Hon ringde i börsklockan på Nasdaq för jämställdhet
De leder Sverige efter valet
Företagande är en del av svensk kultur 16 Från ungdomsförbundet till maktens korridorer — Linda Obiedzinski
Tjärdrottningen i Vindeln — Magdalena Andersson
Landet runt
Utan kvinnliga entreprenörer stannar välfärdens utveckling — Gustaf Drougge
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Amanda Thonander. För signerat material svarar respektive skribent.
Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Amanda Thonander (chefredaktör), Annsofie Thuresson, Ida Dahlgren, Amanda Håkansson, Johanna Andersson och Charlotte Carlgren.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.
Att sluta göra saker gör ont
Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Företag som förändrat och förbättrat världen har grundats och växt fram här. Trots den kulturella motviljan mot skryt finns det få saker som gör oss så stolta som svenska uppfinningar, innovationer och företag.
Den socialdemokratiska självbilden gör ofta gällande att Sveriges välstånd är ett resultat av deras reformer och sociala ingenjörskonst. Det är gravt missvisande. Det är hårt arbete, företagande och entreprenörskap som har gjort Sverige rikt. Detta uppnåddes inte tack vare Socialdemokraternas politik, utan trots den. Under 70-talet flydde framgångsrika företag Sverige, och med dem deras kapital och investeringar. Det mest kända exemplet är Ingvar Kamprad, sinnebilden av svensk företagsamhet. Det orimliga skattetrycket fick till slut även IKEA-grundaren att lämna landet. Det säger någonting om hur destruktivt systemet hade blivit. I dag är skatten nere på en rimligare nivå, tack vare borgerliga regeringar. Samtidigt hörs inför valrörelsen återigen ivriga
krav från vänster på en ny förmögenhetsskatt. Trots detta är det inte skattefrågan som är den mest brännande för de flesta företagare i dag. I stället handlar det om en ofta kvävande regelbörda och snåriga ansökningsprocesser. Därtill kommer en överimplementering av EU-regler som snedvrider konkurrensen gentemot företag från andra länder. Här finns den största förbättringspotentialen för det svenska företagsklimatet. Ändå är det politiska intresset påfallande svagt. Det följer en enkel politisk logik: det är svårare att motivera vad som behöver sluta göras än att föreslå nya reformer. Att sluta göra saker gör ont. Och det är sällan något man vinner val på.
I detta nummer fördjupar vi oss i varför fritt företagande och entreprenörskap är grunden till ett välmående samhälle. Ni får träffa rektor Lena Lingman som berättar om hennes sociala engagemang och om hur förslag om vinstförbud i skolan framför allt slår mot små aktörer. Vi har också ett samtal med Gunilla von Platen som delar med sig av sina erfarenheter av entreprenörskap. Flera av Moderaternas
mest framstående nya kandidater berättar om sina drivkrafter och om hur de vill göra Sverige till ett ännu bättre land. Ni får också träffa statssekreteraren Karin Svanborg-Sjövall som resonerar om mekanismerna bakom svensk företagarkultur.
Jag önskar er trevlig läsning!
AMANDA THONANDER
Chefredaktör
Foto:
Gustaf Elias
Det ska spela roll att ha gått i vår skola
En bra skola ska inte bara ta elever genom utbildningen, utan också göra avtryck i deras liv. Redaktionen har träffat Hudiksvallsbaserade rektorn och skolchefen Lena Lingman för ett samtal om drivkraft, skolans uppdrag och klimatet för företagare inom välfärdsbranscher.
Berätta lite om vad du jobbar med idag och hur du hamnade där!
– I dag är jag rektor på Hudikgymnasiet samt skolchef både på Hudikgymnasiet och Hudikskolan. När folk frågar vad jag gör om dagarna brukar jag svara att jag är ägare, skolchef, rektor, vaktmästare, kurator – you name it! Det är ganska vanligt för någon som har startat en friskola.
I dagsläget har vi strax under 450 elever. Vi är den enda fristående gymnasieskolan i Hudiksvall, liksom den enda fristående grundskolan i centrala Hudiksvall. Det gör oss till ett viktigt alternativ till de kommunala skolorna här. Klimatet för just friskolor ser annorlunda ut här än i storstäder. Här handlar det inte om ett stort utbud av skolor, utan om att det faktiskt finns ett alternativ överhuvudtaget.
Hur kommer det sig att du valde att starta just en skola?
– Det hela började med ett stort socialt engagemang. Jag har jobbat mycket med ungdomar i olika typer av verksamheter. Innan jag och min kompanjon startade skola byggde vi upp arbetsmarknadsutbildningar för unga som nyligen gått ut gymnasiet. Vi märkte att de flesta var dåligt förberedda för livet efter skolan och saknade självförtroende, självkänsla och motivation för att ta sig ut i arbetslivet, och därför blev ledarskap en grundbult i vår utbildning. Vi nådde snabbt väldigt höga resultat. 90% av eleverna gick vidare till jobb eller högre studier efteråt.
Spännande! Vad är drivkraften? – Vi ville skapa världens bästa skola! En skola där eleverna trivs och kan vara sig själva samtidigt som de får en riktigt bra utbildning som de har nytta av resten av livet.
Det pratas ofta om att man driver friskola för att tjäna pengar, men för oss var aktiebolagsformen
helt enkelt mest praktisk. Det är den enklaste och mest transparenta formen att bedriva verksamhet på. Att bli företagare var inget självändamål, utan ett sätt att kunna arbeta med det vi ville.
– Vår drivkraft har alltid varit att göra skillnad. Det ska spela roll att ha gått i vår skola. Gör det inte det, har vi inget existensberättigande och då finns det andra skolor att välja. Därför måste vi göra det lite bättre.
När jag möter tidigare elever när de har blivit vuxna, vill jag höra att det spelade roll att de gick hos oss. Jag vill höra att de är trygga i sig själva, har bra självkänsla och styr sina egna liv och mår bra. Det är kvittot för oss.
Hur upplever du att det är att vara kvinna och företagare inom skolbranschen?
– Jag ser inte mig själv som just kvinnlig företagare, utan främst som företagare. Det är dock otro -
ligt tydligt att vi inom just skolbranschen talar om kvinnor som startar företag, särskilt när man tittar på skolor i vår storlek. Det finns förstås killar som gör det också, men framför allt är det tjejer, i hela landet, som startar denna typ av skolor.
Generellt inom välfärdssektorn jobbar det betydligt fler kvinnor än män, vilket gör att de flesta som startar företag inom branschen också är kvinnor. Jag tror förstås inte att kritiken mot friskolor är riktad mot kvinnor, men att kritiken är så stor mot företagande inom välfärden gör att kvinnligt företagande per automatik ifrågasätts.
Upplever du att debatten om att förbjuda vinster i skolan påverkar branschen och hur företagen drivs?
– De som väljer att starta dessa verksamheter vill ju skapa något bra och drivs av en vilja att lösa problem. Det känns som att det börjar klippas vingar här och där, och jag undrar var det kan sluta. Tyvärr märker jag redan i dag att mindre skolor hör av sig till större aktörer i branschen för att sälja och
jag kan förstå känslan av osäkerhet som leder fram till ett sådant beslut.
De flesta är nog eniga om att vi välkomnar regleringar som gör att det blir mer likvärdiga spelregler och som gör det bättre för eleverna. Vi vill ha höga krav på oss när det kommer till kvalitet och transparens! Det får däremot inte bli ett minfält av regler, vilket det känns som att vi är på väg mot. Små regleringar kan ha stor påverkan på små aktörer. Att till exempel behöva flytta verksamheten och byta adress kan bli existensavgörande. Det är som att man skjuter med hagelgevär på hela branschen. – Man tänker sällan på oss små aktörer när man tänker på friskoleägarna. Jag kan bli irriterad när gemene man är upprörda över vinster i välfärden men ofta tillägger att det inte skulle gälla oss. I slutändan är det oss regleringarna påverkar. Jag är den första att skriva under på att oseriösa friskolehuvudmän inte har något i branschen att göra. De är dock väldigt få och självklart måste det finnas likvärdighet i spelreglerna. När en kommunal skola misslyckas, drabbas ju
inte alla andra kommunala skolor.
Finns det någonting du tänker på som politiken skulle kunna göra för att förbättra för er bransch? – Bilden av friskolorna måste nyanseras och fler goda exempel lyftas som de positiva bidrag de faktiskt är. Det kommer såklart att påverka viljan att starta friskolor.
Sedan måste det bli rimligt svårt att starta en skola, och inte i det närmaste omöjligt som det är i dag. Det är en lång process som man ska igenom för ansökan och uppstart, och det är svårt att få tillstånd.
Det handlar också om finansiering. Förslag som exempelvis avdrag med 6 procent av elevpengen för friskolor skulle slå hårt. De marginalerna finns inte om man ska hålla hög kvalitet. Det måste helt enkelt gå att få ekonomin att fungera.
Jag brukar säga att i stället för att förbjuda vinster i friskolor borde man förbjuda förlust i kommunala skolor.
Hon ringde i börsklockan på Nasdaq för jämställdhet
När Gunilla von Platen var bara fyra år gammal flydde hon till Sverige från Turkiet i en blå minibuss. Idag är hon en av Sveriges mest välkända entreprenörer, investerare och företagsledare. På sitt CV kan hon bland annat sätta upp att hon på internationella kvinnodagen år 2021 fick ringa i börsklockan på Nasdaq, för att uppmärksamma jämställdhet i näringslivet.
En sjuårig Gunilla von Platen fick följa med sin pappa till grönsakshandlaren för att hjälpa till med familjens affärer. Det prutades på allt från tomater med små skavanker till mjölkpaket med kort datum. Den entreprenöriella delen av henne väcktes tidigt.
– Mitt intresse för affärer började när jag var väldigt ung! Jag och
mina syskon delade ut direktreklam, jag satt barnvakt där det behövdes, sålde vykort och smög som sexåring runt och fyllde kassar med äpplen från träd i gemensamma radhuskomplex, som jag sedan sålde till de som bodde där.
Några år senare började von Platen bygga sitt första egna bolag, med två tomma händer. Ett bolag som idag har fler än 29 000 anställ-
da. På frågan om vilka egenskaper hon anser att en entreprenör bör ha för att lyckas, svarar hon att det krävs en särskild typ av person med en särskild typ av drivkraft. – För att kunna lyckas behöver du vara lite orädd och våga se möjligheter där andra tvekar. Entreprenörslivet är intensivt, ofta dygnet runt, och innebär en ständig osäkerhet, där du själv är den som
Vi som kvinnor behöver bli bättre på att se varandra som förebilder och att hjälpa varandra på samma sätt som män i arbetslivet gör.
bär risken. Därför är disciplin och uthållighet A och O. Det kommer vara riktigt tufft på vägen, men man får inte ge sig.
Hon beskriver att hon själv besitter en enorm envishet, som har varit en ovärderlig styrka i karriären.
– Jag ger mig helt enkelt aldrig. Har jag bestämt mig för något så kommer jag att göra vad som helst för att ta mig dit! Det är sällan någon annan ser saker precis som jag ser dem. Min röda tråd är tydlig för mig, men kanske helt osynlig för någon annan. Det gör att jag själv är personen som behöver göra visionen till verklighet. Det är nästan alltid en styrka, men kan såklart ibland vara jättejobbigt också.
Vissa viktiga egenskaper menar von Platen är personliga. Kunskap kan alla lära sig, men egenskaper som driv, mod och viljan att satsa är saker som kommer tidigt och som är svårare att träna upp. Är man i grunden trygghetssökande är entreprenörskapet kanske fel bransch.
Som svar på frågan varför hon tror att andelen kvinnor på topposi-
tioner i näringslivet är mycket lägre än andelen män, svarar hon bland annat att näringslivets verkliga makt präglas av manliga nätverk. Mindre än en procent av riskkapitalet går till bolag startade av kvinnor. Män släpper inte in kvinnor i maktens korridorer och lyfter som regel sina manliga kollegor framför de kvinnliga. Kvinnor, menar von Platen, behöver utvecklas på det planet.
– Män anställer män, sätter varandras löner, sitter i varandras styrelser och är fenomenala på att lyfta andra män! En kvinna på en topposition är ofta ensam på toppen, en hona i kupan. Vi som kvinnor behöver bli bättre på att se varandra som förebilder och att hjälpa varandra på samma sätt som män i arbetslivet gör. Ser man någon annan göra något så vågar man med större sannolikhet också ta samma steg själv. Det skapar en kedjereaktion.
Det finns också strukturella orsaker till att kvinnor driver företag i lägre utsträckning än män. Bland annat upplever kvinnor ofta en större ekonomisk risk kopplad till
företagande, vilket kan bidra till en ökad rädsla för att misslyckas.
När Gunilla von Platen får frågan om hur man kan få fler att våga misslyckas, lyfter hon sin egen bakgrund. I samband med IT-kraschen förlorade hon stora summor pengar efter misslyckade investeringar i techbolag. En erfarenhet som lärde henne att enbart investera i verksamheter som hon själv förstår sig på.
Samtidigt betonar hon att motgångar är en naturlig del av företagande och något man måste lära sig att hantera. För henne blev erfarenheten ett sätt att omvärdera synen på misslyckanden från något skrämmande till något lärorikt. – Vi måste sluta se misslyckanden som någon skamligt! I Sverige där jantelagen är stark är vi så rädda för vad andra ska tycka. Den som aldrig vågar chansa på att misslyckas kommer heller aldrig att lyckas. Om vi vill få fler kvinnor att nå toppen, måste vi också acceptera att de får misslyckas på vägen, precis som män alltid har gjort.
De leder Sverige efter valet
Moderaterna har i dag 68 mandat i riksdagen, varav hälften innehas av kvinnor. Det gör partiet till ett av få i svensk politik med en helt jämställd representation. Inför valet den 13 september 2026 är målsättningen att växa ytterligare och att
Moderaterna får väljarnas förtroende att fortsatt leda landet under Ulf Kristersson. Redaktionen har träffat några kvinnor ur nästa generation av ledare för
Moderaterna, som efter valet kommer att ta plats i maktens korridorer.
Efter en intensiv period av stämmor och politikutveckling går partipolitiken nu in i en ny fas. Fokus riktas mot att lyfta fram nya företrädare som kan bidra med energi, erfarenheter och nya perspektiv i arbetet efter valet. Inom politiken finns alltid ett behov av förnyelse, samtidigt
som såväl kontinuitet som nytänkande behöver samverka för att kunna möta de utmaningar Sverige står inför. Mot den bakgrunden har redaktionen talat med sex kandidater från olika delar av landet. Personer som delar ambitionen att ta ansvar, vinna förtroende och forma morgondagens Sverige.
För riksdagskandidaten Annelie Hastig grundas det politiska engagemanget i en tydlig framtidsvision: att lämna över ett Sverige till nästa generation som är starkare, tryggare och rikare på möjligheter än idag.
– Frihet, trygghet och ansvar är ledord för mig, säger hon.
Annelie Hastig
Eleonore Lundkvist
Med en bakgrund inom företagande och med en stark landsbygdsförankring vill hon bidra till att förbättra villkoren för företagande i hela landet. Hon lyfter särskilt behovet av att stärka entreprenörskapet och värna arbetslinjen, samtidigt som hon betonar vikten av att skapa goda uppväxtvillkor för
barn och unga samt ökad trygghet i samhället.
– Ett starkt samhälle bygger på trygga barn och växande företag.
Runt om i landet finns kandidater med olika erfarenheter men med en gemensam vilja att bidra till samhällsutvecklingen. I Kronoberg lyfter regionpolitikern Ida Eriksson
vårdens tillgänglighet som en av de mest avgörande frågorna för människors vardag.
– Ingen ska behöva vänta i vårdkö eller mötas av obefintliga telefontider. Vården måste fungera när den behövs, säger hon.
Med erfarenhet från regionalt arbete har hon sett hur brister i
Hanna Netterberg
Ida Eriksson
Åsa Ekblad
Viktoria Jansson
En politik som stärker tryggheten bidrar till tillväxt och ger människor kraft att forma sina egna liv.
tillgänglighet påverkar människor direkt, och vill därför driva konkreta förbättringar som gör skillnad i vardagen. Samtidigt beskriver Ida rollen som kvinnlig politiker som både utvecklande och utmanande. Hon lyfter att kvinnor i högre utsträckning möts av personliga kommentarer och ifrågasättanden, inte minst på internet, något som påverkar det politiska samtalet.
Även i Halland lyfts sambandet mellan trygghet och tillväxt. Riksdagskandidaten Hanna Netterberg betonar att dessa två områden är ömsesidigt beroende av varandra. Hennes erfarenhet från regional utveckling och näringslivsfrågor har gjort det tydligt att energiförsörjningen och företagsklimatet är avgörande för att skapa stabilitet och förutsättningar för utveckling. För henne handlar politiken om att skapa ett klimat där både företag och individer ges möjlighet att växa och blomstra.
- En politik som stärker tryggheten bidrar till tillväxt och ger människor kraft att forma sina egna
liv, säger Hanna.
I Skåne lyfter regionpolitikern Åsa, med bakgrund inom ledarskap och organisationsutveckling, vikten av att bygga starka och fungerande team även inom politiken. Hon menar att förmågan att samla kompetens, arbeta strukturerat och hålla en långsiktig riktning är avgörande för att kunna möta komplexa samhällsutmaningar.
– Politik handlar inte bara om vad som ska göras, utan också om hur vi gör det tillsammans, säger hon.
I Västerås utgår Eleonore Lundkvist från kommunpolitikens nära koppling till människors vardag. Hon pekar på bostadsfrågan, tryggheten och infrastrukturen som centrala områden där politiska beslut får direkt och påtaglig påverkan. Med erfarenhet från lokalpolitiken betonar hon vikten av att utgå från konkreta behov och verkliga förutsättningar.
I Sundsvall beskriver Viktoria Jansson hur hennes engagemang vuxit fram genom möten med invånare och det lokala samhällslivet.
Hon understryker värdet av en välfungerande välfärd och ett näringsliv som ges rätt förutsättningar att växa, och ser detta som grundläggande för kommunens utveckling. – Kommunens uppdrag är att möta människors vardag, inte att bygga prestigeprojekt, säger hon.
Trots olika bakgrunder förenas kandidaterna i flera gemensamma prioriteringar. De betonar vikten av ansvarstagande, fungerande samhällsinstitutioner och goda villkor för arbete och företagande. Det handlar om att skapa ett samhälle där människor ges möjlighet att utvecklas och ta ansvar, samtidigt som tryggheten värnas.
Inför valet representerar de en ny generation moderata företrädare. Med erfarenheter från både yrkesliv och samhällsengagemang vill de ta en större plats i politiken och bidra till att forma framtidens Sverige.
Företagande är en del av svensk kultur
En solvarm fredag i april slår sig redaktionen ner med Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare på Kulturdepartementet, för ett samtal om svensk företagarkultur.
Foto: Olliver Petersson
Karin Svanborg-Sjövall har tidigare varit bland annat VD för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och är en etablerad samhällsdebattör med rötter i den liberala idétraditionen. Under sin karriär har hon ägnat mycket tid åt att fundera över svensk identitet och varför svenskarna är så företagsamma. När vi frågar henne hur hon först blev intresserad av dessa frågor så pekar hon på två huvudanledningar. – Det finns ett privat och ett professionellt svar. Det privata är att jag är så gammal att jag var barn före valfrihetsrevolutionen, och därför hade tråkiga egna erfarenheter av en ganska dålig kommunal skola på lågstadiet. Kampen att ta sig därifrån blev definierande för mig, både som person och politiskt.
Svanborg-Sjövall lyfter att rätten att byta skola påverkade hennes syn på makt och bidrog till var hon senare landade politiskt, även om hon då inte tänkte i politiska termer. När hon senare fick ett erbjudande om att bidra till ett projekt om näringslivets opinionsbildning omsattes intresset i ett professionellt engagemang, och det var så hon först kom till Timbro. – Jag började studera 80-talets avregleringar och insåg att valfrihetsberättelsen, och dess roll i att ena borgerligheten, inte tidigare hade analyserats på djupet. Det arbetet blev en bok.
Vi fortsätter samtalet om hennes roll som statssekreterare och om arbetet med svensk identitet, inte minst när kulturkanon togs fram. Svenskar är, och har historiskt varit, mycket företagsamma. Svanborg-Sjövall menar att det kommer från att Sverige alltid har varit ett kargt och fattigt land där det har krävts samarbete.
– Detta breddas verkligen i kulturkanon, som har ett helt avsnitt som bara handlar om ekonomisk historia, och där är just företagandet jätteviktigt! Historiskt har många svenskar behövt vara entreprenöriella för att överleva. Vi har i Sverige haft självägande bönder längre än
de flesta andra europeiska länder. De har fungerat ganska platt och samarbetsorienterat, vilket har påverkat jämlikhetssynen i svenskt företagande.
– I näringslivet är man bra på att ta tillvara erfarenheter från golvet, och avståndet mellan de som arbetar i verksamheten och de som fattar besluten är sällan stort. Det är också, tror jag, en förklaring till att välfärdsföretag ofta är skickligare än offentliga verksamheter.
När vi pratar om framtiden för svensk företagsamhet är Svan-
borg-Sjövall optimistisk. – Det var kanske på 80-talet som vi senast såg ett lika starkt fokus på att minska det regelkrångel som svenska företagare upplever. Frågor som länge haft svårt att få genomslag i den politiska debatten står nu i centrum, vilket är viktigt för näringslivet. Vi har många stora framgångar som behöver vårdas. Jag oroar mig för att ett regeringsskifte kan innebära företrädare som inte prioriterar dessa frågor lika högt. Flera av oppositionens förslag går dessutom i motsatt riktning.
När samtalet rör företagande och varför färre kvinnor än män startar företag pekar Karin Svanborg-Sjövall på skillnader mellan vänstern och borgerligheten, där vänstern ofta återkommer till kvotering.
– Det är ganska avslöjande, både för vilken syn man har på företagande och hur man ser på makt, män och kvinnor.
Borgerligheten, menar hon, utgår snarare från ett meritokratiskt perspektiv.
– Man måste utgå från att det
snarare handlar om att män och kvinnor historiskt har valt olika arbetsmarknader, vilket har skapat en könssegregation som påverkar företagandet.
Svanborg-Sjövall betonar att debatten om välfärdsföretagens vara eller icke vara är särskilt olycklig för kvinnliga företagare.
– Kvinnor har ofta arbetat i eller nära välfärdssektorn och sedan startat bolag i områden de brinner för, vilket jag tror har bidragit positivt till utvecklingen. Normaliseringen av företagande i välfärden
har varit en viktig faktor bakom att kvinnligt företagande ökat i Sverige. Välfärdsföretagande har gått från att vara kontroversiellt till att bli normalt, och är nu återigen omdebatterat.
Företagande i välfärden är en fråga som engagerar, och delar, Sverige. Svanborg-Sjövall tror att detta kan kopplas till svensk kultur. – Om den svenska självägande bonden är en grund för vårt starka företagande, kan den också förklara vår svårighet att förhålla oss till vinstbegreppet. Den offentliga sektorn har länge varit normerande i Sverige, och synen på vinst krockar med den normen. Det är ofta där det sticker i ögonen på folk.
Avslutningsvis återkommer vi till en av de stora frågorna i svensk välfärdspolitik: hur valfriheten ska vara både hållbar och trovärdig över tid. Svanborg-Sjövall resonerar kring vad som tidigare har gått snett och vad som krävs framåt. – Man behöver fortsätta ägna sig åt reformvård. Alla ny typ av lagstiftning för alltid med sig oväntade konsekvenser, vilket man inte har varit snabb nog på att ta tag i tidigare, man har inte riktigt orkat med. Det har man fått plikta för nu.
Hon pekar på att det går att vara både för valfrihet och samtidigt vara kritisk till när det framkommer misstag, fusk och missbruk av olika slag. Svanborg-Sjövall menar att det då är särskilt viktigt att man vårdar reformerna, för att minimera risken att sådant inträffar.
– Slutligen tycker jag att det är viktigt att stå upp för ett gott välfärdsföretagande och inte dra alla över en kam. Vi bör inte haka på en trend av misstänkliggörande av verksamheter bara för att de drivs privat. Det känns som ett ganska naturligt moderat ackord i min värld.
Foto: Olliver Petersson
Från ungdomsförbundet maktens korridorer
Elvira Löwenadler, Borås (25 år) Jägmästarstudent. Politiskt aktiv sedan 2015 och tidigare distriktsordförande för MUF Södra Älvsborg samt vice riksordförande för Moderat skolungdom. I dag ledamot i MUF:s och Öppna moderaters förbundsstyrelser samt ledamot i KF och gruppledare för tekniska nämnden.
Moderata ungdomsförbundet går in i valrörelsen 2026 med dubbelt så många medlemmar som i valrörelsen 2022. Under höstens val återspeglas ungdomsförbundets storlek och styrka på alla tre valsedlar. Rekordmånga medlemmar i MUF går att finna på topplaceringar i valen till kommuner, regioner och riksdagen – ett bevis på det inflytande ungdomsförbundet har och vilken viktig plantskola det är. Efter valdagen kommer många medlemmar att ta plats i maktens korridorer.
Jönköping, Enköping och Borås är tre kommuner där MUF:s infly-
Joséphine Närholm, Enköping (24 år) Gruppledare för Moderaterna i Enköping. Politiskt aktiv sedan 2018. Tidigare riksordförande för Moderat skolungdom. I dag första vice distriktsordförande för MUF Uppsala län och ordförande i vårdoch omsorgsnämnden.
tande är särskilt tydligt, och där kvinnor från Moderata ungdomsförbundet innehar andraplatsen på respektive kommunlista.
Elvira, vad är den största utmaningen som ung politiker?
– Den största utmaningen är att kunna navigera, tillåta mig själv att vara ung och komma med det perspektivet, samtidigt som jag också behöver vara väldigt tydlig och trygg i min politiska kompass. Det krävs både mycket mod och självförtroende. Sen är det nog en generell utmaning som ung att ständigt behöva bevisa sin kompetens. Allra mest som ung kvinna, tyvärr.
Tilda Kharazmi, Jönköping (23 år) Student. Politiskt aktiv sedan 2021. Tidigare ordförande för MST Jönköping, landets största MST-förening. I dag riksordförande för Moderata studenter samt ledamot i kretsstyrelsen och Öppna moderaters styrelse i Jönköping.
Joséphine, hur har dina år i MUF förberett dig på tyngre politiska uppdrag?
– MUF har betytt väldigt mycket. Det är i MUF man får testa sina vingar, utvecklas och växa in i olika roller. Man lär sig både sakpolitik och att argumentera för sina idéer, det tar man verkligen med sig vidare. Att vara skolad i kontrapropositionsvoteringar och mötesteknik är också en fördel.
Tilda, vad är ditt bästa tips till unga som engagerar sig i politiken?
– Mitt bästa tips är att våga ta plats och inte låta osäkerhet stå i vägen.
ungdomsförbundet till korridorer
Erfarenhet byggs upp över tid, och tills dess utvecklas vi genom vårt engagemang och vår vilja att lära.
Vad är det viktigaste för er att förändra eller lyckas med under kommande mandatperiod, internt eller i er kommun?
Joséphine: Att vi bygger en vård och omsorg som håller över tid både för alla de som behöver stöd och för våra medarbetare.
Elvira: Vända den negativa utveckling som Socialdemokraterna i Borås är ansvariga för. I dagsläget vill de inte ens erkänna att Borås har utsatta områden. Kan man inte erkänna problemen går de aldrig att lösa.
Tilda: Att vinna tillbaka kvinnliga väljare, genom att lyfta frågor som berör unga kvinnors vardag och framtid – som trygghet, utbildning och hälsa. Det kräver dock att Moderaterna återfinner sin särart.
Tilda Kharazmi är sedan mars riksordförande för Moderata studenter. I Moderat skolungdom är Sitra Artursson (20 år) riksordförande. Hon är även kandidat till kommunfullmäktige i Örnsköldsvik, där hon också är valledare för partiet.
Sitra, vad ser du mest fram emot i kommande valrörelse?
Att få resa runt i hela landet, och att kampanja med alla grymma och engagerade MUF:are! Jag vill att fler ska engagera sig, för att vara politiskt engagerad som ung är det roligaste man kan göra.
Alice Landerholm, är civilingenjörsstudent, ledamot i kommunfullmäktige i Strängnäs och i regionfullmäktige i Sörmland, MUF:s valledare – och snart riksdagsledamot. Hon står på plats 3 på riksdagslistan i Sörmland.
Alice, varför kandiderar du till riksdagen?
– Jag vill att Sverige ska vara ett land där vem som helst kan bli vad som helst. I vår ungdomsgeneration är det få saker som går hem lika bra som argumentet att det är rättvist att egen ansträngning ska löna sig. Jag vill fortsätta utveckla Moderaternas utbildnings- och arbetsmarknadspolitik för att garantera att så alltid är fallet.
Hur har reaktionerna varit, framför allt utifrån perspektivet att du är en ung kandidat?
– Bara hejarop! Partiet och MUF har ett otroligt samarbete, och partisterna vet vad ungdomsförbundet går för.
På tal om ungdomsförbundet, vad är ditt bästa tips för den som engagerar sig i politiken, eller som ung MUF-are och får inflytande i partiet?
– Bråka alltid när det behövs, men aldrig i onödan. I slutändan är vi ett och samma parti, och vi behöver jobba för och inte emot varandra. Min erfarenhet är att vi jobbar som allra bäst när vi gör det tillsammans och med respekt för varandras intressen.
Sitra Artursson och Tilda Kharazmi
Elin Böhlin (22 år) är civilingenjörsstudent och distriktsordförande för MUF Stockholm.
Elin Böhlin, Märta Hesslow och Ivana Westberg står på valbar plats till regionfullmäktige i respektive Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
MUF-redaktionen har frågat om vilken deras prioriterade fråga inför och under kommande mandatperiod är.
Ivana Westberg (24 år) studerar ekonomi och logistik och är förste vice distriktsordförande för MUF Göteborg.
Elin: Sjukvård och valfrihet. Under det rödgröna styret i Stockholm har sjukvården på många sätt havererat, och en mängd vårdval har avskaffats på ideologisk grund.
Märta: Fortsätta arbeta för förbättrad tillgänglighet och kortare köer. Psykiatrin är ett område där mer behöver göras, särskilt för gruppen barn och unga där psykisk ohälsa
Märta Hesslow (22 år) är juriststudent och vice riksordförande för Moderata Studenter.
har ökat mycket under en lång tid. Ivana: Förbättra kvinnovården – allt från att förebygga förlossningsskador till att skapa en endometriosvård som tar kvinnor på allvar och att förbättra vården för de som blivit utsatta för sexualbrott.
Ytterligare 240 av framtidens makthavare samlades i april för MUF:s utbildning Etappen.
Tjärdrottningen i Vindeln
Jag fick höra talas om Tjärdrottningen när jag bodde i Västerbotten och berättelsen om kvinnan som hade bott i det vackra huset ”Åströmska gården” i Vindeln stannade kvar hos mig. Hennes liv var på många sätt märkvärdigt. I en tid när de flesta kvinnorna var hemmafruar var hon såväl företagsledare som högerkvinna och aktiv samhällsbyggare. Hon gick sin egen väg.
Hon hette Ingegerd Levander och föddes 1901 i Hörby i Skåne. Hon kom till Västerbotten som guvernant, och det var där – bland tjärdalar, älvar och envisa entreprenörer – som hennes liv kom att utspelas. I Vindeln gifte hon sig med jägmästaren Birger Åström, och hon engagerade sig tidigt i familjeföretaget, Umeå Tjärexport AB. Där upptäckte hon oegentligheter, ifrågasatte etablerade sanningar och genomdrev förändringar. Det var inte alltid populärt, men ofta nödvändigt.
När maken Birger plötsligt dog 1931, stod hon ensam med två små barn, ett företag i kris och en rådande samhällsordning som tvivlade på att en kvinna skulle kunna leda ett tjärbolag. Men hon gjorde det ändå.
Direktör i hemlighet
Till en början hölls hennes roll i verksamheten hemlig. Det ansågs för riskabelt att låta kunder veta att en kvinna ledde ett så manligt kodat företag. Men Ingegerd lärde sig skilja på olika tjärsorter, testade kvalitet och reste till Norge för att återvinna förlorade marknadsandelar. Där avslöjade hon att konkur-
renter hade fuskat, konfronterade dem, återupprättade företagets rykte och vann tillbaka kunderna. Ett tydligt exempel på hennes karaktär: när hon såg problem tog hon tag i dem.
Politiken – respekt långt utanför de egna leden
Samtidigt hade hon ett stort politiskt engagemang. Hon grundade moderata kvinnoföreningar, ledde dem, satt i kommunfullmäktige, i länskvinnoråd och i Högerns centrala kvinnoråd. Respekten hon fick, både inom högern och från andra partier, byggde på samma egenskaper som i företagslivet: saklighet, integritet, förmåga att organisera och mod att ta ansvar. Ingegerd hade en oerhörd arbetskapacitet. Men det är inte främst mängden uppdrag som
imponerar. Det är att hon gjorde allt med samma grundinställning: Ansvar är inte något man får, utan något man tar.
Ledarskap som inspirerar Fortfarande i dag finns mycket att lära av Ingegerd Levander. Att ledarskap inte handlar om att passa in i en mall, utan om att kliva fram när det behövs. Att kompetens byggs genom bredd och nyfikenhet. Att kvalitet och ärlighet är långsiktiga konkurrensfördelar. Det gäller i företagande och i politiken. Det gällde på Tjärdrottningens tid. Det gäller i dag. Och det kommer att gälla även efter höstens val.
MAGDALENA ANDERSSON Ordförande Moderata kvinnors historia
GÄVLEBORG
Moderatkvinnorna Gävleborg hade en intressant och trevlig travkväll i Bollnäs den 10 april. Vi har också haft några härliga och kreativa planeringsdagar med kick off uppe i vackra Storhogna. Nu är vi laddade och peppade att måla Gävleborg blått.
BLEKINGE
Moderatkvinnorna i Blekinge har haft en givande start på våren med fokus på att stärka nätverket i länet. Under en temakväll i Karlshamn med fokus på trygghet gästades vi av expertis från det lokala sociala våldsteamet. Kul att träffen lockade flera intresserade utanför Moderatkvinnorna. Det blev en stund för att prata och lära känna varandra bättre för att stå starka framåt. Nu tar vi sikte på valrörelsen och fortsätter arbeta tillsammans för ett tryggare och växande Blekinge!
Den 20 april höll Moderatkvinnorna i Kalmar län en träff om trygghet, där Kalmar kommuns säkerhetssamordnare och lokalpolisområdeschef, medverkade och berättade om det lokala trygghetsarbetet i Kalmar.
NORRBOTTEN
I Norrbotten har Moderatkvinnorna fått besök av statsminister Ulf Kristersson, med många goda samtal och ett starkt engagemang för regionens utveckling. Dessutom har en kandidatutbildning genomförts under april. I samband med detta samlades Moderatkvinnor från hela länet, tillsammans med listettor, för en gemensam gruppbild med Karin Enström som talade under utbildningen.
ÖSTERGÖTLAND
Spetsutbildningen i Östergötland avslutades i Bryssel med ett trevligt och lärorikt besök hos europaparlamentariker Arba Kokalari.
KALMAR
UPPSALA
I Uppsala kampanjade Moderatkvinnorna den 8 mars på stora torget, och sen har vi också ordnat en talarkväll om ”en inblick i Kriminalvården och arbetet med barn i kriminalitet”, med Johan Modin som är regionchef för Kriminalvården i Region Stockholm. Väldigt roliga aktiviteter, båda två!
STOCKHOLMS STAD
På Internationella kvinnodagen kampanjade Moderatkvinnorna i Stockholms stad tillsammans med MUF Stockholm på Drottninggatan. Huvudtemat för kampanjen var ”Stoppa hedersvåld & hedersförtryck”. Fler medlemmar från Moderaterna slöt upp under dagen. MK Stockholm stads framtagna folder delades ut. Många bra och givande samtal med både stockholmare och besökare från hela Sverige.
Moderatkvinnorna i Skåne samlades för valkickoff i Ystad! Engagerade medlemmar från hela Skåne lyssnade på Anna Mannfalk om de viktiga sjukvårdsfrågorna och allt som görs i regionen, på Annsofie Thuresson om Moderatkvinnornas nationella valrörelse och en panel av lokala företrädare om viktiga frågor för kvinnliga väljare samt tips för att ta nästa steg i sitt engagemang.
VÄRMLAND
Utbildning i kommunallagen
Moderatkvinnorna i Värmland har genomfört en mycket uppskattad utbildning i kommunallagen, med Fredrik Andersson från Sunne. Intresset var stort och engagemanget högt.
Vi har också gjort ett studiebesök i Eda kommun och hos Gränstjänsten, som gav värdefulla inblickar i det arbete som bedrivs i gränsnära områden och betydelsen av samverkan över kommunoch landsgränser.
Glädjande att se många engagerade Moderatkvinnor som vill utvecklas, ta ansvar och vara väl rustade i sina förtroendeuppdrag!
JÖNKÖPING
Under Internationella kvinnodagen arrangerades eventet ‘Sköna, starka, sunda söndag’ på Science Park i Jönköping. Moderatkvinnorna deltog och fick många givande samtal. Att en del av biljettintäkterna gick till kvinno- och tjejjouren gjorde deltagandet extra meningsfullt.
SKÅNE
Korsordet
Skicka in en bild på lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 8 juni för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Stort grattis till Monika Aronsson, Tidaholm, Börje Erlandsson, Lessebo, Rosalie Keller, Kåge, Veronika Håkansson, Storuman, Birgitta Carlsson, Uppsala, Margareta Schlee, Norrhult, Kerstin Ejdertoft, Örebro, Madeleine Forssell, Örebro, Sophia Wikström, Växjö, Kristina Andersson, Skivarp, Christina Johansson, Bjurholm, Eva Magnusson, Svedala, Christina Sand, Sundbyberg, Maria Glad, Hjo, Fiddelli Whilborg, Malmö, Marie Ängelid, Sollentuna, Magdalena Andersson, Jönköping, Marie Agmén, Stockholm, Eivor Örenmark, Saltjö-Boo, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Arvin Björkgren, Umeå, Gun Selldén, Nacka, Angela Berglund, Nacka, Sonja Emilsson, Liatorp, Kristina Edvinsson, Vänersborg, Linda Haglund, Falun, Kerstin Collin, Varberg, Eva Christensen, Ingelstad och Birgit Broddéus, Göteborg, som löste korsordet 1/2026. Ni vinner två pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max en vinst per hushåll. Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit.
Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 070-2444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Utan kvinnliga entreprenörer stannar välfärdens utveckling
Valfriheten i välfärden har länge handlat om patientens och brukarens rätt att välja. Det är viktigt. Men det finns en annan dimension som får för lite uppmärksamhet, som handlar om vem som faktiskt bygger och utvecklar välfärden.
Om Sverige ska klara framtidens vård och omsorg räcker det inte att förvalta det vi redan har. Vi behöver fler som vill starta, pröva nytt och växa - och i slutändan med kvalitet konkurrera ut de som finns i dag. Här finns en outnyttjad kraft, inte minst bland kvinnor.
I dag är det nästan på modet att lyfta fram idéburna aktörer som lösningen på välfärdens utmaningar. De spelar en viktig roll och ska absolut ha goda villkor, men deras logik är i grunden förvaltande. De förbättrar och förädlar det som redan finns. De bygger sällan nytt i större skala eller driver expansion över hela landet.
Ska vi få verklig utveckling krävs något mer. Det krävs aktörer med ett inbyggt incitament att växa, effektivisera och sprida fungerande lösningar. Där spelar vinstmotivet en avgörande roll. Inte som ett självändamål, utan som en mekanism för att skala upp det som fungerar och fasa ut det som inte gör det.
Här borde Moderaterna vara tydliga. Sverige behöver fler kvinnliga välfärdsentreprenörer. Kvinnor som startar och driver
äldreboenden, vårdcentraler och HVB-hem bidrar inte bara till valfrihet, utan till innovation och kapacitet i hela systemet.
Problemet är att trösklarna i dag är för höga. Regelverken är så omfattande och administrationen så tung att det i praktiken krävs stora koncerner för att få ekonomi i verksamheten. Det stänger ute mindre aktörer och gör det betydligt svårare för nya entreprenörer att ta steget.
Konsekvensen blir ett mer koncentrerat utbud och färre idéer som prövas. Det är motsatsen till vad välfärden behöver. Med enklare regler, kortare tillståndsprocesser och större tillit till professi-
onen skulle fler kunna etablera sig. Det skulle öppna dörren för fler kvinnor att bygga företag inom välfärden i hela landet. Valfrihet handlar alltså inte bara om att välja utförare. Det handlar om att skapa förutsättningar för fler att bli utförare. Där finns nästa stora reformagenda. Om Moderaterna menar allvar med både valfrihet och kvinnligt företagande är detta en fråga att gå i bräschen för.
GUSTAF DROUGGE
Synaps, en marknadsliberal tankesmedja om sjukvård och omsorg.
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
