Issuu

Stärk det svenska försvaret

TIDNING EN MODIG — NUMMER 1 2022 — MODE RATKV INNORNA

Ukrainas sak är vår

Friheten är värd att försvara – Diana Janse

Cyberhotet - internets baksida

Med frivilligheten som grund bär vi upp vår demokrati Joanna Sjölander

“Vi moderater har redan från början positionerat oss på den rätta sidan”

Moderaterna lägger skarpa förslag för att bekämpa skuggsamhället

Håll gränsen!

Säkerhetsparadoxen – ökad global utveckling men en alltmer osäker värld Hanna Waerland - Fager

Fattiga eller rika pensionärer? - Margareta Pålsson

Valår - Linda Obiedzinski

Korsordet

Landet runt

Nytt från styrelsen

Kontaktsida

Sverige och Europa sluter upp bakom Ukraina Hans Wallmark och Pål Jonson

Omslagsfoto: Tom Samuelsson

OM TIDNINGEN MODIG

Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent. Prenumerera på tidningen? Fyll i formuläret på www.tidningenm.se

Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Joline Göttfert (redaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen och Hanna Dalhusen.

Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se

Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.

Foto: Tom Samuelsson

Manifestation 28 februari

Ukrainas sak är vår Rysslands storskaliga militära invasion av Ukraina krossar freden på vår kontinent. Att Sverige beslutat att stötta Ukraina med krigsmateriel, humanitära och ekonomiska resurser är viktigt, men vi behöver också omvärdera vår egen säkerhetsstrategi. Ryssland har ställt ett ultimatum att Nato inte får utvidgas österut, vilket inte bara påverkar Ukraina utan även hela grunden för Sveriges och Finlands säkerhetspolitik. Den europeiska säkerhetsordningen och folkrätten baseras på att stater har rätt till självbestämmande, inte att stormakter ska bestämma över deras huvuden. I skrivande stund har ryskt stridsflyg nyligen kränkt svenskt luftrum, och USA:s FN ambassadör menar att Putin hotat att invadera Sverige och Finland. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget kräver nya åtgärder. Moderaterna har föreslagit kraftigt ökade anslag till Försvarsmakten, till minst 2 procent av BNP senast år 2025, och en ansökan om medlemskap i Nato. Strax innan jul fick jag möjlighet att sitta ner med Sveriges marinchef Ewa Skoog Haslum, för ett längre samtal om Sveriges försvarsförmåga, styrning och ledarskap. Rysslands hot,

också mot Sverige och Finland, är ständigt närvarande längs Sveriges 270 mil långa kust. I detta temanummer får du även möta tidigare ambassadör Diana Janse, om varför Sverige bör gå med i Nato, och Joanna Sjölander, om hur du ansluter dig till hemvärnet. De flesta artiklar i detta nummer av Modig skrevs under ett försämrat säkerhetsläge, men innan Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands oprovocerade angrepp på sitt demokratiska grannland är en påminnelse till oss alla att friheten inte kan tas för given. Gunnar Hökmark har föredömligt tagit initiativ till att åter samlas på Norrmalmstorg på måndagar kl. 12.00 för att manifestera till stöd för det ukrainska folket. Hoppas vi ses där eller någon annanstans i landet med blågula band och flaggor. Ukrainas sak är vår – och vi står upp för det ukrainska folket i ord och handling.

JOSEFIN MALMQVIST

Ordförande

Friheten är värd att försvara D

et sägs att säkerhetspolitik är inget man vinner val på. Vi får väl se. Ett storkrig har rullat in över Europa. Ett tydligt före och efter invasionen har redan etablerats, för inget är sig likt. Ett tydligt rätt och fel har också etablerats. De i debatten som ropade på att ”förstå det ryska perspektivet” har i alla fall för nu tystnat, när Kreml har visat sitt rätta ansikte. En auktoritär och hänsynslös regim som driver repression internt och gränslös aggression externt. Kvar finns bara att välja rätt eller fel sida i historien när nu kampen om friheten och den internationella rättsordningen rasar. Så här långt har Ukrainas motstånd och mod gjort mig förstummad - för att inte tala om det

ledarskap som Ukrainas president Volodomyr Zelensky visat prov på. Och så här långt har USA:s och Europas respons gjort mig stolt. Inte minst har det EU-arbete som så ofta resulterar i urvattnade kompromisser bytts ut mot en enighet av aldrig skådat slag. Det som började med några trevande sanktioner har snabbt följts av en rad sanktioner av en magnitud jag aldrig vågat hoppas på. Gasledningen North Stream 2, som diskuteras i ett decennium, överlevde inte ens första veckan. Hade Rysslands president Vladimir Putin tänkt sig att tidigare härska-och-söndra-taktik skulle fungera även den här gången har han gjort en felkalkylering. En järnridå av sanktioner har rullats ut – och fortsätter att rulla ut. När hotet om sanktioner nu

inte räckte till att avskräcka Putin från invasion bör målet för dem i stället vara att göra den ryska krigsmaskinen bankrutt och att säkerställa ett maktskifte i Kreml. Ty så länge Putin sitter kvar kommer vi aldrig att återse fred på vår kontinent. I dagens farliga omvärldsläge behövs moderat politik och en moderatledd regering mer än någonsin. Sverige behöver snarast ett Natomedlemskap, helst hand i hand med Finland. Nato-motståndarnas främsta argument är att vi inte ska gå med i Nato för att det vore att rubba ordningen. Men den är redan rubbad - av Ryssland. Självklart ska Sverige driva den politik som bäst tjänar våra nationella intressen, och som bäst värnar den säkerhetsordningen vi

vill se överleva Rysslands attack på den. Ett Nato-medlemskap är också det som snabbast ökar säkerheten för våra partners och förutsägbarheten i vårt närområde. Sverige behöver också snabbt öka försvarsanslagen till två procent av BNP. För egen del anser jag att målet att göra det till 2025 är överspelat. Tyskland beslöt nyligen att lägga två procent på försvaret redan från nästa år och att lägga 100 miljoner euro i en engångssatsning redan nu. Sverige kan förstås göra detsamma. Vi behöver också se över vår motståndskraft i bred mening: mat, bränsle, mediciner, konstgödsel och cyberförsvar. Rubbet. Allt regeringen inte fixat de senaste åtta åren, sedan Ukraina sist invaderades.

Samtidigt som vi ser om vårt eget hus behöver Sverige göra maximalt för att stödja Ukraina. Det är självklart rätt att bistå med vapen. Vi behöver därtill stödja landet diplomatiskt, politiskt, medicinskt, ekonomiskt, humanitärt, finansiellt – och symboliskt. Ju mer, desto bättre. Ju tidigare, desto större chans att Ukraina lyckas hålla den ryska armén stången. Som president Zelensky påpekade i ett tal helgen innan kriget bröt ut: stöd till Ukraina är inte välgörenhet och gester. Det är bidrag till Europas och världens säkerhet. För detta krig handlar inte bara om Ukraina eller ens om Natos öppna dörr. Det handlar om vår – och andras, Ukrainas – rätt att välja sin egen väg. Om allas vår frihet.

DIANA JANSE

Senior fellow, Frivärld, f d ambassadör tillika riksdagskandidat (M) i Uppsala län

Tips till läsarna från Björn: - Fråga dig själv: Är jag ett lätt mål eller lite svårare? Ring myndigheter och kontakta din bank.

Läs en längre version av artikeln på vår hemsida

- Tvåfaktorsautentisering kan göra dig mindre sårbar. - En offentlig person och förtroendevald är mer utsatt. - Ställ frågan till din kommunledning och förvaltningarna! Hur arbetar vi med vår cybersäkerhet?

CYBERHOTET internets baksida

Internet har möjliggjort kontakter mellan människor över hela jorden, bidragit till ökad tillväxt och gjort information tillgänglig för miljarder människor. Samtidigt har internet exponerat dess användare för en ny typ av hot. Modig fick ett samtal med Björn Weigel, författare och rådgivare. – Trots alla fördelar har digitaliseringen en baksida som förmodligen är större än vad många tror och den växer snabbt, säger Weigel. I princip allt som är uppkopplat mot internet kan hackas och det sker alltmer frekvent. Det gäller inte bara rent tekniska saker, utan även värderingar, identiteter och företag drabbas. Aktörerna bakom cyberhotet är många och har olika mål. De är stater, terrorister, opportunister, yrkeskriminella och missnöjda anställda. Motiven varierar från tonårsbus till att destabilisera välfungerande västerländska demokratier. Även om aktörerna och målen skiljer sig, blir konsekvensen densamma: tilliten till den liberala världsordningen försvagas. Internet har fundamentalt ändrat förutsättningarna för den politiska krigföringen. Det rumsliga begreppet har fått en ny betydelse, antalet mål har ökat och angreppen har blivit billigare; samtidigt som försvaret har blivit mycket dyrare. En stor del av cyberbrotten mot näringslivet är ekonomiskt cyberspionage, när stater spionerar

på och stjäl information av andra länders företag i syfte att främja sina egna kommersiella intressen. Experter inom cybersäkerhet förutspår att detta inom några år kommer vara mer lönsamt än all droghandel i hela världen. Från nationella politiska företrädare önskar sig Weigel ett ökat fokus på cyberrelaterade frågor, men även en värderingstydlighet. Som exempel på detta tar han upp Tysklands agerande i förhållande till Ryssland, Ukraina och Nord Stream 2. - Vi måste hitta tillbaka till de grundläggande liberala värderingarna och stå upp för dessa. Det kan komma med ett pris på kort

sikt, men över tid är jag övertygad om att ett öppet demokratiskt samhälle är det bästa att leva i och på att skapa ekonomiska värden. Trots all denna – minst sagt – dystra information, finns det ännu hopp. Genom något så enkelt som medvetenhet kommer vi långt och vi kan mota Olle – kanske inte i grind – men i alla fall i dörren. Vad som krävs framöver är en obotlig tilltro till den fria marknaden och demokrati, samt ett gott mått mod: två saker moderater gjort sig kända för genom historien.

HANNA DALHUSEN

Björn Weigel Författare till The Innovation Illusion tillsammans med Fredrik Erixon, som gavs ut av Yale University Press 2016 och listades av Financial Times som en av ”Best Business Books of 2016”.

Det är något särskilt med att få bestämma vad man vill lägga sin energi på så till den grad att tiden inte längre är väsentlig, bara resultatet. Frivillighet i företagande, politik, föreningsliv och försvar bär upp vår demokrati.

Med frivilligheten som grund bär vi upp vår demokrati

isste du att vi har 18 frivilliga försvarsorganisationer som del av Sveriges totalförsvar och kris-/krigsberedskap? De organiserar, utbildar och övar en mängd olika specialistkompetenser. Kanske kan även du finna en uppgift som konkret bidrar till vår gemensamma säkerhet. För det var så jag blev en del av Försvarsmakten. Med min bakgrund inom strategisk kommunikation och intresse av säkerhetsfrågor fann jag Criscom, en organisation för kriskommunikatörer. Den visade sig vara en del av Försvarsutbildarna, en av de stora 18. Den öppnade portarna till en ny värld av kunskap, utbildningar och så plötsligt en dag en annons om att Hemvärnet söker informationsbefäl, en ny befattning i bataljonsstaben. En snabb rekryteringsprocess med spännande möten med stabsledningen ledde till ett accept

med ett konstaterande om att ”du ska bara bli grön först”. Vänta, nu hängde jag inte med. Ni menar att jag ska få göra en militär grundutbildning för frivilliga och få ut en komplett utrustning? Och att tidigaste tillfället är i Umeå i december? Klart jag tackar ja! Ett par månader senare stod jag på stationen med väskorna packade, utrustningen anpassad, kängorna inmarscherade, och kondisen upphottad. Med vansinnig intensitet, en meter snö och rejäl kyla, tog jag mig genom två av mitt livs mest utmanande veckor och fick min soldaterinran uppläst framåt gryningen, mitt i skogen, med mina kamrater. De människor jag bodde, kämpade och stred med, hade alla olika ålder och bakgrund. Vi kom från olika delar av landet och olika frivilligorganisationer för att göra GU-F inför helt olika befattningsutbildningar och kommande upp-

drag. Men vi delade en gemensam målbild, pliktkänsla och styrka att bita ihop när det behövdes för uppgiften och gruppen. För den nation och de värderingar vi vill försvara. Här rådde en extremt uppfriskande brist på lättkränkta människor. Faktiskt var det väldigt lite gnäll över huvud taget, trots att vi stundtals frös som djur på skjutbanan eller övandes stridsformationer i djupsnö med full stridsutrustning. Att se denna urkraft, målmedvetenhet och vilja att ställa upp för varandra ger mig hopp om Sverige och mänskligheten. Välkommen med din kompetens till frivilligorganisationerna. Även du kan bli en del av rikets försvar; civilt eller militärt.

JOANNA SJÖLANDER

Informationsbefäl, 30:e Hemvärnsbataljonen

Boriana Åberg:

"Vi moderater har redan från början positionerat oss på den rätta sidan" “Att behålla sin moraliska kompass även när det blåser hårda vindar är det som definierar en bra politiker. Vi moderater har inte låtit oss styras eller övertalas och vi har inte varit naiva.” Det säger Boriana Åberg, riksdagsledamot och ordförande för Europarådets svenska delegation.

uroparådet bildades i efterdyningarna av andra världskriget på Winston Churchills initiativ. Hans syfte var främst att krigets fasor aldrig skulle upprepas, men också att skapa en arena för demokratiska länder som står upp för mänskliga rättigheter. Det är en rådgivande församling, som granskar hur medlemsländerna lever upp till sina åtaganden. Rådet tillsätter även domarna i Europadomstolen, som är den yttersta instansen som medborgarna kan vända sig till i dessa ärenden. Europarådets roll har hamnat i blickfånget på senare år avseende den ryska makropolitiken. Då detta är ytterst aktuellt just

nu, ville Tidningen Modig veta mer. Så vi träffade Boriana Åberg, moderat riksdagsledamot från Kävlinge, som sedan hösten 2018 är ordförande för den svenska delegationen, samt vice president för EPP-gruppen, i Europarådets parlamentariska församling. - Rysslands relation till Europarådet är problematisk. De blev medlemmar efter Sovjetunionens fall då många trodde deras utveckling skulle gå mot fullskalig demokrati. Detta visade sig snabbt vara en orealistisk förhoppning och när de 2014 invaderade Ukraina berövades de också möjligheterna att rösta i Europarådet. Det medförde en bojkott från deras sida, varvid de slutade betala sin

medlemsavgift, berättar Åberg. Då startades en kampanj för att få Ryssland tillbaka som aktiv medlem, med starkt stöd från bland annat Frankrike och Tyskland. Emot var, förstås, Ukraina - men även Georgien och de baltiska länderna. Men hur ställde sig Sverige? - Det som jag är mest stolt över som ordförande för den svenska delegationen är att vi moderater redan från början har positionerat oss på den rätta sidan – vi säger nej till Ryssland så länge de inte uppfyller kriterierna. Ockupationen av Krim och fängslandet av oppositionella såsom Navalny är två händelser som Europarådet fördömt, men som många medlemmar tycks

bortse från gällande det ryska medlemskapet i organisationen. En anledning till detta handlar förstås om beroendet av den ryska gasen. - Tyvärr röstar Socialdemokraterna, liksom Norge och Finland, för att Ryssland ska tas in i värmen igen. I Europarådet är vi i minoritet, men det är likväl där, på den moraliskt rätta sidan, som vi moderater ska stå. Vi har inte låtit oss styras eller övertalas och vi har inte varit naiva. Detta trots att den ryska ambassadören kontaktat mig flera gånger och försökt påverka mig att bli vänligare inställd. Boriana Åberg är född och uppväxt i Bulgarien. Hennes erfarenhet av att leva i ett land som är drabbat av en kommunistisk

diktatur medför också att hennes förståelse för det ryska maktspråket är större än många andras. - Det är måhända inte ofta som jag har nytta av min östeuropeiska bakgrund, men jag har en förståelse för hur människor kan känna inför Ryssland och tidigare Sovjet. Deras maktposition har alltid byggt på fruktan och att medborgarna ska känna en ständig rädsla för repressalier. Nuvarande regim påminner mycket om Sovjettidens mörkaste dagar. Vi ser det i Ukraina, vi ser det i Georgien och vi ser det i Baltikum. På senare dagar kan vi till och med se det i Västeuropa. Ryssland vill bli fruktade och de lyckas allt bättre. Europarådet har 47 länder

som medlemmar, med sammanlagt ungefär 830 miljoner invånare. - Dessa ska företrädas av politiker som vågar stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ska vara stenhårda mot alla tendenser till kommunistisk, eller annan totalitär, diktatur. Churchills tanke var fred, frihet och att ge människor möjlighet att bygga sina egna liv, men freden i Europa har aldrig varit så hotad i modern tid som nu. Jag är tyvärr bekymrad, avslutar Boriana Åberg.

SUSANNE YDSTEDT

Moderaterna lägger skarpa förslag för att bekämpa skuggsamhället Många personer vistas illegalt i Sverige och antalet bedöms öka kraftigt de kommande åren. Moderaterna menar att regeringen har tappat kontrollen över situationen med det växande skuggsamhället. I januari presenterade Maria Malmer Stenergard och Niklas Wykman 10 skarpa förslag för att bekämpa skuggsamhället.

Tio förslag för att bekämpa skuggsamhället 1. En ny svensk folkräkning och bättre kontroll 2. Slopad sekretess mellan myndigheterna 3. En ny informationsplikt mellan myndigheterna 4. DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring 5. Anmälningsplikt för asylsökande 6. Nya verktyg för att övervaka personer med utvisningsbeslut 7. Stopp för bidrag till personer som befinner sig illegalt i Sverige 8. Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut 9. Fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer 10. Villkorat bistånd

katteverket bedömer att 200 000 personer är skrivna på fel adresser i Sverige. Genom att skriva sig på fel adress kan kriminella dölja sin identitet eller få tillgång till bidrag och andra välfärdsförmåner som de annars inte hade haft rätt till. Moderaterna vill därför att en

nationell folkräkning genomförs. - Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen helt avfärdar förslaget om en folkräkning. Möjligen är Socialdemokraterna rädda för att den situation – som deras utanförskapspolitik har lett till – ska blottas, säger Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson.

Skatteverket har även larmat om ett omfattande fusk med samordningsnummer i Sverige. Fusket har banat väg för att kriminella kan ha flera olika identiteter samtidigt, och kan även vara ett första steg för kriminella att lättare tillskansa sig oberättigade offentliga förmåner. Moderaterna vill därför att en kontroll av

Foto: Tom Samuelsson

biometriska uppgifter ska ske vid utfärdandet av samordningsnummer, liksom även vid folkbokföring när någon flyttar till Sverige. - Större kontroll vid utfärdandet av samordningsnumren skulle bidra till mer ordning och reda, samt motverka fusk, säger Wykman. Maria Malmer Stenergard stångas med socialdemokrater i socialförsäkringsutskottet, som behandlar frågor gällande asyl-, migrations- och integrationspolitik. Två av förslagen som behandlas där är dels att införa en ny informationsplikt i myndighetsarbetet, dels slopad sekretess mellan myndigheter. - Svenska myndigheter omgärdas av sekretessregler som omöjliggör för dem att göra sitt arbete. Ett talande exempel är att om det hade varit Skatteverket som påträffat den kvinna som vistades i Sverige illegalt i anslutning till Magdalena Anderssons bostad, så hade de inte fått informera polisen, säger Malmer Stenergard.

- Socialdemokraterna har tappat kontrollen över skuggsamhället, som bara växer.

vid återtagande av dem. Biståndet ska dras in eller minskas för länder som inte tar emot sina medborgare. - Socialdemokraterna har tappat kontrollen över skuggsamhället, som bara växer. Jag är därför glad att en bred majoritet i socialförsäkringsutskottet har ställt sig bakom åtta moderata förslag för att bekämpa skuggsamhälUppgifter pekar på att det kan let, säger Malmer Stenergard. vara upp till 50 000 personer som Kostnaderna för att inte agera stannar kvar i Sverige utan tillstånd mot skuggsamhället är svåra att och de kommande åren bedöms uppskatta, men konsekvenserna antalet öka med över 40 000. En är större än de rent monetära grundbult i att bekämpa skuggkostnaderna. Utbredd kriminalisamhället är att personer som fått tet och bidragsfusk är grogrunder av- eller utvisningsbeslut faktiskt för sociala problem och bidrar lämnar landet, vilket ofta kräver till att skada samhällskontraktet. att mottagarlandet är berett att Med dessa 10 reformer vill Mota emot sina medborgare. Modederaterna få ordning på svensk raterna menar att Sverige därför ekonomi och återupprätta tillbehöver fler avtal med länder, där tron till både samhället och de de förbinder sig till att ta emot sina demokratiska institutionerna. medborgare. Moderaterna vill även att Sverige ska ställa krav på länder som HANNA DALHUSEN får svenskt bistånd att samarbeta

NAMN

Ewa Skoog Haslum

ÅLDER

53 år

Sveriges första kvinna på posten som marinchef AKTUELL

34 år i Försvarsmakten. Hemvärnet, marinlotta 1984, studenten 1987. Frivillig grundutbildning på korvetten Stockholm, officersutbildningen, strategiledningen på högkvarteret, BAKGRUND

Foto: Tom Samuelsson

Håll gränsen! Som första kvinna i rollen som marinchef har Ewa Skoog Haslum fått stor uppmärksamhet. Med totalt 270 mil kust och ett territorialhav är marinen central för Sveriges försvarsförmåga. Modig fick ett samtal på Försvarsmaktens högkvarter - om säkerhetsläget, försvarsbeslut och kompetensförsörjning.

et försämrade säkerhetsläget har gjort att Sveriges försvarsmakt hamnat i blickfånget hos den breda allmänheten. Moderaterna har föreslagit ytterligare 3 miljarder till försvaret i år, och riksdagen har beslutat att skicka vapen till Ukraina. I Svenska Dagbladet (2022-03-01) varnar överbefälhavare Micael Bydén för att hotet mot Sverige har ökat och han uppmanar svenskarna att förbereda sig på att världen nu förändrats. – Det här är krasst, tufft och rått, men det är precis där vi är, säger Micael Bydén. Sverige har på senare år rustat Försvarsmakten, och kraftigt ökat försvarsanslagen. Skoog Haslum lyfter vikten av marinen. – Då menar jag inte bara när det blir krig utan behovet av att ha en marin, 365 dagar om året. Vi gör det för att vi inte ska hamna i krig. Det är en väldigt effektiv livförsäkring för landet. Som chef för en av Sveriges tre försvarsgrenar ansvarar Skoog Haslum för åtta förband och nästan 4000 anställda. Trots detta tycker hon inte att det är svårt att bygga ett lag eller skapa tillit inom organisationen. – Det är jätteenkelt. Jag ansva-

Men vi räcker inte till i dag till de uppgifter som vi har, så är det.

rar för två amfibieregementen, en ubåtsflottilj, en marinbas, en sjöstridsskola, två sjöstridsflottiljer och en marinstab. Varje förband har en förbandschef som är min direkt underställda personal. Det är dem jag leder genom, den marina ledningsgruppen är mitt lag. De leder i sin tur sina verksamheter. Ubåtsflottiljchefen är helt på det klara med vad han har för uppgifter och hur han ska utforma sina lag. Att släppa kontrollen och delegera på detta sätt kräver inte bara mycket av den som är ytterst ansvarig, utan även av de som får ett stort ansvar. Skoog Haslum framhåller två saker som särskilt viktiga för en chef: – Man måste ha kunskap om det man ska leda, annars är det svårt att få personalens tillit. Om man märker att en chef inte har kunskap, då faller tilliten direkt. Man måste också vara modig, dels för att kunna fatta beslut, dels för att kunna ta konsekvenserna av sina

beslut. Det är väldigt lätt att låta en högre chef fatta ett beslut för att slippa ta ansvar för detsamma. Som chef måste man våga fatta de beslut som krävs på sin egen nivå. I förra försvarsbeslutet var det "arméns tur" och marinen har omfattande omsättningsbehov inför nästa försvarsbeslut. Nu drar snart försvarsberedningsprocessen igång igen. Är det marinens tur nästa gång? – Jag är rätt övertygad om att man har underskattat personalbehovet i det här försvarsbeslutet. Jag säger inte att det har varit för mycket fokus på materiel, det har varit icke-fattade beslut som gör att vi ligger efter, men man har nog valt att inte titta på personalkostnaderna på samma sätt. Det här är inte ett marint problem, jag ser det hos de andra två försvarsgrenarna också. Det är alldeles för lite personal som är kontinuerligt anställda. Marinens personal består till största del av kontinuerligt anställda, för att vi verkar här och i kris och när det väl är höjd beredskap, då är det en annan fråga. Men vi räcker inte till i dag till de uppgifter som vi har, så är det. Skoog Haslum menar att dagens marina organisation inte är tillräckligt robust och redundant

Foto: Tom Samuelsson

för att lösa de uppgifter som marinen har att göra. Dagens samhälle och säkerhetspolitiska läge kräver nya kompetenser i Försvarsmakten. – Vi har inte speciellt svårt att rekrytera, utan det är faktiskt rätt lätt att rekrytera för marinen. Det är vissa kompetenser vi saknar, som till exempel tekniker, men hela samhället har brist på den typen av teknisk kompetens. De problem som finns i dag beror på dåliga och icke-fattade beslut. Ett medskick är att politiken behöver vara lite mer förtänksamma i framtiden och lyssna på expertmyndigheten. – Redan för tio år sedan satt vi och skrev att vi behövde fler fartyg och

det tar ungefär tio år att bygga ett stridsflygsfartyg. Nu fattade de inte det beslutet för tio år sedan och nu sitter vi där vi sitter med gammal materiel som kostar pengar att vidmakthålla. Det är som gamla bilar - de blir bara dyrare och dyrare. Väljer man att inte omsätta sin bil så får man också vara beredd på höga reparationskostnader och det är där vi är i dag. Bristande förtroende mellan politiken och Försvarsmakten kan vara en förklaring till eftersatta försvarsbeslut. – Jag är väldigt ödmjuk och har stor respekt för var vi kommer ifrån, då menar jag inte i närtid utan kanske på 90-talet när Försvars-

makten kanske inte var världens bästa på att hantera sin ekonomi. Då kan jag också förstå att det finns en tendens till detaljstyrning. Skoog Haslum menar att Försvarsmakten idag har en annan syn på ekonomi. – Vi kommer tyvärr från en sådan, jag skulle säga, oärlig tradition. Den försöker jag ta bort nu. Om vi har tio pengar, då kan man inte beställa saker för tio pengar utan för åtta pengar så att man har två i reserv. Säger man att det tar x antal år, då får man planera och räkna med att ha en liten buffert. Detta är min syn och så här försöker jag föra budskapet i min organisation och gentemot försvars- och ma-

Ett fantastiskt resultat av återinförandet av värnplikten är att det nu helt plötsligt sitter högstadietjejer och snackar om detta.

terielverk. Så har man inte riktigt gjort innan och jag tycker det kan vara lite ansvarslöst att räkna på tio pengar när det kanske tillkommer två pengar senare. Riksrevisionen har tidigare lyft problemet med politikens detaljstyrning av Försvarsmakten, vilket kan göra det svårt att genomföra och planera verksamheten. Skoog Haslum menar att detaljstyrning inte alltid gagnar förmågan och utvecklingen av marinens förmåga. – Konsekvensen blir att det är väldigt snabba kast. Från den ena till den andra dagen så kan man planera för ett system samtidigt som man kan dra ned på ett system. Man kan dra ned på delsystem som förstör

förmågan för hela systemet. I stället borde man låta myndigheten kanske själv lösa “huret”. Konsekvenserna kan bli väldigt stora. Att se till helheten när det kommer till Försvarsmakten anser hon är viktigt. – Det är så lätt för mig, som marinchef, att bara vurma för mitt lilla hägn. Men allting måste ses i den gemensamma kontexten. Det gagnar ingen att vi har väldens starkaste marin om vi inte har ett flygvapen eller någon armé. Skoog Haslum framhåller vikten av den svenska försvarsindustrin. – Det är väldigt viktigt att vi har en inhemsk försvarsindustri. Vi är ett litet land som har en fantastisk försvarsindustri – med tanke på hur små vi är – och det ska vi vara stolta över! Det är en försörjningstrygghet hos oss och vi måste vara rädda om vår försvarsindustri. Vilka är de stora utmaningarna för marinen under kommande år? – Vi ska växa, vi ska ha fler fartyg, vi ska ha fler besättningar, samtidigt som när vi bygger den här större strukturen och förhoppningsvis får större organisationsram, så ska vi fortfarande leverera här och nu. Vi är ju ute och jobbar dygnet runt, vi bedriver ju ständig sjöbevakning, så vår verksamhet här och nu ska fungera samtidigt som vi ska växa och ha mer personal på skolorna som kan utbilda fler. Skoog Haslum är väldigt positivt inställd till återinförandet av värnplikten och menar att verksam-

heten blivit mer tillgänglig för fler personer. Omkring var tredje elev som börjar på Sjöstridsskolan i dag kvinna, är du nöjd med den siffran? – Till och med lite fler, vi hade 39 procent värnpliktiga nu i höstas som var kvinnor. Jag har inget problem med att det är 20 procent eller 80 procent kvinnor, utan vi ska ha in de bästa. För att vi ska få in de bästa måste vi titta på 100 procent av befolkningen, det är vad vi gör nu med den könsneutrala värnplikten. Det kan göra att det varierar mellan olika årskullar, det var de som var bäst just det året. Till de som ska göra värnplikten är rådet att försöka vara intresserad och engagerad under tiden, sen kan man utvärdera om det blev bra eller inte. – Jag tror det är väldigt sällan som någon ”muckar” men sen ångrar att man genomförde värnplikten. Möjligtvis är det något man säger precis efter, men fem år senare är det väldigt sällan man hör någon som ångrar det. Oftare hör man motsatsen, att de lärde sig väldigt mycket. Vad har du för råd till unga kvinnor som vill göra karriär inom Försvarsmakten? – Kör på bara! Det är jätteroligt. Ett fantastiskt resultat av återinförandet av värnplikten är att det nu helt plötsligt sitter högstadietjejer och snackar om detta, det gjorde de inte förut eftersom det inte rörde dem. Nu vet de att det rör dem. Ibland med en skräckblandad förtjusning, men också med väldigt stort intresse.

S T E H R E K Ä S N E X O D A R A P

– ökad global utveckling men en alltmer osäker värld

Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar. Rysslands militära invasion av Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen som skakas i grunden kombineras med omfattande hybridhot, demokratisk tillbakagång, klimatrelaterade säkerhetsrisker, globala hälsohot och fler väpnade konflikter.

en ny rapport från februari i år presenterar UNDP, FN:s utvecklingsprogram, en nutida säkerhetsparadox där global utveckling inte hänger samman med människors känsla av säkerhet. Redan innan pandemin kände uppskattningsvis sex av sju personer i världen en växande osäkerhet. Detta gäller inte endast låg- och medelinkomstländer utan även länder med så kallade höga HDI-värden (Human Development Index), däribland Sverige. Fastän de traditionella hoten från främmande makt kvarstår – något som Rysslands olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina tydligt har visat – utgör hybrida hot från statliga och icke-statliga aktörer samt fredstida hot också reella säkerhetsutmaningar. Cyberattacker mot viktig infrastruktur, spioneri, organiserad brottslighet och systematisk informationspåverkan är bara några exempel på aktiviteter som hotar svensk säkerhet, och på längre sikt även vår demokrati. Utmaningarna stannar dock inte där. Klimatförändringarna

och pandemin har tydliggjort mer uppenbara hot mot människors säkerhet. UNDP pekar framför allt på fyra övergripande hot mot global säkerhet som har accelererat. Dessa är nya hälsohot, digitala teknologier, väpnade konflikter och ojämlikhet. Alla dessa hot är viktiga och sammankopplade med varandra. En viktig läxa efter två år av pandemi är att vi inte får förringa de hot och kriser som våra samhällen inte är tillräckligt förberedda för. Framtidens krigsföring kommer fortsatt att inkludera stridsflygplan och stridsvagnar, men framtiden kommer också utgöra en kamp om jordens resurser, såväl naturtillgångar, exempelvis metaller och mineraler, som grundläggande behov som mat- och vattentillgångar. Därtill kommer vårt varmare klimat leda till ökad risk för att bakterier, virus och andra smittämnen sprids allt snabbare mellan länder och att fler människor är på flykt i världen– något som i sin tur spär på spänningar och konflikter inom och mellan länder. Trots den globala utveckling-

en känner sig människor alltmer osäkra. Det är den närmaste krisen som vi ofta minns. Samtidigt är vi fullt medvetna om att de resurser vi behöver kan komma att försvinna när som helst. Men det skjuter vi på framtiden. Precis som allt annat vi egentligen behöver göra nu.

HANNA WAERL AND-FAGER

Programansvarig för säkerhet och hälsa på Folk och Försvar

Fattiga eller rika pensionärer? Med andra ord finns det fler “fattigyngre” än fattigpensionärer!

yligen presenterade S, V och MP det vallöfte som V krävde för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. En del pensionärer ska, 14 dagar före höstens val, få mer pengar genom ett pensionstillägg. Reformen kostar 9,4 miljarder nästa år och är fortfarande ofinansierad. Tvärt emot bilden av fattiga pensionärer som S och V målar upp står Pensionsmyndighetens nya rapport ”Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden?”, som säger att dagens pensionärer generellt sett har god ekonomi. Medianvärdet för pensionärernas förmögenhet är 117 000 kronor, medan den för åldersgruppen 2064 är 19 000 kronor. Observera att bostaden inte är inräknad i summorna! Även inkomsten för pensionärerna är god, ca 19 300 kronor per månad. Det är viktigt att räkna in alla inkomster och inte glömma bostadstillägg och tjänstepension. Detta ska jämföras med gruppen 20-64 år, vars medianinkomst är 23 000 kr. Det är vanligare med fattigdom i gruppen 20-49 år än bland

pensionärer i gruppen 65-79 år. Med andra ord finns det fler “fattigyngre” än fattigpensionärer! Pensionärer är ingen homogen grupp, utan inkomster och förmögenheter är fördelade i gruppen precis som i befolkningen i övrigt. Pensionärer med låga inkomster är ofta invandrare och olikheterna i inkomster beror i stor utsträckning på skillnaderna i förvärvsarbete i

Sverige tidigare i livet. Och om alla höjningar av pensionerna syftar till att utjämna skillnaderna i pensioner kommer de att upplevas som djupt orättvisa, eftersom vi lärt oss att pension är uppskjuten inkomst.

M A R G A R E TA PÅ L S S O N

Ordförande för Moderata Seniorer

Valrörelse i Malmö 2014.

Valupptakt 2018.

alåret är officiellt här. Väntan och längtan är över! Som aktiv i Moderata Ungdomsförbundet upprepar jag ofta orden ”MUF bär valrörelsen” och ”Vilka är det som kampanjar dygnet runt? Jo, vi!”. Det är sanna ord. Jag har fått höra det, uppleva det, ansvara för det. Moderata Ungdomsförbundet är en motor och en drivkraft som inte går att jämföra med andra, som bär upp när partisterna snarare ger upp. En valrörelse är ett lagarbete där Moderata Ungdomsförbundet är spelarna som kommer först, är kvar sist och jobbar hårdast. Årets valrörelse kommer inte att vara en ordinär sådan. Det politiska landskapet går på en balansgång, regeringsalternativen är oklara och det är inte längre så

som det alltid har varit. Då behöver Moderata Ungdomsförbundet återigen vara starka och stabila. Moderata Ungdomsförbundet behöver samla Sveriges ungdomar. Vi behöver övertyga unga om att det är vi som sitter på lösningarna till dagens samhällsproblem och att det är vi som har svaret på deras frågor. Vi behöver vara en organisation som samlar unga och vi behöver värva alla. Som står med öppna armar för alla som delar våra idéer och är villiga att kämpa för valvinst. Alla ska med. Vi behöver bli fler, och vi behöver bli fler tjejer. Pandemins konsekvenser har på vissa håll resulterat i dalande medlemssiffror, men på andra håll står ungdomsförbundet starka. Distrikt som MUF Västernorrland med Elsa Weiss

i spetsen borde vara allas våra förebilder - förra året uppnådde man fantastiska 172% av föregående års medlemsantal. MUF Skaraborg är en annan förebild, med både en imponerande medlemsökning och förbundets bästa könsfördelning. Vi är bra, men vi behöver bli bättre. Det är när vi är bättre och när vi är bäst, som vi tillsammans kan vinna val.

LINDA OBIEDZINSKI

redaktör MUF-sidan och distriktsordförande MUF Skåne

Korsordet

Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 15 april 2022, för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!

Stort grattis till Anne Ekman, Eivor Örenmark, Helene Skantze, Margareta Schlee, Birgitta Carlsson, Birgitta Lann, Arvin Björkgren, Veronika Håkansson och Annika Segerlund som löste korsordet i 4/2021. Ni vinner två pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit

ÖST E R G ÖT L A N D

I november anordnade vi en Jämställdhetskonferens på tema hedersförtryck med sakkunniga som Marlene Stenman, vår östgötska lärarhjälte Devin Rexvid, forskare Sameh Egyptson, islamolog; samt representanter från GAPF, länsstyrelsen och Motala kommun. En viktig lärdom för oss politiker var att vi kan motverka HRV med hjälp av skollagen. I Sverige ska alla flickor kunna vara självständiga.

DA L A R N A

Vi lyckades träffas fysiskt i Falun mellan två stora pandemiutbrott. Josefin Malmqvist var inbjuden och vi hade ett par trevliga timmar tillsammans med information och mycket prat. Tack till Josefin och alla M-kvinnor i Dalarna som kom! Det finns verkligen ett uppdämt behov att få träffas fysiskt och jag tror att alla var nöjda och peppade efter mötet.

GÄV L E B O R G

Moderatkvinnor i samverkan har startat sin utbildning och haft 4 av 5 ämnen som rullar. Först utbildning med Kristina Axén Olin, följt av sociala frågor med Thomas Ardenfors. Till jul var vi självklart ute på "Blåljuskampanj" och sedan fortsatte utbildningen med företagande och arbetsliv med Pialill Ring och nu senast trygghet och vård med Marie Morell.

VÄST R A G ÖTA L A N D

Vi startar 2022 med ett antal utbildningar och möten, både digitala och fysiska. För att uppmärksamma den 6/2 - Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning, bjöd vi in Vulvamottagningen vid Angereds närsjukhus att berätta om sitt viktiga arbete med att hjälpa kvinnor som utsatts för detta övergrepp. Det var stor uppslutning och bra diskussioner.

ÖREBRO LÄN

Vår länskampanj på Facebook ”Reformer för en jämställd framtid” har rullat fr.o.m 26e december t.o.m. 29e januari. Varannan dag har budskap landat från kvinnorna runt om länet. Syftet var tvådelat: Att få visa vilka vi är och vad vi vill, men också att få våra ca 30 aktiva att hitta och börja använda reformbank. se. Resultatet? Fler följare och en ökad diskussionslust i nätverket!

NYTT FRÅN STYRELSEN

Mentorskapsprogrammet

et har blivit dags för den fjärde omgången av Mentorskapsprogrammet! Adepterna är förtroendevalda eller jobbar för den moderata rörelsen med internationell, nationell, regional eller kommunal politik. Mentorerna är kvinnor med erfarenheter, kunskap och kompetenser från toppositioner

Catharina Elmsäter-Svärd

i den moderata ledningen. De är eller har varit förtroendevalda på olika nivåer alternativt är eller har varit tjänstemän/anställda i partiet. Nomineringar till programmet ska inkomma från förbundsstyrelserna, i samråd med länskvinnoordförandena, till moderatkvinnorna@ moderaterna.se senast den 11 mars. Uppstartsträff för den nya omgång-

Tidigare mentorer en och avslutningsträff för föregående omgång sker i Stockholm den 1 april. Ansvariga för projektet är Johanna Hornberger, styrelseledamot i Moderatkvinnorna, och Ida Eriksson, länskvinnoordförande i Kronoberg, tillsammans med Moderatkvinnornas förbundssekreterare Hanna Dalhusen.

Lördagen den 2 juli kommer Moderatkvinnornas valupptakt gå av stapeln i Stockholm. Den kommer vara fylld av inspirerande talare, kampanjtips och pepp inför valet. Alla medlemmar är välkomna, hoppas vi ses!

Aktion MKF Grupperna 27 och 28 som har gått Moderatkvinnornas nationella topputbildning Aktion MKF har avslutat sin utbildning och examinerats. Nu har en ny grupp 31, med deltagare från hela Sverige, påbörjat sin utbildning. Första träffen hölls i februari och med på utbildningen var bland annat Josefin Malmqvist och Elisabeth Svantesson. Temat för första utbildningshelgen var retorik.

Michaela Fletcher

STYRELSEN

Engagera dig du också!

Ordförande Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736947974 Förste vice ordförande Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733479850

Andre vice ordförande/ Västra Götaland Anna-Lena Holberg anna-lena.holberg@lerum.se 0736-764060

Ledamot Johanna Hornberger johanna.hornberger@ moderaterna.se 070-6465690

Ledamot Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708163888

Ledamot Åsa Ågren Wikström asa@agrenwikstrom.com 0703822972

Ledamot Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737039356

Ledamot/Värmland Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 070-2444706

Ledamot/Västmanland Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 073-7438600

Ledamot/Östergötland Joanna Sjölander joanna.sjolander@gmail.com 0729-924270

Stockholms stad Annika Friberg annika.friberg@stockholm.se 070-6532033

Stockholms län Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934

Jönköpings län Anna Gerebo gereboanna@gmail.com 076-7889912

Södermanland Ewa Thalén Finné ewa.thalenfinne@strangnas.se 070-3197488

Uppsala län Susanne Mastonstråle susanne.mastonstrale@ moderaterna.se 070-7670264

Gotland Sara Wilhelmsson sara.wilhelmsson78@gmail.com 0723-870298

Kronoberg Ida Eriksson ida.eriksson@vaxjo.se 073-8252613

Kalmar län Susanne Eliasson ssh.eliasson@telia.com 072-7118778

Halland Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0768-185758

Blekinge Emina Cejvan eminacejvan20@gmail.com 073-9983371

Skåne Ulrika Dakouri ulrika.dakouri@moderaterna.se 0762-959495

Örebro län Anna Danielsson anna.danielsson@moderaterna.se 070-7416738

Västernorrland Viktoria Jansson viktoria.jansson@moderaterna.se 073-5081528

Dalarna Carina Källström cararvi@hotmail.com 070-6344996

Gävleborg Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@fastor.se 070-322 14 10

Norrbotten Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 070-2375615

Jämtlands län Therese Dahlgren Ekroth therese.ekroth-dahlgren@ ostersund.se 076-1343130

Västerbottens län Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 070-3896619

M O D E R AT K V I N N O R N A DÄ R D U B O R

Posttidning B Följ oss i sociala medier @tidningenm @tidningenmodig @Mkvinnorna Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm

skydd av mörkret tidigt på morgonen den 24 februari 2022 inleddes en storskalig invasion av Ukraina. Ett avgörande datum som nu står inskrivet i Europas historia på samma sätt som 9 april vilken var den dag 1940 då Danmark och Norge anfölls av nazisterna under andra världskriget. De ryska styrkorna har ryckt fram på bred front. Ukrainska kvinnor och män med vapen i hand skyddar sina hem, liv, familjer och sin frihet. Många flyr undan kriget mot de västra delarna av landet och vidare över gränserna. Utöver det initialt akuta och det fasansfulla leder Rysslands invasion till ett antal andra slutsatser. Efter många årtionden av fred i vårt närområde med undantag för till exempel Balkan har vi nu ett fullskaligt krig i ett land bara 70 mil från våra egna gränser. Vi ser ett Ryssland som inte accepterar den europeiska säkerhetsordningen som ger länder rätt till sin egen suveränitet och en Putin som inte tvekar att hota med kärnvapen. Vi ser också hur Ryssland samlar sina likar intill sig och sluter avtal med exempelvis Kina. Det visar på vikten av de internationella samarbeten och organ som Sverige själv deltar i. Som EU. Men det krävs också en ny säkerhetsa-

Foto: Axel Adolfsson

Sverige och Europa sluter upp bakom Ukraina

Hans Wallmark

nalys. Omprövningens tid borde vara här för somliga. Vi ser nu vad ett medlemskap i Nato betyder i praktiken. Den som står utanför saknar bindande försvarsgarantier och då finns inget som säger att någon kommer till undsättning i händelse av kris eller krig. Under många år har Moderaterna drivit på för medlemskap. Nu brådskar det på riktigt. Tyskland lägger nu kraftfullt om sin försvarspolitik. Detta är ingen enkel sak men landets ledning ser, precis som vi, vad som håller på att ske. Detta agerande och det allvar det visar tjänar som inspira-

Pål Jonson

tion då vi skyndsamt måste stärka vårt eget försvar. Ett ljus i mörkret är ändå den samling som nu sker. Sverige och Europa sluter upp bakom Ukraina. Riksdagen har efter att Moderaterna målmedvetet drivit frågan fattat beslut om att bistå med vapen. Vi moderater kommer alltid stå upp för frihet och mot förtryck.

HANS WALLMARK

Utrikespolitisk talesperson PÅ L J O N S O N

Försvarspolitisk talesperson