Issuu

T IDN IN G E N MO DIG — N U MME R 3 2020 — MO DE R AT K VI N N ORN A

SUCCÉ FÖR NY FILMSATSNING SKOLAN UNDER CORONAPANDEMIN

MUF TAR UPP KAMPEN FÖR JÄMSTÄLLDHET

Innehåll 4

Förskolans historiska betydelse för arbetslinjen – Mattias Hallberg

Tre röster om skolan i pandemitider

Succé för Moderatkvinnornas Youtube-satsning

MUF tar upp jämställdhetskampen. Modig möter Matilda Ekeblad

14 Kvinnorna som leder MUF – Linda Obiedzinski 17

Unga moderater utvecklar lösningar på Sveriges problem

Valet 2020 får inte solka “the American Dream” - Margareta Cederfelt

19 Korsord 20 Landet runt 22

Politik är viktigt – Margareta Pålsson

Kontakta oss

Världens första feministiska regering? – Susanna Silverskiöld

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Redaktionen består av Josefin Malmqvist, chefredaktör, Susanne Ydstedt, Joline Göttfert, Cecilia Löfgreen och Olivia Nensén, ombudsman. Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se. Grafisk form: hej@studioday.se

Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenmodig.se Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se Vill du annonsera i tidningen? Kontakta moderatkvinnorna@moderaterna.se

Framtiden är ljus Sverige har en teknologiskt avancerad ekonomi med en hög andel kunskapsintensiva jobb. Vårt välstånd bygger på vår förmåga att ta vara på den senaste forskningen och omsätta den i nya jobb. Vi ska konkurrera om vass forskning, och kvaliteten i vår förskola, skola och högre utbildning är därför central för Sveriges framtida konkurrenskraft. I detta nummer har vi därför lite extra fokus på hur skolan påverkats av coronapandemin. Ni får också, i den första av två delar, en historisk genomgång av förskolans betydelse för arbetslinjen och jämställdheten i Sverige. Med avstamp i forskning och beprövad erfarenhet har Moderatkvinnorna tagit tempen på jämställdheten i Sverige. I en Youtube-satsning i fem delar har vi träffat forskare och experter för att gå till botten med vilka jämställdhetshin-

der som finns kvar att lösa – och var jämställdheten nu går åt fel håll. Ni får också träffa Moderata Ungdomsförbundets nyvalda ordförande Matilda Ekeblad. Modig tog ett samtal om vad som driver henne och hennes ambition att göra Moderaterna till Sveriges största parti bland unga tjejer. Dessutom får ni träffa sju av MUF:s lokala ledare för samtal om engagemang och ledarskap. Även om läget i världen, och Sverige, just nu känns mörkt finns det ljusglimtar att ta fasta på. Med hopp om en givande läsning och en riktigt god jul!

JOSEFIN MALMQVIST

Ordförande

Goda nyheter!

Företagaren Hans Sundkvist tillsammans med kommunalrådet Oliver Rosengren, Växjö Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M)

Stopp för uppluckringarna av gymnasielagen I början av december fick Maria Malmer Stenergard med sig en majoritet i Socialförsäkringsutskottet på att stoppa regeringens planerade lättnader av ”gymnasielagen”, som skulle innebära att vuxna män utan asylskäl ska få stanna i Sverige.

Hemkörning av alkohol från restaurang Växjö och Nacka har öppnat upp för att restauranger får rätt att leverera alkoholhaltiga drycker hem till den som beställer mat. Bra, inte minst för restaurangbranchen som drabbats hårt under krisen. Nu försöker flera länsstyrelser stoppa initiativet, som efter moderata påtryckningar bland annat spridit sig till Malmö.

Förskolans historiska betydelse för jämställdhet, arbetslinje och barns uppväxtvillkor – del 1 Förskolan är en av de mest uppskattade välfärdstjänsterna i Sverige. Över 95 procent av föräldrarna med barn i 4–5 års åldern väljer att ha sina barn i förskolan. Politiker från alla läger lyfter fram den som en grundpelare i den svenska modellen och konceptet har till och med gått på export.1 Blandningen av pedagogiskt innehåll och barnomsorg som gör det möjligt att kombinera familje- och arbetsliv, har bidragit till barns kunskapsutveckling och ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. Denna artikelserie i två delar beskriver den svenska förskolan ut ett historiskt perspektiv. Den första delen handlar om förskolornas födelse och beskriver utvecklingen fram till 1980-talets stora debatt om privata förskolor. Som så mycket annat vi uppskattar med Sverige är förskolan inte något inhemskt påfund. Den första Småbarnskolan öppnade redan 1832 efter engelsk modell.

Sveriges egen Ellen Key utgav år 1900 boken Barnets århundrade som översattes till 26 språk. Lite senare hämtades inspiration från Frankrike där créches översattes till barnkrubba och mot slutet av 1800-talet etablerades ett antal Barnträdgårdar efter tysk kindergarten-förlaga. Förskolorna fanns uteslutande i städerna och var till för familjer med särskilda behov så som ensamstående arbetarmödrar. De startades och drevs av bättre bemedlade kvinnor som välgörenhetsändamål med syfte att ge barnen en kristen uppfostran, ordentlig mat, omsorg och en god hygien. Tonvikten vid de olika delarna varierade. Det fanns ingen central läroplan utan verksamheterna präglades av personalens insikter och uppfinningsrikedom. Under 1800-talet

var skolverksamhet, precis som idag, ett område där kvinnors entreprenörskap blommade ut. Frontfigurer som Anna Whitlock i Stockholm och Sigrid Rudebeck i Göteborg startade skolor som gjort bestående intryck på skolsverige.2 Den pedagogiska idédebatten stod också högt i kurs. Sveriges egen Ellen Key utgav år 1900 boken Barnets århundrade som översattes till 26 språk. Kort därefter, år 1906, öppnade Maria Montessori sin första förskola i Italien och hennes pedagogiska idéer blev omedelbart stilbildande. När de olika pedagogiska inriktningarna i de svenska förskolorna kartlades 1937 hade en av fem montessoriinriktning. På 30-talet var dock förskolor fortfarande ett begränsat fenomen. Totalt fanns det cirka 120 stycken. Förskolorna prioriterades lägre då staten fokuserade sin kraft på utbyggnaden av folkskolan för äldre barn. Allt fler förskolor övergick samtidigt till kommunal regi.

Förskoledebatten skulle dock snart ta fart. År 1932 inledde Socialdemokraterna ett regeringsinnehav, präglat av folkhemsbygget, som skulle pågå i 44 år. Högt på dagordningen stod befolkningsfrågan och folkhemsideologen Alva Myrdal var en av de som tydligast lyfte fram förskolans roll för att öka barnafödandet.3 Hon och maken Gunnar förespråkade en stor utbyggnad av så kallade storbarnkammare där barnen skulle vistas medan båda föräldrarna arbetade. Ambitionen var att få bort ”fattigstämpeln” från förskolorna och göra dem till en bred samhällsinstitution. Behovet av kvinnors arbetskraft under kriget gav visserligen förskolorna ett kort uppsving, men efterkrigstiden ledde inte till den förskoleexpansion som Myrdal propagerat för utan den fick vänta ända fram till 70-talet. Istället följde 50-talets hemmafruideal och med den en betoning på hemmets betydelse för barnens bästa. Förskola sågs som ett nödvändigt ont och istället satsade många kommuner på att stötta familjedaghem eller dagmammor

Den entreprenörsanda som gällde i förskolans första tid förbyttes mot detaljstyrning från Socialstyrelsen och kostnaderna skenade. som det också kallades. Först på 70-talet lades de första byggstenarna för den förskola vi känner till idag. Det skedde i samband med att en ny generation kvinnor kom ut på arbetsmarknaden med andra förväntningar på att kombinera arbets- och familjeliv. En bidragande orsak var att sambeskattningen avskaffades 1971. Sammantaget blev det en skriande efterfrågan på förskoleplatser. En

systematisk utbyggnad påbörjades med nya tankar om förskolepedagogik. Utbyggnaden fortsatte under så väl Socialdemokratiska som borgerliga regeringar, men behoven var svåra att möta. Den entreprenörsanda som gällde i förskolans första tid förbyttes mot detaljstyrning från Socialstyrelsen och kostnaderna skenade. Kring början av 80-talets väcktes därför intresset från en grupp entreprenörer att starta en förskola med inspiration från företagsvärlden. Resultatet blev Pysslingens förskolor. Debatten kring Pysslingen förtjänar sin egen artikel, men man kan minst sagt säga att detta fick Socialdemokraterna att bokstavligen se rött. Regeringen tog fram en stopplag för att förbjuda verksamheten redan innan den var startad. Det visade sig dock att Socialdemokraterna hamnat på fel sida av historien. Stopplagen upphävdes av regeringen Bildt 1991 och Pysslingen driver idag över 100 förskolor. 1990-talet kom att innebära stora förändringar för förskolan. Babyboom, finanskris och bud-

getsaneringar innebar svåra tider. Förskolefrågan skulle återigen stå i centrum för rikspolitiken och på valdagen 1998 var det frågan om förskoleavgifterna som fällde avgörandet. Fortsättning följer! M AT T I AS H A L L B E RG

doktorand i nationalekonomi och forskar om förskolans betydelse för barns kunskapsutveckling 1

Utbildningskoncernen Academedia driver idag ett 50 tal ”svenska” förskolor i Tyskland med planer på fortsatt expansion. 2

Sigrid Rudebecks Skola startade 1869 och firade 150 års jubileum förra året, Anna Whitlocks skola startades 1873 men kommunaliserades drygt 100 år senare. Den lades dock ned kort därefter. 2016 startades en ny kommunal gymnasieskola i Stockholm uppkallad efter Whitlock; på så sätt kan man säga att Stockholm stad rättat till sitt misstag. 3

Gunnar och Alva Myrdal utkom 1934 med boken Kris i befolkningsfrågan som argumenterade för hur den negativa nativitetstrend som Sverige upplevt på 20-talet kunde vändas samtidigt som ekonomin kunde stimuleras. I boken föreslogs omfattande reformer inom socialpolitik, utbildningspolitik och bostadspolitik. Många kom också att genomföras och den summerade fertiliteten i Sverige steg från 1,8 barn/kvinna 2,7 tio år senare.

Tre röster om skolan under pandemin Alla har på olika sätt påverkats av coronapandemin. Inte minst gäller det för skolvärlden, där många elever och lärare har fått anpassa sig oerhört snabbt till nya rutiner och digital undervisning. Vad får det för konsekvenser? Vi bad tre personer som är verksamma inom skola och utbildning att berätta om erfarenheterna från denna speciella tid.

Högre närvaro med distansundervisning? För landets gymnasieelever blev våren, precis som för resten av samhället, väldigt annorlunda. När skolorna snabbt fick ställa om till distansundervisning fanns det många frågetecken att reda ut och ingen visste säkert vad effekterna skulle bli. I Skolinspektionens rapport angående gymnasieskolornas distansundervisning under Coronapandemin är slutsatsen att övergången till distansundervisning i huvudsak har fungerat. Utmaningarna har varit flera, men det har även funnits positiva effekter. En av de tydliga effekterna som rektorerna rapporterat om är att elevers frånvaro har minskat med 20 procent i april och med hela 35 procent i maj. För många hemmasittare, och elever som av olika anledningar tidigare inte deltagit i undervisningen, bidrog vårens distansundervisning till något positivt. Många av

dessa elever har nu kunnat koncentrera sig bättre, genomfört fler uppgifter och haft enklare med att komma i tid. Andra drabbades mer negativt. För de som har en social oro i hemmet eller är nyanlända bidrog vårens distansundervisning till högre frånvaro än för andra elever. Efter en tid av distansundervisning såg dock en del rektorer att

de generellt höga närvarosiffrorna minskade. Många rapporterade att de såg en utmaning i att hålla igång elevernas motivation och självdisciplin när eleverna inte längre kan interagera med klasskompisar och lärare som vanligt. Trots att närvarograden i gymnasieskolan ökade under våren återstår dock frågan om hur gymnasieelevernas resultat påverkats av distansundervisningen. Den genomsnittliga betygspoängen låg 2020 kvar på samma nivå som 2019, men det var fler elever som tog examen efter tre år våren 2020 jämfört med våren 2019 enligt Skolverket. Om det berodde på distansundervisningen går dock ännu inte att utläsa.

ANNA GUSTBÉE

kommunpolitiker i Kronoberg

I kristider stimuleras kreativiteten

När statsminister Bildt mailade president Clinton i mars 1994 var det en stor sak, aldrig förr hade två regeringschefer utbytt mail. 1994 tillsatte regeringen Bildt en IT-kommission med uppgift att identifiera

den digitala utvecklingens möjligheter. Redan då pekade kommissionen på utbildning och skola som viktiga områden. Men det är först nu, i och med corona-pandemin, som digitaliseringen fått rejält genomslag i skolan. En omställning som gick på bara några veckor. De skolor som redan använde digitala verktyg klarade omställningen utan större problem. För andra blev omställningen betydligt tuffare. Gymnasieskolor, med elever som varit oengagerade på lektionerna, såg nu hur dessa plötsligt engagerades vid distansundervisning. Pandemin är en utmaning för skolan, men i kristider stimuleras kreativiteten. Förhoppningsvis sker nu ett tydligt insteg i skolan för det digitaliseringen erbjuder. AI-pro-

gram som ger lärare kontroll över varje elevs kunskapsnivå och som ger utmanande uppgifter utifrån elevens kunskapsnivå. Lärarbristen hanteras via fjärr- och distansundervisning. Elever som inte har legitimerade lärare lokalt kan få det, men på distans. Tekniken gör det möjligt att se till att ingen halkar efter. Det kan snabbt avslöjas via prov som inte tar lärartid i anspråk, tid som då kan användas till att eleven kommer ikapp. När vi ser tillbaka på 2020 och pandemins effekter så ser vi ett paradigmskifte för svensk skola, 26 år efter det att IT-kommissionen tillsattes.

U L L A H A M I LTO N

VD för Friskolornas Riksförbund

Vi borde tala om utbildningsskulden Redan innan pandemin kom till Sverige hade vi problem i skolan. Fler än 15% av eleverna går ut ur årskurs 9, utan att ha behörighet till gymnasiet. Skolverket publicerade nyligen betygsstatistiken för årskurs 6. Den visar att utvecklingen går åt fel håll.26,5% av eleverna hade icke godkänt i minst ett ämne. Det betyder att över 33 000 barn inte klarar skolan. Under Coronapandemin har det varit stor frånvaro, både bland elever och lärare, och många skolor bedriver distansundervisning i olika omfattning. Specialpedagogiska skolmyndigheten har redovisat att stödet till elever med särskilda behov inte fungerar och många rektorer larmar om att elever med hög frånvaro sedan tidigare är ännu mera borta nu. Skolinspektionen

bekräftar i en rapport brister för de barn som mest behöver hjälp. Skolornas skillnader i kvalitet har förstärkts och barn i socioekonomiskt utsatta områden,är de som fått störst problem sedan pandemin startade. Det är omöjligt att vara med på distansundervisning om

man bor sju personer i en etta eller om man saknar egen dator och bredband. En del barn har inte föräldrar som kan hjälpa till med skolarbetet. Vi har barn i Sverige som har skollunchen som dagens enda måltid. Om vi ska minska risken för kriminalitet, arbetslöshet, missbruk och utanförskap så ska vi se till så att alla barn lyckas i skolan,. Alla barn ska avsluta grundskolan med fullständigt betyg, och helst även gymnasiet. Jag är mycket orolig över den utbildningsskuld som vi nu får,att inte alla barn kan lyckas och nå sina drömmars mål.

KRISTINA AXÉN OLIN

utbildningspolitisk talesperson Moderaterna

Hyllad succé när Moderatkvinnorna höjer nivån i jämställdhetsdebatten I en ny dokumentärfilmserie i fem delar tar Moderatkvinnorna tempen på jämställdheten i Sverige. Att med hjälp av forskare och andra experter dyka djupt ner i samhällsproblem får anses friskt vågat i dagens snabba debattklimat. Men törsten efter ett seriöst angreppssätt i jämställdhetsdebatten är uppenbart. Filmsatsningen kan inte beskrivas som någonting annat än en

succé. I skrivande stund har bara den första filmen fått nära 50 000 visningar på YouTube, och filmerna fortsätter väcka stort intresse. Ingenting Moderaterna producerat, undantaget valrörelsefilmer, har fått lika stor spridning. Filmserien är en del i Moderatkvinnornas arbete för att göra Moderaterna till den starkaste rösten för ett jämställt Sverige. Just nu pågår ett reformarbete med fem

arbetsgrupper som tar fram nya politiska lösningar på problemen som filmerna adresserar. Har du ännu inte sett alla filmerna? Gör det redan idag! Eller för att citera Ulf Kristersson: ”Jämställdhet är i grunden en frihetsfråga. Tack Josefin Malmqvist och Moderatkvinnorna för det ni gör. Se hela filmen.”

#1. Varför äger kvinnor hälften av vad män äger i Sverige? Kvinnor äger hälften av vad män äger, tjänar mindre och får i förlängningen lägre pension än män i Sverige år 2020. Varför är det fortfarande så och vad kan politiken göra åt det? Deltar gör: Linda Waxin, medgrundare, och Evelina Bonnier, forskare, vid den partipolitiskt obundna tankesmedjan Ownershift, Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University.

#2 Varför arbetar bara 1 av 3 utrikes födda kvinnor? Utrikes födda kvinnor står längst ifrån arbetsmarknaden i Sverige. Det påverkar inte bara dessa kvinnors frihet och möjlighet att fatta beslut om sitt eget liv, utan riskerar också att gå i arv till deras barn och i förlängningen hota sammanhållningen i hela samhället. Deltar gör: Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi, Torkel Kristoffers, VD, Vardagsfrid

#3 Varför drivs bara 1 av 3 företag av kvinnor? Sverige behöver fler entreprenörer i allmänhet, och fler kvinnor i synnerhet. På 40 år har kvinnors andel av företagande i Sverige bara ökat marginellt: från 25% till 33%. Deltar gör: Gunilla von Platen, entreprenör, investerare och filantrop, Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD på Entreprenörskapsforum.

#4 Varför är det bara 5 av 100 våldtäkter som klaras upp? Våldtäktsanmälningarna i Sverige ökar och våld i nära relationer med dödlig utgång ökar. 4 av 10 kvinnor uppger att de känner sig otrygga på kvällen i sitt eget bostadsområde. Deltar gör: Åsa Witkowski, verksamhetschef, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Stina Holmberg, forskare, Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

#5 Är kvinnor sjukare än män? Betydligt fler kvinnor än män uppger att de mår psykiskt dåligt. Trots att halva befolkningen är fertil under en stor del av sitt liv bedrivs väldigt lite forskning på kvinnosjukdomar i allmänhet och förlossningsskador i synnerhet. Deltar gör: Ing-Marie Wieselgren, läkare och specialist i psykiatri, samordnare för psykisk hälsa, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Helena Kopp Kallner, överläkare och docent i gynekologi.

Josefin Malmqvist och Matilda Ekeblad.

Så blir Moderaterna största parti bland unga kvinnor 2022 En diger uppgift väntar Moderata Ungdomsförbundets nyvalda ordförande Matilda Ekeblad. Hon tar över ledartröjan i ett förbund där jämställdheten på senare år gått åt helt fel håll och idag är färre än var tredje medlem kvinna. Tidningen Modig tog ett samtal om jämställdhet, framtidstro och vilka frågor som engagerar Sveriges unga. – Jag vill att Moderaterna ska bli det största partiet bland unga kvinnor i valet 2022. Det skiljer inte så många procentenheter mellan oss och SD när det gäller största parti bland

killar, men för unga tjejer så är det Vänsterpartiet och Miljöpartiet som är stora, inleder Matilda Ekeblad, när vi ses några dagar in i det nya uppdraget. I väljaropinionen väljer tjejer och kvinnor i större utsträckning partier på vänsterkanten, medan män röstar höger. På senare år har den trenden förstärkts genom en rekordstor könsröstning, konstaterar statsvetaren Henrik Oscarsson. – Jag tror vi behöver titta på både hur vi kommunicerar, men också politikens innehåll och utveckla

den. Där skiljer jag mig väl från Benjamin [Dousa], vi har olika profilfrågor, även om vi är relativt lika politiskt så är vi intresserade av olika saker. Den nyvalda ordföranden konstaterar ödmjukt att hon ännu inte har alla svar, men likväl en vision och en tanke om vad problemet är och hur hon skulle vilja utveckla ungdomsförbundet. – Vi måste ha mer framtidstro i svensk politik. Miljö- och klimat toppar ju bland unga tjejer, och här har inte MUF tillräckligt många

politiska svar. Det ska kosta att släppa ut och vi är för kärnkraft, men det behövs väldigt mycket mer. Det hoppas jag att vi ska kunna utveckla. Vi pratar om den psykiska ohälsan som ökar i rask takt bland unga tjejer, en ökning som Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner, beskriver som alarmerande. – Jag tror att roten till problemet primärt är bilden man har av unga tjejer: att man ska vara snygg, smal, ha höga betyg, du ska vara populär.

Press och stress som förstärks av sociala medier. Politiker kan underlätta mycket, men här har vi som familj, medmänniskor och vänner ett ansvar att inte sätta den pres�sen på sina kompisar. Det politiska innehållet är givetvis centralt för ett politiskt ungdomsförbunds möjlighet att växa, men det handlar också om att få människor med sig. Hur ser du på ledarskapet i ungdomsförbundet och din roll? – Det är någonting jag funderat mycket på. Att se människor och identifiera vad människor är bra

Som ledare vill jag låta människor växa, men det är också det svåraste, att våga släppa ibland. på, det tror jag är viktigt. Som ledare vill jag låta människor växa, men det är också det svåraste, att våga släppa ibland. Du är ytterst bärare av ledarskapet,

MUFs medlemmar %

år

Vi kan vara bråkiga, men med mycket framtidstro och visioner. När partiet bara ser problemen ska vi se möjligheter och lösningar.

men det finns ju fler ledare i organisationen. Hur ska ni jobba tillsammans för att få till en förändring? – Det måste vara ett genomgripande arbete i hela förbundet och att få med sig distrikten på det här, så det blir väl egentligen min första uppgift. Jag har samlat distriktsordförandekåren för att prata om hur vi ska värva. Det börjar ju där. MUF utgör en stor del av partiets medlemsbas. När ungdomsförbundet tappar en stor del av kvinnorna i medlemskåren, vilket skett de senaste åren, får det effekt

för hela organisationen. Hur ska ni vända utvecklingen? – Det börjar inifrån. Vi kan skylla på svensk politik och att partiet bara driver förslag som intresserar killar, men vi har ett ansvar att ta tag i det: ändra hur vi värvar, prata om fler frågor, bredda oss som organisation. Och framförallt måste vi identifiera vad denna generation brinner för. Så hoppas jag att vi ska kunna attrahera fler tjejer. Matilda tycker också att det ska vara självklart för MUFare att värva nya medlemmar genom att prata

om klimatpolitik, sjukvårdspolitik och jämställdhetspolitik. – Vi är och ska vara skattesänkarpartiet, men vi behöver göra våra medlemmar trygga också i de här frågorna genom utbildningar i organisationen. Avslutningsvis, hur ser du på MUFs roll i partiet? – Vi kan vara bråkiga, men med mycket framtidstro och visioner. När partiet bara ser problemen ska vi se möjligheter och lösningar.

KVINNORNA SOM LEDER MUF Sju av MUFs 25 distrikt leds av framstående, kloka och kompetenta kvinnor. MUF-sidan tog tillfället i akt att lära känna dem lite bättre, ta reda på vilken frihetsfråga de tycker är viktigast och om de möter några speciella utmaningar som kvinna och distriktsordförande. Linda Obiedzinski, redaktör för MUF-sidan

Charlotte ”Lottis" Carlgren Distriktsordförande för MUF Kalmar 19 år, aktiv i MUF sedan 2017. Vilken är den viktigaste frihetsfrågan enligt dig? – De absolut viktigaste frihetsfrågorna för mig är jämställdhet och ekonomi. Den främsta anledningen till detta är att vi kvinnor faktiskt kan och vi kan själva. Sedan jag har kunnat prata har jag sagt ”kolla på mig” och ”kan bäst själv”, något som sammanfattar mina hjärtefrågor ganska bra. Vi kvinnor ska inte vara beroende av någon annan eller dennes ekonomi, utan kunna stå på våra egna ben. Vi ska kunna göra det vi kan bäst, utan att några grå gubbar ska klappa oss på huvudet och säga ”lilla gumman”.

Julia Jäger Tillförordnad distriktsordförande MUF Västernorrland 25 år, varit aktiv i MUF i tio år och har även uppdrag för partiet i Örnsköldsvik. Vilket är ditt bästa ledarskapstips? – Lyssna på andra. Ta emot tips av andra. Ta hjälp av andra. Var ödmjuk. Annars kommer man ha det svårt tror jag, man klarar sig inte utan andras kunskap – och dom klarar sig inte utan min. Vad är det roligaste med att vara aktiv i MUF och Moderaterna? – Helt klart alla människor man träffar. På varje stämma, valupptakt, utbildning tänker jag ”herregud, jag är omringad av människor med samma mål som jag”, vilken är en otrolig lättnad och ger mig hopp om en bättre framtid.

Fanny Hammarberg Distriktsordförande MUF Gävleborg 18 år, Varit aktiv i MUF i snart fem år. Vilket är ditt bästa ledarskapstips? – Mitt bästa ledarskapstips är att aldrig vara rädd att fråga om hjälp. Att vara en ledare innebär inte att du ska behöva göra allt själv, glöm aldrig att vi är ett lag. Varför gick du med i MUF? – Jag har alltid haft många åsikter, framförallt när det kommer till skolan. Jag gick med i elevrådet och blev elevrådsordförande i högstadiet och helt plötsligt kände jag mig inte alls lika maktlös. Därför sökte jag något där jag även kunde få vara med och påverka samhället och valde MUF, mycket för det fria skolvalet då det alltid har varit en viktig fråga för mig, vilket den även är idag.

Vad har hänt i MUF sen sist? MUFs förbundsstämma har gått av stapeln och en ny styrelse, med Matilda Ekeblad i spetsen, har valts. Stort grattis Matilda och resten av gänget! Mer om förbundsstämman kommer i nästa nummer.

Sarah Ullmark Distriktsordförande MUF Göteborg 25 år, aktiv i MUF sedan 2011, har idag även flertalet uppdrag för och i Moderaterna i Göteborg och Västra Götaland. Tycker du att du som DO möter specifika utmaningar just för att du är kvinna? – En skillnad som jag märker av i egenskap av kvinnlig distriktsordförande jämfört med mina manliga kollegor är ”toleransen” gentemot vissa beteenden. Om du som manlig distriktsordförande hamnar i konflikt upplever jag att det enklare accepteras och glöms. Kvinnliga företrädare döms hårdare och det hänger sedan med i många år framöver. Detta är inte bara i rollen som distriktsordförande utan även som ung kvinna i politiken generellt.. Vad är det roligaste med att vara aktiv i MUF och Moderaterna? – Det roligaste med mitt engagemang i MUF och Moderaterna är alla fina vänskaper jag fått, jag har hittat både pojkvän och bästa vänner genom politiken och det är såklart fantastiskt. Det är också givande att få känna att jag kan göra någon form av skillnad i kampen för ett friare och borgerligare samhälle.

Linda Obiedzinski Distriktsordförande MUF Skåne 22 år, aktiv i MUF sedan 2014, idag även kommunpolitiker i Malmö och har styrelseuppdrag i Malmömoderaterna. Vad är det roligaste med att vara aktiv i MUF och Moderaterna? – Efter ganska många år som aktiv funderar jag ibland på hur mitt liv hade sett ut om jag inte tagit beslutet att gå med i MUF, och då är det svårt att inte reflektera över allt man hade missat. Vännerna, skratten, utbildningen, gemenskapen, men också vetskapen om att man faktiskt fått påverka samhället på riktigt. Många, inklusive jag, har MUF att tacka för mycket. Icke att förglömma - att jag får vara redaktör för denna MUF-sida och har därmed fått chansen att intervjua några fantastiska DO-kollegor!

Emma Glad Distriktsordförande MUF Södra Älvsborg 18 år, aktiv i MUF sedan 2018 och sitter även bland annat i samhällsbyggnadsnämnden i Borås.

Joline Göttfert Distriktsordförande MUF Västerbotten 26 år, aktiv i MUF sedan 2015 och även vice ordförande för Umeå centrala moderatförening.

Vilket är ditt bästa ledarskapstips?

Varför gick du med i MUF?

– Mitt bästa ledarskapstips är att sätta upp mål så att medlemmarna/styrelsen har något att jobba mot. Det är väldigt viktigt att medlemmarna känner sig delaktiga och att alla verkligen arbetar mot samma mål. Det ökar inte bara motivationen utan också den slutliga produkten.

– Jag gick med i MUF för att jag tyckte att det alltid ska löna sig att jobba och ansåg att Moderaterna hade den bästa ekonomiska politiken av alla partier. Tycker du att du som DO möter specifika utmaningar just för att du är kvinna? –Nej, det tycker jag inte.

Vilken är den viktigaste frihetsfrågan enligt dig?

– Den viktigaste frihetsfrågan enligt mig är definitivt det fria skolvalet men också jämställd blodgivning.

–Jag anser att ökad trygghet utan tvekan är den viktigaste frihetsfrågan just nu.

Unga moderater utvecklar lösningar på Sveriges problem Sverige står inför allvarliga problem. För att Moderaterna ska bli största parti och det självklara alternativet för Sveriges unga krävs en politik som skapar engagemang, väcker känslor och svarar på vardagsfrågor. Unga Moderaters reformskrift släpps kort efter Moderaternas idéskrift, för att sätta fokus på konkret politik inför valet. Unga Moderater är Moderata Ungdomsförbundets nationella spetsutbildning. 17 deltagare har under ett och ett halvt år deltagit på fem träffar, gjort läxor och grupparbeten, haft en mentor och utmanat sig själva. Douglas Thor utnämndes till kursetta, och pris för bästa reformarbete gick till Amanda Thonander, Matilda Ekeblad och Lovisa Gustafsson. Utbildningens röda tråd har varit ett grupparbete. Grupperna

tilldelades områden med samhällsproblem och fick därefter i uppgift att skriva en delrapport där de sakligt och objektivt presenterade data över nuläget för det område de tilldelats. Nästa delrapport utgick från en lösningsinventering, där de i första läget inte skulle värdera lösningarna utifrån ideologiska avvägningar – bara utifrån potentiell effekt. Reformförslagen har sedan utvecklats med en reformcoach och presenterats för ett erfaret Reform-

draknäste. Grupperna presenterade avslutningsvis sina rapporter för de andra deltagarna, kursledningen och partisekreteraren på ett seminarium. Kursledningen – Helena Nanne, Ida Eriksson, Viktor Lundblad och Oliver Rosengren – har sammanställt rapporterna till en reformskrift. Den finns att läsa på: https://muf.se/um_reformskrift/ (använd gärna QR-koden ovan)

U T R I K E S K R Ö N I K A — M A R G A R E TA C E D E R F E LT

VALET 2020 FÅR INTE SOLKA THE AMERICAN DREAM Presidentvalet i USA beskrivs av många som ett ödesval, det handlar om nu eller aldrig. Valdeltagandet var det högsta under 120 år. Redan före valet utropade Trump sig till vinnare, ju närmare valdagen desto tydligare ändrades argumentationen till ett ifrågasättande av rösternas legitimitet, framför allt förtidsrösterna. Kan tyckas något ironiskt eftersom president Trump förtidsröstade. Valrörelsen präglades av konfrontation och polarisering. Till största del var det president Trump som smutskastade Biden och uttryckte misstro gentemot de legala strukturerna. Åtskilliga av de medborgare som jag talade med kände sig okomfortabla med konfrontationerna. Valet föregicks av farhågor om upplopp och kravaller. I Washington stängdes områdena runt Vita Huset av, butiker och restauranger spikade igen fönster och dörrar. Det rådde även oro för våldsamheter i vallokalerna. Glädjande nog inträffade inga av farhågorna. Valdagen och valnatten blev generellt lugn och fridfull. I det fall Trump fortsätter att ifrågasätta valets genomförande, rösternas korrekthet och räknandets giltighet tar en juridisk process vid. I en juridisk process blir det ytterst högsta domstolen som be-

Margareta Cederfelt observerade presidentvalet i USA på uppdrag av OSSE med placering i Detroit Michigan. slutar om valets giltighet. Ifrågasättandet riskerar att öka förekomsten att konspirationsteorier och misstro mot samhället. Låt inte presidentvalet 2020 bli ödesvalet som förstör visionen av USA som värdens största demokrati. Valet 2020 får inte solka ”the American Dream”.

M A R G A R E TA C E D E R F E LT

Riksdagsledamot Vice ordförande i den svenska delegationen till Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) och vice president i OSSE Parlamentariska Församling

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 1 februari 2021, för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Anna Ekman, Växjö, Christina Johansson, Bjurholm, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, GunMarie Stenström, Ugglarp, Börje Erlandsson, Lessebo, Margareta Schlee, Norrhult, Wera Tegner Johansson, Mölnlycke som löste korsordet 2/2020. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit

U PPSA L A L Ä N

Uppsala län har påbörjat sitt arbete med att få till en programserie där vi lyfter fram våra kvinnliga företrädare i vårt län. Uppsala har många duktiga kvinnliga politiker, vilka förtjänar att lyftas fram. Målsättningen är att minst en kvinna från varje kommun kommer att intervjuas, där vi initialt ställer samma frågor till alla. Vilket format som kommer att användas beror på hur de fortsatta covid-19 restriktionerna ser ut framgent. Målsättningen är att sjösätta några redan före årsskiftet. Cecilia Linder och Inger Börjesson

Ö RE B RO

En jul utan våld?

Anna Danielsson, ordförande MK Örebro län, Kim Hedbom Rydeaus, ordförande ÖM Örebro län, Magnus Stålberg, ordförande MUF Örebro län. Hannes Katja, Örebro läns eminenta ombudsman, agerade kameraman.

MK Örebro län uppmärksammade internationella dagen för våld mot kvinnor 25/11 i en digital kampanj. Tillsammans med länets ÖM och MUF synliggör vi relationsvåldet med tända ljus och en video. År 2019 förlorade en kvinna livet var tredje vecka och 28 000 anmälningar om misshandel lämnades in. Andelen kvinnor som har rapporterat att de blivit utsatta för misshandelsbrott uppgick till 25% i åldrarna 16–24. Hur många HBTQpersoner som drabbats av våld, det finns det inte ens statistik på idag!

Läs mer på tidningenm.se

STO CK H OL MS STA D

Den 4 oktober ordnade Stockholms stad ytterligare en träff inom ramen för vår populära tvåårsutbildning. En grupp om 10 kvinnor går tillsammans under två år för att lära sig mer om ledarskap, politik, ideologi, retorik och byggande av personligt varumärke. På eftermiddagen uppmärksammande MQ Stockholm kvinnligt företagande på Företagarnas dag. Närmare 30 personer kom och lyssnade på vårt panelsamtal och njöt av te och scones efteråt.

VÄSTRA GÖTAL AND

I Västra Götaland har vi bland annat fokuserat på trygghetsfrågan och gjort trygghetsvandringar på olika ställen. Vi har haft många bra samtal med människor kring hur de upplever tryggheten i sina respektive närområden. Sedan de skärpta restriktionerna infördes så har vi inte genomfört några kampanjer. Vi kommer istället att satsa på mediala utspel av olika slag. Det är oerhört viktigt att vi alla hjälps åt att minska smittspridningen.

Bild: egen bearbetning

Ö R E B R O, DA L A R N A , GÄV L E B O R G O C H N O R R B OT T E N

ÖST E RG ÖT L A N D

Den 6 november höll MK Östergötland en live-debatt med temat: Varför uppfostras flickor och pojkar olika? Två eldsjälar, Marlene och Hoshi, förklarade vad politiken kan göra för att stå upp frihet och jämställdhet. Hedersförtryck är ett problem som har vuxit utan att vi politiker har förstått konsekvensen för demokrati och öppenhet. Vi måste våga ifrågasätta och ställa samma krav på pojkar och flickor, oberoende av kön och namn. Skollagen är tydlig – dra nytta av den.

På Moderatkvinnornas rådskonferens i september presenterades Moderatkvinnornas fem olika reformgrupper. Där och då var vi några länsordföranden som formade en gemensam idé. Vi ville ta med allt bra som sagts tillbaka till våra län, men insåg samtidigt att det är bättre att få information direkt från källan. Örebro län, Dalarna, Gävleborg och Norrbotten gjorde en gemensam handling och bjöd in de fem reformgrupperna till digitala möten, som bestod av 30 minuter information och 30 minuter diskussion. Vi kunde därefter skicka tillbaka kloka inspel till reformgrupperna, men även ta med oss tankar och idéer till det lokala arbetet.

M O D E R ATA S E N I O R E R

Politik är viktigt! Politik är viktigt, det är grunden för vårt demokratiska samhälle. Alla vi politiskt intresserade tycker naturligtvis att vårt parti har den bästa politiken. Nyss var det val i USA och det föreföll ibland som om vi svenskar också skulle rösta. Visst är valen i USA viktiga och visst påverkar de oss. Men i år, i liksom tidigare, gick den svenska mediabevakningen till överdrift. Varje dag rapporterades det om stort och smått. Vi hörde flera gånger om familjer som inte längre kunde umgås och familjer som absolut inte längre kunde prata politik vid middagsbordet, eftersom de höll på olika presidentkandidater. Det fick mig att fundera. Är politik så viktigt att det splittrar familjer? Kan en moderat inte vara gift

med en sosse? Kan man inte vara vän med och umgås med personer som röstar annorlunda? Jo, det kan man och det måste man kunna! De flesta politiker vill

väl och tror på sin väg och sitt beslut. Målen är ofta desamma, men vägen dit ser olika ut för olika partier. När kriserna kommer, i form av krig eller pandemier, då enar politikerna sig och börjar samarbeta. Oavsett vem som blev president i USA, kommer dina och mina vardagsproblem att kvarstå. Arbetslöshet, vanvård på äldreboendena och problem i skolan kommer att finnas kvar och alls inte lösas, även om ”rätt” president vann i USA. Vi måste fortsatt kämpa för att vår samhällssyn ska vinna fler sympatisörer, men samtidigt respektera och även umgås med personer som har en annan åsikt.

M A R G A R E TA PÅ L S S O N

ordförande Moderata Seniorer

NYTT FRÅN STYRELSEN

Moderatkvinnornas reformgrupper Arbetet med reformgrupperna är inne i en intensiv fas, och även om slutrapporterna presenteras först i början av mars, kommer vi att göra delpresentationer innan mars inom vissa områden. Visst skifte har skett i reformgruppen för integration, där vi välkomnar Nina Miskovsky som ytterligare en stark kraft och säger tack till Amanda Broberg som avslutar sin del just i integrationsgruppen. ANNSOFIE THURESSON

Ansvarig Moderatkvinnornas reformarbete

KO N TA K TA O S S

Engagera dig du också! STYRELSEN

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736947974 Vice ordförande/ Västra Götaland Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703822972

Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733479850

Ledamot/Värmland Marie Oudin marie.oudin@moderaterna.se 070-2444706

Ledamot/Västmanland Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 073-7438600

Ledamot/Östergötland Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms stad Jennyfer Redin jennyfer.redin@moderaterna.se 073-6212002

Stockholms län Anki Svensson anki.svensson@tyreso.se

Jönköpings län Johanna Kindberg Bakos johanna@kindbergs.se 0709-533635

Södermanland Ewa Thalén Finné ewa.thalenfinne@strangnas.se 070-3197488

Uppsala län Inger Börjesson inger.borjesson@live.se 070-2599318

Gotland Sara Wilhelmsson sara.wilhelmsson78@gmail.com 0723-870298

Kronoberg Anna Gustbée anna.gustbee@moderaterna.se 070-4926240

Kalmar län Susanne Eliasson ssh.eliasson@telia.com 072-7118778

Halland Nevrie B. Suleyman NBSuleyman@gmail.com 073-9367613

Blekinge Emina Cejvan eminacejvan20@gmail.com 073-9983371

Skåne Ulrika Dakouri ulrika.dakouri@moderaterna.se 0762-959495

Örebro län Anna Danielsson anna.danielsson@moderaterna.se 070-7416738

Västernorrland Viktoria Jansson viktoria.jansson@moderaterna.se 073-5081528

Dalarna Veronica Zetterberg veronicazetterberg70@gmail.com 070-5454619

Gävleborg Therése Hammarberg therese.moderat.gavle@gmail.com

Norrbotten Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 070-2375615

Jämtlands län Jannike Hillding jannike.hillding@gmail.com 070-3275999

Västerbottens län Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 070-3896619

M O D E R AT K V I N N O R N A DÄ R D U B O R

Följ Moderatkvinnorna i sociala medier @moderatkvinnorna.officiella @moderatkvinnorna @Mkvinnorna Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

Världens första feministiska regering? Världens första feministiska regering, sades det. Löfven är nöjd. Vänsterpartierna räds inte jämställdhetsretoriken. Tar gärna ton i kampen. Talar sig varma om systerskap. Men där tar det stopp. Regeringens hoppfyllda utsagor om jämställdhet reflekteras inte i praktiken. Kvinnor tjänar mindre än män, äger mindre än män och bara ungefär var fjärde företagare i Sverige är kvinna. Det är en bra bit under EU-snittet och lägre än andelen i våra grannländer. Men inom välfärdssektorn är kvinnliga företagare överrepresenterade. Ändå är det just den branschen som vänsterpartierna aktivt försöker punktera. Hur kommer det sig? Vill de inte att kvinnor ska driva företag? Socialister ropar högt om kvotering till börsbolagsstyrelser, för att med andra handen kväva de företag där kvinnor verkar. Nästan som om målet inte är att öka kvinnors ekonomiska makt, utan att minska näringslivets frihet. Mönstret går igen. Som av en händelse är kritiken mot RUT-företagen hård, men ROT-branschen kommer undan skottlinjen. Det är

Det handlar om att ha tillräckligt med pengar för att ha frihet att fatta beslut, utan att stoppas av ekonomiska hinder. ingen hemlighet att de flesta startar företag i branscher där de har egen erfarenhet. Fler kvinnor startar företag inom tjänster som faller under RUT-paraplyet, och för män gäller det motsatta. Det vet även Ulla Andersson (V) och andra ”feminister” som kallar RUT-avdrag för bidrag, i ett försök att förlöjliga och underminera branschen. Samtidigt är vänsterpolitiker inte främmande för byggsubventioner och andra riktade insatser mot branscher som traditionellt domineras av män. ”Fuck off kapital”. Begreppet är numer väl känt och används flitigt inom feministiska kretsar. Det handlar om att ha tillräckligt med pengar för att ha frihet att fatta beslut, utan att stoppas av ekonomiska hinder. Att kunna ta en ekonomisk risk. Kanske säga upp sig från ett jobb där man inte trivs,

lämna en destruktiv relation eller komma undan en hyresvärd. Egna pengar är frihet. Det fungerar som en försäkring mot att fastna i en beroendesituation. Ett sätt att öka den ekonomiska jämställdheten är att göra det enklare för fler att spara, äga och få ihop en buffert. Regeringen vill göra tvärtom. De öppnar upp för högre skatter på både sparande och boende. Regeringen och vänsterrörelsen har nästintill lyckats ta patent på feminismen. Hävdar att frågan tillhör dem. Märkligt, av den grupp som gång på gång sätter käppar i hjulet för kvinnors ekonomiska frihet.

SUSANNA SILFVERSKIÖLD

ledarskribent Svenska Dagbladet