Tidningen M NR2 2021

Den starkaste rösten för ett jämställt Sverige

TI DN I N G EN MODI G — N UMMER 2 202 1 — M O DE R ATKVI N N O R N A

8 Jämställdhet börjar i plånboken

1

15 Stärkt jämställdhet inom migrationsoch integrationspolitik

1

21 Så ökar vi kvinnors trygghet

1

26 Reformer för en jämställd sjukvård

1

29 Så stärker vi kvinnors företagande och entreprenörsskap

1

34 En grön politik för generationer

1

3 Ledare 4 Stryk ett streck över allt – Eva Uddén Sonnegård 5 Även de mest lyckade reformerna möttes mest av kritik när de

genomfördes – Irene Wennemo 6 Reformer för ett jämställt Sverige 7 Varför fick jag mindre i löneökning än Micke? – Annsofie Thuresson 8 Presentation reformgrupp jobb och ekonomi 9 Viktigaste reformförslagen: Jämställdhet börjar i plånboken 10 I Danmark konkurrerar kommunerna om kvaliteten på barnomsorgen 12 Från jämställda par till ojämställda föräldrar 13 Jag vill mer frihet till henne – Johanna Hornberger 14 Viktigaste reformförslagen: stärkt jämställdhet i migrations- och integrationspolitiken 15 Presentation reformgrupp migration och integration 16 Integration stavas jobb 18 Varje moderat politikers viktigaste drivkraft – Kim Nilsson 19 Integration ska vara möjligheter och krav – Parisa Liljestrand 20 Integrationspolitiken är viktig för alla – Margareta Pålsson 21 Presentation reformgrupp trygghet och sjukvård 22 Viktigaste reformförslagen för att öka kvinnors trygghet 23 Att bygga sig till trygghet 24 Att ta ansvar för våldet – Douglas Thor 25 Se det som inte alltid syns – Marlene Lund Kopparklint 26 Viktigaste reformförslagen för en jämställd vård 27 Valfrihet och forskning vässar förlossningsvården 28 Moderaterna går i täten för att modernisera den svenska aborträtten 29 Presentation reformgrupp kvinnors företagande 30 Viktigaste reformförslagen för att stärka kvinnors företagande och entreprenörskap 31 Gasellföretag i all ära – men det är de små företagen vi måste

fokusera på – Ida Drougge 32 Erbjud entreprenörskapsträning till alla gymnasieelever 33 10 punkter för ett jämställt företagande 34 Presentation reformgrupp miljö och klimat 35 Miljöpolitik för moderater – Jesper Skalberg Karlsson 36 En hållbarhetsexperts råd till politiken 38 MUF-sidan 39 Korsord 40 Landet runt 42 Moderatkvinnornas verksamhet 2019-2021 44 Alla kvinnor ska vara fria att forma sina liv – Ulf Kristersson

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.

Prenumerera på tidningen?

Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist, chefredaktör, Susanne Ydstedt, Joline Göttfert, Cecilia Löfgreen och Karla Ramsbäck, ombudsman.

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.

Den starkaste rösten för ett jämställt Sverige

V

iktiga reformer så som barnomsorg, avskaffad sambeskattning, föräldraförsäkring, jobbskatteavdrag och rut-avdrag har gjort Sverige till ett av världens mest jämställda länder. Det har stärkt kvinnors möjlighet delta på arbetsmarknaden och därmed gett ökad makt och självbestämmande. Det är fundamentalt en frihetsfråga.

Men nu går utvecklingen på flera områden åt fel håll. Under Stefan Löfvens (S) tid som statsminister har kvinnors utsatthet för sexualbrott ökat med 176 procent. Sverige ligger i topp i Europa när det gäller anmälda våldtäkter, kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så stor utsträckning som män, och kvinnor har betydligt svårare att göra karriär än i våra europeiska grannländer. Ska Sverige bli ett föredöme på jämställdhetsområdet krävs reella förändringar.

När den ”feministiska” regeringen ägnar sig åt symbolpolitik tar vi fram nya reformer för 2020-talet.

Moderatkvinnorna har under ett

år arbetat med ett reformprojekt för att Sverige åter ska bli världens mest jämställda land. Våra fem grupper har gått igenom internationell forskning och beprövad erfarenhet, vilket resulterat i 123 konkreta och effektiva reformer.

Detta specialnummer av tidningen Modig har vi valt att ägna helt åt dessa reformer. Ni får lära känna personerna som arbetat med att ta fram reformerna, ta del av förslagen, läsa fördjupande texter och krönikor. Därtill delar Eva Uddén Sonnegård, tidigare statssekreterare för Moderaterna och Irene Wennemo, tidigare statssekreterare för Socialdemokraterna, med sig av sina erfarenheter av framgångsrikt reformarbete.

I reformarbetet har vi medvetet haft högt i tak för att bidra till debatten om jämställdhet, men samtidigt tagit fasta på att reformerna ska kunna genomföras när Moderaterna kliver in i Rosenbad efter valet 2022. Jag hoppas detta blir startskottet på spänstiga diskussioner för ett jämställt Sverige!

JOSEFIN MALMQVIST

Ordförande

Stryk ett stort streck över allt! ”Glöm allt vi tidigare sagt inom arbetsmarknadsområdet. Börja om från början med ett blankt blad och använd forskning och beprövad erfarenhet för att utveckla en ny arbetsmarknadspolitik!”

D

et var uppmaningen från Fredrik Reinfeldt och Anders Borg när jag började arbeta på riksdagskansliet. På kansliet rådde det nybyggarstämning. Detta var 2004 och arbetet med Nya Moderaterna hade just tagit sin början. Hur gick det då till? Först identifierades ett samhällsproblem. Det kunde komma från partiledningen, från Anders Borg eller från oss handläggare.

Sedan skickades frågan vidare till olika experter vid riksdagskansliet som började med att läsa in sig på området. Vi läste så ögonen blödde.

Rapporter från de internationella organisationerna IMF, OECD och EU-kommissionen var viktiga kunskapskällor. Vår utgångspunkt var att lära från akademin och från andra länder. Av särskilt intresse var våra grannländer som i många avseenden hade och har samma typ av problem som Sverige, men som använder sig av andra lösningar.

4

Under analysarbetets gång diskuterade vi med varandra och med Anders Borg för att stämma av våra tankegångar. Vår uppgift var att göra en grundlig analys av samhällsproblem och föreslå åtgärder som kunde bearbetas av referensgrupper och den inre kärnan (partiledaren, partisekreteraren, stabschefen och presschefen) som tillförde ett politiskt perspektiv. Till syvende och sist var det partiledaren som dömde av de olika förslagen och det är ju klart att vi inte ville bli sågade av Fredrik, utan i så fall såg vi till att förslaget sågades på ett mycket tidigare stadium av Anders Borg själv. Pressen var förstås enorm på Anders som stabschef, men vi kände alla ett stort ansvar för vart Moderaterna var på väg. Det var ett riktigt teamwork som gjorde att Nya Moderaternas politik kunde ta form.

För mig som kom utifrån var det som att komma till himmelriket. Fredrik och Anders var villiga att göra strukturella reformer som skulle kosta på, kanske till och med regeringsmakten, men de ville omdana samhällsekonomin så att vanliga människor skulle känna sig som hemma. Jag som vuxit upp i

Norrlands inland hade inte tidigare kunnat identifiera mig med M-politik, men nu gick det bra. Att börja från början och vara villig att ifrågasätta gamla ”sanningar” var grunden för det framgångsrika förändringsarbete som Nya Moderaterna var.

EVA UDDÉN SONNEGÅRD

Ekonomie doktor, forskare vid Ratio och ordförande i en av Fores reformgrupper.

Tidigare bland annat statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

"Även de mest lyckade reformerna möttes av kritik när de genomfördes"

D

et finns många skäl att hålla på med politik. Utan att för den skull döma ut roliga MUF-fester, kaffekokning eller ren karriärism så har det tyngst vägande skälet för mig varit att ändra saker på riktigt. Det finns få saker som fyllt mig med en sådan glädje som att se en reform gå igenom som jag varit med om att utforma.

Denna oförställda glädje har bidragit till att jag funderat mycket över varför vissa reformer går att genomföra och varför andra förblir skrivbordsskisser. I min bok ”Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer” försöker jag gå till botten med hur man ska utforma och genomdriva politiska reformer.

Det man behöver börja med i ett reformarbete är problemet. Något måste vara dåligt för att det ska vara värt att ändra. Men bristerna behöver för den skull inte definieras som ett politiskt problem.

Historiskt har många problem inte alls setts som politiska. Mäns våld mot kvinnor är ett bra exempel på det. Det tog lång tid att etablera misshandel inom familjen som ett politiskt problem, det sågs länge mer som en personlig tragedi.

När man väl har bestämt sig för vilket problem man ska ge sig på behöver man skissa på vilken åtgärd som krävs för att försöka råda bot på detta. I min bok sammanfattar jag det som att förslagen måste vara PIGGA.

Populärt – när man lanserar ett förslag måste det upplevas som hyggligt populärt. Kan man inte på ett vettigt sätt förklara varför för-

slaget är bra, är det inte något som passar i politiken.

Intresseväckande – Förslaget behöver vidare väcka intresse och ett visst motstånd för att bli uppmärksammat. Tycker alla att det låter jämnbra, kommer förslaget inte debatteras och därmed inte få något genomslag i debatten.

Generellt – Tillräckligt många måste känna sig personligen berörda av förslaget. Och om man inte är personligen berörd, är det en fördel om förslaget påverkar situationen positivt för barn, föräldrar eller andra nära anhöriga.

Genomförbart – Det man föreslår måste också vara möjligt att genomföra under en mandatperiod. Det utesluter förslag som kräver förändringar av grundlagen eller EUs fördrag eller direktiv. Det tar längre tid. Att bygga vägar, järnvägar eller annan infrastruktur tar med säkerhet också längre tid än en mandatperiod.

Allmännyttigt – Slutligen behöver förslaget också vara bra för hela Sverige, inte bara för dem som får en tjänst, en minskad skatt eller ett bidrag. De kloka säger inte att

värnskatten ska avskaffas för att det är bra för höginkomsttagarna.

Argumentet som framförs är istället att detta kommer leda till att fler utbildar sig eller arbetar mer – vilket är bra för Sverige. Finns inga rimliga skäl till att förslaget är bra för hela Sverige är det antagligen inte något bra förslag.

När man vill utveckla politiska reformer finns inget rätt eller fel. Men det går att göra det svårt för sig - eller lättare. Sen får man dessutom inte glömma att även de smartast uttänkta vallöftena alltid möter motstånd och problem. Även de mest lyckade och långlivade politiska reformerna möttes mest av gnäll och kritik när de genomfördes. De var först när de var på plats som de började älskas.

IRENE WENNEMO

Generaldirektör Medlingsinstitutet.

Tidigare statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet 2014-2019 och utredningschef på LO 2006-2010

5

Reformer för ett jämställt Sverige Moderatkvinnorna har under ett års tid kartlagt forskningsfronten och lyssnat in expertisen för att förstå inom vilka områden jämställdheten går åt fel håll och varför. Lösningarna är genomarbetade och framtagna med stöd i forskning och såväl svensk som internationell beprövad erfarenhet.

Startskottet för arbetet var ett välbesökt seminarium i riksdagen den 4 mars 2020. Reformskriften med sammanlagt 123 reformförslag presenterades på DN Debatt den 29 april 2021.

Stort och varmt tack till alla som på olika sätt deltagit i arbetet!

Läs hela reformskriften

Seminarium i riksdagen 4 mars 2020

Reformskriften på DN Debatt 29 april 2021

6

”Varför fick jag mindre i löneökning än Micke?”

J

ag minns ännu frågan jag ställde till min chef efter att ha fått besked om resultatet av min första löneförhandling. 25 år gammal på mitt första jobb insåg jag att jag redan hade halkat efter.

Nu var detta 1998 (ja, jag vet, mina barn påpekar ofta att det var förra årtusendet) – och i ett av världens mest jämställda länder borde detta inte längre vara ett problem. Men tyvärr är det fortsatt så. Kvinnors löner uppgår i genomsnitt till 90,1% av männens, kvinnors pension är i genomsnitt 31% lägre än männens och färre än vart tredje företag ägs av en kvinna. Utrikesfödda kvinnor står längre från arbetsmarknaden och trösklarna är för höga för att komma in.

I ett av världens mest jämställda länder har ungas utsatthet ökat med 360% de senaste fem åren.

Nära hälften av unga kvinnor uppger att de väljer en annan färdväg eller färdsätt för de är oroliga att utsättas för brott.

Moderaterna ska vara ett parti som har svar på dagens samhällsutmaningar och Moderatkvinnornas roll är inte bara att belysa och lyfta jämställdhetsfrågor utan att också komplettera och nyansera Moderaternas politik. Moderaterna ska vara den starkaste rösten för ett jämställt Sverige - och när andra partier är förblindade av föreställningar kring kvotering och genusvetenskaplig jämställdhetsmyndighet ska Moderaterna vara en röst för alla kvinnor. Därför startade

vi i Moderatkvinnorna år 2020 ett reformutvecklingsprojekt där fem grupper fick i uppgift att ta fram tydliga, skarpa rapporter med reformförslag ur ett jämställdhetsperspektiv inom områdena trygghet, ekonomi och jobb, företagande, miljö och klimat samt integration och migration. Allt i syfte med att komplettera Moderaternas politiska förslag med ett jämställdhetsperspektiv.

Under ett år har ett intensivt arbete pågått och resulterat i rapporten Reformer för ett jämställt Sverige. Jag är stolt och glad över det arbetet som gjorts och det resultat som kommit fram.

Det gedigna arbete grupperna har

åstadkommit under ett pandemi-år är imponerande. Nu är det upp till oss i Moderatkvinnorna att skapa skarpa förslag utifrån rapporten - förslag som inte bara breddar Moderaterna utan som också lockar fler väljare och därmed leder till ett regeringsbyte 2022.

Så vad var svaret på frågan?

Varför fick jag mindre löneökning?

Det fanns inget svar – och resultatet blev att mitt lönekuvert ökades upp till samma nivå. Att lyfta rösten och visa på problemet hjälpte.

ANNSOFIE THURESSON

ansvarig för Moderatkvinnornas reformarbete 2006-2010

7

Jämställdhet börjar i plånboken F

rihet och självbestämmande börjar i plånboken. Därför har vi lagt stor vikt vid reformer som bidrar till att fler kvinnor ska arbeta. Kvinnor har fortfarande bara 77 procent av mäns totala inkomster och det gapet har varit i prin-

cip oförändrat sedan 1995. Det har en konkret påverkan på kvinnors liv; en av fem kvinnor uppger att hon inte skulle ha råd att skilja sig.

Ökad jämställdhet leder även till ökat välstånd. Om kvinnor i Sverige skulle arbeta i samma utsträckning

som män skulle Sveriges bruttonationalprodukt öka med över 400 miljarder kronor, visar beräkningar från Riksdagens utredningstjänst – det motsvarar drygt 40% av statsbudgeten!

Josefin Malmqvist, 34 år

Johanna Hornberger, 46 år

Jobb: Riksdagsledamot

Jobb: Politiker

Favoritförslag i reformarbetet: Slopat flerbarnstillägg och bostadsbidrag, barnomsorg från 6 månaders ålder

Favoritförslag i reformarbetet: Mer flexibilitet i barnomsorgen

Reformgruppen jobb och ekonomi

Okänd talang: Vedhuggning

Okänd talang: förflutet som professionell golfspelare

Carolina Lindholm, 38 år

Edvin Alam, 32 år

Katarina Brännström, 71 år

Jobb: Vikarierande budgetchef på Moderaternas riksdagskansli

Jobb: Politisk sekreterare för Moderaterna i Region Uppsala

Jobb: Riksdagsledamot

Favoritförslag i reformarbetet: Många!

Karriärkartläggningar, amningsråd på vetenskaplig grund, fler dubbeldagar tidigt

Favoritförslag i reformarbetet: Slopat bostadsbidrag till förmån för höjd ersättning till ensamstående förälder samt alla förändringar i studiemedelsystemet

Okänd talang: Skriva jobbansökningar

Okänd talang: Har ett bibliotek av SOU:er i huvudet

8

Favoritförslag i reformarbetet: Förslagen om mer jämställda pensioner Okänd talang: Hugga och klyva ved

Reformförslag för en mer jämställd plånbok 1.

Det ska alltid löna sig att arbeta, och dagens bidragssystem gör familje­bildande till en permanent bidrags­lösning. Flerbarnstillägget bör ersättas av ett förstärkt jobbskatteavdrag och bostadsbidraget ersättas av ett extra barnbidrag för ensamstående föräldrar.

2.

Barnomsorg ska erbjudas från 6 månaders ålder och barnomsorg på obekväm arbetstid ska alltid vara möjligt för den enskilde. Kommunerna bör kompenseras av staten för en del av denna kostnad.

3.

Förutsättningarna för ett mer hållbart föräldraskap behöver förbättras genom att göra alla dagar med föräldrapenning till dubbeldagar, så att föräldrarna kan vara hemma samtidigt.

4.

Öka möjligheten att överföra dagar till andra personer i barnets närhet, exempelvis släktingar, partners eller annan närstående. Samtidigt bör möjligheten att spara dagar med föräldrapenning efter barnets tvåårsdag begränsas.

5.

Öka kvinnors livsinkomster genom skatteavdrag för privat pensionssparande och dela den intjänade pensionen mellan föräldrar under föräldraledighet och vård av sjukt barn.

6.

Bättre information om effekten av våra val på livsinkomsten, direkt vid fördelning av föräldra­ledighet och VAB, genom ett nytt digitalt verktyg.

7.

Genomför karriärkartläggningar och tidsanvändningsstudier på arbetsplatser.

8.

Reformera studiemedelssystemet och bygg ut antalet utbildningsplatser inom bristyrken genom att minska antalet utbildningsplatser där det inte råder brist.

9.

Träning på arbetstid, även i traditionellt kvinnodominerade yrken så som vård och omsorg.

Emilie Orring

10. Initiera forskningsprogram om kvinnors psykiska ohälsa.

Jämställdhet börjar i plånboken

Gruppen jobb och ekonomi har totalt tagit fram 41 reformförslag.

Läs hela rapporten med samtliga förslag via QR-koden.

1

9

I Danmark konkurrerar kommunerna om kvaliteten på barnomsorgen Skulle barnomsorg från 6 månaders ålder kunna underlätta för livspusslet också i Sverige? Johanna Hornberger tog ett samtal med dansk-svenska Sabine Trustrup Hartmann för att lära mer om erfarenheterna från vårt grannland i söder.

B

arnomsorg har historiskt varit avgörande för att kvinnor ska kunna arbeta utanför hemmet. Utan barnomsorgen hade kvinnor inte haft samma ekonomiska frihet och jämställdhet som vi har idag.

Barnomsorgen är ovärderlig för jämställdheten.

Samtidigt ser vi idag fortsatta utmaningar för kvinnors jämställdhet, trots vår svenska barnomsorg.

Kvinnor har en betydligt lägre livsinkomst och startar företag i lägre utsträckning än män. Det ligger inte långt bort att dra slutsatsen att det startar med att kvinnor tar ut den största delen av föräldraledigheten.

Arbete har varit och kommer vara den viktigaste frihets- och jämställdhetsfaktorn för kvinnor. Steg mot ökad jämställdhet tas bäst genom arbete och då behöver blicken vändas mot barnomsorgen.

10

I Sverige finns idag möjlighet till barnomsorg från ett års ålder.

Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder. Barnomsorg för barn under ett år finns i en majoritet av alla europeiska länder. I Danmark finns sedan 20 år tillbaka motsvarande rätt redan från 6 månaders ålder. Flexibiliteten för en kvinna som blir mamma och som genom arbete vill öka sin frihet är med en sådan rätt större. Modig har pratat med Sabine Trustrup Hartmann om att vara mamma till två pojkar i Danmark och hennes erfarenhet av barnomsorgen där.

Du har två barn och ett krävande jobb på en bank i Danmark. Hur har du och din man valt att göra med barnomsorg för era barn?

Efter mitt första barn ville jag inte vara hemma länge då min arbetssituation var sådan att jag

behövde komma tillbaka till jobbet.

Dessutom betydde det mycket för familjens och min egen ekonomi att jag inte behövde gå ner i lön.

Min son började därför på småbarnsavdelningen på förskolan när han var 9 månader. Det var enormt skönt att ha den flexibiliteten med barnomsorg så som mitt liv såg ut då. När mitt andra barn började på småbarnsavdelningen var det något senare, 11 månader gammal. Då var vår ekonomi bättre och situationen på arbetet mer stabil.

I Sverige finns en debatt om att barnomsorg för mindre barn inte är för barnets bästa? Finns motsvarande resonemang i Danmark?

En sådan debatt finns inte i någon större utsträckning i Danmark.

Flexibiliteten uppskattas och därigenom möjlighet att bättre styra

Sabine Trustrup Hartmann

sin egen ekonomi. Det finns en trygghet i barnomsorg även för små barn. Det är vanligast att barnen börjar på småbarnsavdelning vid 7-11 månaders ålder, men det finns de som börjar vid 6 månader och långt senare också. Småbarnsavdelningen är för barn upp till 2 år och 10 månader, så det är en lugn miljö.

Min bild är att danska kvinnor har en annan syn på barnomsorg än svenskor. Som dansk-svensk så ser jag skillnaden. I Danmark finns det en större tyngd i synen på familjeekonomin - en känsla för att som kvinna kunna göra karriär och ta ansvar för sin egen och familjens ekonomi. Danska kvinnor är inte heller så ängsliga för att lämna ett mindre barn till barnomsorg. Kommuner konkurrerar också ofta med kvaliteten på barnomsorgen för att få familjer att flytta till just deras kommun.

Hur tror du danska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har påverkats av den möjligheten?

Jag är övertygad om att den har stärkt danska kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det finns en tydlig debatt i Danmark om att öka antalet kvinnor på arbetsmarknaden, men också att vi får fler och fler kvinnliga chefer. Jag tror att det beror på möjligheten att lämna på barnomsorg tidigare om man vill kombinera att vara mamma och fortsätta ha en bra plats och goda möjligheter på arbetsmarknaden.

Alla har ju inte mor- och farföräldrar som kan ställa upp, avslutar Sabine.

JOHANNA HORNBERGER

11

Från jämställda par till ojämställda föräldrar Trots möjligheten att dela lika på föräldraledigheten är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna. För att nå en mer jämställd fördelning behöver vi arbeta både med normer och reformer, menar TCO.

T

CO:s jämställdhetsindex visar att mammor tog ut 68,7 procent av dagarna med föräldrapenning och vård av sjukt barn 2020. Pappor tog alltså bara ut 31,3 procent av dagarna. Pappors uttag fortsätter att öka, men i långsammare takt.

Flexibiliteten i dagens föräldraförsäkring bygger på att föräldrar faktiskt är fria att välja hur de ska fördela dagarna med föräldrapenning mellan sig. Men hur fritt är egentligen valet? I TCO:s nya rapport ”Från jämställda par till ojämställda föräldrar” redogörs för forskning som visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på föräldraledigheten. Det val som många föräldrar har på en arbetsplats är att pappor kan vara föräldralediga lika länge som andra pappor, och mammor kan vara föräldralediga lika länge som andra mammor.

En pappa som väljer en föräldraledighet som på hans arbetsplats anses vara för lång blir straffad karriärmässigt och lönemässigt. En mamma som bryter mot normerna genom att välja en kortare föräldraledighet kan i stället få kommentarer om att hon är en dålig mamma.

Om det var hushållsekonomin och föräldrarnas respektive inkomster som styrde skulle en kvinna som tjänar mer än sin partner vara den som tar ut den mindre andelen föräldrapenningdagar i paret, men

12

Therese Svanström, ordförande i TCO.

statistiken visar att så inte är fallet.

– För att nå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, och i längden uppnå ekonomisk jämställdhet, behöver vi arbeta både med normer och reformer. Arbetsgivare måste behandla alla anställda som ska vara föräldralediga på samma sätt och politiskt skulle en tredelning av föräldraförsäkringen vara en bra start, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Föräldrar med tidigare inkomst har idag tre reserverade månader för varje förälder, det samma gäller inte för de föräldrar som saknar tidigare inkomst. TCO tycker att även föräldrapenningdagar med

ersättning på grundnivå borde vara reserverade för varje förälder, då det skapar förutsättningar för både ökad ekonomisk jämställdhet och snabbare etablering – De som inte arbetar styrs inte av normer på arbetsplatsen, men väl av andra normer. Vill vi att jämställdhet ska genomsyra vårt samhälle behöver våra regelverk signalera det, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.

Läs rapporten via QR-koden.

Jag vill mer fr ihet till henne Långt där framme skymtar jag det. Min dotter som blir stor. Konstaterar att det gått bra trots all oro över att inte ha gjort tillräckligt som förälder. Hon kan själv. Samtidigt kan jag luta mig tillbaka i känslan över den fina person hon blivit.

H

on följer sin dröm och sitt driv. Hon gör något hon brinner för. Hon har hittat sin plats, sitt arbete. Kanske är det ett eget företag. Kanske är hon sjuksköterska.

Kanske har hon krossat glastak och är redan chef.

Jag blir glad när hennes hand inte sträcks upp när någon ber om kaffe. Hon utvärderas och får samma möjligheter som män i hennes närhet. Hon är mer förberedd än jag var. Vet att inkomst är viktigt inte bara här och nu utan också i ett livsperspektiv. Vet att de val hon gör nu påverkar hennes ekonomi hela livet. Hon bär mer kunskap än jag gjorde.

Hon har hittat kärleken. De drömmer och delar ambitioner. Ser inga hinder för vad som kan åstadkommas. De arbetar och bygger för sin framtid. Framgångar kommer och framgångar går. Arbetet fortsätter. De är jämlikar. Viljan att skaffa familj växer sig stark.

Så kommer nyheten som jag kan längta efter redan idag. Hon ska bli mamma. Någon ska bli pappa och min man bli morfar. Jag ska

bli mormor. Glädjen. Illamåendet.

Oron. Pirret.

Lite längre fram kommer det.

Livspusslet. Kanske vill hon inget hellre än att vara hemma länge med den lilla. Eller så vill hon inte riktigt släppa det hon byggt upp. Ser att delar som hon kämpat för kan gå förlorat. Inte pappan heller. Jag dömer inte och vill hjälpa. Men hon bor långt borta. Förhoppningsvis jobbar jag fortfarande. Kanske finns jag inte längre att hjälpa henne ta hand om den lilla som min mamma gjorde.

Jag vill mer frihet till henne då.

När hon våndas över arbete eller bebis. Oftast är det en kvinnas våndan. Att få barn är livsomvälvande.

Varje barn är unikt. Lika unik är familjen och dess behov. Samma modell passar inte alla.

Jag vill att hon ska kunna välja.

Utan förväntan från omvärlden, skuld eller skam. Utan begränsningar i samhällets erbjudande. Vill hon så vill jag att hon ska kunna välja.

Bygga livspussel utifrån behov hon och hennes man har i det liv de byggt upp tillsammans. Bara de har den unika kunskapen om vad som

är bäst för deras barn och för familjen. Jag önskar att vi ger framtida familjer större möjligheter att välja.

När jag tänker så känner jag ett lugn. Så får hon mer frihet.

JOHANNA HORNBERGER

Gruppledare i KF, Moderaterna i Danderyd

13

Stärkt jämställdhet inom migrations- och integrationspolitiken B

ara varannan utomeuropeiskt född kvinna arbetar.

Bland kvinnor med låg utbildningsnivå är det färre än en tredjedel som går till jobbet.

Utanförskapet drabbar inte bara kvinnorna själva utan riskerar att gå i arv till deras barn. Att bryta utrikes födda kvinnors utanförskap är därför inte bara viktigt för deras

självbestämmande och egenmakt, utan också för deras barns framtida delaktighet i samhället.

Anna af Sillén, 45 år

Oliver Rosengren, 28 år

Jobb: oppositionsråd i Nyköping

Jobb: kommunalråd i Växjö

Favoritförslag i reformarbetet: att svenskt bistånd bör styras om så det harmoniseras med migrationspolitiken är ett av många bra förslag i rapporten.

Allt genomsyras av att arbetslinjen måste trumfa bidragslinjen som en viktig del i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.

Favoritförslag i reformarbetet: Att ersätta samhällsorienteringen med en Sverigeintroduktion på samma sätt som vi gjort i Växjö.

Sverigeintroduktionen ska ha en kursplan med tydliga kunskapskrav och examination Okänd talang: skriva sms med näsan när det är kallt ute

Reformgruppen migration och integration

Okänd talang: piffa upp gamla möbler

Nina Miskovsky, 38 år

Dalila Alibasic, 21 år

Linda Allansson Wester, 48 år

Jobb: kommunalråd i Göteborg

Jobb: politisk sekreterare

Favoritförslag i reformarbetet: Insatserna för att aktivera och integrera nyanlända kvinnor i högre grad

Favoritförslag i reformarbetet: Tydligare krav på motprestation och konkreta konsekvenser om man inte deltar fullt ut. Jag har själv sett mina föräldrar och deras vänners integrationsresa. Motprestation behövs för att ge människor en morot att skapa sig ett värdigt liv i Sverige

Jobb: kommunstyrelsens ordförande i Svedala

Okänd talang: en fena i Pokemon Go

14

Okänd talang: jag kan sova genom allt

Favoritförslag i reformarbetet: Individens ansvar och drivkraft ska vara att ta ansvar för sig själv, sin situation, sin familj Okänd talang: har bra bollsinne

Reformförslag för stärkt jämställdhet i migrationsoch integrationspolitiken 1.

Styr om biståndet så det harmoniserar med flyktingpolitiken.

2.

Inrätta nationella mottagningscenter där asylsökande bor och deltar i förberedande Sverigeintroduktion, hälsokontroll, kompetenskartläggning och hedersscreening. Kommunplacera alla som beviljas uppehållstillstånd.

3.

Ersätt nuvarande samhällsorientering med en ny Sverigeintroduktion. Sverigeintroduktion ska innehålla information om jämställdhet, hedersrelaterat våld och förtryck, information om berörda myndigheter och relevanta lagar inom området hederskultur.

4.

Kommunerna, i stället för Arbetsförmedlingen, får ansvar för etableringsprogrammet. Om individen inte tar del av etableringsinsatser ska försörjningsstöd endast utbetalas efter särskild prövning då synnerliga skäl föreligger.

5.

Försörjningsstöd, som regel, ska betalas ut till kvinnan i hushållet.

6.

Barn till föräldrar som är i etableringsfasen ska delta i språkförskola från 1 års ålder samtidigt som föräldrarna ska ha obligatoriskt deltagande i arbetsförberedande insatser.

7.

Socialtjänstens underrättelseskyldighet utökas till svartkontrakt samt att ekonomiskt bistånd inte får medges för att betala hyra för svartkontrakt.

Begränsa föräldraförsäkringen till 100 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under andra levnadsåret och 50 dagar över två år samt slopad föräldraförsäkring för barn över tre år.

8.

9.

Inför utökat hembesöksprogram för förstföderskor i utsatta område i hela Sverige.

Stärkt jämställdhet inom migrationsoch integrationspolitik

Reformgruppen har totalt tagit fram 27 reformförslag.

Läs hela rapporten med samtliga förslag via QR-koden.

1

15

Integration stavas jobb Han är kommunalrådet från Växjö som ständigt återkommer på den nationella arenan. Hon stångas dagligen med bakåtsträvande socialdemokrater i sin kamp för bättre integration och fler i jobb.

Vi träffar Oliver Rosengren och Helena Nanne för ett samtal om integration och jobb.

D

e är två lokalpatrioter som brinner för sina respektive städer, men deras kommuner lyfts fram väldigt olika. Under Olivers ledning har Växjö blivit ett Moderaternas skyltfönster för hur man lokalt kan få fler i arbete och arbeta med integration. Samtidigt i Malmö har man en av rikets högsta arbetslöshet och förekommer frekvent i nationell media angående motsättningar och kriminalitet.

Helena suckar när hon berättar: – Malmö har fantastiska förutsättningar och borde ha lägst arbetslöshet i landet. Vi föreslår återkommande flera av de reformer som varit så framgångsrika i Växjö men Socialdemokraterna säger nej.

För 2020 betalade vi ut otroliga 1,2 miljarder kronor i försörjningsstöd, men det värsta är alla de barn som varje dag ser sina föräldrar sitta hemma – utan förebilder så stannar utanförskapet kvar, går i arv och förvärras för varje generation.

Oliver nickar instämmande i Helenas beskrivning. I Växjö har man styrt om insatserna till mer effektiva åtgärder för att komma i jobb. Man har gått ifrån stora satsningar på kommunala nystartsjobb, och styrt om till reguljär utbildning.

En inriktning är användandet av yrkesvux. Genom rätt matchning har

16

man sett att nästan 95% går vidare till jobb. All vuxenutbildning och SFI utförs av konkurrerande privata aktörer som ersätts för resultat.

– Vi lämnar inte folk i utanförskap och därför ställer vi krav om man söker bidrag. I Växjö ska barnen se sina föräldrar gå till jobbet, även om man går på försörjningsstöd så deltar man aktivt i insatser på heltid. Är språket ett hinder för att få ett jobb så ställer vi krav på att delta i SFI, berättar Oliver.

I Växjö har politiken fattat beslut om inrättandet av Sverigeintroduktionen, en kurs med tydliga kunskapskrav och examination i varje block. Exempel på kunskapskraven är att kunna redogöra för varför man betalar skatt, varför både kvinnor och män ska arbeta i Sverige och att kunna motivera viktiga delar i svensk äktenskapslagstiftning, som tex skilsmässa och samkönade äktenskap.

– Det är viktigt att vi står upp för sådant som i Sverige ska var självklart, till exempel att kvinnor och män har samma rättigheter. Därför är det viktigt att socialtjänsten har lika höga förväntningar på kvinnor som män, säger Helena.

Politik handlar om att prioritera och att vi har olika uppfattningar ligger i sakens natur. Både Oliver och Helena har fått motta en hel del

kritik för sina förslag. Är det någon kritik de tar åt sig av?

– Det är lite svårt att ta åt sig av Soch L-styrets kritik av våra förslag.

Dels sitter andra delar av Liberalerna och genomför precis det vi föreslår, och varit överens om tidigare, i andra kommuner, så som till exempel Växjö. Sen är det även så att några av våra förslag införs av förvaltningen. Till exempel fick vi nej på införande av kontroller av bidragsfusk. Ett par månader senare hade förvaltningen anställt två personer för att kontrollera just fusk, berättar Helena.

– Jag får ofta höra att vår politik mest handlar om tuffare krav. Och det stämmer väl i den bemärkelsen att det rapporteras mer om det.

Men när vi förstärkte arbetet med nyblivna föräldrar i ett av våra utanförskapsområden med hembesök, tätare kontakter, mer information och större möjlighet till föräldrastödsprogram så fick vi knappt in en notis. Vi har många ”mjukare” insatser men de provocerar väl inte lika mycket och märks därför inte, konstaterar Oliver.

På frågan om vad som är den viktigaste insatsen för integration svarar de båda samstämmigt: – Jobb, jobb och jobb.

CECILIA LÖFGREEN

Oliver Rosengren och Helena Nanne.

Oliver Rosengren och Helena Nanne bjuder in till Arbetslinjeakademin för er som är intresserade av att genomföra reformer i era kommuner.

Det är 6 träffar fram till våren 2022, digitalt och kostnadsfritt.

Vill du vara med så skicka ansökan till helena.nanne@moderaterna.se senast den 22 maj.

17

Varje moderat politikers viktigaste drivkraft

E

tt barn föds och där och då börjar ett liv skapas. I vissa delar av världen får du din framtid utstakad utifrån kön, religion och social status. I andra delar av världen är födseln bara startpunkten.

Jag är utomeuropeiskt född vilket statistiskt ses som en utmaning. Jag är adopterad och vi vet att adopterade barn lider av större psykisk ohälsa. Lägg därtill att jag är homosexuell och att det finns tydlig statistik som visar att HBTQ-individer har en större utsatthet. Så om statistiken hade fått avgöra mitt livsöde hade jag med största sannolikhet inte haft min universitetsexamen, mitt eget företag eller min stadiga plats i samhället.

Sverige ska vara en plats, där vem du är när du föds inte ska bestämma din framgångsresa och livshistoria. Oavsett om du är kvinna, man, gul, vit, heterosexuell eller homosexuell. Vi ska jobba för att skapa möjligheter för fler självständiga individers egna framgångar. Det ska vara varje moderat

18

politikers viktigaste drivkraft. Att se och jobba med att skapa ett samhälle och strukturer som ger individen möjlighet att äga sin egen framgång. Där vi fokuserar på att bygga ett samhälle där varje individs dröm och mål ska vara den givna slutpunkten. I det samhället får alla samma förutsättningar att lyckas och de som behöver mer stöd ska kunna lita på att det finns tillgänglig men inte på bekostnad av att någon annan står tillbaka. När vi har det synsättet skapar vi ett jämlikt samhälle för alla.

Just det, jag är också den första akademikern i släkten, vilket inte var en självklarhet. Jag valde att lösa differentialekvationer istället för att hugga ved, där den sistnämnda aktiviteten ansågs viktigare. Jag är alltså ett alldeles levande exempel på att hur samhället klarar att möta individers olika behov är avgörande för hur man kan forma sin framtid.

Därför är såväl Moderatkvinnorna som Öppna Moderater viktiga frihetsrörelser inom vårt

parti. Det är vårt arbete som skapar jämlikhet för vi vågar visa på systemfel. Den typ av systemfel som hindrar individen och gör att statistiken får bestämma människors livsöden. Här kommer våra politiska förslag och reformer in. Som så många gånger tidigare kan vi dela och stötta varandras arbete för våra respektive grupper är fortfarande utsatta för strukturer som inte ger oss samma möjlighet. Vi har dessutom tillräcklig kraft att våga genomföra förändringar och nöjer oss inte med att protestera i ord mot orättvisorna. Vi ser problemen och formulerar välarbetade förslag som bit för bit skapar en mer inkluderande och jämlik framtid.

Jag ser fram emot att följa Moderatkvinnornas viktiga reformarbete och jag är helt säker på att vi kommer ha många gemensamma initiativ att driva för att öka friheten i vårt gemsamma samhälle.

KIM NILSSON

förbundsordförande Öppna Moderater

Integration ska vara möjligheter och krav

N

är jag var sju år gammal så promenerade jag hem från centrum med min mamma. Mamma bar matkassar i varje hand och jag pratade hål i huvudet på henne på barns vis. Halvvägs hem mötte vi en man som ropade ”svartskalle” efter oss. Mamma reagerade inte och jag förstod inte vad ordet betydde, jag tyckte bara det var pinsamt.

Det var först långt senare som jag reflekterade över situationen och insåg att det var första gången som jag minns att jag mött rasism. Det var något med oss som retade upp mannen så till den milda grad att han kände ett behov av att tala om för oss att vi var annorlunda.

Vi kom till Sverige i mitten av 80-talet och som många andra så flydde vi ifrån religiöst och odemokratiskt förtryck. Målet var egentligen Amerika – det förlovade landet, men destinationen blev istället Sverige. Ett land som ingen av oss hade hört talas om. Men Sverige tog

emot oss väl och vi fick möjlighet till utbildning för både barn och vuxna. Sverige visade sig vara ett möjligheternas land – men utan att kräva något som helst tillbaka märkligt nog.

I grund och botten så är det nog här som de svenska integrationsproblemen börjar. När möjligheter ges utan krav på prestation tillbaka. Man kan jämföra Sveriges integrationsmodell med föräldraskap. När ett barn kommer till middagsbordet där du som förälder lagat mat, dukat, gjort sallad och tänt ljus så är det nog inte många föräldrar som accepterar att barnet säger ”usch, vilken tråkig mat” eller ”nej tack, det här passar inte mig”.

Vi lär våra barn tidigt att man ska vara med och duka, man smakar på maten och man är tacksam för det man får.

Precis likadant borde integrationsarbetet fungera. Men av någon anledning så dukar vi bordet med allsköns mat och det märkligaste av

allt är att vi accepterar när individen struntar i maten och helst vill äta efterrätten först. Integration måste vara en dubbelriktad process, där individen får utrymme att bli en del av samhället genom både möjligheter och krav. Därför är jag glad att de förslag som Moderaternas integrationskommission presenterat utgår ifrån just det perspektivet – att integrationen måste vara dubbelriktad.

Jag tror nämligen inte att mannen i början av min historia hade känt ett lika stort behov av att ropa efter oss, om han visste att samhället ställde krav på oss. Och vi hade sluppit skämmas. Det hade alla mått bättre av.

PA R I S A L I L J E S T R A N D

Kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna Medlem i Moderaternas Integrationskommission

19

Moderaternas integrationskommission föreslår ett nytt mål för integrationen: att invandringen sammantaget blir bra för Sverige.

Kommissionen föreslår också två nya mått på integration: • ”I Sverige försörjer man sig själv”. Integration bör mätas utifrån att människor lyckas bli självförsörjande och inte utifrån sysselsättningsgrad.

• ”I Sverige talar man svenska” Integrationen bör mätas utifrån att människor har grundläggande svenskkunskaper.

De två måtten ska mätas och utvecklingen redovisas av regeringen inom ramen för det övergripande målet att invandringen ska vara bra för Sverige.

Läs integrationskommissionens 100 förslag via QR-koden.

Integrationspolitiken är viktig för alla

V

alet 2022 kommer åter bli ett val som handlar om migration och integration, eller snarare bristen på integration. Den bristen påverkar oss alla, inte minst seniorer som är i behov av vård och omsorg.

Moderaterna har gjort hedervärda försök att göra upp om migrationspolitiken med Socialdemokraterna, men deras regeringsinnehav tillsammans med Miljöpartiet har omöjliggjort detta.

Vill ni studera Sveriges största integrationsprojekt, ska ni besöka äldreomsorgen i en kommun som tagit emot många invandrare. Eftersom många av dem saknar arbete och många tjänster inom omsorgen inte kan besättas, har fiffiga kommuner slagit ihop dessa två problem. Resultatet är anställning av i huvudsak manliga afghaner och somalier som inte förstår eller pratar svenska, som inte kan bädda en säng, laga svensk husmanskost eller ha en vettig social kontakt

20

med omsorgstagaren. En annan växande grupp som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor i slöja.

Många kommuner tog villigt emot de stora flyktinggrupperna som kom 2015, eftersom regeringen lockade med höga ersättningar för mottagandet. Men kommunerna hade inte räknat med att flyktingarna skulle stanna kvar och de hade i synnerhet inte insett att stora grupper var – och är – grupper med problem. Det finns många analfabeter, personer som gått endast ett år i skolan och personer med stora psykiska problem. När integrationspengarna är slut får kommunerna försörja dem med försörjningsstöd (f.d. socialhjälp). Och då ligger seniorerna illa till, eftersom det är en grupp som ofta drabbas av kommunens nerskärningar.

Moderaterna presenterade i början av april sitt arbete: ”100 förslag för en ny integrationspolitik”.

Vid en valvinst i september 2022 kommer många av dessa förslag

att realiseras och jag ser fram emot det. Även om förslagen inte direkt riktas mot seniorer, kommer ett genomförande av förslagen innebära en samhällsvinst i kommunerna och det gynnar omsorgstagarna.

M A R G A R E TA PÅ L S S O N

ordförande Moderata Seniorer

Reformer för en jämställd vård och ökad trygghet M

er än en tredjedel av Sveriges kvinnor uppger att de är rädda för att vistas ute i sitt eget bostadsområde sent på kvällen, samtidigt som var femte kvinna oroar sig för att bli

utsatt för sexualbrott. Mörkertalet är stort och oron och rädslan späs på av exempelvis det faktum att så få sexualbrott klaras upp. Det hedersrelaterade våldet fortsätter drabba unga flickor runtom i kom-

munerna, ofta oupptäckt då det saknas kunskap och verktyg för att förebygga och motverka. Miljoner kvinnor i Sverige saknar alltså det som borde vara en mänsklig rättighet: känslan av trygghet.

Louise Meijer, 30 år

Åsa Ågren Wikström, 50 år

Jobb: Riksdagsledamot

Jobb: regionpolitiker i Västerbotten

Favoritförslag i reformarbetet: Flera favoriter, men vill särskilt lyfta fram att införa brottet synnerligen grov kvinnofridskränkning och utökat ansvar för mödravården att följa upp kvinnan inom en till två veckor efter förlossning.

Favoritförslag i reformarbetet: Varje kommun bör arbeta aktivt med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, och säkerställa att man har rätt kompetens för detta.

Reformgruppen för ökad trygghet

Okänd talang: är bra på kalligrafi

Okänd talang: har blivit väldigt bra på att baka

Sofia Andersson, 26 år

Christine Hanefalk, 43 år

Pernilla Ohlin Beji, 41 år

Jobb: politisk sekreterare hos Moderaterna i Uppsala kommun

Jobb: kommunpolitiker med ambition att starta eget

Jobb: politisk sakkunnig

Favoritförslag i reformarbetet: Ny brottsrubricering – synnerligen grov kvinnofridskränkning

Favoritförslag i reformarbetet: de förslag som berör hedersrelaterat våld

Okänd talang: Sjunger gärna när jag får och är riktigt bra på musikquiz

Favoritförslag i reformarbetet: trygghetsstråk med patrullerande ordningsvakter Okänd talang: vass på att dansa salsa

Okänd talang: Oklart om det är en talang, men jag har gästspelat i en serietidning en gång. Annars är jag också väldigt bra på engelska.

21

Reformförslag för att öka kvinnors trygghet 1.

Inför en ny brottsrubricering ”synnerligen grov kvinnofridskränkning” – upprepade kränkningar och hot måste kunna vägas samman till grövre brott och högre straff.

2.

Skapa trygghetsstråk i stadskärnorna med patrullerande ordningsvakter för att stärka och öka den upplevda tryggheten.

3.

Reglera trygghetsperspektivet i plan- och bygglagen.

4.

Genomför en nationell kartläggning av hedersförtryckets utbredning bland elever på landets grund- och gymnasieskolor.

5.

Inför möjligheten att döma till vistelseförbud efter avtjänat fängelsestraff efter våldsbrott mot en närstående.

6.

Första förhöret med målsägande i sexualbrott ska få spelas in och användas som bevisning i rättegång.

Reformgruppen har tagit fram 14 reformförslag för ökad trygghet.

Läs hela rapporten med samtliga förslag via QR-koden.

22

Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos och kommundirektör Ida Texell.

Att bygga sig till trygghet I Bro tar man ett helhetsgrepp där stadsplanering och trygghet går hand i hand. Modig träffar kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) och kommundirektör Ida Texell för att lära mer.

U

pplands-Bro ligger i nordvästra Stockholm och har drygt 31 000 invånare. I kommunen ryms landsbygd, villa- och radhusområden, 19 mil stränder, 60 öar, pendeltåg, och ett utförskapsområde. I kommundelen Bro har otryggheten och brotten ökat de gångna åren.

– I valrörelsen tog vi i Moderaterna ett helhetsgrepp kring trygghetsfrågan. Efter valsegern så har vi anställt väktare och installerat kameror, men vi tog även direkt fram en strategi för ett socialt hållbart Bro. Jag tror inte på att sopa problem under mattan – i Bro har vi problem och då vill jag lösa dem, berättar Fredrik.

Han beskriver hur man redan hösten 2018 fattade beslut om att ta fram en förstudie över centrala Bro. Att öka tryggheten har många bottnar, men man inledde tidigt med hur man med fysisk plane-

ring kan förändra tryggheten i Bro. Förstudien ledde till projektet omdaning Bro där man samlar flera åtgärder, framförallt stadsbyggnad som trygghetsskapare.

– Arbetet pågår för fullt, men redan nu har vi slagit fast att nybyggnation ska bidra till tydliga siktlinjer och att inga offentliga byggnader får ha baksidor. Bostadshusens fönster och balkonger ska se offentliga ytor, som vakande ögon, berättar Fredrik.

Enligt en studie* från KTH så finns det en stor mängd internationell forskning på sambandet mellan stadsmiljö och säkerhet. Men i de nordiska länderna är trygghet sällan med som en del av byggprocessen. Ida berättar hur organisationen har fått göras om för att möta politikens fokus, när någon inte velat bidra har man fått ta in nya krafter.

– Vi krossar den traditionella kom-

munorganisationen där vi tidigare har arbetat i stuprör. Vi behöver fokusera på helhetssyn och vad som är bäst långsiktigt och bäst för invånaren. Allt vi gör utgår utifrån politiskt fattade beslut, berättar Ida. Vi har också fått ett tydligt uppdrag att titta på de långsiktiga ekonomiska kalkylerna vid exploatering.

Fredrik fyller i: – Den typen av kalkyler måste vara en del av det långsiktiga samhällsbyggandet. Tidigare politiker har ökat exploateringsgraden om det har saknats pengar i ett projekt.

Men vad blir kostnaden i framtiden om man idag bygger nya miljonprogramsområden? För mig är det självklart att trygghet ska vara en del av stadsbyggnaden, här vill vi vara ett föredöme.

CECILIA LÖFGREEN

* https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/trygg-stadsmiljo.pdf

23

Att ta ansvar för våldet

E

fter att fem kvinnor mördats på tre veckor efterfrågas nu politiska åtgärder.

Det är bra om fler åtgärder kommer på plats. Politiker har en skyldighet att se till så att samhällets institutioner och lagar alltid står på de utsatta kvinnornas sida och inte daltar med kvinnohatarna.

Här visar Moderatkvinnorna vägen.

Mäns våld mot kvinnor är dock ett problem politiken inte kan lösa på egen hand. Mäns våld mot kvinnor existerar inte i ett vakuum utan är något hela samhället behöver ta ansvar för. Något alla män behöver ta ansvar för.

Självklart har gärningsmännen inte rätt att dela det direkta ansvaret för sina brott med någon annan.

De ska ensamt motta konsekvenserna för sina handlingar. Men det innebär inte att vi andra inte har ett ansvar. Det är fullt möjligt att

24

vilja gå hårt mot gärningsmän och fortfarande ta ansvar för attityder i ens egen närhet.

Var sjunde kvinna har utsatts för fysiskt våld eller hot av en aktuell eller tidigare partner.

Sannolikheten för att du och jag då inte skulle ha någon man i vår närhet som skadar eller kommer skada kvinnor är låg. Våldet mot kvinnor är inte enskilda händelser utan slutkulmen på en lång rad av stegvisa övertramp. Genom att vi män accepterar vårt ansvar att säga ifrån när män omkring oss säger något som vi misstänker grundar sig i faktisk misogyni kan vi vara en del av lösningen.

Tyvärr är det svårt för vissa män att acceptera detta ansvar och de som gör det ses i vissa kretsar som svaga. Att säga ifrån kan därför orsaka dålig stämning och du som gör det kan ses som en besvärlig

typ. Särskilt i ett land som Sverige där jantelag och konsensuskultur gör ifrågasättande extra känsligt.

Men att markera när andra män går över gränsen - trots risken för dålig stämning - är vårt ansvar.

Att som man ta på sig rollen som ”besvärlig” är en liten kostnad att betala för att tryggheten för våra mammor, systrar och döttrar i längden ska öka. Köp inte att du som säger ifrån skulle vara svag. Att säga ifrån är att ta ansvar och att ta ansvar är starkt.

Våga vara en del av lösningen genom att redan idag se dig omkring och säga ifrån. Våga vara en man som tar ansvar för våldet.

DOUGLAS THOR

Ordförande Moderata Studenter

Se det som inte alltid syns Jag står och väntar på att få kliva upp i talarstolen i riksdagen för att debattera den interpellation som jag ställt till inrikesminister Mikael Damberg (S). Ämnet är brott mot barn, den allra värsta sortens brott – sexualbrott.

S

tatistiken kring hur sexualbrotten mot barn har utvecklats är sorglig. Under 2020 ökade anmälda barnpornografibrott med 57%. Jämfört med för tjugo år sedan så har de ökat mer än 8 gånger. Nyttjande av barn för sexuell posering ökade med 45% år 2020. Våldtäkter mot barn ökade med 16%. Ofattbara siffror som får det att vända sig i magen på varje sund människa. Redan innan de värsta ökningarna så uppskattas att 1 av 5 barn utsätts för sexuella övergrepp både i Sverige och internationellt.

Effekterna av pandemin går än så länge enbart att spekulera kring.

När skolan övergått till distansundervisning, när fritidsaktiviteter stängt ned och man inte längre kunnat träffa släkt och vänner så har också stora trygghetspunkter försvunnit. Men också platser där man i vanliga fall förhoppningsvis kan träffa en person som frågar hur det är, som lyssnar och som ser sanningen.

Ett barn vet inte alltid att man kan göra en polisanmälan.

Dessutom är risken stor att barnet har skuldbelagts och skrämts till tystnad. Varje gång ett barn utsätts och lider i det tysta så har samhället svikit dubbelt. Därför finns några åtgärder som jag vill kommer på plats snarast. För den som har dömts för sexualbrott mot barn så ska de uppgifterna ligga kvar i belastningsregistret längre. Vi vet att återfallsrisken för dessa brott är hög. Barns rätt till trygghet måste väga tyngre än en tidigare sexualförbrytares rätt att jobba med, eller vistas nära, barn. Vi behöver även säkerställa att det finns rätt utbildad personal i alla delar av samhället gällande kontakt med dessa barn, exempelvis inom skolan, hos polisen och i domstolarna.

När jag just denna gång närmar mig talarstolen så ska jag berätta att jag är ett av dessa barn som utsatts för sexualbrott. Hur det har skadat mig, många gånger om. Det är trots, och inte tack vare det, som jag här och nu som riksdagsledamot kan driva dessa frågor. Jag har tidigare skrivit om mina erfarenheter, men inte pratat om dem.

Det har alltid varit förknippat med skuld, skam och ett uns rädsla som bitit sig kvar sedan jag var liten.

Det är dags att vi tar ut dessa frågor ur skamvrån och på allvar börjar prata om dem för att få till en förändring. Inget barn ska känna sig ensam eller känna skam. Till den förändringen kan vi alla bidra.

M A R L É N E L U N D KO P PA R K L I N T

Riksdagsledamot, Värmland

25

Reformförslag för en jämställd vård 1.

Genomför extra undersökning av barnmorska eller läkare efter förlossning.

2.

Säkra tillgänglig specialistvård gällande förlossningsskador som kräver uppföljning och eftervård.

3.

Utbyggd specialistvård för smärta.

4.

Skriftliga rutiner för elevhälsan för hantering av elever med misstänkt endometrios.

5.

Ge forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd får ett tydligt uppdrag att stödja forskning om kvinnors hälsa .

6.

Aborter ska vara möjliga att göra i sin hemmiljö via recept på apoteket.

Reformgruppen har tagit fram 13 reformförslag för en jämställd vård.

Läs hela rapporten med samtliga förslag via QR-koden.

26

Valfrihet och forskning vässar förlossningsvården I Stockholm driver både politik och profession på utvecklingen inom förlossningsvården. För att ta del av de olika perspektiven har vi träffat Lars Rådén som är vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm samt Helena Kopp Kallner som är forskare och överläkare.

S

Politiken om ordförande för avtalsutskottet så är Lars Rådén ansvarig för Stockholms 39 vårdval, däribland vårdval förlossning. Även om det inte alltid går att möta alla önskemål när det är dags för förlossning så får 95% föda på sitt förstahandsval.

- Förlossningsvården är en av de absolut viktigaste delarna av vården. Den möter ett skede i livet som är både känsligt och ett av de största. Vi vill att kvinnan som ska föda också ges tryggheten att välja var det sker, därför har vi infört ett vårdval inom förlossningsvården, berättar Lars.

Andelen som är mycket nöjda med sin förlossning ligger idag flera procentenheter över snittet i riket.

Under de senaste fem år så har andelen kvinnor som gör sitt eftervårdsbesök ökat från 68 procent till 80 procent.

- Förbättringarna är ett resultat av ett kontinuerligt arbete inom förlossningsvården. Ett uppskattat projekt som vi är mycket stola över är Min Barnmorska. Som första region i Sverige ger det en trygghet till blivande och nyblivna mammor genom att ha en kontinuerlig kontakt med samma barnmorskor, under graviditet, förlossning och eftervård i hemmet, avslutar Lars.

Professionen Några exempel på forskning inom förlossningsområdet som Helena Kropp Kallner bedriver är arbetssätt att förebygga behov av aku-

ta kejsarsnitt, att undvika stora bristningar i bäckenbotten och hur preventivmedel kan användas på bästa sätt, till exempel efter förlossningen.

- Det sker för lite forskning om sjukdomar som drabbar kvinnor under graviditet och förlossning.

Delvis därför att det är komplicerat men även för att det saknas resurser. Staten och regionerna borde särskilt stötta forskning som har svårt att få medel från andra och då särskilt se till samhällsviktigheten i forskningen, säger Helena.

Hon berättar att man ser att kvinnor har för dåliga grundkunskaper om graviditet och förlossning. En del är sexualundervisningen i skolan som varit undermålig i flera år. Men vi pratar även för lite om problem som kvinnor möter.

- Det är delvis tabubelagt att tala om saker som drabbar kvinnor i samband med graviditet och förlossning. Varför pratar vi inte om missfall, bristningar efter förlossning, eller att man kissar på sig när man hoppar studsmatta? Då får också fler rätt kunskap om när man kan söka hjälp, avslutar Helena.

CECILIA LÖFGREEN

27

Ulf Kristersson, Camilla Waltersson Grönvall och Josefin Malmqvist skrev i Aftonbladet om förslagen. Läs artikeln här.

Moderaterna går i täten för att modernisera den svenska aborträtten I februari gick Moderaterna ut med att den svenska abortlagstiftningen behöver moderniseras och presenterade fyra förslag på området.

Dessa fick ett positivt mottagande av såväl politiska partier, som av läkare och barnmorskeföreningar.

D

agens abortlagstiftning infördes för 45 år sedan.

Då innebar varje abort ett kirurgiskt ingrepp, men idag är 9 av 10 aborter medicinska.

Trots detta har lagen inte uppdaterats. Moderaterna föreslår att en medicinsk abort ska kunna utföras helt och hållet i hemmet.

Den första delen av en medicinsk abort måste idag genomföras på sjukhus. Den andra delen kan genomföras i hemmet om kvinnan önskar det. Enligt Socialstyrelsen väljer 3 av 4 kvinnor att genomföra den andra delen av en medicinsk abort i hemmet.

Moderaterna anser att den som vill ska kunna genomföra hela den medicinska aborten i sitt eget hem, efter att ha fått läkarkonsultation.

Medicinen ska kunna hämtas ut på apotek. Samma stöd och rådgivning

28

som idag erbjuds ska finnas kvar och rätten till hjälp via sjukhus ska fortsatt garanteras. Moderaterna vill tillsätta en statlig utredning som ska ta fram ett konkret förslag kring detta. I utredningen bör även möjligheten för specialiserade barnmorskor att tillåtas föreskriva medicinsk abort övervägas, menar partiet.

Under pandemin har exempelvis Storbritannien och Frankrike möjliggjort för aborter i hemmet.

En studie som gjordes för att analysera hur förändringen med att tillåta abort i hemmet har påverkat abortvården, visar bland annat att väntetiderna har minskat och att aborterna har genomförts tidigare.

80% av kvinnorna föredrog aborter i hemmet och skulle välja att göra aborter i hemmet i framtiden framför sjukhus.

Förslaget har fått stöd från andra partier och det verkar som att förslaget har en riksdagsmajoritet. Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna välkomnade förslaget till Ekot samma dag som Moderaterna presenterade förslaget och Socialdemokraterna meddelade att de var öppna för samtal. Likaså har beskedet välkomnats av läkare och barnmorskeföreningar som en historisk möjlighet att modernisera svensk aborträtt.

Moderaterna vill även införa en tidsgaranti för de kvinnor som står i kö för att utföra en abort och att forskningen om medicinska aborter ska tillskjutas mer pengar.

JOLINE GÖTTFERT

Så stärker vi kvinnors företagande och entreprenörskap A

tt äga, driva och starta företag gör kvinnor i betydligt lägre utsträckning än män. Samtidigt visar forskningen att företag med mer jämställda ledningar är mer lönsamma än andra och kvinnor som investerar

i företag är mer framgångsrika än män. Det finns med andra ord inget som tyder på att kvinnor skulle vara mindre lämpade eller mindre framgångsrika på området.

Men att kvinnor inte investerar, äger, startar och driver företag

påverkar ytterst svensk ekonomi negativt. Och för enskilda kvinnor är ett jämställt samhälle med lika möjlighet till företagande ytterst en fråga om frihet.

Linda Frohm

Ida Drougge, 30 år

Jobb: regionråd i Norrbotten och företagare

Jobb: riksdagsledamot i Konstitutionsutskottet

Reformgruppen kvinnors företagande

Favoritförslag i reformarbetet: inför en solnedgångsklausul Okänd talang: spelar flera instrument

Favoritförslag i reformarbetet: Skrota statliga bidragssystem till företag till förmån för sänkta skatter och regelförenklingar.

Okänd talang: är förvånansvärt händig

Susanne Ydstedt, 51 år

Ida Karlblom

Theresa Rosbäck, 50 år

Jobb: företagare

Jobb: kommunikationschef för Moderaterna i Stockholms stad och län

Jobb: egenföretagare

Favoritförslag i reformarbetet: Minskat regelkrångel, förbättrade 3:12 regler och motverkande av osund konkurrens Okänd talang: inget särskilt, är ganska mycket av en medelmåtta

Favoritförslag i reformarbetet: ”En in-minst en ut” gällande nya regler för företagare Okänd talang: Kan rita hästar och enhörningar. Uppskattas främst av barnen

Favoritförslag i reformarbetet: regelförenklingar, att få in mer undervisning kring både privatekonomi och företagande tidig i skolan Okänd talang: kan prata som Kalle Anka

29

Reformförslag för att stärka kvinnors företagande och entreprenörskap 1.

Inför en solnedgångsklausul, det vill säga att alla regler utvärderas efter ett visst antal år för att se om de fortfarande fyller sitt syfte.

2.

Inför strängare regler för att motverka osund konkurrens. Förstärk funktionen hos Konkurrensverket för att underlätta för företag att anmäla fall och få dem snabbt behandlade.

3.

Underlätta upphandlingsförfarande genom fortlöpande uppdatera LOU och tillse att upphandlingsunderlag ska utformas på så sätt att även mindre och nystartade aktörer bereds möjlighet att delta i upphandling.

4.

Friskolor ska kunna expandera utan nytt tillstånd.

5.

Företagsbidrag utvärderas löpande med syfte att ineffektiva bidrag tas bort.

6.

Gör det lättare att omvandla enskild firma till aktiebolag.

7.

Sverige ska ha grundprincip att inte gå utöver minimikraven i EU:s lagstiftning.

8.

Modernisera hem – och konsumentkunskapen genom att prioritera ekonomi.

Reformgruppen har tagit fram 24 reformförslag.

Läs hela rapporten med samtliga förslag via QR-koden.

30

Gasellföretag i all ära – men det är de små företagen vi måste fokusera på!

T

rots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns företagande stort. Totalt står kvinnor för enbart 27 procent av det totala företagandet i Sverige och under Löfvens tid vid makten har utvecklingen gått åt fel håll.

Forskning visar att kvinnor och mäns företagande visserligen skiljer sig åt, men kopplat till resultat finns det ingenting som visar att kvinnor vore mindre framgångsrika på området. Tvärt om verkar kvinnor som investerar i företag vara mer framgångsrika än män och jämställda ledningar mer lönsamma än andra. Trots detta går mindre än 1 procent av riskkapitalet i Sverige till bolag grundade av kvinnor.

Det finns mycket att vinna, även ekonomiskt, för både investerare och samhället i stort, om kvinnor och män behandlas lika.

Från vänsterkanten hör röster om att kvotera statligt riskkapital och bidrag och en del socialliberaler går bort sig och vill vidga och uppfinna nya riktade bidrag till företag. Kvoter blir inte mindre kvotering bara för de döps om till riktade branschstöd. Faktum är att varken statligt riskkapital eller skattefinansierade bidrag till företag uppvisar positiva

effekter, utan tvärt om snarare en del negativa. Ett system där staten årligen spenderar ca 30 miljarder på bidrag till företag är inte en bra idé från början och den blir inte bättre av kvotering.

Så vad behöver vi göra? Det försöker den rapport om kvinnors företagande som jag varit med och skrivit för Moderatkvinnornas räkning besvara. Vi behöver slopa – inte bygga ut – de ineffektiva bidragssystemen för företag och istället skapa ett system som är pro market och inte pro business.

Kvinnors företagande är som störst bland de små företagen. Det är där vi behöver gödsla med goda förutsättningar, göra generella skattelättnader, regelförenklingar och inte minst öppna upp marknader där många kvinnor arbetar och det offentliga konkurrerar och styr alltför dåligt. Förenkla för friskolor att expandera, införa ett nationellt ramverk för auktorisation inom vuxenutbildning och arbetsförmedling. Vi behöver också införa strängare regler mot osund konkurrens från offentliga bolag och lära av Danmark och Storbritannien som framgångsrikt minskat regelkrångel och byråkrati, förbättra 3:12 reglerna och LOV. Addera där till en skola som fokuserar på kärnkunskaper

och kompletterar detta med ekonomi, programmering, UF-företagande och arbetsmarknadskunskap.

Gasellföretag och unicorns i all ära, men den stora vinsten för såväl Sveriges ekonomi som för jämställdheten och företagandet hittar vi hos de små företagen. Då krävs ordentliga, strukturella och modiga reformer.

IDA DROUGGE

Riksdagsledamot Lidingö Ordförande Moderatkvinnorna Stockholms Län

31

Erbjud entreprenörskapsträning till alla gymnasieelever Vinsterna med att göra entreprenörskap till en obligatorisk del i gymnasieutbildningen är många, menar Cecilia Nykvist, VD på Ung Företagsamhet, som vill ha politikens hjälp med att få det att ske.

C

ecilia Nykvist, VD på Ung Företagsamhet, menar att det måste vara en tidsfråga innan entreprenörskap blir en mer etablerad del i ungdomarnas utbildning. För, som hon säger, vad är alternativet? Företag behövs ju för tillväxt och arbetstillfällen.

– När eleverna berättar vad de lärt sig under ett läsår som UF-företagare så svarar de att de förstås lärt sig mer om att driva företag, men också att de vågar mer och känner sig trygga som entreprenörer. Att det inte var så himla läskigt och svårt.

Och speciellt tjejerna säger ofta att ”jag kan ju – och jag är bra på det här”. Min dröm är att fler unga på gymnasiet får möjlighet att uppleva

32

just de känslorna. Just nu är det något fler män än kvinnor som går UF-utbildningen, vilket beror på att Ung Företagsamhet etablerat sig inom fler yrkesprogram där fler killar går. Men tidigare har det nästan alltid varit fler tjejer som driver UF-företag och som är VD:ar i företagen. Forskare på Handelshögskolan har studerat vad UF-alumnerna gör 16 år efter gymnasiet.

– Fler män har startat företag efter 16 år, men en större andel av kvinnorna har startat aktiebolag vilket tyder på en ökad seriositet i företagandet. Sedan ser vi att bolagen startade av före detta UF-företagare är mer framgångsrika. Det är helt enkelt bra att träna på företagande tidigt.

Idag är det fem gymnasieprogram som har entreprenörskapskursen som ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Alla program kan i teorin ha kursen som ett tillval, men alltför få, enligt Cecilia Nykvist, erbjuder detta.

– Vi behöver en förändring som måste börja på det politiska planet. Idag är det bara 30 procent av eleverna som får möjligheten att träna sitt entreprenörskap, jag skulle vilja att det blir tillgängligt för alla. Men ingen politiker driver frågan idag, tyvärr. Sverige behöver en ny strategi för entreprenörskap i skolan och förändrade läroplaner så att alla får chansen.

FAKTA UF

Ung Företagsamhet (UF) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som sedan 1980 utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom UF-företagande. Just nu är det 35 000 elever som driver ett UF-företag och könsfördelningen är stadigvarande jämn.

Vinsten ligger inte bara i att träna fler unga i att bli företagare, utbildningen ger också andra fördelar.

– Inte minst märker vi att tjejerna får större självförtroende och vågar ta risker efter att ha drivit UF-företag. I feedbacken ser vi också att de verkligen tar till sig värdet av detta, de har lärt sig att tro på sin egen förmåga och se möjligheter, något de kommer ha nytta av resten av livet, som entreprenörer eller ej.

Dessa insikter skulle jag vilja att alla gymnasieelever fick med sig ut i livet.

SUSANNE YDSTEDT

10 punkter för ett jämställt företagande Kvinnors andel av det totala företagandet i Sverige har ökat marginellt, från 25 procent 1980 till knappt 28 procent 2020.

Detta trots att förutsättningar för kvinnors företagande förbättrats över 40 års tid. Vad gör vi åt detta?

P

ernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef, Entreprenörskapsforum och Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum och ekon dr, KTH, presenterade den 8 mars rapporten Kvinnors entreprenörskap – hur jämställt är företagandet?.

I Sverige, liksom i stora delar av världen, är kvinnor i lägre utsträckning företagare än män. Att främja kvinnors företagande är inte bara en jämställdhetsfråga, utan en fråga om att frigöra innovation och tillväxt i hela landet.

Tyvärr framkommer det i studien att kvinnor är mer tveksamma till sin förmåga att starta företag än män. Kvinnor tjänar också mindre pengar på sitt företagande än vad män gör, i generell bemärkelse.

Samtidigt visar rapporten att entreprenöriella kvinnor helt enkelt är lyckligare. En mycket intressant ekvation.

Rapportförfattarna presenterar följande förslag för ett mer jämställt företagande: 1. Det ska vara lika självklart för

en kvinna som för en man att välja företagande och entreprenörskap som livsstilsval bör introduceras tidigt. Studier visar att flickor som deltagit i Ung företagsamhet har högre sannolikhet att bli företagare själva.

2. Förebilder behövs, gärna som

Nätverket 17 genom att visa att det är ett alternativ att driva företag till tillväxt.

3. Att stärka kvinnor genom

nätverksbyggande kan stödja kvinnors entreprenörskap genom inspiration, utbyte av affärsmöjligheter samt kunskap och trygghet.

4. Att valet av utbildningsinrikt-

ning och effekterna på senare yrkesliv (som företagare eller anställd) uppmärksammas och att det blir mer jämställt. Bakgrunden till möjliga branschval styrs till stor del av individers tidiga utbildningsbeslut.

5. Politiken bör satsa på att säkra

stabila spelregler med möjlighet till långsiktig planering för entreprenörskap. Kvinnors företagande främjas till exempel inte av att företagsamheten inom välfärdssektorerna ifrågasätts.

6. Det kan även vara av vikt att an-

passa försäkringssystemet kring företagande. Trots att frågan har varit uppe under lång tid har nackdelar med att vara företagare inte åtgärdats.

7. Tillgång till kapital är kritiskt

och för att driva ett tillväxtföretag krävs ofta riskkapital, men mest pengar finns inom branscher där relativt få kvinnor driver företag. Genom den nuvarande selektiva kapitalförsörjningen riskerar vi att gå miste om viktig innovation.

faktiskt har fungerat och utgör best practice såväl i Sverige som internationellt behövs.

9. Att kvinnor ofta är verksamma

inom civilsamhälle och ideell välfärd för att leverera innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem gör upphandling angeläget.

10. Främja framtidens AI-lösningar.

Vinnova finansierar till exempel en AI-prototyp för icke-diskriminerande finansieringsbeslut.

Fördomsfria algoritmer kan stödja jämställdhet och samtidigt stärka samhällsekonomi, tillväxt och arbetsmarknad.

8. Mer forskning och utvärderingar

om vilka politiska insatser som

SUSANNE YDSTEDT

33

En grön politik för generationer M

iljö- och klimatfrågorna är avgörande för framtiden.

Målet är en klimatneutral värld, eller till och med en värld som tar ansvar för historiska utsläpp. Då krävs tydliga och drivan-

de delmål, transparens i uppfyllandet och möjligheter till politiskt ansvarsutkrävande.

Målsättningar och överenskommelser sätter ramverket, men det krävs också goda exempel, best

practice samt styrmedel som är breda, långsiktiga och gärna internationellt samordnade för att göra skillnad. Helhetssyn och systemtänkande gör politiska beslut bättre och mer långsiktiga.

Sofia Arkelsten, 44 år

Jessica Polfjärd, 49 år

Jobb: Har hand om public affairs på Hallvarsson & Halvarsson

Jobb: EU-parlamentariker

Reformgruppen miljö och klimat Läs rapporten via QR-koden

Favoritförslag i reformarbetet: Tycker mycket om principerna för god miljö och klimatpolitik.

Favoritförslag i reformarbetet: Att vi tacklar frågorna från ett högerperspektiv med möjligheten att se både grön och ekonomisk tillväxt.

Okänd talang: Kan laga mat av allt som finns i kylskåpet. Recept är för veklingar.

Okänd talang: Skulle aldrig gömma en talang.

Sara Jendi Linder, 45 år

Roslana Cederhage, 34 år

Kajsa Glittvik, 23 år

Jobb: Verksamhetsstrateg

Jobb: Politisk sekreterare och pressansvarig för Moderaterna i Botkyrka kommun

Jobb: Service & Delivery på Open

Favoritförslag i reformarbetet: Hållbarhet är nödvändigt, inget val.

Okänd talang: Har ett gott minne för datum.

34

Favoritförslag i reformarbetet: Avsnitt kring att innovation, teknikutveckling och omställning krävs Okänd talang: Lätt för att lära mig nya språk, talar fyra språk idag, svenska, engelska ryska och portugisiska (brasilianska varianten)

Favoritförslag i reformarbetet: Förorenaren betalar Okänd talang: Renovera antika möbler

Miljöpolitik för moderater Den som på allvar behärskar kopplingen mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet kommer att forma framtidens miljöpolitik, och därigenom hela samhället. En sådan politik är möjlig och angelägen att formulera. Men är vi beredda att driva, genomföra och försvara den?

D

en som öppnar en genomsnittlig dagstidning och läser nyheter om miljö och klimat hittar snabbt stora ord som klimatnödläge, ekosystemkollaps och massutdöende. Sådana ord har letat sig in i debatten för att väcka oss ur en påstådd dvala och få oss att agera snabbt och rejält.

Men i ett virrvarr av krigsrubriker riskerar Sverige förlora både riktning och mening. Det blir ofta både dyrt och dåligt när politiken är allt för opportunistisk och illa avvägd mot andra mål.

Tävlingen om vem som vill begränsa ekonomin mest, göra livet svårast för vanliga familjer eller hitta på finurligast styrmedel kan aldrig vinnas av oss moderater. För oss behöver miljö- och klimatpolitiken behandlas som andra politikområden. Vår uppgift är att finna svar på väljarnas frågor och föreslå effektiva, konkreta och genomförbara reformer. Därför är vi emot plastpåseskatt, skatt på takeaway och hutlösa skattehöjningar på bilen.

Sådana nej behöver kompletteras med en egen berättelse om hur en mer hållbar värld kan byggas i samexistens med fortsatt ekono-

misk tillväxt. Det behöver i sin tur bäras av företrädare med ett visst självförtroende – det är inte lätt att rabbla ord om näringsfrihet, äganderätt och rättssäkerhet i debatter om miljö- och klimat där andra pratar om utrotning. Men det är vad som krävs av oss om miljö- och klimatpolitiken ska kunna vändas rätt.

Inom ramen för en arbetsgrupp har Moderaterna tagit fram en sammanhållen och framtidsoptimistisk miljö- och klimatpolitik.

Det följer ett tydligt mönster från dagen då Ulf Kristersson valdes till partiledare och pekade ut politikområdet som prioriterat. Som deltagare i den gruppen hoppas jag att arbetsstämman i höst tar sig tid att både konstruktivt debattera förslagen och ta till sig av den enorma kunskap kring frågorna som finns både i riksdagsgruppen och på lokal nivå. När vi alla arbetar tillsammans och drar åt samma håll finns stora vinster att göra – både i opinionen och för planeten.

Vi moderater behöver vara beredda att ställa obekväma frågor, ta nya positioner och föreslå genomförbara reformer som säkrar framtiden för våra barn och barnbarn. Vi

vill se ett starkt miljö- och klimatledarskap; inte nya pålagor och dålig symbolpolitik som syftar till att begränsa frihet, konkurrens och företagande. När vi möter väljarna i valet 2022 ska vi därför stå raka i ryggen och tillkännage att det finns ett nytt miljöparti – och vi heter Moderaterna.

JESPER SKALBERG KARLSSON

Regionråd på Gotland

35

Expertens råd till politiken Matilda Jarbin lever och arbetar med hållbarhet i praktiken. Som hållbarhetschef och expert på cirkulär ekonomi – och som lantbrukare.

Vilka budskap om hållbarhet vill hon skicka till politiken?

M

atilda Jarbin är hållbarhetschef på Godsinlösen Nordic AB (GIAB) och är även utsedd till en av Sveriges 33 mest framstående unga hållbarhetstalanger. Men hon har fler hattar än så, tillsammans med sin familj driver hon Vismarlövsgården där klimatcertifierat nötkött produceras. Familjen figurerar också i Youtubeserien Framtidsbönder.

– Klimatutmaningarna är det över-

36

gripande hotet mot mänskligheten och får mycket fokus inom politiken. Men jag tycker sällan att det är en helhetsbild de arbetar med, utan de fokuserar på olika nischer. Alltför ofta märker jag att kunskap och forskning på området ignoreras.

GIAB har utvecklat en cirkulär affärsmodell där avfall omvandlas till en ekonomisk resurs, ett område där Matilda varit drivande. Hon lyfter pant på mobiltelefoner som ett avskräckande exempel.

– Det tillsattes en utredning om pant på mobiler och i denna blev branschorganisationer och företag – bland annat vi – intervjuade.

Resultatet blev tydligt, det är omöjligt att införa pant på mobiler. Detsamma sade forskningen.

Men, så inför regeringen det ändå.

Varför då slösa tid och resurser om man från början hade bestämt sig?

Detsamma gäller kemikalieskatten, som var helt ogenomtänkt i sin utformning.

Som de allra flesta som är kunniga inom klimat och hållbarhet, så understryker Matilda att det är globala frågor och pekar på EU:s gröna giv.

– Den gröna given är ganska tydlig och alla länder inom EU ska följa den. Där är det viktigt att Sverige visar ledarskap – bland annat genom att inte genomföra särlagstiftningar och överimplementeringar av regelverken.

Men, vad kan våra beslutsfattare göra på det lokala planet? Här

menar Matilda att företagen som jobbar för omställning och investerar i lösningar som gynnar klimatet borde få mer stöd och att relationerna mellan lokala politiker och företag kan bli mycket bättre. Inte minst då kraven på omställning ökar hela tiden.

– Lantbruket är fascinerande då det är så beroende av bidrag och subventioner och inte alls marknadsmässigt. Många lantbrukare vill göra stora klimatomställningar,

men investeringarna är oerhört dyra och de får helt enkelt inte tillräckligt betalt för maten de producerar. Där har beslutsfattarna både i Sverige och i EU något att fundera över. Framför allt vore det kul om marknaden fick styra lite mer, avslutar Matilda.

SUSANNE YDSTEDT

37

Vad har hänt i MUF sen sist?

MUFs båda sidoorganisationer, Moderat Skolungdom och Moderata Studenter, har haft sina årsmöten.

Till ordförande för MSU valdes Linn Wirdemo och till ordförande för MST valdes Douglas Thor.

Stort grattis till er och till era styrelser!

Under 2020 presenterade MUF fyra intressanta rapporter. Här får ni träffa två av rapportförfattarna - Sofia Andersson och Hannah Stutzinsky.

S O F I A A N D E R S S O N är författare till rapporten Feminist och höger – så blir svensk arbetsmarknad jämställd. I rapporten behandlas makt och möjligheter, samt normer och värderingar.

mer. Moderaterna måste vara ett parti för alla kvinnor och det är vi liberalkonservativa som behöver knäcka gåtan.

Modig undrar förstås vilka de främsta problemen är!

– Att utreda att låta pensionen ingå i bodelningen vid skilsmässa, stärka samboskapets ställning i syfte att skydda parterna och sänka antalet föräldrapenningdagar samt ta bort flerbarnstillägget.

– Tre faktorer: yrkesval, föräldraskap och utbildningsval. Politiken kan bidra till att man gör upplysta val och i längden förändra nor-

Vilka är de tre viktigaste förslag du vill lyfta?

Sofia är 26 år och politisk sekreterare i Uppsala. Hon har varit vice riksordförande för MST och ordförande för Justitapriset.

Sofia studerar till jurist vid Umeå universitet.

H A N N A H S T U T Z I N S K Y är rapportförfattare till När välviljan urartar en rapport om svensk biståndspolitik som handlar om biståndspolitik.

Men varför valde hon att skriva om just detta ämne?

– Med min judiska bakgrund har jag tyvärr en del erfarenhet av antisemitism. Sverige är till exempel stora bidragsgivare till United Nations Relief and Works Agency for Palestine

Refugees, som gör antisemitiskt material. Bara 10 procent av vårt bistånd går till humanitär hjälp.

Fokus ligger fel - utveckling är inte detsamma som välgörenhet.

Vilka är de tre viktigaste förslag du vill lyfta?

– Ha ett äganderättsperspektiv i biståndsprojekten, avskaffa det villkorade kärnstödet till FN och minska antalet svenska samarbetsländer.

Hannah är 21 år och studerar nationalekonomi vid Göteborgs universitet. Hon är före detta ordförande för MST Göteborg och numera aktiv i MUF Göteborg.

Läs en längre version av intervjuerna på tidningen Modigs hemsida.

Vill du kunna läsa rapporterna i sin helhet? Du hittar dem, och MUFs andra rapporter, på muf.se/rapporter/

38

LINDA OBIEDZINSKI

redaktör MUF-sidan

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 31 juli 2021, för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Anne Ekman, Växjö, Maria Glad, Hjo, Veronika Håkansson, Storuman, Christina Johansson, Bjurholm, Jennie Klaesson, Hackås och Margareta Schlee, Norrhult som löste korsordet i 1/2021. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris.

Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit

Från vänster: Margareta Schlee, Anne Ekman och Jennie Klaesson.

39

STO CKHO L MS STAD

I år är det exakt hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firade vi genom en historisk vandring i Gamla stan den 14 februari. Kristina Hultman, auktoriserad Stockholmsguide, ledde oss genom en kvinnohistorisk vandring där vi inspireras av yrkeskvinnor som levt och verkat i Gamla stan.

För att Coronasäkra vandringen anordnades tre turer med 7 deltagare plus guide i varje grupp. Självklart bjöds det på kaffe och styckesförpackade kanelbullar från bageriet.

STO C K H O L MS L Ä N

Moderatkvinnorna i Stockholms Län har gjort ett Jämställdhetsbokslut för 2020.

Många föreningar har färre än 40% kvinnor på olika nivåer. En kommun i länet, Huddinge, är jämställd enligt rapportens kriterier. I rapporten finns också förslag på vägar framåt. Bokslutet hittar ni på Moderatkvinnorna i Stockholms läns Facebooksida.

Facebook-sidan för Moderatkvinnorna i Stockholms län

40

GÄV L E B O R G

Vi har skapat ett fysiskt utskick till alla ansvariga i Gävleborgsföreningarna med relevant spännande litteratur och lite enklare kampanjmaterial för att visa vår uppskattning för arbetet runt om i länet och inspirera till fler kampanjer.

ÖST E R G ÖT L A N DS L Ä N

Kvinnlig företagare i en mansdominerad värld Den 17:e mars anordnade M-kvinnor Östergötland ett digitalt studiebesök på QLEAN Scandinavia. Vi fick följa med på Petra Hammarstedts resa från uppstart till ett framgångsrikt företag som idag rengör fasader, ställverk, kretskort etc. med rent vatten. Miljövänligt och smart.

En viktig diskussion under kvällen handlade om offentlig upphandling - där finns det utvecklingspotential. Efteråt fikade vi och pratade vidare.

ÖREBRO LÄN

När döden eller våldtäkten är ett faktum Kan det bli en sommar utan våld? Den frågan ställde Moderatkvinnorna och Öppna Moderater i Örebro län till två professionella kvinnor och tre moderata män på ett digitalt och öppet live-event den 3 maj. Deltog gjorde Anna Jinghede, odontolog och polis, som forskar på rättsfall rörande både kvinnor och barn.

Gita Rayan, läkare som själv drabbats, har idag ett prisat internationellt nätverk mot sexuellt våld, Wonsa (World of no sexual abuse).

Från M deltog Anders Åhrlin, länsordförande Örebro och fd polis, Kim Nilsson, riksordförande ÖM och Thomas Ardenfors, jourhemspappa sedan 20 år, författare och moderat i Sollentuna.

Vill du lyssna in? Se seminariet i efterhand på Facebook.

Se seminariet på Facebook

Vill du nå Moderatkvinnorna finns flera sätt: Besöksadress Postadress E-pst Telefon Ordförande

Blasieholmsgatan 4A, 111 48 Stockholm Box 2080, 103 12 Stockholm moderatkvinnorna@moderaterna.se 08-676 80 00 eller 073-682 93 05 Josefin Malmqvist josefin.malmqvist@moderaterna.se

41

Moderatkvinnornas verksamhet 2019-2021 Moderatkvinnornas stämma äger rum 22-23 maj. Styrelsen vill tacka för de gångna två åren och göra några korta nedslag i verksamheten som bedrivits.

Hela verksamhetsberättelsen, tillsammans med övriga handlingar till stämman, finns på Moderaternas intranät.

Kampanj

Jämställdhetsbokslutet Inför partistämman 2019 tog Moderatkvinnorna fram ett jämställdhetsbokslut. Rapporten visar att det finns ett genomgående underskott på kvinnor inom Moderaterna: i väljarstöd, medlemmar, interna förtroendeuppdrag, externa förtroendeuppdrag och bland våra medarbetare. Störst problem är gapet bland Moderaternas medlemmar, där bara 37 procent är kvinnor. I samband med partistämman uppmärksammades också det förbund inom Moderaterna som lyckats bäst med jämställdheten: Örebro län.

42

Moderatkvinnorna möte väljare på olika sätt. Styrelsen tillsatte en kampanjgrupp, men på grund av coronapandemin har fysiska kampanjer varit svåra att genomföra. Nya profilprodukter finns i en ny webbshop, som numera är en integrerad del av partiets webbshop. Ansvariga: Joanna Sjölander och Anna Danielsson.

Mentorskapsprogrammet En ny omgång av mentorskapsprogrammet har startats, i syfte att säkra kunskap, kompetens och erfarenhet bland kvinnor med ledande uppdrag inom Moderaterna. Avsikten är att ha en intagning per år med runt 10 adepter, som får tillgång till lika många mentorer. Ansvariga: Åsa Ågren Wikström och Ulrica Schenström.

Tidningen Modig Tidningen du håller i din hand startades under våren 2020 och har tagits emot väldigt väl av läsarna. Vi vill tacka alla våra läsare och våra skribenter för det gångna året. Förhoppningen är att vi ska nå en ännu större publik inför kommande år, inte minst genom att utveckla tidningens digitala räckvidd.

Uppdrag: Jämställdhet Under 2020 producerade Moderatkvinnorna en dokumentärfilmserie i fem delar, ”Uppdrag: Jämställdhet”, som ligger på YouTube. Syftet med filmerna var att med hjälp av forskare och experter ta reda på hur det står till med jämställdheten i Sverige. Totalt har filmerna haft över 150 000 visningar, och de fortsätter at få stor spridning.

Föreningsprojektet Styrelsen initierade under 2019 ett föreningsprojekt med syfte att ge ett gott stöd och säkerställa att Moderatkvinnorna har en väl fungerande och attraktiv verksamhet i samtliga förbund.

Som ett stöd för detta togs en handbok fram med information om Moderatkvinnorna och tips på hur man kan arbeta regionalt och lokalt. Ansvariga: Anna-Lena Holberg, Marie Oudin och Anna Gustbée.

Ny grafisk profil Aktion MKF Aktion MKF är spetsutbildningen som sedan 70-talet utbildat många av Moderaternas ledande företrädare som är kvinnor.

Utbildningen pågår under 2,5 år och en ny grupp tas in varje år.

Just nu är fyra grupper i gång parallellt och totalt har åtta utbildningstillfällen genomförts trots pandemin. I utbildningen ingår sakpolitik, ledarskapsutveckling, tal- och debatteknik, medieträning med mera. Ansvariga: Caroline Högström och Ida Drougge.

Nya stadgar Efter stämman 2019 såg vi ett behov av att uppdatera Moderatkvinnornas stadga i syfte att harmonisera med Moderaternas och övriga sidoorganisationers. Under arbetets gång har länskvinnoordförandena varit en aktiv part. Baserat på remis�svaren har ett slutligt förslag tagits fram till stämman 2021.

Ansvariga: Annsofie Thuresson och Åsa Ågren Wikström.

Under 2019 beslutade Moderatkvinnorna att ta fram en ny grafisk profil. Moderatkvinnornas uppdrag är att vinna kvinnor som medlemmar och väljare åt Moderaterna, och syftet med förändringen var att det grafiska uttrycket i större utsträckning skulle överensstämma med partiets.

Pepp-grupp för Moderatkvinnorna För att öka interaktionen med aktiva moderatkvinnor runt om i landet har Facebookgruppen Pepp-grupp för Moderatkvinnorna startats. I gruppen finns i skrivande stund närmare 1000 medlemmar.

43

Posttidning B Följ Moderatkvinnorna i sociala medier @moderatkvinnorna.officiella @moderatkvinnorna @Mkvinnorna Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

Alla kvinnor ska vara fria att forma sina liv

S

verige är ett av världens mest jämställda länder. Det är i vart fall en självbild vi gärna vill ha och den stämmer delvis: Tack vare alla de progressiva krafter som hade modet att gå före har mycket under de senaste hundra åren förändrats till det bättre. Men det är uppenbart att väldigt mycket återstår för att Sverige ska bli ett riktigt jämställt land. Här har Moderaterna en central uppgift.

Det råder inte brist på konkreta problem. Kvinnor utför fortfarande en betydligt större del av det obetalda hemarbetet och är mycket oftare än män hemma med sjuka barn. Kvinnor är sjukskrivna dubbelt som mycket, framför allt om man har barn. Kvinnor äger bara hälften så mycket som män – och får 30 procent lägre pension.

Kvinnor är också mer otrygga än män, både hemma och ute.

Under tre veckor skakades Sverige av fem mord på kvinnor, och 2020 anmälde 23 200 kvinnor att de misshandlats av en närstående.

Under de senaste sju åren har sexualbrotten tredubblats. Ingen ofrihet kan vara större än den rädslan.

Uppgiften som ligger framför oss är stor. För att lösa problemen kommer det krävas mer moderat politik – riktiga reformer som leder till resultat. Inte bara mer prat, nya myndigheter och politiska slagord.

44

Vi jobbar just nu med ett ambitiöst reformprojekt för att sjösätta förbättringar av Sverige omedelbart efter nästa val. En viktig del av det arbetet är jämställdhet. Inte som en separat fråga – utan som ett grundläggande perspektiv som alltid ska finnas med. Därför var också den ambitiösa rapport som Moderatkvinnorna gav ut en viktig pusselbit. Ju mer vi systematiskt jobbar med att ta fram konkreta politiska reformer, desto starkare kommer vi bli som politisk kraft.

Vi vet att grunden för ett jämställt samhälle är att alla har ett eget jobb. Då har man de ekonomiska förutsättningarna för att fatta självständiga beslut om sitt eget liv.

Därför är den ekonomiska ojämlikheten mellan könen ett problem på allvar. Men utan grundläggande trygghet finns ingen jämställdhet alls. Vi måste därför också storsatsa på domstolarna, kriminalvården och på fler poliser. Brott som

främst drabbar kvinnor ska tas på större allvar.

Det finns mycket att vara stolt över i Sverige, men precis som demokratin måste vinnas för varje generation så måste jämställdheten det. För tiderna förändras och gamla segrar tas lätt för givna. Då behövs nya segrar. Moderaterna och Moderatkvinnorna ska leda det arbetet.

ULF KRISTERSSON

Partiledare