Motala kommun - Årsredovisning 2012 by Motala kommun

2012

Motala kommun 2012 Det gångna året i Motala har varit fyllt av spännande utvecklingsprojekt. Detta är positivt för hela kommunen och innebär att Motala växer – på många sätt. Här kommer några exempel på saker som har hänt under året.

Infrastruktur

Tillväxt Motala

Ny räddningsstation

Gröna påsen

Det händer mycket i Motala. Under 2012 byggdes en ny infart till Varamon, Badstrandsvägen och arbetet med riksväg 50 och Motalabron var i full gång inför färdigställandet 2013. Dubbelspåret Motala till Mjölby färdigställdes och Motala central rustades upp inför pendeltågsstarten 2013.

Näringslivsbolaget Tillväxt Motala tecknade under 2012 ett avtal med Motala kommun om att ta över tjänsterna som omfattar de fyra områdena företagsservice/nätverksbyggande, företagsetablering, platsmarknadsföring och turism/besöksnäring.

Räddningstjänsten flyttade in i en ny räddningsstation. Förutom invigning har även öppet hus och studiebesök arrangerats vilket har gett en möjlighet att visa upp verksamheten och informera om skydd mot olyckor för allmänheten, skolor, företag och organisationer.

I april infördes de gröna påsarna för att sortera ut matavfallet från hushållen i Motala. Matavfallet i de gröna påsarna skapar miljönytta genom att omvandlas till biogas och biogödsel.

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Fakta om Motala kommun

Fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning m m

Resultaträkning

Finansieringsanalys

Balansräkning

Notförteckning 20 Redovisningsprinciper

Driftredovisning

Investeringsredovisning

Kommentarer investeringar

Miljöredovisning

Nämndernas/styrelsens verksamhetsberättelser

ÅRSREDOVISNING 2012

Text: Motala kommun

Kommunfullmäktiges beredningar

Personalnämnden

Revisionen

Valnämnden

Överförmyndaren

Kommunstyrelsen

Bildningsnämnden

Plan- och miljönämnden

Socialnämnden

Tekniska nämnden

Vatten- och avfallsnämnden

Grafisk form: Kreation Repro och tryck: Printfabriken Foto: Anders Malm, Daniel Persson, Motala kommun - Räddningstjänsten, Linkin, Margaretha Hagman, Patrik Svedberg, Henrik Sandberg, Denni Nero

Motala kommun

Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2 Postadress: 591 86 Motala

Sammanställd redovisning

Ekonomisk översikt 70 Sammanställd resultaträkning

Sammanställd finansieringsanalys

Sammanställd balansräkning

Notförteckning

Revisionsberättelse

Telefon: 0141-22 50 00 Fax: 0141-558 69 E-post: motala.kommun@motala.se Webbadress: www.motala.se

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ”Vi ser tydligt att allt vårt arbete bär frukt – Motala växer. Fler väljer att bosätta sig i kommunen. Ett av de viktigaste skälen till detta är allt bra arbete som dagligen genomförs i den kommunala verksamheten av alla duktiga medarbetare.” Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

”Motala växer och vi blir fler” kan vara epitetet vi sätter på 2012. Det är ju precis det vi vill – att Motala ska växa. Det är därför med stor glädje vi konstaterar att fler barnfamiljer väljer att bosätta sig här. Att behöva bygga nya förskoleplatser därför att fler barn måste få plats inger framtidstro.

avsiktsförklaringen – Unga till arbetet och egen försörjning. Den har undertecknats av flera parter – bland annat Motala kommun, arbetsförmedlingen, flera fackliga organisationer och företrädare för företagen. Avsikten är att vi alla ska arbeta för att minska ungdomsarbetslösheten.

2012 har också inneburit att vi på många områden kan säga ”vi har en plan”. Det är många diskussioner kring olika frågor som har blivit verklighet i olika planer. Ett sådant arbete är planen för en ny stadsvision. Andra planer är bland annat utvecklingen av ”En skola för alla”, ”Kulturstadsdelen i Motala verkstad” och framtidens äldreomsorg. Arbetet med olika planer blir också en kunskapsresa. I arbetet måste vi kontinuerligt fylla på med ny kunskap inom många olika områden. Dessutom innebär arbetet med planerna att samarbete och samverkan i alla olika former blir viktigare och viktigare. Nya kunskaper och vidgat samarbete leder oss vidare och skapar möjligheter för en positiv utveckling i Motala.

Vi har aktivt fortsatt arbetet med att skapa trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar. En viktig del i detta är det brottsförebyggande arbetet. Vi är framgångsrika i detta – antalet brott har sjunkit. För att ytterligare förstärka det arbetet har vi tecknat ett samverkansavtal med polismyndigheten i Östergötland. Kampen för våra ungdomar fortsätter med oförminskad styrka.

En plan som blivit verklighet är skapandet av ”Tillväxt Motala”. Nu är arbetet i bolaget i full gång vilket innebär att vi vässat insatserna kring näringslivsfrågorna. Kommunen hanterar delar av sina företagsfrågor via bolaget. Detta är ytterligare ett exempel där vi ser att samverkan och samarbete ger goda effekter. Vår förhoppning är självklart att detta ska bidra till ett bättre företagsklimat i Motala. Vi har sagt det förut och säger det igen – samarbete och samverkan är nödvändiga för att kommunen ska växa och få en god framtid. 2012 har på många sätt visat att detta är den framkomliga vägen.

Vi är stolta över alla duktiga idrottsutövare och företagare i Motala. Några av dem har presterat på topp och fått utmärkelser under 2012. Årets Motalaföretag, Exeo, utsågs på företagsmässan Motala Expo. AR Trafikskola AB blev årets nybyggare i Östergötland 2012. Regionförbundet Östsams utmärkelse Guldmyran 2012 tilldelades Motalaföretaget Mixum. På det sportsliga planet fortsatte Piraterna att utmärka sig med att komma tvåa i elitserien speedway. Samtidigt återvände vårt bandylag IFK Motala till elitserien. Med stolthet och stor glädje konstaterar vi att Motala håller sig framme på många områden.

Vi har hållit fast vid de fyra områden som vi politiskt beslutade skulle gälla för mandatperioden; aktiv arbetsmarknadspolitik, barns- och ungdomars uppväxtvillkor, insatser för äldre samt ett attraktivt och klimatsmart Motala. 2012 satte vi fokus på att bekämpa arbetslösheten genom aktiv arbetsmarknadspolitik. Här är arbetet kring näringslivsfrågorna en viktig del. En annan del är att aktivt bidra till att minska arbetslösheten bland ungdomar. De satsningar som kommunen gör är kompensatoriska och ska bidra till att sänka tröskeln för intåg på arbetsmarknaden alternativt att hitta fram till studier. I slutet på året startade vi satsningen på 100 ungdomsjobb där ungdomar får möjlighet att komma ut i arbete och få viktiga erfarenheter. En annan förstärkning av arbetet kring alla unga i Motala som är arbetslösa är

Återigen visar kommunen ett gott ekonomiskt resultat. Självklart är det glädjande att vi ännu ett år klarat kommunens ekonomiska mål. Det innebär att vi kan fortsätta satsningarna för att skapa en god framtid för Motala.

Vi ser tydligt att allt vårt arbete bär frukt – Motala växer. Fler väljer att bosätta sig i kommunen. Ett av de viktigaste skälen till detta är allt bra arbete som dagligen genomförs i den kommunala verksamheten av alla duktiga medarbetare. Alla ni som verkar i kommunen visar att våra tre ledord, öppen – stolt – nyskapande, får reell betydelse. Vi är alla goda ambassadörer för vår kommun, det ska vi känna stolthet över. Varmt tack för ett väl genomfört arbete!

Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Fakta om Motala kommun Tabell 4: Folkmängd efter ålder

Tabell 1: Kommunfullmäktigevalet 2010

Antal Antal röster % mandat

Ålder 2010

Centerpartiet

1 244

0- 6

3 126

3 117

Folkpartiet liberalerna

1 983

Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Moderata Samlingspartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Sveriges Pensionärers Intresseparti Vänsterpartiet Övriga Totalt

942 3 2 1 269

6 781

11 949

1 226

308

1 538

2011

2012

3 172

8 9

7-15

4 135

4 040

3 995

16-18

1 817

1 781

1 630

19-64

24 312

24 096

24 099

65-

8 565

8 794

8 971

Summa 41 955

100

41 828

100

41 867

100

Källa: SCB

135 1 0 27 375

100

Ogiltiga röster

411

Valdeltagande

27 786

Tabell 5: Befolkningens utbildningsnivå, procentuell fördelning

Källa: Valmyndigheten

Befolkning 20-64 år

2010

2011

2012

Majoriteten i kommunfullmäktige består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

Förgymnasial

18 18 17

och Miljöpartiet de gröna med totalt 32 mandat.

Gymnasial

56 56 56

Eftergymnasial

25 25 26

Uppgift saknas

100

23 685

23 662

23 545

Totalt, % Antal totalt Källa: SCB

Tabell 2: Folkmängd 31 december

2010 2011 2012

Tabell 6: Förvärvsarbetande med arbetsplats

Män

21 027

20 990

20 982

i kommunen 2011

Kvinnor

20 928

20 838

20 885

Förvärvsarbetande 16 + år (dagbefolkning) Näringsgren Antal %

Totalt

41 955

41 828

41 867

Källa: SCB

Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö

Tabell 3: Folkmängd per församling

Motala Västra Ny Godegård Borensberg Klockrike

2009

2011 2012

30 311

30 285

30 408

1 312

1 284

1 252

690 673 665 4 029

4 004

4 000

636 629 646

501

2 217

208

Byggverksamhet

1 032

Handel

1 721

Transport

528 4

Hotell och restauranger

405

Information och kommunikation

201

Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret

282 2 1 204

636

Utbildning

1 801

3 414

Fornåsa

2 162

2 164

2 131

Vård och omsorg

Tjällmo

1 098

1 088

1 070

Personliga och kulturella tjänster

673

Aska, del

1 717

1 701

1 695

Okänd bransch

173

41 955

41 828

41 867

15 091

100

Kommunen totalt Källa: SCB

Totalt Källa: SCB

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 1 Verksamhetens nettokostnad, mkr

2008

2009

2010

2011

2012

-1 766,7

-1 786,8

-1 851,6

1 880,3

1 856,3

2 Resultat före extraordinära poster, mkr

17,5

30,2

43,4

55,0

76,8

3 Årets resultat, mkr

33,6

30,2

43,4

55,0

76,8

4 Nettokostnadsutveckling, %

5,0

1,1

3,6

1,6

-1,3

5 Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, %

3,9

1,7

4,2

2,4

-0,3

98,6

98,1

97,6

96,7

95,8

1,0

1,7

2,3

2,8

4,0

3,7

3,2

4,4

5,3

6,9

6 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 7 Resultat 2 andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 8 Årets resultats andel av eget kapital, %

9 Finansnetto, mkr

-7,7

-4,4

-3,0

-8,7

-4,4

10 Soliditet, %

61,2

54,1

56,2

57,6

59,2

11 Likvida medel (inkl. utnyttjad checkkredit.), mkr

16,1

129,2

48,6

37,6

11,6

12 Balanslikviditet, %

39,9

56,6

48,9

53,1

40,5

13 Eget kapital, mkr

901,1

931,8

976,1

1 031,6

1 108,9

därav rörelsekapital

-207,1

-195,6

-236,3

-182,3

-246,3

därav anläggningskapital

1 108 ,3

1 127,4

1 212,4

1 213,9

1 355,2

14 Eget kapital per invånare, kr

21 479

22 240

23 265

24 662

26 485

-9,6

-8,9

-10,4

-7,9

-10,6

16 Långfristiga skulder, mkr

157,0

254,2

220,2

289,4

280,8

148,4

148,3

135,1

215,1

215,0

142,6

130,7

141,0

196,4

234,9

15 Rörelsekapitalets andel av externa utgifter, %

därav anläggningslån, mkr

17 Bruttoinvesteringar, mkr

122,5

108,4

116,7

170,7

216,8

19 Personalkostnader inkl. omkostnader, mkr

18 Nettoinvesteringar, mkr

1 496,3

1 477,5

1 482,1

1 476,9

1 506,8

20 Externa kostnader, mkr (exkl. avskrivningar)

2 160,8

2 207,9

2 280,6

2 323,8

2 319,5

21 Externa intäkter, mkr

2 264,5

2 318,7

2 407,8

2 465,9

2 493,3

22 Skattesats kr/skattekrona

31,25 31,25 31,25 31,25 31,25

därav Motala kommun

21,40

därav Landstinget

23 Antal invånare i Motala kommun

därav förändring antal invånare/år

21,40

20,98

9,85

10,27

41 953

41 843

41 955

41 828

41 867

-107

-110

112

-127

Intäkts- och kostnadsstruktur för driftredovisningen Fördelning av intäkter på slag. Totalt 2 493 339 tkr.

Försäljning 5%

Övriga kostnader 6%

Hyror 2% Skatteintäkter 60%

Bidrag 7%

Fördelning av kostnader på slag. Totalt 2 416 554 tkr.

Personalkostnader 62%

Hyra 3% Bidrag 4%

Avgifter 8%

Material 7% Tjänster 18%

Utjämning 18%

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomin (från Sveriges Kommuner och Landsting)

En alltmer samstämd pessimism bredde ut sig under 2011 i världsekonomin där det uttalades att läget i världsekonomin var mycket allvarligt. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen i ekonomin hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter, förutom en expansiv finanspolitik har räntorna hållits låga. Det finns en politisk förtroendekris då det inte bara varit finansmarknader som misskött sig utan även regeringar har misslyckats att hålla ordning på ekonomin. Utvecklingen under första halvåret av 2012 innebar för många länder en väsentlig lägre tillväxt. I Sydeuropa var utvecklingen överlag negativ vilket även var fallet för Storbritannien. Också i USA och flera tillväxtländer dämpades tillväxten, men i något mindre grad. I de nordiska grannländerna, som är betydelsefulla för svensk export, var bilden splittrad. I Danmark och Finland var utvecklingen under första halvåret mycket svag samtidigt som Norges ekonomi fortsatte växa snabbt. Den likaledes viktiga tyska ekonomin utvecklades över förväntan, men ändå inte särskilt bra. Tecknen på ett positivt konjunkturomslag var få. Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under 2012 års andra halva. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag. Efter årsskiftet 2012/2013 har dock utsikterna överlag ljusnat. Farhågorna och riskerna för en djupare recession har dämpats. De tre första kvartalen 2012 kunde tillväxten i svensk ekonomi betecknas som relativt god. Få länder i Europa kunde under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga två procent. Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden upp svensk ekonomi och BNP backade något. Exporten och produktionen inom industrin föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion utvecklades svagt. Samtidigt som denna uppbromsning skedde försköts hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning. Stämningsläget i slutet av 2012 bör överlag betecknas som mycket mörkt. Förväntningarna om framtiden har emellertid ljusnat under början av 2013 i takt med att stämningsläget i omvärlden förbättrats. Kommunernas ekonomi (från Sveriges kommuner och landsting)

Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat två procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna. Kommunerna redovisar ett rekordresultat för 2012, där förklaringen är främst engångsintäkter avseende återbetalning av 2007 och 2008 års inbetalda premier från

AFA Försäkring. Engångsintäkterna innebär att endast ett fåtal kommuner väntas få underskott 2012 vilket ger en välkommen andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i balans. Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har demografiska krav för kommunerna ökat årligen med cirka 0,5 procent. Utöver prisoch löneökningar samt demografiskt betingade kostnadsökningar har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7 procent per år under 2000-talet. Motala kommun

Under 2011 minskade kommunens befolkning med 127 personer och uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 41 828 personer. Den negativa trenden bröts under 2012 och befolkningsökningen blev 39 personer och uppgick vid årsskiftet till 41 867 personer. Flyttningsnettot blev positivt på 77 personer (-72 personer 2011). Under året föddes 426 barn vilket är 20 fler barn än 2011. Under året avled 464 personer (450 personer 2011) och det gav ett negativt födelsenetto på 38 personer (-44 personer 2011). Det är viktigt att göra kommunen attraktiv att leva och bo i. En viktig förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är att inte arbetslösheten ökar. Motalas näringsliv drabbades hårt av konjunkturnedgången med många varsel som följd. Dock kan på senare tid en viss ljusning kunna ses och sysselsättningen är stabil. Aldrig tidigare har Motala haft fler företag i de fyra vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Samtidigt minskar nyföretagandet mellan 2011 och 2012. Under 2012 tog, efter upphandling, Tillväxt Motala AB över turistbyråns verksamhet och även delar av uppdragen för marknadsförings- och näringslivsverksamheterna från kommunen. Under våren blev kommunen beviljat medel från tillväxtverket med två miljoner kronor. Detta tillsammans med Östsams bidrag med en miljon kronor och kommunens lika stora insats påbörjas ett arbete med utvecklingen av Motala. En utvecklingsplan ska tas fram med syfte att beskriva vilka områden och delar kommunen ska satsa på. Detta i syfte att sätta fart på arbetet med dels att skapa nybyggnation i Motala, dels fortsätta att utveckla mötesplatser och kontakter med näringslivet i Motala. Väl fungerande kommunikationer är viktiga för miljön och trafiksäkerheten liksom för att vara en attraktiv boende- och etableringsort. Det är därför glädjande att två stora infrastruk-

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

turprojekt är på god väg att genomföras, BanaVäg projektet Motala-Mjölby. Dubbelspåret utgör en viktig del i utvecklingen av pendeltågsystemet i länet genom att västra länsdelen knyts närmare regioncentrum. Även genomförandet av omläggning av riksväg 50 genom Motala har en hög prioritet. Under 2013 kommer båda dessa viktiga infrastrukturprojekt att slutföras. Kommunens totala borgensförbindelser minskade under 2012 med 18 miljoner kronor och uppgick vid årsskiftet till 705 miljoner kronor. Med anledning av ny lagstiftning fattades det beslut under 2011 om en ny modell för prissättning av borgensavgifter. Under 2004 träffades rekonstruktionsavtal med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garanterar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av räntenivåerna vilka för tillfället har ett gynnsamt läge. Motala kommun har i november 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Motala kommun har totalt avsatt 18 miljoner kronor för framtida kostnader som gäller sluttäckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanläggning. De avsatta medlen beräknas täcka kostnaderna. Terrasserings- och sluttäckningsarbeten påbörjades under 2009 med massor från dubbelspårsutbyggnaden. De närmaste åren ska sättningar mätas innan tät- och skyddsskikt läggs på. I dagsläget är det svårt att säga när i tiden sluttäckningen är klar. Enligt reglementet för internkontroll i kommunen ska varje nämnd/styrelsen utforma den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämnders/styrelsens uppföljningsrapporter utvärdera kommunens övergripande system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs besluta om sådana. I internkontrollplanerna fanns för 2012 även gemensamma granskningspunkter inom ekonomiområdet. Kommunstyrelsen utvärderar i mars kommunens internkontroll för 2012.

Politiska prioriteringar I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) anges de politiska prioriteringarna för perioden 2011-2014. LUP är fastställt av kommunfullmäktige och utgör grunden för den politiska styrningen av kommunens verksamhet. Kommunens gemensamma vision ska genomföras med att prioriteringar sker inom fyra politiska områden. Dessa är: en aktiv arbetsmarknadspolitik barns och ungdomars uppväxtvillkor n insatser för äldre n ett klimatsmart och attraktivt Motala. n n

Under 2012 utsågs processledare till respektive politisk prioriterade område. Nedan följer en sammanfattning av det arbete som bedrivs. En aktiv arbetsmarknadspolitik

En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Under året har en rad uppdrag och aktiviteter inom dessa områden genomförts. Uppdragen och aktiviteterna ska stödja de gemensamma inriktningsmålen att andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen ska öka, att invånarnas utbildningsnivå ska öka samt att befolkningen i kommunen ska öka, både i tätorter och på landsbygden. Kommunstyrelsen beslutade i februari efter genomförd upphandling att tilldela Tillväxt Motala AB uppdraget att bedriva företagsservice, företagsetablering, platsmarknadsföring och besöksnäring. Utifrån upprättat avtal har Tillväxt Motala AB nu påbörjat sitt uppdrag och kommunen följer aktivt upp detta arbete och samarbetar med utföraren. Under andra halvåret påbörjades projektet Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad som pågår till och med år 2014. De långsiktiga målen för detta projekt är att öka Motalas attraktivitet och ge ett ökat antal arbetstillfällen. Representanter för vuxenutbildningen, VIA Ekenäs, Arbetsförmedlingen samt kommunledningsförvaltningen har samarbetat för att skapa en handlingsplan för vuxenutbildningens och arbetsmarknadsenhetens olika verksamheter. Planen innefattar perspektivet att arbetsmarknadspolitik skapas genom en aktiv kombination av utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Barnomsorg på obekväm arbetstid har tillkommit som en service till barnfamiljer. Kommunen erbjuder nu kvällsöppen omsorg på tre förskolor för barn till och med tolv års ålder vars föräldrar arbetar på kvällstid. I Mål och Resursplan för år 2012 fanns, mot bakgrund av att många under 25 år är beroende av försörjningsstöd, ett tydligt uppdrag om att socialförvaltningen och bildningsförvaltningen ska se över och förnya arbetsformerna i syfte att fördjupa samverkan. Ett

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

resultat av detta är bland annat att rutiner har tagits fram för att samarbeta för att unga ska komma i jobb och utbildning (Ungdomsjobb). Under året har 150 ungdomar deltagit i sommarjobb och 10 stycken har varit så kallade sommarentreprenörer med stöd av kommunen. Barns och ungdomars uppväxtvillkor

Det övergripande målet är att Motala kommun ska bli den bästa kommunen för barn och unga att växa upp i för att bli trygga vuxna. Viktiga förutsättningar för detta är att alla barn når skolans mål, har en god fysisk, psykisk och social hälsa samt känner framtidstro. Den politiska inriktningen är att satsa på kompensatoriska insatser, stärka barn och ungdomars hälsa, skapa fler mötesplatser för barn och ungdomar samt stärka individens känsla för delaktighet och inflytande.

utbildningar påbörjats för personal som möter barn kring samtalsmetodik. Ett FoU-projekt kring hur barn inom LSS ska komma till tals pågår n Tillgänglighet genom tydlig och enkel information om möjligheter till stöd via webb, info-blad och andra kanaler håller på att arbetas fram n Stärkt barnperspektiv i handläggning av försörjningsstöd genom att tillämpa rutin och checklista som tagits fram för att komma åt barnfattigdomen. Insatser för äldre

I Motala ska människor kunna se fram emot att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva trygghet, god samvaro och meningsfull sysselsättning. När det inte längre går att klara sig hemma på egen hand ska vård och omsorgen finnas där och den ska vara av högsta kvalité. Tryggt och individanpassat boende

Starten för vissa aktiviteter försenades då kommunen och landstinget kom med i ett projekt som Sveriges Kommuner och Landsting driver, Psynkprojektet. Detta handlar om synkronisering av insatser från olika vårdgivare. Särskilda utredningsuppdrag från politiken:

Arbetsgrupp finns för att upptäcka skolfrånvaro och i sam verkan mellan Skola/Socialtjänst hitta ett strukturerat arbetssätt för att stödja barnen n Insatser för barn och unga i samhällets vård, arbetsgrupp finns för att tillförsäkra stöd för att dygnsplacerade barn ska nå målen och få god hälsa n Samordnad socialtjänst med gemensamt utbud. Sociala Resursverksamheten vuxen och Skola/Socialtjänst slogs ihop till Sociala Resursverksamheten. Kartläggning påbör jad om insatser som ska erbjudas som service respek tive som bistånd. Beslut fattat om BarnCentrums uppdrag ”Tydliggörande kring barn med neuropsykiatriska stör ningar” förväntas inom kort n Barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska erbjudas samordnat stöd för att klara alla delar av sin var dag. En arbetsgrupp kommer att börja sitt arbete inom kort n Tidig upptäckt genom att satsa på arbetsformer som gynnar hög tillgänglighet till verksamheter som gynnar individens och familjens samlade behov. Utvecklandet av Barncentrum utifrån uppdrag har skett under året n Bildningsförvaltningen har efter utredning om skolans arbete gått vidare och kommer inom kort att presentera ett fortsatt arbetssätt som i förlängningen ger stöd och verktyg för alla att klara kunskapsmålen. En skola för alla n Effektivt stöd till barn och ungdom genom enkla och effektiva samverkansformer. En arbetsgrupp om rutiner och arenor påbörjas inom kort. SKL bidrar med kunskaper om mätning vad gäller effekt på individnivå n Alla barn och ungdomar ska komma till tals i frågor som berör dem vilket innebär att rutiner tagits fram, att n

Ett program finns antaget för utveckling av senior- och trygghetsbostäder för äldre som samarbetsprojekt mellan kommunen och Bostadsstiftelsen Platen. Efter besked om statligt investeringsstöd har projektering för nybyggnation av 38 stycken senior- och trygghetsbostäder inletts. Planering för att ta vara på övriga möjligheter att utveckla boendekoncept för äldre inom främst Gamla stan pågår med anknytning till planerad nybyggnation. Förstudie av möjligheter till ombyggnad av enhet Strandvägen för att uppfylla krav om fullvärdig standard för permanent boende har genomförts inklusive lösningar för parboende. Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet

Uppsökande verksamhet gentemot äldre över 80 år har bedrivits men behöver ses över i fråga om ambitionsnivå och praktisk utformning för att kunna nå fler i målgruppen. Särskilt riktat ekonomiskt stöd till kostnader för lokaler för sociala aktiviteter för äldre har tillämpats. Implementering av antagna riktlinjer för anhörigstöd inom verksamheter för äldre har genomförts bland annat genom nedbrytning i aktiviteter för varje enhet. Översyn av innehåll, kvalitet och organisering av stödjande och förebyggande insatser för att fler ska klara att bo kvar i trygghet i det egna hemmet har påbörjats. Förutsättningar och alternativa modeller för att säkerställa socialt innehåll för äldre i hemtjänst har kartlagts. Utveckla sjukvård och omvårdnad för äldre

En huvudfråga för året har varit förberedelser för övertagande av hemsjukvård från landstinget, vilket resulterat i överenskommelse om skatteväxling. Reformen träder i kraft från och med 2014. Innebörden är att alla medborgare, oavsett ålder, som på grund av sin sjukdom inte kan ta sig till vårdcentral och behöver sin sjukvård i hemmet överförs till att bli ett kommunalt ansvar vad gäller sjukvård exklusive läkarinsatser. Ansökan om statligt bidrag för fortsatt arbete i planering för ett demenskompetenscentrum förlagt till Motala har beviljats. För konkret utveckling av ett förhållningssätt i enlighet med

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

nationell värdegrund för omsorg om äldre har värdighetsgarantier utformats och antagits. Utredning om förutsättningar för äldre att friare kunna välja servicetimmar i hemtjänsten har genomförts. Ett klimatsmart och attraktivt Motala

Uppdragen i Mål och Resursplanen 2012 inom området det klimatsmarta och attraktiva Motala är i samtliga fall påbörjade och i en del fall slutförda. Många av uppdragen har kopplats till arbetet med att få fram en stadsvision för Motala. Arbetet med att ta fram en stadsvision och handlingsplan har påbörjats under hösten 2012 och formen för detta är projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt. Projektet kommer att pågå fram till hösten 2014 när stadsvisionen och handlingsplanen ska vara klara. Viktiga delar i utvecklingsarbetet har kommit på plats under 2012. Ett sådant område, som också är kopplat till stadsvisionen, är det idéprogram för fritidsanläggningar som är framtaget. Flera följduppdrag om anläggningar som bandyhall och simhall kommer att slutföras under 2013 och ligga till grund för politiska beslut. Även arbetet med centrumutveckling – Motala Centrum 2025 – har resulterat i ett programförslag som processats under hösten 2012. Återstår gör bland annat att kostnadsberäkna och prioritera förslagen samt att matcha dem mot kommande beslut om investeringar. Projektet Kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad startade också under året, men är ännu så länge i sin inledande fas.

Måluppfyllelse Kommunen ska enligt kommunallagen använda målstyrning som metod för att leda verksamhet och ekonomi. Målen som fastställs ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Kommunen ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån kunders och medborgares behov och önskemål samt upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser. För att politiken ska bli verklighet och för att Motala ska skapa största möjliga nytta för sina medborgare arbetar kommunen sedan 2010 med ett gemensamt ledningssystem (LedMot). Det innebär regler, riktlinjer och verktyg för ledning och styrning av den kommunala organisationen. Ledningssystemet visar vägen för hur de olika verksamheterna inom kommunen gemensamt arbetar med vision, prioriteringar och mål. Men också hur samverkan med näringsliv, organisationer och andra offentliga myndigheter ska formas för att främja Motalas utveckling. I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) finns visionen och de politiska prioriteringar som gäller för mandatperioden. Prioriteringarna i LUP bygger

på den politiska majoritetens valprogram. Det är den politik som majoriteten valt ska genomföras. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att genomföra LUP genom mål och verksamhetsplaner som leder mot att uppfylla visionen och de politiska prioriteringarna. Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Resultatmålen är en konkretisering av inriktningsmålen och anger en mätbar nivå som ska uppnås. Mätningen ska ske genom att ett eller flera nyckeltal kopplas till målet. Verksamhetsplanen är en plan för årets verksamhet där det anges hur förvaltningen ska uppfylla sitt uppdrag utifrån de politiska målen. I årsredovisningen har graden av måluppfyllelse för varje inriktningsmål bedömts utifrån måluppfyllelsen för de resultatmål som är kopplade till inriktningsmålet. Inriktningsmålet får samma bedömning som en majoritet av resultatmålen. Varje resultatmål har följts upp genom att utfallet för samtliga nyckeltal redovisas och jämförs med den fastställda målnivån för 2012. Resultatmålet har fått en grön markering om en majoritet av nyckeltalen uppfyller den fastställda målnivån för det aktuella året. I annat fall får resultatmålet en röd markering. Om mätning inte har genomförts per 2012-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån är gjord så kvarstår markeringen till dess en ny mätning görs. Om mätning inte kan genomföras per 2012-12-31 och en tidigare mätning mot den aktuella målnivån inte är gjord, utgår nyckeltalet från bedömningen av resultatmålet. Detta leder fram till att varje resultatmål och inriktningsmål fått någon av följande markering:

Målnivån är uppnådd 2012-12-31

Målnivån är ej uppnådd 2012-12-31

Målet är ej bedömt 2012-12-31

Måluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nämndernas/ styrelsens redovisningar längre fram i detta dokument. De gemensamma målen redovisas under kommunstyrelsen. Uppföljningen av förvaltningarnas verksamhetsplaner redovisas till respektive nämnd/styrelsen och följer inte med i redovisningen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Ekonomisk översikt Det finns en medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens ekonomi i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten också blir styrande i praktiken. För åttonde året i rad är det glädjande att konstatera att kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. Den skattefinansierade verksamheten är i balans mot tilldelad ekonomisk ram. Mer om nämndernas och styrelsens resultat finns under avsnitten för respektive nämnd och styrelsen. Årets resultat blev 76,8 miljoner kronor. Eftersom det budgeterade överskottet var 29,8 miljoner blev det en positiv budgetavvikelse på 47 miljoner kronor. En stor del av den positiva budgetavvikelsen, 41,2 miljoner kronor, består av den återbetalning som skett under året från AFA Försäkring för åren 2007 och 2008. Skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen har minskat mindre än nettokostnaderna. Medan skatteintäkterna och utjämningen under 2012 minskade med 0,3 procent, minskade nettokostnaderna med 1,3 procent. Minskningen av skatteintäkterna förklaras av en skatteväxling med anledning av landstingets övertagande av kollektivtrafiken. Minskningen av nettokostnaderna förklaras främst av nämnda kollektivtrafik och återbetalning AFA. Det finansiella perspektivet i ”god ekonomisk hushållning” tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Därigenom anges de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Kommunerna ska ha en tydlig ambitionsnivå i form av mål för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. Formuleringarna av målen måste utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Varje enskild kommun får därefter anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. En allmän utgångspunkt måste vara att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att behöva uttaxera en högre skatt. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen kan också i finansieringsstrategin precisera hur till exempel investeringar och pensioner ska finansieras. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Även mål för till exempel in- och utbetalningsströmmar kan vara aktuella. Från och med 2011 har de tidigare finansiella målen ersatts med det gemensamma målområdet Ekonomi och redovisas under avsnittet kommunstyrelsen.

Nedan följer en ekonomisk översikt. Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste finansieras. De utgör skillnaden mellan kostnader (inklusive avskrivningar) och intäkter i kommunens driftverksamhet. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 856 miljoner kronor 2012 vilket är en minskning med cirka 24 miljoner kronor (1,3 procent) jämfört med 2011. Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 95,8 procent, vilket är en minskning med 0,9 procent jämfört med 2011. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning | %

100

2008

2009

2010

2011

2012

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning

Balanskravet är ett minimikrav på resultatet, men för att få en ekonomisk balans förutsätts ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven av god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Resultatet före extraordinära poster redovisar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald. Finansiella poster i form av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter tillkommer i detta resultat. Utfallet 2012 blev 4 procent.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

3,0

det enskilda året 2012 är självfinansieringsgraden 86 procent. Enligt kommunfullmäktiges beslut avseende investeringsbudgeten 2012 ska investeringarna i BanaVäg och EPC inte vara med i utvärderingen av resultatmålet. Dessa två projekt hade nettoinvesteringar på 28 miljoner kronor. När dessa projekt exkluderas är självfinansieringsgraden 101 procent.

2,5

Investeringsutgifter och investeringsinkomster | MKR

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning | procent

4,0 3,5

250

2,0 1,5

200

1,0 150

0,5 0,0

2008

2009

2010

2011

2012

100

Årets resultat, förändring av eget kapital

Efter de extraordinära posterna kan årets resultat utläsas. Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten. Kommunens eget kapital ökade under 2012 med 76,8 miljoner kronor och uppgick till 1 109 miljoner kronor på balansdagen. Förändring av eget kapital | MKR

80 70

2008

2009

Investeringsutgifter

2010

2011

2012

Investeringsinkomster

För att inte låneskulden ska öka, är det angeläget att investeringsnivån anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. En alltför stor låneskuld gör att räntekostnaderna tar för stor del av de tillgängliga resurserna och ”tränger undan” annan verksamhet.

Finansnetto 50

Finansnettot består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Årets finansnetto är negativ och uppgår till 4,4 miljoner kronor, en förbättring med 4,3 miljoner kronor jämfört med 2011. Förbättringen kan hänföras till den indexering avseende infrastruktur som gjordes under 2011. Den var felaktig för stor, därför har en justering genomförts under 2012 som en negativ finansiell kostnad.

40 30 20 10

Finansnetto

0 2008

2009

2010

2011

2012

Investeringar

Det gemensamma resultatmålet avseende investeringar är att ”Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel”. Det ekonomiska utrymmet för att självfinansiera sina investeringar består dels av årets resultat och dels av de avskrivningar som belastar resultatet respektive år. Målet ska ses över tid. Nettoinvesteringarna i bokslut 2012 är 183 miljoner kronor i den skattefinansierade verksamheten (totala nettoinvesteringarna i kommunen är 216,8 mijoner kronor). Årets resultat uppgår till 77 miljoner kronor och avskrivningarna i den skattefinansierade verksamheten till 82 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 157 miljoner kronor. För

2008 Kostnader

2009 Intäkter

2010

2011

2012

1 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Soliditet

Rörelsekapital och likvida medel

Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således beskrivas som en historisk framskrivning av resultaträkningens utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om soliditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling och genom att nettoinvesteringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Orsaken till den positiva utvecklingen av soliditeten under året beror på ett positivt resultat och att ökningen av anläggningstillgångarna i hög grad finansierats med egna medel. Om pensionsskulden inkluderas i de långfristiga skulderna blir det även här en positiv utveckling av soliditeten.

150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250

2008

2009

2010

2011

2012

Rörelsekapital Likvida medel

Soliditet | % (exklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner)

Låneskuld

Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 217 miljoner kronor. Låneskulden är därmed oförändrad. I låneskulden ingår från och med 2007 finansiella leasingavtal. För att kunna minska låneskulden måste investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansieras med egna medel.

56 Låneskuld 54

250

52 200 50

2008

2009

2010

2011

2012

Soliditet | %

150

100

(inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner) 8

7 6

0 2008

2009

2010

2011

2012

4 3

Balanskravet

Enligt lagstiftningen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Avstämningen mot det lagreglerade balanskravet visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat på 70,5 miljoner kronor.

1 0 -1 -2 -3

2007

2008

2009

2010

2011

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet, som består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att få en bra handlingsberedskap inför framtiden. Det sker bäst genom ett starkt resultat som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Orsaken till försämringen är framförallt en minskning av de likvida medlen och ökning av leverantörsskulder.

Avstämning av balanskravet 2012 | MKR

Årets resultat

+76,8

Realisationsvinster -5,3 Taxefinansierad verksamhet avfall Justerat resultat

-1,0 +70,5

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras av skatteintäkter. Över- respektive underskott inom avfall avsätts eller disponeras av det egna kapitalet efter årets resultat. Under 2012 visade avfall ett överskott på 1,0 miljoner kronor som efter årets resultat avsätts till det egna kapitalet. Verksamheten Vattens resultat bokförs som en kortfristig skuld/fordran till taxekollektivet, i enlighet med VA-lagstiftningen. Dessutom justeras resultatet av realisationsvinster under 2012. I delårsrapporten betraktade kommunen återbetalningen från AFA försäkring som en post i balanskravsutredningen. Detta var felaktigt då denna återbetalning ska vara inom balanskravet och inte tas med i utredningen. Däremot är det en jämförelsestörande post som specificeras i not till verksamhetens intäkter.

Personalredovisning Om Motala kommun långsiktigt ska klara kompetensförsörjningen behöver kommunen vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. En rad olika aktiviteter har under året påbörjats med den inriktningen. Ett förslag till personalpolitiskt program har godkänts av personalnämnden efter att ha diskuterats i organisationen och varit på remiss till nämnderna. Beslut kommer att fattas av kommunfullmäktige våren 2013. I arbetet med att stärka arbetsgivarmärket har material om hur det är att arbeta i kommunen tagits fram i marknadsföringssyfte. Personalnämnden har också uppdragit till kommunledningsförvaltningen att ta fram förslag till förmånspaket. Pensionspolicyn som syftar till att stärka möjligheterna att rekrytera och behålla kompetent personal har reviderats under året. Året har präglats av det omställningsarbete som startade hösten 2011 och resulterade i personalneddragningar inom bildnings- och socialförvaltningen. En ny anvisning avseende avveckling och omställning togs fram och utgångspunkten för omställning har varit frivillighet så långt det är möjligt. Inom socialförvaltningen kunde neddragning avseende 23 stycken vårdpersonal ske helt och hållet genom frivilliga omställningsåtgärder. Inom bildningsförvaltningen beviljades 14 personer avgångsvederlag medan 29 personer fick besked om uppsägning varav två senare återtogs. Neddragningen inom bildningsförvaltningen berörde främst lärarpersonal. Många av dessa fick i samband med omplaceringsutredningar nya erbjudanden. Under året genomfördes en extern utredning av kommunens bemanningsverksamheter. Utredningen ledde fram till ett projekt som syftar till att skapa en enhetlig och kostnadseffektiv vakanshantering med rätt kompetens som säkerställer en hög kvalitet för våra kunder.

Årlig löneöversyn har ägt rum med 19 fackliga organisationer och utfallet blev 3,19 procent för hela kommunen vilket överskred utrymmet för löneökningar på 2,8 procent. Orsaken till detta är att nivåerna i de centrala avtalen blev högre än budgeterat. Ledarskap, delaktighet och kompetens

Ett av resultatmålen inom målområde medarbetare är ”medarbetarna ska uppleva ett stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara”. Målet följs upp genom indextal kopplat till områdena ledarskap, delaktighet, kompetens och nöjd medarbetarindex. Under våren genomfördes en medarbetarundersökning. Index för områdena kompetens och ledarskap visar på en liten ökning jämfört med 2010 medan området delaktighet är oförändrat. Nöjd medarbetarindex har minskat från 61 till 60. Enligt den prioriteringsmatris som finns som stöd för förbättringsarbetet är det inom följande områden som insatser bör sättas in för att få en positiv effekt på nöjd medarbetarindex: mål och uppföljning, ledarskap, hälsa samt befogenheter och krav. För att möta generationsväxlingen och klara framtida kompetensförsörjning, medverkar kommunen i ett ESF-projekt, ”Kompetensväxeln”, tillsammans med åtta andra östgötakommuner. Insatserna, som riktas till chefer och nyckelpersoner, har fokus på verksamhetsutveckling, ledarskap, värdegrundsarbete samt vår omvärld och vårt uppdrag. Målet är att stärka individernas kompetens för att möta arbetslivets förändrade krav och kommunernas arbetskraftsbehov. De största utbildningsinsatserna kommer att ske våren 2013. Kommunen har även deltagit i ett innovationsprojekt som syftat till att ta fram en systematisk arbetsmetod för att fånga upp idéer, förbättringsförslag och innovationer. Detta har lett fram till riktlinjer för innovationssystem som antagits av kommunstyrelsen. Utvärdering av samverkansavtalet har genomförts, vilken visar på vikten av att ett utvecklingsarbete bedrivs för att nå upp till intentionerna i avtalet. HÄLSA

”Medarbetarnas hälsa ska förbättras” är resultatmålet inom arbetsmiljö- och hälsoområdet. Kommunens hälsostrategi ”Vägar till hälsa” har utvärderats och många av insatserna kommer att fortsätta. En ambition är att i allt högre utsträckning integrera hälsoperspektivet inom samtliga personalpolitiska områden. Kommunen har i nuläget 250 aktiva hälsoombud som, genom att vara informationsspridare och stöd till cheferna i det hälsofrämjande arbetet, hjälper till att stärka kommunens hälsoarbete. För att visa goda exempel och lyfta fram arbetsplatser som lyckats bra i sitt hälsoarbete utser kommunen varje år ”Årets hälsoarbetsplats”. Vinnaren 2012 blev Råssnässkolan som genom sitt aktiva hälsoarbete belönades med diplom och ett ekonomiskt bidrag för en gemensam aktivitet.

1 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Upphandling av företagshälsovård har resulterat i förnyat avtal med Sensia. Ungefär 80 procent av kommunens arbetsplatser har lämnat in åtgärdsplaner för arbetsmiljön. Arbetsorganisation, fastighetsfrågor, fysisk miljö och arbetshjälpmedel är några av de områden som flest har angett som förbättrings-/riskområden. Under det senaste året har 285 arbetsskador och 227 tillbud registrerats. Den vanligaste skadehändelsen är fallskador följt av ”skadad av person”. Antalet rapporterade arbetsskador har minskat i jämförelse med 2010 och 2011 medan antalet rapporterade tillbud har ökat under motsvarande period. Ett av nyckeltalen inom målområde medarbetare är att den totala sjukfrånvaron i kommunen ska ligga under det kommunala rikssnittet, vilket 2012 var 5,5 procent. Den totala sjukfrånvaron för samtliga anställda i Motala kommun år 2012 är 5,6 procent. I tabellen nedan visas sjukfrånvaron för åren 2010, 2011 och 2012. Total sjukfrånvaro i procent av total arbetstid, fördelat på män/kvinnor samt ålder (enligt lagstadgad redovisning)

Ålder

År

2010

2011

< = 29 år

3,18

3,05

2012 3,66

< = 29 år

3,18

3,05

3,66

> = 50 år

5,76

5,69

5,82

Jämställdhet och mångfald

Ett annat resultatmål inom målområde medarbetare är att jämställdheten bland medarbetarna ska öka. Specifikt anges att andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga anställda årligen ska öka. Inom Motala kommun är 78 procent kvinnor, av dessa är 58 procent kvinnliga chefer vilket är en minskning jämfört med 2011. En liten ökning noteras när det gäller kvinnors lön i procent av männens lön som 2012 är 92,5 procent. Utfallet för 2012 är dock osäkert då det finns oklarhet i om urvalet tagits fram på samma sätt förra året. I september 2012 antogs Motala kommuns första mångfaldsplan, en plan för lika rättigheter och möjligheter. Planen ersätter den gamla jämställdhetsplanen och innehåller kort- och långsiktiga mål med tillhörande aktiviteter inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering samt löner. Samtliga medarbetare omfattas av planen och cheferna har ett särskilt ansvar för att planen genomförs. Personalnyckeltal Anställda

Följande redovisade nyckeltal utgår från månadsanställd personal, anställda enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB). Den som är månadsanställd kan antingen ha en anställning utan tidsbegränsning det vill säga en tillsvidareanställning, eller olika typer av visstidsanställningar med månadslön under viss period.

Kön Kvinnor 5,72 5,89 6,11 Män 3,57 3,09 3,95 Totalt 5,22 5,23 5,61

Antal Anställda per förvaltning

Förvaltning

År

2010

2011

2012

Bildningsförvaltningen

1 681

1 641

1 591

Kommunledningsförvaltningen 91 97 99 Sjukfrånvaro > 59 dagar i procent av total arbetstid, fördelat på män/kvinnor samt ålder (enligt lagstadgad redovisning)

Ålder

År

2010

2011

2012

< = 29 år

6,19

9,50

3,15

30 - 49 år

35,98

33,02

34,98

> = 50 år

40,92

35,04

35,46

Plan- och miljöförvaltningen

Socialförvaltningen

1 337

1 310

1 296

Tekniska förvaltningen

377

371

378

Totalt

3 577

3 511

3 458*

Med anställd menas fysisk person som har ett anställningsförhållande i kommunen. * En person kan ha flera anställningar därför stämmer ej summan vid en sammanräkning

Det totala antalet månadsanställda uppgick per 2012-12-31 till 3 458 varav den största andelen månadsanställd personal återfinns inom bildnings- och socialförvaltningen med 83 procent. Av de månadsanställda är 89 procent tillsvidareanställda och resterande visstidsanställda. Antalet anställda har mellan åren 2010 och 2012 minskat med 119 personer. Minskningen återfinns framförallt inom bildningsförvaltningen.

Kön Kvinnor 39,12 34,08 33,95 Män 29,37 27,21 31,65 Totalt 37,55 33,13 33,57

Sjukfrånvaron mellan åren 2004 och 2011 har i princip halverats, från 10,7 procent till 5,2 procent. År 2012 visar dock på ett trendbrott med en ökning på 0,4 procent jämfört med 2011. Den långa sjukfrånvaro (60 dagar eller mer) utgör 33,6 procent av den totala sjukfrånvaron vilket är en marginell ökning jämfört med 2011.

Av kommunens 3 458 månadsanställda innehar 76 procent en anställning motsvarande heltid, resterande är deltidsanställda. Fördelningen hel- och deltidsanställda varierar mellan förvaltningarna. Den största andelen heltidsanställda återfinns inom plan- och miljöförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, bildningsförvaltningen samt tekniska förvaltningen

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

med mellan 97 till 78 procent. Inom socialförvaltningen arbetar 65 procent heltid. Av andelen deltidsanställda har tre fjärdedelar en sysselsättningsgrad som motsvarar 75 procent eller mer. Resultatet i den senaste medarbetarenkäten visar att mellan 87-92 procent har den sysselsättningsgrad de önskar. Den högsta siffran noteras inom socialförvaltningen vilket bekräftar att förvaltningen väl har uppnått syftet med önskad sysselsättningsgrad. Kvinnor och män

Av kommunens 3 458 månadsanställda är 78 procent kvinnor. Den största andelen kvinnliga anställda återfinns inom socialförvaltningen med 88 procent följt av bildningsförvaltningen med 79 procent. Inom tekniska förvaltningen och kommunledningsförvaltningen är ungefär hälften av de månadsanställda kvinnor. Lägst andel kvinnor återfinns inom plan- och miljöförvaltningen med 34 procent. 72 procent av de kvinnliga anställda arbetar heltid medan motsvarande siffra för männen är 88 procent. Ålder

År 2012 är medelåldern för månadsanställd personal 46,9 år vilket är en ökning med en månad jämfört med föregående år. Den högsta medelåldern återfinns inom tekniska förvaltningen med 48,3 år och den lägsta inom plan- och miljöförvaltningen med 45,2 år. För kvinnor är medelåldern 46,6 år och för männen 47,9 år. Åldersgrupperingen fördelar sig enligt nedan.

60-64

65-99

20-29

13% 30-39 21%

förelse med 2010 och 61 årsarbetare i jämförelse med 2011. Den största minskningen återfinns bland tillsvidareanställd personal inom bildningsförvaltningen vilket är ett resultat av kommunens omställningsarbete samt pensionsavgångar. Inom bildningsförvaltningen noteras även ökning av antalet visstidsanställda årsarbetare. Detta förklaras av en ändring i skollagen, där nyutexaminerade lärare och förskollärare erhåller en introduktionsanställning (visstidsanställning) innan tillsvidareanställning erbjudes. Socialförvaltningen har däremot ökat antalet tillsvidareanställda årsarbetare och minskat antalet visstidsanställda årsarbetare. Ökningen är föranledd av en ny konverteringsregel i Allmänna bestämmelser. Konverteringsregeln innebär att tidsbegränsade anställningar övergår till tillsvidareanställning när en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod. Minskningen av antalet visstidsanställda årsarbetare förklaras av att dessa erhållit en tillsvidareanställning i samband med konvertering. Inom tekniska förvaltningen noteras en ökning av både andelen tillsvidare- och visstidsanställda vilket förklaras av att tidigare vakanta tjänster återbesatts samt att andelen timavlönade årsarbetare minskat i antal. Inom övriga förvaltningar noteras endast marginella förändringar av antalet årsarbetare mellan 2011 och 2012. Timavlönade årsarbetare

Totalt i kommunen har i snitt 194 timavlönade årsarbetare nyttjats under året. Den största andelen timavlönade återfinns inom socialförvaltningen följt av bildningsförvaltningen. Antalet timavlönade årsarbetare ligger på samma nivå som 2011 men åtta årsarbetare fler än 2010. Nyttjandet av timavlönade vikarier varierar under året. Toppen under sommaren beror på att ordinarie personals semestrar ersätts med timavlönad personal. Fyllnads – och övertid – årsarbetare

50-59 30%

40-49 29% Ålderssammansättning

Årsarbetare

Begreppet årsarbetare avser anställda på hel- och deltid, omräknat till heltidstjänster. Årsarbetare är ett vanligt begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Månadsanställda årsarbetare

Antalet månadsanställda årsarbetare i snitt under 2012 motsvarar 3 251 vilket är en minskning med 99 årsarbetare i jäm-

Antalet timmar som personalen arbetat fyllnadsoch övertid motsvarar ett snitt under året på 26 årsarbetare vilket är jämförbart med 2011 men tre årsarbetare färre än 2010. Fyllnadsoch övertiden svarar vardera för 50 procent. Variationer i uttaget av fyllnadsoch övertid förkommer under året och förklaras av ökad frånvaro i huvudsak beroende av sjukdom och vård av barn. En summering av månadsanställda årsarbetare, timavlönade årsarbetare samt anställda som arbetat fyllnadsoch övertid omräknat till årsarbetare, motsvarar ett genomsnitt under året på 3 471 årsarbetare. Av dessa är 94 procent månadsanställda, 5,6 procent timavlönade och 0,4 procent antal årsarbetare som arbetat fyllnads och övertid.

1 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Personalkostnader

Överskottsfondens utveckling | tkr

Lönekostnaden är den klart dominerande kostnaden i kommunen och med arbetsgivaravgiften inkluderad utgör den i snitt 62 procent av de totala kostnaderna. Löneutbetalningar (exklusive arbetsgivaravgifter) uppgår varje månad till mellan 82 till 93 miljoner kronor. Antalet löneutbetalningar per månad varierar mellan 4 430 och 4 698 löner. Under juli-september ökar andelen löneutbetalningar som en följd av att ordinarie personal har semester och ersätts med vikarier. Under 2012 utbetalades drygt 1 miljard kronor i löner. Till denna summa tillkommer personalomkostnader på cirka 400 miljoner kronor. Trots löneöversyn är lönekostnaderna 2012 på ungefär samma nivå som föregående år vilket förklaras av att antalet månadsanställda har minskat som beskrivits ovan. Kostnaden för fyllnadsoch övertid, det vill säga den andel av tiden som tas ut som ekonomisk ersättning ligger på samma nivå som under 2011 men lägre än 2010. Pensioner

Prognoserna för kommunens årliga pensionsutbetalningar visar att de årligen ökar och når kulmen 2025–2030. För Motala kommun skulle det innebära kraftiga kostnadsökningar. För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verksamhet, har kommunen börjat omfördela sina pensionskostnader över tiden. Från och med budget 2006 avsattes det medel för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 20062011 inlöstes 99 miljoner kronor inklusive löneskatt. Detta har gjort att de årliga pensionskostnaderna minskat med cirka 6 miljoner kronor. Överskottsfonden i den del som tryggats genom försäkring förändrades positivt under 2012 och efter indexeringar är det kvar cirka 2 miljoner kronor som under 2013 kommer att användas till ytterligare inlösen. Avsättning till pensioner exklusive löneskatt | tkr

Ingående avsättning

30 588

Pensionsutbetalningar

-2 746

Nyintjänad pension

2 854

Ränte- och basbeloppsuppräkningar

1 544

Ändringar av försäkringstekniska grunder

195

Övrigt -90 Utgående avsättning

32 545

Ansvarsförbindelsen exklusive löneskatt | tkr

Ingående ansvarsförbindelse

770 641

Pensionsutbetalningar

-32 090

Ränte- och basbeloppsuppräkningar

38 098

Aktualisering -380 Övrigt

-3 725

Utgående avsättning

772 544

Ingående kapital

-2 949

Inbetalda indexeringpremier 2012

2 745

Överskott använt till indexeringar 2013

-1 337

Överföring till överskottsfonden

3 588

Överskottsmedel i försäkringen

2 047

Framtiden Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi går mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller SKL i huvudsak fast vid sin bedömning från december 2012 att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren 2013 når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för 2012. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent under 2013. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt, en real ökning på mer än en procent om året, blir det därför svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Kommunerna är nu mitt uppe i arbetet med att fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2014. Det är viktigt att staten klargör statsbidragen till kommunerna för 2014 för att ge rimliga planeringsförutsättningar och undvika onödigt stor ryckighet i verksamheten. Under 2013 innebär också mycket planering för att kommunen tar över hemsjukvården från landstinget från och med årsskiftet 2013/2014. Frågan om hur kommunen ska klara den framtida kompetensförsörjningen är en av enskilt viktigaste framtidsfrågorna. I arbetet med detta kommer arbetet med ledarskap/medarbetarskap att vara centrala. I grunden handlar det om att skapa tydlighet kring kommunens personalpolitik för att kunna behålla och attrahera medarbetare.

1 7 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning

1 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Resultaträkning Belopp i tkr Avvikelse Not

2012

mot budget

2011

Verksamhetens intäkter

551 384

25 641

516 472

Verksamhetens kostnader

-2 310 689

42 192

-2 309 678

Avskrivningar

-97 038

-12 038

-87 086

Verksamhetens nettokostnader

-1 856 343

55 795

-1 880 292

Skatteintäkter

1 488 000

-86

1 485 605

Kommunalekonomisk utjämning

379 188

-8 469

392 024

Fastighetsavgift

70 355

-819

66 353

Finansiella intäkter

4 412

-588

5 459

Finansiella kostnader

-8 827

1 173

-14 150

Resultat före extraordinära poster

76 785

47 006

54 999

Extraordinära kostnader/intäkter

Årets resultat

76 785

47 006

54 999

Finansieringsanalys Not

2012

2011

Förändring av eget kapital

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

76 785

54 999

Avskrivningar

26, 27

97 749

87 086

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt

2 183

5 548

Ianspråktagande av framtida pensionsutbetalningar

-10 000

Återställande deponi

-31

Ianspråktagande tågleasing

-4 500

Minskning av skulden till statlig infrastruktur

-8 558

-3 739

Övriga ej likviditetspåverkande poster

-4 787

3 679

Medel från verksamheten

Not

148 841

147 626

Förändring kortfristiga fordringar

13 166

8 917

Förändring förråd

236

Förändring kortfristiga skulder

23 498

-73 871

Kassaflöde från den löpande verksamheten

185 741

82 706

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalning fastigheter och anläggningar

-182 222

Inbetalning fastigheter och anläggningar

12 409

-154 725 21 366

Utbetalning maskiner och inventarier

-52 675

-41 645

Inbetalning maskiner och inventarier

5 717

4 325

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-216 771

-170 679

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

100 000

Amortering av långfristiga skulder

-40

-27 169

Ökning långfristiga fordringar

-240

-655

Minskning långfristiga fordringar

5 280

4 838

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

5 000

77 014

Årets kassaflöde

-26 030 -10 959

Likvida medel vid årets början

37 595

48 554

Likvida medel vid årets slut

11 565

37 595

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Balansräkning Belopp i tkr

Not

2012-12-31

2011-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar

1 440 331

Maskiner och inventarier

129 158

1 334 325 110 855

Summa materiella anläggningstillgångar

1 569 489

1 445 180

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar

14 829

15 094

Långfristiga fordringar

36 459

37 233

Summa finansiella anläggningstillgångar

51 288

52 327

Summa anläggningstillgångar

1 620 777

1 497 507

84 000

88 000

Bidrag till statlig infrastruktur

Omsättningstillgångar Förråd

2 292

2 528

Kortfristiga fordringar

153 187

166 353

Likvida medel

11 565

37 595

Summa omsättningstillgångar

167 044

206 476

Summa tillgångar

1 871 821

1 791 983

1 031 582

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital

1 108 868

Varav årets resultat

76 785

54 999

Summa eget kapital

1 108 868

1 031 582

Avsättningar Avsättningar för pensioner

40 192

Andra avsättningar

29 679

48 009 34 210

Summa avsättningar

69 871

82 219

Skulder Långfristiga skulder 19 Skulder till kreditinstitut

217 318

Skuld till statlig infrastruktur

63 459

217 358 72 017

Summa långfristiga skulder

280 777

289 375

Kortfristiga skulder 20 Kortfristiga lån

1 857

1 830

Leverantörsskulder

115 545

93 574

Övriga kortfristiga skulder

53 939

48 432

Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter

192 407

198 119

Upplupen pensionskostnad individuell del

48 557

46 852

Summa kortfristiga skulder

412 305

388 807

Summa skulder

693 082

678 182

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

1 871 821

1 791 983

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Obelånade panter

Inga

Fastighetsinteckningar Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna

959 963

957 599

187 419

186 958

704 841

723 202

Leasingavtal finansiell leasing

3 432

3 054

Därav löneskatt Borgensåtaganden

2 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Notförteckning Belopp i tkr

2012

2011

Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel

112 571

111 070

Vatten- och avfallsavgifter

110 638

106 035

Omsorgsavgifter

60 988

59 815

Övriga taxor och avgifter

29 957

35 564

Hyror och arrenden

47 013

44 014

185 195

155 921

41 188

Bidrag varav återbetalning AFA Försäkring Realisationsvinster Summa

5 022

4 053

551 384

516 472

Belopp i tkr

2012 2011

Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv

15 122

14 663

789 027

736 156

Affärsfastigheter

373 313

357 206

Publika fastigheter

192 018

162 121

Fastigheter för annan verksamhet

26 442

22 464

Övriga fastigheter

44 409

41 715

1 440 331

1 334 325

Verksamhetsfastigheter

Summa

Not 9 Maskiner och inventarier Maskiner

Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Material Tjänster

1 506 844

1 476 902

164 064

166 335

427 422

425 070

Hyror

74 794

70 589

Bidrag

97 231

131 052

varav kollektivtrafik Övriga kostnader Summa

35 558

40 334

39 730

2 310 689

2 309 678

Not 3 Avskrivningar Avskrivningar

97 038

87 086

Avskrivningar beräknas på anläggningarns anskaffningsvärde. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid.

Kommunalskatt

Summa

1 468 843

1 449 054

19 157

36 551

1 488 000

1 485 605

352 710

345 669

-7 987

-11 717

20 573

42 984

Mellankommunal utjämning

-3 700

Utjämningsbidrag LSS

17 592

15 088

70 355

66 353

449 543

458 377

Räntor på utlämnade lån

1 213

17 948 110 855

Not 10 Aktier, andelar, mm

Kommun AB

AB Östgötatrafiken

265

Mjölby-Svartådalens Energiverk AB

444

Motala Net AB

100

Östgötaporten Delsumma Aktier

2 2 548

813

Häckenäs Vind Bobergs Bygdegårdsförening Delsumma Andelar

2 260

261

2 586

HSB Bråkstrecket

695

Delsumma bostadsrätter

695

Grundfondskapital Bostadsstiftelsen Platen

11 000

Delsumma grundfondskapital

11 000

114 829

15 094

Summa

* Under 2012 har insatskapitalet ökat med 1 069 tkr men ska enligt RKR ej vara resultatpåverkande.

Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida tillgångar

22 491 129 158

Bostadsrätter

Kostnadsutjämning

Summa

9 825 83 082

Aktier

Kommuninvest *

Regleringsbidrag/avgift

Fastighetsavgift

Summa

Östsvenska Yrkeshögskolan

Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning

Bilar/Transportmedel

9 978 96 689

Andelar

Not 4 Skatteintäkter

Slutavräkning

Inventarier

2 065

269

324

Borgensavgift, Platen

1 701

Bostadsrättsföreningen Brådstupet

13 636

14 186

Utdelning på aktier och andelar

1 139

1 175

Bostadsrättsföreningen Brådrasket

2 590

194

Bostadsrättsföreningen Holstensgården

1 824

1 705

4 412

5 459

Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket

7 087

6 965

Övriga finansiella intäkter Summa

Not 11 Långfristiga fordringar

Arbetarnas Byggnadsförening Not 7 Finansiella kostnader

SMK Motala Speedwayklubb

Räntor på lån

8 255

8 149

BK Zeros

Räntor på pensionsskuld

1 544

1 048

Förlagsbevis Kommuninvest

1 966

Övriga långfristiga fordringar

-1 870

2 414

Summa

Sänkt diskonteringsränta i RIPS 07 Indexering medfinansiering BanaVäg Övriga finansiella kostnader Summa

897

573

8 826

14 150

500

600

2 400

2 700

152

200

8 100

170

187

36 459

37 233

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Belopp i tkr

2012 2011

Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur

Not 20 Kortfristiga skulder

Avser medfinansiering Riksväg 50 Mjölby-Motala

Kortfristiga lån

Beslutat bidrag till projektet Upplöst under året (Avskrivningstid 25 år)

100 000

-4 000

Upplöst tidigare år

-12 000

-8 000

Summa

84 000

88 000

Not 13 Förråd mm Tekniska kontorets förråd Drivmedelsförråd Förråd återvunnen asfalt Summa

1 891

1 913

Ränteskuld Kortfristiga lån

Leverantörsskulder

Mervärdesskatt

299 471

Personalens källskatt

102

144

Bergen energi

2 292

2 528

Not 14 Kortfristiga fordringar

1 009

817

848

1 013

1 857

1 830

115 545

93 574

7 648

7 933

22 675

19 782

6 383

294

Övriga kortfristiga skulder

17 233

20 423

Övriga kortfristiga skulder

53 939

48 432

Fakturafordringar

19 712

21 068

Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter

27 319

30 983

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

69 714

80 080

22 320

20 658

Semester-/ferielöneskuld

94 474

92 653

8 091

9 236

Skuld arbetsgivaravgifter

49 684

55 670

Mervärdesskatt Statsbidragsfordringar Upplupna skatteintäkter Fordran skattekonto

204

2 661

24 740

20 529

Fordran löneskatt

686

4 949

Övriga kortfristiga fordringar

431

599

153 187

166 353

Fordran fastighetsavgift

Summa

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupen pensionskostnad individuell del Summa

28 219

25 386

192 407

198 119

48 557

46 852

412 305

388 807

Not 21 Övriga ej likviditetspåverkande poster Not 15 Likvida medel Plusgiro

Avsättning/ianspråktagande av fonder

936

5 345

Bank

10 629

32 250

Summa

11 565

37 595

Not 16 Eget kapital

500

Nedskrivningar

7 464

Uppskrivningar

-1 114

-785

Realisationsvinster

-4 173

-3 500

Summa

-4 787

3 679

Anläggningskapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar Summa anläggningskapital

1 705 846

1 585 507

-280 777

-289 375

-69 871

-82 219

1 355 198

1 213 913

Not 22 Ökning av långfristiga fordringar Utlämnat lån bostadsrättsföreningar Utlämnat lån till BK Zeros

Andelskapital och aktier Rörelsekapital Summa Avfallsfond 0 134 VA-fond Renhållningsfond Återställningsfond, Tuddarp

200

240 655

1 732

1 732 9 514

Not 23 Minskning av långfristiga fordringar Amortering på utlämnade lån

7 000

6 500

-265 691

-200 211

Summa rörelsekapital

-246 330

-182 331

1 108 868

1 031 582

Not 17 Avsättningar för pensioner Ingående pensionsskuld

422

10 629

Övrigt rörelsekapital

Summa

240

Aktier Östgötatrafiken

1015

838

265

Amortering bidrag till statlig infrastruktur (riksväg 50)

4 000

Summa

5 280

4 838

30 588

26 123

Årets pensionsskuldsförändring

1 757

4 465

Not 24 Pensionsförpliktelser

Löneskatt

7 847

7 421

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits

10 000

bland skulderna eller avsättningarna

959 963

957 599

40 192

48 009

Därav löneskatt

187 419

186 958

För framtida pensionsutbetalningar Summa

Not 18 Avsättningar Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar Inlösen av tågleasing (Östgötatrafiken)

12 000

4 500

Återställande av deponi

17 679

17 710

Summa

29 679

34 210

Not 19 Långfristiga skulder Lån i bank och kreditinstitut Medfinansiering statlig infrastruktur Summa

217 318

Not 25 Borgensåtaganden Egna hem

941

1 155

Kommunalt ägda företag, Bostadsstiftelsen Platen

552 880

567 040

Bostadsrättsföreningar

149 165

153 054

Övriga åtaganden 217 358

63 459

72 017

280 777

289 375

Summa

1 855

1 953

704 841

723 202

2 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Not 26 Fastigheter och anläggningar Markreserv

IB Avskrivn Utgift

Verksamhetsfastigheter

736 156

44 517

Affärsfastigheter

357 206

Publika fastigheter

162 121 22 464

Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Summa

Inkomst

Värdeändring UB Ack.avskrivn

14 663 0 459 0 0 15 122 0 97 955

2 445

1878

789 027

496 252

12 504

34 107

5 496

373 313

99 626

9 771

40 572

904

192 018

122 954

770

5 012

264

26 442

6 195

41 715

4 117

3 300

1877

44 409

1 334 325

67 562

182 222

12 409

3 755

1 440 331

725 027

Not 27 Maskiner och inventarier

IB Avskrivn Utgift

Inkomst Justering UB Ack.avskrivn

Maskiner

9 825

2 000

2 168

Inventarier

83 081

23 262

42 153

Bilar/transportmedel

17 949

4 925

8 354

110 855

30 187

52 675

Summa

Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer (RKR).

9 978

13 269

5 283

96 689

134 716

419

1 532

22 491

18 953

5 717

1 532

129 158

166 938

Rekommendationen tillämpas förutom avseende beräkning av pensionsförmåner för förtroendevalda där ingen beräkning av åtagandet har gjorts. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål

Nedan följer en redovisning av RKR:s gällande rekommendationer och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning.

Denna rekommendation anger när en post ska klassificeras och redovisas som extraordinär, samt när så kallade jämförelsestörande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas om dessa.

Särskild avtalspension och visstidspension

Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lämnas. Utfästelser om särskild avtalspension ska redovisas på balansräkningens skuldsida. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller förtroendevald enligt pensionsreglemente där utbetalning påbörjats ska redovisas som avsättning. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har börjat utbetalas ska redovisas som ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för avsättningar. Om förmånstagare har annan inkomst som samordnas med pensionen görs en uppskattning och fördelning av vad som ska redovisas som ansvarsförbindelse respektive avsättning. De olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar specificeras i en not till balansräkningen. I not anges även kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gäller både avtal som redovisats som avsättning och som ansvarsförbindelse.

Rekommendationen tillämpas. Redovisning av skatteintäkter

Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter. Periodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet. Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar: 1. Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året. 2. Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. 3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovi sade skatteintäkten för föregående inkomstår. Rekommendationen tillämpas.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Redovisning av bidrag till infrastrukturella

Sammanställd redovisning

investeringar

Rekommendationen innehåller information om hur den sammanställda redovisningen ska upprättas. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild.

Denna rekommendation reglerar hur lämnade bidrag till infrastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en infrastrukturell investering som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. I lagen ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Dessa nya bestämmelser trädde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslutat bidra till statlig infrastruktur med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutats. Därutöver ska i not till balansräkningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas avseende bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009. Rekommendationen tillämpas. Våren 2009 beslutades om en avsiktsförklaring mellan kommunen och vägverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Avsiktsförklaringen innebär att kommunens andel av finansieringen är 100 miljoner kronor. Beloppet är upptaget som en långfristig skuld och som anläggningstillgång. Bidraget upplöses under 25 år och det första året var 2009. Resultaträkningen belastas med 4 miljoner kronor per år som en verksamhetskostnad samt med en finansiell kostnad för indexering av skulden. Indexeringen som gjordes under 2011 var felaktig för stor, därför har en justering genomförts under 2012 som en negativ finansiell kostnad.

Rekommendationen tillämpas. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen för Bostadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatteskuld med 22 procent samt övriga 78 procent som eget kapital. Avsättningar och ansvarsförbindelser

Denna rekommendation behandlar redovisning av och upplysningar om avsättningar och ansvarsförbindelser. Rekommendationen redogör för när en ekonomisk förpliktelse ska redovisas som avsättning eller ansvarsförbindelse. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekommendation. En avsättning ska redovisas i balansräkningen när

a) en kommun eller ett landsting har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträf- fade händelser b) det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pensionsåtaganden ska ske i balansräkningen. Enligt redovisningslagen ska endast nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Den del som är intjänad före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse (den så kallade blandmodellen). Rekommendationen tillämpas. Den individuella intjänade pensionskostnaden under året redovisas som en upplupen kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden.

Rekommendationen tillämpas. Kommunen har följande aktuella avsättningar: Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar och återställande av deponi. På balansdagen uppgår dessa avsättningar till 29,7 miljoner kronor. Materiella anläggningstillgångar

Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras definitionen av en materiell anläggningstillgång, när en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen, hur anskaffningsvärdet ska fastställas, hur avskrivningar ska beräknas, hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas, värderingsregler samt vilka upplysningar som ska lämnas. Rekommendationen tillämpas. Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar samt avdrag med avskrivningar och

2 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 3,5 procent. Investeringarna börjar avskrivas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Kreditivränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Exploateringsverksamheten redovisas som en anläggningstillgång. Redovisning av immateriella tillgångar

Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgångar och hur värdet på redovisade immateriella tillgångar ska beräknas och vilka upplysningar som ska lämnas. En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Tillgången ska redovisas som immateriell om den förväntas ge antingen framtida intäkter eller kostnadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgång. Kommunen redovisar inga immateriella tillgångar.

produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången. Kommunen använder sig av huvudmetoden och tillämpar rekommendationen. Redovisning av kassaflöden

Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto. Rekommendationen tillämpas av kommunen. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana förpliktelser.

Redovisning av hyres-/leasingavtal

Rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gäller avtal enligt vilka rätten att använda en tillgång överförs från en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, även om leasegivaren har ett åtagande att utföra service och underhåll av leasingobjektet. Rekommendationen gäller däremot inte serviceavtal som inte överför rätten att använda en tillgång från en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren. Rekommendationen tillämpas. I årsredovisningen har de finansiella leasingavtalen upptagits som en ansvarsförbindelse.

Rekommendationen tillämpas av kommunen. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

En inkomst ska redovisas till det värde kommunen fått eller kommer att få. En inkomst ska normalt redovisas som intäkt först när samtliga av följande villkor är uppfyllda; Inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är fören liga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen n De eventuella utgifter som uppkommit eller som för väntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. n n

Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser/justeringar av fel i tidigare perioder. Rekommendationen tillämpas av kommunen. Redovisning av lånekostnader

Denna rekommendation anger hur lånekostnader ska redovisas. Den beskriver två redovisningsmetoder. Huvudmetoden är att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Den alternativa metoden innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller

Som huvudregel gäller också att villkoren för den ekonomiska uppgörelsen i allt väsentlig ska ha fullgjorts. I den mån en avgift eller ett bidrag är hänförbart till en investering, ska inkomsten intäktsbokföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen. Rekommendationen tillämpas i huvudsak av kommunen. Avvikelse sker vid vissa specialdestinerade investeringsbidrag. Nedskrivningar

Denna rekommendation behandlar hur en nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång,

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

som används i kommunala verksamheter vilka är helt eller delvis skattefinansierade och/eller regleras av självkostnadsprincipen, ska beräknas och redovisas. Rekommendationen omfattar inte nedskrivning av omsättningstillgångar eller finansiella anläggningstillgångar, inte heller tillgångar som används i verksamhetsgrenar som med stöd av lagstiftning undantagits från självkostnadsprincipen. Rekommendationen avseende nedskrivningar tillämpas av kommunen. Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen avseende klassificering av finansiella tillgångar. Rekommendationen anger hur finansiella skulder och finansiella tillgångar ska redovisas. Den behandlar dock inte redovisning av derivat, annat än sådana som är del av ett sammansatt finansiellt instrument. Rekommendationen behandlar inte heller säkringsredovisning. Rekommendationen innebär en principförändring i så mån att möjligheten att, under vissa förutsättningar, klassificera placeringsmedel som anläggningstillgång försvinner. Detta är en anpassning till den praxis som är mest utbredd. Genom att ta bort denna möjlighet att välja klassificering, förbättras förutsättningarna för kommunvisa jämförelser. Vidare reglerar den nya rekommendationen även finansiella skulder. Förutom klassificeringsfrågan behandlar den även frågor om värdering och rapportering. Rekommendationen avseende finansiella tillgångar och finansiella skulder tillämpas av kommunen.

Övriga tillämpade redovisningsprinciper

På kundfordringar äldre än ett år görs en schablonmässig nedskrivning på tio procent och fordringar äldre än två år skrivs av helt. De premier som AFA försäkringars styrelse beslutat återbetala intäktsredovisas som verksamhetens intäkter i resultaträkningen. I not till verksamhetens intäkter har posten särredovisats. Semesterlöneskulden som avser outtagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift, ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen belastar verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Debitering sker på individnivå för den upparbetade semestern/övertiden. När individen tar ut semester krediteras verksamheten. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. I det rekonstruktionsavtal som träffats med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för, garanteras föreningarna underskottstäckning. Den del av avtalet som återstår redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen.

2 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Driftredovisning Driftredovisning per nämnd/styrelsen Belopp i tkr Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse Avvikelse % Kostnader

3 054 569

Kommunfullmäktige

3 081 194

395

Revisionen

-26 625

256 139

1 703 1 642 61

Valnämnden

33 45

Överförmyndaren

4 636 5 086 -450

Personalnämnden

6 701

Kommunstyrelsen Bildningsnämnden

124 811 128 746 -3 935 1 091 407 1 113 225 -21 818

Plan- och miljönämnden Socialnämnden

5 240 1 461

74 508

73 849

659

1 145 968 1 138 396 7 572

Tekniska nämnden

475 709

484 063

-8 354

Vatten- och avfallsnämnden

128 653

130 659

-2 006

Intäkter

1 138 453 1 182 849 44 396

Kommunfullmäktige

0 0

Revisionen

0 0

Valnämnden

0 0

Överförmyndaren

875 1 408 533

Personalnämnden

Kommunstyrelsen

4 -71

16 081 20 704 4 623

Bildningsnämnden

143 171 168 909 25 738

Plan- och miljönämnden

20 082

21 592

1 510

Socialnämnden

403 662 395 563 -8 099

Tekniska nämnden

430 562

443 029

12 467

Vatten- och avfallsnämnden

123 945

131 640

7 695

Netto

1 916 116 1 898 345 17 771

Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Personalnämnden

395

256 139 35%

1 703 1 642 61 4% 78

33 45 58%

3 761 3 678 83 2% 6 626

5 235 1 391 21%

Kommunstyrelsen

108 730 108 042 688

Bildningsnämnden

948 236 944 315 3 921

Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden

54 426

52 257

2 169

742 306 742 833 -527 0% 45 147

41 034

4 113

4 708

-981

5 689

–

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse INKOMSTER Kommunstyrelsen

21 255

5 806

-15 449

Exploatering industri

6 050

143

-5 908

Exploatering bostäder

8 560

3 158

-5 402

Fastighetsförsäljning

1 000

2 445

1 445

BanaVäg

5 645

-5 603

8 449

5 263

-3 186

Övrigt kommunstyrelsen

Plan- och miljönämnden Fritidsanläggningar

621

-621

Tekniska nämnden

6 092

1 212

-4 880

Gator och vägar

5 692

838

-4 855

Park och natur

Motala verkstad

400

264

-136

Övriga inventarier tekniska nämnden

Vatten- och avfallsnämnden

5 845

VA-verk

VA-nät

23 5 473

Maskiner och inventarier, Avfall

349

Summa inkomster

35 796

18 126

-17 670

14 534

UTGIFTER Kommunstyrelsen

38 159

23 625

Exploatering industri

2 261

1 551

710

Exploatering bostäder

5 445

2 638

2 807 2 919

Fastighetsförvärv

3 000

Plangenomförande

1 355

446

909

BanaVäg

3 970

1 632

2 338

15 638

12 504

3 134

Kommunstyrelsen lokalplanering

2 250

Övrigt kommunstyrelsen

4 240

4 774

-534

Bildningsnämnden

20 619

17 705

2 914

Fritidsanläggningar

4 900

3 642

1 258

Idéprogram fritidsanläggningar

Inventarier fritid/kultur

3 419

3 235

184

Inventarier grundskola/barnomsorg

7 000

5 984

1 016

Inventarier gymnasie-/vuxenutbildning

2 000

2 035

-35

Övrigt bildningsnämnden

3 300

2 809

491

Plan- och miljönämnden

25 275

12 806

12 469

Inventarier räddningsstation

12 908

6 299

6 609

Fordon räddningstjänsten

9 011

4 004

5 007

Inventarier räddningstjänsten

1 435

1 402

Inventarier lantmäteri, stab samt miljö- och hälsoskyddsenhet

1 921

1 100

821

Socialnämnden

4 505

3 919

586

Inventarier socialnämnden

4 505

3 919

586

2 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Investeringsredovisning Belopp i tkr Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse UTGIFTER Tekniska nämnden

168 364

136 870

Gator och vägar

42 534

28 607

31 494 13 927

Park och natur

7 462

5 094

2 368

Grundskolefastigheter

53 189

49 062

4 127

Barnomsorgsfastigheter

5 174

5 341

-167

LSS fastigheter

7 165

1 438

5 728

EPC

27 191

25 983

1 208

Motala verkstad

4 848

4 596

252

Övriga fastigheter

13 996

12 668

1 329

Inventarier fastighetsenheten

2 705

1 962

743

Övriga inventarier tekniska nämnden

4 100

2 120

1 980

Vatten- och avfallsnämnden

36 400

39 972

-3 572

Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar

4 500

2 889

1 611

VA-verk

5 500

5 395

105

VA-nät

15 800

22 720

-6 920

Maskiner och inventarier, Vatten

2 400

2 727

-327

Fastigheter och anläggningar, Avfall

3 367

1 593

1 774

Maskiner och inventarier, Avfall

4 800

4 612

188

Maskiner och inventarier, Nämnd

-2

Summa utgifter

293 322

234 897

58 425

Nettoutgifter

257 526

216 771

40 755

Kommentarer investeringar Kommunstyrelsen Exploatering industri/handel

Verksamheten omfattar iordningställande och försäljning av tomtmark för bland annat industri, kontor och handel inom ett antal både äldre och nyare exploateringsområden. Efterfrågan på tomter för såväl handel som industri har varit låg vilket troligen främst kan förklaras av den allmänna ekonomiska situationen som råder. Ingen tomtförsäljning har genomförts under året. Planering för nya tomter har påbörjats inom Östra Varamobaden och Norrsten och dessutom har detaljplanen för Västra Bergsätter vunnit laga kraft. Verksamhetens inkomster visar på grund av ovan nämnda orsaker ett stort underskott, nära 6 miljoner kronor, medan utgifterna understiger budget med cirka 700 tusen kronor.

relativt låg det senaste året. Totalt har nio tomter för friliggande småhus sålts. Inga tomter för grupphus eller flerbostadshus har sålts. Inkomsterna visar ett negativt resultat med 5,4 miljoner kronor medan utgifterna understiger budget med 2,8 miljoner kronor. Under året har planeringen av ett nytt småhusområde i Borensberg påbörjats. Fastighetsförsäljning/fastighetsförvärv

Projektet omfattar förvärv och försäljning av mark och fastigheter vilka inte ingår i pågående exploateringsprojekt. Under året har två stycken parhus på Fågelsångsvägen som tidigare använts för gruppboende sålts. Dessa tillsammans med tomtförsäljning har gett inkomster på knappt 2,5 miljoner kronor. Inga större fastighetsförvärv har genomförts. Verksamheten ger därmed ett överskott på cirka 4,3 miljoner kronor jämfört med budget.

Exploatering bostäder

Plangenomförande

Verksamheten omfattar iordningställande och försäljning av tomtmark för bostäder (friliggande småhus, grupphus och flerbostadshus). Även efterfrågan på småhustomter har varit

Verksamheten omfattar plangenomförande, som inte är hänförligt till exploateringsverksamhet. Bland projekt som genomförts under året kan nämnas ombyggnadsåtgärder i

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Centrum och Gamla Stan, utbyggnad av gång- och cykelvägar i Varamobaden och Borensberg. Däremot har inte kommunen kunnat enas med Trafikverket om något tågstopp i Godegård varför budgeterade 750 tusen kronor för detta projekt inte förbrukats. Totala utgifterna för verksamheten understiger budget med cirka 900 tusen kronor. Bana-väg

Projektet omfattar kommunens följdinvesteringar till dubbelspårutbyggnaden och riksvägsprojektet, bland annat ombyggnader runt järnvägsstationen, utbyggnad av Badstrandsvägen och Badvägen (Parallellgatan), upprustning av Fiskartorpsvägen och ombyggnad av korsningen Södra Herrgårdsgatan-Ulaxgatan. Kommunen ska erhålla ett bidrag från Trafikverket för de ombyggnader i stationsområdet, bland annat för kollektivtrafiken, som genomförts eller som pågår. Bidraget var ursprungligen tänkt att betalas ut i två omgångar, 2012 och 2015. Någon utbetalning har inte skett under 2012 och kommunen har istället fått besked om att hela bidraget, 11,3 miljoner kronor, ska betalas ut under våren 2013. Upprustningen av Fiskartorpsvägen har skjutits till 2013 i avvaktan på att riksväg 50-projektet avslutas. Utgiften för denna tillsammans med iordningställande av parkering vid Jerusalemsbadet är beräknad till 2,5 miljoner kronor. Totalt ger verksamheten ett underskott på cirka 3,3 miljoner kronor.

har renoveringsarbeten påbörjats och en första etapp kommer att avslutas våren 2013. Inventarier fritid och kultur

Kulturinvesteringarna avser främst fortsatt arbete med införandet av ett nytt biblioteksdatasystem som ska fungera ihop med samtliga bibliotek i länet. Hittills har ett enhetligt datasystem för samtliga bibliotek och filialer inom kommunen införts. Projektet kommer att fortsätta 2013. En skatepark med mobila ramper har uppförts i anslutning till Motala Sim & Sporthall, delar av den tidigare cykelparkeringen har tagits i anspråk. Nya möbler har inköpts till cafeterian och foajén till Motala Sim & Sporthall. Den ena av de två ismaskinerna till bandybanan har genomgått en omfattande renovering. År 2011 genomfördes en liknande renovering av den andra ismaskinen. Renoveringarna har gjort att maskinerna nu är så gott som i nyskick. I Hallen Ungdomscenter har nu film- och musikstudion färdigställts. Till fritidsgårdarna har modernare data- och musikutrustningar köpts in. Inventarier grundskola och barnomsorg

Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i grundskolor och förskolor genomförts. Förbättring av utemiljöer har också genomförts.

Inventarier gymnasie- och vuxenutbildning

De flesta projekten har genomförts till lägre utgifter än beräknat. Central datautrustning avser periodiskt och oförutsett utbyte av utrustning. Under året förekom inte detta i någon stor omfattning.

Under året har ett kontinuerligt utbyte av elevarbetsplatser och möbler i gymnasieskolorna och vuxenutbildningen genomförts. Anpassning har även skett av lokaler för att tillgodose förändrade behov.

Övrigt Kommunstyrelsen

Övrigt Bildningsnämnden

Beträffande medlen för lokalplanering har inga medel tagits i anspråk under året. De övriga projekten har i huvudsak hållit sig inom budgeterad ram. Utgifter för möbler till sessionssalen fanns inte budgeterat och är en del i förklaringen till underskottet. Även vissa utgifter för Gamla Motala verkstad finns med i detta.

Investeringarna avser till största delen den IT-satsning som görs i kommunens grundskolor.

Bildningsnämnden Fritidsanläggningar

I Fågelsta har grusplanen på Sundsparkens IP byggts om till naturgräsplan. Återstående arbeten är uppförande av garage-/ förrådsbyggnad samt vissa markarbeten. Två näridrottsplatser har tillkommit under året. Den i Fornåsa invigdes till sommaren medan den andra näridrottsplatsen är under uppbyggnad och ligger i anslutning till Fågelsta skola. Den tidiga vintern gjorde att vissa markarbeten kan färdigställas först under våren år 2013. Renoveringar och upprustningar har genomförts på Bergvallens IP I Borensberg. Vid Karshults IP (Borens IK)

Plan- och miljönämnden Samtliga investeringar gällande inventarier till räddningstjänsten är slutförda med endast mindre avvikelser på objekten. Sammantaget blev det ett litet överskott i förhållande till budget. När det gäller fordonsinvesteringar är höjdfordonet inte levererat och slutfaktura har inte erhållits. Den prognostiserade avvikelsen mot budget är fortsatt att fordonet kommer bli 200 tusen kronor billigare än budgeterat. Övriga fordonsinvesteringar är slutförda. Den sammantagna avvikelsen mot budget är 5 miljoner kronor. Investeringen i inventarier till ny räddningsstation fortlöper. Netto återstår 3,4 miljoner kronor av årets budget och räddningstjänsten bedömer att ytterligare investeringar kommer att behöva genomföras under 2013. När det gäller övriga enheters inventarier har enstaka projekt blivit billigare än beräknat alternativt utgått helt.

3 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Socialnämnden Investeringsmedlen används inom socialförvaltningens samtliga verksamhetsområden. I samband med förändringar eller omstrukturering av verksamheterna uppstår behov av diverse nya inventarier. Här finns också inom många enheter ett stort uppdämt behov av att byta ut befintliga inventarier som ofta är i mycket dåligt skick. Dessutom finns på grund av brukarnas stora vårdbehov, samt som en arbetsmiljöåtgärd för att förebygga förslitningsskador, behov av att löpande byta ut eller komplettera olika former av tekniska hjälpmedel. Under flera år har också ett arbete med att byta till ett nytt gemensamt IT-stöd för socialförvaltningens SoL-, LSS-, HSL- och färdtjänstverksamhet pågått. Även olika former av larm i verksamheten har varit i behov av utbyte eller nyinköp. Överskottet för 2012 avser den del av budgeten som är avsatt för larm. Detta arbete är inte avslutat utan kommer att fortgå under 2013.

Tekniska nämnden Gator och vägar

Gatuenheten har ett nettoöverskott mot budget på cirka 9 miljoner kronor, då delar av flera projekt förskjuts till nästkommande år. De största avvikelserna finns inom arbetet med pendeltågsstationen, Badstrandsvägen samt åtgärder centrumplan. Vad gäller pendeltågsstationen kommer utgifter på cirka 4,5 miljoner kronor att förskjutas till 2013 då utbyggnaden av gång- och cykelväg samt cykelparkering genomförs först då. Arbetet har fått anpassats till Trafikverkets entreprenad och pendeltågstarten i april. Tidplanen vad gäller Badstrandsvägen har också fått anpassats till Trafikverkets entreprenad och därmed beräknas arbeten för cirka 3,6 miljoner kronor att förskjutas till 2013. Då stadsmiljöprogrammet inte är klart än förskjuts vissa åtgärder till 2013, även åtgärder vid korsningen vid Kanalparken återstår. Ytterligare bidrag från Trafikverket på 500 tusen kronor för gång- och cykelväg vid Gamla Skänningevägen förväntas under 2013. Park och natur

Under 2012 har bland annat renovering av lekplatser, parker samt åtgärder i form av renovering av buskage och nyplantering av träd gjorts. På uppdrag av kommunstyrelsen har även åtgärder i Varamon (en ny boardwalk nedanför Folkets park) samt åtgärder av stadsmiljön i Borensberg genomförts. Årets investeringsbudget har inte använts i sin helhet då det bland annat återstår åtgärder för planteringar Akasiaslänten, riksväg 50, samt möblering av strandpromenaden i Varamon. Grundskolefastigheter

Det största projektet under året har varit ombyggnationen och renoveringen av Hällaskolan i Borensberg. Projektet

omfattar tre etapper och kommer att slutföras i februari 2013. Under året har förstudien ”Fritidsgård Råssnäs” och ”Träningskola Strandvägen” genomförts. I väntan på Bildningsförvaltningens utredning ”En skola för alla” avvaktas bland annat förstudien gällande Zederslundsskolans aula. Under 2012 har ytterligare parkeringsplatser skapats på Södra skolan samt Platengymnasiet. Barnomsorgsfastigheter

Under året har ett ökat förskolebehov inneburit att tillfälliga förskoleplatser skapats i Fornåsa och i tätorten. Utöver detta färdigställdes enligt tidigare planering tillbyggnaden av förskolan Gamla Folkparken och en tillbyggnad av förskolan Eken i Borensberg. Likaså har en mindre tillbyggnad utförts av förskolan Nalle Puh i Nykyrka för att klara utökat förskolebehov. LSS fastigheter

Byggstarten avseende det planerade gruppboendet har skjutits fram på grund av att endast ett anbud inkom och detta överskred projektbudgeten vilket medfört att utformningen av byggnaden omarbetats, ny lokalisering hittats samt att energikraven har motsvarande nivå som en normalbyggnad istället för motsvarande passivhus. Ny upphandling pågår och preliminär byggstart är beräknad till våren 2013. Under året har även en förstudie avseende framtida behov och utformning av Strandvägens äldreboende genomförts. EPC

EPC-projektet fortskrider med preliminärt färdigställande för fas 2 under våren 2013 på grund av att några objekt har försenats vilket inneburit att fas 2 och fas 3 har överlappat varandra under 2012. Motala verkstad

Under 2012 har renoveringen fortsatt enligt upprättad projekttidplan av tak och fasader på Lok- och Plåtverkstaden. Övriga fastigheter

Stationshuset har under 2012 renoverats till vissa delar däribland fasader, tak samt vänthall. I övrigt kan nämnas att kommunhusets reception och entré har färdigställts. På Delfinvägen har en ny tvätthall för bussar uppförts och i samband med att en ny tvätthall uppförs måste en reningsanläggning byggas vilket kommer att utföras under 2013. Färdigställande av schaktdeponin vid Mygghult påbörjades under årets andra hälft. Inventarier fastighetsenheten

Enligt kommunens policy ska samtliga arbetstagare ha tillgång till kommunens administrativa nät. Erforderlig utbyggnad är i huvudsak utförd, dock sker fortlöpande en del kompletteringar av nätet, bland annat i samband med EPC-projektet. Komplettering med brandlarm i förskolorna är avklarad och arbetet med skolbyggnaderna pågår. I dessa byggnader har ambitionsnivån varit förhållandevis hög och byggnaderna har

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

förutom utrymningslarm även försetts med vidarekopplade larm för egendomsskydd.

Maskiner och inventarier, Vatten

Ökad satsning på fastigheters underhåll i Motala och uppförande av vattentankstationer medförde redovisat underskott.

Övriga inventarier tekniska nämnden

Investeringarna avser maskiner och inventarier inom kostenheten och städenheten. Dessutom har budgeterade medel använts till lösen av bilpoolsbilar samt inköp av fordon och maskiner till produktionsenheten och ombyggnation av bränsledepån vid Delfinvägen. Inom området övriga inventarier finns en positiv avvikelse på cirka 2 miljoner kronor. Under året beslutades att produktionsenheten skulle skjuta fram inköpet av en ny lastbil till nästa år då kostenheten var i stort behov av att snarast byta ut gammal utrustning. De medel som kvarstår under benämningen ospecificerade inventarier överförs till produktionsenheten 2013.

Vatten- och avfallsnämnden Nyinvesteringar fastigheter och anläggningar

Dessa projekt, oftast samordnade med annan infrastrukturutbyggnad, beslutas och igångsätts av kommunstyrelsen. Vattenenheten bevakar och bedömer investeringsinsatsen per projekt. Då det är andra faktorer som påverkar när projekten ska utföras (exempelvis exploatörer och konjunktur) är det svårt att prognostisera omfattningen per budgetår. Alla projekt som planerades genomfördes inte 2012 vilket innebär att budgeten för nyinvesteringar uppvisar ett överskott både i Motala och i Vadstena. VA-verk

Totalt redovisas ett mindre överskott mot budget. Den fördyring som utbyggnaden av slamplattan på Karshults reningsverk innebar har balanserats av att inga investeringar utfördes på verksanläggningar i Vadstena. VA-nät

Investeringsområdet redovisar ett underskott mot budget som beror på att renoveringen av de två största pumpstationerna i Motala och Vadstena, efter förändringar och förbättringar, blev dyrare än vad som först hade beräknats. Inom investeringsområdet ingår omläggning av ledningar i samband med ombyggnaden av riksväg 50. Hälften av dessa utgifter ska belasta skattekollektivet vilket därmed är det som redovisas som inkomster i ovanstående tabell.

Fastigheter och anläggningar, Avfall

Investeringsområdet visar ett överskott mot budget på 1,8 miljoner kronor, vilket till största del beror på att projektet personalbyggnad Tuddarp utgår då utredning pågår om att samlokalisera personalbyggnad på Tuddarp med ny återvinningscentral. Av det budgeterade beloppet, 2,5 miljoner kronor, har 600 tusen kronor omfördelats till maskiner och inventarier för inköp av ny skåpbil och 33 tusen kronor för inköp av läsplattor till nämnd. Under året har upprustning av asfaltsytor inne på avfallsanläggningen och vid återvinningscentralen skett. Även vågsystemet har uppdaterats för att klara datauppdateringar. Maskiner och inventarier, Avfall

Investeringsområdet visar på ett överskott mot budgeterade utgifter på 188 tusen kronor beroende på att färre containrar än vad som har planerats har köpts in under året. Fortsatt utbyggnad med fordonsdatorer och märkning av avfallskärl har under året medfört att budgeten för projektet har överskridits med 88 tusen kronor. En begagnad skåpbil har köpts in utöver budget, 250 tusen kronor, på grund av motorhaveri. Maskiner och inventarier, Nämnd

Under året har 35 tusen kronor använts för att täcka inköp av läsplattor till nämnden.

3 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Miljöredovisning Sveriges sexton miljökvalitetsmål syftar till att de ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta. I Motalas miljöredovisning är de nationella miljömålen grupperade i tre olika grupper; klimat, energi och transporter, naturen och god bebyggd miljö.

Klimat, energi och transporter Aktuella miljömål är begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning. Utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter)

Energi

Kommunens växthus har under året konverterats från olja och ved till fjärrvärme. Kommunens fastighetsenhet har arbetat med ett EPC-projekt sedan 2010. Detta innebär att fastigheternas klimatskal och driftsystem har förbättrats. Dessutom ersätts värmekällor som olja och direktverkande el med förnybara bränslen som fjärrvärme och pellets. Nu har samtliga 75 fastigheter inom projektet energieffektiviserats. I samband med projektet pågår en utbildning av kommunens anställda med fokus på kommunens klimatarbete och framförallt hur alla kan bidra till en minskad energiförbrukning både på arbetet och hemma. Driftpersonalen har också fått en gedigen utbildning så de kan fortsätta energieffektiviseringsarbetet.

3,5 Energi- och klimatrådgivning

I kommunen finns en Energi- och klimatrådgivare som kan ge oberoende rådgivning till privatpersoner, företag och organisationer om energi, transporter och klimatfrågor. Förutom att svara på frågor driver rådgivaren många projekt och aktiviteter, bland annat. ett energieffektiviseringsprojekt riktat till företag, trafikantveckan och Earth Hour.

ton/invånare

2,5 2 1,5 1

0 2005

2006

2007

2008

2009

2010

Begränsad klimatpåverkan Energianvändning

Utsläppen av växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter, har minskat från 3,2 ton per invånare år 2005 till 2,9 ton per invånare år 2010. Målet till 2020 är 2,0 ton per invånare. Transporter står för 40 procent av utsläppen, därefter kommer uppvärmning med fossila bränslen och el, i hushåll, industri, servicesektorn och jordbruket. Biogas i lantbruket

Under 2012 har en förstudie av biogasproduktion från lantbrukets restprodukter genomförts med bidrag från Jordbruksverket och med konsultstöd. Resultatet visar på att en stor potential och intresse finns. Intresserade lantbrukare kommer nu att erbjudas stöd från Energikontoret i ett regionalt biogasprojekt för att komma igång. Klimatpremie för passivhus

Under 2011 och 2012 har kommunen haft en klimatpremie på 25 000 kr för de privatpersoner som ansöker om bygglov för ett energisnålt hus enligt passivhusprincipen. Premien är inte så stor i förhållande till husets kostnad, men visar att kommunen tycker det är viktigt att nya hus byggs så energieffektiva som möjligt. För att öka intresset och kunskapen om energisnåla hus har det under året gjorts informationsutskick till tomtkön, hållits föreläsningar, visats på bomässor, samt haft arrangemang under Passivhusdagarna.

Earth Hour är en årlig klimatmanifestation som genomförs över hela världen. Genom att släcka lamporna en timme uppmanas världen att hejda klimatutsläppen. Förutom annonser och nedsläckning av offentliga platser samordnades ett stort evenemang på kvällen med konserter i Folkets Hus, Hallen och Kulturakademin, en klimatmässa i Motala kyrka, på Stora Torget underhållning och nedräkning till klockan 20.30 och avslutning med en eldshow. Transporter

Transporter sker fortfarande till stor del med fossila bränslen. I Motala har satsningen på biogas pågått sedan 2006. Nu finns det två biogasmackar och en tankstation för biogasbussar. BIOGASförsäljning i motala

1 600 000

Biogas från Karshult Svensk biogas/Linköping

1 400 000 1 200 000 Nm3 biogas

0,5

1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0

2007

2008

2009

2010

2011

2012

År

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Diagrammet visar en kraftigt ökning av biogasförsäljningen i Motala som främst beror på att cirka 25 bussar tankar i Motala sedan juni 2011. Biogasproduktion från Karshults reningsverk har varit cirka 270 000 Nm3 under året. Resten av biogasen kommer från Svensk biogas anläggning i Linköping. Det pågår flera energibesparingsprojekt för transporter inom kommunen. Smarta hemtjänstresor, som har fokus på ruttoptimering och ecodriving med stöd av ISA-enheter som installerats i ett antal bilar. INEKT-projektet, vars syfte är att bidra till fler åtgärder för energieffektivisering av transporter i kommunen genom att förbättra metoder för informationshantering och uppföljning. Karshults reningsverk har under året upphandlat en ny slamentreprenör som kör lastfordon med RME, rapsbränsle, vilket minskar klimatutsläppen betydligt. Sophämtningen sker med fordon som drivs till 72 procent av fossilfria bränslen såsom biogas och raps. 28 procent av fordonens bränsle är diesel vilket är en minskning med 50 procent på tre år. Europeiska trafikantveckan äger rum i september varje år. Veckan syftar till att marknadsföra och uppmärksamma medborgarna på alternativa transportsätt, mer cykel-, gång- och kollektivtrafik och mindre bilresande. 2012 delades isskrapor ut med information om kommande pendeltågstrafik. Vid två tillfällen under veckan delades totalt 200 cykelhjälmar ut till cyklande utan hjälm. Reflexer, cykelkartor och cykellysen delades också ut och det gavs möjlighet att på plats ge förslag på förbättringar av gång- och cykelvägar. Motala Cykelstad – ett samlat grepp för en bättre cykelstad: Nationellt står trafiken för mellan 40-50 procent av koldioxidutsläppen i Sverige vilket givetvis visar på vikten av att arbeta för en förändrad färdmedelsfördelning. Under året har även kommunen ansökt om och beviljats medel från delegationen för Hållbara städer i syfte att arbeta beteendepåverkande och öka andelen cykeltrafik. Det kommunövergripande projektet kallat Motala Cykelstad kommer totalt att pågå under fyra år och består av två huvuddelar. Den ena delen utgörs av framtagandet av en cykelplan vilket påbörjats under 2012 och den andra delen består av kommunikationsinsatser. Hittills har ett planeringsarbete skett där strategier, budskap samt attityd och beteendepåverkande aktiviteter identifieras vilka ska genomföras 2013. En viktig del i det cykelfrämjande arbetet är att kunna erbjuda cyklisten gena, trafiksäkra och attraktiva cykelvägar. Det är därför av vikt att byggandet av saknande länkar i cykelnätet fortgår, vilket skett under 2012. Det har färdigställts gångoch cykelvägar på delar av Bispmotalagatan, Fabriksgatan, Husebyvägen och Fågelsjövägen.

Trafik och miljö i skolan är ett annat projekt som bedrivits under året och syftat till förändrade resvanor och ökad cykling. Arbetet har bedrivits i skolor där allt från trafiksäkerhet i form av användningen av reflexer och cykelhjälm belysts till att en resvaneundersökning genomförts samt året avslutades med att en adventskalender med trafiktema användes i klasserna. Frisk luft

Orsaker till luftföroreningar är främst från trafik, förbränningsanläggningar samt till viss del även långtransporterade ämnen. Luftföroreningar kan orsaka hälsoproblem för människor. Framför allt påverkas de som har astmatiska besvär eller andra lungsjukdomar. I Motala tätort har skett mätningar avseende luftkvaliteten av olika parametrar i olika perioder, främst under vinterhalvår sedan 1986. Under vintersäsongen 2012-2013 pågår mätning avseende partiklar, flyktiga kolväteföreningar (exempelvis bensen), kvävedioxid, svaveldioxid samt ozon i Motala tätorts bakgrundsnivå (mätplats Gamla Stan). Genom ”Samverkansförbund Luft Östergötland” utförs även från oktober 2012 en kontinuerlig mätning av partiklar utmed Drottninggatan (som enligt beräkningar är det mest påverkade gaturummet vad gäller partiklar). Den mätningen kommer att pågå till augusti 2013. Redovisade mätningar av luftkvalitet visar att kommunen hittills klarat miljökvalitetsnormerna avseende luftkvalitet. Bara naturlig försurning

Luftutsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak som faller ned med nederbörden har störst betydelse för försurningen av våra sjöar. I Motala kommun är det främst sjöarna i norra delen som är drabbade. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett särskilt kalkningsprogram via länsstyrelsen. Under år 2012 har 19 sjöar kalkats med en total kalkmängd på cirka 57 ton. Dessutom har kalkning skett av ett tiotal sjöar inom Sveaskogs område i Motala kommun.

Naturen Aktuella miljömål är levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt djur- och växtliv, ett rikt odlingslandskap och god bebyggd miljö. Kommunens naturvårdsarbete

För att skapa en attraktiv boendemiljö fylld av möjligheter till naturupplevelser och rekreation arbetar kommunen aktivt med naturvård och friluftsliv. Under året har ett nytt naturvårdsprogram och en ny friluftsplan tagits fram. Naturvårdsprogrammet beskriver vilka naturvärden som finns i kommunen och vilka strategier och åtgärder som kommunen vill genomföra för att uppnå de nationella miljömålen kopplade till naturvård. Friluftsplanen är ett verktyg för att utveckla tillgängligheten och värden för det rörliga friluftslivet

3 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

på den kommunala marken. Under 2011-2012 har drygt en miljon kronor av intäkterna från skogsförvaltningen återinvesterats i utveckling av tätortsnära friluftsområden. Under 2013-2014 kommer ytterligare tre miljoner kronor att satsas.

delse för rörelsemönstren inom hela orten. Fortsatt arbete kommer att krävas efterföljande år för en omvandling av hela området för att förbättra och öka möjligheterna till ett hållbart resande.

Skyddad natur

Översiktsplan Borensberg

Under året har kommunen fått två nya naturreservat; Styra kalkkärr och Hälla ädellövskog. Totalt har kommunen nu 19 naturreservat, 29 biotopskyddsområden och 30 naturvårdsavtal där markägare frivilligt avsätter skog för naturvård. Dessa områden motsvarar cirka två procent av kommunens totala yta. Bilden nedan visar andel skyddad natur, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal i Motala. Skyddad natur i Motala kommun Areal, ha 2500

Skyddad natur landområde

2000

Arbete pågår med en fördjupad översiktsplan för Borensberg. Planer syftar till att ge vägledning för ortens framtida utveckling. Målsättningen är bland annat att skapa en lockande bostadsort med en hållbar samhällsstruktur som kan komplettera utbudet i Linköping och Motala. Avfall

Varje person i Motala kommun slänger i genomsnitt 500 kilo hushållsavfall per år. 58 procent av avfallet blir fjärrvärme och el, till exempel de vanliga soppåsarna. 40 procent av avfallet återvinns, till exempel matrester, metall, plast, glas, tidningar, kartong, elektronik och trädgårdsavfall. 2 procent av avfallet grävs ner i deponin på Tuddarps avfallsanläggning, till exempel isolering och asbest.

1500

VAD HÄNDE MED AVFALLET 2012?

Deponi 2%

1000

500 Skyddad natur Vattenområde 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Vattenmiljö

I Motala kommun är än så länge 12 sjöar, 28 vattendrag och 23 av grundvattenförekomsterna statusklassade enligt vattendirektivet. Generellt sett är statusen på kommunens sjöar god men några sjöar är påverkade av övergödning och många vattendrag är fysiskt påverkade av rensning, rätning eller förekomst av onaturliga vandringshinder. Grundvattenförekomster har överlag god status. Under 2012 har Motala kommun startat upp ett vattenråd för lokal samverkan i vattenfrågor för Övre Motala ströms avrinningsområde. Motala kommun deltar också i ett vattenråd för Finspångsåarnas vattenråd.

God bebyggd miljö Aktuella miljömål är god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö och ingen övergödning. God bebyggd miljö Motala Central

Detaljplanearbete och utformning av stationsområdet har pågått under året inför pendeltågsstarten i april 2013. Ändringar av kollektivtrafik-, gång- och cykelrörelser och övrig trafik kommer att innebära förändringar och få bety-

Återvinning 40%

Energi 58%

Gröna Påsen

Insamlingen av matrester i gröna påsar som startade 2012 har varit en succé. 50 procent av alla matrester återvinns nu till biogas och biogödsel. Det överträffar det nationella målet på 35 procent. Sedan införandet av gröna påsen har mängden hushållsavfall som återvinns ökat från 30 till 40 procent samtidigt som förbränningen minskat från 68 till 58 procent. Giftfri miljö

Många av de ämnen och produkter som används i vardagen kan påverka miljön, levande organismer och människors hälsa. Många rapporter och undersökningar visar att spridning av skadliga ämnen är stor och att dessa ämnen kan återfinnas i fisk, vatten, slam och bottensediment med mera. I kommunens tillsynsansvar ingår att kontinuerligt kontrollera vilka kemikalier som används och hur dessa hanteras. Under året har utförts tillsyn på företag inom ett nationellt samverkansprojekt (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) inriktat mot tillsyn av företag som använder kemiska produkter och

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

omfattar i första hand de regler i Reach som gäller begränsningar och säkerhetsdatablad. Projektet ska bidra till att öka kunskaperna om Reach hos företag och tillsynsmyndigheter. Under år 2012 har även genomförts ett mindre tillsynsprojekt avseende granskning av hantering och märkning av produkter som säljs i detaljhandeln. Bilden nedan visar silverhalten i slam från avloppsreningsverket. Silver är ett ämne som börjar användas alltmer i textiler på grund av en viss bakteriedödande effekt.

Ingen övergödning

Övergödning av våra sjöar och vattendrag påverkas till stor del av diffusa och direkta utsläpp av näringsämnen från till exempel jordbruksverksamhet, utsläpp av avloppsvatten (från enskilda och från avloppsreningsverk). I kommunens tillsynsarbete ingår generellt att se till så att verksamheter vidtar de olika åtgärder som kan krävas för att minska näringsläckaget till våra vatten. Inventering har skett i de mer tätbebyggda områden där det eventuellt kan bli krav på anslutning till ett avloppsreningsverk som har större möjlighet att minska övergödande utsläpp.

SILVERHALT I SLAM kväverening, mängden kväve i renat avloppsvatten

mg/kg tS 3,5

2009

2010

2011

2012

3,0 2,5

Kväve innan utbyggnad 2008 Kväve 2011 Kväve 2012

N-tot mg/l 35 30

december

november

oktober

september

augusti

juli

juni

maj

april

mars

februari

januari

december

november

oktober

september

augusti

juli

juni

maj

0,0

april

0,5

mars

1,0

februari

1,5

januari

2,0

Säker strålmiljö

I Motala kommun, liksom i hela Sverige, mäts regelbundet bakgrundsstrålning på fastställda platser för att eventuellt upptäcka förhöjda strålningshalter. Sammanställning av resultaten skickas till Strålskyddsmyndigheten. Höga radonhalter förekommer i bostäder på grund av höga markradonvärden eller att de är byggda i så kallad blågrå lättbetong. Idag finns bidrag att söka från Boverket för att åtgärda höga radonhalter. Boendemiljö

Att arbeta för att invånarna i Motala kommun har en bra boendemiljö som även främjar invånarnas hälsa är en viktig uppgift för kommunens förvaltningar. Buller upplevs som störande och bidrar till exempel till störd sömn och koncentrationssvårigheter. Källor till buller i Motala kan vara trafiken från väg, järnväg, motorsportbanor, skjutbanor, musikevenemang, byggarbete med mera. Arbete med nya vägar och järnvägsspår har medfört en del bullerstörningar, men förhoppningsvis kommer byggnationerna att medföra en totalt bättre bullersituation när det är klart 2013. I planeringsarbetet och i tillsyn gäller det att se till att invånare i kommunen kan uppnå en bra boendemiljö vad gäller ljud, luftkvalitet, gröna områden med mera. Tillgång till så kallade gröna miljöer är betydelsefulla för boende, vid förskolor och skolor. Vid planering eller ändring av verksamheter bör även hänsyn tas till kommande klimatpåverkan så att det finns miljöer att vistas i vid till exempel värmeböljor.

Det renade avloppsvatten som släpps ut från Karshults avloppsreningsverk innehåller näringsämnen som är kopplade till övergödning. Verksamheten följer de krav som ställs för att få släppa ut renat avloppsvatten i Boren och under året har kvävereningen fungerat stabilt och bra. Sedan utbyggnaden av kvävereningssteget som blev färdigt 2010 har utsläpp av kväve till Boren minskat.

3 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Nämndernas / Styrelsens verksamhetsberättelser

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Kommunfullmäktiges beredningar årets verksamhet

Kommunfullmäktiges beredning, Strategiberedningen, ska enligt sitt reglemente följa upp hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar enligt kommunens ledningssystem och utgöra forum för en dialog om de delar som förutsätter ett samspel mellan politik och förvaltning. Från den 1 maj 2011 har beredningen även i uppdrag att följa upp och rapportera för kommunfullmäktige hur kommunstyrelsen och nämnderna efterlever de politiska prioriteringarna i lokalt utvecklingsprogram (LUP).

Beredningen har fört en fortsatt dialog med presidier och förvaltningschefer om hanteringen av ledningssystemet som en del av beredningens uppföljning. Ekonomi

Strategiberedningens resultat 2012 är en avvikelse på 139 tusen kronor. Den positiva budgetavvikelsen hänför sig till lägre arvodeskostnader än budgeterat. Framtid

Strategiberedningen har genomfört åtta sammanträden under året. På dagordningen under årets sammanträden har bland annat varit CKS:s (Centrum för Kommunstrategiska Studier) studie av den politiska rollen i ledningssystemet, färdplan för styrdokument, målstyrningsmodellen, verksamhetsutveckling och planeringsförutsättningar – allt enligt genomförandeplanen för ledningssysgtemet. Beredningen har aktivt medverkat till att planeringsförutsättningarna för 2013 fått ett ökat politiskt innehåll och en högre status. Beredningen har också påbörjat ett arbete avseende en gemensam prioriteringsmodell i samverkan med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.

Beredningen har en plan för sitt arbete under 2013 som styr dagordningen vid dess sammanträden och är byggd efter ledningssystemets innehåll. Ett särskilt fokus kommer 2013 läggas vid en politisk dialog om ett program för verksamhetsutveckling som ska utgöra en gemensam plattform för hela kommunen. Aktuella frågor 2013 är även konkurrensutsättning, stärkt medborgardialog och barnperspektivet kopplat till ledning och styrning.

Personalnämnden årets verksamhet

Året har präglats av omställning och olika utvecklingsåtgärder för att möta den kommande generationsväxlingen och klara den långsiktiga kompetensförsörjningen. Nedan följer några av de väsentligaste händelserna: n Personalenheten har arbetat med att samordna den över talighet som definierats vid social- och bildningsför valtningen. Resultatet av detta innebar att inom socialför valtningen kunde omställningen ske helt och hållet genom frivilliga omställningsåtgärder medan bildningsförvalt ningens övertalighet resulterade i både frivilliga åtgärder och uppsägningar n Under våren genomfördes en medarbetarenkät för samt liga medarbetare inom organisationen som i ett kom munövergripande perspektiv visade endast mindre föränd ringar sedan förra mätningen för två år sedan n Förslag till personalpolitiskt program har presenterats och godkänts av personalnämnden. Kommunfullmäktige beräknas besluta om det personalpolitiska programmet våren 2013 n Olika informations- och utbildningsaktiviteter aktiviteter

har genomförts såsom: frukostmöten, ledardagar, ambas sadörsutbildning, utbildningar och föreläsningar inom arbetsmiljö- och hälsoområdet. Bland annat har hälso inspiration erbjudit fyra föreläsningar inom hälsoområdet och 15 chefer och 25 fackliga företrädare har deltagit i den grundläggande arbetsmiljöutbildningen n Under våren genomfördes en extern utredning av den framtida organiseringen av kommunens bemanningsverk samheter. Denna ledde fram till ett projekt som startade under hösten och beräknas pågå minst ett år. Projektet syftar till en enhetlig bemanningslösning inom kommnen n I arbetet med att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare har nytt material tagits fram i marknads föringssyfte. En broschyr som övergripande beskriver hur det är att arbeta i kommunen togs fram under våren. Samtidigt togs också ett helt nytt montermaterial fram med roll-ups. Materialet användes första gången vid Vättern rundan n Personalnämnden uppdrog under hösten till personalen heten att ta fram förslag till förmånspaket och ett system för administration av förmåner köptes in som ett första steg

3 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Upphandling av företagshälsovård har genomförts och det resulterade i att Sensia även i fortsättningen är kommu nens samarbetspartner inom arbetsmiljöområdet. Det nya avtalet innebär en del förändringar, bland annat en ny beställningsrutin där samtliga chefer numera är behö riga beställare till företagshälsovården. Budgeten för 2013 års företagshälsovård har fördelats till förvaltningarna istället för att som tidigare ligga centralt under personalenheten. Syftet med detta är stimulera till ett mer långsiktigt och målinriktat arbetssätt när det gäller hälso- och arbetsmiljö arbetet n Kommunens hälsostrategi ”Vägar till hälsa” har utvärde rats och hälsoarbetet kommer att fortsätta som tidigare med endast mindre förändringar. Arbetet med att stärka hälsoombudens roll har fortsatt n Det årliga arbetet inom personalenheten med att samman ställa åtgärdsplaner för arbetsmiljön visar att ungefär 80 procent av kommunens arbetsplatser har lämnat in åtgärdsplaner för arbetsmiljön n I september antogs Motala kommuns första mångfalds plan – en plan för lika rättigheter och möjligheter. Planen ersätter den gamla jämställdhetsplanen och gäller till och med 2014. Mångfaldsplanen innehåller kort- och lång siktiga mål med tillhörande aktiviteter för kommunens jämställdhets- och mångfaldsarbete n Löneöversyn genomfördes under året och det samlade utfallet i löneöversynen blev 3,19 procent för hela kom munen. Det budgeterade utrymmet för löneökningar var 2,8 procent n I samband med att ett beslutsstödssystem implementerats har samarbetet mellan ekonomi- och personalenheten fördjupats kring redovisning och uppföljning. Arbetet har lett fram till att personaluppföljning utvecklats och kva litetssäkring påbörjats. I samband med införande av beslutsstödssystemet utbildades samtliga chefer. Från och med utbildningstillfället kunde cheferna ta fram egen statistik över sjukfrånvaro, övertid med mera. I samband med den ekonomiska uppföljningen sker nu även en ana lys av de gemensamma nyckeltalen inom personalområdet. Analys och uppföljning sker både på central och decentral nivå n Översyn har skett av pensionspolicyn vilket resulterat i revidering av pensionspolicyn n Utvärdering av samverkansavtalet har skett och visar att det krävs ett utvecklingsarbete för att nå upp till intentio nerna i avtalet n Motala har deltagit i ett innovationsprojekt som syftat till att ta fram en systematisk arbetsmetod för att fånga upp idéer, förbättringsförslag och innovationer. Detta har lett fram till riktlinjer för innovationssystem som antagits av kommunstyrelsen n Motala är en av åtta kommuner, som tillsammans bevil jats 9,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden (ESF) för att gemensamt driva insatser för kompetensför sörjning i samband med generationsväxling. Insatserna n

inom projektet har fokus på verksamhetsutveckling, ledar skap samt vår omvärld och vårt uppdrag. Många av utbild ningarna är integrerade med kommunens ledardagar och med ledarutvecklingsprogrammet för chefer. Målet är att stärka individernas kompetens för att möta arbets livets förändrade krav och kommunernas arbetskrafts behov. Det är nödvändigt att både ta vara på den befintliga kompetensen och att använda de nya generationernas syn sätt och kompetens. Projektet förväntas leda till nya modeller för hur arbetsplatser blir lärandemiljöer som hanterar generationsväxlingen och ökar kommunernas attraktionskraft n Från och med mars månad infördes elektroniskt löne besked istället för det tryckta lönebesked som kommit med posten. Ekonomi

Överskott på 1 391 tusen kronor beror på flera olika faktorer. Av de särskilda medel som beviljats för omställningsåtgärder beräknades ett överskott i prognoserna med cirka 500 tusen kronor. På grund av att de pensionsförstärkningar som beviljats bokförts på finansförvaltningen istället blev överskottet cirka 900 tusen kronor. Kostnaderna för utbildningsinsatser blev under året låga på grund av de många utbildningar som sker inom ramen för ESF-projektet Kompetensväxeln. När det gäller bidrag till fritidsstudier är det ungefär lika många ansökningar som tidigare men färre som inkommit med studieintyg för att få ut pengarna. Det har också endast genomförts en ambassadörsutbildning istället för två som budgeterats. Framtid

Under de närmaste tio åren har Motala kommun ett rekryteringsbehov på mellan 3 100 och 3 800 personer. Den kommande generationsväxlingen och hur kommunen långsiktigt ska klara komptetensförsörjningen är den viktigaste framtidsfrågan. Ett tydligt och uthålligt arbete krävs kring kommunens personalpolitik för att kunna behålla och attrahera medarbetare. Cheferna behöver få rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Villkoren för chefer inom de kvinnodominerade områdena måste prioriteras när det gäller orimligt antal underställd personal. Arbetet med den lokala lönebildningen behöver stärkas och löne- och budgetprocessen måste samordnas. Beredskap behöver också finnas för att kontinuerligt arbeta med omställning för att anpassa oss till snabba förändringar i omvärlden. Detta förutsätter ekonomiska prioriteringar inom det personalpolitiska området.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Revisionen Årets verksamhet

Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Den fortlöpande revisionen har under verksamhetsåret innehållit: arbete med att skaffa underlag till och bedöma väsentlig het och risk n granskning av nämndernas ansvarsutövande – ledning, styrning och uppföljning av verksamheten n redovisningskontroller avseende system och rutiner samt tillämpning n fördjupade granskningar avseende enskilda verksamheter, funktioner och processer n granskning av bokslut, årsredovisning och delårsrapport.

Ekonomi

Av budgeterade medel, 1703 tusen kronor, har 1 642 tusen kronor utnyttjats under året. Resultatet är ett överskott som uppgår till 61 tusen kronor.

Framtid

Inför 2013 har avtal med sakkunnigt biträde omförhandlats till nytt prisläge vilket kommer att innebära att för oförändrat antal revisionstimmar kommer kostnaden att öka med 33 tusen kronor. Inför 2014 kommer ny upphandling av sakkunnigt biträde att genomföras. För samtliga revisionsföretag i Sverige gäller från och med 2012 en ny internationell standard för revision (ISA). De nya reglerna för kvalitetssäkring av granskning av bokslut och årsredovisning innebär en merkostnad för granskningen.

Valnämnden Årets verksamhet

Framtid

Valnämnden har under året inte genomfört några val eller folkomröstningar. Förbrukade medel har använts till förtroendemannaarvoden till valnämnden samt materialinköp inför 2014 års val. Prognossäkerheten under året har varit god.

Under 2013 kommer nämnden att förbereda verksamheten 2014 då val till europaparlamentet i juni och allmänna val i september ska genomföras.

Ekonomi

Nämnden har klarat sin ekonomiska ram med ett visst överskott beroende på att vissa planerade inköp, bland annat läsplattor till nämnden, har senarelagts.

Överförmyndaren Årets verksamhet

Överförmyndaren i Motala har till sitt förfogande ett kansli. Kansliet svarar också för handläggningen av ärenden åt överförmyndarna i Vadstena och Ödeshög. Under våren 2012 kompletterades kansliet med ytterligare en handläggartjänst och består nu av tre heltidstjänster samt viss ytterligare arvoderad personal under vårens granskning av årsrapporter. Verksamheten har därmed fått rätt dimensionering. Personalen är nu också väl insatt i verksamhet och rutiner. Under året har avtal träffats med socialnämnden om fördelningen av det statsbidrag som kommunen erhåller för ensam-

kommande flyktingbarn. Överförmyndaren får nu täckning för vissa handläggningskostnader samt vissa arvodeskostnader till god man för denna grupp. Avtalet gäller i första hand tre år framåt. Ekonomi

Överförmyndaren med kansli hade 2012 för första gången under 2000-talet ett bokslut i ekonomisk balans. Bokslutet är ett resultat av arbetet att anpassa resurserna efter arbetsbördan, skaffa sig kontroll över flödet av intäkter och kostnader under året samt att ersättningsfrågan avseende statsbidraget nu lösts.

4 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Det kan konstateras att både intäkter och kostnader blev högre än budgetbeloppen. Cirka 300 tusen kronor av kostnaderna är arvoden till gode män för ensamkommande flyktingbarn, vilkas arvoden socialnämnden skulle ha betalat. Motsvarande belopp får nu överförmyndaren tillbaka från socialnämnden genom avtalet med nämnden. Överförmyndaren erhåller också ersättning från Migrationsverket för vissa godmanarvoden. Återbetalningen av dessa sker ibland så sent som ett år i efterskott och på oregelbundna tider. Det har därför varit svårt att under året med säkerhet prognostiserat intäkterna och därmed det ekonomiska utfallet. Huvuddelen av kostnaderna i verksamheten uppstår under våren då god mans- och förvaltararvoden utbetalas. Budgeten 2013 har nu periodiserats vilket gör att framtida prognoser per månad kommer att vara mer rättvisande.

tingsrättens beslut om tillsättande av god man. Om överförmyndaren åläggs detta ansvar (tidigare tingsrätten) så kommer det att påverka kansliets resursbehov. Frågan om överförmyndarkansliets placering i organisationen är också under omprövning. Ett alternativ är att flytta kansliet till kommunledningsförvaltningen och låta alla tre kommunernas överförmyndare på samma sätt köpa kansliets tjänster. Avtalen med Vadstena och Ödeshög gäller till och med 2014. Om någon kommun vill frånträda samarbetet ska avtalet sägas upp senast den 30 juni 2013. En uppsägning från någon kommun kommer givetvis att påverka verksamheten. Kansliet kommer under året, förutom med den tillsyn och granskning som är huvuduppgiften, bland annat att arbeta med att upprätta en egen verksamhetsplan, kvalitetssäkra sina mest förekommande ärendeprocesser och besluta om en egen internkontrollplan.

Framtid

Överförmyndaren räknar nu med att framgent verka inom given budgetram. En statlig utredning arbetar dock för närvarande med frågan om bland annat utredningsansvaret inför

Kommunstyrelsen Årets verksamhet

Under 2012 genomfördes en del förändringar för kommunstyrelsens verksamheter, bland annat flyttades ansvaret för kollektivtrafiken över till landstinget. Förändringen innebar även att det genomfördes en skatteväxling där Motala kommun sänkte skatten och landstinget höjde skatten i motsvarande grad. Efter upphandling från och med april 2012, tog Tillväxt Motala AB över turistbyråns verksamhet. I samband med detta gick delar av turistbyråns personal över till det nya bolaget. Tillväxt Motala AB tog även över delar av uppdragen för marknadsförings- och näringslivsverksamheterna från kommunen. Inför 2012 beslutade kommunfullmäktige om fyra politiskt prioriterade områden för kommunstyrelsen att arbeta med

processledarna finns inom socialförvaltningen. Delar av de medel som avsattes under året har använts för dessa fyra uppdrag. En del i den aktiva arbetsmarknadspolitiken är det så kallade projekt ”MODD”, vilket har beslutats av kommunstyrelsen. En projektledare för projektet ”Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt” anställdes. Projektet är en del av arbetet inom området ”klimatsmarta och attraktiva Motala” Projektet finansieras av Tillväxtverket, Regionförbundet Östsam samt Motala kommun. Totalt omfattar projektet cirka fyra miljoner kronor. Projektet sträcker sig till och med oktober 2014. En mer utförlig redovisning av arbetet med de prioriterade områdena finns i förvaltningsberättelsen. Kansliet

Aktiv arbetsmarknadspolitik n Barn och ungas uppväxtvillkor n Insatser för äldre n Klimatsmart och attraktivt n

Som en del i ett sektorsövergripande arbetssätt anställdes inom kommunledningsförvaltningen en processledare för området aktiv arbetsmarknadspolitik samt en processledare för det ”Klimatsmarta och attraktiva Motala”. De övriga två

Under året har arkivet flyttat delar av huvudarkivet till den nya räddningsstationen till mer ändamålsenliga lokaler. Utvecklingen av dokumenthanteringssystemet Platina avseende nytt gränssnitt och sammanträdesmodul har fortsatt och handlingar publiceras nu till nämndernas sammanträden via den nya sammanträdesportalen. De flesta nämnder har nu tillgång till föredragningslistor, handlingar och protokoll via så kallade läsplattor vilket minskat pappersåtgången och portokostnaderna. Vidare har enheten ansvarat för iordnings-

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

ställandet av en krisledningsplats i kommunhuset. Under året tecknades ett samverkansavtal med Polisen. BRÅMO-arbetet har fått en nystart med bland annat kartläggningsarbete men mycket arbete återstår för en väl fungerade process. Utifrån kartläggningen ska handlingsplaner i de olika grupperna tas fram. Arbetet med samlade styrdokument på miljöområdet har också fortsatt liksom stödet till projekten Hållbara städer, Cykelstad 2015 med flera. Ekonomienheten

Inom ekonomienheten har arbetet med införandet av det nya beslutsstödssystemet, Hypergene, upptagit en stor del av tiden. Införandet av systemet är ett flerårigt projekt som påbörjades 2011. Detta ska innebära en förenkling av chefernas arbete med styrning, planering, uppföljning och analys. I ett enda system få tillgång till samordnad och integrerad information från kommunens verksamhetssystem i ett lättanvänt webbaserat gränssnitt. Under året har införts gemensamma ekonomi- och personalrapporter, budget- och prognosmodul samt verksamhetsplan. Samtliga enhetschefer gjorde sina egna ekonomiprognoser från och med maj månad. Införandet av budgetmodulen och modul för verksamhetsplan genomfördes under hösten och användes i Mål och Resursplanen 2013. Parallellt med införandet av beslutssstödet har ekonomienheten i samarbete med förvaltningsekonomerna omarbetat kommunens kodplan vilket har gjort att kommunen nu har en mer enhetlig kodplan med en bättre struktur. En reviderad upphandlingspolicy är antagen med tillhörande riktlinjer/anvisningar. I denna framgår bland annat att en gemensam upphandlingsplan ska finnas för varje år. En översyn och kartläggning har gjorts av arbetet med debitering, kreditering och krav. Denna översyn har resulterat att kommunen avropat från ett ramtal avseende kravverksamheten vilket innebär att verksamhet från och med 2013 bedrivs av extern part. Stadsbyggnadsenheten

Planarbetet har i huvudsak bedrivits i enlighet med kommunstyrelsens beslut om planprioritering respektive översiktplanstrategi. Ett antal ärenden har dock blivit försenade på grund av krav på ytterligare utredningar med mera. Åtta detaljplaner vann laga kraft under året. En centrumvision har tagits fram och har blivit föremål för samråd. Visionen ger nya förutsättningar för samarbetet kring upprustning av Motala centrum. Fördjupningen av översiktsplanen för Borensberg har förberetts för utställning. Detaljplan för Motala Central har blivit klar för antagande. I Varamobaden pågår planering och utbyggnad för nya gator och nya verksamheter. Föroreningssituationen vid gamla Motala verkstad har kartlagts i ett EU-finansierat projekt. Stadsbyggnadsenheten har också medverkat i projekten Framtidens Motala, Tillgänglighet-Tillväxt-Planering och Cykelstaden.

Personalenheten

Året inom personalenheten har präglats av omställning och olika utvecklingsåtgärder för att möta den kommande generationsväxlingen och klara den långsiktiga kompetensförsörjningen. Personalenheten har arbetat med att samordna den övertalighet som definierats vid social- och bildningsförvaltningen. Resultatet av detta innebar att inom socialförvaltningen kunde omställningen ske helt och hållet genom frivilliga omställningsåtgärden medan bildningsförvaltningens övertalighet resulterade i både frivilliga åtgärder och uppsägningar. Förslag till personalpolitiskt program har presenterats och godkänts av personalnämnden. Kommunfullmäktige beräknas besluta om det personalpolitiska programmet våren 2013. Under våren genomfördes en extern utredning av den framtida organiseringen av kommunens bemanningsverksamheter. Denna ledde fram till ett projekt som startade under hösten och beräknas pågå minst ett år. Projektet syftar till en enhetlig bemanningslösning inom kommunen. I september antogs 2012 Motala kommuns första mångfaldsplan – en plan för lika rättigheter och möjligheter. Planen ersätter den gamla jämställdhetsplanen och gäller till och med 2014. I samband med att ett nytt beslutsstödssystem implementerats har samarbetet mellan ekonomi- och personalenheten fördjupats kring redovisning och uppföljning. Arbetet har lett fram till att personaluppföljning utvecklats och kvalitetssäkring påbörjats. Motala är en av åtta kommuner, som tillsammans beviljats 9,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden (ESF) för att gemensamt driva insatser för kompetensförsörjning i samband med generationsväxling. Insatserna inom projektet har fokus på verksamhetsutveckling, ledarskap samt vår omvärld och vårt uppdrag. Många av utbildningarna är integrerade med kommunens ledardagar och med ledarutvecklingsprogrammet för chefer 2012. IT-Enheten

Projekt som var beroende av investeringsbudget blev försenade vid årets början, då igångsättningstillstånd krävdes för att påbörja arbetet. Trots det kunde merparten planerade projekt genomföras. Bredband/stadsnät: Utbyggnad av den så kallade Norra sträckan (Motala-Nykyrka-Degerön-Godegård) påbörjades med etappen Motala-Nykyrka. Ett tiotal adresser i Gamla stan, där socialförvaltningen har verksamhet, fick fiberanslutning för att öka kvaliteten. Hyrda förbindelser sades upp på dessa adresser. BanaVäg-projektet och räddningstjänstens flytt har krävt vissa ombyggnationer i stadsnätet. En neutral kommunikationsoperatör upphandlades för att öka konkurrensen bland tjänsteleverantörerna i stadsnätet.

4 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

IT-drift: En ny helpdeskrutin infördes tillsammans med ett nytt stödsystem. Arbetet med virtualisering av servrar fortsatte under året. Antalet klientdatorer i administrativa nätet ökade till cirka 2550 vid årets slut. Ändrad licensstrategi, servervirtualisering och sänkta kommunikationskostnader bidrog till ett överskott i driftbudgeten.

IT-utveckling: En efterfrågad lösning för mobil åtkomst till interna resurser togs fram. Nämnderna övergick till digitala handlingar, detta medförde att en lösenordsportal utvecklades och ett verktyg för hantering av mobila enheter anskaffades. Arbete med utveckling av en trådlös infrastruktur påbörjades. En förstudie om migrering till Microsoftprodukter genomfördes.

Måluppfyllelse | Kund Inriktningsmål

Motala kommun ska i dialog med individer, grupper, företag och organisationer ge god service med möjlighet till inflytande för dem som nyttjar eller berörs av kommunens verksamhet Resultatmål

Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka

Företagarnas nöjdhet med tillgänglighet, bemötande och inflytande ska öka

Nöjdheten med kommunens verksamhet ska öka

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Medborgarnas nöjdhet med tillgänglighet och bemötande (SCB)

Över rikssnitt

Under rikssnitt (2011)

Nöjd Inflytande Index, (SCB)

Ingen mätning

Under rikssnitt (2011)

Politikers och tjänstemäns attityder till företag (Svenskt Näringsliv)

Över rikssnitt samt årlig förbättring

-65 placeringar (plats 267 av 290)

NKI kvalitetsfaktor tillgänglighet och bemötande (Insikt)

Ingen mätning

Under rikssnitt (2011)

Total NKI (Insikt)

Ingen mätning

Under rikssnitt (2011)

Nöjd Medborgar Index (SCB)

Ingen mätning

Under rikssnitt (2011)

Resultatmålen för inriktningsmålet kund mäts med hjälp av nyckeltal som är kopplade till två nationella undersökningar som Motala kommun enbart deltar i vartannat år, den senaste mätningen gjordes 2011. I den mätningen uppnåddes inte de uppsatta målnivåerna att Motala kommuns resultat skulle vara bättre än rikssnittet.

De enda nyckeltal där det finns ett utfall att redovisa för 2012 är Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat och där sjönk Motala från plats 202 till plats 267. Motala kommun har under flera år förbättrat sin placering och kommunens egen analys kan inte peka ut någon enskild faktor som orsak till 2012 års resultat. De faktorer som sjunkit mest är kompetensförsörjning och förtroendevaldas och tjänstemäns attityd till företagande.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Medarbetare Inriktningsmål

Motala kommun ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara.

Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Index för ledarskap (medarbetarenkät)

Förbättrat resultat jämfört med 2010 (3,4)

3,5

Index för delaktighet (medarbetarenkät)

Förbättrat resultat jämfört med 2010 (4,2)

4,2

Index för kompetens (medarbetarenkät)

Förbättrat resultat jämfört med 2010 (3,6)

3,9

Nöjd medarbetarindex (medarbetarenkät)

Förbättrat resultat jämfört med 2010 (61)

Medarbetarnas hälsa ska förbättras

Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden

Under rikssnitt för kommuner (5,5 %)

5,61 %

Jämställdheten bland medarbetarna ska öka

Andel kvinnliga chefer i förhållande till andel kvinnliga anställda

Årlig ökning 60 % av 78 % kvinnligt anställda. (2011)

58 % av 78 % kvinnligt anställda

Kvinnors lön i procent av männens lön (likvärdiga yrken)

Årlig ökning 92,1 % (2011)

92,48 %

Medarbetarna ska uppleva ett motiverande och stödjande ledarskap, delaktighet i verksamheten samt att deras kompetens tas tillvara

Under 2012 har medarbetarenkäten genomförts för andra gången. På inrådan av Sveriges kommuner och landsting infördes 2012 ett nytt område HME (Hållbart medarbetarengagemang) vilket ger oss möjlighet till jämförelse inom detta område med landets kommuner. I dessa ingår även ledarskapsfrågor men dessa är inte medräknade i indexet. Då denna skala endast var femgradig har även övriga frågor omräknats till ett indexintervall mellan 1-5 (5+4 = goda värden, 3 = acceptabla värden och 2+1 = mindre bra värden). Indexintervallet i medarbetarenkäten 2010 var 1-6. Målnivån för nyckeltalen är att indexet ska ha ökat sedan förra mätningen. Det kan konstateras att området kompetens ökat med 0,3 enheter. Ökningen kan ha sin grund i att området utökats med en fråga gällande om man som medarbetare delar med sig av sina kunskaper och kompetens till sina arbetskamrater. Frågan har fått ett högt värde (4,4) vilket höjer områdets index. Indexet för området ledarskap uppfyller också målnivån eftersom indexet ökat med 0,1 enheter. Vid närmare analys av frågorna är det små ökningar på alla frågor som ger indexökningen, ingen fråga sticker ut åt något håll.

Området delaktighet är kvar på samma nivå vilket gör att detta nyckeltals målnivå inte uppfyllts. Vid en närmare genomgång av frågorna ser värdena mellan 2012 och 2010 relativt lika ut. Det som kan uppmärksammas är att värdet på frågan ”Jag känner mig delaktig i beslut som fattas på min arbetsplats” sjunkit med 0,2 enheter vilket i sig kan bli allvarligt om utvecklingen fortsätter i den riktningen. Resultatmålet ”medarbetarnas hälsa ska förbättras” mäts utifrån att sjukfrånvaron ska vara under rikssnittet för landets kommuner och dessa jämförelsetal görs endast årsvis. För 2012 blev sjukfrånvaron 5,61 procent. Rikssnittet för 2012 är 5,5 procent. Resultatmålet ”jämställdheten bland medarbetarna ska öka” mäts bland annat genom att följa upp kvinnors lön i procent av männens lön där målnivån är årlig ökning. Utfallet för 2012 är osäkert då det finns oklarhet i om urvalet tagits fram på samma sätt förra året.

4 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Ekonomi Inriktningsmål

Motala kommuns ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras

Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent

Årets resultat före extraordinära poster (egen mätning)

1,5 %

4,0 %

Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel

Självfinansieringsgrad (egen mätning)

Målnivå 2011-2014: 100 %

101 %

Balanskravet är ett minimikrav för resultatet, men för att få en ekonomisk balans krävs ett större ekonomiskt överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara kraven på god ekonomisk hushållning. Målet är uttryckt som att det över tid ska uppgå till minst två procent (mandatperioden 2011-2014). För bokslutet 2012 var nivån 4,0 procent. Om ett snitt räknas på de senaste åren så har målet uppnåtts. Det ekonomiska utrymmet för att självfinansiera sina investeringar består dels av årets resultat och dels av de avskrivningar som belastar resultatet respektive år. Även detta mål ska ses

över tid. Nettoinvesteringarna i bokslut 2012 är 183 miljoner kronor i den skattefinansierade verksamheten. Årets resultat uppgår till 77 miljoner kronor och avskrivningarna i den skattefinansierade verksamheten till 82 miljoner kronor vilket innebär ett investeringsutrymme på 157 miljoner kronor. För det enskilda året 2012 är självfinansieringsgraden 86 procent. Enligt kommunfullmäktiges beslut avseende investeringsbudget 2012 ska investeringarna i BanaVäg och EPC inte vara med i utvärderingen av resultatmålet. Dessa två projekt hade nettoinvesteringar på 28 miljoner kronor. När dessa projekt exkluderas är självfinansieringsgraden 101 procent.

Måluppfyllelse | Utveckling Inriktningsmål

Motala kommun ska vara ett attraktivt samhälle som tar vara på innovationer och mångfald i en regional samverkan

Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Antal invånare per den sista december i Motala och Borensberg

Årlig ökning

32 757 total ökning 138

Antal invånare i prioriterade mindre tätorter per den sista december (SCB)**

Årlig ökning

2 463 total minskning 56

Antal invånare per den sista december, totalt (SCB)

41 925

41 867 (ökning 39)

Andel av befolkningen som är nöjd med Motala som boplats ska öka

Nöjd region index (SCB)

Ingen mätning

Lika med rikssnitt (2011)

Andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen ska öka

Andel förvärvsarbetande 20-64 år ur nattbefolkning (SCB)

73,5 %

Antal förvärvsarbetande, dagbefolkning (SCB)

15 800 (avser 2011)

15 091 (avser 2011)

Ingen under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd

Andel invånare under 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd (egen mätning)

100 personer

156 personer

Invånarnas utbildningsnivå ska öka

Andel invånare med eftergymnasial utbildning, 30-34 år (SCB)

32 % (avser 2011)

30,5 % (avser 2011)

Befolkningen i Motala kommun ska öka, både i tätorter och på landsbygden*

* Samtliga nyckeltal måste uppfyllas för att resultatmålet ska anses vara uppfyllt. ** Med prioriterade mindre tätorter avses; Nykyrka, Godegård, Tjällmo, Österstad, Fornåsa, Fågelsta och Klockrike.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Folkmängden i Motala kommun uppgick till 41 867 personer den 31 december 2012. Det är en ökning med 39 personer under året. Ökad inflyttning, fler födda och färre utflyttade än tidigare bidrog till folkökningen. Resultatmålet uppnåddes inte under året då samtliga nyckeltal för befolkningen måste uppfyllas för att resultatmålet ska anses vara uppfyllt. Nöjdhet med Motala som boplats mäts i medborgarundersökning som inte genomfördes 2012. I mätningen 2011 uppnåddes inte målnivån att Motalas invånare skulle vara mer nöjda än snittet för riket.

Antal invånare under 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd har ökat mot bakgrund av fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. Utbildningsnivån vad avser högskoleutbildning har sjunkit något 2011 och ligger över tiden still sedan 2008 i Motala vilket avviker från den regionala och nationella trenden som har en kontinuerlig ökning. Viktiga faktorer för utvecklingen av utbildningsnivån är bland annat resultaten i grundskola och gymnasium samt efterfrågan på högre utbildning inom Motalas arbetsmarknadsområde.

Andelen förvärvsarbetande i nattbefolkningen har 2011 ökat och nått målet. Antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen har dock sjunkit och ligger långt under uppsatt mål varför målet totalt sett inte kan anses uppfyllt. Sysselsättningsnivån upprätthålls med ökad utpendling.

Måluppfyllelse | Hållbarhet Inriktningsmål

Motala kommun ska genom sin verksamhet och sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle

Resultatmål

Säkerheten och tryggheten i kommunen ska öka

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Medborgarnas upplevda säkerhet (SCB)

Tillhöra de 25 % bästa kommunerna

Ej uppnått 2011

Olycksfall (personskador, bränder och trafikolyckor)

Målnivåer fastställs i nytt HSO

Målnivå saknas 2012 Kommer att finnas 2013

Brott (våldsbrott och stöd/tillgrepp)

Oförändrad jämfört med 2011

Uppnått

Krishanteringsförmåga samt risk- och sårbarhetsanalyser (ÖJ)

Helt uppnådd krishanteringsförmåga samt risk och sårbarhetsanalyser

Uppnått

för alla verksamheter Utsläppen av växthusgaser i kommunen, räknat som koldioxidekvivalenter ska minska.

En positiv utveckling av folkhälsan och särskilt den psykiska hälsan hos barn och unga

Geografiska kommungränsen för Motala (SCB 2009) Transporter, total förbrukning av diesel och bensin, ton koldioxid

2,0 ton/invånare (mätår 2010)

2,0 ton/inv (mätår 2010)

Geografiska kommungränsen för Motala: (Vattenfall, TV, SCB) Energiförbrukning: Fossila bränslen för uppvärmning och elanvändning, ton koldioxid

1,0 ton/invånare

0,5 ton/invånare

Folkhälsa: 1. Andel med bra hälsa – uppdelat på kön 2. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande – uppdelat på kön Presenteras som fyraårligt medelvärde.

Minst samma nivå 2008-2011 som 2007-2010 (gäller båda nyckeltalen)

1. Minskning med 2% för kvinnor och ökning med 2 % för män. 2. Samma nivå för båda könen.

Barn och ungas psykiska hälsa

Barn och ungas psykiska hälsa: 1. Skolfrånvaro 2. ISO-BMI (från skolhälsovården) 3. Elevers upplevda psykiska hälsa (skolår 5 o 8) – från skohälsovårdens elevenkät

Mätning ej möjlig 2012. Ambitionen är att utgångsvärden kan tas fram 2013

4 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Första mätning av medborgarnas upplevda trygghet genomfördes hösten 2011. Medborgarnas betygsindex blev 55 i Motala. Lägsta värdet i undersökta kommunerna var 37 och högsta 85. Senaste mätning av olycksfall, bränder och brott är genomförd 2011. Det sammanvägda värdet visar på en förbättring med 26 placeringar jämfört med 2010. Personskador är oförändrade, bränderna har ökat något och brotten har minskat. Nya mål och nyckeltal har tagits fram i nytt handlingsprogram för skydd mot olyckor som antagits av fullmäktige i juni 2012 och kommer att kunna mätas 2013. Målnivå för olycksfall (personskador, bränder och trafikolyckor) för 2013 är satt på minus tre procent jämfört med 2010. Våldsbrotten minskar till 9,9 per 1 000 invånare (från 10,1 vid senaste mätning). Stöld/tillgreppsbrotten minskar till 35,4 per 1 000 invånare jämfört med 38,1 vid tidigare mätning. Krishanteringsförmåga är helt uppnådd. Risk- och sårbarhetsanalyser har gjorts för varje verksamhet. Årlig mätning sker i

september/oktober. Uppföljningen av brott kommer fortsättningsvis att ske med hjälp av polismyndighetens rapportering avseende antal anmälda brott för våldsbrott, stöldbrott, villainbrott och skadegörelse. Trenden är minskade utsläpp av växthusgaser främst på grund av minskad användning av fossila bränslen för uppvärmning i fastigheter och hushåll. Målnivån för 2010 klaras enligt prognosen, men det kommer att krävas fler förändringar och insatser både nationellt och lokalt för att målet till 2020 ska kunna nås. Andelen kvinnor som upplever bra hälsa minskar med 2 procent medan männen ökar med 2 procent. ”Gapet” mellan kvinnor och män ökar således med fyra procentenheter – 68 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i Motala upplever en bra hälsa (sammanvägt värde 2008-2011). Ingen mätning är genomförd när det gäller barn och ungas psykiska hälsa då nyckeltal ännu saknas men är under framtagande på länsnivå.

Måluppfyllelse | Kommunstyrelsen Inriktningsmål

Motala kommun ska utgöra en attraktiv livsmiljö för invånare, företag och besökare

Resultatmål

Ny- och ombyggnad av bostäder och företagslokaler ska öka

Arbetsmarknaden som kan nås inom 45 minuter ska vidgas.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Mark- och planberedskap (egen mätning)

Minst 20 småhustomter i Motala och 10 i Borensberg ska finnas till försäljning.

Lediga småhustomter: Motala 25, Borensberg 8

Minst 20 000m2 industrimark och minst 20 000m2 mark för handel och kontor till försäljning.

Industrimark: Över 100 000 m2 Handel: 58 000 m2

Varje år ska minst en plan för bostadsexploatering på enskild mark kunna påbörjas.

Ingen plan för enskild bostexpl påbörjad 2013

Vid positivt planbesked ska detaljplan kunna påbörjas inom ett år.

Planbesked: Inte alltid inom ett år.

Faktiskt byggande (egen mätning)

Bygglov ska varje år beviljas för minst 15 nya bostäder

Bygglov har beviljats för 12 nya enbostadshus, inga flerbostads- eller grupphus.

Antalet arbetstillfällen som kan nås inom 45 minuter

Antalet orter inom 45 min pendlingsavstånd med minst tre dubbelturer per dag

Under året har åtta småhustomter sålts men inga tomter för industri och handel. Inget strategiskt beläget markområde för exploatering har varit till salu förutom kv Torpeden, Råssnäs.

Kommunen har lagt bud på del av detta område, men försäljning är inte längre aktuell. Detaljplan för nya bostäder i Borensberg (Hällalund) är påbörjad. Detaljplaneprogram för

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Norrsten har lagts fram för antagande efter årsskiftet, detaljplan påbörjas i januari 2013. Stadsbyggnadsenheten har medverkat i Livet i Motalakampanjens ”bostadsrally” i september. Arbete med manual för stadsbyggnadsprocessen pågår men har blivit försenad. Underlaget för planprioritering har bearbetats och gjorts tydligare i samband med att nya rutiner införts. Byggande av resecentrum vid Motala Central pågår med färdigställande av första etappen senast vid pendeltågsstarten 2013-04-07. Andra etappen med pendlarparkering med mera genomförs 2014. Trafikslagens utrymmesbehov har samplanerats vid nya resecentrum, trafikeringen planeras av Östgötatrafiken i samråd med Motala kommun. Östgötatrafiken arbetar på uppdrag av nya kollektivtrafikmyndigheten. Förslag till metodik för att mäta tillgänglighet till arbetsplatser har redovisats men stadsbyggnadsenheten har ännu inte haft resurser att driva detta vidare till en praktiskt fungerande metod. Ekonomi

teringar). Kommunstyrelsens utökade ram tillfördes för att kompensera för de utökade uppdrag inom ramen för de fyra uppdrag inom områdena arbetsmarknadspolitik, barn och ungas villkor, insatser för äldre samt det klimatsmarta och attraktiva Motala. Den utökade ramen har också använts för att finansiera avtalet med Tillväxt Motala AB samt kostnaderna för lokalpoolen. Under året har prognoserna visat på betydande underskott. De befarade underskotten har motverkats dels av de tillskjutna budgetmedlen men även ökade externa intäkter, bland annat avseende bredbandsutbyggnaden, återbetalning av bidrag avseende kollektivtrafiken med mera. Framtid

Kommunstyrelsen kommer fortsätta arbetet med insatser inom de fyra politskt prioriterade områdena. Ekonomienheten kommer att fortsätta med arbetet med att utveckla ekonomistyrningsprocessen med beslutsstödssystemet i fokus. Under 2013 kommer fokus bland annat att vara på att integrera verksamhetssystem till beslutsstödssystemet samt att utveckla det kommungemensamma arbetssättet inom ekonomi och personalenhetens områden. Inom personalenheten fortsätter arbetet med kompetensförsörjningsarbetet inom ramen för ESF-projektet. IT-enheten förbereder för migreringen till Microsoftmiljö.

Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på 687 tusen kronor. Under året har budgetramen utökats med 4,4 miljoner kronor avseende politiska prioriteringar (utöver övriga budgetjus-

Bildningsnämnden Årets verksamhet

Demografiförändringarna har inneburit att elevantalet minskat i grundskolan under ett antal år. Denna förändring påverkar nu gymnasieskolan där elevunderlaget kommer att fortsätta minska under några år till. Demografiförändringarna innebär också att bildningsnämndens ekonomiska ramar har minskats. Detta är en naturlig följd då elevutvecklingen är vikande. ”En skola för alla” var en utredning som genomfördes under 2011 med syfte att se över skolverksamheten utifrån ett inkluderande synsätt. Denna utredning presenterades i januari 2012 och innebär starten på ett fortsatt arbete avseende kompetensutveckling, skolstruktur samt resursfördelning. Under 2012 har ett beslutsstödssystem implementerats för verksamheten vilket innebär att budget, verksamhetsplanering, uppföljning och prognos hanteras av respektive enhetschef i detta system. Idéprogram för fritidsanläggningar har presenterats för styrgrupp samt kommunstyrelsen. Prioriteringar avseende olika

projekt inom planen kommer att genomföras under 2013. Ett kommungemensamt projekt avseende Kulturstadsdel – Gamla Motala Verkstad har startats upp under 2012. Dessa delar ingår i den övergripande utvecklingsplanen för framtida Motala. MODD har under året påbörjat sin verksamhet med ett antal ungdomar. En organisationsförändring har genomförts för att renodla verksamheterna förskola och grundskola. Detta innebär att tidigare geografiskt inriktade organisation ersätts av en organisation inriktad för respektive verksamhetsområde. Förskola

Totalt sett startade elva nya avdelningar under året. Samtidigt med detta har kvällsöppen verksamhet öppnat på tre förskolor i kommunen; Förskolorna Myran, Agneshög samt Rödluvan. Under hösten har arbetet börjat med ECERS-metoden (Early Childhood Environment Rating Scale). ECERS är ett sätt att kvalitetsbedöma basfunktioner i förskolemiljö. Under hösten har två områden startats upp, Utrymme och inredning samt Leka och lära. Målet är att respektive avdelning ska nå minst Ecersnivå 5 (God nivå) i juni 2013.

4 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Grundskolan

Hösten 2012 startade två stora IT-projekt på två F-6 skolor. Charlottenborg har fått en dator/I-pad per fyra elever, medan Norra skolan har fått en dator/I-pad per elev. Projektet innebar en hel del praktiska utmaningar i uppstarten, men efterhand har fokus alltmer legat på det pedagogiska planet. Halvvägs genom projekttiden är både lärare och elever nöjda med verktygen, dock återstår att försöka mäta effekten av desamma. Syftet är tydligt – att höja måluppfyllelsen. Betygsstatistiken visar tyvärr att meritvärdet för eleverna i Motala kommun fortfarande inte når rikssnittet, trots alla insatser inom skolutvecklingsområdet. Dock ligger kommunen över rikssnittet när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Under året har ett stort arbete startat under parollen ”En Skola För Alla”. Det syftar ytterst till att skapa en mer inkluderande skola där alla elever får chans att nå målen på den skola som ligger närmast hemmet. Under hösten har en rapport beställts för att utreda hur en optimal skolstruktur ska se ut. Vid sidan av den finns det en arbetsgrupp som jobbar med kompetensutveckling av personal och en annan arbetsgrupp som jobbar med att revidera resursfördelningsmodellen. Eventuella beslut är både stora, politiska och möjligen kontroversiella och därmed tar det tid. Arbetet fortsätter även under 2013. Gymnasieskolan

I öppna jämförelser 2012 för gymnasieskolan konstateras att Motala fortsätter förbättringen inom resultatindikatorerna då 3 av 9 resultat förbättrades. Detta är en fortsättning på den förbättring som konstaterats sedan 2010. Vissa indikatorer är värt att tydligare belysa i och med att det är direkt kopplat

till målen inom bildningsförvaltningen. Andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning är 43,6 procent vilket är en fortsatt förbättring, till 72 plats från plats 150 2010 och 106 plats 2011 i jämförelse med landets 290 kommuner. Andel elever med direktövergång till universitet eller högskola efter avslutad gymnasieutbildning är 22,3 procent vilket gör att Motala har gått från placering 145 (2010) till plats 80 (2011) till plats 46 av landets kommuner 2012. Sannolikt ses ett trendbrott när det gäller övergången till högre studier för Motalas ungdomar. För indikatorn andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning så har Motalas värde försämrats från 21,8 procent 2011 till 16,3 procent 2012 vilket kan sägas vara ett utslag av den svåra situationen på arbetsmarknaden. Fritid

Verksamhet fritid har under året i samverkan med förvaltningsledningen tagit fram ett förslag till prioritering av investeringsprojekt med anledning av slutrapporten gällande idéprogram för kommunens framtida satsningar på fritidsverksamhet och fritidsanläggningar. Kultur

Kulturområdet har generellt lyfts i Motala sedan några år tillbaka. Samarbetet med lokala, kommunala och regionala aktörer har utvecklats i nya former, vilket skapar ökade krav och förväntningar. Detta gäller musikskolan, bibliotek och allmänkultur, som har en ökad efterfrågan på service och medverkan i olika projekt.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Utbildning och barnomsorg Inriktningsmålet för utbildning och barnomsorg omfattar verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, särskola samt vuxenutbildning. Inriktningsmål

Motala kommun ska erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta ska individer utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras till fortsatt kunskapssökande. Resultatmål

Elevers måluppfyllelse och studieresultat ska öka.

Alla elever i skolan ska ha rätt till stöd i sin lärprocess, stor vikt läggs på kompensatoriska insatser.

Barnens/elevernas rätt till trygghet, delaktighet och inflytande samt deras upplevelse av miljön som inspirerande ska öka. Verksamheten ska utformas så att alla barn och elever blir sedda.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning *

69 %

64 %

Genomsnittligt betygspoäng

13,6

Genomsnittligt meritvärde

205

202

Andel elever som uppnår kursplanernas /sina individuella mål

Alla elever ska nå målen i alla årskurser i alla ämnen

92,7 %

Upplevelse av lärarnas stöd

År 2 År 5 År 8

96 % 96 % 90 %

År 2 94 % År 5 99 % År 8 94 %

Upplevd arbetsro

År 2 År 5 År 8

96 % 96 % 90 %

År 2: 76 % År 5: 82 % År 8: 77 %

Andel som känner sig trygga i skolan

År 2 År 5 År 8

95 % 95 % 95 %

År 2: 92 % År 5: 98 % År 8: 96 %

Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer

Förskola: 90 % År 2 90 % År 5 90 % År 8 6%

År 2: 87 % År 5: 79 % År 8: 57 %

Andel som upplever att skolarbetet skapar nyfikenhet och att elever får lust att lära sig mer

Förskola 95 % År 2 95 % År 5 95 % År 8 80 %

År 5: 95 % År 8: 80 %

Målnivåerna är generellt sett högt uppsatta för flertal nyckeltal vilket visar på en hög ambitionsnivå. Detta innebär dock att den totala måluppfyllelsen för inriktningsmålet indikerar ”rött” på grund av att en majoritet av nyckeltalen och resultatmålen för 2012 inte är uppfyllda. Utfallet avseende nyckeltalen för andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning är lägre än målnivån för 2012. Utfallet påverkas dock i stor utsträckning av faktorer som inte skolan förfogar över. Ett flertal av nyckeltalen avseende studieresultat har förbättrats i jämförelse med tidigare år. Trots detta är de inte i nivå

med övriga riket eller uppsatta målnivåer för 2012. Däremot når kommunen upp till den fastställda målnivån för den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan. När det gäller elevers upplevelse av lärarnas stöd är utfallet högre än den fastställda målnivån medan arbetsron hamnar något under målet för 2012. När det gäller andel elever som känner sig trygga samt upplevelsen av att de vuxna lyssnar erhålls höga utfall i enkäterna vilket innebär att målen uppfylls för dessa nyckeltal.

5 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Fritid Inriktningsmål

Motala kommun ska stimulera barn, ungdomar och vuxna till en meningsfull och aktiv fritid samt god hälsa

Resultatmål

I nära samverkan med brukare ska en ökad attraktivitet och upplevd säkerhet uppnås avseende kommunens fritidsanläggningar.

Genom ungdomars inflytande och delaktighet ska positiva verksamheter, arrangemang och mötesplatser erbjudas i ökad utsträckning.

Barn och ungdomars initiativ till fritidsaktiviteter, enskilt och inom föreningslivet, ska ytterligare stödjas för att uppnå en god hälsa.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Nyttjandegrad idrottshallar

Första mätning 2011

84 %

Antal gästnätter Skogsborg

Första mätning 2011

Antal bad simhallen

110 000

158 258

Antal öppetdagar Fritidsgård (snitt)

240

230

Undersökning till ungdomar angående upplevelse av fritidsgårdens/hallens verksamhet – enkätsvar

Första mätning 2012

Ingen mätning utförd

Antal besök på Fritids- och föreningsgårdar (F), arrangemang (A), Hallen (H)

F 43 000 A 5 000 H 12 000

F 58 000 A 5 000 H 9 600

Antal deltagare 7-20 år i bidragsberättigade aktiviteter

235 000

223 616

Andel aktiva barn i föreningar (Skolenkät)

60 %

51,5 % år 8

Upplevd möjlighet att utöva sina fritidsaktiviteter (SCB)

Ingen mätning 2012

7,3 (först mätning 2011)

Antalet bad i simhallen har ökat stort och ligger högt över den fastställda målnivån. Beläggningen på vandrarhemmet Skogsborg sjunker, vilket stämmer överens med trenden för resten av Sverige enligt STF. Anledningen är att kostnaderna för vandrarhem och hotell börjar bli likvärdiga och därför väljer många det senare alternativet.

Antalet besök på Hallen har minskat 2012 jämfört med föregående år. Här sker dock en översyn av vilka mätmetoder som har använts respektive år. En mall ska tas fram för hur besöken ska räknas så att tillförlitligheten i nyckeltalet ska öka.

Under 2012 uppnås inte nyckeltalet att fritidsgårdarna ska vara öppna i snitt 240 dagar. Antalet öppetdagar kommer dock att höjas inför 2013 i och med att personal kommer att omfördelas.

Måluppfyllelse | Kultur Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald. Inriktningsmål

Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald. Musikskola och bibliotek ska vara attraktiva mötesplatser med uppdrag att skapa förutsättningar för ett rikt musikliv samt främja kunskap och bildning. Resultatmål

Öka kommuninvånarnas erfarenhet av kultur genom eget skapande och deltagande i ett rikt kulturliv.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Antal besökare på museum, kulturmiljöer

80 000

Muséer 80 000 Kulturmiljöer 240 000 Totalt 320 000

Antal besökare bibliotek

240 000

220 400

Antal deltagare i arrangemang

36 000

21 029

Antal utställningar

27 Biblioteket 18 Dubergska 11 Konsthallen Totalt 66 st

Antal program/arrangemang

180

270

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Fortsättning Måluppfyllelse Kultur

Öka kulturens användning som pedagogiskt redskap i kommunens olika verksamheter

Stärka Motalas roll i det regionala kulturlivet samt i ökad utsträckning nyttja kulturen som lokaliseringsfaktor i kommunens utvecklingsarbete

Antal samverkansprojekt med kommunens olika förvaltningar

Antal elever i musikskola och dans

1 100

1 050

Antal kulturaktiviteter inom bildningsförvaltningens övriga sektorer

Antal elever i skapande skola/kulgris

6 000

8 076

Delaktighet i antal regionala samverkansformer

Massmedialt utrymme

> 221

204

Antal besök på motala.se avseende kultur

> 41 837

75 000

Samtliga resultatmål inom kulturområdet är uppfyllda då en majoritet av nyckeltalen når upp till 2012 års målnivåer. Den negativa avvikelsen för antalet besökare på biblioteket beror dels på att målet för 2012 satts högt jämfört med tidigare års utfall, dels att inga ytterligare medel har tillförts för att stötta detta ambitiösa mål för 2012.

Varför antalet deltagare i arrangemang avviker så kraftigt finns ingen förklaring till då det saknas detaljerat underlag till utfallet för nyckeltalet.

Måluppfyllelse | Sysselsättning och Integration Inriktningsmål

Motala kommun ska verka för en kvalitativ integration i samhället

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Andel nyanlända invandrare som är aktiva i arbetsliv och samhälle ska öka

Andel som deltagit i Samhällsorientering

80 %

84 %

Andel personer som efter deltagande i arbetsmarknadsinsatser uppnår egen försörjning ska successivt öka.

Andel som uppnår arbete eller studier efter deltagande i arbetsmarknadsinsatser

25 %

20 %

Resultatmål

Trots ett fortsatt svårt arbetsmarknadsläge i Motala kommun har flera deltagare gått vidare till arbete eller studier. Så länge det svåra arbetsmarknadsläget i Motala består kommer andelen med lång arbetslöshet och som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden att öka. Detta kommer att kräva utökade insatser för att nå målsättningen. Målgruppen för samhällsorientering kommer under 2013 med stor sannolikhet att utökas efter en ändring i lagstiftningen. Det kommer att innebära att fler förväntas delta i samhällsorientering men oklart hur många då verksamheten är frivillig för målgruppen. Kommun kommer med stor sannolikhet att överlämna stora delar av utförandet till en regional samhällsorienteringsverksamhet på modersmål under 2013. Arbetsmarknadsläget fortsätter vara svårt. Andelen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd kommer under 2013 fortsätta ligga på en hög nivå. Målgrupper med stor

arbetslöshet är ungdomar, personer med nedsatt arbetsförmåga, utrikes födda samt personer med endast grundskoleutbildning. Bedömningen är att både socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen kommer att ha ett stort behov av platser i olika typer av kommunala arbetsmarknadsåtgärder. De närmsta åren står vi inför en generationsväxling och en utmaning att kunna matcha lediga arbeten med den arbetskraft som finns i kommunen. Andelen som går vidare till arbete eller studier påverkas till stor del av förutsättningarna på arbetsmarknaden. Med bakgrund av prognosen av arbetsmarknadsläget inför 2013 bör vi eftersträva att behålla samma nivå som 2012. Det är önskvärt att kvalitetssäkra och precisera mätmetoderna för ökad tillförlitlighet och jämförbarhet över tid.

5 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Konsumentrådgivning Inriktningsmål

Medborgarna ska erbjudas en plattform för god konsumentrådgivning

Resultatmål

Konsumentrådgivning ska erbjudas med god kvalitet och tillgänglighet

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Tid från kontakt till erforderligt stöd

< 1 vecka

En utveckling av konsumentvägledningen påbörjades under 2011 och har fortsatt under 2012 med syfte att skapa en mer aktiv, uppsökande och förebyggande verksamhet för ungdomar, allmänhet och grupper med särskilda behov. Ekonomi

Bildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget på 3,9 miljoner kr. De största orsakerna till överskottet har varit följande: Ett stort inflöde av nyanlända flyktingar har medfört ökade statsbidrag samtidigt som kostnaderna inte ökat i motsvarande grad n Bildningsnämndens ekonomi var ansträngd inför 2012 och för att klara året beslutades om olika sparåtgärder på verksamheterna. Det har inneburit en stor försiktighet som medfört ett större överskott än beräknat n Kostnader för barnomsorg på obekväm arbetstid har blivit lägre än budgeterat då verksamheten kommit igång senare än beräknat. Dessutom har omfattningen varit mindre än planerat på grund av liten efterfrågan. n

Bildningsnämndens ram har utökats under året med 3,2 miljoner kronor för att kompensera ett ökat antal platser i förskolan. Framtid Grundskola/Förskola

Det är idag stort fokus på pedagogiska planeringar, kunskapsinhämtning och bedömning samt på elevernas delaktighet och förståelse för vad som krävs. Inom förskolan har ett systematiskt kvalitetsarbete påbörjats (Eccers) under 2012, vilket kommer ytterligare utvecklas under 2013. Under 2012 har vi sett en omfattande inflyttning av förskolebarn vilket föranleder ett utökat behov av barnomsorgsplatser. Utveckling kommer att ske angående kvällsöppen verksamhet på tre förskolor, uppstart av nattöppen verksamhet sker eventuellt under våren. Planering sker avseende start av två tillfälliga avdelningar vid Nya Humlan med öppning i februari samt byggnation av en tvåavdelningsförskola i Bondebackaområdet. Fritid

Verksamhet fritid kommer fortsätta satsningen på att förbättra förutsättningarna för spontanidrott och spontanaktiviteter för

barn, ungdomar och vuxna. Detta sker genom att nya spontanidrottsplatser kommer att uppföras, befintliga anläggningar kommer att vara tillgängliga och friluftsområden kommer att utvecklas med bland annat utegym. I samverkan med Bråmogrupperna, Hallen Ungdomscenter och fritidsgårdarna kommer det förebyggande barn- och ungdomsarbetet att utvecklas. Ungdomar är delaktiga och har inflytande över nya projekt som skapas inom fritidssektorn. Satsning på hälso- och friskvårdsaktiviteter samt utveckling av våra anläggningar så att de upplevs attraktiva är andra områden som verksamhet fritid prioriterar högt. Resurser för att kunna förverkliga delar av idéprogrammet för framtida idrotts- och fritidsanläggningar hanteras inom ramen för Utvecklingsplan. Kultur

Verksamhet kultur kommer fortsätta att utveckla verksamheten och dess betydelse i kommunens övergripande arbete. Motala har stora kvalitéer som med ett tydligare engagemang och stöd från kommunen kommer att tillvaratas bättre i framtiden. Motala etablerar sig som ”tredje ben” i Östergötland inom kulturens område, där kommunens satsningar lyfts fram i regionala kulturplanen och stöttas i andra sammanhang.

Sysselsättning och integration

Motala kommun kommer med stor sannolikhet att överlämna stora delar av utförandet till en regional samhällsorienteringsverksamhet på modersmål under 2013. Vuxenutbildningen och VIA Ekenäs har inlett ett långsiktigt utvecklingsarbete inom ramen för den handlingsplan för utbildning och arbetsmarknad som håller på att arbetas fram. Detta arbete förväntas ge positiva effekter på resultatet. Det är dock många indikatorer som påverkar hur snabbt förändringarna i verksamheten kan ge effekt på resultatet. Konsumentrådgivning

Konsumentrådgivningen förväntas få en större betydelse för olika grupper med särskilda behov, bland annat ungdomar, och i högre utsträckning fungera förebyggande och uppsökande. En regelbunden samverkan med andra sektorer och förvaltningar kommer att etableras.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Plan- och miljönämnden Bygglovenheten

Vadstena kommun. Avtalet är en del av det tilltänkta sammangåendet av enheterna som kan bli aktuellt under år 2013.

Några stora viktiga händelser som påverkat verksamheten under året har inte skett. Nya vägledande riktlinjer för skyltning har tagits fram av enheten och antagits av plan- och miljönämnden. Genom riktlinjer för skyltning vill kommunen medverka till att förena det legitima behovet för verksamheter att annonsera sin tillvaro, med att låta staden och dess byggnader synas. Skyltars egenskaper och placeringar ska inte leda till en försämrad bebyggd miljö. Den offentliga miljön tillhör alla och skyltarrangemang som är till fördel för vissa får inte vara till för stor nackdel för andra.

Vidare har upplägget av tillsynsplanen och därmed även tillsynen/kontrollen fått en ny inriktning. Det nya upplägget medför ett större fokus på att de verksamheter som betalar en årlig tillsyns- eller kontrollavgift ska få motsvarande tillsyn/ kontroll som de betalar för. För att följa upp tillsynen/kontrollen har även samtliga inspektörer börjat med tidredovisning, vilket kommer att ge en bättre möjlighet till uppföljning av enhetens prestationer. Under 2013 kommer arbetet med tidredovisningen att följas upp och finjusteras.

Lantmäterienheten

Räddningstjänsten

Östsamprojektet, ett treårigt samverkansprojekt mellan Motala kommun, Vadstena kommun, Regionförbundet Östsam och AB Östgötatrafiken, har avslutats under året. Under första kvartalet 2013 kommer slutrapporten från projektet att redovisas. Projektet har syftat till att ta fram metoder för analys och presentation av geografiska data för användning i kommunal och regional planering.

Byggnationen av ny räddningsstation präglade 2011 och inflyttning i ny station har präglat 2012. Under året har allmänhet, skolor, företag och organisationer etc. besökt stationen vid öppet hus eller studiebesök. Det har gett räddningstjänsten goda möjligheter att både visa upp verksamheten men också att kunna informera om skydd mot olyckor.

Årets verksamhet

Vid årsskiftet gick kommunen över till det nya höjdsystemet RH2000. Vid samma tidpunkt gick kommunen med i det nationella samverkansprojektet geodatasamverkan, som ger tillgång till en stor mängd lägesbunden information från flertalet statliga verk och myndigheter.

Miljö- och hälsoskyddsenheten

Under året har samarbetet med Vadstena kommun fördjupats vad gäller tillsyn och kontroll. Ett avtal har upprättats med avsikten att miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun ska hjälpa och stötta miljö- och hälsoskyddsenheten i

Räddningstjänsten har också genomfört år två i ett treårigt projekt med en region i Ryssland och en i Vitryssland. Tyvärr påverkades projektet av de försämrade statliga relationerna mellan Sverige och Vitryssland. En planerad resa till Vitryssland ställdes in då det i dagsläget är praktiska problem att söka visum till landet. Under året har räddningstjänsten arbetat med att förbättra handläggningsrutinerna. Detta är ett långsiktigt arbete men förhoppningen är att det ska få ett visst utslag i Sveriges kommuner och landstings kommande undersökning av ”Nöjd Kundindex”.

5 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Plan- och miljöförvaltningens verksamhet Inriktningsmålet för plan- och miljöförvaltningen omfattar verksamheterna bygglovenhet, lantmäterienhet, miljö- och hälsoskyddsenhet samt räddningstjänst. Inriktningsmål

Inom plan- och miljönämndens verksamheter bygglov, lantmäteri, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst ska prövning, tillsyn, annan myndighetsutövning och övrig handläggning utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Servicen och informationsgivningen ska vara god. Resultatmål

De företag som varit i kontakt med plan- och miljöförvaltningen ska vara nöjda med förvaltningens service

Handläggningstiderna för vanligt förekommande ärenden hos plan- och miljöförvaltningen ska vara korta/kortare än vad lagstiftning kräver

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Kundnöjdhet bygglovärenden

NKI 60 i Insiktsmätningen

NKI 67

Kundnöjdhet miljö- och hälsoskyddsärenden

NKI 60 i Insiktsmätningen

NKI 65

Kundnöjdhet brandtillsynsärenden

NKI 60 i Insiktsmätningen

NKI 76

Kundnöjdhet lantmäteriförrättningar

Minst omdömet 7 av 10 för 80 % av de svarande

83 %

Handläggningstid ”enkla bygglovärenden” (kompletta)

Högst 3 veckor för 90 %

93 %

Handläggningstid tillståndsärenden för brandfarlig vara

Högst 8 veckor för 80 %

83 %

Handläggningstid medgivande om ”egensotning”

Högst 8 veckor för 80 %

55 %

Handläggningstid för leverans av nybyggnadskartor

Högst 2 veckor för 90 %

81 %

Handläggningstid för husutsättningar

Högst 1 vecka för 90 %

100 %

Handläggningstid anmälan om installation av värmepump

Högst 2 veckor för 90 %

97 %

Samtliga nyckeltal för resultatmålet servicenivå uppnådde sina målnivåer, vilket är första gången. För resultatmålet handläggningstid uppnåddes målet för fyra av sex nyckeltal, också det ett bättre utfall än i någon tidigare mätning. För nyckeltalet handläggningstid ”enkla bygglovärenden” (kompletta) blev utfallet 93 procent handlagda inom tre veckor vilket överstiger målet om 90 procent. Samtliga lovhandläggartjänster har varit tillsatta under året till skillnad från 2011, då målet inte nåddes. För nyckeltalet handläggningstid nybyggnadskartor blev utfallet 81 procent handlagda inom två veckor, målet på 90 procent uppnåddes därmed. Samarbetet med tekniska förvaltningen och rutinerna vid semester kommer att ses över för att förbättra handläggningstiden. Nyckeltalet för husutsättningar som var nytt för året nådde sitt mål med råge, samtliga ärenden har handlagts inom den stipulerade tiden en vecka. Handläggningstiden avser endast tiden fram till grovutstakning. Målnivån för nyckeltalet handläggningstid värmepumpar är uppfylld med 77 av 79 ärenden eller 97 procent handlagda inom utsatt tid. I merparten av alla ärenden fick kunden svar redan samma dag som anmälan inkom.

Målnivån för nyckeltalet handläggningstid brandfarlig vara är uppnådd. När det gäller medgivande om egensotning är den ej uppnådd men förbättrad sedan delårsrapporten. Räddningstjänsten behöver fortsätta arbetet med att förbättra rutinerna kring hanteringen av egensotningsärenden. Sammantaget innebär utfallet för nyckeltalen att även resultatmålet för handläggningstid uppnås, liksom plan- och miljönämndens inriktningsmål. Det är första gången sedan mätningarna inleddes. Ekonomi

Plan- och miljönämnden redovisar ett nettoresultat om 52257 tusen kronor vilket innebär ett överskott på 2 169 tusen kronor. Det egentliga överskottet är dock snarare cirka 1448 tusen kronor, eftersom resterande del utgörs av för hög ramkompensation för ökade hyreskostnader i samband med flytten till den nya räddningsstationen. Det ekonomiska överskottet började synas i prognoserna i delårsrapporten, beloppet har dock fått justeras upp efterhand. Det är intäkterna som har orsakat överskottet med kostnaderna motsvarar budgeterad nivå. De bostadssociala bidragen har dock varit betydligt högre än förväntat, utfallet blev 3 352 tusen kronor mot budgeterade 2 770 tusen kronor. Det uppvägs av att lönekostnaderna blev lägre än budgeterat

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

på grund av tidvis vakanta tjänster inom staben, bygglovenheten samt miljö- och hälsoskyddsenheten. I annat fall hade de bostadssociala bidragen fått stor påverkan på resultatet. Bygglovenheten och lantmäterienheten står tillsammans för hela överskottet och båda dessa enheter har haft såväl högre intäkter än förväntat som helt oförutsedda intäkter.

årets utfall, vilket också är anledningen till att överskottets storlek underskattades i prognoserna tidigare under året. Efter sommaren tillkom dessutom en beställning av en transportanalys från Östsam som gav extra intäkter utan motsvarande kostnadsökning. Framtid

Taxeintäkterna för bygglovenheten blev nästan 50 procent högre än budgeterat. Tre olika faktorer i den nya PBL-taxan har bidragit till detta. Den första är att avgiften för handläggning av åtgärdens genomförande numera tas ut i förskott. Den andra är att enligt den nya taxan tas avgift ut även för kommunicering. Det innebär att underrättelser till berörda sakägare kan inbringa mellan 1 760 och 5 280 kronor extra för ett enklare bygglovärende. Nuvarande ärendehanteringssystem medger tyvärr inte några mer exakta analyser av detta, men det kan röra sig om totalt ett par hundra tusen kronor i extra intäkter jämfört med tidigare år. Den tredje faktorn är att små ärenden numera debiteras mer rättvisande gentemot de större och därför ger mer intäkter än förut. Det är snarare en mängd små ärenden än ett fåtal stora som har orsakat överskottet 2012. Sanktionsavgifter slutligen har inbringat intäkter som inte fanns med i budgeten alls. För lantmäterienhetens del har efterfrågan på kart- och mätuppdrag varit större än förväntat, särskilt internt inom kommunen och då främst från tekniska nämnden. Intäkterna av försäljning (övriga uppdrag) har varit väsentligt högre än föregående år och hela ökningen ligger på de interna kunderna. Det sista kvartalet 2012 stod för hela 42 procent av

Under 2013 utreder kommunen hur arbetet inom området trygghet och säkerhet ska bedrivas. Samtidigt som kommunens interna organisation utreds har räddningstjänsten inlett ett närmare samarbete med Räddningstjänsten Östra Götaland och Räddningstjänsten Ödeshög. Dessutom utreds ett närmare samarbete med Vadstena i miljö- och hälsoskyddsfrågor. Sammantaget innebär detta att räddningstjänstens arbetsuppgifter men också organisation troligen kommer att beröras av förändringar de kommande åren. Vilka förändringar det blir är oklart i dagsläget men det är viktigt för nämnd och förvaltning att följa utvecklingen. Lantmäterienheten är mitt uppe i en generationsväxling som innebär att cirka en tredjedel av personalen går i pension inom en femårsperiod. I samband med detta görs en översyn av tjänster och dess bemanning. I mars 2013 förväntas beslut tas om den nya GIS-organisationen. Målet är att organisationen ska sjösättas under 2013 för att definitivt tas i drift under 2014. Förhoppningen är att den nya organisationen medför ett effektivare utnyttjande av hittills gjorda investeringar inom GIS samt att förutsättningen för framtida utveckling förbättras.

Socialnämnden Årets verksamhet Förstärkt individfokus

Året har innehållit en utveckling mot en ökad betoning på att ge ett stöd som bidrar till en god livvsituation och trygghet utifrån förutsättningarna för varje unik individ. Detta har vilat på föresatserna att: n Åstadkomma tydliga resultat för den enskilde individen n Utgå från lagstadgade uppdrag och lokala politiska mål n Utveckla en kundorienterad kultur hos våra medarbetare n Tillämpa metoder och systematik för att avläsa/mäta effekter av våra insatser. En mer individualiserad i stället för standardiserad socialtjänst har i detta fått ett förstärkt stöd genom bland annat bättre til�lämpning av individuella genomförandeplaner i alla verksamheter. Genomförandeplanen är grunden för ett indivdbaserat arbete och för möjligheten till systematisk uppföljnig per individ. Uppföljningar visar att sådana utformas och til�lämpas som verktyg i arbetet konsekvent för alla med mycket

få undantag. Antagna resultatmål bidrar till att understödja systematik för ett individcentrerat arbetssätt. Resultatmålen ger en signal till alla medarbetare om vikten av att arbeta på ett sätt som leder till att resultat/effekt kan utläsas och dokumenteras. Utedningsmetodik som baseras på kunskap och tillämpning av olika systematiska metoder för att kartlägga behov och resurser hos enskilda ökar förmågan att leda till ett indivduellt avvägt stöd. Antagna servicegarantier inom äldreomsorgen ger stöd för ett respektfullt bemötande och en indivdiuell anpassning till den enskildes behov och önskemål. Regelbunden uppföljning av garantierna visar en ökad konsekvens i tillämpningen. Arbete med värdighetsgarantier har inneburit ett ytterligare steg där precisering av vad som ger välbefinnade för den enskilde blir vägledande vid planering och utformning av stödet.

5 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Förstärkt barnperspektiv

Utredningsmetodik som systematiskt belyser behov hos barn/ underåriga liksom inriktningen att alltid samtala med barnen i frågor som berör dem ingår i ett arbetssätt där barnen står i centrum. Under året har även frågan om barn i familjer med behov av försörjningsstöd fått en ökad uppmärksamhet. Riktlinjer har antagits som innebär att dessa barn kommer att följas och deras situation och behov utredas på ett fördjupat och konsekvent sätt. Försörjningsstöd

Antalet hushåll som fått försörjningsstöd ligger på en jämn nivå under de senaste åren. En liten nedgång från 963 till 944 hushåll noteras för 2012. Andelen unga under 25 år har emellertid ökat ytterligare bland bidragshushållen och uppgår till 31,4 procent av samtliga bidragshushåll. Det utbetalda försörjningsstödet ökade med 2,5 miljoner kronor eller 6,2 procent. Förutom normal uppräkning av riksnormen för bidraget har regeringens beslut om förstärkning av normbeloppen för barn inom riksnormen haft stor inverkan. Från bidrag till egen försörjning

Under året har nya förutsättningar skapats i arbetet med att minska beroendet av försörjningsstöd genom särskilda jobbsatsningar. Projekt MODD (Motivation, Omvärld, Delaktighet, Demokrati) är ett samverkansprojekt mellan bildnings- och socialnämnden som riktar sig till unga under 25 år. Ett annat är att skapa så kallade ”KOM-jobb”, en anställning med statligt anställningsstöd, riktat till personer över 30 år och som länge varit beroende av försörjningsstöd. Finansiering sker delvis genom att medel inom ramen för försörjningsstödet omvandlas till lön, det vill säga från bidrag till aktivering för att leda den enskilde vidare mot egen försörjning. Satsningarna har tagit konkret form under slutet av året och förväntas därför komma att ge positiva effekter under 2013. 10 procent hemtjänst med extern utförare

Kundval i hemtjänsten har varit möjligt i kommunen från 2010. Under 2012 har fem företag haft tillstånd att bedriva hemtjänst. Antalet kunder som valt annan än kommunen som utförare har ökat något (120 hushåll december 2012 mot 110 hushåll för 2011) och uppgår till något över 10 procent av det totala antalet hushåll med hemtjänst. Av den totala volymen hemtjänsttimmar utförs cirka 10 procent av externa utförare. Reducering av platser i vårdboende

Från maj 2012 har 16 platser tagits ur drift vid enheten Strandvägen. Även med reducerad volym har det normalt varit möjligt att få en bostad för permanent vårdboende utan lång väntetid när det funnits behov. Stor tilltro och trygghet med hemtjänst i ordinärt boende kan vara en orsak som leder

till att frågan om eventuellt vårdboende aktualiseras i senare skede. En följd blir då kortare genomsnittlig boendetid och en snabbare omsättning av bostäder. Detta i sin tur påverkar det antal bostäder som behövs för att möta behovet. Ökad hemtjänst ger stöd för kvarboende

Hemtjänstens genomsnittliga insats i antal timmar per brukare har ökat något. En nettokostnadsökning för hemtjänst har därför noteras med totalt 5,5 miljoner kronor jämfört med föregående år och samma antal brukare. Detta kan ses som en konsekvens av ett ökat förtroende för hemtjänst och kvarboende även vid mer omfattande behov av stöd. Samtidigt bör beaktas att kostnaderna för vårdboende kunnat reduceras med cirka 10 miljoner kronor. Barncentrum

Barncentrum har under året formats som socialtjänstens öppna erbjudande till barn och föräldrar efter det att de tidigare familjehusen upphört. Här erbjuds korta, strukturerade samtalsprogram som syftar till att identifiera problem och möjligheter för att få en bättre fungerande vardag tillsammans. Också gruppverksamheter bedrivs utifrån olika slags problematik. Barncentrum har också uppdrag att vara socialtjänstens resurs för ett samordnat stöd till barn och ungdom i samarbete med skola och primärvård. Nationellt projekt om ungas psykiska hälsa (PSYNK)

Under åren 2012 – 2014 pågår ett treårigt nationellt arbete via Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inriktningen är att all hjälp som samhället kan erbjuda, från skola, socialtjänst och hälso- sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Sedan juni 2012 deltar Motala tillsammans med Landstinget i Östergötland som en av 23 deltagande partner i det utvecklingsarbete som bedrivs i projektet och har där tilldelats temaområden ”sammansatt stöd ” och ”första linjen”. Arbetet bedrivs på så kallade ”intensiv nivå” och förväntas bidra till inspiration och kunskapsutveckling för att stärka barns- och ungdomars uppväxtvillkor i enlighet med antagna politiska prioriteringar för området. Daglig sysselsättning för personer med missbruksproblem

Som ett led i omvandlingen av kommunens missbruksvård har i slutet av året startats en dagverksamhet som kombinerar sysselsättning och behandling för personer med uttalade och långvariga problem med missbruk. En kombination av kvalificerade insatser har därmed skapats för att ge möjlighet till ett anpassat stöd i närmiljön för personer med olika grad av missbruksproblematik som omfattar både boendestöd och intensivt dagstöd. Syftet är dels att skapa ett utbud som är anpassat för olika målgrupper och att så långt som möjligt undvika extern vård som ofta visat sig dyr och ineffektiv.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Ny verksamhet för vuxna med autism

Behov av en anpassad daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning i form av autism fick under året en lösning genom att lokaler i det tidigare sjukhemmet på

Strandvägen kunde omdisponeras. Det rör sig om en växande kategori inom den personkrets som har rätt till insatser med stöd av lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och som är beroende av en särskilt anpassad miljö.

Måluppfyllelse | Barn och ungdom Inriktningsmål

Tillgänglighet till samhällets samordnade stöd för barn och ungdom ska öka.

Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Det ska vara enkelt att få tillgång till stöd för barn och ungdom.

Upplevd enkelhet

Minst tre av fyra ska ha upplevt det enkelt att finna och få del av stöd

Exodus 24 av 26 Lyckorna 15 av 18 Delfinen 7 av 7 Högerkroken 2 av 2

De som fått stödinsatser ska ha uppnått förbättring i sin livssituation

Upplevd förbättring

Minst tre av fyra ska upplevt förbättring

Upplevd förbättring 84 % (69 av 84)

Uppfyllda mål i genomförandeplaner

Minst ett uppsatt mål i genomförandeplanen har uppfyllts i genomsnitt

Målnivån uppnådd (Lotsen, SoL-insatser)

Antal barn som kommit till tals

Alla barn har kommit till tals

Alla barn har kommit till tals.

Alla barn och ungdomar som omfattas av insats inom socialtjänsten ska komma till tals på egen hand i frågor som berör dem.

En hög andel av de personer som har haft kontakt med socialtjänsten under året har upplevt det enkelt att finna och få stöd. Barncentrum har inte genomfört mätning 2012. När det gäller målet om att de som fått stödinsatser ska ha uppnått en förbättring i sin livssituation uppfylls båda nyckeltalen som mäter dels den upplevda förbättringen men också antalet uppnådda mål i genomförandeplanerna.

Utifrån gällande utrednings- och uppföljningsmetodik sker samtal alltid med alla barn, vid genomförande av insatser som berör barn och i samarbetssamtal rörande vårdnad och umgänge. Detta gäller även barn med svåra funktionsnedsättningar där särskild metodik för samtal tillämpas.

Måluppfyllelse | Vuxna Inriktningsmål

Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet.

Resultatmål

Personer som fått stödinsatser ska ha uppnått förbättring i sin livssituation.

Personer som genomgått stödprogram för missbruk aktualiseras ej åter för förnyade stödinsatser inom två år efter avslutad insats.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Andel som upplevt förbättring

Minst tre av fyra ska ha upplevd förbättring

Målnivån uppnådd (39 av 40 svarande)

Uppfyllda mål i genomförandeplaner

Minst ett mål i genomförandeplanen har uppfyllts i genomsnitt

Minst ett uppnått mål i 85 % av samtliga ärenden. (235 individer)

Antal personer som återaktualiserats inom två år.

3 av 4 inte återaktualiserade

5 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Resultatmålet som talar om att personer ska ha uppnått förbättring i sin livssituation mäts genom en enkät vid avslutad insats. Enkäten har genomförts riktat till 68 personer som ingått i insatser vid Ulaxvillan. Av de som fullföljt planerat stöd har förbättring upplevts av 39 av 40. Nyckeltalet som mäter uppnådda mål i genomförandeplaner omfattar samtliga insatser med stöd av SoL respektive LSS. Av dessa har minst ett mål uppnåtts i 85 procent eller för insatser i förhållande till 235 olika individer. För det andra resultatmålet som handlar om återaktualisering så har mätning genomförts avseende de insatser som påbörjats på Ulaxvillan under 2012. Mätningen visar att 62 procent (54 av 87) inte förekommit för tidigare insatser inom två år från undersökningstillfället. Resterande 33 stycken har således förekommit med insats inom tvåårsgränsen. Målnivån för nyckeltalet är att 3 av 4 som haft insats inte ska ha återaktualiserats

inom två år. Eftersom det inte finns någon uppgift om hur många som faktiskt haft insatser och som inte sökt någon förnyad insats, kan detta nyckeltal inte anses tillförlitligt. Stödprogram kan också erhållas i form av hvb-vård. Där har mätning skett avseende de som erhållit stöd under 2010. Av dessa har 57 procent inte återaktualiserats under 2012. Målet att 3 av 4 inte återaktualiseras uppfylls alltså inte. Sett till den ofta svåra problematik som ligger bakom en insats i form av hvb-vård kan dock den faktiskt uppnådda nivån ändå betraktas som ett gott resultat. Å andra sidan finns en kännedom om att av de personer som inte varit aktuella för förnyad insats via socialtjänsten så har vissa personer varit aktuella inom kriminalvård och psykiatri och/eller varit kända för missbruk på annat sätt. Sammantaget finns det inte ett tillräckligt säkert underlag för att bedöma om resultatmålet uppfylls eller inte.

Måluppfyllelse | Äldre Inriktningsmål

Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov och egna val.

Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Äldreomsorgens kvalitet i Motala ska vara bland de bästa i landet.

Placering i jämförande nationell mätning

Placering i en grupp om 25 % av kommunerna med bäst äldreomsorg

Motala tillhör de 20 kommuner i landet med bäst resultat

Antalet bostäder anpassade efter äldres behov ska öka med minst 100 bostäder fram till 2015.

Antal bostäder

100 bostäder till 2015

Par där någon beviljats bistånd i form av särskilt boende är nöjda med sin boendelösning.

Personer i parförhållande nöjda med boendelösning

Minst 95 % av alla par nöjda

100 % nöjda

Den som utför daglig vård och omsorg om sammanboende part ska erhålla ett anpassat stöd efter sina behov.

Upplevd tillgång till anpassat stöd

Minst 95 % upplever att det finns tillgång till anpassat stöd

Kundenkät avseende dagvård och växelvård visat att alla upplever att stödet ger möjlighet till återhämtning

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen presenterade i januari 2013 den tredje gemensamma rapporten med öppna jämförelser inom äldreområdet. Öppna jämförelser bygger på insamlade underlag från andra undersökningar bland annat Nationella brukarundersökningen och nationella kvalitetsregister, kommun och landstingsdatabasen, Information till alla, SCB:s räkenskapssammandrag och socialstyrelsens officiella statistik. De äldres bedömning av äldreomsorgen som helhet är att den håller en hög kvalitet både inom hemtjänst och särskilt boende. Motala ligger över riksgenomsnittet både när det gäller hemtjänst och särskilt boende.

För Motalas del är 93 procent av de som svarat mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten jämfört med riksgenomsnittet som är 88 procent. När det gäller särskilt boende är 90 procent av brukarna i Motala kommun mycket eller ganska nöjda jämfört med riksgenomsnittet som är 80 procent. Brukarna är nöjda med personalens bemötande och hänsynstagandet till egna önskemål inom hemtjänst och mycket nöjda inom särskilt boende. När det gäller bemötande på särskilt boende är Motala rankade bland de allra bästa i Sverige. För samtliga indikatorer utom två ligger Motala i mitten eller bland de 25 procent bästa kommunerna. Inom det riskföre-

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

byggande området har Motala förbättrat sig avsevärt jämfört med tidigare undersökningar. När det gäller området läkemedelsanvändning finns förbättringspotential. Inom detta område är det viktigt med samarbete med landstinget för att förbättringar ska kunna ske. Behovsanalys och program för utveckling av trygghetsbostäder och seniorbostäder har tagits fram 2010 och omfattar totalt planering för 131 bostäder. Planering och förberedelser har skett för kombination av nybyggnation och ombyggnad av trygghets- och seniorbostäder i Gamla stan. Behovsanalys och planering av särskilt boende i form av vårdboende och boende för korttidsvård för äldre har utformats under 2011. I planeringen ingår ombyggnation av Strandvägens äldreboende för en fullvärdig standard för permanent vårdboende, ett projekt som omfattar 50 bostäder. En enkät som genomfördes 2011 avseende stöd till anhöriga visade att de allra flesta som hade haft avlösningsinsats i form av dagvård eller växelvård var nöjda för egen del med vad insatsen betytt för dem. Flera hade önskemål av mer av motsvarande stöd. I löpande kontakter med anhöriga via anhörigcentrum återkommer synpunkter gällande innehåll i framförallt växelvårdsplatser, som av flera uttryckts som mindre bra i fråga om den uppmärksamhet som deras närstående får i samband med sådan vistelse. Översyn av stödinsatser av detta slag ingår i verksamhetsplan för kommande år.

ceringskostnader för barn och ungdom inom såväl IFO som LSS. När det gäller HVB barn/unga så blev intäkterna från Migrationsverket lägre än vad som bedömdes vid det senaste prognostillfället, vilket är en del av förklaringen till det försämrade resultatet inom denna verksamhet. Även kostnader för nytillkommen placering inom LSS barn påverkar slutresultatet i förhållande till senaste uppföljningen. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat med 3,5 miljoner kronor jämfört med bokslut 2011. Under 2012 kompenserades socialnämnden med en tillfällig budgetförstärkning på 6,8 miljoner kronor avseende försörjningsstöd. Detta gör att kostnaderna för försörjningsstödet ligger i balans med budget, trots de ökade kostnaderna. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 4,4 miljoner kronor i jämförelse mot budget. Det handlar om höga vikariekostnader i löpande verksamhet, främst inom hemtjänsten, kostnader för sjuklön, kostnader för utbildning i VIVA (ITsystem), kostnader för omställningsprocess av personal samt reglering årsarbetstid som genomfördes i början av året. Framtid

Behov av utveckling och förändring definieras av innehållet från genomförda uppföljningar, kvalitetsgranskningar, tillsynsrapporter, inkomna synpunkter och klagomål, arbetsmiljökrav och innehållet i ständigt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet. Viktigt att beakta är också konsekvenser av omvärldsförändringar såsom ny kunskap, ny lagstiftning och förändrade behov/önskemål hos våra målgrupper.

Ekonomi

Socialnämnden redovisar i bokslut 2012 ett underskott på 0,5 miljoner kronor. Det finns inom de olika verksamheterna såväl positiva som negativa budgetavvikelser. Det största budgetöverskottet redovisas inom Sociala resursverksamheten som har ett resultat på 8,3 miljoner kronor. Överskottet här förklaras av flera olika faktorer. Flera av verksamheterna inom barn- och ungdom har under året haft vakanta tjänster som gjort att personalkostnaderna blivit betydligt lägre än budgeterat. Totalt inom dessa verksamheter redovisas ett överskott på drygt 2 miljoner kronor. När det gäller LSS vuxna fanns budgetmedel avsatt för start av nya verksamheter som inte kommit igång under året, vilket ger ett överskott på cirka 3 miljoner kronor. Dessa verksamheter planeras att starta under 2013. Dessutom har korttidsvistelse och avlösning för vuxna LSS haft en lägre efterfrågan än beräknat vilket ger ett överskott på cirka 0,7 miljoner kronor. Personlig assistans redovisar ett överskott på 2 miljoner kronor. Förklaringen är dels avslutade ärenden, men också att några LSS-ärenden har övergått till att få assistansersättning från Försäkringskassan. Ersättningen betalas ut retroaktivt för stor del av året vilket gör att dessa intäkter blivit högre än vad som bedömts i tidigare prognoser under året. Socialkontoret visar på ett underskott på 4,6 miljoner kronor. Den allra största förklaringen till underskottet är höga pla-

Inför 2013 kan nämnas följande särskilda utvecklingsområden: Övertagande av hemsjukvård från 2014

Överenskommelse har träffats om skatteväxling för kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret från landstinget. Reformen träder i kraft från och med 2014. Innebörden är att alla medborgare, oavsett ålder, som på grund av sin sjukdom inte kan ta sig till vårdcentral och behöver sin sjukvård i hemmet överförs att bli ett kommunalt ansvar vad gäller sjukvård exklusive läkarinsatser. 2013 kommer att användas för att förbereda för ett utökat sjukvårdsinslag i socialtjänsten inklusive organisering och bemanning. Bemanningskrav i särskilt boende för äldre med demenssjukdom

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Föreskrifterna förtydligar hur de särskilda boendena ska bemannas för att nå upp till de lagkrav som finns och tar sin utgångspunkt från självbestämmande, säkerhet och hälsa för den enskilde. Föreskrifterna träder i kraft från 2014-01-01. Detta kommer framförallt att påverka frågan om en tillämplig bemanningsnivå nattetid och förväntas i detta kunna leda till påtagligt ökade kostnader.

6 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Föreskrifterna ställer också krav på en mer preciserad biståndsprövning där även de individuella behov som ska tillgodoses för var och en som beviljas ett särskilt boende ska anges i besluten. Det betyder ökade insatser i biståndshandläggning och uppföljning.

som nybyggnation av bostäder ligger på en mycket låg nivå. Detta kan leda till ökande svårigheter att arrangera särskilda bostadslösningar för målgrupper inom socialtjänsten, exempelvis servicebostäder för personer med funktionsnedsättningar, inom ramen för befintligt bostadsbestånd.

Fler anpassade bostäder för äldre

Kvalité och effektivitet

Att se fram mot att leva som äldre förutsätter väl disponerade och anpassade bostäder som kan möta äldres särskilda behov. Ett led i detta är kommunens program för att tillsammans med Bostadsstiftelsen Platen arbeta för en förstärkt boendekvalitet i kommunens trygghetsbostäder och att tillskapa fler seniorbostäder. En förväntan är att gällande planering leder till konkreta resultat under 2014.

Fortsatt utvecklingsarbete som baseras på förstärkt kundfokus är tema även för 2013. Tydlighet i tjänsternas innehåll, att säkerställa brukarens inflytande och att tillämpa metoder som är baserade på kunskap är viktiga grunder i detta.

Med förväntat starkt ökande antal äldre under närmaste decennier är det av stor vikt att ytterligare förstärka och utöka möjligheterna att bo kvar i sin ordinarie bostad även om det uppstår behov av vård och omsorg. Därför är det angeläget att verka för att medverka till fler alternativ som stärker möjligheterna att leva ett fortsatt liv på egna villkor. Brist på bostäder

Tillgång till lediga bostäder i kommunen minskar samtidigt

Äldreomsorgen visar goda resultat vad gäller brukarnas upplevelse av kvalitet men har ett kvarstående arbete för att höja sin produktivitet till en nivå där den interna ersättningen för utförda prestationer är i balans med kostnaderna. En löpande egenkontroll genom mer systematisk uppföljning avseende både effekt av våra insatser för enskilda och våra kostnader går hand-i-hand. För detta krävs engagerade medarbetare som får praktiskt stöd av rutiner och enkla instrument för att avläsa resultat. Det nya verksamhetssystemet VIVA, som stegvis införs i förvaltningen, bedöms ge goda förutsättningar för att löpande få ut relevant information i detta arbete.

Tekniska nämnden Årets verksamhet

Tekniska nämndens huvudsakliga ansvar omfattar drift, underhåll och byggnation av kommunens gator, fastigheter, skogar, parker och naturreservat. Nämnden är tillika trafiknämnd. Utöver detta har nämnden ansvar för huvuddelen av kommunens egen kostproduktion inom äldreomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan samt för kommunens egen städverksamhet. Nämndens ansvarsområden sköts av sex enheter inom den tekniska förvaltningen. Enheterna sysselsätter cirka 320 personer och bruttokostnaderna för 2012 uppgick till cirka 484 miljoner kronor. Gator och vägar

Kommunens drift- och underhåll av körbanor har under året ökat med 1 kilometer till att totalt omfatta 247 kilometer. Gång- och cykelvägar har ökat med 2 kilometer och uppgår nu till 97 kilometer. Under året har 15 116 kvadratmeter (1 959 meter) nytt asfaltslitlager lagts. Under året har utbyte av kommunens gatubelysning fortsatt. Totalt har 882 armaturer bytts ut och vid årets slut uppgår antalet ljuspunkter till 8 895 stycken. Under 2012 har energiförbrukning minskat med cirka 134 000 kilowattimmar jämfört med föregående år. Flera åtgärder har gjorts för att öka trafiksäkerheten, främst

genom att byta ut trafikhinder och då också satsa på material som är snällare mot oskyddade trafikanter. Verksamheten har under året deltagit i större projekt såsom pendeltågstationen, förnyelse av gatumiljön i Gamla stan samt Badstrandsvägen. En gång- och cykelväg har, i samarbete med Trafikverket, byggts i Borensberg. Park och natur

Total förvaltar park- och natur 1 025 hektar skog och 201 hektar parkmark, varav cirka 114 hektar är gräsytor, 2,4 hektar buskage och 0,1 hektar blomsterarrangemang. I växthusen odlas säsongsblommor som under vår, sommar och höst pryder gator, torg och parker i Motala och Borensberg. Totalt planteras cirka 30 000 blommor under en säsong. Under året har investeringsåtgärder utförts för att utveckla Varamon. En ny boardwalk samt en entréplats i den södra delen av stranden, nedanför Folkets park, har byggts för att säkra stråket mellan stranden och Mariebergsområdet. Utöver detta har även fortsättningen av plantering på Akasian påbörjats samt installation av värmeautomatik för att styra fjärrvärme mot ventilation i kommunens växthus. Andra mindre projekt har varit renovering av tennisplanen i Tegelviken, slussparken vid Borenshult, ny belysning vid lekplatsen vid Hällsättersleden i Borensberg, ny allé vid Linjegatan samt utbyte av papperskorgar i område väster och söder i Motala tätort.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Under 2010 beslutade tekniska nämnden om en lekplatsplan. Målsättningen är att det ska finnas färre men bättre lekplatser, vilket innebär att lågt nyttjade lekplatser ska avvecklas och andra renoveras. Under 2012 har Ekenäs lekplats renoverats, lekplatsen på Krutplan har rivits och en ny lekplats med hinderbana har byggts i Bråstorp med bark som fallunderlag vilket tidigare har varit obeprövat i Motala. Inom ramen för friluftsplanen har fortsatt upprustning av kommunens rekreationsområden skett, under året har bland annat spårsystemen i Fålehagen, Marieberg och Råssnäs rustats upp. Även nya grillplatsen på fem platser inom tätorten har uppförts och nya soffor och papperskorgar har satts upp på Råssnäsudden samt Klinten i Borensberg.

Sedan 2011 pågår även ett energi- och klimatutbildningsprojekt med syfte att utbilda kommunanställda om hur energiförbrukningen kan påverkas på arbetsplatsen. Året har präglats av två större investeringsprojekt, dels genomförandet av energieffektivisering av kommunens fastigheter, EPC-projektet. Från projektstarten i fas 2 under 2011 har totalt energiinvesteringar i nästan 80 objekt färdigställts till en kostnad av 55,6 miljoner kronor. Den totala budgeten för projektet uppgår till 56,8 miljoner kronor. Det andra större projektet har varit renoveringen samt ombyggnationen av Hällaskolan i Borensberg. Projektet är i slutfasen och kommer att slutföras i februari 2013.

Fastighet

Kost

Kommunen har en egen fastighetsenhet vars uppgift är att tillgodose de kommunala verksamheternas behov av lokaler samt ansvara för genomförandet av investeringar och förvaltning av fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kommunadministration, räddningstjänst, isbana och ishall samt för en del andra fastigheter. Den totala förvaltade fastighetsytan uppgår till 256 995 kvadratmeter inklusive fastigheter som ingår i lokalpoolen.

Kostenheten har för andra året i rad mottagit pris av Ekocentrum för användningen av ekologiska livsmedel. Verksamheten använde under 2011 32,75 procent ekologiska livsmedel, vilket medförde en åttonde plats bland Sveriges offentliga kök. Genom att välja ekologiska varor istället för traditionellt producerade varor har verksamheten medverkat till att öka den biologiska mångfalden. Genom att använda ekologisk mjölk, ägg, potatis och kaffe har det bidragit till en minskad användning av bekämpnings¬medel med cirka 190 kilogram och konstgödsel med cirka 1 400 kilogram. Under året har även Norra skolan vunnit Hagdahls pris för skolbarns matvanor.

I fastighetsenhetens uppdrag ingår även att leda och samordna energiplaneringen samt tillhandahålla energirådgivning.

Måluppfyllelse | Gator och parker Inriktningsmål

Gator, parker och grönområden ska upplevas som tillgängliga, trygga och attraktiva med en effektiv och innovativ förvaltning samt hållbarhet i fokus. Resultatmål

Kommunens invånare ska uppleva att standarden på kommunens gator samt skötseln av den offentliga utemiljön är hög.

Driftskostnaden per invånare för gata, park och lekplatser ska inte överstiga snittet för jämförbara kommuner.

Användandet av nya metoder, tekniker eller sätt att utforma den offentliga miljön ska öka.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Kundnöjdhet (SCB) Tillgänglighet till parker, grönområden, natur

Ingen mätning

Motala 7,9 > Rikssnitt 7,8 (2011)

Kundnöjdhet kommunens gator och vägar (SCB)

Ingen mätning

Motala 52 > Rikssnitt 51 (2011)

Kundnöjdhet kommunens gång- och cykelvägar (SCB)

Ingen mätning

Motala 54 > Rikssnitt 51 (2011)

Parkkostnad / invånare

< = Genomsnitt

Motala 227 < Genomsnitt 273 (2011)

Lekplatskostnad / invånare

< = Genomsnitt

Motala 26 < Genomsnitt 31 (2011)

Gatukostnad för drift och underhåll / invånare

< = Genomsnitt

Motala 781 < Genomsnitt 871 (2011)

Kostnad för belysningspunkter / invånare

< = Genomsnitt

Motala kommun 159 < Genomsnitt 228 (2011)

Pågående projekt med ny teknik

Fler än 3 st

1 st

Planerade projekt med ny teknik

Fler än 3 st

2 st

6 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Två av tre resultatmål är uppfyllda och inriktningsmålet för gator och parker är därmed uppfyllt. Någon ny mätning avseende kundnöjdheten har inte gjorts sedan 2011 utan resultatet från SCB:s Medborgarundersökning samt måluppfyllelsen kvarstår även för 2012. Verksamheterna kommer att fortsätta att arbeta med åtgärder för att förbättra kundnöjdheten bland annat genom åtgärder i enlighet med lekplatsplan och friluftsplan. Åtgärder i friluftsplanen avser bland annat om åtgärder av skyltning, en MTB-bana och fortsatt upprustning av promenad- och motionsstigar. I enlighet med lekplatsplanen kommer lekplatsen på Degerön att avvecklas under 2013 och ett flertal lekplatser kommer att renoveras. Informationsinsatser har under året skett av driftåtagande och ansvarsfördelning mellan kommun och privata fastighetsägare, informationen har kommunicerats via miljöalmanackan som skickas ut till samtliga hushåll. Under året har även informationen om gällande rekommendationer för buskage/häckar vid korsningar uppdaterats och moderniserats. Under 2013 kommer informationsinsatser att göras med fokus på företagarna i kommunen kring frågor som markupplåtelser för skyltar, evenemang, med mera.

Vad gäller resultatmålet avseende driftkostnader pågår ett arbete att utveckla nyckeltal inom ramen för Dackenätverket, vilket i dagsläget består av fyra kommuner. Jämförelser har gjorts tre år tillbaka i tiden och en jämförelse kommer även att göras för helåret 2012. De uppgifter som finns tillgängliga i dagsläget är utfallet för 2011. Den senaste jämförelsen visar att kommunen ligger under genomsnittet avseende driftkostnader på samtliga områden. Åtgärder för att effektivisera verksamheter har under de senaste åren genomförts med exempelvis färre lekplatser och delvis ändrade skötselrutiner. Samordning av hanteringen av papperskorgar har inneburit en tidsbesparing där färre mantimmar läggs på tömning. Utbytesprogrammet för gatubelysningen har också påverkan på driftkostnaderna. Inför 2013 kommer en större satsning att göras på LED-belysning i stadsmiljön. Resultatmålet avseende nya tekniker och metoder för den offentliga utemiljön är inte uppnått. Park har under året bland annat infört ny teknik i växthusen för driftövervakning. För gatuverksamheten har användning av återvunnen asfalt införts i pågående upphandlingar.

Måluppfyllelse | Fastighet och städ Inriktningsmål

Kommunens fastigheter ska vara ändamålsenliga och tillgängliga samt förvaltas på ett miljömässigt, innovativ och ekonomiskt hållbart sätt. Resultatmål

Andel nöjda kunder ska öka.

Fastighets- och städverksamheten ska vara långsiktigt kostnadseffektiva.

Minst ett investeringsobjekt ska uppföras enligt passivhuskoncept.

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Andel nöjda kunder, städ (egen enkät)

> 80 %

81 %

Andel nöjda kunder, fastighet (egen enkät)

Ingen mätning

71 % (2011)

Timpris (städ)

= Regionsnitt

248 < Regionsnitt 255

Avverkningsgrad, kvm/h

Målnivå 2011-2014: Bibliotek: 450 kvm Förskola: 180 kvm Förvaltningshus: 385 kvm Grundskola: 255 kvm Gymnasieskola: 360 kvm Vårdboende: 248 kvm

Utfall 2012: I enlighet med angivna värden

Planerat underhåll, kr/kvm

= Rikssnitt

Skolor 79 (snitt 107) Förskolor 118 (snitt 153) Vårdbyggnader 51 (snitt 80)

Felavhjälpande underhåll, kr/kvm

< Rikssnitt

Skolor 32 (snitt 39) Förskolor 53 (snitt 51) Vårdbyggnader 25 (snitt 51)

Antal objekt

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

För fastighet och städ är två av tre resultatmål uppfyllt för 2012 och därmed är inriktningsmålet uppnått. Under året har en ny kundenkät genomförts för städverksamheten. Kundnöjdheten har ökat något och målsättningen för året uppnåtts. Kundenkäten för fastighetsverksamheten är tänkt att genomföras varannat år, nästa tillfälle blir under 2013. Den jämförelse som har gjorts avseende timpriser för städverksamhet utgår från städupphandlingen 2010 där sju anbudsgivare deltagit. För 2012 har timpriserna från upphandlingen uppräknats med städindex (SCB i samarbete med Almega Serviceentreprenörerna), och sedan jämförts med timpriserna för Motala. Jämförelsen visar att städverksamheten i Motala kommun ligger något lägre än snittet. Ytterligare jämförelser av timpriser och avverkningsgrader kommer att göras under 2013. För planerat underhåll och felavhjälpande underhåll avseende fastigheter görs jämförelser med genomsnittet i riket. Jämförelser görs för skolor, förskolor och vårdbyggnader. Jämförelsen visar att vi ligger under genomsnittet för det planerade

underhållet och därmed uppnås inte målet att ligga i paritet med genomsnittet i riket. För felavhjälpande underhåll är målsättningen att ligga under genomsnittet, vilket uppnås för skolor och vårdbyggnader men inte för förskolor. Den totala bedömningen är dock att målnivån uppnås. Under året har tillbyggnad skett enligt minienergihuskrav av en avdelning vid förskola Gamla folkparken och tillbyggnad pågår av en avdelning vid förskola Eken i Borensberg enligt samma koncept. Detta motsvarar cirka 30 procent lägre energiförbrukning än vad Boverkets byggregler anger. Renoveringen av Hällaskolan innebär också att kravnivån för minienergihus uppnåtts. Ny upphandling av LSS-boende pågår, där tidigare upphandling fick avbrytas på grund av att projektbudgeten överskreds. Tidigare upphandling gjordes med kravnivå enligt passivhuskoncept vilket har visats sig vara dyrare. Troligen kommer uppförandet i enlighet med passivhuskoncept inte att genomföras och målet kommer då inte att uppnås till 2014.

Måluppfyllelse | Kost Inriktningsmål

Verksamheten ska leverera näringsriktig och behovsanpassad mat tillagad så nära brukaren som möjligt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka. Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Kundnöjdhet, skola

75 %

Kundnöjdhet, äldreomsorg

80 %

Kundnöjdhet, lasarettet

80 %

Brickdukning: 95 % Rättspsyk: 82 % Restaurangen: 97 % (2011)

Användandet av ekologiska livsmedel ska öka

Andel inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till totala inköpet av livsmedel

35 %

32,45 %

Matsvinnet i verksamheten ska minska

Matsvinn, gram per dag och elev

15 %

Andel nöjda kunder ska öka

Resultatmålet för matsvinn utgår från bedömningen av måluppfyllelsen. Detta medför att ett av två resultatmål är uppfyllt och därmed är inte inriktningsmålet för året uppfyllt. Vad gäller kundnöjdheten så har nya mätningar gjorts inom skola och äldreomsorg under 2012. Kundnöjdheten i skola har ökat något jämfört med den senaste mätningen medan kundnöjdheten inom äldreomsorgen har minskat. För kundnöjdheten avseende lasarettet har ingen ny mätning gjorts och utfallet samt bedömningen från 2011 kvarstår därmed. Målsättningen avseende ekologiska livsmedel uppnås inte för

året, andelen har snarare minskat något, från 32,75 procent 2011 till 32,45 procent 2012. En förklaring till detta är att grossisten i vissa lägen inte har fått fram de ekologiska alternativen och har skickat en ersättningsvara som inte är ekologisk. Flera andra kommuner och landsting har ökat sina inköp av ekologiska varor, och det är möjligt att brytpunkten vad gäller tillgång och efterfrågan har nåtts. Från och med juli 2013 gäller en ny anbudsperiod. Verksamheten kommer i och med detta att ha en annan styrning av recept och uppföljning av inköpen. Genom att använda ekologiska livsmedel har verksamheten bidragit till en minskad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.

6 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Mätning av hur mycket mat som slängs inom skolan genomfördes första gången under 2011 och mätningen visar att mängden slängd mat uppgick till cirka 35 gram per dag och person, vilket motsvarar cirka 12 procent. Det som mäts är tallrikssvinnet. Målsättningen för 2012 var att minska matsvinnet med 15 procent, vilket motsvarar cirka 5 gram. Under 2012 har nya mätningar av matsvinnet genomförts i skola. Enligt mätningen har tallrikssvinnet minskat till 20 gram, som motsvarar en minskning på 43 procent. Mätmetoden har dock sett annorlunda ut, dels har mätning gjorts på fler skolor och dels under en kortare period. Detta medför att mätningarna inte är riktigt jämförbara och resultatet ingår därför inte i bedömningen av måluppfyllelsen. Nya mätningar kommer att genomföras under kommande år där mätmetoden är densamma som 2011, då främst med avseende på mätperiod.

och konsultkostnader som inte har använts under året. Städenheten redovisar ett mindre överskott mot budget på 61 tusen kronor. Framtid Infrastrukturprojekt

Motala kommun står inför stora förändringar kommande år då nya riksväg 50 planeras att vara klar oktober och dubbelspåret invigs i april 2013. Ombyggnationen innebära att tekniska förvaltningen får fler gator, gång- och cykelvägar, parker och naturmark att sköta. Detta är något som måste kompenseras med utökade driftanslag. I projektet ska den befintliga genomfarten byggas om och anpassas till nya förhållanden. Gång- och cykelbanor samt grönområden ska också anpassas till den nya genomfarten.

Ekonomi

Ett attraktivt och klimatsmart Motala

Tekniska nämnden redovisar ett överskott mot budget på 4,1 miljoner kronor för 2012. Den största avvikelsen består av att fastighetsenheten redovisar ett överskott mot budget på 4,5 miljoner kronor vilket beror på lägre kapitaltjänstkostnader än budgeterat då EPC projektet har försenats. Avskrivningar motsvarande 3,7 miljoner kronor har därmed inte bokförts på 2012. Enheten har även under året haft lägre energikostnader än budgeterat samt lägre personalkostnader på grund av sjukfrånvaro och vakanta tjänster. I oktoberprognosen visades inte detta överskott då det fortfarande fanns oklarheter angående avskrivningar för EPC projektet. Däremot fick tekniska nämnden information om det förväntade överskottet i samband med novemberuppföljningen.

Motala satsar på att bli en attraktiv kommun att bosätta sig i, nya bostadsområden byggs och kommunen satsar på attraktivare miljöer i Motala centrum, Motala central och vid Varamon. Utvecklingen av Varamon fortsätter med bland annat nya sittplatser längs strandpromenaden samt utbyggnad av Badstrandsvägen och Badvägen. Arbetet med Motala centrum fortsätter med ombyggnation av Repslagaregatan och vidare arbete med Stadsmiljöprogrammet. Även satsningen på Motala som Cykelstad 2015 kommer kräva resurser inom personal samt drift och underhåll.

Produktionsenheten redovisar ett överskott mot budget på 1,2 miljoner kronor som främst beror på lägre kostnader för underhåll, reparationer och bränsle. Gator och vägar redovisar ett underskott mot budget på 1,2 miljoner kronor som beror på att vinterväghållningen har överskridit budgeten. Redan efter första halvåret hade budgeten för vinterväghållningen överskridits med cirka 300 tusen kronor men detta skulle kompenseras för inom enhetens ram genom minskade åtgärder inom dagvatten, barmarksrenhållning samt konstbyggnader och belysning. Dock blev årets sista månad snörik och därmed överskreds budgeten. Park och naturenheten redovisar ett underskott mot budget på 980 tusen kronor. Underskottet beror på att skogsverksamheten under året genomfört mycket åtgärder i tätortsnära skog, vilket är åtgärder som inte medför några intäkter.

Under 2013 och 2014 kommer SM, och under 2015 VM, i triathlon att arrangeras i Motala. Kommunen kommer därmed att få ett stort antal besökare och centrala Motala och området runt banan behöver ses över och rustas. Arrangemangen kräver stora personalresurser ifrån gatu- och parkverksamheten och påverkar övrig tidplanering. Inom ramen för upprustning av befintliga grönstråk samt renhållning i staden fortsätter projekt så som ”Rent och snyggt” med upprustning av kommunens allmänna papperskorgar. Även upprustning av fasta soffor inom kommunen sker samt vissa särskilda åtgärder längs specifika gång- och cykelstråk. En trädplan ska tas fram för att säkra det ekonomiska utrymme som krävs för anläggning, drift och underhåll av träd i stadsmiljö. En trädplan behövs för att få ett säkert trädbestånd och för att hantera eventuella sjukdomar och nyplantering i staden. Trygghet och tillgänglighet

Kostenheten redovisar ett överskott mot budget på 488 tusen kronor. Överskottet beror på att ett nytt transportavtal har börjat gälla under året som medför att årspriset har sänkts med cirka 500 tusen kronor. Tekniska nämnden redovisar kostnader som är 67 tusen kronor högre än budgeterat vilket beror på ökade vikariekostnader i samband med sjukskrivning. Förvaltningens stab visar en positiv avvikelse mot budget på 146 tusen kronor som beror på budgeterade kostnader för material

Arbetet med friluftsplanen fortsätter under 2013 för att säkra och förstärka de stigar och anläggningar som finns för friluftsliv idag så dessa blir mer tillgängliga. Ökad skyltning och information är en del i arbetet. Inom området för trygghetsåtgärder gång/cykelstråk så görs projektet kring Akasiaslänten klart under 2013. Vinterväghållningen kommer att öka på grund av övertagande av högtrafikerade vägar och prioriterade gång- och cykelvägar

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

som kräver mycket insatser. Även Motala cykelstad ställer högre krav på framkomlighet i staden för oskyddade trafikanter för att Motala ska bli attraktivare för gående och cyklister.

Flertalet byggnader i kommunens ägo, framförallt inom grundskolan samt förskolan, är av äldre datum och är därför aktuella för mer omfattande renoveringar/ombyggnader inom en inte alltför avlägsen framtid.

Fastigheter

Nuvarande internhyressystem har funnits sedan 2006 och är i behov av en översyn. Under 2013 kommer därför ett nytt förslag att presenteras. Inom bildningsförvaltningen pågår utredningen ”En skola för alla” som kan få konsekvenser på det framtida lokalbehovet.

Kommunledningsförvaltningen har ett uppdrag att se över den framtida fastighetsorganisationen vilket kan påverka hur den framtida fastighetsförvaltningen kommer att bedrivas och utformas.

Vatten- och avfallsnämnden Årets verksamhet

Vatten- och avfallsnämndens ansvar omfattar produktion och distribution av vatten och omhändertagande av avlopp samt ansvar för insamling av avfall i både Motala och Vadstena kommun. Nämndens ansvarsområden sköts av två enheter inom den tekniska förvaltningen. Enheterna sysselsätter cirka 60 personer och bruttokostnaderna uppgår till cirka 145 miljoner kronor. Återvinning och avfall

Återvinning och avfall svarar för insamling, transport, återanvändning, återvinning, behandling, bortskaffande och deponering av avfall som uppkommer i Motala och Vadstena kommuner. Verksamheten driver insamling i egen regi och har Tuddarps avfallsanläggning som central anläggning i verksamheten. Under året har utsortering av matavfall för hushåll och verksamheter genomförts. Matavfall i gröna påsar sorteras optiskt och blir till biogas och biogödsel. Under året har 4 miljoner påsar delats ut. Plockanalyser visar att 50 procent av matavfallet läggs i gröna påsen vilket motsvarar cirka 3 000 ton. Under 2012 har arbetet med märkning av sopkärl för tömningsregistrering slutförts. Detta arbete görs för att kvalitetssäkra och optimera hämtningsprocessen. Arbetet med att inventera och märka sopkärl har gett cirka 600 nya kunder i Motala och Vadstena. Avfallstaxan har inte höjts under 2012. Under året har fritidshusabonnenter fått en betalningsfri månad. Utöver det har kärl för batterier och små ljuskällor delats ut till villaägare vid återvinningscentralerna. Under hösten hämtade cirka 5 000 villaägare ut boxar. Under 2012 fattade nämnden beslut om att lämna bidrag med upp till 3 000 kronor till kunder med latrinhämtning som istället installerar en torr toalettlösning för att själva ta hand om sin latrin och samtidigt avslutar sitt abonnemang för latrinhämtning. Än så länge är det inte så många abonnenter

som har nyttjat denna möjlighet, totalt 30 ansökningar har inkommit under 2012. Utifrån den energikartläggning som tidigare gjorts på Tuddarp har åtgärder som exempelvis utbyte av belysningsarmaturer, bättre styrning av uppvärmning i vågen och avstängning vintertid av omrörare i luftningsbassäng för lakvattenrening gjorts. Lokalerna värms upp med värmepump vid infarten och vid ÅVC. Dessa åtgärder har medfört att elförbrukningen på Tuddarp minskat med 24 procent jämfört med 2010. Under året har 72 procent av enhetens fordon drivits på fossilfria drivmedel (biogas och rapsbränsle). Vatten

Vattenenheten ansvarar för att förse abonnenterna i Motala och Vadstena kommuner med dricksvatten samt avledning av avloppsvatten. Enheten är i och med detta engagerad i samhällsbyggnadsprocessen och i arbetet med drift och underhåll av våra VA-försörjningssystem. Med anledning av de senaste årens positiva ekonomiska resultat så återbetalades en tolftedel av den fasta delen vad gäller taxan till abonnenterna i Motala. De senaste årens resultat har även möjliggjort att taxan har kunnat varit oförändrad 2012 och 2013. Under året har optimering av fordonsgasproduktionen fortsatt och närmar sig nu den praktiskt maximala produktionen. Hänsyn måste tas till att anläggningen ibland står still med anledning av service och tillfälliga driftstörningar inom reningsverket samt i själva gasreningsanläggningen. Det avloppsslam som produceras i reningsverken är certifierat i enlighet med REVAQ-systemet vilket möjliggör att allt slam både från Vadstena och Motala reningsverk återförs till jordbruksmark i närområdet. Arbetet med kontroll av slammets innehåll innebär vid upptäckta brister ett omfattande uppströmsarbete för att aktivt söka efter eventuella felkällor.

6 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Vatten Inriktningsmål

Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen ska kännetecknas av hög kvalitet, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimattänkande med fokus på teknikutveckling och samordningsvinster. Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Andel ej debiterat vatten

Motala 12 % Vadstena 38 %

Motala 13 % Vadstena 36 %

kr/kvm (för lägenhet) (Nils Holgersson)

< Rikssnitt

< Rikssnitt 57,33 Motala 40,71 (2012)

Taxeutveckling Rullande 8-årsintervall, (Vadstena räknat fr.o.m 2008)

Motala < 4,5 % Vadstena < 4,3 % (Taxa 2013)

Motala 3,4% Vadstena 4% (Taxa 2013)

Halterna av miljöpåverkande ämnen i vårt avloppsvatten ska minimeras

Andel producerat slam som återförs till jordbruket

100 %

Levererat dricksvatten ska hålla en mycket hög kvalitet

Kundnöjdhet dricksvatten (SCB)

Ingen mätning

> Rikssnitt 77 Motala 83 (2011)

Antal otjänliga provtagningar

0 st

Förnyelsetakt vatten- och spillvattenledningar

Spillvatten 250 år

Motala spillvatten: 143 år Vadstena spillvatten: 100 år

Vattenverksamheten ska vara kostnadseffektiv.

Ledningsnätet och dess anläggningar ska förnyas i högre takt

Vatten 310 år

Motala vatten: 250 år Vadstena vatten: 143 år Förnyelsetakt anläggningar (Mäts som de fyra senaste årens medelvärde för samtliga anläggningar)

Tre av fyra resultatmål är uppfyllda för 2012, och därmed även inriktningsmålet för vattenverksamheten. Andelen ej debiterat vatten (förhållandet mellan hur många kubikmeter vatten som producerats i vattenverken och mängden sålda kubikmeter) i Motala ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år, en marginell ökning har skett. I Vadstena har dock andelen minskat från 43 till 36 procent och målnivån uppnåtts. Andelen är dock fortfarande på en hög nivå och arbetet med läcksökning kommer att fortsätta för att ytterligare förbättra utfallet kommande år. Förnyelsetakten för ledningsnätet och anläggningarna beräknas utifrån hur många år det skulle ta att byta ut hela beståndet. Under 2012 har exempelvis 0,4 procent av vattenledningarna i Motala bytts ut, vilket ger en förnyelsetakt på cirka 250

50 år

71 år

år, medan 0,7 procent av spillvattenledningarna bytts ut vilket motsvarar en förnyelsetakt på ungefär 142 år. Eftersom att budgeten är begränsad så varierar förnyelsetakten från år till år beroende på ledningarnas läge, vilken dimension som byts ut, hur mycket som samordnas med andra parter med mera. Ett kontinuerligt arbete sker med att anpassa så att insatserna görs på rätt ställen samt för att se till att få ut största möjliga ledningslängd för avsatt budget. Under 2012 har en av huvudpumpstationerna renoverats till en kostnad på 1 800 tusen kronor. I och med denna stora renovering blev förnyelsetakten lägre för detta år. Detta är en enskild avvikelse, enligt den långsiktiga planen kommer förnyelsetakten avseende anläggningar att hålla sig kring 50 år i enlighet med målsättningen till 2014.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse | Återvinning och avfall Inriktningsmål

Avfallsmängden ska minska och tas tillvara på ett säkert och miljömässigt sätt med fokus på teknikutveckling, ekonomi och information. Resultatmål

Nyckeltal

Målnivå 2012

Utfall 2012

Avfallshanteringen ska vara trovärdig, ge god service och vara användarvänlig.

Andel nöjda kunder (SCB) - Sophämtning - Tillgänglighet till återvinningscentraler

Ingen mätning

Sophämtning: 7,8 > Rikssnitt 7,5 Tillgänglighet ÅVC: 7,2 > Rikssnitt 7,0 (2011)

Avfallshanteringen ska vara kostnadseffektiv.

kr/kvm för lägenhet (Nils Holgersson)

< Rikssnitt

15,75 < Rikssnitt 19,6

Taxeutveckling (exkl. punktskatter)

< 3 % över tid (Taxa 2013)

1,5 %

Avgift/år för villa (Avfall Web)

God uthållighet (Bra)

Mindre bra

Avfallsmängd per person och år.

< 530 kg

516 kg (2011)

Andel materialåtervinning

> 40 %

28 % (2011)

Uppkomsten av avfall ska minimeras och materialåtervinningen av insamlat material ska öka.

Två av tre resultatmål är uppfyllda för 2012, och därmed även inriktningsmålet. Vad gäller kundnöjdheten så har ingen ny mätning gjorts under 2012 och därmed kvarstår bedömningen från den senaste mätningen som gjordes 2011. Mätningen visar att medborgarna i Motala generellt sett är mer nöjda med både sophämtningen och tillgängligheten till återvinningscentralerna jämfört med övriga kommuner som deltagit i undersökningen 2011. Åtgärder genomförs kontinuerligt för att bidra till ökad kundnöjdhet. Under året har taxan varit oförändrad vilket innebär en taxeutveckling över tid på 1,5 procent. Vad gäller målen avseende avfallsminimering och ökad materialåtervinning är dessa svåra för verksamheten att påverka. Informationsinsatser görs för att få medborgarna mer medvetna. Vad gäller materialåtervinningen så finns det i dagsläget inget fastställt värde för 2012 utan bedömningen av målet avser 2011 års utfall. I och med utsorteringen av matavfall har dock andelen materialåtervinning ökat under 2012. Under förutsättning att producenternas uppgifter avseende återvinning är oförändrade så kommer andelen att uppgå till cirka 43 procent i Motala. Uppgifterna från producenterna har inte varierat i någon större omfattning de senaste åren.

kronor. Verksamheten har även sedan tidigare år en VA-fond som uppgår till 1,7 miljoner kronor. Årets resultat innebär att skulden till taxekollektivet minskar till 1,9 miljoner kronor och därmed uppgår den totala skulden, inklusive VA-fonden, till 3,6 miljoner kronor i bokslut 2012. Budgeterat underuttag för verksamheten 2012 var 134 tusen kronor. I de ursprungliga beräkningarna som togs i juni 2011, i samband med att taxorna beslutades i nämnden, var dock inte hänsyn tagen till att det, enligt lagen om allmänna vattentjänster, fanns krav på återföring av tidigare överskott. Enligt lagen måste över- respektive underuttag återföras till verksamheten inom tre år efter att de uppkommit. Med hänsyn till detta behövde verksamheten under 2012 återföra ett överskott från 2009 på 0,7 miljoner kronor. Vatten Motala har gjort överuttag både 2010, 2,6 miljoner kronor, samt 2011, 2,0 miljoner kronor, vilket medförde att överuttaget från 2009 ännu inte hade återförts verksamheten. För att uppfylla lagkraven för 2012 beslutades det att verksamheten skulle genomföra en avgiftsfri betalningsmånad i december gällande den fasta delen av taxan. Detta minskade årets intäkter med cirka 2,5 miljoner kronor. Återbetalningen medför, förutom att de lagstadgade kraven uppfylls 2012, att även kraven 2013 uppfylls samt att enheten kan hålla en jämn taxeökning åren framöver enligt taxemodellen.

EKONOMI

Vatten- och avfallsnämndens budgeterade omsättning för 2012 var 480 tusen kronor vilket innebär att kostnaderna för nämnden har varit 50 tusen högre än budgeterat. Detta beror på ökade vikarie-kostnader i samband med sjukskrivning. Vatten Motala redovisar för 2012 ett negativt resultat på cirka 3,4 miljoner kronor vilket innebär ett underuttag från taxekollektivet. Vatten Motala har sedan tidigare år en skuld till taxekollektivet som i bokslut 2011 uppgick till 5,3 miljoner

Dock prognostiserades, under årets senare del, att även kostnaderna för Vatten Motala skulle bli lägre än budgeterat vilket skulle ha medfört att det totala underuttaget för verksamheten inte skulle uppgå till beloppet för de minskade intäkterna. Verksamheten har därför under hösten arbetat med att utöka årets drift- och underhållsinsatser för att närma sig det underuttag som prognostiserades i samband med att beslutet om återbetalningen av taxan togs. Det har funnits både drift- och underhållsbehov av anläggningarna i Motala, främst vad

6 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

gäller Råssnäs vattenverk, som egentligen var planerade till nästa år men där insatserna genomförts under 2012 istället. Då mycket arbete genomfördes under årets sista månader blev resultatet ett större underskott än vad som först beräknades i och med att beslutet om återbetalningen togs. Återvinning och avfall redovisar för 2012 ett överskott på 1,0 miljoner kronor mot budgeterat underskott på 4,6 miljoner kronor. Återvinning och avfall har sedan tidigare år en utjämningsfond som i bokslutet 2011 uppgick till 9,6 miljoner kronor. Med årets resultat ökar fondens storlek till 10,6 miljoner kronor. Taxan för 2012 har varit oförändrad jämfört med 2011. Avvikelsen beror på stor del av att intäkterna för verksamheten hushållsavfall, inklusive ledning och administration, är 4,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Detta beror på att det för 2012 var budgeterat en betalningsfri månad för abonnenterna som inte genomfördes samt på ökade intäkter för skrot och träavfall från återvinningscentralerna. Den betalningsfria månaden beräknades ge minskade intäkter med cirka 3 miljoner kronor men denna ansågs, i samband med taxeberäkningarna under året, inte vara nödvändig då den skulle medföra att Återvinning och avfall skulle behöva genomföra ökade taxehöjningar kommande år för att undvika en framtida negativ fond. Genom att inte genomföra återbetalningen kan Återvinning och avfall istället behålla en oförändrad taxa 2013 samt hålla en jämn taxeökning åren framöver. Enligt plan minskas då de fonderade medlen successivt de kommande åren. Tuddarps avfallsanläggning redovisar dessutom ett överskott mot budget på 1,4 miljoner kronor vilket främst beror på minskade kostnaderna gällande inköp av transportentreprenader samt lägre behandlingskostnader. Den sidoordnade verksamheten visar totalt ett överskott mot budget på 0,3 miljoner kronor. Framtid Återvinning och avfall

Framtiden kommer att innebära en hel del förändringar som kommer att påverka kommunen och dess invånare. Arbetsmiljöfrågan får allt större genomslag vid insamling av

hushållsavfall avseende dragvägar. Dels har priserna höjts och dragvägar längre än 15 meter har tagits bort. Detta medför att fastighetsägarna själva får se till att dra fram sopkärlen. Även vad gäller slamtömning är arbetsmiljöfrågan i fokus. Målsättningen, både nationellt och lokalt, är att sträva mot en ökad återanvändning och materialåtervinning. I framtiden ska en mindre mängd avfall deponeras eller förbrännas. I dagsläget har kommunen återvinningscentraler där sortering av avfall görs för återvinning samt gröna påsen för insamling av matavfall för biogas. Det kan dock konstateras att det fortfarande är 30 procent av det som kastas i soppåsarna och som skickas till förbränning som kan återvinnas. Bättre system för återvinning måste skapas. Under våren 2013 kommer ett förslag att kommunen övertar insamling av tidningar, papper etc. upp i riksdagen. Beslutet gäller tidigast från 1 januari 2014. Ett eventuellt beslut kommer även att medföra krav på fastighetsnära insamling, vilket medför att det inte är en tillräcklig lösning med de återvinningsstationer som finns i dagsläget. Beslutet kommer att påverka verksamheten oavsett om insamlingen kommer att ske i egen regi eller handlas upp. I framtiden går vi även mot ett utökat samarbete mellan kommuner kring avfallsfrågorna. I dagsläget deltar Motala i regionalt samarbete via Def. Waste. Det har även gjorts en gemensam upphandling av brunnstömning och insamling av farligt avfall via inköpssamverkan i kommunerna. Vatten

En utredning har tillsammans med en extern konsult gjorts av möjligheten att sammankoppla Vadstena och Motala kommuners vatten- och avloppsnät. Utredningen om eventuell sammankoppling av VA-system fortsätter under 2013. Nästa steg i projektet är att bestämma vilken ledningssträckning som ska föreslås samt rivning och saneringskostnader för befintligt reningsverk i Vadstena. Enligt beslut i vatten- och avfallsnämnden i oktober 2012 ska även förslag till ekonomisk fördelning samt förslag till avtal mellan kommunerna tas fram.

Ă… R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

SammanstĂ¤lld redovisning

7 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd redovisning ekonomisk översikt Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen. Bostadsstiftelsen Platen

Bostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, byggnader för kommunal service och tillhörande kollektiva anläggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Motala. Det gångna året firade Bostadsstiftelsen Platen sin 60-årsdag. Omsättningen var 361 miljoner kronor under 2012. Antalet uthyrda lägenheter uppgick vid årsskiftet 2012-2013 till 5 655 stycken vilket motsvarar 96,7 procent av lägenhetsbeståndet. De utgående hyrorna höjdes med 2,3 procent vilket motsvarar 19 kronor per kvadratmeter. I början av året färdigställdes nybyggnationen av räddningsstationen. Stiftelsen äger räddningsstationen via sitt byggbolag och hyr ut fastigheten till kommunen och landstinget. Under 2012 har ett förnyelseprojekt i Borensberg startat. Projektet omfattar 91 lägenheter och efter upprustningen ska samtliga lägenheter uppfylla dagens nybyggnadskrav. Vidare har ombyggnationen av värmesystem i Gamla stan fortsatt. Ytterligare projekt inom energieffektivisering är ombyggnation av fjärrvärme i området Facklan. Företagets kostnader för fastighets-, lokal- och lägenhetsunderhåll uppgår till 72,5 miljoner kronor. Under året har resurser avsatts för att genomföra de beställningar som gjorts av Platens hyresgäster inom ramen för det hyresgäststyrda underhållet. I Charlottenborg har renovering skett av balkongolv. I området Torvmossen har arbetet med att byta fönster och ytterdörrar fortsatt. Program för att komma ifatt med målning av träfasader och panelbyten har påbörjats under året. Bland övriga underhållsåtgärder kan nämnas nya låssystem, renovering av badrum till följd av vattenskador samt renovering av kök i äldre- och gruppboenden.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 3,5 miljoner kronor och årets resultat blev en vinst på 1,4 miljoner kronor. Bostadstiftelsen Platen Grundfond, tkr Kommunens andel, %

2012

2011

11 000

100

361 272

350 176

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr

3 492

5 064

Årets resultat, tkr

1 437

3 438

1 328 246

1 347 202

Omsättning, tkr

Balansräkningens omslutning, tkr Soliditet, %

Antal anställda

Resultat (siffrorna inom parentes avser 2011)

Verksamhetens nettokostnader

2012 års utfall för verksamhetens nettokostnader blev 1 812,4 miljoner kronor (1 838,5). Nettokostnadsminskningen uppgick 2012 till 26,1 miljoner kronor vilket motsvarar 1,4 procent. Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 94 procent (95) av skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Finansnetto

Årets finansnetto har förbättrats med 0,5 miljoner kronor (-7,4) sedan föregående år och uppgår till -44,9 miljoner kronor (-45,4). Finansnetto | mkr

10 0 2008 Räntekostnader

2009

2010 Ränteintäkter

2011

2012

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Resultat före extraordinära poster

Resultat före extraordinära poster blev + 80,3 miljoner kronor (+60,1). Nettoinvesteringsnivån i koncernen 2012 var 266,8 miljoner kronor (256,6). Årets investeringar inriktades främst på upprustning av skolor, förskolor, exploatering, valedningar samt gator och vägar för kommunen samt ny- och ombyggnationer inom Bostadsstiftelsen Platen. Resultat före extraordinära poster | mkr

80 60 40 20 2008

2009

2010

Finansiering Rörelsekapital och likviditet

Rörelsekapitalet har under året försämrats med 70,3 miljoner kronor och nivån har blivit än svagare, -261,8 miljoner kronor (191,5). Koncernens likviditet uppgick på balansdagen till 80,4 miljoner kronor (131,6). Rörelsekapital och likviditet | mkr

100

2011

2012

200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 -300

2008

2009

2010

Årets resultat

2011 Likvida medel

Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2012 med 78,2 miljoner kronor (58,4). Resultatet är en förbättring med 19,8 miljoner kronor från föregående år.

Låneskuld

Årets resultat | mkr

Låneskuld | mkr

2012 Rörelsekapital

Den långfristiga nettoupplåningen har under året minskat med 7 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till 1 124,5 miljoner kronor (1 131,5). 1200

100

1000

800

600 400

200

20 0

2008

2009

2010

2011

2008

2009

2010

2011

2012

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett negativt tecken om soliditeten successivt försämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen. SOLIDITET | %

50 40 30 20 10 0

2008

2009

2010

2011

2012

7 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Antal anställda

Antalet månadsanställda i koncernen Motala kommun var under året 3 551 personer. Kommunen svarar för huvuddelen anställda, 3 458 stycken, medan Bostadsstiftelsen Platen har 93 anställda. Under året har de månadsanställda i kommunen minskat med 53 stycken.

Antal månadsanställda i kommunen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2008

2009

2010

2011

2012

Framtiden Koncernen måste fortsätta sina ansträngningar för att ha en ekonomisk balans. Det kan ske genom att verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Att befolkningen växer och att antalet invånare i olika åldersgrupper förändras ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt. Kommunerna är nu mitt uppe i arbetet med att fastställa de ekonomiska förutsättningarna för 2014. Det är viktigt att staten klargör statsbidragen till kommunerna för 2014 för att ge planeringsförutsättningar och undvika onödigt stor ryckighet i verksamheten. Under 2013 innebär också mycket planering för att kommunen tar över hemsjukvården från landstinget från och med årsskiftet 2013/2014. Bostadsstiftelsen Platen kommer att ställas inför stora utmaningar de kommande åren. En utmaning är det fastighetsbestånd med en stor andel lägenheter från de så kallade rekordåren 1961-1975, där det finns ett stort behov av underhåll. Inför 2013 planeras för en nyproduktion i kvarteret Vårdaren som är ett projekt som innehåller mindre lägenheter för äldre.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd resultaträkning Belopp i tkr

Not

2012

2011

Verksamhetens intäkter

851 715

812 037

Verksamhetens kostnader

-2 519 516

-2 517 665

Avskrivningar

-144 603

-132 911

Verksamhetens nettokostnader

-1 812 404

-1 838 539

Skatteintäkter

1 488 000

1 485 605

Kommunalekonomisk utjämning

379 188

392 024

Fastighetsavgift

70 355

66 353

Finansiella intäkter

4 531

5 825

Finansiella kostnader

-49 393

-51 205

Resultat före extraordinära poster

80 277

60 063

Bokslutsdispositioner

Skattekostnader

-2 055

-1 626

Årets resultat

78 222

58 437

Sammanställd finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

2012

2011

Förändring av eget kapital

78 222

58 437

Avskrivningar

145 314

132 911

Förändring pensionsskuld inklusive löneskatt

2 183

6 288

Ianspråktagande/avsättning av framtida pensionsutbetalningar

-9 308

740

Återställande deponi

-31

Ianspråktagande tågleasing

-4 500

Minskning av skulden till statlig infrastruktur

-8 558

-3 739

Övriga ej likviditetspåverkande poster

-4 280

12 549

Medel från verksamheten

199 042

207 239

Förändring kortfristiga fordringar

10 859

26 336

Förändring förråd

201

Förändring kortfristiga skulder

7 860

-49 770

Kassaflöde från den löpande verksamheten

217 831

184 006

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalning fastigheter och anläggningar

-231 298

-244 121

Inbetalning fastigheter och anläggningar

15 427

26 982

Utbetalning maskiner och inventarier

-56 686

-43 834

Inbetalning maskiner och inventarier

5 717

4 325

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-266 840

-256 648

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

16 748

174 752 -57 529

Amortering av långfristiga skulder

-23 761

Ökning långfristiga fordringar

-461

-715

Minskning långfristiga fordringar

5 280

5 276

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-2 194

121 784

Årets kassaflöde

-51 203

49 142

Likvida medel vid årets början

131 569

82 427

Likvida medel vid årets slut

80 366

131 569

7 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd balansräkning TILLGÅNGAR Not

2012-12-31

2011-12-31

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar

2 675 219

2 566 262

Maskiner och inventarier

136 658

117 494

Summa materiella anläggningstillgångar

2 811 877

2 683 756

Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar

Långfristiga fordringar

3 960

4 224

39 902

41 086

Summa finansiella anläggningstillgångar

43 862

45 310

Summa anläggningstillgångar

2 855 739

2 729 066

Bidrag till statlig infrastruktur

84 000

88 000

Omsättningstillgångar Förråd

2 884

2 954

Kortfristiga fordringar

165 034

164 867

Likvida medel

80 366

131 569

Summa omsättningstillgångar

248 284

299 390

SUMMA TILLGÅNGAR

3 188 023

3 116 456

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 13

1 403 068

1 322 970

Varav årets resultat

Balanserat eget kapital

78 222

58 437

Summa eget kapital

1 403 068

1 322 970

Avsättningar Avsättningar för pensioner

53 523

50 648

Andra avsättningar

33 362

48 415

Summa avsättningar

86 885

99 063

Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

1 124 501

1 131 514

Skulder till statlig infrastruktur

63 459

72 017

1 187 960

1 203 531

Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulder Kortfristiga lån

24 205

22 348

Leverantörsskulder

159 771

142 438

Övriga kortfristiga skulder

57 317

51 942

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

220 260

227 312

Upplupen pensionskostnad individuell del

48 557

46 852

510 110

490 892

Summa skulder

1 698 070

1 694 423

Summa kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

3 188 023

3 116 456

Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden

704 841

723 202

därav koncerninterna åtaganden

552 880

567 040

Ställda panter Fastighetsinteckningar

452 056

360 556

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Notförteckning Not 1 Verksamhetens intäkter

2012 2011

Not 10 Förråd m.m

2012 2011

Motala kommun

551 384

516 472

Motala kommun

2 292

Bostadsstiftelsen Platen

362 354

350 665

Bostadsstiftelsen Platen

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-62 023

-55 100

Summa

851 715

812 037

Bostadsstiftelsen Platen Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

426

2 884

2 954

Not 11 Kortfristiga fordringar

Not 2 Verksamhetens kostnader Motala kommun

2 528

592

Motala kommun

2 310 689

2 309 678

270 850

153 187

166 353

Bostadsstiftelsen Platen

12 891

10 243

263 087

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-1 044

-11 729

-62 023

-55 100

Summa

165 034

164 867

2 519 516

2 517 665

Not 12 Likvida medel

Not 3 Avskrivningar

Motala kommun

11 565

Motala kommun

97 038

87 086

Bostadsstiftelsen Platen

68 801

93 974

Bostadsstiftelsen Platen

47 565

45 825

Summa

80 366

131 569

144 603

132 911

Summa

Not 13 Eget kapital

Not 4 Finansiella intäkter

Motala kommun

4 412

5 459

Bostadsstiftelsen Platen

1 820

2 067

Interna mellanhavanden (elimineringar)

209

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-1 701

Summa

4 531

5 825

Varav räntebidrag

37 595

Summa

1 108 868

1 031 582

305 200

302 388

-11 000

1 403 068

1 322 970

Not 14 Avsättningar för pensioner

Motala kommun

40 192

Not 5 Finansiella kostnader

Bostadsstiftelsen Platen

13 331

12 639

53 523

50 648

Motala kommun

8 827

14 150

Summa

Bostadsstiftelsen Platen

42 267

38 756

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-1 701

Not 15 Övriga avsättningar

49 393

51 205

Summa

Motala kommun

Bostadsstiftelsen Platen (uppskjuten skatteskuld)

Not 6 Mark och byggnader

Summa

29 679

4 205

33 362

48 415

1 440 331

1 334 325

Bostadsstiftelsen Platen

1 234 888

1 231 937

Not 16 Långfristiga skulder

Summa

2 675 219

2 566 262

Fördelning av långfristiga skulder exkl. pensionsskuld

Not 7 Maskiner och inventarier Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Summa

129 158

110 855

7 500

6 639

136 658

117 494

Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

14 829

15 094

131

130

-11 000

3 960

4 224

Not 9 Långfristiga fordringar Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Summa

280 777

Bostadsstiftelsen Platen

907 183

914 156

1 187 960

1 203 531

Summa

289 375

Motala kommun

Not 8 Aktier, andelar m.m. Bostadsstiftelsen Platen

Motala kommun

Not 17 Kortfristiga skulder

Motala kommun

44 210

3 683

Motala kommun

38 009

36 459

37 233

3 443

3 853

39 902

41 086

412 305

388 807

Bostadsstiftelsen Platen

98 849

113 814

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-1 044

-11 729

510 110

490 892

Summa

7 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 2 M O TA L A K O M M U N

Revisionsberättelse Inledning

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat om den verksamhet som under 2012 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningen skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om den interna kontrollen varit tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisande. Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag. Uppdrag och ansvar

Kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Revisionens omfattning och inriktning

Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har löpande under året delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har löpande under året överlämnats till kommunfullmäktige samt lagts ut på kommunens hemsida. Vi har också träffat presidier och förvaltningsledningar under året för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningens protokoll. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från PwC. För ansvarsprövningen viktiga iakttagelser och bedömningar

Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Revisorerna konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2012 blev 47,0 mnkr bättre än budgeterat varav återbetalningen från AFA svarade för 41,2 mnkr.

Det ekonomiska resultatet innebär att kommunen för 2012 klarar balanskravet. Av de två finansiella mål kommunen fastställt kan vi konstatera att båda har uppnåtts för 2012. Samtliga nämnder har klarat att bedriva verksamheten 2012 inom tilldelade budgetramar. Samtidigt har nämndernas prognoser under året skiftat kraftigt från ett prognostiserat underskott på 6,5 mnkr i mars till 12,8 mnkr i augusti och så sent som i oktober underskott på 4,9 mnkr för att slutligen resultera i ett överskott på totalt 12,0 mnkr. Enligt ”Riktlinjer för uppföljning” ska de nämnder som prognostiserar underskott redovisa åtgärdsplaner till kommunstyrelsen utifrån de prognoser man tagit fram. Dessa riktlinjer har dock under 2012 inte alltid följts av de nämnder som prognostiserat underskott. Vi är även kritiska till att kommunstyrelsen i början av året gav en form av utfästelser om tilläggsanslag till nämnderna men att medlen fördelades till nämnderna först efter delårsrapporten. Vi menar att om det finns en saklig grund för tilläggsanslag eller liknande bör dessa betalas ut så snart detta är möjligt. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av kommunens inriktningsmål och resultatmål för 2012. Vi ser positivt på att verksamhetsmålen nu följs upp på ett strukturerat och pedagogiskt vis. Det lämnas också en tydlig redovisning och verifiering av bedömd måluppfyllelse. De värderingar som görs i förvaltningsberättelsen rörande måluppfyllelsen bedömer vi som rimliga. Av inriktningsmålen har endast drygt 55 % uppnåtts vilket dock är en förbättring jämfört med föregående år. Nämndernas arbete med internkontroll fortsätter att utvecklas och vi bedömer att samtliga nämnder nu har i huvudsak bra rutiner för sitt arbete med internkontroll. Revisorernas uttalande i ansvarsfrågan

Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller någon enskild ledamot i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ för verksamhetsåret 2012. Vi tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2012. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Motala 2013-04-10

Sven Svensson

Ulla Axelsson

Christer Peterson

Ragnhild Wärn

Solveig Isaksson

Stefan Hörnell

Magnus Byman

Motala kommun 2012 Sport

Bomässa

Varamon

Svarta Gatan

IFK Motala tog återigen klivet upp i Elitserien i bandy efter att tagit sig igenom Allsvenskan obesegrade. Piraterna Motala tog sig för andra året i rad till SM-final i Speedway. Den här gången fick de nöja sig med ett silver efter finalförlust mot Vetlanda.

En välbesökt bohelg arrangerades i Motala där besökarna kunde ta del av lediga hus och lägenheter, de kunde prata om klimatsmart boende, byggmaterial och fråga bankerna om hur de finansierar sitt drömboende. Dessutom kunde de prata bomarknad med erfarna mäklare på orten.

Varamon fortsatte att utvecklas. En ny boardwalk samt en entréplats i den södra delen av stranden, nedanför Folkets park, har byggts för att säkra stråket mellan stranden och Mariebergsområdet.

Svarta Gatan är en nystartad verksamhet som drivs i form av Dagstöd för vuxna med missbruksproblem. Detta kan vara ett alternativ till behandlingshem, utslussning från behandlingshem eller ett stöd för att undvika utanförskap i samhället. För att kunna delta i verksamheten krävs ett biståndsbeslut. På Svarta Gatan arbetar tre behandlingsassistenter och en samordnare.

På väg mot 2013 2012 var ett år då Motala växte på många sätt. Vi ökade vår befolkning och ett stort antal barnfamiljer valde att bosätta sig i kommunen. Detta ställer naturligtvis krav på att vi fortsätter arbeta med viktiga frågor som skolan, ungdomarnas uppväxtvillkor, insatser för äldre samt ett attraktivt och klimatsmart Motala. Vi kommer också att fortsätta arbeta med en aktiv näringslivspolitik och ett positivt näringslivsklimat. Samarbete och samverkan är en förutsättning för att vi ska lyckas. Fortsätter vi på den inslagna vägen hoppas vi på ett lika framgångsrikt 2013.

motala.se