
Tranemo Safety Expert Guide
![]()

Tranemo Safety Expert Guide
Risker, roller och rekommendationer – en guide till rätt skyddslösning vid arbete med elfordon.

Elfordonsindustrin är en snabbt växande bransch och förutsättningarna förändras i hög takt. Därför är det avgörande att kontinuerligt uppdatera riskhanteringen vid arbete med elfordon, inklusive personalens kompetens och anpassningen av skyddslösningar.
I den här guiden belyser vi de risker som kan uppstå vid arbete med elfordon och vilken kompetens de relevanta yrkesrollerna behöver för att hantera dessa.
Vi presenterar viktiga standarder att utgå ifrån vid val av skyddskläder. Vi ger även förslag på skyddskläder som kan minska riskerna inom elfordonsindustrin.





elfordon Identifiera riskerna Anpassa kompetensen Bedöm risknivån Applicera rätt standarder Utforma rätt skyddslösning

Elfordon kan betraktas som kraftfulla elektriska anläggningar. Med spänningsnivåer på 400V-800V, hög energilagringskapacitet och förmåga till stort effektuttag har de energinivåer som kan leda till allvarliga skador eller till och med dödsfall vid elolyckor.
Vad är ett högvoltsystem?
Högvoltsystem är en term som används för att skilja bilens elsystem för framdrivning från det interna lågvoltsystemet, som driver annan elektronik i fordonet. Ett högvoltsystem behöver inte nödvändigtvis vara ett högspänningssystem, men energinivåerna kan ändå vara höga.
Kan man stänga av ett batteri?
Nej, ett batteri kan inte stängas av på samma sätt som en vanlig elektrisk anläggning. Därför är risken alltid närvarande vid arbete nära batteriet.

Elektriska fordon har batterier med höga energinivåer, vilket medför flera säkerhetsrisker. Dessa kan leda till allvarliga konsekvenser som elchock, ljusbåge och brand.
Vid riskanalys för elbilsindustrin ska följande risker beaktas:
Elchock
» Strömgenomgång
Ljusbåge
» Strålningsvärme
» Optisk strålning
» Högt ljud
» Chockvåg
Brand
» Giftig rök och gas
» Hetta och flamma


En risk som ALDRIG kan uteslutas
Ljusbågar utgör en betydande risk som aldrig helt kan uteslutas. De kan uppstå vid kortslutningar, kontaktfel eller skador på elsystemet. Många ljusbågeolyckor orsakas av den mänskliga faktorn, vilket innebär att risken inte helt kan elimineras.
Fordonstillverkare beräknar den termiska ljusbågeenergin för varje typ av elektriskt drivsystem för att inkludera den i sina instruktioner till verkstäder.
Dessa instruktioner hjälper verkstäderna att förstå riskerna och fastställa vilken skyddsnivå som krävs när elfara inte kan uteslutas under arbetet.
Vid arbete på elektriska anläggningar skall skyddssystemet dimensioneras så att skyddet är högre än den av fordonstillverkarens angivna termiska ljusbågeenergi.
Vanliga elbilsbatterier har ofta hög termisk ljusbågeenergifrån 30 cal/cm² och upp till över 40 cal/cm².
För att minimera risken för elchock bör säkerhetsavståndet till elektriska anordningar vara tillräckligt stort, och direkt kontakt måste undvikas. Exponering för kraftiga ljusbågar från elbilsbatterier kan orsaka svåra brännskador.
Oskyddad personal inom 4 meter från ljusbågen riskerar allvarliga skador. Detta betonar vikten av att arbete med elfara utförs på avskilda och säkra platser.

Svårsläckt med stor spridningsrisk
Bränder i batterier, oavsett storlek, är extremt svåra att släcka. Litiumjonbatterier med hög energitäthet kan leda till intensiva bränder som snabbt når temperaturer över 1 000 grader Celsius.
Denna värmeutveckling ökar risken för spridning av elden, särskilt vid ”termal runaway”, en process där en okontrollerad temperaturökning kan orsaka explosioner.
Det är därför avgörande att ha effektiva släckmetoder och en tydlig beredskapsplan.
Ett brinnande batteri kan orsaka kraftig rökutveckling som snabbt sprider sig till angränsande rum och ytor. Röken är extremt giftig och innehåller ämnen som vätefluorid och fluorvätesyra, vilket kan leda till allvarliga skador vid inandning.
Därför är det viktigt att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder och att personalen är medveten om riskerna vid brand i batterier.
Ångorna från brand i bilbatterier kan orsaka allvarliga frätskador vid inandning och hudkontakt. De innehåller giftiga ämnen som vätefluorid och fluorvätesyra, vilket kan leda till andningsproblem och brännskador. Ångorna kan också reagera med fukt i luften och öka risken för irritation.
Det är viktigt att säkerställa god ventilation och använda rätt skyddsutrustning vid hantering av batterier.
Yrkesroller och kompetenskrav i en elfordonsverkstad
Alla som arbetar i en elbilsverkstad har en viktig roll i säkerhetsarbetet. Även personal i kundmottagningen behöver en grundläggande utbildning och förståelse för elektricitet och elektriska system.
Utbildningsnivå och kunskap bör sedan anpassas efter risknivån kopplad till varje specifik yrkesroll.

A. Verksamhetsplats
1. Säkerhetsansvarig elfordon 2. Arbetsledare elfordon 3. Fackkunnig elfordon
4. Fackkunnig elfordon med högre kompetens
5. Instruerad tekniker elfordon
6. Informerad person elfordon
Yrkesroller och illustration från Branschstandard – säker hantering av högvoltsystem i elfordon, framtagen av BIL Sweden, Motorbranschens Riksförbund (MRF) och Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF).
Innan hantering av elbilsbatterier sker vid exempelvis reparation eller service, måste en riskidentifiering utföras av arbetsledaren.
Denna identifiering ska svara på följande frågor:
1. Finns det risk för elfara?
2. Kan risk för elfara inte uteslutas?
Om risken för elfara inte kan uteslutas, krävs att arbetet utförs av behörig personal med rätt kompetens samt med certifierad skyddsutrustning (PPE) och verktyg.
Allmän hantering av elfordon
» Arbete vid frånskilt högvoltssystem
» Arbete med tillkopplat högvoltssystem utan uppenbar elfara
» Arbete utförs av Instruerad tekniker elfordon eller högre nivå
» Klädsel och PPE enligt arbetsgivarens instruktion
» Utrustning och utbildning i första hjälpen efter elolycka obligatorisk
Högvoltsarbete
» Arbete på ej frånskilt högvoltssystem
» Arbete i närheten av ej frånskilt högvoltssystem där det råder osäkerhet om elektrisk fara föreligger
» Arbete utförs av Fackkunning Elfordon eller högre beroende på uppgift
» PPE ska bäras när risk för elfara ej kan elimineras
Standarder att ta stöd av vid utformning av rätt skyddslösning
EN 61482-2
Denna standard specificerar krav på skyddskläder för arbete med elektrisk utrustning där det finns risk för ljusbåge, till exempel när ett system måste öppnas. Ljusbågeplagg klassas alltid som kategori III enligt PPE-förordningen och måste uppfylla strikta krav på textilier och design för att säkerställa certifiering.
EN ISO 11612
Denna standard specificerar krav för skyddskläder vid arbeten med risk för kontakt med hetta och flamma. Standarden är indelad i olika kategorier, där kodbokstäver anger skyddsnivån som plaggen uppfyller.
För ett fullständigt skyddssystem ska kläderna täcka hals, bål, armar och ben, antingen genom en heltäckande overall eller ett tvådelat system, exempelvis jacka och byxa, som uppfyller samma certifiering.


Ljusbåge
Skyddskläder med ljusbågsskydd bör täcka hela kroppen, inklusive händer och huvud, och vara CE-märkt och certifierat för en skyddsnivå (ELIM, cal/cm²) som överstiger den termiska ljusbågeenergin som specificeras i elfordonstillverkarens riskbedömning.
Att använda certifierade lager-pålagersystem är en effektiv lösning för att kombinera komfort med skydd. Tranemo Skinsafe™ är skyddssystemet som erbjuder en högre skyddsnivå.
För att skydda mot elchock krävs rätt arbetsmetod samt isolerade handskar och verktyg. Handskarna ska vara certifierade och kontrolleras innan användning.
Det är också viktigt att minimera kontakt med elektriska komponenter och att strömbrytare är avstängda. Riskbedömning och korrekt utbildning är avgörande för att förebygga olyckor.
Vid svetsning, kapning och slipning av metall ska plagg certifierade enligt EN 11611 användas.
Svetsförkläden kan även användas för extra skydd. Plaggen bör finnas i både dam- och herrstorlekar för att säkerställa bra passform och komfort.
» EN 61482-2:2020 (ljusbåge), ELIM ska alltid vara högre
än den termiska ljusbågeenergin angiven av tillverkaren.
Minst ett lager med 8-12 cal/cm² krävs för att säkerställa
skydd vid ljusbågeolyckor.
» EN ISO 11612 (hetta och flamma)
» EN ISO 14116 (för plagg med begränsat flamskydd, t.ex Hi-Vis-västar)
» Hjälm EN 397, EN 13087-7 (ljusbåge)
» Ögon-/ansiktskydd EN 166, 170, 171
» Handskar EN 407, 388 (+ljusbåge)
» Isolerhandskar EN 60903
» Hörselskydd EN 352-1, 352-2, 130087-7
» EN 11611 (svetsning)
» EN 13034 (kemikalierivätskeform)
Källa: Branschstandard – säker hantering av högvoltsystem i elfordon, framtagen av BIL Sweden, Motorbranschens Riksförbund (MRF) och Sveriges fordonsverkstäders förening (SFVF).
Generellt
Anpassa ljusbågeskyddet efter den termiska energinivån i elfordonet och avståndet till riskkällan.
För arbete med höga energinivåer (direktkontakt med fordonet/batteriet)
Switch inkl. hjälm 40 cal/cm²
Cantex Arc 25+ 27 cal/cm²
För arbete i nära av höga energinivåer (inom Arc Flash Boundary, men ej direktkontakt med fordonet/batteriet)
Tera TX Non-Metal 8 cal/cm²
Ljusbågehandskar > 8 cal/cm²




Ljusbågehandskar

ALLA SOM GÅR TILL JOBBET HAR RÄTT ATT KOMMA HEM OSKADDA.
FÖRSTÅ RISKERNA MED ELFORDON. SÄKERSTÄLL RÄTT SKYDD.
För mer djupgående information om riskanalyser, standarder, certifieringar och hållbarhet, vänligen besök vår hemsida tranemoworkwear.se.