. TOTAL SJUKFRÅNVARO (SAMTLIGA ANSTÄLLDA) I PROCENT AV TOTAL ARBETSTID, FÖRDELAT PÅ ÅLDER, KÖN SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH FÖRVALTNING
Ålder
År
2011
2012
< = 29 år
3,3
3,7
2013 4,2
30 - 49 år
5,1
5,7
6,2
> = 50 år
5,7
5,8
6,4
Kön kvinnor 5,9 6,1 6,6 män 3,1 4,0 4,5 Sysselsättningsgrad Heltid 4,8 5,3 5,9 Deltid 7,7 8,1 8,2 Förvaltning
Arbetet med att informera om och marknadsföra kommunen har intensifierats under året. Fler tjänster annonseras i tidningar och andra medier grundande på budskap som togs fram året innan. Kommunen blev också en del av Karriär Motala, ett nätverk inom Tillväxt Motala, där ett antal arbetsgivare i kommunen samarbetar inom rekrytering i form av tandemrekrytering, gemensamma montrar på mässor och gemensamma marknadsföringsinsatser. Utöver detta gjordes insatser för att berätta mer om vilka kommunen är och vilka jobb som erbjuds, bland annat genom besök på grundskolornas yrkesföreträdardagar, på rekryteringsmässor vid universitet och högskolor samt för arbetslösa ungdomar och personer i omställningsaktiviteter. Bemanningsprojektet, som arbetar med att skapa en enhetlig och gemensam bemanningshantering, har under året gjort en nulägesanalys och tagit fram ett lösningsförslag. Beslut och implementering kommer att ske under 2014. HÄLSA
”Medarbetarnas hälsa ska förbättras” är resultatmålet inom arbetsmiljö och hälsoområdet. Målet följs upp genom mätning av sjukfrånvaron för samtliga anställda. Nedan presenteras statistik av sjukfrånvaron för åren 2011 till 2013 samt insatser för att minska sjukfrånvaron.
Bildningsförvaltningen 4,0 4,5 5,0 Kommunledningsförvaltningen 2,2 2,8 1,8 Plan- och miljöförvaltningen
2,7
2,8
4,6
Socialförvaltningen 7,2 7,4 8,0 Tekniska förvaltningen
5,2
5,8
5,9
Totalt 5,2 5,6 6,1
Den totala sjukfrånvaron mellan åren 2004 till 2011 halverades i princip från 10,7 procent till 5,2 procent. År 2012 visar dock på ett trendbrott med en ökning på 0,4 procent jämfört med 2011. På två år har sjukfrånvaron ökat med 0,9 procentenheter. Även den långa sjukfrånvaron (59 dagar eller mer) fortsätter att öka och motsvarar 2013 34,8 procent av den totala sjukfrånvaron. Här noteras en ökning mellan åren 2011 och 2013 på 2 procentenheter. På uppdrag av personalnämnden gjordes under våren, en analys av den ökade sjukfrånvaron. Den största ökningen återfanns i åldersgruppen 30-49 år. Analysen avseende 2012 visade att den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro och/ eller upprepad korttidsfrånvaro i den åldersgruppen är psykisk ohälsa och stress. Ett åtgärdsprogram har tagits fram som bland annat innehåller utbildnings- och kompetenshöjande insatser i psykisk ohälsa, hälsodialog med dem som haft upprepad korttidsfrånvaro samt pilotprojekt angående ny rutin för sjuk- och friskanmälan. Åtgärderna kommer att genom-
1 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
föras under 2014. Nytt avtal gällande företagshälsovård började gälla den 1 januari. Det nya avtalet har fokus på hälsofrämjande insatser och ett proaktivt arbetssätt där företagshälsovården ses som en strategisk partner. Företagshälsovården delar upp sina insatser i följande grupper: promotion, prevention, rehabilitering, vägar till hälsa (Tänd dig frisk och Träna dig frisk) samt materialförsäljning. Merparten av de tjänster som Motala kommun nyttjade under året ligger inom prevention, det vill säga förebyggande arbete. Den yrkeskategori som nyttjades mest är företagssköterska, följt av beteendevetare och psykolog.
Tre fjärdedelar av kommunens anställda innehar en heltidsanställning. Fördelningen hel- och deltidsanställda varierar mellan förvaltningarna. Den största andelen heltidsanställda återfinns inom plan- och miljöförvaltningen med 99 procent och kommunledningsförvaltningen med 87 procent åtföljt av bildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen med 83 respektive 76 procent. Inom socialförvaltningen arbetar 63 procent heltid och resterande är deltidsanställda. Av dessa deltidsanställda har tre fjärdedelar en sysselsättningsgrad som motsvarar 75 procent eller mer. YRKESFÖRDELNING
JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD
Enligt Motala kommuns personalpolitiska program ska alla medarbetare ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Alla arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Det tredje resultatmålet inom målområde medarbetare är att jämställdheten bland medarbetarna ska öka. Specifikt anges att andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga anställda årligen ska öka samt att kvinnors lön i procent av männens lön ska öka. Andelen chefer som är kvinnor ökar. 2013 var andelen 61 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med motsvarande period 2012. Totalt antal månadsanställda kvinnor i kommunen motsvarar 78 procent. Andelen kvinnor i kommunchefens ledningsgrupp motsvarar 25 procent. Även kvinnors lön i procent av männens lön har ökat från 92,5 procent till 93 procent. I slutet av året påbörjades en lönekartläggning i syfte att utreda om det förekommer några osakliga löneskillnader inom kommunen.
66 procent av kommunens månadsavlönade medarbetare finns inom personalkategorierna ”skol- och barnomsorgsarbete” och ”vård och omsorgsarbete”. De största personalkategorierna är undersköterskor/vårdare, lärare, förskollärare och barnskötare. ANTAL CHEFER
En anställd betraktas som chef om relationen i AID- chef har värde A, B eller C. I denna grupp finns chefer som har fullt ledningsansvar, vilket innebär både verksamhets-, ekonomioch personalansvar. Tabellen nedan visar totalt antalet chefer fördelat på kvinnor respektive män, per förvaltning. ANTAL CHEFER
Förvaltning Bildningsförvaltningen
Kvinnor
Andel
Män Totalt kvinnor
30
17
47
Kommunledningsförvaltningen
3
11
14
64 % 21 %
Plan- och miljöförvaltningen
1
3
4
25 %
Socialförvaltningen
32
9
41
78 %
Tekniska förvaltningen
10
8
18
56 %
Totalt
76
48
124
61 %
PERSONALNYCKELTAL ANSTÄLLDA
Följande redovisade nyckeltal avser personal anställda enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB). Med anställd menas fysisk person som har ett anställningsförhållande i kommunen. Beräknade värden utgår från ett medelvärde av antalet anställda i juni och december månad. 2013 uppgick antalet månadsanställda till 3 514 personer vilket är en ökning med 58 personer jämfört med 2012 men en minskning med 8 personer jämfört med 2011. I nedanstående tabell redovisas antal månadsanställda personer för åren 2011 till 2013 fördelat på hel- och deltid.
KVINNOR OCH MÄN
Av kommunens månadsanställda är 78 procent kvinnor. Den största andelen kvinnor återfinns inom socialförvaltningen med 89 procent följt av bildningsförvaltningen med 78 procent. Inom tekniska förvaltningen är 59 procent kvinnor och inom kommunledningsförvaltningen är ungefär hälften av de månadsanställda kvinnor. Lägst andel kvinnor återfinns inom plan- och miljöförvaltningen med 34 procent. 71 procent av de kvinnliga anställda arbetar heltid medan motsvarande siffra för männen är 89 procent. ÅLDER
ANTAL ANSTÄLLDA
Antal månadsanställda personer
År
2011
2012
2013
Alla
3 522
3 456
3 514
Heltid
2 635
2 611
2 648
Deltid
881
839
863
Medelåldern för månadsanställd personal per 2013-12-31 är 46,9 år vilket är jämförbart med motsvarande period 2012. Av de månadsanställda som innehar en tillsvidareanställning är medelåldern 47,8 år och för visstidsanställda 40,3 år. Den högsta medelåldern återfinns inom kommunledningsförvaltningen med 48,6 år och den lägsta inom plan- och miljöförvaltningen med 43,8 år. För kvinnor är medelåldern 46,7 år och för männen 47,5 år. Åldersgrupperingen fördelar sig enligt nedan.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
tillsvidareanställning på grund av vikariat/allmän visstidsanställning på annan tjänst. Jämfört med 2012 har andelen visstidsanställda ökat med 52 årsarbetare och i jämförelse med 2011 med 48 årsarbetare. Ökningen 2013 återfinns främst inom bildningsförvaltningen med 42 årsarbetare och förklaras framförallt av skollagens skärpta behörighetskrav för pedagoger samt en utökning av flyktingmottagningen i kommunen. Socialförvaltningens ökning motsvarar 7 årsarbetare där den största ökningen återfinns inom äldreomsorgen. Övriga förvaltningar har endast marginella ökningar/minskningar. Under april och maj månad utökades andelen visstidsanställd personal i syfte att minimera verkningarna av Kommunals varsel om bland annat nyanställningsblockad.
ÅLDERSSAMMANSÄTTNING
60-64
65-
20-29
1%
6%
13 % 30-39 20 %
50-59 30 %
40-49 30 %
År 2013 har i snitt 204 timavlönade årsarbetare per månad nyttjats i verksamheterna, vilket är 9 årsarbetare fler än motsvarande period 2012 och 10 årsarbetare fler än 2011. Den största andelen timavlönade årsarbetare återfinns inom socialförvaltningen åtföljt av bildningsförvaltningen.
ÅRSARBETARE
Årsarbetare är ett vanligt begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Nedan presenteras ett genomsnitt av antalet årsarbetare under åren 2011-2013, uppdelat på tillsvidareanställda, visstidsanställda, timavlönade, antal årsarbetare som arbetat fyllnads- och övertid samt totalt antal årsarbetare.
År 2013 motsvarar fyllnadstiden i genomsnitt 15 årsarbetare per månad. Antalet årsarbetare har i jämförelse med 2012 ökat med 1,4 och i jämförelse med 2011 med 0,7 årsarbetare. Övertiden motsvarar ett genomsnitt på 14 årsarbetare per månad. Antalet årsarbetare som arbetat övertid har jämfört med 2012 ökat med en årsarbetare och i jämförelse med 2011 med två årsarbetare.
Antalet aktiva månadsanställda årsarbetare som har en tillsvidareanställning, motsvarar i genomsnitt 2 880 årsarbetare per månad under 2013. Tillkommer gör ytterligare 149 årsarbetare, som per den 31 december hade en vilande tillsvidareanställning och tjänstgjorde på vikariat/allmän visstidsanställning. Totalt har antalet aktiva tillsvidareanställda årsarbetare minskat med 18 jämfört med 2012 och med 62 årsarbetare jämfört med 2011. En ökning av antalet tillsvidareanställda årsarbetare noteras inom socialförvaltningen med 29 årsarbetare. Bildningsförvaltningen däremot minskade sin andel tillsvidareanställda årsarbetare med 48 stycken. Övriga förvaltningar har endast marginella ökningar/minskningar. Ökningen inom socialförvaltningen förklaras av övertagande av ett demensboende till egenregi från oktober månad, start av nya verksamheter inom de sociala resursverksamheterna samt ett ökat insatsbehov inom hemtjänsten. Orsaker till minskningen inom bildningsförvaltningen beror till stora delar på ett omfattande övertalighetsarbete under 2012.
Totalt antal årsarbetare 2013, motsvarar i genomsnitt 3 516 årsarbetare per månad. Motsvarande siffra 2012 var 3 470 årsarbetare och 2011 3 517 årsarbetare. Antalet årsarbetare har ökat med 46 under 2013. Mellan åren 2011 och 2012 minskade däremot antalet årsarbetare med 47 stycken. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av det totala antalet årsarbetare uppdelat förvaltning, år och procent. Av det totala antalet årsarbetare 2013 utgör andelen tillsvidareanställda 81,9 procent vilket är en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med 2012. Antalet visstidsanställda ökar däremot med 1,4 procentenheter liksom andelen timavlönade med 0,2 procentenheter. Fyllnads- och övertiden ligger däremot på samma nivå som 2012 .
Antalet aktiva månadsanställda årsarbetare som har en visstidsanställning motsvarar i genomsnitt 403 årsarbetare per månad år 2013. Av dessa har 129 årsarbetare en vilande
Mellan 2011 och 2012 har det totala antalet årsarbetare minskat med 47, vilket till stora delar förklaras av bildningsförvaltningens omställningsarbete under 2012. Från och med 2013
ÅRSARBETARE TOTALT
Antal årsarbetare
Månadsanställda Tillsv
År
%
2011
15
%
År
2012
År
2013
%
2941,3
83,6 %
2897,3
83,5 %
2 879,8
81,9 %
Månadsanställda Visstid
355,7
10,1 %
351,8
10,1 %
403,3
11,5 %
Timavlönade
193,5
5,5 %
194,5
5,6 %
203,8
5,8 %
Fyllnadstid
14,2
0,4 %
13,5
0,4 %
14,9
0,4 %
Övertid
11,9
0,3 %
12,8
0,4 %
13,9
0,4 %
Totalt
3516,6
100,0 %
3469,9
100,0 %
3 515,7
100,0 %
1 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
ökar antalet årsarbetare med 46 stycken där socialförvaltningen står för en ökning av tillsvidare- och visstidsanställda årsarbetare medan bildningsförvaltningen minskat andelen tillsvidareanställda och ökat andelen visstidsanställda och timavlönade årsarbetare. Övriga förvaltningar har endast marginella förändringar av antalet årsarbetare totalt. Ökningen av tillsvidareanställda årsarbetare återfinns främst inom socialförvaltningen där övertagande av en verksamhet till egenregi påverkat samt start av nya verksamheter och ett ökat insatsbehov inom hemtjänsten. Orsaker till minskningen inom bildningsförvaltningen beror till stora delar på ett omfattande övertalighetsarbete under 2012.
SJUKFRÅNVARO >59 DAGAR | MÅNADSANSTÄLLD PERSONAL
Ålder
År
2011
2012
< = 29 år
24,8
5,7
2013 9,3
30 - 49 år
34,0
35,9
39,4
> = 50 år
35,7
35,9
35,9
Kön kvinnor 34,9 35,0 36,2 män 30,8 33,4 39,0 Sysselsättningsgrad heltid 32,8 33,9 35,8 deltid 38,5 37,1 39,3 Förvaltning Bildningsförvaltningen 30,4 32,1 33,7 Kommunledningsförvaltningen 30,0 24,3 11,8
SJUKFRÅNVARO
Den totala sjukfrånvaron för månadsavlönad personal 2013 motsvarar i snitt 5,9 procent vilket är 0,4 procentenheter högre än 2012 och 0,8 procentenhet högre än 2011. I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i procent av den totala arbetstiden, uppdelat på ålder, kön, sysselsättningsgrad, förvaltning och totalt för åren 2011 till 2013. TOTAL SJUKFRÅNVARO | MÅNADSANSTÄLLD PERSONAL
Ålder
År
2011
2012
2013
< = 29 år
2,4
2,6
2,7
Plan- och miljöförvaltningen
49,8
26,4
47,3
Socialförvaltningen 37,4 37,7 39,1 Tekniska förvaltningen
31,9
33,0
35,2
Totalt 34,4 34,8 36,6
11,7 procent av den totala sjukfrånvaron är upprepade korttidsfrånvaron, det vill säga mer än sex eller fler sjukfall under en tolvmånadersperiod. Den upprepade korttidsfrånvaron fortsätter att öka, från 349 medarbetare 2012 till 371 medarbetare under 2013.
Sedan några år tillbaka följs frisknärvaro för kommunens förvaltningar upp. Frisknärvaro definieras som ingen sjukfrånvaro Kön alls under året. Frisknärvaroprocenten för hela kommunen kvinnor 5,8 6,0 6,4 under 2013 är 30,3 procent, vilket innebär att drygt 30 promän 2,9 3,9 4,3 cent av kommunens medarbetare inte hade någon sjukfrånSysselsättningsgrad varo alls under året. Den totala frisknärvaron ligger på samma heltid 4,8 5,3 5,9 nivå som föregående år. 30 - 49 år
5,0
5,6
6,1
> = 50 år
5,7
5,9
6,4
deltid 7,8 8,1 8,2
Förvaltning
SJUKLÖNEKOSTNADER
Bildningsförvaltningen 3,8 4,4 4,8 Kommunledningsförvaltningen 2,2 2,8 1,8 Plan- och miljöförvaltningen
2,6
2,7
4,6
Socialförvaltningen 7,1 7,2 7,8 Tekniska förvaltning
5,2
5,8
5,9
Totalt 5,1 5,5 5,9
En ökning av sjukfrånvaron återfinns inom samtliga åldersgrupper där åldersgruppen 50 år eller mer står för den högsta sjukfrånvaron. Både kvinnors och mäns sjukfrånvaro har ökat i jämförelse med de två föregående åren liksom för hel- och deltidsanställda där den heltidsanställda personalen står för en ökning på 0,6 procentenheter. Inom samtliga förvaltningar förutom kommunledningsförvaltningen återfinns en ökning. Andelen långtidssjukskrivna (sjukfrånvaro mer än 59 dagar) motsvarar 36,6 procent av den totala sjukfrånvaron vilket är 1,8 procentenheter högre än 2012 och 2,2 procentenheter högre än 2011. I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i procent av den totala arbetstiden, uppdelat på ålder, kön, sysselsättningsgrad, förvaltning och totalt för åren 2011 till 2013.
2013 var kommunens kostnader för sjuklöner dag 2-90 19,7 miljoner kronor (exklusive po-pålägg), vilket är en ökning med drygt 2,3 miljoner kronor jämfört med 2012. Nedanstående tabell visar sjuklönekostnaderna för åren 20112013 i miljoner kronor. Procentuellt sett har sjuklönekostnaderna för dag 15-90 ökat mest i jämförelse med 2012 (44,1 procent). SJUKLÖNEKOSTNADER
Förändring i % Sjuklön dag 2-14 Sjuklön dag 15-90 Totalt
2011
2012
2013
2012-2013
14 892
16 519
18 483
11,9%
805
874
1 259
15 697
17 393
19 742
44,1% 13,5%
PENSIONER OCH PENSIONSAVGÅNGAR
Antalet förväntade pensionsavgångar redovisas nedan. Urvalet baserar sig på antalet aktiva månadsavlönade personer per den 1 januari 2014 och när de uppnår 65 år. Genom att pensionsåldern numera är rörlig där den anställde kan välja att gå i pension från 61 år så råder därför en viss osäkerhet. Nedanstående diagram visar antalet förväntade pensionsavgångar för åren 2014-2020 utifrån ovan angivna förutsättningar.
17
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
PENSIONER OCH PENSIONSAVGÅNGAR
Förvaltning
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Bildningsförvaltningen
31 40 44 37 44 52 54
Kommunledningsförvaltningen
2 3 5 3 2 8 3
Plan- och Miljöförvaltningen
3 0 2 1 2 3 1
Socialförvaltningen
23 30 40 46 32 51 36
Tekniska förvaltningen
6 13 13 14 12 12 10
Totalt
65 86 104 101 92 126 104
Totalt för åren 2014 till 2020 beräknas antalet pensionsavgångar uppgå till 678 personer. Flest antal pensionsavgångar återfinns mellan åren 2016 till 2020. Av det totala antalet pensionsavgångar återfinns drygt 80 procent inom bildnings- och socialförvaltningen där de största yrkesgrupperna är lärare, förskollärare, undersköterskor och skötare. PERSONALKOSTNADER OCH LÖNER
Lönekostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen och med arbetsgivaravgiften och pensionskostnader inkluderad utgör den 61 procent av de totala kostnaderna. Varje månad utbetalas mellan 84 till 96 miljoner kronor vilket motsvarar en genomsnittlig lönekostnad på cirka 90 miljoner kronor per månad. Den totala lönekostnaden för 2013 motsvarar 1,1 miljard kronor. Antalet löneutbetalningar varierar mellan 4 369 och 5 057 löner per månad. Nedanstående tabell visar personalkostnaderna (exklusive po-pålägg) för åren 2011 till 2013.
Total 302 26 12 258 80 678
Prognoserna för kommunens årliga pensionsutbetalningar visar att de årligen ökar och når kulmen 2025–2030. För Motala kommun innebär det kraftiga kostnadsökningar. För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verksamhet, har kommunen börjat omfördela sina pensionskostnader över tiden. Från och med budget 2006 avsattes det medel för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen hade ett ramavtal med KPA mellan åren 20062013 om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 2006-2011 inlöstes 99 Mkr kronor inklusive löneskatt. Under 2012-2013 har ingen ytterligare inlösen gjorts förutom att kommunen använt överskottsfonden i den del som tryggats genom försäkring för att göra ytterligare inlösen. Inlösen har gjort att de årliga pensionskostnaderna minskat med cirka 6 miljoner kronor. Överskottsfonden i den del som tryggats genom försäkring förändrades negativt under 2013 och värdet är 0 per den 31 december 2013 AVSÄTTNING TILL PENSIONER EXKLUSIVE LÖNESKATT | TKR
PERSONALKOSTNADER
År Förändring i Tkr
Förändring i %
2011
2012
2013
2012-2013
2012-2013
1 019 931
1 047 968
1 098 628
50 660
4,8 %
Personalkostnaderna har ökat med 50,6 miljoner kronor jämfört med 2012 vilket är en ökning med 4,8 procentenheter. Årets löneökningar på 2,82 procent motsvarar 29,5 miljoner kronor. Utöver 2013 års löneökningar har alltså lönekostnaderna ökat med drygt 21,1 miljoner kronor vilket bland annat förklaras av att den totala volymen av antalet årsarbetare har ökat med motsvarande 46 årsarbetare. SKULDER TILL PERSONALEN
Kommunens semesterskuld består av de semesterdagar som personal tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt fanns 39 544 sparade semesterdagar1) vid utgången av 2013 vilket är en ökning med 306 dagar jämfört med 2012. Vid utgången av 2013 motsvarade antalet sparade dagar 10,5 dagar per anställd2) vilket är en minskning med 0,3 sparade dagar jämfört med 2012. Kommunens skuld för okompenserad övertid består av fyllnads- och övertidstimmar som personalen gjort men inte blivit ersatt för i pengar utan i tid. Totalt fanns det 16 229 timmar okompenserade timmar vid utgången av 2013 vilket är en ökning med 918 timmar jämfört med 2012. Totalt3) är semester och kompensationsskulden 99,3 miljoner kronor vilket är en ökning från 2012 med 4,8 miljoner kronor. 1) avser sparande dagar semestergrupp 1 Allmänna bestämmelser 2) anställd = månadsavlönad personal 3) avser total kostnad för semester- och kompensationsskuld
Ingående avsättning
32 345
Pensionsutbetalningar
-2 493
Nyintjänad pension
1 614
Ränte- och baseloppsuppräkningar
912
Sänkning av diskonteringsränta
2 289
Ändringar av försäkringstekniska grunder
142
Övrigt -260 Utgående avsättning
34 549
ANSVARSFÖRBINDELSEN EXKLUSIVE LÖNESKATT | TKR
Ingående ansvarsförbindelse
772 544
Pensionsutbetalningar
-36 460
Ränte- och baseloppsuppräkningar
24 284
Sänkning av diskonteringsränta
63 471
Försäkring IPR
-1 870
Aktualiering
1 066
Övrigt 768 Utgående ansvarsförbindelse
823 803
ÖVERSKOTTSFONDENS UTVECKLING | TKR
Ingående kapital
2 047
Överskott använt till indexeringar 2013
-1 870
Förändring av överskottsfondens värde
-177
Överskottsmedel i försäkringen
0
1 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Framtiden Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare under 2014 jämfört med 2013. Rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Finanspolitiken är i många länder fortsatt stram, men ändå mindre stram än tidigare. Samtidigt förblir penningpolitiken överlag starkt expansiv. De svaga tillväxttalen 2012 och 2013 för svensk del har till mycket stor del varit en följd av en ungefär lika svag utveckling i de länder dit vår export går. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi vilket bidrar till att störningar i omvärlden får extra stort genomslag i vår ekonomi. Konjunktursvängningarna förstärks ytterligare av att svensk export i mycket hög grad består av konjunkturkänsliga insats- och investeringsvaror. Därför drabbas Sverige extra hårt när den internationella konjunkturen viker och världshandeln dämpas. Myntets andra sida är att när väl den internationella konjunkturen vänder upp brukar tillväxten i Sverige överträffa den i andra länder. För åren 2015-2017 är prognosen att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär i klartext att arbetslösheten steg för steg tar sig från dagens 8 procent ner till 6,5 procent. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs en betydligt bättre fart i svensk ekonomi än den som varit under senare år. Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven
från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. För både kommuner och landsting gäller att det inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse 2014. Intäkterna ökar därmed väldigt lite trots en genomsnittlig utveckling av skatteunderlaget. Kommunen är nu mitt uppe i arbetet med att fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2015-2017. De senaste prognoserna visar att kommunens verksamheter inte kan räkna med några tillskott till de ekonomiska ramarna. Frågan om hur kommunen ska klara den framtida kompetensförsörjningen är en av enskilt viktigaste framtidsfrågorna. I arbetet med detta kommer arbetet med ledarskap/medarbetarskap att vara centrala. I grunden handlar det om att skapa tydlighet kring kommunens personalpolitik för att kunna behålla och attrahera medarbetare.
Ă… R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning
19
2 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Resultaträkning Belopp i tkr Avvikelse
Not
2013
mot budget
2012
Verksamhetens intäkter
1
523 361
-11 910
551 384
Verksamhetens kostnader
2
-2 350 567
67 251
-2 310 689
Avskrivningar
3
-106 390
-10 390
-97 038
Verksamhetens nettokostnader
-1 933 596
44 951
-1 856 343
Skatteintäkter
4
1 519 127
-4 121
1 488 000
Kommunalekonomisk utjämning
5
411 069
8 108
379 188
Fastighetsavgift
5
71 458
380
70 355
Finansiella intäkter
6
3 457
-2 043
4 412
Finansiella kostnader
7
-9 690
4 810
-8 827
Resultat före extraordinära poster
61 825
52 085
76 785
Extraordinära kostnader/intäkter
0
0
0
Årets resultat
61 825
52 085
76 785
Finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Not
2013
2012
Förändring av eget kapital
60 593
76 785 97 749
Avskrivningar
26, 27
106 946
Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt
17
2 738
2 183
Ianspråktagande av framtida pensionsutbetalningar
17
0
-10 000
Återställande deponi
18
0
-31
Ianspråktagande tågleasing
18
0
-4 500
Minskning av skulden till statlig infrastruktur
19
-1 717
-8 558
Övriga ej likviditetspåverkande poster
21
387
-4 787
Medel från verksamheten
168 947
148 841
Förändring kortfristiga fordringar
14
-22 111
13 166
Förändring förråd
13
295
236
Förändring kortfristiga skulder
20
-6 955
23 498
Kassaflöde från den löpande verksamheten
140 176
185 741
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalning fastigheter och anläggningar
26
-108 904
Inbetalning fastigheter och anläggningar
26
20 140
-182 222 12 409
Utbetalning maskiner och inventarier
27
-29 707
-52 675
Inbetalning maskiner och inventarier
27
0
5 717
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-118 471
-216 771
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån
19
88 298
0
Amortering av långfristiga skulder
19
-2 627
-40
Ökning långfristiga fordringar
22
-98 667
-240
Minskning långfristiga fordringar
23
6 001
5 280
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-6 995
5 000
Årets kassaflöde
16
14 710
-26 030
Likvida medel vid årets början
11 565
37 595
Likvida medel vid årets slut
26 275
11 565
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
21
Balansräkning Belopp i tkr
Not
2013-12-31
2012-12-31
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar
8
1 454 328
Maskiner och inventarier
9
126 298
129 158
1 580 626
1 569 489
Summa materiella anläggningstillgångar
1 440 331
Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar
10
25 499
14 829
Långfristiga fordringar
11
122 455
36 459
Summa finansiella anläggningstillgångar
147 954
51 288
Summa anläggningstillgångar
1 728 580
1 620 777
12
80 000
84 000
Bidrag till statlig infrastruktur
Omsättningstillgångar Förråd
13
1 997
2 292
Kortfristiga fordringar
14
175 298
153 187
Likvida medel
15
26 275
11 565
203 570
167 044
SUMMA TILLGÅNGAR
2 012 150
1 871 821
Summa omsättningstillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat
16
61 825
76 785
Övrigt eget kapital
1 107 636
1 032 083
Summa eget kapital
1 169 461
1 108 868
Avsättningar Avsättningar för pensioner
17
42 930
40 192
Andra avsättningar
18
29 679
29 679
72 609
69 871
Summa avsättningar
Skulder Långfristiga skulder 19 Skulder till kreditinstitut
302 989
Skuld till statlig infrastruktur
61 742
63 459
364 731
280 777
Summa långfristiga skulder
217 318
Kortfristiga skulder 20 Kortfristiga lån
3 400
1 857
Leverantörsskulder
63 578
115 545
Övriga kortfristiga skulder
58 371
53 939
Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter
229 533
192 407
Upplupen pensionskostnad individuell del
50 467
48 557
Summa kortfristiga skulder
405 349
412 305
Summa skulder
770 080
693 082
SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
2 012 150
1 871 821
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Obelånade panter
Inga
Inga
Fastighetsinteckningar Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Därav löneskatt Borgensåtaganden
24
1 025 051
200 127
959 963 187 419
25
723 172
704 841
2 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Notförteckning Belopp i tkr
2013
2012
Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel
101 412
112 571
Vatten- och avfallsavgifter
112 222
110 638
Övriga taxor och avgifter
69 433
90 945
Hyror och arrenden
42 297
47 013
195 208
185 195
38 428
41 188
Bidrag varav återbetalning AFA Försäkring Realisationsvinster Summa
2 789
5 022
523 361
551 384
2013 2012
Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv
14 571
15 122
Verksamhetsfastigheter
768 651
789 027
Affärsfastigheter
385 760
373 313
Publika fastigheter
207 185
192 018
Fastigheter för annan verksamhet
28 406
26 442
Övriga fastigheter
49 755
44 409
1 454 328
1 440 331
Summa Förändringarna specificeras i not 26.
Ny kodplan från och med år 2013 vilket innebär att jämförbarheten med år 2012 är till viss del begränsad.
Not 9 Maskiner och inventarier
Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader
Belopp i tkr
Maskiner
9 852
9 978
Inventarier
90 771
96 689
1 511 556
1 506 844
Material
114 340
164 064
Tjänster
419 847
427 422
Hyror
117 655
74 794
Bidrag
95 866
97 231
Not 10 Aktier, andelar, mm
Övriga kostnader
91 303
40 334
Aktier
2 350 567
2 310 689
Summa
Ny kodplan från och med år 2013 vilket innebär att jämförbarheten med år 2012 är till viss del begränsad.
Bilar/Transportmedel Summa
Avskrivningar
106 390
Kommun AB
2
2
Mjölby-Svartådalens Energiverk AB
444
444
Motala Net AB
100
100
Industrikompetens 97 038
Avskrivningar beräknas på anläggningarns anskaffningsvärde. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Se not 26 och 27.
22 491 129 158
Förändringarna specificeras i not 27.
Östgötaporten Not 3 Avskrivningar
25 675 126 298
Motala Idrottspark AB Sjöstaden Motala fastigheter Delsumma Aktier
2 2 420 0 10 000
0
250
0
11 218
548
Andelar Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Summa
Kommuninvest*
1 528 323
1 468 843
-9 196
19 157
1 519 127
1 488 000
Östsvenska Yrkeshögskolan Häckenäs Vind Bobergs Bygdegårdsförening Delsumma Andelar
2 260
2 260
50
50
261
261
15
15
2 586
2 586
Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning
380 440
352 710
Kostnadsutjämning
-8 783
-7 987
HSB Bråkstrecket
695
695
Regleringsbidrag/avgift
19 060
20 573
Delsumma bostadsrätter
695
695
Mellankommunal utjämning
Bostadsrätter
-58
-3 700
Utjämningsbidrag LSS
20 410
17 592
Grundfondskapital
Fastighetsavgift
71 458
70 355
Bostadsstiftelsen Platen
11 000
11 000
482 527
449 543
DelDelsumma grundfondskapital
11 000
11 000
Summa
25 499
14 829
Summa
Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida tillgångar
1 368
Borgensavgift, Platen
1 701
1 701
261
1 139
Utdelning på aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa
1 213
127
359
3 457
4 412
Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån
5 912
8 255
Räntor på pensionsskuld
978
1 544
Sänkt diskonteringsränta
2 223
0
6
-1 870
Indexering medfinansiering Bana-väg Övriga finansiella kostnader Summa
571
897
9 690
8 826
* Under 2012 har insatskapitalet ökat med 1 069 tkr men ska enligt RKR ej vara resultatpåverkande.
Not 11 Långfristiga fordringar Bostadsrättsföreningen Brådstupet
12 566
13 636
Bostadsrättsföreningen Brådrasket
2 590
2 590
Bostadsrättsföreningen Holstensgården
1 935
1 824
Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket
7 087
7 087
Arbetarnas Byggnadsförening SMK Motala Speedwayklubb BK Zeros Förlagsbevis Kommuninvest Sjöstaden Motala utlämnat lån Övriga långfristiga fordringar Summa
300
500
1 800
2 400
56
152
8 100
8 100
86 468
0
1 553
170
122 455
36 459
23
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Belopp i tkr
Belopp i tkr
2013 2012
2013 2012
Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur
Not 20 Kortfristiga skulder
Avser medfinansiering Riksväg 50 Mjölby-Motala
Kortfristiga lån
Beslutat bidrag till projektet
100 000
100 000
-4 000
-4 000
Upplöst tidigare år
-16 000
-12 000
Summa
80 000
84 000
Upplöst under året (avskrivningstid 25 år)
Not 13 Förråd mm Tekniska kontorets förråd Drivmedelsförråd Förråd återvunnen asfalt Summa
1 642
1 891
Ränteskuld Kortfristiga lån
Leverantörsskulder
Mervärdesskatt
253 299
Personalens källskatt
102
102
Bergen energi
1 997
2 292
Not 14 Kortfristiga fordringar
53 939
102 528
69 714
99 323
94 474
26 420
22 320
Semester-/ferielöneskuld
6 449
8 091
Skuld arbetsgivaravgifter
19 862
49 684
Fordran löneskatt Kortfristig del av långfristig fordran Debiterad preliminärskatt Övriga kortfristiga fordringar Summa
204 24 740
0
686
2 830
0
26 482
0
2 476
431
175 298
153 187
Not 15 Likvida medel Kontanta medel Plusgiro
102
0
168 936
7 648 22 675
58 371
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
0
8 588 22 328
Övriga kortfristiga skulder 19 712
29 225
115 545
6 383
27 319
Fordran fastighetsavgift
63 578
17 233
19 301
Fordran skattekonto
1 857
4 367
42 253
Upplupna skatteintäklter
3 400
23 088
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Statsbidragsfordringar
1 009
0 848
Övriga kortfristiga skulder
Kundfordringar Mervärdesskatt
3 400
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupen pensionskostnad individuell del Summa
27 682
28 219
229 533
192 407
50 467
48 557
405 349
412 305
Not 21 Övriga ej likviditetspåverkande poster Avsättning/ianspråktagande av fonder
0
500
Nedskrivningar
0 0
Uppskrivningar
0
-1 114
Realisationsvinster
0
-4 173
Bank
26 005
10 629
Justering investeringar Vadstena Vatten
0
0
Summa
26 275
11 565
Summa
0
-4 787
Från och med år 2013 redovisas årets resultat enligt Kommunbas 13 och ombokning på respektive balanskonto kommer att göras under år 2014. Tidigare års specificerade värdeändringar redovisas från och med 2013 på Anläggningskapital raden avskrivningar, se not 26 och 27. Anläggningstillgångar 1 705 846 1 705 846 Not 16 Eget kapital
Långfristiga skulder Avsättningar Summa anläggningskapital
-280 777
-280 777
-69 871
-69 871
1 355 198
1 355 198
Not 22 Ökning av långfristiga fordringar Utlämnat lån bostadsrättsföreningar
Rörelsekapital Övriga långfristiga fordringar VA-fond Avfallsfond Återställningsfond, Tuddarp Övrigt rörelsekapital Årets resultat Summa rörelsekapital SUMMA
0
1 732
10 629
10 629
7 500
7 000
-265 691
-265 691
61 825
0
-185 737
-246 330
1 169 461
1 108 868
Tidigare år har årets resultat reglerats mot balanskonton i gruppen, därför är 2012 års årets resultat 0. Från och med år 2013 redovisas årets resultat enligt Kommunbas 13 och ombokning på respektive balanskonto kommer att göras under år 2014.
Årets pensionsskuldsförändring Löneskatt Summa
Summa
240
97 885
0
670
0
98 666
240
Not 23 Minskning av långfristiga fordringar Amortering på utlämnade lån Aktier Östgötatrafiken
2 001
1 015
0
265
Amortering bidrag till statlig infrastruktur (riksväg 50)
4 000
4 000
Summa
6 001
5 280
Not 24 Pensionsförpliktelser
Not 17 Avsättningar för pensioner Ingående pensionsskuld
Andelskapital och aktier
111
40 192
30 588
2 204
1 757
534
7 847
42 930
40 192
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Därav löneskatt
1 025 051
959 963
200 127
187 419
Not 25 Borgensåtaganden Not 18 Avsättningar
Egna hem
Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar
12 000
12 000
Återställande av deponi
17 679
17 679
Summa
29 679
29 679
Medfinansiering statlig infrastruktur Summa
302 989
Mjölby-Svartådalen Energi AB Bostadsrättsföreningar Övriga åtaganden
Not 19 Långfristiga skulder Lån i bank och kreditinstitut
Kommunalt ägda företag, Bostadsstiftelsen Platen
217 318
61 742
63 459
364 731
280 777
Summa
807
941
538 720
552 880
35 000
0
146 835
149 165
1 810
1 855
723 172
704 841
2 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Not 26 Fastigheter och anläggningar
IB
Avskrivn
Utgift
Inkomst
Värdeänd.
UB
Ack.avsk.
Markreserv Markreserv
4 886 0 400 0 0 5 286 0
Regl o saneringsfastighet
9 979
Summa
0
-328
366
0
9 285
0
14 865 0 72 366 0 14 571 0
Verksamhetsfastigheter Förvaltningsbyggnader
84 896
6 594
6 803
4 423
0
80 682
Fritidsanl/fastigheter
69 608
5 920
7 820
524
-1 063
69 921
71 420
478 850
26 252
7 859
0
0
460 457
300 482
Barnomsorgsfastigheter
79 666
5 633
2 549
7
0
76 575
63 547
Äldre o omsorgsfastigheter
59 085
4 215
11 067
0
0
65 937
47 562 1 433
Skolfastigheter
Räddningstj.anl/fastigheter
1 365
72
0
0
-757
536
15 557
1 207
191
0
0
14 541
6 417
789 027
49 893
36 289
4 954
-1 820
768 649
545 630
Förråd, verkstäder Summa
54 769
Affärsfastigheter Vattenreningsanläggningar
16 505
1 283
1 565
0
0
16 787
24 018
Avloppsreningsanläggningar
65 725
3 864
1 009
0
0
62 870
40 907
226 172
4 393
13 743
0
0
235 522
61 240
29 147
2 253
1 318
0
0
28 212
18 308
Ledningar Avfallsanläggningar Övriga affärsfastigheter
859 86 0 0 0 773 133
Vattenreningsanl. Vadstena
2 597
105
266
0
0
2 758
275
Avloppsreningsanl. Vadstena 610 24 0 0 0 586 133 Ledningar Vadstena Summa
31 698
409
6 961
0
0
38 250
1 196
373 313
12 417
24 862
0
0
385 758
146 210
Publika fastigheter Parkeringsanläggningar Kollektivtrafikanläggningar
2 082
67
440
0
0
2 455
1 153
21 635
238
10 954
8 940
0
23 411
2 202
Bekvämlighetsinrättningar 260 20 0 0 0 240 283 Gator, vägar o broar Parker, natur o kulturanläggningar Summa
137 383
7 107
20 036
1 604
0
148 708
107 241
30 658
2 543
4 265
8
0
32 372
21 600
192 018
9 975
35 695
10 552
0
207 186
132 479
Fastigheter för annan verksamhet Industrifastigheter
23 451
Tomträttsmark Skogsmark Summa
932
3 140
500
0
25 159
7 120
1 232 0 0 0 0 1 232 0 2 015 0 0 0 0 2 015 0 26 698
932
3 140
500
0
28 406
7 120
Övriga fastigheter Civilförsvarsanläggningar
3 0 0 0 0 3 8
Industriexploatering
26 510
0
5 806
1 076
0
Bostadsexploatering
17 896
0
3 039
2 692
270
31 240 18 513
0
Summa
44 409
0
8 845
3 768
270
49 756
8
Justering
UB
Ack.avskrivn
Not 27 Maskiner och inventarier
IB
Avskrivn
Utgift
Inkomst
Maskiner Maskiner
9 978
1 832
1 705
0
0
9 851
14 231
Summa
9 978
1 832
1 705
0
0
9 851
14 231
Inventarier Inventarier
84 238
24 527
16 436
0
1 184
77 331
145 296
Inventarier VA
10 005
1 437
2 677
0
0
11 245
16 575
2 446
400
150
0
0
2 196
2 756
96 689
26 364
19 263
0
1 184
90 772
164 627
Inventarier avfall Summa
Bilar/transportmedel Bilar/transportmedel Bilar/transportmedel, avfall Summa
14 121
3 389
6 639
0
-21
17 350
8 370
2 143
2 100
0
0
8 327
13 797 6 578
22 491
5 532
8 739
0
-21
25 677
20 375
TOTALT
1 569 488
106 945
138 610
20 140
-387
1 580 626
1 030 680
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer (RKR). Nedan följer en redovisning av RKR:s gällande rekommendationer och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning. SÄRSKILD AVTALSPENSION OCH VISSTIDSPENSION
Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lämnas. Utfästelser om särskild avtalspension ska redovisas på balansräkningens skuldsida. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller förtroendevald enligt pensionsreglemente där utbetalning påbörjats ska redovisas som avsättning.
25
REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER
Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter. Periodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet. Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar: 1. Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året. 2. Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. 3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår. Rekommendationen tillämpas.
Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har börjat utbetalas ska redovisas som ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för avsättningar. Om förmånstagare har annan inkomst som samordnas med pensionen görs en uppskattning och fördelning av vad som ska redovisas som ansvarsförbindelse respektive avsättning. De olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar specificeras i en not till balansräkningen. I not anges även kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gäller både avtal som redovisats som avsättning och som ansvarsförbindelse. Rekommendationen tillämpas. Det är första gången som beräkning skett av pensionsförmåner för förtroendevalda där utbetalning inte har påbörjats genomförts. REDOVISNING AV EXTRAORDINÄRA POSTER OCH UPPLYSNINGAR FÖR JÄMFÖRELSEÄNDAMÅL
Denna rekommendation anger när en post ska klassificeras och redovisas som extraordinär, samt när så kallade jämförelsestörande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas om dessa. Rekommendationen tillämpas.
REDOVISNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTURELLA INVESTERINGAR
Denna rekommendation reglerar hur lämnade bidrag till infrastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en infrastrukturell investering som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. I lagen ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Dessa nya bestämmelser trädde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslutat bidra till statlig infrastruktur med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutats. Därutöver ska i not till balansräkningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas avseende bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009. Rekommendationen tillämpas. Våren 2009 beslutades om en avsiktsförklaring mellan kommunen och vägverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Avsiktsförklaringen innebär att kommunens andel av finansieringen är 100 miljoner kronor. Beloppet är upptaget som en långfristig skuld och som anläggningstillgång. Bidraget upplöses under 25 år
2 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
och det första året var 2009. Resultaträkningen belastas med 4 miljoner kronor per år som en verksamhetskostnad samt med en finansiell kostnad för indexering av skulden. UPPLYSNINGAR OM PENSIONSMEDEL OCH PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pensionsåtaganden ska ske i balansräkningen. Enligt redovisningslagen ska endast nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Den del som är intjänad före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse (den så kallade blandmodellen). Rekommendationen tillämpas. Den individuella intjänade pensionskostnaden under året redovisas som en upplupen kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Rekommendationen innehåller information om hur den sammanställda redovisningen ska upprättas. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild. Rekommendationen tillämpas. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen och de helägda kommunala bolagen Motala Net AB och Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen för Bostadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatteskuld med 22 procent samt övriga 78 procent som eget kapital. AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Denna rekommendation behandlar redovisning av och upplysningar om avsättningar och ansvarsförbindelser. Rekommendationen redogör för när en ekonomisk förpliktelse ska redovisas som avsättning eller ansvarsförbindelse. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekommendation.
EN AVSÄTTNING SKA REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN NÄR
a) en kommun eller ett landsting har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträffade händelser b) det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Rekommendationen tillämpas. Kommunen har följande aktuella avsättningar: Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar och återställande av deponi. På balansdagen uppgår dessa avsättningar till 29,7 miljoner kronor. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Vid styrelsemötet den 12 december 2013 beslutades att ersätta RKR 11.3 Materiella anläggningstillgångar med en reviderad version RKR 11.4. Revideringen innebär ett förtydligande av hur materiella anläggningstillgångar, som innehåller betydande komponenter av väsentligt värde men med olika nyttjandeperiod, ska hanteras i redovisningen. Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras definitionen av en materiell anläggningstillgång, när en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen, hur anskaffningsvärdet ska fastställas, hur avskrivningar ska beräknas, hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas, värderingsregler samt vilka upplysningar som ska lämnas. Rekommendationen tillämpas. Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 3,5 procent. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Kreditivränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Exploateringsverksamheten redovisas som en anläggningstillgång. Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde och/ eller servicepotential successivt förbrukas, måste skillnader, i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgångs, beaktas. Så kallad komponentavskrivning används på större projekt från och med 2013.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
27
REDOVISNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN
Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgångar och hur värdet på redovisade immateriella tillgångar ska beräknas och vilka upplysningar som ska lämnas.
Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto.
En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Tillgången ska redovisas som immateriell om den förväntas ge antingen framtida intäkter eller kostnadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgång.
Rekommendationen tillämpas av kommunen. Kommunen redovisar inga immateriella tillgångar. VÄRDERING AV OCH UPPLYSNINGAR REDOVISNING AV HYRES-/LEASINGAVTAL
OM PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gäller avtal enligt vilka rätten att använda en tillgång överförs från en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, även om leasegivaren har ett åtagande att utföra service och underhåll av leasingobjektet.
Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana förpliktelser. Rekommendationen tillämpas av kommunen. INTÄKTER FRÅN AVGIFTER,
Rekommendationen gäller däremot inte serviceavtal som inte överför rätten att använda en tillgång från en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren. Rekommendationen tillämpas. I årsredovisningen har de finansiella leasingavtalen upptagits som en ansvarsförbindelse.
BIDRAG OCH FÖRSÄLJNINGAR
En inkomst ska redovisas till det värde kommunen fått eller kommer att få. En inkomst ska normalt redovisas som intäkt först när samtliga av följande villkor är uppfyllda; Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen n De eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. n
BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER, ÄNDRINGAR I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR SAMT RÄTTELSER AV FEL
Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser/justeringar av fel i tidigare perioder. Rekommendationen tillämpas av kommunen. REDOVISNING AV LÅNEKOSTNADER
Denna rekommendation anger hur lånekostnader ska redovisas. Den beskriver två redovisningsmetoder. Huvudmetoden är att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Den alternativa metoden innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången. Kommunen använder sig av huvudmetoden och tillämpar rekommendationen.
n
Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentlig ska ha fullgjorts. I den mån en avgift eller ett bidrag är hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsbokföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen. Rekommendationen tillämpas i huvudsak av kommunen. Avvikelse sker vid vissa specialdestinerade investeringsbidrag.
2 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
NEDSKRIVNINGAR
DELÅRSRAPPORT
Denna rekommendation behandlar hur en nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång, som används i kommunala verksamheter vilka är helt eller delvis skattefinansierade och/eller regleras av självkostnadsprincipen, ska beräknas och redovisas. Rekommendationen omfattar inte nedskrivning av omsättningstillgångar eller finansiella anläggningstillgångar, inte heller tillgångar som används i verksamhetsgrenar som med stöd av lagstiftning undantagits från självkostnadsprincipen.
Rekommendationen behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av finansiella rapporter, som antingen är fullständiga eller som upprättas i sammandrag. Syftet med denna rekommendation är att ange minimikraven för innehållet i en delårsrapport och principerna för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten samt hur dessa ska värderas. Denna rekommendation begränsar inte kommuners möjlighet att publicera fullständiga finansiella rapporter.
Rekommendationen avseende nedskrivningar tillämpas av kommunen. REDOVISNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA SKULDER
Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen avseende klassificering av finansiella tillgångar. Rekommendationen anger hur finansiella skulder och finansiella tillgångar ska redovisas. Den behandlar dock inte redovisning av derivat, annat än sådana som är del av ett sammansatt finansiellt instrument. Rekommendationen behandlar inte heller säkringsredovisning. Rekommendationen innebär en principförändring i så mån att möjligheten att, under vissa förutsättningar, klassificera placeringsmedel som anläggningstillgång försvinner. Detta är en anpassning till den praxis som är mest utbredd. Genom att ta bort denna möjlighet att välja klassificering, förbättras förutsättningarna för kommunvisa jämförelser. Vidare reglerar den nya rekommendationen även finansiella skulder. Förutom klassificeringsfrågan behandlar den även frågor om värdering och rapportering. Rekommendationen avseende finansiella tillgångar och finansiella skulder tillämpas av kommunen.
Med hänsyn till kravet på snabb information och med beaktande av kostnadsaspekter samt för att undvika upprepning av tidigare lämnad information kan kommunen välja att tillhandahålla information i mindre omfattning i delårsrapporter än i årsredovisningen. En användare av den delårsrapport förutsätts ha tillgång till kommunens senaste årsredovisning. Följaktligen lämnar den främst information om händelser och omständigheter som avser tiden därefter. En delårsrapport ska som minimum innehålla följande delar: a) Förkortad förvaltningsberättelse b) Balansräkning c) Resultaträkning d) Vissa andra upplysningar. Den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras jämte kommunens. Rekommendationen presenterades under året och har inte legat till grund för kommunens delårsrapport 2013. Delårsrapporten 2013 motsvarar rekommendationen förutom den kommunala koncernens räkenskaper. ÖVRIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER
REDOVISNING AV DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella villkor som ska vara uppfyllda vid til�lämpning av säkringsredovisning vad gäller säkringsinstrument, säkrade poster samt säkringsförhållandet dem emellan. Rekommendationen behandlar primärt säkringsredovisning för säkringar av ränterisk och valutarisk, men viss vägledning ges även för säkringsredovisning av säkringar av energiprisrisker. Rekommendationen behandlar även redovisning av derivatinstrument som innehas som ett led i förvaltningen av en värdepappersportfölj. Kommunen har till och med 2013 inte använt sig av derivatinstrument och säkringsredovisning.
På kundfordringar äldre än ett år görs en schablonmässig nedskrivning på tio procent och fordringar äldre än två år skrivs av. De premier som AFA försäkringars styrelse beslutat återbetala intäktsredovisas som verksamhetens intäkter i resultaträkningen. I not till verksamhetens intäkter har posten särredovisats. Semesterlöneskulden som avser outtagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift, ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen belastar verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. I det rekonstruktionsavtal som träffats med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för, garanteras föreningarna underskottstäckning. Den del av avtalet som återstår redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen
29
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Driftredovisning DRIFTREDOVISNING PER NÄMND/STYRELSEN Belopp i tkr
Budget 2013
Bokslut 2013
Avvikelse
2 881 039
2 916 759
-35 720
Kostnader
Kommunfullmäktige
405
Revisionen
Avvikelse %
263 142
1 750 1 619 131
Valnämnden
80
Överförmyndaren
94 -14
4 939 4 858 81
Personalnämnden Kommunstyrelsen
2 867 2 773 94 136 749 133 808 2 941
Bildningsnämnden
1 141 642 1 165 209 -23 567
Plan- och miljönämnden
78 769
77 713
1 056
Socialnämnden
894 227
916 778 -22 551
Tekniska nämnden
486 352
485 570
782
Vatten- och avfallsnämnden
133 259
128 074
5 185
Intäkter
895 451 942 997 47 546
Kommunfullmäktige
0
0 0
Revisionen
0
0 0
0
0 0
Valnämnden Överförmyndaren
1 048 1 025 -23
Personalnämnden
0
Kommunstyrelsen
23 727
Bildningsnämnden
341 341 20 731 -2 996
151 676 185 214 33 538
Plan- och miljönämnden
20 406
21 567
1 161
Socialnämnden
129 278 151 093 21 815
Tekniska nämnden
439 006
436 031
-2 975
Vatten- och avfallsnämnden
130 310
126 995
-3 315
Netto
1 985 588 1 973 762 11 826
Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnden
405
1%
263 142 35%
1 750 1 619 131 7% 80
94 -14 -18%
Överförmyndaren
3 891 3 833 58 1%
Personalnämnden
2 867 2 432 435 15%
Kommunstyrelsen
113 022 113 077 -55 0%
Bildningsnämnden
989 966 979 995 9 971
Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden
58 363
56 146
2 217
764 949 765 685 -736
1% 4% 0%
47 346
49 539
-2 193
-5%
2 949
1 079
1 870
63%
3 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Investeringsredovisning Belopp i tkr
Budget 2013
Bokslut 2013
Avvikelse
Kommunstyrelsen
23 645
17 241
-6 405
Exploatering industri
8 500
716
-7 784
Exploatering bostäder
4 500
2 692
-1 808
Bana-väg
5 645
8 684
3 039
Fastighetsförsäljning
5 000
726
-4 275
Stadsnät
0
4 423
4 423
INKOMSTER
Bildningsnämnden
0
524
524
Fritidsanläggningar
0
524
524
Tekniska nämnden
6 342
2 375
-3 967
Gator och vägar
6 192
1 868
-4 324
Barnomsorgsfastigheter
0
7
7
Övrigt
150
500
350
Vatten- och avfallsnämnden
0
0
0
SUMMA INKOMSTER
29 987
20 140
-9 848
23 976
29 570
UTGIFTER Kommunstyrelsen
53 546
Exploatering industri
14 500
5 483
9 017
Exploatering bostäder
7 929
2 996
4 933
Fastighetsförvärv
2 000
417
1 583
Tillväxt och utveckling
6 100
1 019
5 081
Bana-väg
10 787
1 912
8 875
IT
11 230
9 473
1 757
Övrigt kommunstyrelsen
1 000
2 677
-1 677
Bildningsnämnden
16 814
15 697
1 117
Fritidsanläggningar
7 658
7 631
27
Inventarier fritid/kultur
1 184
1 184
0
Inventarier grundskola/barnomsorg
5 271
4 631
640
Inventarier gymnasium/vuxenutbildning
1 965
1 925
40
Övrigt bildningsnämnden
736
326
410
Plan- och miljönämnden
11 460
7 889
3 571
Inventarier räddningsstation
800
759
41
Fordon räddningstjänsten
8 875
6 112
2 763
Inventarier räddningstjänsten
700
507
193
Övriga inventarier
1 085
511
574
Socialnämnden
4 586
1 550
3 036
Inventarier socialnämnden
4 586
1 550
3 036
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
31
Investeringsredovisning Belopp i tkr
Budget 2013
Bokslut 2013
Avvikelse
Tekniska nämnden
78 828
60 279
Gator och vägar
29 392
28 648
744
Park och natur
6 440
3 801
2 639
Grundskolefastigheter
8 056
7 965
91
UTGIFTER 18 549
Barnomsorgsfastigheter
5 833
2 549
3 284
LSS fastigheter
20 007
10 989
9 018
EPC
1 208
1 223
-15
Övriga fastigheter
2 300
2 026
274
Inventarier fastighetsenheten
1 158
561
597
Övriga inventarier tekniska nämnden
4 434
2 517
1 917
Vatten- och avfallsnämnden
32 300
29 219
3 081
Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar
4 500
6 515
-2 015
VA-verk
5 500
3 870
1 630
VA-nät
15 100
12 477
2 623
Maskiner och inventarier, Vatten
2 400
3 359
-959
Fastigheter och anläggningar, Avfall
2 000
748
1 252
Maskiner och inventarier, Avfall
2 800
2 250
550
SUMMA UTGIFTER
197 534
138 610
58 924
Nettoutgifter
167 547
118 470
49 077
Kommentarer investeringar Kommunstyrelsen EXPLOATERING INDUSTRI
Efterfrågan på tomter för verksamheter och handel var under året relativt svag. Dessutom har planläggningen för området Östra Varamobaden dragit ut på tiden så att den första tomtförsäljningen kommer att ske först under början av 2014. Förseningar i planläggningen avspeglar sig även på investeringarna som därmed inte kunnat genomföras i planerad omfattning. Detta gäller bland annat för områdena Bergsätter Väster och Toppmurklan. EXPLOATERING BOSTÄDER
Budgeterade intäkter baserar sig på försäljning av småhustomter. Marknaden för småhus visar ett stort tapp i hela landet och det avspeglar sig även i Motala. Under 2013 såldes endast 9 stycken småhustomter. Till följd av den låga efterfrågan på tomter har investeringarna i viss mån medvetet bromsats. I något fall har dessutom investeringarna inte kunnat genomföras på grund av att planarbetet fördröjts.
BANA-VÄG
Ombyggnaden av pendeltågsstationen har fortsatt för att möta det ökande antalet resenärer. Bland annat har en parkering byggts ut. I Östra Varamobaden har Badvägen byggts vilket också är en del i Bana-väg-projektet. Däremot har Bispgatan inte kunnat byggas ut under 2013. Den påbörjas istället i början av 2014. Kommunen har enligt tidigare beslut fått ett bidrag från Trafikverket till ombyggnad och anpassning av stationsområdet för den nya pendlingstrafiken med tåg och omstigningen mellan tåg och buss. Ytterligare ett mindre belopp kommer att utbetalas då området är helt färdigställt. FASTIGHETSFÖRSÄLJNING/FASTIGHETSFÖRVÄRV
Fastigheter säljs när de inte längre behövs för den kommunala verksamheten. Det handlar då oftast om tomma speciellt anpassade fastigheter som inte är särskilt eftertraktade på marknaden. Försäljningarna kan även avse enstaka tomter som inte ingår i något exploateringsprojekt. Under året har ett par sådana tomter sålts. Kommunens fastighetsförvärv avser i första hand mark för framtida exploatering för bostäder och
3 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
verksamheter. Strategin är att förvärva mark som är intressant för dessa ändamål då tillfälle ges. Under 2013 har ett mindre markområde förvärvats norr om Karslunds skola.
ningar samt möbler införskaffats samt ny inredning till Borensbergs bibliotek. INVENTARIER GRUNDSKOLA-BARNOMSORG
TILLVÄXT OCH UTVECKLING
Investeringarna i tillväxt och utveckling syftar till att göra kommunen mer attraktiv i olika avseenden och därmed stimulera till inflyttning, till ökad besöksnäring och till att stimulera andra parter att investera i åtgärder som främjar kommunens tillväxt på olika sätt. Viktiga åtgärder är att göra stadsmiljön mera tilltalande genom åtgärder i gaturummet och i parker med mera. Detta gäller både i Motala och Borensberg. IT
Samtliga investeringsprojekt inom IT blev försenade under 2013. Detta beror på att större drifthändelser gjort att utvecklingsprojekten avstannat och att personalresurser istället använts för felsökning och support. Under året blev behovet av periodiskt utbyte av datautrustning lågt. Hårdvaruhaverier var sällsynta och fick små konsekvenser. Verksamhetsdrivna utbyten var inte heller någon stor utgiftspost. ÖVRIGT KOMMUNSTYRELSEN
Under 2012 beslutade kommunstyrelsen om åtgärder i Lokverkstan som omfattar ny läktare och annan kringutrustning för uthyrningen av Lokverkstan. Dessa kunde inte upphandlas och installeras under 2012 utan detta skedde under inledningen av 2013. Detta har lett till att projektet belastas med utgifter 2013 som egentligen avsåg 2012 på 1,7 miljoner kronor.
Bildningsnämnden
Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i grundskolor och förskolor genomförts. Nyanskaffning har skett av inventarier i samband med Hällaskolans ombyggnad. Förbättring av utemiljöer har också genomförts. INVENTARIER GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING
Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i gymnasieskolorna och vuxenutbildningen genomförts. Anpassning har även genomförts av lokaler för att tillgodose förändrade behov. ÖVRIGT BILDNINGSNÄMNDEN
Investeringarna avser till största delen den IT-satsning som görs i kommunens grundskolor.
Plan- och miljönämnden INVENTARIER RÄDDNINGSSTATION
Investeringarna i den nya räddningsstationen har nu slutförts. Ett mindre överskott om 41 tusen kronor uppvisas. FORDON RÄDDNINGSTJÄNSTEN
Investeringar i fordon till räddningstjänsten är svåra att slutföra inom loppet av ett enda år på grund av långa leveranstider. Samma situation gäller nu för basbilen. Fordonet kommer att vara färdigbyggt först i mars månad. Projektet blev billigare än vad som först beräknades. INVENTARIER RÄDDNINGSTJÄNSTEN
FRITIDSANLÄGGNINGAR
Vid Tegelvikens båthamn har piren totalrenoverats och en ny flytbrygga har uppförts. Den nya bryggan ger utrymme till cirka 60 nya båtplatser. Fålehagens motionsområde har utvecklats med ett nybyggt utegym. I Bondebackas friluftsområde har ett nytt motionsspår färdigställts, vidare har en frisbeegolfutrustning köpts in och en bana kommer att anläggas under våren 2014. I Fågelsta har ännu en spontan- och multiidrottsplats invigts och den före detta grusfotbollsplanen på Sundsparkens IP har byggts om till gräsfotbollsplan. Miljöanpassningar har gjorts på Duntebergets motorstadion. På Karshults IP (Borens IK) har energisparåtgärder och renoveringar genomförts på stora delar av dusch- och omklädningsbyggnaden. INVENTARIER FRITID/KULTUR
För skötseln av uteanläggningarna inom verksamhet idrottsoch fritidsanläggningar har det inköps en markvårdsmaskin, en liten lastbil, samt en slagklippare. Inom fritidsgårds- och ungdomsverksamheten har modernare IT- och datautrust-
Räddningstjänstens inventarieprojekt är med ett undantag slutförda och genererar ett överskott om 193 tusen kronor. Det är framförallt investeringarna i övningsfältet och IR-kamera som har blivit billigare än beräknat. Ett försenat beslut om statsbidrag från MSB gör att ledningsstöd fordon inte kan slutföras förrän 2014. ÖVRIGA INVENTARIER
Lantmäteriets inventarieprojekt är bara delvis slutförda. Dels på grund av att arbetet med den nya GIS-organisationen har prioriterats, dels på grund av vakanser under året.
Socialnämnden Investeringsmedlen används inom socialförvaltningens samtliga verksamhetsområden. I samband med förändringar eller omstrukturering av verksamheterna uppstår behov av diverse nya inventarier. Här finns också inom många enheter ett stort
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
eftersläpande behov av att byta ut befintliga inventarier som ofta är i mycket dåligt skick. Dessutom finns på grund av vårdtyngd samt som en arbetsmiljöåtgärd för att förebygga förslitningsskador, behov av att löpande byta ut eller komplettera olika former av tekniska hjälpmedel som finns i verksamheten. Inom flera av socialnämndens verksamheter finns också behov av olika typer av larm. En stor del av budgetposten för 2013 avser beviljade medel för ”nyckelfri hemtjänst” vilket inte har genomförts under 2013. Överskottet avser även inköp av inventarier till nytt LSS-boende som påbörjar sin verksamhet i början av 2014.
BARNOMSORGSFASTIGHETER
Tekniska nämnden
LSS-FASTIGHETER
GATA OCH VÄGAR SAMT PARK OCH NATUR
Investeringsområdena Gator och vägar samt Park och natur har under året gått med ett nettounderskott på cirka 1 miljon kronor. Underskott beror bland annat på att byggnationen av parkeringsplatser vid Pendeltågsstationen tidigarelades. Flera av investeringsprojekten har under 2013 gett ett överskott då avsaknaden av en asfaltsentreprenör gjort att fler objekt inte kunnat slutföras. Flera projekt återkommer varje år såsom medel för att åtgärda parker, utbyte av maskiner, lekplatser, gångbanor, belysning med mera, enligt fastställda program. Prisjusteringar medförde att medel för belysning överskreds vilket innebar att enbart två av tre lekplatser har åtgärdats. Inom investeringsområdet finns även två projekt för att kunna svara upp mot krav som kan ställas utifrån bullerhänseende samt en ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Under året har dessa medel lämnats orörda då några specifika krav inte har ställts från berörda organisationer och myndigheter. Med hjälp av olika projekterings- och produktionslösningar har slututgift hamnat under kalkylerat pris inom många investeringsprojekt. GRUNDSKOLEFASTIGHETER
Hällaskolans renovering och ombyggnad slutbesiktades under våren 2013 och har varit det största investeringsprojektet de senaste åren. Redovisat underskott i projektet Hällaskolan beror på nya förutsättningar, som inte var kända eller kunnat förutses i samband med projekteringen, har uppdagats under entreprenadtiden. Konsekvensen av detta är tillkommande ändrings- och tilläggsarbeten som fördyrat projektet. Förstudien på Zederslundskolans aula avvaktades med anledning av att den grundskoleutredning som påbörjas 2014 först måste genomföras för att rätt förutsättningar och prognoser ska erhållas.
33
Inom projektet Nya förskolor har förskolan Bondebacka färdigställts under hösten. Projektet innebar en lösning med tillfälliga moduler i väntan på en permanent och långsiktig lokalisering bland annat med anledning av att en ny detaljplan för området måste tillskapas. Nästa förskoleprojekt kommer att påbörjas under våren 2014 med upphandling av en ny förskola i Bråstorp. Konsekvensen av tidsförskjutningen mellan projekten medför ett överskott för 2013. Fortsatt planering och lokalbehov för framtida förskoleutbyggnad ses över tillsammans med bildningsförvaltningen och stadsbyggnadsenheten.
Nya förutsättningar framkom under våren 2013 i bildningsförvaltningens utredning ”En skola för alla” där träningsskolan istället skulle omlokaliseras till Södra skolan, vilket bland annat påverkade starten av äldreboendets projektering och indirekt även starten för ombyggnationen av Strandvägen. Denna förändring genererade därför ett överskott inom LSSfastigheter. En ny förstudie påbörjades för träningsskolan med syfte att studera förutsättningarna för en integrering på Södra skolan, men den utredningen är inte klar i nuläget. Under 2013 har det nya LSS-boendet i Bråstorp som inrymmer fem stycken lägenheter samt personalutrymmen uppförts och var vid årsskiftet färdigställt. Projektet har haft som målsättning att uppföras enligt lågenergikrav och det kravet är uppnått. Byggnaden förväntas förbruka cirka 53 kilowatttimmar per kvadratmeter och år jämfört med BBR-kravet på 80 kilowattimmar. Även här görs en översyn av framtida behov av LSS-boenden tillsammans med socialförvaltningen och stadsbyggnadsenheten. EPC
EPC-projektets fas 2 slutbesiktades vid årsskiftet 2012/2013 och är därmed avslutat. Projektet övergår därmed i fas 3, vilket innebär uppföljning och validering av energistatistiken för att verifiera besparingsgarantin på 20 procent. Fortsatt översyn av energibesparande åtgärder utreds kontinuerligt inom fastighetsenheten och planeras in i den årliga reinvesteringsbudgeten. ÖVRIGA FASTIGHETER
Projektet Motala Verkstad avvaktades under 2013 då investeringsmedel ej var avsatt. Dock innebar ett föreläggande från Länsstyrelsen att sanering av marken vid 70-tonsgården akut behövde åtgärdas vilket genererade ett underskott i projektet. Förändrade förutsättningar medförde att ytterligare åtgärder tillkom i renoveringen av järnvägsstationen som inte var kända när projektets påbörjades under 2012, vilket innebär ett underskott.
3 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Reningsanläggningen på Delfinvägen har under hösten försenats ytterligare. Detta på grund av att provtagningsresultaten av tvättvattnet inte har kunnat verifieras. Detta krävs för att rätt reningsmetod och dimensionering ska kunna säkerställas.
VA-VERK
INVENTARIER FASTIGHETSENHETEN
VA-NÄT
Enligt kommunens policy ska samtliga arbetstagare ha tillgång till kommunens administrativa IT-nät. Erforderlig utbyggnad är i huvudsak utförd. I nuläget sker en översyn av passagesystemet med anledning av att detta måste vara kompatibelt med kommunens lokalbokningssystem. Projektet fortsätter under 2014.
Budgeterade utgifter för ledningsnätsrelining baserades på tidigare ramavtalspriser. Efter förnyad upphandling, både gällande relining av ledningar och renovering av pumpstationer, sjönk utgifterna rejält. Den förnyade upphandlingen samt att arbetena på Storgatan stoppades tillfälligt ger en stor positivt budgetavvikelse.
Komplettering av brandlarm i förskolorna är avklarade och arbetet med skolbyggnaderna pågår. I dessa byggnader har ambitionsnivån varit förhållandevis hög och byggnaderna har förutom utrymningslarm även försetts med vidarekopplade larm för egendomsskydd.
I och med att investeringar i VA-verk inte utförs i den omfattning som planerats så ges ett utrymme att överskrida delposten VA-nät utan att det påverkar investeringsramen för totalposten investeringar Vatten Vadstena negativt. Utfallet hamnar cirka 1,6 miljoner kronor över budget.
Under året har även redskapsbärare köpts in.
MASKINER OCH INVENTARIER, VATTEN
ÖVRIGA INVENTARIER TEKNISKA NÄMNDEN
Investeringarna avser maskiner och inventarier inom tekniska nämndens område. Utbyten inom fordonsparken har varit lite bekymmersamma under 2013. Det levererades bland annat en felaktig saltspridare och en nationell upphandling av personbilar försenades, vilket medförde att budgeterade medel använts till lösen av bilpoolsbilar för att klara driften. Inom området övriga inventarier finns en positiv avvikelse på cirka 1,9 miljoner kronor. Det är en ny spolbil, som tyvärr drabbats av leveransförsening. Den kommer under första kvartalet 2014.
Vatten- och avfallsnämnden NYINVESTERINGAR I FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR
Dessa projekt, ofta samordnade med annan infrastrukturutbyggnad, beslutas och igångsätts av kommunstyrelsen. Tekniska förvaltningen bevakar och bedömer investeringsinsatsen per projekt. Då det är andra faktorer som påverkar när projekten ska utföras, exempelvis exploatörer och konjunktur, är det svårt att prognostisera omfattningen per budgetår. Flera av projekten, bland annat nya VA-serviser, har kostat mer än budgeterat, och medförde ett underskott på cirka 2 miljoner kronor.
Totalt redovisades ett överskott på 1,6 miljoner kronor. En del av dessa medel kommer ombudgeteras för att nyttjas inom investeringsområdet Maskiner och inventarier.
Ökad satsning på vattenverksutrustning i Motala som visade ett underskott mot budget. Kontot blev förstärkt med 1 290 tusen kronor från VA-verk. Medlen är flyttade med hänsyn till kortare avskrivningstider på det som ska genomföras. Vattenverksutrustning Vadstena uppvisade däremot ett överskott på cirka 500 tusen kronor. FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR, AVFALL
Investeringsområdet visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor vilket beror på mindre utgifter för utförda asfalteringsarbeten på Tuddarp och att kameraövervakning vid återvinningscentralerna inte blev klara under 2013. Detta kommer att färdigställas under februari 2014. MASKINER OCH INVENTARIER, AVFALL
En släpvagn till lastväxlare och ett sophämtningsfordon är levererades till ett pris under budgetram. Även färre antal containrar än vad som budgeterats har köpts in. Detta medförde ett överskott mot budget på 550 tusen kronor för maskiner och inventarier.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
35
Miljöredovisning Det långsiktigt hållbara Motala – vårt inriktningsmål! Under 2013 inleddes arbetet med att ta fram ett övergripande miljöprogram för Motala kommun i syfte att säkerställa att nationella, regionala och lokala miljömål beaktas i den kommunala verksamheten. Årets miljöredovisning har strukturerats efter de tre insatsområden med koppling till klimat, miljö och natur som utpekats i kommunens strategi för att genomföra de nationella miljömålen. Enligt Naturvårdsverkets samlade bedömning kommer Sverige inte att uppnå 14 av 16 nationella miljömål. Ökade insatser krävs bland annat av kommunerna för att målen ska kunna nås till år 2020.
Klimatsmart och attraktivt Aktuella miljömål är begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning. De totala utsläppen av växthusgaser i Motala har minskat med sex procent mellan år 2005 och 2011 till 2,9 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Det är bra men inte tillräckligt bra om man ska nå målet 2,0 ton senast år 2020. Enligt ny forskning krävs att de globala utsläppen sjunker till 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år för att nå ett hållbart klimat. UTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER PER INVÅNARE 3,5 Ton CO2-ekv/invånare och år
Fjärrvärme produceras av 98 procent biobränsle. Andel levererad fjärrvärme per invånare i Motala är låg n Med 65 000 MWh producerad vindkraftsel är Motala tvåa i länet efter Mjölby med 165 000 MWh n I Motala är den genomsnittliga användningen av energi i småhus respektive flerbostadshus över rikssnittet men lägre än snittet i länet n Körsträckan per invånare är låg i förhållande till kommunstorlek men Motala är enda kommunen i länet där körsträckan per kommuninvånare ökar n Det är mindre bensin och mer diesel i tanken n År 2011 var 7 procent av fordonsbränslet förnyelsebart och andelen miljöbilar 10 procent n 500 bilar/1000 invånare ger en 3:e plats i länet och ökande n Antalet kollektivtrafikresenärer i Motala tätort minskar liksom i länets övriga mindre kommuner – motsatt trend mot riket och större kommuner n Ökad busspendling till Linköping – minskande till Vadstena. n
3 2,5
Den nationella målsättningen är att fordonsflottan år 2030 ska vara fossilfri. NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TRAFIKEN
År 2013 var året då både Motalabron och pendeltåget invigdes vilket ger nya förutsättningar för en mer hållbar transportsektor. Av den totala energianvändningen i Motala kommun förbrukas 37 procent inom transportsektorn. Drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från fordonstrafiken som därmed är den största utsläppskällan. Vid förbränning bildas inte bara koldioxid utan även andra typer av luftföroreningar som kan orsaka hälsoproblem för människor. Framförallt påverkas de som har astmatiska besvär eller andra lungsjukdomar men det finns även belägg för att människor med hjärtkärlsjukdomar påverkas.
2 1,5 1 0,5 0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011 År
Utsläpp av växthusgaster (CO2-ekv.) per invånare. Gemensam indikator från Energiplanering i Östergötland. Målnivår 2020.
Källdata: RUS samt beräknade värden utifrån SCBs körsträcksstatistik
Statistik från regionala energikontoret visar att: n Den totala energianvändningen i kommunen minskar, även exklusive industrin. Energianvändningen är tydligt konjunkturberoende. Energianvändningen för transporter och övriga tjänster har ökat sedan 2005, medan offentlig verksamhet och hushåll har minskat under samma period
Under året överskreds miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 på Drottninggatan vid 40 tillfällen. Efter invigningen av riksväg 50 minskade trafikmängden med 30 procent på den gamla genomfarten och den tunga trafiken reducerades med hela 60 procent. Effekten för luftkvaliteten kan följas upp tack vare de återkommande mätningar av partiklar (PM10) som genomförts sedan 1989. Andra effekter för miljön i innerstadsmiljön är minskade olycksrisker och lägre bullernivåer. Utrymmet och tillgängligheten för gående och cyklister kommer att öka i och med kommande ombyggnader. Övriga mätresultat avseende kvävedioxid, bensen, svaveldioxid visar att dessa understiger miljökvalitetsnorm för luftkvalitet under vinterhalvåret.
3 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
MOTALAS NYA KOLLEKTIVTRAFIK
ETT LJUSARE OCH TRYGGARE MOTALA
När Östgötapendeln började trafikera Motala central 8 april 2013 genomfördes en större omläggning av kollektivtrafiken inom hela Motala tätort. Turerna anpassades till pendeltågets avgångar och knutpunkten för tätortsbussarna förflyttades till stationsområdet. Direkt efter omläggningen minskade antalet resenärer i tätortstrafiken med cirka 15 procent men under hösten har resandet ökat något igen. Under pendeltågets första år steg cirka 500 personer på pendeltåget varje dygn.
Ljus vid gator med äldre kvicksilverbelysning har bytts ut mot LED-lampor som förbrukar betydligt mindre energi. Det vitare skenet upplevs lysa upp bättre och skapa tryggare miljö. Den nya belysningen behöver inte heller inspekteras eller bytas lika ofta vilket också ger bättre driftsekonomi.
RESVANEUNDERSÖKNING 2013
Resultatet från den senaste undersökningen ligger i linje med tidigare undersökningar från 2003, 2005 och 2010. De största förändringarna är att fler upplever det krångligt att åka kollektivt i Motala och fler tycker att det är enkelt att ta bilen. Andelen cyklister sommartid ligger stabilt kring 32 procent medan andelen cyklister vintertid är lägre än tidigare år.
MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN BEBYGGELSE – CHECKLISTA FÖR KOMMUNAL PLANERING
Checklistan arbetades fram under 2010 i samarbete med Linköpings universitet och Länsstyrelsen i Östergötland i syfte att synliggöra den kommunala planeringens, främst detaljplaneringens, möjligheter att skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser. Under året har checklistan förts in som en obligatorisk del av detaljplaneprocessen genom den framtagna handläggarmanualen. ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNEN SOM ORGANISATION
Under 2013 har kommunen som organisation använt totalt 57,2 GWh (57 200 000 kWh) energi för till exempel belysning, uppvärmning och drivmedel till fordon. Det är en minskning med 3,5 GWh sedan 2012. Både användningen av energi för uppvärmning och drivmedel minskar tack vare energieffektiviseringar inom både fastighetsenheten, vatten och avlopp samt gata och park. En del av förklaringen kan dock relateras till en betydligt varmare höst och vinter än normalt. Kommunala fastigheter och verksamheter representerar 90 procent av energianvändningen. Fordonsflottas bränsleförbrukning motsvarar 9 procent av energianvändning. Cykelfrämjandet har genomfört en undersökning av andelen cyklister i alla kommuner med en befolkning över 40 000 personer. Undersökningen visade att cykelns andel av det totala antalet resor är 14 procent vilket är högst i Östergötland. Motala har många mil cykelväg i tätorten och cykelvänliga avstånd.
Bensin 95 0,6 % Biogas 2,7 % Diesel 2,1 % Syntetisk diesel 2,3 %
RME 1,3 %
Olja 0,6 % Pellets 5,8 % El 50,5 %
MOTALA CYKELSTAD ENGAGERAR
Projektet Motala cykelstad har pratat cykel under alla större evenemang under året som till exempel pendeltågsinvigningen, Motala Expo, Platensdagen, Vätternrundan och broinvigningen. Besökare har fått prova elcyklar, svara på en enkät om cykelvanor och diskuterat infrastrukturen. Vanebilister har erbjudits att låna elcykel under en vecka, kommunens anställda har erbjudits cykelservice och utbildningar. Pins och sadelskydd designade av grundskoleelever har delats ut. Under Europeiska Trafikantveckan anordnades en cykelutställning i gallerian. Totalt har mer än 400 personer bidragit med synpunkter på hur Motala ska bli en ännu bättre cykelstad.
Fjärrvärme 34,2 %
Sammanställning av total energiförbrukning inom den kommunala organisationen. Källa: Intern statistik
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
37
ENERGIEFFEKTIVISERING I FASTIGHETER
ENERGIEFFEKTIVISERING INOM VATTEN OCH AVLOPP
Under år 2013 gick det så kallade EPC- projektet (Energy Performance Contracting) som inleddes år 2010 över i uppföljningsfasen. Projektet inleddes år 2010 i syfte att minska energiförbrukningen i fastighetsbeståndet med 25 %. I projektet ingår merparten av kärnverksamheternas lokaler, totalt knappt 200 000 kvm. Den kalkylerade årliga kostnadsbesparingen genom energieffektivisering är cirka sex miljoner kronor. Arbetet med injusteringar av värme och ventilation fortsätter för att få ett bättre inomhusklimat och lägre energiförbrukning. Den garanterade besparingen (4,9 miljoner kronor) har med råge uppnåtts, och med fortsatt arbete beräknas den bli högre än de beräknade besparingarna. Projektet beräknas dessutom minska kommunens klimatpåverkan med 2 100 ton koldioxid per år.
Genom att sanera/förnya spillvattenledningarna minskas inläckage av vatten från omgivande mark. Minskade mängder spillvatten sparar energi för pumpning och reningsprocesser. Arbetet med att sanera/förnya ledningsnätet sker kontinuerligt. Under 2013 har 3 598 meter ledningar sanerats/förnyats vilket även ger färre akuta avbrott.
INTERN ENERGIFÖRBRUKNING FÖRDELAD PÅ KOMMUNALA VERKSAMHETER
FORDON OCH TRANSPORTER
Av kommunens 101 stycken personbilar är 71 procent miljöbilar enligt definitionen från 2007. Av de lätta lastbilarna (62 stycken) räknas 34 procent som miljöbilar. Det finns därmed stora möjligheter att förbättra statistiken och minska miljöpåverkan. Kommunen äger endast en etanolbil och ingen el eller elhybridbil trots att det finns goda alternativ på marknaden idag. Den kommunala organisationen har minskat bränsleförbrukningen med 9 procent det senaste året. 70 procent av det använda bränslet är bränsle som är bättre för klimatet än bensin och diesel. Biogas och RME är i princip helt fossilfria. Syntetisk diesel är gjord på fossil naturgas men ger lägre utsläpp än fossil diesel. Mängden biogas som tankas har ökat ytterligare och är idag det fordonsbränsle vi använder mest av, tätt följt av syntetisk diesel och diesel som båda minskar lite. Avfallsenheten använder RME (biologisk diesel) för tunga fordon. Bensin är det bränsle vi använder minst av, men krävs av de flesta biogasbilar vid start.
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
ENERGIANVÄNDNING FORDON MOTALA KOMMUN FÖRDELAD
20 000
PÅ BRÄNSLESLAG
6 000 15 000
5 000 4 000
10 000
3 000 5 000 2 000
0
TF Fastighet
TF Vatten och avlopp
TF Gata
TF Återvinning och avfall
TF Produktion
Övriga
1 000 0
2008
Biogas MWh
Olja MWh
RME MWh
Pellets MWh
Biogas MWh
Syntetisk Diesel MWh
Fjv MWh
Bensin MWh
Diesel MWh
El MWh
Diesel MWh
Bensin 95 okt MWh
Källa: Intern statistik
RME MWh Syntetisk diesel MWh
Källa: Intern statstik.
2009
2010
2011
2012
2013
3 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
BUSSKORT FÖR TJÄNSTERESOR
Sedan år 1998 finns i kommunhuset två årskort till Östgötatrafiken för att erbjuda kommunanställda möjlighet att åka kollektivtrafik i tjänsten på ett enkelt sätt. Under året har de två årskorten varit utlånade vid cirka 190 tillfällen, oftast för resor till Linköping. Sammanlagt uppskattas att korten använts för resor omfattande omkring 1 700 mil. Den alternativa kostnaden för resa med egen bil uppskattas till mer än 30 000 kronor högre än kostnaden för busskorten. För en typresa till Linköping är kostnaden cirka 50 kronor lägre än för en dygnsbiljett. Med ökad nyttjandegrad sjunker kostnaden per resa med busskort. EES – ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖDET
Energieffektiviseringsstödet är ett ekonomiskt stöd till kommuner som ska användas till strategiskt arbete med energieffektivisering i den egna organisationen. Bakgrunden till stödet är EU:s energitjänstedirektiv som säger att den offentliga sektorn ska vara en förebild i att energieffektivisera. Arbetet med energieffektivisering bedrivs ofta i projektform i samarbete med Länsstyrelsen och Energikonoret Östra Götaland.
Ren och resurssnål AVFALL
Varje person i Motala kommun slänger i genomsnitt 500 kilo hushållsavfall per år. 58 procent av avfallet blir fjärrvärme och el, till exempel de vanliga soppåsarna. 41 procent av avfallet återvinns, till exempel matrester, metall, plast, glas, tidningar, kartong, elektronik och trädgårdsavfall. Mindre än 1 procent av avfallet grävs ner i deponin på Tuddarps avfallsanläggning, till exempel isolering och asbest. Sedan införandet av Gröna påsen har mängden hushållsavfall som återvinns ökat från 30 till 41 procent samtidigt som förbränningen minskat från 68 till 58 procent. OMHÄNDERTAGANDE AV HUSHÅLLSAVFALL 2013
Deponi 1 % Återvinning 41 % Energi 58 %
Aktuella projekt under 2013 var exempelvis: n Energikuppen. Energi- och klimatanpassad kommunal upphandling n INEKT, Informationshantering och energieffektivisering av kommuners och landstings transporter n Gröna kommuner/KYAB . Beteendeförändringar genom visualisering av energiförbrukning. Kopplat till EPCprojektet. n Pro-E-Bike Handlingsplan för en ökad användning av elcyklar. EU-projekt n Prova på El-cyklar
Källa: Avfallsstatistik 2013
GRÖNA PÅSEN
Gröna Påsens kommunikationskampanj utsågs till Årets Marknadsförare 2013 av Sveriges Marknadsförbund. Ett år efter införandet av Gröna Påsen ligger sorteringen över det nationella miljömålet att 50 procent av matresterna ska återvinnas biologiskt. Under 2013 återvanns 55 procent av alla matrester i Motala till biogas och biogödsel. Dessutom har de onödiga matresterna, till exempel frukt och bröd som blivit för gammalt, minskat från 25 till 16 procent. Det betyder att människor blivit mer medvetna om att hushålla med maten. GIFTFRI MILJÖ
Många av de ämnen och produkter som används i vardagen kan påverka miljön, levande organismer och människors hälsa. Skadliga ämnen kan återfinnas i fisk, vatten, slam och bottensediment med mera. I kommunens tillsynsansvar ingår
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
39
att kontinuerligt kontrollera vilka kemikalier som används och hur dessa hanteras. Under år 2012 och 2013 har tillsyn utförts på industriföretag som använder kemiska produkter och omfattar i första hand de regler i Reach som gäller begränsningar och säkerhetsdatablad. Resultat från projektet är att kunskapen generellt var dålig. I slutet på året har fokus inom industritillsyn varit på avfallshantering vad gäller hantering, märkning, sortering och förvaring. Projektet kommer att fortsätta under år 2014.
DAGVATTEN
AVLOPPSSLAM
FÖRORENADE OMRÅDEN
Det avloppsvatten som kommer till avloppsreningsverk renas innan det släpps ut till sjö eller vattendrag. Vid rening av avloppsvatten uppkommer avloppsslam som innehåller näringsämnen och för att ta vara på dessa i Motala kommun sprids slammet på åkermark. Det slam som uppkommer vid Karshults reningsverk är certifierat enligt REVAQ. Under året har det förekommit förhöjda halter av zink och koppar och halterna av kadmium visar en ökande trend. Slam med metallhalter över satta gränsvärden får ej spridas på åkermark. Undersökningar av metallhalter i avloppsvatten har utförts i pumpstationer som samlar upp vattnet från olika områden i Motala stad. Undersökningen visar att det inte finns någon direkt skillnad mellan ett bostadsområde och ett industriområde. Detta gör att arbetet med att få alla i samhället att agera hållbart och använda miljövänliga produkter blir viktigt.
Inom samhällsplanering har hanteringen av frågor om förorenade områden framförallt i detaljplanering varit i fokus de senaste åren. Flera miljötekniska undersökningar bekostas årligen av kommunen. En stor insats har skett i arbetet med EU-projektet BECOSI om förorenade områden och fysisk planering med Gamla Motala Verkstad som pilotområde. Projektet har pågått drygt tre år och avslutades under december 2013. En inventering enligt MIFO fas 1 av kända nedlagda kommunala avfallsdeponier genomfördes 2013. En undersökning av dioxinföroreningar har genomförts i delar av Godegårds samhälle med anledning av uppgifter om ett gammalt sågverk.
VATTEN VÅRT VIKTIGASTE LIVSMEDEL
Dricksvattnet i Motala stad levereras från Råssnäs vattenverk och det finns även vattenverk i Borensberg, Karslby, Godegård och Tjällmo. Dricksvattnet är av bra kvalitet och under året har inga provtagningar av vattnet visat på att det är otjänligt. Under 2013 har Motala deltagit i ett projekt drivet av Livsmedelsverket och SMI för att ta råvattenprov i Vättern. Detta för att analysera bland annat parasiter i råvatten. För att skydda Vättern som är vattentäkten för Råssnäs vattenverk, har ett arbete med att upprätta vattenskyddsområde pågått sedan 2004. Arbetet har bedrivits som ett gemensamt projekt för alla vattenproducenter runt Vättern. Förslaget har remitterats under 2013 och kommunerna runt Vättern inväntar på ett fastställande av skyddsområdet i början av 2014. Arbetet med att skydda alla de kommunala vattentäkterna i Motala kommun, genom att upprätta vattenskyddsområde, kommer att fortsätta under 2014. LÄKEMEDELSRESTER I AVLOPPSVATTEN
Under året deltog Motala kommun i en studie gällande läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rester av läkemedel förekommer i miljön och påverkar framförallt vattenlevande organismer våra i sjöar. Bland annat togs vattenprover från Boren för att undersöka eventuell förekomst av ett antal utvalda läkemedel och svårnedbrytbara ämnen.
Regnvatten för med sig föroreningar från stadens gator och övriga ytor i dagvattensystemet ut till sjöar och vattendrag utan någon direkt rening på vägen. Under 2013 slutfördes förbättringarna för vägdagvatten i form av fördröjningsmagasin och dammar som gjorts i samband med omläggningen av riksväg 50 och dubbelspåret. Anläggningarna utformas idag ofta så att attraktiva parkmiljöer skapas. För att minska utsläppen och värna vattenkvaliteten krävs ökade insatser.
LJUD
Under året har plan- och miljönämnden antagit ”Lokala riktlinjer för ljudnivåer från offentliga tillställningar”. Motala kommun har deltagit i ett regionalt projekt om tillsyn över höga ljudnivåer i offentliga miljöer/lokaler som till exempel bio och gym. Resultatet visar att ljudnivåerna klarade riktvärdena för ljudnivåer i dessa lokaler. SKOLOR MED GOD INOMHUSMILJÖ
Städrutiner, ventilation samt riktvärde för radonhalter i luft har kontrollerats på alla kommunens grundskolor. Resultat från tillsynen visar att städningen är bra. Kontrollen att skollokalerna inte har för många personer i förhållande till luftomsättning är däremot bristfällig. Det konstaterades även att det finns skolor som överskrider riktvärdet för radon, 200 Bq/m3. I dessa skolor har i ett första steg ventilationen ökats för att sänka radonhalterna. Andra åtgärder anpassade till de olika skolorna utreds, och verifierande mätningar utförs. Ljudnivåerna i skolmatsalarna är för hög uppger en tredjedel av kommunens tolvåringar enligt den regionala barnmiljöhälosrapporten avseende Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län som utkom under hösten. Inom bildningsförvaltningen pågår arbete för att ta fram servicegarantier för skolmåltider som omfattar även måltidssituationen. TILLSYN AV VÅRDBOENDE OCH TRYGGHETSBOENDE
Tillsyn har skett av de flesta vård- och trygghetsboenden i kommunen. Kontroll har skett av bland annat städrutiner, lokaler, avfallshantering och efterlevnad av egenkontrollprogram. Resultat från tillsynen visar att det på många boenden
4 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
fanns brister i egenkontroll och av städning. I egenkontrollen saknades skriftliga rutiner, kemikalieförteckningar var inaktuella med mera. Kommunikation mellan fastighetsägaren och ansvarig för vårdboende var bristfällig. Uppföljning av tillsynen kommer att ske under 2014. I de allra flesta vårdoch trygghetsboende är kommunen inte fastighetsägare utan hyresgäst. EKOLOGISK MAT I FÖRSKOLA OCH SKOLA
Under 2013 har kostenheten handlat livsmedel för totalt 25 miljoner kronor varav ekologiska/MSC märkt eller KRAV märkta livsmedel för drygt 10 miljoner kronor. Andelen ekologiska varor uppgick till 40,8 procent vilket innebär att målet på 40 procent överträffades. Alla inköp av kaffe, ägg, mjölk och potatis är Eko- eller KRAV-märkta. Vid inköp av kött ställs krav motsvarande svensk djurskyddslagstiftning vilket lett till att andelen svenskt kött var 87 procent. Genom att köpa ekologiska livsmedel minskas användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel vilket gynnar den biologiska mångfalden, en giftfri miljö och rent grundvatten. Även andra verksamheter inom kommunen köper in mat. Det sammanlagda värdet av den mat som handlas av andra enheter var 9 miljoner kronor. Andelen ekologisk mat var 14,5 procent och andelen inköp utom livsmedelsavtal uppgick till 42 procent.
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster STORA SATSNINGAR PÅ FRILUFTSLIV
För att skapa en attraktiv boendemiljö fylld av möjligheter till naturupplevelser och rekreation arbetar kommunen aktivt med naturvård och friluftsliv. Stora satsningar har genomförts i kommunens natur- och friluftsområden under året till exempel i Fålehagen och Bondebacka med förbättringar av motionsspår, terrängcyklingsspår, grillhus, grillplatser, informationstavlor, utegym med mera. Detta arbete sker med utgångspunkt från tekniska nämndens ”Handlingsplan för friluftsliv” samt bildningsnämndens ”Idéprogram för Motala kommuns fritidsverksamhet”. 85 NYA ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDEN
Det nya naturvårdprogrammet omfattar 85 olika åtgärder som ska genomförs under 2013-2017. Åtgärderna bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen samt kommunens hållbarhetsmål. Kommunen har bland annat genomfört röjningar av igenväxande hagmarker där den hotade trumgräshoppan förekommer. Denna vackra och sällsynta gräshoppa är också en så kallad ansvarsart för Motala kommun. SKYDDAD NATUR ÖKAR
Under året har kommunen fått ett nytt naturreservat, Stora Boda naturreservat. Totalt har kommunen nu 20 naturreservat, 29 biotopskyddsområden och 30 naturvårdsavtal där markägare frivilligt avsätter skog för naturvård. Dessa områden motsvarar cirka två procent av kommunens totala yta. Bilden nedan visar arealen skyddad natur, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal i Motala, totalt cirka 2 718 ha.
SKYDDAD NATUR I MOTALA KOMMUN NATURRESERVAT, BIOTOPSKYDD, NATURVÅRDSAVTAL 2500
2000
1500
1000
500
0 2000
2003
Skyddad natur landområde Skyddad natur vattenområde
Källa: Länsstyrelsen
2006
2009
2013
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
VATTENMILJÖ
Av kommunens 180 sjöar är än så länge bara 12 sjöar, 28 vattendrag och 23 av grundvattenförekomsterna statusklassade enligt vattendirektivet. Generellt sett är statusen på kommunens sjöar god men några sjöar är påverkade av övergödning och många vattendrag är fysiskt påverkade av rensning, rätning eller förekomst av onaturliga vandringshinder. Grundvattenförekomster har överlag god status. Under året har kommunen aktivt deltagit i två vattenråd för lokal samverkan i vattenfrågor, Övre Motala ströms vattenråd och Finspångsåarnas vattenråd. Kommunen har deltagit i uppstartandet av ett projekt som ska genomföra en förstudie angående fria fiskvägar i Motala ströms vattensystem. Kommunen arbetar även aktivt inom Vätternvårdsförbundet med frågor som rör fisk och fiske. Dessutom är Motala kommun medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV) som ansvarar för vattenkontrollen i tillhörande avrinningsområde. KALKNING
Luftutsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak som faller ned med nederbörden har störst betydelse för försurningen av våra sjöar. I kommunen är det främst sjöarna i den norra delen som är drabbade. Sjökalkningen genomförs regelbundet enligt ett särskilt kalkningsprogram via länsstyrelsen. Under året har 17 sjöar kalkats med en total kalkmängd på cirka 39 ton. Dessutom har kalkning skett även av några sjöar inom Sveaskogs område i norra delen av kommunen. Dessutom är Motala kommun medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV) som ansvarar för vattenkontrollen i tillhörande avrinningsområde. KÄNNEDOM OM ÅTGÄRDER FÖR MILJÖ
Av de Motalabor som besvarade resvaneundersökningen kunde 48 procent namnge en eller flera åtgärder som kommunen genomför för en bättre miljö. Detta är 8 procent fler än år 2010.
41
4 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Nämndernas / Styrelsens verksamhetsberättelser
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
43
Kommunfullmäktiges beredningar ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Beredningen har som huvuduppdrag att följa och utveckla kommunens ledningsarbete utifrån den politiska rollen. Under 2013 var det ett omfattande uppföljningsarbete inom samtliga nämnder av hur ledningssystemet LedMot fungerar. Beredningen har analyserat dessa uppföljningar och lagt förslag till utveckling av delar av systemet under 2014. Omvärldsbevakning har skett via besök i landstinget, där en dialog fördes om ledning och styrning utifrån landstingets erfarenheter och arbetssätt. Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla kommunens ledningssystem, LedMot, vilket involverar såväl politiker och tjänstemän i kommunen. Här finns möjligheter att få till fler viktiga delar som investeringsmodeller, prioriteringsmodeller, innovationssystem och ständiga förbättringar. Detta kommer att vara ett huvuduppdrag inom strategiberedningens ansvarsområde 2014.
Beredningen har även följt utvecklingen och införandet av vårt beslutsstödssystem Hypergene. Samtliga chefer i Motala kommun har fått ett verktyg för planering, resursfördelning och uppföljning av sin verksamhet. En grund har lagts under 2013 för att leda kommunens gemensamma delar på ett effektivt sätt. Den politiska dimensionen i detta bevakas och analyseras av strategiberedningen under 2014. Detta år är ett valår vilket innebär att särskild tonvikt läggs på hur den politiska processen i vårt ledningssystem fungerar under en valprocess med ny mandatperiod som målpunkt. EKONOMI
Verksamheten gick med ett överskott på 142 tusen kronor. Medel avsatta för beredningens insatser behövdes inte nyttjas med anledning av årets verksamhetsplan.
Personalnämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Året präglades av det länsövergripande projektet Kompetensväxeln som syftat till att möta generationsväxlingen. Projektet inleddes 1 oktober 2011 och pågick till 30 november 2013. Totalt har cirka 140 chefer och nyckelpersoner deltagit i olika utbildningar: ledarprogram, ständiga förbättringar, värdegrundsarbete, projektledarutbildning, kompetensöverföring, omvärldsanalys och lärande utvärdering. Även personal från personalenheten deltog i många av utbildningarna. Då personalenheten också hade en stor roll att lokalt samordna projektet fick många planerade aktiviteter flyttas fram. Personalenheten genomförde också internutbildningar i arbetsgivarfrågor för chefer i organisationen. Den 19 februari beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för innovationssystem och kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att införa systemet i hela organisationen. Informationsspridning internt och externt präglade hela året. Följeforskning pågick med hjälp av Linköpings universitet. Medel beviljades från Vinnova för ett planeringsprojekt kring det fortsatta arbetet.
Nytt personalpolitiskt program antogs av fullmäktige i oktober månad och fokusområde under året var ledarskap. Chefsuppdraget har konkretiserats och under 2014 kommer åtgärder att vidtas för att stödja och förbättra förutsättningarna för chefer i kommunen. Vidare påbörjades ett arbete med successionsplanering som syftar till att inventera organisationens framtida ledare för att bättre kunna planera insatser såsom internutbildningar, aspirantprogram eller externa marknadsföringsåtgärder. I början av året togs en personalbehovsprognos fram för hela kommunen. Prognosen visar på ett rekryteringsbehov med 310-380 personer per år fram till 2021. Arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsprognos kommer att pågå under 2014. Arbetet kring att informera om och marknadsföra kommunen intensifierades under året. Fler tjänster annonserades i tidningar och andra medier grundande på det budskap som togs fram året innan. Kommunen blev också en del av Karriär Motala, ett nätverk inom Tillväxt Motala, där ett antal arbetsgivare i kommunen samarbetar inom rekrytering i form
4 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
av tandemrekrytering, gemensamma montrar på mässor och gemensamma marknadsföringsinsatser. Utöver detta gjordes insatser för att berätta mer om vilka vi är och vilka jobb vi kan erbjuda, bland annat genom besök på skolornas yrkesföreträdardagar, på rekryteringsmässor samt för arbetslösa ungdomar och personer i omställningsaktiviteter. Nytt avtal gällande företagshälsovård började gälla den 1 januari. Det nya avtalet har fokus på hälsofrämjande insatser och ett proaktivt arbetssätt där företagshälsovården ses som en strategisk partner. På uppdrag av personalnämnden gjordes under våren en analys av den ökade sjukfrånvaron. Analysen resulterade i en rad åtgärdsförslag som kommer att genomföras 2014. Hälsoinspirationsdagarna genomfördes under hösten och fyra uppskattade föreläsare gästade kommunen. Arbetet för att stödja hälsoombuden intensifierades. Öppet forum har skapats vilket inneburit ett försök att skapa en öppen, tillgänglig mötesplats för frågor och gemenskap. Hälsoombuden hade också under året möjlighet att använda sig av ett interaktivt verktyg. Personalklubben blev under 2013 utsedd till Sveriges bästa fritidsförening vilket innebär att klubben kommer att hålla i 2014 års konferens för kommunala fritidsföreningar. Den årliga uppföljningen av kommunens arbetsmiljö visar att 87 procent av kommunens enheter lämnade in åtgärdsplaner vilket är en ökning med 7 procentenheter från föregående år. Antal inrapporterade arbetsskador och tillbud ökade under året. Totalt ansökte 18 personer om bidrag till studier. Bemanningsprojektet, som arbetar med att skapa en enhetlig och gemensam bemanningshantering har under året gjort en nulägesanalys och tagit fram ett lösningsförslag. Beslut och implementering kommer att ske under 2014. I samband med löneöversynen 2013 infördes ett webbaserat stödsystem för cheferna, där de numera själva kan lägga in uppgifter om ny lön i samband med löneöversyn. Som alltid vid införande av nya system blev det en del inledande problem, men när allt fungerade visade sig systemet vara till glädje för alla inblandade. Löneöversynen komplicerades även av det konfliktvarsel Kommunalarbetareförbundet lade. Förberedelserna inför en eventuell konflikt tog mycket tid i anspråk, vilket innebar att vi även på grund av detta kom efter i löneöversynsarbetet. Trots detta lyckades kommunen, till nästan samtliga arbetstagare, betala ut nya löner innan sommaren var slut. Utfallet låg inom felmarginalen och när det gäller de prioriteringar som gjort vittnar flera chefer om en större nöjsamhet inom befattningsgrupperna samtidigt som en del positiva lönenivåmässiga resultat uppnåtts. En del kritik från de fackliga organisationerna gavs inom delar av löneprocessen, företrädesvis handlade det om lönesamtalens genomförande och kopplingen mål, resultat och lön.
Beträffande det tidigare nämnda konfliktvarslet är bedömningen att kommunen organisatoriskt stod sig väl rustade om konflikten brutit ut. Som tur var behövde organisationen inte testa detta då parterna kom överens om ett nytt avtal bara ett tiotal timmar innan konflikten skulle bryta ut. Ett annat arbete som var omfattande under året var revideringen och nystart av tillämpningen av samverkansavtalet. Efter den utvärdering som gjordes i slutet av 2012 har avtalet reviderats och relativt sett omfattande utbildningsinsatser gjorts. Dels inbjöds samtliga arbetsträffsledamöter till en halvdags utbildning i samverkan och arbetsmiljö dels har den partsgemensamma arbetsgruppen besökt ett stort antal samverkansträffar, för att samtala om syfte, rutiner, formalia, mandat och förhållningssätt i samverkansträffen. Bedömningen som kan göras är att insatserna varit uppskattade i verksamheten. Arbetet med att utveckla personaluppföljningen har fortsatt under året och med större fokus på analys. Ett omfattande arbete genomfördes när det gäller löneprocesskartläggning och i slutet av året påbörjades en översyn av löneadministrationen. Den årliga utdelningen av minnesgåva skedde i maj månad och omfattade 78 personer. EKONOMI
Överskottet på 435 tusen kronor är kopplat till aktiviteter som inte hann genomföras. Successionsplanering påbörjades under året vilket innebär kartläggning av kommande chefsrekrytering samt i samband med detta identifiering av ledartalanger. Det planerade aspirantprogrammet kommer därför att genomföras 2014-2015. Upphandling av förmånssystem var i princip klart men fick avbrytas då det stod klart att upphandlingen måste göras om då värdet skulle överstiga beloppet för direktupphandling.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
45
Revisionen ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Revisorerna är fullmäktiges redskap för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och att ytterst ge fullmäktige underlag till deras prövning och beslut i ansvarsfrågan för nämnder och styrelsen.
Revisorerna upprättar årligen en revisionsplan för sitt arbete. Planen utgår från en för mandatperioden upprättad risk- och väsentlighetsanalys för Motala kommun, vilken syftar till fokusering på verksamhets- och revisionsrisker. EKONOMI
Kommunens revisorer har till uppgift att årligen granska: All den verksamhet som bedrivs inom styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna n Årsredovisningen, inklusive den sammanställda redo visningen vilken omfattar verksamhet som bedrivs i andra juridiska personer n Delårsrapport n De kommunala företagen genom de revisorer och lekmanna revisorer som utses i dessa. n
Revisionen gjorde ett överskott på 131 tusen kronor. Framförallt är det ett resultat av lägre kostnader för arvoden jämfört med budget.
Valnämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
EKONOMI
Nämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt vallagen och annan lagstiftning ankommer på kommunens valnämnd. Nämnden fullgör i övrigt de uppdrag som av kommunfullmäktige överlämnas till nämnden.
Valnämnden gjorde ett mindre underskott på 14 tusen kronor. Orsaken till underskottet var inköp av läsplattor.
Under 2014 genomförs val till europaparlamentet i maj samt allmänna val i september.
Överförmyndaren ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
EKONOMI
Verksamheten bedrevs under året enligt verksamhetsplan och kommer att beskrivas i den verksamhetsberättelse som redovisas i maj. Överförmyndarkansliet kommer från och med 2014 att överföras till kommunledningskontoret där det placeras inom enheten Kansli. I samråd med övriga samarbetskommuner diskuteras nu också att från och med 2015 istället för enskilda överförmyndare i varje kommun bilda en gemensam nämnd med placering i Motala kommun. Ett eventuellt utökat samarbete där även Mjölby kommun ingår diskuteras också.
Resultatet redovisade ett överskott på 58 tusen kronor. I huvudsak har verksamheten hållit sin budget. Vad gäller prognossäkerheten så har denna varit bra.
4 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Kommunstyrelsen ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Verksamhetsåret har präglats av omfattande arbete med genomförandet av Bana-väg, kommunens största infrastrukturprojekt alla kategorier. Extra insatser kring platsmarknadsföring samt utvecklingen av Framtidens Motala har varit huvudfokus under året. Att knyta Motala till regionen har varit en central fråga under många år och nu invigdes pendeltågtrafiken till och från Motala den 8 april 2013 samt den nya förbifarten via Motalabron och ny riksväg till Mjölby den 9 oktober. Dessa centrala händelser var slutpunkten på decenniers arbete med planering och lobbying för trafiklösningar för Motalas utveckling. Parallellt med detta lyfte kommunen tillsammans med Tillväxt Motala AB fram Motalas näringslivsutveckling. Behovet har varit stort av att sätta Motala i en ny position, i ett nytt sammanhang. Detta arbete utmynnade i att positionen Motala, Östergötlands sjöstad, sattes under våren 2013. Denna position avser att lyfta fram stadens unika attraktiviteter vid vattnet och i regionen. Att utveckla staden och skapa förutsättningar för tillväxt genom att nyttja och utnyttja stadens kvaliteter har varit fokus för kommunens stora utvecklingsprojekt Framtidens Motala, en lokal utvecklingsplan för tillväxt. Tillsammans med regionförbundet Östsam och Tillväxt Motala AB har kommunen drivit en omfattande process under året med extra egna medel, medel från tillväxtverket samt från regionförbundet Östsam. Detta för att enligt uppdraget utarbeta en modell för samverkan lokalt för utveckling och tillväxt, dels för utveckla stadens kvaliteter och främja bostadsbyggandet. Genom seminarier, medborgardialog, externa möten, följeforskning från universitetet i Linköping har grunden lagts för att under 2014 forma en vision för Framtidens Motala. Övrigt utvecklingsarbete har i hög grad koncentrerats till att ta fram och utveckla en centrumvision för Motala centrum i samverkan med Tillväxt Motala AB, Göta Kanalbolag AB, Fastighetsägarna, centrumföreningen samt Motala kommun. Denna ska slutbehandlas under 2014. Arbetet med att utveckla möjligheterna till näringslivsutveckling har lyfts fram i Varamon bland annat genom en samverkan med regionförbundet Östsam i syfte att hitta externa intressenter för ett utvecklingsarbete. Denna process pågår vidare under 2014. En fördjupad översiktplan för Borensberg antogs av kommunfullmäktige med en tillhörande utvecklingsplan. Ett omfattande arbete för att stödja och utveckla Borensberg som bostadsort och näringslivsort har därmed fått tydliga och välförankrade förutsättningar för framgång. Inom Gamla Motala Verkstad pågick arbetet under året med att utveckla projektet GMV. Insatser i form av en fastighetsutredning för områdets utveckling, en utveckling av verksamhetsidén samt förankring med föreningar och intressenter av utvecklingsarbetet
präglade verksamhetsåret. Förslaget till verksamhetsidé för GMV remitterades innan årsskiftet ut till berörda för ställningstagande under 2014. EKONOMI
Ett intensivt verksamhetsår är till ända. Under året tillfördes kommunstyrelsen extra medel för politiska prioriteringar. Detta har inneburit förstärkningar i tilläggsanslag med 3,2 miljoner kronor samt en fortsättning 2013 med åtgärder beslutade 2012. Det ekonomiska resultatet har för verksamhetsåret prognostiserats till balans under hela året. Utfallet blev nära noll med en negativ avvikelse på 55 tusen kronor. Prognossäkerheten får bedömas vara god. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde och inom kommunledningsförvaltningen har dock avvikelserna varit relativt stora. Detta med anledning av förändringar i personalstyrkan och tillfälliga satsningar under verksamhetsåret. Extra medel har satsats utifrån de politiska prioriteringarna inom de fyra insatsområdena. Dessa medel var av engångskaraktär. Kompletterande avtal skrevs med Tillväxt Motala AB, vilket innebar att förstärkningar gjordes med 1,5 miljoner kronor. För investeringarna är avvikelserna betydande gentemot beslutad ram. Höga ambitioner samt osäkerhet i genomförandeplaneringen har förstärkt behovet av en reviderad investeringsprocess. Denna har under flera år präglats av osäkerheter i prognoser och genomförande. Bana-väg projektet med förskjutningar i insatser beroende på trafikverkets uppdrag samt förskjutningar i IT-investeringar förklarar merparten av överskjutande medel.
47
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Måluppfyllelse | Kund INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska i dialog med individer, grupper, företag och organisationer ge god service med möjlighet till inflytande för dem som nyttjar eller berörs av kommunens verksamhet. RESULTATMÅL
Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka.
Företagarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka.
Nöjdheten med kommunens verksamhet ska öka.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande
57
54
54
54
NII (inflytande)
41
43
38
38
NKI kvalitetsfaktor tillgänglighet
69
73
71
71
Total ranking Svenskt näringsliv
144
246
267
202
NKI kvalitetsfaktor bemötande
73
73
69
69
Total NKI (Insikt)
67
67
65
65
Total NMI (Totalt omdöme)
53
56
53
53
Resultatet i 2013 års medborgarundersökning innebar att Motala vänt från under riksnittet 2011 till över snittet för samtliga tre huvudområden. Motala har även påtagligt förbättrat resultaten i den så kallade insiktsmätningen som genomförs mot företag som varit i kontakt med kommunen. De nyckeltal som inte har uppfyllts är resultaten avseende bemötande och tillgänglighet i medborgarundersökning och Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimat. Båda resultaten innebär förbättringar men påkallar åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Det arbete som inletts under 2013 med ett helhetsgrepp avseende verksamhetsutveckling behöver intensifieras för att
öka medborgare och kunders nöjdhet med Motala kommun. Ständiga förbättringar föreslås bli kommunens övergripande strategi för verksamhetsutveckling och ett paraply för de gemensamma verktyg som införts avseende servicegarantier, synpunktshantering och innovationssystem. Med hänsyn till resultaten 2013 är det av särskilt vikt att följa upp och säkerställa ambitionen avseende servicegaranti för bemötande och tillgänglighet. En högt prioriterad aktivitet är också att genomföra 20 punkter för en förbättrad företagsmiljö i samverkan med Tillväxt Motala. För att arbetet med verksamhetsutveckling ska få en hög verkningsgrad krävs ett systematisk och intensivt arbete med kommunikation av vår organisations kärnvärden. För att långsiktigt förbättra måluppfyllelsen kommer arbetet med en stärkt medborgardialog ha en stor strategisk betydelse.
Måluppfyllelse | Medarbetare INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara. RESULTATMÅL
Medarbetarna ska uppleva ett motiverande och stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara.
Medarbetarnas hälsa ska förbättras
Jämställdheten bland medarbetarna ska öka.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Index för delaktighet
> 4,2
4,2
4,2
4,2
Index för kompetens
> 3,6
3,9
3,9
3,6
Index för ledarskap
> 3,4
3,5
3,5
3,4
Nöjd medarbetarindex
> 61
60
60
61
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden. Under rikssnitt för kommuner
< 5,9 %
6,1 %
5,6 %
5,2 %
Andel kvinnliga chefer/andel kvinnliga anställda
58,0 %
61,0 %
58,0 %
60,0 %
Kvinnors lön i procent av männens lön. Årlig ökning
92,5 %
93,0 %
92,5 %
92,1 %
4 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Medarbetarenkäten genomförs vartannat år så utfallet är detsamma som 2012. Målsättningen är ett förbättrat resultat mellan mätningarna och eftersom endast två av fyra nyckeltal har förbättrats mellan 2010 och 2012 så bedöms resultatmålet inte som uppnått. Resultatmålet medarbetarnas hälsa ska förbättras mäts utifrån att sjukfrånvaron ska vara under rikssnittet för landets kommuner och dessa jämförelsetal görs endast årsvis. För 2013 blev sjukfrånvaron 6,1 procent. Riksnittet för 2013 blev 5,9 %.
Trenden är att sjukfrånvaron ökar och under året har personalnämnden fattat beslut om ett åtgärdspaket som kommer att genomföras under 2014. Resultatmålet att jämställdheten bland medarbetarna ska öka mäts bland annat genom att följa upp kvinnors lön i procent av männens lön där målnivån är årlig ökning. Kvinnors lön i andel av männens visar på en förbättring med 0,5 procentenheter mot förra året. Den marginella förändringen kan ligga inom felmarginalen men då ökningen under två år varit 0,9 procentenheter kan det säkerställas att kvinnors löner i andel av männens ökat.
Måluppfyllelse | Ekonomi INRIKTNINGSMÅL
Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalÅrets resultat före extraordinära poster ekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent.
0,5 %
3,1 %
4,0 %
2,8 %
Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel.
100 %
165 %
101 %
101 %
Självfinansieringsgrad
Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större ekonomiskt överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Målet är uttryckt som att det över tid ska uppgå till minst två procent, för mandatperioden 2011-2014. För 2013 är målnivån 0,5 procent. För bokslutet 2013 är nivån 3,1 procent. Om ett snitt räknas på de senaste åren så har målet uppnåtts. Det ekonomiska utrymmet för att självfinansiera sina investeringar består dels av årets resultat och dels av de avskrivningar
som belastar resultatet respektive år. Även detta mål ska ses över tid (2011-2014). Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verksamheten i bokslut 2013 var 89 miljoner kronor. Årets resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgick till 58 miljoner kronor och avskrivningarna uppgick till 90 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 148 miljoner kronor. För det enskilda året 2013 är självfinansieringsgraden 166 procent. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska investeringarna i Bana-väg projektet inte vara med i utvärderingen av resultatmålet. När detta projekt exkluderas är självfinansieringsgraden 165 procent.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
49
Måluppfyllelse | Utveckling INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska vara ett attraktivt samhälle som tar vara på innovationer och mångfald i en regional samverkan. RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
2 520
2 455
2 463
2 519
Antal inv per den sista dec i Motala och Borensberg
32 620
33 244
32 757
32 619
Antal invånare per den sista dec, totalt
42 000
42 187
41 867
41 828
59
63
59
59
74,0 %
73,9 %
73,5 %
72,4 %
15 200
15 133
15 091
15 260
115
189
156
125
32,0 %
30,2 %
30,5 %
31,0 %
Antal inv i prioriterade mindre tätorter per den sista dec Befolkningen i Motala kommun ska öka, både i tätorter och på landsbygden.
Andel av befolkningen som är nöjd med Motala som boplats ska öka.
NRI (SCB Medborgarundersökning)
Andel förvärvsarb 20-64 år Andelen sysselsatta och antalet arbets- nattbefolkning tillfällen ska öka. Antal förvärvsarbetande, dagbefolkning Ingen under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd.
Antal inv under 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd
Invånarnas utbildningsnivå ska öka.
Andel invånare med eftergymn utb, 30-34 år
Under 2013 ökade befolkningen i Motala kommun med 320 personer, vilket är en mycket stor ökning jämförelsevis med de senaste decennierna. Framför allt ökar befolkningen i Motala stad, medan befolkningen på landsbygden minskar något.
Den fördjupade översikplanen för Borensberg har gjorts färdig under året och ligger nu till grund för det fortsatta arbetet. Planen beskriver förutsättningar för hur Borensberg över en längre tid kan växa med 1 500 invånare.
Ett flertal tendenser är gynnsamma för kommunens utveckling med ökande antal företag, fler sysselsatta och högre sysselsättningsfrekvens och de mätningar som genomförts via SCB, Svenskt Näringsliv, SKL med flera pekar på en positiv utveckling. Handelsindex har också stigit år från år under den senaste femårsperioden.
Måluppfyllelse | Hållbarhet INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska genom sin verksamhet och sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle. RESULTATMÅL
Säkerheten och tryggheten i kommunen ska öka.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Brott (våldsbrott och stöd/tillgrepp)
-5,0 %
-9,9 %
-
-
Krishanteringsförmåga samt risk- och sårbarhetsanalyser
100 %
100 %
100 %
100 %
61
57
55
55
-3,0 %
-1,8 %
-
-
2,9
2,9
2,9
2,9
Andel med bra hälsa - kvinnor
> 68 %
68 %
68 %
-
Andel med bra hälsa - män
> 76 %
74 %
76 %
-
Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - kvinnor
< 16 %
17 %
16 %
-
Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande - män
< 11 %
12 %
11 %
-
Medborgarnas upplevda säkerhet Olycksfall (personskador, bränder och trafikolyckor)
Utsläppen av växthusgaser i kommunen, räknat som koldioxidekvivalenter ska minska.
En positiv utveckling av folkhälsan och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga.
1)
Nyckeltalet redovisas med två års eftersläpning
Utsläpp av koldioxidekvivalenter per invånare 1)
5 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Det är svårt att få till stånd ett metodiskt och strukturerat arbete med kontinuerliga kartläggningar och åtgärdsplaner i samverkansgrupperna kring det brottsförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen har i ett beslut den 29 januari 2014 gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå en ny organisation för det brottsförebyggande arbetet med beaktande arbetet för en ny säkerhetsorganisation i dess helhet. Utsläppen 2011 enligt senaste statistik uppgick till 2,9 ton CO2-ekvivalenter per invånare. För att nå målet 2,0 ton CO2 år 2020 bör utsläppen år 2012 inte överstiga 2,8 ton CO2 och därmed bedöms målet som uppfyllt. Utsläppen har dock legat på en konstant nivå sedan 2008 så det kommer att krävas ytterligare åtgärder för att nå den långsiktiga målsättningen.
Andelen med bra hälsa ligger oförändrad för kvinnor och har försämrats för män. När det gäller andelen med psykiskt nedsatt välbefinnande ökar andelen för både kvinnor och män. Kopplat till resultatmålet för folkhälsa är arbetet i Psynk – Psykisk hälsa barn och unga mycket aktivt och involverar många. Projektet, som pågår till och med 2014, ska resultera i bättre samverkan mellan skola-socialtjänst och landstinget för att barn och unga och deras familjer ska få rätt stöd i rätt tid. Det regionala ANDT-rådet som leds av landshövdingen har tagit fram en regional ANDT-strategi och en handlingsplan där det är tydligt uttryckt vad som ska göras och av vem. Dessa dokument blir viktiga instrument för hur kommunen utformar sitt arbete på området.
Måluppfyllelse | Kommunstyrelsen INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska utgöra en attraktiv livsmiljö för invånare, företag och besökare. RESULTATMÅL
Ny- och ombyggnad av bostäder och företagslokaler ska öka.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Kvadratmeter Industrimark till försäljning Motala
20 000
73 000
100 000
-
Kvadratmeter mark för handel och kontor till försäljning
20 000
26 200
58 000
-
Lediga småhustomter Borensberg
10
8
8
-
Lediga småhustomter Motala
20
38
25
-
100 %
ej uppnått
-
-
Vid positivt planbesked ska detaljplan kunna påbörjas inom ett år.
Under året har nio småhustomter och en tomt för kontorsändamål sålts. Dessutom har två bebyggda fastigheter, gamla brandstationen och Södergården sålts. Ett exploateringsbart markområde vid Karlslunds skola har förvärvats. Nya småhustomter till försäljning har tillkommit bland annat i Södra Freberga. För att stimulera marknaden har stadsbyggnadsenheten till exempel medverkat i Livet i Motala-samarbetet och på Byggbranschdagen, där en projektkatalog presenterades.
För att förbättra utbudet av småhustomter i Borensberg arbetar enheten med en detaljplan för Hällalund, som varit föremål för samråd under året. Flera planuppdrag har tillkommit och listan över detaljplaner som behöver upprättas innefattar nu mer än 100 ärenden. Stadsbyggnadsenheten klarar därför inte att påbörja planer inom ett år från planbesked annat än i särskilt prioriterade ärenden.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
51
Bildningsnämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Under 2013 inleddes ett antal projekt inom grundskolan såsom PRIO, Sveriges Kommuner och Landstings matematiksatsning, Läskampanjen Motala läser samt En skola för alla. Dessa projekt har i olika utsträckning resulterat i aktiviteter på enheterna. PRIO-projektet har slutförts på två enheter inom kommunen och kartläggningsresultaten har lämnats över och redovisats för dessa enheter för fortsatt arbete. En kommunal matematikutvecklare har under året haft nedsättning i tjänst för detta uppdrag och i uppdraget har ingått att samordna SKL:s matematiksatsning. Vi har även haft en kommunal svenskautvecklare som i sitt uppdrag bland annat haft samordning av läskampanjen för grundskolans del. Under året har även en NTA-samordnare haft ett uppdrag att utveckla och administrera NTA-arbetet med lådor och utbildning. Under året avslutades det IT-projekt där Norra skolan och Charlottenborgsskolan deltagit i. Pilotprojekten på dessa skolor har gjort att behovet av tekniskt utrustning på övriga enheter har drivits på efter många års uteblivna satsningar. Mer information kring projektet finns i den utvärdering som gjorts.
För att motverka den mycket stora arbetslösheten bland Motalas ungdomar startades projektet Ungdomsjobb. En satsning på 9 miljoner kronor under 2013. Tyvärr gick organiseringen och implementeringen trögt första halvåret men i slutet av året har över 40 ungdomar fått ett ”riktigt” jobb under ett år. På uppdrag av verksamhetschefen för gymnasieskolan, vuxenutbildningen och arbetsmarknad och med utgångspunkt från nationella och kommunala styrdokument, har utbildningsstrategen genomfört en översyn av hur kommunen jobbar med integreringen av nya svenskar inom kommunens ansvarsområde. Utifrån översynen presenteras överväganden och förslag till utvecklingsmöjligheter och förändringar i syfte att åstadkomma en struktur som på bästa möjliga sätt integrerar nya svenskar i skolan, samhället och arbetslivet. Målgruppen är nya svenskar och hur kommunen integrerar barn, ungdomar och vuxna i Motala.
De förstelärare som rekryterades i slutet av 2013 och som samtliga har olika typer av uppdrag kommer att påbörja detta arbete under 2014. 12 stycken lärare har fått försteläraruppdrag inom grundskolan.
Vuxenutbildningen har på kort tid utvecklats till en motor, mäklare och mötesplats med många utbildningar i egen regi eller i samverkan med andra. Vuxenutbildningen ger stor frihet att själv bestämma hur den enskilde vill lägga upp dina studier. Om man vill läsa på heltid eller deltid, lärarledd undervisning eller självstudier över Internet. Den enskilde kan själv bestämma vilka ämnen som ska läsa och hur de ska kombineras.
ESFA-fortbildningarna kommer att fortgå i kommunen till och med vårterminen 2017. Under året har det påbörjats med att ett antal arbetslag och rektorer gått ICDP- lärande samspel och NPF-neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Allt för att förbättra att inkludera fler elever och att alla elever ska nå kunskapsmålen.
Under året har ett antal utvecklingsinsatser påbörjats inom kulturverksamheten, exempelvis har en utredning genomförts avseende El Sistema på förskolan samt en fortsatt fokus på utvecklingen av Kulturstadsdelen GMV. Vidare har Musikskolan utvecklats till en Kulturskola och Konsumringen har ytterligare förstärkts som en mötesplats kulturutövare.
Gymnasieskolan har även deltagit i SKL:s och Östsams satsning PlugIn. Där har medel erhållits för att hitta metoder för att minska avhoppen från gymnasieskolan. Motala vill få fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier. Målet är att halvera avhoppen, öka kunskapen om vilka åtgärder som leder till minskade avhopp för ungdomar i riskzonen. För att nå målen kommer kommunen bland annat att jobba med metoder och rutiner för hur man ska identifiera olika riskgrupper, utveckla nya metoder för hur studie- och yrkesvägledningen tillsammans med andra aktörer kan arbeta för att förhindra avhopp från skolan.
Fritidsgårdsverksamhet har under året bedrivits vid fyra så kallade huvudgårdar (Charlottenborgs fritidsgård, Råssnäs fritidsgård, Borensbergs fritidsgård samt Skolgårda fritidsgård) och sex så kallade föreningsgårdar (Tjällmo, Karlsby, Österstad, Älvestad, Fornåsa och Skatehallen). Ungdomscenter Hallens målgrupp är ungdomar i åldern 16-25 år. Utöver den löpande dagliga verksamheten har en rad uppskattade och välbesökta arrangemang och aktiviteter genomförts för att Hallen ska öppnas upp för fler. Hallens personal förlade sin verksamhet till Varamobaden under ett par sommarveckor, vilket var mycket uppskattat och kommer att återkomma 2014. Hallen jobbar mycket med grundidén att det är kommunens unga som ska ha delaktigheten och inflytandet över verksamheten. Under året har Hallens ungdomar fått möjlighet att arbeta vid fritidsgårdarnas arrangemang och detta kommer att utvecklas under 2014.
Kommunen medverkar i att utifrån ett svenskt perspektiv möta Europa 2020-strategins mål att minska andelen elever som lämnar ungdomsskolan/gymnasieskolan i förtid. Detta genom samverkan på kommunal, regional och nationell nivå.
5 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Stöd har givits till fritidsföreningar, i första hand föreningar med barn- och ungdomsverksamhet. Drygt 100 barn och ungdomsföreningar och 15 övriga fritidsföreningar har sammanlagt erhållit föreningsbidrag med cirka 5 miljoner kronor. Därutöver har drygt 600 tusen kronor beviljats i investerings-/anläggningsbidrag till föreningsdrivna anläggningar. Kommunen och Motala Idrottspark AB (MIPAB) tecknade under hösten ett nyttjanderättsavtal gällande Idrottsparken Motala. Avtalet gäller från och med i 1 januari 2014 till och med 31 december 2033. Syftet med avtalet är dels att reglera kommunens nyttjanderätt till anläggningarna och dels att Idrottsparken ska utgöra kommunens representationsarena för större idrottsarrangemang. I avtalet regleras vidare kommunens årliga ersättning till MIPAB.
Vuxenutbildningen visar ett överskott med 3,9 miljoner kronor till stor del beroende på fler elever på SFI vilket ger ökade intäkter medan kostnaderna inte ökat i motsvarande grad. Politiska prioriteringar har inneburit ett ramtillskott på 3 miljoner kronor och dessutom har vuxenutbildningen fått utökade statsbidrag. Dessa medel har inte använts fullt ut då färre elever än förväntat sökt till köpta utbildningar.
EKONOMI
Gemensamma verksamheter, där förvaltningskontoret ingår, visar ett underskott på 500 tusen kronor. Det beror till övervägande del på att personal som drivit projekt under året lönemässigt belastat kontoret men finansierats på andra centrala konton.
Bildningsnämndens bokslut uppvisar ett överskott på cirka 9,9 miljoner kronor jämfört med tilldelad ekonomisk ram. Den största orsaken till överskottet är att hela tilläggsanslaget för ungdomsjobb inte har gått åt. Övriga större avvikelser är blanda annat överskott inom vuxenutbildningen. Avvikelser, både positiva och negativa, finns även inom nämndens övriga verksamheter. Totalt sett visar förskolan ett överskott med cirka 1,8 miljoner kronor. Efterfrågan av barnomsorg på obekväm arbetstid har inte varit lika stor som beräknat. Bemanningsenheten som förser förskolan med vikarier visar ett överskott, främst beroende på högre utnyttjande och mindre obokad tid. Barnomsorgsintäkterna är större än beräknat för 2013. Överskottet dras ner av ökade personalkostnader på förskolorna på grund av många nya och yngre barn samtidigt som personalens sjukfrånvaro ökat. Grundskoleverksamheten uppvisar ett överskott på cirka 1,5 miljoner kronor. Främsta skälen till det är ett positivt ekonomiskt resultat ute på enheterna samt att barnomsorgsintäkterna för fritidshem blivit större än beräknat. Grundskolan har en stor tillströmning av elever till introduktionsklasser vilket inneburit uppstart av nya grupper. Dessa kostnader täcks av statsbidrag från migrationsverket. Skolskjutskostnader har ökat under året och uppvisar ett underskott. Kostnaden för modersmål är betydligt högre än beräknat då antalet elever med rätt till modersmål ökar. Kultur och fritid uppvisar inte några större avvikelser mot budgeterat resultat. Gymnasieverksamhetens visar ett underskott mot budget med 3 miljoner kronor, vilket främst beror på högre interkommunala nettokostnader än beräknat. En ytterligare anledning är att elevantalet i yrkesprogrammen har minskat, samtidigt som personal inte kan minskas i motsvarande grad på grund av behov av olika kompetenser. Dessutom har fler elever modersmålsundervisning vilket ökar kostnaderna för verksamheten.
Introduktionsverksamheten för flyktingar har i likhet med ovan fått ett större inflöde än beräknat, vilket genererar ett överskott mot budget på 300 tusen kronor. Arbetsmarknad uppvisar ett överskott på cirka 6,5 miljoner kronor på grund av lägre omfattning av ungdomsjobb än det ramtillskott på 9 miljoner kronor gav.
Prognossäkerhet: Bildningsnämnden har sedan prognos 3 uppvisat ett överskott. Det har varierat mellan 5,9 (prognos 3) till 8,9 miljoner kronor (prognos 7). Prognosen har under hela året pekat på att erhållet ramtillskott för ungdomsjobb inte kommer att gå åt fullt ut. Vid senare prognoser har även andra orsaker som vuxenutbildning och ökat flyktingmottagande påverkat bedömningen.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
53
Måluppfyllelse | Utbildning och barnomsorg Inriktningsmålet för utbildning och barnomsorg omfattar verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, särskola samt vuxenutbildning. INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta ska individer utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras till fortsatt kunskapssökande. RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
100 %
95 %
92,7%
93,5 %
64 %
64 %
64 %
68,5 %
Genomsnittligt betygspoäng
13,6
13,6
13,6
13,5
Genomsnittligt meritvärde
206
204
202
196
Upplevd arbetsro, år 2
90 %
80 %
76 %
76 %
Upplevd arbetsro, år 5
90 %
81 %
82 %
80 %
Upplevd arbetsro, år 8
90 %
78 %
77 %
87 %
Upplevelse av lärarnas stöd, år 2
99 %
97 %
94 %
94 %
Upplevelse av lärarnas stöd, år 5
99 %
96 %
99 %
96 %
Upplevelse av lärarnas stöd, år 8
99 %
92 %
94 %
96 %
Andel som känner sig trygga i skola, år 2
99 %
96 %
92 %
91 %
Andel som känner sig trygga i skolan, år 5
99 %
97 %
98 %
98 %
Andel som känner sig trygga i skolan, år 8
99 %
95 %
96 %
98 %
Andel som upplever att de vuxna lyssnar på barnen/lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, år 5
99 %
91 %
95 %
95 %
Andel som upplever att de vuxna lyssnar på barnen/lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, år 8
90 %
75 %
80 %
89 %
Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer, år 2
90 %
93 %
87 %
87 %
Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer, år 5
90 %
77 %
79 %
78 %
Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer, år 8
80 %
53 %
57 %
64 %
Andel elever som uppnår kursplanens/ individuella mål Elevers måluppfyllelse och studieresultat ska öka.
Alla elever i skolan ska ha rätt till stöd
Andelen elever etablerade på arbetsmarknaden/studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning
i sin lärprocess, stor vikt läggs på kompensatoriska insatser.
Barnens/elevernas rätt till trygghet, delaktighet och inflytande samt deras upplevelse av miljön som inspirerande ska öka. Verksamheten ska utformas så att alla barn och elever blir sedda.
De studieresultat som presenteras avser till vissa delar tidigare års utfall i och med att officiella mätningar presenteras under hösten. När det gäller kvalitetsparametrar baserade på elevers upplevelse inom trygghet, upplevelse av stöd med mera är de flesta utfallen höga och goda resultat har uppnåtts genomgå-
ende. Inriktningsmålet är dock inte uppfyllt vilket i huvudsak beror på en extremt hög ambitionsnivå. Ett flertal aktiviteter pågår parallellt inom detta område som omfattar stora delar av förvaltningens ansvarsområde.
5 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Måluppfyllelse | Fritid INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska stimulera barn, ungdomar och vuxna till en meningsfull och aktiv fritid samt god hälsa. RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
140 000
110 985
158 258
145 441
5 300
3 579
4 391
4 679
70,0 %
77,0 %
84,0 %
66,0 %
2 000
1 350
5 000
1 185
Antal besök på Fritids och föreningsgårdar
43 000
31 491
58 000
39 494
Antal besök på hallen
12 000
7 828
9 600
15 050
240
208
230
223
60,0 %
61,0 %
51,5 %
66,0 %
225 000
225 999
223 616
222 442
7,3
7,3
7,3
7,3
Antal bad simhallen I nära samverkan med brukare ska en ökad attraktivitet och upplevd säkerhet uppnås avseende kommunens fritidsanläggningar.
Antal gästnätter Skogsborg Nyttjandegrad idrottshallar Antal besök på arrangemang
Genom ungdomars inflytande och delaktighet ska positiva verksamheter, arrangemang och mötesplatser erbjudas i ökad utsträckning.
Antal öppetdagar Fritidsgård (snitt) Andel aktiva barn i föreningar Barn och ungdomars initiativ till fritidsaktiviteter, enskilt och inom föreningslivet, ska ytterligare stödjas för att uppnå en god hälsa.
Antal deltagare 7-20 år i bidragsberättigade aktiviteter Upplevd möjlighet att utöva sina fritidsaktiviteter
En hög ambition präglar även verksamhet fritid. En mängd aktiviteter har genomförts och ett stort antal pågår. Attraktivitet och hög nyttjandegrad präglar både verksamhet, arenor och anläggningar inom fritidsområdet. En hel del
punkter enligt tidigare beslutat idéprogram har påbörjats eller genomförts. När det gäller nyckeltal kopplade till resultatmålen har ett flertal uppnåtts, dock finns ett antal nyckeltal där utfall är lägre än målnivå.
Måluppfyllelse | Kultur Inriktningsmålet för kultur omfattar verksamheterna bibliotek, musikskola och allmänkultur. INRIKTNINGSMÅL
Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald. RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
244 000
231 641
220 400
240 000
Antal deltagare i arrangemang
37 000
9 358
21 029
35 000
Konsthallen, antal besökare
11 000
9 282
-
-
Sveriges Rundradiomuseum, antal besökare
8 000
5 000
-
-
Antal elever i musikskola och dans
1 100
1 100
1 050
1 050
Antal elever i skapande skola/kulgris
7 000
5 010
8 076
5 900
2
3
21
15
10
16
10
8
Antal besökare bibliotek Öka kommuninvånarnas erfarenhet av kultur genom eget skapande och deltagande i ett rikt kulturliv.
Öka kulturens användning som pedagogiskt redskap i kommunens olika verksamheter.
Antal samverkansprojekt med kommunens olika förvaltningar Stärka Motalas roll i det regionala kulturlivet samt i ökad utsträckning nyttja kulturen som lokaliseringsfaktor i kommunens utvecklingsarbete.
Delaktighet i antal regionala samverkansformer
Inom verksamhetsområde kultur har blandade resultat uppnåtts avseende utfall på nyckeltal i relation till uppsatta mål. En hel del aktiviteter pågår inom området som exempelvis
utredning av El Sistema och kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
55
Måluppfyllelse | Sysselsättning och Integration INRIKTNINGSMÅL
Motala kommun ska verka för en kvalitativ integration i samhället. RESULTATMÅL
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Andel nyanlända invandrare som är aktiva i arbetsliv och samhälle ska öka.
Andel som deltagit i samhällsorientering
80 %
84 %
84 %
50 %
Andel personer som efter deltagande i arbetsmarknadsinsatser uppnår egen försörjning ska successivt öka.
Andel som uppnår arbete eller studier efter deltagande i arbetsmarknadsinsatser
25 %
18 %
20 %
12 %
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
7
1
6
6
När det gäller andel som deltagit i samhällsorientering är målet uppfyllt, däremot uppnås inte målet avseende andel som uppnår arbete eller studier efter deltagande i arbetsmarknadsaktiviteter.
Måluppfyllelse | Konsumentrådgivning INRIKTNINGSMÅL
Medborgarna ska erbjudas en plattform för god konsumentrådgivning. RESULTATMÅL
Konsumentrådgivning ska erbjudas med god kvalitet och tillgänglighet.
NYCKELTAL
Tid från kontakt till erforderligt stöd
Målet inom konsumentrådgivning är uppfyllt i och med att handläggningstid av ärenden understiger uppsatt nivå. Fokus för verksamheten är att utveckla förebyggande och uppsökande verksamhet.
5 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Plan- och miljönämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Antalet bygglovärenden har minskat något i förhållande till tidigare år. Antalet ansökningar och beslut om bostadsanpassningsbidrag har däremot ökat marginellt. Tendensen är att det blir fler och mer omfattande anpassningar och därmed ökade kostnader för kommunen. Under året har bygglovenheten bland annat deltagit vid Motala Expo och varit representerade i kommunens företags- och etableringsgrupp. Utveckling och uppdatering av hemsidan samt översyn och komplettering av enhetens rutiner har påbörjats, inledningsvis inom pilotprojektet ”Ständiga förbättringar”. Fler aktiviteter är planerade inom förbättringsarbetet. Lantmäteriet har under året slutfört några stora förrättningar avseende genomförande av järnvägsplanen för dubbelspårsutbyggnaden genom Motala. Samtliga förrättningar avseende dubbelspåret beräknas bli avslutade under 2014. En kartläggning av enhetens processer har påbörjats där resultatet ska användas för att se över arbetsrutiner och där det är möjligt korta ner ledtider och höja kvaliteten. Avsikten är att under 2014 utvidga processarbetet till att omfatta hela planprocessen, i syfte att skapa ett effektivare informationsflöde och minska dubbelarbete. Miljö- och hälsoskyddsenheten har som huvudsakligt arbetsområde att utföra olika tillsyns- och tillståndsuppgifter enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Samtliga inkommande ärenden har handlagts, utöver det har flera äldre ärenden prioriterats och kunnat avslutas. Att de verksamheter som betalar en fast årlig kontrollavgift ska få den tid de betalar för är av stor vikt. En genomgång av tidredovisningen styrker att verksamheten lever upp till detta åtagande. Under året har fokus också varit att ta fram ett bättre planeringsunderlag för kommande års behovs- och tillsynsplaner. Resultatet har blivit bra och bedöms kunna ge en effektivare handläggning och en kortare tid för kommande års planering. Inom hälsoskyddsområdet har ett särskilt fokus varit att ta fram riktlinjer för buller vid offentliga tillställningar. Det har till viss del medfört att andra arbetsuppgifter har prioriterats ner under året, till exempel planeringen av kommande års avloppsinventering. Under vinterhalvåret 2013 bedrevs luftkvalitetsmätning i Motala tätort. Kalkning av utvalda sjöar i kommunen har också genomförts. Sedan en tid tillbaka har miljö- och hälsoskyddsenheten arbetat aktivt med att öka effektiviteten vid handläggning av ärenden. Detta kommer att vara prioriterat även under de kommande åren. Inom de olika tillsynsområdena kommer bland annat tillsyn vid undervisningslokaler och förorenade områden att vara högt prioriterat. Det som utmärker räddningstjänstens verksamhet för året är den kraftiga minskningen i antalet räddningsinsatser. För året redovisas 535 insatser inklusive 17 IVPA-larm (I Väntan På
Ambulans) utöver Tjällmo, mot 564 insatser året innan. Det är den lägsta siffran på tolv år och insatserna har dessutom varit mindre resurskrävande än normalt. Särskilt glädjande är att antalet brand i byggnad minskat till 42 stycken, den lägsta siffran sedan 1999. Även olyckstypen ”brand ej i byggnad” har minskat kraftigt de senaste åren. Exempel på den olyckstypen är gräsbrand, skogsbrand och fordonsbrand. Under året inträffade 44 händelser mot toppåret 2008 då räddningstjänsten larmades till 106 ”brand ej i byggnad”. Det är svårt att analysera varför antalet insatser minskar kraftigt i en enskild kommun. Troligt är dock att antalet anlagda bränder, framförallt anlagda av ungdomar, minskar. En av de bidragande orsakerna kan vara det arbete räddningstjänsten utför gentemot ungdomar, både avseende utbildning och direkt riktat mot barn och unga som anlägger bränder. Räddningstjänsten har utfört IVPA-uppdrag i Tjällmo sedan 2001. Under 2013 tecknades ett nytt avtal med landstinget, vilket innebär att samtliga räddningsstyrkor nu genomför den typen av uppdrag. Insatserna medför en ökad trygghet för kommunens medborgare och där landstinget betalar ersättning för utförda uppdrag. Under året slutförde räddningstjänsten ett treårigt projektet tillsammans med Vologda i Ryssland och Grodno i Vitryssland. Projektet har varit givande för personalen och har sannolikt gett ett mervärde i våra två samarbetsländer. Det har också varit ekonomiskt positivt för räddningstjänsten att genomföra projektet. Under 2014 får det utredas ifall ett nytt projekt ska startas upp. Under 2014 byter räddningstjänsten räddningschef. För de kommande åren förväntas samarbetet med övriga kommuner i länet gällande framförallt ledningssamverkan öka. Vad gäller räddningstjänstens verksamhet i övrigt bör kommunen slutföra utredningen kring hur säkerhetsfrågorna hanteras och organiseras då detta bör påverka räddningstjänstens framtida verksamhet. EKONOMI
Plan- och miljönämndens ekonomiska resultat för året slutade på ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Det egentliga överskottet är 1,9 miljoner kronor, eftersom ramen har varit 300 tusen kronor då Skatteverket fastställde fastighetsskatten för den nya räddningsstationen till ett belopp som var 300 tusen kronor lägre än förväntat. Ett kraftigt minskat antal utryckningar inom räddningstjänsten ger ett överskott på cirka 1,5 miljoner kronor. Antalet räddningsinsatser under året var 535 stycken, den lägsta siffran sedan år 2001. Då har dessutom larmtypen IVPA, I Väntan På Ambulans, tillkommit sedan dess. Årets insatser har också varit mindre komplexa än tidigare, vilket påverkat antalet räddningsstyrkor som larmas till insatsen och hur länge räddningsarbetet behövt pågå. Det kraftiga trendbrott som skett under året påverkar
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
alla kostnader som har ett samband med den operativa verksamheten, allra mest påverkas kostnaden för deltidsstyrkorna. Personalkostnaderna för deltidskårerna i Borensberg, Tjällmo och Vadstena blev 1,1 miljoner kronor lägre än förväntat. Prognoserna har vid varje prognostillfälle utgått från utfallet för perioden och antagandet att resterande del av året blir ett normalår. Från och med prognos 3 redovisades ett överskott, som alltså baserades på överskottet för perioden januari till april medan antalet insatser resten av året antogs bli normalt. I prognosen angavs att det var stora osäkerheter kopplade till kostnaderna för den operativa verksamheten, särskilt deltidskostnader. Prognoserna har sedan blivit alltmer träffsäkra ju fler månader som har passerat. På intäktssidan ger taxeintäkterna ett överskott på 1,6 miljoner kronor. Bygglovenheten hade med taxeintäkternas storlek som en osäkerhet redan i första prognosen. Delvis beror det höga utfallet på att cirka 15 procent högre avgifter tas ut vid planavvikelser, men även samma tre faktorer i den nya PBLtaxan som drev upp intäkterna under 2012 spelar in. Den första är att avgiften för handläggning av åtgärdens genomförande numera tas ut i förskott. Den andra är att enligt den nya taxan tas avgift ut även för kommunicering. Den tredje faktorn är att små ärenden numera debiteras mer rättvisande gentemot de större och därför ger mer intäkter än förut. Inom lantmäteriet bidrar taxeintäkter avseende fastighetsbildning till överskottet, utfallet är cirka 27 procent högre än under 2012. Ärendebalansen för lantmäteriförrättningar har minskat under året. Bland annat har några stora förrättningar för genomförande av järnvägsplanen för dubbelspårsutbyggnaden genom Motala slutförts. Eftersom en oproportionerligt stor del av utfallet kom under årets två sista månader gjordes ingen betydande höjning av prognosen för-
57
rän i prognos 7. Även miljö- och hälsoskyddsenheten bidrar med en mindre del av överskottet för taxeintäkter, främst avseende timtaxorna inom hälsoskyddsområdet. Ökningen beror delvis på att effekten av vissa effektiviseringsåtgärder nu börjar synas, det vill säga fler tillsyner utförs. Främst ligger ökningen på de interna kunderna i form av socialnämnden och bildningsnämnden. Även ansökningarna om installation om värmepumpar har varit betydligt fler än förväntat under hösten. Utfallet för timtaxorna var fyra och en halv gånger större än under föregående år och exakt hälften av det kom bara under årets sista två månader. Liksom för lantmäteriet gjordes därför ingen betydande höjning av prognosen förrän i prognos 7. Intäkterna exklusive anslag i övrigt visar dock på ett underskott beroende på lägre bidragsintäkter än förväntat. Lantmäteriets budgeterade bidragsintäkt på 500 tusten kronor från Östsam uteblev helt. Räddningstjänstens intäkter från ICLD-projektet med Ryssland och Vitryssland blev cirka 350 tusen kronor lägre än förväntat. Utfallet för de bostadssociala bidragen har liksom 2012 blivit cirka 550 tusen kronor högre än budgeterat. Kostnaderna varierar oerhört mycket från månad till månad. Antalet omprövningar har det senaste året blivit fler, liksom antalet ärenden och då främst mer omfattande sådana med stora kostnader involverade. Budgeten har inför 2014 höjts kraftigt utan att ramen har höjts i motsvarande mån. Om hänsyn tas till lönekompensationen visar personalkostnaderna ett överskott på cirka 350 tusen kronor utöver räddningstjänstens deltidskårer. Detta trots att en engångskostnad påcirka 950 tusen kronor avseende avgångsvederlag belastar stabens resultat. Förklaringen till det är ett antal långa sjukskrivningar samt vakanser, föräldraledigheter och en pensionsavgång.
5 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Måluppfyllelse | Plan- och miljöförvaltningens verksamhet Inriktningsmålet för plan- och miljöförvaltningen omfattar verksamheterna bygglovenhet, lantmäterienhet, miljö- och hälsoskyddsenhet samt räddningstjänst. INRIKTNINGSMÅL
Inom plan- och miljönämndens verksamheter bygglov, lantmäteri, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst ska prövning, tillsyn, annan myndighetsutövning och övrig handläggning utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Servicen och informationsgivningen ska vara god. RESULTATMÅL
De företag som varit i kontakt med plan- och miljöförvaltningen ska vara nöjda med förvaltningens service.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Kundnöjdhet brandtillsynsärenden
78
74
76
76
Kundnöjdhet bygglovärenden
65
63
67
67
80 %
76 %
83 %
83 %
60
69
65
65
Handläggningstid anmälan om installation av värmepump, andel handlagda inom 2 veckor
90 %
93 %
97 %
91 %
Handläggningstid enkla bygglovärenden, kompletta, andel handlagda inom 3 veckor
90 %
91 %
93 %
57 %
Handläggningstid för husutsättningar, grovutstakning, andel handlagda inom 1 vecka
90 %
96 %
100 %
-
Handläggningstid för leverans av nybyggnadskartor, andel handlagda inom 2 veckor
90 %
84 %
81 %
68 %
-
-
55 %
62 %
80 %
33 %
83 %
53 %
Kundnöjdhet lantmäteriförrättningar Kundnöjdhet miljö- och hälsoskyddsärenden
Handläggningstiderna för vanligt förekommande ärenden hos planoch miljöförvaltningen ska vara korta/kortare än vad lagstiftning kräver (där sådan finns).
Handläggningstid medgivande om egensotning, andel handlagda inom 8 veckor Handläggningstid tillståndsärenden för brandfarlig vara, andel handlagda inom 8 veckor
Målnivån höjdes inför 2013 för två av nyckeltalen inom resultatmålet servicenivå. Inget av dessa uppnådde målnivån i Insiktsmätningen 2013. Därmed är heller inte inriktningsmålet uppfyllt. Utfallet för nyckeltalet brandtillsynsärenden blev NKI 74, medan den nya målnivån var 76. För serviceområdena information och kompetens är värdet oförändrat, medan det har ökat för bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Under året har räddningstjänsten arbetat med att förbättra informationen på hemsidan och att förtydliga protokollen från tillsynsverksamheten. Det ska vara lätt att förstå motiven till eventuella anmärkningar. Det enda serviceområdet som faktiskt har minskat är tillgängligheten, från NKI 76 till 71. En första analys tyder på att företagarna tycker att det är svårare att nå räddningstjänsten på telefon. Bilden är dock inte helt tydlig, betyget har ökat med sammanlagt nio steg i de olika delområdena men ändå minskar totalbetyget med två steg. SKL påpekar också att eftersom en del frågor gjorts om i enkäten är resultaten för de sex serviceområdena inte helt jämförbara med föregående år. Myndighetsområdet brandtillsyn är dock fortfarande det som får klart högst betyg av företagarna i Motala.
Utfallet för nyckeltalet bygglovärenden blev NKI 63, medan den nya målnivån var 65. Det som drar ner betyget är serviceområdena rättssäkerhet samt framförallt information och kompetens. Den enskilda fråga där Motala kommun har sämst resultat i jämförelse med andra kommuner handlar om hur vi informerar om processen och rutinerna för våra ärenden. Årets resultat är fortfarande bättre än det genomsnittliga resultatet (NKI 60) för samtliga deltagande kommuner. Miljö- och hälsoskyddsärendena däremot höjde sitt betygsindex rejält från NKI 65 till 69, genomsnittet för deltagande kommuner är 67. Samtliga serviceområden höjde sitt betygsindex men framförallt tillgänglighet, bemötande och effektivitet. Motala kommun har även valt att göra en uppdelning av mätningarna efter ärendetyp, i livsmedel respektive övriga miljö- och hälsoskydd. En av de enskilda frågor inom livsmedelområdet där Motala kommun har bäst resultat är tid för handläggning av ärenden. Det är glädjande att miljö- och hälsoskyddsenhetens arbete med tillgänglighet, bemötande och effektivitet märks så tydligt och uppskattas av kommunens företagare.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Nyckeltalet kundnöjdhet för lantmäteriförrättningar mäts inte via Insikt utan genom kundundersökningar i egen regi. Målnivån minst omdömet 7 av 10 för 80 procent av de svarande uppfylldes inte riktigt. Resultatet kommer att analyseras och åtgärder kommer att vidtas för att förbättra förrättningsprocessen med avseende på kundens upplevelse. Resultatmålet handläggningstid uppfylldes för första gången i bokslutet 2012. För 2013 har tre av fem nyckeltal nått sin målnivå. Det nyckeltalet som inte nådde målnivån var tillståndsärenden för brandfarlig vara. Utfallet blev 33 procent, en kraftig försämring sedan halvårsskiftet. Räddningstjänstens samhällsskyddsavdelning har haft vakanser som tillsatts först i slutet av 2013. Det hann tyvärr inte påverka handläggningstiderna under 2013, men för 2014 bör de återgå till en mer normal nivå. Det andra nyckeltalet som inte nådde målnivån var leverans av nybyggnadskartor där utfallet blev 84 procent mot 95 procent i delårsrapportetn. Handläggningen kräver samverkan med tekniska förvaltningen. Under andra halvåret har ersättare saknats både på tekniska förvaltningen och lantmäterienheten under semestertid och vid sjukdom. Lantmäterienheten arbetar för närvarande med att hitta en ersättare till ordinarie personal. En diskussion kommer också att tas med tekniska förvaltningen om möjliga lösningar för deras del under semestertid och vid sjukdom. Lantmäteriets andra nyckeltal, handläggningstid för husutsättningar, uppnådde däremot målnivån. Även de enkla bygglovärendena klarade målnivån. Antalet bygglovärenden har minskat något i förhållande till tidigare år, men arbetsbelastningen är generellt sett högre under årets första sex månader då 63 procent av årets ärenden inkom. Av totalt 215 ärenden tog 19 längre tid än tre veckor, de flesta av dessa har handlagts under första halvan av 2013. I fem fall krävdes att besiktning utfördes och tre rivningar av teknikbodar inkom från början som en gemensam anmälan. Det konstaterades att bygglov krävdes, men eftersom handläggningen av ett av dem drog ut på tiden blev även de andra två försenade. Ett ärende var kopplat till ett gammalt oavslutat lov. Nyckeltalet anmälan om installation av värmepump nådde sin målnivå, liksom i samtliga mätningar hittills. Antalet ärenden har ökat ganska kraftigt sedan 2012. Då handlade det om 79 ärenden totalt, för 2013 hade antalet ökat till 107. Merparten av det fåtal som har dragit ut på tiden har inkommit under handläggarens semester. I ungefär hälften av fallen har dessutom krävts komplettering av sökanden innan de kunnat slutföras. Medelvärdet för handläggningstiden understiger fyra dagar, ungefär två tredjedelar av ärendena har handlagts på maximalt två dagar.
59
6 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Socialnämnden ÅRETS VERKSAMHET VÄRDEGRUND
Alla enheter har genomfört ett utvecklingsarbete för att omsätta förvaltningens värdegrund i sitt vardagsarbete. Utgångspunkt har varit de grundvärden som kommunen står för (öppen, stolt och nyskapande) med påbyggnad av socialtjänstens specifika värderingar. HEMSJUKVÅRD I KOMMUNAL REGI
Förberedelser för övertagande av ansvar för hemsjukvård har pågått under året. En del av detta har varit planering för personalövergång från landstinget samt rekrytering av personal. Inför genomförandet har också gemensamma avgifter i kommunerna antagits. ÄLDRES BOENDE
Aktiviteter under året som kommer att påverka utvecklingen av äldrebostäder: n Stegvis avveckling av trygghetsbostäder med bristande standard inledd i Gamla stan n Planering för nya trygghetsbostäder i kommunens regi inom kvarteret Munken, byggstart 2014 n Uppdatering av program för utveckling av senior- och trygghetsbostäder n Fler demensplatser genom successiv omställning av 24 platser på Strömsborg samt 16 platser vid Strandvägen efter ombyggnad 2014-2015. INTRAPRENAD
Tillämpning av intraprenad som driftsform inom kommunen har fastställts för vårdboendet Solbacken efter att detta tidigare drivits på entreprenad. Med intraprenad menas att en enhet ges möjlighet till att drivas i en företagsliknande form samtidigt som den fortfarande är en del av den kommunala utförarverksamheten. Ökad självständighet och större handlingsutrymme förväntas ge erfarenheter för en både effektiv och kvalitativ verksamhet. STÖDET TILL PSYKISKT FUNKTIONSNEDSATTA
Stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning har anpassats för att möta brister och förändringar i behovsbilden. Länsgemensamt avtal om samverkan samt samlad mobilisering av stöd omkring enskilda med svårare psykiatrisk problematik ingår i detta. Nedläggning av den öppna stödverksamheten Bojen har fattats då andra alternativ som möter målgruppen har tillkommit, främst ”Fontänhus” som är en träffpunkt som drivs av medlemmarna själva. UTANFÖRSKAP
Arbetslöshet för unga i Motala har varit fortsatt hög. Särskilda insatser från kommunen för att ge möjlighet för unga att få fäste i strukturerad sysselsättning eller utbildning har varit medverkan i de arbetsmetoder som vilar på grunderna ”moti-
vation, omvärld, delaktighet och demokrati” (MODD). Även praktikplatser och KOM-jobb med statligt anställningsstöd är åtgärder som tillämpats. GRUPPBOSTAD LSS
Under året genomfördes projektering och byggnation av gruppboende anpassat för personer med svår autism. Enheten med fem lägenheter kommer att stå färdig i februari 2014. NÄRVÅRD FÖR VÄXANDE BEHOV
Ökade behov för barn och ungdom har ställt krav på ytterligare resurser för insatser i närmiljön. Fler stödinsatser via verksamhet ”Lotsen” har kunnat genomföras med förstärkta resurser. Resursen ”Båten” (enhet för kartläggning vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik) har även dirigerats för att kunna svara för stöd baserat på bistånd via socialkontoret. En kategori med omfattande behov är unga med psykiska funktionsnedsättningar kombinerat med missbruk och komplex social problematik. Här krävs anpassade närvårdslösningar som utgår från boendestöd. Delar av detta har utvecklats inom enheterna Kvarnstensgatan – Östermalmsgatan och vid Kaptensgatan. POLITISKA PRIORITERINGAR
Särskilda medel för politiskt prioriterade områden har varit avsatta under året för område ”Barn och unga” och ”Äldre”. För barn och unga har förvaltningens engagemang samlats i arbete för att synkronisera samhällets insatser för Barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa (Psynk). Inom område Äldre har satsningar för hälsa med bland annat organisering av träningsaktivteter både i ordinärt och i särskilt boende påbörjats. Lättillgängligt stöd för anhöriga och utveckling av ett centrum för välfärdsteknologi är andra områden där aktiviteter inletts. ÅTGÄRDSPLAN
Inom äldreomsorgen har funnits stora ekonomiska underskott i många driftsenheter. En intern genomlysning av förutsättningarna för verksamheterna har genomförts med anledning av detta och en åtgärdsplan redovisats. Centrala områden är dels modell för intern ersättning för utförda insatser och dels efterlevnad av ansvar och roller för styrning och ledning. Genomlysningen har lyft förbättringsområden som i olika grad är angelägna både för förvaltningen och för kommunorganisationen som helhet.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
FRAMTID BOSTÄDER FÖR SÄRSKILDA BEHOV
För äldre med stora psykiska funktionsnedsättningar finns ett växande behov av boendelösningar baserade på omsorg och vardagsliv. Parallellt behövs kapacitet att möta yngre med svår psykisk problematik, ofta kombinerad med sociala störningar. Behoven av bostäder med särskild service har länge kunnat mötas med servicebostäder integrerade i olika bostadsområden. Detta bryts med den under 2014 färdigställda gruppbostaden för personer med svår autism. Inför 2015-2016 bedöms ytterligare behov av en ny gruppbostad för att möta ett antal unga vuxna med behov som fordrar denna boendeform. Förnyelse aktualiseras också i förhållande till kvarstående gruppbostad som inte uppfyller standardkrav, enhet Kartorp. Minskat antal boende ger i detta fall ytterligare skäl att överväga en avveckling och ersättning med andra lokaler. ÄLDREBOSTÄDER
Ett liv på egna villkor även högt upp i ålder fordrar stöd i form av anpassade bostäder. Därför är det angeläget med fler bostadsalternativ för äldre på ordinarie bostadsmarknad. Effekter på livskvalitet och hälsa ger vinster för både individ och samhälle, vilket lyfter fram bostadsfrågan som ett nyckelområde för en hållbar äldreomsorg. HEMLÖSHET
Lågt bostadsbyggande och ökande befolkning har förstärkt en redan svår situation för personer som har svårt att nå upp till kraven på bostadsmarknaden. Konsekvensen är att socialtjänstens tvingats till ökat ansvar för att ordna lämpliga boendelösningar. För den kategori som står längst ifrån att accepteras i ett ordinärt boende ökar risken för hemlöshet även i form av brist på ”tak över huvudet”. Behov finns att kartlägga hur socialtjänsten kan stå rustad att möta en situation där hemlöshet kan leda till ett hot mot liv och hälsa. SOCIALKONTORETS KAPACITET
Kraven avseende rättssäker myndighetsutövning har ökat parallellt med en ärendevolym som vuxit kraftigt. Särskilt utsatt är utredningsfunktionen för barn och ungdom där arbetsbelastning konstant under lång tid varit hög. Kapaciteten behöver stärkas genom utökad bemanning och möjligen även i formen av justeringar i metod och organisation. FORTSATT ANPASSNING MOT NÄRVÅRDSLÖSNINGAR
Både ärendevolym och behovens komplexitet har ställt allt större krav på vår egen interna resursverksamhet. Målet att undvika extern vård är normalt rationellt både utifrån kostnad och effekter av insatsen. Detta kräver en fortsatt utveckling av strukturer, kompetens och mångsidighet i vår förmåga att möta en allt mer skiftande problematik.
61
BEMANNINGSKRAV I ÄLDREBOENDE
Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Tidpunkten för ikraftträdande har flyttats fram till 2015. Föreskrifterna kommer främst att påverka bemanningsnivå nattetid. De ställer också krav på en preciserad biståndsprövning där även de individuella behov som ska tillgodoses för var och en som beviljas ett särskilt boende ska anges i besluten. Det betyder ökade insatser i handläggning och uppföljning. FÖREBYGGANDE ARBETE
Aktiviteter som stärker individens egna förutsättningar för ett självständigt liv, förebygger eller skjuter upp omsorgsbehov är lönsamma för alla. Förstärkt anhörigstöd, hälsoaktiviteter och teknologi som stöd för en trygg vardag kan mildra det normala åldrandets konsekvenser och behovet av vård- och omsorgsinsatser. En förebyggande omsorgssektor kommer att bli till ett allt viktigare offensivt komplement med goda möjligheter att ge återbäring över tid.
EKONOMI
Socialnämnden ekonomiska resultat blev ett underskott på cirka 700 tusen kronor. Detta är ett betydligt bättre resultat än vad som prognostiserats under året. Årets första prognos pekade på ett underskott på 13 miljoner kronor. Redan i prognos 3 var den prognosen förbättrad med 5 miljoner kronor, vilket förklarades av ett beslut att enligt åtgärdsplan inte starta nya boendelösningar inom LSS under 2013, samt att använda vissa statsbidrag inom främst äldreomsorg för att finansiera befintlig verksamhet. Förbättringen av resultatet mellan prognos 3 och 4, samt mellan prognos 4 och 6 beror på att förvaltningen successivt bedömt ett ökat överskott vad gäller de politiskt prioriterade medlen. Anledningen är en förskjutning i tid och arbetet kommer istället att fortgå under 2014. Förändring mellan prognos 6 och bokslutsresultatet beror till största delen på ett förbättrat resultat inom Sociala resursverksamhetens område med drygt 6 miljoner kronor. Dessutom finns en förklaring i slutavräkningen inom färdtjänst som visade på en reducering av årets kostnader med 1,3 miljoner kronor. Även försörjningsstödet gjorde ett bättre resultat än prognostiserat, vilket beror på att det i november kom beslut om pengar som återsökts från Migrationsverket. Äldreomsorgen gjorde dock ett sämre resultat än vad som prognostiserats i prognos 6, detta påtalades dock redan i prognos 7. När det gäller det förbättrade resultatet inom Sociala resursverksamheten, så återfinns det inom daglig verksamhet, personlig assistans samt inom IFO-verksamheterna. Det handlar både om högre intäkter än beräknat samt om lägre kostnader än beräknat för såväl personal, lokaler samt material. ÄLDREOMSORG, INKLUSIVE FÄRDTJÄNST
Äldreomsorgen inklusive färdtjänst visar ur ett verksamhets-
6 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
perspektiv ett resultat på -9,5 miljoner kronor, vilket är ett något sämre resultat jämfört med prognos. Färdtjänsten gick bättre medan äldreomsorgens kostnader för personal ökade i jämförelse med prognos. Underskottet återfanns inom förvaltningens egenregi som gjorde ett underskott på 26,4 miljoner kronor. Underskottet är kopplat till en dålig överensstämmelse mellan den interna resursfördelningen och de faktiska kostnaderna på enheterna. Socialkontoret hade därför ett överskott avseende äldreomsorg på 15 miljoner kronor, som också det beror på den interna resursfördelningen. FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOL (PSYKIATRI)
Resultat blev inom psykiatrin ett underskott på 175 tusen kronor. Här har en del omfattande och krävande insatser verkställts under året, vilket gjort att kostnaderna varit höga. Resultatet är dock förbättrat sedan prognos, vilket beror på att en statsbidragsintäkt på drygt 600 tusen kronor som tidigare funnits med i prognoser under central nivå nu har flyttats hit. LSS
LSS-verksamheterna redovisade totalt sett ett överskott på 9,4 miljoner kronor. Överskottet beror till största delen (5,6 miljoner kronor) på att de nya boendelösningar som planerats inom SRV med start hösten 2013, inte kommer att vara i drift förrän år 2014-2015. Utöver detta överskott så redovisade även personlig assistans ett överskott på 1,1 miljoner kronor beroende på att en omfattande insats upphört under året. Även daglig verksamhet redovisade ett stort överskott på 1,4 miljoner kronor vilket bland annat beror på vidtagna spar-
åtgärder inom en verksamhet samt att en annan verksamhet varit under uppbyggnad och därför inte kom igång fullt ut. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Individ- och familjeomsorgen redovisade ett underskott på 3,1 miljoner kronor. Det är framförallt vuxenvården, med placeringskostnader för tvångsomhändertagande av narkotikamissbrukare som ökat under året. Försörjningsstödet gjorde ett överskott på 0,5 miljoner kronor, vilket är en något bättre än prognos. Förbättringen beror främst på intäkter från Migrationsverket som beviljades i slutet av året. Förbättringen inom IFO-verksamheterna sedan prognos 6 återfinns för övrigt inom Sociala resursverksamheten. Här är framförallt överskott på grunde av vakanta tjänster under delar av året en förklaring till de stora överskotten. FLYKTINGMOTTAGANDE
Kostnaderna för Flyktingmottagande visar ett underskott på 0,6 miljoner kronor. Detta förklaras av omställningskostnader i samband med att verksamheten Ungbo lagts ut på entreprenad. Flertalet anställda valde att stanna i kommunen och under en övergångsperiod har dessa kostnader belastat denna verksamhet. ADMINISTRATION
Resultatet blev ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på vakant tjänst samt att delar av tjänster fått finansiering via statsbidragsprojekt som inte varit budgeterade.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
63
Måluppfyllelse | Barn och ungdom INRIKTNINGSMÅL
Barn och ungdom ska ha tillgång till ett samordnat och individuellt anpassat stöd som utgår från hem- och närmiljö. RESULTATMÅL
Socialtjänstens aktiviteter ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.
Det ska vara enkelt att få tillgång till stöd för barn och ungdom.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Kunskap hos barn/ungdom om vart man kan vända sig för att få stöd
75 %
-
-
-
Upplevd enkelhet, Tillgång stöd för barn och ungdom
75 %
74 %
91 %
-
100 %
54 %
-
-
75 %
95 %
84 %
-
Uppfyllda mål i genomförandeplaner i genomsnitt Upplevd förbättring av stödinsatser
Alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem.
Antal barn som kommer till tals
100 %
100 %
100 %
100 %
Den som står för stöd i förhållande till underårig med omfattande vård- och omsorgsbehov ska själv kunna få ett anpassat stöd efter egna behov.
Handlingsplan för anhörigstöd barn
100 %
100 %
-
-
Mätningar om upplevelsen av ”enkelhet” att nå stöd visar en nivå alldeles under målnivån 75 procent. Det är även en lägre nivå jämfört med föregående år men utfallen är inte helt jämförbara då mätningarna 2012 var mer begränsade. Nivån för upplevd förbättring efter genomförda stödinsatser visar en mycket hög nivå (95 procent) vilket är högt över målnivån och en förbättring jämfört med föregående år. Däremot visar mätningarna att det inte ser ut att vara möjligt att nå upp till ”ett uppfyllt mål i genomsnitt” i de individuella genomförandeplaner som finns upprättade. Ett mer realistiskt mått behöver fastställas. I det löpande arbetet tillämpas barnsamtal metodiskt både i de utredande aktiviteterna och i de stödjande insatserna. Handlingsplaner för anhörigstöd har formulerats i alla berörda verksamheter. Sammantaget uppfylls endast två av fyra resultatmål vilket gör att inriktningsmålet inte bedöms uppfyllt.
6 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Måluppfyllelse | Vuxna INRIKTNINGSMÅL
Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet. RESULTATMÅL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
100,0 %
76,0 %
-
-
Upplevd förbättring av stödinsatser
75 %
92 %
97,5 %
85 %
Personer som genomgått stödprogram för missbruk aktualiseras inte åter för förnyade stödinsatser inom två år efter avslutad insats.
Antal personer som återaktualiseras inom två år, stödprogram för missbruk
75 %
-
-
-
Den som står för stöd till anhörig för att uppnå eller vidmakthålla en normal livsföring ska själv kunna få ett anpassat stöd efter egna behov
Handlingsplan anhörigstöd vuxna
100 %
60 %
-
-
Den som fått stödinsatser ska ha uppnått förbättring i sin livssituation/klarat att vidmakthålla en god livssituation.
NYCKELTAL
Uppfyllda mål i genomförandeplaner i genomsnitt
Resultatmål om uppnådd förbättring i sin livssituation mäts dels genom en enkät vid avslutad insats och dels genom kontroll av uppnådda mål i aktuella genomförandeplaner. Mätningarna är genomförda i den del av socialtjänstens utförande verksamheter som bedriver såväl service- som biståndsgrundade stödinsatser. En hög andel av kundunderlaget har därmed omfattats av mätningar. Resultatet visar att nyckeltal om ”minst ett uppfyllt mål” i genomförandeplaner för alla framstår som orealistiskt högt, vilket också gäller för området barn och ungdom. Den av individerna själva skattade upplevda förbättringen ligger samtidigt på en mycket hög nivå (92 procent).
Resultatmålet om återaktualisering inom missbruksvården, med nyckeltal att inte återaktualiseras inom två år efter avslutad stödinsats, har efter tidigare försök visat sig vara svår att fånga i praktiskt genomförbara mätningar. Även vid förbättrade förhållanden har det framhållits att stödinsatser kan krävas under lång tid. Begränsat till utfall av institutionsvård (hvb) vid missbruk är kunskapen sedan tidigare mätningar att effekten är låg och ligger långt under nivån för nyckeltalet. Någon förnyad mätning under 2013 har inte ansetts meningsfull. Sammantaget innebär detta att resultatmålen inte uppfylls och därmed inte heller inriktningsmålet.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
65
Måluppfyllelse | Äldre INRIKTNINGSMÅL
Stöd till äldre ska främja hälsa och trygghet, samt utgå från individens behov och egna val. RESULTATMÅL
Äldreomsorgens kvalitet i Motala ska vara bland de bästa i landet.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Nöjdhet Hemtjänst
89 %
92 %
-
-
Nöjdhet Särskilt boende
83 %
84 %
-
-
90 %
94 %
100 %
100 %
Uppfyllda delmål i genomförandeplaner
100 %
-
-
-
Upplevd trygghet med insatser genom hemtjänst
75 %
89 %
-
-
Nöjdhet med möjligheter till social samvaro och aktivitet, boende
63 %
65 %
-
-
Den som utför ett regelbundet och omfattande stöd för sin anhörig ska själv få Upplevd tillgång till anpassat stöd ett anpassat stöd efter egna behov. Personer som erhåller stöd och hjälp ska uppnå förbättrad trygghet i sin livssituation. Äldre ska ges möjlighet att fortsätta leva ett aktivt och självständigt liv högt upp i ålder.
Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen har med rapporten för 2013 presenterat den fjärde gemensamma upplagan av öppna jämförelser inom äldreområdet. Öppna jämförelser bygger på insamlade underlag från andra undersökningar bland annat Nationella brukarundersökningen och nationella kvalitetsregister, kommun- och landstingsdatabasen, Information till alla, SCB:s räkenskapssammandrag och socialstyrelsens officiella statistik. De äldres bedömning av äldreomsorgen i Motala kommun som helhet, är att den håller en god kvalitet både inom hemtjänst och särskilt boende. Motala ligger över riksgenomsnittet både när det gäller hemtjänst och särskilt boende. För Motalas del är 92 procent av dem som svarat mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten jämfört med riksgenomsnittet som är 89 procent. När det gäller särskilt boende är 84 procent av brukarna i Motala kommun mycket eller ganska nöjda jämfört med riksgenomsnittet som är 83 procent.
Brukarna känner sig trygga med hemtjänsten och i det särskilda boendet. Nöjdheten med sociala aktiviteter i särskilt boende ligger över riksgenomsnittet men bör kunna förbättras. Inom hemtjänsten uppger en stor andel av brukarna (91 procent) att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Inom det området är Motala rankade bland de allra bästa i Sverige. En stor andel av de äldre och deras anhöriga upplever att det finns tillgång till stöd som är anpassat efter de behov som finns och att det fungerar väl. Samtliga resultatmål är uppnådda och därmed är inriktningsmålet uppfyllt.
6 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Tekniska nämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Under året genomfördes en kostutredning. En kostpolicy beslutades och genomförandet av denna kommer framöver påverka kostverksamhetens kök och verksamheter. Organisatoriskt finns frågor om framöver, dels om förskolor och Carlsund ska ingå i tekniska förvaltningens kostverksamhet, dels hur personalpoolen ska organiseras i en bemanningsenhet. Under hösten utnämndes Västgyllen till att ha bästa sjukhusmaten i Östergötland. En mycket positiv respons från kunder och ätande har märkts efter detta. Den omorganisation som gjordes under året och de förändringar som gjorts i ekonomisystemet har påverkat Gata och Park-verksamheten på så vis att det finns behov av nya arbetssätt. Det kvarstår även justeringar som måste göras i verksamhetssystemen och när det gäller debiteringar.
med avseende på materialval men även på långsiktigt hållbara byggnader i ett LCC-perspektiv. Ett sätt att verifiera detta kan vara att certifiera byggnader enligt de standarder som finns till exempel Sunda Hus eller Miljöbyggnad (guld, silver eller brons). Under året har uppdragen till städverksamheten huvudsakligen varit oförändrade, två städuppdrag har tillkommit i nyöppnade förskolor och några mindre städuppdrag inom socialförvaltningens resursverksamhet. Städverksamheten har och kommer att arbeta medvetet med att förbättra medarbetarnas hälsa. Detta sker exempelvis genom att subventionerad friskvård är tillgängligt för samtliga medarbetare, företagshälsovården anlitas i stor utsträckning i förebyggande syfte och regelbunden uppföljning av ohälsotalen i samverkansgrupp. EKONOMI
Övertagandet av driften på Storgatan, Vadstenavägen, Östermalmsgatan samt all drift av gång- och cykelvägarna utmed nya riksväg 50 har gjort att vissa verksamheter fått högre kostnader. Det visade sig att det under våren att det var mycket partiklar i luften vid Drottningsplan, som gjorde att de luftkvaliténormer som finns överskreds. Vid tillfället var Trafikverket väghållare men kravet på uppföljning för framtiden har ålagts kommunen. Arbetet med att följa upp luftkvalitén med nya mätningar har påbörjats och en överenskommelse har gjorts med Trafikverket om ekonomisk kompensation för detta. Kundnöjdhetsundersökning gällande fastighetsenheten har genomförts under hösten 2013 och visar på en förbättring jämfört med 2011. Fastighetsservice har också genomfört en egen undersökning med syfte att verifiera insatser beträffande fastighetsskötsel och byggnadsarbeten beställda av kunder från verksamheterna. Fastighetsenheten har haft ett uppdrag att i samarbete med berörda parter ta fram ett förslag till nytt internhyressystem. Arbetet kommer att slutföras våren 2014. En lokalförsörjningspolicy (styrdokument till internhyressystemet) har som är ute på ett remissförfarande. Fastighetsenheten har tagit fram en anvisning gällande förutsättningar för att bygga enligt lågenergikrav vilket bland annat ska dokumentera och ange grundförutsättningarna för detta. Konceptet och anvisningen kommer att prövas i samband med nybyggnation av förskolan i Bråstorp under 2014. Framtida utveckling inom fastighetsenheten handlar bland annat om att fortsätta uppföljningen av nyckeltal för planerat och felavhjälpande underhåll avseende på att budgeten för detta avsätts som ett eget projekt i investeringsbudgeten. Likaså är det viktigt att fortsätta uppföljningen av förväntad energibesparing i EPC-projektet. I övrigt är trenden inom fastighetsförvaltning ökade krav för innemiljön bland annat
Tekniska nämnden redovisar ett underskott mot budget på 2,2 miljoner kronor. Underskotten finns inom Kostenheten, (1,4 miljoner kronor), Gata och Park (1,1 miljoner kronor) och Fastighetsenheten (0,3 miljoner kronor). Kostenhetens underskott förklaras av bland annat kraftigt ökade livsmedelspriser från halvårsskiftet på grund av att ett nytt livsmedelsanbud blev överklagat. Livsmedelspriserna ökade under andra halvåret med cirka 13 procent beroende på att inget nytt avtal kunde tecknas. Dessutom har reparationskostnaderna ökat på grund av att maskinparken är åldersstigen. Gata och Park har varit svår att prognostisera under året, framförallt Anläggningsenheten. Detta beror delvis på den omorganisation som gjordes under året och de förändringar som gjorts i kodplanen inför året. Problemen har varit att budgeten följt den gamla organisationen, så kostnader och budget inte har legat på samma ställen. Fasta fördelningar har inte fungerat och med den nya kodplanen har det varit svårt att se kostnadsfördelningarna i vårt försystem. Det var även ett stort problem med att inte fakturering av arbete inte kunde påbörjas förrän i mitten av april. Anläggningsenheten redovisar ett underskott på 2,1 miljoner kronor. Av dessa är 1,3 miljoner kronor resultatet av en förändring av hanteringen/konteringen av leasingkostnader för bilar inom bilpoolen där kostnader inte fördelades på de förvaltningar som använt fordonen. Driftenheten redovisade ett överskott vid årets slut på cirka 2,4 miljoner kronor. Inom driftenheten finns det avvikelse bland personalkostnader då Planeringsenheten varit budgeterade under Driftenheten. Även fördelningar av gemensam personal och overheadkostnader med Anläggningsenheten har varit budgeterade enligt den gamla organisationen. Verksamheten för beläggningsun-
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
derhåll har drabbats av att upphandling av ny asfaltentreprenör har dragit ut på tiden med överklagande. Detta innebar att mindre beläggningsarbete blev utförda och det blev ett överskott mot budget på cirka 1,8 miljoner kronor. Vinterväghållningen gav ett underskott jämfört med budget på cirka 1,6 miljoner kronor. Detta berodde till stor del på de ökande kostnaderna som sandupptagningen genererade. Jämfört med prognos 7 gick dock vinterväghållningen plus då det inte utfördes så mycket halkbekämpning och snöröjning som de fyra snöfallen som var inkluderade i prognosen. Övertagandet av driften på Storgatan, Vadstenavägen, Östermalmgatan samt all drift av gång och cykelvägarna utmed nya riksväg 50 har gjort att vissa verksamheter fått högre kostnader än budget. För att klara vinterväghållningen för tillkommande ytor har nya entreprenörer tagits in. Skogsverksamhet har genererat ett underskott på 1,7 miljoner kronor. Detta beror till stor del på att allt fler arbeten gick back då arbetskostnaden var högre än värdet på det timmer och ris som levererades. Detta gäller framför allt de tätortsnära avverkningarna/gallringarna som gav små eller inga intäkter. När grönytor inom tätorten släpps som naturmark istället för parkmark, flyttas kostnaden till skogsverksamheten. Under hösten påbörjades gallringar där det förväntas ett överskott, bland annat i St Anna. Dessa arbeten pågick under vintern och det innebär att intäkten kommer först under 2014.
67
Fastighetsenheten redovisade ett underskott mot budget på 0,3 miljoner kronor. Övergripande kan konstateras att de positiva resultaten för energi, tillsyn och skötsel av fastigheter och finansiella kostnader inte uppvägde insatserna för planerat och felavhjälpande underhåll där framförallt den senare posten varit betydligt högre än budgeterat. Planerat och felavhjälpande underhåll var budgeterad till 19 miljoner kronor men där utfallet blev 33 miljoner kronor. Felavhjälpande underhåll stod för den största kostnaden med 20 miljoner kronor. Den största enskilda åtgärden var Bergsätters förskola, där åtgärderna för att åtgärda fuktproblemen hittills kostat 6 miljoner kronor. Andra större åtgärder var Hällaskolan (dränering, klimatskärm) och teknikåtgärder (styr-regler, vvs etc) som utförts parallellt med EPC-projektet. Åtgärderna finansierades delvis av lägre tillsynskostnader och lägre snöåtgärder. Glädjande var att kostnaden för skadegörelse minskade med 160 tusen kronor jämfört med föregående år. Kapitalkostnaderna redovisade också ett överskott på grund av att investeringar har skjutits fram i tiden. Dessa överskott har också kunnat finansiera kostnaderna till ökade insatser för felavhjälpande och planerat underhåll. Städenheten redovisar ett mindre överskott mot budget på 140 tusen kronor.
Måluppfyllelse | Gator och parker INRIKTNINGSMÅL
Gator, parker och grönområden ska upplevas som tillgängliga, trygga och attraktiva med en effektiv och innovativ förvaltning samt hållbarhet i fokus. RESULTATMÅL
Kommunens invånare ska uppleva att standarden på kommunens gator samt skötseln av den offentliga utemiljön är hög.
Driftskostnaden per invånare för gata, park och lekplatser ska inte överstiga snittet för jämförbara kommuner.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Kundnöjdhet Tillgången till parker, grönområden, natur.
7,8
8,1
7,9
7,9
NMI Gator och vägar.
52
53
52
52
NMI Gång- och cykelvägar.
52
54
54
54
Gatukostnad drift och underhåll per invånare.
893
735
781
966
Kostnad för belysningspunkter per invånare.
230
170
159
159
38
23
26
25
206
142
227
208
Planerade projekt med ny teknik
3
0
2
1
Pågående projekt med ny teknik
3
2
1
2
Lekplatskostnad per invånare. Parkkostnad per invånare.
Användandet av nya metoder, tekniker eller sätt att utforma den offentliga miljön ska öka.
6 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Totalt är två av tre resultatmål uppfyllda och därmed bedöms även inriktningsmålet vara uppfyllt. Den senaste mätningen visar att medborgarna i Motala kommun generellt sett är mer nöjda med tillgängligheten till parker och grönområden, gator och vägar samt gång- och cykelvägar än övriga kommuner. Kostnaderna för drift och underhåll av kommunens vägar, be-
lysning, parker och lekplatser ligger lägre i jämförelse med andra kommuner. I dagsläget pågår två projekt där nya tekniker och metoder testas, detta avser införande av LED-belysning med möjlighet till dimning samt deltagande i projekt kring växter i trafikmiljö.
Måluppfyllelse | Fastighet och städ INRIKTNINGSMÅL
Kommunens fastigheter ska vara ändamålsenliga och tillgängliga samt förvaltas på ett miljömässigt, innovativt och ekonomiskt hållbart sätt. RESULTATMÅL
Andel nöjda kunder ska öka.
Fastighets- och städverksamheten ska vara långsiktigt kostnadseffektiva.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Nöjda kunder Fastighet, andel
75 %
76 %
71 %
71 %
Nöjda kunder Städ, andel (ingen mätning 2013)
80 %
81 %
81 %
80 %
Avverkningsgrad Bibliotek, kvm/h
450
450
450
450
Avverkningsgrad Förskola, kvm/h
180
180
180
180
Avverkningsgrad Förvaltningshus, kvm/h
385
385
385
385
Avverkningsgrad Grundskola, kvm/h
255
255
255
255
Avverkningsgrad Gymnasieskola
360
360
360
360
Avverkningsgrad Vårdboende, kvm/h
248
248
248
248
41
62
37
40
Planerat underhåll Fastighet, kr/kvm.
115
32
74
91
Timpris Städ, kr
255
248
248
237
1
0
0
0
Felavhjälpande underhåll Fastighet kr/kvm.
Minst ett investeringsobjekt ska uppföras enligt passivhuskoncept.
Antal objekt (passivhuskoncept).
Endast ett av tre resultatmål är uppfyllda och därmed bedöms inriktningsmålet inte vara uppnått. Vad gäller kundnöjdheten så ligger den högre än målnivån för städverksamheten. En ny undersökning har genomförts för fastighetsverksamheten och utfallet av den visar på en något högre kundnöjdhet än målnivån på 75 procent. Avverkningsgrader och timpriser ligger i paritet med de målnivåer som finns, timpriserna är något lägre i jämförelse med regionen. Uppföljningen av utfallet för felavhjälpande och planerat underhåll visar att det planerade underhållet ligger lägre än genomsnittet för skolor, förskolor och vårdbyggnader. Det visar även att det felavhjälpande underhållet ligger högre än rikssnittet för skolor och förskolor och något lägre för vårdbyggnader. Det finns en stor avvikelse
för förskolor vilket till större delen beror på de fuktproblem som upptäckts i Bergsätters förskola. Det som presenteras i nyckeltalstabellen är målnivån och utfallet för skolor. I samband med upphandling av LSS-boende som var tänkt att byggas i enlighet med passivhuskoncept visade sig bli så dyrt att investeringen inte var lönsam. Uppförande av fastighet i enlighet med passivhuskoncept kommer med all sannolikhet inte att genomföras innan 2014, vilket gör att resultatmålet inte uppnås. I samband med flera renoveringar har dock kraven för minienergihus uppnåtts. Arbete pågår med att undersöka grundförutsättningarna för att kunna bygga enligt lågenergikrav.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
69
Måluppfyllelse | Kost INRIKTNINGSMÅL
Verksamheten ska leverera näringsriktig och behovsanpassad mat tillagad så nära brukaren som möjligt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka. RESULTATMÅL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Nöjda kunder Kost (Skola)
75 %
75,4 %
75,0 %
73,0 %
Nöjda kunder Kost (äldreomsorg)
80 %
80,0 %
80,0 %
98,0 %
Nöjda kunder Kost Rättspsyk (lasarettet)
80 %
82,0 %
82,0 %
82,0 %
Användandet av ekologiska livsmedel ska öka.
Andel ekologiska livsmedel
40 %
40,8 %
32,5%
32,8 %
Matsvinnet i verksamheten ska minska.
Matsvinn, minskning
25 %
48,5 %
-
12,0 %
Andel nöjda kunder ska öka.
NYCKELTAL
Samtliga resultatmål är uppfyllda och därmed bedöms inriktningsmålet vara uppfyllt. Kundnöjdheten för verksamheten ligger högre än målnivån. Vad gäller ekologiska livsmedel arbetar verksamheten aktivt för att öka den och vid årsskiftet uppnåddes målnivån på 40 procent. Under 2013 har bland annat 18 skolkök KRAV-certifierats. Under året har också arbete skett med att minska matsvinnet, bland annat har en tävling genomförts i skolor. Mätningar visar att matsvinnet har minskat betydligt mer än målsättningen sedan 2011.
7 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Vatten- och avfallsnämnden ÅRETS VERKSAMHET OCH FRAMTID
Vattenenheten ansvarar för att förse abonnenterna i Motala och Vadstena kommuner med dricksvatten samt avledning av avloppsvatten. Enheten är i och med detta engagerad i samhällsbyggnadsprocessen och i arbetet med drift och underhåll av våra VA-försörjningssystem. Under året har ansökan om nytt tillstånd för Vadstena reningsverk lämnats in. Osäkerheten om verket ska vara kvar eller om det ska byggas ledningar mellan Motala och Vadstena har gjort att investeringar lagts på ledningsnätet i Vadstena. Satsningen har inneburit att förnyelsetakten för spillvattenledningar 2013 är 22 år vilket vida överskrider nämndens mål på 250 år. Då det även förnyats övriga ledningar så är motsvarande förnyelsetakt för vattenledningar 104 år jämfört med målet 310 år. Även i Motala har omfattningen av de förnyelseinsatser som gjorts på ledningsnätet avspeglats i den förnyelsetakt som uppnåtts under året. Förnyelsetakten på spillvattnet 2013 är 107 år och för vattenledningarna 148 år. Försåld mängd vatten i Motala minskade under året och i Vadstena blev det samma som under 2012. De senaste årens ekonomiska resultat har gjort att taxan har kunnat varit oförändrad under 2013. Under året har optimering av fordonsgasproduktionen fortsatt och närmar sig nu den praktiskt maximala produktionen. Hänsyn måste tas till att anläggningen ibland står still med anledning av service och tillfälliga driftstörningar inom reningsverket samt i själva gasreningsanläggningen. Det avloppsslam som produceras i reningsverken är certifierat i enlighet med REVAQ-systemet vilket möjliggör att allt slam både från Vadstena och Motala reningsverk återförs till jordbruksmark i närområdet. Arbetet med kontroll av slammets innehåll innebär vid upptäckta brister ett omfattande uppströmsarbete för att aktivt söka efter eventuella felkällor. Framtidstrenden för VA-verksamheten är satsningar på ökad förnyelsetakt av ledningsnät och ökad samverkan i regioner. Vatten- och avfallsverksamheten har ambitionen att fortsätta med teknikutveckling och ökad samordning av verksamheten till exempel överföringsledningar från mindre verk till större. Det kan komma krav på rening av dagvatten i känsliga områden. Vadstena reningsverk behöver tillstånd för hantering av brandfarlig vara (biogashantering, ny lagstiftning). Krav kommer även på rening av kväve i avloppsvatten från reningsverket i Vadstena vilket innebär ombyggnationer under 2015-2017. På ledningsnätssidan kan det troligen komma krav på att minska utläckage gemensamt för hela EU. På dricksvattensidan gäller det att stärka skyddet. Vätterns framtid som råvattentäkt skyddas genom att bli vattenskyddsområde. Målsättningen är att minska antal dricksvattenprov som är tjänliga med anmärkning.
Återvinning och avfall svarar för insamling, transport, återanvändning, återvinning, behandling, bortskaffande och deponering av avfall som uppkommer i Motala och Vadstena kommuner. Verksamheten driver insamling i egen regi och har Tuddarps avfallsanläggning som central anläggning i verksamheten. Avfallsmängden till Tuddarp, 101 000 ton, har ökat under året med 20 000 ton jämfört med 2012. År 2013 var inkommande hushållsavfall 22 900 ton vilket är en minskning från förra året med omkring 9 procent. Av hushållsavfallet är kärlavfall 11 500 ton vilket är en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Det avfall som stod för den största ökningen och som också förklarar den högre totalsiffran på avfall är schaktmassorna som tas in till den kommande sluttäckningen av Tuddarps gamla deponi. Under året har utsortering av matavfall för hushåll och verksamheter genomförts. Matavfall i gröna påsar sorteras optiskt och blir till biogas och biogödsel. Under året har 4 miljoner påsar delats ut. Plockanalyser visar att 55 procent av matavfallet läggs i gröna påsen vilket motsvarar cirka 2 000 ton. Detta är en ökning med 5 procent jämfört med 2012. Avfallstaxan har inte höjts under 2013. Ny upphandling för behandling av hushållsavfall gör att taxan höjs för 2014 med 3 procent. Kunder med latrinhämtning har även under året erbjudits ett bidrag med upp till 3 000 kronor för installation av en torr toalettlösning för att själva ta hand om sin latrin och samtidigt avsluta sitt abonnemang för latrinhämtning. I år har 28 ansökningar kommit in och 83 tusen kronor betalats ut. Motsvarande siffra 2012 var 30 ansökningar till ett värde av 84 tusen kronor. Utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts på Tuddarp har åtgärder som exempelvis utbyte av belysningsarmaturer, bättre styrning av uppvärmning i vågen och avstängning vintertid av omrörare i luftningsbassäng för lakvattenrening gjorts. Lokalerna värms upp med värmepump vid infarten och vid ÅVC. Dessa åtgärder har medfört att elförbrukningen på Tuddarp minskat med 26 procent jämfört med 2010. Under året har 71 procent av enhetens fordon drivits på fossilfria drivmedel (biogas och rapsbränsle). Framtiden kommer att innebära en hel del förändringar som kommer att påverka kommunen och dess invånare. Arbetsmiljöfrågan får allt större genomslag vid insamling av hushållsavfall avseende dragvägar. Dels har priserna höjts och dragvägar längre än 15 meter kommer att tas bort. Detta medför att fastighetsägarna själva får se till att dra fram sopkärlen. Även vad gäller slamtömning är arbetsmiljöfrågan med slangdragning och tunga lock i fokus. Latrinhanteringen förändras så att kunderna själva hämtar och lämnar latrinkärl vid återvinningscentralerna.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Målsättningen, både nationellt och lokalt, är att sträva mot en ökad återanvändning och materialåtervinning. I framtiden ska en mindre mängd avfall deponeras eller förbrännas. I dagsläget har kommunen återvinningscentraler där sortering av avfall görs för återvinning samt gröna påsen för insamling av matavfall för biogas. Det kan dock konstateras att det fortfarande är 30 procent av det som kastas i soppåsarna och som skickas till förbränning som kan återvinnas. Bättre system för återvinning måste skapas. Under 2014 kommer förhoppningsvis ett förslag att kommunen övertar insamling av tidningar och förpackningar upp i riksdagen. Ett eventuellt beslut kommer även att medföra krav på fastighetsnära insamling, vilket medför att det inte är en tillräcklig lösning med de återvinningsstationer som finns i dagsläget. Beslutet kommer att påverka verksamheten oavsett om insamlingen kommer att ske i egen regi eller handlas upp. EKONOMI
Vatten- och avfallsnämndens kostnader 2013 var 190 tusen kronor lägre än de budgeterade. Detta beror på minskade personalkostnader och mindre deltagande i kurser än som varit budgeterat. Vatten Motala har för året bruttokostnader som uppgår till 67,5 miljoner kronor och enheten har för året gjort ett negativt resultat på 4,7 miljoner kronor. Årets resultat innebär att det finns en total skuld till taxekollektivet på 1 miljon kronor. Verksamheten hade för året budgeterat ett underuttag på 1,2 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget
71
3,4 miljoner kronor beror till stor del på minskad försäljning av dricksvatten jämfört med 2012. Prognosen för året har varit att intäkterna borde ligga på budget utifrån producerade mängder vatten samt att inga direkta verksamhetsförändringar skett under året. Att utfallet avviker mot tidigare prognoser kan hänföras till avskrivningar på anslutningsavgifter vilka inte har beaktats under året och att kostnadssidan även sett positiv ut under året vilket gjort att som helhet har verksamheten visat ett resultat i balans. Avfallsenheten har en omsättning på 65,6 miljoner kronor. För 2013 budgeterade verksamheten ett underskott på 1,7 miljoner kronor och resultatet blev ett överskott på 3,6 miljoner kronor. Avfallsenheten har sedan tidigare år en utjämningsfond som i bokslutet 2012 uppgick till 10,6 miljoner kronor. Med årets resultat ökar fondens storlek till 14,2 miljoner kronor. Taxan för 2013 har varit oförändrad jämfört med 2012. Avvikelsen beror till viss del av att intäkterna för verksamheten Hushållsavfall, inklusive ledning och administration, är 0,9 miljoner kronor högre än budgeterat. Detta beror på ökade intäkter för skrot och träavfall från återvinningscentralerna. Tuddarps avfallsanläggning redovisar dessutom ett överskott mot budget på 2,6 miljoner kronor vilket främst beror på minskade kostnader gällande inköp av transportentreprenader samt lägre behandlingskostnader. Den sidoordnade verksamheten visar totalt ett överskott mot budget på 185 tusen kronor.
Måluppfyllelse | Vatten INRIKTNINGSMÅL
Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen ska kännetecknas av hög kvalitet, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimattänkande med fokus på teknikutveckling och samordningsvinster. RESULTATMÅL
Vattenverksamheten ska vara kostnadseffektiv
Halterna av miljöpåverkande ämnen i vårt avloppsvatten ska minimeras. Levererat dricksvatten ska hålla en mycket hög kvalitet.
Ledningsnätet och dess anläggningar ska förnyas i högre takt.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Andel ej debiterat vatten (Motala)
12 %
18 %
13 %
22 %
Andel ej debiterat vatten (Vadstena)
40 %
28 %
36 %
43 %
Taxeutveckling VA, exkl. punktskatter (Motala)
4%
2,8 %
3,4 %
5,1 %
Taxeutveckling VA, exkl. punktskatter (Vadstena)
4%
4%
4%
2,3 %
Andel producerat slam återfört till jordbruket (Motala)
100 %
100 %
100 %
100 %
Andel producerat slam återfört till jordbruket (Vadstena)
100 %
100 %
90 %
90 %
78
85
83
83
Förnyelsetakt spillvattenledningar (Motala), år
190
107
143
280
Förnyelsetakt spillvattenledningar (Vadstena), år
190
22
100
53
Förnyelsetakt vattenledningar (Motala), år
190
148
250
160
Förnyelsetakt vattenledningar (Vadstena), år
190
104
143
149
NMI Vatten och avlopp.
7 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Samtliga fyra resultatmål är uppfyllda och därmed är bedömningen att inriktningsmålet uppnås. Uppföljningen av de olika nyckeltalen och resultatmålen visar att medborgarna i Motala kommun generellt sett är mer nöjda med kvaliteten på vattnet jämfört med övriga kommuner. Verksamheten lever upp till kraven vad gäller REVAQ och 100 procent av
det slam som produceras sprids inom jordbruket. Taxorna för både Motala och Vadstena ligger på en jämn nivå över tid. Verksamheten arbetar aktivt med att minimera in- och utläckage i ledningsnätet för att på så sätt minska andelen ej debiterbart vatten. Utbyte av ledningsnätet sker i högre takt än målsättningen.
Måluppfyllelse | Återvinning och avfall INRIKTNINGSMÅL
Avfallsmängden ska minska och tas tillvara på ett säkert och miljömässigt sätt med fokus på teknikutveckling, ekonomi och information. RESULTATMÅL
Avfallshanteringen ska vara trovärdig, ge god service och vara användarvänlig.
NYCKELTAL
MÅL 2013
UTFALL 2013
UTFALL 2012
UTFALL 2011
Kundnöjdhet Sophämtning
7,6
8,1
7,8
7,8
Kundnöjdhet Tillgänglighet till återvinningscentraler
7,2
7,6
7,2
7,2
1 949
2 198
2 198
2 198
19,8
16,2
15,8
16,2
Taxeutveckling Avfall (exkl. punktskatter)
2,0 %
2,9 %
1,5 %
3,3 %
Andel materialåtervinning
40 %
42 %
28 %
30 %
530
516
516
541
Avfallshantering avgift/år Avfallshanteringen ska vara kostnadseffektiv.
Uppkomsten av avfall ska minimeras och materialåtervinningen av insamlat material ska öka.
Avfallshantering kr/kvm lägenhet
Avfallsmängd per person och år, kg
Totalt är två av tre resultatmål uppnådda och därmed även inriktningsmålet. Mätningar visar att medborgarna i Motala kommun generellt sett är mer nöjda, både med sophämtningen och med tillgängligheten till återvinningscentralerna, jämfört med övriga kommuner. Vad gäller taxeutvecklingen så ligger den högre än målnivån. I förhållande till andra kommuner så ligger Motala avgiftsmässigt på en nivå som är min-
dre bra, och därmed nås inte målsättningen avseende detta. Materialåtervinningen ökar och avfallsmängden per person och år har minskat. De pågår flera aktiviteter i verksamheten för att bidra till att målen uppnås. Bland annat sorteras numera allt gipsavfall ut och skickas till materialåtervinning. Införande av mina sidor på motala.se planeras och beräknas ske vid årsskiftet.
Ă… R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Sammanställd redovisning
73
7 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Sammanställd redovisning ekonomisk översikt Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen och Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB. Det finns ytterligare ett helägt bolag, Motala Net AB, som dock är vilande och inte ingår i den sammanställda redovisningen.
Bostadstiftelsen Platen Grundfond, tkr Kommunens andel, %
2013
2012
11 000
11 000
100
100
360 154
354 178
Resultat före bokslutsdispositioner, tkr
42 583
3 099
Årets resultat, tkr
42 465
1 291
1 289 537
1 323 599
Nettoomsättning, tkr
Balansräkningens omslutning, tkr Soliditet, %
26
22
Antal anställda
95
93
SJÖSTADEN MOTALA FASTIGHETSUTVECKLING AB
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB, före detta Bostadsstiftelsen Platens Bygg AB, är ett helägt dotterbolag till Motala kommun från och med 2013-12-19. Dessförinnan ägdes bolaget av Bostadsstiftelsen Platen.
BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN
Bostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, byggnader för kommunal service och tillhörande kollektiva anläggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Motala. Nettomsättningen var 360 miljoner kronor under 2013. Antalet uthyrda lägenheter uppgick vid årsskiftet 2013-2014 till 5 640 stycken vilket motsvarar 97,9 procent av lägenhetsbeståndet. Om- och avflyttningar uppgick under året till totalt 1 066 stycken vilket motsvarar 19,8 procent. Dotterbolaget Bostadsstiftelsen Platens Bygg AB såldes i december 2013. I samband med försäljning av fastigheterna Brandmannen 15 och 16 bildades dotterbolaget Wetternhus Motala AB, vilket såldes i december 2013. Inom ramen för förnyelseprojekt har omfattande och genomgripande renovering och viss ombyggnad slutförts av fastigheter i Borensberg. Projektet som startade under 2011 omfattar 90 stycken lägenheter och blev klart i december 2013. Under året har ombyggnation av värmesystem i området Gamla stan fortsatt. Arbetet kommer att fortsätta till våren 2015. Företagets kostnader för fastighets-, lokal- och lägenhetsunderhåll uppgår till, inklusive förnyelseprojekt, 75 miljoner kronor. Under året har fastigheter sålts med totalt 150 stycken lägenheter. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 42,6 miljoner kronor och årets resultat blev en vinst på 42,5 miljoner kronor.
Verksamheten består i att inom Motala kommun äga, hyra och förvalta fastigheter, lokaler och anläggningar, köpa och sälja samt bebygga och utveckla fastigheter. I bolaget ägs och förvaltas sedan mars 2012 en räddningsstation. Bolaget har inga anställda och inga löner eller arvoden har utbetalats. Nettoomsättningen var under året 8 miljoner kronor och resultatet före bokslutsdispositioner var 368 tusen kronor. Årets resultat uppgick till 215 tusen kronor. Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB 2013
2012
Aktiekapital, tkr
250
Kommunens andel, %
100
100
8 041
7 163
Resultat före bokslutsdispositioner, tkr
368
393
Årets resultat, tkr
215
249
92 883
94 588
0,7
0,4
0
0
Nettoomsättning, tkr
Balansräkningens omslutning, tkr Soliditet, % Antal anställda
250
Resultat (SIFFRORNA INOM PARENTES AVSER 2012)
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
2013 års utfall för verksamhetens nettokostnader blev 1 848,8 miljoner kronor (1 812,4). Nettokostnadsökningen uppgick 2013 till 36,4 miljoner kronor vilket motsvarar 2 procent. Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 92 procent (94) av skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning.
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
FINANSNETTO
75
ÅRETS RESULTAT | MKR
Årets finansnetto har försämrats med 3,2 miljoner kronor sedan föregående år och uppgår till -48,1 miljoner kronor (-44,9).
120 100 80
FINANSNETTO | MKR
60
60
40 20
50
0
40
2009
2010
2011
2012
2013
Finansiering
30
20
RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET
10 0 2009
2010
Räntekostnader
2011
2012
2013
Rörelsekapitalet har under året förbättrats med 43,2 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till -218,6 miljoner kronor (-261,8). Koncernens likviditet uppgick på balansdagen till 131,2 miljoner kronor (80,4).
Ränteintäkter RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET | MKR
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Resultat före extraordinära poster blev +104,8 miljoner kronor (+80,3). Nettoinvesteringsnivån i koncernen 2013 var 139,9 miljoner kronor (266,8). Årets investeringar inriktades främst på IT, fritidsanläggningar, fordon räddningstjänsten, gator och vägar, LSS-fastigheter, grundskolor, VA-nät för kommunen samt ny- och ombyggnationer inom Bostadsstiftelsen Platen. RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER | MKR
200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 -300
2009
2010
2011
2012 Likvida medel
2013 Rörelsekapital
LÅNESKULD
Den långfristiga nettoupplåningen har under året minskat med 23,1 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till 1 101,4 miljoner kronor (1 124,5).
120 100 80 60 40
LÅNESKULD | MKR
20
1200
0
1000
2009
2010
2011
2012
2013
800
ÅRETS RESULTAT
600
Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2013 med 104,5 miljoner kronor (78,2). Resultatet är en förbättring med 26,3 miljoner kronor från föregående år.
400 200 0
2009
2010
2011
2012
2013
7 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
SOLIDITET
ANTAL ANSTÄLLDA
Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett negativt tecken om soliditeten successivt försämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen.
Totala antalet årsarbetare i kommunen motsvarar i genomsnitt 3 516 årsarbetare per månad, vilket är minskning med 46 årsarbetare. Bostadsstiftelsen Platen har 95 stycken anställda i medelantal vilket är en ökning med 2 årsarbetare.
SOLIDITET | %
50 40 30 20 10 0
2009
2010
2011
2012
2013
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
77
Sammanställd resultaträkning Belopp i tkr
Not
2013
2012
Verksamhetens intäkter
1
876 493
851 715
Verksamhetens kostnader
2
-2 569 178
-2 519 516
Avskrivningar
3
-156 121
-144 603
Verksamhetens nettokostnader
-1 848 806
-1 812 404
Skatteintäkter
1 519 127
1 488 000
Kommunalekonomisk utjämning
411 069
379 188
Fastighetsavgift
71 458
70 355
Finansiella intäkter
4
2 513
4 531
Finansiella kostnader
5
-50 585
-49 393
Resultat före extraordinära poster
104 776
80 277
Bokslutsdispositioner
-53
0
Skattekostnader
-218
-2 055
ÅRETS RESULTAT
104 505
78 222
Sammanställd finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
2013
2012
Förändring av eget kapital
103 544
78 222
Avskrivningar
157 065
145 314
Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt
4 856
2 183
Ianspråktagande/avsättning av framtida pensionsutbetalningar
0
-9 308
Återställande deponi
0
-31
Ianspråktagande tågleasing
0
-4 500
Minskning av skulden till statlig infrastruktur
-1 717
-8 558
Övriga ej likviditetspåverkande poster
-48 349
-4 280
Medel från verksamheten
215 399
199 042
Förändring kortfristiga fordringar
-18 226
10 859
Förändring förråd
447
70
Förändring kortfristiga skulder
22 704
7 860
Kassaflöde från den löpande verksamheten
220 324
217 831
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalning fastigheter och anläggningar
-189 909
Inbetalning fastigheter och anläggningar
45 137
-231 298 15 427
Utbetalning maskiner och inventarier
-33 444
-56 686
Inbetalning maskiner och inventarier
0
5 717
Försäljning av aktier i dotterbolag
38 355
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-139 861
-266 840
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån
0
16 748
Amortering av långfristiga skulder
-24 516
-23 761
Ökning långfristiga fordringar
-98 667
-461
Minskning långfristiga fordringar
93 525
5 280
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-29 658
-2 194
50 805
-51 203
Likvida medel vid årets början
80 366
131 569
Likvida medel vid årets slut
131 171
80 366
Årets kassaflöde
7 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Sammanställd balansräkning TILLGÅNGAR Not
2013-12-31
2012-12-31
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar
6
2 707 021
2 675 219
Maskiner och inventarier
7
134 420
136 658
Summa materiella anläggningstillgångar
2 841 441
2 811 877
Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar
8
Långfristiga fordringar
14 380
3 960
9
40 375
39 902
Summa finansiella anläggningstillgångar
54 755
43 862
Summa anläggningstillgångar
2 896 196
2 855 739
Bidrag till statlig infrastruktur
80 000
84 000
Omsättningstillgångar Förråd
10
2 437
2 884
Kortfristiga fordringar
11
186 693
165 034
Likvida medel
12
131 171
80 366
Summa omsättningstillgångar
320 301
248 284
SUMMA TILLGÅNGAR
3 296 497
3 188 023
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital Balanserat eget kapital
13
1 506 248
Varav årets resultat
104 505
1 403 068 78 222
Summa eget kapital
1 506 248
1 403 068
Avsättningar Avsättningar för pensioner
14
58 379
53 523
Andra avsättningar
15
29 851
33 362
Summa avsättningar
88 230
86 885
Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut
1 101 357
Skulder till statlig infrastruktur
61 742
63 459
1 163 099
1 187 960
Summa långfristiga skulder
16
1 124 501
Kortfristiga skulder Kortfristiga lån
23 918
24 205
Leverantörsskulder
116 189
159 771
Övriga kortfristiga skulder
67 981
57 317
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
280 365
220 260
Upplupen pensionskostnad individuell del
50 467
48 557
Summa kortfristiga skulder
17
538 920
510 110
Summa skulder
1 702 019
1 698 070
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
3 296 497
3 188 023
Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden
723 172
704 841
därav koncerninterna åtaganden
538 720
552 880
Ställda panter Fastighetsinteckningar
445 505
452 056
Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
79
Notförteckning
Not 1 Verksamhetens intäkter 2013 2012
Not 9 Långfristiga fordringar
Motala kommun
523 361
551 384
Motala kommun
Bostadsstiftelsen Platen
407 792
362 354
Bostadsstiftelsen Platen
Interna mellanhavanden (elimineringar)
-62 701
-62 023
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
8 041
0
Interna mellanhavanden (elimineringar)
0
0
Summa
876 493
851 715
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa
2 310 689
Bostadsstiftelsen Platen
279 650
270 850
Interna mellanhavanden (elimineringar)
-62 701
-62 023
1 662
0
Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa
0
0
2 569 178
2 519 516
Bostadsstiftelsen Platen Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
106 390
97 038
47 787
47 565
1 944
0
156 121
144 603
3 457
4 412
Bostadsstiftelsen Platen
4 824
1 820
0
17
-6 182
-1 701
0
0
Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa
2 099
4 531
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
1 997
2 292
440
592
0
0
2 437
2 884
Not 11 Kortfristiga fordringar Motala kommun
175 298
153 187
8 774
12 891
-355
-1 044
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
2 976
0
186 693
165 034
Not 12 Likvida medel 26 275
11 565
103 173
68 801
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
1 723
0
131 171
80 366
Not 13 Eget kapital Motala kommun
1 169 461
1 108 868
Bostadsstiftelsen Platen
347 397
305 200
Interna mellanhavanden (elimineringar)
-11 000
-11 000
640
0
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
Not 5 Finansiella kostnader Motala kommun
39 902
Bostadsstiftelsen Platen
Bostadsstiftelsen Platen
Motala kommun
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
0
40 375
Motala kommun
Not 4 Finansiella intäkter
Interna mellanhavanden (elimineringar)
0
-86 468
Interna mellanhavanden (elimineringar)
Varav räntebidrag
3 443
0
Bostadsstiftelsen Platen
Not 3 Avskrivningar Motala kommun
4 388
Motala kommun
2 350 567
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
2012 36 459
Not 10 Förråd m.m
Not 2 Verksamhetens kostnader Motala kommun
2013 122 455
Interna mellanhavanden (elimineringar)
-250
0
1 506 248
1 403 068
9 690
8 827
Bostadsstiftelsen Platen
42 596
42 267
Interna mellanhavanden (elimineringar)
-5 768
-1 701
Not 14 Avsättningar för pensioner
4 067
0
50 585
49 393
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
Summa
Motala kommun
42 930
40 192
Bostadsstiftelsen Platen
15 449
13 331
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
Not 6 Mark och byggnader
Summa
0
0
58 379
53 523
Motala kommun
1 454 328
1 440 331
Bostadsstiftelsen Platen
1 164 862
1 234 888
Not 15 Övriga avsättningar
87 831
0
2 707 021
2 675 219
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
Bostadsstiftelsen Platen Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
Bostadsstiftelsen Platen (uppskjuten skatteskuld) Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
Not 7 Maskiner och inventarier Motala kommun
Motala kommun
Summa
126 298
129 158
7 769
7 500
353
0
134 420
136 658
29 679
29 679
0
3 683
172
0
29 851
33 362
Not 16 Långfristiga skulder Fördelning av långfristiga skulder exkl. pensionsskuld
Motala kommun
364 731
280 777
Bostadsstiftelsen Platen
798 368
907 183
Not 8 Aktier, andelar m.m.
Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB
86 468
0
Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Interna mellanhavanden (elimineringar) Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa
25 499
14 829
131
131
-11 000
-11 000
0
0
Not 17 Kortfristiga skulder
-250
0
Motala kommun
405 349
412 305
14 380
3 960
Bostadsstiftelsen Platen
128 323
98 849
-355
-1 044
Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa
-86 468
0
1 163 099
1 187 960
Interna mellanhavanden (elimineringar) Sjöstaden Motala Fastighetsutveckling AB Summa
5 603
0
538 920
510 110
8 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 3 M O TA L A K O M M U N
Revisionsberättelse INLEDNING
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat om den verksamhet som under 2013 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen varit tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisande. Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag. UPPDRAG OCH ANSVAR
Kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. REVISIONENS OMFATTNING OCH INRIKTNING
Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har löpande under året delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har löpande under året överlämnats till kommunfullmäktige samt lagts ut på kommunens hemsida. Vi har också träffat presidier och förvaltningsledningar under året för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas protokoll. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från PwC. FÖR ANSVARSPRÖVNINGEN VIKTIGA IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR
Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Revisorerna konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2013 blev 52,1 mnkr bättre än budgeterat varav återbetalningen från AFA försäkring för åren 2005 och 2006 svarade för 38,4 mnkr. Nämndernas och styrelsens skattefinansierade verksamhet visar ett överskott på 10 mnkr. Det ekonomiska resultatet innebär att kommunen även för verksamhetsåret 2013 klarar balanskravet. Av de två finansiella mål kommunen fastställt kan vi konstatera att båda har uppnåtts för 2013. Samtidigt noterar vi att nettokostnadsutvecklingen uppgår till 4,2 % medan utvecklingen av skatteintäkter och kommunalekonomisk
utjämning endast ökat med 3,3 %. Det är oroväckande att utgiftssidan ökar snabbare än intäktssidan varför vi uppmanar styrelsen och nämnderna att mycket noga följa den ekonomiska utvecklingen under året. Revisorerna har vid flera tillfällen under de senaste åren betonat vikten av att styrelsen och nämnderna följer gällande regler inom ekonomiområdet. Enligt dokumentet ”Riktlinjer för uppföljning” anges att vid befarat underskott eller konstaterad avvikelse ska åtgärdsplan upprättas. Vidare anges att åtgärderna ska vara så utformade att nämnder är i ekonomisk balans respektive budgetår. En förutsättning för att kunna upprätta realistiska åtgärdsplaner och vidta åtgärder är att nämnderna har pålitliga prognoser. Vi kan konstatera att prognossäkerheten under 2013 har varit mycket varierande varför det krävs åtgärder av olika slag för att förbättra förvaltningarnas förmåga att upprätta prognoser. Vi ser positivt på kommunstyrelsens initiativ till utredningen av socialnämndens ekonomiska situation. Vi uppfattar utredningen som ett viktigt och värdefullt underlag för utveckling av socialnämndens verksamhet. Det är vår förhoppning att utredningens olika förslag kan bidra till förbättrade ekonomiska förutsättningar för socialnämnden. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av kommunens inriktningsmål och resultatmål för 2013. Det är bra att verksamhetsmålen nu följs upp på ett strukturerat och pedagogiskt vis. Av totalt 20 inriktningsmål redovisas att 10 har uppnåtts medan 10 inte uppnåtts. För flertalet mål lämnas en tydlig redovisning och verifiering av grunden för hur man bedömt måluppfyllelsen. Vi anser att de värderingar av graden av måluppfyllelse som nämnderna själva gör är rimliga och stöds av redovisade nyckeltal. Nämndernas arbete med internkontroll har fortsatt att utvecklas och vi bedömer att samtliga nämnder nu i huvudsak har bra rutiner för sitt arbete med internkontroll. Samtidigt vill vi betona vikten av att nämnderna varje år genomför en ordentlig riskanalys som grund för sin internkontrollplan, så att planen omfattar de områden där man bedömt att risker för misstag och konsekvenserna av dessa är som störst. REVISORERNAS UTTALANDE I ANSVARSFRÅGAN
Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller någon enskild ledamot i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ för verksamhetsåret 2013. Vi tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2013. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
Motala 2014-04-03
Sven Svensson
Ulla Axelsson
Christer Peterson
Ragnhild Wärn
Solveig Isaksson
Stefan Hörnell
Magnus Byman
Motala kommun 2013 Motala, Östergötlands sjöstad Motalas nya platsvarumärke, Motala – Östergötlands sjöstad, lanserades. Platsen Motala tog en ny position och fick ett nytt grafiskt utseende. En av kanalerna, motala.se, vann Svenska Publishingpriset för bästa webb i kategorin kommuner.
Utegym Fålehagen
Under hösten byggdes Fålehagens utomhusgym upp av anläggningsvaktmästarna inom Verksamhet Fritid. De fick möjligheten att åstadkomma det som efterfrågades av många motionärer. Dessutom kunde de genomföra sin idé till en låg kostnad. Tillsammans bidrog detta till att de tilldelades priset Årets initiativ på Motalagalan 2013.
Naturförskolan Bondebacka Motala fick sin första kommunala naturförskola för cirka 40 barn med inriktning på miljö och hälsa under hösten 2013. Den ligger i utvecklingsområdet Bondebacka i nära anslutning till Sveriges Rundradiomuseum.
Under sommaren var det premiär för Motala stadsfestival. Drygt 6 000 motalabor och besökare bjöds under två dagar på underhållning, mat och andra aktiviter på Stora torget i Motala.
Stadsfestivalen
På väg mot 2014 2013 var en 72-årig väntan över. Motalabron och nya riksväg 50 mellan Motala och Mjölby öppnades. Det var också ett år där Motala växte på många sätt. Befolkningen ökade med 320 personer under året. Ökningen är den största i kommunen på 20 år. Detta ställer naturligtvis krav på att vi fortsätter arbeta med viktiga frågor som barnomsorg, skola, ungdomars uppväxtvillkor, insatser för äldre samt ett attraktivt och klimatsmart Motala. Det var också ett år när platsen Motala lanserades som Östergötlands sjöstad och vi fortsatte arbeta med en aktiv näringslivspolitik och ett positivt näringslivsklimat. Samarbete och samverkan är en förutsättning för att vi ska lyckas. Fortsätter vi på den inslagna vägen hoppas vi på ett lika framgångsrikt 2014.
motala.se