Issuu

Borensberg Motala kommun

Fördjupning av översiktsplanen Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25

Vi har arbetat med fördjupningen av översiktsplanen Fördjupningen av översiktsplanen har tagits fram av Smideman Arkitekter AB på uppdrag av Stadsbyggnadsenheten, Motala kommun. Efter samrådet har förslaget bearbetats av stadsbyggnadsenheten. Medverkande från Smideman Arkitekter AB har varit Bengt Smideman samt Yvonne Ekedahl, Magnus Smideman och Erika Wörman. Medverkande i planarbetet från Motala kommun har varit A nna Säfström, planeringsarkitekt, Henrik Edstam, mark- och exploateringsingenjör samt Leif Sjögren, stadsbyggnadschef och Marianne Cedervall, fd biträdande stadsbyggnadschef. Övriga medverkande: Den tillhörande miljöbedömningen är upprättad av: Johan Rodéhn och Mats Dorell, Structor Nyköping AB Den tillhörande ekonomiska konsekvensbeskrivningen är upprättad av: Ola Brånäs, NAI Svefa Grafisk form: Yvonne Ekedahl, Smideman Arkitekter AB Foto där ej annat anges: Smideman Arkitekter AB

Förord

Borensberg är den näst största orten i Motala kommun. Med de kvaliteter Borensberg har och den utveckling som förväntas för näringsliv och boende har Borensberg möjlighet att gå från en löst sammanhållen ort till att få betyd ligtmer småstadskaraktär. Utanför de centrala delarna kan man utveckla den trädgårdsstadskaraktär som man ursprungligen strävade efter när Borensberg planlades. Med medvetna åtgärder kan orten förvandlas till att bli mycket att raktiv. Att komma till Borensberg för första gången är som att hitta ett smycke i gräset. Det är en lycklig slump att man hittar det men man ser genast att det har ett värde. Det behöverdock renoveras och kompletteras med viktiga delar som fattas. Först då blir det en verklig juvel. Uppgiften är inte helt olik att slipa en diamant. Det gäller att analyseraden värdefulla stenen noga innan man s ätter igång. Det krävs professionellkunskap för att få fram dess rätta värde. Annars kan den förstöras på ett förödande sätt.

PLANFร RSLAG

Fรถrdjupning av รถversiktsplanen fรถr Borensberg, Motala kommun

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

INNEHÅLL

Förord

Inledning Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Planområdets läge och avgränsning Målsättningar med planen Tillväxtvision Borensberg i regionen Tidigare planering Planhandlingar Plankarta

7 7 7 7 8 10 11 12

Planförslag Sammanfattning Centrum med småstadskaraktär Trädgårdsstad och villor Verksamhetsområden Kommersiell service Skolor och förskolor Trafik Teknisk försörjning Grönstruktur Fritid och turism Strandskydd

13 14 22 26 26 27 27 29 31 32 35

Konsekvenser av planförslaget Sammanfattning ur Miljökonsekvensbeskrivningen Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser

37 38 43

Planeringsförutsättningar Befolkning Arbetsplatser Arbetande Service Skolor och barnomsorg Fritidsanläggningar, friluftsliv, nöjen Naturvärden Kulturvärden Bebyggelseutveckling – bebyggelsestruktur Biltrafik och parkering Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Broarna Teknisk försörjning Markägoförhållanden Geologi – mark som inte kan bebyggas Miljö- och riskfaktorer Utvecklingsinitiativ

Övriga handlingar: Markanvändningskarta för Borensbergs tätort Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse Länsstyrelsens granskningsyttrande Utlåtande Antagandebeslut

45 45 46 46 47 47 49 53 54 56 57 59 59 60 63 63 63 64

INLEDNING

Karta över Borensberg med planområdets avgränsning.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

INLEDNING

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

INLEDNING

Vad är en fördjupning av översiktsplanen?

Målsättningar med planen

Fördjupningen av den kommunövergripande översiktsplanen visar den långsiktiga användningen av mark och vatten i en del av kommunen. Fördjupningen redovisar också förslag till bebyggelseutveckling inom planområdet. Det inledande samrådsförslaget togs fram efter ett rådslag den 17 maj 2010 då företagare, föreningsaktiva och allmänhet deltog i två olika möten. I enlighet med Plan- och bygglagens bestämmelser har förslaget varit ute på samråd under tiden 14 mars - 9 maj 2011. Under samrådstiden och tiden som följt har ett antal samrådsmöten, informationsmöten och andra tillfällen för diskussion ordnats. Många invånare har följt processen med stort intresse och engagemang. Detta utställningsförslag är en bearbetad version av det samrådsförslag som tidigare visats. Utställningen innebär en ny möjlighet att föra fram synpunkter. Om det inte visar sig att förslaget behöver ändras på ett mer omfattande sätt, kan fördjupningen av översiktsplanen därefter antas av kommunfullmäktige. Den antagna planen kommer att ligga till grund för detaljplanering, bygglovprövning och annan tillståndsprövning samt andra beslut som berör mark- och vattenanvändningen inom området. En översiktsplan är inte bindande men utgör ett viktigt underlag. Avviker en detaljplan från denna översiktsplan ska detta anges i detaljplanen. Översiktsplanen blir inte automatiskt genomförd utan ska göra en utveckling möjlig. Samtidigt ska den inte låsa utvecklingen i onödan, utan hålla öppet för framtida kompletteringar av strukturen. En handlingsplan avses upprättas för de åtgärder kommunen avser att genomföra i Borensberg

En av målsättningarna med planen för Borensberg är att höja ortens inneboende attraktionskraft, bland annat genom åtgärder i de centrala delarna. Borensberg ska därigenom bli en ännu mer lockande bostadsort som kan komplettera utbudet i Linköping och Motala. Planen ska peka ut goda bostadslägenför småhus och flerbostadshus. Planen ska också peka ut områden där näringslivet kan expandera eller nyetablera. Samhällssituationen ska främja kollektivtrafiken så att pendling till Linköping och Motala blir bekväm. En målsättning med planenär också att stärka turistnäringen genom att möjliggöra en utveckling längs Göta kanal. Sammantaget ska de föreslagna åtgärderna i planen ha som mål att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i Borensberg.

Planområdets läge och avgränsning

Tillväxtvision Det inledande rådslaget inför den fördjupade översiktsplanen har påvisat att Borensberg har stora utvecklingsmöjligheter. En jämförelse har också gjorts med Linköpings kommuns pågående planering för Ljungsbro-Berg. Kommunstyrelsen har mot dennabakgrund beslutat om en högre tillväxtvision än vad som står i Översiktsplan 2006 för Motala kommun, ÖP 06. Den nya visionen innebär att beredskap ska finnas för att varjeår skapa20 nya villatomter och 10 nya lägenheter i flerbostadshus. Dessa siffror innefattar eventuellt nischade boenden som äldre boende eller hästboende. Visionen är inte en prognos, men visar kommunens ambition att skapa planberedskap för en framtida utveckling.

Planområdet omfattar Borensbergs tätort samt omgivningar enligt bilden på föregående sida.

INLEDNING

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Borensberg i regionen Borensberg kan sägas ha fyra olika roller i det regionala samspelet: • Boplats/pendlingsort. Borensberg erbjuder en trygg och bra boendemiljö och fastighetspriserna är relativt låga. Det ger goda förutsättningar för ökad bosättning av pendlaretill Linköping, till Motala och till försvarets anläggning i Kvarn. • Centralort/serviceort. Borensberg är centrum för ett ganska vidsträckt omland från Tjällmo i norr till Klockrikei söder. Det bidrar till underlaget för handeln, skolorna och vård centralen. Försvarets verksamhet i Kvarn har stor betydelse. • Industriort. Borensberg har flera framgångsrika industri företag, med en betydande inpendling av arbetskraft.

• Turistmål. Kanaltrafiken och cykelturismen ger underlag för en besöksnäring med expansionsmöjligheter om gästhamnen rustas upp och cykelvägnätet förstärks. Genom sitt läge vid Boren och utmed kanalstråket, på pendlingsavstånd från både Motala och Linköping, har Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. Med ett varierat utbud av tomtmark har Borensberg en viktig roll framför allt som bostadsort i regionen. Men Borensberg b idrar inte bara med fina bostadslägen och vacker natur utan är en levande tätort med skolor, butiker och flera stora företag. Det medför att o rten idag har en inpendling på cirka 700 personer vilket motsvararungefär hälften av utpendlingen. Pendlingen sker till övervägande delen mot Linköping och Motala. Ett inte obetyd ligt utbyte finns med Mjölby, Vadstena och Norrköping.

1 tim 32 min 1 tim 33 min 54 min

Diagrammet visar körsträcka och körtid från Borensberg.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

INLEDNING

Borensberg ligger centralt till i östgötaregionen med restider med bil på mindre än en timme till r egionens tre största städer Linköping, Norrköping och Motala. Kommande förbättringar av f ramför allt riksväg 34 kommer att förkorta restiden ytterligare. Ett stort antal bussar angör dagligen Borensberg på sträckanmellan Motala och Linköping. Även kollektivtrafiken kommer att ha nytta av förbättringarna av riksväg 34. I och med L inköpings kommuns planerade expansion i Ljungsbro, Berg och Sättuna ökar resandeunderlaget i stråket LinköpingLjungsbro vilket skulle kunna innebära fördelar även för Borensbergs förbindelser med Linköping. Borensberg ligger vid Göta kanals utloppfrån sjön Boren och därmed vid ett av Sveriges viktigaste turiststråk. Det används inte bara för båttrafik utan också för cykelturism. Ett förbättrat cykelvägnät i Borensberg skulle möjliggöra ett sammanhållet cykelstråk från Linköping till Motala.

INLEDNING

Tidigare planering Översiktsplanen för Motala kommun, ÖP 06, är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2006. I kapitel 12 om Borensberg står det bland annat: Plan och markberedskap bör finnas för kontinuerlig försäljning av i genomsnitt tio nya villatomter om året. Beredskap bör också finnas för att kunna uppföra flerbostadshus i mindre projekt, i g enomsnitt fem nya lägenheter om året.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Nedan finns ett utsnitt ur översiktsplanens karta för Borensberg med föreslagna utbyggnadsområden numrerade samt några ytterligare förklaringar inlagda. I samband med antagande av föreliggande förslag ersätter den fördjupade översiktsplanen kapitel 12. De delar av Borensberg som är detaljplanelagda framgårav kartan på nästa sida. De flesta är äldre planer. Deras genom förandetid har gått ut, men de gäller tills de upphävs eller tills en ny detaljplan vinner laga kraft.

Området utmed Göta kanal genom hela kommunen är förklarat som riksintresse för friluftslivet

Område som är av riksintresse för kulturmiljövården

Beskrivning ur ÖP 06, alternativa utbyggnadsområden för bo städer: 1 Väster om Hällsättersleden I första hand villatomter. Privatägd, ej planlagd mark. 2 Hagstigen västra Ett 15-tal villatomter. Kommunägd mark, detaljplanelägg ning pågår (2006). 3 Norr om gamla riksvägen I första hand villatomter. Kommunägd, ej planlagd mark. 4 Centrum Flerbostadshus, detaljplaneläggning pågår för ett projekt (2006). 5 Sågarhem I första hand villatomter. Ej planlagd mark, ägs av Sveaskog. 6 Södra hamnområdet Flerbostadshus som utformas med särskild hänsyn till den speciella miljön. Detaljplanelagt för industriända mål, viss kommunägd, resterande i huvudsak av Lant männen respektive Kanalbolaget.

Områden av stor betydelse för tätortsnära rekreation och friluftsliv

7 Västanå Radhus/småhus i grupp. Privatägd jordbruksfastighet, ej planlagd. 8 Söder om Strandbaden Villatomter. Planlagt för fritidsbebyggelse, delvis parkmark. 9 Korsbäck Villatomter. Ej planlagd mark. Inköpt av kommunen för exploatering.

Borensbergs tätort. Siffrorna 1–9 står för nya bostadsobjekt som enligt ÖP 06 för Motala kommun skall utredas vidare innan planläggning påbörjas.

INLEDNING

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Planhandlingar Under lång tid har utbyggnaden med nya bostadsområden skett västerut, på båda sidor om Hällsättersleden. Utbyggnad av bostäder pågår nu i områdena vid Morkullevägen och Vargstigen. Successivt har samhällsservice byggts ut i västra delen av samhället och numera finns både skola, b arnomsorg och kollektivtrafik. Samhällets kommersiellacentr um har också riktat sig mer mot de n yare bostadsområdenamed en livsmedelshall vid Hällsättersleden.

Till den fördjupade översiktsplanen hör denna handling samt plankarta i A3 format. Till förslaget bifogas en miljökonsekvensbeskrivning. De synpunkter som kom in under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse. Synpunkter inkomna under utställningen redovisas i ett granskningsutlåtande. Även länsstyrelsens granskningsyttrande bifogas handlingen.

Översikt över detaljplanelagda områden

PLANFร RSLAG

Fรถrdjupning av รถversiktsplanen fรถr Borensberg, Motala kommun

Planfรถrslag PLANKARTA

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRSLAG

Sammanfattning Fördjupningen av översiktsplanen för Borensberg innehåller strukturer för bebyggelse, gator/vägar, grönska med mera som ska möjliggöra att samhället utvecklas enligt den vision och de programförutsättningar som kommunstyrelsen ställt sig bakom. Visionen innebär att befolkningen kan öka med 1500 personer från dagens cirka 2900 till nästan 4 500 invånare. Planens bebyggelsestruktur möjliggör en omfattande utbyggnad av bostäder i attraktiva lägen av såväl småhus som lägenheter i flerbostadshus. Nya områden för småhus föreslås i en krans kring centrum på 0,5–1,5 kilometers avstånd. De flesta kan få fin utsikt och närhet till vatten och naturmark. Planen öppnar möjligheter för blandade hustyper så att friliggande villor kan blandas med parhus, radhus och i vissa fall små flerbostadshus. Lägenheter föreslås i övrigt i mycket centrala lägen i nybyggnader samt påbyggnader på befintliga hus. I södra Borensberg medger planen också boende i mer lantliga lägen med möjlighet till djurhållning. Visionen innebär också ett ökat behov av skolor och för skolor. Förskolor kan lokaliseras inom de nya bostadsområdena. Planen redovisar två alternativa lägen för en framtida ny skola söder om Motala ström och Göta kanal. Borensbergs attraktivitet kan öka genom åtgärder i den offentliga miljön och kompletteringsbebyggelse centralt. Delar av den tillkommande bebyggelsen centralt har möjligheter att rymma kommersiella lokaler så att servicen kan utvecklas. Attraktiviteten beror mycket på att befintliga värden bevaras. Det är därför viktigt att förändringarna sker på ett sätt som tar hänsyn till miljöns karaktär. Planförslaget ger en långsiktig beredskap att utveckla trafiksystemetför olika trafikslag. Möjligheter att avlasta strömbron och kanalbron från framförallt den tunga trafiken och göra en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter över denna passage redovisas. Det övergripande gång- och cykelvägnätet inom orten stärks genom att flera nya gång- och c ykelvägar

föreslås. En komplettering inom orten kan ge positiva effekter även för turismen när omläggningen av riksväg 34 ger en bättre cykelanslutning till Motala. Det finns även beredskap för utveckling av kollektivtrafiken. Förslaget innehåller plats för utveckling av företagandet med ett nytt verksamhetsområde som är lätt att nå med tung trafik utan att det stör boende, vid Erstorp i anslutning till trafikplatsen vid riksväg 34. I sydost, nära Linköpingsvägens anslutningen till riksväg 34, ges möjlighet att etablera verksamheter med anknytning till turism och vägservice. Turistnäringen och friluftslivet tillgodoses på ett flertal sätt. Hamnområdena ges möjlighet att utvecklas och bli attraktiva besöksområden. Fler gång- och cykelstråk är också gynnsamt för turismen som till betydande del är naturturism. Stråken knyterihop olika rekreationsområden såsom camping, båthamnar, ridområden, bollplaner, strövstigar med mera. Planförslaget innehåller en grönstruktur som utgår från de lagskyddade naturpartierna och knyter ihop dem med Borensbergs omgivningar i olika väderstreck. En avgörande fråga för Borensbergs utveckling är att vissa områden som ligger inom strandskyddszonen får tas i anspråk. Detta är nödvändigt för att komplettera centrum och u tveckla turismen och för att kunna erbjuda attraktiva bostadslägen. Den samhällsutveckling som möjliggörs genom planförslaget är av så stort allmänt intresse att det utgör ett särskilt skäl att bebygga viss mark inom strandskyddszonen. Det är dock viktigt att även fortsättningsvis värna om allmänhetens fria passage och tillgänglighet till vattenrummet.

PLANFÖRSLAG

Centrum

I de centrala delarna av Borensberg är det viktigt att handeln, servicen och turismen kan utvecklas samtidigt som trafik och parkering fungerar på ett tillfredsställande sätt. Möjligheterna att förtäta med nya bostäder bör också tas tillvara. I takt med att befolkningen ökar kommer det att finnas underlag för mer dagligvaruförsäljning i Borensberg. Översikts planen håller möjligheterna öppna antingen för att dagligvaruhandeln ska kunna expandera i anslutning till befintliga butiker eller som en helt ny etablering. För en etablering på ny plats föreslås alternativa lägen i området väster om Husbyvägen resp. vid södra hamnen. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att ställa krav på utrymme både för butiksytor, parkering och övrig friyta. I dessa centrala lägen bör man också komplettera med bostäder på övre plan. Butikernas lokalisering har även stor betydelse för funktionen och upplevelsen av centrum i sin helhet och måste därför utredas noggrant inför beslut om förändringar. En etablring vid Södra hamnen kräver t ex att broförvindelsen över Motala ström och Göta kanal förbättras. I en levande småstadskärna har bebyggelsen ett blandat innehåll med publika verksamheter som handel eller annan servicei bottenvåningarna. Husbyvägen har till stor del redan en sådan karaktär, och det är önskvärt att även nya bostadshus som byggs vid de centrala stråken har lokaler i bottenvåningen. Vissa funktioner, som större butiker och parkeringar, kan dock vara svåra att infoga i småstadens mönster. Ofta kan man ändå få en acceptabel miljö med en medveten gestaltning. Som framgår av trafikavsnittet, behöver stråket över Motalaström och Göra kanal på sikt förstärkas. Om de befintliga broarna kan avlastas från genomfartstrafik och/eller kompletteras med gång- och cykelbana, kan det stärka Husbyvägen som handelsstråk och få positiva effekter för passagen mellan de centrala delarna framförallt sommartid.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Besöksnäringen och turismen ska kunna utvecklas kring kanalslussen och södra hamnen. Detta är det naturliga läget för en gästhamn med service för båtturister och andra. Miljön kring södra hamnen behöver rustas upp och knytas ihop med centrum via stråket över broarna. Vid södra hamnen finns utrymme både för nya verksamheter med anknytning till besöksnäringen och för bostäder, kanske i kombination med dagligvaruhandel som nämnts ovan. Nya lägenheter i flerbostadshus bör i förstahand ligga i centrum. Här är avstånden korta till allsidig s ervice och genom en komplettering med nya bostadshus finns möjligheten att skapa en tätare bebyggelse och ett trivsammarecentr um. Alla utvecklingsinitiativ från mark- och fastighetsägare är intressanta att analysera vidare.

Utveckling av småstadskaraktären

Miljön måste vara tilltalande så att Borensberg lockar till sig nya invånare och besökare. Därför föreslås att småstadskaraktären, framförallt längs med Husbyvägen genom centrum, förstärks. Det som eftersträvas är att bebyggelsen förtätas så att gaturummen och platserna får en tydlig avgränsning. Förändringar i bebyggelsen och den offentliga miljön u tformas på ett medvetet sätt och i samklang med de kulturhistoriska värden som finns i centrum. Möjligheterna att förstärka småstadskaraktären bör tas tillvara vid ny- eller ombyggnader av hus och när den offentliga miljön förändras. För att lyckas krävs att alla parter, såväl Motalakommun som fastighetsägare och verksamhetsidkare, delar visionen och samverkar. Gatustråken bör vara kantade av byggnader eller t ex häckar eller plank för att göra stråkkänslan tydlig. Belysning,

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRSLAG

trädplanteringar och markbeläggningar kan också utföras så att de förtydligar stråkkänslan. I småstaden är det vanligt att gatans trottoar möter husens fasader. I undantagsfall är det förgårdar mellan hus och trottoar. Det kan till exempel vara vid butiksbyggnader där verksamheten växer ut på förgården med exponering av varor. Platserna skapas till stor del av de husfasader som omger dem. Det gör att en samordning av byggnadernas utformning är viktig för ett gott resultat. Det kan gälla hushöjder i för hållande till platsens storlek, entrélägen, fönsterplacering, takutformning och andra detaljer i arkitekturen. Det är också mycket viktigt hur p latserna utformas med markbeläggning, möblering, belysning, grönska och så vidare. Varje plats är unik beroende på sin placering och dignitet. Det ska avspeglas i utformningen. Småstaden har en balans mellan enhetlighet och variation. Enhetligheten kan gälla skalan på de offentliga rummen och på bebyggelsen men också detaljer som val av belysningsstolpar, huvudsakliga takvinklar, markbeläggning med mera. Variationen kan gälla hushöjderna inom ramen för skalan, färgsättningen och möbleringen av de olika platserna. Ett gestaltningsprogram som förtydligar vilka ambitioner som ska gälla kan vara ett bra hjälpmedel. På sidorna 16–21 redovisas idéer för olika delar av det centrala området, se kartan på sid 16. Dessa idéer är inte färdiga förslag utan är mer avsedda som underlag för en diskussion om hur målsättningen för det centrala området kan uppfyllas.

Platser och stråk inom det centrala småstadsområdet

IDÉSKISS

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

öster om Husbyvägen

Väster om hamnvägen Husbyvägens centrala del

centralt torg

Väster om Husbyvägen

brostråket

mellan Motala ström och Göta kanal knutpunkten söder om broarna

Södra hamnen

Orange fält markerar centrumområdet inom vilket förtätning kan ske, se sid 16. Utveckling längs med Husby vägen bör ske med småstads karaktär.

IDÉSKISS

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Centralt torg

Husbyvägens ombyggnad har betytt mycket för miljön i centrum men det s kulle också behövas en central plats som kan uppfattas som hjärtat i samhället. Det finns en välbelägen platsbildning mellan Gästgiveriet, ICA-butiken och Borensbergs Järnhandel. Denna plats skulle kunna utvecklas till ett intressant och unikt torg. Där finns många karaktärsbyggnader som bidrar till dess status. En ny byggnad på västrasidan om Husbyvägen skulle förstärka rumskänslan, men det går också att s kapa torgkänslamed en tydlig markplanering som håller ihop platsen. Med tanke på nivåskillnaderna och byggnadernas olika riktningar behövs en centralpunkt. Skisserna visar en klockstapel, vilket anknyter till Borensbergs tradition som ”ur-ort”. Det skulle kunna bli ett landmärke som markerar centrum. Detta är en idéskiss som inbegriper såväl kommunal som privat mark och de stora nivåskillnaderna måste beaktas. Centrala torget i Borensberg med förslag för att hålla ihop torgrummet med markbelägg ning och klockstapel.

ICA

Detta är en knutpunkt där Bro stråket övergår till Husbyvägen. Även stråken från Klakorp och småbåtshamnen ansluter från var sin sida. Här blir viktigt att or tens småstadskaraktär återspeg las i utformningen av platsen.

IDÉSKISS

Husbyvägens centrala del

Husbyvägens centrala del är ryggraden i Borensbergs centrum och måste bli kärnani småstadsmiljön. Själva gatan har fått en bra utformning i och med ombyggnaden för några år sedan, men busshållplatserna behöver ses över så att bekvämligheten och tillgängligheten ökar. Det finns vissa möjligheter att förtäta bebyggelsen. ICA-butiken är endast i ett plan och visar en sluten fasad mot Husbyvägen. E ftersom det finns behov av en större butiksyta, skulle man kunna pröva om det är möjlighet att bygga till butiken på insidan, samtidigt som delen mot Husbyvägen byggs på med en eller två bostadsvåningar och ges en mer levande entré mot gatan. Parkering kan anordnas ovanpå den inre butiksdelen. Om detta visar sig omöjligt och ICA flyttar till nya lokaler, kan nya butikerflytta in med entréer mot gatan. För att förstärka småstadskaraktären och skapa centrala lägenheter skullenya hus kunna prövas närmast gatan vid Baptistkyrkan och vid den viktiga korsningen med Hällsättersleden. Vid Husbyvägens norra del, från Hällsättersleden upp till rondellen, finns det visst utrymme för förtätning av bebyggelsen. Nya hus utefter Husbyvägen kan bidra till att småstadskaraktären utvidgas. Det skulle vara önskvärt med butikeri bottenvåningarna, men det kommersiella underlaget är förmodligen för litet.

rsl

tte llsä

Hä

sb yv äg

IC A

Öster om Husbyvägen

Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

vägen Hamn

Klakorpsområdet öster om Husbyvägen är till stor del bebyggt efter trädgårdsstadens ideal i enlighet med den ursprungliga stadsplanen. Detta område har stora värden som bör tas till vara vid eventuella ändringar. Den detaljplan som numera gäller är anpassad till de kulturhistoriska värdena. I den del av området som ligger närmast centrum bör möjligheterna att försiktigt förtäta bebyggelsen prövas.

ICA-butiken i Borensberg

IDÉSKISS

Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Väster om Husbyvägen

Väster om Hamnvägen

Här är bebyggelsekaraktären mer blandad än vid Husbyvägen. Delvis är området bebyggt efter moderna planeringsideal, där husen inte har någon direkt anknytning till gatan. I den västra delen finns bland annat vårdcentralen och Östenssons butik och ett industriföretag som skulle få störremöjligheter att utvecklas vid en omlokalisering. Det finns vissa möjligheter att förtäta området med nya hus och att rusta upp miljön så att kvartersmönstret förstärks. Vid Boregatans södra del har en gammalverkstadsbyggnad nyligen rustats upp och nyttjas nu för en butik med bostäder ovanpå. Möjligheterna att komplettera området ökar om parkeringsfrågan kan lösas på ett bra sätt. Om en ny livsmedelsbutik etableras, krävs stora ytor både för byggnaden och för parkering. Hällsättersleden har stor betydelse i trafiksystemet. Den del som ligger närmast H usbyvägen bör på lite sikt ges en mer stadsmässig karaktär, bland annat genom trädplantering och eventuellt även nya byggnader som ansluter till gatan. Det finns också skäl att diskutera bussterminalens framtida funktion och storlek. Om den tillåts minska i omfattning, kan mark för ny bebyggelse frigöras. De g eotekniska förhållandena måste dock uppmärksammas i detta område, liksom översvämningsrisken i de låglänta delarna i sydväst. Viss förtätning längs med Hällsättersleden kan medverka till att miljön upplevs tryggare och avstånd kortare mellan de västra bostadsområdena och centrum. I den mån det är möjligt bör som tidigare nämnts, möjligheten att inreda bottenplan med butiksytor utredas i samband med nya initiativ. Då det föreligger översvämningsrisk inom området bör detta studeras noggrant i detaljplaneskedet. Söder om Hällsättersleden är markförhållandena inte lämpliga för permanent bebyggelse. Området bör i stället behållas och utvecklas som ett centralt fritidsområde. En bollplan har anlagts och småbåtshamnen föreslås utvidgas västerut. Här finns också ett promenadstråk som sträcker sig från Husbyvägen i öster förbi småbåtshamnen och vidare runt udden till de vackra miljöerna vid Dansätter. Förslag till utveckling av detta område beskrivs utförligare under avsnittet ”Fritidoch turism”.

En oas i en lägenhetsträdgård i Sätra

Balkonger på mark i Borensberg

Inspirationsbilder på ”BoKlok”- hus i Älmhult.

IDÉSKISS

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Brostråket

Stråket mellan norra och södra Borensberg består av kulturhistoriskt intres santaanläggningar och byggnader. Det har också en värdefull natur och vackra utblickar. Föreningen Framtid Borensberg har en flotte i Motala ström som med olikamotiv bidrar till att göra miljön intressantare. Men promenaden över broarnaupplevs ändå som ganska lång och det finns önskemål att knyta den södra stranden närmare till centrum på norra sidan. Det bör övervägas om nya byggnader kan placeras u tmed denna sträcka för att knyta ihop s taden. Det kan vara på den västra sidan av strömbrons norra landfäste där en tydligare och mer ståndsmässig port kan b ildas till torget. Men först måste utrymmesbehovet för en ev. ny gång- och cykelbro på västra sidan av den gamla strömbron tillgodoses. Den kommer också att påverka miljön vid kanalinspektorsbostaden. Det lilla torget vid slussen har nyligen rustats upp och bör behållas. Men vid brofästet på södra sidan av kanalen kan ev. mindre byggnader tillkomma.

Mellan Motala ström och Göta kanal

Den del av Näset som ligger mittemot södra hamnen borde kunna få en mer publik användning. Byggnaderna på ön är kulturhistoriskt intressanta och naturen längre ut är högt klassad. Marken närmast väster om kanalinspektorsbostaden bör kunna utvecklas för fritidsändamål Fritidsaktiviteter såsom minigolf är en möjlighet vid sidan av promenadstigar.

Fotomontaget visar hur en ny bygg nad mittemot gästgiveriet vid norra brofästet ger en mer ståndsmässig port in mot torget i Borensberg.

Bebyggelsen öster om brostråket är kulturhistoriskt intressant och förutsätts bevaras i stort sett i nuvarande form. Men här finns utrymme för ett a nnex till Göta hotell om det infogar sig i kulturmiljön. Även inom detta område bör man vid anläggande av ny bebyggelse ta hänsyn till trafiksituationen och att prioritera framkomlighet för gång- och cykeltrafik . Möjligheterna att anordna en säker och gen anslutning över Strömmen och kanalen för oskyddade trafikanter bör ej byggas bort. Ett nytt gång- och cykelstråk över kanalen och strömmen kan komma att påverka miljön .

IDÉSKISS

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Södra hamnen/

Skänningevägen

Södra hamnen är tilläggsplats både för kanalbåtarna och fritidsbåtar på Göta kanal. Här finns flera intressanta byggnader och gott om utrymme. Men miljön behöver rustas upp för att vara inbjudande. Det är också angeläget att knyta ihop södra hamnen med centrum i övrigt. En viktig fråga i detta är att området knyts ihop på ett bra sätt med gång- och cykelvägar. Området kring södra hamnen och Skänningevägen kan kompletteras med flera nya funktioner: Utrymmen för turister och besökare, gärna en servering, bostäder och eventuellt även en livsmedelsbutik och/eller skola. En husbilscamping är aktuell i västra delen på mark som ägs av Göta kanalbolag. Det är önskvärt att södra sidan får en sammanhållen liten kärna med småstadskaraktär. I första hand bör denna karaktär utvecklas längs Skänningevägen och vid hamnen. Silobyggnaden kan ev. byggas om för nya verksamheter eller boende. Den skulle också kunna ersättas med ett högt bostadshus som påminner om platsens historia. Ny bebyggelse kan också ge ekonomiska förutsättningar att rustaupp miljön kring kajen. Marken väster om silofastigheten ägs av kommunen. Här kan man med fördel utreda möjligheten att komplettera med bostäder, eventuellt i kombination med den användning som nämnts ovan. I öster finns en äldre industribyggnad som är karaktärsfull och bör återanvändas, men här finns föroreningar som behöver saneras. Marken närmast kajen ägs av Göta kanalbolag och är planlagd för kanaländamål. Planer finns att rusta upp det röda magasinet för hamnservice mm.

En trevlig miljö behöver en blandning av livskraftig han del, turismrelaterad service och bostäder för att spira och inbjuda till uppehåll. Nedre bilen är från västkusten.

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Trädgårdsstad och villor • De föreslagna områdenas totalarea ca 720 000 m2 • Möjligt antal friliggande småhus ca 450 st • Antal bostäder vid blandad bebyggelse

ca 675 st

För att tillgodose behovet av mark för bostäder i villor och grupphus måste nya områden tas i anspråk. Här presenteras ett antal möjliga utbyggnadsområden med ungefärliga siffror för hur många tomter eller bostäder som kan rymmas. Men planeringsförutsättningarna är inte utredda och motstående intressen kan finnas. Markägarnas intresse blir avgörande för om man ska gå vidare med detaljplanering. Detaljplanerna kommer sedan att visa i vilken mån det är möjligtatt bebygga marken. Villor är den mest efterfrågade boendeformen, men de nya områdena bör om möjligt innehålla även grupphus och mindre flerbostadshus. Det gamla trädgårdsstadsområdet i Klakorp präglar till stor del Borensbergs värdefulla karaktär. Det är därför önskvärt att komplettera med nya trädgårdsstadsmiljöer där småhus byggs i medvetet planerade formationer och utföranden. Den offentliga m iljön ges en tydlig gestaltning så att miljön får status och stadsmässighet. Det finns goda exempel på nya trädgårdsstadsdelar på flera håll i landet. I rena villaområden, där bebyggelsen är glesare och husen oftast byggs utan samordning är det dock svårare att skapa en trädgårdsstadskaraktär. Frågan bör tas upp inför varje utbyggnadsetapp. Där det finns intresse och möjlighet att skapa en trädgårdsstadsmiljö, bör ett gestaltningsprogram upprättas i samband med detaljplaneringen. I det följande beskrivs föreslagna utbyggnadsområden (karta på sid 16). Numreringen ansluter till översiktsplanen, ÖP 06. Områdena 2, 4 och 6 är därför inte med här.

1 Väster om Hällsättersleden Väster om Hällsättersleden finns stora markytor som bedöms möjliga att bygga på. Området ligger cirka två kilometer från centrum men är attraktivt på grund av närheten till sjön Boren och vacker natur. Planering för nya småhus har påbörjatsi Brånshult cirka en och en halv kilometer längre västerut.

arken nära riksväg 34 och strandskyddszonen mot Boren M bör hållasfria. Området kan omfatta cirka 10 hektar, vilket motsvarar ett 100-tal villor eller 100–150 bostäder i blandad bebyggelse. Områdetär till övervägande delen privatägt. • Storlek: 160 000 m2 • Småhustomter: ca 100 st • Blandad bebyggelse: ca 150 bostäder 3 Husbyvägens norra sida (Hällalund) Mellan Husbyvägens västra del och Erstorp finns utrymme för nya bostäder, delvis med utsikt över Boren och Borensberg. Terrängen är ganska brant. En skyddszon måste lämnas mot Erstorps industriområde i norr.Den nya bebyggelsen bör trafikförsörjas från en ny lokalgata så att utfarterna mot Husbyvägen begränsas. Mellan den nya bebyggelsen och Husbyvägen föreslås en del av slänten bevaras så att Husbyvägen här har kvar en del av sin landsvägskaraktär. Området kan rymma friliggande villor, radhus och parhus. Detta område ägs av Motala kommun. • Storlek: 45000 m2 • Småhustomter: ca 30 st • Blandad bebyggelse: ca 45 bostäder

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

till Klakorpsområdet. En del av ytan kan avsättas för förskola. Området ägs av Sveaskog.

• Storlek: ca 80 000 m2

• Småhustomter: ca 55 st • Blandad bebyggelse: ca 80 bostäder

Exempel på radhus i Tessinområdet, Nyköping

5 Mellan Klakorp och Sågarhem Sluttningen ned mot Strömmen mellan Klakorp och Sågarhem är en del av förkastningsbranten genom Östergötland. Avgränsningen är anpassad till naturvärdena, och området är uppdelat i en västlig och en östlig del så att en ca 50 m bred spridningskorridor lämnas fri mellan skogen i norr och Motala Ström och ekhagarna på kanalens södra sida. Området är avskuret från Strömmen av vägen mot Sågarhem. Undantag från strandskyddet bör aktualiseras. Strandzonen nedanför vägen bör dock lämnas oröd utom längst i väster där en mindre komplettering som ansluter till befintliga hus kan prövas. Även på vägens norra sida bör en remsa av naturmark sparas, bl a för att ta upp nivåskillnaderna. I detta område krävs särskild hänsyn till terrängen, med genomtänkta gatu- och ledningsdragningar, anpassade sektioner och en stor andel sluttningshus. Detaljplanen behöver innehålla särskilda analyser och bestämmelser för en god terränganpassning. Den nordvästra delen är något flackare vilket kan ge möjligheter att skapa en trädgårdsstadsmiljö som ansluter

7 Utredningsområde vid Västanå Västanå gård ligger i direkt anslutning till tätortsbebyggelsen vid Linköpingsvägen. Till gården hör ett stort område söder om kanalen. Där finns flera värdefulla ekbestånd och landskapsbilden är av intresse. Möjligheten att bygga bostäder på den del som ligger närmast Borensbergs tätort har diskuterats, men ägaren har en uttalad vilja att fortsätta jordbruksdriften. Västanå redovisas därför som utredningsområde, vilket innebär att det inte finns några aktuella planer att bygga ut området men att kommunen ställer sig positiv till att utreda förutsättningarna om önskemål uppstår i framtiden. Liksom i övriga områden vid Göta kanal och Motala ström måste riksintressen, naturvärdena och strandskyddet beaktas. Det bör finnas förutsättningar att göra undantag från strandskyddet. Västanå kan komma att beröras av en ny gång- och cykelbana utefter Linköpingsvägen. Det kan också bli aktuellt att bygga en ny infart till industriområdet över Västanå gårds ägor för att avlasta den centrala delen av samhället. 8 Strandbaden Strandbadens stugförening vid Boren består av ett 80-tal fritidshus, varav en mindre del är bebodda året runt. Området har en gemensam anslutning till kommunalt vatten och avlopp. I en ny plan år 2006 ökades byggrätterna något, men de är inte anpassade för helårsboende. Nya planbestämmelser som underlättar helårsbosättning kan tas fram om några år i samråd med stugföreningen och fastighetsägarna. På sikt skulle det kunna innebära ett tillskott av kanske ett 50-tal helårsbostäder. 23

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Söder om det befintliga området kan en komplettering med villatomter rymmas. Södra delen av området är privatägd, medan den norra ägs av Strandbadens samfällighetsförening. Hänsyn måste tas till strandskyddszonen vid Boren, ev. trafikbuller från Skänningevägen och värdefulla ekskogspartier. Befintligt område nytt område • Storlek: ca 85 000 m2 • Småhustomter: ca 85 st • Blandad bebyggelse:

ca 60 000m2 ca 25 st ca 35 bost.

9a: Korsbäck norra • Storlek: ca 100 000 m2 • Småhustomter: ca 70 st • Blandad bebyggelse: ca 105 bostäder 9b: Korsbäck södra • Storlek: ca 70000 m2 • Småhustomter: ca 55 st • Blandad bebyggelse: ca 80 bostäder 10 Norr om Fågelsjövägen På Fågelsjövägens norra sida finns en liten grupp villor. Terrängen är brant, men ett mindre område längre norrut kan vara möjligt att bebygga. Det finns goda förutsättningarför att hitta utsiktslägen. Det kan göra området attraktivt, liksom närheten till förskolor, s kola och naturomgivningarna. Skyddsavstånd till industritomterna bör beaktas. O mrådet bör med hänsyn till terrängen bebyggas med villor. Ägare är Sveaskog. • Storlek: ca 30000 m2 • Småhustomter: ca 10 st 11 Sågarhem Husgruppen vid Sågarhem kan utvidgas österut. Närheten till

I det vackra Strandbaden skulle permanentbosättning kunna underlättas.

9 Korsbäck Öster om Skänningevägen finns ett markområde med relativt plan mark. Detta område har inte sjöutsikt som attraktionskraft utan får sina kvaliteter genom planutformningen och bebyggelsen. Strax norr om området finns ett häststall med ponnyridskola. Vilka avstånd som krävs mellan nya bostäder och stallet resp. hästhagarna måste utredas i detaljplaneskedet. Ev. måste hästverksamheten flyttas. Områdena kan rymma cirka 280 bostäder i villor, parhus och radhus eller ca 25 villatomter. Det finnns också plats för skola och förskola i området. Kommunen äger den norra delen av området medan den södra är privatägd. 24

Exempel på grupphusområde, Östra Kvarnskogen

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

belägen. En exploatering av detta områdeförutsätteratt gångoch cykelvägarna till centrum förbättras, antingen utefter Linköpingsvägen eller via bron vid Näs och utefter kanalens norra sida. Vatten- och avloppsledningsnätet har här begränsad kapacitet vilket kan medföra begränsningar av områdets storlek om inte annan lösning hittas där exploatören belastas med kostnader som en standardhöjning medför. Delar av området ligger inom strandskydd, vilket kräver undantag i detaljplaneprocessen. En tillräckligt bred zon närmast kanalen måste lämnas fri. Det finns värdefulla ekbestånd som måste lämnas orörda.Området är i privat ägo. • Storlek: 100000 m2 • Småhustomter: ca 65 st • Blandad bebyggelse: ca 100 bostäder Exempel på små flerfamiljshus och radhus i Järla Sjö, Nacka

nya riksväg 34 u tgör en begränsning. Området är i privat ägo. Undantag från strandskyddet kan aktualiseras, se sid 35-36. • Storlek: ca 15000 m2 • Småhustomter: ca 10 st • Blandad bebyggelse: ca 15 bostäder 12 Näs norr om Strömmen Den kulturhistoriskt värdefulla miljön vid Näs bör lämnas orörd, men det finns möjligheter att försiktigt komplettera med anpassad ny bebyggelse på de öppna markerna söder om Sågarhemsvägen. Hänsyn måste tas till den värdefulla ekdungeni nordöst. Undantag från Strandskyddet , se sid 35-36. Området är i privat ägo.

Landsbygdsboende med djurhållning/hästverksamhet Söder om Linköpingsvägen i närheten av östra utfarten mot riksväg 34 anges ett område där bostäder i k ombination med hästverksamhet kan vara tänkbart. Husgrupperna vid Linköpingsvägen kan ev. fötätas efter prövning i detaljplan, men i övrigt är avsikten att bibehålla karaktären av landsbygdsboende. Det kan röra sig om ett tiotalbostäder. Stall och hästhagar måste placeras på tillräckligt avstånd från befintliga bostadshus. De bör lämpligen också placeras 200 meter från den föreslagna bebyggelsen norr om Linköpingsvägen.

• Storlek: ca 25 000 m2 • Småhustomter: ca 20 st • Blandad bebyggelse: ca 30 bostäder 13 Näs söder om kanalen Sluttningen mellan Linköpingsvägen och Göta kanal är vackert 25

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Verksamhetsområden Borensberg har fördelen att ha flera betydande företag. Det är väsentligt att de får möjlighet att expanderagenom att bygga ut eller flytta till nya tomter på orten. I många fall kan arbetsplatser och bostäder blandas, men företag som kräver stora byggnader och anläggningar samt har tunga transporter behöver få sina lokal- och transportbehov lösta separat. Industriområdet i den södra delen av Borensberg, med Arla Plast och Finja betong med flera företag, ligger centralt i samhället. Området är omgivet av vägar och bostadsbebyggelse samt av värdefull natur. Därför reserveras ingen mark för expansion av området. Den ekdunge som sedan tidigareär planlagd för industri i den sydöstra delen har stora naturvärden och bör i ställetbevarassom naturområde. De nuvarande företagens u tvecklingsbehov bedöms kunna tillgodoses genom omdisponeringar inom området. En ny matargata från Linköpingsvägen genom utredningsområdet vid Västanå kan på sikt underlättatransporteroch minska trafikbelastningen i området kring broarna. Vid norra infarten från riksväg 34 föreslås att Erstorp och industriområdet vid Fågelsjövägen utvecklas norrut. Delvis kan man utnyttja bullerstörda områden som har goda skyltlägen mot riksvägen. Området är mycket kuperat och det begränsar möjligheterna att skapa stora sammanhängande tomter. Branta terrängpartier måste sparas som naturmark, bland annat vid vattentornet. Området öster om infartenbehöver antagligen trafikmatas via befintliga industritomter vid Fågelsjövägen. På västra sidan om infarten kan uppfyllnader krävas på marken norr om Erstorpsområdet. Närmast på- och avfarterna kan mark reserveras för en ny drivmedelsstation. Med god gestaltning kan detta område bli en levande och intressant entré till Borensberg. I centrum kan kontor, hantverk och liknande verksamheter med fördel blandas med bostäder och handel. Vid Linköpingsvägen, nära anslutningen mot riksväg 34, föreslås ett mindre område för verksamheter med anknytning till vägservice och turism. Det kan bli en ny port till Borens26

Affärslokal i Borensberg

berg och därför är utformningen viktig. Tyvärr begränsas området av Svenska Kraftnäts planerade kraftledning, som medför att det inte går att bygga närmast väganslutningen.

Kommersiell service Om Borensbergs befolkning ökar enligt kommunens vision skulle den uppskattade ökningen av köpkraft motsvara ett behov av ny totalyta för dagligvaruhandel på cirka 1 000–1 500 m2. Till detta kommer yta för parkering och övrig tomtyta. Dettainnebär att ytor bör reserveras för en utökning av befintliga butiker där detta är möjligt. Att få ytterligare en ”halvstor” e tablering på cirka 1 000 m2 bedöms inte realistiskt. Däremot bör ett nytt läge pekas ut för en större butik som i så fall s kulle ersätta någon av de befintliga. En markyta på 8000– 9 000 m2 kan behöva reserveras för att ge utrymme även för parkering. För Borensberg finns ingen handelspolicy framtagen, men nya etableringar av dagligvarubutiker och butiker med sällanköpsvaror bör lokaliseras i centrumområdet.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Skolor och förskolor En ny skola behöver på lite längre sikt byggas om Borensberg växerenligt tillväxtvisionen. Den bör placeras söder om kanalen. E n tillfredsställande lösning för gång- och cykeltrafiken över brostråket måste då ha kommit till stånd. Ett möjligt läge redovisas i Korsbäck. Detta läge kräver att man innan detaljplanearbetet utreder den eventuella närheten till hästar. Möjligheterna att placera skolan mer centralt, till exempel vid södra hamnen, bör undersökas i den fortsatta planeringen. Förskolor kommer också att behöva byggas om befolkningsutvecklingen följer visionen. Flera lägen redovisas i olika delar av Borensberg.

Trafik Planerad ny sträckning av riksväg 34 mot Motala Riksväg 34 har stor betydelse för arbetspendlingen mellan Motala , Borensberg och Linköping. Trafikverket planerar en ombyggnad av riksväg 34 mellan Motala och Borensberg i en ny sträckning norr om den nuvarande. Det innebär att vägenblir en säkrare, mötesfri väg – en så kallad 2+1-väg med mitträcke. Nuvarande väg kan då utnyttjas som lokalväg med cykel- och viss k ollektivtrafik. Nya riksväg 34 kommer att anslutas till befintlig väg cirka 700 meter väster om Borensberg. Den befintliga vägen kompletteras med en cykelbana fram till Borensbergs västra infart. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet i Borensberg avses förstärkas. Den kommande cykelvägen utmed riksväg 34 bör länkas samman med stråken längs Husbyvägen och Hagstigen. Även Svarthällsvägen föreslås på sikt förstärkas med stallet i Svansätter, norr om riksväg 34 som målpunkt. När bostäder tillkommer i de nordöstra delarna i Borensberg behöver det övergripande gång- och cykelnätet byggas ut så att Klakorp, Sågarhem och Näs förbinds med centrum. På

PLANFÖRSLAG

norra sidan om Motala Ström kan en gång- och cykelväg anläggas antingen utefter vägen mot Sågarhem eller högre upp i terrängen genom utbyggnadsområde nr 5. Även i sydost behöver nätet förstärkas när ny bebyggelse tillkommer. Det kan ske längs Linköpingsvägen från centrum till folkparken. Ett alternativ kan vara att förbättra det populära gångstråket mellan kanalen och strömmen så att det blir en bra cykalväg. En passage över både strömmen och kanalen vid Näs kraftstation är angelägen för att knyta ihop stråken. Under 2012/2013 byggs gång- och cykelvägnätet ut med en ny länk längs med Skänningevägen. Trafiksäkerheten kommer därigenom att förbättras för de skolbarn som bor längs med sträckan, men även för de sommargäster som bor i och invid Strandbaden. Kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik, som ökar tillgängligheten och underlättar människors rörlighet, är en viktig förutsättning för att knyta samman regionens orter. Pendling med kollektivtrafik ger också vinster såsom ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan. För Borensbergs utveckling är standardhöjningen av riksväg 34, som utgör en del av kollektivtrafikens regionala stomnät, av stor betydelse. Införandet av pendeltågstrafik till Motala 2012 medför inga stora förändringar för busstrafiken Motala –Borensberg – Linköping. Vid en inflyttning i takt med visionen ökar resandeunderlaget, varför det är rimligt att tro att turtätheten kommer ha förutsättning att höjas. Även L inköpings kommuns utbyggnadssatsningar i Ljungsbro och Berg kan ge ökat underlag för trafiken mot Linköping via dessa orter. En tydlig bytespunkt med trafikinformation, parkeringsmöjligheter för både bil och cykel samt annan service är viktig för att göra resandet bekvämt och tryggt. I Borensberg är det viktigt att kunna byta mellan express- och landsbygdsbussar på linjen Motala-Borensberg-Linköping och bussarna mot Tjällmo resp. Klockrike/Fornåsa. Expressbussarna avses även 27

PLANFÖRSLAG

i fortsättningen gå genom Borensberg, men de stannar inte vid bussterminalen vid Hällsättersleden. Den viktigaste bytespunkten är därför den centrala hållplatsen på Husbyvägen, som trafikeras av alla linjer. Hållplatsen bör utvecklas, t ex med bättre trafikinformation, vänturymme och ökad tillgänglighet. Bussterminalen vid Hällsättersleden bör rustas upp och kan ev. minskas i storlek. Biltrafik Fördjupningen av översiktsplanen innebär inte några stora förändringar av biltrafiknätet. Passagen över Motala ström och Göta kanal behöver dock förbättras. Redan idag utgör vattendragen en barriär som delar Borensberg. Bron alltför smal för att rymma alla trafikslag på ett säkert sätt. Dessutom kommer såväl bil- som gång- och cykeltrafiken att öka när Borensberg växer. B ehovet av en förstärkning ökar avsevärt vid bostadsutbyggnad söder om vattendragen. Även en framtida lokalisering av andra funktioner, såsom handel eller en ny skola, gör att kraven på tillgänglighet och säkerhet ökar. En ny bro för biltrafik i ett västligt läge har undersökts men

Den gamla strömbron i Borensberg

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

inte visat sig genomförbar. Därför föreslås följande åtgärder: 1. Genomfartstrafiken på nuvarande broar avlastas så långt möjligt med aktiva åtgärder i vägnätet. 2. Ny gång- och cykelbro/ar byggs i ett läge strax väster om befintliga broar. Åtgärder i steg 1 kan genomföras närliggande i tid men förutsätter Trafikverkets medverkan då de har väghållaransvaret. Diskussioner har förts kring hur passagen kan avlastas från tung trafik. Busstrafiken bör dock fortsätta att gå igenom Borensberg. På sikt kan man tänka sig att tung trafik till industriområdet på södra sidan leds via en ny vägförbindelse från Linköpingsvägen och avlastar de besvärliga partierna direkt söder om kanalbrons fäste. Att bygga ut Norrbygatan/Sågarhemsvägens anslutning till rv 34 skulle kunna avlasta Linköpingsvägen och brostråket. Men det har bedömts olämpligt eftersom Norrbygatan är en bostadsgata och strandmiljön vid Strömmen är känslig. Även åtgärder i steg 2 förutsätter Trafikverkets medverkan. Det finns redan en detaljplan för en ny gång- och cykelbro väster om den nuvarande bron. Men det är viktigt att man

Bron över Göta kanal i Borensberg

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

d etaljstuderar dess förhållande till strömbron, för att minimera inverkan på det kulturhistoriska värdet. Tydliga entréer och utvecklad skyltning Det är lätt att passera Borensberg utan att upptäcka orten. Kommer man från Linköping är det bara en vanlig vägskylt som annonserar Borensberg. Den här entrén till Borensberg bör annonseras tydligare, dels ute vid riksväg 34, dels med en entré- och informationsplats längre in på Linköpingsvägen. Tyvärr kommer miljön vid infarten att påverkas av Svenska Kraftnäts högspänningsledning. Akvedukten över riksväg 34 bör uppmärksammas, liksom information om orten för båtturisterna på Göta kanal. Rastplatsen kan med olika förbättringsåtgärder göras mer inbjudande. Den ”ofullständiga” korsningen med vägen mot Klakorp och Sågarhem bör inte skyltas som en infart till Borensberg, men Näs konferenscentrum får gärna annonseras här. Norra infarten bör annonseras som infart till Borensbergs centrum för trafik från väster och norr, med bättre skyltning och gärna en entréplats. En drivmedelsstation vid avfarten skulle vara en utmärkt placering som skulle synasfrån riksväg 34 och ge Borensberg en tydlig port i norr. Den nordvästra infarten och Skänningevägen har mindre betydelse för turismen men skyltningen bör ändå ses över. Samråd med Trafikverket resp. Göta kanalobolag krävs.

Teknisk försörjning I stort finns kapacitet att ansluta ny bebyggelse till befintliga vatten- och avloppsledningar. Detta gäller framförallt vid förtätning i de centrala delarna av Borensberg. Vid nyexploatering av större områden kan pumpning av avlopp komma att krävas, beroende på höjdförhållanden. Det kan då bli aktuellt med lokala pumpstationer eller att en förening bildas som har en ·gemensam anslutning. Områdena vid Sågarhem, söder om kanalen, väster om Hällsättersleden samt norra Borensberg kan utan problem anslutas till befintligt nät, dock kan berg i dagen bitvis kräva sprängning vilket kan innebära fördytande kostnader. Området i anslutning till Strandbaden innebär långa ledningsdragningar samt fördyrande åtgärder såsom pumpning, vilket kan föra med sig relativt höga kostnader om antalet nya anslutningar blir begränsat. Vid en utbyggnad av bostäder i området söder om kanalen kring Näs kan vatten- och avloppsfrågan vara en begränsande faktor. Om mer än enstaka hus ska byggas, måste ledningsnätet delvis förstärkas.

Torget i Järla Sjö, Nacka

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Hälla friluftsområde Salsjön Vänneberga

Sågarehem

Göta kanal

Dansätter

Näset

Land tungan

Motala ström

Strandbaden

Natur- och friluftsområden markerade med grönt. De gröna pilarna visar de viktigastesprid ningskorridorerna för v äxter och djur.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRSLAG

möjligt. Här bör möjligheten att skapa ett attraktivt strövstråk utredas. Vattendragen Motala Ström och Göta kanal med strandområden och den mellanliggande landtungan är av stor betydelse för friluftslivetoch bör utvecklas ytterligare så att cykelturism och vandring underlättas. Broarna vid Näs är viktiga ur denna synvinkel. Landtungan är ett av Borensbergs mest centrala och attraktiva parkområden. Det är en nackdel att gående, cyklande och bilar samsas på en smal väg till vandrarhemmet. Det har funnits en gångväg mitt på landtungan kallad Kärleksstigen. Möjligheten att återskapa stråket bör om möjligt studeras. En gångbro eller minifärja över Motala ström vid vandrarhemmet har föreslagits. Konsekvenserna av det är inte entydiga utan bör utredas samtidigt som mark bör reserveras på båda sidor för en eventuell framtida förbindelse. Foto Stadsbyggnadsenheten, Motala kommun.

Grönstruktur I Borensberg finns många områden med höga natur- och rekreationsvärden, både inom och i direkt anslutning till orten. I planförslaget pekas ett antal särskilt viktiga områden ut där dessa värden bör bevaras och förädlas: Skogsområdet vid Salsjön, nordost om Hällaskolan, är i första hand värdefullt för friluftslivet och har pekats ut som en s.k. social skog av skogsstyrelsen. Det är det enda större sammanhängande skogsområdet som är direkt tillgängligt från samhället. Området ägs idag av Sveaskog. Landskapet vid Dansätter och den norra Borenstranden innehåller flera värdefulla hagmarker. Området har stor betydelse som bostadsnära rekreationsområde och bör därför även fortsättningsvis värnas och utvecklas som sådant. Området ägs av Motala kommun och kräver skötsel så att de öppna markerna hävdas. Näset och den yttersta udden söder om kanalens utlopp i Boren har höga naturvärden och bör bevaras så orörda som

Eklandskapet Det finns ett flertal värdefulla ekhagar inom och i utkanten av Borensberg, se även karta från naturvårdsprogrammet sid 52-53. På plankartan ingår dessa i redovisade områden för natur- och friluftsliv och avses att bevaras. I de fall där nyexploatering kan komma att beröra värdefull natur bör noggrann inventering ske i samband med planläggning. Ambitionen bör vara att där möjlighet finns, spara gröna korridorer, nyplantera ädellövträd samt undvika att exploateringar stänger av och skapar barriärer mellan värdekärnor. På kartan på föregående sida har gröna korridorer markerats. De bör vidmakthållas vid exploateringsåtgärder. Särskilt viktigt bör denna målsättning vara i område 5 mellan Klakorp och Sågarehem där gröna korridorer bör bevaras ner mot vattnet för att inte skapa barriärer. Vid område 12 finns solitära träd som bör bevaras vid exploatering. Längs med kanalens södra sida finns ädellövsmiljöer som kan förstärkas genom att knytas samman och bilda gröna korri dorer i sydlig riktning med ekmiljöer kring Folkets park och ekmiljö direkt öster om område 7. 31

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Fritid och turism Småbåtshamnen och ytor söder om Hällsättersleden Under arbetet med den fördjupade översiktsplanen har stränderna utmed Motala Ström och Boren inventerats för att hitta lämpligaste läge för lokaliseringen av nya båtplatser. Ingenstans förutom genom en utvidgning av nuvarande båthamn har ett läge hittats som skulle innebära ett betydande tillskott av båtplatser. I planen föreslås därför att befintlig småbåtshamn ska kunnautvidgas betydligt västerut och inrymma cirka 200 båtplatser. Fördelarnamed att ha småbåtshamnen centralt är många. Det handlarom tillgänglighet, trygghet och säkerhet och liv och rörelse som bidrar till trevnaden. E n viktig fråga i ett kommande detaljplanearbete är att avsätta ytor för vinteruppställning av båtar. I direkt anslutning till småbåtshamnen bör även möjligheten att samordna ytor för husbilsuppställning utredas. Området söder om Hällsättersleden bör med fördel kunna utvecklas för tätortsnära rekreation med sport- och fritidsorienterade verksamheter då de geotekniska förutsättningarna för bostadsbyggnation är dåliga. Dessutom bör man vara ytterst restriktiv med ny bebyggelse inom detta område då det föreligger risk för översvämning. Undantagsvis kan enstaka mindre klubblokaler uppföras och eventuellt samnyttjas med andra föreningar. I området söder om Hällsättersleden finns även odlingslotter. Detta område är planlagt för odlingslotter, med mer yta avsatt för en expansion av odlingslotter och mindre förrådsbyggnader.

Gästhamnen / södra hamnen Det gamla hamnmagasinet har börjat att rustas upp med avsikten att utgöra servicebyggnad och inrymma hygienutrymmen. Kanalbolaget planerar också en utbyggnad av befintlig gästhamn med fler båtplatser, men miljön på hela södra kanalstranden behöver rustas upp. På sikt är det önskvärt att befintlig industri inom området ersätts av bostäder, turism och handel. Se avsnittet ”Centrum med småstadskaraktär”. I zonen närmast kajen bör Turistbyrån och andra verksamheter med a nknytning till besöksnäringen som caféer och restauranger beredas plats. I omvandlingen är det viktigt att utrymme reserveras så att gästhamnen ges möjlighet att växa under en lång tid framåt.

småbåtshamnen som den ser ut idag

Bollsport När Borensberg växer, kan ytterligare en bollplan komma att behövas. I första hand bör mark reserveras i anslutning till en eventuell ny skola i den södra delen av samhället. Redan idag finns behov av en ny sporthall. Även denna skulle kunna byggas i anslutning till ny skola, alternativt i närheten av Hällaskolan. Ridsport Vid Korsbäck finns ett häststall i anslutning till utbyggnadsområde nr 9. I det kommande planarbetet bör man pröva om stallet kan vara kvar när bostäder byggs och vilket avstånd som i så fall krävs. Verksamheten i Svansätter bedrivs på mark som arrenderas

Modellbild, centrala Borensberg

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

av kommunen. Förslaget till fördjupning av översiktsplanen innebär att ridverksamheten kan vara kvar i befintligt läge och utvecklas. Här bör frågan om eventuellt markköp behandlas för att ge föreningen möjlighet att finansiera byggnationen av ett ridhus. Att skapa en större, samlad anläggning med ridhus skulle vara önskvärt men är förknippat med mycket stora investeringskostnader. Svansätter bedöms ha bäst förutsättningar.

Uteservering på kajen i Nyköping

PLANFÖRSLAG

Även de två campingplatserna Borensäng och Strand badet bör ges möjlighet att förbättra och utveckla sin verk samhet. Ytterligare mark bör dock inte tas i anpråk e ftersom campingplatserna gränsar dels till den alllmänna badplatsen med närliggandeskyddsvärda naturpartier, dels till områden som kan bli intressanta för nya bostäder.

Cykelleder och promenadstigar Cykelturismen har goda förutsättningar i området kring Borensberg, och det blir ännu bättre när nya riksväg 34 möjlig gör cykling till Motala på den nuvarande vägen. En idé har väckts att skapa en ”östgötaslinga” för cykelturism, och där ingår stråket utefter Göta kanal från Berg och Linköping mot Motala. Borensberg blir då en viktig service- och besökspunkt. En skyltad cykelväg genom västra Borensberg blir då angelägen från centrum till den nordvästra infarten där den nya cykel banan till ”gamla” riksväg 34 ska anslutas. Det finns många fina promenadvägar i och kring Borensberg. Utöver motionsslingorna vid Salsjön är det särskilt viktigt att det finns bra stigar till badplatserna och de vackra ekhagarna i Dansättersområdet och fram till bron vid Näs utefter strömmen och kanalen inklusive landtungan. Logi, näringsställen med mera Gästgiveriet, Göta Hotell, vandrarhemmet, Näs konferens centrum och glasbruket är alla belägna i kulturhistoriskt värde fulla miljöer. Därför krävs särskild omsorg vid eventuella förändringar. Översiktsplanens inriktning är dock att det ska vara möjlighet att utveckla verksamheterna med omsorgsfullt utformade ny och tillbyggnader.

Värdshuset Göta Hotell från 1908 i sitt fina läge vid Göta kanal.

PLANFÖRSLAG

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Borensberg har nära till vattnet. Blå linjer markerar gällande strand skydd - 150 m från Göta kanal och Borens strandlinje och 100 m från Motala ström och andra mindre vattendrag. Klakorp

Göta kanal Motala ström

Dansätter

Jordbrukslandskapet söder om Göta kanal

Nääs

Boren Strandbadens stugområde

Modellbilder över Borensberg Stadsbyggnadsenheten, Motala kommun

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Strandskydd Enligt miljöbalken gäller strandskydd inom 100 m från strandlinjen för alla sjöar och vattendrag. För Boren och Göta kanal är strandskyddet utökat till 150 m. En översyn av det utökade strandskyddet kommer att göras av länsstyrelsen, vilket kan leda till att strandskyddszonen minskar i omfattning. I detta avsnitt utgår vi dock från dagens strandskydd. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har det visat sig att det är svårt att skapa utrymme för den nya bebyggelse som behövs om tillväxtvisionen för Borensberg ska kunna uppfyllas. De områden som kan vara tänkbara för utbyggnad berörs till stor del av strandskydd. Om inga strandskyddade områden får tas i anspråk, måste ny bebyggelse antingen lokaliseras på ”fel” sida om riksväg 34 eller långt söderut på stort avstånd från centrum och kollektivtrafikstråken. I båda fallen får man en utspridd, trafikfarlig och bilberoende samhällsstruktur. Det är inte heller möjligt att utveckla småstadskaraktären i Borensbergs centrum om nya byggnader och anläggningar inte får tillkomma inom strandskyddszonen. Undantag från strandskyddet får göras bl a när ett område behöver tas i anspråk för ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses på annan plats. Eftersom inga godtagbara alternativ för att uppnå målsättningarna för Borensbergs utveckling finns, föreslås i denna fördjupning av översiktsplanen

PLANFÖRSLAG

att nya bostäder får lokaliseras och att centrumbebyggelsen får kompletteras inom strandskyddszonerna kring Motala Ström och Göta kanal. Den samhällsutveckling som föreslås är av så stort allmänt intresse att det utgör ett särskilt skäl. Strandskyddets syften kan ändå beaktas genom att passager och trädplanteringar närmast vattnet lämnas fria och att värdefulla naturpartier sparas. Strandskyddszonen kring Boren lämnas helt opåverkad. Riktlinjer för hur strandskyddet och riksintressena skall hanteras redovisas för resp. område. Upphävandet av strandskyddet prövas dock slutgiltigt i kommande detaljplaner. Strandskyddet kan också bli ett hinder för turistnäringen och friluftslivet. Gästhamnen och småbåtshamnen behöver utvecklas. Promenad- och cykelstråken utefter stränderna och på landtungan mellan kanalen och strömmen behöver bli mer attraktiva med möjligheter att bygga anläggningar och uppföra byggnader för turistservice mm. Även här föreslås att undantag får göras, dels med hänsyn till att turismen och friluftslivet är angelägna samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annan plats, dels att det till stor del handlar om verksamheter som till sin natur måste ligga vid vattnet. Översiktsplanen ger underlag för hantering av strandkyddet och riktlinjer för natur och friluftsliv där undantag aktualiseras. Den slutliga prövningen av undantagen sker i detaljplaneringen eller i vissa fall direkt vid lovprövningen.

PLANFÖRSLAG

Riktlinjer för hänsyn natur- och friluftsintressen vid undantag från strandskyddet: Den centrala delen av Borensberg samt ön mellan Göta kanal och Motala Ström: • Nya byggnader och anläggningar skall placeras och utformas med hänsyn till kulturvärdena. Bestämmelser om detta skall införas i detaljplanerna. • I zonen närmast vattnet prioriteras turism, fritid/friluftsliv och det offentliga rummet. • Undantag från strandskydd får ej göras om höga naturvärden kan påverkas negativt. En avvägning mot fritidsintressena får dock göras för båthamnen och gång- och cykelvägen längs kanalen. • Fria passager utmed stranden skall skapas där så är möjligt och bibehållas där de redan finns. Stråket utefter kanalens norra sida får iordningsställas som gång- och cykelväg. Norra sidan av Motala ström öster om Klakorp: • Inga nya byggnader bör tillkomma mellan stranden och vägen mot Sågarhem, utom vid Näs och närmast Klakorp. • En zon av naturmark sparas även på vägens ovansida. • Vid Näs skall bebyggelsen anpassas till natur- och kulturvärdena och placeras minst 50 meter från stranden. Jordbrukslandskapet söder om Göta kanal: • Vegetationen utefter kanalen och ekdungarna vid Ekbacken och Folkets park skall skyddas. • Eventuell ny bostadsbebyggelse placeras minst cirka 50 m från kanalen. • Ett promenadstråk tillskapas utefter kanalen i takt med att områdena byggs ut. • En del av det öppna landskapet mellan Västanå och Näs skall bibehållas. • Ny bebyggelse anpassas till landsbygdens tradition och till kulturvärdena vid Västanå och Näs. 36

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Konsekvenser av planförslaget

Sammanfattning ur Miljökonsekvensbeskrivningen Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en översiktsplan som kan antas få betydande miljöpåverkan upprättas. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därför upprättats och bearbetats efter samrådet. Bedömda konsekvenser av presenterade förslag presenteras i MKB. Planen har som helhet goda förutsättningar att stärka Borensberg som boendeort och besöksort genom att platser knyts ihop och förtydligas. Bedömningen är att stadsbilden härigenom stärks. Genom att prioritera förtätning vid nybyggnation kan andra områden sparas från exploatering, vilket även innebär att befintlig teknisk infrastruktur kan användas. Vid förtätning riskerar man dock att bygga igen viktiga grönom råden och rekreationsytor. Stora miljövärden finns inom planområdet, inte minst synligt genom utpekade riksintressen för friluftsliv och kulturmiljö. Flera initiativ i planen kan stärka förutsättningarna för upplevelsen av orten och friluftslivet till exempel genom att platser tillgängliggörs och att anläggningar tillkommer som stödjer rekreation (torg, småbåtshamn, broar etc). Exploatering i värdefulla lägen inom strandskydd skulle kunna försämra förutsättningarna för friluftslivet, såvida det inte är fråga om anläggningar som vänder sig till en bred allmänhet. Riktlinjer har satts upp i planen för hur anläggningar inom strandskydd ska regleras. Riktlinjerna är allmänt hållna och utveckling som är negativ för både friluftsliv och kulturmiljö kan inte uteslutas trots riktlinjerna. I stort bedöms dock föreslagna bostadskvarter inom strandskyddsområden kunna genomföras utan större miljökonsekvenser. Planen påverkar även friluftslivet genom att exploatering föreslås i vissa områden som ingår i kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv (främst ortsnära skogsområden).

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

En större miljöpåverkande anläggning föreslås i planen, att dagens båtplatser på norra sidan om Motala ström utökas och blir en småbåtshamn. En samlad välordnad anläggning för att möta behovet av båtplatser är positivt eftersom det begränsar behovet av båtplatser i andra lägen samt att miljöeffekter kan kontrolleras. Etableringen innebär dock arbeten i vatten, till exempel muddring, vilket kräver tillstånd för vattenverksamhet. Satsningar för ökad båttrafik medför direkta e ffekter (muddring) och indirekta effekter (ökad båttrafik och belastning på vattenmiljöer). Planen prioriterar framförallt att ortens industriverksam heter expanderar i norr, vilket är positivt på grund av att risk för störning vid bostäder är mindre där än i söder. Dock före slås ny tillfartsväg till industriområdet i söder vilket bedöms innebära störning för boende i de bostadsområden som planeras i det området. Generellt bör gällande skyddsavstånd följas för verksamheter invid till exempel vägar och hästverksamheter för att begränsa störningar. En expansion av orten i sydostlig riktning kan få negativa effekter på naturmiljö genom förlust av eller påverkan på ekmiljöer, men även förlust av produktiv jordbruksmark. Inom de områden där det har identifierats en risk för betydande miljöpåverkan har förslag till skadeförebyggande åtgärder föreslagits och alternativ har vägts mot varandra. Förslag har även getts för hur positiva effekter kan förstärkas. Sammantaget bedöms planförslaget i huvudsak vara i enlighet med m iljömålen, vilket kan bli ännu tydligare om strategiska prioriteringar görs bland de alternativa utvecklingsvägar som diskuteras i planen.

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

Ekonomiska konsekvenser Borensberg föreslås växa med bibehållen och förstärkt småstadskaraktär. Främst sker utvecklingen med ytterligare bostäder men den fördjupade översiktsplanen innehåller även utvecklingsmöjligheter för näringsliv, turism och förstärkt service. Genomförande av den fördjupade översiktsplan kommer att innebär både intäkter och utgifter för kommunen, markägare och andra intressenter. I det följande görs en översiktlig beskrivning av ekonomiska effekter. I den ekonomiska beskrivningen behandlas exploateringskostnader och exploateringsintäkter (kostnader för upprättande av byggklar mark samt intäkter vid försäljning av denna) samt större samhällsinvesteringar. Kostnader som avser byggnation inom enskilda fastigheter behandlas endast undantagsvis och är i dessa fall särskilt kommenterade. Redovisade översiktliga kostnader är framtagna av Motala kommun och avser prisläge våren 2012. Ekonomiska bedömningar i översiktsplaneskedet är mycket översiktliga och förenade med stora osäkerhetsfaktorer, dels eftersom lokalisering och utformning av exploateringsområden och kommunaltekniska anläggningar inte är fastlagda, dels eftersom långa utbyggnadstider påverkar nuvärdet av kostnader och intäkter. Resultatet av konsekvensbeskrivningen ska därför inte ses som utfallet av framtida utbyggnad av FÖP-området, utan snarare som ett underlag för vidare resonemang och beslut om fortsatt inriktning vid planering och exploatering. Ju tidigare i planprocessen de ekonomiska konsekvenserna utvärderas, desto större är möjligheterna att göra anpassningar för att påverka utfallet. Allt eftersom mer detaljerad planläggning av området sker, genomförandefrågorna tydliggörs och fler skisser tas fram, kan noggrannare kostnadsbedömningar utföras. Markägande och markförvärv Utbyggnad av Borensberg föreslås ske genom förtätning och utveckling av centrum samt genom byggnation i ett antal markerade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter. 38

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

De områden som föreslås för utbyggnad omfattar både kommunägd och privatägd mark. Markägaren har en central roll i kommande genomförande av översiktsplanen. Det är genom markägarens initiativ som en utbyggnad kan förverkligas. Vid privat ägande sker vanligen överlåtelse av mark i något skede. Antingen inför eller under kommande detaljplaneläggning. När kommunen är markägare finns större möjlighet för kommunen att styra processen avseende utbyggnadstakt och innehåll. För att driva på utvecklingen kan kommunen parallellt med privata aktörer komma att göra strategiska markförvärv. Kommunen kommer att vara huvudman för allmänna platser. Det innebär att kommunen är ansvar för utbyggnad samt framtida drift och underhåll av allmänna anläggningar. Kommunen har rätt att ta ut ersättning av markägaren/exploatören vid nybyggnad eller förbättring av allmänna anläggningar. En markägare kan även förbindas att avstå mark för allmänna anläggningar om det är motiverat med nyttan markägaren får av detaljplanen. I Strandbadens fritidshusområde är Strandbadens samfällighetsförening huvudman. Vid eventuell ändring av planen för

Södra hamnen

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

att underlätta helårsbosättning kan frågan om kommunen skall ta över huvudmannaskapet aktualiseras. Det finns möjlighet att inom en detaljplan dela huvudmannaskap för olika anläggningar mellan kommunen och enskilda. Det kan innebära att enskilt huvudmanskap kan bli aktuellt om det bedöms mer lämpligt för vissa specifika allmänna platser och anläggningar.

Hus ritat av Okidoki arkitekter

Utbyggnadstakt En utbyggnad enligt den fördjupade översiktsplanen innebär ett tillskott på 500 - 1 000 bostäder (villatomter, grupphusbebyggelse och flerfamiljshus i centrum och föreslagna utbyggnadsområden inkl permanentbosättning i fritidshus). Under de senaste 10 åren har det sålts ca 60 tomter avsedda för villabebyggelse. [någon grupphusbebyggelse?] En fortsatt försäljning enligt den takten innebär alltså att det kan ta 100 år innan den fördjupade översiktsplanen är helt utbyggd. Det är dock rimligt att anta att en medveten satsning på Borensberg med utvecklad småstadskaraktär, förbättrat centrum och bostäder i attraktiva lägen leder till en ökad försäljningstakt. Kommunstyrelsen har beslutat om en tillväxtvision för Borensberg som innebär att varje år skapa 20 nya villatomter och 10 nya lägenheter i flerfamiljshus. En nybyggnation och försäljning enligt tillväxtvision innebär att det tar 20 - 25 år till färdigställandet. Det är viktigt att kostnader och intäkter ställs i relation till den långa utbyggnadstiden. Vid utbyggnad är det vanligt att kostsamma investeringar krävs tidigt i projekten och att det sedan kan ta lång tid innan kostnadstäckning via exploateringsintäkter uppstår. För att minska sådana effekter är det viktigt med en genomtänkt etappindelning samt att större samhällsinvesteringar kan fördelas över tid. Utbyggnaden av samhället föreslås i stor utsträckning anpassas till befintligt infrastruktur. Det ger goda ekonomiska förutsättningar i det hänseende att det minskar behovet av större investeringar i gator och ledningar. För vissa utbyggnadsområden kan dock krävas utbyggnad av ledningskapacitet.

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

Bostäder Den fördjupade översiktsplanen omfattar nio utbyggnadsområden för bostäder. Gemensamt för samtliga utbyggnadsområden är att de ansluter till det befintliga gatunätet och att behovet av större investeringar för matargator eller andra trafiktekniska lösningar därmed är förhållandevis litet. I något fall kan krävas utbyggnad av överföringsledningar för att klara kapacitet i ledningar för t ex vatten och avlopp. För samtliga utbyggnadsområden gäller målsättningen att intäkter från exploateringen ska bära kostnaderna för utbyggnad av det aktuella området. I en exploateringskalkyl avses intäkter för byggrätter i förhållande till kostnaden för att skapa byggklar mark. Den mest dominerande kostnaden är projektering och utbyggnad av lokalgator. I några fall kan markundersökning och markbearbetning ge höga kostnader. Exempel på andra kostnader som kommer att uppstå är kostnader för upprättande av detaljplan, erforderliga undersökningar såsom arkeologi och geoteknik, utbyggnad av lek- och grönytor, förrättningskostnader för fastighetsbildning, administration, utbyggnad av ledningar mm. Utöver utbyggnadsområden för bostäder så föreslås ytterligare bostäder som förtätning i centrum. Vi förtätning minskar normalt behovet av utbyggnad av lokalgator. Istället kan kostnader öka för anpassning till befintlig byggnation samt för parkeringslösningar och liknande. Förutsättningarna för att exploateringsintäkterna i utbyggnadsområden i Borensberg ska täcka exploateringskostnaderna inom respektive delområde bedöms som goda. Utfallet kommer att variera mellan områdena främst pga respektive områdes attraktionskraft. Variationer kan även förkomma vad gäller exploateringskostnader beroende på behov av större investeringar och markens förutsättningar. För vissa delområden kan det även vara aktuellt att lämna bidrag till kostnader som nedan beskrivs som övergripande kostnader. Det förutsätter att det enskilda delområdet har en tydlig och lokal nytta av åtgärden.

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

Delområden I kapitlet Planförslag beskrivs respektive utbyggnadsområde. Varje utbyggnadsområde har specifika förutsättningar som påverkar områdets attraktivitet samt nivån på exploateringskostnader. Det är först i senare mer detaljerade studier som konsekvenserna tydligare kan bedömas. Några förutsättningar, eller indikationer på förutsättningar, är dock kända redan i detta skede. Nedanstående beskrivning kompletterar tidigare beskrivning av utbyggnadsområdena. Inom utbyggnadsområdet norr om Husbyvägen kan det finnas behov av sprängning vilket i så fall leder till ökade kostnader avseende markbearbetning. Även inom området norr om Fågelsjövägen samt området mellan Klakorp och Sågarhem finns berg i dagen vilket förmodligen innebär sprängning. Området mellan Klakorp och Sågarhem har en topografi som är brant och i vissa fall svårtillgänglig. I kommande planeringssteg måste studeras hur stor del av området som är möjligt att bebygga. Då behöver även studeras hur gång- och cykelväg kan passera området samt vilka åtgärder som behö-

Orienteringsklubbens klubbstuga mellan Klakorp och Sågarehem.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

ver vidtas på Norrbygatan/Sågarhemsvägen för att klara ökad trafikbelastning. Samtidigt som det finns svårigheter med exploatering av området Klakorp och Sågarhem finns även förutsättningar att skapa ett område med hög attraktivitet. Därmed kan intäkter vid exploatering komma att täcka de högre kostnaderna för genomförande. Utbyggnadsområdena vid Sågarhem och Näs norr om strömmen har inte lika kraftfull topografi som området mellan Klakorp och Sågarhem. Även för dessa områden måste dock utrymme finnas för passage av gång- och cykelväg samt att åtgärder troligen kommer att krävas på Sågarhemsvägen. Viss byggnation föreslås till Strandbaden. För att klara vatten och avlopp till området krävs längre ledningsdragning samt eventuella åtgärder såsom pumpning. Kommande exploatering kan därmed inte vara alltför liten för att klara de högre kostnaderna. Öster om Skänningevägen i området Korsbäck föreslås utbyggnadsområde på ett relativt flackt område. I fortsatt arbete behöver avstånd till hästhållning studeras. Vid Näs söder om kanalen kan ledningar för vatten och avlopp bli en dimensionerande faktor vid utbyggnad. Området är möjligt att ansluta till befintligt ledningsnät om området byggs med ett mindre antal hus. Vid mer omfattande utbyggnad måste ledningsnätet förstärkas. För flera utbyggnadsområden gäller att de kan vara aktuella för lokalisering av skola eller förskola. Utbyggnad av skola och förskolor är en förutsättning för att bostadsbyggnation ska vara möjlig. Vanligen får markägaren avstå mark för skola/förskola utan ersättning under förutsättning att det är motiverat av nyttan markägaren får av detaljplanen. Det är inte fastslaget i vilken ordning och enligt vilken tidplan delområdena planläggs och bebyggs. Som nämnts ovan är markägarens intresse en förutsättning för att byggnation ska bli aktuell. Område 3, Hällalund, ägs av kommunen och arbetet med detaljplan är redan i gång. Planläggning kan påbörjas för ytterligare något av områdena inom de närmaste åren, beorende på markägarnas intresse.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Verksamheter Vid utbyggnad av verksamhetsområde uppstår samma typ av exploateringskostnader som för bostäder. Även för verksamhetsområden kommer utbyggnad av lokalgator vara dominerande kostnad. Normalt är det kommunen som driver utbyggnad av verksamhetsområde. Kommunen ska därmed i något skede förvärva marken. Exploateringsintäkter från verksamhetsområden är betydligt lägre än för bostäder. Inte sällan ger en jämförelse mellan intäkter och utgifter ett negativt netto. Utbyggnaden motiveras då istället med att det skapar förutsättningar för ett livskraftigt lokalt näringsliv. Etappindelning och utbyggnadstakt styrs av efterfrågan av mark för verksamheter. I den fördjupade översiktsplanen markeras utbyggnadsområden för verksamheter vid Tjällmovägen. Vilka ytor som är möjliga för utbyggnad och därmed avgränsning av utbyggnadsområdena kommer att studeras noggrannare i kommande planeringsskeden. Övergripande åtgärder Vid utbyggnad av den fördjupade översiktsplanen behövs anläggningar och åtgärder som har en mer övergripande funktion än att betjäna något specifikt delområde. I huvudsak är det kommunen som finansiera övergripande samhällsinvesteringar. Vissa anläggningar har dock andra huvudmän och finansiärer som t ex Trafikverket, företagare, ledningsägare och föreningar. I vissa fall kan det även vara aktuellt med bidrag från enskilda utbyggnadsområden.

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

ver kompletteras och byggas ut. Aktuella stråk är översiktligt studerade i den fördjupade översiktsplanen. Totalt förväntas utbyggnaden omfatta ca 11 km gång- och cykelvägar. Kostnad för utbyggnad bedöms översiktligt till ca 35 miljoner kr. Ytterligare utbyggnad av gator och gång- och cykelvägar kan bli aktuell, t ex reserveras utrymme för ny vägförbindelse till befintligt verksamhetsområde söder om Linköpingsvägen. Stadsförnyelse, centrumutveckling Ett trivsamt centrum med bärkraftig service är viktig för Borensbergs fortsatta utveckling och för att ge karaktär av attraktiv småstad. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs förslag på gaturum och platser som kan ges en högre kvalitet i utformningen. Bl a beskrivs möjligheterna till ett centralt torg. I detta skede har inte kostnader för åtgärder i centrum studerats. Kraftiga variationer i kostnader kan förekomma beroende på utformning och ambitionsnivå. För en lyckad centrumutveckling krävs åtgärder även inom kvartersmark. Parallellt med investeringar i allmänna miljöer är insatser från fastighetsägare och näringsidkare viktiga.

Gator och gång- och cykelvägar I takt med att Borensberg växer uppstår behov av ökad kapacitet i passager över vattendragen. Olika alternativ har studerats, bl a en nybyggnad av gång- och cykelbro vid strömbron. Översiktligt bedöms kostnad för sådan nybyggnad till 11-13 miljoner kr. Det övergripande nätet för gång- och cykelvägar behö-

KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET

Fritid och rekreation Fritid och rekreationsmöjligheter är viktiga både för boende och besökande i Borensberg. Utbyggnad av gång- och cykelvägar enligt ovan bidrar till ökad rörlighet och tillgänglighet till attraktiva miljöer. Investeringar är även aktuella i park och naturmiljöer. En förstärkt parkmiljö/naturpromenad kan vara möjlig norr om Motala ström och kring småbåtshamnen. Aktuella åtgärder är inte studerade och därför inte heller kostnadsuppskattade. Anläggningar som fotbollsplaner och spontanidrottsplatser kan utgöra ytterligare förstärkningar för friluftslivet. En spontanidrottsplats, exempelvis utformad som parkouranläggning eller skatepark, bedöms kosta ca 0,5 – 1 miljon kr. Omläggning av Bergvallens huvudplan till konstgräs för att öka antalet tillgängliga timmar och bedöms kosta 5 – 7 miljoner kr. Önskemål finns om utbyggnad av småbåtshamnen för ca 200 båtar. Kostnaden är svår att beräkna eftersom den varierar kraftigt beroende på standard och utformning. Nyttan av småbåtshamnen är delvis allmän genom att utgöra en trivsam miljö. I huvudsak är dock nyttan enskild för dem som kommer att ha båtplats i hamnen. Därmed förutsätter en utbyggnad initiativ och deltagande från huvudmannen för småbåtshamnen. Ledningar och dagvatten Kostnader för utbyggnad av vatten- och avlopp finansieras genom uttag av va-taxa och belastar därmed va-kollektivet. Vid särskilt höga kostnader finns möjlighet att tillämpa särtaxa. I stort finns kapacitet att ansluta ny bebyggelse till befintligt ledningsnät. I vissa områden som avser nyexploatering kan det komma att krävas pumpning av avloppsvatten. I några fall kan det även krävas nybyggnad eller förstärkning av överföringsledningar. Övriga ledningsslag byggs ut mot vid tidpunkten gällande taxor.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Offentlig service En utveckling av Borensberg enligt tillväxtvisionen innebär ökat tryck och ökat behov av offentlig service, däribland skolor och förskolor. På sikt krävs en ny skola i Borensberg. I den fördjupade översiktsplanen föreslås ett läge i Korsbäck. Utbyggnad av en grundskola (F-årskurs 6) bedöms översiktligt kosta ca 50 miljoner kr. Utbyggnad krävs även av förskolor och flera lägen föreslås i den fördjupade översiktsplanen. Kostnaden för två förskolor med två avdelningar bedöms till ca 20 miljoner kr. På sikt finns även behov av ny sporthall/idrottshall. Byggkostnaderna för en fullstor hall bedöms till ca 30 miljoner kr. Ovan redovisade kostnader för skola, förskola och idrottshall avser byggkostnader. Till dessa kostnader tillkommer exploateringskostnader motsvarande vad som redovisas under rubriken Bostäder, t ex eventuell utbyggnad av gator och kostnader för detaljplaneläggning inklusive erforderliga utredningar. Övriga nyttor och uppoffringar En heltäckande samhällsekonomisk analys ska i princip omfatta alla berörda intressenter, nyttor och uppoffringar. I

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

praktiken behöver dock avgränsningar göras till ett antal nyttor, uppoffringar och intressenter på så sätt som har gjorts i de ovan redovisade ekonomiska konsekvensbedömningarna. Planen skapar dock förutsättningar för ytterligare nyttor och uppoffringar för såväl kommunen som andra intressenter, t ex: • Höjd livskvalitet till följd av bättre underlag för lokalt utbud av service, idrotts- och fritidsanläggningar och mötesplatser • Ökat konsumentunderlag för lokal handel • Förbättrad folkhälsa genom förbättrade rekreationsmöjligheter • Sysselsättnings- och inkomsteffekter genom ökat utbud av arbetsplatser i de nya verksamhetsområdena • Beskattnings- och statsbidragseffekter • Minskad miljöbelastning till följd av förbättrad kollektivtrafik • Ökad miljöbelastning till följd av ökad biltrafik p g a fler boende • Ökade kostnader för kommunal service, såsom barnomsorg, skolor och äldreomsorg • Ökade driftkostnader och ökat slitage på kommunaltekniska anläggningar till följd av ökad trafik och fler brukare

Sociala konsekvenser Förslaget bygger på en vision om 1 500 nya invånare vilket är en ökning med drygt 50 procent. B efolkningsökningen innebär ökat underlag för social och kommersiell service vilket ger möjlighet till en ökad bredd i utbudet. Det gäller inte minst skolor och förskolor. Den ökade befolkningen utgör också underlag för fler fritidsverksamheter och ett rikare föreningsliv. Detta kan sammantaget bidra till högre livskvalitet. Den föreslagna bostadsutbyggnaden föreslås bestå av både småhus och flerbostadshus så att en social integration är möjligmellan olika hushållstyper och inkomstlägen. Planen håller även öppet för seniorboende, trygghetsboende och ”hästboende” som särskilda kategoriboenden så att den sociala

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

sammansättningen blir så stor som möjligt. Den föreslagna utvecklingen av stadsbyggnadskvaliteterna med bland annat ett antal torg och andra platser skapar naturliga vistelse- och mötespunkter i Borensberg. Spontana socialakontakter underlättas och de sociala nätverken på så vis kan förstärkas. Detsamma gäller där trädgårdsstadsmiljöer tillskapas. Särskilda mötesplatser är södra hamnen där en utveckling av olika verksamheter kan skapa många sociala kontakter. Även norra hamnen kan bi ett sådant område, bland annat för båt intresserade. Även kolonilottsområdet kan bli en katalysator för sociala kontakter. Likaså är den möjliga utvecklingen av hästverksamheter betydelsefull för den sociala utvecklingen. Den föreslagna utvecklingen förväntas inte bryta sociala kontaktnät. Tvärt om ökar möjligheten till omflyttning inom Borensberg så att nätverk kan bibehållas. Planen öppnar möjligheter till om- och tillbyggnader i bland annatfritids husområdet Strandbaden vilket också bidrar till att b efintliga nätverk kan bibehållas och förstärkas. Ambitionen med den fördjupade översiktsplanen är att Borensberg ska kunna bli tryggare när dess olika delar knyts ihop lite mer. Likaså kan utvecklingen av den offentliga miljön skapa trygghet. Detta i sig är en kvalitet, men gör också att människor inte hindras från sociala möten på grund av otrygghet. Trygghetsaspekten är inte minst viktig för barn. De ska kunna röra sig i Borenberg på ett tryggt sätt i den offentliga miljön. Utvecklingen av gång- och cykelstråk kommer att innebära ökad trygghet och trafiksäkerhet. För barn är den måttliga skalan på skolor och förskolor också en trygghet. Likaså är hela ortens måttliga skala en trygghet. Det ger dessutom överblick över ortens form och innehåll som har barnportioner av samhället i stort och därmed blir mycket pedagogisk. Det borgar för en god uppväxt.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Befolkningsutveckling i Borensberg 1990–2009 samt prognos

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Befolkningsutveckling i Borensberg 1990-2009 samt prognos 3300

3200 Prognos 3100

3000

2900

2800

2700

2600

2500

Befolkningsutveckling i Borensberg åldersgrupper 1990–2009

Motala kommun Kommunledningsförvaltning 1600

Befolkningsutveckling i Borensberg 1990-2009 samt prognos

20 1

Befolkningsutveckling i Borensberg, åldersgrupper 1990-2009

20 0

19 9

2400

3300

3200 Prognos 3100

1400 3000

1200 2900

1000

2800

0-15 16-24 2700

800

25-64 65-w

2600

600 2500

400

0-15 16-24 25-64 65-w

Motala kommun Kommunledningsförvaltning

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

20 1

20 0

19 9

200

19 9

2400

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Planeringsförutsättningar

Befolkning

Arbetsplatser

Borensberg har en befolkning på cirka 2900 personer. Det är en folkmängd som legat praktiskt taget stilla under de senaste 20 åren. Ökningen har varit cirka 20 personer eller 1 procent. Andelen över 65 år har dock ökat från 17 procent till 23 procent idag, medan de yngsta, gruppen mellan 0 och 24 år minskat från 35 procent till 29procent. Åldersgruppen 25– 64 år har legat strax under 50 procent under perioden.

Borensberg har flera industrier och verkstäder samt en turistnäring kopplad till Göta kanal. Det är emellertid vård, skola och omsorg som sysselsätter en majoritet av dess invånare. Borensberg är också en pendlingsort med korta avstånd till Motala och Linköping så många har sin sysselsättning där. Största privata arbetsgivare i Borensberg är Arla plast. En arbetsgivare som kommer att öka i betydelse är stridsskolan Kvarn som planerar att öka antalet anställda med kanske 100 personer de närmaste åren. Det finns idag viss planlagd men ledig mark för nyetablering av verksamheter men mer mark bör avsättas.

Arbetsplatser i Borensberg 2010, sektorer

Övriga organisationer

Befolknings

Övriga företag, ej offentligt ägda

3300

3200

Aktiebolag, ej offentligt ägda

3100

Statligt ägda företag och organisationer Totalt:

Arbetsplatser i Borensberg 2008, sektorer

3000

Näringslivet och övriga organisationer Övriga organisationertot

2900

2800

Statligt ägda företag och organisationer

2700

Landsting

Övriga företag, ej offentligt ägda

2600

Aktiebolag, ej offentligt ägda

Primärkommunal förvaltning

2500

Landsting

Män

Kvinnor

100

150

200

250

300

350

Motala kommun Kommunledningsförvaltning

Primärkommunal förvaltning

Statlig förvaltning

19 9

Män

19 9

organisationer Offentlig sektor tot

Kvinnor 2400

Näringslivet och övriga

Totalt:

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Arbetande Antalet förvärvsarbetande i Borensberg är cirka 1340 personer. Av dem arbetar 30% i Motala kommun och nästan en fjärdedel i Borensberg. Nästan hälften arbetar i andra kommuner varav Linköping står för 78 procent. 6 procent arbetar i Mjölby och resten i övriga kommuner. Cirka 130 personer pendlar in till Borensberg för att arbeta. Av dessa kommer cirka 80 personer från Linköping och r esten från övriga Sverige.

Service I Borenberg finns två dagligvarubutiker, ICA och Östenssons. ICA har idag en totalytapå 700–800 m2, varav en säljytapå cirka 500 m2. ICA skulleredan nu vilja ha en butik på cirka

1 600–1 700 m2. Östenssons uppskattar sin totalyta idag till 1 200–1 500 m2. Östenssons har nyligen byggt ut och planerar inte för ytterligare e xpansion. Om inflyttningen till Borensberg blir betydande kan dock sakenkomma i ett annat läge. I Borensberg finns också ett flertal fackhandelsbutiker och serveringar. Bland den kommersiella servicen kan nämnas järnhandel, färghandel, heminredning, el, blomsterhandel, klädbutiker, hantverk och leksaker. Till den sociala servicen hör vårdcentral och ålderdomshem i anslutning till vårdcentralen, biblioteket och en möteslokal. Borensberg har också hotell, vandrarhem, konferens, kursgård samt camping. Kopplat till detta finns flera fritids anläggningar som beskrivs under nästa rubrik. Borensberg har också ett flertal kyrkor.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Skolor och barnomsorg Borensberg har tre skolor: Bergvallaskolan, Dansätterskolan samt Hällaskolan. Hällaskolan är en högstadieskola och kom mer att renoveras under de närmaste åren. Dansätterskolan ligger i västra delen av Borensberg medan de övriga två finns i nordost. Det finns också fem förskolor på den norra sidan. På den södra sidan finns inga skolor och f örskolor.

Fritidsanläggningar, friluftsliv, nöjen Boren och Göta kanal med omgivande landskap utgör riksintresse som område för friluftsliv. Borensberg har en hel del fritidsanläggningar. Ett stall finns i norr och ett i söder. Sporthallfinns vid Hällaskolan där även Borensbergs IF har ett klubbhus. I anslutning till klubbstugan finns också motionsspår och bollplaner. En ytterligare bollplan, den sk Lionvallen, har ställts i ordning av b orensbergsborna och är placerad där Hagstigen möter Hällsättersleden. Vid campingen finns en

badplats med hopptorn. Vid vandrarhemmet finns kanotuthyrning. Det finns också en cykeluthyrning och möjlighet att hyra båt med fiskekort. Runt Göta kanal finns vandringsstigar som knyts ihop med broar i centrum samt vid kraftstationen i öster. I nordost, vid Salsjön finns orienteringsmarker och klubbstuga för orienterare. Området har också en hel del strövstigar. Borensberg har också en Folkets park, söder om vandrarhemmet. Där är det bland annat onsdagsdans på sommaren. Se vidare ”Miljöbedömning” i separat dokument. Där finns också karta. Campingplatser Borensäng Camping är en familjecamping som ägs och drivs av Caravan Club of Sweden, en ideellförening. Campingen ligger på kommunägd mark i direkt anslutning till det kommunala badplatsen, Strandbadet. Strandbadets Camping är en privatägd familjecamping med badplats och stuguthyrning söder om Borensäng Camping.

skola skola

förskola

skola/förskola förskola

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Stall Svansätter

Hälla friluftsområde BIF-gården Bervallaskolans skolskog

Skolskog Näktergalen

Bergvallens idrottsplats Orienteringsklubben Hällagården

Småbåtshamnen Lionvallen Dansättersskolans skolskog

Bad Bad

Vandrarhemmet Glasbruket

Gästhamnen Bad

Nääs kurs och konferens

Strandbadens camping Bad

Folkets park

Stall Korsbäck

Fritidsanläggningar

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Småbåtshamnen Borensbergs båtklubb har idag ca 120 båtplatser vid norra stranden av Motala Ström inom mark och vattenområde som ägs av Motala kommun. Klubben har för flera år sedan presenterat förslag på alternativa utbyggnadsmöjligheter som kommunen bedömt vara möjliga att utreda vidare. Varken båtklubbeneller kommunen har haft några ekonomiska medel för fortsatt u tredning och anläggningsarbete och projektet har inte drivits vidare. Behovet av nya båtplatser är stort och möjligheten att ha båt är en av Borensbergs viktigaste kvalitéer. Gästhamnen Idag är gästhamnen i Borensberg mycket enkel och turist byrånslokal samutnyttjas för service till båtgäster. Gamla industribyggnader i anslutning till gästhamnen hyser fortfaran de en mekanisk industriverksamhet. Hästsport Inom planområdet finns ett 60-tal hästar i större och mindre stall med beteshagar. De största anläggningarna finns i Korsbäck där men bedriver ridskolaverksmhet oc i Svansätter där ett antal privatryttare bildad förening. På åda ställena arrende ras mark och byggnader av Motala kommun. I Borensberg finns inga möjligheter att rida inomhus vilket innebär att ryttare med sina hästar måste transportera sig till ridhus i Motala, Ljungsbro eller andra platser.

Naturvärden Borensberg rymmer med läge vid Göta kanal och Motala ströms utlopp från sjön Boren natur- och kulturmiljöer av hög klass. Det är idag en mycket grön ort med o lika vegetations typer och vattenområden med känsliga stränder. Samhället liggeri förkastningsbranten med skogsbygder i norr och östgötaslätten söderut. Bebyggelsen har vuxitfram i sluttningarna ned mot vattnet och omges av naturområden. Borensberg ingår i ett större sammanhängande område

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

u tpekat som värdetrakt för ädellöv, i första hand ekmiljöer. Värdetrakter är områden med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. En stor del av orten, ligger också inom område som är utpekat som särskilt prioriterat då särskilt goda förutsättningar för så kallad ekologisk konnektivitet (det vill säga att områden ligger så nära att utbyte av individer och arter kan ske) finns. Inom dessa områden är målsättningen att skötsel och ekbruk bör stimuleras så att värdena bevaras och utvecklas. En kartläggning av länets värdefulla ekmiljöer har gjorts under de senaste 15 åren. De värdefulla ekmiljöerna finns både i skogsmark och i odlingslandskapet, men är ofta små och ut spridda vilket gör att eklandskapet och dess växters och djurs långsiktiga överlevnad försvåras. Planområdet innehåller flera värdefulla enbestånd som bör skyddas i vidare planering, dess lokalisering framgår av kartan på sid 49. Dansättersområdet i västra Borensberg har kvar karaktären av äldre odlingslandskap med skogsbeten, öppnahagmarker och åker. Här finns enbackar och ekhagar som riskerar att förslyas och växa igen sedan betet helt upphört. Norr om Borensberg angränsar större skogsområden. I södra Borensberg vid badplatsen strandbadet och intilliggande camping finns ett värdefullt naturparti där kanalen möter Boren. Strax utanför planområdet finns två riksintresseområden för naturvård. Vålberga mosse är av riksintresse för naturvård och ingår i Natura 2000. Det är också naturreservat. O mrådet betecknas inom Natura 2000 som skogbevuxen myr. Göta kanal öster om riksväg 34 utgör ytterligare ett Natura 2000område. Borensbergs naturvärden finns närmare beskrivna i Naturvårdsprogrammet (antaget av kommunfullmäktige 010924).

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

265 Träd- och buskbärande hage Kuperad hagmark med träd och buskar. Hagen har rik fjärilsfauna med hotade harter och många hävdgynnade växtarter. Exploatering som påver kar hagen negativt får ej ske, för en långsiktig be varing. Kommunalt intresse. 268 Strandskog Strandskog med värden bland annat för krypto gamer och vedlevande insekter. Mestadels löv skog flera äldre träd. Lokalt intresse. 269 Grova ekar Nyckelbiotop med tre mycket gamla och grova ekar. Troligen höga naturvärden i lav- och in sektsfaunan. Kommunalt intresse. 271 Enbacke Fin obetad enbuskmark med artrik flora och många gångstigar. Tätortsnära och möjlighet till bad i närheten gör det till ett attraktivt område för friluftsliv. Området bör förbli oexploaterat. Kommunalt intresse. 272 Sumpskog En mindre långsträckt sumpskog utan höga na turvärden men som på sikt kan bli ett intressant område. Periodvis översvämmat. Viktigt område för fågellivet. Området skall lämnas för fri utveck ling och inga åtgärder som kan påverka hydrolo gin får utföras. Lokalt intresse. 273 Ekhage Svagt kuperad obetad ekhagmark med ekar, någraav de grövsta är nyckelbiotopsklassade. Områdetmåste undantas från alla typer av explo atering. Kommunalt intresse. 274 Grönområde med grova ekar Sex mycket grova och gamla ekar med mycket högt skyddsvärde. Torde hysa en artrik lavflora och insektsfauna. Att de är belägna i tätort ger ett landskapsekologiskt värde eftersom de underlät tar spridningen av arter i landskapet. Regionalt intresse.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

276 Sumpviolslokal Rödlistad sumpviol växer i öppnare partier på ett 25-tal platser mellan strömmen och kanalen samt söder om kanalen.. Ytterligare kunskap om väx tens ekologi behövs för att kunna avgöra hur lo kalen bör skötas och om en igenväxning är ett hot mot arten. Kommunalt intresse 277 Ekhage Större ekhagmark med grova ekar och art rikt fältskikt. Värdefull naturmiljö och värde för landskapsbilden. I hagen finns även den ovanliga svampen blodkremla och rödlistade dagfjärilar. Alla former av exploatering måste undvikas. Re gionalt intresse. 279 Björkhage Liten björkhage med hävdarter. Dammen bidrar till naturvärdena i hagen. Alla former av exploate ring måste undvikas för att bevara naturvärdena. Lokalt intresse. 280 Trädbärande hage Liten träd- och buskbärande hagmark med inslag av hävdgynnad flora och en solbelyst damm. Alla former av exploatering måste undvikas för att be vara naturvärdena. Lokalt intresse. 281 Ekar Fyra nyckelbiotopsklassade grova ekar som är värdefulla för arters spridning i landskapet. Kom munalt intresse. 282 Allé Ensidig björkallé. Alléer i jordbrukslandskapet är positiva för landskapsbilden och ur ett landskaps ekologiskt perspektiv. Omfattas av det generella biotopsskyddet. Vägar i allér bör ej asfalteras. Lokalt intresse. 283 Göta Kanal Ett stort antal träd längs kanalen, bitvis som allé medan lövhagar kantar kanalen på andra ställen. Positivt för landskapsbilden men också värdefulla ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Vägen bör förbi grusad. Regionalt intresse.

284 Ekhage Gles ekhage med yngre ekar och visst inslag av hävdgynnad flora. Kommunalt intresse. 285 Allé Allé med 32 träd, mestadels lönn och några spriddaekar. Alléer i jordbrukslandskapet är po sitiva för landskapsbilden och ur ett landskaps ekologiskt perspektiv. Omfattas av det generella biotopsskyddet. Vägar i alléer bör ej asfalteras. Regionalt intresse. 286 Ekbacke Ekhage med ett sjuttiotal högstammiga, friska, tätt stående ekar på en höjd omgiven av åker. Nyckelbiotopsklassat. Dokumenterad fladder musfauna. En ekallé leder upp till ekbacken som även är en kulturminnesmärkt övergiven gårds tomt. Hagen får inte exploateras. Kommunalt in tresse.

sade. Artrikedomen kring ekarna är mycket hög och är av stor betydelse för många olika organis mer. Ekarna är ytterst skyddsvärda. Kommunalt intresse. 292 Äldre ädellövträd Skogsområde med äldre ekar och askar. Några av askarna har tidigare varit hamlade och är där för ett kulturellt skyddsvärt element i landskapet. Ekar utgör en av de mest värdefulla enskilda mil jöerna för bevarandet av den biologiska mång falden. De äldre träden måste bevaras för att om rådet skall bevara och utveckla sina naturvärden. Lokalt intresse. 862 Ekhagmark Ekhagmark med ett flertal grova ekar som är nyckelbiotopsklassade. Naturvärdena gynnas av nuvarande markanvändning med betesdrift. Kommunalt intresse.

287 Jutberget Friluftsområde med utsiktsberg. och örtrik gran skog i varierande ålder. Väl utvecklat stigsystem som a nvänds som motionsspår. Områdets natur värden utvecklas bäst om skogen lämnas för fri utveckling. Lokalt intresse.

884 Blandskog Naturområde med blandskog som domineras av gran och ek. Skogspartiet är ett viktigt strövom råde för det rörliga friluftslivet. Området bör läm nas för fri utveckling för att naturvärdena skall bi behållas och utvecklas. Lokalt intresse.

289 Ek- och björkhage Långsträckt hage med grova ekar och andra träd samt ett björkparti med glest stående hagmarks björkar. Knuta till de grövsta ekarna finns en rik lavflora, även rödlistade arter. Ekarna utgör en av de värdefullaste naturmiljöerna när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Regionalt in tresse.

885 Gammalt skogsbete Gammalt skogsbete med värden i den hävdgyn nade floran som fortfarande finns kvar. Området bör betas och gallras för att naturvärdena skall bi behållas och utvecklas. Kommunalt intresse.

290 Motala ström Ett viktigt vattendrag som rinner från Vättern till Norrbysjön. Det är viktigt för flera olika or ganismgrupper och en viktig nerv i landskapet. Ingen exploatering får ske som påverkar vatten dragets flöde, naturliga lopp, vattenkvalitet etc. Kommunalt intresse. 291 Ekar Tre gamla grova ekar som är nyckelbiotopsklas

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Naturvårdsprogrammet

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

6 13

7 12

3 14

1 Spannmålsmagasin uppfört 1860–70 i tre våningar med vita fönster omfattningar

7 Göta turisthotell, byggt 1908 i trä, faluröd slätpanel och vita knutar 8 Kvarn i liggtimmer av okänt byggnadsår

2 Spannmålslager i tegel, hopbyggt med siloanläggning i betong och gult trä

9 Stenvalvsbro över Motala ström, murad i gråsten 1797, förstärkt 1932

3 Borensbergs Mekaniska verkstad i röd tegelbyggnad från 1920, tillbyggt med röd träbyggnad

10 Gästgivaregård, omtalad 1645, sammanbyggt 1915 med fd tingshus från 1600-talet (norra delen)

4 Gamla slussvaktarbostaden, synat 1827, uppfört i sten som putsats

11 Västanå med huvudbyggnad och lusthus från 1872. Intill låg frukt trädgård, bikupor och trädgårdsmästarbostad

5 Borensbergs enkelsluss med stämportar av trä och förstärkningar av gjutjärn 6 Husbyfjöls slussinspektorbostad, senare kanalinspektorbostad, omtalad 1835, uppfört i timmer, klätt med panel

12 Borensbergs glasbruk anlagt 1900. Några av byggnaderna tillkom på 1920-talet. Tillverkade ca 12 000 flaskor per dag vid 1940-talets slut 13 Borensbergs kraftstation vid Näs byggd 1904. Ny station från 1988. 14 Borensbergs järnvägsstation

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Kulturvärden Från Boren och österut, genom Borensberg, utgör Motala ström, Göta kanal samt omgivande landskap riksintresse för kulturmiljö. Göta kanal är en kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö anlagd mellan åren 1810 och 1832. Kanalen är av stor teknikhistorisk betydelse. I Borensberg ligger kanalinspektorbostaden, slussvaktarboställe, Göta hotell, Gästgivaregården, Västanå herrgård och stenvalvsbron från 1787. Byggnader, broar och andra anläggningar ingår i kanalmiljön. Även glasbruket, kraftverket, k varnen och slussen är viktiga kulturlämningar. Vissa utblickar mot denna miljö är viktigt att bevara. Borensbergs historia beskrivs sammanfattningsvis i nästa avsnitt. Ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader och

a nläggningar ha markerats på kartan intill. Samtliga kulturhistoriskt intressanta byggnader utmed Göta kanal finns redo visade i ”Göta kanal-inventeringen” från 1975. Utöver enskilda byggnader är området Klakorp närmast nordost om bron och Motala ström den första samlade bebyggelsen, enligt en avstyckningsplan från 1908. Planen reviderades och utökades främst norrut 1920 av Linköpings stadsarkitekt Gustav Linden. Det var då en trädgårsstadsplan. I detaljplan för Klakorp, från 2002, finns också en inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Bebyggelseutveckling – bebyggelsestruktur Namnet Husbyfjöl, som är det gamla namnet för Borensberg, har hittats i dokument som härstammar från 1307. Husabyar anses ha varit namn för kungsgårdar i landet och namnet skulle alltså betyda bron vid Kungsgården. Redan under medeltiden hade orten betydelse som en plats där vägar möttes vid bron över Motala ström. I trakterna fanns flera kloster; Vreta, Skänninge och Vadstena. På väg till och från dessa resmål låg klosterhärbärgen som senare kom att bli gästgivaregårdar. Under första halvan av 1600-talet tillkom ett gästgiveri i anslutning till bron på den norra sidan. Strax efter det anlades också ett tingshus direkt norr om gästgiveriet. Mycket tyder på att B orensberg var ett av flera rastställen för resande längs den gamla riksvägen mellan Skänninge och Örebro. Borensberg kan dessutom uppvisa flera kulturhistoriskt intressanta bygg nader, som härstammar från den verksamhet som förknippas med Motala ström och Göta kanal. År 1810 fick Baltsar von Platen tillstånd att starta bygget av Göta kanal. 1832 var den klar i sin helhet för invigning. Borensberg fick en del anläggningar och byggnader i samband med detta, bland annat en sluss. Mot slutet av 1800-talet började vattenkraften utnyttjas för elproduktion. Borensberg fick en kraftstation i Näs 1904 och i samband med utbyggnaden av denna började Motala Ströms Kraft AB stycka av tomter i Klaktorp. En avstyckningsplan för Klaktorp upprättades 1908 av Nils Christiansson från Arkitektoch Stadsplanebyrån i Stockholm. Avstyckningsplanen reviderades och utökades norrut och västerut 1920 genom Linköpings stadsarkitekt Gustav Linden. Denna plan var i högre grad en trädgårdsstadsplan. Den kom inte att genomföras i sin helhet utan ersattes av byggnadsplaner 1960. Bostadsbebyggelsen i Borensberg utgörs till övervägande delen av friliggande villor. Den äldre delen av samhället,

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Förslag till stadsplan för Borens berg, upprättad av Gustaf Linden 1920. Planens storslagna idéer om samhällets utbyggnad med esplanader, torg och o ffentliga byggnader återfinns bara i Skolgatans gröna stråk. Mark reserverades för förlängning av den smalspåriga järnvägen från Linköping och industriområden skulle ansluta norr om Strömmen.

Borensberg idag

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

lakorpsområdet växte fram under 1910–1920 talet då kraftK bolaget i Näs köpte mark och styckade av tomter som sedan såldes. Området är idag en lummig trädgårdsstad med vackra miljöer. Från 1950-talet och framåt har samhället kontinuerligt byggts ut, med en successiv förskjutning allt längre västerut. Flerbostadshus finns i de äldre, centrala delarna av orten, men framförallt i de senare byggda områdena ett stycke väster om den gamla genomfarten, Husbyvägen. Under 1960- och 1970-talettillkom först områdena norr om Hällsättersleden med flervåningshus, senare rena markbostäder i området ner mot sjön Boren. Ytterligare flerbostadshus har därefter byggts i mer centrala lägen. Det var således redan när Borensberg var egen kommun som villaområden började planeras och byggas ut i områdena mellan nuvarande Husbyvägen och sjön Boren. Tomterna har varit attraktiva och utbyggnaden har pågått kontinuerligt fram till 1990-talets början, när de statliga bostadssubventionerna försvann. Några år in på 2000-talet

Skänninge

Borensberg

vaknade åter intresset för småhusbyggande och byggklara tomteri Vännebergaområdet, som inte lockat marknaden under nästan tio år, såldes på kort tid slut. Efter 1960 har bebyggelsen lagts ut enligt scaftprinciper med trafikplanering som dominerande utgångspunkt. Bebyggelsen har därmed hamnat i enklaver utan tydliga samband med varandra. Borensberg har totalt sett en splittrad bebyggelsestruktur delvis beroende på att samhället byggts ut under en lång period. Delvis är det o ckså för att industrier legat mitt i Borensberg och delat orten Det finns i ett flertal karaktärsfulla byggnader som är mycket värdefulla för ortens status och framtoning. En jämförelse mellan centrala Borensberg och närbelägna Skänninge kan illustrera Borensbergs ”upplösta” bebyggelsestruktur.

50m

innebär att vägen blir en säkrare, mötesfri väg - en så kallad 2+1-väg med mitträcke. Nuvarande väg utnyttjas som lokalväg med cykel- och viss kollektivtrafik. Nya rv 34 kommer att anslutas till befintlig väg ca 700 m väster om Borensberg.Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Biltrafik

Biltrafik och parkering Riksväg 34 sträcker sig i en båge runt ortens nordostliga sida och förbinder Borensberg med Motala och Linköping. Vägen trafikeras av cirka 5000 fordon under ett årsmedeldygn (2005). På den aktuella sträckan är hastigheten 90 km/h. Vägen byggdes om till förbifart i början av 1990-talet vilket bidrog till en väsentlig minskning av genomfartstrafik genom centrum. Fortfarande passerar en del tung trafik de centrala delarna. Dels beror det på centralt belägen industri, dels på trafik mellan Skänningevägen och Örebrovägen. Borensberg har bara en länk mellan de södra och de norra delarna. Det är stenvalvsbron över Motala ström från 1787 och Kanalbron vilka inte uppfyller dagens krav på bredd för att rymma två körfält samt gång- och cykelbana. Inom de olika stadsdelarna är trafiken löst på olika sätt. I söder försörjer en genomfartsled med trafik bostäder och industrier. I nordväst är det ett trafiksystem med huvudleder och lokalgator så att trafiken koncentreras till vissa stråk. I nordost är det i huvudsak ett rutnät av gator där vissa har en högre dignitet och tar mer trafik. Vid trafikplatsen vid norra infarten ansluter väg 211 från Tjällmo. Enligt mätuppgifter från 2009 trafikerar nästan 1 800 fordon sträckan på ett årsmedeldygn. 11 procent av dessa utgörs av tung trafik. Väg 1078, eller Husbyvägen som den kallas, trafikeras av cirka1400 fordon/årsmedeldygn varav 8 procent utgörs av tung t rafik. I samband med ortens 700-års jubileum 2007 genomförde Trafikverket (då Vägverket) och Motala kommun tillsammans en upprustning av Husbyvägen genom centrum. Söder om broarna ansluter väg 1006 (Skänningevägen) och Linköpingsvägen och fortsätter vidare mot Fornåsa respektive Linköping. Linköpingsvägen trafikeras enligt uppgift från 2004 av 3000 fordon per årsmedeldygn varav 8 procent utgörs av tung trafik.

Planeringsförutsättningar

Riksväg sträcker sig i iennorra bågehamnen runt ortens Parkering finns idag 34 huvudsakligen sida och förbinder På Borensberg samt i anslutningnordostliga till de två livsmedelshallarna. södra med parkeringsytor Motala ochi södra Linköping. sidan finns det vissa hamnen. Vägen Det trafikeras av ca 5000 fordon under ett är ett magert utbud som behöver kompletteras. årsmedeldygn (2005). På den aktuella sträckan är hastigheten 90 km/h. Rv 34 Väghållaransvarbyggdes om till förbifart i början av 1990Inom orten finnstalet tre vilket väghållare: kommunen bidrogstaten, till en väsentlig minskning av genomfartstrafik genom centrum. och enskilda. Staten är väghållare för Tjällmovägen,

Husbyvägen inklusive broarna, Linköpingsvägen samt av 8 % utgörs avkommun tung vid trafik. I infarten samband med ortens 700-års jubileum 2007 genomförde Vid trafikplatsen Svar känningevägen. Motala ärnorra väghållare föransluter väg 211 från Tjällmo. Enligt mätuppgifter Motala kommun tillsammans en upprustning av Husbyvägen HTrafikverket ällsättersleden(då medVägverket) flera gator i och samhället. Norrby från 2009 trafikerar nästan 1800 fordon genom centrum. gatan som delvis ligger på mark ägd av Sveaskog är sträckan på ett årsmedeldygn. 11% av dessa enskild väg som utgörs en samfällighet har väghållaransvaret av tung trafik. Söder om broarna ansluter väg 1006 och Linköpingsvägen och fortsätter vidare för. I praktiken sköts dock snöröjning med(Skänningevägen) mera av mot Fornåsa Linköping. Linköpingsvägen trafikeras enligt uppgift från 2004 av 3000 Motala kommunrespektive på den aktuella sträckan. Väg 1078, eller Husbyvägen som den kallas,

fordon per årsmedeldygn varav % utgörs av tung trafik. trafikeras av ca 14008fordon/årsmedeldygn

Gata

Plats

Datum

Trafikmängd Tung %

HUSBYVÄGEN

Svansättersvägen - Hällsättersleden

2007-10-16

3815

HÄLLSÄTTERSLEDEN

Husbyvägen - Boregatan

2005-04-24

1400

LINKÖPINGSVÄGEN

Bokmalsvägen - Väghållningsgräns

2004-04-20

3000

HAGSTIGEN

Rådjursstigen - Ekorrstigen

2001-10-16

300

NORRBYGATAN

Bergvallagatan - Strandvägen

2006-02-02

365

4,5

Väghållaransvar Inom orten finns tre väghållare: staten, kommunen och enskilda. Staten är väghållare för Tjällmovägen, Husbyvägen inklusive broarna, Linköpingsvägen samt Skänningevägen. Motala kommun är väghållare för Hällsättersleden mfl gator i samhället. Norrbygatan som delvis ligger på mark ägd av Sveaskog är enskild väg som en samfällighet har väghållaransvaret för. I praktiken sköts dock snöröjning mm av Motala kommun på den aktuella sträckan.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Gång- och cykeltrafik Borensbergs gång- och cykelvägnät har successivt byggts ut till ett förhållandevis utbrett nät. Det inkluderar stråk utmed de mest trafikerade lederna som Skänningevägen, Hällsätersleden, Husbyvägen och inom kort Linköpingsvägen. Kartan nedan visar befintliga gång- och cykelvägar inom orten samt de gång- och cykelvägar som har byggts under 2010. I norra Borensberg har nätet förstärkts med ett nytt belyst gång- och cykelstråk längs med Husbyvägen till cirkula-

tionsplatsen vid Tjällmovägen. Därifrån har ordnats med gångoch cykelstråk längs med Fågelsjövägen fram till Hällaskolan. Längs med Göta kanal löper en gång- och cykelväg till Ljungsbro och Berg, med anslutning till Linköping utmed Bergsvägen. I Trafikverkets vägprojekt för omläggningen av riksväg 34 ingår en ny gång- och cykelväg från Borensbergs västra infart till nuvarande väg vid Brånshult. Den nuvarande vägen kommer då att bli en bra cykelväg till Motala.

Borensbergs gångoch cykelvägnät

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Kollektivtrafik

Broarna

Borensberg har en bussterminal för flera bussaranlagd i anslutning till Hällsättersleden. Busshållplatsen har förlorat a ktualitet i och med att expressbussarna går Husbyvägen och stannar ett par hundra meter därifrån. Det gör att de bussarsom går Hällsättersleden också måste stanna på Husbyvägen för att få rimliga omstigningar mellan linjerna. Ett etablerat s ystem med hållplatser finns därför nu utmed Husbyvägen i centrum. Borensberg försörjs av med kollektivtrafik med relativt hög turtäthet, dels regional expressbusstrafik utefter stomlinjen längs riksväg 34, dels övrig landsbygdstrafik. Expressbusslinjerna 52 och 53 trafikerar orten via Husbyvägen och har två hållplatser, vid Hagstigen i norr och i centrum. Linje 520 trafikerar Borensberg på sträckan Motala – Linköping via Ljungsbro och Vreta kloster. Den har flera stopp längs med Hällsättersleden, varav ett är Borensbergs bussterminal. Linje 623 trafikerar sträckan Borensberg – Kvarn – Tjällmo, linje 624 Borensberg – Klockrike och linje 625 Borensberg – Fornåsa – Klockrike. Dessutom finns skolskjutstrafik till de tre skolorna i Borensberg. Vid Husbyvägen i Borensbergs centrum sker omstigning mellan de olika busslinjerna. Centrum har under senare tid fått mer av karaktären bytespunkt medan bussterminalen har minskati betydelse. Borensberg trafikeras även av privata fjärrbussbolag som till exempel dagliga förbindelser med Stockholm.

Strömbron är ett landmärke i Borensberg och har ett kultur historiskt värde, men varken bron över Motala ström eller Göta kanal uppfyller dagens krav på trafiksäkerhet. Broarna är för smala för att rymma gång- och cykelbana och körbana, vilketmedför att fordon tvingas ut på fotgängarnas/cyklister nas utrymme vid möte på bron. På kanalbron finns en liten förhöjning för fotgängare och cyklister men på Strömbron avskiljs ytan för fotgängare och cyklister endast med ett streck från vägbanan med dess trafik. Som följd av problemen på den aktuella sträckan får ett antal barn skolskjuts i dagsläget. Eventuella åtgärder för att förbättra trafikmiljön åligger Trafikverket, då de har väghållaransvaret för den aktuella sträckan. I samband med att frågan om trafiksäkerhet aktualiseras, bör också frågan om det fortsatta väghållaransvaret lyftas.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Teknisk försörjning Vatten och avlopp Borensberg har ett väl utbyggt ledningsnät för vatten och avlopp. Vattnet tas från Boren till ett lokalt vattenreningsverk. Kapaciteten klarar ytterligare bebyggelse. Borensbergs avloppsledningsnät är anslutet till Linköpings reningsverk (via Klockrike). Tidigare fanns ett eget reningsverk i östra delen av orten, en anledning till varför nätet sträcker sig österut. Vatten- och avloppsledningarna går också till Sågarhem i öster och Brånshult strax väster om samhället. För några år sedan byggdes ledningsnätet även ut till Kårgården i sydöstra delen. Ledningarna dit har kapacitet för en begränsad utbyggnad. Näs är i dagsläget inte anslutet till det kommunala Vatten- och avloppsnätet. Dricksvattentäckt för Borensberg är Boren, reningsverket ligger nordväst om Motala ströms inlopp. Dagvatten Dagvattenledningar inom orten belastar Motala ström, Göta kanal samt Boren. Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping är huvudman för fjärrvärmenätet i Borensberg. En relativt stor del av samhället kan idag nås av fjärrvärmenätet. Begränsande faktorer för en framtida utbyggnad av nätet är berg i dagen, vilket innebär stora kostnader (östra delarna – Sågarehem). Även en utbyggnad av nätet på södra sidan skulle innebära stora kostnader. Avfall I Borensberg finns en återvinningscentral i Erstorps industriområde och en återvinningsstation vid Hamngatan söder om Pingstkyrkan.

Borensbergs VA-utbyggnad Vattenledningar i blått, spillvatten i rött. Avtalsanslutna fastigheter markerade med punkter.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

El Elnätet är väl utvecklat i Borensberg. Svenska Kraftnät har planer för en ny 400 kV luftledning som ersättning för den nuvarande nord-sydliga ledningen genom Motala. Den nya ledningen kan inte passera genom stadenoch föreslås därför dras i en båge österut runt Borensberg, så att den passerar Motala ström och Göta kanal strax öster om akvedukten för riksväg 34. Där ledningen går genom skogsterräng kommer det att bli en 44 meter bred gata där den ska passera. Den föreslagna ledningen får omfattande miljökonsekvenser och gör det svårare att utveckla området vid Borensbergs östra infart. Det vore mycket olyckligt för Borensberg att få en stor kraftledning som genomkorsar det värdefulla landskapet. Motala kommun anser inte att en luftledning bör byggas i den föreslagna sträckningen. Energimarknadsinspektionen anser att Svenska kraftnät bör få tillstånd att bygga och använda den föreslagna ledningen, men att ett beslut bör förenas med flera villkor. Bland annat bör samråd hållas angående känsliga områden som berörs av ledningen. Regeringen fattar avgörande beslut i frågan. I april 2012 gav regeringen sk nätkoncession till Svenska kraftnät på den sydligaste av de tre delarna av sydvästlänken, vilket innebär att arbetet med denna kan påbörjas. Befintligt fjärrvärmenät

Bredband I Borensberg finns ett fristående företag som leverar bredbandstjänster.

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

Motala kommuns markinnehav

Vattenfall Östnäts markinnehav

Sveaskog förvaltningsbolag Göta kanalbolag

Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informationen är anpassad för visning i skala 1:50 000, vilket innebär att minsta ytorna som finns representerade har en diameter på 50m i naturen. Lägesnoggrannheten är vanligtvis bättre än 50 meter. Generaliseringar förekommer. Exempelvis kan områden med många, små, närliggande hällar presenteras som en sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara täcker små ytor i verkligheten men som har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett område, som isälvsavlagringar, kan ha överdrivits i kartbilden. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU.

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informationen är anpassa

vilket innebär att minsta ytorna som finns representerade har en diameter på 50m i na Markägoförhållanden vanligtvis bättre än 50 meter. Generaliseringar förekommer. Exempelvis kan områden m hällar presenteras som en sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara

har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett område, som Kommunen är en av desom större markägarna i planmrådet. överdrivits i kartbilden. Utmedkanalen är Göta kanalbolaget fastighets ägare medan Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns l liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU.I Vattenfall äger viss mark/vatten centralt utmed strömmen. nordost är Sveaskog stor markägare. I väster och sydost finns större sammanhängande privata markinnehav.

Geologi – mark som inte kan bebyggas På den norra sidan om Motala ström är marken förhållandevis höglänt och grundläggningsförhållandena bedöms som goda. Marken är dock kuperad vilket ställer särskilda krav. Ner mot strömmen väster om Strömbron finns områden som är sanka. Även på södra sidan om Göta kanal är grundläggningsförhållandena sämre. På södra sidan om Göta kanal är det mer mark som har dåliga grundläggningsförhållanden. Vid planläggning och byggande nära vattendragen måste risken för översvämning särskilt undersökas. Vissa delar av samhället löper risk att översvämmas vid höga vattennivåer. Det gäller mark i anslutning till norra hamnen och näset mellan Motala ström och Göta kanal. För eventuell bebyggelse söder om Hällsättersleden måste detaljerade utredningar göras inför grundläggningen på grund av dålig bärighet.

Miljö- och riskfaktorer 0

Skala 1:50 000

5 km

Topografiskt underlag: Ur GSD-Översiktskartan © Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.

Prästtomta skjutfält norr om Borensberg är av riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset ligger utanför planområdet, men den nordöstra delen ligger inom påverkansområdet för buller. Planområdet påverkas också av buller från riksväg 34 och i viss mån från genomfartstrafik. Förorenad mark förekommer på vissa platser. Nästan hela Borensberg har höga halter av markradon, vilket måste beaktas så att all bebyggelse uppförs radonsäkert. Hästhållning förekommer på fler platser, inom planom rådet och allergirisker kring hästar kan medföra problem för närboende. 63

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

En utförligare redovisning av miljö- och riskfaktorer och hur de beaktas i planförslaget finns i miljökonsekvensbeskrivningen.

Utvecklingsinitiativ Det har framförts många förslag för att utveckla Borensberg med nya verksamheter och ny bebyggelse under de senaste åren. Borensberg omfattas av projekten Leader Gränslandet och Leader Folkungaland. Leader är ett av EU:s program för landsbygdsutveckling, där flera av kommunerna i Östergötland medverkar. Leader Gränslandet har tidigare bidragit till flera projekt i Borensberg. Intresseföreningen Framtid Borensberg är engagerad i ett flertal frågor, bland annat behovet av ett ökat bostadsbyggande och södra hamnens utveckling. Göta Kanalbolag vill i samverkan med kommunen rusta upp gästhamnen så att miljön upplevs positivför kanalfarare och andra turister. BoreNet har förvärvat silofastigheten i södra hamnen vilket kan innebära nya utvecklingsmöjligheter för området. Arla Plast har förvärvat mark söder om sin fastighet. Avsikten är att få utrymme för framtida utveckling och att få en trafikanslutning mot Skänningevägen. Ägaren av Göta Hotell

Fördjupning av översiktsplanen för Borensberg, Motala kommun

har önskemål om att bygga ett hotellannex och eventuellt även ny verksamhet i den så kallade inspektorsbostaden på kanalön. Bostadsstiftelsen Platen har ett projekt att komplettera sin bebyggelse i centrum med ytterligare två flerbostadshus. Det är prövat i detaljplan, men Platen avvaktar med att bygga av ekonomiska skäl. Skanska har intresse av att bygga bostadsrätter eller radhus med Bo Klok-konceptet. Förslag till ny småhusbebyggelse har lagts fram bland annat av markägare i Sågarhem och Näs söder om kanalen. Villatomter finns till försäljning vid Närktergalsvägen (Eksjöhus) och Vargstigen (Motala kommun). Om visionen för Borensbergs tillväxt ska kunna förverkligas, krävs att fler områdenplaneras. Borensbergs båtklubb har en lång kö till lediga båtplatser och önskar en utbyggnad av hamnen. Borensbergs ryttarföre ninghar framfört att behovet av ett ridhus är stort, och Framtid Borensberg önskar bland annat en simhall. En planprocess har inletts för Brånshult (utanför den fördjupade översiktsplanens planområde), samt för område nr 3, Hällalund, men övriga avvaktar att översiktsplanens antas. Utanför själva tärorten är det i första hand försvarets anläggning i Kvarn som utvecklas med ökad utbildningsverksamhet. Detta medför både nya arbetstillfällen och att fler p ersoner vistas där under kortare tid. Mindre företag i omgivningen är Brunneby Musteri, Högby Bad och Spa och Torpa gård.