Ett Europa byggt på demokrati och frihet: Margaretha
Ugglas idépolitiska arv — Magdalena Andersson
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Amanda Thonander. För signerat material svarar respektive skribent.
Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Amanda Thonander (chefredaktör), Annsofie Thuresson, Ida Dahlgren, Amanda Håkansson och Johanna Andersson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se
I en tid då allt står på spel
Utrikespolitik uppfattas nog av många som något avlägset. Toppmöten, statsbesök och kriser på andra sidan jorden. I den svenska politiska debatten har det länge funnits en tendens att betrakta utrikesfrågor som något främst för diplomater och experter. En gång i tiden var det möjligt att ha den naiva inställningen men det är det inte längre.
I dag märks det oroliga världsläget tydligt i svenskarnas vardag. Migration, elpriser och kriminalitet är frågor med tydliga internationella dimensioner. Gränsen mellan vad som är inrikes och utrikes har under lång tid suddats ut. Det är utan tvekan så att Sveriges största samhällsproblem bara kan lösas med hjälp av internationella samarbeten.
Det är därför avgörande att vi ständigt påminner oss om varför vi gör allt det som vi nu gör. Vi genomför den största upprustningen sedan kalla kriget, ger ett historiskt stort stöd till Ukraina och lämnar mer än tvåhundra års alliansfrihet bakom oss. Det gör vi för att Sverige är mer än en geografisk plats. Vi är ett samhälle och en idégemenskap som vuxit fram under hundratals år: en demokrati där makten är
bunden av lag, en marknadsekonomi som skapar välstånd genom hårt arbete, entreprenörskap och företagande, ett tillitssamhälle som gör att vi kan leva fria liv utan rädsla.
Det är lätt att ta detta för givet, att se vår välfärd, vår fred och vårt sätt att leva som självklart. Det får vi inte göra. Det svenska samhället är helt beroende av en internationell ordning baserad på frihandel, rättsstat och västerländska värderingar. Försvagas den, försvagas också våra möjligheter att leva som vi gör.
Det är denna ordning som hotas när auktoritära stater som Ryssland försöker omdefiniera säkerhetsordningen med våld. Det är den vi alla måste vara beredda att försvara.
I detta nummer får ni träffa två svenska ministrar som till vardags jobbar med dessa komplexa frågor. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard ger en personlig inblick i hennes politiska drivkrafter och sin syn på omvärldsläget. Försvarsminister Pål Jonson berättar om hur vi stärker vår försvarsförmåga och om Sveriges nya roll i Nato. Redaktionen har också träffat Ukrainas ambassadör till Sverige, Svitlana Zalishchuk, för att prata om den kritiska situationen när
kriget nu går in på sitt femte år. Ni kan även läsa om när riksdagsledamoten Gustaf Göthberg mötte Volodymyr Zelenskyj och om vad Sverige kan lära av Ukraina. Detta nummer avhandlar stora och svåra frågor. Ytterst handlar det om hur vi ska försvara våra liv i frihet och allt annat som vi håller kärt. Det är svårt att tänka sig en mer angelägen uppgift.
Jag önskar er trevlig läsning!
AMANDA THONANDER
Chefredaktör
Foto:
Thomas Carlgren
Ukraina i frontlinjen för hela Europa
Fyra år har passerat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som har förändrat såväl Europas som Sveriges säkerhetsläge i grunden. Situationen i Ukraina är fortsatt mycket kritisk. Redaktionen har intervjuat Ukrainas ambassadör till Sverige, Svitlana Zalishchuk. Hennes erfarenhet som journalist, parlamentsledamot och utrikespolitisk rådgivare till Ukrainas premiärminister gör henne till en synnerligen meriterad ambassadör. Hon är en av dem som har allra djupast insyn i vardagen i det krigsdrabbade Ukraina och i det säkerhetspolitiska läget.
It has now been four years since Russia launched its full-scale invasion of Ukraine, what has it been like for you personally to serve as ambassador while the war continues at home?
– It’s the strangest mix of the very ordinary and the completely unbearable. During the day, my team and I are immersed in diplomatic work – meetings, negotiations, coordination. But every morning begins the same way: by checking what happened in Ukraine overnight. And every evening ends with messages to family and friends –are they safe, do they have heat, do they have electricity?
Being an ambassador during a war means you never fully leave
home, because home is always calling. Sometimes literally. Sometimes through a screenshot of an air-raid alert. At the same time, it brings absolute clarity. When the stakes are this high, there is no space for vanity, hesitation, or “interesting discussions.” You either help — or you waste time. And Ukrainians simply don’t have time.
How do you view Sweden’s role in supporting Ukraine, and what would you say has meant the most to the Ukrainian people?
– Sweden has become a strategic partner and a true friend to Ukraine. Sweden is one of the global leaders in supporting Ukraine, and this support is demonstrated both
by the government and by Swedish society. We value this immensely. What has mattered most? Air defence. Military support. Energy resilience. Long-term thinking. And something less visible, but just as important: trust. Swedes treat Ukrainians not as victims, but as partners. And that dignity truly matters.
Four years into the war, there are signs of fatigue in parts of the international community. How do you assess the level of support from Europe and from Sweden today, compared to the early stages of the war?
– In 2022, support was driven by shock. In 2026, support is driven
by understanding and political will – or by the lack of it. This is not only Russia’s war against Ukraine. If the frontline fails, it does not disappear – it moves closer to Europe’s borders.
Russia has not grown tired. Putin has not changed his goals. If Europe wants to protect its countries, its people, and ultimately its values, then fatigue is a luxury it cannot afford. Because fatigue is exactly what Putin is counting on. Sweden stands out because it moved from solidarity to strategy. From reacting to planning. That’s how you win long wars. With systems.
What do you think Swedes have come to understand about Ukraine’s struggle and what do you find is still difficult to convey?
– Swedes understand fairness deeply. The idea that rules matter, that international law exists for a reason, and that aggression should never be rewarded. That is why Ukraine’s struggle resonates so strongly in Sweden.
What is more difficult to convey is that time is not neutral in this war. Every delay has a cost. Every postponed decision has consequences measured not in theory, but in human lives, destroyed infrastructure, and lost opportunities to prevent the next escalation.
Debate is a strength of democra-
cy — but in a war, “later” can be dangerous. Unfortunately, time is not on our side. Russia uses every pause to adapt and strike again. Ukraine does not have the luxury of waiting for perfect moments or perfect consensus.
That is why speed matters as much as solidarity. Support that arrives on time saves lives.
How do you view Ukraine’s future, both during the war and in the years that follow?
– This war has never really been only about maps. If it were, it would have ended long ago. It’s about agency – who gets to decide how you live, what language you speak, what future you choose.
During the war, Ukraine’s future looks like what it already is: adaptation under pressure. We are fighting, but we are also reforming, digitising, decentralising, and keeping democracy alive under missile attacks. That’s not a slogan –that’s daily practice. We argue and fix things while the sirens are on. It’s messy. But it’s democratic.
After the war, Ukraine will be a country with no illusions about freedom – because we paid for it. We will be one of Europe’s most security-experienced democracies, members of the EU, contributing not only morally but practically to Europe’s resilience, defence, and innovation.
Finally, what message would you like to leave to the Swedish citizens as the war enters its fifth year?
– Two things.
First — thank you. Thank you for caring even when the headlines move on. This war is closer to Sweden than many think. Ukraine is holding a line that protects European democracy as a whole.
Second — I want to ask for your help. Repeated Russian attacks on Ukraine’s energy system have triggered a severe humanitarian crisis during one of the coldest winters in years. In recent months, millions of people have been left without electricity and heating.
That is why the Embassy of Ukraine in Sweden, together with Energiföretagen Sverige and Beredskapslyftet, has launched the Keep Ukraine Warm initiative, supporting Radiohjälpen’s fundraising campaign Ge Ukraina värme.
The goal is simple and urgent: to deliver heating units, generators, backup power systems, and other critical equipment to Ukraine fast.
If you want to help
Swish Radiohjälpen at 90 19 506 and mark the donation “Ukraine”. More information is available at keepukrainewarm.se. Small actions, when done together, make a real difference.
Den svenska freden kan inte längre tas för given
I en tid av stora säkerhetspolitiska utmaningar träffar Modig försvarsminister
Pål Jonson. Med en gedigen bakgrund inom försvarspolitiken leder han nu Sverige genom den största upprustningen sedan kalla kriget.
Foto: Thomas Carlgren
Redan innan du blev försvarsminister hade du en ovanligt bred erfarenhet av försvarspolitik. Vad väckte ditt intresse för försvarsoch säkerhetsfrågor?
– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, särskilt försvarsoch säkerhetsfrågor. De berör de yttersta frågorna i samhället – liv och död. Därför har jag alltid närmat mig samhälls- och statsvetenskap med fokus på internationella frågor.
Hur såg din väg in i politiken ut? – Jag brukar beskriva mig själv som en ”late bloomer” i politiken. Mellan 20 och 28 års ålder bodde jag utomlands och engagerade mig därför politiskt först i början av 2000-talet. Det började i kommunfullmäktige hemma i Arvika, följt av uppdrag som förbundsordförande för Moderaterna i Värmland, sakkunnig i riksdagen och senare kanslichef för Moderaterna i Europaparlamentet. Parallellt hade jag en tydlig internationell inriktning, med erfarenheter från USA, Frankrike och Storbritannien.
– Det var under min praktik i den amerikanska senaten som mitt politiska intresse verkligen väcktes. När man gick genom Rayburn Building i Washington kunde man på långt håll se vem som var tjänsteman och vem som var folkvald. Då insåg jag att jag hellre ville skriva mina egna tal än andras.
Spännande. Då har du haft lite olika positioner inom politiken? – Ja! Som riksdagsledamot har jag bland annat suttit i justitieutskottet, varit vice ordförande i EU-nämnden och ordförande i försvarsutskottet samt engagerat mig i Nordiska rådet. Samtidigt har jag haft en stark lokal förankring i Värmland. Jag är tredje generationen med koppling till jordbruket, och mötet med människor hemma har varit lika viktigt som de internationella uppdragen.
Foto: Thomas Carlgren
På några år har försvaret gått från att vara ganska lågt prioriterat till att bli en av de högst prioriterade frågorna. Vad betyder ett starkt försvar för dig?
– Medvetenheten om säkerhetsläget är i dag helt annorlunda än för bara några år sedan. Vi kan inte längre ta freden för given. Samtidigt handlar det inte om att vara rädd, utan om att vara förberedd. Därför har vi ökat försvarsinvesteringarna kraftigt, från 75 till 175 miljarder kronor per år. Det är en av de största samhällsreformerna i modern svensk historia, och den görs för att vi ska kunna försvara oss själva och våra allierade.
Hur skulle du säga att engagemanget i frågan har förändrats över tid?
– Engagemanget har ökat markant de senaste åren. Fler människor och politiska aktörer förstår nu att säkerhet inte kan tas för given, och att ett starkt försvar är avgörande för fred och stabilitet. Tidigare kunde försvarsfrågor uppfattas som abstrakta, men i dag har det blivit ett naturligt samtalsämne.
Vad hade hänt om det blev krig i Sverige i dag?
– Vi skulle inte stå ensamma. Tidigare kunde man bara hoppas på stöd från andra länder. Nu kan vi vara säkra genom vår djupa integration i Natos gemensamma försvarsplaner och de bindande försvarsgarantierna. Skulle Ryssland angripa, skulle konsekvenserna bli stora för dem. Kriget i Ukraina har redan kostat Ryssland enorma förluster och avskräckningen är stark. Det viktigaste nu är att hålla fast vid stödet till Ukraina så länge som det behövs, för att säkerställa fred och stabilitet i vår region.
Det svenska försvaret genomgår den största upprustningen sedan kalla kriget. Vilka är de viktigaste förändringarna för att Sverige
ska vara rustat för de säkerhetshot vi står inför?
– Det mest akuta är att snabbt omsätta stora resurser i starka och samövade krigsförband med rätt materiel och personal. Det är avgörande både för att skapa avskräckning och för att kunna försvara landet om det värsta skulle inträffa. Men det handlar också om en strategisk och mental förändring. Vi försvarar inte bara Sverige inom våra egna gränser, utan tillsammans med våra allierade: Finland, de baltiska länderna och de inom Nato.
– Natos högste militära befälhavare har kallat Sverige för en “model ally”. Vi har till exempel en mekaniserad bataljon i Lettland, ansvarar för vissa Nato-aktiviteter i Finland och har Gripenplan på Island. Det visar att vi bidrar till stabilitet och säkerhet tillsammans med våra allierade på sätt som inte var möjligt tidigare. Framöver räknar vi med ett fortsatt starkt samarbete inom Nato, samtidigt som Europa och Sverige måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.
Finns det konsensus kring det i Europa?
– Ja, det finns en tydlig samsyn på ett sätt jag inte tidigare upplevt. Vid Natos toppmöte i Haag enades de europeiska allierade om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP, 3,5 procent till militära utgifter och 1,5 procent till civilt försvar, Ukrainastöd och infrastruktur. Det finns en helt annan medvetenhet i dag om att detta är nödvändigt. Det minskar beroendet av USA och balanserar den transatlantiska relationen.
Avslutningsvis, hur ser du på relationen mellan Försvarsmakten och samhället? Hur kan vi öka försvarsviljan hos svenska folket? – Förtroendet för Försvarsmakten har ökat kraftigt och är i dag ett av de högsta bland svenska myndigheter, vilket är positivt. Försvarsvilja handlar om medborgarnas beredskap och motivation. Angrips Sverige måste vi samlas och ta gemensamt ansvar. Ukraina har tydligt visat hur avgörande samhällelig motståndskraft och beslutsamhet är. Det är den styrka och sammanhållning vi också vill bygga i Sverige.
Foto: Thomas Carlgren
Moderat politik skapar frihet för kvinnor i hela Europa
Jämställdhet är en angelägenhet som sträcker sig bortom den nationella agendan och ut i hela världen. Inte minst är det en europeisk framtidsfråga. De beslut som dagligen fattas i EU påverkar vardagen för kvinnor och män i Sverige, liksom i hela Europa. Det märks särskilt i tre frågor som Moderaternas arbete i Europaparlamentet ofta kretsar kring: mäns våld mot kvinnor, synen på samtycke och skyddet för aborträtten.
Mäns våld mot kvinnor har länge varit en av Moderaternas prioriterade frågor och efter de fruktansvärda våldsdåd mot kvinnor som har skakat Sverige under vintern känns den alldeles särskilt angelägen.
Våldet mot kvinnor är tyvärr lika, eller ännu mer utbrett i andra europeiska länder. Mätningar visar att var tredje europeisk kvinna någon gång har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. I EU var det Moderaterna som ledde arbetet för att hela unionen antog Istanbulkonventionen, som är Europas första juridiskt bindande avtal mot våld mot kvinnor. Konventionen ställer gemensamma krav på medlemsländerna och gör att fler kvinnor får tillgång till skydd, stöd och rättvisa.
Istanbulkonventionen är också mycket betydelsefull då den innefattar en paragraf som säkerställer en europeisk samtyckeslag, i
liknande modell som den svenska. Sex ska alltid bygga på frivillighet och om det inte finns ett fritt samtycke bör lagen definiera det som en våldtäkt. Sedan den svenska samtyckeslagen infördes år 2018 har man sett tydliga positiva effekter där både antalet anmälningar och fällande domar har ökat.
Samtidigt lever många kvinnor i europeiska länder där det fortfarande krävs att gärningsmannen använt våld eller hot för att det ska bedömas som våldtäkt. I praktiken kan det innebära att samlag med någon som sover inte alltid ses som ett brott, så länge våld inte förekommit. Tystnad, passivitet eller oförmåga att säga nej kan aldrig tolkas som samtycke. Därför är en gemensam och tydlig samtyckesde-
finition en viktig del i arbetet mot sexuellt våld.
När det kommer till kvinnors och flickors friheter och rättigheter i Europa är aborträtten särskilt viktig. I en europeisk kontext är frågan ofta mer komplex än vad vi är vana vid från den svenska debatten. Lagstiftningen ser olika ut i medlemsländerna, men även där abort formellt är tillåten kan tillgången påverkas av andra faktorer: långa väntetider, regionala skillnader, brist på vårdpersonal eller regler som i praktiken gör det svårt att få vård inom rimlig tid. Även här var Moderaterna ledande i att få parlamentet att rösta för att grundlagsskydda aborträtten på en europeisk nivå.
Foto: Udo Pohlmann, Pixabay
Vi vill att fler kvinnor i Europa ska ha samma skydd som vi har i Sverige. Därför driver Moderaterna på för en europeisk samtyckeslag, för att Istanbulkonventionen ska bli verklighet i hela EU och för att aborträtten ska grundlagsskyddas. Det är så vi skapar verklig frihet och trygghet för Europas kvinnor.
De senaste åren har världspolitiken utvecklats i en allvarlig riktning.
I öst, bara 80 mil från Sverige, pågår Putins krig mot Ukraina och västerifrån kommer det ständigt nya utspel från den amerikanska presidenten som utmanar världsordningen så som vi känner den. Redaktionen har träffat utrikesminister Maria Malmer Stenergard för att bringa reda i det trassliga världsläget.
Maria Malmer Stenergard blev utsedd till utrikesminister i en geopolitiskt omvälvande tid. På frågan om hur omställningen till denna nya roll varit för henne svarar hon att hon även tidigare fått jobba med frågor som väcker känslor. Hon har varit miljö- och klimatpolitisk talesperson i opposition, migrationsminister och nu utrikesminister.
– Det är en enorm förmån att få jobba med frågor som verkligen engagerar människor, och där människor av goda skäl förväntar sig förändring. Rent arbetsmässigt har det alltid varit högt tempo, men
givetvis har mina tidigare roller inte kunnat jämföras med den jag har i dag, säger ministern.
En av de stora förändringar hon lyfter fram är att nu behöva jobba mot olika tidszoner och att samarbeta med kollegor runtom i världen.
– En annan skillnad är att migrationspolitiken kretsar kring lagstiftning, medan utrikespolitiken mycket handlar om ord och möten med andra människor. Det senare älskar jag! Det finns ofta många gemensamma nämnare, även om man kommer från olika platser och kulturer, säger utrikesministern. Personligen menar hon att rollen
som utrikesminister ställer höga krav på att kunna prioritera det viktigaste. Det gäller i arbetet men också i privatlivet, där hon särskilt framhåller familjen, sömnen och träningen.
För Malmer Stenergard innebär en moderat utrikespolitik att stärka Sveriges inflytande och att värna svenska intressen och värderingar. – Det handlar om att stärka samarbetet i vårt närområde och i Europa. Vi behöver ett Europa och ett EU som kan sätta agendan snarare än att bara reagera på händelser i vår omvärld. Vi måste försvara våra intressen i en värld som alltmer präglas av konkurrens, konflikt och
konfrontation. Här ska Sverige och Norden vara en samlad kraft, säger utrikesministern.
Hon menar att det för socialdemokratiska regeringar ofta har handlat om att tala om vad som känns bra snarare än vad som är bra för det svenska folket. Sverige kan inte göra allt, överallt. Malmer Stenergard påpekar att det inte betyder att vi ska sluta oss eller begränsa oss, utan att vi måste prioritera i en värld där resurser är begränsade.
– Vi ska använda Sveriges utrikespolitiska kapital där vi kan göra störst skillnad och där våra intressen är som starkast. Vi har ett delansvar
att göra gott i världen, men hela ansvaret att värna svensk säkerhet och svenska intressen, konstaterar ministern.
Vidare betonar hon att vår främsta prioritering är stödet till Ukraina.
– Varje diskussion om europeisk säkerhet börjar och slutar i Ukraina. Hur kriget i Ukraina slutar avgör också svensk säkerhet, under generationer framåt.
Utrikesministern menar också att det är ett genuint svenskt intresse att stå upp för mänskliga rättigheter, internationell rätt och jämställdhet runt om i världen. – Vi har rekordmånga konflikter
i världen, och konflikter är inte könsneutrala. De drabbar kvinnor och flickor särskilt hårt. Sverige har en unikt stark röst i det globala jämställdhetsarbetet, och det ska vi vårda. Under förra året stärkte vi vår röst genom ordförandeskapet för UN Women, FN:s organ för jämställdhet.
Samtalet övergår sedan till Sveriges NATO-inträde, hur landets internationella roll har förändrats som en följd av detta, och hur ministern ser på Sveriges ansvar framåt i det nya säkerhetspolitiska läget.
– Efter mer än 200 år av militär alliansfrihet har Sverige tagit steget
Foto: Thomas Carlgren
in i den västliga försvarsgemenskapen. Med 31 allierade står vi mycket starkare. Nu sitter vi också med vid ytterligare ett viktigt bord. Det ger oss ännu större möjlighet att föra fram den svenska rösten. Jag är mycket stolt över att Natos utrikesministrar ska ses i Skåne i maj, säger Malmer Stenergard. Hon lyfter fram att Sverige är en trovärdig och uppskattad allierad.
– Vi är med och bidrar med unika förmågor, och många hyllar oss som en mönsterallierad. Vi deltar i Baltic Air Policing och Baltic Sentry för att stärka säkerheten i Östersjön, vi har svenska soldater i FLF
Lettland, vi leder FLF Finland, vi är med och skyddar den för Ukraina så viktiga logistiknoden i Polen. På frågan om hur hon ser på Sveriges och Europas ansvar att stödja Ukraina, och hur Europa bör hantera ett scenario där USA drar tillbaka sitt stöd, framhåller ministern att det är uppenbart att Europa måste ta ett större ansvar. – Vi har kommit en bit på väg. EU-lånet på 90 miljarder euro, som Europeiska rådet beslutade om, kommer att täcka två tredjedelar av Ukrainas finansieringsbehov de kommande två åren. Kostnaden måste också ställas mot konsekvenserna av att inte hjälpa Ukraina.
– De nordiska länderna stod förra året tillsammans för en tredjedel av Natoländernas samlade militära stöd till Ukraina. USA har dock vissa unika förmågor som Ukraina behöver. Därför är det viktigt för oss att USA förblir engagerat i Ukraina, tydliggör hon.
När Malmer Stenergard får frågan om vad som är det roligaste med hennes uppdrag och vad som driver henne i en vardag präglad av kriser och svåra avvägningar, svarar hon att det mest givande är alla människor och unika livsöden hon får möjlighet att möta runt om i världen. Många kommer hon att bära med sig för alltid.
Hon berättar om när hon träffade en brittisk sjukvårdare som kom direkt från fronten i Ukraina. Den 1 januari i år delade han en mandarin med Lana, en ung ukrainsk drönarpilot. Han sade till henne att han skulle berätta för andra om den söta tjejen som han delat en mandarin med. Tio minuter senare dog Lana i hans armar efter att ha träffats av en rysk drönare.
– Det var så hjärtskärande att höra hans berättelse om Lana. Det blir smärtsamt uppenbart att det här kriget handlar om människor, som valde fred och frihet men som drabbades av Putins krig. Det skulle aldrig ha behövt hända!
Jag kommer aldrig att anpassa mig efter en förtryckarregim. Det är min skyldighet att höja min röst för dem som inte kan eller får.
I sin roll som utrikesminister besöker Malmer Stenergard många länder som har en annan syn på jämställdhet och kvinnors frihet än Sverige. Ett uppmärksammat exempel var när hennes ben censurerades i iransk tv.
– Jag träffade Irans utrikesminister i New York och bar då kjol. Jag kommer aldrig att anpassa mig efter en förtryckarregim. Det är min skyldighet att höja min röst för dem som inte kan eller får, säger Malmer Stenergard.
Vidare framhåller hon att i en tid när länder drar ner på sitt jämställdhetsarbete kliver Sveriges regering fram med tunga inter-
nationella ordförandeskap med jämställdhet i fokus.
– Det ger respekt och inflytande, vilket har märkts då Sverige under förra året var ordförande i UN Women, berättar hon.
Avslutningsvis frågar vi utrikesministern vilket avtryck hon vill lämna på svensk utrikespolitik. – Jag vill fokusera på att få saker gjorda, inte bara på vackra ord. Jag vill få hem de svenskar som sitter orättfärdigt fängslade runt om i världen. Jag vill bidra till lagandan och säkerheten runt Östersjön. Och jag vill att Sveriges jämställdhetsresa ska inspirera andra.
Foto: Thomas Carlgren
Frihetsrörelsen i Baltikum
Jag har fått berättat för mig om Maarja i Tallinn. Under sovjettiden tvingades hon, tillsammans med många andra, stå timme efter timme i brödkö. Ibland hade hon tur och fick tag på lite bröd, men lika ofta tog det slut innan hon kom längst fram i kön. Maarja gick då hem tomhänt, men med en växande övertygelse om att hennes barn skulle få växa upp i ett annat land.
Det finns platser i Europa där historien inte är avlägsen. Där den känns i väggarna, på gator och torg och fortfarande syns i människornas blickar. Hela Baltikum är en sådan plats.
I Estland, Lettland och Litauen har friheten aldrig varit självklar. Den är vunnen och ständigt värd att försvara. Självständigheten från Sovjet 1991 är för balterna mer än en historisk händelse, den är också ett löfte till nästa generation.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har de baltiska länderna åter blivit Europas frontlinje. De varnade tidigt för hotet från öst och rustade när andra tvekade. De investerade i totalförsvar och civil beredskap för att överleva. Med dem delar vi Östersjön såväl som hotbilden. Precis som i fallet med Ukraina är Baltikums säkerhet vår säkerhet.
Frihet kräver styrka. Ett land som inte kan försvara sina gränser kan inte fullt ut värna sin demokrati. Därför är det ingen slump
Per Unckels stipendium har sedan 2013 delats ut för att uppmuntra nordiskt och baltiskt demokratisamarbete, i form av resor, konferenser, skrifter med mera. Det delas ut vid Moderaternas partistämmor. Under arbetsstämman 2025 mottog Emma Falkbacken, då distriktsordförande för MUF Kronoberg, priset.
att de baltiska länderna hör till de tydligaste rösterna för ökade försvarsanslag och ett uthålligt stöd till Ukraina. De vet vad ofrihet kostar. Samtidigt har de visat att motståndskraft handlar om mer än militär styrka. Estland har byggt en digital statsförvaltning i världsklass, där effektivitet och transparens stärker både ekonomin och säker-
heten. Det är en påminnelse om att starka institutioner är en del av försvaret.
Baltikum visar också att säkerhetspolitik inte är en fråga för några få. Kvinnor leder, fattar beslut och tar ansvar. Försvar och trygghet rör vår frihet, vår vardag och våra barns framtid. Det angår oss alla.
När vi talar om försvarsanslag och strategier är det lätt att glömma människor som likt Maarja stod i brödköerna och har levt under det ryska förtrycket. Det är för henne och alla framtida medborgare som försvaret av friheten måste tas på allvar.
Baltikum är inte Europas periferi, det är frihetens frontlinje, som ligger närmare Sverige än vi ibland vill inse.
EMMA FALKBACKEN
2025 års mottagare av Per Unckels stipendium
Bild 2: Douglas Thor på scen under Folk och Försvars Rikskonferens.
Bild 1: Linda Obiedzinski till höger, tillsammans med Finlands utrikesminister Elina Valtonen, efter ett samtal om ungas engagemang.
Bild 3: Oliver Andersson, MUFs internationella sekreterare och Iryna Shatohina, från MUFs ukrainska systerförbund, under YEPPs rådskonferens i Stockholm.
Några utrikespolitiska nedslag
Ijanuari gick Folk och Försvars rikskonferens 2026 av stapeln, där MUF representerades av förbundsordförande Douglas Thor och 1:e vice förbundsordförande Linda Obiedzinski. MUF, som är en av de medgrundande föreningarna, har ett långt engagemang i Folk och Försvar. Rikskonferensen har det senaste decenniet, och framför allt de senaste åren, fått stor uppmärksamhet som en följd av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Folk och Försvars rikskonferens erbjuder ett utbyte mellan civilsamhälle, myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer som är svårt att hitta på andra håll. Utöver deltagande i panelsamtal på rikskonferensens scen, hade MUF möten och samtal med bland annat HKH Kronprinsessan Victoria, överbefälhavare Michael
Claesson och Ukrainas ambassadör till Sverige, Svitlana Zalishchuk. I slutet av 2025 arrangerades YEPPs rådskonferens i Stockholm. YEPP står för Youth EPP, och är European People’s Party’s ungdomsorganisation. Över 100 ungdomar från hela Europa samlades under en helg för att anta ny politik. På listan över gäster och talare hittas bland annat statsminister Ulf Kristersson, tidigare utrikesminister Tobias Billström och YEPPs grundare tillika Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt. Under sin distriktsstämma 2026, delade MUF Stockholm ut sitt årliga frihetspris till demonstranterna i Georgien, för deras modiga kamp för ett fritt och europeiskt Geporgien. Detta resulterade i en stark reaktion från den georgiska regeringen. Elin Böhlin, nyvald
distriktsordförande för MUF Stockholm, kommenterade med anledning av detta följande: – Den starka reaktionen från Georgisk dröm gör det tydligt att ledningen är trängd och saknar legitimitet. Moderata Ungdomsförbundet kommer med stolthet fortsätta stå upp för de rörelser och människor som kämpar för sin frihet och demokrati.
LINDA OBIEDZINSKI Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF
Ett Europa byggt på demokrati och frihet – Margaretha af Ugglas
idépolitiska arv
Tanken om ett mer integrerat samarbete i Europa möttes länge av skepsis från den svenska vänstern. Moderaterna menade dock tidigt att Europa inte endast borde ses som ett handelspolitiskt projekt, utan också som en gemensam idé om fred, frihet och ansvar. En av dem som förkroppsligar denna tanke om Europa är Margaretha af Ugglas.
Under 1960-talet blev de politiska skiljelinjerna i världspolitiken tydliga. Medan Socialdemokraterna fokuserade på stora, globala engagemang, drev Högerpartiet linjen att Sveriges framtid hörde hemma i Västeuropa. Margaretha af Ugglas internationella erfarenheter gav henne ett djupt personligt engagemang för frihetens villkor i Europa. Inom Moderaterna var hon en av dem som betonade vikten av ett större europeiskt engagemang, även när det mötte motstånd. Under 1970- och 80-talen hämmades debatten om Europa med hänvisning till borgerlig samling och en ovilja att utmana den S-märkta doktrinen om neutralitet och alliansfrihet. Men af Ugglas och andra yngre moderater vägrade acceptera att Sverige skulle förbli en passiv randstat i Europas utkant.
Särskilt tydligt blev detta i synen på Öst- och Centraleuropa. Medan stora delar av det politiska
etablissemanget var mer eller mindre passiva inför kommunismens förtryck, tog Moderaterna aktiv ställning för rätten till frihet och demokrati för dem som levde bakom järnridån.
Margaretha af Ugglas var tidigt engagerad i Baltikumfrågan. Redan 1983 talade hon i riksdagen om de baltiska staternas situation och bröt den tystnad som kännetecknade det svenska förhållningssättet. Hon hade kontakter med oppositionella krafter i Östeuropa, och i artiklar och rapporter beskrev hon kommunismens verkliga ansikte – långt från de propagandabilder som försvarades av delar av den svenska vänstern.
När Sovjetunionen föll och de baltiska staterna återtog sin självständighet, stod Moderaterna redo. Som utrikesminister åren 1991–1994 spelade af Ugglas en central roll i att snabbt erkänna Baltikum och bygga upp bistånd, personkontakter och institutionellt stöd.
Samtidigt blev frågan om det svenska EU-medlemskapet allt viktigare. Sambandet var uppenbart: ett starkt EU var en förutsättning för fred, demokrati och solidaritet med de nya staterna i öst. När Sverige slutligen blev medlem i EU 1995 var det kulmen på ett arbete som pågått i decennier.
I dag tas vårt EU-medlemskap ofta för givet. Men historien visar att det krävdes politiskt mod och uthållighet för att ta Sverige dit. Högern såg tidigt vad andra vägrade se: att Europas framtid inte kunde byggas på isolering eller tystnad inför förtryck.
Margaretha af Ugglas och hennes generationskamrater slogs för ett starkt Europa utifrån övertygelsen om att frihet måste försvaras, även när det kostar.
Det är ett arv att vara stolt över – och ett ansvar att förvalta.
MAGDALENA ANDERSSON Ordförande Moderata kvinnors historia
Nytt från regeringen
Sänkt straffbarhetsålder och skärpta regler för unga lagöverträdare
År 2025 var 52 barn under 15 år involverade i rättsliga prövningar om mord och mordplaner. Regeringen föreslår nu bland annat att straffbarhetsåldern tillfälligt ska sänkas till 13 år för allvarliga brott, och att straffrabatten för unga kraftigt ska minskas för lagöverträdare under 18 år. Det föreslås också att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas. – Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste återspegla det allvaret. De här barnen både är förövare som utsätter andra barn och vuxna för livsfarligt våld, och kan samtidigt vara brottsoffer, som själva är utsatta för hot och utpressning. Det innebär att vi måste göra flera saker parallellt: Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om och rehabilitera de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Ökad trygghet och säkerhet i skolan
Som en del av de största reformerna för skolan på 30 år genomför regeringen nu åtgärder för att säkerställa att alla elever och skolpersonal ska kunna känna sig säkra och trygga i skolan. Regeringen föreslår att registerkontrollen som ska göras innan en person anställs i förskolan eller skolan också ska innefatta vissa uppgifter i misstankeregistret. När en elev byter skola och det finns risk att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, ska dessa uppgifter delas mellan skolorna.
– Detta är ett viktigt steg i att öka skyddet för barn och unga, så att de kan känna sig säkra och trygga i förskolan och skolan. Registerkontroller är centrala verktyg för att se till att bara lämpliga personer arbetar inom skolan. Detta är inte en dag för tidigt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Foto: Axel Adolfsson
Foto:
Nina Larsson/Moderaterna
ÖSTERGÖTLAND
Moderatkvinnorna i Östergötland har strax innan jul uppmärksammat räddningspersonalen och tackat för deras viktiga arbete, under Kampanj Blåljus. Vi har också bjudit in till julfest där vi fick lyssna på föredrag om trygghetsreformer som har hänt eller är på väg att hända av Oscar Strömblad, ekobrottsåklagare och Mia Landell på Brottsofferjouren.
I slutet av november på Orange Day arrangerade Moderatkvinnorna i Halland en ljusmanifestation, tillsammans med de lokala kvinnoförbunden från C och S, för att uppmärksamma FN:s dag för att stoppa våldet mot kvinnor. Där stod vi enade i övertygelsen om att våld mot kvinnor är ett av vår tids största frihetsproblem. Ingen kvinna ska behöva leva i rädsla.
VÄSTRA GÖTALAND
Kvinnorådet har beslutat att anordna en Valspetsutbildning för M-kvinnor från hela Västra Götaland. Det var rekordmånga ansökningar till kursens 20 platser och det var riktigt tuff konkurrens i uttagningen. Första tillfället har gått av stapeln 24/1. Många bra tips!
Den 10 januari i år hölls en kväll för livsviktig cancerforskning i samband med finalen av Körslaget. Under kvällen samlades det in 108 miljoner kronor och drygt 8500 blev nya månadsgivare. Dessa pengar kommer att gå till fortsatt finansiering av livsviktig cancerforskning. Marie-Louise Hänel Sandström, ledamot i Moderatkvinnornas och i Cancerfondens styrelse, hade förmånen att vara med.
Det var en kväll som bjöd på en blandning av sorg, glädje, men också hoppfullhet.
De flesta av oss har tyvärr släkt eller vänner som har drabbats av cancer. Tack vare intensiv forskning överlever nu 75% av de som får en cancerdiagnos. När Cancerfonden bildades för 75 år sedan var det bara en av tre som överlevde. Cancerfonden är en fristående organisation utan statligt stöd, som är beroende av testamenten samt gåvor från företag och privatpersoner. Dem finansierar den främsta cancerforskningen i Sverige.
HALLAND
STOCKHOLMS STAD
EU-kommissionären Jessika Roswall kom till oss för det tredje och sista mötet i Moderatkvinnorna i Stockholms stads Klimatstudiecirkel som vi genomfört i samarbete med Medborgarskolan. Mycket bra och givande samtal om Jessikas olika ansvarsområden, mötet startade även upp vårens aktiviteter efter ledigheterna.
GÄVLEBORG
22-23 december körde vi Moderatkvinnor Gävleborg den viktiga Blåljuskampanjen runt om i vårt län. Den här kampanjen har vi gjort under många år för att uppmuntra och uppskatta de som jobbar när vi andra är lediga. Det här är årets bästa och mest uppskattade kampanj med många värdefulla besök.
Moderatkvinnorna i Uppsala har kampanjat på Orange Day och delat ut material om vår trygghetspolitik samtidigt som vi bjöd på apelsiner.
Vi har också gått Allt ljus på Uppsala, som är en årlig konstvandring av ljusinstallationer.
Under årets första månad har vi förutom att uppmärksamma Fadimedagen haft utbildning i hur vi kan bli bättre på att sprida budskap via sociala medier och hur vi når kvinnliga väljare. Vi har även fokuserat på frågor som lag och ordning, skola, kvinnlig hälsa och jämställd ekonomi och kvinnligt företagande.
Den 10 december hade Moderatkvinnorna i Örebro län besök av Jessica Rask, kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge kommun. Vi hann också med att prata om att leda sig själv och andra till framgång. En mycket trevlig och inspirerande kväll!
I Jönköpings län har vi haft en träff med kvinnliga företagare. Vi bjöd in till lunch med syfte att skapa dialog kring ett bättre företagsklimat för kvinnliga företagare. Mötet hölls i samarbete med Moderata företagarrådet i länet och vi bjöd även in riksdagsledamöterna Anna af Sillén, ordförande för Moderata företagarrådet nationellt, och Mats Green.
ÖREBRO
JÖNKÖPING
DALARNA
UPPSALA
Korsordet
Skicka in en bild på lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 11 april 2026 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Stort grattis till Rosalie Keller, Kåge, Pia Lindqvist, Säffle, Sonja Emilsson, Liatorp, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Maria Glad, Hjo, Birgitta Carlsson, Uppsala, Maria Wilhelmsson, Onsala, Marie Agmén, Stockholm, Veronika Håkansson, Storuman, Christina Johansson, Bjurholm, Lars Magnusson, Svedala, Pia Philipsson, Växjö, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Anne Ekman, Växjö, Marie Ängelid, Sollentuna, Birgit Broddéus, Göteborg, Gun Selldén, Nacka, Kristina Edvinsson, Vänersborg, Kristina Andersson, Skivarp, Arvin Björkgren, Umeå, Annica Wetterling, Karlskoga, Margareta Schlee, Norrhult, Christina Sand, Sundbyberg, Eva Christensen, Ingelstad, Emilie Liljeroth, Göteborg, Madeleine Forssell, Örebro, Birgitta Lann, Örebro, Kerstin Collin, Tvååker, Daniel Frisén, Solna, Ronnie Erhard, Karlskoga, Sara Andersson, Västerås, Angela Berglund, Nacka, Helene Skantze, Nacka, som löste korsordet 4/2025. Ni vinner två pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max en vinst per hushåll. Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit.
Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 070-2444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
DEn rapport från Kyiv
et var en rosslig, välbekant röst som vi hört på presskonferenser och i bråk med JD Vance, som fick mig att förstå att Volodymyr Zelenskyj kommit in i rummet. Platsen för mötet var Kyiv, en av i ärlighetens namn hyfsat få platser utanför Sverige där många människor känner till namnet på Sveriges statsminister. Tacksamheten för det stöd vårt land ger till Ukraina trumfas bara av beslutsamheten att vinna kriget mot Ryssland. Allt för att få fortsätta vara ukrainare och européer. Detta underströk Ukrainas president. Sverige sticker ut i vårt stöd till Ukraina. Det är både omfattande och långsiktigt. Den minnesgode kommer ihåg att när den fullskaliga invasionen bröt ut i februari 2022 ville tyska socialdemokrater skicka hjälmar och de svenska Socialdemokraternas regeringsunderlag röstade nej till att Sverige skulle skicka vapen. Det låter annorlunda nu. Det är en styrka för både Sverige och Ukraina att alla riksdagens åtta partier står upp för det svenska stödet till landet, såväl här och nu som på vägen mot EU-medlemskap. En väldigt konkret sak vi bistår med är minröjning. Zelenskyj berättade under vårt möte att minröjningstakten i dag i Ukraina skulle göra landet fritt från minor först om 640 år. Sveriges stöd till Ukraina är avgörande för att Ukraina ska uthärda och fortsätta existera. Det är samtidigt en investering i vår egen säkerhet. Och inte minst kan vi här hemma lära oss mycket av Ukraina. Hur utbildar man små barn
under krigsliknande förhållanden? Hur arbetar socialtjänsten med svårt traumatiserade familjer, vars ögon fått se illdåd den mänskliga föreställningen inte borde kunna ta in? Teknisk utveckling, försvarsvilja, revolutionerande arbetssätt i sjukvården – vi kan lära oss av dem. Just av denna anledning borde vi, också på fler nivåer, söka tätare band med Ukraina och med våra systerpartier i landet. Jarl Hjalmarson Stiftelsen har varit på plats i många år och utbildar årligen hundratals politiskt aktiva i det liberalkonservativa partiet Europeisk solidaritet i rättsstatens principer, kampanjteknik och antikorruption. Alltid med ett särskilt fokus på
kvinnor och ungdomar, inte bara för att vi vet att de är mest sårbara i alla väpnade konflikter, utan också för att vi vet att det är de som bäst kan ta hand om kunskaperna, följa upp och utveckla dem. Kyiv står kvar och Moderaterna och Sverige fortsätter stödja Ukraina med det vi kan. Det manar till viss stolthet – även om vi vet att långt mycket mer måste göras tillsammans med våra allierade. Sida vid sida. En för alla, alla för en.
GUSTAF GÖTHBERG
Riksdagsledamot (M) och styrelseledamot i Jarl Hjalmarson Stiftelsen.
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
