Motala kommun - årsredovisning 2010

Motala kommun 2010 Det finns mycket att berätta om vad som hände under 2010 i Motala kommun. Följande bilder är ett par exempel på positiva händelser. Men naturligtvis finns det mycket annat som också är värt att uppmärksamma.

Bikepark Lustigkulle Spontanidrottandet är här för att stanna och under året invigdes nya Bikepark Lustigkulle. Intresset var oerhört stort för downhill, slop och dirt/BMX.

Lokverkstan

Vi är vana att se Lokverkstan som en historisk plats för verkstadsindustrin. Numera har kulturen tagit plats och 2010 spelade teatergruppen Arbis sin populära uppsättning Teaterbåten i den nyrenoverade lokalen.

Motala i vinterskrud En av årets mest uppmärksammade insatser var vinterbelysningen av bland annat Kanalparken. Många Motalabor och besökare kunde glädjas åt de vackert smyckade träden och dess omgivningar.

Solbacken Solbackens äldreboende riktar sig till personer med demenssjukdomar. Här finns tillgång till ett större samlingsrum med braskamin, ett bassängbad och utrymmen för träning, fotvård, hårfrisör och massage.

motala.se

I februari 2010 lanserades nya motala.se. Strukturen och grafiken på sidan har målgruppsanpassats för att förenkla navigeringen på webbplatsen. Som besökare kan du numera kommentera, översätta och lyssna på sidornas innehåll.

Innehåll Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande har ordet

2

Fakta om Motala kommun

4

Fem år i sammandrag

5

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt och personalredovisning

6

Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning m m

Resultaträkning

15

Finansieringsanalys

15

Balansräkning

16

Notförteckning

17

Redovisningsprinciper

19

Driftredovisning

23

Investeringsredovisning

24

Kommentarer investeringar

25

Miljöredovisning

28

Nämndernas/styrelsens verksamhetsberättelser

Kommunfullmäktiges beredningar

33

Personalnämnden

33

Revisionen

34

Valnämnden

34

Överförmyndaren

35

Kommunstyrelsen

35

Bildningsnämnden

39

Plan- och miljönämnden

44

Socialnämnden

47

Text: Motala kommun

Tekniska nämnden

52

Grafisk form: Kreation

Vatten- och avfallsnämnden

57

ÅRSREDOVISNING 2010

Repro och tryck: Printfabriken Foto: Mikael Graan, Oskar Lüren, Niclas Albinsson, Rasmus Wickström, Margaretha Hagman, Ann Lövgren,

Sammanställd redovisning

Jan Rozanski, Fredrik Fäldt.

Ekonomisk översikt

62

Sammanställd resultaträkning

65

Sammanställd finansieringsanalys

65

Postadress: 591 86 Motala

Sammanställd balansräkning

66

Telefon: 0141-22 50 00

Notförteckning

67

Revisionsberättelse

68

Motala kommun

Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2

Fax: 0141-558 69 E-post: motala.kommun@motala.se Webbadress: www.motala.se

2

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande

har ordet

”Ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda som har medverkat till att verksamheterna inom Motala kommun, såväl under det gångna året som under hela mandatperioden, har utvecklats på ett bra sätt.”

Kjell Fransson Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Det gångna året har kännetecknats av återhämtning av konjunkturen, ökade skatteintäkter, en tillfällig ökning av statsbidragen (konjunkturstöd), ett gott ekonomiskt och verksamhetsmässigt utfall samt ett antal invigningar av för motalaborna viktiga satsningar. De ökade skatteintäkterna har bland annat fördelats till de verksamheter som drabbats ekonomiskt av den kalla och snörika vintern. De ökade statsbidragen har använts till en förstärkning av folkhälsoarbetet, ökat fastighets- och beläggningsunderhåll samt till en konjunkturbuffert för att möta oförutsedda kostnader.

I augusti firades byggstarten av riksväg 50, genom Motala till Mjölby med bro över Motalaviken, med deltagande av infrastrukturministern, generaldirektören för Trafikverket och kommunstyrelsens ordföranden i Motala och Mjölby.

Byggkostnaden är beräknad till cirka 1,8 miljarder kronor och vägen beräknas vara färdigställd senast i augusti 2013.

De många varslen och uppsägningarna som har drabbat Motala under året har mötts av kommunen med ett brett utbud av komvux- och högskoleutbildningar. De särskilda satsningarna för att möta den höga ungdomsarbetslösheten har fortsatt och ytterligare medel anslogs till feriepraktik och sommarjobb. I den stora industrifastigheten vid Vickerkullavägen har nya verksamheter etablerats och fastigheten har även fått ny ägare.

Regeringens Läsa-räkna-skriva-pengar har förstärkt den prioritering som redan har gjorts beträffande resurser till de första skolåren. All vuxenutbildning har samlats under en rektor och en utredning om var vuxenutbildningen ska lokaliseras har initierats. Lärarlyftet och förskolelyftet ger personal i skolan och förskolan möjligheter till kompetensutbildning.

Ungbo, boende för ensamkommande ungdomar, har utökats från 12 till 18 platser. I satsningen att stärka ungdomars fysiska aktiviteter har ytterligare en spontan- och näridrottsplats anlagts, denna gång i anslutning till Bergvallakolan och Bergvallens IP i Borensberg. För att öka valfriheten för barnfamiljerna infördes kommunalt vårdnadsbidrag den 1 april.

Ungdomscentret Hallens verksamhet har under året startats upp och har blivit en populär samlingsplats för ungdomar över 16 år. Det är ett samarbete mellan bildningsnämnden, socialnämnden och bostadsstiftelsen Platen.

Det nya vårdboendet Solbacken med 50 platser beläget i stadsdelen Bergsätter invigdes i september av barn- och äldreministern. Vårdboendet är offentligt finansierat medan bostadsstiftelsen Platen äger fastigheten och en privat entreprenör driver verksamheten. I Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens gemensamma rapport Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre 2010, bekräftas

3

Motalas goda kvalitet inom såväl äldreomsorg som hemtjänst.

Beslut om ett idéprogram för Varamobaden har antagits av kommunfullmäktige, vilket anger inriktningen för det fortsatta arbetet med utvecklingen av området.

Under året har byggnationen påbörjats av en ny räddningsstation, som även inrymmer lokaler för ambulansverksamheten.

Bostadsstiftelsen Platen ska äga och förvalta byggnaden och hyr sedan ut den på långtidskontrakt till Motala kommun.

Nio detaljplaner har vunnit laga kraft under året, bland annat en plan som bekräftar de befintliga fritidsfastigheterna i Pariserviken och en plan som möjliggör ett nytt bostadsområde vid ett naturskönt och attraktivt område vid Södra Freberga. Beslut har också tagits att påbörja detaljplanearbetet för motorstadion vid Dunteberget för att lösa den mångåriga bullerproblematiken.

Under årets första månader koncentrerades renoveringen av Gamla Motala Verkstad till interiören av lokverkstaden. Det möjliggjorde att lokalen kunde användas som kulturlokal för sommarbruk. Först ut var en teaterföreställning som samtidigt var ett integrationsprojekt.

Inom miljöområdet togs beslut under året att samtliga innerstadsbussar och merparten av landsbygdsbussarna ska drivas med biogas från och med juni 2011. Därmed ökar behovet av biogasproduktion och initiativ har tagits att undersöka om andra aktörer, förutom kommunen, kan bidra till att öka produktionen av biogas. Avloppsreningsverket i Karshult har byggts ut för att förbättra kvävereningen och biogasproduktionen håller på att optimeras. En klimatpremie har införts för de första som bygger passivhus i Motala. Ett energieffektiviseringsprojekt har beslutats under året, med målsättningen att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter med minst 20 procent.

Beslut har tagits att genomföra ett stadsmiljöprogram för centrum. Under året har en första etapp påbörjats för att förbättra miljön i Kanalparken, då den kommer att utgöra en viktig entré till centrum från den nya pendeltågsstationen.

Detta var ett axplock av de många beslut och initiativ som har fattats under året för att göra en bra kommun ännu bättre.

Ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda som har medverkat till att verksamheterna inom Motala kommun, såväl under det gångna året som under hela mandatperioden, har utvecklats på ett bra sätt.

Kjell Fransson Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande

4 5

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Fakta om Motala kommun Tabell 4: Folkmängd efter ålder

Tabell 1: Kommunfullmäktigevalet 2010

Antal röster

%

Antal mandat

Moderata Samlingspartiet

6 781

25

14

Centerpartiet

1 244

5

3

Folkpartiet liberalerna

1 983

7

4

942

3

2

Kristdemokraterna Socialdemokraterna

11 949

44

26

Vänsterpartiet

1 538

6

4

Miljöpartiet de gröna

1 269

3

2

Sverigedemokraterna

1 226

5

2

Sveriges Pensionärers Intresseparti

308

1

0

Övriga

135

1

0

Totalt

27 375

100,0

57

Ogiltiga röster

411

2

-

Valdeltagande

27 786

84

-

Ålder

2008

%

2009

%

2010

%

0- 6

3 080

7

3 073

7

3 126

8 10

7-15

4 330

10

4 188

10

4 135

16-18

1 947

5

2 538

6

1 817

4

19-64

24 412

58

23 685

57

24 312

58

65-

8 184

20

8 359

20

8 565

20

41 953

100

41 843

100

41 955

100

Summa Källa: SCB

Tabell 5: Befolkningens utbildningsnivå, procentuell fördelning

Källa: Valmyndigheten

Befolkning 20-64 år Tabell 2: Folkmängd 31 december

2008

2009

Förgymnasial

20

19

2010 18

Gymnasial

56

56

56 25

2008

2009

2010

Eftergymnasial

23

24

Män

20 983

20 936

21 027

Uppgift saknas

1

1

1

Kvinnor

20 970

20 907

20 928

Totalt, %

100

100

100

Totalt

41 953

41 843

41 955

Antal totalt

23 965

23 837

23 685

Källa: SCB

Källa: SCB

Tabell 6: F örvärvsarbetande med arbetsplats i kommunen 2009

Tabell 3: Folkmängd per församling

Motala

2008 30 344

2009 30 255

2010 30 311

Västra Ny

1 290

1 325

1 312

Godegård

702

703

690

Borensberg Klockrike Fornåsa

3 949

3 970

4 029

667

634

636

2 139

2 128

Förvärvsarbetande 16- år (dagbefolkning) Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning

216

1 6

1 558

10

Handel

2 162

Transport

632

4

387

3

210

1

95

1

259

2

1 132

1 104

1 098

1 730

1 724

1 717

Information och kommunikation

41 843

19

867

Aska, del

41 953

3

2 890

Energi och miljö

Tjällmo

Källa: SCB

%

411

Byggverksamhet

Hotell och restauranger

Kommunen totalt

Antal

41 955

Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret

1 090

7

655

4

Utbildning

1 847

12

Vård och omsorg

3 423

22

Personliga och kulturella tjänster

643

4

Okänd bransch

220

1

15 403

100

Totalt Källa: SCB

5

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag

1 Verksamhetens nettokostnad, mkr

2006

2007

2008

2009

2010

-1 585,9

-1 682,6

-1 766,7

-1 786,8

-1 851,6

2 Resultat före extraordinära poster, mkr

64,1

39,3

17,5

30,2

43,4

3 Årets resultat, mkr

64,1

39,3

33,6

30,2

43,4

4 Nettokostnadsutveckling, %

5,2

6,1

5,0

1,1

3,6

5 Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, %

5,3

4,3

3,9

1,7

4,2

95,9

97,5

98,6

98,1

97,6

6 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 7 Resultat 2 andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 8 Årets resultats andel av eget kapital, %

3,9

2,3

1,0

1,7

2,3

7,7

4,5

3,7

3,2

4,4

9 Finansnetto, mkr

-4,2

-3,4

-7,7

-4,4

-3,0

10 Soliditet, %

58,1

59,0

61,2

54,1

56,2

119,2

61,9

16,1

129,2

48,6

11 Likvida medel (inkl. utnyttjad checkkredit.), mkr 12 Balanslikviditet, %

62,1

51,2

39,9

56,6

48,9

13 Eget kapital, mkr

830,2

869,9

901,1

931,8

976,1

därav rörelsekapital

-133,6

-174,3

-207,1

-195,6

-236,3

därav anläggningskapital

14 Eget kapital per invånare, kr 15 Rörelsekapitalets andel av externa utgifter, % 16 Långfristiga skulder, mkr

därav anläggningslån, mkr

963,8

1 044,2

1 108,3

1 127,4

1 212,4

19 785

20 682

21 479

22 240

23 265

-6,8

-8,4

-9,6

-8,9

-10,4

184,8

171,9

157,0

254,2

220,2 135,1

184,8

163,3

148,4

148,3

17 Bruttoinvesteringar, mkr

111,7

159,1

142,6

130,7

141,0

18 Nettoinvesteringar, mkr

84,9

144,9

122,5

108,4

116,7

19 Personalkostnader inkl. omkostnader, mkr

1 365,0

1 450,6

1 496,3

1 477,5

1 482,1

20 Externa utgifter, mkr (exkl. avskrivningar)

1 986,7

2 070,5

2 160,8

2 207,9

2 280,6

21 Externa intäkter, mkr

2 125,5

2 185,0

2 264,5

2 318,7

2 407,8

22 Skattesats kr/skattekrona

31,25

31,25

31,25

31,25

31,25

därav Motala kommun

21,40

21,40

21,40

21,40

21,40

därav Landstinget

23 Antal invånare i Motala kommun

därav förändring antal invånare/år

9,85

9,85

9,85

9,85

9,85

41 959

42 060

41 953

41 843

41 955

47

101

-107

-110

112

Intäkts- och kostnadsstruktur för driftredovisningen Fördelning av intäkter på slag. Totalt 2 407 774 tkr.

Försäljning 4%

Övriga kostnader 5%

Hyror 1% Skatteintäkter 60%

Bidrag 6%

Fördelning av kostnader på slag. Totalt 2 364 354 tkr.

Personalkostnader 63%

Hyra 3% Bidrag 5%

Avgifter 10%

Material 8% Tjänster 16%

Utjämning 19%

6 7

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomin (från Sveriges Kommuner och Landsting)

Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarar för tillväxten i den globala ekonomin. Men också från väst kommer indikationer på bättre fart. I USA växte BNP med cirka 3 procent i årstakt det fjärde kvartalet 2010. Sysselsättningen väntas nu öka något starkare, men oron för den höga långtidsarbetslösheten och den skakiga bostadsmarknaden kvarstår. Europa hämmas av skuldproblem, men bilden är delad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i södra. De skuldtyngda länderna i Europa genomför stora åtstramande sparplaner för att nå EU:s krav på budgetunderskott som är mindre än 3 procent år 2013. Detta dämpar den redan svaga efterfrågan.

Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Detta förklaras naturligtvis delvis av motsvarande fall 2009. Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. BNP steg i fjol med över 5 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan 1970. Hela produktionsnedgången i samband med finanskrisen har därmed återhämtats. En sådan utveckling var det inte många som trodde var möjlig när den finansiella oron var som störst.

Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Trots att hushållens reala inkomster endast ökade med knappt 1 procent under 2010 kom hushållens konsumtionsutgifter att växa med över 3 procent.

Arbetsmarknaden har förbättrats snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under 2010.

Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet 2008. Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt 20 000 sysselsatta. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning.

Kommunernas ekonomi (från Sveriges kommuner och landsting)

Kommuner och landsting väntas redovisa starka resultat för andra året i rad. För 2010 visar resultatet på plus 19 miljarder kronor för hela sektorn. Samtliga landsting och över 90 procent av kommunerna räknar med ett nollresultat eller överskott. Det finns flera skäl till de stora överskotten. Kommuner och landsting lyckades snabbt upparbeta ett krismedvetande som medförde en återhållsamhet i konsumtion och nyanställningar, samtidigt som flera tillfälliga faktorer bidrog till att stärka resultaten. Premiebefrielse från Afa försäkring 2009 och 2010, återbetalning från Sveriges Kommuner och Landsting 2009 och tillfälligt konjunkturstöd från staten har tillsammans stärkt resultatet för de två åren med nästan 25 miljarder kronor. En annan viktig faktor är att antalet arbetade timmar inte minskade i den utsträckning som befarades, något som i sin tur innebar att skatteunderlagsprognoserna fick revideras upp. Ytterligare en effekt av konjunkturnedgången blev att priser och löner ökade långsammare än beräknat, vilket gjorde att kommuner och landsting fick mer för sina pengar.

För att mildra effekterna av den ekonomiska krisen tillfördes kommunerna 12 miljarder kronor i extra statsbidrag 2010.

Tillskotten har i många fall använts till att anpassa verksamheten till en snävare ekonomi i en långsammare takt än vad som annars hade varit nödvändigt. En relativt svag utveckling av skatteunderlaget och avvecklingen av konjunkturstödet från och med 2011 har inneburit att kommunerna fortsatt sitt effektiviseringsarbete.

Att kommunerna i hög grad agerar långsiktigt blir tydligt med tanke på resultaten under 2010, vilket också visar värdet av förutsägbara och stabila intäkter för kommunerna.

Tillskotten har aviserats sent i kommunernas budgetprocess.

De sena beskeden har begränsat kommunernas möjligheter att använda medlen till annat än tillfälliga insatser och förstärkning av resultatet. Dessutom skapar det pedagogiska problem i kommunikationen av kommunens budget och resultat. Om konjunkturstöden hade varit jämnt fördelade över ett par år och mött upp hela perioden med svag tillväxt i skatteunderlaget skulle kommunernas situation varit lättare både att planera och att pedagogiskt förklara.

Motala kommun

Efter två år av befolkningsminskningar ökade kommunens befolkning under 2010. Ökningen blev 112 personer (-110 personer under 2009) och befolkningen uppgick vid årsskiftet till 41 955 personer. Flyttningsöverskottet blev 70 personer (-36 personer 2009). Under 2010 föddes 474 barn (415 barn

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

2009), och man får gå tillbaka till 1995 för att hitta så höga födelsetal. Under året avled 426 personer (486 personer 2009) och det gav ett positivt födelsenetto på 48 personer (-71 personer 2009).

Det är viktigt att göra kommunen attraktiv att leva och bo i.

En viktig förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är att inte arbetslösheten ökar. Motalas näringsliv har drabbats hårt av konjunkturnedgången med många varsel som följd.

Väl fungerande kommunikationer är viktiga för miljön och trafiksäkerheten liksom för att vara en attraktiv boende- och etableringsort. Det är därför glädjande att två stora infrastrukturprojekt är på god väg att genomföras. Planeringen och genomförande av utbyggnaden av dubbelspår Motala-Mjölby fortsätter. Dubbelspåret utgör en viktig del i utvecklingen av pendeltågsystemet i länet genom att västra länsdelen knyts närmare regioncentrum. Planeringen för omläggning av riksväg 50 genom Motala har också en hög prioritet och genomförandet har påbörjats under året.

Kommunens totala borgensförbindelser minskade under 2010 med 27 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 750 miljoner kronor. Under 2004 träffades rekonstruktionsavtal med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garanterar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av räntenivåerna vilka för tillfället har ett gynnsamt läge.

Motala kommun har i november 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest.

Motala kommun har totalt avsatt 18 miljoner kronor för framtida kostnader som gäller sluttäckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanläggning. De avsatta medlen beräknas täcka kostnaderna. Terrasserings- och sluttäckningsarbeten påbörjades under 2009 med massor från dubbelspårsutbyggnaden. De närmaste åren ska sättningar mätas innan tät- och skyddsskikt läggs på. I dagsläget är det svårt att säga när i tiden sluttäckningen är klar, men troligtvis 2015-2016.

Prognoserna för kommunens årliga pensionsutbetalningar visar att de årligen ökar och når kulmen 2025–2030. För Motala kommun skulle det innebära kraftiga kostnadsökningar. För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verksamhet, har kommunen börjat

7

omfördela sina pensionskostnader över tiden. Från och med budget 2006 finns medel avsatta för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 2006-2009 inlöstes 74 miljoner kronor inklusive löneskatt.

Under 2010 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor inklusive löneskatt. Överskottsfonden i den del som tryggats genom försäkring har förändrats positivt med 6,2 miljoner kronor under året. 1,1 miljoner kronor av dessa kommer att användas till indexeringar och resterande till ytterligare försäkring.

I april fattade kommunfullmäktige beslut om ett ledningssystem för Motala kommun, ”LedMot”. Ledningssystemet är ett verktyg för att leda kommunens verksamhet så att största möjliga nytta skapas för medborgare och kunder. De bärande delarna i LedMot är riktlinjer och modell, organisation och rollfördelning, målstyrning, verksamhetsutveckling, styrdokument samt årsagenda som beskriver när i tiden arbetet ska ske.

Måluppfyllelse Kommunen ska enligt kommunallagen använda målstyrning som metod för att leda verksamhet och ekonomi. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv.

Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborgares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser.

För att målstyrningen ska bli meningsfull är det viktigt att målen är realistiska, målen ska ligga på en sådan nivå att det är möjligt att uppnå dem samtidigt som de ska utgöra en utmaning för organisationen. En annan avgörande förutsättning är att målen är accepterade och väl kända av alla som genom sitt arbete ska bidra till att målen uppfylls. Dialog och delaktighet vid såväl planering som uppföljning är en nödvändighet. Grunden för målen är kommunfullmäktiges vision om Motala kommun. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet.

Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett kommunövergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör. Inriktningsmålen är en förlängning av visionen och uttrycker de huvudområden som är prioriterade för den kommunala politiken. Målen är övergripande formulerade och anger de värden som ska uppfyllas. De är långsiktiga med ett perspektiv på 8-10 år. Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål av varje nämnd och styrelsen och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller

8 9

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

flera nyckeltal kopplas till målet. Målen ska vara tidsbestämda och sträcka sig över en mandatperiod.

För att kunna bestämma graden av måluppfyllelse redovisas nämndernas och styrelsens resultatmål som är kopplade till respektive inriktningsmål. Eftersom 2010 är slutperioden för inriktningsmålen så är det den faktiska måluppfyllelsen som ska redovisas. Graden av måluppfyllelse för varje inriktningsmål bedöms i någon av dessa tre nivåer: J a, målet är uppnått.

Målet är endast delvis uppnått.

Nedan redovisas de finansiella målen och måluppfyllelsen under 2010. Om måluppfyllelsen är god kan kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.

MÅL: Att resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen uppgår till minst två procent.

Måluppfyllelse: Eftersom resultatet 2010 före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och utjämningen är 2,3 procent så är målet uppfyllt.

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning | %

Nej, målet är inte uppnått.

4,0

3,9

3,5

För att ett inriktningsmål ska få uppåtriktad pil ska 75 procent eller fler av resultatmålen peka i rätt riktning. För horisontell pil ska 25 procent eller fler peka i rätt riktning och för nedåtriktad pil ska färre än 25 procent peka i rätt riktning.

3,0

2,3

2,5

2,3

2,0

1,7

1,5

1,0

1,0

Mål för verksamheten

Enligt kommunallagen ska i budgeten för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det ska således finnas en koppling mellan verksamhetens mål och god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nämndernas/styrelsens redovisningar längre fram i detta dokument. De kommungemensamma målen redovisas under kommunstyrelsen.

Finansiella mål

Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Därigenom anges de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Kommunerna ska ha en tydlig ambitionsnivå i form av mål för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. Formuleringarna av målen måste utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Varje enskild kommun får därefter anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. En allmän utgångspunkt måste vara att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att behöva uttaxera en högre skatt. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen kan också i finansieringsstrategin precisera hur till exempel investeringar och pensioner ska finansieras. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Även mål för till exempel in- och utbetalningsströmmar kan vara aktuella.

0,5 0,0 2006

2007

2008

2009

2010

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större sammantaget överskott.

Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden.

Resultatet före extraordinära poster redovisar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald.

Finansiella poster i form av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter tillkommer i detta resultat.

Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Detta sett utifrån ett femårsperspektiv.

Mål:

Måluppfyllelse: Eftersom målet utgår från ett femårigt perspektiv med startår 2006 så är 2010 första gången det med säkerhet kan fastslås om målet är uppfyllt eller inte.

Nettoinvesteringarna i den skattefinansierade verksamheten uppgick under perioden till 394 miljoner kronor och avskrivningarna till 317 miljoner kronor. Årets resultat för perioden

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

ska finansiera mellanskillnaden. För perioden har det totala årets resultat uppgått till 183 miljoner kronor och därmed kan konstateras att målet är uppfyllt.

9

Soliditet (inkl ansvarsförbindelsen avseende pensioner) % 6 5 4

Investeringsutgifter och investeringsinkomster | Mkr

3

200

2 1 0

150

-1 -2 -3

100

-4 -5

2006

2007

2008

2009

2010

50

0

2006

2007

2008

2009

2010

Inv utg Inv ink

För att inte låneskulden ska öka, är det angeläget att investeringsnivån anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. En alltför stor låneskuld gör att räntekostnaderna tar för stor del av de tillgängliga resurserna och ”tränger undan” annan verksamhet.

Mål: I en jämförelse över tiden ska soliditetens utveckling vara något stigande för att motsvara en god ekonomisk hushållning.

Soliditeten har under året ökat från 54 procent till 56 procent och målet kan för det enskilda året anses vara uppfyllt.

Måluppfyllelse:

Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således beskrivas som en historisk framskrivning av resultaträkningens utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om soliditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling och genom att nettoinvesteringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Orsaken till den negativa utvecklingen under 2009 var den kraftiga ökningen av tillgångarna (medfinansiering av riksväg 50) och kraftigt ökad likviditet. mål: Kommunens långsiktiga mål är att ha ett positivt rörelse-

kapital. För att uppnå detta krävs att kommunen har en positiv förändring av rörelsekapitalet varje år.

Rörelsekapitalet har under året försämrats från -196 till -236 miljoner kronor och målet kan därför, i vart fall på kort sikt, inte anses vara uppfyllt.

Måluppfyllelse: Soliditet (exkl. ansvarsförbindelsen avseende pensioner) | % 80 70

Rörelsekapital och likviditet | Mkr 60 150 50 100 40

50

30

0

20

-50

10

-100

0 2006

2007

2008

2009

2010

-150 -200 -250

2006

2007

2008

2009

2010

Rörelsekapital Likvida medel

Rörelsekapitalet, som består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt

11 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

rörelsekapital för att få en bra handlingsberedskap inför framtiden. Det sker bäst genom en stark resultatbudget som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Orsaken till försämringen är framförallt den kraftiga minskningen av likvida medel under 2010.

Mål: Kommunen ska i budget årligen avsätta medel för att över tid jämna ut pensionskostnaderna. Om det årliga resultatet före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen överstiger två procent ska dessa medel avsättas till framtida pensionsutbetalningar.

Måluppfyllelse: Från och med budget 2006 finns medel avsatta för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 2006-2009 inlöstes 74 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Under 2010 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor inklusive löneskatt. Målet är uppfyllt.

Synpunktssystem

Motala kommuns synpunktssystem, Dialog Motala, infördes 2009. Synpunkter kan lämnas via kommunens hemsida men också skriftligen, via telefon eller personligt möte. Antalet registrerade synpunkter ökade från 402 stycken 2009 till 3 207 stycken 2010. Den stora ökningen beror på att tekniska förvaltningen från 2010 hanterar sin felanmälan i Dialog Motala. Drygt 90 procent av alla synpunkter avser tekniska förvaltningen. Under året har marknadsföringen av systemet ökat genom bland annat annonsering, affischering och på motala.se. Närmare 70 procent av synpunkterna besvaras inom den utlovade svarstiden tio arbetsdagar. Viktiga utvecklingsfrågor är att förbättra svarstiden och att öka den systematiska användningen av inkomna synpunkter för att förbättra verksamheten.

Typ av synpunkt Antal synpunkter 2010

Beröm

22

Förslag

138

Klagomål

848

Felanmälan

2 097

Fråga Summa

Varav besvarade inom 10 arbetsdagar (%)

102 3 207 69

tigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens finansiella mål i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. Utvärderingen av årets resultat ska göras mot de finansiella målen och inte mot nollstrecket.

För sjätte året i rad är det glädjande att konstatera att kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Det som oroar är att det i den skattefinansierade verksamheten finns en ekonomisk obalans mot tilldelad ekonomisk ram på 10 miljoner kronor.

Resultatet i årsredovisningen 2010 visar att fyra av de fem finansiella målen är uppfyllda. Varje år måste kommunen nå dessa mål för att även ekonomin långsiktigt ska vara i balans.

Skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen har ökat mer än nettokostnaderna. Medan skattintäkterna och utjämningen under 2010 ökade med 4,2 procent, ökade nettokostnaderna med 3,6 procent. Årets resultat visar ett överskott på 43,4 miljoner kronor.

Eftersom det budgeterade överskottet var 36,8 miljoner blev den positiva budgetavvikelsen 6,6 miljoner kronor.

Mer om nämndernas och styrelsens verksamheter, resultat och måluppfyllelse finns under avsnitten för respektive nämnd och styrelsen.

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste finansieras på annat sätt. De utgör skillnaden mellan kostnader (inklusive avskrivningar) och intäkter i kommunens driftverksamhet.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 852 miljoner kronor 2010, vilket är en ökning med cirka 65 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2009. Verksamheternas nettokostnadsandel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 97,6 procent, vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2009.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning | % 100

98

Ekonomisk översikt Kommunens ekonomi

De senaste åren har det funnits tydliga tecken på en ökad fokusering på en sund ekonomi. Kommunen har nått positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar genom att verksamheten har anpassats till resurserna. Det finns en ökad medvetenhet i kommunen om att det långsik-

96

94

92

90 2006

2007

2008

2009

2010

11

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Finansnetto

Låneskuld | mkr

Finansnettot består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Årets finansnetto är negativt och uppgår till 3,0 miljoner kronor, en förbättring med 1,4 miljoner kronor jämfört med 2009.

200

150

Finansnetto | MKr 100

12

10

50

8

0 2006

6

2008

2009

2010

Balanskravet

4

2

2007

2006

2007

2008

2009

2010

Enligt lagstiftningen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Avstämningen mot det lagreglerade balanskravet visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet.

Årets resultat, förändring av eget kapital

Efter de extraordinära posterna kan årets resultat utläsas.

Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten.

Kommunens egna kapital ökade under 2010 med 43,4 miljoner kronor och uppgick till 976,1 miljoner kronor på balansdagen.

Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat på 42,6 miljoner kronor.

Avstämning av balanskravet 2010 (mkr)

Årets resultat

+1,1

Realisationsvinster

-2,0

Taxefinansierad verksamhet avfall

Förändring av eget kapital | mkr 80

Hovrättsdom Folkets Hus

70

+43,4

Nedskrivningar

Justerat resultat

-3,1 +3,2 +42,6

60

Nedskrivningarna består i huvudsak av fastigheter som är sålda eller rivna. Under 2010 såldes bilar/transportmedel, allmän markreserv, skolfastigheter och förråd som gav en realisationsvinst på 2,0 miljoner kronor.

50 40 30 20 10 0 2006

2007

2008

2009

2010

Låneskuld

Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 144,5 miljoner kronor. Låneskulden har därmed minskat med 13,2 miljoner kronor. För att även fortsättningsvis kunna minska låneskulden måste investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansieras med egna medel.

Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras med skatteintäkter. Över- respektive underskott avsätts eller disponeras av det egna kapitalet efter årets resultat. Under 2010 visade avfall ett överskott på 3,1 miljoner kronor som efter årets resultat avsätts till det egna kapitalet. Verksamheten vattens resultat bokförs som en kortfristig skuld/fordran till taxekollektivet, i enlighet med VA-lagstiftningen. Verksamheten vatten redovisade ett överskott på 2,6 miljoner kronor. Detta resultat bokförs före årets resultat som en kortfristig skuld.

1 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Personalredovisning

Antal månadsanställda per verksamhetsområde

Hälsa – sjukfrånvaro

Hälsoarbetet har varit framgångsrikt men större fokus bör läggas på sådant som gör medarbetarna friska, så kallade friskfaktorer eller sätt att främja hälsa. Kommunen satsar därför vidare med ytterligare fokus på hälsofrämjande frågor. För att bli en mer attraktiv arbetsgivare har det aktivt arbetats med hälsostrategin Vägar till hälsa. Ett fortsatt arbete med utbildningar och aktiviteter för kommunens hälsoombud har skett under året. De 225 hälsoombuden gör en stor insats för att inspirera sina arbetskamrater till ett friskare liv. Utbildningen ”Hälsofrämjande ledarskap” har fortsatt under året Under året har ett stort antal subventionerade hälsoaktiviteter erbjudits kommunens anställda via kommunens personalklubb. Fyra fullsatta föreläsningar på temat Hälsoinspiration har genomförts under hösten. Under året har det skett en utveckling och omstrukturering av hela rehabiliteringsprocessen.

Sjukfrånvaron har mellan åren 2003 och 2010 minskat från 11,61 procent till 5,44 procent. Ett mål är att sjukfrånvaron ska understiga snittet för alla kommuner men vara högst 6 procent till 2012.

Sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid

Förvaltning

År

2008

2009

2010

Kommunledningsförvaltningen

2,48

1,65

3,00

Plan- och Miljöförvaltningen

1,95

2,19

2,64

Bildningsförvaltningen

5,34

5,03

4,20

Den som är månadsanställd kan antingen ha en anställning utan tidsbegränsning (tillsvidareanställning) eller ett vikariat under en viss tid (visstidsanställning). I nedanstående tabell ingår även tjänstlediga och föräldralediga.

Antal månadsanställda per verksamhetsområde

Förvaltning

År

2009

2010

Kommunledningsförvaltningen

91

81

Plan- och Miljöförvaltningen

92

92

Bildningsförvaltningen

1 683

1676

Socialförvaltningen

1 382

1342

Tekniska förvaltningen Antal anställda

362

378

3 607*

3566*

* Anställda kan ha anställningar på fler än en förvaltning, därför stämmer inte summan vid en nedräkning.

223 personer är vilande på sina tillsvidaretjänster för att vikariera på annan tjänst.

Det totala antalet anställda, tillsvidare- och visstidsanställda, uppgick 2010 till 3 566 personer. År 2010 har antalet anställda totalt minskat med 41 personer. Minskningen på socialförvaltningen beror på att verksamheter har lagts ut på entreprenad. Ökningen på den tekniska förvaltningen beror på att städenheten genom upphandling återfått städuppdrag. År 2010 har 70 procent av kvinnorna heltidsanställningar och 30 procent deltidsanställningar. Av männen innehar 89 procent heltidsanställningar och 11 procent deltidsanställningar.

Socialförvaltningen

8,69

8,27

7,25

Tekniska förvaltningen

6,71

6,36

6,50

Kvinnor och män

Totalt

6,47

6,14

5,44

Av kommunens 3 566 anställda är 2 815 kvinnor och 751 män, vilket procentuellt innebär att kvinnorna utgör 79 procent av de anställda. Procentuellt sett finns flest kvinnor i förhållande till män inom socialförvaltningen och flest män i relation till antal kvinnor inom plan- och miljöförvaltningen.

Sjukfrånvaro i procent av totalt arbetad tid per åldersintervall

Åldersintervall

Totalt

Kvinnor

Män

< = 29 år

3,90

4,32

2,36

30 – 49 år

5,04

5,58

2,93

> = 50 år

6,16

6,87

4,06

Totalsumma

5,44

6,01

3,54

Även de långa sjukskrivningarna på tre månader eller mer sjunker.

Sjukfrånvaro > 59 dagar i procent av totalt antal sjukdagar

Ålder

Medelåldern i kommunen 2009 är 46,4 år. För kvinnorna är medelåldern 46,1 år och för männen 47,4 år. Åldersgrupperna fördelar sig enligt nedan:

2008

2009

2010

Kommunledningsförvaltningen

69,61

48,41

58,26

Plan- och Miljöförvaltningen

35,14

10,52

15,65

61-65

66-99

Bildningsförvaltningen

61,98

55,14

46,10

12%

1%

Socialförvaltningen

62,73

57,42

49,34

Tekniska förvaltningen

57,00

46,26

49,95

Totalt

61,78

55,07

47,95

Sjukfrånvaro > 59 dagar i procent av totalt antal sjukdagar

Åldersintervall

Totalt

Kvinnor

Män

Ålderssammansättning

56-60 15% 51-55 15%

< = 29 år

18,26

20,49

0

30 – 49 år

47,98

49,82

24,49

> = 50 år

50,86

58,24

42,43

40-50

Totalsumma

47,95

49,11

40,43

32%

20-29 5% 30-39 20%

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Löner och pensioner

Varje månad utbetalas mellan 4 386 och 4 868 löner. Den högre siffran gäller juli, augusti och september, då det är många semestervikarier. Varje månad uppgick löneutbetalningen till mellan 81 och 91 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter.

Totalt under 2010 utbetalades cirka en miljard kronor i löner, vilket trots att en lönerevision ägt rum är ungefär samma summa som under 2009. Till detta ska läggas personalomkostnader på cirka 400 miljoner kronor. Personalkostnaden utgör 63 procent av de totala kostnaderna.

Kommunens kostnad för utbetalda pensioner 2010 är cirka 30 miljoner kronor. I denna summa ingår ålderspension, särskild ålderspension, intjänad pensionsrätt, visstidspension, garantipension, sjukpension, lokala avtal, AGF-KL samt efterlevandepension. Under året har 83 anställda gått i pension.

Mertid och övertid

Med mertid menas den tid som deltidsanställda arbetar utöver fastställd arbetstid. Under 2010 uppgick mer- och övertid till 32 668 timmar, vilket är en ökning från 2009 med 5 970 timmar. Övertid utgör 23 495 timmar och mertiden står för 9 173 timmar.

Framtiden En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även under 2011. BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 förväntas BNP-tillväxten bli hög, drygt 3 procent. Produktionen förväntas växa betydligt starkare under 2011 än antalet arbetade timmar. Det innebär att en del av den produktivitetsminskning som skett kan hämtas in igen. Skatteunderlagsprognosen i februari 2011 ger mer positiva förutsättningar för kommunsektorn. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare.

Trots förstärkningen av resultaten i kommunsektorn kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. En är att det kommer att bli svårt att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. En utmaning framöver är att behoven och resurserna för olika kommunala verksamheter skiftar snabbt, beroende på storleken på barnkullar, befolkningens flyttmönster, regelförändringar

13

och reformer, och inte minst konjunkturläge. Kommunal verksamhet i förändring är mer regel än undantag. Det gäller att anpassa verksamheten efter skiftningarna. Med begränsade resurser och ökat behov av offentliga tjänster krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete på såväl lokal som central nivå i syfte att öka effektiviteten.

Olika sätt att utföra tjänsterna prövas och förutsättningarna för alternativa utförare förbättras. Samverkanslösningar mellan kommuner och landsting måste införas på allt fler områden.

1 4 Ă&#x2026; R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

15

Resultaträkning Belopp i tkr

Avvikelse

Not

2010

mot budget

Verksamhetens intäkter

1

504 424

-10 576

493 882

Verksamhetens kostnader

2

-2 272 288

11 652

-2 200 090

Avskrivningar

3

-83 726

-4 726

-80 581

-1 851 590

-3 650

-1 786 789

5 383

1 428 028

Verksamhetens nettokostnader

2009

Skatteintäkter

4

1 443 125

Kommunalekonomisk utjämning

5

389 661

-289

329 392

Fastighetsavgift

5

65 302

1 288

64 010

Finansiella intäkter

6

5 262

1 262

3 362

Finansiella kostnader

7

-8 340

2 660

-7 792

43 420

6 654

30 211

Resultat före extraordinära poster

Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat

0

0

43 420

6 654

0 30 211

Finansieringsanalys

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Not

2010

Förändring av eget kapital

43 420

30 211

2009

Avskrivningar

3

83 726

80 581

Förändring pensionsskuld inkl löneskatt

17

-4 004

2 181

Avsättning framtida pensionsutbetalningar

17

10 000

14 000

Ianspråktagande av framtida pensionsutbetalningar

17

-14 000

0

Återställande deponi

17

0

-237

Avsättning till statlig infrastruktur

18

0

96 529

Övriga ej likviditetspåverkande poster

20

-1 863

-8 552

Medel från verksamheten

117 279

214 713

Förändring kortfristiga fordringar

14

-51 401

-5 380

Förändring förråd

13

-364

474

Förändring kortfristiga skulder

19

11 810

106 465

77 324

316 272

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Utbetalning fastigheter och anläggningar

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

25

-110 373

Inbetalning fastigheter och anläggningar

25

24 263

21 022

Utbetalning maskiner och inventarier

26

-30 602

-31 830

Inbetalning maskiner och inventarier

26

49

1 340

-116 663

-108 354

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-98 886

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

18

0

Amortering av lån

18

-33 940

-801

Ökning långfristiga fordringar

21

-11 957

-96 428

Minskning långfristiga fordringar

22

4 575

998

-41 322

-94 799

113 119

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

1 432

Årets kassaflöde

16

-80 661

Likvida medel vid årets början

129 215

16 096

Likvida medel vid årets slut

48 554

129 215

17 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Balansräkning

Belopp i tkr

Not

2010-12-31

2009-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader

8

1 267 824

Maskiner och inventarier

9

97 011

87 667

1 364 835

1 329 198

92 000

96 000

Summa materiella anläggningstillgångar

1 241 531

Medfinansiering till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur

10

Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar m.m.

11

15 061

14 927

Långfristiga fordringar

12

37 449

26 201

Summa finansiella anläggningstillgångar

52 510

41 128

Summa anläggningstillgångar

1 509 345

1 466 326

Omsättningstillgångar Förråd m.m.

13

2 562

2 199

Kortfristiga fordringar

14

175 270

123 868

Likvida medel

15

48 554

129 215

Summa omsättningstillgångar

226 386

255 282

Summa tillgångar

1 735 731

1 721 608

16

976 083

931 826

Varav årets resultat

43 420

30 211

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat eget kapital Summa eget kapital

976 083

931 826

Avsättningar

17

76 723

84 727

Skulder 18

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

144 491

Skuld till statlig infrastruktur

75 756

96 529

220 247

254 187

Summa långfristiga skulder

157 658

19

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån

1 154

1 042

Leverantörsskulder

118 804

71 071

Övriga kortfristiga skulder

228 556

232 309

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

68 475

102 921

Upplupen pensionskostnad individuell del

45 689

43 525

Summa kortfristiga skulder

462 678

450 868

Summa skulder

682 925

705 055

1 735 731

1 721 608

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Panter och därmed jämförliga säkerheter Obelånade panter

Inga

Inga

Fastighetsinteckningar

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Därav löneskatt Borgensåtaganden

23

879 648

937 652

171 739

183 063 776 598

24

749 661

Rekonstruktionsavtal Bostadsrättsföreningar

3 026

3 749

Leasingavtal finansiell leasing

10 484

10 307

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

17

Notförteckning

Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Konsumtionsavgifter Socialomsorgsavgifter Övriga avgifter Hyror och arrenden Bidrag Realisationsvinster Summa

2010

2009

Not 8 Mark och byggnader

92 270

Belopp i tkr

95 213

Markreserv

Personalkostnader Material Tjänster

15 342

15 298

709 979

738 474

106 976

117 139

76 051

75 378

Affärsfastigheter

330 631

290 552

31 333

Publika fastigheter

151 688

148 746

25 791

Fastigheter för annan verksamhet

21 101

14 435

Övriga fastigheter

39 083

34 026

1 267 824

1 241 531

47 256 26 187 153 667

147 907

2 017

1 121

504 424

493 882

Summa

57 631

Bilar/Transportmedel

17 090

19 585

330 122

Summa

97 011

87 668

382 522

66 658 118 758

39 336

37 057

3 438

0

2 272 288

2 200 090

Not 3 Avskrivningar

69 274

169 995

122 466

Avskrivningar

10 452

Inventarier

1 477 500

Bidrag

Summa

10 647

175 533

70 298

Varav jämförelsestörande post (Hovrättsdom att ersätta Folkets Hus & Park)

Not 10 Bidrag till statlig infrastruktur

Kommunalskatt Slutavräkning Summa

Beslutat bidrag till projektet

100 000

100 000

Upplöst under året (Avskrivningstid 25 år

-4 000

-4 000

Upplöst tidigare år

-4 000

0

Summa

92 000

96 000

83 726

80 581

Not 11 Aktier, andelar, mm

1 422 947

Kommun AB 1 477 360

20 178

-49 332

1 443 125

1 428 028

2

265

265

Mjölby-Svartådalens Energiverk AB

444

444

Motala Idrottsgymnasium AB

100

49

Delsumma Aktier

336 491

Kostnadsutjämning

-13 869

-16 281

Regleringsbidrag/avgift

10 751

-20 545

Tillfälligt konjunkturstöd

40 859

0

Utjämningsbidrag LSS

15 429

16 205

Häckenäs Vind

65 302

64 010

Bobergs Bygdegårdsförening

454 963

393 402

Fastighetsavgift

Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida tillgångar

AB Östgötatrafiken

Inkomstutjämning

Summa

2

Östgötaporten Not 5 Kommunalekonomisk utjämning

Avser projekt Riksväg 50 Mjölby-Motala (Skepparpinan)

Aktier Not 4 Skatteintäkter

Maskiner

1 482 133

Hyror Övriga kostnader

2009

Verksamhetsfastigheter

Not 9 Maskiner och inventarier Not 2 Verksamhetens kostnader

2010

2

2

813

762

350 013

Andelar Kommuninvest Östsvenska Yrkeshögskolan

Delsumma Andelar

2 227

2 194

50

0

261

261

15

15

2 553

2 470

Bostadsrätter

1 484

789

HSB Bråkstrecket

695

695

Räntor på utlämnade lån

308

303

Delsumma bostadsrätter

695

695

Koncessionsavgift MSK

636

631

Borgensavgift, Platen

340

340

23

35

Utdelning på aktier och andelar

1 164

1 059

Övriga finansiella intäkter

1 307

205

Summa

5 262

3 362

Räntebidrag

Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån Räntor på pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Summa

4 658

5 599

581

2 036

3101

157

8 340

7 792

Grundfondskapital Bostadsstiftelsen Platen

11 000

Delsumma grundfondskapital

11 000

11 000

Summa

15 061

14 927

11 000

19 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Belopp i tkr Not 12 Långfristiga fordringar

2010

2009

14 608

15 024

Bostadsrättsföreningen Brådrasket

2 590

2 341

Bostadsrättsföreningen Holstensgården

1 564

1 407

Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket

6 684

6 367

700

800

SMK Motala Speedwayklubb

3 000

0

Not 19 Kortfristiga skulder

Förlagsbevis Kommuninvest

8 100

0

Leverantörsskulder

Övriga långfristiga fordringar

203

262

37 449

26 201

Summa Not 13 Förråd mm

2 048

1 893

Drivmedelsförråd

308

97

Förråd återvunnen asfalt

206

209

2 562

2 199

Tekniska kontorets förråd

Summa Not 14 Kortfristiga fordringar

2010

Not 18 Långfristiga skulder

Bostadsrättsföreningen Brådstupet

Arbetarnas Byggnadsförening

Belopp i tkr

Lån i bank och kreditinstitut

144 491

Medfinansiering statlig infrastruktur Summa

157 658

75 756

96 529

220 247

254 187

118 804

71 071

Personalens källskatt

19 817

20 109

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

68 475

102 921

Upplupen pensionskostnad individuell del

45 689

43 525

Skuld arbetsgivaravgifter

25 418

25 081

Skuld kommunalskatteintäkter

49 768

59 513

2 429

0

Skuld löneskatt

831

893

93 494

95 410

3 438

0

Ränteskuld Semester-/ferielöneskuld

2009

25 788

32 079

Skuld till Folkets Hus & Park enligt Hovrättsdom

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

33 470

32 305

Mervärdesskatt

10 553

7 753

Mervärdesskatt

26 281

18 760

Avräkning flyktingmottagning

2 939

3 939

Kortfristiga lån

1 154

1 042

Fakturafordringar

178

369

4 010

2 045

0

1 992

Statsbidragsfordringar

13 471

8 829

Upplupna skatteintäklter

19 106

0

Fordran Skattekonto

2 489

3 266

Fordran AGS-KL och KPA

6 929

10 058

0

2 349

Fordran Vadstena kommun Fordran/avräkning vägverket Fordran försäkringsbolag

Fordran SKL Fordran fastighetsavgift Fordran löneskatt Certifikat i Ålandsbanken

18 280

8 659

0

3 085

25 000

0

Fordran Folkets Hus & Park

193

0

Övriga kortfristiga fordringar

75

72

Summa

175 270

123 868

Övriga kortfristiga skulder Summa

19 869

19 611

462 678

450 868

Not 20 Övriga ej likviditetspåverkande poster Avsättning/ianspråktagande av fonder Uppskrivningar

1 002

2 563

47 552

126 652

Summa

48 554

129 215

Not 16 Eget kapital

-2 006

-7 498

-1 863

-8 552

Not 21 Ökning av långfristiga fordringar

723

Utlämnat lån bostadsrättsföreningar

Långfristiga skulder Avsättningar Summa anläggningskapital

VA-fond Renhållningsfond Återställningsfond, Tuddarp

Bidrag till statlig infrastruktur Summa

Not 22 Minskning av långfristiga fordringar

1 509 345

1 466 326

-220 247

-254 187

-76 723

-84 727

1 212 375

1 127 412

Rörelsekapital Avfallsfond

Förlagsbevis Kommuninvest

354

3 000

0

134

74

8 100

0

0

96 000

11 957

96 428

Anläggningskapital Anläggningstillgångar

500 -1 554

Summa

Andelskapital och aktier

Bank

Plusgiro

837 -694

Realisationsvinster

Utlämnat lån till SMK Motala Speedwayklubb Not 15 Likvida medel

134

134

1 732

1 732

Amortering på utlämnade lån Amortering bidrag till statlig infrastruktur (riksväg 50) Aktiekapital MSAB Summa

11 209

8 153

Not 23 Pensionsförpliktelser

6 000

5 163

575

798

4 000

0

0

200

4 575

998

Övrigt rörelsekapital

-255 367

-210 768

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna

Summa rörelsekapital

-236 292

-195 586

eller avsättningarna

879 648

937 652

976 083

931 826

Därav löneskatt

171 739

183 063

Summa Not 17 Avsättningar Ingående pensionsskuld Årets pensionsskuldsförändring Löneskatt

29 345 -3 222

27 590 1 755

6 337

7 119

För framtida pensionsutbetalningar

10 000

14 000

Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar

12 000

12 000

4 500

4 500

Återställande av deponi

17 763

17 763

Utgående skuld

76 723

84 727

Inlösen av tågleasing (Ö-traf)

Not 24 Borgensåtaganden

1 401

1 690

Kommunalt ägda företag, Bostadsstiftelsen Platen

591 040

615 000

Bostadsrättsföreningar

155 052

157 511

Egna hem

Övriga åtaganden Summa

2 168

2 397

749 661

776 598

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Not 25 Fastigheter och anläggningar

19

IB

Avskrivn

Utgift

Inkomst

Justering

UB

15 298

0

744

1 179

479

15 342

Verksamhetsfastigheter

738 474

40 134

20 061

8 869

447

709 979

Affärsfastigheter

290 552

10 797

56 339

5 463

0

330 631

Publika fastigheter

148 746

9 145

13 258

1 171

0

151 688

Fastigheter för annan verksamhet

14 435

666

8 020

688

0

21 101

Övriga fastigheter

34 025

0

11 951

6 893

0

39 083

1 241 530

60 742

110 373

24 263

926

1 267 824

Markreserv

Summa

Not 26 Maskiner och inventarier

IB

Avskrivn

Utgift

Inkomst

Justering

UB

Maskiner

10 452

1 806

2 001

0

0

10 647

Inventarier

57 630

15 583

27 226

0

0

69 273

Bilar/transportmedel

19 585

4 943

1 375

49

1 123

17 091

Summa

87 667

22 332

30 602

49

1 123

97 011

Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den komunala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Nedan följer en redovisning av RKR:s gällande rekommendationer och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning.

Särskild avtalspension och visstidspension

Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lämnas.

Utfästelser om särskild avtalspension ska redovisas på balansräkningens skuldsida. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller förtroendevald enligt pensionsreglemente där utbetalning påbörjats ska redovisas som avsättning.

Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har börjat utbetalas ska redovisas som ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för avsättningar. Om förmånstagare har annan inkomst som samordnas med pensionen görs en uppskattning och fördelning av vad som ska redovisas som ansvarsförbindelse respektive avsättning.

De olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar specificeras i en not till balansräkningen.

I not anges även kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gäller både avtal som redovisats som avsättning och som ansvarsförbindelse.

Rekommendationen tillämpas förutom avseende beräkning av pensionsförmåner för förtroendevalda där ingen beräkning av åtagandet har gjorts.

Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål

Denna rekommendation anger när en post ska klassificeras och redovisas som extraordinär, samt när så kallade jämförelsestörande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas om dessaa.

Rekommendationen tillämpas.

Redovisning av skatteintäkter

Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter. Periodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet.

Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar: 1. Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen eller landstinget tillgodo under året. 2. Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. 3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår.

Rekommendationen tillämpas.

21 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar

Denna rekommendation reglerar hur lämnade bidrag till infrastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en infrastrukturell investering som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Dessa nya bestämmelser trädde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslutat bidra till statlig infrastruktur med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutats. Därutöver ska i not till balansräkningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas avseende bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009.

Rekommendationen tillämpas. Våren 2009 beslutades om en avsiktsförklaring mellan kommunen och vägverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Avsiktsförklaringen innebär att kommunens andel av finansieringen är 100 miljoner kronor. Beloppet är upptaget som en långfristig skuld och som anläggningstillgång. Bidraget upplöses under 25 år och det första året var 2009. Resultaträkningen belastas med fyra miljoner kronor per år som en verksamhetskostnad samt med en finansiell kostnad för indexering av skulden.

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pensionsåtaganden ska ske i balansräkningen.

Enligt redovisningslagen ska endast nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Den del som är intjänad före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse (den så kallade blandmodellen).

Rekommendationen tillämpas. Den individuella intjänade pensionskostnaden under året redovisas som en upplupen

kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden.

Sammanställd redovisning

Rekommendationen innehåller information om hur den sammanställda redovisningen ska upprättas. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild.

Rekommendationen tillämpas. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen för Bostadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatteskuld med 26,3 procent samt övriga 73,7 procent som eget kapital.

Klassificering av finansiella tillgångar

I lagen om kommunal redovisning anges grunderna för hur tillgångar ska klassificeras. Med en anläggningstillgång förstås i enlighet med lagstiftningen en tillgång som är avsedd för ett stadigvarande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Utgångspunkten för hur en finansiell tillgång ska klassificeras är huruvida den ska innehas eller brukas stadigvarande eller om den ska omsättas.

Rekommendationen avseende klassificering av finansiella tillgångar tillämpas av kommunen.

Avsättningar och ansvarsförbindelser

Denna rekommendation behandlar redovisning av och upplysningar om avsättningar och ansvarsförbindelser.

Rekommendationen redogör för när en ekonomisk förpliktelse ska redovisas som avsättning eller ansvarsförbindelse.

Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekommendation.

En avsättning ska redovisas i balansräkningen när

a) en kommun eller ett landsting har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträffade händelser b) det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Rekommendationen tillämpas. Kommunen har följande aktuella avsättningar: Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar, inlösen av tågleasing samt återställande av deponi. På balansdagen uppgick dessa avsättningar till 34,3 miljoner kronor.

Materiella anläggningstillgångar

Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras definitionen av en materiell anläggningstillgång, när en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen, hur anskaffningsvärdet ska fastställas, hur avskrivningar ska beräknas, hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas, värderingsregler samt vilka upplysningar som ska lämnas.

Rekommendationen tillämpas. Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 4 procent.

Avskrivningen börjar månaden efter att investeringen har tagits i bruk. Kreditivränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Exploateringsverksamheten redovisas som en anläggningstillgång.

Redovisning av immateriella tillgångar

Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgångar och hur värdet på redovisade immateriella tillgångar ska beräknas och vilka upplysningar som ska lämnas.

En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Tillgången ska redovisas som immateriell om den förväntas ge antingen framtida intäkter eller kostnadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgång.

Kommunen redovisar inga immateriella tillgångar.

Redovisning av hyres-/leasingavtal

Rekommendationen behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gäller avtal enligt vilka rätten att använda en tillgång överförs från en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, även om leasegivaren har ett åtagande att utföra service och underhåll av leasingobjektet.

Rekommendationen gäller däremot inte serviceavtal som inte överför rätten att använda en tillgång från en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren.

21

Rekommendationen tillämpas. Under 2006 tecknades ett avtal om finansiell leasing avseende ny förskola, detta avtal började gälla 2007. Under 2008-2010 har det även tecknats avtal om finansiell leasing avseende fordon. I årsredovisningen har de finansiella leasingavtalen upptagits som en ansvarsförbindelse.

Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser/justeringar av fel i tidigare perioder.

Rekommendationen tillämpas av kommunen.

Redovisning av lånekostnader

Denna rekommendation anger hur lånekostnader ska redovisas. Den beskriver två redovisningsmetoder. Huvudmetoden är att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Den alternativa metoden innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången.

Kommunen använder sig av huvudmetoden och tillämpar rekommendationen.

Redovisning av kassaflöden

Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto.

Rekommendationen tillämpas av kommunen.

Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana förpliktelser.

Rekommendationen tillämpas av kommunen.

23 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Övriga tillämpade redovisningsprinciper

En inkomst ska redovisas till det värde kommunen fått eller kommer att få. En inkomst ska normalt redovisas som intäkt först när samtliga av följande villkor är uppfyllda:

På kundfordringar äldre än ett år görs en schablonmässig nedskrivning på tio procent och fordringar äldre än två år skrivs av helt.

n

Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt

n

Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen

n

De eventuella utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentligt ska ha fullgjorts. I den mån en avgift eller ett bidrag är hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsbokföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen.

Rekommendationen tillämpas i huvudsak av kommunen.

Avvikelse sker vid vissa specialdestinerade investeringsbidrag.

Semesterlöneskulden som avser outtagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift, ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen belastar verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Debitering sker på individnivå för den upparbetade semestern/övertiden. När individen tar ut semester krediteras verksamheten. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen.

I det rekonstruktionsavtal som träffats med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för, garanteras föreningarna underskottstäckning. Den del av avtalet som återstår redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

23

Driftredovisning Driftredovisning per nämnd/styrelsen Belopp i tkr

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse

2 852 513

2 966 858

-114 345

Kommunfullmäktige

1 134

626

508

Revisionen

1 733

1 644

89

Valnämnden

1 123

1 022

101

Överförmyndaren

2 971

3 958

-987

Personalnämnden

2 870

2 496

374

Kommunstyrelsen

147 841

151 247

-3 406

51 558

55 902

-4 344

1 069 436

1 104 545

-35 109

Kostnader

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden

61 765

62 249

-484

Socialnämnden

Plan- och miljönämnden

920 870

987 467

-66 597

Tekniska nämnden

467 003

475 171

-8 168

Vatten- och avfallsnämnden

124 209

120 531

3 678

Avvikelse %

Intäkter

957 907

1 064 556

106 649

Kommunfullmäktige

0

0

0

Revisionen

0

0

0

Valnämnden

450

487

37

Överförmyndaren

450

543

93

Personalnämnden

75

105

30

Kommunstyrelsen

19 225

24 588

5 363

0

3 230

3 230

160 902

189 402

28 500

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden

18 930

19 611

681

Socialnämnden

224 322

286 072

61 750

Tekniska nämnden

409 344

416 931

7 587

Vatten- och avfallsnämnden

124 209

123 587

-622

Netto

1 894 606

1 902 302

-7 696

0%

Kommunfullmäktige

1 134

626

508

45%

Revisionen

1 733

1 644

89

5%

673

535

138

21%

2 521

3 415

-894

-35% 14%

Valnämnden Överförmyndaren Personalnämnden

2 795

2 391

404

Kommunstyrelsen

128 616

126 659

1 957

2%

51 558

52 672

-1 114

-2%

908 534

915 143

-6 609

-1%

42 835

42 638

197

0%

696 548

701 395

-4 847

-1%

57 659

58 240

-581

-1%

0

-3 056

3 056

-

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden

25 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Investeringsredovisning Belopp i tkr

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse

21 500

12 595

-8 905

INKOMSTER Kommunstyrelsen

Exploatering industri/handel

8 170

3 378

-4 792

Exploatering bostäder

9 740

3 515

-6 225

Fastigheter/Råmark

3 590

5 642

2 052

Plangenomförande

0

60

60

Bildningsnämnden

0

Fritidsanläggningar

0

450

450

450

450

Tekniska nämnden

625

5 805

5 180

Gator och vägar

0

805

805

Park

0

306

306

Fastigheter

625

4 645

4 020

Fordon

0

49

49

Vatten och avfallsnämnden

5 463

VA Verk

0

740

740

VA Nät

0

4 723

4 723

Maskiner/inventarier

0

0

Summa inkomster

0

22 125

5 463

0

24 313

2 188

23 829

UTGIFTER

12 977

Exploatering industri/handel

13 492

10 173

3 319

Exploatering bostäder

6 744

1 778

4 966

Fastigheter/Råmark

544

205

339

Plangenomförande

2 400

1 086

1 314

Övrigt kommunstyrelsen

3 253

2 069

1 184

Inventarier IT och administration

10 373

8 518

1 855

Kommunstyrelsen

36 806

Bildningsnämnden

Fritidsanläggningar

11 728

1 304

1 394

2 504

-1 110

10 424

Inventarier kultur

2 872

1 978

894

Inventarier fritid

1 200

538

662

Inventarier grundskola och barnomsorg

4 387

3 622

765

Inventarier gymnasie- och vuxenutbildning

1 875

1 782

93

2 902

2 001

Plan- och miljönämnden

901

Inventarier räddningstjänsten

890

615

275

Inventarier lantmäteri och förvaltning

2 012

1 386

626

6 259

4 620

Socialnämnden

Inventarier socialnämnden

6 259

1 639

4 620

1 639

Tekniska nämnden

Gator och vägar

49 218

11 423

39 628

9 590

7 395

4 028

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

25

Investeringsredovisning Belopp i tkr

Budget 2010

Bokslut 2010

Avvikelse

UTGIFTER Tekniska nämnden forts Parker

7 376

5 193

2 183

Administrations- och räddningslokaler

14 182

11 709

2 473

Fritidslokaler

85

95

-10 -518

Skollokaler

500

1 018

Förskolelokaler

1 385

1 573

-188

Övriga lokaler

6 529

8 014

-1 485

Energiprojekt

175

396

-221

Teknikprojekt

4 189

1 688

2 501

Inventarier/fordon produktionsenhet

2 844

1 697

1 147

Inventarier övrigt tekniska nämnden

530

850 -

320

Vatten- och avfallsnämnden

-6 506

Nyinvesteringar

53 968

3 450

7 978

-4 528

VA Verk

21 100

20 574

526

VA Nät

13 400

19 241

-5 841

Maskiner/inventarier

2 400

1 769

631

Hushållsavfall

2 000

1 295

705

11 618

Avfallsupplag

60 474

9 617

2 001

Summa utgifter

160 881

140 976

19 905

Nettoutgifter

138 756

116 663

22 093

Kommentarer investeringar Kommunstyrelsen Exploatering industri/handel

Investeringarna omfattar utbyggnad och färdigställande av gator, parkmark med mera inom ett antal både äldre och nya exploateringsområden för industri, kontor, handel och volymhandel.

Tomtmark för industri har sålts inom Östra Bergsätter, där gator byggts ut tidigare. Utbyggnad av cirkulationsplatser och gator inom handelsområdet i Östra Bråstorp har gjort tomter tillgängliga för volymhandel och räddningsstation.

Utbyggnaden av gator kommer att fortsätta så att även mark för industri ska bli tillgänglig i området. Kostnaderna för utbyggnaden har hållit sig inom budgetramen men vissa planerade åtgärder återstår och hela projektet kommer att bli dyrare än budgeterat. Inom Västra Bergsätter har antagandet av ny detaljplan blivit försenat. Inget plangenomförande har därför kunnat påbörjas. I Norrsten har arbetet med ett plan-

program påbörjats för att pröva möjligheterna att utöka det befintliga industriområdet. Inga kostnader har ännu belastat investeringsbudgeten.

Exploatering bostäder

Investeringarna omfattar utbyggnad och färdigställande av gator, parkmark med mera inom ett antal både äldre och nya exploateringsområden för bostäder i form av friliggande och gruppbyggda småhus samt flerbostadshus.

Efterfrågan på tomter för bostäder har varit lägre än förväntat och inkomsterna blev 2,6 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Dessutom har projektet kvarteret Räkan (Tegelviken), med en förväntad inkomst om drygt två miljoner kronor, försenats då detaljplanen för området varit överklagad. Detaljplanen för det nya bostadsområdet i Södra Freberga vann laga kraft först i november vilket innebär lägre utgifter än planerat samt att hela den förväntade inkomsten på 1,5 miljoner kronor har uteblivit. Inom det nya området Norra Bråstorp har inte alla tänkta åtgärder på grönytor, gator och gång- och cykelvägar

27 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

genomförts under året, bland annat på grund av den tidiga och snörika vintern. Dessutom har utbyggnad av den resterande delen av lokalgatan fått vänta i avvaktan på resultatet av kommunens marknadsföring av ett område för rad- eller kedjehus. Detaljplaneläggning för nytt bostadsområde i Borensberg har inte påbörjats under året.

till stor del använder näridrottsplatsen. Investeringsmedlen har även använts till att iordningsställa cykelparken vid Lustigkullebacken. En bullerdämpande skärm har också uppförts vid tennisbanorna i Varamon, vilket inte fanns med i investeringsbudgeten.

Inventarier kultur

Fastigheter/Råmark

Projektet omfattar förvärv och försäljning av mark och fastigheter, vilka inte ingår i pågående exploateringsprojekt.

Inkomsterna blev betydligt högre än budgeterat eftersom fler kommunala fastigheter än planerat har sålts under året.

Kommunen har återbetalat handpenning avseende den tänkta försäljningen av Södergården.

Investeringarna avser främst införandet av ett nytt biblioteksdatasystem som ska fungera ihop med samtliga bibliotek i länet. Hittills har ett enhetligt datasystem för samtliga bibliotek och filialer inom kommunen införts. Dessutom har ett larm- och självbetjäningssystem delvis införts. Projektet kommer att fortsätta 2011.

Inventarier fritid

Plangenomförande

Investeringarna omfattar plangenomförande som inte är hänförligt till exploateringsverksamhet. Av den totala avvikelsen mot budget beror 0,5 miljoner kronor på att projektet Perrong Godegård inte har påbörjats. Inom projektet Pendeltågstation i Motala har utredningar och projektering påbörjats men merparten av de budgeterade medlen har inte tagits i anspråk under året. Detsamma gäller medlen för Övrigt plangenomförande som ska användas för åtgärder vid Parkskolan. Åtgärder inom projektet Strandområde Sjögränderna har inte heller genomförts under året. Övrigt kommunstyrelsen

Investeringarna avser utbyggnad av kommunens fibernät för data och teletrafik inom kommunens verksamheter.

Budgeterade medel har inte nyttjats fullt ut då den tidiga vintern gjorde så att grävningar inte gick att utföra.

Inventarier IT och administration

Investeringsmedlen är avsedda för löpande och långsiktiga centrala IT-investeringar samt övriga inventarier inom kommunledningsförvaltningen. Överskottet avser främst de löpande IT-investeringarna och beror på svårigheten att exakt beräkna vilka investeringsbehov som krävs för ett enskilt år.

För de mer långsiktiga projekten finns det totalt inga större avvikelser mot budgeterade medel, det skiljer dock mycket mellan olika projekt. Vissa projekt påbörjades sent under 2010 och kommer att slutföras först 2011 vilket också förklarar överskottet mot budget.

Bildningsnämnden

Investeringsmedlen har använts till successivt utbyte av lekplatsutrustning och bryggor vid kommunens friluftsbad samt renovering och upprustning av personalutrymmen i Sportoch Simhallen. Ungdomscentret Hallen har etablerats under året och investeringsmedel har funnits avsatta för ombyggnad och inventarieanskaffning. Detta arbete kommer att fortsätta även under 2011.

Inventarier grundskola och barnomsorg

Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i grundskolor och förskolor genomförts.

Inventarier till nybyggda förskolor har köpts in. Förbättring av utemiljön på grundskolor har också genomförts.

Inventarier gymnasie- och vuxenutbildning

Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler till gymnasieskolorna och vuxenutbildningen genomförts. Anpassning av lokaler har också gjorts för att tillgodose verksamhetens förändrade behov.

Plan- och miljönämnden Inventarier räddningstjänsten

Investeringsmedlen har använts till anskaffning av navigeringsutrustning, personsökare, värmekamera med mera. Alla projekt har inte hunnit slutföras under året. Bland annat har båt till deltidsstation inte införskaffats ännu eftersom utredning pågår av vilken utrustning som krävs för räddningsuppdrag i sjöar och vattendrag.

Inventarier lantmäteri och förvaltning

Fritidsanläggningar

Under året invigdes en spontan- och näridrottsplats i anslutning till Bergvallaskolan och Bergvallens IP. Ökade tillval för bollsporter och tillkommande markarbeten har medfört ett underskott som delvis täcks upp av motsvarande överskott inom grundskolans investeringsmedel, då skolan

Upphandlingen av inventarier är slutförd. I övrigt återstår delar av investering i kartprogram. Projektet ortofotokarta är genomfört och utgiften kommer att komma först 2011.

Investeringen av inventarier till staben är genomförd något under budget.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Socialnämnden Inventarier socialnämnden

Investeringarna avser inköp av inventarier och hjälpmedel till verksamheten samt utbyte av IT-stöd på förvaltningen. Överskottet mot budget beror främst på att utgifterna avseende IT-stöd senarelagts till 2011.

Tekniska nämnden Gator och vägar

En fortsättning av förnyelsearbetet i Gamla stan och byggandet av en gång- och cykelväg vid Husbyvägen i Borensberg är de största enskilda budgetposterna. Därutöver avser budgeten återkommande åtgärder för till exempel gatubeläggning, förnyelse av gatubelysning, bullersanering och handikappanpassning av allmänna platser.

Projekten Gästisgatan-Södra allén och gång- och cykelväg Skänningevägen i Borensberg flyttas fram till 2011 med anledning av dubbelspårsutbyggnaden och att överenskommelse med Vägverket måste träffas gällande Borensberg.

Parker

Investeringarna inom parkenheten avser bland annat renovering av lekplatser, parker, åtgärder i Varamon och utsmyckning och belysning av frekventerade stråk och miljöer. En stor del av investeringsmedlen kommer inte att förbrukas under året, vilket beror på tidsbrist och i vissa fall på väderleken.

Många arbeten är dock beställda, däribland en temalekplats i Borensberg som kommer att färdigställas under våren 2011.

I projekt Centrumförnyelse har bidrag erhållits från Länsstyrelsen avseende trygga miljöer, Bidraget har använts till upprustning av gång- och cykelstråk i Kanalparken.

Administrations- och räddningslokaler

Ny serverhall, anskaffning av reservkraft samt ombyggnad av Rådhusets bottenvåning och entréhall i kommunhuset har påbörjats och kommer att slutföras 2011. För nya Räddningsstationen har kommunen utgifter för projektering, projektledning, servisavgifter för vatten och fjärrvärme med mera, vilket kompenseras av kommande inkomster.

27

Förskolelokaler

Om- och tillbyggnad har gjorts av köket i förskolan Klockarebacken enligt krav från miljö och hälsa. Dessutom har ett pelletsförråd inrättats i källarvåningen under köket.

Omfattningen på projektet har minskats i förhållande till ursprungsförslaget, vilket ger ett visst överskott. Övriga lokaler

Renovering av Gamla Motala verkstad har fortsatt under 2010 med utvändiga åtgärder på Lokverkstaden och Blästerbyggnad, enligt tidigare upprättad handlingsplan. Projektet har ett underskott under 2010, bland annat beroende på vissa akuta takåtgärder. Under 2010 har en invändig ombyggnad av Lokverkstaden genomförts. Åtgärderna genomfördes för att lokalen ska kunna nyttjas för kulturevenemang. Bland annat har nya toaletter och loger iordningställts.

Energiprojekt

Ventilationsaggregat har bytts ut i kontorsdelen på Delfinvägen. Arbetet med att fasa ut oljeeldade anläggningar har pågått flera år. Tre stora anläggningar ersattes till pellets under hösten 2009, vilka slutfakturerades först 2010.

Teknikprojekt

Utbyte har skett av styr- och reglerutrustning för värmen i kommunhuset. Dessutom har nydragning av datanät i byggnader som anslutits till kommunens administrativa nät genomförts. Brandlarm har installerats och uppdaterats enligt kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor.

Inventarier/fordon produktionsenheten

Investeringarna avser utbyte av en större lastmaskin, lösen av leasingbilar samt sanering och ombyggnad av bränsledepån på Delfinvägen.

Inventarier övrigt tekniska nämnden

Investeringarna avser maskiner och inventarier inom kost- och städenheten.

Vatten- och avfallsnämnden Nyinvesteringar

Investeringen avser mindre restposter för handikappåtgärder i simhallen och slutfakturering av nybyggnation av Carlsunds idrottshall.

Budgeten för nyinvesteringar avser framförallt Kårgården i Borensberg samt nya serviser. Underskottet mot budget beror främst på att Kårgården blev betydligt dyrare på grund av förändrad prisbild efter anbudsförfarande, men också på att omfattningen av nyinvesteringarna inte var kända när budgeten antogs.

Skollokaler

VA-Verk

Fritidslokaler

Investeringarna avser utgifter för förstudier inför renoveringen av Hällaskolan samt den nya Varamoskolan som ska ersätta grundskolorna Råssnässkolan och Mariebergsskolan.

Den övervägande delen av investeringsutgifterna avser kväverening vid Karshults reningsverk, men även biogasanpassning vid Karshult. Kvävereningen påbörjades 2009 och kostade

29 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

totalt 29,8 miljoner kronor mot tidigare beräkningar på 25 miljoner kronor. Merkostnaderna hänförs till felaktigt förfrågningsunderlag samt tillägg under arbetets gång.

VA-nät

Budgeterade investeringar i VA-nätet uppgick till 9,4 miljoner kronor i Motala och 4 miljoner kronor i Vadstena. Utfallet är totalt 1,1 miljon kronor högre än budgeterat. De största investeringarna är omläggningar av ledningar på grund av ombyggnaden av riksväg 50 och dubbelspårsutbyggnaden samt arbete i Samuelsbergsgatan, Motala och Klostergatan och Lastköpingsgatan, Vadstena.

Maskiner/inventarier

Investeringarna avser utbyte av utrustning vid renings- och vattenverk samt i VA-nätsanläggningar.

Investeringsmedel har använts till återvinningscentralen i Vadstena, inköp av biogasdrivet sophämtningsfordon, utrustning för märkning av sopkärl för tömningsredovisning samt inköp av containrar till återvinningscentralen i Vadstena. I hushållsavfall ingår även budgeterade medel för ombyggnad av återvinningscentralen vid Tuddarp för anpassning till framtida avfallsmängder och fraktioner. Detta skjuts dock till 2011 vilket genererat ett överskott.

Avfallsupplag

Investeringsmedel har använts till förstärkning av sjunkande markyta under tak vid sorterings- och omlastningsytan samt inköp av en sopvals för städning. Budgeterade medel för inköp av containrar för omlastning kom inte att nyttjas under året då renovering och översyn av befintliga containrar har gjorts.

Hushållsavfall

Miljöredovisning Det framgångsrika miljöarbetet inom klimatarbetet, naturvård och miljökommunikation i Motala har fortsatt under året. För att beskriva den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt finns 16 antagna miljökvalitetsmål i Sverige. Här följer en redovisning av hur kommunen bevakar och arbetar med dessa miljömål. I redovisningen är de nationella miljömålen grupperade i tre olika områden.

Koldioxidutsläpp per invånare | ton koldioxid/Invånare

4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000

Klimat, transporter och energi

500 0

Nationella miljömål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Frisk luft.

Koldioxidutsläpp sektorsvis utslaget per invånare. Källa: SCB Tjänstesektor Transporter

Begränsad klimatpåverkan

Motala kommun har antagit en Klimat- och energiplanen där det finns ett mål att koldioxidutsläppen från varje Motala-bo ska minska med 40 procent från 2007 till 2020.

Målet är att koldioxidutsläppen per invånare ska vara nere på 2,0 ton år 2020. En större uppföljning kommer i ett särskilt Klimat- och energibokslut i april 2011 med mer fakta om utfall och trender samt vilka aktiviteter som genomförts under 2009 och 2010.

Offentlig verksamhet Industri Jordbruk Hushåll

Inom klimatområdet har Motala kommun fattat två viktiga beslut under året. Det ena beslutet innebär att omfattande energieffektiviseringsåtgärder ska genomföras i kommunens fastigheter under 2011 och 2012. Åtgärderna förväntas minska energiförbrukningen med 25 procent. Ett annat viktigt beslut är att samtliga stadsbussar ska köras på biogas från juni 2011.

29

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Under 2009 startade gasreningen av den biogas som produceras vid Karshults reningsverk. Gasen renas och uppgraderas till fordonsgas med 97 procent metanhalt. Under 2010 har intrimningen av gasreningen fortsatt och produktionen av biogas har ökat med 65 procent, till 127 000 Nm3.

Produktionen räcker till kommunens sopbilar, personbilar och de två stadsbussar som finns idag. Från sommaren 2011 kommer ett 30-tal regionala och lokala bussar tanka biogas i Motala. Bussdepån vid Delfinvägen håller därför på att byggas om. Publika mackar för biogas finns nu på Drakvägen och vid Karshults reningsverk.

Fossila bränslen i kommunens fordonspark fortsätter att fasas ut. Syntetisk diesel, ecopar, har ersatt diesel i de tyngre fordon som utgår från Delfinvägen. På Tuddarps avfallsanläggning används RME (rapsmetylester) i arbetsfordon och vissa lastbilar.

Under de senaste fem åren har inköpen av diesel minskat med 50 procent inom avfallshanteringen i kommunen.

Biogasförsäljningen i Motala, m 3 /år

400000 350000 300000 250000 200000

Klimatpremie och checklista för klimatbedömning

Inom samhällsplaneringen har klimatfrågorna under året lyfts fram bland annat genom att en checklista för klimatbedömning av detaljplaner har tagits fram i samarbete med Linköpings universitet och Länsstyrelsen. Hösten 2010 fattades beslut om att införa en klimatpremie för de privatpersoner som ansöker om bygglov för ett nytt energisnålt passivhus under 2011 och 2012. Dessutom har ett tillägg till översiktsplanen antagits för att underlätta etablering av nya vindkraftverk. Tillägget syftar till att underlätta framtida prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.

Smartare trafik – minska bilresorna, öka cyklingen och kollektivtrafiken

Kommunen har i många år arbetat med information och kampanjer för att bidra till beteendeförändringar för ökad cykel-, gång- och kollektivtrafik. Målsättningen är en förbättrad miljö, ekonomi och hälsa. Under året har bildningsförvaltningen tillsatt en tjänst som ska arbeta med Trafik och miljö i skolan. En cykelpump finns nu på Stora torget och förbättringar av cykelvägnätet för att ytterligare knyta ihop de 10 milen cykelbanor pågår kontinuerligt. Under hösten uppmärksammades Europeiska trafikantveckan bland annat med cykeltema på Stora Torget.

200 Bara naturlig försurning

150000

Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak i luftutsläpp som sedan faller ned med nederbörden har störst betydelse för för150 surningen av våra sjöar. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett särskilt kalkningsprogram.

100000 50000 0 2006

2007

2008

2009

2010

Energi- och klimatrådgivning

Inom kommunen finns oberoende rådgivning för privatpersoner, företag och organisationer om energi, transporter och klimatfrågor. De vanligaste frågorna handlar om uppvärmning och energiförbrukning. Under året har energi- och klimatrådgivningen även deltagit på olika mässor, konferenser och marknader samt anordnat föreläsningar på bibliotek. Ett miljö- och energinätverk för företag har också startats upp.

100

Frisk luft

Luftkvaliteten i Motala tätort med avseende på ozon, kväve50 dioxider, svaveldioxid och partiklar har mätts kontinuerligt sedan vintern 1986. Mätpunkten är placerad i Gamla stan.

0 Resultatet från mätningarna visar att luftkvaliteten är god 2006 2007 2008 2009 2010 och att gällande nationella miljömål för luft klaras med god marginal.

Kvävedioxider (ug/ m 3 ) i tätortsluft i Gamla stan i Motala 30

Earth Hour 2010 25 20 15 10

08-09

07-08

06-07

05-06

04-05

03-04

02-03

01-02

00-01

99-00

98-99

97-98

96-97

95-96

94-95

93-94

92-93

91-92

90-91

89-90

88-89

0

87-88

5

86-87

För att engagera invånarna, skolorna och företagen i klimatarbetet firades Earth Hour den 27 mars. Många skolor hade elfria dagar och arbetade med miljö och energi under veckan.

På kvällen anordnades klimatmässa i Motala kyrka samt nedräkning, musik och eldshow på Stora torget. Efter nedräkningen var det konserter och akustiska musikcaféer på flera olika platser. Företag, affärer, Svenska kyrkan och kommunen släckte ned och var med i manifestationen som fick stort gensvar i media. En enkät bland kommuninvånarna visade att 98 procent kände till manifestationen och att 62 procent släckte. Resultaten visade att Motalaborna var mer insatta och engagerade än medelsvensken.

31 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Naturen

kommunens skogsinnehav (fsc och pefc-certifierad) 1035 ha

Nationella miljömål som berörs: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap

Naturvård orörd Naturvård skötsel Kombinerad hänsyn till produktion och kultur-, natur-, rekreationsvärden

Naturvårdsprogram

Sedan 2001 har kommunens naturvårdsarbete utgått från Naturvårdsprogrammet, ett strategiskt dokument som ska utgöra underlag för den fysiska planeringen, för ställningstaganden i natur- och miljövårdsfrågor samt peka ut områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv. Nu har alla åtgärder som angavs i Naturvårdsprogrammet genomförts och arbetet med ett ta fram ett nytt program har inletts under 2010.

Levande sjöar och vattendrag

Under året har ett stort kunskapsunderlag sammanställts från projektet ”Biologisk inventering av sötvatten i Östergötland”.

Totalt har 37 vattendrag i Motala kommun inventerats och denna information kommer att införlivas i kommunens naturvårdsprogram. Vidare har kunskapsspridning om värdefulla vattenmiljöer med inriktning på öring genomförts under 2010.

Myllrande våtmarker

Kunskap om förekomsten av värdefulla våtmarksmiljöer är god och arbetet med skötselkrävande kalkkärr fortsätter. I och med byggnationen av dubbelspårig järnväg mellan Motala och Mjölby påverkas ett Natura 2000-skyddat kalkkärr negativt genom viss arealförlust. Detta uppvägs dock delvis genom att kompensationsåtgärder ska utföras i andra kalkkärr i Motala kommun. En ny våtmark för lokalt omhändertagande av dagvatten har skapats i Varamon vid Vättern, dels för att gynna den biologiska mångfalden och dels för att förbättra vattenkvaliteten på det dagvatten som rinner ut i Vättern.

Levande skogar

Sedan hösten 2005 är kommunens skogsinnehav (1035 ha) certifierad enligt både FSC och PEFC vilka båda ställer krav på att minst 5 procent av skogsarealen ska undantas från skogsbruk. Av kommunens skogsareal är cirka 10 procent orörd naturskog. Majoriteten av kommunens skogar ligger tätortsnära och skogliga åtgärder sker med stor hänsyn till rekreation och friluftsliv. Motala kommun äger skog i två naturreservat samt två biotopskyddsområden. Dessa områden har stort värde för den biologiska mångfalden, kulturmiljön samt för det rörliga friluftslivet.

Produktionsskog

Ett rikt växt- och djurliv

Genom lokala naturvårdsprojekt, inventeringar, skydd av naturområden och informationsåtgärder arbetar kommunen aktivt med att förbättra förutsättningarna för att bevara ett rikt växt- och djurliv i Motala kommun. Under 2010 presenterade regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett nationellt arbete kring hotade arter. Varje kommun har fått sin egen hotade art att ta särskilt ansvar för. Motala kommuns ansvarsart är trumgräshoppan.

Ett rikt odlingslandskap

Motala har en rik och varierande miljö med stort inslag av värdefulla småbiotoper i odlingslandskapet, särskilt i kommunens södra delar. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och sköta exempelvis ängs- och betesmarker, åkerholmar, småvatten, alléer, stenmurar och odlingsrösen. Kommunen strävar efter att så mycket som möjligt av den utarrenderade åkermarken ska vara ekologiskt odlad.

God bebyggd miljö Nationella miljömål som berörs: Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning Giftfri miljö

Resultaten från länsstyrelsens övervakning av miljögifter visar att många av de ämnen och produkter som vi använder i vår vardag finns i miljön och kan skada både levande organismer och vår hälsa. Exempel är läkemedel, tributyltenn, bisfenol A och nonylfenol. Dessa ämnen har återfunnits i fisk, vatten, slam och bottensediment. Fortsatt övervakning är därför viktig.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Säker strålmiljö

31

Insamlad mängd förpackningar och tidningar i motala kg/inv

Radon är fortfarande ett problem, men det går åt rätt håll.

Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar med att öka medvetenheten kring radon och det finns bidrag hos Boverket för att åtgärda för höga radonhalter. Miljö- och hälsoskyddskontoret mäter regelbundet bakgrundsstrålningen på fastställda platser.

Ingen övergödning

Motalas avloppsreningsverk Karshult renar vatten från hushåll och industrier. Under 2010 har Karshults avloppsreningsverk byggts ut för att bättre kunna rena bort kväve ur avloppsvattnet. Kvävet kommer framförallt från matrester, urin och avföring. Kraven på kväverening av avloppsvatten är till för att skydda Boren, Roxen och Östersjön från övergödning.

Utsläppen av kväve från Karshult har stadigt minskat under 2010.

UTSLÄPP AV KVÄVE I BOREN FRÅN KARLSHULTS RENINGSVERK (mg/I)

Utsläppen av kväve från reningsverket har minskat under hösten då den utbyggda kvävereningen togs i drift.

God bebyggd miljö

Under året har informationskampanjen ”Håll Motala rent” för att minska nedskräpningen i Motala pågått. Som exempel kan nämnas skräpplockardagar i skolorna, återvinningssystem för pantflaskor och hundträckpåsar. Papperskorgar i centrala Motala har dekorerats med olika budskap för att uppmärksammas bättre.

Avfallshantering

Avfall från hushåll består främst av organiskt material, matrester och förpackningsavfall. I Motala slänger vi totalt 500 kilo avfall per person och år. Hälften av avfallet lämnas till återvinning på återvinningscentraler vid Tuddarp och i Borensberg samt återvinningsstationer som finns på cirka 15 platser i kommunen. Resten går till avfallsförbränning i Gärstadverket i Linköping där el och fjärrvärme produceras.

Insamlad mängd förpackningar och tidningar till återvinning. Insamlingen har minskat med cirka 10 kg per person på grund av mindre mängd tidningar.

Buller

Främsta källorna till buller i Motala är trafiken på väg, järnväg samt från en motorsportbana. Under året har arbetet med de nya vägar och järnvägar som ska byggas i Motala påbörjats.

Ombyggnationerna kommer att ge en bättre bullersituation totalt i Motala.

33 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Nämdernas / Styrelsens verksamhetsberättelser

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

33

Kommunfullmäktiges beredningar årets verksamhet

Ekonomi

Beredningarnas uppdrag har under år året varit att samla in kunskaper samt pröva olika former av medborgardialog om viktiga framtidsfrågor inom ansvarsområdet. Utvecklingsoch omvärldsberedningen utarbetade ett nytt arvodessystem, modifierade förslaget till ny politisk organisation 2011 samt bearbetade förslaget till nytt ledningssystem för Motala kommun. Efter den 1 november avvecklades alla fasta beredningar i kommunfullmäktige från föregående mandatperiod.

Dessa ersattes av en fast beredning, Strategiberedningen, samt en tillfällig beredning för politiska prioriteringar.

Strategiberedningen börjar sitt arbete 2011. Den tillfälliga beredningen har sammanträtt under 2010 i november och december. Uppdraget till beredningen är att utforma den politiska prioriteringen inom målstrukturen för LedMot. Uppdraget ska vara klart i mars 2011.

Beredningarna visar totalt ett överskott på 508 tkr.

Huvudorsaken till utfallet beror på att samtliga beredningar har genomfört färre sammanträden än vad som planerats.

Framtid

De tre nuvarande beredningarna kommer att ersättas med en fast beredning från och med 2010-11-01. Denna beredning kommer att bestå av 11 ledamöter.

Personalnämnden årets verksamhet

Ekonomi

För att bli en mer attraktiv arbetsgivare har personalnämnden arbetat aktivt med hälsostrategin ”Vägar till hälsa”.

Löneöversynsförhandlingarna avslutades med samtliga fackliga organisationer och utfallet för 2010 blev i genomsnitt en ökning med 2,3 procent. Sjukfrånvaron från år 2003 till 2010 har mer än halverats, från 11,61 procent till 5,44 procent.

Nämndens verksamhet i övrigt kan sammanfattas med följande punkter:

Personalnämnden visar ett överskott på 404 tkr, vilket i huvudsak är i nivå med gjorda prognoser under året. Överskottet beror främst på lägre politikerarvoden med anledning av färre sammanträden än budgeterat samt att avsatta projektmedel inte använts fullt ut.

n Ett fortsatt arbete med utbildningar och aktiviteter för våra hälsoombud n Fyra fullsatta föreläsningar på temat Hälsoinspiration har genomförts under hösten n Framtagande av en ny arbetsgivarstrategi har påbörjats n Införande av och utbildning i PS Självservice har pågått under hela året. Självservice innebär bland annat att den anställde begär ledighet och rapporterar in avvikelser via ett IT-stöd. n Under året har det skett en utveckling och omstruktu- rering av hela rehabiliteringsprocessen. Framför allt har en webbanpassning gjorts till rehabiliteringsrutinen n Den andra aspirantutbildningen har avslutats med tio deltagare n Utbildningen ”Hälsofrämjande ledarskap” har fortsatt.

Fortsatt arbete med kommunens riktlinjer för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering n Arbete med hälsofrågor enligt kommunens hälsostrategi ”Vägar till hälsa” n Kommunen har fått fler hälsoombud som kommer att utbildas n Införandet av Självservice fortsätter under 2011 n En översyn av kompetensutvecklingen, som till exempel blockutbildningar, ledarskapsutbildningar och andra utbildningar i kommunen.

Framtid n

35 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Revisionen Årets verksamhet

Ekonomi

Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Den fortlöpande revisionen har under verksamhetsåret innehållit:

Av budgeterade medel, 1 733 tkr, har 1 645 tkr nyttjats under året. Resultatet är ett överskott som uppgår till 88 tkr.

Framtid

Arbete med att ta fram underlag till och bedöma väsentlighet och risk n Granskning av nämndernas ansvarsutövande – ledning, styrning och uppföljning av verksamheten n Redovisningskontroller avseende system och rutiner samt tillämpning av dessa n Fördjupade granskningar avseende enskilda verksamheter, funktioner eller processer n Granskning av bokslut, årsredovisning och delårsrapport. n

Under år 2010 har Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat riktlinjer för ny tolkning av ”God revisionssed”.

Utbildning i de nya riktlinjerna kommer att genomföras för samtliga revisorer under 2011. Nyvalda revisorer kommer att ges möjlighet att delta i lämpligt kursutbud under året.

Fastställd granskningsplan har fullföljts. Granskningsresultatet har delgivits kommunfullmäktige.

Valnämnden Årets verksamhet

Valnämnden är inom kommunen anvarig för genomförandet av de allmänna valen så som till riksdag, kommunfullmäktige, landsting och till EU-parlamentet. Nämnden ansvarar även för folkomröstningar som beslutats av riksdagen, kommunerna eller landstingen. Under året har valnämnden förättat allmänna val.

Ekonomi

Av budgeterade kostnader 1 123 tkr har valnämnden använt 1 023 tkr. Budgeterade statsbidrag för förtidsröstning var 450 tkr och utfallet blev 487 tkr. Överskottet för valnämnden blev således 137 tkr.

Framtid

I de fall riksdagen beslutar om folkomröstning ska valnämnden förrätta denna. Nästa val kommer annars inte att inträffa förrän år 2014.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

35

Överförmyndaren Årets verksamhet

Överförmyndarens huvudsakliga uppgifter är att granska ställföreträdare och huvudmän samt att rekrytera och utbilda gode män och förvaltare. Överförmyndaren ska vidare handlägga och föreslå tingsrätten adekvata biståndsformer för hjälpbehövande samt förordna och entlediga gode män och förvaltare samt fastställa arvode för ställföreträdarna.

Utifrån tingsrättens beslut ska överförmyndaren utöva tillsyn över ställföreträdarnas arbete och ekonomiska förvaltning till sin huvudman. Överförmyndarförvaltningen regleras av bestämmelser i föräldrabalken samt förmyndarskapsförordningen. Tillsynen över verksamheten handhas av länsstyrelsen.

nadsdrivande faktorn är utvecklingen avseende ensamkommande flyktingbarn, som har ökat från 10 stycken år 2008 till 29 stycken år 2010. Efter beslut från Migrationsverket om uppehållstillstånd så kan överförmyndaren återsöka kostnaden ytterligare en månad, därefter är det en kommunal kostnad fram till myndighetsdagen. Vidare har det skett en stor ökning avseende godmanskap för personer med LSS-insatser.

Generellt kan också konstateras att antalet uppdragstagare som är ”betalningssvaga” har ökat. Detta innebär enligt gällande lagstiftning att överförmyndaren får stå för arvodet.

Nämnda volymökning innebär ett stort administrativt merarbete för överförmyndarkansliet.

Framtid

Ekonomi

Överförmyndaren visar totalt ett underskott på 893 tkr.

Huvudorsaken till detta är att antalet uppdragstagare har ökat med 11 procent (48 stycken) jämfört med 2009. I budgeten för 2010 hade inte hänsyn tagits till detta. Den mest kost-

Ett gemensamt överförmyndarkansli inrättas i Motala för att bistå kommunerna Motala, Vadstena och Ödeshög. Varje kommun kommer att ha kvar sin egen överförmyndare.

Administrativa uppgifter som går att delegera ingår i det gemensamma överförmyndarkansliet.

Kommunstyrelsen Årets verksamhet

Omfattande prioriteringar skedde inför 2010 års verksamhet på grund av krympande ekonomisk ram för kommunstyrelsen och därmed kommunledningsförvaltningen. Underskott inom främst kollektivtrafiken påverkade förutsättningarna att skapa ny verksamhet under 2010. En del viktiga satsningar sköts därför framåt till 2011-2012. Det berör bland annat förstärkning av den juridiska kompetensen inom kommunledningsförvaltningen samt ytterligare stöd till den fysiska planeringen.

Fokus under året var på fortsatt utveckling av administrativa system för utveckling av organisationen som ärende- och dokumenthantering, inköpssystem och PS-självservice. Dessa processer syftar till att effektivisera rutiner och arbetssätt så att ökad kvalitet skapas och ekonomiskt utrymme för annan verksamhet blir möjligt.

Ett omfattande fokus låg på att skapa förutsättningar, riktlinjer och metoder för uppföljning av en modell för styrning. Detta arbete utmynnade i ledningssystemet LedMot som antogs av kommunfullmäktige våren 2010. Fortsatt implementering av målstruktur och övriga delar av systemet påbörjades av kommunledningsförvaltningen under hösten

2010. Val till riksdagen, landstinget och kommunen genomfördes i september 2010 med påföljd att majoriteten i kommunfullmäktige skiftades den 1 november. Arbetet med att förverkliga översiktsplanens ambitioner om ett brett utbud av attraktiva bostäder, ökad tillgänglighet med bättre infrastruktur och kommunikationer samt god plan- och markberedskap för etablering av industri och handel drevs vidare av kommunledningsförvaltningen.

Kollektivtrafikens kostnader fortsatte att öka, om än i mindre takt än tidigare. För att bromsa kostnadsstegringen har en översyn av linjenätets nyttjande genomförts inför beställningen av kollektivtrafiken för trafikåret 2009-2010. Det är dock viktigt att behålla funktion och kvalitet på en nivå som gör kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ för resande.

Medel avsattes i kommunstyrelsens ram för det fortsatta arbetet med miljömål och miljöledning, ambitionsnivån blev dock lägre än för 2009 på grund av begränsade ekonomiska ramar för särskilda miljösatsningar. Under året har flera aktiviteter genomförts för att få invånarna aktiva i miljö- och klimatarbetet. Earth Hour firades stort med bland annat

37 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

eldshow på Stora torget. Europeiska trafikveckan för ökad cykling och mindre bilkörning genomfördes i september då även en ny publik cykelpump på Stora torget uppmärksammades. I december fattades beslut om att genomföra energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter enligt EPC-projektmodellen. Åtgärder ska genomföras under 2011 och 2012 med en garanterad energibesparing.

Ekonomi

Kommunstyrelsens ekonomiska resultat visar ett överskott på 1 957 tkr. Jämfört med senaste prognosen är resultatet cirka 900 tkr bättre, vilket i huvudsak kan hänföras till att stora underskott redovisats avseende lokalpoolen beroende på kostnadsökningar som en effekt av den snörika vintern.

Kommunfullmäktige beviljade kommunstyrelsen (lokalpoolen) ett tilläggsanslag på 2 miljoner kronor. Sent under året togs beslut om att vissa av de aktuella åtgärderna kunde lösas på annat sätt (Lokverkstaden), vilket innebar att lokalpoolen i bokslutet redovisar ett nollresultat mot de budgeterade medlen.

ytterligare en tjänst. Det är av största vikt att kommunen kan ta tillvara de möjligheter de stora infrastrukturprojekten innebär. Dessa påbörjades under 2010 med ett genomförande till 2012-2013.

Under 2009 och 2010 har kostnadsstegringarna för kollektivtrafiken bromsats. Ett antal besparingsåtgärder har genomförts för trafikåret 2009-2010 och ytterligare åtgärder finns med i beställningen 2011. Pendeltågsstarten år 2012 kommer att medföra stora förändringar i kollektivtrafiksystemet. En viktig uppgift under 2011 är att planera för detta så att möjligheterna att förbättra trafiken tillvaratas. En annan viktig uppgift är att slutföra utredningen om samordningsmöjligheter i landsbygdstrafiken.

Näringslivsarbetet inriktas på att stötta de krafter i näringslivet som vill skapa en ny samverkansorganisation mellan företagen i kommunen. Under 2011 och 2012 tas stora steg i att utveckla näringslivsarbetet i syfte att skapa tillväxt och arbetstillfällen i Motala.

Orsaken till resultatet beror till största delen på överskott avseende personalkostnader. Ett flertal vakanser på chefspositioner har uppkommit under året. Vidare har överskott uppstått på grund av att kommunen erhållit statsbidrag från Tillväxtverket samt Länsstyrelsen avseende projekt elektronisk handel samt bredbandsutbyggnad.

Kommunledningsförvaltningen inrättade under 2008 en tjänst som tillsvidareanställd miljösamordnare. Miljösamordnaren är ansvarig för att se över miljöledningsarbetet samt utveckla arbetet med olika miljöprojekt. Från 2010 innefattar tjänsten ansvar för handlingsplan för klimatfrågor samt miljöledningsfrågor inklusive mål- och uppföljningsarbete.

Framtid

Betydelsen av strategiska insatser för en bättre folkhälsa, och därmed en mera gynnsam utveckling av kommunen, har alltmer uppmärksammats. Folkhälsoarbetet rymmer förebyggande insatser inom de områden som av regeringen definierats som särskilt betydelsefulla för människors hälsa.

Omfattande prioriteringar har skett inför 2011 års verksamhet på grund av en minskad ekonomisk ram för kommunstyrelsen och därmed kommunledningsförvaltningen.

Det konjunkturstöd kommunen fick av staten 2010 var av engångskaraktär och därmed inte möjligt att använda till nya tjänster eller verksamhet. En del viktiga satsningar blev därför nödvändiga att skjuta till 2012. Förstärkningen av den juridiska kompetensen inom kommunledningsförvaltningen är ett sådant område. Det är av största vikt att förändrade behov under 2011 av verksamhet går att hantera inom befintlig ram.

Fokus kommer att ligga på fortsatt utveckling av administrativa system för utveckling av organisationen som ärende- och dokumenthantering, inköpssystem och beslutsstödsystem.

Avsikten är att effektivisera rutiner och arbetssätt så att höjd kvalitet skapas och ekonomiskt utrymme för annan verksamhet blir möjligt. Ett fokusområde kommer också var införandet av ledningsystemet LedMot. För att förverkliga översiktsplanens ambitioner om ett brett utbud av attraktiva bostäder, ökad tillgänglighet med bättre infrastruktur och kommunikationer samt god plan- och markberedskap för etablering av industri och handel, krävs omfattande insatser för planering, markförvärv och genomförande. I ramen för 2011 har kommunstyrelsen tillskjutit medel för en förstärkning av den fysiska planeringen med

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

37

Måluppfyllelse | Gemensamma inriktnings- och resultatmål Inriktningsmål | Kund/Medborgare

Måluppfyllelse

Motala kommun ska skapa möjligheter att ta tillvara kreativitet i en inbjudande omgivning där alla är välkomna.

I kommunfullmäktiges beslut från april 2010 om nytt ledningssystem, LedMot, finns en ansats att utveckla kommunens verksamhet kopplat till begreppen kund och medborgare. Innevarande år finns inget att redovisa knutet till detta inriktningsmål.

Resultatmål | kund/medborgare

Mål

Utfall 2010-12-31

Medborgardialoger

Ska årligen öka

Finns inte konkreta mål eller verktyg att mäta.

Medborgarförslag

Ska årligen öka

Finns ännu inte i Motala kommun i vedertagen bemärkelse.

Inriktningsmål | Service

Måluppfyllelse

Motala kommun ska i dialog med invånare, företag och besökare ge en god och effektiv kommunal service.

LedMot medför att alla nämnder ska arbeta med angivna verktyg för verksamhetsutveckling. De obligatoriska verktygen är synpunktshanteringssystemet Dialog Motala, servicegarantier och mäta, jämföra och analysera.

Genomförandet av nya verktyg för verksamhetsutveckling sker enligt plan, men inriktningsmålet är inte bli helt uppfyllt under 2010.

Resultatmål | Service

Mål

Svarsfrekvens, medborgare (Dialog Motala – synpunktshantering)

Svar inom 10 dagar

Nämnderna/styrelsen ska formulera servicemål inom sina verksamheter.

Ska årligen förbättras

Nämnderna/styrelsen ska undersöka brukarnas/kundernas nöjdhet avseende de tjänster som verksamheten levererar.

Ska årligen öka

Inriktningsmål | Personal

69 procent av 3 240 synpunkter har hanterats inom utlovad tid. Målet är 100 procent. Antalet hanterade synpunkter har ökat med närmare 3 000 stycken jämfört med 2009.

Socialnämnden har reviderat sina servicegarantier. Utbildning och andra stödinsatser för servicegarantier i hela kommunen har genomförts.

Mäta, jämföra och analysera är inte fullt utbyggt. År 2011 avser kommunen att delta i SCB:s medborgarundersöking.

Måluppfyllelse

Kommunen ska erbjuda en arbetsplats där kompetens och kreativitet tas tillvara.

Resultatmål | Personal

Utfall 2010-12-31

Mål

Målet om mindre än 6 procent sjukfrånvaro är uppfyllt. Målet för kompetensutveckling är uppfyllt genom att kostnaden per årsarbetare uppgick till 2 380 kr plus resor och logi. Kommunens erbjudande om bidrag till fritidsstudier har inneburit att ett ökat antal medarbetare erhållit bidrag för studier.

Utfall 2010-12-31

Sjukfrånvaron ska understiga genomsnittet för alla kommuner, dock högst uppgå till 6 procent.

Målet om mindre än 6 procent är uppfyllt. Sjukfrånvaron 2010

Sjukfrånvaro

52,3 procent av medarbetarna upplever i hög eller mycket hög grad att

Kompetens och kreativitet

Medarbetarna ska uppleva att deras kompetens och kreativitet tas tillvara i hög eller mycket hög utsträckning.

Satsningen på kompetensutveckling ska uppgå till minst 2 700 kronor/årsarbetare.

Bokslutet visar att 2 380 kronor/årsarbetare använts till kursavgifter. Till

Kompetens och kreativitet

blev 5,44 procent

deras kompetens och kreativitet tas tillvara.

detta kommer kostnader för resor och logi.

39 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | miljö

Måluppfyllelse

Motala kommun ska i sin verksamhet och genom sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle. Verksamheten ska styras i en riktning som bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen med ett särskilt fokus på en begränsad klimatpåverkan.

Ett kontinuerligt arbete pågår med att fortsätta det framgångsrika miljöarbetet med till exempel biogassatsningen, energieffektiviseringen och miljökommunikation. En skräpkampanj för ett renare Motala har pågått under året med bland annat återvinningsbehållare för pantflaskor och skyltning av papperskorgar. Inom samhällsplaneringen har klimatfrågorna tydligare kommit in i detaljplanearbetet. En klimatpremie har införts under året för de som bygger ett nytt energisnålt passivhus.

Resultatmål | miljö

Utfall 2010-12-31

Mål

Klimatmålet kommer att följas upp i ett mer utförligt klimat- och energi-

Utsläpp av växthusgaser

Ska år 2020 vara lägre än 2 ton per invånare.

Som delmål ska utsläppen år 2012 vara lägre än 2,7 ton per invånare.

Trots de kalla vintrarna har elförbrukningen i kommunens fastigheter och verksamheter minskat med 3 procent under 2010 jämfört mot 2009.

Energiförbrukning

Kommunens energiförbrukning ska minska.

Förbrukningen av el och värme i kommunens fastigheter samt fossila bränslen i fordonsparken ska minska.

Transporter i egen regi och via entreprenörer ska minska. Vid upphandling av transporttjänster ska krav ställas på miljöfordon.

Antalet körda mil i kommunens fordon och körda mil i egen bil i tjänsten följs upp. Vid upphandling av entreprenader för grävmaskiner har krav ställts på syntetisk diesel. Avrop för entreprenader med syntetisk diesel kan nu göras vid transporttjänster längre än fyra veckor.

Två stadsbussar körs med biogasdrift sedan 2009. I juni 2011 kommer det nya avtalet avseende kollektivtrafik träda i kraft och samtliga stadsbussar gå på biogas.

Transporter

Inriktningsmål | Ekonomi

bokslut för 2009 och 2010.

Minskningen av diesel och bensin i kommunens fordons har fortsatt under året. Förbrukningen av biogas och syntetisk diesel ökar. Syntetisk diesel ger lägre koldioxidutsläpp och renare avgaser än vanlig diesel.

Måluppfyllelse

Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation själv bär kostnaderna för den service som konsumeras. Resultatet ska vara tillräckligt stort så att nästkommande generation garanteras motsvarande servicenivå samt att det finns förutsättningar för expansion och utveckling

Beskrivs under finansiella mål, förvaltningsberättelsen.

Måluppfyllelse | Inriktnings- och resultatmål kommunstyrelsen Inriktningsmål | Näringsliv/arbetsmarknad

Måluppfyllelse

Kommunstyrelsen ska i sin verksamhet medverka till att skapa förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad

Resultatmål | Näringsliv/arbetsmarknad

Mål

Under 2010 har ett omfattande näringslivsarbete pågått genom utvecklade möten i olika näringslivsgrupperingar. Avsikten är att hitta nya former för samverkan mellan kommun och näringsliv. I samverkan med närsjukvården och socialnämnden har kommunstyrelsen genomfört insatser för ökat företagande inom vård och omsorg.

Utfall 2010-12-31

Tomtförsäljning

Antalet tomter till försäljning för företagsetablering ska öka.

Tre tomter har sålts under 2010. Fler har tillkommit i Östra Bråstorp och Agneshög. Detaljplaner för Bergsätter, Varamobaden och Norrsten kom-

Kommunikationsmöjligheter

Genom förbättrade kommunikationsmöjligheter och minskade restider till och från Motala kommun ska arbetsmarknaden vidgas.

På några års sikt kommer restiderna att förkortas väsentligt till Mjölby och Norrköping på grund av ombyggnad riksväg 50 och dubbelspår/ pendeltåg. Ombyggnad av riksväg 34 ger kortare restid Motala-Borensberg-Linköping. Restiden till Linköping kommer dock även i fortsättningen att vara lite för lång för bekväm dagpendling. På längre sikt sker

mer inom några år att ge ett ökat och mer varierat utbud.

förbättringar av väg- och järnvägsförbindelserna mot Örebro.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Livsmiljö

Måluppfyllelse

Kommunstyrelsen ska i sin verksamhet medverka till att skapa förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad

Resultatmål | Livsmiljö

39

Under 2010 har ett omfattande näringslivsarbete pågått genom utvecklade möten i olika näringslivsgrupperingar. Avsikten är att hitta nya former för samverkan mellan kommun och näringsliv. I samverkan med närsjukvården och socialnämnden har kommunstyrelsen genomfört insatser för ökat företagande inom vård och omsorg.

Utfall 2010-12-31

Mål

Bostadsutbud

Andelen nöjda medborgare avseende kommunens bostadsutbud ska öka.

Mätning har inte kunnat göras under den korta tid målet funnits. Utbyggnader i bland annat Norra Bråstorp och Södra Freberga samt nya aktörer kan förväntas leda till ett ökat och mer varierat utbud.

Andelen nöjda medborgare som upplever Motala kommun som en trygg och säker kommun ska öka.

Kan mätas genom kommunens deltagande i medborgarundersökning

Trygg och säker kommun

från år 2011.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

Bildningsnämnden Årets verksamhet

Nämndens verksamhet har under året fortsatt sitt arbete utifrån den nya organisationsstrukturen under ledning av tillförordnad förvaltningschef Jimmy Szigeti. Ny förvaltningschef, Cecilia Larsson, anställdes under senare del av hösten.

Barnomsorg / Utbildning

Under året har förskolenätverket tagit fram en plan över hur implementeringen av ”Förskola 2011” ska genomföras.

Skolverket har erbjudit informationsdagar där förskolechefer deltagit och interna diskussioner för rektorer har planerats för att detaljplanera och samtala om ett antal olika frågeställningar. Under våren 2011 kommer detta diskuteras på respektive enhet och all förskolepersonal kommer att involveras.

De så kallade elevkorten är på väg att ersättas av Extens och Fronter, administrativa program som har möjlighet att systematisera resultat och elevuppgifter på ett effektivt sätt. De tester och resultat som genomförts och samlats in har reviderats i utvärderingsklockan.

När det gäller fritidshemmen, har beslut fattats om en omfattande kompetensutveckling. Lärledare har utbildats och all personal ska under en två-års-period få delta i ett antal lärande samtal. Samtalsämnena hämtas ur Skolinspektionens kvalitetsrapport om fritidshem. För att förstärka rektors roll som pedagogiskt ansvarig för fritidshemmen arrangerades ett antal diskussionsforum.

Fritid

Inom grundskolan och särskolan har året inneburit planering av införande av ”Skola 2011”, innehållande både ny läroplan och ny skollag. För detta arbete har en handlingsplan upprättats, vilken uppdateras med jämna mellan rum av en arbetsgrupp. Planen innehåller en mängd olika aktiviteter för lärare, annan pedagogisk personal, rektorer med flera. Under året har även ett gediget arbete lagts ned på att hantera skolinspektionens synpunkter från tidigare genomgång av verksamheten.

Projektet ”Läsa-skriva-räkna” har under året fortsatt med utveckling inom både svenska och matematik. Även bibliotekspedagogerna har haft sektorsvisa uppdrag.

Året inleddes med att bygga upp ett ungdomscentra (Hallen) i nära samarbete med ungdomar och representanter från bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Bostadsstiftelsen Platen samt polisen. Senare under våren övergick verksamheten från projekt till ordinarie verksamhet där fritidssektorn fungerar som ansvarig för den dagliga verksamheten.

I samverkan med Bostadsstiftelsen Platen genomfördes också ett arbete med att flytta ner områdets fritidsgård från Charlottenborgsskolan till lokaler i Charlottenborgs centrum.

Invigningen av Hallen Ungdomscenter och Charlottenborgs nyöppnade fritidsgård genomfördes under september månad.

41 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Vid Lustigkullebacken invigdes till sommaren en bikepark för extremcykelsporter. Anläggningens tillkomst beror till stor del på ungdomarnas påverkan och engagemang. Medlemmar i Motala AIF Cykelklubb har svarat för utformning och byggnation. Finansieringen av anläggningen har skett med stöd av anslag från Östergötlands Idrottsförbund.

I Borensberg invigdes under november månad en ganska unik spontan-/ näridrottsplats i anslutning till Bergvallaskolan och Bergvallens IP. En fullvärdig ishockeysarg utgör grunden till anläggningen och ett specialgolv gör att den vår, sommar och höst kan nyttjas till bollsporter såsom fotboll, basket, innebandy, volleyboll. Vintertid kan anläggningen spolas och nyttjas till issporter.

yngre och dessutom har efterfrågan på förskoleplatser blivit mindre än förväntat. Arbetsmarknad har även haft lägre kostnader i förhållande till de statliga medel som erhållits.

Prognoserna har under året inte visat på några större avvikelser totalt sätt för Bildningsnämnden. Efter den prognos som gjordes per sista oktober har dock interkommunala nettokostnader ökat markant. Detta beror till stor del på att underlaget för prognosen ej varit fullständigt och att ytterligare kostnader tillkommit efter det att prognosen gjorts. Ett flertal verksamheter har också haft kraftigt ökade kostnader jämfört med lämnade prognoser. Främst gäller detta personal och övriga inköp.

Kultur

Framtid

Musikabonnemang har utökats till åtta konserter i samarbete med Musikskolan och Motalas musikföreningar. KULGRISverksamheten når alla förskolebarn och grundskoleelever i kommunen och innebär att ett omfattande professionellt kulturprogram erbjudits. Kommunen har erhållit 910 tkr i bidrag från Statens Kulturråd till Skapande skola vilket inneburit ett utökat utbud och projektstöd till samtliga 4-9 skolor. Statens Kulturråd framhåller Motala som ett mycket bra exempel i landet och använder projektet i sin marknadsföring. Utvecklingsarbetet kring Radiomuseet har fortsatt även under 2010. Ett särskilt utvecklingsbidrag har beviljats av Östsam med 200 tkr. En översyn och vidareutveckling av den kommunala museiorganisation har inletts i syfte att skapa ett Stadsmuseum med ny pedagogik, bättre nyttjandegrad och bredare innehåll i samverkan med flera aktörer.

Bildningsnämnden står inför stora utmaningar i och med minskade ekonomiska ramar på grund av sjunkande elevantal. Denna utveckling kan i första hand skönjas inom gymnasiet. Parallellt med dessa sänkta ramar ser vi en tendens till fortsatt utveckling av friskolornas verksamhet, vilket kräver en anpassning av bildningsnämndens verksamhet.

Integration / Arbetsmarknad

Under 2010 har den nya organisationsförändringen från Ekenäs Lärcenter till VIA Ekenäs implementerats. Enheten har fortsatt arbetet med att anpassa verksamhetens organisation till aktuellt uppdrag. Ett uppdaterat datasystem har börjat användas för att bättre kunna följa upp verksamheten.

Ekonomi

Bildningsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget på 6,6 miljoner kronor. De större orsakerna till denna budgetavvikelse är följande: n

n n n n

n

Skolskjutskostnader som varit underbudgeterade bidrar till en betydande del av underskottet.

Det nya ungdomscentret Hallen har inte varit budgeterade Omställningskostnader i samband med ny friskola Ökade interkommunala nettokostnader Tidigare pensionsavgångar i samband med omställnings- åtgärder Personalkostnaderna är högre än budgeterat.

Det finns dock positiva avvikelser så som avstämningen av barnomsorgsavgifter, lägre arbetsgivaravgifter för äldre och

Det interna arbetet kommer även att präglas av en fortsatt utveckling utifrån Motala kommuns gemensamma ledningssystem (LedMot). I och med LedMot har en ny, gemensam struktur skapats avseende verksamhetsplaner och nästa steg blir att implementera dessa delar i verksamheten samt påbörja arbetet med att införa servicegarantier.

Utbildning / Barnomsorg

För områdena utbildning och barnomsorgs vidkommande kommer framtiden innebära ett stort fokus på att implementera ny lagstiftning inom förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola. En ny förskoleavdelning kommer att etableras vid Gamla folkparkens förskola hösten 2011. För övrigt kommer en fortsatt satsning på utomhuspedagogik och NTA (naturvetenskap och teknik för alla) att ske inom förskoleverksamheten. Sommaren 2011 kommer renovering att påbörjas avseende Hällaskolans lokaler. Arbetet med renoveringen kommer att pågå fram till årsskiftet 2012/2013.

Under 2011 kommer ett fortsatt utvecklingsarbete att ske genom projektet ”Läsa-skriva-räkna” samt en utveckling av målarbetet inom fritidshemmens verksamhet.

Fritid

Inom fritidsområdet kommer mycket kraft att läggas på framtagandet av ett långsiktigt idéprogram för idrotts- och fritidsanläggningar. Idéprogrammet ska underlätta för politiska prioriteringar och möjliggöra en långsiktig planering. En fortsatt satsning på spontanidrottsanläggningar för barn och ungdomar i närheten av de större bostadsområdena är angeläget för att stimulera till fysisk aktivitet. Målet är att under år 2011 i samverkan med Bostadsstiftelsen Platen, Skolan, LSW IF/Östergötlands Idrottsförbund anlägga en spontan/

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

näridrottsplats inom Eköns bostadsområde.

41

kad samverkan kring medieförsörjning, drift och in-/utlån med mera inleds under året.

Kultur

Under 2011 kommer en utredning avseende utveckling av Motalas riksintresseområden/museiorganisation i samverkan med andra förvaltningar och aktörer att genomföras. Det gäller främst den framtida verksamheten vid Radiomuséet-Bondebacka och Gamla Motala Verkstad med Dockanområdet. Planering för utveckling av Musikskolan till Kulturskola fullföljs enligt tidigare utredning och vidareutveckling av musikprofilering i grundskolan pågår. Gemensamt bibliotek,Östgötabibliotek, med gemensam katalog och utö-

Introduktion / Arbetsmarknad

Introduktionen kommer att anpassa verksamheten efter nya etableringsreformen genom att satsa på bland annat mottagandet, samhällsorientering, språkpraktik i arbetslag och samarbetet med olika aktörer. På arbetsmarknaden förväntas arbetslösheten vara fortsatt hög vilket medför ett stort behov av individuella arbetsmarknadsinsatser.

Måluppfyllelse Inriktningsmål | Barnomsorg

Måluppfyllelse

Barnomsorgen ska erbjuda en lärmiljö i barnens närmiljö som tar tillvara varje barns behov av utveckling och lärande.

Enligt bildningsnämndens resultatmål ska förskolans verksamhet lägga grund för det livslånga lärandet genom att arbeta för en tryggare, roligare och mer lärorik verksamhet. Enligt enkäter upplever en betydande del av föräldrarna att verksamheten är trygg och lärorik.

Resultatmål | Barnomsorg

Mål

Utfall 2010-12-31

Enkät: Trygg verksamhet

Första mätning 2010

98,0 procent

Enkät: Lärorik verksamhet

Första mätning 2010

98,6 procent

Inriktningsmål | Grundskola

Måluppfyllelse

Grundskolan ska ha god kvalité med lärande och stödjande miljö som ger trygga elever med lust att lära.

Resultatmål | Grundskola

Mål

Meritvärdet för elever på grundskolan har en långsiktigt positiv trend.

Dock är studieresultaten inte i nivå med riket. Andel behöriga till gymnasieskolan har minskat något de senaste åren.

Utfall 2010-12-31

Behöriga till gymnasieskolan

>88 procent

84,3 procent

Genomsnittligt meritvärde år 9

>198 i genomsnittligt meritvärde

202 i genomsnittligt meritvärde

Inriktningsmål | Särskolan

Särskolan ska skapa en variationsrik och stimulerande lärmiljö som tar tillvara varje elevs behov och utvecklingsmöjligheter.

Resultatmål | Särskolan

Andel elever som uppnår sina individuella mål

Måluppfyllelse

Särskolan arbetar ständigt med att skapa en variationsrik lärmiljö där olika undervisnings- och uttrycksformer erbjuds.

Måluppfyllelse

Inom särskolans och träningsskolans verksamhet pågår ett omfattande utvecklingsarbete utifrån den nya skollagen. Detta arbete kommer att resultera i ett nytt sätt att följa upp elevernas utveckling. Arbetet kommer att påbörjas hösten 2011.

43 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Gymnasium

Måluppfyllelse

Gymnasieeleverna ska nå minst riksgenomsnittet då det gäller dels behörighet till högskolan, dels meritvärde, samt i ökande utsträckning välja kommunens gymnasieprogram.

Resultatmål | Gymnasium

Meritvärde

Mål

13,8 (ovägt medel, alla kommuner)

Inriktningsmål | Vuxenutbildning

Bildningsnivå motsvarande riket

förbättrats. Dock är studieresultaten inte i nivå med riket.

Utfall 2010-12-31

13,5

Måluppfyllelse

Vuxenutbildningen ska tillhandahålla utbildning som tar hänsyn till dels individens behov, dels efterfrågan ur ett samhällsperspektiv. Andelen av kommuninvånarna 20-64 år med eftergymnasial utbildning ska 2020 minst motsvara riksgenomsnittet.

Resultatmål | Vuxenutbildning

Meritvärdet för elever som slutat gymnasiet har under de två senaste åren

Mål

24 procent

Inriktningsmål | Fritid

Fritidsverksamheten ska tillgodose allmänhetens och föreningarnas behov av idrotts- och fritidsanläggningar, aktivt stimulera föreningslivet samt främja barns och ungdomars behov av meningsfull och aktiv fritid.

Resultatmål | Fritid

Enligt bildningsnämndens resultatmål för vuxenutbildningen är ambitionen att andelen med minst 2-årig eftergymnasial utbildning ska öka med 2 procentenheter årligen från och med 2012. En relativt stabil trend kan skönjas mellan åren 2005-2009 Utfall 2010-12-31

24 procent

Måluppfyllelse

Inom fritidsverksamhetens tre olika huvudområden ser vi positiva resultat för verksamhetsåret 2010. Arrangemang, verksamheter samt anläggningar har varit välbesökta och uppskattade.

Måluppfyllelse

Attraktiva, säkra och ändamålsenliga arenor / anläggningar

Åtgärder har vidtagits vid exempelvis Sport- och simhallen och Skogsborg för att ytterligare bidra till en ökad attraktivitet.

Positiva verksamheter, arrangemang och mötesplatser

Under 2010 har ytterligare en mötesplats (Hallen) tillskapats för ungdomar.

Främja, stödja och erbjuda folkhälsoinriktade aktiviteter för motalaborna

Under 2010 har 114 barn- och ungdomsföreningar och 13 övriga fritidsföreningar erhållit bidrag för att genomföra folkhälsoinriktade aktiviteter

Inriktningsmål | kultur

Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen genom att ansvara för att plattformar och kanaler tillhandahålles för kulturell verksamhet. Med allmänna medel ska finansiering av kulturutbud, som inte finansieras på annat sätt, säkerställas.

Resultatmål | kultur

Måluppfyllelse

Ett rikt utbud av varierande kulturprogram har erbjudits publiken under året och en fortsatt utveckling sker av arenor avseende olika konstnärliga uttrycksformer. Under perioden har Lokverkstan etablerats som arena för teaterverksamhet.

Måluppfyllelse

Alla kulturella och konstnärliga uttrycksformer kan finna en Plattform / Arena.

Ett antal arenor finns etablerade för olika kulturella och konstnärliga uttrycksformer.

Rikt utbud av varierande professionella program samt den lokala amatörkulturen ska erbjudas publiken

Ett brett utbud av program har genomförts under året både genom stöd till föreningar samt i form av samverkan med andra aktörer.

Ska kunna utses till Sveriges kulturkommun 2010

Ett flertal av kriterierna för att utses till Sveriges kulturkommun är uppfyllda.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Musikskolan

43

Måluppfyllelse

Musikskolan ska skapa förutsättningar för ett rikt musikliv i kommunen genom att ge alla barn och ungdomar möjlighet att komma i kontakt med Musikskolans verksamhet för att stimulera till fortsatt musicerande.

Musikskolans verksamhet erbjuder idag musikundervisning för 1050 elever.

Enskild undervisning och ensembler är väl- eller fullbokade.

Måluppfyllelse

Resultatmål | musikskolan

Förmedla kunskap om musik som skapar lust att musicera.

Genom musikskolan förmedlas kunskap om musik både inom ordinarie verksamhet samt i samverkan med skolan.

Samverka med föreningslivet.

Musikskolan har under året samverkat med bland annat Motala orkesterförening samt Motalas musikföreningar.

Väntetiden för elever till Musikskolan ska vara högst en termin.

Väntetiden för en plats på Musikskolan är högst en termin. Kan dock variera beroende på instrument.

Utvecklas till kulturskola.

Förberedelser för utveckling av Musikskolan till en Kulturskola med ämnet dans och bild/media har inletts.

Inriktningsmål | Bibliotek

Måluppfyllelse

Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser med fri tillgång till information och litteratur med uppdraget att främja studier, fortbildning och läskunnighet, samt stimulera kulturell mångfald och ge tillgång till global information.

Måluppfyllelse

Resultatmål | Bibliotek

Tillgängliggöra, vägleda och informera om litteratur och nya bokmedieformer.

Inriktningsmål | Integration

Måluppfyllelse

Kunskaper och erfarenheter som följer med etnisk och kulturell tillhörighet ska uppmärksammas och tillvaratas och mångfalden betraktas som en tillgång.

Öka andel personer som når egenförsörjning inom introduktionstiden

Mål

Första mätning 2010.

Inriktningsmål | Arbetsmarknad

Bidra till att minska andelen i behov av försörjningsstöd inom kommunen

Mål

4 procent

Inriktningsmål | Konsumentrådgivning

Konsumentrådgivningen ska tillhandahålla konsumentrådgivning av god kvalitet för att främja konsumenternas intressen.

Resultatmål | Konsumentrådgivning

Inom en vecka efter kontakt ska konsument erhållit erforderligt stöd

Utifrån uppföljning av introduktionsverksamheten för 2010 är 55 procent av deltagarna i arbete eller studier alternativt uppbär annan försörjning (ej kommunal).

Utfall 2010-12-31

55 procent i arbete eller studier eller genom annan försörjning.

Måluppfyllelse

Ska möta individens behov av den arbetsmarknadsintroduktion, rehabilitering och kompletterande utbildning som krävs för anställbarhet. Statliga krav ska kunna uppfyllas och centrala resurser ska kunna användas. De personer som ej kan nå inträde på arbetsmarknaden ska kunna erbjudas meningsfull sysselsättning.

Resultatmål | Arbetsmarknad

Medielånen har ökat under året liksom antalet arrangemang.

Genom bibliotekets roll att tillhandahålla information och ett mångsidigt utbud av olika medier bidrar verksamheten till att spegla samhällsutvecklingen.

Vara en aktör i och spegla samhällsutvecklingen.

Resultatmål | Integration

Biblioteken erbjuder ett brett utbud av litteratur samt tjänster för att uppnå inriktningsmålet. E-tjänster har utvecklats vilket leder till ökad service och tillgänglighet.

Mål

< 1 vecka

Perioden 2006 till 2009 påvisar en stabil trend avseende andel i behov av försörjningsstöd. Enligt Socialstyrelsens kvartalsrapporter (t o m 3:e kvartalet 2010) har utbetalning av försörjningsstöd ökat något i jämförelse med 2009.

Utfall 2010-12-31

4 procent

Måluppfyllelse

Konsumenter erhåller erforderligt stöd inom 1 vecka efter kontakt med konsumentrådgivningen.

Utfall 2010-12-31

< 1 vecka

45 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Plan- och miljönämnden Årets verksamhet Verksamhetens omfattning

Plan- och miljönämnden omfattas förutom av den politiska verksamheten av staben samt de fyra enheterna bygglov, lantmäteri, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst. Totalt finns cirka 90 anställda inom förvaltningen. Verksamheten har en omslutning i driftbudgeten på cirka 43 miljoner kronor för år 2010.

Verksamheten 2010

Bygglovenheten fick in samma mängd bygglovärenden men en mindre mängd anmälningsärenden jämfört med 2009.

Detta har dock inte haft någon påverkan på årets resultat och uppsatta mål.

Inom lantmäterienhetens verksamhet har, utöver gängse myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet, påbörjats ett samverkansprojekt tillsammans med Östsam, Östgötatrafiken och Vadstena kommun. Projektet är tvåårigt och syftar till att samla in, analysera och tillgängliggöra geografiska data av kommunalt och regionalt intresse, bland annat med avseende på tillgänglighet. Projektet förväntas medföra ökad kompetens i fråga om användningen av geografisk informationsteknologi inom den översiktliga planeringen.

En del av miljö- och hälsoskyddsenhetens lagstiftade arbetsuppgifter, huvudsakligen inom miljöbalkens område, har inte hunnits med. Inom livsmedelslagstiftningens område uppnås i princip den lagstiftade miniminivån. Anledningen till skillnaderna är att tillräckliga resurser prioriterats för verksamheten inom livsmedelsområdet samtidigt som det varit en stabil personalsituation. Inom miljöbalksområdet har det omvända förhållandet förelegat. Sammanlagt är resurserna inte tillräckliga för att uppnå de krav som ställs på enhetens verksamhet.

Under 2009 beslutade kommunfullmäktige om förändring av miljöbalkstaxan. Denna förändring medförde en hel del administrativt arbete under 2010. De stora infrastrukturförändringarna i och runt Motala märks också bland de arbetsuppgifter som tagit betydande resurser i anspråk.

Under vinterhalvåret 2010-2011 bedrivs luftkvalitémätning i Motala tätort inom det s.k. URBAN-projektet. Kalkning av utvalda sjöar i kommunen har också genomförts.

Räddningstjänsten har under året genomfört besparingar för att nå långsiktig balans i ekonomin. Neddragningen innebar att ledningscentralen numera inte bemannas dygnet runt.

Neddragningen innebar en möjlighet att omfördela medel till nödvändiga materielsatsningar och utveckling av räddnings-

tjänstens övningsfält. Under året har ett bostadstillsynsprojekt permanentats och arbetet mot anlagd brand prioriterats.

En förstudie har genomförts med Vologda (Ryssland) och Grodno (Vitryssland) inför ett gemensamt treårigt utbildningsprojekt.

Ekonomi

Plan- och miljönämnden redovisar ett resultat som innebär ett överskott på 197 tkr jämfört med budget. Kostnaderna är 483 tkr högre än budget och intäkterna är 681 tkr högre än budget. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av vakanser av olika slag. Framförallt återfinns vakanserna inom bygglovenheten och miljö- och hälsoskyddsenheten. Vad gäller intäkterna är det lantmäterienheten och räddningstjänsten som har fått mer intäkter än budgeterat.

Prognoserna för nämndens resultat har varit stabila och säkerheten i prognosen har varit god.

Framtid Bygglovenheten

Den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 kommer att medföra förändringar i kommunens handläggning vid planarbete och framförallt vid bygglovprövning och tillsynsarbete. Stora insatser kommer att krävas för att anpassa ärendehanteringen till de ändrade reglerna med bland annat en ny taxa, ändrade delegationer, nya blanketter och administrativa rutiner samt ändringar i kommunens ärendehanteringssystem. Lagstadgad maximal handläggningstid samt obligatorisk tillsyn i fält kommer också att påverka arbetet. Den vakantsatta arkitekttjänsten har efter två rekryteringsomgångar äntligen kunnat tillsattas med en ny bygglovhandläggare.

Lantmäterienheten

Utvecklingen inom det tekniska lantmäteriområdet går oerhört snabbt. Samtidigt utvecklas internationella standards och policys för att tillgängliggöra geografisk information.

EU har antagit INSPIRE-direktivet i detta syfte och i Sverige har lantmäteriet en huvudroll för att utveckla och underlätta utbytet av geodata bland annat inom ELIPS-projektet. På kommunal nivå medför den nya tekniken att geodata görs tillgängligt enklare och med högre kvalité. Vidare kommer 3D-modellering att användas i samhällsplaneringen. Detta medför rationaliseringsvinster vid tillståndsgivning, lovhantering, mätning etc. Laserskanning för att bygga upp en 3D-modell genomförs i tätorten under 2010. Inom förrättningsområdet medför de kommande åren stora utmaningar genom att de två stora infrastrukturprojekten dubbelspåret och nya riksväg 50 ska genomföras.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Miljö- och hälsoskyddsenheten

Under året kommer miljöbalkstaxan och livsmedelstaxan att omarbetas och timavgiften föreslås justeras så att den blir lika med den i plan- och bygglovtaxan. Ändringarna föreslås träda i kraft 2012-01-01.

45

språkstagits då Sjöfartsverket sagt upp avtalet om sjöräddning, MSB sagt upp avtalet om brandorsaksutredningar och underhåll av statlig förrådsställd materiel avvecklats. Enheten måste också kunna möta den förändrade konkurrenslagstitfningen vilken kan innebära minskade intäkter utan att kostnaderna minskar i motsvarande grad.

Räddningstjänsten

Genom de neddragningar som gjorts på enheten under året skapades ett utrymme för att möta framtida förändringar i verksamheten. Detta utrymme har till delar redan ian-

En stor utmaning är också övergången till kommunikation över RAKEL-systemet vilket kommer öka kostnaderna med ungefär 300 tkr per år när det är fullt utbyggt.

Måluppfyllelse Inriktningsmål | Nämnden

I alla ärenden ska medborgare och företag vara trygga att nämnden gör rätt och för en öppen dialog enligt kommunens riktlinjer.

Resultatmål | Nämnden

Plan- och miljönämnden ska verka för ett effektivt beslutsfattande genom kända och klara rutiner med hjälp av tydlig information och korrekta beslutsunderlag.

Inriktningsmål | Bygglovenheten

Verka för en snabb och effektiv handläggning av alla ärenden utifrån ett helhetsperspektiv.

Resultatmål | Bygglovenheten

Måluppfyllelse

Nämndens ordförande finns tillgänglig i ”Grå villan” varje fredag för besök och dialog med allmänheten. Nämnden arbetar även med frågepanelen.

Måluppfyllelse

Nämnden granskar i sin egen internkontroll att korrekt beslutsunderlag erhålls inför nämndens sammanträden. Under 2010 genomfördes dock inte kontrollen.

Måluppfyllelse

Två av tre resultatmål uppfylls idag. Det tredje bedöms bli uppfyllt när en vakant tjänst tillsätts.

Måluppfyllelse

Alla ansökningar som är kompletta och inte behöver remitteras och bedöms uppfylla kraven enligt 3 kap. PBL ska vara beslutade inom tre veckor (delegationsärenden).

Genom stickprov visas att målet inte är uppfyllt i alla ärenden. Ungefär 85 procent av alla ärenden klaras i tid.

Alla ansökningar om förhandsbesked ska vara behandlade för beslut av plan- och miljönämnden inom sex månader.

Samtliga förhandsbesked är kontrollerade och samtliga behandlades i tid med något undantag tidigare år.

Vid nybyggnad av enbostadshus och större objekt ska minst ett tillsynsbesök göras under byggskedet.

Analys av registrerade uppgifter visar att kravet uppfylls till cirka 90 procent.

Inriktningsmål | Lantmäterienheten

Måluppfyllelse

Lantmäteriet ska stödja och utveckla elektroniska karttjänster som syftar till att stödja och underlätta för de kommunala verksamheterna, medborgare och näringsliv.

Arbete med att utveckla elektroniska karttjänster pågår kontinuerligt. En ny karttjänst för extern användning togs i bruk på kommunens hemsida 2010-10-15.

Samtliga detaljplaner ska vara uppdaterade, digitaliserade och tillgängliga för allmänheten.

I den karttjänst som togs i bruk 2010-10-15 presenteras samtliga gällande detaljplaner i en särskild applikation.

47 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Resultatmål | Lantmäterienheten

Måluppfyllelse

Gällande detaljplaner ska vara tillgängliga via intranätet senast fyra veckor efter laga kraft

Alla nya detaljplaner publiceras på intranätet.

Leverans av nybyggnadskartor ska ske inom tre veckor.

90 procent av nybyggnadskartorna levereras i tid.

Husutsättning ska ske inom två veckor (när bygglov finns).

Cirka 90 procent klaras inom utsatt tid.

Handläggningstiden för fastighetsbildningsärenden ska vara högst fem månader för femtio procent av ärendena.

Under 2010 försämrades statistiken på grund av slutförande av äldre ärenden. Totalt sett uppfylls målet.

För ärenden äldre än två år ska särskilda skäl kunna redovisas för dröjsmålet.

För flertalet av ärenden kan skäl redovisas, dock ej för samtliga.

Fastighetsregistrering ska ske inom två veckor efter det att förrättningen vunnit laga kraft.

Uppfyllt utom i något enstaka fall.

Ajourföring av digital registerkarta ska ske senast en vecka efter det att fastighetsregistret har uppdaterats.

Alla registerkartor ajourförs senast en vecka efter att fastighetsregistret har uppdaterats.

Frågor från allmänheten ska besvaras inom en vecka.

Besked eller information om hur frågan kommer att hanteras lämnas inom 1 vecka.

Inriktningsmål | Miljö- och hälsoskyddsenheten

Miljö- och hälsoskyddsenheten ska uppnå minimikraven vad gäller tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen.

Resultatmål | Miljö- och hälsoskyddsenheten

Tillsammans med räddningstjänsten utreda minst två miljörelaterade olyckor per år.

Måluppfyllelse

Tillsyn inom livsmedelsområdet uppnås huvudsakligen. Miljöbalkstillsynen uppfyller inte målen. Enhetens resultatmål fångar inte fullt ut innehållet i inriktningsmålet, därav den horisontella pilen.

Måluppfyllelse

Tre olyckor utredda under 2010, även övriga år har minst två olyckor utretts.

Delta i samarbetsprojektet MÖTA.

Deltagit i MÖTA-samarbetet. Miljö- och hälsoskyddsenheten deltar i planering och genomförande av projekt inom ramen för MÖTA.

Tillsynsplan utarbetas årligen.

Tillsynsplan utarbetas årligen.

Behovsutredning görs årligen.

Behovsutredning utarbetas årligen.

Påbörjat arbete med en dokumenthanteringsplan.

Arbetet påbörjat, arbetet slutförs under 2011.

Utbildningsmoment med inriktning mot relation/kommunikation/ bemötande anordnas årligen.

Utbildningsmoment anordnat under året. Utbildningar anordnas årligen av bland annat MÖTA och kommunen.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Räddningstjänsten

47

Måluppfyllelse

Huvuddelen av räddningstjänstens inriktningsmål och resultatmål återfinns i dokumentet ”Handlingsprogram för skydd mot olyckor” beslutat av kommunfullmäktige 2008-11-24 §151.

Detta arbete utvärderas i särskild ordning genom kommunstyrelsens försorg. Denna utvärdering är ej klar men räddningstjänsten kan konstatera att nämndens mål i handlingsprogrammet i stort sett kommer nås.

Vid utvärdering av insats särskilt utreda olyckans och insatsens miljöpåverkan.

System för återkoppling kombinerat med ytterligare kunskap om olyckors miljöpåverkan krävs för att nå målet. När det gäller olyckors miljöpåverkan är kunskapsläget på nationell nivå osäkert varför djupet i måluppfyllelsen är osäkert.

Resultatmål | Miljö- och hälsoskyddsenheten

Måluppfyllelse

Räddningstjänsten ska årligen utreda minst två olyckor med konsekvenser för miljön så att en större medvetenhet om insatsens miljöpåverkan erhålls.

Utredningarna är utförda men system för återkoppling behöver arbetas fram under 2011.

Räddningstjänsten ska ha en organisation för att genomföra utbildning för externa aktörer.

Under året har en operativ tjänst omvandlats till en instruktörstjänst vilket inneburit en ännu effektivare organisation.

Räddningstjänsten ska delta i kommunens säkerhetsgrupps arbete.

Under början av året var deltagandet lågt på grund av vakanser. Deltagande har dock skett vid de senaste tillfällen och kommer också ske fortsättningsvis.

Räddningstjänsten ska delta i planläggning av extraordinära händelser samt medverka i kommunens POSOM-verksamhet.

Räddningstjänsten har en deltagare i styrgruppen samt flera utbildade samtalsledare. Räddningstjänsten utgör också larmfunktion för POSOMgruppen.

Räddningstjänsten ska utföra underhållstillsyn på brandposter enligt avtal med tekniska kontoret.

Samtliga brandposter kontrollerade.

Socialnämnden Årets verksamhet Solbacken – nytt vårdboende

Solbackens vårdboende, där miljön särskilt anpassats för att möta behoven hos äldre med demenssjukdom, invigdes i september. Efter upphandling har företaget Attendo Care fått ansvar för driften. Inflyttning till den nya enheten har förenats med omflyttningar inom kommunens övriga vårdboende för att garantera bästa möjliga miljö för demensomsorg. En effekt av omdisponeringarna är bland annat att flerbäddsrum för vårdboende kan avvecklas helt i kommunen. En egen bostad där integrieteten är skyddad är därmed allmän standard.

successiv utfasning av trygghetsbostäder där det inte bedöms realistiskt att genomföra nödvändiga tillgänglighetsanpassningar.

Ny Dagstuga för äldre

En nybyggd dagstuga för måltider och aktviteter för trygghetsbostäder och seniorbostäder vid kvarteret Tuvudden, Ekön, togs i drift under året. Gemensamt med bostadsstiftelsen Platen har projekt drivits för att forma en verksamhet med stort inflytande från de boende. I ambitionerna ingår också möjlighet för andra äldre närboende att få nyttja träffpunkten. Projektet ingår i arbetet att finna nya lösningar för att möta behovet av anpassat boende med service för äldre.

Program för bostäder för äldre

I ett gemensamt utvecklingsprogram har socialnämnden och Bostadsstiftelsen Platen lagt grunden för en utökning av antalet anpassade bostäder som möter äldres behov. Förnyelse av nuvarande trygghetsbostäder och en utökning av seniorbostäder för åldergrupper 70+ utgör grunden. I ambitionen ingår kombinerade lösningar med gemensamhetslokal för båda kategorier av äldrebostäder. Programmet omfattar också en

Lag om valfrihet (LOV)

Beslut om att införa möjlighet att välja utförare i hemtjänsten har efter fastställd kravspecifikation lett till ansökan från fem företag. Samtliga dessa godkändes i december för att utföra uppdrag vad avser hemtjänstens servicetjänster. Möjlighet för dessa att åta sig uppdrag träder därmed i kraft från 2011.

49 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Enhetliga ekonomiska villkor

Minskad hvb-vård för vuxna men högre kostnader

Ersättning per boendeplats och dygn i vårdboende för äldre har införts från hösten 2010 för kommunens enheter. Ett nytt system för ersättning har också utformats för hemtjänst och ska användas både för externa utförare och för de kommunala enheter som utför hemtjänstinsatser. Intern budget har därmed ersatts med ersättning för utförda prestationer och likställer därvid kommunens enheter med externa utförare.

Antal beslutade placeringar för vård på grund av missbruk minskade påtagligt under året från 49 till 19 personer. Trots detta ökade dock kostnaderna för denna del av missbruksvården ytterligare, från cirka 9,7 miljoner kronor 2009 till cirka 12,1 miljoner kronor 2010. Orsaken är främst en hög andel tvångsvård med hög vårddygnskostnad och genomsnittligt längre vårdperioder.

Ny missbruksvård

Ekonomi

Översyn av missbrukvården har genomförts och utmynnat i beslut om förändrad inriktning för ett mer målgruppsanpassat stöd. Verksamhet till personer med långvarigt och omfattande missbruk har härefter upphandlats för entreprenadsdrift från våren 2011. I detta ingår stöd i boende, matservice, tillsyn och omvårdnad för ett värdigt vardagsliv. För övriga kategorier med beroendeproblematik är avsikten att skapa en samlad resurs för vuxenstöd i en verksamhet som innehåller program för olika behov och nivåer i missbruket.

Socialnämnden redovisar ett underskott på 4,8 miljoner kronor jämfört med budget. Det är en avvikelse som motsvarar 0,7 procent av nettobudgeten. Socialnämnden har under hela året redovisat ett prognostiserat underskott på cirka 3 miljoner kronor. Undantaget var i delårsbokslutet då nya tillkommande kostnaderna inom LSS gjorde att prognosen pekade på ett underskott motsvarande drygt 8 miljoner kronor. Socialnämnden beviljades då ett budgettillskott på 4 miljoner kronor, vilket också gör att det slutliga resultatet har förbättrats i förhållande till den prognos som gjordes i delårsbokslutet.

Ensamma flyktingbarn

Socialnämnden har ansvar för mottagande av ensamma flyktingbarn enligt upprättat avtal mellan kommunen och migrationsverket. Åtagandet har under året utökats med ytterligare sex platser. I samband med detta har boendet delats i två delar, ett för asylsökande och ett annat för de som fått permanent uppehållstillstånd. Verksamheten omfattar härefter 18 ungdomar i åldrarna 16 – 18 år.

Ungdomscenter Hallen

Socialnämnden har tillsammans med bildningsnämnden och bostadsstiftelsen Platen tagit initiativ till ett ungdomscenter i centrala Motala. Centret öppnade i september och är inriktad på ungdomar i åldrarna 16 – 20 år. Generösa öppettider, inflytande och delaktighet har varit ledord. Förutom aktivitetsinnehåll ska möjligheter finnas för ungdomen till kontakt med samhällsfunktioner som berör dem vad gäller till exempel hälsa, arbete, utbildning och boende.

Försörjningsstöd – ökade kostnader men förbättrad nationell position

Kostnader för försörjningsstöd ökade mindre än väntat med tanke på arbetsmarknadssituationen i kommunen. Ökningen kan främst tillskrivas ett högre genomsnittligt bidragsbelopp per hushåll och månad och endast marginellt till fler bidragsberoende hushåll. I nationell jämförelse har de relativa kostnaderna för försörjningsstöd per invånare i Motala minskat varje år från 2004.

Halverad men fortfarande lång väntetid för skuldrådgivning

Väntetiden för skuldrådgivning har mer än halverats under 2010 jämfört med föregående år. Fortfarande är det långt kvar till de 2 – 5 veckor i väntetid som är den vanligaste i landets kommuner. Motala kvarstår fortfarande som en av de 25 kommunerna i landet med längst väntetid.

Den största negativa budgetavvikelsen inom socialnämnden återfinns inom äldreomsorgen. Det är främst kostnaderna för vikarier som överskrider budget. Äldreomsorgen inledde under 2008 ett arbete med bemanningsoptimering. Det arbetet fullföljdes under 2009 vilket gav som effekt att vikariekostnaderna inom äldreomsorgen sjönk kraftig. Under andra halvåret 2010 har verksamheten dock tvingats att backa i arbetet med bemanningsoptimering. Detta på grund av att man tangerat gränsen för vad kollektivavtalen tillåter.

Kostnaderna avseende vikarier har därför åter ökat, ökningen är 25 procent vid en jämförelse av årets fyra första månader med årets fyra sista månader. Föregående år var utvecklingen den motsatta vid samma jämförelse.

Ytterligare en stor negativ budgetavvikelse inom socialnämnden återfinns under HVB vuxna på socialkontoret.

Kostnaderna avseende HVB vuxna har legat på en hög nivå under hela 2010. En översyn av missbruksvården har gjorts för att hitta lösningar och vissa förändringar kommer att genomföras under 2011. Detta underskott vägs dock upp av att start av nytt LSS-boende blivit försenad, vilket gör att budgetmedel för det till viss del täcker underskottet inom HVB. Ett stort underskott har också under hela året redovisats inom sociala resursverksamheten. Det har främst orsakats av höga kostnader inom LSS. Underskottet i bokslutet är dock betydligt mindre än vad som prognostiserats under året, vilket beror på att socialnämnden i samband med delårsbokslutet beviljades en tillfällig budgetförstärkning för att täcka vissa utökade kostnader inom LSS. ”Skola-Socialtjänst” är den verksamhet som redovisar den största positiva avvikelsen mot budget. Här är främsta anled-

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

ningen att det funnits vakanta tjänster inom vissa verksamheter under året. Högre intäkter än vad som budgeterats är också en del av förklaringen, liksom att antalet brukare inom personlig assistans varit något färre än vad som budgeterats.

Framtid Ansvar för missbruksvård

En statlig utredning för översyn av missbruksvårdens innehåll väntas inom kort presentera sin slutredovisning och förslag till regeringen. Ansvar för behandlingsinsatser kan komma att förskjutas mot landstinget medan boende och socialt stöd med mera kvarstår som insatser inom socialtjänsten. En reform med sådan innebörd förväntas i så fall även innehålla skatteväxling.

Ansvar för hemsjukvård

Från staten finns tydliga signaler om det önskvärda med ett kommunalt huvudmannaskap och initiativ för att påskynda processer för regionala lösningar. Integrerade vårdprocesser där omvårdnad och medicinska behov måste mötas talar till fördel för en kommunaliserad hemsjukvård. En övergång innebär ett nytt och betydande kostnadsåtagande för kommunen. Hur en växling kommer att genomföras vad gäller finansieringen har stor betydelse.

Expansion LSS

Expansionen vad gäller LSS insatser har förstärkts vilket innebär stora utmaningar. Förändrade bedömningsgrunder för rätt till assistansersättning från försäkringskassan har redan 2010 givit effekter i form av kostnadsövervältring på kommunen. I övrigt finns kända behov som kommer att leda till ytterligare kostnadsstegringar inom området, särskilt gäller detta för boende och sysselsättning.

49

En utvecklad demensvård

Behov av stöd och vård för äldre med demenssjukdom har ökat under senare år. Andelen personer med demensdiagnos har blivit större i kommunens äldreboenden. Även fler utan fastställd diagnos har beteenden som kan tyda på demenssjukdom. Också yngre personer har visat sig drabbade av sjukdomen och fått behov av stöd genom kommunen. Av allt att döma kommer denna utveckling att förstärkas ytterligare under kommande år.

Försök med ett anpassat hemstöd baserad på inlevelse och hänsyn till uttrycken för demenssjukdom har givit positiva förhoppningar om möjligheten att få vardagslivet att fungera i det egna hemmet under en längre tid. Dagverksamhet kan behöva utvecklas för yngre åldersgrupper för att särskilt möta denna nya kategori. Demensomsorg är högprioriterat i den samverkan som sker mellan kommunen och landstinget, bland annat inom ramen för nämnda avsiktsförklaring.

Ungdomsvård med nya inslag

Behovet av högkvalificerade och individuellt anpassade lösningar är stort för ungdom med kombination av neuropsykiatriska och sociala störningar. Närvårdslösningar har i vissa fall visat sig mer framgångsrika än traditionell hvb-vård samtidigt som detta kräver stor mobilisering av resurser. Erfarenheterna ger dock stöd för fortsatta och nya satsningar i denna riktning.

Ett förstärkt rättsskydd för unga som genom samhällets beslut placeras för vård utom hemmet är att vänta i ny lagstiftning.

Detta kommer bland annat att öka kraven på uppföljningar av vården där den unges erfarenheter och synpunkter tas bättre till vara.

Försörjningsstöd

Samverkan för utvecklad kvalitet i vården av äldre

Motala kommun och landstinget i västra Östergötland har inlett ett gemensamt arbete för en bättre kvalitet i vård och omsorg för motalaborna. I detta ingår att profilera Motala vad gäller vårdutbud, utbildning och kompetensutveckling.

Sjukvård och omvårdnad i hemmet, säkerhet i vården, IT-stöd, verksamhetsförlagd utbildning och forskning ingår i delområden där utvecklingsarbete påbörjats.

Kostnadsutvecklingen för försörjningsstöd har ännu inte varit så dramatisk som befarats. Fortfarande gäller dock att risken för ökat beroende av stödet kan komma att visa sig i senare faser av den omställning av arbetsmarknaden som nu pågår.

Parallellt finns stora bekymmer för de ungas situation och möjligheterna till en egen försörjning.

51 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse Inriktningsmål Inriktningsmål | Barn och Ungdom | Barn och ungdom

Samhällets samordnade stöd för barn och ungdom ska stärkas.

Resultatmål | Barn och Ungdom

Forum för samverkan uppfattas som ändamålsenliga av minst 90 procent av den personal som berörs

Inriktningsmål | Inriktningsmål Barn och ungdom

Tillgång och tillgänglighet till samhällets stöd under barnets tidiga ålder ska öka.

Resultatmål | Inriktningsmål Barn och ungdom

Antalet barn 0 - 6 år som får del av socialtjänstens insatser ska öka med minst 20 procent mellan 2008 - 2010

Inriktningsmål | Vuxna

Alla former av boendestöd ska utformas så att det ökar individens oberoende och integrering i samhället.

Resultatmål | Vuxna

Måluppfyllelse

Samverkansforum och gemensam organisering omkring skilda målgrupper barn och ungdomar har ökat och utvecklats.

Måluppfyllelse

Forumen har använts bland annat för att utvärdera och förbättra samverkan. Målet 90 procent har dock ej kunnat fastställas genom mätning.

Måluppfyllelse

Målet är uppfyllt och kommer att kunna få ett än starkare genomslag de närmaste åren genom fortsatt samorganiserad verksamhet skola – socialtjänst.

Måluppfyllelse

Ökning + 57 procent (från 75 till 118 barn)

Måluppfyllelse

Ökat genomslag inom alla boendeformer behövs för mer systematiskt och individbaserat arbetssätt samt att se till att resultat på individnivån kan avläsas i dokumentation.

Måluppfyllelse

Genomförandeplaner finns för alla brukare.

Genomgång i form av intern revision visar att upprättade planer finns för alla brukare.

Målen i individuella genomförandeplaner är uppfyllda till 75 procent.

Målet ej realistiskt formulerat med hänsyn till stora olikheter i målgrupper och verksamheter, varaktighet i insatser etc. Målet har dock lett till en utveckling av innehållet i genomförande-planer och sättet att skriva individuella mål.

Inriktningsmål | Vuxna

Måluppfyllelse

Antalet personer med funktionshinder i organiserad sysselsättning har ökat stadigt under mandatperioden. Enkäter visar mer än 90 procent Fler av de som står utanför arbetslivet ska ha tillgång till meningsfull

nöjda brukare i den sysselsättning man befinner sig i, men också att

dagaktivitet.

relativt många (30 procent) hellre önskar göra annat. Begreppet ”meningsfull dagaktivitet” utifrån målnivån i de två resultatmålen innebär att inriktningsmålet inte har uppnåtts helt.

Resultatmål | Vuxna

Minst 90 procent av brukarna är nöjda med innehållet i den dagliga sys-

Måluppfyllelse

Mätningar visar nöjdhet (nöjd eller helt nöjd) på över 90 procent.

selsättning där man deltar

På en direkt enkätfråga om eventuell önskan att hellre få göra annat har 30 procent svarat ja. Kan tolkas så att utrymme finns för förbättring i Minst 90 procent av brukarna är nöjda med utbudet av daglig sysselsättning.

”matchning” mellan individ och sysselsättning samt möjligen att utbudet är otillräckligt för att uppfylla vad man helst önskar sig.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Äldre

Förebyggande arbete ska utvecklas.

Resultatmål | Äldre

Förebyggande information ska nå alla äldre från och med 80 år senast under 2010.

Inriktningsmål | Äldre

Rehabiliterande inslag i omsorgen ska stärkas och utökas.

Resultatmål | Äldre

Alla brukare i särskilt boende ska möta personal med kunskap i rehabmetodik före utgången av 2010.

Inriktningsmål | Äldre

Olika boendeformer ska finnas för äldre som möjliggör egna val och möter särskilda behov.

Resultatmål | Äldre

51

Måluppfyllelse

Arbetsmetoder i form av informationsspriding inom hemtjänst och fixartjänster har etablerats. Satsningar har genomförts i full skala (alla över 80 år).

Måluppfyllelse

Insatser med systematiskt förebyggande hembesök och informationsmöten riktat till äldre över 80 år har genomförts.

Måluppfyllelse

Kompetenshöjning har skett (all personal) och nya arbetsrutiner införts.

Målet är uppnått.

Måluppfyllelse

All personal har genomgått utbildning.

Måluppfyllelse

Andelen bostäder för specifika behov (demens, trygghetsboende, korttidsvård vid särskilda behov) utgör en majoritet av totala antalet bostäder.

Målet är uppfyllt.

Måluppfyllelse

Demensplatser och korttidsplatser motsvarar 36 procebt av totalt antal Av kommunens särskilda boende ska minst 50 procent vara inriktat på att möta specifika vård- och omsorgsbehov och/eller intressen hos de boende.

platser i vårdboende. Trygghetsboende motsvarar 34 procent av det totala särskilda boendet i kommunen. Sammantaget uppgår trygghetsbostäder, demensbostäder och korttidsbostäder till 381 bostäder/platser, vilket motsvarar 58 procent av det totala antalet bostäder i särskilt boende.

Program för utveckling och förnyelse av trygghets- och seniorbostäder har antagits. Programmet innebär om- och nybyggnad av bostäder för äldre

Strukturerade aktiviteter för samverkan mellan kommunen, bostadsföretag

inom olika områden inom Motala tätort och genomförs i nära samverkan

och andra intressenter för att utveckla boendeformer för äldre påbörjas före

mellan socialnämnden och bostadsstiftelsen Platen. Genomförande sker

utgången av 2010.

2011 - 2013. Parallellt har påbörjats projekt för att utveckla innehållet i gemensamhetslokaler för äldre inom boenden som kombinerar trygghetsbostäder och seniorbostäder 70 +.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

53 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Tekniska nämnden Årets verksamhet Gator och vägar

Kommunens drift- och underhåll av körbanor har under året ökat med 173 meter till att totalt omfatta 244 608 meter. Gångoch cykelvägarna har ökat med 846 meter till 94 568 meter.

Verksamheten trafiksäkerhet omfattar ett antal aktiviteter och informationsinsatser i samarbete med frivilligorganisationer i kommunen. De allra flesta aktiviteterna riktar sig i första hand till de oskyddade trafikanterna. Allmänhetens önskemål om hastighetsbegränsningar och trafiksäkerhetsåtgärder är stort och tenderar att öka. I den årliga verksamhetsplanen upprättas en objektslista med förslag till trafik- säkerhetsåtgärder. Arbetet med en hastighetsplan för kommunen har påbörjats och kommer tillgodose flera av de förfrågningar som redan finns. Större fysiska åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten genomförs inom investeringsbudgetens ram. Gatuenheten har samarbetat med Trafikverket i några projekt och på så vis fått ut ett mervärde av projektet genom bidrag.

Arbetet med att förbättra tillgängligheten i det offentliga rummet har fortsatt under året. En inventering har tidigare genomförts där alla intressanta mål i kommunens tätorter har lokaliserats och därefter har tillgängligheten för bästa vägval till målen studerats. En hel del brister har då uppmärksammats.

Sedan år 2007 har 270 stycken åtgärder utförts för att förbättra för personer med funktionshinder. Det har handlat om höga kantstenar, gångbanor med dålig beläggning, otillfredsställande gatubelysning med mera.

EU har genom det så kallade Ekodesigndirektivet beslutat att förbjuda kvicksilverlampor från och med 2015. För Motalas gatubelysning betyder detta att 4 708 stycken urladdningslampor måste skrotas. Förslag har redovisats om att under fem år genomföra den tvingande investeringen med en kalkyl på 1,5 miljoner kronor per år. När femårsperioden är avslutad har investeringen lönat sig ekonomiskt genom den lägre energikostnaden. De armaturbyten som genomfördes under 2010 ska teoretiskt spara 175 000 kWh. Park och natur

Tekniska nämnden ansvarar för förvaltning av parkmark (skogsnaturmark och öppen mark) inom detaljplan. I växthusen sker sticklingsförökning och sådd av sommarblommor för produktion av egna plantor till urnor, amplar, broräckeslådor samt sommarrabatter.

Areal produktiv skogsmark utom detaljplan uppgår till 855 hektar skog. Skogsbruket är certifierat för att säkerställa miljöanpassade och samhällsnyttiga metoder. Stor hänsyn tas till

friluftslivets intressen i tätortsnära lägen. Tekniska nämnden antog en kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård som underlag för beslut om kommunens långsiktiga skogsinnehav. Kommunen äger och förvaltar två naturreservat och ett biotopskyddsområde på totalt cirka 80 hektar.

Stora insatser har genomförts för att åtgärda inkomna ärenden från kundtjänst framförallt avseende skogsnaturmark inom tätort. Totalt har cirka 60 ärenden i skogsnaturmark åtgärdats under året. Planerade röjningar och gallringar har genomförts i exempelvis Jätten, Bergsätter, Fålehagen och Bråstorp.

Fastighet

Fastighetsenhetens huvuduppgift är att tillgodose de kommunala verksamheternas behov av lokaler. Enheten svarar således för investeringar och förvaltning av fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kommunadministrationen, räddningstjänsten, isstadion och ishallen samt för en del andra fastigheter. Den totala förvaltade fastighetsytan är i nuläget cirka 263 000 kvm.

Inom enheten ligger även energirådgivningen, som bland annat har till uppgift att lämna allmänhet och företag råd om energibesparings- och energieffektiviseringsåtgärder.

Arbetet med att ersätta oljebränslen med förnyelsebar energi har fortsatt under året. Sedan projektet påbörjades har arton anläggningar konverterat och i nuläget återstår en större anläggning.

Ytterligare ett femtontal fastigheter har varit föremål för olika energiåtgärder. Kommunfullmäktige har under 2010 beslutat om att ett större energieffektiviseringsprojekt (EPC) ska genomföras i kommunens kärnfastigheter. Projektet beräknas ge en besparing på 25 procent av den förbrukade energin i de ingående objekten. Installationen av brandlarm i kommunens verksamhetsfastigheter har fortsatt. Samtliga förskolor är nu åtgärdade och arbetet går vidare med skolbyggnaderna.

Ekonomi

Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 0,6 miljoner kronor. Enheten Gator och vägar redovisar ett negativt resultat på 1,7 miljoner kronor, vilket beror på högre kostnader för vinterväghållning mot budget. Park- och naturenheten redovisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, vilket även här beror på kostnadsökningar med anledning av vintern samt skogsverksamheten. Överskottet för sålda tjänster utanför tekniska nämndens verksamhet samt positiva resultat för fordonsverksamheten gör att produktionsenheten redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Gemensamma kostnader för nämnd och stab redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor, vilket beror på lägre arvodes- och personalkostnader mot budget bland annat på grund av sjukskrivningar. Även kostenheten gör ett mindre överskott på 0,2 mkr.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Framtid

De kommande åren kommer att präglas av de pågående stora infrastrukturprojekten. Projekten kommer innebära merarbeten samt att tekniska förvaltningen kommer få fler gator, gång- och cykelvägar, parker och naturmark att sköta. I projektet ska den befintliga genomfarten byggas om och anpassas till nya förhållanden, gång och cykelbanor och grönområden ska anpassas till den nya genomfarten. Önskemålen om en tryggare trafikmiljö med hastighetssänkningar, bättre belysning, avstängningar av gator och andra åtgärder har ökat från allmänheten och vi förväntar oss att trenden håller i. Det är därför angeläget att stora delar av hastighetsplanen kan genomföras inom ett par år för att kunna förekomma förfrågningarna och minska på antalet tillfälliga lösningar. Ett genomförande av hastighetsplanen kommer att ta stora delar av trafiksäkerhetsbudgeten i anspråk under flera år framåt. Den upplevda tryggheten kommer vara en stor fråga i den offentliga miljön. Det kan innebära ökade krav på belysning, gallring av grönområden med mera, vilket kan innebära att relativt ny belysning måste bytas ut mot alternativ som ger bättre färgåtergivning.

Kommunens bilar drivs i allt högre grad av biogas och kollektivtrafiken i Motala kommer att gå över till biogas som drivmedel. Östgötatrafiken har som mål att alla fordon ska drivas med förnyelsebart bränsle, vilket innebär att cirka 30 bussar kommer att tanka biogas i Motala senast 2015. Kommunen har egen produktion av biogas vid avloppsreningsverket i Karshult.

53

Energibesparingsprojekt inom tekniska förvaltningen pågår och kommer att pågå något år till. Inom fastighetsenheten genomförs ett besparingsprojekt i samverkan med privat aktör och inom andra enheter sker mycket egenarbete för att minska energibehoven.

Tekniska förvaltningen ser att det blir ökade krav på att alla ska ha tillgång till alla typer av miljöer och anläggningar. Det gäller personer med funktionshinder, utsatta grupper som har behov av särskilda anpassningar och allmänhetens krav på säkra och trygga miljöer. Dessa krav och önskemål kan kräva investeringar och innebära ökade driftkostnader för ytor och belysning.

Motala tätorts läge vid Vättern och det rikliga utbudet av sjöar inom hela kommunen innebär troligen att det blir ett ökat intresse för sjönära boende och tillgång till vattenområden för båtsporter. Detta måste då ske i balans med önskemål på nyttjandet av mark- och vattenområden för friluftsändamål.

Det framtagna Idéprogrammet för Varamon och dess handlingsprogram innebär att det finns behov och önskemål på många åtgärder inom tekniska förvaltningens verksamhetsområde.

Det finns önskemål och krav på att den mat som serveras elever, brukare och andra inom kommunen ska vara närodlad och ekologisk. Detta kommer säkert att öka de närmaste åren.

Måluppfyllelse Inriktningsmål | Gator och vägar

Framkomlighet, komfort och trygghet på kommunens gator, vägar, gång och cykelbanor ska vara hög. Underhållsåtgärder ska genomföras på ett sådant sätt att anläggningarnas värde bibehålls. Vid nyanläggning, förändring eller underhåll av anläggningarna ska utformning och metod väljas så att negativ miljöpåverkan minimeras.

Resultatmål | Gator och vägar

Minst 240 000 m2 (cirka 7 km körbanor och 1,5 km gång- och cykelvägar per år) nya asfaltslitlager ska läggas på körbanor och gång- och cykelvägar under perioden 2007-2010.

Måluppfyllelse

Eftersläpningen av beläggningsunderhållet har minskat med 4 procent för perioden 2007-2010. Detta var möjligt efter att ett extra anslag tillkom under 2010, med ordinarie beläggningsunderhåll skulle inte inriktningsmålet att bibehålla anläggningarnas värde kunnat nåtts. Insatser som gjorts på gång- och cykelvägssystemet har genomförts för en ökad framkomlighet och ökad attraktivitet för cykelsystemet. Detta var en del i arbetet bakom utmärkelsen Årets cykelstad 2009.

Måluppfyllelse

2010 gavs ett extra anslag till beläggningsprogrammet som gjorde att målet kunde uppfyllas, 284 632m2. Det innebar också att en av de sämsta gatorna i kommunen kunde åtgärdas, Trädgårdsgatan i Borensberg.

Detta innebär dock inte att inriktningsmålet med att bibehålla anläggningarnas värde kan nås med nuvarande ramar. forts nästa sida

55 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Resultatmål | Gator och vägar

Måluppfyllelse

Energiförbrukningen på befintliga gatubelysningsanläggningar ska minska med 160 000 kWh under perioden 2007-2010.

Under perioden 2007-2010 har armaturbyten gjort att den teoretiska energiförbrukningen ska minska med cirka 285 000 kWh. Den faktiska minskningen beror på hur mycket ström som går förlorat i dåliga kabelnät.

Trafiksäkerhetsåtgärder med insatser för oskyddade trafikanter ges hög prioritet. Minst tjugo trafiksäkerhetsåtgärder skagenomföras under perioden 2007-2010.

I verksamhetsplanen för trafiksäkerhetsåtgärder har en objektsbank upprättats. Målet att minst tjugo åtgärder ska genomföras under perioden har uppnåtts.

Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar ska förbättras.

Minst 250 åtgärder ska genomföras under perioden 2007-2010.

Genomförda åtgärder 2007-2010 överstiger uppsatt resultatmål. Under hela perioden har 270 åtgärder genomförts.

Utbyggnad av gång- och cykelvägar ska prioriteras av miljö- och säkerhetsskäl. Minst 2 km skall byggas ut 2007-2010.

Under perioden 2007-2010 har cirka 2,5 km gång- och cykelvägar byggt i kommunen.

Upprustning av grusgator ska genomföras så att minst tre km gator asfalteras under perioden 2007-2010.

Mellan åren 2007-2010 har 2,3 km grusgator åtgärdats Målet på tre km har inte uppnåtts då det inte varit fler gator där va-nätet åtgärdats, vilket är en förutsättning för att rusta upp gatan.

Inriktningsmål | Park och natur

Parker och tätortsnära grönområden ska upplevas som välskötta, trygga och attraktiva. Områden med höga naturvärden på kommunal mark ska värnas, vårdas och visas så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och utvecklas samt gynnar rekreation och friluftsliv.

Resultatmål | Park och natur

Måluppfyllelse

Arealen klippt gräs har ökat med 38 hektar, fler blomsterurnor, vårblommande lökar utmed viktiga stråk samt renoveringen av buskage, Kanalparken och befintlig genomfart är exempel på satsningar inom park. För naturmark elva nya skötselplaner, fortsatt restaurering av tätortsnära hagmarker och naturguidningar. Skogsförvaltningen har fokuserat på ärenden från kundtjänst och tätort.

Måluppfyllelse

Kommunen ska i sin verksamhet aktivt bidra till att bevara samt skapa förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Minst tio nya skötselplaner ska skapas under åren 2007-2010.

Inom ramen för projekt Skyddsstrategi skog har elva nya skötselplaner skapats. Uppdatering av naturvårdsprogrammet som antogs 2001 har ej påbörjats.

År 2010 ska 65 procent av invånarna i Motala kommun anse att skötseln av kommunens grönområden och anläggningar fungerar väl jämfört med 58 procent år 2007.

Enkätundersökningen våren 2010 visar att 70 procent är nöjda med parkernas skötsel medan 6 procent säger att parkerna sköts dåligt. Inkomna ärenden till kundtjänst indikerar ett ökat antal synpunkter på träd men färre klagomål på gräsklipp vilket sannolikt kan härledas till den utökade klipparealen.

Grönområden i Motala kommun erbjuder höga värden för rekreation och friluftsliv, är kända samt väl frekventerade. År 2010 besöker 70 procent av kommuninvånarna ett grönområde minst en gång per vecka jämfört med 63 procent år 2007.

För att förtydliga underlaget har enkätundersökningen har kompletterats med fler frågor jämfört med 2007. Av de tillfrågade uppger 73 procent att de vistas i naturen (inklusive trädgård eller dylikt) minst en gång per vecka. 51 procent besöker ett bostadsnära grönområde minst en gång per vecka och 18 procent varje dag. Det mest frekventerade friluftsområdet är Varamon som 34 procent besöker minst en gång per månad följt av Stadsparken med 30 procent samt Kanalstråket 25 procent. Ökat nyttjande har uppmuntrats genom restaurering av tätortsnära grönområden för att öka attraktiviteten och förbättra tillgängligheten med guidade visningar och riktade satsningar inom skola/barnomsorg med skolskogar och lärarfortbildning.

Skötsel av kommunens parkmark ska spegla trender inom park och trädgård. Samtliga medarbetare ska ha deltagit i minst två utbildningsdagar och nämndens politiker i minst en utbildningsdag under mandatperioden i syfte att skapa förutsättningar för innovativ verksamhet inom park- och naturvård.

Under våren genomfördes den elfte naturvårdsdagen för politiker och tjänstemän. Personal inom park och natur har en individuell utbildningsplan. Gemensamma utbildningsdagar erbjuds på aktuella teman med ex studiebesök till innovativa kommuner.

Projekt för att skapa attraktiva och vackra utemiljöer för boende och besökare prioriteras för att utveckla kommunens goda förutsättningar med närhet till vatten och grönområden. Stråk och områden med hög besöksfrekvens ska definieras och befintliga upplevelsevärden beskrivas.

Goda exempel som genomförts är lokala naturvårdsprojekt i tätortsnära grönområden, restaureringen av befintlig riksväg 50 genom Motala centrum, nya lökplanteringar samt åtgärder inom ramen för centrumförnyelsen med renoveringen av kanalparken. Upprustningen av gamla folkets park och restaureringen av 33 stycken buskage som en trygghetshöjande åtgärd är andra exempel.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Inriktningsmål | Fastighet

Verksamheten ska tillgodose kommunens behov av ändamålsenliga lokaler.

Genom förebyggande underhåll ska fastigheterna förvaltas på ett sådant sätt att kvalitet och värde bibehålls till lägsta möjliga kostnader i ett långsiktigt perspektiv.

Resultatmål | Fastighet

Koldioxidutsläppen från uppvärmning av kommunens fastigheter ska minimeras. Användning av oljebränslen för primär uppvärmning ska vara 0 procent senast 2010.

55

Måluppfyllelse

Uppfyllelsen av flera av de uppsatta resultatmålen om miljö, energibesparing och även planerat underhåll nås, om än något försenat, förutsatt att kommunen beslutar om en fortsättning på det påbörjade EPC-projektet. Övriga mål bedöms, med något undantag, uppnås.

Måluppfyllelse

18 tidigare oljeeldade anläggningar har ersatts med fjärrvärme eller andra biobränsleanläggningar. En större oljeanläggning har ej kunnat ersättas då investeringsmedel saknats. Denna ingår nu i det påbörjade EPC-projektet och kommer att åtgärdas under våren 2011.

Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska med 20 procent senast år 2010 med utgångspunkt från 2006 år nivå.

Uppfyllelsen av målet är avhängig ovannämnda EPC-projekt där besparingsåtgärderna ska vara genomförda 2012. Beräknad energibesparing är 25 procent med utgångspunkt från 2008. Den hittills uppnådda energibesparingen är cirka 5 procent.

Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter, under fastighetsenhetens ansvar, med minst 30 procent senast år 2010 i förhållande till 2007 års nivå.

Kostnaderna för skadegörelse (glaskross med mera) har varit relativt oförändrad 2007 – 2009. Skadegörelsen har årligen kostat 650 000 – 750 000 kronor. Under 2010 har skett ett trendbrott och kostnaden för skadegörelsen har minskat till 486 000 kronor vilket gör att målet uppfylls.

Det är dock vanskligt att bedöma om detta är en tillfällig nedgång eller en långsiktig trend.

Senast 2010 ska en lokalförsörjningsplan för verksamheternas behov finnas upprättad.

Ett förslag till lokalförsörjningsplan har upprättats och är beslutad av kommunstyrelsen.

Fram till 2010 ska minst 30 procent av fastigheter som ej erfordras för kommunal kärnverksamhet avyttras.

Ett tjugotatal objekt har avyttrats eller i vissa fall rivits vilket innebär att målet är uppfyllt.

Öka det planerade underhållet så att detta uppgår till minst 75 kronor/kvm år 2010 beräknat på kommunens kärnfastigheter.

Det planerade underhållet för 2010 uppgick till 66 kronor/kvm och har under målperioden uppgått till som mest 70 kronor/kvm (2009). Genomförandet av EPC-projektet kommer att innebära att en hel del åtgärder som är att karaktärisera som planerat underhåll utförs och som samtidigt betalas genom energibesparingar. Trots det så behöver mera pengar tillföras fastigheterna för att upprätthålla deras status och garantera hyresgästerna en bra arbetsmiljö.

Öka användningen av miljövänliga material/media i såväl nybyggnad och ombyggnad som löpande förvaltning samt sträva efter att minimera fastigheternas livscykelkostnader vid ny- och ombyggnad

Användningen av miljövänlig material/media ökar genom att fossila bränslen ersätts med förnyelsebara och kraven på materialval, energiförbrukning mm skärps i kommunens upphandlingar.

Inriktningsmål | Kostenheten

Verksamheten ska leverera näringsriktiga och prisvärda måltider anpassade till kundernas behov där andelen ekologiskt certifierade livsmedel ska öka.

Resultatmål | Kostenheten

Måluppfyllelse

Kostenheten har levererat näringsvärdesberäknade och näringsriktiga måltider till kunderna. Med mer mat lagad från grunden har procentuellt livsmedelskostnaden/portion minskat. Den ekologiska användningen av livsmedel har ökat under åren.

Måluppfyllelse

Arbeta för att öka efterfrågan på ekologiskt certifierade livsmedel enligt kommunfullmäktiges beslut. Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska vara minst 20 procent år 2010.

År 2010 har kostenheten ökat andelen ekologiska livsmedel till i snitt 28,7 procent.

Arbeta för att ett kostpolitiskt program ska finnas för Motala kommun senast 2010 baserat på sambandet mellan kost, miljö och hälsa.

Ett kostpolitiskt program finns ute på remiss på socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och bildingsförvaltningen.

Alla måltider som tillagas och serveras av kostenheten ska vara pris- och näringsberäknade enligt SLV:s (Statens livsmedelsverk) riktlinjer senast 2010.

Arbetet med att pris- och näringsvärdesberäkna alla måltider, är ett arbete som pågår kontinuerligt. I dagsläget är alla aktuella maträtter näringsvärdesberäknade. forts nästa sida

57 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Resultatmål | Kostenheten

Bedriva ett aktivt hälsoarbete i syfte att minska sjukfrånvaron till mindre än 9 procent senast 2010.

Måluppfyllelse

Kostenheten har arbetat aktivt med olika aktiviteter för personalen i Hälsoombudsgrupp. Utvecklingen av kostorganisationen med fyra gruppchefer som arbetar närmare köken fortsätter. Totalt är kostenhetens sjuktal 8,6 procent 2010.

Mätningar av kundnöjdheten görs varje år. Nöjd-mycket nöjd uppgår 2010 till följande: För landstingets personal 100 procent Vid mätning av kundnöjdhet hos Kostenhetens kunder ska kundnöjdheten överstiga 80 procent.

Patienter, landstinget 91 procent Patyienter, rättspsyk, 83 procent.

Skolelever, 78 procent. Här hade vi bara 230 svar av cirka 3500 elever.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

57

Vatten- och avfallsnämnden Årets verksamhet Vatten

Vattenenheten ansvarar för att förse kunderna i Motala och Vadstena med dricksvatten samt avledning av avloppsvatten.

Enheten är i och med detta engagerade i samhällsbyggnadsprocessen och i arbetet med drift och underhåll av våra VA-anläggningar.

Utbyggnaden av nytt reningssteg för förbättrad kväveavskiljning vid Karshults avloppsreningsverk har avslutats under 2010. Effekterna har märkts i att halterna av kväve i utgående vatten är låga sedan driftstarten. Ytterligare driftoptimering kommer att genomföras under 2011. Det har också genomförts stora arbeten med ledningsomläggningar som krävs för anläggandet av den nya riksväg 50. Dessa arbeten kommer att fortgå under 2011.

Enheten har varit delaktig i kommunernas planarbete under hela året och framför allt medverkat vid planeringen i samband med utbyggnaden av nya riksväg 50 genom Motala.

Med anledning av entreprenadens början under året har vattenenheten genomfört ett större antal ledningsomläggningar för att säkerställa möjligheter till vägbygget. Ytterligare ledningsomläggningar i detta projekt kommer att genomföras under 2011.

Taxan för vatten och avlopp i Motala har höjts under året, men ligger fortfarande på en låg nivå enligt den årliga undersökning som SABO genomför.

Avloppsslammet är certifierat enligt REVAQ-systemet. Detta innebär att slammet kan spridas på åkermark och bidra till att nå det nationella miljömålet om återföring av minst 60 procent av fosforn från avlopp ska nyttjas som växtnäring.

Vattenenheten arbetar i ett långsiktigt perspektiv när det gäller utvecklingen av verksamheten. Detta görs bland annat genom god anläggningskännedom bland medarbetarna så att fel och brister kan förebyggas och de akuta felen minimeras. Vidare har enheten en långsiktig projektplanering för att säkerställa anläggningarnas livslängd.

Förslag på vattenskyddsområdet för Vättern är inlämnat till länsstyrelserna som berörs av frågan. Förslaget omfattar hela Vättern och är framtaget av samtliga kommuner som har dricksvattenintresse i Vättern. Återvinning och avfall

Återvinning och avfall svarar för insamling, transport, återanvändning, återvinning, behandling, bortskaffande och deponering av avfall som uppkommer i Motala och Vadstena

kommuner. Verksamheten driver insamling i egen regi och har Tuddarps avfallsanläggning som central anläggning i verksamheten.

Avfallstaxan har inte höjts under 2010. Taxan för flerbostadshus är den näst lägsta i länet, småhustaxan ligger på genomsnittet i jämförelse med liknande kommuner. Taxan för fritidshus har ändrats för 2010 och ger fler valmöjligheter av kärlstorlek, hämtningsintervall och hämtningsperiod.

På Tuddarps avfallsanläggning har arbetet med sluttäckning av den gamla deponidelen fortsatt. Sortering av blandat avfall och omlastning av brännbart avfall sker numera under tak för att minska lakvattenbildning. En energikartläggning har gjorts på Tuddarp med syfte att minska energianvändning för belysning, uppvärmning och lakvattenbehandling.

Den nya återvinningscentralen i Vadstena invigdes i september.

Samtliga återvinningscentraler har fått ny skyltning för att underlätta sortering och återvinning. Under året har arbetet med märkning av sopkärl för tömningsregistrering fortsatt. Detta arbete görs för att kvalitetssäkra och optimera hämtningsprocessen.

Ett nytt hämtningsfordon som drivs med RME (rapsmetylester) har köpts in. Under året har dieselförbrukning minskat med 22 procent och ersatts med förnyelsebara drivmedel som biogas och RME. Under perioden 2006-2010 har återvinning och avfall minskat förbrukningen av diesel med 50 procent.

Insamling av farligt avfall har genomförts på lördagar i september för boende på landsbygd i Motala och Vadstena.

Ekonomi

Verksamheten Vatten redovisar ett överskott på 2,6 miljoner kronor för Motala. Överskottet bokas i bokslutet som en skuld till va-kollektivet. Vatten Motala har totalt en kortfristig skuld till va-kollektivet på 3,3 miljoner kronor samt en fond på 1,7 miljoner kronor som är resultat av tidigare års överskott. Verksamheten Återvinning och avfall redovisar ett överskott på 3,1 miljoner kronor som avsätts till en utjämningsfond som då ökar till 11,3 miljoner kronor. Dessutom har verksamheten avsatt 0,8 miljoner kronor 2010 till en fond för återställning av Tuddarps deponi som då uppgår till 6 miljoner kronor.

Framtid

Fortsatta driftoptimeringar för att förbättra produktionen av biogas kommer att göras de närmsta åren på Karshults avloppsreningsverk. Möjligheterna att tillsätta andra substrat till rötkammrarna för att öka produktionen av biogas kommer också att utredas.

59 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Under 2011 kommer det nya kväveavskiljningssteget att trimmas in till optimal drift. Driften kommer att anpassas så att utgående kvävehalter uppfyller gällande tillståndsvillkor med viss marginal.

Vattenenheten arbetar med utredningar kring överföringar av spillvatten från antingen Vadstena eller någon mindre tätort inom Motala till Karshults avloppsreningsverk. En eventuell överföring medför också nedläggning av avloppsreningsverk i berörd ort och en arbetseffektivisering för enhetens personal.

Utbyggnaden av ny riksväg 50 samt dubbelspår genom Motala innebär även kommande år behov av ledningsomläggningar för VA-näten.

Ett nytt ramdirektiv för avfall har beslutats inom EU med krav på att minska mängderna samt främja återanvändning och materialåtervinning. Bedömningen är därför att mer avfall kommer att materialåtervinnas, behandlas biologiskt och energiåtervinnas. Deponeringen kommer att minska

ytterligare och koncentreras till några få regionala deponier.

Matavfall, till biogasframställning, kommer att hållas skilt från övrigt avfall i Motala och Vadstena kommuner med början våren 2012. Uppbyggnaden av avfallstaxan kommer att revideras för att främja avfallsminimering, materialåtervinning och utsortering av matavfall. Insamling av hushållsavfall kommer att ske med fossilfria drivmedel.

Investeringar kommer att göras i befintliga återvinningscentraler för att svara mot ökade avfallsmängder, ökad sortering och mer företagsbesök. Framtida investeringar på Tuddarp för att samlokalisera hela vår verksamhet är under utredning.

Under de närmaste åren kommer Banverket att fortsätta köra upp överskottsmassor till Tuddarps gamla deponi.

Denna deponi ska sluttäckas med ett tätskikt och övertäckas med cirka 100 000 ton jordschakt. Avtal har tecknats med Banverket som garanterar Tuddarps avfallsanläggning schaktmassor till sluttäckning.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

59

Måluppfyllelse Inriktningsmål | vatten

Vatten- och avloppsverksamheten ska långsiktigt säkerställas på ett miljövänligt och ekonomiskt sätt där kunderna fortlöpande informeras. Kretsloppstänkande ska genomsyra verksamheten

Resultatmål | vatten

Måluppfyllelse

Vattenenhetens verksamhet genomsyras av ett långsiktigt verksamhetssätt och en tydlighet i den ekonomiska uppföljningen. Hela verksamheten är ett kretsloppssystem i samhället, vilket präglar verksamheten när det gäller samhälls- och miljönyttan. De mål som inte bedöms att uppnås är beroende av teknik från leverantörer, samarbete med andra entreprenörer alternativt fördjupad planering för att kunna uppnås. Samtliga resultatmål, förutom mål nr 1 (biogas), bedöms möjliga att nå, men inte inom den utsatta tiden. Biogasförädling kan med dagens utrustning bara teoretiskt uppgå till 348 000 m3 per år. För att uppnå målet på 400 000 m3 per år måste utrustning uppgraderas.

Måluppfyllelse

Biogasen på Karshults reningsverk förädlas till fordonsbränsle och produktionen ökas genom mottagande av organiskt avfall. Gasproduktionen ska uppgå till minst 400 000 N m3/år renad gas senast under år 2010.

Målet nås inte 2010. Entreprenören har haft problem med att få ordning på gasreningen och i dagsläget fungerar inte kompressorn som den ska.

Minska användningen av fossila bränslen genom att öka andelen biogasbilar från 1st år 2007 till 7 st, senast under år 2010.

I dagsläget är 7 av totalt 11 fordon på enheten biogasdrivna.

De 4 större servicebilarna är dieseldrivna då biogasalternativ har saknats.

Under perioden 2007-2010 ska minst 60 km spillvattenledningsnät TVinspekteras och dokumenteras i Motala och 12 km i Vadstena.

Utförd filmning 2007-2010, är 42 km i Motala kommun. Då varje filmmeter ska granskas, kommenteras och eventuellt åtgärdsplaneras så har det, på grund av vakanta tjänster, inte hunnits med mera.

Andelen dagvattenytor som är anslutet till en dagvattenreningsanläggning ska öka från 9 procent år 2006 till 15 procent senast år 2010 (gäller för Motala).

Ombyggnad av dagvattenutloppet i Varamons södra del har skett under hösten 2010. Detta innebär att 16 procent av de ytor som belastar dagvattennätet är anslutet till dagvattenomhändertagningsanläggning.

Utgående kvävehalt ska med god marginal understiga 15 mg/l mätt som medelvärde i utgående vatten från Karshults reningsverk senast 2010.

Ombyggnad av kväveavskiljningssteg är slutförd och driftsatt. Sedan driftstarten har medelvärdet på utgående halt understigit 15 mg/l.

Energiförbrukningen i vattenverk, tryckstegringsstationer och reservoarer ska minska från 0,60 kWh/producerad m3 vatten år 2006 till 0,55 kWh/ producerad m3 vatten år 2010.

Enerigförbrukningen är 0,558 kW/ producerad m3 för år 2010. Den långa och kalla vintern gjorde att verksamheten inte nådde ända fram.

Förnyelsetakten för vatten- och spillvattennäten understiga 200 år som ett glidande 3års medelvärde vid utgången av 2010 samt att förnyelsetakten för de tillhörande tekniska anläggningarna ska understiga 50 år som ett glidande 3års medelvärde vid utgången av 2010.

Ledningsnät: Det 3åriga medelvärdet är 302 år för 2010. Att värdet ökat beror på att de förnyelser som utförts har gjorts på stora dimensioner vilket ökat meterkostnaden och som i sin tur ska balanseras mot budgetutrymmet.

Anläggningar: Det 3åriga medelvärdet är 43 år för 2010.

Inriktningsmål | Återvinning och avfall

Avfallsmängden ska minimeras genom bättre materialåtervinning, sortering och information. Avfallet ska hanteras på ett effektivt och miljömässigt sätt där de resurser som finns i avfallet i form av energi tas till vara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik.

Resultatmål | Återvinning och avfall

Senast 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning. 2005 var siffran 22 procent.

Måluppfyllelse

Avfallsmängderna ökar över tid och är starkt kopplade till konjunktur och konsumtion. Allt mer avfall materialåtervinns och avfall till deponi eller energiåtervinning minskar. För att nå målet vad gäller materialåtervinning krävs att hushållens matavfall behandlas skilt från brännbart avfall vilket kommer att ske tidigast i april 2011. Avfallshanteringen är en väldigt transportintensiv verksamhet, där förnyelsebara drivmedel minskar vår miljöbelastning.

Måluppfyllelse

33 procent eller 8 300 ton av total 25 000 ton hushållsavfall återvinns.

Målet kommer inte att nås med nuvarande insamlingssystem av säckoch kärlsopor. forts nästa sida

61 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Resultatmål | Återvinning och avfall

Måluppfyllelse

2010 ska minst 80 procent av invånarna ha kunskap om hur de ska sortera sitt avfall, var det ska lämnas och varför avfallet ska sorteras.

89 procent av invånarna säger sig ha någorlunda eller helt och hållet kunskap om varför och hur avfallet skall sorteras enligt SKL undersökning.

Senast 2012 ska insamling och återvinning av hushållsavfall ske med fossilbränslefria drivmedel.

Under 2010 har ytterligare ett renhållningsfordon som går på rapsmetylester (RME) införskaffas. Sedan tidigare drivs fyra fordon med RME och fyra går på biogas. Återvinning och avfall räknar med att nå målet om fossilbränslefria transporter till 2012.

Minst 80 procent av invånarna ska uppleva att avfallshanteringen ger en god service och är användarvänlig senast 2010.

Enligt undersökning utförd av SKL visar att 87 procent är på det hela taget nöjd med hämtning av hushållsavfall. 5 procent är missnöjd med hämtningen.

Senast 2012 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling.

Under 2011 planeras införandet av utsortering av matavfall i Motala och Vadstena kommuner. Insamlat matavfall kommer att rötas i Linköping.

Senast 2010 ska minst 300 ton av matavfallet från restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling.

Årligen återvinns cirka 100 ton matavfall i kvarnar med en teknisk kapacitet av 300 ton. Återvinning och avfall har investerat i avfallskvarnar för att kunna ta emot 300 ton matavfall från storkök.

Senast 2012 ska det finnas minst 1 mobil ÅVC (återvinningscentral) som betjänar Motala och Vadstena kommuner.

Mängden grovavfall ökar mer än övrigt avfall och de kommande åren kommer återvinningscentralerna att byggas om för att fortsatt erbjuda en god service till boende och företag. Mobil återvinningscentral kommer även att öka servicegraden för de på landsbygden och minska antalet transporter till våra tre stationära centraler.

Senast 2012 ska alla hushåll, verksamheter och besökare i Motala och Vadstena kommuner veta vart de kan vända sig för att få information om avfallshantering.

Informationsbehovet ökar i takt med ökad sortering, materialåtervinning kräver rena fraktioner. Återvinning och avfall är med och bevakar ny teknik för att underlätta informationen och jobbar med kommunen centralt i informationsarbetet.

Värdering av måluppfyllelse:

Ja, målet är uppnått Målet är endast delvis uppnått Nej, målet är inte uppnått

Ă&#x2026; R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd redovisning

61

63 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd redovisning ekonomisk översikt Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen.

för uppvärmning av varmvatten och ventilationsluft. I Gamla stan har även renovering av hissar påbörjats. På Ekön har installation skett av ventilationsteknik med värmeåtervinning.

Utbyte av kulvertar för varmvatten på området Tegelviken har fortsatt och på området Guldkullen pågår arbete med att införa modern avfuktning i husgrunderna. Bland övriga underhållsåtgärder kan nämnas nya låssystem, fönsterbyten samt nya ventilationssystem.

Bostadsstiftelsen Platen

Under 2010 har lägenheter sålts inom följande fastigheter; Bråkstrecket tre stycken, Värdshuset fyra stycken, och Brunneby-Hälla fem stycken. I samband med de två sistnämnda försäljningarna har samfällighetsföreningar bildats.

Det helägda dotterbolaget Bostadsstiftelsen Platens Bygg AB har bildats för att ansvara för byggnation och förvaltning av den nya räddningsstationen. Stationen kommer att omfatta brandkår och ambulansverksamhet och beräknas vara färdigställd under vintern 2012.

Bostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, byggnader för kommunal service och tillhörande kollektiva anläggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Motala.

Bostadsstiftelsen Platen omsatte 335 miljoner kronor under 2010. Hela 97,8 procent av lägenheterna är uthyrda, vilket är mycket bra. Flyttningsfrekvensen under året var 19,1 procent, motsvarande siffra för 2009 var 20,7 procent.

Inom projektet ”Tillsammans i Charlottenborg” har utvecklingen av affärscentrumet fortsatt med ombyggda entréer med vindfång. Lokaler har byggts om till en kommunal fritidsgård och gamla asfaltsytor har ersatts med en aktivitetspark. Vidare har fem lägenheter i Charlottenborg byggts om efter önskemål från de inflyttade hyresgästerna. Ombyggnationerna avser främst öppnare planlösningar samt ombyggnader av kök.

Den gamla saluhallen i Motala har byggts om från restaurang till ett ungdomscenter.

På fastigheten Bergstrollet 2 har ett vårdhem för senildementa, Solbacken, färdigställts under året. Solbacken innehåller femtio lägenheter samt vårdutrymmen, cafeteria och pool. Inflyttning skedde i början av oktober. Byggnation av en dagstuga på fastigheten Tuvullen 1 slutfördes under våren.

Dagstugan är en utveckling av det befintliga trygghets- och vårdboendet.

Företagets målsättning är att behålla en stor omfattning på underhållet och årets underhållskostnader uppgick till 46 miljoner kronor. Under året avsattes resurser för att genomföra de beställningar som gjorts av Platens hyresgäster inom ramen för det hyresgäststyrda underhållet.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 5,1 miljoner kronor och årets resultat blev en vinst på 6,2 miljoner kronor.

Bostadstiftelsen Platen Grundfond, tkr Kommunens andel, %

2010

2009

11 000

11 000

100

100

334 923

330 668

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr

5 106

17 533

Årets resultat, tkr

6 191

11 768

1 264 088

1 253 940

Omsättning, tkr

Balansräkningens omslutning, tkr Soliditet, % Antal anställda

24

24

101

96

Resultat (siffrorna inom parentes avser 2009)

Verksamhetens nettokostnader

2010 års utfall för verksamhetens nettokostnader blev 1 811,6 miljoner kronor (1 736,3). Nettokostnadsökningen uppgick 2010 till 75,3 miljoner kronor vilket motsvarar 4,3 procent.

Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 95 procent av skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning.

Finansnetto

Arbetet med upprustning av fasaderna på Ekönområdet har fortsatt. I Gamla stan har installation av fjärrvärme påbörjats

Årets finansnetto har försämrats med 0,6 miljoner kronor sedan föregående år och uppgår till -38,0 miljoner kronor (-37,4).

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

63

Finansiering

Finansnetto | mkr

60

Rörelsekapital och likviditet

50

30

Rörelsekapitalet har under året försämrats med 31,8 miljoner kronor och är fortfarande kvar på en mycket svag nivå, -263,8 miljoner kronor. Koncernens likviditet uppgick på balansdagen till 82,4 miljoner kronor.

20

Rörelsekapital och likviditet | mkr

40

10 0 2006 Räntekostn

2007

2008

2009

2010

Ränteint

Resultat före extraordinära poster

Resultat före extraordinära poster blev + 48,5 miljoner kronor (+47,7). Nettoinvesteringsnivån i koncernen 2010 var 181,4 miljoner kronor (157,4). Årets investeringar inriktades främst på upprustning av skolor, förskolor, exploatering, valedningar, gator och vägar samt renovering av Gamla Motala Verkstad för kommunen samt ny- och ombyggnationer inom bostadsstiftelsen.

200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 -300

2006

2007

2008

2009

2010

Låneskuld

Den långfristiga nettoupplåningen har under året ökat med 15,9 miljoner kronor och uppgick på balansdagen till 1 004,4 miljoner kronor (988,5).

Låneskuld | mkr 1200

Resultat före extraordinära poster | mkr

1000

100

800

80

600 400

60

200

40

0

20 0

2006

2007

2008

2009

2010

Årets resultat

Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2010 med 49,6 miljoner kronor.

Resultatet är en förbättring med 7,6 miljoner kronor från föregående år. Årets resultat | mkr

2009

2010

SOLIDITET

80

40

60

30

40

20

20

10 2007

2008

Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett negativt tecken om soliditeten successivt försämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen.

50

2006

2007

Soliditet

100

0

2006

2008

2009

2010

0

2006

2007

2008

2009

2010

65 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Antal anställda

Antalet månadsanställda i koncernen Motala kommun var under året 3 667 personer. Av de anställda är 79 procent kvinnor. Kommunen svarar för huvuddelen anställda (3 566 personer) medan bostadsstiftelsen Platen har 101 anställda.

Under året har de månadsanställda i kommunen minskat med 41 personer.

Antal månadsanställda i kommunen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2006

2007

2008

2009

2010

Framtiden Koncernen måste fortsätta sina ansträngningar för att behålla en ekonomisk balans. Det kan ske genom att verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. I framtiden gäller det att klara investeringsnivån inom ramen för beslutade mål. Om detta infrias kommer koncernen att kunna gå in i en fas där utvecklingsfrågor får en mer framträdande roll. Det handlar om att utveckla såväl arbetsformer som verksamhet. En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

65

Sammanställd resultaträkning Belopp i tkr

Not

2010

2009

Verksamhetens intäkter

1

783 000

769 316

Verksamhetens kostnader

2

-2 466 125

-2 381 150

Avskrivningar

3

-128 441

-124 457

-1 811 566

-1 736 291

Verksamhetens nettokostnader

Skatteintäkter

1 443 125

1 428 028

Generella statsbidrag

389 661

329 392

Fastighetsavgift

65 302

64 010

Finansiella intäkter

4

5 906

4 219

Finansiella kostnader

5

-43 902

-41 614

48 526

47 744

Bokslutsdispositioner

3655

-816

Resultat före extraordinära poster

Skattekostnader

-2 570

-4 949

Årets resultat

49 611

41 979

Sammanställd finansieringsanalys

2010

2009

Förändring av eget kapital

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

49 611

41 979

Avskrivningar

128 441

124 457

Förändring pensionsskuld inkl löneskatt

-3 088

2 877

Avsättning framtida pensionsutbetalningar

10 000

14 000

Ianspråktagande av framtida pensionsutbetalningar

-14 000

0

Återställande deponi

0

-237

Avsättning till statlig infrastruktur

0

96 529

Övriga ej likviditetspåverkande poster

-7 222

-20 015

163 742

259 590

Förändring kortfristiga fordringar

-55 915

-15 223

Förändring förråd

-522

592

Förändring kortfristiga skulder

-14 921

116 030

Kassaflöde från den löpande verksamheten

92 384

360 989

Utbetalning fastigheter och anläggningar

-188 588

Inbetalning fastigheter och anläggningar

41 197

21 745

Utbetalning maskiner och inventarier

-34 010

-35 459

Medel från verksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Inbetalning maskiner och inventarier Kassaflöde från investeringsverksamheten

-146 121

49

2 394

-181 352

-157 441

Nyupptagna lån

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

58 457

24 865

Amortering av lån

-61 719

-29 521

Ökning långfristiga fordringar

-15 823

-96 428

Minskning långfristiga fordringar

4 855

10 655

-14 230

-90 429

113 119

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-103 198

Likvida medel vid årets början

Årets kassaflöde

185 625

72 506

Likvida medel vid årets slut

82 427

185 625

67 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd balansräkning TILLGÅNGAR

Not

Anläggningstillgångar

2010-12-31

2009-12-31

Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader

6

2 458 091

2 408 446

Maskiner och inventarier

7

104 509

94 611

2 562 600

2 503 057

Summa materiella anläggningstillgångar

Medfinansiering till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur

92 000

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar m.m.

8

Långfristiga fordringar

4 191

96 000

4 057

9

41 680

30 712

Summa finansiella anläggningstillgångar

45 871

34 769

Summa anläggningstillgångar

2 700 471

2 633 826

Omsättningstillgångar

Förråd m.m.

10

3 155

2 633

Kortfristiga fordringar

11

191 203

135 288

Likvida medel

12

82 427

185 625

Summa omsättningstillgångar

276 785

323 546

SUMMA TILLGÅNGAR

2 977 256

2 957 372

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat eget kapital

13

Varav årets resultat

1 264 032

1 215 973

49 611

41 979

Summa eget kapital

1 264 032

1 215 973

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

14

44 359

47 447

Övriga avsättningar

15

48 032

53 299

92 391

100 746

Summa avsättningar

Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till statlig infrastruktur Summa långfristiga skulder

16

1 004 415

988 541

75 756

96 529

1 080 171

1 085 070

Kortfristiga skulder Kortfristiga lån

31 512

29 762

Leverantörsskulder

143 243

108 257

Övriga kortfristiga skulder

219 192

229 064

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

146 715

188 500

17

540 662

555 583 1 640 653

Summa kortfristiga skulder

Summa skulder

1 620 833

2 977 256

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

2 957 372

Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden

749 661

776 598

därav koncerninterna åtaganden

591 040

615 000

Ställda panter Fastighetsinteckningar

360 556

360 556

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

67

Notförteckning

Not 1 Verksamhetens intäkter

2010

2009

Motala kommun

504 424

493 882

Bostadsstiftelsen Platen

338 978

331 767

Bostadsstiftelsen Platen

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-60 402

-56 333

Summa

783 000

769 316

Summa

Not 2 Verksamhetens kostnader

2010

2009

Motala kommun

2 562

2 199

Not 11 Kortfristiga fordringar

123 868 18 596

-11 563

-7 176

191 203

135 288

254 239

237 393

Interna mellanhavanden (elimineringar)

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-60 402

-56 333

Summa

2 466 125

2 381 150

Not 3 Avskrivningar

Not 12 Likvida medel

27 496

Bostadsstiftelsen Platen

434 2 633

Bostadsstiftelsen Platen

2 200 090

Summa

593 3 155

175 270

Motala kommun

2 272 288

Motala kommun

Not 10 Förråd m.m

Motala kommun

48 554

129 215

Motala kommun

83 726

80 581

Bostadsstiftelsen Platen

33 873

56 410

Bostadsstiftelsen Platen

44 715

43 876

Summa

82 427

185 625

128 441

124 457

Summa

Not 4 Finansiella intäkter Motala kommun

Not 13 Eget kapital

976 083

931 826

298 949

295 147

5 262

3 362

Bostadsstiftelsen Platen

Bostadsstiftelsen Platen

984

1 197

Interna mellanhavanden (elimineringar)

Varav räntebidrag

547

777

Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

-340

-340

5 906

4 219

Not 5 Finansiella kostnader Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

8 340

7 792

35 902

34 162

-340

-340

43 902

41 614

Not 6 Mark och byggnader Motala kommun

1 166 915 2 408 446

Bostadsstiftelsen Platen Summa

97 011

87 667

7 498

6 944

104 509

94 611

Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

Not 9 Långfristiga fordringar Bostadsstiftelsen Platen Summa

Bostadsstiftelsen Platen

11 899

10 983

Summa

44 359

47 447

36 464

Not 15 Övriga avsättningar Motala kommun

Not 16 Långfristiga skulder

44 263

48 263

3 769

5 036

48 032

53 299

Motala kommun

220 247

254 187

Bostadsstiftelsen Platen

859 924

830 883

1 080 171

1 085 070

Summa

Not 17 Kortfristiga skulder

15 061 130 -11 000 4 191

14 927 130 -11 000 4 057

Motala kommun

32 460

Not 8 Aktier, andelar m.m.

1 215 973

Fördelning av långfristiga skulder exkl. pensionsskuld

Motala kommun

Not 14 Avsättningar för pensioner

1 190 267 2 458 091

-11 000

1 264 032

Motala kommun

Summa

Bostadsstiftelsen Platen

-11 000

1 241 531

Summa

Not 7 Maskiner och inventarier

Summa

Bostadsstiftelsen Platen (uppskjuten skatteskuld)

1 267 824

Motala kommun

37 449

26 201

4 231

4 511

41 680

30 712

Motala kommun

462 678

450 868

Bostadsstiftelsen Platen

89 547

111 891

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-11 563

-7 176

540 662

555 583

Summa

6 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 M O TA L A K O M M U N

Revisionsberättelse Inledning

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna. Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag.

Uppdrag och ansvar

Kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.

Revisionens omfattning och inriktning

Vi har granskat att verksamheten skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som gjorts inom styrelsen och nämnderna varit tillräcklig. Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från Komrev inom PwC. För ansvarsprövningen viktiga iakttagelser och bedömningar

Vi har löpande under året delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har löpande under året även överlämnats till kommunfullmäktige.

Vi har också träffat nämndernas och fullmäktigeberedningarnas presidier liksom förvaltningsledningar för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas protokoll.

Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Revisorerna konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2010 blev drygt 6 mkr bättre än budgeterat. Sammantaget innebär det ekonomiska resultatet att kommunen även 2010 klarat balanskravet med bred marginal.

Av kommunens finansiella mål kan vi konstatera att kommunen under 2010 uppnått fyra av de fem målen. Det som inte uppnåtts är kommunens långsiktiga mål om att ha ett positivt rörelsekapital.

Rörelsekapitalet har under året försämrats. Detta visar på behovet av

tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning, ekonomisk försiktighet och kontinuerlig uppföljning inom alla verksamheter.

Bildningsnämnden har i delårsrapporten liksom prognosen 31 oktober prognostiserat ett utfall i nivå med budget. I bokslutet redovisar nämnden ett underskott på hela 6,6 mkr. Revisorerna ser allvarligt på bristerna i den ekonomiska uppföljningen. En förutsättning för en fungerande styrning av verksamheten är bl.a. att nämndens uppföljningsinstrument ger beslutsfattarna rätt information.

Revisorerna förutsätter därför att bildningsnämnden noga analyserar orsakerna till skillnaden mellan prognoserna och det faktiska utfallet för helåret och vidtar nödvändiga åtgärder för att under 2011 kunna bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram.

Trots ekonomiskt tillskott under året på 4 mkr visar socialnämnden ett underskott för 2010 på närmare 5 mkr. Det är därför angeläget att socialnämnden agerar kraftfullt för att snarast komma till rätta med de ekonomiska obalanser som uppstått inom såväl äldreomsorgen, sociala resursverksamheten som inom hem för vård eller boende för vuxna (HVB).

De bedömningar av graden av måluppfyllelse som kommunstyrelsen och nämnderna själva gör i årsredovisningen uppfattar vi som i allt väsentligt rimliga. Årsredovisningens utformning har utvecklats positivt de senaste åren. Detta har inneburit att informationen blivit mer lättillgänglig för såväl fullmäktige, medborgarna som andra intressenter.

I föregående års revisionsberättelse uppmanade vi nämnderna och kommunstyrelsen att i årsredovisningen kortfattat beskriva det gångna årets internkontrollarbete. Detta har inte skett varför vi upprepar vår uppmaning och utgår från att information om internkontrollarbetet lämnas i kommande årsredovisningar Revisionens omfattning och inriktning

Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller enskild ledamot i dessa organ.

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ för verksamhetsåret 2010.

Vi tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2010. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Motala 2011-04-06

Ulla Axelsson

Sven Svensson

Rolf Lövgren

Solveig Isaksson

Stefan Hörnell

Ragnhild Wärn

Christer Peterson

Motala kommun 2010 Håll Motala rent Miljöfrågor var ett tydligt tema under året. För att uppmärksamma

vårt gemensamma ansvar för en vacker och ren stadsmiljö så genomfördes flera kampanjer. Några exempel var dekorerade soptunnor, skolbarn som plockade skräp och förskolebarn som gjorde skräpkonst.

Hälsoinspiration Under namnet Hälsoinspiration erbjuder Motala kommun sina anställda varje år inspirerande föreläsningar samt andra aktiviteter och utmaningar. Mariebergsskolan kämpade bra med sitt arbete under året och blev Årets hälsoarbetsplats.

Infrastrukturprojekten 2010 togs det första spadtaget för nya riksväg 50 och dubbelspåret mellan Motala och Mjölby. Den efterlängtade byggstarten uppmärksammades i augusti med bland annat infrastrukturminister Åsa Torstensson på plats.

ÅVC i Vadstena Motala och Vadstena har gemensamma intressen inom renhållningsarbetet. I år var det Vadstena som hade glädjen att inviga en helt ny återvinningsstation.

Hallen

Det invigdes ett helt nytt ungdomscenter mitt i centrum. Kommunen har tillsammans med Bostadsstiftelsen Platen öppnat en helt drogfri mötesplats för de äldre ungdomarna. Här är det musik, film, spel och umgänge som dominerar.

Göta Kanal 200 år 2010 var ett stort jubileumsår för Göta Kanal – Sveriges blå band. Det var 200 år sedan första spadtaget togs för detta fantastiska verk. I kanalens huvudstad Motala firades detta bland annat med en ny staty i Kanalparken.

motala.se