Tidningen M NR2 2020

T IDN IN G E N MO DIG — N U MME R 2 2020 — MO DE R AT KVI N N ORN A

NEVER WASTE A GOOD CRISIS:

NU ÄR DET TID FÖR REFORMER

7

12

Innehåll 4

Samhället, könsrollerna & lärdomarna, så slår corona

6

I spåren av Corona ökar skilsmässorna, men vilka har råd?

7

Hur står det till med jämställdheten i Sverige? Ny dokumentärfilmserie.

8

Vad händer med utrikes födda kvinnor i spåren av krisen?

9

Hur mår kvinnors företagande?

10

Vården i digitaliseringens tid

12 Så lyfter vi Sverige ur krisen. Modig möter Ulf Kristersson.

24

15

Exportera klassisk moderat politik! – Jessica Polfjärd

16

Tid för tillnyktring i miljöarbetet

17

Nytt från MUF - Linda Obiedzinski

18

Nytt från Moderata Seniorer – Margareta Pålsson

19 Korsord 20 Landet runt 23

Kontakta oss

24

Tid för reformer

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Redaktionen består av Josefin Malmqvist, chefredaktör, Susanne Ydstedt, Anna Gustbée, Cecilia Löfgreen och Olivia Nensén, ombudsman.

Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.

Grafisk form: hej@studioday.se Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenmodig.se Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se Vill du annonsera i tidningen? Kontakta moderatkvinnorna@moderaterna.se

Nu är tid för reformer ”Never waste a good crisis”, lär Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill ha sagt mot slutet av andra världskriget. Då ritade stormakterna om världsordningen, och la grunden för bildandet av Förenta Nationerna, FN. Kriser är smärtsamma när de inträffar, men erbjuder också ett tillfälle att fatta nödvändiga, och ibland impopulära, beslut.

Det såg vi i spåren av 1990-talskrisen här hemma i Sverige, när nödvändiga strukturreformer genomfördes, tack vare Lindbeck-kommissionens genomarbetade förslag. Självständig riksbank, striktare budgetprocess och konkurrensutsättning av offentlig sektor är bara några av kommissionens många förslag som idag är självklara delar av vår vardag.

Även om sviterna av smittspridningen fortfarande begränsar och plågar vårt samhälle, är nu tid att lyfta blicken och studera de större reformer som Sverige så väl behöver. De problem vårt land plågades av innan krisen finns fortsatt kvar: växande utanförskap som göder otrygghet och sliter isär vårt samhälle. Låg tillväxt och ohållbara konsekvenser av migrationspolitiken. Listan över problem kan göras lång, och Sverige behöver mer än någonsin politiskt ledarskap och handlingskraft.

De reformer som nu behövs för att jobben ska bli fler, tillväxten högre och tryggheten större har också potential att öka jämställdheten. Jobbreformer bör till exempel

Never waste a good crisis”, lär Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill ha sagt mot slutet av andra världskriget. bidra till att kvinnor och män har lika villkor på arbetsmarknaden och att kvinnor i utanförskapsområden som i dag isoleras i hemmen blir en del av arbetsgemenskapen.

Tillväxtreformer bör stärka kvinnors position som företagare och investerare.

Reformpolitiken behöver en regering som leder landet, och Modig har därför träffat Ulf Kristersson för att höra vilka reformer han vill genomföra som statsminister. I detta nummer djupdyker vi också i hur coronapandemin påverkat jämställdheten, i Sverige och utanför våra gränser. Vi har även hittat några ljusglimtar i krisen, inte minst den digitalisering som nu bryter ny mark inom sjukvården.

Låt oss ta vara på de möjligheter krisen trots allt skapar. Med hopp om en givande läsning!

JOSEFIN MALMQVIST

Ordförande

Samhället, könsrollerna och lärdomarna – så slår Corona Johanna Möllerström är professor i nationalekonomi med särskilt fokus på beteendeekonomi och en av Moderaternas första feminister.

Cecilia Löfgreen tog ett snack för att få svaret på hur pandemin förändrar samhället, könsrollerna och vad vi ska dra för lärdomar framåt.

Johanna Möllerström har ett imponerande CV. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm doktorerade hon vid Harvard universitetet i USA, har varit professor i Tyskland och är nu professor vid George Mason University i Virginia, USA. I Sverige kan vi ibland läsa hennes texter på ledarsidan i Svenska Dagbladet och hon är också med i arbetsgruppen för Moderaternas nya idéprogram.

I pandemins USA ställs idag krav på munskydd. I våras stängde i princip alla skolor ner och på flera håll i landet är de fortfarande nedstängda. Vad gäller arbetslösheten, som stigit kraftigt som en konsekvens av pandemin, har

4

servicebranschen drabbats hårdast.

Det har lett till att arbetslösheten för kvinnor ökar snabbare än för män. Det är också de som haft mest osäkra anställningar och lägst löner redan innan pandemin som blir arbetslösa först, vilket förstärker redan existerande ojämlikheter.

Den här trenden är tydligare än vid tidigare kriser.

– Här i USA pratar vi redan nu om ’generation lockdown’. När skolorna stängs så drabbas de barn som redan var utsatta hårdast, och risken att de ärver sina föräldrars utanförskap ökar. Det är det ingen som gillar. Även om USA har stor ekonomisk ojämlikhet så är den generella uppfattningen att alla ska

ha samma chanser att lyckas, att utanförskap inte ska gå i arv, berättar Johanna. Hon ser inte lika stora risker i Sverige, framförallt eftersom skolorna är öppna här. Samtidigt visar statistiken att många varit hemma med sjuka barn under våren, och nu under hösten. När barn är hemma under långa perioder så förstärks skillnaderna mellan dem och deras klasskamrater. Om man inte är i skolan så kan inte heller skolan kompensera för olika förutsättningar hemifrån.

En annan effekt av att barnen är hemma är att föräldrarna har ansvar för sina barn samtidigt som de ska arbeta. Många med kontorsjobb har möjlighet, eller till och med

Johanna Möllerström i USA tillsammans med sina döttrar, Stella 7 år och Maja 4 år. Stellas skola håller fortfarande stängt och erbjuder distansundervisning, Maja är tillbaka i förskolan men alla barn har sitt munskydd på hela dagen.

uppmuntras, att arbeta hemifrån.

För andra står valet mellan att lämna barnen hemma själva eller att helt stanna hemma från jobbet.

Den som har försökt arbeta hemma samtidigt som barnen är hemma vet att det milt sagt är utmanande.

Vi vet redan att kvinnor tar större ansvar hemma och just nu förstärks det ytterligare. Inom den akademiska världen ser man att antalet forskningsartiklar som skickas in för publicering har ökat något från män samtidigt som det har minskat från kvinnor. Strukturen med att kvinnan tar ansvar för hem och barn är i allra högsta grad levande.

– Att kvinnor nu förlorar uppemot ett år av sin karriär riskerar vi att se effekterna av under lång tid framöver. Med färre publicerade forskningsartiklar så är det färre kvinnliga professorer imorgon, och med lägre produktivitet på jobbet så missar man en framtida befordran, fortsätter Johanna. Den typen av ekonomisk kris som pandemin har lett till handlar inte om att

vissa företag går omkull för att de har fattat fel beslut, för att deras tjänster inte efterfrågas eller för att någon annan är bättre. Pandemin, med de restriktioner som följer, är en så kallad exogen störning av ekonomin, dvs en faktor som kommit externt ifrån.

– Pandemin illustrerar väl vilken roll vi moderater tycker att staten ska ha, den ska vara liten men stark. Staten ska oftast inte göra särskilt mycket, men i den här typen av krislägen finns en viktig roll för staten att fylla. Med rätt insatser kan fler behålla jobbet och företagen finnas kvar på andra sidan pandemin, så att ekonomin fortfarande fungerar.

Johanna understryker att det är viktigt att dessa tillfälliga stöd verkligen förblir just tillfälliga och att de inte permanentas. En del av en marknadsekonomi är att företag ibland går bra och ibland går dåligt, och offentliga medel ska i vanliga fall inte parera dessa marknadseffekter i någon hög utsträckning.

Men under en pandemi är det an-

norlunda. Internationellt finns det i flera länder fortfarande en del att göra lagstiftningsmässigt för att öka jämställdheten men enligt Johanna har Sverige nog gjort det mesta av det man kan, det som kvarstår är förändringar av föräldraförsäkringen där hon föreslår en individualisering och/eller en förkortning.

– För att öka jämställdheten i Sverige så är det främst vi som individer som behöver ta ansvar.

Erfarenheterna från pandemin visar att vi fortfarande har strukturer kopplade till kön och att dessa förstärks i den här typen av situationer. Det riskerar att slå igenom de kommande åren för kvinnors ekonomi, framgångar och långsiktigt på pensionen.

– I framtiden kommer pandemins effekter för kvinnor att studeras.

Det kommer visa att bristen på jämställdhet spelar roll. Förhoppningsvis kan vi dra lärdomar därav som på sikt leder till en ökad jämställdhet.

5

Moderatkvinnornas förslag för starkare ekonomi för Sveriges kvinnor • Sänka skatten med tonvikt på låga inkomster.

Arbete ska alltid löna sig.

• Utveckla RUT-avdraget, så att fler kvinnor får ihop vardagen och nya företag startas.

• Fler karriärvägar för kvinnor och satsningar på kvinnors företagande.

• Information om sparande, placeringar och ägande redan i skolan. Det är viktigare än syslöjd.

I SPÅREN AV CORONA ÖKAR SKILSMÄSSORNA, MEN VILKA HAR RÅD? I spåren av pandemin ser vi nu hur antalet skilsmässor ökar. I Sverige har ansökningarna under juni och juli ökat med 16 procent jämfört med snittet över de senaste fem åren. Under månaderna april-juli är ökningen 8 procent.

Trenden känns igen från flera andra länder, där ansökningarna om skilsmässor ökat i spåren av Coronapandemin.

Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet och berättar för SVT att antalet skilsmässor brukar öka i kristider.

Skilsmässorna ökade även under 90-talskrisen, finanskrisen 2009, liksom under krigsåren på 40-talet.

Coronakrisen är trots det lite unik.

6

Jämfört med tidigare finanskriser så innebär Coronapandemin också mer umgänge med familjen, och samtidigt färre andra kontakter, i spåren av isolering. Psykologen Björn Hedensjö tror enligt SVT att Coronapandemin bidrar till ökningen av antalet skilsmässor.

– I hushåll där man jobbar hemma får man mycket mer tid ihop. Har man något som skaver blir det mer av den varan.

Beslutet att separera är sällan enkelt och enligt en undersökning från Danske Bank så menar 1 av 5 kvinnor att de inte skulle ha råd att separera. Hela 2 av 5 anser att ekonomin är ett ganska stort hinder.

Det kanske inte är så förvånande

med tanke på att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män, beroende på hur man räknar så tjänar kvinnor omkring 88 procent av vad män tjänar. Samtidigt så äger också männen mer, enligt tankesmedjan Ownershift så äger kvinnor hälften av vad män äger i Sverige.

Starkare ekonomisk ställning för Sveriges kvinnor leder sannolikt till mer jämställda relationer, men förhoppningsvis också till att ingen kvinna avstår från att avsluta en relation därför att man inte anser sig ha råd.

CECILIA LÖFGREEN

NY DOKUMENTÄRFILMSSERIE

Hur står det till med jämställdheten i Sverige?

I en ny serie på Youtube tar Moderatkvinnorna tempen på jämställdheten i Sverige. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men nu ser vi att utvecklingen på flera områden stannat av eller till och med går åt fel håll.

I serien får forskare och andra experter komma till tals om hur män och kvinnor får lika möjligheter att göra sina egna livsval, möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. För oavsett var du kommer ifrån, vad dina föräldrar heter eller vilka val i livet du vill göra så bör du få samma möjligheter.

– I första avsnittet tar vi reda på varför kvinnor fortfarande tjänar mindre än män, får längre pension och äger hälften av vad män äger i Sverige. Inkomst och ägande är avgörande för makt och frihet att bestämma över sitt eget liv, säger Josefin Malmqvist, ordförande för Moderatkvinnorna.

Forskningen visar att kvinnor och män arbetar lika mycket i Sverige, men kvinnor står för en större del av det obetalda arbetet. Skillnaden är större än många tror: om kvinnor i Sverige skulle lönearbeta i samma utsträckning som män skul-

le Sveriges BNP öka med över 400 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 40 procent av statsbudgeten.

– För att kunna ta fram relevanta reformer för framtiden behöver vi först identifiera vilka problem det är kvinnor möter i sin vardag. Nästa steg blir att återkomma med relevanta lösningar, vilket är en del av det arbete som våra reformgrupper just nu arbetar med, säger Josefin Malmqvist.

Filmerna kommer publiceras i Moderatkvinnornas sociala medier under hösten 2020.

7

Elisabeth Svantesson

Vad händer med utrikes födda kvinnor i spåren av krisen?

Redan innan coronapandemin stod utrikes födda kvinnor längst från arbetsmarknaden i Sverige.

Bristande kunskap i det svenska språket och kort utbildningsbakgrund är två anledningar till att gruppen har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Vad händer då när ekonomin viker och konkurrensen om jobben hårdnar?

Sven-Olov Daunfeldt, forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, menar att utrikes födda kvinnors svårighet att komma in på arbetsmarknaden också beror på normer om att kvinnor ska vara hemma och ta hand om familj och hushåll.

– Obetalt arbete hemma framför betalt arbete på jobbet är i många fall inte bara mer attraktivt, utan närmast uppmuntras genom utformningen av svenska bidragsoch ersättningssystem, menar Daunfeldt. Om dessa kvinnor inte får möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, utan förpassas till hemmet, väntar bara utanförskap. Elisabeth Svantesson,

8

Sven-Olov Daunfeldt ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, förklarar att nyckeln till frihet är egen försörjning.

– Regeringen kallar sig feministisk, men gör väldigt lite för att ta tag i det verkliga jämställdhetsproblemet: invandrade kvinnors möjligheter att försörja sig själva. Kanske är det lättare att diskutera kvotering i bolagsstyrelser än att lägga sin kraft och energi på det faktum att

det tar 10 år innan ens hälften av de invandrade kvinnorna etablerat sig på arbetsmarknaden, säger Svantesson.

För att bryta utanförskapet är det helt centralt att utrikes födda kvinnor får in en fot på arbetsmarknaden.

– Hembesök hos de som mottar försörjningsstöd, språkundervisning under föräldraledigheten samt ett bidragstak så att det alltid lönar sig att jobba är därför tre viktiga delar som måste komma på plats, fortsätter Svantesson.

I kölvattnet av coronapandemin fördjupas utrikes födda kvinnors utanförskap. Utöver lösare anknytning till arbetsmarknaden, så arbetar dessa kvinnor oftare i branscher som drabbats hårt av coronakrisen, förklarar Daunfeldt.

Nödvändiga reformer behöver därför snarast komma på plats, helst redan igår, för att inte utanförskapet också ska gå i arv till kommande generationer.

OLIVIA NENSÉN

Hur mår kvinnors företagande?

Kvinnor är sedan tidigare underrepresenterade bland företagare och endast en av tre företagare är kvinnor. Vad beror det på och hur kan det förändras? Pandemin har dessutom ställt till det rejält i vissa branscher samtidigt som det har skapat nya möjligheter för andra företagare och branscher. Hur ser nuläget ut och varför ser det ut så?

Vilka insatser är viktigast för att få fler kvinnor att välja entreprenörslivet och därmed bana väg för fler fö-

retag som ägs och styrs av kvinnor?

Moderatkvinnornas reformgrupp för kvinnors företagande anordnade den 2 september ett seminarium, där båda panelerna hade flera bra förslag. Minskat regelkrångel, förbättra trygghetssystemen, långsiktig opinionsbildning för att fler ska våga ta steget till entreprenörskap, lyft fram fler kvinnor som driver företag som förebilder, gör det lättare att anställa och förändra LAS, var bara några av alla idéer

Se seminariet i efterhand här! som lyftes. Har det kommit något positivt ur krisen då? Tja, en del företag har ju faktiskt blomstrat och hittat nya affärsområden, men framför allt är det kanske först nu som Sverige och svenskarna börjar förstå hur viktiga småföretagare är – liksom hur oerhört svårt och utsatt livet som företagare emellanåt kan vara.

SUSANNE YDSTEDT

9

Vården i </> digitaliseringens tid } Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025.

Idag ligger vi på sjätte plats i FNs rankning, men något hände under pandemin. De digitala vårdtjänsterna började användas av – i stort sett – alla.

– Pandemin har förnyat och förankrat den digitala förvaltningens roll – både i sin konventionella leverans av digitala tjänster och i nya innovativa insatser för att hantera krisen, säger Liu Zhenmin, biträdande generalsekreterare för FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor, i ett pressmeddelande.

I Sverige har privata nätläkartjänster drivit på utvecklingen, men har - fram tills nu - fått ett förhållandevis njuggt emottagande från deras offentliga kollegor. Nätläkartjänsten Kry har funnits sedan 2015 och ville till en början sälja en teknisk plattform, men regionerna (dåvarande landstingen) var inte intresserade. Istället startade Kry en egen vårdtjänst.

Men sen kom pandemin och med den ansträngda resurser, ökat behov av vård, rädslan för att bli

10

Vi har sett en stor ökning av alla typer av patienter, men särskilt 50+ vilket är kul! smittad – och ett lite annat synsätt gällande digitalt utförd vård. Entré digital explosion.

– Tack vare att vi redan hade tekniken och tjänsten på plats så kunde vi snabbt skala upp när det behövdes. Vi har sett en stor ökning av alla typer av patienter, men särskilt 50+ vilket är kul! Det är inte främst direkt covid-19, utan det är andra vanliga primärvårdsärenden som våra patienter nu istället gjort digitalt. En stor del kommer vara en permanent förändring i hur man söker vård, menar Malin Wallin,

chef för affärsutveckling på Kry Sverige. Enligt SKR så ökade användningen av regionernas digitala vårdmöjligheter med upp till 1000 procent under Coronavåren. Den kraftigaste ökningen finns i gruppen över 50 år. Kanske är de äldres insteg i den digitala vårdvärlden en av få de positiva sakerna som pandemin och dess effekter fört med sig?

– Att använda digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvården är ett sätt att använda de resurser vi har på ett bättre och mer effektivt sätt till gagn både för verksamheten och för patienterna. Personalen har mött detta mycket annorlunda läge på ett fantastiskt sätt och hittat nya lösningar med snabb samordning och samverkan. Så säger Anna-Lena Holberg (M), ordförande i styrelsen för Sjukhusen i väster i Västra

<-- Carl Johan Sonesson {M}

Maria Wallin; Kry -->

<-- Anna-Lena Holberg {M}

Covidpandemin har mitt i allt elände släppt fram en rad kreativa lösningar.

Götalandsregionen. Hon understryker att pandemin har gjort att efterfrågan på digitala lösningar ökat dramatiskt och får medhåll av sin skånske regionkollega.

– Covidpandemin har mitt i allt elände släppt fram en rad kreativa lösningar, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordfö-

rande i Skåne. För politiken märks det hur videokonferenser har ersatt många möten, ibland behövs fysiska möten, men långt ifrån alltid. Pandemin har också skyndat på utvecklingen mot mer digitala läkarbesök i den offentliga vården.

Många har nu fått upp ögonen för digitaliseringens möjligheter och att kontakta vården digitalt är nu något helt normalt. Så kommer den digitala utvecklingen att fortsätta i samma höga tempo, eller vad kan vi förvänta oss? Svaret blir ja, om man frågar Malin Wallin på Kry. – Digital vård är ännu bara i sin linda, det kommer kunna gå att

göra så mycket mer! Smarta hemtester av olika slag och frihet att själv vara delaktig i sin vård, inte minst för kroniska tillstånd, för att nämna några saker. Vi kommer också se hur digitalt och fysiskt allt mer flyter ihop sömlöst för att passa patienten så bra som möjligt.

Tvärtom från den traditionella primärvården så började vi i det digitala men öppnar nu också fysiska vårdcentraler runt om i landet. Om vi kan möta varje patient på rätt vårdnivå så sparas resurser till de som behöver där det behövs - det är smart vård.

SUSANNE YDSTEDT

11

Så lyfter vi Sverige ur krisen Det virus som ingen av oss hade hört talas om för ett år sedan har under de senaste månaderna kastat in världen – och Sverige – i en pandemi som nu tagit över en miljon människoliv, och vad som riskerar att bli en djup ekonomisk kris.

Tidningen Modig har träffat Moderaternas partiledare Ulf Kristersson för att prata om coronakrisen och vilka reformer som behövs för att lyfta Sverige ur krisen.

Coronakrisen har drabbat Sverige hårt. Vilka är de viktigaste lärdomarna hittills?

– Många länder är fortfarande ödmjuka inför vart detta tar vägen.

Men två saker kan vi konstatera redan nu: sjukvården klarade av att snabbt ställa om, och Sverige har misslyckats med att skydda de allra mest sårbara. Det ena inger hopp, och det andra är ett mycket allvarligt misslyckande. Det vi nu måste göra är att dra lärdom, och förbättra den svenska strategin. Sverige får inte än en gång svika våra äldre.

12

Du upprepade under våren, gång på gång, behovet av utökad testning. Fungerar testningen tillräckligt bra idag?

– Jag tog upp frågan om testning med Stefan Löfven redan den 11 mars, och sa att mäta är att veta.

Det dröjde tre månader innan Sverige kom igång – och först efter att regionerna i princip tog över hela jobbet från regeringen. Nu måste staten säkerställa att vi också tar tillvara på testning för att hitta dem som är sjuka, och att vi testar alla som den smittade haft kontakt

med. Här finns en rejäl bakläxa för regeringen.

Winston Churchill lär ha sagt ”never waste a good crisis”. Kriser är ett tillfälle att genomföra också obekväma reformer. Om du hade varit statsminister idag – vilka är de första reformer som du hade genomfört?

– En del av våra problem hänger ihop med coronakrisen, men de flesta plågade Sverige redan innan.

Ett allvarligt utanförskap i våra förorter med hög arbetslöshet och en allt värre kriminalitet i hela sam-

Josefin Malmqvist med Ulf Kristersson.

De första reformerna en borgerlig regering genomför behöver därför ta sikte på arbetslösheten och kriminaliteten. hället. De första reformerna en borgerlig regering genomför behöver därför ta sikte på arbetslösheten och kriminaliteten. Vi måste också styra mot en betydligt stramare invandringspolitik.

Regeringen har höjt a-kassan och gör det mindre lönsamt att arbeta genom att permanent sänka skatten på bidrag. Vilka effekter får det när arbetslinjen monteras ner?

– Lärdomen från tidigare kriser är att det är arbetslinjen – inte bidragslinjen – som tar Sverige framåt. Det betyder att vi behöver jobba oss ur krisen. Övertygelsen att jobb alltid är bättre än bidrag måste prägla den ekonomiska politiken.

Det betyder också att de tillfälliga krisåtgärderna ska återställas så

fort som möjligt, både för företag och anställda.

Som du redan konstaterat plågades Sverige av ett växande utanförskap redan innan coronakrisen. Nu fördjupas det ytterligare, och vårt samhälle riskerar att slitas isär. Hur vänder vi utvecklingen?

– Ja, redan innan krisen hade Socialdemokraternas jobbpolitik misslyckats. Då hade vi EU:s femte högsta arbetslöshet och lägst tillväxt per person i hela EU. Idag har Sverige till och med högre

13

arbetslöshet än Frankrike. Men vi som jobbade med de reformer som bröt utanförskapet förra gången, vi vet tre saker. Det är svårt. Det tar tid. Och det går. Den här gången kommer det bland annat att kräva ett bidragstak som gör att det alltid lönar sig att jobba, och kvalificering in till den svenska välfärden.

Ser du att de reformer som nu måste göras också har potential att öka jämställdheten?

– Helt klart är det så. Ett av Sveriges största samhällsproblem är en allt djupare arbetslöshet bland kvinnor födda i Afrika och Mellanöstern. I vissa guppar saknar hälften jobb.

Fler måste jobba, och med det få mer makt att bestämma över sitt eget liv.

Det växande utanförskapet göder också brottslighet. Barn rånas av kringdrivande gäng, oskyldiga människor skjuts på öppen gata och hela bostadsområden kont-

14

Fler måste jobba, och med det få mer makt att bestämma över sitt eget liv. rolleras av gäng. Det är lätt att uppleva läget som nattsvart. Vad behöver politiken göra?

– Här finns inga genvägar. Ska vi klara av att slå ut gängen och återupprätta tryggheten kommer det krävas en helt ny kriminalpolitik.

Moderaterna vill se dubbla straff för gängkriminella, fler utvisningar och nya verktyg till polisen. Vi måste också se till att fler unga killar klarar skolan och lär sig svenska, och att socialtjänsten får bättre förutsättningar att tidigt hjälpa unga som hamnat fel.

Sverige står idag inför den värsta bostadskrisen på 50 år, som vän-

tas förvärras ytterligare på grund av coronapandemin. Hur vänder vi krisen till en tillväxtmotor?

– Det finns mycket vi måste göra, men framförallt handlar det om att göra det enklare att bygga genom mindre omfattande och tydligare regler. Vi behöver också se till att det finns mer attraktiv mark att bygga på. Det arbetet behöver kommunerna leda, och från nationellt håll måste vi uppdatera strandskyddet och se över riksintressena.

Coronapandemin är på intet sätt över, men vi har mer eller mindre lärt oss att leva med viruset.

Hur ser du på en höst med arbete hemifrån?

– Jag kan helt ärligt säga att jag saknar att vara på plats. Träffa människor och jobba tillsammans för en ny kurs för Sverige. Vi får laga efter läge: digitala träffar, eller mindre träffar med mycket avstånd.

U T R I K E S K R Ö N I K A — J E S S I C A P O L FJ Ä R D

EXPORTERA KLASSISK MODERAT POLITIK! Frågor som länge delat Europaparlamentet i två läger blev nästan över en natt “den enda lösningen” för att komma ur krisen. Transfereringar, som tidigare varit helt otänkbara för många, blev plötsligt nödvändiga. Att vi skulle satsa på insatser för klimat och miljö var inte längre lika självklart. Jag har nog aldrig under min tid i politiken sett så många, så synkroniserat, ge devisen “never waste a good crisis” ett gemensamt ansikte som under den pågående pandemin.

Vi i Sverige borde inte vara sämre än de andra, även om krisen kommer att leda till reformer vi inte vill se finns det en hel del vi kan åstadkomma i återhämtningen efter krisen. Vi har nu på allvar en viktig chans att ställa om, inte stänga av. Pengarna som går till europeiska länder borde komma med krav. Först och främst genom att en stor del ska investeras i grön teknik.

Vi borde också tillvarata chansen att driva på för reformer av medlemsländernas ekonomier.

Det är som bekant enklare att laga taket medan solen skiner. Europa hade obruten tillväxt under flera år, men många länder valde att inte genomföra nödvändiga reformer.

Det behöver nu ändras, en gång för alla. Klassisk moderat politik – att det ska löna sig att jobba, att medborgare ska göra rätt för sig och att man inte krampaktigt kan hålla kvar i utdöende industrier – behöver exporteras till resten av EU.

Vi har nu på allvar en viktig chans att ställa om, inte stänga av.

J E S S I C A P O L FJ Ä R D

Europaparlamentariker

15

Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot (M) och andre vice ordförande i Miljöoch jordbruksutskottet.

Tid för tillnyktring i miljöarbetet År 2020 skulle ha blivit supermiljöåret. Världens ledande forskare och politiker inom området skulle ha träffats på COP26 i Glasgow. Alla skulle uppdaterat sina åtaganden och prioriteringar. Så blev det förstås inte. Från att tidigare varit i toppen på den politiska agendan har miljö- och klimatfrågor fått stå tillbaka för frågor som mer akut berör liv och död. Vi ringde upp Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot (M) och andre vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, för att höra lite om vad pandemin innebär för miljöarbetet.

Det är faktiskt inte enbart dåligt, nu får alla tid att fundera och kanske vi kan få en tillnyktring i det globala miljöarbetet, menar Jessica Rosencrantz. Vi vill utnyttja tidsfönstret smart och förbereda

16

en grön återstart av ekonomin som samtidigt också främjar tillväxten.

Kopplingen tillväxt och miljö är något hon återkommer till flera gånger under vårt samtal; utan tillväxt har vi inte råd att satsa på ny teknik och innovationer som gör vår värld renare. Kanske krisen kan bidra till att sätta punkt för den påtagligt irriterande och tyvärr vanligt förekommande tesen att det finns ett motsatsförhållande mellan klimat och tillväxt, funderar hon högt.

– Från min horisont så menar jag att vi i den akuta krisen ska prioritera att rädda liv och företag, men krisen ska heller inte bli en förevändning för att sänka ambitionerna på miljöområdet. Istället ska vi göra vad vi kan för att investeringarna ska bli hållbara.

Konkret vill Moderaterna ha ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp; något som ledande experter intygar vore det bästa. Det skulle medföra att fler länder i världen börjar agera långsiktigt och grönare. Nationellt driver partiet bland annat en omställning av industrin och elektrifiering av våra transporter genom utbyggnad av laddinfrastruktur.

Under pandemin har regeringen lyssnat duktigt på experter och jag hoppas att det sprider sig till fler områden, såsom miljö och klimat.

Vi behöver tuffare konsekvensanalyser och utvärderingar av förslag och få ett slut på åtgärder som kostar mer än det smakar, menar Jessica Rosencrantz.

SUSANNE YDSTEDT

ÄR DU MEDLEM I ÖPPNA MODERATER? STÖD KÄRLEKEN OCH BLI MEDLEM!

Elvira Löwenadler

I Tidningen Modigs senaste nummer kunde ni läsa om hur vi i Moderata Ungdomsförbundet längtade efter att få kampanja och möta unga väljare igen - nu har vi äntligen fått göra det!

Efter många månaders uppehåll har man lättat på delar av förbundets coronarelaterade restriktioner och det är därmed möjligt att återigen ha fysiska kampanjer. Utomhus såklart, med stora avstånd och helst en flaska handsprit per person, men vad gör det när man faktiskt får kampanja?

Ingen är gladare än vi och under de senaste veckorna har det värvats flera hundra medlemmar till Sveriges bästa ungdomsförbund.

Alla andra år hade sommar betytt Prideparader i mängder för MUF. I år är det inte så, utan vi har fått hålla oss till att sprida frihetens, kärlekens och toleransens budskap på sociala medier. Bäst på det har

kanske Elvira Löwenadler varit, som även är MUF-kandidat till Öppna Moderaters förbundsstyrelse.

Andra helgen i november är det dags för Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma, där en ny förbundsstyrelse ska väljas och en ny riktning inom politiken tas. Huruvida stämman blir fysisk eller digital är i skrivande stund fortfarande oklart, men oavsett hur vi ses, ser vi mycket fram emot att diskutera och debattera bland annat monarki, artificiell intelligens, klimatsatsningar, strandskydd, digitalisering i skolan och mycket, mycket mer.

Även om en del börjar gå tillbaka till det normala, är allt inte som vanligt ännu. I nuläget befinner vi oss i ett limbo, där Zoom-aktiviteter kombineras med traditionella talarpass och grillkvällar i det fria.

Oavsett hur de närmsta månaderna kommer se ut, är MUF redo att för-

svara friheten. Närmast ligger fokus på ett ansvarsfullt kampanjande, handtvätt till låten ”Sverige jobbar!” och ett hopp om att en andra våg inte slår till.

PS. I nästa nummer är det dags att intervjua några framstående MUF-tjejer! Har du något förslag eller önskemål?

Hör av dig till redaktören!

LINDA OBIEDZINSKI

Redaktör för MUF-sidan

17

Stanna hemma om du är 70 år eller äldre!

När man åker buss i Örebro län möts man av informationsskyltar på vilka det står ”Stanna hemma om du är 70 år eller äldre” och på bilden syns en person med käpp.

Det är Region Örebro län som står bakom den samhällsinformationen, vilken jag upplever som synnerligen diskriminerande. Ålderism och åldersdiskriminering breder ut sig i Sverige, inte minst i dessa Coronatider. Ålder i sig är visserligen en riskgrupp, men det är fetma också.

Och vem skulle våga uppmana alla feta människor i Sverige att stanna hemma? Och hur många 70-åringar känner ni som går med käpp?

Tanken med Coronastrategin kring de äldre tilltalade de flesta när den påbjöds, men den har fått förödande konsekvenser. Besöksförbudet var inte hållbart, kanske t.o.m. olagligt och hyresgästerna på särskilda boenden har fått uppleva mer ensamhet än någonsin.

Ensamhet är en enorm riskfaktor för andra sjukdomar. Och 1 oktober slopas det nationella besöksförbudet. Och varifrån kom smittan till alla dem med äldreomsorg som dog under de första fyra månaderna?

Inte från de anhöriga i alla fall.

Troligtvis från personalen, som varken hade tillräcklig utbildning,

skyddsutrustning eller direktiv hur de skulle förfara. Min mamma Elsie 97 år, har i hemtjänsten mött så många vikarier under denna tid och tyvärr flera som inte förstår svenska eller själva kan göra sig förstådda. Kommunernas äldreomsorg är till för de gamla och inte för att integrera nyanlända!

Nu måste äldreomsorgen förbättras. Visst behövs pengar, men också krav på värdighet och att svenska ska pratas och förstås.

M A R G A R E TA PÅ L S S O N

ordförande Moderata Seniorer

Spetsutbildningen Aktion MKF Efter två uppskjutna träffar till följd av coronapandemin drar Moderatkvinnornas spetsutbildning äntligen igång igen. Något förändrade förutsättningar, men med samma engagemang! Den 18 september träffades grupp 29 för sin andra

18

träff. 20 kvinnor från hela Sverige samlades och temat för just denna helg var strategisk kommunikation och varumärkesbyggande.

Det blev en hel del samtal om det politiska ledarskapet, både i opposition och i majoritet. Vi är

också nu i startgroparna för att motta nomineringar från länsförbunden inför uppstarten av 2021 års grupp, som får möjligheten att drillas i ledarskap, kommunikation och politikutveckling. Vi ser fram emot era ansökningar!

1 O K TO B E R

1 NOVEMBER

1 DECEMBER

Sista dag att ansöka hos ditt länsförbund.

Sista dag för länsförbunden att nominera.

Besked om antagning!

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 6 november 2020, för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Veronika Håkansson, Storuman, Margareta Schlee, Norrhult, Börje Erlandsson, Lessebo, Christina Johansson, Bjurholm, Annelie Sjöberg, Eksjö, Marie Henström, Helena Antoni och Axel Storckenfeld, Kungsbacka, som löste korsordet 1/2020. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris.

Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit

19

Bild från innan corona STO CKHO L MS L ÄN

GÄV L E B ORG

Moderatkvinnorna Gävleborg och Gävle firade "Håll Sverige rent-dagen" med att plocka upp sopor.

Stockholms län börjar hösten med att rivstarta sin spetsutbildning, tillsammans med ett härligt gäng med fantastiska kvinnor. Till följd av coronapandemin kan inte alla delta fysiskt på utbildningen, och då finns det möjlighet att delta digitalt. Precis som många andra har Stockholm varit tvungna att ställa in planerade kampanjer och större evenemang.

https://dice.masterdesign.se/moderatkvinnorna/

WEBBSHOP! Moderatkvinnornas webbshop finns nu på plats!

Här kan du köpa tröjor, knappar, och kampanjmaterial.

Webbshoppen hittar ni som en del av Moderaternas webbshop på intranätet. Köp en Jämställdhet är frihet-tröja du också!

20

Ö R E B RO

En händelserik tid har varit och väntar Moderatkvinnorna i Örebro. Två nya personer har tillkommit till presidiet, Cecilia Albertsson ny vice ordförande, från Hällefors/ Grythyttan, och Amanda Lindgren, ledamot i MSU rikskommitté och vice ordförande i Örebro. Amanda har en vision om att koppla MK och MUF för att på så sätt få fler unga kvinnor att stödja MK. Man planerar även för att en bokcirkel ska återstartas i höst med Svenonius senaste bok.

VÄSTRA GÖTAL AND

Att ställa om, inte ställa in, är mottot för Västra Götaland inför hösten och vinterns verksamhetsplanering. Den 30 september hade länet ett digitalt möte för alla Moderatkvinnoansvariga i Västra Götaland. Syftet var att ge samtliga information om vad som händer både centralt och regionalt och diskuterar hur arbetet ska se ut framöver.

ÖST E RG ÖT L A N D

I Östergötland har man inlett MKF Öst spetsutbildning. Utbildningen omfattar fem träffar samt en avslutande resa till Bryssel. Första mötet gästades av ingen mindre än talmannen.

Den 6 oktober håller Östergötland en debatt live tillsammans med Linköpings kommun och organisationerna Hjältar och Hjältinnor samt Glöm aldrig Pela och Fadime. Temat är: Varför uppfostras flickor och pojkar olika? Och vad kan /bör politiken göra åt detta?

UPPSAL A

I Uppsala fortsätter man att driva Moderatkvinnornas länsgemensamma handlingsprogram för våld i nära relationer, i synnerhet våld mot kvinnor. Idag går arbetet främst ut på att ringa till olika kvinnojourer för att se hur det är ställt idag och om våldet har ökat till följd av coronapandemin.

21

stodlinjen.se

Regler + villkor gäller. Spela ansvarsfullt.

Köp en M-Lott!

och ge dig chansen att vinna upp till 10 miljoner.

M-Lotteriet är ett prenumerationslotteri för alla som vill kombinera stöd till Moderaterna med chansen att vinna fina priser. M-Lotteriet är ett månadslotteri där du prenumererar på en eller flera lotter varje månad och betalar via autogiro.

Lotten kostar 200 kr per månad.

Stöd vårt arbete för ett friare Sverige!

Läs mer och köp lotter på:

mlotten.se

Detta är en annons för Moderaternas månadslotteri: M-Lotteriet

22

KO N TA K TA O S S

Engagera dig du också!

STYRELSEN

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736947974 Vice ordförande/ Västra Götaland Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703822972

Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733479850

Värmland Marie Oudin marie.oudin@moderaterna.se 070-2444706

Västmanland Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 073-7438600

Östergötland Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms stad Jennyfer Redin jennyfer.redin@moderaterna.se 073-6212002

Stockholms län Anki Svensson anki.svensson@tyreso.se

Jönköpings län Johanna Kindberg Bakos johanna@kindbergs.se 0709-533635

Södermanland Ewa Thalén Finné ewa.thalenfinne@strangnas.se 070-3197488

Uppsala län Inger Börjesson inger.borjesson@live.se 070-2599318

Gotland Vakant

Kronoberg Anna Gustbée anna.gustbee@moderaterna.se 070-4926240

Kalmar län Susanne Eliasson ssh.eliasson@telia.com 072-7118778

Halland Nevrie B. Suleyman NBSuleyman@gmail.com 073-9367613

Blekinge Emina Cejvan emina.cejvan@gmail.com 073-9983371

Skåne Ulrika Dakouri ulrika.dakouri@moderaterna.se 0762-959495

Örebro län Anna Danielsson anna.danielsson@moderaterna.se 070-7416738

Västernorrland Viktoria Jansson viktoria.jansson@moderaterna.se 073-5081528

Dalarna Veronica Zetterberg veronicazetterberg70@gmail.com 070-5454619

Gävleborg Therése Hammarberg therese.moderat.gavle@gmail.com

Norrbotten Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 070-2375615

Jämtlands län Jannike Hillding jannike.hillding@gmail.com 070-3275999

Västerbottens län Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 070-3896619

M O D E R AT K V I N N O R N A DÄ R D U B O R

23

Följ Moderatkvinnorna i sociala medier @moderatkvinnorna.officiella @moderatkvinnorna @Mkvinnorna Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

Reformgrupp integration, Anna af Sillén, reformgrupp jobb och ekonomi, Josefin Malmqvist, reformgrupp företagande, Linda Frohm, reformgrupp trygghet, Louise Meijer, reformgrupp miljö och klimat, Sofia Arkelsten

Reformer för ökad jämställdhet Sverige behöver återigen ett parti som på allvar tar kampen för jämställdhet och allas möjlighet att göra egna livsval och förverkliga sina egna drömmar. Sverige lyfts ofta fram som ett av världens mest jämställda länder, men utvecklingen har nu stannat av eller går till och med åt fel håll. Det är nu halvtid i Moderatkvinnornas

24

reformarbete. Reformer måste utgå från samhällsproblem, och därför har stor vikt lagts vid att analysera orsakerna till de problem som finns i vårt samhälle.

De reformer som Sverige behöver för att jobben ska bli fler, tillväxten högre och tryggheten större har också potential att öka jämställdheten. Jobbreformer bör

till exempel bidra till att kvinnor och män har lika villkor på arbetsmarknaden och att kvinnor i utanförskapsområden som i dag isoleras i hemmen blir en del av arbetsgemenskapen. Tillväxtreformer bör stärka kvinnors position som företagare och investerare och samtidigt bidra till en grönare värld.